Version NRSA Åke Eriksson, Hans Helgstedt. Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon

Transkript

1 Nordic reference group for On Track Machines - OTM Dokumentnamn Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon 1(64) Dokumentbeteckning Version Författare Utgivare Åke Eriksson, Hans Helgstedt styrelse Sida Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon Ändringar gentemot tidigare version är skrivna med rött i den löpande texten Allmänt Syftet med denna manual är att för -anslutna företag standardisera säkerhetsbesiktningar och dess periodicitet, enligt gällande myndighetskrav, så att funktioner som har betydelse för trafiksäkerhet upprätthålls på spårgående fordon. Genom att ta fram en gemensam standard för säkerhetsbesiktningar och för vilka gränsvärden som gäller, undviks att varje verksamhetsutövare tar fram egna regler, något som skulle försvåra utbildning av besiktningsmän från tredjepartsleverantör samt utbyte av spårgående fordon mellan olika trafikföretag. Manualen bygger på Banverkets (numera Trafikverket, TrV) föreskrift BVF Kontrollbesiktning av spårgående fordon och handbok BVH Manual för kontrollbesiktning av spårgående fordon. Nämnda BVF och BVH har sedan de fastställdes i mitten av 90-talet, tillämpats av både myndigheter och trafikföretag för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon. Då TrV beslutat att upphäva nämnda BVF och BVH och då Transportstyrelsen inte har för avsikt att ta fram motsvarande dokument, har :s styrelse beslutat att ska ta fram och till sina medlemmar tillhandahålla denna manual vilken motsvarar upphävda BVF och BVH. De mått och uppgifter som finns angivna i den av framtagna manualen är tagna från relevanta normer och standarder. Det är dock av stor vikt att fortlöpande görs uppmärksam på avvikelser och behov av kompletteringar. Aktuell version av manualen återfinns på är inte ansvarig för den information som tillhandahålls i manualen (varken för att den är korrekt eller fullständig) och kan varken hållas ansvarig för eventuella felaktigheter som uppstår till följd av besiktning utförd enligt manualen eller för fel som trots användande av manualen inte upptäcks vid besiktning. är inte heller ansvarig för den eventuella skada (varken direkt skada, indirekta skada, följdskada eller tredjemansskada) som kan uppstå p.g.a. innehållet eller bristen på innehåll i manualen. Vidare förutsätter godkänd besiktning enligt manualen att fordonet redan är godkänt av berörda myndigheter. Grundläggande principer 1. Det finns inga alternativ enligt 1 eller 2 eller 3 utan bedömningarna skall vara entydiga. 2. Det som ingår i Transportstyrelsens och Trafikverkets krav, till exempel belysningens utförande skall ej besiktigas.

2 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 3. Företagsinterna krav besiktigas ej. Exempelvis revisionsintervaller 4. En anmärkning innebär inte alltid ett körförbud. Får en arbetsutrustning anmärkning men ej påverkar körning eller annan användning av fordonet får fordonet användas vid arbeten som ej berör den underkända utrustningen. En motortralla kan till exempel ha anmärkning på kranen men ändå vara helt acceptabel som dragfordon. 5. Saknas lösa signalanordningar, brandsläckare och förbandsutrustning bedöms det som kategori 1 eftersom det är förarens skyldighet (tillsyn före körning) att se till att dessa finns och är brukbart. Definitioner Arbetsläge Det läge då ett spårfordon befinner sig i ett tillstånd där spårfordonet används för de arbetsuppgifter för vilket det är konstruerat samt godkänt för. (TDOK 2017:0349) Spårfordon Järnvägsfordon som kräver godkännande av tillsynsmyndigheten. Spårfordon indelas dels i storfordon och småfordon och dels i drivfordon och vagnar. En fordonsenhet som består av fast sammankopplade delar betraktas som endast ett spårfordon. (TDOK 2017:0349) Fordon Kortform för spårfordon. (TDOK 2016:0037) Storfordon Småfordon Lätt arbetsredskap TSA TA Säkerhetstillbehör Tillsatsutrustning Katastrofbroms Spårfordon som med säkerhet kortsluter spårledningar. (TDOK 2016:0037) Spårfordon som inte med säkerhet kortsluter spårledningar. (TDOK 2016:0037) Arbetsredskap som väger högst 120 kg. (TDOK 2016:0037) Tungt Spårgående Arbetsredskap, Arbetsredskap som väger mer än 120 kg och framförs i högst 20 km/h med spårföljare anliggande mot rälen och är ej spårfordon. Dessa omfattas ej av denna manual. (TDOK 2016:0037, TDOK 2013:0001) Tunga arbetsredskap är redskap och maskiner som väger över 120 kg och saknar spårföljare. Dessa omfattas ej av denna manual. (TDOK 2016:0289) Utrustning som inte är fast monterad på ett fordon men som används på eller i omedelbar anslutning till fordonet och har betydelse för trafiksäkerheten. (TDOK 2017:0349) Utrustning som inte är fast monterad på fordon (exempel utbytbar utrustning, lyftredskap med mera). Broms som skall träda i funktion automatiskt om två sammankopplade enheter går isär. (TDOK 2017:0349, TDOK 2013:0001)

3 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Besiktningspliktiga fordon och säkerhetstillbehör Alla spårfordon och säkerhetstillbehör skall regelbundet genomgå besiktning för att minska risken för olyckor på grund av tekniska fel. Säkerhetstillbehör är fjärrmanöverdosor som påverkar broms- och drivsystem, dragstänger, övergångskoppel. Säkerhetsbesiktningar skall också ske när något påverkat väsentliga funktioner hos spårfordon eller misstanke finns att sådana funktioner påverkats. Påverkan kan till exempel bero på underhåll, ombyggnad eller oförutsedda händelser. Besiktningsintervall Besiktningsintervallet beslutas av Järnvägsföretaget. För spårfordon i arbetsläge skall säkerhetsbesiktning ske enligt TDOK 2017:0349. Besiktning spårfordon i arbetsläge Besiktningspunkter som enbart berör TDOK 2017:0349 har gråmarkerats. Ansvar för att besiktning utförs Järnvägsföretaget ansvarar enligt TSFS 2012:33 och TDOK 2017:0349 för att besiktningen genomförs enligt denna manual. Besiktningsmannens skall ha bästa möjliga förutsättningar för att genomföra en korrekt besiktning. Dokumentation Säkerhetsbesiktningar skall dokumenteras. Dokumentationen skall sparas så att de tre senaste säkerhetsbesiktningarna kan verifieras. Dokumentation från säkerhetsbesiktning skall sparas i minst 3 år. Besiktningsorganisation För besiktning enligt TDOK 2017:0349 skall besiktningsorganisationen vara godkänd av Trafikverket och uppfylla kraven enligt TDOK 2016:0481. Besiktningsman Krav på besiktningsman Den ansvarige besiktningsmannen skall ha genomgått en utbildning som givit honom tillräcklig kompetens för att på ett fullgott sätt kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Besiktningsmannen skall uppfylla kraven i Transportstyrelsens föreskrift om utbildning och hälsoundersökning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten.

4 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Krav på utbildning Utbildningen av besiktningsmän skall uppfylla de krav som ställs i Transportstyrelsen föreskrift om utbildning för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten. Godkännande av besiktningsman Det företag där besiktningsmannen är anställd ansvarar för att denne har erforderlig utbildning och godkänner därigenom denne. Delegering/godkännande skall ske skriftligt, rutin för återkallande av delegering/godkännande skall finnas. Företaget skall upprätta och hålla ett uppdaterat register över företagets godkända besiktningsmän. Listan skall vara tillgänglig för alla som begär besiktning enligt denna föreskrift. Kompletterande besiktning Om den ansvarige besiktningsmannen saknar egen kompetens att bedöma enskilda besiktningspunkter, kan kompletterande besiktning av dessa punkter utföras av annan person med nödvändig kompetens. Notering om vem som utfört kompletterande besiktning och vilka besiktningspunkter som besiktats av denne skall finnas på besiktningsprotokollet. Ombesiktning/efterkontroll Ombesiktning/efterkontroll kan göras av annan person med tillräcklig teknisk och administrativ kompetens. För den person som utför ombesiktning/efterkontroll skall skriftligt godkännande finnas samt rutin för godkännande och hur detta kan återkallas. Förutsättningar för säkerhetsbesiktning 2622 reglerar hur säkerhetsbesiktningen skall genomföras och skall vara väl känd för den som genomför säkerhetsbesiktningen. Följande förutsättningar bör vara uppfyllda vid besiktningstillfället: - förare/operatör bör närvara - det bör finnas tillgång till arbetsgrav för besiktning av underredet - belysningen bör vara god - nödvändiga verktyg och mätverktyg (till exempel QR-mått, A-mått, höjdmätare, brytspett, lyftutrustning med mera)

5 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Besiktningsprotokoll Tillgängligt på hemsida. Vid säkerhetsbesiktning kan det till denna manual fastställda besiktningsprotokollet användas. Annat protokoll kan användas under förutsättning att det minst överensstämmer med de besiktningspunkter som ingår i manualen. Besiktningsprotokoll skall upprättas för varje enskilt fordon. Protokollet är tillgängligt för nerladdning från hemsida. Av protokollet skall framgå: när och var besiktningen utförts vem som utfört besiktningen (person/personer och företag) vad som besiktigats eventuella avvikelser som framkommit vid besiktningen vilka avvikelser som medför att fordonet inte kan användas utan åtgärd besiktningspunkt som ej är aktuell för det fordon som besiktigas bör strykas eller på annat sätt anges att det ej gäller Hantering av besiktningsprotokollet Besiktningsprotokollet arkiveras hos fordonsägaren/fordonsinnehavaren. Protokollet skall i någon form vara tillgängligt på fordonet. Besiktningsorganisationen behåller ett exemplar av protokollet. Besiktningsprotokollet skall vara tillgängligt för alla besiktningsorganisationer. Besiktningsprotokollet kan antingen vara på papper eller elektroniskt. Besiktningsprotokollet skall sparas i minst tre (3) år. Bedömning vid fel och brister Fordonet skall uppfylla de tekniska krav som svensk järnvägsmyndighet, vid godkännandet, har beslutat skall gälla för dess användande. Kategori 1 Kategori 2 Smärre brister betecknas vid besiktningen som fel av kategori 1. Bedömning som kategori 1, på en besiktningspunkt, skall ses som en uppmaning att vid första möjliga tillfälle åtgärda bristen, dock utan krav på ombesiktning/efterkontroll. Fel som gör att fordonet inte kan godkännas säkerhetsmässigt,, skall åtgärdas inom en månad från besiktningstillfället. Ombesiktning/efterkontroll skall göras innan fordonet godkänns och utförda åtgärder skall då kontrolleras. Fordonet får brukas upp till en (1) månad efter besiktningen utan körförbud. Inom två (2) månader skall anmärkningen (anmärkningarna) vara åtgärdad (-e) utan att fullständig ny besiktning krävs. Efter två (2) månader krävs ny besiktning.

6 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Rutan för ombesiktning/efterkontroll på besiktningsdekalen markeras. Dag, månad och årtal för besiktningen skall också alltid markeras. Kategori 3 Fel som utgör akut risk,, medför att fordonet får körförbud. Felen skall åtgärdas och ombesiktning/efterkontroll med godkänt resultat skall göras innan fordonet får tas i bruk. Fordonet skall, om det bedöms nödvändigt, vara försett med körförbudsdekal till dess det godkänts vid ombesiktningen/efterkontrollen. Är inte anmärkningen/anmärkningarna åtgärdade inom två (2) månader från besiktningstillfället krävs ny fullständig besiktning. Körförbud Beläggande med körförbud Fordon beläggs med körförbud i följande fall: 1) om fordonet vid säkerhetsbesiktning visar sig ha fel som innebär akut risk, kategori 3. 2) genom automatiskt körförbud om gällande besiktningsintervall har överskridits. Hävande av körförbud Körförbudet hävs genom att säkerhetsbesiktning/ombesiktning/efterkontroll med godkänt resultat genomförs. Körförbudsdekal får bara avlägsnas efter det att fel och brister är åtgärdade. Arbetsutrustningar Om någon arbetsutrustning får en anmärkning som ej påverkar fordonets trafiksäkerhet kan fordonet fortsatt användas under förutsättning att den aktuella utrustningen ej används. Arbetsutrustning som på grund av till exempel utebliven besiktning inte får användas men fordonet i övrigt är godkänt skall märkas med dekal Förbud att användas vid utrustningens manöverpanel eller på annan väl synlig plats på utrustningen. Notering skall också göras på besiktningsdekal och i besiktningsprotokoll vad förbudet avser. Exempel. Om en kran på en motortralla ej är besiktigad och har nyttjandeförbud kan motortrallan fortsatt användas som dragfordon om den i övrigt uppfyller de trafiksäkerhetsmässiga kraven. Märkning av fordon efter säkerhetsbesiktning Efter varje säkerhetsbesiktning skall besiktningsdekal med angiven dag, månad och år för besiktningen klistras på fordonet, om fordonet inte beläggs med körförbud. Dekalen utformas enligt bilaga 5. Dekalen förses med det besiktigande företagets logotyp. Det besiktigande företaget ansvarar för framställning av sina dekaler.

7 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Dekalen skall placeras på en plats, väl synlig från marknivå, helst nära dörr eller trappa in i hytt avsedd för transportkörning. Dekalen placeras helst på fordonets vänstra sida sett i huvudsaklig färd- eller arbetsriktning. Om fordonet saknar fel är fordonet godkänt och rutan för godkänd säkerhetsbesiktning på besiktningsdekalen markeras. Om det finns en eller flera 2-or, men inga 3-or skall ombesiktning/efterkontroll göras och rutan för ombesiktning/efterkontroll inom en månad markeras. Om fordonet har fel av skall det förses med körförbudsdekal, en på rutan framför varje förarplats avsedd för transportkörning eller på annan lämplig plats. Ej på tvåvägsfordons vindruta. Har fordonet fått automatiskt körförbud på grund av överskriden besiktningsintervall behöver det ej förses med körförbudsdekal. Vid ombesiktningen/efterkontrollen behöver inte de punkter som har fel av kategori 1 besiktigas på nytt. Anmärkning, efter eventuell ombesiktning/efterbesiktning skall fordonet förses med ny besiktningsdekal där rutan för godkänd besiktning markerats. Körförbudsdekal Dekalen utformas enligt bilaga 6. Det besiktigande företaget ansvarar för framställning av sina dekaler. Ändringar gentemot version 2 juli 2017 är skrivna med rött i den löpande texten samt redovisas nedan Sida 4 Meningen Information om hur blanketten skall användas finns på blankettens baksida. Borttagen. Sida 6 Kategori 3, tillägg om det bedöms nödvändigt. Sida 6 Kategori 3, tillägg om tidsfrist för åtgärdande av anmärkningar och ny besiktning. Sida 7 Om fordonet saknar fel, av eller 3 borttaget. Sida , kompletterat med uppgift om EN standard. Sida , kompletterat med tvåvägsfordon. Sida , avsnittet kompletterat typgodkända för järnvägsbruk och med jordad skyddsbåge. Sida , avsnittet kompletterat med jordad skyddsbåge. Sida , nytt avsnitt om alkolås. Sida ,, tillägg vid bristfällig funktion. Sida , hela avsnittet anpassat till TDOK 2013:005, Sida , kompletterat med samtliga och kontroll av återställningsfunktion. Sida , kompletterat.

8 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Innehållsförteckning besiktningsmanual 1.1 Hjul Löpbaneskador: hjulplattor, intryckningar och avfjällningar Löpbaneskador: utvalsningar Löpbaneskador: hjulringsbeläggningar och materialanhopning Löpbaneskador: sprickor och slitspår i löpytan Löpbaneförslitning, flänstjocklek och qr-mått Gummidetaljer i hjul Skador på hjulstomme eller helhjul Lossnad hjulring Axlar Repor och sprickor Spårvidd Lager Varmgång eller smörjmedelsbortfall Glapp Oljud Axelupphängning Slitage och skador på lagergafflar, axel- och fjäderstyrningar Skruv- och nitförband Fjädersystem Bladfjädrar hos tågfordon och andra tunga fordon Bladfjädrar hos lättare fordon och tvåvägsfordon Andra fjäderelement som ringfjädrar, snäckfjädrar, skruvfjädrar, gummi/stålfjädrar och eventuella andra fjädertyper Dämpare Frigång mellan fjäderblockeringscylinder och ramverk Kortslutningsförmåga Jordflätor på hjul med gummifjädring Passningsrost mellan hjulring och hjulstomme Boggiram och boggiupphängning Skador och sprickor Skruv- och nitförband Spårröjare Befintlighet och skick Placering Spårföljarutrustning Spårföljarhjuls anpressning mot rälerna BROMSUTRUSTNING Mekanisk bromsrörelse Bromsrörelsens grundinställning Länksystems rörlighet och skador Skruvförband, saxpinnar och stoppbrickor Fångjärn, fånglinor Bromssystemets driv- och manöverkomponenter Kontroll av komponenter Täthet hos inverterade pneumatiska bromssystem Täthet hos direktverkande pneumatiska bromssystem, direktbroms eller lastbilsbroms Täthet hos pedalmanövrerade hydrauliska bromssystem Täthet hos andra hydrauliska bromssystem Skyddsbälgar Trycknivå Bromstrycksmanometrar Rör, slangar och kopplingar... 26

9 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Skador, sprickor och slitage Bromsblock och belägg Skador och slitage Parkeringsbroms Funktion Skador och slitage Omkopplingshandtag, reglage Funktion och skyltning Katastrofbroms Funktion Bromsförmåga KRAFTÖVERFÖRING Kardanaxlar, knutkors och kopplingar Kardanaxlar, knutkors, splineskopplingar och svängningsdämpare Momentstag Fångjärn, fånglinor Fångjärn, fånglinor Drivenhet Upphängningar RAMVERK Balkar och bärande fordonskorg Rost och sprickor Golv Skador och rakhet Skruv- och nitförband Vändskivor Hjullastmätning STÖT- OCH DRAGINRÄTTNINGAR Buffertar Typ av buffertar Höjd Avstånd Glapp Återfjädring Skador, sprickor och slitage Skruvförband Dragkrokar Skador, sprickor och slitage Glapp och fjädring i infästningar Kopplingar Skruvkoppel Scharfenbergkoppel, RK1-L typ 1, 2 och Andra typer av automatkoppel Lastbilskoppel Annan kopplingsanordning Fast dragstång, fjäderelement och infästning för dragkrok Skador och slitage Saxpinnar Skruvförband Övergångskoppel TRANSPORTSÄKRINGAR Lastsäkringsanordningar Arbetsutrustning Låsanordningar, skick och märkning... 39

10 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Förreglingar och givare för låsanordningar Lastutrymmen, förrådsutrymmen och förarhytter KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING Belysning Vita strålkastare för transportkörning Röda baklyktor Slutsignalhållare Sikt, rutor Sikt Rutor Vindrutetorkare, vindrutespolare Vindrutetorkare Vindrutespolare, defroster, eluppvärmda rutor Backspeglar, backkamera Backspeglar, backkamera Signalanläggning (akustisk) Signalanläggning, tyfon, backvarnare eller dylikt Radio- och telefonantenn Antenner Märkning Identitetsmärkning fordon Varningsmärkningar HYTT Dörrlås, utrymningssäkerhet Dörrlås Utrymningsvägar Hyttbelysning Hyttbelysning ARBETARSÄKERHET Trappor, stegar och räcken Kopplarutrymme Skydd för rörliga delar Utförd besiktning, kranar, liftar mm Kontroll av återkommande besiktning Utförd besiktning Kontroll av återkommande besiktning Elinstallationer Isolering och förläggning av kablage Elinstallationer 230/400 V (generatoranläggningar och externt nät) Skydd mot kontaktledning Skydd vid stegar Förregling eller lås av luckor Skyddsgaller Jordning av maskindelar Brandskydd Förbandsutrustning Utrustning ej fast monterad på fordon Säkerhetsutrustning Säkerhetstillbehör Tillsatsutrustning Alkolås MILJÖMÄSSIGHET Läckage Vätskeläckage... 51

11 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Avgasläckage Slangar Slitage PROVKÖRNING Gång (båda riktningarna) Gångegenskaper Buller Buller, ute och inne Vibrationer Hinderfrihet Påbyggda delar Höjd och svängbegränsning hos kranar och redskap Höjdbegränsning hos lyftkran Svängbegränsare hos all utåtsvängande utrustning Säkring av kran och lift i transportläge Förarövervakning, ATC, ETCS, GSM-R och hastighetsbegränsare Förarövervakning ATC, ETCS, GSM-R Hastighetsbegränsare Vältningsförhindrande och vältningsindikerande system Nödstopp, nödbroms Nödstopp Nödbroms Påkörningsskydd Instrumentering Hastighetsmätare Instrumentbelysning Reglage Pådrag Nödmanövrering REFERENSER BILAGOR Mätdon för hjulförslitning (q r-mått) Gardjärnets utstick från rälsmitt pga. kurva (vid kurvradie = 100 m) Kopplarutrymme Lastprofiler Sverige Besiktningsdekal Körförbudsdekal Teknisk skylt Skevhetsmätning... 64

12 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) LÖPVERK 1.1 Hjul Löpbaneskador: hjulplattor, intryckningar och avfjällningar Hjulplattor, intryckningar och avfjällningar, leder till att hjulet får sprickor och skadas på djupet ju längre det tillåts rulla utan justersvarvning. Även axellagringen utsätts för stor belastning, liksom det finns risk för skador på rälen, i synnerhet vid hög axellast och låg temperatur. Omsvarvning kan vara ekonomiskt försvarbart långt innan gränsen för uppnås, eftersom sprickbildningen då inte hunnit så djupt och avverkningen kan göras mindre. kategori 1 - vid smärre skador, viss flexibilitet i bedömningen kan tillåtas beroende på fordonets sth, axellast och årliga körsträcka. - om skadans längd är mellan 40 mm och 60 mm, under förutsättning att pilhöjden är under 1 mm, eller består av en hjulringsbeläggning som är högst 1 mm. Fordonet får inte användas innan omsvarvning. För transportvillkor till verkstad se TTJ Modul 6 Fara och olycka, 1.2 Hjulskador och föremål på banan - om skadans längd är större än 60 mm eller om skadans pilhöjd är över 1 mm, eller består av en hjulringsbeläggning som är högst 1 mm. Axeln byts på plats, eller fordonet transporteras till verkstad med den skadade axeln upplyft. OBS: om fordonet har hjul med diameter <400 mm kommer pilhöjden att överstiga 1 mm innan skadans längd överstiger 40 mm Löpbaneskador: utvalsningar Utvalsningar kan uppträda från löpytan mot hjulets utsida. vid kraftiga utvalsningar, över 3 mm och mindre än 5 mm. vid utvalsningar större än 5 mm Löpbaneskador: hjulringsbeläggningar och materialanhopning Hjulringsbeläggningar och materialanhopning på hjulens löpytor leder till sprickor. Dessa sprickor växer på djupet då hjulet rullar och kan orsaka avfjällning, det är därför god ekonomi att justersvarvning sker vid första lämpliga tillfälle. vid beläggningar vars höjd underskrider 1 mm. vid beläggningar vars höjd överskrider 1 mm Löpbaneskador: sprickor och slitspår i löpytan Sprickor i löpytan växer på djupet då hjulet rullar, det är därför god eko-

13 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) nomi att justersvarvning sker vid första lämpliga tillfälle. Slitspår från bromsblock kan orsaka sprickbildningar eller försämrad bromsverkan och skall åtgärdas. vid sprickor i hjulens löpytor. vid slitspår i hjulen löpytor. vid sprickor som når ut till löpbanans kanter Löpbaneförslitning, flänstjocklek och q R-mått Mäts med handhållet mätinstrument för mätning av qr-mått. Stor löpbaneförslitning medför att flänsen kan slå i bottnen på bland annat korsningar i växlar eller orsaka instabil gång på grund av omvänd konicitet. Tunna flänsar medför instabil gång. Lågt qr-mått medför risk för urspårningar vid växeltungor. Figur som visar qr-mått finns som bilaga. Hjulmätningsprotokoll skall upprättas samt överlämnas tillsammans med besiktningsprotokollet till fordonsägare eller ansvarig underhållsverkstad. Förslitningen mäts på samma mätsticka som flänshöjden med utgångspunkt flänshöjd 28, alltså när flänshöjden är 28 är förslitning 0, flänshöjd 30 förslitning 2 osv., det som styr är egentligen att flänshöjden inte får överstiga 36 mm. Vissa hjul har flänshöjd 32 vid nya hjul, dessa har alltså en förslitning på 4 mm från början. För vissa fordonstyper kan andra mått gälla och då skall tillverkarens rekommendationer följas. Vissa fordon, t.ex. motordressiner och lifträlsbilar, har hjul vars insidor inte är raka. I dessa fall kan inte qr-måttet fästas på normalt sätt utan man får hålla qr-måttet så rakt som möjligt och syfta in måtten. vid qr-mått mindre än 6,5 mm. - vid löpbaneförslitning mer än 7 mm (OBS: qr-måttets skala A, beroende på qr-måttets utförande, kan bara användas direkt vid ursprunglig flänshöjd 28 mm) - vid fördjupning i löpbanan större än 2 mm. vid hjuldiameter max 760 mm flänstjocklek mindre än 27,5 mm. - vid hjuldiameter mm flänstjocklek mindre än 25,0 mm. - vid hjuldiameter över 840 mm flänstjocklek mindre än 22,0 mm. - vid flänshöjd mer än 36 mm. (Om inte flänsen är uppvalsad kommer normalt slitaget på löpbanan att nå körförbudsgränsen först.). - vid qr-mått mindre än 6 mm.

14 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - vid ringtjocklek för helhjul, mindre än 22 mm, mätt på ytterkanten eller svarvning innanför svarvrand. För vissa hjul gäller dock min 20 mm, eller enligt tillverkarens rekommendationer. - MTR 101 och 112 med SAB-hjul om hjuldiameter fram är mindre än 870 mm och bak mindre än 880 mm Gummidetaljer i hjul Det finns fordon som har hjul med gummidämpning mellan nav och hjulring, t.ex. ombyggda motorvagnar, lövsopar, snösopar och snöslungor med motorvagnsaxlar (SAB-hjul) samt MTR Scania 101. Många ombyggda rälsbussar, t.ex. liftmotorvagnar (LMV), har en axellast som är högre än vad fordonet ursprungligen dimensionerades för, vilket medför att man måste vara extra observant på konditionen hos hjulens gummidelar. - avståndet mellan monoblock och tryckring på SAB-hjul får inte vara mindre än 2 mm, mätt på hjulet monterat på fordonet. - om avstånd saknas mellan monoblock och tryckring på SAB-hjul. - om någon av de bultar (distansbultar) som håller ihop hjulet är lös eller av Skador på hjulstomme eller helhjul Sprickor kan finnas i nav eller skiva. Medbringare på hjulsvarv kan åstadkomma skarpa intryckningar, på helhjul, vilka kan medföra hjulbrott. Medbringarhål på hjulstommar kan ha sprickor, som kan medföra hjulbrott. - vid smärre sprickor som utgår från medbringarhålens kanter. Medbringarhål skall ha väl avrundade kanter med radien 3 mm. - för skarpa intryckningar efter hjulsvarvens medbringare på helhjul (måste slipas bort). - om hjul har sprickor i nav eller skiva Lossnad hjulring Lös hjulring kan misstänkas, om rost tränger ut mellan hjulring och lötring, sprängringen är lös eller uppkrupen, hjulringen är förskjuten eller om färgen i hålkälen vid hjulets ringdel är flagad eller missfärgad. Prov sker genom hammarslag mot hjulringen, bromsen skall vara lossad under provet. - om klangen är oren - sprängringen är deformerad, lös eller saknas helt eller delvis. - rost tränger ut mellan hjulring och lötring på mer än en tredjedel av omkretsen.

15 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 1.2 Axlar - hjulringen vridit sig Repor och sprickor Repor på axlar kan leda till initiering av sprickor som sedan utvecklas till axelbrott. Vid höga belastningar och långa körsträckor sker detta snabbare. Repor kan bland annat uppstå på grund av nedhängande delar av bromssystemet. Grundare repor och sprickor kan åtgärdas genom slipning som då måste slipas runt axeln ej längs då det kan ge upphov till nya defekter. Ytor avskavda från färg bör målas eller bestrykas med Tectyl. kategori 1 avskavda ytor. sliprepa inte djupare än 1 mm - vid misstanke om spricka (=sprickindikering måste göras innan fordonet tas i drift). - vid säker spricka. - vid repor med skarpa kanter. vid sliprepa djupare än 1 mm Spårvidd A-måttet, avståndet mellan hjulens insidor, skall kontrolleras vid besiktning. Mätning på tvåvägsfordons spårföljare skall ske med nerfälld och belastad spårföljare. Spårvidden kan ändras om hjulen förflyttar sig på axeln på grund av dålig presspassning. Vid urspårning kan hjulaxlar bli krokiga. Dessa fel kan avslöjas genom att A-måtten mäts på tre ställen med ungefär lika inbördes avstånd. Mätningen skall ske vid räl och fordonet flyttas så att alla tre mätningarna sker vid rälen. Var även uppmärksam på förändringar vid hjulets axelhål (skrapmärken, rost tränger ut eller liknande). A-mått på gummifjädrande hjul (SAB-hjul) på fordon som stått stilla en längre tid kan vara olika. Vid mätning bör fordonet därför rullas tills en säker A-måttsmätning kan göras. - om något av A-måtten enligt standard SS-EN för spårgående fordon: hjul upp till och med 760 mm Ø ligger under 1359 mm eller över 1363 mm hjul med mm Ø ligger under 1358 mm eller över 1363 mm hjul över 840 mm Ø ligger under 1357 mm eller över 1363 mm

16 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 1.3 Lager - om något av A-måtten enligt standard SS-EN för tvåvägsfordon: hjul med mm Ø ligger under 1359 mm eller över 1363 mm hjul med mm Ø ligger under 1357 mm eller över 1363 mm - om skillnaden mellan max och min A-mått skiljer sig mer än 2 mm vid mätning på tre punkter Varmgång eller smörjmedelsbortfall Okulärbesiktning av lagrets yttre räcker normalt. Om smörjmedelsläckage kan observeras, lagerboxplugg saknas, lagerboxlock sitter löst eller saknar någon skruv eller om lagerboxen är missfärgad eller har flagnad färg krävs demontering av lagret. - vid misstanke om varmgång. - vid säker varmgång eller detekterad varmgång, t.ex. genom att färg på lagerboxen är flagad eller missfärgad. - vid saknad boxplugg, smörjmedelsläckage eller då lagerboxlock sitter löst. vid annan större skada. OBS: lagerboxar får endast öppnas inomhus av personal med nödvändiga kunskaper Glapp På de fordon som har hjulaxlar av motorvagnstyp med SAB-hjul skall särskild uppmärksamhet riktas mot det axiella lagerglappet. Lagerglapp kan avslöjas vid kontroll av A-mått. Vi misstanke om lagerglapp skall noggrannare kontroll ske på verkstad genom lyft med domkrafter. Kontrollen kan ske genom kontroll av underhållsdokumentation eller genom att man bryter med brytjärn mellan hjul och räl efter att axeln lyfts upp något från rälen. Axialglappet mäts mot flänsens insida med indikatorklocka som monteras på svingarmen som håller axeln. Axialglappet på dessa axlar är justerbart och ett visst glapp är normalt, men om glappet blir för stort kan det orsaka gångproblem och risk för haveri. kategori 1 - om axialglappet är större än 1 mm men mindre än 2,5 mm. - om axialglappet är större än eller lika med 2,5 mm men mindre än 3 mm. - om axialglappet är 3 mm eller större.

17 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Oljud Fråga förare om han har misstankar om att något lager kan ha defekter. Om möjligt kontrollera också maskindagbok, felrapporter. kategori 1 - vid misstanke om skador på lager (=axelboxen måste öppnas, se föregående punkt). bekräftad lagerskada. 1.4 Axelupphängning Slitage och skador på lagergafflar, axel- och fjäderstyrningar Slitna axel- eller fjäderstyrningar medför orolig gång hos fordonet. I möjligaste mån kontrolleras slitage mot tillverkarens gränsvärden. Slitna styrtappar I -hylsor medför orolig gång. kategori 1 vid små skador om fordonet har opåverkade gångegenskaper. - vid ej obetydliga skador om fordonet har acceptabla gångegenskaper och sannolikheten för och konsekvensen av ett eventuellt haveri är små. - om slitagegränsvärdet är uppnått. - om sprickor förekommer i lagergafflar vid infästning i långbalken. - om lagergafflarna är snedställda eller tvärgående sprickor förekommer. - om bindstag är av eller saknas. - vid andra större skador Skruv- och nitförband Skruv- och nitförband på lagergafflar, axel- och fjäderstyrningar skall vara väl dragna/åtsittande. - om en nit eller ett skruvförband är löst eller saknas. - om flera nitar och/eller skruvförband är lösa eller saknas. 1.5 Fjädersystem Fjädrar måste vara i gott skick för att inte äventyra trafiksäkerheten på grund av ojämn hjullast eller medföra ökade påfrestningar på fordon eller bana. Ojämn hjullast medför ökad risk för urspårning i synnerhet för korta tvåaxliga vagnar med styv ram, t.ex. tankvagnar.

18 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Bladfjädrar hos tågfordon och andra tunga fordon kategori 1 - vid ytlig rost. - om fjäderband är förskjutet mindre än 10 mm med färska spår nära fjäderbandet. - om kil vid fjäderband har sprickor i kilens ansats eller brott eller sprickor i övre kilens svets. - vid brott eller spricka i annat blad än bärfjäder (bärfjäder avser det längsta bladet med upphängning)och brottet ligger mer än 1/4 av bladets längd från fjädermitt. - vid tydliga tecken på genomslag axelbox mot ram. - om fjäderband är förskjutet mer än 10 mm. - om fjäderband är skadat eller löst. - om länk eller skruv till bärfjäder brustit eller lossnat. - om avståndet mellan fjäderband och de delar av vagnskorgen, fordonsunderredet eller boggiramverket som fjäderbandet kan komma i beröring med är mindre än 15 mm på vagnar med dubbel länk (eller lång länkupphängning) eller 10 mm på övriga vagnar. - vid brott på översta bladet eller på annat blad och brottet ligger närmare fjädermitt än 1/4 av bladets längd. - vid andra större skador Bladfjädrar hos lättare fordon och tvåvägsfordon kategori 1 vid ytlig rost. - om fjäderband är märkbart förskjutet med färska spår nära fjäderbandet. - vid brott eller spricka i annat blad än översta och brottet ligger mer än 1/4 av bladets längd från fjädermitt. - om fjäderband är kraftigt förskjutet. - om fjäderband är skadat eller löst. - om länk eller skruv till bärfjäder brustit eller lossnat. vid brott på översta bladet eller på annat blad och brottet ligger närmare fjädermitt än en 1/4 av bladets längd. - vid andra större skador Andra fjäderelement som ringfjädrar, snäckfjädrar, skruvfjädrar, gummi/stålfjädrar och eventuella andra fjädertyper kategori 1 vid ytlig rost.

19 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - vid misstanke om utmattad fjäder skall fjäderlängden om möjligt kontrolleras mot tillverkarens rekommendation. - vid brusten bärfjäder, annan än bladfjäder. - vid andra större skador Dämpare Med bristfälliga dämpare finns ökad risk för sinusgång eller instabil gång med urspårningsrisk och ökad belastning på fordonet och banan. vid misstanke om läckage eller skador på dämpare eller dämparfästen. Dämparen skall undersökas närmare på lämpligt sett, t.ex. efter demontering Frigång mellan fjäderblockeringscylinder och ramverk Liten frigång mellan fjäderblockeringscylinder och ramverk kan medföra att fjädringen "slår i botten". Tillverkarens anvisningar skall beaktas. Kolv trycks in med hjälp av spett innan mätning. vid underskridande av minimimått enligt tillverkaren. 1.6 Kortslutningsförmåga Jordflätor på hjul med gummifjädring Jordflätorna är helt avgörande för om ett fordon med gummifjädrande hjul (t.ex. SAB-hjul) kortsluter spårledningarna. De är också av stor vikt för fordonets förmåga att jorda en nerhängande kontaktledning. Varje hjul skall vara försett med minst två kraftiga jordflätor från hjulring till mittskiva. om någon av hjulets jordflätor är skadade. om hjulets alla jordflätor saknas eller är skadade. På fordon med hjul av motorvagnstyp sitter jordflätorna dolda inne i hjulet, demontering för kontroll skall bara göras vid misstanke om att någon fläta är defekt. På MTR Scania sitter flätorna synliga på hjulets utsida Passningsrost mellan hjulring och hjulstomme Passningsrost kan medföra ökat elektriskt motstånd mellan hjulen. (Jämför punkt 1.1, lossnad hjulring)

20 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - om osäkerhet finns, verifiera genom resistansmätning enligt TDOK 2014: Boggiram och boggiupphängning Skador och sprickor Skador eller sprickor i boggiram eller boggiupphängning kan medföra svåra haverier. - beroende på skadans eller sprickans läge och storlek samt sannolikhet för och konsekvens av haveri. - mycket allvarlig spricka med uppenbar risk för trafiksäkerheten Skruv- och nitförband Skall vara väl dragna/åtsittande. - om en nit eller ett skruvförband är löst eller saknas. - om flera nitar och/eller skruvförband är lösa eller saknas. 1.8 Spårröjare Befintlighet och skick Spårröjare i form av plog, gardjärn eller annan detalj med likvärdig funktion skall finnas på alla arbetsfordon och skall röja hinder från rälshuvudet och spåret för att minska risken för hjulskador och urspårningar. Spårröjarens mått över rök skall vara min 30 max 130 mm. En eftergivlig förlängning, till exempel vävarmerade gummilappar eller borstar, av spårröjare tillåts i arbetsläget ända ner till rälshuvudets överkant. - om spårröjare är skadad eller av annan anledning i sådant skick att funktionen äventyras. - om fordonet saknar en eller flera spårröjare. - om spårröjaren är skadad på ett sådant sätt att den kan skada spåranläggningen eller förorsaka urspårning.

21 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Placering Hänsyn tas till om spårröjare sticker ut utanför rälshuvudet i sidled, t.ex. plogar eller gardjärn monterade långt från axel eller boggicentrum (sveper ut i kurvor). Sådana spårröjare måste vara monterade högre än gardjärn monterade direkt framför hjulet. Flexibel förlängning av spårröjare, t.ex. gummilapp får sitta placerad ända ner till rälshuvudet. Diagram för beräkning av gardjärnets utsvepning i kurvor finns som bilaga. Spårröjare (plogar, gardjärn etc.) som åtminstone i tvära kurvor kan förmodas svepa ut mer än 60 mm från mitten av rälen. - om spårröjaren sitter lägre än 100 mm över räls överkant. - om spårröjaren sitter högre än 130 mm över räls överkant. Spårröjare (plogar, gardjärn etc.) som inte ens i tvära kurvor, med någon del, sveper ut mer än 60 mm från mitten av rälen. - om spårröjaren sitter lägre än 30 mm över räls överkant. Minimiavståndet skall ökas om gardjärnet sitter i den fjädrade vagnskorgen eller av annan anledning kan förmodas röra sig i förhållande till rälsen. Eftergivlig förlängning av spårröjaren, t.ex. gummilapp fungerande som ballaströjare, får dock sitta placerad ända ner till rälshuvudet. - om spårröjaren sitter högre än 130 mm över räls överkant. 1.9 Spårföljarutrustning Spårföljarhjuls anpressning mot rälerna Spårföljarutrustning skall besiktigas okulärt med särskild uppmärksamhet på infästning, bultar, leder, sprickor med mera. Tvåvägsfordon som drivs och bärs av gummihjul har spårföljare som måste ha rätt hjullast och fjädringsväg för att klara framför allt plankorsningar där gummihjulen kommer att lyftas upp från rälerna. Återstående fjädringsväg för spårföljarhjulen skall räcka till för att pressa dem mot rälsen då fordonets fram- eller bakhjul (var för sig) lyfts 50 mm över räls överkant och fordonet står på plant spår. Fjädringsvägen kontrolleras genom att fordonets fram- och bakhjul (var för sig) lyfts 50 mm över räls överkant när fordonet står på plant spår. För detta prov kan lämpligen en 50 mm tjock planka användas. om återstående fjädringsväg för spårföljarhjulen är så kort att den inte räcker då fordonets fram- eller bakhjul lyfts 50 mm då fordonet står på plant spår. om spårföljarhjulens anliggningskraft i ovanstående fall är lägre än 2/3 av den kraft som rekommenderas av tillverkaren. om bultar, leder är glappa

22 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) om det finns sprickor Ovanstående prov kan genomföras genom att en bräda av rätt tjocklek läggs på rälsen, under de bärande gummihjulen. 2. BROMSUTRUSTNING 2.1 Mekanisk bromsrörelse Bromsrörelsens grundinställning För att säkerställa bromsförmågan, i synnerhet hos fordon utan automatisk bromsjustering, måste bromsblockens frigång vara måttlig efter att de tryckts ut från hjulen, hänsyn måste tas till bromsens slaglängd. Stort glapp medför att större delen av bromscylinderns slag förbrukas innan bromsarna tar, vilket i värsta fall kan göra att bromskolven bottnar. Ett långt cylinderslag medför också en ökad luftförbrukning som kan medföra att fordonets kompressorkapacitet blir otillräcklig. - om avståndet mellan bromsblocken och hjulens löpytor avviker från uppgifter i fordonsdokumentationen. Hänsyn skall tas till glapp och fjädring i länksystem Länksystems rörlighet och skador Länksystemet måste vara lättrörligt för att säkerställa avsedd kraft i ansättningen av bromsblocken eller -klotsarna. Skador kan även betyda ökad friktion eller rent av risk för brott på delar, med utebliven bromsverkan på en eller flera axlar som följd. - om bromsens länksystem inte är lättrörligt på grund av t.ex. dålig smörjning eller rost. - om skada finns som inte påverkar fordonets bromsförmåga, men på sikt kan tänkas ge upphov till följdskador på andra delar av fordonet. - om skada finns som påverkar fordonets bromsförmåga eller medför akut risk för följdskador. - om bromsblock eller bromsbelägg ej ligger korrekt an mot hjulet Skruvförband, saxpinnar och stoppbrickor Skruvförband skall vara väl dragna och säkrade. Saxsprintar skall vara rätt stukade, av rätt dimension och försedda med stoppbricka om nödvändigt. - om skruvförband är lösa. - om saxpinnar är dåligt stukade, av fel dimension eller saknar nödvändig stoppbricka.

23 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - om skruvar, muttrar eller saxpinnar saknas Fångjärn, fånglinor På fordon som i sitt ursprungsskick varit utrustade med fångjärn/fånglinor runt bromsutrustningars mekaniska detaljer som bedöms att de kan falla ned och förorsaka fara och/eller skada om de faller ner skall kontrolleras. - om nödvändiga fångjärn -linor är bristfälliga, skadade eller saknas. 2.2 Bromssystemets driv- och manöverkomponenter Kontroll av komponenter - om tätningsbälg på bromscylindrar med automatisk bromsjustering är skadad. - om kopplingsnävarna på huvudledningen har skador på gummipackningarna. Täthet och funktion hos bromssystem på fordon med förarbromsventil (indirekt verkande tågbromssystem) Innan provningen påbörjas skall kontrolleras att ventilernas manöverorgan (handtag, tryckknappar, hävarmar, pedaler) är lättrörliga och inte visar tendens att kärva eller hänga sig och att täthetsprov för tågbromssystemet är utfört och godkänt. Vid provet skall tidtagarur och kontrollmanometer användas. - apparaterna i fordonets båda ändar skall provas. - proven skall utföras med ett huvudluftbehållartryck av minst 7 bar. - ledningstryckreglerarna, tryckreduceringsventilerna för huvudledningstrycket, kontrolleras och justeras till 5,0 bar. - huvudledningstrycket skall då bromsventilen lagts i full-bromsläge vara 3,4 +0/-0,2 bar om ej annat sägs. Täthetsprov på fordon med förarbromsventil: - med förarbromsventilen i mittläge och ett tryck i huvudledningen på 5,0 bar, får trycket inte sjunka mer än högst 0,2 bar i huvudledningen, under en tid av 2 minuter. Samtliga förarbromsventilers olika lägen provas enligt nedan: 1) Eventuell låsning av ventilen provas i förekommande fall. För D3L sker detta genom att handtaget läggs i mittläge. Handtaget skall nu kunna låsas och nyckeln tas ur. 2) Fullbromsning provas genom att handtaget förs direkt från gångläge till bromsläge/fullbromsläge. Trycket i huvudledningen skall nu sjunka från 5,0 bar till mindre än 3,5 bar på 5,0 till 10 sekunder 3) Lossning provas genom att handtaget förs direkt från bromsslutläge/fullbromsläge

24 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) till gångläge. Trycket i huvudledningen skall öka från 3,5 bar till 5,0 bar på 3 till 8 sekunder. 4) Eventuellt losstöt provas genom att handtaget förs direkt från fullbromsläge till loss- och laddningsläget. Huvudledningstrycket ska snabbt stiga till ett tryck strax under huvudbehållartrycket. Efter 5 sekunder återförs handtaget till gångläget, varvid det kontrolleras att det inte finns någon tendens till fasthållning i handtaget. När handtaget återförts till gångläget skall ledningstrycket snabbt sjunka till mellan 5,0 och 5,2 bar. 5) Nödbroms provas genom att handtaget och/eller nödstoppsknappen förs i nödbromsläge. Huvudledningen skall då tömmas snabbt och fullständigt. På förarventiler med strömställare för magnetskenbroms ska röd indikeringslampa för "skenbroms" tändas i samma ögonblick som handtaget går över i nödbromsläget. 6) Mittläge/neutralläge provas genom att handtaget läggs i mittläge (neutralläge). Huvudledningstrycket sänks till 2,0 bar med nödbromskran, kopplingsventil i fordonets ände eller annan ventil. Efter stängning av denna ventil får trycket i huvudledningen inte öka. 7) Växelventilernas funktion provas genom att direktbromsen tillsätts med 1 till 2 bar bromscylindertryck. Därefter tillsätts bromsen med förarbromsventilen till bromscylindertrycket 2 till 3 bar. När tågbromsen efter detta lossas skall bromscylindertrycket återgå till det värde som gavs av direktbromsen. Om trycket sjunker till noll beror detta på att växelventilen kärvar. Bedömning: - om fordonet inte klarar täthetsprovet. - om andra hörbara läckor konstateras under proven. - om någon av funktionerna 1-7 hos förarbromsventilen enligt ovan inte fungerar Täthet hos inverterade pneumatiska bromssystem Dessa bromssystem bygger på att en fjäder sätter an bromsen vid tryckluftbortfall. För att köra vidare om luftläckaget är stort måste fjädern i vissa fall spärras vilket kan medföra bortfall av bland annat förarövervakningsfunktion och parkeringsbroms. Det är av denna anledning viktigt att bromssystemet är tätt. - om läckage förekommer Täthet hos direktverkande pneumatiska bromssystem, direktbroms eller lastbilsbroms Läckaget kontrolleras med fullt ansatta bromsar och spärrad eventuell efter-

25 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) matning. Om fordonet har flera hytter måste bromsreglagen kontrolleras i samtliga hytter. - om trycket i bromscylindern sjunker mer än 0,1 bar under 1 minut eller hörbart läckage finns. - om parallellkopplade reglage inte fungerar tillfredställande ihop Täthet hos pedalmanövrerade hydrauliska bromssystem Hydrauliska bromsar testas med avseende på pedalsjunkning vid hårt nertrampad pedal. Hydraulvätskenivån i behållaren kontrolleras. - om bromspedalen sjunker. - om hydraulvätskenivån i behållaren är låg. I detta fall skall synliga läckor sökas. - om bromspedalen går i botten direkt - om vätskebehållaren är tom Täthet hos andra hydrauliska bromssystem Hydrauliska bromsar på fordon baserade på rälsbuss Y6, Y7, Y8 etc. manövreras med pneumatik eller elektricitet. Här kontrolleras att inte mastercylindern bottnar, stannar nära sitt ändläge eller sjunker vid full broms. Anledning till detta kan vara läckage eller luft i hydraulvätskan. Hydraulvätskenivån i behållaren kontrolleras. - om mastercylindern stannar 10 mm från sitt ändläge, eller sjunker, vid full broms. - om hydraulvätskenivån i behållaren är låg. I detta fall skall synliga läckor sökas och det skall kontrolleras att bromsklossarna ligger an med kraft. - om mastercylinderns slag bottnar. - om vätskebehållaren är tom Skyddsbälgar Eventuella skyddsbälgar skall vara hela och riktigt monterade. - om eventuella skyddsbälgar inte är hela eller riktigt monterade Trycknivå Trycknivå för t.ex. försörjningssystem eller bromscylindertryck kontrolleras i förekommande fall mot tillverkarens rekommendationer.

26 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - om trycknivå i bromssystem avviker 10 % från föreskriven nivå Bromstrycksmanometrar Om fordonet har manometrar för bromscylindertryck, huvudledningstryck och försörjningssystemtryck, skall dessa fungera på ursprungligt sätt. Vid misstanke om bristande kalibrering av bromstrycksmanometrarna skall avläsning av dessa jämföras med en referensmanometer. Manometer för huvudledning kontrolleras med hjälp av kontrollmanometer, eventuellt ansluten med kopplingsnäve till huvudledningens slangkoppling i fordonets ände. - om manometer för huvudledning visar mer än ± 0,1 bar fel vid huvudledningstryck 5,0 bar. - vid bristande funktion eller större onoggrannhet än ± 0,3 bar för annan bromstrycksmanometer, vid fullt tryck. 2.3 Rör, slangar och kopplingar Skador, sprickor och slitage Rör, slangar och kopplingar får inte ha skador, sprickor eller vara slitna på ett sätt som bedöms kunna äventyra funktionen. - om rör, slangar eller kopplingar har smärre bristfälligheter som på sikt bedöms äventyra säker funktion hos bromssystemet. - om slangkopplingar eller kopplingsnävar inte tätar ordentligt mot sina upphängningsplatser. - om rör och slangar har bristfälligheter som äventyrar säker funktion hos bromssystemet. Om kopplingsnävarna på slangarnas fria ände på huvudledningen inte tätar ordentligt mot sina upphängningar kommer problem med styrventilerna på sikt att uppstå på grund av att snö, damm eller andra partiklar förs in av tryckluften. Styrventilernas minsta kanaler på tågbromssystem är bara 0,2 mm i diameter. 2.4 Bromsblock och belägg Skador och slitage För fordon med blockbroms av "tågtyp" mäts tjockleken på tunnaste stället på blockens utsida (dock inte vid ursparningarna). Vid slitna block och belägg bör byte ske snarast innan skador uppstår

27 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) på hjul och blockhållare samt belägghållare. kategori 1 om bromsblock eller belägg ligger nära mingräns. - om bromsblock av gjutjärn är mindre än 12 mm tjocka om inget annat anges i fordonstillverkarens instruktioner. - om sinter- eller fiberbromsblock är mindre än 10 mm tjocka om inget annat anges i fordonstillverkarens instruktioner. - om bromsblock har genomgående sprickor. - om bromsblock har mer än 5 mm hög utanpåliggande kant. - om skivbromsbelägg är mindre än 10 mm tjocka om inget annat anges i fordonstillverkarens instruktioner. - om skivbromsbelägg eller bromsbackar understiger tillverkarens rekommendation. - om blockhållare är skadade bland annat på grund av. att block saknas. 2.5 Parkeringsbroms Funktion Ansatt parkeringsbroms skall klara att hålla fordonet stillastående i alla förekommande lutningar. Parkeringsbromsen kan provas genom bromsning från mycket låg hastighet. - om god bromsförmåga finns trots att parkeringsbromsen är trög eller svårmanövrerad. - om funktionen är oacceptabel Skador och slitage Mekanism och eventuellt separata bromsbelägg kontrolleras. - om funktionen är sämre än i ursprungligt skick, men fortfarande acceptabel. - om funktionen är oacceptabel. - om parkeringsbromsen ej kan manövreras på tillfredsställande sätt.

28 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 2.6 Omkopplingshandtag, reglage Funktion och skyltning Samtliga bromsreglage skall fungera, liksom eventuella handtag för avstängning av broms, omkoppling mellan G-, P- och ev. R-läge, lossning av bromsar och dränering av tankar. Vattenavtappningspunkter och ventiler kontrolleras med avseende på funktion, (t.ex. spärrat läge) och skyltning. För dräneringsreglage kan rödmålning vara ett acceptabelt alternativ till skyltning om funktionen inte kan missuppfattas. - om skyltningen av omställningshandtag eller reglage är bristfällig - om funktionen hos omställningshandtag eller reglage är bristfällig. - vid defekt förar- eller direktbromsreglage. 2.7 Katastrofbroms Funktion Katastrofbromsens funktion provas genom aktivering, till exempel genom att tömma huvudledningen eller elkontakt för elhydraulisk bogserbroms. - om funktionen är oacceptabel. 2.8 Bromsförmåga Vid behov av bromskontroll gäller nedanstående värden. Maximala stoppsträckor för spårfordon Fordonshastighet [km/h] (Fordonshastighet [m/s] beräknad utifrån km/h) Maximal stoppsträcka [m] 80 22, , , , , ,1 4 Stoppsträckan skall uppnås vid: Torrt, rakt horisontellt spår. Maximal last. Inkludera tillsättningstiden för bromsen. Intygandande från förare/operatör om bromsförmåga skall verifieras med namn och kontaktuppgifter.

29 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 3. KRAFTÖVERFÖRING 3.1 Kardanaxlar, knutkors och kopplingar Kardanaxlar, knutkors, splineskopplingar och svängningsdämpare Kardanaxlar skall vara väl balanserade och hela för att inte orsaka lagerskador med efterföljande större haverier. Knutkors och splineskopplingar skall vara i gott skick och inte vara alltför glappa då detta kan leda till haveri. Glapp i dessa kopplingar kan provas genom att försiktigt bryta mot lämplig del av ramen med något verktyg. Om möjligt kontrollera med förare att det ej förekommit onormala ljud eller vibrationer och glapp i svängningsdämpare. - skrapmärken som ej kan härledas vid besiktningstillfället. - spår i kardanaxel - litet glapp om det saknas en eller flera skruvar stort glapp Momentstag Gummibussningar och lagringar skall vara i gott skick och skruvförband skall vara väl dragna. kategori 1 om gummibussningar är spruckna eller ser dåliga ut. - om skruvförband är lösa. - om gummibussningar är trasiga. - om lagring är defekt - om skruvar eller muttrar saknas. - om gummibussningar saknas. 3.2 Fångjärn, fånglinor Fångjärn, fånglinor På fordon som i sitt ursprungsskick varit utrustade med fångjärn/fånglinor runt kardanaxlar, bromsutrustningars mekaniska detaljer samt övriga detaljer som bedöms att de kan falla ned och förorsaka fara och/eller skada om de faller ner skall kontrolleras.

30 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) om fångjärn eller fånglinor är skadade. 3.3 Drivenhet - om fångjärn eller fånglinor saknas Upphängningar Drivenhetens motorupphängningar kontrolleras då defekta motorupphängningar kan medföra sekundära skador på t.ex. kardanstänger. - om motorupphängningar är skadade. 4. RAMVERK 4.1 Balkar och bärande fordonskorg Rost och sprickor I första hand okulär besiktning av bärande delar. Kritiska punkter är stötdämparoch fjäderfästen, svetsar mellan olika balkar och infästningar av arbetsutrustning. vid misstanke om spricka rost, rostsprängning i fogar eller bultförband upp till cirka 30 % materialbortfall på grund av rost vid kraftig spricka i kritiska punkter där större delen av fogen är sprucken och man kan förvänta sig ett omedelbart brott kraftigt rostangrepp eller genomrostning upp till mer än 30 % materialbortfall på grund av rost Golv I första hand okulär besiktning av golv som kan misstänkas vara försvagat, av rost eller för trägolv av röta. kategori 1 - vid mögel- och/eller rostangrepp men utan risk för personskada. - hål i golv på plats med uppenbar risk för personskada. - kraftigt rostangrepp på plats med uppenbar risk för personskada.

31 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Skador och rakhet Skev ram kan medföra ökad risk för urspårning på grund av hjulavlastning i kurvor och rälsförhöjningsramper. Till speciella eller farliga händelser räknas: Urspårning. Sammanstötning, krock. Överlast. Vid misstanke om skevhet bör uppmätning utföras. Se bilaga om ramen misstänks vara skev på boggivagn eller tvåaxlig ej vridstyv vagn (= hjulvägning skall genomföras). - om ramen misstänks vara skev på kort vridstyv vagn, t.ex. tankvagn. 4.2 Skruv- och nitförband Skruv- och nitförband i ramverk, fästen för arbetsutrustning, hyttfästen osv. skall vara väl dragna/åtsittande. (se även punkt 1.4, 5.1 och 5.4). - om en nit eller ett skruvförband är löst eller saknas. - om flera nitar eller skruvförband är lösa eller saknas. 4.3 Vändskivor I första hand okulär besiktning. Kontrollera mekaniska infästningar, sprickor, skada på skiva (sprickor, deformation), cylinderfäste (bultar, sprickor), oljeläckage, slangar rör, låsanordningar och transportsäkringar. Om möjligt provkör vändskivan. kategori 1 - vid smärre skador - om skadan är sådan att det finns risk att vändskivan eller del av den kan tappas, falla ner

32 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - om transportsäkring saknas, innan fordonet körs skall vändskivan säkras (till exempel med spännband) 4.4 Hjullastmätning Vridstyva vagnar bör kontrolleras beträffande skevhet genom hjullastmätning. På urspårade, krockade eller överlastade vagnar skall diagonal- och hjullastmätning utföras om det finns anledning att misstänka att vagnunderredet eller boggi kan ha blivit skevt. - avvikelsen från medelhjullasten på samma axel får inte överstiga + 8 %. 5. STÖT- OCH DRAGINRÄTTNINGAR 5.1 Buffertar Typ av buffertar En vagnsände får inte ha buffertar av skilda typer. Fyrkantiga buffertar skall vara styrda så att de inte kan rotera. - om en vagnsände har buffertar av olika typer (gamla fordon kan dock ha en flat och en buktig buffert) - om en fyrkantig buffert kan vridas. Om ett fordon har en flat och en buktig buffert bör man byta den flata bufferten till buktig vid nästa underhållstillfälle Höjd Buffertcentrum skall ha en höjd över räls överkant mellan 940 mm och 1065 mm. 940 mm gäller vid maxlast, nerhängda fjädrar och nersvarvade hjul. Stor skillnad i bufferthöjd kan medföra ökad risk för buffertöverlappning och urspårning vid tvära höjdfel i spåret. - om buffertcentrumhöjden är större än 1065 mm. om buffertcentrumhöjden är mindre än 940 mm. Höjdskillnaden mot nästa fordon får ej överstiga 125 mm. Vid för stor höjdskillnad mellan buffertar skall i första hand vagnarna inom fordonskombinationen placeras om.

33 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Avstånd Buffertcentrum skall normalt sitta med ett avstånd på 1750 mm. Detta avstånd mäts bara om misstanke finns om att avståndet är fel, under normal drift ändras det inte. - buffertcentrumavståndet är större än 1760 mm. - buffertcentrumavståndet är mindre än 1740 mm Glapp Vid hoptryckning får inget större glapp finnas i buffertarna. kategori 1 - om glappet är väsentligt men mindre än maxvärdet nedan. - om axiella glappet är mer än 15 mm vid intryckning med handkraft - om rund buffertskiva kan vridas mer än 90 grader med handkraft Återfjädring Om misstanke finns om dålig buffertverkan skall buffertarna tryckas ihop, till exempel med hjälp av ett annat fordon. De skall efter att hoptryckningen släppts med god dämpning omedelbart återgå till ursprungligt läge. Hydrauliska buffertar, till exempel av fabrikat Oleo, kräver speciell utrustning för testning. - om buffertverkan är bristfällig. Buffertarna får inte användas hopkopplade med andra fordon. OBS: ringfjäderbuffertar kan utan att vara defekta stanna i något hoptryckt läge (cirka mm). Det är förenat med stor risk för personskada att för hand röra en sådan buffert då den utan förvarning kan återgå till fullt utskjutet läge med stor kraft och hastighet Skador, sprickor och slitage Buffertarna får inte vara skadade eller slitna så att risk för haveri uppstår. - om tydliga sprickor finns i hålkälen på yttre eller inre bufferthylsa. - om en förstyvningsfjäder på bufferthylsan är sprucken. - om sprickor i hålkälen på yttre eller inre bufferthylsa överstiger 1/4 av hylsans omkrets. - om fler än en förstyvningsfjäder på bufferthylsan är sprucken.

34 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Skruvförband Skruvförband som håller buffertarna skall vara i god kondition och väl dragna. - om ett skruvförband är löst. - om flera skruvförband är lösa eller skruvar eller muttrar saknas. 5.2 Dragkrokar Skador, sprickor och slitage Dragkrokar enligt UIC kontrolleras med avseende på skador, sprickor och slitage. Slitage kontrolleras med fördel med tolk. Om sprickor misstänks skall sprickindikering göras. Vid sprickindikering skall övergångarna slipas, mellan krokhuvud och fyrkantskaft, mellan fyrkantskaft och runt skaft samt mellan runt skaft och gänga. Figur: dragkrok enligt UIC kategori 1 - om dragkroken har grader. - om mått B överskrider 46 mm. - om mått C underskrider 28 mm. - om mått D underskrider 57 mm. - om mått E överskrider 82 mm. - om mått F överskrider 65 mm.

35 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - om dragkroken har sprickor - om dragkroken är deformerad. - om mått B överskrider 50 mm. - om mått C underskrider 26 mm. - om mått D underskrider 55 mm. - slitaget är så stort att skaftet kan fastna i styrningen. - om mått E överskrider 86 mm. - om mått F överskrider 67 mm Glapp och fjädring i infästningar Det är viktigt att dragkrokens infästning i buffertbalken har tillräcklig fjädring, för att inte påfrestningarna på fordonet skall bli oacceptabla. Det är också viktigt att kroken inte är glapp i infästningen om stångkoppel mot t.ex. lastbilskoppling används. - om dragkrokens fjädring inte bedöms vara i funktionsdugligt skick. - om dragkrok har oacceptabelt stort glapp i infästningen eller kan vridas i sin styrning. 5.3 Kopplingar Skruvkoppel Befintlighet och skick kontrolleras i förekommande fall. - om skruvkopplet genom slitage har bultdiameter mindre än 50 mm. - om skruvkopplet genom slitage har bygeldiameter mindre än 34 mm. - om skruvkopplets länkar genom slitage har mindre än 20 respektive 20,5 mm gods kvar utanför "lilla" respektive "stora" hålet. - om skruvkopplets spindel har medelgängdiameter mindre än 45 mm. - om koppeltärnings axeltappar genom slitage har diameter mindre än 43 mm. - om koppeltärnings gängade hål har en medelgängdiameter större än 49,5. - om sammanlagda spelet mellan koppeltärning och bygelns insida överstiger 4 mm. om skruvkopplet efter att det skruvats ihop maximalt är mer än 780 mm långt (i nyskick är längden 750 ± 10 mm). - om bättringssvets finns på bygel eller länkar. - om upphängningskrok saknas.

36 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) om skruvkoppel är skadat. om stoppbrickor saknas eller inte sitter ordentligt fast Scharfenbergkoppel, RK1-L typ 1, 2 och 3 Kopplet besiktigas okulärt med avseende på slitage, skador och glapp. Låsmekanismen skall kännas styv, dock utan att kärva och skall inta kopplingsberett läge efter slutförd urkopplingsrörelse. - om kopplet är dåligt underhållen, men funktionen bedöms vara tillfredställande. - om låsmekanismens totala spel bedöms överstiga 0,7 mm. - om urkopplingshandtagets infästning, ledbult eller returfjäder är skadade. - om centrum på kopplet är lägre än 450 mm över rök, eller högre än 510 mm över rök (vid obelastat fordon skall centrum på kopplet ligga 500 ± 10 mm över rök) - om el-kontakter i kopplet blivit gropiga genom brännskador eller förslitning. - om el-kontakter i kopplet är slitna i styrningarna eller har tendens att kärva eller fastna i något läge. om kopplet är skadat. Kopplet får inte användas innan godkännande vid ny besiktning. om upphängningens fäste, dragstång eller skruvförband har sprickor eller deformationer. Kopplet får inte användas innan godkännande vid ny besiktning Andra typer av automatkoppel Kopplet besiktigas okulärt med avseende på slitage, skador och glapp. Vid tveksamhet kontrollera mot underhållsdokumentation och tillverkarens anvisningar. - om kopplet är dåligt underhållen, men funktionen bedöms vara tillfredställande. - om kopplet är skadat. Kopplingen får inte användas innan godkännande vid ny besiktning Lastbilskoppel Funktionen provas och skicket besiktigas okulärt. Om ytterligare underhållsanvisningar från tillverkaren finns, skall dessa användas som underlag för bedömningen. I övrigt gäller följande toleranser för lastbilskopplingar med 40 mm kopplingsbult: 1) Infästning och lagring - fastsättning utan tecken på skador eller att den är lös.

37 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - skruvar skall vara åtdragna. - horisontalbult utan tecken på skador eller att den är lös (VBG). - vertikalglapp får ej förekomma (Rockinger, Elastic, Jost, Ringfeder). - lagerskålars planhet får avvika max 3 mm, och får inte vara spruckna (VBG). - gummielement får inte ha sprickor eller andra skador. - inspänningsavståndet E skall vara 19 till 21 mm (VBG). - inspänningsavståndet E skall vara 18 mm (Jost). 2) Kopplingsbult - diameter minst 36,5 mm. - axialglapp max 2 mm (VBG). - axialglapp max 6 mm (Rockinger, Elastic, Jost, Ringfeder). 3) Underhålsbussning - diameter max 35,5 mm (VBG). - radialspel på max 1,0 mm mellan bussning och bult (Elastic, Jost). 4) Slitklack - nedre slitklacken skall göra att större delen av dragöglan träffar bultens tjockaste del (Rockinger, Elastic, Jost, Ringfeder). 5) Låsning - kopplingsbulten skall gå lätt till låsläge och kunna öppnas endast med låshandtaget. - låshandtaget skall ha god frigång i låst läge (VBG). eventuellt kontrollstift skall fungera om sådant finns. toppbricka får ej saknas eller vara lös (VBG). Figur: lastbilskoppling Bedömning av lastbilskoppling: - om koppling är skadad eller sliten, men funktionen bedöms vara tillfredställande. - om någon av funktionerna 1-5 ovan inte är uppfyllt. Kopplingen får inte användas innan godkännande vid ny besiktning.

38 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - om fordonet har annan kopplingsanordning (till exempel UIC-krok) får fordonet användas men lastbilskopplet skall demonteras eller låsas på sådant sätt att det ej kan användas Annan kopplingsanordning Med annan kopplingsanordning avses dragöglor, äldre typer av dragkrokar, fästen för säkerhetsvajrar, säkerhetsvajrar osv. Funktionen provas och skicket besiktigas okulärt. Om underhållsanvisningar från tillverkaren finns, skall dessa användas som underlag för bedömningen. - om anordningen är skadad eller sliten, men funktionen bedöms vara tillfredställande. - om skador finns som äventyrar anordningens funktion. Anordningen får inte användas innan godkännande vid ny besiktning. 5.4 Fast dragstång, fjäderelement och infästning för dragkrok Med fast dragstång menas här den genomgående dragstång som förbinder dragkrokarna på främst vagnar Skador och slitage Skicket hos dragstången och dess infästning i fordonet besiktigas okulärt. - om skador eller slitage finns som äventyrar draganordningens funktion. - om fjädringen mot infästningen i vagnen inte är i funktionsdugligt skick Saxpinnar Kontroll görs av att saxpinnar är väl stukade och i god kondition samt monterade enligt gällande standard. om saxpinne är av fel dimension eller är dåligt stukad. om saxpinne saknas Skruvförband Skruvförband skall vara väl dragna och eventuella låsbleck skall vara hela och korrekt stukade. - om skruvförband är lösa. - om skruvförband saknas.

39 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 5.5 Övergångskoppel Fordon som ej är försedda med standard UIC-koppel skall medföra 1 stycken övergångskoppel. Övergångskopplet skall kunna monteras av maximalt 2 personer. Finns till fordonet någon annan typ av övergångskoppel skall även det besiktigas. Kopplet skall granskas med avseende på funktion, utförande och skick. Kopplet skall vara försett med identitetsmärkning. om kopplet är slitet men ändå bedöms kunna användas på ett säkert sätt. identitetsmärkning saknas. om koppel saknas, endast om kopplet är nödvändigt för att kunna bogsera fordonet om funktionen är sådan att det ej kan användas på ett säkert sätt. om förslitning, skador, sprickor är av sådan omfattning att kopplet ej är säkert att använda. 6. TRANSPORTSÄKRINGAR 6.1 Lastsäkringsanordningar Lastsäkringsanordningar skall vara i funktionsdugligt skick, vilket innebär att de både skall klara att uppfylla sitt syfte och dessutom vara i godtagbart skick. Med last avses här lös arbetsutrustning, spadar, spett med mera. - om en lastlåsningsanordning är skadad men inte medför fara. - om lastlåsningsanordningen är i sådant skick att fara råder. 6.2 Arbetsutrustning Låsanordningar, skick och märkning Låsanordningar för t.ex. lyftkranar, stoppaggregat, plogar, pantograf (strömavtagare) eller annan arbetsutrustning skall vara i funktionsdugligt skick vilket innebär att de både skall klara att uppfylla sitt syfte och dessutom vara i godtagbart skick.

40 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Skador och slitage som kan orsaka följdskador kontrolleras. Exempel på sådana är slitna vajrar, dåliga upphängningar, skadade saxpinnar, slangar till stödben eller kärvande utrustningar. Låsanordningarna för redskap skall ha en märkning som underlättar kontrollen av låsanordningen, t.ex. genom att vara målade i röd färg. kategori 1 - om märkning av låsanordningen saknas om en låsanordning är skadad men inte medför fara. om det finns flera säkringsanordningar som ej fungerar tillfredställande. vid misstanke om sprickor i säkringsanordning. om låsanordningen är i sådant skick att fara råder. säkringsanordningar saknas. spärrhakar, sprintar, säkringsbultar ej går i ingrepp. säkerhetskedjor, wire är för långa Förreglingar och givare för låsanordningar Låsanordningar kan vara utrustade med givare som kontrollerar att låsningen är i funktion. Om sådan utrustning finns eller är ditmonterad i efterhand skall den vara i funktion. - om förregling eller givare för låsanordning är ur funktion. Skylt skall sättas upp på lämpligt ställe, vid förarplats eller vid den aktuella utrustningen, för att upplysa om vilken utrustning som inte är i bruk. 6.3 Lastutrymmen, förrådsutrymmen och förarhytter Utrymmen och hytter skall vara inredda så att den utrustning och det material som förvaras där inte, inom rimliga gränser, bedöms kunna orsaka ytterligare skador om fordonet spårar ur eller råkar ut för en kollision. Denna skyddande inredning kan bestå av surrningsmöjligheter, fasta förvaringsplatser för tyngre föremål eller förstärkta väggar som skyddar förares eller operatörers arbetsplatser samt tredje man. - om lastutrymmet saknar sarg som hindrar föremål att rulla av. - om brister finns som även vid måttliga retardationer (inbromsningar) medför säkerhetsrisk för personer på eller utanför fordonet.

41 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 7. KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING 7.1 Belysning För regler och detaljerade upplysningar se gällande krav Vita strålkastare för transportkörning kategori 1 - om en strålkastares glas är skadat eller dess reflektor skadad eller rostig. - om två eller flera strålkastare är ur funktion, minst en strålkastare måste dock fungera. - om det ej är möjligt att blända ner till belysning som inte bländar mötande trafik. - om ljuset är för högt ställt på fordon med halvljus av biltyp. - om föraren ej med lätthet kan åstadkomma blinkande frontljus. - om fordonet saknar strålkastare i en ände eller de inte lyser. - om fordonet endast har belysning av typen "markeringsljus" (gäller bland annat vissa tyska och norska fordon) Röda baklyktor Rött ljus, fast eller blinkande, skall visas bakåt. - om ett rött ljus är ur funktion, minst en röd lykta måste dock fungera. - om fordonet saknar röd lykta eller de inte lyser i en ände Slutsignalhållare På fordon som har tågbroms och som därmed kan kopplas sist i tåg skall slutsignalhållare finnas och vara i gott och funktionsdugligt skick. - om slutsignalhållare inte är i gott och funktionsdugligt skick. 7.2 Sikt, rutor Sikt Förarens möjlighet att se ut framåt och åt sidorna genom fordonets rutor får inte vara blockerad av utrustning eller annat. om förarens sikt störs av eftermonterad utrustning.

42 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Rutor Skador och repor i siktfältet skall inte tolereras. - för frontruta som stör förarens sikt i väsentlig grad. 7.3 Vindrutetorkare, vindrutespolare Vindrutetorkare Om fordonet ursprungligen varit utrustat med vindrutetorkare skall dessa vara i funktionsdugligt skick. kategori 1 om vindrutetorkarens gummi ej har fullgod funktion. - om vindrutetorkare för körning ej kan säkerställa förarens sikt Vindrutespolare, defroster, eluppvärmda rutor Om fordonet är utrustat med vindrutespolare, defroster, eluppvärmda rutor skall dessa vara i funktionsdugligt skick. kategori 1 - om vindrutespolaren är ur funktion. om defroster, eluppvärmd ruta har otillfredsställande funktion. 7.4 Backspeglar, backkamera Backspeglar, backkamera Om fordonet är utrustat med backspeglar, backkamera skall dessa vara i funktionsdugligt skick. - om backspeglarna, backkamera är ur funktion. 7.5 Signalanläggning (akustisk) Signalanläggning, tyfon, backvarnare eller dylikt Signalanläggningen skall vara i funktionsdugligt skick. - om någon sekundär signalanläggning (t.ex. backvarnare) är ur funktion. - om tyfon eller motsvarande är ur funktion.

43 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 7.6 Radio- och telefonantenn Antenner Endast kapslade antenner, typgodkända för järnvägsbruk, får av elskyddsskäl användas på fordon. Enda möjliga undantaget är antenner som placerats skyddat eller skyddad av en jordad skyddsbåge eller motsvarande anordning, så att nedhängande kontaktledning omöjligt kan få kontakt med antennen (utan att innan dess ha kontakt med någon jordad del av fordonet). Hänsyn måste här tas till att kontaktledningen kan svänga på grund av vind och att fordonet kan färdas med hög hastighet. om antennen ej är kapslad. om en okapslad antenn ej uppfyller placeringskraven. 7.7 Märkning Identitetsmärkning fordon På samtliga spårgående fordon skall på respektive fordonssida finnas fordonsnummer och uppgift om fordonsägare. Det är väsentligt att märkningen är tydlig och i gott skick så att säker identifiering är möjlig. - om fordonsnummer och/eller uppgift om fordonsägare saknas eller är otydligt på någon av fordonets båda långsidor. Tekniska uppgifter På samtliga spårgående fordons långsidor skall om det för fordonstypen är giltigt finnas uppgifter om: o fordonsmodell (-typ) o sth vid overksam transport o placering i tåg o max efterkopplad vikt o om transport i tåg är tillåtet o lastprofil överskriden o längd över buffertar o boggicentrumavstånd o axelavstånd vid 2-axligt fordon o tjänstevikt o dynamisk vikt o bromsvikter (P respektive G) o lastförmåga o hantering (ej stötas, skjutsas, över vall) o max antal bromsade axlar Uppgifterna kan placeras på valfria platser på respektive fordonssida eller om fordonsägaren finner lämpligt samlas till en teknisk skylt. Skylten kan

44 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) lämpligen utformas enligt bilaga Om fordonsägaren anser det nödvändigt anges även fordonets klassificering storfordon/småfordon. om uppgifter saknas eller är otydliga på någon av fordonets båda långsidor Varningsmärkningar På fordon med rörlig arbetsutrustning finns ofta varningsmärkning i form av svartgulrandiga markeringar och anslag av typen "Vistas ej inom maskinens arbetsområde". Denna besiktningspunkt omfattar kontroll av att dessa märkningar finns och är i läsbart skick. Varningsdekal som varnar för utgång mot angränsande spår skall finnas på fordon med dörrar som öppnas ut mot angränsande spår Fordon med permanent monterad gasutrustning (t.ex. svetstrallor) skall ha varningsskyltar som upplyser om att gasutrustning finns. Blixtpilar skall finnas på de ställen på fordonet där det finns risk att en person kan komma farlig närhet av spänningssatta ledningar. - om något av ovanstående uppenbart saknas eller är i dåligt skick. 8. HYTT 8.1 Dörrlås, utrymningssäkerhet Dörrlås Förutom att stänga ute obehöriga skall låset säkert kunna hålla stängda dörrar stängda, för att förhindra skador på människor och material genom ofrivilligt öppnande. Vissa dörrar, till exempel skjutdörrar kan även vara försedda med låsning i öppet läge, för att förhindra följdskador vid exempelvis påkörningar, då dörren annars kan fungera som en giljotin. Dörrlås skall gå lätt att öppna, för att inte försvåra utrymning. vid dörrlås med bristfällig funktion på dörr som ej är viktig vid utrymning av fordonet. vid dörrlås med bristfällig funktion på dörr som är viktig vid utrymning av fordonet.

45 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Utrymningsvägar Dörrar som kan användas för utrymning får inte blockeras eller göras obrukbara på annat sätt. - om dörrar är svåra eller omöjliga att använda för utrymning. 8.2 Hyttbelysning Hyttbelysning Skall finnas för att möjliggöra läsning av tidtabell, hantering av kommunikationsutrustning och för att möjliggöra hantering av färd och arbetsbok. - om hyttbelysning inte är funktionsduglig för ovanstående användning. 9. ARBETARSÄKERHET 9.1 Trappor, stegar och räcken Skall vara stabila och ha tillfredställande hållfasthet, både i material och svetsar. Bedömningen som eller 3 skall göras beroende på sannolikhet för och konsekvens av en eventuell skada. - om någon trappa, stege, gångbana eller räcke är skadad, lös eller på annat sätt defekt, men inte medför fara. om något av ovanstående är i sådant skick att fara råder. 9.2 Kopplarutrymme Saknas kopplarutrymme skall det anges med en tydlig och väderbeständig markering/skylt. Kopplarhandtag måste vara gott skick och kopplarutrymmet får inte vara blockerat av t.ex. deformerade fotsteg eller utrustning som monterats i efterhand. om någon detalj saknas, är lös eller deformerad. - om annan anordning inkräktar på kopplarutrymmet. - om det ej finns markering som anger att kopplarutrymme saknas. 9.3 Skydd för rörliga delar Befintliga skydd eller skyddsanordningar för rörliga delar kontrolleras med avseende på befintlighet och funktion.

46 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) om skydd eller skyddsanordning inte fungerar tillfredställande. om skydd eller skyddsanordning saknas. 9.4 Utförd besiktning, kranar, liftar mm Kontroll av återkommande besiktning Besiktningspliktiga lyftanordningar enligt gällande myndighetskrav, skall årligen genomgå återkommande besiktning av ackrediterat/godkänt besiktningsföretag. Vid säkerhetsbesiktningen kontrolleras att sådan besiktning är genomförd. Om utrustningen ej skall användas kan fordonet ändå användas för andra ändamål (t.ex. dragfordon). Begränsningen skall anges i besiktningsprotokoll och på besiktningsdekal. Utrustningen får ej användas utan ny besiktning. om tidsintervall för återkommande besiktning överskridits. Utrustningen skall förses med skylt som upplyser om att det inte får användas innan ny besiktning genomförts. 9.5 Utförd besiktning Kontroll av återkommande besiktning Tryckkärl med produkten av volym (liter) och säkerhetsventilens tryckinställning (bar) större än skall vart fjärde år genomgå återkommande besiktning av ackrediterat/godkänt besiktningsföretag. Besiktning kan ske 6 månader före men skall ske senast 5 månader efter föregående besiktnings sista giltighetsdag. Vid säkerhetsbesiktningen kontrolleras att återkommande besiktning är genomförd. Hydrauloljeackumulatorer skall vart fjärde år genomgå återkommande besiktning av ackrediterat/godkänt besiktningsföretag. Besiktning kan ske 6 månader före men skall ske senast 5 månader efter föregående besiktnings sista giltighetsdag. Vid säkerhetsbesiktningen kontrolleras att återkommande besiktning är genomförd. om tidsintervall för återkommande besiktning överskridits. Tryckkärlet skall göras trycklöst och förses med skylt som upplyser om att det inte får användas innan ny besiktning genomförts. - om tidsintervallet för återkommande besiktning överskridits och tryckkärlet inte kan göras trycklöst i väntan på ny besiktning.

47 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Exempel: En trycktank med arbetstryck 8 bar är besiktningspliktig om den har en volym större än 125 liter. 9.6 Elinstallationer Isolering och förläggning av kablage Elinstallationer i fordon utsätts för stora påfrestningar i form av temperaturväxlingar, vibrationer och risker för mekaniska skador. Elsystemet måste klara dessa påfrestningar utan att risk uppstår för att isoleringen bryts, vid skadad isolering finns risk för överhettningar vilket kan medföra brandrisk. Kantskydd skall användas på samtliga ställen där risk finns att isoleringen skadas. Kablar för starkström skall på lämpligt sätt hållas skilt från kablar för svagström så att inte risken för överledning sker (installationer skall vara utförda med mångtrådig kabel samt vara förlagda i skyddsslang, rör eller kabelrännor, kontroll av typ av kablage behöver ej genomföras, men om det klart framgår att felaktig kabel använts anmärks på detta). Kontroll att kapslingar och apparater inte är trasiga, samt att inga öppna kabelgenomföringar finns. Kontrollera kabelförskruvningar är hela och att inte kablar dragits ur dragavlastningen Elinstallationer 230/400 V (generatoranläggningar och externt nät) Inspektion av elinstallationer 230/400V system, kontrollerna genomförs om anslutning till externt nät finns att tillgå eller att generatoraggregat kan startas. Kontroll att el-intag och anslutningskablar är oskadade. Kontrollera att personskyddsautomat fungerar om enfas vägguttag finns installerat i fordonet. Om felaktigheter misstänks i det övrigt systemet bör besiktningsmannen (om inte besiktningsmannen själv har kompetens) anlita personal med kompetensen för att bedöma anläggningens tillstånd. Om uppenbar risk för personskada bedöms, skall anläggningen på lämpligt sätt förhindras att användas.. om kablar är mekaniskt skadade men ej ledare frilagd. om kablar är förlagda så att de utsätts för mekanisk påverkan, är dragna i skarpa böjar eller utsätts för hög omgivningstemperatur. om felaktig kabeltyp upptäcks. tillfälliga kablar ersätter permanent installation. saknade förskruvningar och öppna anslutningar. lös el-utrustning i hytt.. om ledare är frilagda. om kablar är skadade av värme så att de spricker vid beröring. om inte jordfelsbrytare löser ut vid prov. om fordonet har mer än ett strömintag och förreglingen, som säkerställer att andra berörbara uttag inte blir spänningssatta, inte fungerar tillfredställande.

48 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 9.7 Skydd mot kontaktledning Skydd vid stegar Stegar och andra tänkbara vägar som slutar på en höjd över 2 meter över rök skall minst vara försedda med "Dödsfara"- eller "blixtpils"-dekaler som varnar för farlig närhet till kontaktledningen. En ännu bättre varningssignal är om det finns en låst täckplåt som täcker minst två stegpinnar. om "dödsfara"- eller "blixtpils"-dekal saknas. om befintlig täckplåt har bristfällig funktion. Ovanstående krav ställs bara om tak eller skyddsgaller saknas Förregling eller lås av luckor För att förhindra att personal av obetänksamhet kommer till skada genom att klättra upp i farlig närhet av kontaktledningen genom takluckor eller dylikt, skall dessa vara försedda med lås eller förreglingar. om låsning enligt ovan saknas eller har bristfällig funktion Skyddsgaller Motorutrymmen och dylika platser på maskiner där man till exempel uppehåller sig för service skall vara försedda med skyddsgaller som hindrar personen att resa sig upp, om det kan innebära risk för att komma inom farlig närhet till kontaktledningen. Har maskinen någon plattform eller något trappsteg högre än 1,5 meter över räls överkant, utan att platsen är skyddad av tak eller galler. Har maskinen någon sittdyna avsedd för operatör, högre än 2,5 meter över räls överkant, utan att platsen är skyddad av tak eller galler. om något skydd enligt ovan är skadat - om något skydd enligt ovan saknas 9.8 Jordning av maskindelar På spårgående fordon måste alla delar som riskerar att komma i kontakt med en nedfallen kontaktledning vara elektriskt förbundna med den jordade rälen eller skyddade av en jordad skyddsbåge eller motsvarande anordning. Ledningsarean skall motsvara minst 50 mm 2 koppar. Ledningsförmågan måste vara så god att kontaktledningen automatiskt frånkopplas om kontakt uppstår mellan någon del av fordonet och kontaktledningen. Om kontaktledningen inte frånkopplas kommer annars delar av fordonet att bli spänningssatta och

49 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) livsfarliga att röra. Kravet är att alla delar som kan röra sig i förhållande till varandra eller isolerade från varandra (t.ex. med vibrationsdämpare) som riskerar att komma i kontakt med en nedfallande kontaktledning skall vara försedda med överbryggande förbindningar med tillräckligt god ledningsförmåga. Detta gäller till exempel axelboxar mot axelstyrningar hytt, kranar, grävaggregat, plogutrustning med mera mot ramverk. Kan ej jordförbindning anordnas eller av andra skäl saknas skall jordningsförmågan mätas varje år och ett giltigt mätprotokoll redovisas för besiktningsmannen. Vid misstanke om bristfällig jordning kan mätning enligt SS-EN ske. - om jordförbindningar motsvarande minst 50 mm 2 koppar saknas mellan delar av fordonet som kan röra sig i förhållande till varandra eller är isolerade från varandra av vibrationsisoleringsskäl. Fordonet skall förses med skyltar på förarplatser och lyftdon som upplyser om att fordonets jordning är bristfällig. 9.9 Brandskydd Fordonets motorrum, hytt, elsystem och lastutrymmen granskas med avseende på brandrisker. Exempel på brandrisker är bristfälligheter, läckage i bränslesystem (i synnerhet på bensindrivna fordon), dålig isolering av elledningar eller el-komponenter, hydraulslangar förlagda med direkt exponering för avgassystem eller annan het utrustning, lösa gasolanläggningar för värmning av mat, termitsatser för spårsvetsning utan rimlig förvaringsplats osv. om det finns oljeindränkt isoleringsmaterial om isoleringsmaterial kan komma i farlig närhet av heta delar. bristfällig renhet om brandlarm ej fungerar på avsett sätt. om det finns läckande bränsle- oljerör. om det finns uppenbara brandrisker. om brandfarliga vätskor förvaras på sådant sätt att det innebär brandfara Förbandsutrustning Förbandsutrustning skall finnas på alla platser där det med skylt är angivet att förbandsutrustning skall finnas. kategori 1 om skyltning av förvaringsplats saknas. om förvaringsplats saknas. om förbandsutrustning saknas eller är ofullständig.

50 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 9.11 Utrustning ej fast monterad på fordon Fordonsägaren, fordonsinnehavaren, definierar vilken av nedanstående grupper utrustningen tillhör Säkerhetsutrustning På samtliga fordon med förarhytt avsedd för transportkörning skall finnas lös säkerhetsutrustning att använda i händelse av olycka eller fara. Den lösa säkerhetsutrustningen omfattar 1 st. handsignallampa som kan visa rött och vitt sken/förarhytt. 1 st. röd signalflagga/förarhytt. 2 st. kortslutningsdon för kortslutning av spårledningar. 2 st. hindertavlor. 2 st. stoppskor. 1 st. brandsläckare/förarhytt. kategori 1 om fordonet saknar lätt tillgängliga förvaringsplatser för den lösa säkerhetsutrustningen. om något av den lösa säkerhetsutrustningen saknas eller ej fungerar tillfredsställande Säkerhetstillbehör Säkerhetstillbehör, fjärrmanöverdon (till exempel dragstång, krandosor, radiostyrningsdosor) som påverkar, fjärrmanövrerar arbetsutrustning, körning osv. provas i lämplig omfattning. Säkerhetstillbehör skall vara identitetsmärkta och förses med besiktningsdekal. kategori 1 om det finns skador eller smärre funktionsbrister. om reglage har bristande funktion men ringa sannolikhet för haveri eller funktionsstörning. om skyltning om reglagens funktion är skadad eller svårläst och det ej naturligt framgår vilken funktion reglaget har. om identitetsmärkning saknas om dragstången är sliten men ändå bedöms kunna användas på ett säkert sätt. om reglage har bristande funktion och sannolikheten för haveri eller funktionsstörning är stor. om skyltning om reglagens funktion saknas och det ej naturligt framgår vilken funktion reglaget har

51 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) om funktionen är sådan att den ej kan användas på ett säkert sätt. om förslitning, skador, sprickor är av sådan omfattning att dragstången ej är säker att använda Tillsatsutrustning Tillsatsutrustningar vilka besiktningsmannen bedömer ej kan användas på ett säkert sätt skall beläggas med nyttjandeförbud Alkolås Är fordonet utrustat med alkolås skall kontroll ske att kalibrering enligt gällande tidsramar är utförd. - kalibrering ej utförd. 10. MILJÖMÄSSIGHET 10.1 Läckage Vätskeläckage Läckage i hydraulsystem, bränslesystem eller annan föroreningskälla på grund av otäta packningar, slangar och kopplingar är oacceptabelt, såväl brand-, kostnadssom miljömässigt. Spill kan dock också härstamma från ingrepp i systemet, så om tvekan råder om huruvida ett läckage härstammar från ett ingrepp eller en otäthet, skall systemet trycksättas med normalt förekommande systemtryck. beroende på läckagets storlek, eventuell brandfara och vätskans farlighet samt vilket system som läcker. om det är uppenbart att fordonet ej kan framföras på ett för trafik, människor och miljö säkert sätt Avgasläckage Läckande avgaser kan både orsaka ökad bullernivå och förgiftningsrisk om de tränger in i hytter eller driver in över en arbetsplats. - om avgassystemet inte är tätt. - om avgassystemet är otätt och det kan befaras att avgaser kan tränga in i hytten på ett sätt som medför risk för förgiftning, att personer blir omtöcknade.

52 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 10.2 Slangar Slitage En sliten eller torkad slang kommer förr eller senare att börja läcka, det åligger besiktningsmannen att försöka bedöma hur stor risken är för läckage. Observera att även felaktiga slangsorter kan innebära fara. kategori 1 torrsprickor. förläggning som kan orsaka nötskador. nötning ner till kord. uppenbart felaktig typ av slang. 11. PROVKÖRNING 11.1 Gång (båda riktningarna) Gångegenskaper Normalt räcker en intervju med en förare som känner fordonet väl, provkörning skall ske om tveksamhet råder. Sinusgång och övriga gångegenskaper, vibrationer, bullernivå och missljud bedöms. Gångegenskaperna skall bedömas vid gång i båda riktningarna vid egendrift och eller som draget fordon. kategori Buller - dåliga gångegenskaper men ej anmärkningsvärt besvärande. påtagligt dåliga gångegenskaper. mycket dåliga gångegenskaper. Intygandande från förare/operatör om gångegenskaper skall verifieras med namn och kontaktuppgifter Buller, ute och inne Intervju med föraren och subjektiv bedömning av om fordonet bullrar mer än "normalt". Ett bullrigt fordon kan innebära risk för hörselskador hos personer såväl inne i som utanför fordonet. Det innebär också svårigheter att kommunicera med omgivningen och uppfatta varningssignaler. kategori 1 - om bullret kan godtas men det bedöms att källan kan åtgärdas eller avskärmas genom rimliga åtgärder.

53 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) om bullret kan antas bero på felaktighet hos fordonet Vibrationer Intervju med föraren och subjektiv bedömning av om fordonet vibrerar mer än "normalt". Vibrationer medför både risk för arbetsskador och skador på maskinen. kategori 1 - om vibrationerna kan godtas men det bedöms att källan kan åtgärdas eller isoleras genom rimliga åtgärder. om vibrationerna kan antas bero på felaktighet hos fordonet. Intygandande från förare/operatör om vibrationer skall verifieras med namn och kontaktuppgifter Hinderfrihet Påbyggda delar I första hand kontrolleras påbyggda delar okulärt, vid tveksamhet kontrolleras med mått. - om icke ursprungliga delar och icke arbetsmiljömässigt godkända delar sticker ut på sådant sätt att skador på personer och/eller anläggning kan uppstå, trots att gällande lastprofil inte överskrids. (Varningsmärkning och arbetsmiljömässig granskning skall vara gjord.) om fordonet inte ryms inom lastprofil A. (För fordon som används på Malmbanan gäller lastprofil B.) 11.5 Höjd och svängbegränsning hos kranar och redskap Höjdbegränsning hos lyftkran Fordonets kran skall vara utrustad med höjdbegränsare. För att undvika kontakt med kontaktledningen skall kranen i fullt utsträckt läge inte kunna komma högre än tillåtet, utan att föraren aktivt har kopplat bort höjdbegränsningen. Automatisk återställning till begränsning skall ske vid omstart av fordonet. om högsta punkten på en kran, trots höjdbegränsare når högre än 4,7 meter över rök. Kranen spärras mekaniskt eller kopplas bort så att den inte kan användas innan höjdbegränsningen åtgärdats. om kranen saknar höjdbegränsare. Kranen spärras mekaniskt eller kopplas bort så att den inte kan användas innan höjdbegränsare monterats.

54 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) Svängbegränsare hos all utåtsvängande utrustning All utåtsvängande utrustning skall vara utrustat med svängbegränsare som fungerar så att rörelser bara kan förekomma inom egna profilen (maximalt mm från spårmitt) innan aktivt val av arbetssida har gjorts av föraren. Svängbegränsaren skall förhindra att utrustningen oavsiktligt kommer i farlig närhet av intilliggande spår. Funktionen testas med utrustningen fullt utskjuten till sitt yttersta arbetsläge. Automatisk återställning till begränsning skall ske vid omstart av fordonet. om eventuell svängbegränsare inte fungerar på avsett sätt. Utrustningen spärras mekaniskt eller kopplas bort så att den inte kan användas innan svängbegränsningen åtgärdats Säkring av kran och lift i transportläge Kran eller lift skall i transportläge vara förhindrad att röra sig utanför lastprofilen i sidled eller höjdled. Är fordonet i originalutförande är utrustat med indikering eller annan teknisk anordning som larmar/låser ifall kran/lift flyttas från transportläge skall denna kontrolleras. - om indikering eller annan teknisk anordning som larmar/låser ifall kran/lift flyttas från transportläge ej kan ske. Vid all transport innan reparation skall säkring ske med annan utrustning (till exempel spännband) Förarövervakning, ATC, ETCS, GSM-R och hastighetsbegränsare Förarövervakning Skall börja bromsa fordonet och koppla bort dragkraften inom 7 sekunder från att reglaget släpps. Intervju med förare är normalt tillräckligt, men om tveksamhet råder skall provkörning göras. Plomberingen kontrolleras. Avser endast fordon utrustade med förarövervakning. - vid bristfällig funktion. - vid bruten eller obefintlig plombering av förbikopplingsströmställare. Intygandande från förare/operatör som kontrollerat förarövervakningen skall verifieras med namn och kontaktuppgifter ATC, ETCS, GSM-R Funktionen hos dator och elektronik provas genom inbyggt provprogram. In-

55 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) tervju med förare är normalt tillräckligt. Avser endast fordon utrustade med ATC, ETCS, GSM-R. om antennutrustningen eller dess upphängning är skadad. om skador finns på övrig utrustning eller kablage. vid bristfällig funktion Hastighetsbegränsare Om hastighetsbegränsare finns skall funktionen provas. Hastigheten får inte vid egen drivning på plant underlag överstiga fordonets godkända maxhastighet. Intervju med förare är normalt tillräckligt, men om tveksamhet råder skall provkörning göras. Plomberingen kontrolleras. Avser endast fordon utrustade med hastighetsbegränsare. På fordon tillverkade efter 1 juni 2016 skall hastighetsbegränsaren även fungera vid frirullningssituationer. - om fordonet med egen drivning på plant spår kan överstiga fordonets maxhastighet. - vid bristfällig funktion på annat sätt. - vid bruten eller obefintlig plombering. Intygandande från förare/operatör som kontrollerat hastighetsbegränsaren skall verifieras med namn och kontaktuppgifter Vältningsförhindrande och vältningsindikerande system Nya och ombyggda spårfordon som på grund av lyft kan förändra balans och stabilitet så att vältningsrisk uppstår ska ha ett vältningsindikerande och vältningsförhindrande säkerhetssystem. Om vältningsförhindrande och vältningsindikerande system finns skall funktionen provas. Besiktningsmannen ska kontrollera: att säkerhetssystemet kan aktiveras. att belastningstabeller finns. att systemet kan visa safe work load (SWL). att systemet kan logga(registrera) händelser. Besiktningen ska omfatta en förenklad funktionsprovning av att det vältningsförhindrande säkerhetssystemet inklusive indikeringssystem fungerar och inte har en försämrad status på grund av slitage eller skador. Besiktningsmannen ska ha tagit del av tillverkarens anvisningar för säkerhetskontroll av det vältningsförhindrande säkerhetssystemet.

56 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) - det vältningsförhindrande säkerhetssystemet bedöms fungera men har en försämrad status på grund av t.ex. slitage eller skador. - indikeringslampan för aktiverat vältningsförhindrande säkerhetssystem visar fel färg. Indikeringslampan ska avge fast gult sken. Trafikverket tillåter inte indikation som avger blått ljus även om gällande europeisk standard (EN 15746, och 15954) beskriver det. - vältningsförhindrande säkerhetssystem fungerar inte. - systemet ger felmeddelande Nödstopp, nödbroms Nödstopp Fordonets samtliga nödstopp skall fungera minst enligt sin ursprungliga funktion. Alla rörelser skall stanna, även hos arbetsutrustningar, på ett sätt som gör att inte ytterligare fara uppstår, en lyftkran får till exempel inte falla vid nödstopp. Bromsen skall aktiveras. Vid utlöst nödstopp skall återställningsfunktionen kontrolleras. - om nödstoppet inte är tydligt markerat genom röd svampformad knapp med texten "STOPP", STOP" eller "NÖDSTOPP". nödstoppsknappen skall stanna i intryckt läge till dess återställning sker manuellt. - om nödstoppsdekal saknas om nödstoppet inte fungerar minst enligt ursprunglig funktion. nödstopp saknas. rörelser startar automatiskt då nödstoppsknappen återställs Rörelser får inte starta automatiskt då nödstoppsknappen återställs Nödbroms På fordon försedda med nödbromshandtag skall det kontrolleras att nödbromsen fungerar. - om nödbromshandtag finns men nödbromsen inte fungerar Påkörningsskydd Är fordonet utrustat med påkörningsskydd skall det kontrolleras att skyddet förhindrar att fordonet under arbete kör på person eller hinder i spåret. - om påkörningsskyddet kan skada person och/eller spåranläggningen.

57 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 11.8 Instrumentering Hastighetsmätare Skall alltid finnas och fungera, detta kan lämpligen kontrolleras genom intervju med föraren. I tveksamma fall skall provkörning göras. Om fordonet är utrustat med flera hastighetsmätare skall funktionen hos samtliga kontrolleras. vid bristande funktion hos hastighetsmätare, dvs. ingen funktion alls eller onoggrannhet större än ± 5 km/h. om det ej finns fungerande hastighetsmätare på fordonet. Efter hjulsvarvning måste hastighetsmätarna normalt kalibreras om. Intygandande från förare/operatör som kontrollerat hastighetsmätaren, hastighetsmätarna skall verifieras med namn och kontaktuppgifter Instrumentbelysning Instrumentbelysning skall finnas för hastighetsmätare och bromstrycksmanometrar Reglage - vid bristande funktion hos instrumentbelysning för hastighetsmätare och bromstrycksmanometrar Pådrag Reglaget för pådrag skall fungera väl utan tendenser till att hänga sig. - om reglaget har bristande funktion. - om reglaget inte säkert kan få motorn att varva ner Nödmanövrering Nödmanövrering av utrustningar innebär att system finns för att kunna återföra utrustning inom tillåten lastprofil om ordinarie manöversystem slutat att fungera. bristande funktion men ringa sannolikhet för haveri eller funktionsstörning. bristande funktion och sannolikheten för haveri eller funktionsstörning är stor.

58 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 12. REFERENSER NR: TDOK 2014:0763 Benämning Kranar och liftar på spårgående fordon, gäller endast TSA (BVF ) TDOK 2014:0776 Krav på säker kortslutning av spårledning (BVS ) TDOK 2014:0555 TDOK 2015:0143 TDOK 2015:0223 TDOK 2015:0289 TDOK 2017:0349 SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN AFS 2014:16 AFS 2014:31 AFS 2006:4 AFS 2014:22 AFS 2015:1 AFS 2014:40 Banöverbyggnad Fordonsprofiler, dimensionering av järnvägsfordons yttermått (BVS ) Fordonsprofiler, Dimensionering av järnvägsfordons yttermått Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära järnvägsanknutna högspännings- och tågvärmeanläggningar Telesystem. Yttre antenner för järnvägsfordon Spårfordon i arbetsläge Järnvägar Spår Spårgående maskiner för spårbyggnad och spårunderhåll Järnvägar Spår Tvåvägsmaskiner med ansluten utrustning Järnvägsanläggningar Skydd mot elchock i rälsfordon Driftskrav Uh gränser hjulpar Dragutrustning Skruvkoppel Besiktning lyftanordningar och vissa andra tekniska anordningar Besiktning av trycksatta anordningar Användning av arbetsutrustning Maskiner Tryckbärande anordningar Skyltar och signaler

59 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 13. BILAGOR 13.1 Mätdon för hjulförslitning (q r-mått) Figur 1: Mätdon för hjulförslitning (art nr ME-20292) Figur 2: Definition av qr mått

60 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 13.2 Gardjärnets utstick från rälsmitt pga. kurva (vid kurvradie = 100 m)

61 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 13.3 Kopplarutrymme A buffertens maximala rörelse B stötplan för ej hoppressad buffert C endast följande föremål får finnas inom detta utrymme fotsteg för växlare enligt specifikation i UIC växlarhandtag enligt specifikation i UIC 535-2:2006, bilaga 3 bromsslangar och kablar

62 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 13.4 Lastprofiler Sverige Lastprofil A gäller för alla normalspåriga linjer i Sverige, utom för Abisko Östra, Björkliden, Vassijaure och Saltsjöbanan där lastprofil B gäller. För vissa avgränsade linjesträckningar kan tillstånd att använda lastprofil C erhållas Besiktningsdekal

63 Manual för säkerhetsbesiktning av spårgående fordon (64) 13.6 Körförbudsdekal 13.7 Teknisk skylt