Emma Frans: Många människor vill faktiskt bli lurade

Transkript

1 Emma Frans: Många människor vill faktiskt bli lurade Emma Frans Foto: Fredrik Funck I dag är alla dagar som första april. På sociala medier sprids information som är falsk och ibland medvetet lögnaktig. Nu efterlyser forskaren Emma Frans en folkbildningskampanj för att inte fler ska låta sig luras av falska nyheter och påståenden. Thomas Lerner Den stora faran är inte den lilla grupp som helhjärtat tror på konspirationsteorier och falska nyheter. En stor utmaning ligger i stället i att ge det stora folkflertalet verktyg för att skilja mellan sanning och lögn, och avgöra vad som faktiskt är fake news. Det är budskapet från den uppmärksammade forskaren och vetenskapsskribenten Emma Frans när vi träffas för ett samtal om att luras och att bli lurad. Hon är aktuell med boken Sant, falskt eller mittemellan (Volante).

2 Vi människor har en evolutionär beredskap att möta hot och att se mönster i tillvaron. Under årtusenden har det gynnat oss. Men i dag uppfattar vi hot som egentligen inte är några hot och ser mönster där det inte finns några, säger Emma Frans. Hon tror att vi inte kan bortse från att människan alltid kommer att ha en benägenhet att tänka magiskt, religiöst eller konspiratoriskt. Men vi kan lära oss att förhålla oss till detta och inte låta oss styras av denna förkärlek. Emma Frans pratar om att många faktiskt vill bli lurade. Hon säger att vi människor älskar enkla lösningar och påståenden som bekräftar vår världsbild och att vi därför många gånger inte är rationella. Vi lever i en komplex tid som vi vill ska bli förklarad för oss. Tidigare erbjöd religionen en sådan förklaringsmodell, ett narrativ att ta till sig. Men när vetenskapen motbevisade den religiösa världsbilden blev den ibland en fiende för påvar, biskopar och präster. Sedan finns det ju exempel på personer som Gregor Mendel, genetikens fader, som var både vetenskapsman och munk. I dag utmålar allt fler vetenskapen som fienden. De här personerna och grupperna menar att de sitter inne med de rätta svaren och att forskare bara är ute för att manipulera. Sanningen är ofta inte enkel och svartvit, lögnen däremot ger de enkla svaren och blir då mer tilltalande. I slutna grupper på Facebook finns historier om hur din kropp kan bli motståndskraftig mot alla infektioner om du bara dricker silvervatten. I andra sammanhang ältas brott där gärningsmannen har utländsk bakgrund svenska förövare tas dock inte upp. Men när vetenskapen kan visa att silvervatten inte gör att någon blir resistent mot sjukdomar och att även svenskar begår brott tas det bara av gruppmedlemmarna som bevis för forskarna är korrupta. Det spelar ingen roll vad vetenskapen visar alla vet ju i alla fall vad som är sant och falskt, säger Emma Frans. Påstådda sanningar måste alltid kunna tåla en vetenskaplig granskning, fortsätter hon. Den som medvetet ljuger och luras anpassar sin berättelse efter ett behov som finns hos lyssnaren, tittaren eller läsaren och det oavsett om det handlar om en politiker, en tidning eller ett nättroll. Hjärnan är en stor energislukare och därför har det evolutionärt varit lönsamt att spara energi. Länge var det bra att snabbt kunna dra slutsatser om orsakssamband och mönster i tillvaron, förklarar Emma Frans.

3 Så om någon föll död till marken efter att ha tuggat i sig en svamp fanns det en uppenbar fördel med att ge svampen skulden på så sätt undveks risken för att fler eventuellt skulle dö. Här fanns också ett mått av vidskepelse. I dag finns det ju svampböcker för att skilja giftsvampar åt från kantareller och andra ätliga sorter. Så vi behöver inte vara lika snabba på att själva dra slutsatser om orsakssamband nu för tiden. Dagens värld är för de allra flesta människor betydligt tryggare än för bara några årtionden sedan. Färre dör i trafiken, tidigare livshotande sjukdomar går att bota och så vidare. Ändå är så många omotiverat fokuserade på hoten mot sin tillvaro. Och det är något även etablerade medier spelar på, menar Emma Frans. Chefredaktörer och ansvariga inom etablerade medier uppmärksammar gärna att falska nyheter sprids på sociala medier, delvis för att rättfärdiga sin egen verksamhet som seriösa nyhetsförmedlare. Men radio, tv och tidningar uppträder ibland på samma arena. En kvällstidning hade rubriken Din snuva kan vara läckande hjärnvätska. Sök läkare!. Flera gånger under lång tid har det exempelvis kommit nyheter om att barns placering i syskonskaran har stor betydelse för deras personlighet. Både Dagens Nyheter och flera andra medier skrev för några år sedan om kritiserade teorier om detta. Så även etablerade medier kan ge uppmärksamhet åt helt ovetenskapliga påståenden de blir lätt alarmistiska. Men jag försöker som forskare och skribent rikta in mig på mottagarna istället för att anklaga enskilda tidningar och nyhetsprogram. Jag vill vara med och bygga upp en motståndskraft hos läsare, tittare och lyssnare. Det handlar om att vara kritisk mot dem som kommer med informationen, mot källorna. Och om att kunna förstå vad som är vetenskapligt belagt och inte. Emma Frans är orolig för att vi kommer att få en uppdelning i samhället där en del betalar för att få information från seriösa tidningar och nyhetsbrev. Andra däremot, kanske en majoritet, kommer i stället att gratis ta del av information som någon betalar för att de ska ta del av. Nätet skulle bli en humanistisk kunskapskälla och ge oss upplysta medborgare. I stället förstärktes de negativa sidorna hos oss människor. I bloggar, på hemsidor och i sociala medier sprids falsk information och lögnaktiga påståenden. Vi kan även ta Twitter som exempel. Där skrivs ofta inlägg med ett aggressivt och hånfullt tonfall som sedan retweetas, och det leder i

4 slutänden till att tonen skärps ytterligare. Internet har verkligen blivit ett tvåeggat svärd. Vi kan hämta information, men också luras eller bli lurade. Hur kan vi då optimera internet så att det blir den positiva kunskapskälla som Emma Frans efterlyser? Hon talar om reglering och ser inga problem med det. Bilen var länge ett ganska farligt fordon som orsakade många dödsoffer. Sedan fick vi lag om att använda bilbälten, hastighetsbegränsningar, airbags... och i dag är det betydligare säkrare att köra bil. Internet, där vi sällan behöver ta ett publicistiskt ansvar, borde också kunna bli säkrare och innehålla mer korrekt information. Men även om så blir fallet tror Emma Frans att det alltid kommer att finnas en grupp som inte tar till sig vetenskapliga rön och fakta. Däremot är det viktigt att nå den breda massan som kan vara osäker på vad som är sant eller falskt. Allt handlar inte bara om fakta. I stället betyder grupptillhörighet, gemenskap och identitet mycket för vad vi väljer att tro på. De som har det mest tilltalade narrativet, de bästa vibbarna, vinner. Kan man då alltid lita på vetenskapen? Jag brukar säga att vi inte förbehållslöst ska lyssna till forskare. Men jag tänker att vetenskapen ger den bästa förklaringsmodellen som står till buds i dag. Vi måste lyssna till den samlade expertisen inom ett område, som nu när det gäller klimathotet. Vi kan inte avfärda vetenskapliga studier och rapporter med att de inte känns trovärdiga. Däremot ska vi granska dem med kritiska ögon. Forskare kan ju ha sin agenda. Men de kan också ha svårt att ändra ett synsätt de omfattat i många år. Så var fallet när läkaren och professorn Barry Marshall och kollegan Robin Warren upptäckte att bakterien Helicobacter pylori står för merparten av alla magsår. Innan dess var den allmänna uppfattningen att magsår orsakades av stress och kryddig mat, och deras upptäckt möttes med stor skepsis inom forskarvärlden. För att bevisa sin teori infekterade Marshall sig själv med bakterien. Han utvecklade snabbt ett magsår som han sedan framgångsrikt botade med antibiotika. För tretton år sedan fick han och kollegan Warren Nobelpriset i medicin.

5 Vetenskapliga studier kan ibland presenteras i medierna med ganska svag grund, säger Emma Frans. Det alltmer uppskruvade tempot på nyhetsredaktioner försvårar också ett kritiskt granskande. Läs mer: Forskaren Emma Frans: Vi måste genomskåda osanningarna Fakta. Emma Frans Ålder: 37 år Bor: Uppsala. Familj: Man och två barn. Bakgrund: Föräldrarna var psykologer, vilket kanske påverkade hennes intresse för hur kroppen och psyket fungerar. Studerade biomedicin vid Uppsala universitet och doktorerade vid Karolinska institutet om förekomsten av autism hos barn till äldre fäder. Gör: Forskar och arbetar som vetenskapsskribent. För två år sedan tilldelades hon Stora Journalistpriset i kategorin Årets röst. Motiveringen löd "För att hon så underhållande tar striden mot faktaresistensen och med vetenskaplig skärpa avslöjar nätets seglivade myter". Aktuell: Med boken Sant, falsk eller mittemellan (Volante). I den går hon igenom en rad påståenden för att se om de stämmer. Som Går det att bota bakfylla?, Ökar antidepressiva läkemedel risken för självmord och Har vi mest sex under våren?. Visa mindre Checklista. Så förhåller du dig till information 1. Din världsbild kan påverkas av det som rapporteras i nyheterna eller det som delas i ditt flöde på sociala medier. Men viktig information når inte nyhetsflödet. Tänk på att stora framsteg inte har samma nyhetsvärde som larmrapporter. 2. Vad medveten om att dina förväntningar kan påverka din tolkning av verkligheten. 3. Tro inte på allt du läser. Var alltid lite misstänksam, särskilt om ett påstående kommer från en anonym källa eller om det publicerats utan någon typ av granskning. 4. Finns det någon skillnad mellan din världsbild och vad statistiken visar? Tänk på att vi människor inte alltid är objektiva. 5. Om du är övertygad om något vilka bevis krävs för att du ska sluta att tro på detta?

6 6. Har avsändaren något att vinna på att övertyga dig om något? Finns det en potentiell ekonomisk vinst: En politisk agenda? 7. Hur påverkar dina fördomar bedömningen av en persons påståenden? 8. Har en vetenskaplig studie som citeras en sponsor? Hur påverkar det studiens resultat? 9. Finns det en risk att ett fynd beror på slumpen? 10. Att tolka statistik kan vara svårt, men håll utkik efter en kapad y-axel eftersom det kan ge en missvisande bild. En annan statistisk miss är att ett samband tolkas som orsak och verkan.