KOMMUNSTYRELSEN

Transkript

1 K A LLELSE KOMMUNSTYRELSEN Tid och plats Kl Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna Kallade tjänstemän Ann-Charlotte Järnström, kommundirektör Patric Andersson, ekonomichef Victor Kilén, kanslichef Kalle Sönnergren, kommunsekreterare Övriga kallade Vallentuna den 1 februari 2012 Örjan Lid Ordförande Kalle Sönnergren Sekreterare Tfn:

2 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 2 (32) Kommunstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Ärende Sidan 1. Val av justerare Fastställande av dagordning Svar på motion (S) Planera för insamling av hushållsavfall i Vallentuna (KS ) Svar på motion (Mp) Insamling av matavfall från hushåll (KS ) Svar på motion (V) bestämmelser om ersättning till förtroendevalda (KS )6 6. Svar på motion (DEX) Rösta om motionsförslagen (KS ) Kommunstyrelsens verksamhetsplan (KS ) Höjning av anläggningsavgiften för vatten och avlopp 2012 (KS ) Taxa för livsmedelskontroll (KS ) Planeringsprocess och tidplan för kommunplan (KS ) Instruktioner för kommunstyrelsens utskott (KS ) Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning (KS ) Översyn av kommunal författningssamling (KS ) Utvärdering av frågepanelen (KS ) Utredning om färdtjänstens nämndstillhörighet (KS ) Införande av funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) (KS ) Överenskommelse om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (KS ) Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet (KS ) Trafiksituationen på Ormstavägen (KS ) Farligt övergångsställe på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen (KS ) Trafiksäkerheten i Östra Ormsta (KS ) Vaxholm en vision för Vaxholms framtida utveckling (KS ) Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun (KS ) Samråd om strukturplan för södra Vallentuna med program för detaljplanering för Kristineberg (KS ) Styrgrupp bibliotek och kulturhus (KS ) Anmälningslista ( ) Kallelsen, inklusive handlingarna, finns också i elektroniskt format på

3 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 3 (32) Kommunstyrelsen Val av justerare Fastställande av dagordning

4 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 4 (32) Kommunstyrelsen Svar på motion (S) Planera för insamling av hushållsavfall i Vallentuna Beslut (KS ) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Beslut om insamling av hushållsavfall bör föregås av en utredning. Finansiering av en sådan utredning kan ske från överskott av avfallsverksamheten. Ärendet i korthet Vallentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tillsammans har tagit fram Plan för hantering av avfallshantering i ett hållbart samhälle , antagen av kommunfullmäktige i december I planen finns åtta övergripande mål, vilka Vallentuna kommer att ha svårt att uppnå eftersom kommunen idag inte har någon planering för insamlandet av matavfall från hushåll. Socialdemokraterna yrkar därför att: kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna kommun. Motionen har skickats på remiss till samhällsbyggnadsnämnden och till myndighetsnämnden för teknik och miljö. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Planera för insamling av hushållsavfall i Vallentuna 2. Motion (S) Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna 3. Svar påmotion (S)-Planera för insamlande av matavfall från hushåll, yttrande SBN 4. Svar på motion S - Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna, yttrande MTM Expedieras till Akten Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, handläggare Myndighetsnämnden för teknik och miljö

5 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 5 (32) Kommunstyrelsen Svar på motion (MP) Insamling av matavfall från hushåll (KS Beslut ) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Finansiering av en utredning om hur man bäst implementerar insamling av matavfall kan ske från överskott av avfallsverksamheten. Ärendet i korthet Kommunerna som är anslutna till SÖRAB har som mål att minst 40 % av hushållsavfallet, inklusive matavfall, ska återvinnas under nästa år. Detta kommer att bli svårt att uppnå för Vallentuna kommun. Frivillig anslutning till ett matavfallssystem, mot en lägre avgift jämfört med dem som inte ansluter sig, har i andra kommuner visat sig vara framgångsrikt för att öka insamlingen av matavfall från hushåll. Inför det nya avtalet angående sophämtning som ska börja gälla 1 april 2014 bör kommunens önskemål vara fastställda. Miljöpartiet yrkar därför att: medel avsätts för att finansiera en utredning hur man bäst implementerar insamling av matavfall från hushållen kommunen inför ett frivilligt system för denna insamling från och med april 2014 och i samband med detta justerar avfallstaxorna på lämpligt sätt Motionen har skickats på remiss till samhällsbyggnadsnämnden. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Motion (MP) insamling av matavfall från hushållen 2. Svar på motion (MP) - Insamling av matavfall från hushållen, yttrande SBN 3. Tjänsteskrivelse Svar på motion (Mp) Insamling av matavfall från hushåll Expedieras till Akten Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, handläggare Myndighetsnämnden för teknik och miljö

6 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 6 (32) Kommunstyrelsen Svar på motion (V) bestämmelser om ersättning till förtroendevalda Beslut (KS ) Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendet i korthet Jan Tingvall (V) har vid fullmäktige väckt motionen om bestämmelser för ersättning till förtroendevalda. Motionen yrkar att kommunfullmäktige ska ge arvodeskommittén i uppdrag att se över principerna för arvodering och ersättning, samt ta fram ett gediget beslutsunderlag och förslag i god tid före valet Kommunledningskontoret föreslår att motionen anses besvarad då det redan ingår i arvodeskommitténs uppdrag att inför nya mandatperioder se över bestämmelserna för ersättningar och nivåerna på dem. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Svar på motion (V) bestämmelser om ersättning till förtroendevalda 2. Motion (V) bestämmelser om ersättning till förtroendevalda Expedieras till Akten

7 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 7 (32) Kommunstyrelsen Svar på motion (DEX) Rösta om motionsförslagen (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige avslår motionen. Ärendet i korthet Per Norbäck (DEX) väckte vid fullmäktige den 5 september motionen Rösta om motionsförslagen. I motionen föreslås det att kommunfullmäktige ska rösta ja eller nej till motionens förslag istället för att rösta ja eller nej till kommunstyrelsens förslag. Enligt motionären skapas känslan av att beslutet redan är fattat när ordföranden ställer frågan om fullmäktige kan "besluta i enlighet med kommunstyrelsens förslag". Motionen besvaras också ibland med ett beslut att "fullmäktige anser att motionen är besvarad". Det innebär, menar motionären, att sakfrågan i motionen inte återvänder till fullmäktige. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås då kommunallagens 28 ställer krav på att kommunstyrelsen skall lägga ett förslag till beslut. Ordförande är sedan skyldig att ställa proposition på samtliga förslag till beslut, varav kommunstyrelsens kommer vara ett. Att frångå ordningen att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag skulle således bryta mot kommunallagen. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Motion (DEX) - Rösta om motionsförslagen 2. Svar på motion (DEX) Rösta om motionsförslagen Expedieras till Akten

8 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 8 (32) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsplan (KS ) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta den reviderade verksamhetsplanen för enligt bilaga. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har utifrån Kommunplan upprättat kommunstyrelsens verksamhetsplan för samma period. I verksamhetsplanen ingår numera även Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. KS Verksamhetsplan Kommunstyrelsens verksamhetsplan Expedieras till Samtliga chefer KLK & SBF

9 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 9 (32) Kommunstyrelsen Höjning av anläggningsavgiften för vatten och avlopp 2012 (KS Beslut ) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa anläggningsavgifter enligt förslag och att detta ska gälla fr.o.m Ärendet i korthet Vallentunavattens styrelse har fattat beslut om att föreslå kommunen att höja anläggningsavgiften i "VA-taxan för allmänna vatten och avloppsanläggningar i Vallentuna kommun" från 1 januari Höjningen som föreslås är ca 10 %. Förslag till nya avgifter redovisas i bilaga 3. I bilagan framgår förslag till de förändrade avgifterna utmärkta med fet stil. Nuvarande avgifter återfinns inom parantes. 5.8 är ny och föreslås införa i taxan. Innehållet är i enlighet med den praxis som sedan länge tillämpats inom Vallentuna kommun men avgiftsnivån har höjts och föreslås kopplas till komponenten för del i huvudanläggning i ordinarie taxa. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Avsnitt ur VA-taxa 2. Vallentunavatten Anläggningsavgifter med bilagor (protokoll nr 37 styrelsemöte och anläggningsavgifter inom Roslagsvattens kommuner) 3. Höjning av anläggningsavgiften för vatten och avlopp 2012, tjänsteskrivelse Expedieras till Vallentunavatten AB Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 10 (32) Kommunstyrelsen Taxa för livsmedelskontroll (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastslå föreslagen taxa för livsmedelskontroll. Ärendet i korthet Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutade den 13 december föreslå kommunfullmäktige att fastslå föreslagen taxa för livsmedelskontroll. Livsmedelsverket har under 2011 tagit fram ett förändrat underlag för riskklassificering innebärande att de årliga kontrollavgifterna ska räknas ut på annat sätt än tidigare. Till följd av detta har Vallentuna i samarbete med SNO-kommunerna beslutat att den tidigare använda tillämpningen skall omarbetas. Ett minskat behov av tillsynstid för livsmedelsverksamheterna kan komma att uppstå och timtaxan kommer därför att revideras. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Taxa för livsmedelskontroll 2. Tjänsteskrivelse Taxa för livsmedelskontroll 3. Protokollsutdrag Myndighetsnämnden för teknik och miljö - Taxa för livsmedelskontroll Expedieras till Handläggare Akten Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

11 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 11 (32) Kommunstyrelsen Planeringsprocess och tidplan för kommunplan (KS Beslut ) Kommunstyrelsen beslutar om tid- och aktivitetsplan för kommunplan enligt bilaga. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till tid- och aktivitetsplan för arbetet med kommunplan Processen beskrivs i den kommunala författningssamlingen "Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun, stycke 2.1 Kommunplan". Enligt reglerna ska kommunfullmäktige fastställa kommunplanen under juni månad. Kommunledningskontoret har valt att göra avsteg från dessa principer och föreslår att kommunplanen antas i augusti. Kommunens arbete med kommunplanen kommer enligt föreslagen tidplan att koncentreras till perioden mars till maj. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Tid- och aktivitetsplan, KP Planeringsprocess och tidplan för kommunplan , tjänsteskrivelse Expedieras till Samtliga nämnder Förvaltningsekonomer

12 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 12 (32) Kommunstyrelsen Instruktioner för kommunstyrelsens utskott (KS ) Beslut Kommunstyrelsen fastställer instruktionerna för kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott respektive teknik- och fastighetsutskott i enlighet med förvaltningens förslag. Ärenden som faller utanför instruktionerna biträds och bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Ärendet i korthet Den 14 november 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om att bilda ett teknik- och fastighetsutskott (TeFaU) under kommunstyrelsen, samt att döpa om kommunstyrelsens planutskott till näringslivsoch planutskott (NäPlU). Detta innebär att det, med kommunstyrelsens arbetsutskott (KS AU), finns tre stycken utskott under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om vilka typer av ärenden som ska behandlas av respektive utskott. Kommunledningskontorets förslag innebär att TeFaU biträder och bereder ärenden av en förvaltande karaktär och NäPlU biträder och bereder ärenden av mer strategisk karaktär inom samhällsbyggnadsfrågor. Ärenden som inte återfinns hos något av dessa två utskott hanteras av arbetsutskottet. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Instruktion för Näringslivs- och planutskottet 2. Instruktion för teknik- och fastighetsutskottet 3. Instruktioner för kommunstyrelsens utskott Expedieras till Akten Handläggare KLK och SBF

13 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 13 (32) Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning (KS ) Beslut Kommunstyrelsen fastställer den reviderade delegationsordningen daterad Ärendet i korthet Kommunstyrelsen tog den 1 januari 2012 över en del av den tidigare samhällsbyggnadsnämndens ansvar. Därför ska kommunstyrelsen ta beslut om revideringar i delegationsordningen så att den anpassas till de nya förhållandena. Förutom de beslut som har flyttats över från samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning har också några av de ärenden som tidigare delegerades till kommundirektören nu delegerats till förvaltningschef. Det innebär att både kommundirektören och chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen kan fatta beslut i dessa ärenden. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Kommunstyrelsens delegationsordning 2. Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Expedieras till Akten Handläggare KLK och SBF

14 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 14 (32) Kommunstyrelsen Översyn av kommunal författningssamling (KS ) Beslut Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att göra en översyn av kommunal författningssamling. Uppdraget ska vara klart den 31 december Ärendet i korthet Vallentuna kommun samlar styrdokument som reglementen, policys, regler och riktlinjer i kommunal författningssamling. Denna publiceras både på intranätet och på kommunens hemsida. Nya styrdokument och revidering av tidigare beslutade dokument görs i samband med att beslut har fattats i t ex fullmäktige eller i nämnder. Författningssamlingen har inte setts över på länge vad gäller struktur och innehåll. Den behöver också rensas från äldre dokument som inte längre har någon direkt ägare och därför ingen som ansvarar för att de hålls aktuella. Därför behövs, sedan länge, en total översyn av författningssamlingen och alla handlingar för att se till att de är gällande och aktuella. Rutiner och mallar ska också finnas för att författningssamlingen ska kunna hållas aktuell och även motsvara kommunens grafiska profil. För att kunna utföra översynen av författningssamlingen inom rimlig tid behövs resursförstärkning på kansliet med en projektanställd under uppskattningsvis 3-4 månader. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Översyn av kommunal författningssamling Expedieras till Alla nämnder Revisorer

15 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 15 (32) Kommunstyrelsen Utvärdering av frågepanelen (KS ) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avveckla frågepanelen från och med , samt att kommunens webbplats istället utvecklas för att beskriva nämnderna på ett bättre sätt och förenkla kontakterna med såväl politiker som förvaltningar. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen gav den 27/ kommundirektören i uppdrag att utvärdera frågepanelen. Utvärderingen skulle vara klar senast den 31/ En utvärdering av frågepanelen är genomförd, dels genom en enkät som har besvarats av vardera parti och dels genom ett framtagande av statistik rörande frågepanelen. Resultatet av enkäten visar att frågepanelen inte har levt upp till förväntningarna, bland annat anses frågorna vara mer avsedda för tjänstemän än för politiker. Statistiken visar också att det endast inkommer ca 3,4 frågor per månad. Kommunledningskontoret föreslår att frågepanelen avvecklas, samt att kommunens webbplats istället utvecklas för att beskriva nämnderna på ett bättre sätt och förenkla kontakterna med såväl politiker som förvaltningar. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Utvärdering av frågepanelen 2. Utvärdering av frågepanelen Expedieras till Akten Gruppledare

16 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 16 (32) Kommunstyrelsen Utredning om färdtjänstens nämndstillhörighet (KS ) Beslut Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda och komma med förslag angående nämndstillhörigheten för hanteringen av färdtjänst. Ärendet i korthet Socialnämnden ( ) föreslår att hanteringen av färdtjänst ska flyttas från socialnämnden till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Sedan införandet av färdtjänstlagen (1997:736) betraktas färdtjänsten som en transportform och kan inte beviljas som bistånd enligt t.ex. Socialtjänstlagen. Därför, anser socialnämnden, är det naturligt att Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, som idag hanterar bl.a. parkeringstillstånd för funktionshindrade och bostadsanpassning, tar över frågorna om färdtjänst. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att ge kommundirektören i uppdrag att utreda frågan och komma med ett förslag till var frågor om färdtjänst ska hanteras. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Utredning om färdtjänstens nämndstillhörighet 2. Protokollsutdrag Socialnämnden Utredning om färdtjänstens nämndtillhörighet Expedieras till Akten Socialnämnden

17 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 17 (32) Kommunstyrelsen Införande av funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) (KS ) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommundirektören att införa funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB) i Vallentuna kommun från den 1 april Ärendet i korthet Ett införande av funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB) innebär att någon av kommunens högre tjänstemän finns tillgänglig 24 timmar per dygn under årets alla dagar. Syftet med åtgärden är ett säkerställande av kommunens beredskap att motta information om extraordinära eller andra allvarliga händelser som kan innebära att kommunen och/eller dess invånare påverkas på ett allvarligt sätt samt att ommedelbart vidta åtgärder för att tillse att kommunens krishantering kommer igång utan dröjsmål. Gruppen som turas om att upprätthålla funktionen bör utgöras av i huvudsak förvaltningsoch avdelningschefer men även personer med specialistfunktioner kan komma ifråga. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Tjänsteman i beredskap - tjänsteskrivelse Införande av funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) Expedieras till Akten

18 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 18 (32) Kommunstyrelsen Överenskommelse om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Beslut (KS ) Kommunstyrelsen beslutar att överenskommelse om lokal samverkan mellan kommunen och närpolisen om brottsförebyggande arbete träffas i enlighet med av parterna gemensamt upprättat förslag. Ärendet i korthet Kommunen och närpolisen föreslås samverka i lokalt brottsförebyggande arbete i enlighet med gemensamt utarbetat förslag. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens arbetsutskott Handlingar 1. Överenskommelse om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete 2. Överenskommelse om lokal brottsförebyggande samverkan Expedieras till Akten

19 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 19 (32) Kommunstyrelsen Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet (KS Beslut ) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lämna in anslutningsförfrågan för hela Vallentuna kommun till Käppalaförbundet samt godkänna föreslaget tilläggsavtal till Käppalas förbundsordning. Ärendet i korthet Vallentuna kommun är sedan 1957 medlem i Käppalaförbundet. Enligt tilläggsavtal, tecknat mellan Käppalaförbundet och Vallentuna kommun, råder anslutningsskyldighet inom ett område motsvarande de tidigare församlingarna Vallentuna och Orkesta. Vallentuna kommun kommer enligt Översiktsplan att växa befolkningsmässigt även utanför det område som för närvarande har anslutningsskyldighet enligt avtal med Käppalaförbundet. Vallentunavatten kommer att anlägga en ny spillvattenledning från Karby-/Brottby-området mot södra Vallentuna då den nuvarande lösningen i området inte kommer att räcka till på sikt. En bedömning är att ledningen kommer att kunna tas i drift De lokala reningsverken i Frösunda, Ekskogen och Kårsta kommer att avvecklas när de når sin tekniska livslängd och då det är fördelaktigt att istället avleda spillvattnet till Käppalaverket. Sammantaget medför den framtida utvecklingen i kommunen ett behov av att kunna avleda spillvatten till Käppalaverket från hela kommunen från och med Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Handlingar 1. Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 1 Protokoll nr 37 Styrelsemöte i Vallentunavatten AB 2. Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 2 Anslutning av nya områden för avledning av spillvatten från Vallentuna kommun till Käppalaförbundet 3. Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 3 Förslag till tilläggsavtal 4. Tilläggsavtal Käppalaförbundet Expedieras till Akt

20 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 20 (32) Kommunstyrelsen Trafiksituationen på Ormstavägen (KS ) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att två stycken hastighetsmarkeringar målas på beläggningen på Ormstavägen, samt att stolpar sätts upp vid farthindret vid skolan. Ärendet i korthet Önskemål har inkommit om farthinder utmed Ormstavägen, mellan Hälsingevägen och Dalavägen samt mellan Enbacksvägen och Sörmlandsvägen. Hastigheten på Ormstavägen upplevs idag som högre än den nuvarande gränsen på 30km/h. Sträckan innefattar också två stycken farthinder, samt en avsmalning. Polisen har fått in klagomål om bilister som genar upp på gångbanan, vid farthindrena. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att farthinder ej kan utplaceras på vägen då den trafikeras av bussar. Förvaltningen anser dock att åtgärder behövs. Två stycken hastighetsmärken (30km/h) bör placeras ut längs sträckan för att påminna bilister om hastighetsbegränsningen. I anslutning till farthindren bör också två stolpar, på vardera sidan, sättas upp för att förhindra bilister från att köra upp på gångbanan. Kostnaden för åtgärderna uppskattas till ca 18000kr. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Handlingar 1. Trafiksituationen på Ormstavägen Expedieras till Akt Handläggare

21 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 21 (32) Kommunstyrelsen Farligt övergångsställe på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen (KS ) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att belysning sätts upp i anslutning till övergångsstället på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen, för att förbättra säkerheten vid övergångsstället. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har mottagit ett önskemål om förbättrad säkerhet vid ett övergångsställe på Stockholmsvägen. Syftet är att göra biltrafikanterna uppmärksamma på att det finns ett övergångsställe på platsen. Övergångsstället ligger i anslutning till GC-väg, nära Gamla Karlbergsvägen och Ryttarvägen busshållplats. Hastighetsbegränsningen på vägen är 50km/h. För några år sedan inträffade en olycka på platsen. Övergångsstället är inte tillräckligt upplyst under den mörkare delen av dygnet, samt att Stockholmsvägen sluttar ned mot övergångsstället i en sväng. Detta bidrar till att gång -och cykeltrafikanterna syns dåligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att belysning bör sättas upp i anslutning till övergångsstället för att göra gångtrafikanterna mer synliga och övergångsstället mer säkert att använda. Kostnaden beräknas till ca kr. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Handlingar 1. Farligt övergångsställe på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen Expedieras till Akt Handläggare

22 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 22 (32) Kommunstyrelsen Trafiksäkerheten i Östra Ormsta (KS ) Beslut Kommunstyrelsen beslutar att införa 40km/h längs hela Lingonvägen samt på alla anslutande bostadsgator. Ärendet i korthet Önskemål har inkommit angående fartdämpande åtgärder på Lingonvägen. Lingonvägen ligger i östra Ormsta. Inom det aktuella området finns många fastigheter, vilket medför att många invånare vistas på vägarna, däribland barn. I och med att Lingonvägen är en relativt bred väg är det många som ökar hastigheten i backen och hastigheterna upplevs som höga. I östra Ormsta ligger både förskola och Ormstaskola. Många barn cyklar/ går till och från skolan. Nuvarande hastighet på Lingonvägen och de anslutande bostadsgator är 50 km/h. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en sänkning av hastigheten skulle öka trafiksäkerheten på sträckan för oskyddade trafikanter. Därför är det lämpligt att sänka hastigheten från 50 km/h till 40 km/h både längs Lingonvägen samt på de anslutande bostadsgatorna. Genom detta uppnås även grundläggande principer som ska gälla inom tätort enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut (SBN ). I ärendet anges att "Begränsning till 40km/h inom bostadsområden" ska gälla. Kostnad för åtgärden uppskattas till ca kronor. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Handlingar 1. Trafiksäkerheten i Östra Ormsta Expedieras till Akt Handläggare

23 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 23 (32) Kommunstyrelsen Vaxholm en vision för Vaxholms framtida utveckling (KS Beslut ) Kommunstyrelsen beslutar att lämna yttrande till Vaxholms kommun enligt förslag daterat Ärendet i korthet Vaxholms stad har tagit fram ett samrådsförslag för en ny översiktsplan. Planen är utsänd på samråd som pågår till den 5 mars Vallentuna kommun är positiv till Vaxholms stads samrådsförslag till ny översiktsplan Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Handlingar 1. Yttrande över samrådshandlingar avseende Vaxholm 2030 översiktsplan för Vaxholms kommun 2. Information om samråd, Förslag till ny kommunövergripande översiktsplan, Vaxholms stad 3. Vaxholm en vision för Vaxholms framtida utveckling Expedieras till Akten Vaxholms stad

24 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 24 (32) Kommunstyrelsen Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Beslut Vallentuna kommun (KS ) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: Anta verksamhetsområden för de allmänna anläggningarna för vatten, spillvatten, dagvatten från fastighet samt dagvatten från gator och allmän platsmark för kommundelarna Vallentuna, Lindholmen, Kårsta, Kårsta-by, Ekskogen, Frösunda och Karby-Brottby tätort, enligt bifogad kartbilaga (14 sidor). Delegera beslut om smärre justering av verksamhetsområden till styrelsen för Vallentunavatten AB. Ärendet i korthet Roslagsvatten AB har föreslagit Vallentuna kommun att gällande verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten justeras med nytillkomna områden. Kommunen har inte tagit något formellt beslut om att revidera gränserna för verksamhetsområden sedan , varför det nu finns ett behov av att revidera verksamhetsområdena. Dels har gränsen justerats till att bättre följa fastighetsgränser och dels har området snävats in för att endast ta med anslutna områden. Dessutom har områden som tillkommit under 2010 och 2011 tagits med. Roslagsvatten AB föreslår också att beslut om smärre justeringar av verksamhetsområden fortsättningsvis ska delegeras till styrelsen för Vallentunavatten AB. Som smärre justeringar anses dels områden med antagen detaljplan och dels enskilda fastigheter i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde. Förslaget har behandlats i Vallentunavattens styrelse Förslaget innebär en sedvanlig uppdatering av verksamhetsområdet med hänsyn till kommunens utbyggnad. Under 2010 och 2011 har följande områden tillkommit: Delar av detaljplaneområdet Kulla-Lindholmen (vatten och spillvatten) Detaljplaneområdet Olhamra 1:53 (Påtåker) (vatten och spillvatten) Detaljplaneområdet Tegelbruket (vatten, spillvatten och dagvatten) Detaljplaneområdet Vallentuna-Rickeby 1:327 (vatten, spillvatten och dagvatten) Detaljplaneområdet Skoga (vatten och spillvatten) Delar av Kårsta-by (spillvatten) 3 fastigheter i Lindholmen (vatten och spillvatten) Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun 2. Verksamhetsområden för den allmänna VA-anläggningen i Vallentuna kommun 3. Bilaga 1, Protokoll 36 styrelsemöte Vallentunavatten AB 4. Bilaga 2, Kartor VA-anläggning Expedieras till

25 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 25 (32) Kommunstyrelsen Akten Roslagsvatten AB Vallentunavatten AB

26 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 26 (32) Kommunstyrelsen Samråd om strukturplan för södra Vallentuna med program för Beslut detaljplanering för Kristineberg (KS ) Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att samråd genomförs om förslag till strukturplan för södra Vallentuna med program för detaljplanering för Kristineberg, daterad december Kommunstyrelsens preliminära bedömning är att de kommande detaljplanerna för Kristineberg inte medför betydande miljöpåverkan. Ärendet i korthet Den beslutade kommunstyrelsen att uppdra till kommunledningskontoret/samhällsbyggnadsförvaltningen att utarbeta ett förslag till strukturplan för södra Vallentuna enligt viljeinriktningen i Översiktsplan Utifrån uppdraget har nu ett förslag till strukturplan för södra Vallentuna tagits fram. Förslag till strukturplan innehåller även ett planprogram som är gemensamt för kommande detaljplaner i Kristinebergsområdet. Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Handlingar 1. Samrådshandling Strukturplan Södra Vallentuna med program för detaljplanering för Kristineberg daterad december 2. Tjänsteskrivelse Samråd om strukturplan för södra Vallentuna med program för detaljplanering för Kristineberg Expedieras till akten

27 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 27 (32) Kommunstyrelsen Styrgrupp bibliotek och kulturhus (KS ) Beslut Kommunstyrelsen utser kulturnämndens arbetsutskott och presidiet i kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott till styrgrupp för det nya biblioteket och kulturhuset. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen gav den 7 maj 2007 samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för en biblioteksbyggnad i kommunalhusparken. Detaljplanen antogs av fullmäktige Kommunstyrelsen utsåg i sitt beslut ( 59) 2007 kulturnämndens och samhällsbyggnadsnämndens respektive arbetsutskott till styrgrupp för projektet. Sedan den 1 januari 2012 finns det inte längre någon samhällsbyggnadsnämnd i Vallentuna. Av den anledningen föreslår kommunledningskontoret att samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott ersätts av presidiet i kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, Expedieras till akten

28 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 28 (32) Kommunstyrelsen Anmälningslista ( ) Beslut Kommunstyrelsen tar del av anmälningslistan och lägger den till handlingarna. Protokoll Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott Delegationsbeslut Reg. datum Diarienr Initierare Rubrik KS Örjan Lid (Vallentuna kommun) Redovisning av arbetet med bostadsförsörjningen i Vallentuna kommun KS Ann-Charlotte Järnström (Vallentuna kommun KS Ann-Charlotte Järnström (Vallentuna Kommun) KS Ann-Charlotte Järnström (Vallentuna Kommun) KS Örjan Lid (Vallentuna kommun) KS Ann-Charlotte Järnström (Vallentuna kommun) Skrivelser Tillförordnade kulturchefer under perioden Tillförordnad kulturchef under perioden Tillförordnad socialchef under ordinaries ledighet för perioden Kameraövervakning i SL-bussar - remissyttrande Beslut att ansluta avtal med Institutet för kommunal ekonomi IKE under avtalsperioden Reg. datum Diarienr Initierare Rubrik Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 11:53 Värdesäkring av ersättning som betalas till lärare som inte fått försäkringsskydd enligt AGS-KL Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 11:54 Pensionsnämndens beslut om uppräkning av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt enligt PFA samt värdesäkring av förmånsbestämda pensioner enligt PFA och KAP-KL under år Pensionsnämndens beslut om uppräkning av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt enligt PFA samt värdesäkring av förmånsbestämda pensioner enligt PFA och KAP-KL under år 2012

29 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 29 (32) Kommunstyrelsen Sveriges kommuner och Landsting Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 11:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Beställningssedel Kommunalt förlustansvar, KFA, för egna hem per Cirkulär 11:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Beställningssedel Kommunala ansvarsåtaganden för egna hem Cirkulär 11:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Beställningssedel för adressuppgifter Kommunala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform 2011 Cirkulär 11:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Kommunala ansvarsåtaganden för egna hem och småhus i bostadsrättsform Cirkulär 11:49 från Sveriges Kommuner och Landsting Ersättning till kontaktfamiljer och kontaktpersoner enligt SoL för år Storstockholms brandförsvar Storstockholms brandförsvar - protokoll Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 11:55 från Sveriges Kommuner och Landsting Uppgifter för beräkning av avgifter för äldre- och handikappomsorgen Arvodeskommitén (Vallentuna kommun) Protokoll arvodeskommitén Kommunrevisionen Protokoll kommunrevisionen Omställningsfonden Omställningsfonden startar 2 januari Kommunförbundet Stockholms län Kommunförbundet Stockholms län Rekommendation från KSL - Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län; habilitering och rehabilitering m m - missiv Rekommendation från KSL - Överenskommelse mellan SLL och kommunerna; egenvård m m - Missiv Storstockholms Brandförsvar Storstockholms brandförsvar - sammanträdesprotokoll förbundsfullmäktige Storstockholms Lokaltrafik SL:s riktlinjer för att förhindra mutor och annan korruption Storstockholms brandförsvar Protokollsutdrag - Förbundsfullmäktige för Storstockholms brandförsvar Samhällsbyggnadsförvaltningen (Vallentuna kommun) Kungörelse av beslut - Bygglov Vallentuna-Mörby 1:326 (tegelbruksgatan 5)

30 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 30 (32) Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen (Vallentuna kommun) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Kungörelse av beslut - Bygglov Vallentuna.Rickeby 1:221 (Allévägen 10) Cirkulär 11:58 från Sveriges Kommuner och Landsting Omsorgsprisindex (OPI) och vårdprisindex (VPI) Bilaga 2 Cirkulär 11:58 från Sveriges Kommuner och Landsting Omsorgsprisindex (OPI) och vårdprisindex (VPI) Bilaga 1 Cirkulär 11:58 från Sveriges Kommuner och Landsting Omsorgsprisindex (OPI) och vårdprisindex (VPI) Cirkulär 11:56 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta, SFS 2011:1019 Cirkulär 11:56 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Förordning om prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp för år 2012; Cirkulär 11:56 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Basbelopp för år 2012 Ändringar i Allmänna bestämmelser (AB) 33 Uppsägningstid m.m. Cirkulär 11:59 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta, Bilaga 3 Cirkulär 11:59 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta - Bilaga 2 Överenskommelse om ändringar i Allmänna bestämmelser Parter Cirkulär 11:59 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta -Bilaga 1 Överenskommelse om ändringar i Allmänna Bestämmelser Cirkulär 11:59 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta - Nya uppsägningstider i Allmänna bestämmelser (AB) från 1 januari 2012 Cirkulär 11:57 från Sveriges Kommuner och Landsting - Bilaga 2 Skatter och bidrag Cirkulär 11:57 från Sveriges Kommuner och Landsting - Bilaga 1 Arbetsgivaravgifter år 2011 beslutade för år 2012 Cirkulär 11:57 från Sveriges Kommuner och Landsting - Budgetförutsättningar för åren

31 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 31 (32) Kommunstyrelsen Socialnämnden (Vallentuna kommun) KS Socialnämnden (Vallentuna kommun) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Beslut Socialnämnden Boendeplan för särskilt boende för äldre Protokollsutdrag revidering av socialnämndens arkivorganisation och arkivbeskrivning 2011 Cirkulär 11:63 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/11 Mål nr A 67/10 Cirkulär 11:63 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Arbetsdomstolens dom 2011 nr 17 om avsked av ITtekniker som oriktigt registrerat arbetstid i kommunens tidsredovisningssystem AB Össebyhus Protokoll AB Össebyhus Sammanträdeskalender ÖH AB Össebyhus Protokoll AB Össebyhus Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 11:61 från Sveriges Kommuner och Landsting - Utfall i kostnads- och LSS-utjämningen Storstockholms brandförsvar Storstockholms brandförsvars Informationsblad nr Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) KS Arbetsmiljöverket Samhällsbyggnadsförvaltningen (Vallentuna kommun) Cirkulär 11:61 från Sveriges Kommuner och Landsting- Utfall i kostnads- och LSS-utjämningen 2012 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 Föreläggande med omedelbar verkan enligt 7 kap. 2 arbetsmiljölagen Bällstabergsskolan Vallentuna Mörby 2:40 - kungörelse av beslut, beviljat bygglov Käppalaförbundet Käppalaförbundets styrelseprotokoll från den 7 december Samhällsbyggnadsnämnden (Vallentuna kommun) Vallentuna-Åby 2:1 - kungörelse av beslut, beviljat bygglov Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 12:01 från Sveriges Kommuner och Landsting CIRKULÄRFÖTECKNING 2011 Cirkulär 12:01 från Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulärhantering 2012 samt abonnemang på cirkulär 2012 och cirkulärförteckning 2011

32 VALLENTUNA KOMMUN Förslag till beslut 32 (32) Kommunstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 11:62 från Sveriges Kommuner och Landsting Förändringar i kommunal fastighetsavgift 2011 och 2012, kommunvis Cirkulär 11:62 från Sveriges Kommuner och Landsting Kommunal fastighetsavgift Cirkulär 11:60 från Sveriges Kommuner och Landsting Omställningsfondens skuld till Sveriges kommuner per Cirkulär 11:60 från Sveriges Kommuner och Landsting Redovisningsfrågor 2011 och 2012 Verksamhetsplan och budget Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) Roslagsvatten AB Protokoll nr 107/2011 Styrelsemöte i Roslagsvatten AB Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (Vallentuna kommun) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Cirkulär 12:03 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Tillåtlighet av bisyssla Arbetsdomstolen Cirkulär 12:02 från Sveriges Kommuner och Landsting Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Cirkulär 12:04 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Lärarlyftet II Samrådsyttrande Össeby-Väsby 3:1 - bilaga Samrådsyttrande Össeby-Väsby 3: Anna von Axelson (Vallentuna Kommun) Maria Engvall (Vallentuna kommun) Socialstyrelsen Information om förstärkt tillsyn av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

33 Handlingar

34 Ärende 3

35 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS FRIDA ERIKSSON SID 1/4 KOMMUNPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att motionen är besvarad. Beslut om insamling av hushållsavfall bör föregås av en utredning. Finansiering av en sådan utredning kan ske från överskott av avfallsverksamheten. Ärendet i korthet Vallentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tillsammans har tagit fram Plan för hantering av avfallshantering i ett hållbart samhälle , antagen av kommunfullmäktige i december I planen finns åtta övergripande mål, vilka Vallentuna kommer att ha svårt att uppnå eftersom kommunen idag inte har någon planering för insamlandet av matavfall från hushåll. Socialdemokraterna yrkar därför att: kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna kommun. Motionen har skickats på remiss till samhällsbyggnadsnämnden och till myndighetsnämnden för teknik och miljö. Yttrandet Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att anta samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämnade detta till kommunstyrelsen som svar på remissen. KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN FAX

36 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/4 I remissvaret från samhällsbyggnadsnämnden klargörs att hantering av matavfall helt styrs av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige) och att Vallentuna idag saknar beslut om hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att samhällsbyggnadsförvaltningen bör få i uppdrag att under 2012 presentera underlag inför beslut om hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushållen kan organiseras i kommunen. Yttrande från Myndighetsnämnden för teknik och miljö Myndighetsnämnden för teknik och miljö antar samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget med tillägg att kommunen skyndsamt upphandlar entreprenör för uppsamling av matavfall. Yttrandet överlämnas till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande i korthet Förutsättningarna för att införa nya och förbättrade system för hantering av matavfall bedöms vara goda bl.a. med anledning av att efterfrågan på biogas som fordonsbränsle har ökat samtidigt som det verkar finnas en stark vilja hos kommuninvånarna att bidra till miljön genom att sortera matavfall för biogasproduktion. På senare år har dessutom förutsättningarna för rötning av avfallet förändrats och idag är kostnaden för rötning lika stor som för förbränning av avfallet. Hur matavfall ska hanteras styrs helt av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige). Vallentuna saknar idag beslut om hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras, vilket innebär att kommunen har svårt att uppnå de mål om avfallshantering som antagits i SÖRAB-kommunernas Plan för hantering av avfallshantering i ett hållbart samhälle Att ändra ett befintligt system är både kostamt och tidskrävande. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser därför att ett beslut om införande av matavfallsinsamling i kommunen måste föregås av en utredning och att denna bör påbörjas så snart som möjligt. Utredningen bör ge förslag på lämpliga insamlingssystem, tekniska lösningar, utrustning, mängder, behandlingsmöjligheter,

37 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/4 information till fastighetsägare, tidplan samt ekonomiska konsekvenser. Finansiering av utredningen skulle kunna ske från överskott för avfallsverksamheten, så inga extra medel behöver tillsättas. Kommunens nuvarande avtal med entreprenör för kärl- och säckavfall går ut med möjlighet till ett års förlängning och innehåller inte något uppdrag om insamling av sorterat matavfall. Om en sådan insamling ska påbörjas innan avtalet löper ut måste kommunen träffa ett tilläggsavtal med entreprenören. Risk finns då att ändringarna medför stora tilläggskostnader. Förberedelser för en ny upphandling bör göras under 2012/2013. Detta innefattar en utredning och översyn av avtal. Ett nytt entreprenadavtal, med nya kontrakt för insamling av kärl- och säckavfall, beräknas vara klart 1 april Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret instämmer i samhällsbyggnadsnämndens yttrande om att kommunen behöver se över hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushållen kan organiseras i kommunen samt att detta bör föregås av en utredning. Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Motion (S) Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna</li><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;paddingtop: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Svar påmotion (S)-Planera för insamlande av matavfall från hushåll, yttrande SBN</li><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;paddingtop: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Svar på motion S - Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna, yttrande MTM</li><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Planera för insamling av hushållsavfall i Vallentuna</li></ol> Inga-Lill Segnestam Shula Gladnikoff - Samhällsbyggnadschef Planeringschef

38 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 4/4 Ska expedieras till: Akten Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, handläggare Myndighetsnämnden för teknik och miljö

39 VALLENTUNA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden VALLENTUNA KOMM~mmanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Dnr. -w Remisssvar motion (5) Planera för insamlande av matavfall från hushåll Vallentuna (SBN ) Beslut 30 (42) Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har författat ett remissvar om planeringen for insamling av matavfall från hushåll i Vallentuna. Hur matavfall ska hanteras styrs helt av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige). Vallentuna saknar idag beslut hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras. I remissvaret framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen bör få i uppdrag att under år 2012 presentera underlag till beslut så beslut om hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushåll kan organiseras i kommunen. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse 2. Remiss-Motion (S) Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna Expedieras till Akt; Kommunledningskontoret, handläggare, Frida Eriksson Myndighetsnämnden för teknik och miljö Justerandes sign Utdragsbestyrkande

40 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll S (9) Myndighetsnämnden för teknik och miwällentuna KOMMUN KommunstyrelSen Remissvar motion (5) - Planera för insamlande av matavfall från hushåll Vallentuna (5BN ) Dnr:.... Beslut Myndighetsnämnden får teknik och miljö antar samhällsbyggnadsfårvaltningens yttrande som sitt eget med tillägg att kommunen skyndsamt upphandlar entreprenör får uppsamling av matavfall, yttrandet överlämnas till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsfårvaltningen har författat ett remissvar på Socialdemokraternas motion om planeringen för insamling av matavfall från hushåll i Vallentuna. Hur matavfall ska hanteras styrs helt av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige). Vallentuna saknar idag beslut hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras. I remissvaret framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen bör få i uppdrag att under år 2012 presentera underlag till beslut så beslut om hur insamlingen av utsorterat mat avfall från hushåll kan organiseras i kommunen. Ärendets tidigare behandling Tidigare behandling MTM au Handlingar 1. Handlingar Expedieras till Akt Kommunledningskontoret, handläggare, Frida Eriksson Myndighetsnämnden för teknik och miljö i'j #;.;; ~>~f 1 Justerandes sign Utdrags best yrkande

41 VALLENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFORVALTNING BERI FAJIC RENHÄLLNINGSHANDLÄGGARE BERI. TJÄNSTESKRIVELSE DNR SBN SID 1/3 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Remissvar motion (S) - Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna 5amhällsbyggnadsförvaltningens förslag 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadsfårvaltningens förslag till remissvar på Socialdemokraternas motion om insamlingen av matavfall från hushåll samt överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsfårvaltningen har författat ett remissvar på Socialdemokraternas motion om planeringen får insamling av matavfall från hushåll i Vallentuna. Hur matavfall ska hanteras styrs helt av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige). Vallentuna saknar idag beslut hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras. I remissvaret framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen bör få i uppdrag att under år 2012 presentera underlag till beslut så beslut om hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushåll kan organiseras i kommunen. Bakgrund I regionen har efterfrågan på biogas som fordonsbränsle ökat under senaste året och tillgången motsvarar inte efterfrågan. Det finns stark vilja hos många kommuninvånare att vara med och bidra till miljön genom att sortera matavfall för biogas produktion. Intresse hos privatbilister att tanka biogas har ökat. Krav i samband med upphandlingar av t ex taxi- och sopbilar som drivs på biogas har ökat under senaste året. Frivalsdebatten - att undanta viss matavfall från det kommunala ansvaret bidrog till att många kommuner var avvaktande med att driva frågor om utsorteringen av matavfall. I februari 2011 har diskussioner om frivallagts på is vilket innebär att insamlingen och behandlingen av matavfall från verksamheter omfattas av kommunens ansvar. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE VaJlentuna kommun

42 20VALlENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNING TJÄNSTESKRIVELSE DNR SBN SID 2/3 Förutsättningarna för rötning av avfallet har också förändrats under förra året och ligger idag i nivå med vad det skulle ha kostat att förbränna avfallet ( kr per ton). Sedan sommaren 2010 finns en ny omlastningsstation för matavfall vid SÖRABs omlastningsstation på Hagby. Matavfall transporteras från Hagby i stora containrar och hamnar på en godkänd biogasanläggning. Avfallet rötas med biogasproduktion vid Uppsala Vattens anläggning i Uppsala. Analys Vallentunas avfallsplan innehåller mål för avfallshantering i ett hållbart samhälle Ett av målen, "Öka materialåtervinningen", innebär att minst 50 % av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Det innebär också att minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Till målen i avfallsplanen finns del mål för Ett av dessa anger att år 2012 ska minst 10 % av hushållens matavfall sorteras ut för biologisk behandling, inklusive hemkom postering. Resultat av den plockanalys som genomfördes hösten 2009 visar att ungefär hälften av kärl- och säckavfallet är biologiskt behandlingsbart. Under 2010 har många SÖRAB-kommuner ställt om insamlingen av matavfall till rötning istället för kompostering bland annat Solna, Sollentuna, Järfälla, Sundbyberg och Lidingö. Insamling av matavfallet sker i papperspåsar i SÖRAB-regionen. I kommunens avfallsföreskrifter regleras att matavfall ska sorteras ut från livsmedelsverksamheter senast Detta avfall kommer främst från verksamheter, skolor, storkök, butiker och restauranger. Andel matavfall som återvinns från verksamheter genom biologisk behandling ligger fn på 6,70%. För att uppnå 35 % målet bör varje kommun leverera ca 20 kg per person och 10 kg från verksamheter vilket ger totalt 30 kg/person och år. Trots att stora mängder matavfall kommer från verksamheter kan 35% målet knappast uppnås med enbart insamlingen från verksamheter. Tidplan Det kostar tid och pengar att ändra ett befintligt system! Samhällsbyggnadsförvaltningen anser därför att en utredning inför beslut om införande av matavfallsinsamlingen i kommunen är nödvändigt i nuläge. Utredningen bör ge förslag på vilka lämpliga insamlingssystem, tekniska lösningar, utrustning, mängder, behandlingsmöjligheter, information till fastighetsägare, tid plan samt ekonomiska konsekvenser. Finansieringen av utredningen kan förslagsvis ske från överskott för avfallsverksamheten så extra medel inte behöver tillsättas. Avtalet med nuvarande entreprenör för kärl- och säckavfall går ut med möjlighet till ett års förläggning. Det innehåller inte något uppdrag om insamling av sorterat matavfall. Om en sådan insamling ska påbörjas innan avtalet löper ut måste kommunen fråga nuvarande entreprenör om detta är möjligt och i så fall träffa ett Vallentuna kommun

43 20VAllENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNING TJÄNSTESKRIVELSE DNR SBN STD 3/3 tilläggsavtal med entreprenören. Det finns också risk att tilläggskostnaderna för ändringar under avtalstiden kan i vissa fall bli stora. Det nya insamlingssystemet med utsortering av matavfall skulle kunna upphandlas under år 2013 under förutsättning att politiskt beslut om genomförande finns. Alla styrdokument som t ex avfallstaxan, avfallsföreskrifter kommer också att behöva revideras! Utifrån de krav politiken bestämmer bör därför förberedelser för insamling av matavfall göras under en ny upphandling år 2012/2013. Ett nytt entreprenadavtal med nya kontrakt för insamling av kärl och säckavfall beräknas vara klara 1 april Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, daterat Motion (S) Planera för insamlande av matavfall från hushåll i Vallentuna. rar ~Lr~ Hans Eklund ChefTuna Fastigheter eri Fajic Renhållningshan äggare Expedieras till: Akt; Kommunledningskontoret, handläggare, Frida Eriksson Myndighetsnämnden för teknik och miljö Vallentuna kommun

44 \ls ZC:.\\ < lö'z.. Till Vallentuna kommunfullmäktige Motion Planeraför insamlande av matavfallfrån hushåll i Va llentuna Vallentllna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tillsammans har tagitfram den avfallsplan " Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle " som antogs av Vallentuna kommunfullmäktige den 15 december Syftet med planen är iförsta hand att minska avfallets mängd ochfarlighet. Dessutom ska så stor del av avfallet som möjligt återanvändas. Avfallshantering ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. I planenjinns 8 övergripande mål. Kommunerna har kommit olika långt med dessa. Alltfler skolor/förskolor, restauranger, handel och storkök av olika slag är med i sk. "Gröna linjen" som samlar in matavfall i Vallentuna. Vallentuna har dock ännu inte gjort någon planering när det gäller insamlandet av matavfall/rån hushåll. Är 2012 ska minst 10% av hushållens matavfall sorteras utför biologisk behandling inklusive hemkompostel'ing enligt avfallsplanen. Vallentuna kommer inte att uppnå detta. Ingen insamling av matavfallfrån hushållen sker idag. 40 % av innehållet i soppåsen är idag matavfall som skulle kunna omvandlas till biogas. Det råder stor brist på biogas som kan bl.a. kan användas somfol'donsbränsle och som på det sättet kan minska användandet av fossila bränslen. Vallentuna kommuns avtal med Sita Sverige AB går ut om ett år eller två om kommunen väljer attföl'länga avtalet med ett år. Tidpunkten är peljekt att påbölja planeringen för insamlande! av matavfall/rån hushåll. Både val av insamlingssystem (separata kärl,flerfackskärl, optisk sortering ellel' annat) och all informationsarbete kommer att ta tid. Dessutom kan vifå med avfallshanteringen,' som en del i kommunens planarbete så att alla berörda kan utgå/rån gemensamma riktli11jer vid ny- och ombyggnation. Därföl'föreslår vi I<()lnmuns-lyre/~{;h att kotnmunfulluläkt.ige uppdrar till ~J!9""" Hä ~0P.'.. att p lanerafoj' insajnlande av matavfallfrån hushåll i Vallentuna komnlun. Va llentuna den 11 april if För Socialdemokraterna i Vallcnllllla /~1'~ ~. v \/~?if7vt / I #~

45 Ärende 4

46 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS FRIDA ERIKSSON SID 1/3 KOMMUNPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (Mp) Insamling av matavfall från hushållen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen. Finansiering av en utredning om hur man bäst implementerar insamling av matavfall kan ske från överskott av avfallsverksamheten. Införandet av ett frivilligt system för insamling av matavfall ska föregås av en utredning. Ärendet i korthet Kommunerna som är anslutna till SÖRAB har som mål att minst 40 % av hushållsavfallet, inklusive matavfall, ska återvinnas under nästa år. Detta kommer att bli svårt att uppnå för Vallentuna kommun. Frivillig anslutning till ett matavfallssystem, mot en lägre avgift jämfört med dem som inte ansluter sig, har i andra kommuner visat sig vara framgångsrikt för att öka insamlingen av matavfall från hushåll. Inför det nya avtalet angående sophämtning som ska börja gälla 1 april 2014 bör kommunens önskemål vara fastställda. Miljöpartiet yrkar därför att: medel avsätts för att finansiera en utredning hur man bäst implementerar insamling av matavfall från hushållen kommunen inför ett frivilligt system för denna insamling från och med april 2014 och i samband med detta justerar avfallstaxorna på lämpligt sätt Motionen har skickats på remiss till samhällsbyggnadsnämnden. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1, 1 TR VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

47 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 Yttrandet Samhällsbyggnadsnämndens yttrande Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att anta samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämnade detta till kommunstyrelsen som svar på remissen. I remissvaret från samhällsbyggnadsnämnden klargörs att hantering av matavfall helt styrs av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige) och att Vallentuna idag saknar beslut om hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att samhällsbyggnadsförvaltningen bör få i uppdrag att under 2012 presentera underlag inför beslut om hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushållen kan organiseras i kommunen. Samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande i korthet Förutsättningarna för att införa nya och förbättrade system för hantering av matavfall bedöms vara goda bl.a. med anledning av att efterfrågan på biogas som fordonsbränsle har ökat samtidigt som det verkar finnas en stark vilja hos kommuninvånarna att bidra till miljön genom att sortera matavfall för biogasproduktion. På senare år har dessutom förutsättningarna för rötning av avfallet förändrats och idag är kostnaden för rötning lika stor som för förbränning av avfallet. Hur matavfall ska hanteras styrs helt av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige). Vallentuna saknar idag beslut om hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras, vilket innebär att kommunen har svårt att uppnå de mål om avfallshantering som antagits i SÖRAB-kommunernas Plan för hantering av avfallshantering i ett hållbart samhälle Att ändra ett befintligt system är både kostamt och tidskrävande. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser därför att ett beslut om införande av matavfallsinsamling i kommunen måste föregås av en utredning. Utredningen bör ge förslag på lämpliga insamlingssystem, tekniska lösningar, utrustning, mängder,

48 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 behandlingsmöjligheter, information till fastighetsägare, tidplan samt ekonomiska konsekvenser. Finansiering av utredningen skulle kunna ske från överskott för avfallsverksamheten, så inga extra medel behöver tillsättas. Kommunens nuvarande avtal med entreprenör för kärl- och säckavfall går ut med möjlighet till ett års förlängning och innehåller inte något uppdrag om insamling av sorterat matavfall. Om en sådan insamling ska påbörjas innan avtalet löper ut måste kommunen träffa ett tilläggsavtal med entreprenören. Risk finns då att ändringarna medför stora tilläggskostnader. Förberedelser för en ny upphandling bör göras under 2012/2013. Detta innefattar en utredning och översyn av avtal. Ett nytt entreprenadavtal, med nya kontrakt för insamling av kärl- och säckavfall, beräknas vara klart 1 april Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret instämmer i samhällsbyggnadsnämndens yttrande om att kommunen behöver se över hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushållen kan organiseras i kommunen samt att detta bör föregås av en utredning. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Svar på motion (Mp) Insamling av matavfall från hushåll Inga-Lill Segnestam Shula Gladnikoff - Samhällsbyggnadschef Planeringschef Ska expedieras till: Akten Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen, handläggare Myndighetsnämnden för teknik och miljö

49 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 32 (42) Samhällsbyggnadsnämnden Remissvar motion (MP) Insamling av matavfa/l från hushållen (SBN ) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har forfattat ett remissvar om planeringen för insamling av matavfall från hushåll i Vallentuna. Hur matavfall ska hanteras styrs helt av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige). Vallentuna saknar idag beslut hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras. I remissvaret framgår att samhällsbyggnadsforvaltningen bör få i uppdrag att under år 2012 presentera underlag till beslut så beslut om hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushåll kan organiseras i kommunen. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse 2. Motion (MP) Insamling av hushålisa\fali Expedieras till Akt; Kommunledningskontoret, handläggare, Frida Eriksson Myndighctsnämnden får tcknik och miljö

50 VALLENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING BERI FAJIC REN HÄLLNINGSHANDLÄGGARE BERI. TJÄNSTESKRIVELSE DNR SBN SID 1/3 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Remissvar motion (MP) - Insamling av matavfall från hushållen Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag 1. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till remissvar på Miljöpartiets motion om insamlingen av matavfall från hushåll samt överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har författat ett remissvar på Miljöpartiets motion om planeringen för insamling av matavfall från hushåll i Vallentuna. Hur matavfall ska hanteras styrs helt av kommunpolitikerna (renhållningsansvarig nämnd samt kommunfullmäktige). Vallentuna saknar idag beslut hur utsorterat matavfall från hushåll ska hanteras. I remissvaret framgår att samhällsbyggnadsförvaltningen bör få i uppdrag att under år 2012 presentera underlag till beslut så beslut om hur insamlingen av utsorterat matavfall från hushåll kan organiseras i kommunen. Bakgrund I regionen har efterfrågan på biogas som fordonsbränsle ökat under senaste året och tillgången motsvarar inte efterfrågan. Det finns stark vilja hos många kommuninvånare att vara med och bidra till miljön genom att sortera matavfall för biogasproduktion. Intresse hos privatbilister att tanka biogas har ökat. Krav i samband med upphandlingar av t ex taxi- och sopbilar som drivs på biogas har ökat under senaste året. Frivalsdebatten - att undanta viss matavfall från det kommunala ansvaret bidrog till att många kommuner var avvaktande med att driva frågor om utsorteringen av matavfall. I februari 2011 har diskussioner om frivallagts på is vilket innebär att insamlingen och behandlingen av matavfall från verksamheter omfattas av kommunens ansvar. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE -- "I I 1 Vallentuna kommun

51 VAllENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNING TJÄNSTESKRIVELSE DNR SBN S6 SID 2(3 Förutsättningarna fcir rötning av avfallet har också förändrats under förra året och ligger idag i nivå med vad det skulle ha kostat att förbränna avfallet ( kr per ton). Sedan sommaren 2010 finns en ny omlastningsstation fcir matavfall vid SÖRABs omlastningsstation på Hagby. Matavfall transporteras från Hagby i stora containrar och hamnar på en godkänd biogasanläggning. Avfallet rötas med biogasproduktion vid Uppsala Vattens anläggning i Uppsala. Analys Vallentunas avfallsplan innehåller mål fcir avfallshantering i ett hållbart samhälle Ett av målen, "Öka materialåtervinningen", innebär att minst 50 % av hushållsavfallet ska återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Det innebär också att minst 35 % av mat avfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Till målen i avfallsplanen finns delmäl för Ett av dessa anger att år 2012 ska minst 10 % av hushållens matavfall sorteras ut fcir biologisk behandling, inklusive hemkompostering. Resultat av den plockanalys som genomfördes hösten 2009 visar att ungefår hälften av kärl- och säckavfallet är biologiskt behandlingsbart. Under 2010 har många SÖRAB-kommuner ställt om insamlingen av matavfall till rötning istället fcir kompostering bland annat Solna, Sollentuna, Järfålla, Sundbyberg och Lidingö. Insamling av matavfallet sker i papperspåsar i SÖRAB-regionen. I kommunens avfallsfcireskrifter regleras att matavfall ska sorteras ut från livsmedelsverksamheter senast Detta avfall kommer främst från verksamheter, skolor, storkök, butiker och restauranger. Andel matavfall som återvinns från verksamheter genom biologisk behandling ligger fn på 6,70%. För att uppnå 35 % målet bör varje kommun leverera ca 20 kg per person och 10 kg från verksamheter vilket ger totalt 30 kg/person och år. Trots att stora mängder matavfall kommer från verksamheter kan 35% målet knappast uppnås med enbart insamlingen från verksamheter. Tidplan Det kostar tid och pengar att ändra ett befintligt system! Samhällsbyggnadsfcirvaltningen anser därför att en utredning infcir beslut om infcirande av matavfallsinsamlingen i kommunen är nödvändigt i nuläge. Utredningen bör ge förslag på vilka lämpliga insamlingssystem, tekniska lösningar, utrustning, mängder, behandlingsmöjligheter, information till fastighetsägare, tidplan samt ekonomiska konsekvenser. Finansieringen av utredningen kan förslagsvis ske från överskott fcir avfallsverksamheten så extra medel inte behöver tillsättas. Avtalet med nuvarande entreprenör för kärl- och säckavfall går ut med möjlighet till ett års fcirläggning. Det innehåller inte något uppdrag om insamling av sorterat matavfall. Om en sådan insamling ska påbörjas innan avtalet löper ut måste kommunen fråga nuvarande entreprenör om detta är möjligt och i så fall träffa ett Vallentuna kommun

52 VALLENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVAL TNING TJÄNSTESKRIVELSE DNR SBN SID 3/3 tilläggsavtal med entreprenören. Det finns också risk att tilläggskostnaderna för ändringar under avtalstiden kan i vissa fall bli stora. Det nya insamlingssystemet med utsortering av matavfall skulle kunna upphandlas under år 2013 under förutsättning att politiskt beslut om genomförande finns. Alla styrdokument som t ex avfallstaxan, avfallsföreskrifter kommer också att behöva revideras! Utifrån de krav politiken bestämmer bör därför förberedelser för insamling av mat avfall göras under en ny upphandling år 2012/2013. Ett nytt entreprenadavtal med nya kontrakt för insamling av kärl och säckavfall beräknas vara klara 1 april Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, daterat Motion (MP) Insamling av matavfall frän hushåll, daterad Hans Eklund Chef Tuna Fastigheter!en~i~n~ RenhållningSha~läggare Expedieras till: Akt; Kommunledningskontoret, handläggare, Frida Eriksson Myndighetsnämnden för teknik och miljö Vallentuna kommun

53 Till Vallentuna Kommunfullmäktige Motion angående insamling av matavfall från hushållen Hälften av innehållet j Vallentunabons soppåse består av mataviall, vilket innebär ca 3500 ton. i den gemensamma avfallsplanen för 9 kommuner anslutna till Sörab slås fast att nästa år ska minst 40% av hushållsavfallet återvinnas - inklusive matavfall Det sistnämnda kommer inte att kunna genomföras så snabbt här hos oss. Det har visat sig i andra kommuner att den bästa vägen att gå är att börja med frivillig anslutning till ett matavfallssystem mot en lägre avgift jämfört med dem som inte ansluter sig. Vidare behövs inledningsvis stora informationsinsatser; i vissa kommuner har man to m "knackat dörr". Den 1 april 2014 kommer ett helt nytt avtal att gälla angående den vanliga sophämtningen. I god tid innan måste kommunens önskemål vara fastlagda. Miljöpartiet yrkar därför... att medel avsätts för att finansiera en utredning hur man bäst implementerar insamling av matavfall från hushållen... att kommunen inför ett frivilligt system för denna insamling från och med april 2014 och i samband med detta justerar avfallstaxorna på lämpligt sätt För Miljöpartiet i Vallentuna._'"./ l'

54 Ärende 5

55 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/2 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (V) bestämmelser om ersättning till förtroendevalda Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att anse motionen besvarad då arvodeskommittén redan har i uppdrag att inför en ny mandatperiod se över principer och nivåer för ersättningar till förtroendevalda. Ärendet i korthet Jan Tingvall (V) har vid fullmäktige väckt motionen om bestämmelser för ersättning till förtroendevalda. Motionen yrkar att kommunfullmäktige ska ge arvodeskommittén i uppdrag att se över principerna för arvodering och ersättning, samt ta fram ett gediget beslutsunderlag och förslag i god tid före valet Kommunledningskontoret föreslår att motionen anses besvarad då det redan ingår i arvodeskommitténs uppdrag att inför nya mandatperioder se över bestämmelserna för ersättningar och nivåerna på dem. Bakgrund Kommunfullmäktige tog den 17 juni 2002 ( 46, dnr KS ) beslut om att tillsätta en arvodeskommitté. Den fick bland annat i uppdrag att ta fram förslag till arvoden för nästkommande mandatperiod och att se över hur fritidspolitikernas arbetsförhållanden kan förbättras. Sedan dess har fullmäktige beslutat om revideringar av arvoden vid två tillfällen. Dels ( 95), efter att ärendet återremitterats två gånger, och dels inför den nuvarande mandatperioden ( 67). Inför beslutet i oktober 2010 gjordes en jämförelse med andra jämförbara kommuner i Stockholms län. Jämförelsen låg sedan till grund för den föreslagna höjningen av ersättningarna. Arvodeskommitténs intentioner var att Vallentuna varken skulle ligga bland de kommuner som betalar ut de lägsta ersättningarna eller bland de som KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

56 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 betalar ut de högsta. Arvodena ska också avspegla den ökade ansvarsbörda och arbetsbelastning som kommunens ökande invånarantal leder till. Kommunledningskontoret föreslår att motionen anses besvarad. Arvodeskommittén har sedan den tillsattes av fullmäktige haft i uppdrag att ta fram förslag till arvoden inför den kommande mandatperioden. Uppdraget har skötts genom att se på både nivåerna på ersättningarna och principerna för dem. Handlingar 1. Svar på motion (V) bestämmelser om ersättning till förtroendevalda Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Kanslichef Ska expedieras till: Akten

57 V ÄNSTERP ARTIET VALLENTUNA Motion om bestämmelser om ersättning till C-ortroendevalda I Vallentuna har kommunstyrelsens ordförande efter den senaste höjningen kr i årsarvode. Det var tidigare kr. Vilka anställda kan räkna med en sådan höjning? Arvodet utgör dessutom 118 % av det arvode som riksdagsledamöterna lar. I samma beslut höjdes även de flesta övriga arvoden och ersättningar kraftigt. Beslutet togs under stor tidspress för att arvodena skulle kunna börja gälla för den nya valperioden. Vi anser att principerna för arvoderingen av förtroendevalda i Vallentuna måste diskuteras mera förutsättningslöst och arvoden och ersättningar måste ses över på ett grundligare sätt så att arvodena blir rimliga. Det förutsätter att arbetet kommer igång genast så att det finns tid ta fram ett bra underlag, diskutera principerna och lägga fram ett nytt, väl förankrat förslag. Vänsterpartiet yrkar att Kommunfullmäktige beslutar att under 2011 ge arvodeskommitten i uppdrag att se över principerna för arvodering och ersättning till de förtroendevalda i Valletuna kommun, ta fram ett gediget beslutsunderlag och lägga fram ett förslag i god tid före nästa val. Jan Tingvall Vänsterpartiet

58 Ärende 6

59 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/2 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (DEX) Rösta om motionsförslagen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige avslår motionen. Ärendet i korthet Per Norbäck (DEX) väckte vid fullmäktige den 5 september motionen Rösta om motionsförslagen. I motionen föreslås det att kommunfullmäktige ska rösta ja eller nej till motionens förslag istället för att rösta ja eller nej till kommunstyrelsens förslag. Enligt motionären skapas känslan av att beslutet redan är fattat när ordföranden ställer frågan om fullmäktige kan "besluta i enlighet med kommunstyrelsens förslag". Motionen besvaras också ibland med ett beslut att "fullmäktige anser att motionen är besvarad". Det innebär, menar motionären, att sakfrågan i motionen inte återvänder till fullmäktige. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås då kommunallagens 28 ställer krav på att kommunstyrelsen skall lägga ett förslag till beslut. Ordförande är sedan skyldig att ställa proposition på samtliga förslag till beslut, varav kommunstyrelsens kommer vara ett. Att frångå ordningen att ställa proposition på kommunstyrelsens förslag skulle således bryta mot kommunallagen. Kommunledningskontorets synpunkter Paragraferna i kommunallagens femte kapitel behandlar beredningen av ett ärende inför ett beslut i fullmäktige. Där beskrivs bland annat det beredningstvång som finns för de flesta ärenden. Undantagen är bland annat valärenden. Det andra stycket i 28 lyder enligt följande: Styrelsen skall lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en fullmäktigeberedning har gjort det. Det innebär att det alltid kommer finnas ett förslag till beslut i förväg när KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX REGISTRATOR.KLK@VALLENTUNA.SE

60 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 fullmäktige sammanträder. Detta är viktigt för allmänhetens tillit till beslutsgången, att besluten förbereds på ett bra sätt. När beslutet ska fattas av fullmäktige ställer ordförande proposition på de förslag till beslut som finns. Ett av dessa kommer alltid vara kommunstyrelsens förslag. Samtliga ledamöter har möjlighet att yrka på ett beslut som går emot förslaget från kommunstyrelsen, och dessa ställs det också proposition på. Kommunstyrelsen är, enligt kommunallagen, skyldig att lägga fram ett förslag till beslut. Det innebär att ordförande alltid kommer ställa frågan om fullmäktige bifaller kommunstyrelsen förslag till beslut. Därför föreslår kommunledningskontoret att motionen avslås. Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Svar på motion (DEX) Rösta om motionsförslagen</li></ol> Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Kanslichef Ska expedieras till: Akten

61 Till Vallentuna Kommunfullmäktige Rösta om motionsc-örslagen Motionsf"orslag: Motion från Demoex VAlLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen O 5 Dnr: Motionen föreslår att Vallentuna kommunfullmäktige ska fatta beslut i själva motionsförslagets sakfråga istället för att rösta ja eller nej till kommunstyrelsens förslag till beslut. Bakgrund: När fullmäktige röstar så frågar ordförande om fullmäktige ska "besluta i enlighet med kommunstyrelsens förslag". Det skapar känslan av att besluten egentligen redan är fattade när de kommer hit. Men det är kommunfullmäktige som är det folkvalda parlamentet. Kommunstyrelsen ändrar ibland frågeställning så att vi röstar om "frågan ska anses vara besvarad" istället för att säga ja eller nej. Det innebär att sakfrågan från motionen inte återvänder till fullmäktige efter remissrundan, utan en annan fråga. Att "frågan anses vara besvarad" betyder att motionären ska "droppa förslaget". Då kan det genomföras på villkor att man inte försöker ta åt sig äran av att lagt fram iden. Noga räknat berättar inte heller "frågan anses vara besvarad" om svaret på frågan är ja eller nej, bara att den är besvarad. När vi röstar om kommunstyrelsens förslag accepterar vi politiska hierarkier, vi godkänner att vissa röster väger tyngre. Det här är därför en viktig symbolisk fråga. I en demokratisk församling som kommunfullmäktige är alla röster värda lika mycket. För Demoex, Per Norbäck

62 Ärende 7

63 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS LARS ODELMARK SID 1/1 CONTROLLER KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens verksamhetsplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta verksamhetsplanen för enligt bilaga. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har utifrån Kommunplan upprättat kommunstyrelsens verksamhetsplan för samma period. I verksamhetsplanen ingår numera även Samhällsbyggnadsförvaltningen. Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Kommunstyrelsens verksamhetsplan </li><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;paddingtop: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">KS KLK & KS SBF Verksamhetsplan </li></ol> Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Samtliga chefer KLK & SBF KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

64 DNR KS BEHANDLAS AV KSAU KOMMUNSTYRELSEN Verksamhetsplan

65 Verksamhetsplan Innehåll Kommunstyrelsens verksamhetsplan Inledning Kommunstyrelsens uppgift Förutsättningar Kommunens mål under treårsperioden Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Driftsbudget KS KLK Investeringsbudget KS KLK Driftsbudget KS SBF Investeringsbudget KS SBF Exploatering KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

66 Kommunstyrelsens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för Inledning Kommunplanen beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på den kommande treårsperioden. All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. I kommunplanen finns kommungemensamma mål strategiska perspektiv: grupperade utifrån fyra Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö I denna verksamhetsplan ingår de kommungemensamma mål som kommunstyrelsen är ansvarig för. Några nämndsspecifika mål utöver dessa är inte aktuella. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

67 2. Kommunstyrelsens uppgift Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen skall vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den övesiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala handikapprådet och kommunala pensionärsrådet är rådgivande organ under kommunstyrelsen. 3. Förutsättningar De ekonomiska utsikterna för vår omvärld de närmaste åren är svårbedömda. Utvecklingen i Sverige har varit god under 2011 vilket har visat sig i en stark ökning av bruttonationalprodukten. Det finns dock flera orsomoln i vår omvärld; utvecklingen av den europeiska skuldkrisen och risken för en ny avmattning i USA. Ett litet exportberoende land som Sverige påverkas av vad som händer i omvärlden. Sverige har dock starka statsfinanser som kan parera negativa effekter på kort sikt. Även för Vallentuna kommun gäller det att ha ekonomiska marginaler för negativa händelser både lokala och globala. Kommunstyrelsen har här en viktig roll att fylla genom att verka för en fortsatt effektiv verksamhet och en god kostnadskontroll. Med kommuninvånaren i fokus kommer organisationen att ses över ur ett effektivitetsperspektiv för att säkerställa ekonomiska marginaler samtidigt som verksamheten ges goda förutsättningar att klara sitt uppdrag och de mål som kommunfullmäktige har satt upp. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

68 Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt och under hösten 2011 var invånarantalet nära Stockholmsregionen fortsätter vara en stark tillväxtmotor i landet och tillväxttakten tycks inte avta. Vallentuna kommun antog i maj 2010 en ny översiktsplan. I översiktsplanen anges att i Vision Stockholm Nordost är målet att Vallentuna kommun 2030 har invånare och arbetsplatser. För att nå detta behöver t ex ca bostäder byggas under perioden I takt med att Vallentuna kommun utvecklas kommer ökade krav att ställas på bland annat kundfokus, effektivitet och tillgänglighet. Plan- och bygglagstiftningen förändrades under Vattendirektivet kommer innebära krav på planering och byggande avseende påverkan på yt- och grundvatten. 4. Kommunens mål under treårsperioden 4.1 Kund/invånare Den borgerliga alliansens politik utgår från att alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfriheten blir därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Vallentuna ska vara ett tryggt samhälle för alla åldrar, vilket innefattar vård och omsorg, skola och den fysiska miljön. Den växande småstaden ska erbjuda trygga, tillgängliga bebyggelsemiljöer, grönområden, mötesplatser och stråk. Kommunens lokaler ska vara säkra och sunda. Den som behöver vård och omsorg skall känns sig trygg i vetskapen att den finns där man behöver den. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

69 Mål Kund/invånare/företag ska vara nöjda eller mycket nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar. Indikator: Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) Nöjd-Region-Index (NRI) och Nöjd-Inflytande-Index (NII). Värden över rikets snitt. Ansvarig för uppföljning: Utvecklingschef KLK Alla som har behov av kommunens tjänster ska uppleva att det är enkelt, snabbt och smidigt att få sitt ärende behandlat. Indikator: - Ökad tillgänglighetsindikator - Tid från beslut till verkställighet, stickprov Ansvarig för uppföljning: Utvecklingschef KLK Utbudet av kultur och rekreation ska bidra till ökad livskvalitet. Indikator: Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) inom området fritid och kultur. Värde över rikets snitt. Ansvarig för uppföljning: Marknads- och utvecklingsstrateg SBF Alla kommunala verksamheter ska i samverkan bidra till att skapa trygghet. Indikator: - Medborgarundersökning: SCB:s Nöjd-Meborgar-Index (NMI) inom området trygghet. Värde över rikets snitt. - LUPP, ungdomsenkät, kontinuerlig ökning. - Antalet mötesplatser för samverkan som skapar mervärde för invånare. Ansvarig för uppföljning: Säkerhetsansvarig KLK KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

70 4.2 God ekonomisk hushållning En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Det innebär att vi har en god ekonomisk hushållning för att kunna möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att uppnå en bättre kvalitetssäkring av verksamheterna ska ökade resurser till uppföljning prioriteras. Att finansiella mål uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Uppfylls dessutom utpekade förbättringsområden i verksamheterna borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. Mål Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet. Indikator: - Positivt ekonomiskt resultat. - Kommunfullmäktiges måluppfyllelse - Kostnad per betygspoäng lägre än jämförbara kommuner - Kostnad för särskilt äldreboende lägre än jämförbara kommuner Ansvarig för uppföljning: Ekonomichef KLK Vi ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunder/invånare. Indikator: -Andel chefer som genomgått internt utbildningsprogram - Kontinuerlig utvärdering av rekryteringsprocessen - Andel behöriga lärare ska öka - Andel förskolelärare ska öka Ansvarig för uppföljning: Personalchef KLK KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

71 4.3 Tillväxt och utveckling Vallentuna bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Vallentunas goda strategiska läge lockar till fortsatt kraftig inflyttning. Vår ambition är att ca 300 bostäder per år skall färdigställas under mandatperioden och utbyggnaden fördelas till samtliga tätorter i kommunen. Gestaltningsfrågor, det vill säga bebyggelsens utformning, kommer att prioriteras under mandatperioden. Strävan är att åstadkomma en bebyggelse i harmoni med omgivningen. All samhällsplanering tar sin utgångspunkt ur översiktsplanen. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge fler möjlighet till goda arbetsplatser inom kommunen. Vallentuna ska aktivt marknadsföras som en kommun med goda boendemiljöer, bra skolor, rikt föreningsliv och goda kommunikationer. Mål Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer. Indikator: - Antal byggda bostäder, 300 st i genomsnitt per år - Årlig befolkningstillväxt +2 % - Årligt antal arbetstillfällen +2% Ansvarig för uppföljning: Planeringschef SBF Vallentuna kommun ska på ett aktivt sätt attrahera kunskapsföretag och vara en företagsvänlig kommun. Indikator: - Nöjd-Kund-Index (NKI) framtaget av Stockholm Business Alliance (SBA) skall uppgå till minst 75 av maxvärdet 100 (mäts 2013) - Antal nystartade företag - Andelen kunskapsföretag i kommunen, årlig ökning (30% år 2014) Ansvarig för uppföljning: Näringslivsstrateg SBF KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

72 Öka samarbetet mellan privat, ideell och offentlig sektor för ökad kundnytta. Indikator: - Redovisning av samarbeten med avsikt att leda till ökad kundnytta Ansvarig för uppföljning: Näringslivsstrateg SBF Utveckling och förvaltning av Vallentuna kommuns byggnads- och markinnehav ska hanteras så att värdet för kommuninvånarna ökar Indikator: - Framtagande av strategisk plan för Vallentunas byggnads- och markinnehav. - Individuella affärsplaner för samtliga byggnader. - Procentandel av den totala omslutningen för akut underhåll ska minska - Långsiktiga underhållsplaner Ansvarig för uppföljning: Fastighetschef SBF 4.4 Energi och miljö Vallentunas energiplanering skall ske inom ramen för ett hållbart samhälle, vilket innebär effektiv energianvändning, förnybar energi, uthållig utvinning och produktion. Vi skall planera för en kombination av god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet såväl inom som till och från regionen. Alternativa uppvärmningsmetoder för kommunens lokaler och verksamheter ska övervägas vid ny- och ombyggnad. Vi anser att alla måste dra sitt strå till stacken för att samhället skall bli långsiktigt hållbart. Vi har alla ett personligt ansvar för miljön och vi måste därför alla också ta ansvar för vår egen livsstil. Vi sätter miljöfrågorna högt på dagordningen och fortsätter att arbeta för att göra Vallentuna till en miljömedveten kommun. Arbetet med att miljöcertifiera kommunens verksamheter enligt ISO ska inledas under mandatperioden. KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

73 Mål Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi. Indikator - Miljöpolicy, klar Lokala miljömål, klar Källsorteringen av sopor ska öka - Energiförbrukningen i kommunens fastigheter ska minska Ansvariga för uppföljning: Planeringschef SBF För att uppfylla miljökvalitetsnormerna i enlighet med vattendirektivet vid omklassningen 2021 ska åtgärder vidtas för sjöar och vattendrag i kommunen. Indikator: - VA-plan ska tas fram, klar 2014 Ansvarig för uppföljning: Exploateringschef SBF KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

74 5. Driftsbudget KS KLK Tabell 1 Driftsbudget per område, mnkr Område Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kommunstyrelsens rambudget Intäkter 24,3 20,0 21,0 22,0 Kostnader 91,1 89,4 93,3 96,1 Netto 66,8 69,4 72,3 74,1 Räddningstjänst Intäkter Kostnader 17,3 16,8 17,5 16,2 Netto 17,3 16,8 17,5 16,2 Kommunstyrelsens oförutsedda medel Intäkter Kostnader 1,9 5,0 4,0 5,0 Netto 1,9 5,0 4,0 5,0 Effektivisering Intäkter.. 1,5 1,5 1,5 Kostnader 0,0-5,0-7,0-7,0 Netto 0,0-3,5-5,5-5,5 Finansieras med skattemedel = nämndens nettoram 86,0 87,8 88,3 89,8 KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

75 6. Investeringsbudget KS KLK Tabell 2 Investeringsbudget per projekt, mnkr Projekt Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kommunstyrelsens rambudget Tekniska åtgärder för säker ledning 0,1 Turism/Besök 0,0 0,6 Nytt lönesystem 0,0 IT-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 Kommunstyrelsens oförutsedda medel Årligt anslag 0,0 2,0 2,0 2,0 Totalt 3,1 5,6 5,0 5,0 7. Driftsbudget KS SBF Tabell 3 Budgetram, KS SBF exklusive resultatenheter, mnkr Finansieras via skattemedel Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Nettoram 39,4 43,2 48,3 Tabell 4 Driftsbudget resultatenhet TunaFastigheter Finansieras via internhyror Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kostnader Tuna Fastigheter 154,5 174,0 176,6 180,2 Totalt 154,5 174,0 176,6 180,2 Intäkter Tuna Fastigheter 160,4 174,0 176,6 180,2 Totalt 160,4 174,0 176,6 180,2 Netto KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

76 Tabell 5 Driftsbudget resultatenhet Avfallshantering Finansieras via avgifter Prognos 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Kostnader Avfallshantering 18,2 18,6 18,6 18,7 Totalt 18,2 18,6 18,6 18,7 Intäkter Avfallshantering, avgifter 18,2 18,6 18,6 18,7 Totalt 18,2 18,6 18,6 18,7 Resultat Tidigare års överskott 1, Kvarstår överskott 1, KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

77 Projekt 8. Investeringsbudget KS SBF Tabell 6 Investeringsbudget per projekt, mnkr Budget t om 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Totalt Cykelväg Kårsta-Ekskogen 8,0 8,0 Upprustning torgytor, Offentliga rum 7,1 34,0 41,1 Vallentuna Trafikplats 44,0 46,0 10,0 100,0 Cykelvägsskyltning 0,5 0,5 Skördevägen 1,5 1,5 Tellusparken 2,5 2,5 Vattenvårdsåtgärder Vallentuna sjön 2,4 2,4 Inventering av behov av nya GC-vägar 0,5 0,5 Väg 268 (medfinansiering) 45,0 45,0 Årligt anslag energiåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 12,0 Årligt anslag trafiksäkerhetsåtgärder 3,0 3,0 3,0 3,0 12,0 Bibliotek/Kulturhus 115,0 33,0 148,0 Lovisedalsskolan om-/ och tillbyggnad F-9 85,3 14,7 100,0 Ormstaskolan översyn ombyggnad kök 1,1 1,1 Ekebyskolan, ombyggnad kök 4,3 4,3 Fsk Karlavägen 34,5 34,5 Fsk Kragstadungen 34,5 34,5 Ormstaskolan om- och tillbyggnad 20,0 80,0 50,0 150,0 Fsk Åbygläntan, nybyggnad 34,5 34,5 Lokal Vallentuna Friskola i gymnasiet 6,0 6,0 6,0 18,0 Fsk nordöstra Åby Ängar (80 barn) 4,0 31,0 35,0 Totalt 275,2 237,7 140,5 132,0 785,4 KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

78 9. Exploatering Tabell 7 Exploateringsplan, bostadsområden, mnkr, negativt utfall = utgifter. Västra Vallentuna Totalt planerat Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Inkomster 134,2 7,3 3,2 39,5 Utgifter -63,4-0,5-0,6-0,3 Totalt 70,8 6,8 2,6 39,2 Nordöstra Vallentuna Totalt planerat Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Inkomster 327,2 2,8 21,5 3,5 Utgifter -272,6-25,9-36,9-3,6 Totalt 54,5-23,1-15,5-0,2 Sydöstra Vallentuna Totalt planerat Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Inkomster 161,5 4,9 1,5 5,2 Utgifter -155,0-25,5-9,5-10,6 Totalt 6,5-20,5-8,1-5,5 Lindholmen, övriga MOF Totalt planerat Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Inkomster 9,8 0 6,5 0 Utgifter -9,1-0,6-6,6 0 Totalt 0,7-0,6-0,1 0 KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

79 Kårsta Östra Vallentuna Totalt planerat Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Inkomster 14,7 0 5,0 0 Utgifter -10,8-2,2-3,0 0 Totalt 3,9-2,2 2,0 0 Totalt Bostadsområden netto 136,4-39,6-19,1 33,5 Tabell 6 Exploateringsplan, arbetsplatsområden, mnkr. Projekten är nettoredovisade, negativt utfall = utgifter. Arbetsplatsområden Totalt planerat Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Inkomster 180,0 10,0 5,0 5,0 Utgifter -134,5-1,2-1,6-1,6 Totalt 45,5 8,8 3,4 3,4 KOMMUNSTYRELSEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

80 Ärende 8

81 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS PATRIC ANDERSSON SID 1/2 EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Höjning av anläggningsavgiften för vatten och avlopp 2012 Förslag till beslut att förslå till kommunfullmäktige att fastställa anläggningsavgifter enligt förslag och att detta ska gälla fr.o.m Ärendet i korthet Vallentunavattens styrelse har fattat beslut om att föreslå kommunen att höja anläggningsavgiften i "VA-taxan för allmänna vatten och avloppsanläggningar i Vallentuna kommun" från 1 januari Höjningen som föreslås är ca 10 %. Förslag till nya avgifter redovisas i bilaga 3. I bilagan framgår förslag till de förändrade avgifterna utmärkta med fet stil. Nuvarande avgifter återfinns inom parantes. 5.8 är ny och föreslås införa i taxan. Innehållet är i enlighet med den praxis som sedan länge tillämpats inom Vallentuna kommun men avgiftsnivån har höjts och föreslås kopplas till komponenten för del i huvudanläggning i ordinarie taxa. Bakgrund Vallentunavattens styrelse har fattat beslut om att föreslå kommunen att höja anläggningsavgiften i "VA-taxan for allmänna vatten och avloppsanläggningar i Vallentuna kommun" med ca 10 % fr.o.m Vallentunavattens styrelse bedömer att en höjning om föreslagna 10 % är nödvändig för att närma sig kostnadstäckning för nyanslutna verksamhetsområden och fastigheter. I Roslagsvattens omvärldsanalys redovisas att höjning med ca 25 % är nödvändig för kostnadstäckning enligt Roslagsvattens finansieringspolicy. KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN FAX

82 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Byggkostnaderna har ökat pga. konkurrensen om byggresurser mm inom stockholmsregionen och allt strängare krav på miljöåtgärder. Samma höjning har föreslagits i alla ägarkommuner inom Roslagsvattten. Handlingar 1. Vallentunavatten Anläggningsavgifter med bilagor (protokoll nr 37 styrelsemöte och anläggningsavgifter inom Roslagsvattens kommuner) 2. Höjning av anläggningsavgiften för vatten och avlopp 2012, tjänsteskrivelse 3. Avsnitt ur VA-taxa Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Vallentunavatten AB Samhällsbyggnadsförvaltningen Ekonomiavdelningen

83 ~ROSlagS 'vatte/1ab Datum Vallentuna kommun Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrr!~~n Onr:.... ANLÄGGNINGSAVGIFTER Vallentunavattens styrelse beslutade 201] , se 7 i bilaga l justerat protokoll och bilaga 2 och 3, att föresl å kommunfullmäktige att höja anläggningsavgiften för va-anslutning med 10%. Styrelsen bedömer att en höjning om förslagna 10% är nödvändig för att närma sig kostnadstäckning för nyansjutna verksamhetsområden och fastigheter. Roslagsvatten har analyserat typområden och idag når vi i många fall knappt upp till de 70% lagen om vattentjänster föreskriver som "gräns" för när särtaxa skall tillämpas. Särtaxa skall tillämpas i specialfall men inte rimligt i typområden för Roslagsvattens kommuner. Samma höjning har föreslagits i alla ägarkommuner då utmaningarna att expandera va-anläggningen både genereras av kommunernas utveckling och allt strängare krav på miljöåtgärder som genererar högre kostnader. Konhm'ensen om byggresurser, kompetens, maskiner, material i Stockholmsregionen har drivit upp byggkostnaderna särskilt för mark och ledningsentreprenader. Vi konkulterar med stadionbyggen, jämvägsbyggen, tunnelbyggen, Nya Karolinska, sammantaget en av Europas just nu mest expansiva nybyggnadsregioner. Bifogat finns också en omvärldsanalys över anläggningsavgifter i närområdet. Inte överraskande är det "gles byggda" expansiva kommuner som investerar mest och har högre taxor jämfört mer exploaterade kommuner. Nämnas kan att Norrtälje nyligen höjt anläggningsavgiften till ca kr mr typhus A. Vallentuna Jar kr efter höjningen. Roslagsvatten önskar att de nya anläggningsavgifterna träder i kraft l januari Med vänlig hälsning Ro~~.a,--'j..?- >#. i A.B -A~f~ ty~'~ermedelb~r~ VD i Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB..f ; Bilagor: 1. Protokoll från Vallentunavattens styrelsemöte den 26 september 20 Il, nr Roslagsvattens beslutsunderlag, Utredning: "'Anläggningsavgifter inom Roslagsvattens kommuner", Sagvägen Akersberga Telefon =-:--:: ,---, Telefax Hemsida Organisationsnr '7(}

84 1 (7) I'rotolwH nr 37 StyrelsemiHe i. Vallentunavatieu AB Vargrumraet, Kommunal.huset, 'funa 'fol'g l, Vnllentuna Ti1L:. Måndag , kl l Nill:ygn,!nd~ Elwc Nilsson Erilul NordelI Ove Larsson RUi,,'11ar Dahl Sven-O lof Ekström T~va Anderling rviikael Medelbcrg Björn Olofsson Mikael Algverc Leena Askebjer Otdföl'ande Vice ordförande Ledamot Suppleant Suppleant Plan och exploaterings chef, Vallentuna kommun VD, Roslagsvatten AB Projektcringschef och Kommummsvarig, Roslagsvatten AB Affårsområdcschef V A, Roslagsvatten AB Ekonom, Roslagsvatten AB l'j.jl}1xv (lt:<jj1.~ig.: Sholch Blom Suppleant

85 2 (7) I Ordföranden öppnade styrelsemökt. Dagordningen flu::tställdes. 3 Till protokollförare utsågs Leena Askebjer. 4 Beslutades att jämte ordförande ocb VD skall Ove Lal'ssonjustcra dagens protokoll. 5 Föregående protokoll nr 36 f~lstställdes av styrelsen. 6 Ekonomi Bilaga 1 Ekonomen presenterade tertial bokslutet per ] och. prognosen för 201 J. Resultatet per blev 1,5 mkr jthnhhi budget 1,7 mkr. Det positiva resultatet beror främst på högre intäkter för anlhggningsavgifter och [1ft utfallet för räntenettot blev lägre än budgeterat Bilaga 2 VI) injörmcrade om ft1l'slaget till höjning av arjäggningsavg.iften j gällande VA-taxa. Styn~18eJI beslutllde att godkånna upprättat förslag taxarl VaIJem.unavattens Hllrnänna vatten" i Vallentuna kommun, l'iverhhnna till kolilmunfullmifktige

86 f(jreslå att kommtlllfullmih<tige i Vallentuna kolmnun uppdrar ilt Valientunavatten AB att genomföra taxe~indrillgen från och med 1 januari (7) 8 Bilaga} Projekteringschefen redogjorde för tilläggsavtaisförslaget gällande anslutning av nya områden för avledning av spi il vatten JHhl Vallentuna kommun till Käppalaförbundet. Styrelsen godkändt~ J.Orcslagen anslutningsförfrågnn och avtalsföl'slag. Styrelsen beslutade att H-:\reslå Vallentunas komnllulstyrelse att lämna in anslutningsförfrågan för hela Vallentuna kommun till Käppalaförbundet samt godkänna föreslaget tilläggsavtal till Käppalas förbunclsordning. Bilaga 4 Projekteringschefen inl(.1rrnerade om avslutade, pågående och k0l11mande projekt. Lindö Park Omläggning av VA-ledningar och byggnation av ny pumpstation ~ir klar. Påtåket Etapp 1, är klar. Etapp 2, utbyggnad ptigår. Kulla-Lindholmen Krav från '1'raflkverkct på undertecknande av generellt avtal ABRÖR08 måste utgå innan VA-ledningarna kan övertas från Smaa. VA -Iedningarna kvarstår i Småas ägo tills full rådighet och perm.anent tillstånd för VA,-Iedningarna på hela längd kan erhållas. Driftavtal kan er~judas Småa tills övertagande kan genomföras. Tegelbruket Etapp 1-4, drift övertugen Etapp 5, detalj projektering pågår. VI nov J..

87 I bästa j11h byggstart av lokaigator efter sommaren 2012, 4 (7) VallentunrJ 1hlfikplals HtapQ.l Förbesiktning är genomförd trots avsaknad av relatiol1shandlingar. Etili!p 2 Osäkerhet föreligger kring både Vallentunavuttens och Norrvattens bdintliga V A-ledningar eftersom hånsyll e:,j tagits till dessa i l'iskanalyser inför b1.a. pålningsarbeten. Marken är sättningsbcnägen och konsekvenserna vid en skada på VA-ledningarna kan bli mycket omfattande. Fortfarande är inget genomf6randeavtal tecknalmed Trafikverket. Bällsta station Rosjagsbanans dubbelspår medt;:)r flytt av Norrvnttcns huvudlec1ning samt Vallentunavattens anslutningslednlngar. Flytten av Jcdningal11<:1 måste vara genomförda innanplancl'at tågstopp under n[ista sommar. A vtalsförslag med SL är under bearbetning. Jbtvudvattenlednfngen Etapp- "t Förfrågningsunderlag för Etapp 4 är utskickat PEI anhudsräkning. Anbudet är uppdelat i tre delar så ntt kostnadsfördelning mellan NOfl'vatten och Vallentunavatten underlättas. Förslag att Norrvatten tm' 75% och Vallentumwattcn tar 25% av' kostnaderna föl' samjorläggningssträckan i etapp 4, Avtal kvarstår att teckna med NOl'fvatten, Byggstart planeras till tebnmri 2012 och arbetena beräknas pågå under ett år. Diskussion orn området Haga dur det finns intresse för anslutning. Anslutning är möjlig eftersom ~jälvfalls1edning kommer att anläggas mrbi området samtidigt som avsättning film Norrvattens vattenledning är inplancrad, Många tillstånd i f Olm av Inarkägaravtal och tillstånd fh'ln myndigheter k.rävs innan arbetena kan pähchjas. 1~.lliQ12_.~_ FörfHtgningsunderlag beräknas klart i nov med byggstart planerad till hösten EtflQ12J Förfrågningslll1derlag berilknas klart i mars Byggstart planerad till vintern 2012, av 10 en

88 5 (7) f'rösunda & Kårsta by Projekterlngschefcn redogör för kapacitets., och belastningsläget på befintliga ARV samt hur en möjlig framtidslösning med nya pumpstationer som ersätter befintliga ARV. St.yreIseu beslutar att godkhnna plan för att ersätta befintliga ARV i KiIrsta, Ekskogen och Frösunda med nya pumpstationer för avledning till Lindholmen. Dimensionering av ersättningspumpstationer H:ir befintliga 1\RV skall motsvara befintliga tillstånd för resp. ARV vil.ket innebär maximalt 270 tmslutna fastighet(~r i Kårsta (800 PE), 130 fastigheter i Ekskogen (400 PE) och 60 fastigheter i Frösunda (200 PE). Bara ett begränsat antal ytlerjigan;~ illstigheter mellan dessa orter kommer ah kunna ansluts, i första hand befintlig bebyggelse i Kårsta by och Mörby torp. Styrelsen beslutat" HH godkänna f(:irslag till pumpstations byggen för Frösunda & Kårsta by. Dagvatten till spillledningar R.oslagsvatten har identifierat Jdkopplingar av takavvattning till spiuvattennätet på Centralvägen. I samband med planerad omläggning av VA-ledningar på Centralvägen kommer fastighctsägama att uppmanas att åtgärda felkopplingarna inom fastigheterna. Roslagsvatten vui uppmana Vallentuna kommun att forbättra sin egenkontroll j samband med egna byggnationer så att anlitade entreprenörer uppfyller ABVA wlder entreprenadtiden. Detta har missköts vid några tillfällen på senare tid. Yj),.:-Il.l:tnmc.l,-.(}t1IOfi,Ek k\lgglll9j?_ ochi;l7 Q VD infonnerar om tre f1111 i Garns Ekskogen som kräver att komnumen ska upprätta verksamhetsområde fc)f aljrniint vatten och avlopp i området. Styt'elsen uppmanar att Roslagsvatten engagerar Vallentunas kcllnmunledning jjlisanunans med jurist j delta ärende. 11 ly] 5.[}1 aga '" nya 12

89 6 (7) Utredningens l'(')rslag är att kommunerna själva beslutar om vilka kommunala uppdrag som skan utföras i egen regi, kommunägda bolag, genom privata bolag eller pkl entreprenad. Villkoret mr att uwira ett uppdrag genom ctt komnwnägt bolag är hu styrande kontroll över verksamheten jät11forbart rned kommunal ntimnd och förvaltn.ing, Lex. majoritet i bolagets stytelse. Dagens smnhälle, se bilaga '7 Intressant artikel angående illvesteringar i VA-samhället. MdlarkOfilerensen, se bilaga 8 VD var öppningstalare på Mälarkonferensen och föreläsningen angå(mde Mälarens vtil'de har skapat debatt. Se bifbgad artikel. ha ÖVrlza frågor Ove Larsson tar upp frågan om det finns det inga.eu-pengar att söka föl' VA-verksambeten. VD svarar au det finns LOVA-bidrag fran Uinsstyrelsen att söka och exemplifierar Vaxholm angående VA-rådgivare. 14 Fredag 18/11 k Justeras: El'vve Nilsson Ordförande Mikael ~/1ede1berg VD

90 Bilagor: 1. TcrtialboksJut 3lJ8-20 I l + prognos 2. Nya anjhggningsavgiftcr from 'riiläggflavtal Käppalaförbundet 4. Påg&t;ndc projekt 5. Personal 6. OFUKI L!tredningen 7. Dagens samht-ille, artikel S.l'vHilal'konfcl'cnsen 201 l 7 (7)

91 Ros/ags vatten AB Datum Till styrelsen föl' Vallentlmavatten AB HÖJNING AV AN LÄGGNINGSAVGIFTEN I GÄLLANDE VA-TAXA Vid styrelsemötet för Vallentunavatten den 7 jtmi diskuterades anläggningsavgifterna i Vallentulla med anledning aven presenterad utredning som Roslagsvatten upprättat och där anläggningsavgifterna föreslås höjas med c:a 10% från 1 januari Raslagsvatten AB har därför utarbetat ett detaljerat förslag till nya anläggningsavgiftel' vilket bifogas (bilaga 1), r bilagan fi:amgår förslag till de förällch'ade avgifterna utmärkta med fet stil. Nuvarande avgifter återfinns inom parentes. 5.8 är ny och föreslås införas i taxan. Innehållet är i enlighet med den pl'axis som sedan länge tillämpats inom Vallentuna kol11lmm men avgiftsnivän hal' höjts och föreslås kopplas till komponenten för del i huvudanläggning i ordinarie anläggningstaxa. En omvärldsanalys föl' anläggningsavgiften föl' det s,k. typhus A (småhus med 800 m2 tomt yta) bifogas (bilaga 2). Denna analys avser förhållandet den 1 januari förutom föl' ValIentllna där hänsyn tagits till den ökade anläggningsavgiften från 1 april 20 Il, Den föreslagna höjningen medför en ökning av allläggningsavgifter för typhus A på c:a 9 %, Förslag till beslut: Styrelsen föl' Vallentunavatten AB beslutar att godkänna upprättat förslag till anläggningsavgiftel' som ingår i V A-taxa för Vallentunavattens allmänna vattenoch avloppsanläggningar i Vallentllna kommtjn att överlämna förslaget till Vallentuna kommunfullmäktige ilir fastställelse att föreslå att konununfuumäktige i Vallentllna kommun uppdrar åt ~oo~ AB att genomföra taxeändringen från och med 1 janurui Vallentunavatten AB Roslagsvatten AB Adl'ess SAgvägen Akersberga VD i Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB Telefon Telefax Hemsida Ol'ganisationsm'

92 RosIags vatten AB Bilaga 1L ;l (S ) UTSNITT UR VA-TAXA FRÅN FÖR VALLENTUNAVATTEN A.B:S ALLMÄNNA V ATT.EN- OClI AVLOPPSANLÄGGNINGAR I V ALL:EN~rUNA KOMMU.N 1 }tl (;L{2j-

93 ANLXGGNINGSAVGlFT1~R ( 5~11) I de angivna avgiftcl'jliil ingår lagstadgad mcrväl'dcslmtt FöxfiIsiighet skall erläggas auläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: b) c) (1) en avgi.ft avseende framdragning av vfil:ie uppsättning servisledningul" tih fol'binde1sepunktcl' tor V, S och Df kronor) en avgift avseende del i kostnad för huvudanläggningar honor). 2 en avgift per in tornlyta en avgift per lägel1het om ( om ( kronor om krollor Föreligger ej avgifl;sskyldighet för sarntligai 4.1 angivna ändamål, se Ä.r föl'bjndelsepul1kt gemcl1iiam för två eller flcl'a fastigheter fordc1as avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fl\stighetema. 5.3 Tomtytan. utgörs av fastighetel1s areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller mman karta som vf.\ vel'ket godkänncr. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill en tomtyta upp till m 2, tor bostadshus med max 2 lägenheter, resterande tomtyta tas ut vid eventuell avstyckning eller tillkommande lägenhet. Vid ~~ldrade f:ol'håuanden enligt 5.5,5.6 och 5.7 tas ut yltedigal'e avgiftenitgt 5.1 o) i dcn m.iln ovan!u1givol1 begl'ttnsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i För bostadsfastigheter hestäms mgenhctsflntalct efter de ritningar enligt vilka bygglov bevi Uats, enor eiler annhn ritning eller uppmätni.ng 80m va-verket godkhnntl.t, Föl' övriga fa:;;tigheter bermmhs antal Higenheter enligt nedan smn av

94 5,7 Sker om.. elier tillbyggnad, uppförs ytterlignre byggnad eller ersktts rivt~n hebyggelse på :t~tstighet skall erläggas avgift enligt 5.1 eo för vatjc tillkommande U1.genhet 5.8 Vid explontcring ihh' oxllloat{ircn hygger ut V A~lliitet inom plauområdet (i(,~h diil' ~itrldd.1t {~Xf~lmltedug8uvtnI tdiffas slmh ():\])loatöj.'cll i normala fall till huvudlllfmnen crhiggll en avgift för del i huvudanhiggnjng ElUIigt ncdanstilelldc" ~l) t'llsldlt småhus h) lägenhet i gnlljpbygg(la småjrus c) liigcl1hct j!lcrbostiidslms d) loi{alcl'f(ir skola, lum.dcj, kontor, llotcll industri UlUl) per påbörjat 150 m2 UTA l~o >Jr avgift enligt SJ.b ovalt 0,8 1< " 0,6,', 1,0 1 '

95 5 (s) Bilaga 2 Aniäggningsavgift för typhus A 1/ (förutanl Vallentuna} -'

96 Anläggningsavgifter inom Roslagsvattens kommuner Nuvarande taxa Texten är identisk förutom en annan ordalydelse på 5.4 för Vallentuna jämfört med de tre andra kommunerna. Innebörden är dock den samma. Det som skiljer är beloppen för 5.1.a- 5.1.d. Beloppen framgår av nedanstående tabell. I Vallentuna är beloppet för 5.1.b höjt fr.o.m. 1 april I de angivna avgifterna ingår lagstadgad mervärdeskatt. Avgiftsparameter Knivsta Vallentuna Vaxholm Österåker 5.1.a framdragn. av servis b kostn. huvudanl c per tomtyta d per lägenhet Exploateringsavtal Inom Roslagsvatten finns dessutom en praxis att exploatören, förutom att anlägga och bekosta ledningsnätet inom exploateringsområdet, skall betala bidrag till yttre V A anläggningar (generalplaneanläggningar). I Vallentuna har kommunfullmäktige fastställt dessa avgifter i beslut från 2003 enligt nedan och även höjt dessa med 7 000:- fr. o. m. 1 april 2011 : Före Y Efter Y Exkl. moms Inkl. moms Exkl. moms Inkl. moms Enskilt småhus: : : : :- Lägenhet i gruppbyggda 17000: : : :- småhus: Lägenhet i flerbostadshus: 12000: : : :- Avgifterna som är beslutade i Vallentuna har blivit praxis i övriga kommuner men något politiskt beslut som styrker detta finns inte. Finansieringspolicy I Roslagsvattens finansieringspolicy från 2008 står följande: A. Normal anläggningstaxa " Anläggningsavgiften skall ha en sådan storlek att den" i genomsnitt" finansierar initial investering i den allmänna va-anläggningen inom pianområdet samt eventuella förbindelseledningar (inklusive pumpstationer) om pianområdet är geografiskt skiljt från den övriga kommunala va-anläggningen. 1

97 Vidare r-ikall anläggningsavgiften ge bidrag till finansieringen av huvudanläggningar utanför plan området motsvarande :- småhus, 17000:- för radhus och :- per ltigenhct (alla belopp är exklusive moms och beräknade per prisnivå 2008). Om VA-anläggningen {')verdinlcnsioneras för framtida bebygge1scolnråden 8ka11 kostnaden föl' detta inte belasta rlallomdidet. 1 speciellt omvandlingsområden får dej av brukningstaxan Hnansiera huvudanläi!.jt,nhw,('.ns kanitalkostnadcr eftersom det har visat sig svårt att initialt få LL L t v inkomster Vid anw\') RnirwSil\'<tiften som. JHot"svarar ulv,iftcr för finansierinp," av '-.,,' er c. c L huvudanlii.ggningar. "I genomsnitt" skall tolkas S3 att täckningsgraden skall variera runt l/l och under ett antal;;\1' skall medelvärdet av t8ckningsgradcn för utbyggda omrzlden (exploaterings- och omvandlingsomräd.c'n) vara ungehir 1,0. Om täckningsgraden ej ligger inom intervallet 0)'- 1,3 skall si:irtaxa enligt nedan tillämpas. I områden där exploateringsavtal upprättas skall exploatören lämna bidrag till finansiering av alhnänna huvudanläggningar enligt ovan. l\lternativt bygger Roslngsvatten vaanläggningen om det ilmehtir minskade koshlader för va-kollektivet. Inom. frmnförallt omvandlingsområden är tidsaspekten viktig för att få en acceptabel ekonomi. Målsättningen bör di.:irför vara att minst 70% av de beröknade anläggningsavgifterna skall kunna debiteras under de första 2 åren efter att utbyggnaden är Wrdig. Resterande 30% bör planmhssigt kunna debiteras inom 10 ar vid förtäbling". "TVlålsälhlingen är att finansiering enligt ovan skall uppfyllas för alla planerade exploaterings- och omvandlingsområden utan att behöva tillämpa särtaxa. Om ett område kalkylm2issigt visar sig ofönmlniigt, ttots ansträngl1ingar att förbättra kalkylerna genom förtälning, LTA-system och annat har gjorts; skall Roslagsvatten avr~ida dctaljpianehiggning. Om kommunen j sådant Wge vidhåller utbyggnadsplanerna skall förhandling om konu.1.1unait bjdrag till utbyggnad (IV VA-anläggningen upptas. Förhandling om kornrnunalt bidrag skall även ske vid investering i huvudanläggning i mycket framtunga och långsikta anuiggningar. (Lex. anslutning tin kommunalförbund,huvudlednjngar till perifera ojnn'iden etc)" B. Särtaxa att färdelas r/if Lv/st. (lin vatfe7lliiin.sterrw för en ').r..,

98 ( S Tolkningen av beaktansvärd skillnad är överlämnad till rättspraxis. IIman sådan praxis fums, bn det vara klokt au tillämpa särtaxor restriktivt. I\led tidigare praxis som grund skall följande vara uppfylh för ait särtaxa för anlät~f';ningsavgifter skall övervågas. '" '" In"liesteringsutgiften för VA för aktuellt område skall överstiga, eller understiga, det normala för hela vel'ksarnhetsområdet i kommu.n.en med minst 30%. Detta skall fnungå av särskild utredning som skall utgöra underlag i ärendet. Den normala anlägtminl!,savp)iften skall ha en sådan storlek att den täcker normala ~# l, \_. utgifter för utbyggnad av va- anläggning på orten. Dfin/id kan olika exploateringsornråden nuiera inom interval1et 7'0-130% av ml'de1värdet. För områden rned mer än 30'% avvikelse skall särtaxan Ukka skillnaden utöver det normala intervallet. EXe111pel: Investeringsutgiften för ett omnl:de är 150% i förhållande till nonnalfallet. SäTtaxa fastställs som innebär alt anläggningsavgiften i det aktuella fallet räknas upp med faktorn J,2. En fastställd särtaxa för ett område gäller i princip i all framtid. Därför krävs au området ~ir väl definierat och au huvlldmmmen har en tillfredssuillande administration för au säkerställa ti1lämpningen vid framtida avstyckningar, tillbyggnader mm.". Nuvarande kostnadsläge För att undersöka om nuvarande anläggnings avgifter räcker till för ait uppfylla finansieringspolicyn har vi undersökt kostnaderna för anläggning av vatten- och avlopp i några normala aktuella planområden. A. Omvandlingsområde i Svinninge, Österåkers kommun Normala antaganden om. bergschakt har gjorts. Området innehåller endast självfallsledningar och inga vinterkosb.1ader ~ir inr~iknad<:,. Området har enbart verksamhetsomriide för vatten och spihvatten (ej dagvatten). Kostnader för ledningsnätet inonl planområdetbhr :-jfastigh.et (exkl. molns) och i!:-jfastigll.et (inkl moms). Dessa kosb12h.ler skall nunst täckas av anlägt,'11ingsavgifterna. Anläggningsavgiftell i Svinn.inge för ett 8111å11" tomtyta (normahomt) utan dagvattenanslntning är: :- (exkl. moms) och :- (inkl rnorns).

99 ~(s Nled sanun<:l antaganden som för Svinnillge blir kostnaden för det lokala ledningsnätet inom planområdet i detta exploateringsomrade : -/fastighct (exkl. Inoms) och : Hastighet (inkl moms). A,nläggningsavgi11cn i VaJlcntuna t(ir ett slmlhus med m2 (normaltomt) tomtyta och utcm dagvattenanslutning är: :- (exkl. moms) och :- (ink!. moms). rör att åtminstone täcka ledningsnätet inom planområdet behöver anläggningsavgiftcrna höjas med 23 (~'(j. Om det lokala ledningsnätet skall täckas utan att avgiften föl' del i lnn/udanläggning tas i anspråk blir h(}jningen 61 (Yt,. C. Slutsats Hir att leva upp till Roslagsvattens finansietingspolicy behöver taxan för anläggningsavgifter höjas med minst c:a 25 (~/u. För att uppfylla målsättningen om bidmg till huvudledningsnätet med c:a 60 r~/(). Omväddsanalys Anläggningsavgifterna i Sverige för typhus A (sm~jhus med 800 m2 tmntyta) 1 jan 2010 har ett spann från :- (Överkalix) till :- (Kungsbacka) inki. moms. M('dianv~ird('t ligger på :- och rnede1värdet p{' :-. För Roslagsvattens kommuner är anwggningsavgiften för typhus A: Knivsta Vallentuna Vaxholm Österilker 1 Stockholms län varierar anläggningsavgiften för typhlls A. från :- (Stockholm, Huddinge) till :- (VLirmdö). Medianvärdet är :- och medelvärdet : : :- 1:15600: :- Slutsats: Nuvarande aniäggningsavgifter i Hoslagsvattens kon1muner liggcl' vid en jämförels,~ av förhållandena 1 jan 201(J, inte högst men blmd de högsta. J Stockholms län tir det 6 kommuner son1 har högre anlä~mningsavgift och i län är Knivsta höt,rsl <. I~örslag tin åtgärd

100 S (S) B. Exploateringsavtal De kostnader som exploatörer skall betala för del i huvudanläggningar föreslås knytas till komponent 5.1 b) i anläggningstaxan som skrivs in i taxan. Detta kan t.ex. göras enligt nedan: Ink!. moms Enskilt småhus: Lägenhet i gruppbyggda småhus: Lägenhet i flerbostadshus: Lokaler för skola, handel, kontor, hotell, industri mm, per påbörjat 150 m2 BTA 1,0*5.1 b 0,8*5.1 b 0,6*5.1 b 1,0*5.1 b Med nuvarande storlek på komponenten 5.1 b blir "exploateringsavgiften" enligt tabell nedan: Knivsta, Vaxholm, Österåker Vallentuna Exkl. moms Ink!. moms Exkl. moms Inkl.moms Enskilt småhus: 32000: : : :- Lägenhetigruppbyggda småhus: 25600: : : :- Lägenhet i flerbostadshus: 19200: : :- Lokaler för skola, handel, kontor, hotell, industri mm, per påbörjat 150 m2 BT A 32000: : : : :- För Vallentuna bör komponenten 5.1 b höjas till samma nivå som i de andra kommunerna för att få jämna siffror på exploateringsavgiften. Enligt uppdrag Anders Lingsten

101 UTSNITT UR VA-TAXA FRÅN FÖR VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA V ATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN lyt(

102 ANLÄGGNINGSAVGIFTER ( 5-11) I de angivna avgifterna ingår lagstadgad mervärdeslmtt FÖl'fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: a) en avgift avseende framdragning av vmje uppsättning sel'vlsledningm' till förbindelsepunktel' föl' V, S och Df kronor) b) en avgift avseende del i kostnad föl' huvudanläggningar kl'onol~ c) en avgift per m 2 tomt yta d) en avgift per lägenhet om ( om ( om 32 kronor om kronor Föreligger ej avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, se Är fol'bindelsepunkt gemensam for två eller flera fastigheter fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastighete111a. 5.3 TOl11tytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskmia, nybyggnadskmta eller annan karta som va-verket goc1kätmer. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill en tomt yta upp till m 2 f 01' bostadshus med max 2 lägenheter, resterande tol11tyta tas ut vid eventuell avstyckning eller tillkommande lägenhet. Vid ändrade förhållanden enligt 5.5,5.6 och 5~7 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begrfulsningsrogel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 7.2, 5.4 För bostadsfastigheter bestäms lägenhets antalet efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annall1itning eller uppmätning som va~verket godkänner. Föl' övriga fastighete1' beräknas al1tal Hlgenheter enligt nedan. Vmje påböljat 150-tal m 2 BTA enligt svensk standard SS räknas som en lägenhet. 5.5 FraIlldras ytterligare servisledningar oeh upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 5.1 a). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) föl' tillkol11illallde tomt yta som hfu'l'öl' från fastighet föl' vilken tomtyteavgift inte skall anses vara fomt erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomt yta iakttas begränsningsl'egeln i 5.3.

103 s 5.7 Sker om~ eiier tillbyggnad, uppförs ytterligm'e byggnad eller el'sätts riven bebyggelse på fastighet skall e1'1äggas avgift enligt 5.1 d) föl' varje tillkonunande lägenhet. 5.8 Vid exploatering där exploatören bygger ut VA~nätet inom planområdet och där särsldlt exploateringsavtal n:äffas skall exploatören i normala fall till huvudmannen erlägga en avgift föl' del i huvudanläggniug enligt nedanstående: a) enslålt småhus b) lägenhet i gruppbyggda småhus c) lägenhet i flerbostadshus d) lojmlel' föl' skola, handel, kontor, hotell industri mm, per påbörjat 150 m2 BTA 1,0 ;, avgift enligt 5.1.b ovan 0,8 * " 0,6 * ~, 1,0 * " 30 {&

104 Ärende 9

105 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KRISTINA DAHL SID 1/1 CONTROLLER KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Taxa för livsmedelskontroll Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastslå föreslagen taxa för livsmedelskontroll. Ärendet i korthet Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutade den 13 december föreslå kommunfullmäktige att fastslå föreslagen taxa för livsmedelskontroll. Livsmedelsverket har under 2011 tagit fram ett förändrat underlag för riskklassificering innebärande att de årliga kontrollavgifterna ska räknas ut på annat sätt än tidigare. Till följd av detta har Vallentuna i samarbete med SNO-kommunerna beslutat att den tidigare använda tillämpningen skall omarbetas. Ett minskat behov av tillsynstid för livsmedelsverksamheterna kan komma att uppstå och timtaxan kommer därför att revideras. Handlingar 1. Protokollsutdrag Myndighetsnämnden för teknik och miljö - Taxa för livsmedelskontroll 2. Tjänsteskrivelse Taxa för livsmedelskontroll 3. Taxa för livsmedelskontroll Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef Ska expedieras till: Handläggare Akten Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1, VALLENTUNA VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

106 VALLENTUNA KOMMUN Myndighetsnämnden för teknik och miljö Sammanträdesprotokoll (11) 64 Taxa för livsmedelskontroll ( ) VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen MBesdl~th " d.c" kn'k h il'" b l "l" J::' l.c" yn 19 etsnamn en lor te l oc m JO es utar att over amna lores agen taxa lor livsmedelskontroll till kommunfullmäktige för fastställande, Dnr:.... "'.... Ärendet i korthet Nu gällande livsmedelstaxa fastställdes 2010 efter vissa förändringar gällande regelverket för registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar, Livsmedelsverket har under 2011 tagit fram ett förändrat underlag för riskklassificering vilket innebär att de årliga kontrollavgifterna ska räknas ut på ett annat sätt. Ärendets tidigare behandling MTM , MTM AU Handlingar l, 1Jänsteskrivelse 2, Förslag till taxa för livsmedelskontrollen Expedieras till KF Akt Justerandes sign f /' Justerandes sign Utdragsbestyrkande

107 VALLENTUNA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖ OCH BYGGLOV Anna von Axelson TJÄNSTESKRIVELSE DNR SID 1/2 Miljö & bygglovschef anna. MYNDIGHETSNÄMNDEN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Taxa för livsmedelskontroll Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till myndighetsnämnden för teknik och miljö Myndighetsnämnden får teknik och miljö beslutar att överlämna fåreslagen taxa för livsmedelskontroll till Kommunfullmäktige får fastställande. Bakgrund Nu gällande livsmedelstaxa fastställdes 2010 efter vissa förändringar gällande regelverket får registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar. Livsmedelsverket har under 2011 tagit fram ett fårändrat underlag får riskklassificering vilket innebär att de årliga kontrollavgifterna ska räknas ut på ett annat sätt. Förvaltningens yttrande I handlingarna hörande till den nuvarande livsmedelstaxan framgår att nämnden vid sin riskklassificering ska tillämpa SNO-kommunernas tillämpningsanvisningar. Då det nu kommit en ny modell får riskklassificering från livsmedelsverket är den delen av taxan inte längre relevant och hela taxan måste omarbetas. SNO-kommunerna har nu valt att fålja livsmedelsverkets modell och inte tagit fram någon egen tillämpning. Den nya riskklassificeringen synes innebära ytterligare minskat behov av tillsynstid får livsmedelsverksamheterna. Det innebär att tiden får den årliga kontrollen kan minskas. ( i SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE Vallentuna kommun

108 ["-:rans Tf.Src,HIVf'LSE ~;AI'''1 ~'lält_::) tl \'(';G f'.jf~ r:.:; F o p" V A L ;>Ol,[--W-19 jviil:jö ()~:H e,'\"g(1l(~\v Timtaxan för att taxan fastställs. ska ses över en ny sådan ska anlas i samband Hnndlingar: 1. Ull taxa Ska expedieras tiii: KS akt ~AMHALlSBYGGNAD5FaRV&LTN1NGEN \1.'\ j _L:::: r\l"ru N fl" i)b",. fl l

109 av (tlxa tas ut L :IV.3?i denna taxa tas som s()m 2. handläggning SOlTl fi:inmkds av överklagande av av om förcsk av av avgin j fl\l

110 :2 (5) som om rnotsvarande en mer än en halv 10

111 sorn Avgift styr,;kningsa.n!äggningar Avgift 15,~ Om av eherlevnad medför oflcntlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamhden, tas avgift ut l(if nedlagd kontrolltid 6 ~ samt f()f de av kom.roll J

112 4 (5) Avgiftens erläggande m.m. 18 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till kontrollmyndigheten. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. Verkställighetsfrågor m.m. 19 Av 33 livsmedelslagen och 33 lag om foder och animaliska biprodukter, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart även om det överklagas. 20 Enligt 31 livsmedelslagen och 31 lag om foder och animaliska biprodukter överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den X månad 2012 och ersätter tidigare Taxa för livsmedels- och foderkontroll som upphör att gälla 2012-XX-XX.

113 Ärende 10

114 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS PATRIC ANDERSSON SID 1/2 EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Planeringsprocess och tidplan för kommunplan Förslag till beslut att kommunstyrelsen beslutar om tid- och aktivitetsplan för kommunplan enligt bilaga. Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till tid- och aktivitetsplan för arbetet med kommunplan Processen beskrivs i den kommunala författningssamlingen "Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun, stycke 2.1 Kommunplan". Enligt reglerna ska kommunfullmäktige fastställa kommunplanen under juni månad. Kommunledningskontoret har valt att göra avsteg från dessa principer och föreslår att kommunplanen antas i augusti. Kommunens arbete med kommunplanen kommer enligt föreslagen tidplan att koncentreras till perioden mars till maj. Handlingar 1. Planeringsprocess och tidplan för kommunplan , tjänsteskrivelse 2. Tid- och aktivitetsplan, KP Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Patric Andersson Ekonomichef KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA TFN FAX

115 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ska expedieras till: Samtliga nämnder Förvaltningsekonomer

116 KS SID 1/3 Tid-och aktivitetsplan för arbetet med Kommunplan Datum Aktivitet Målgrupp 31 jan Förslag till beslut för tidplan KP KSAU 31 jan Beslut om Bostadsbyggnadsprognos BBP 12 som underlag till befolkningsprognos BFP12 KSAU 13 feb Beslut för tidplan KP KS 16 febr Skatteprognosen SKL 23 febr Utskick av KP-underlag (budgetramar) till nämnderna inför KPgenomgång den 27 mars Nämnderna/partigrupper 6 mars (halvdag em.) Bokslutsgenomgång av nämndernas verksamhets-och ekonomiska resultat för KSAU, samtliga nämnders AU, ledningsgrupp,redovisnings- ansvarig, controllers KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX: KOMMUN@VALLENTUNA.SE

117 KS SID 2/3 Datum Aktivitet Målgrupp 15 mars Årsredovisning 2011 KSAU Beslut om eventuella ombudgeteringar. 15 mars Budgetberedning KSAU 29 mars Budgetberedning KSAU 27 mars (halvdag em./kväll) KP genomgång av nämndernas förutsättningar för KSAU, samtliga nämnders AU, ledningsgrupp, redovisningsansvarig, controllers Nämndernas synpunkter lämnas. 2 april Årsredovisning 2011 KS 23 april Årsredovisning 2011 KF 3 maj Budgetberedning KSAU Förslag till befolkningsprognosen BFP-12 7 maj Ny skatteunderlagsprognos SKL 21 maj Budgetberedning Extra KSAU 31 maj Förslag till beslut om KP KSAU KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX: KOMMUN@VALLENTUNA.SE

118 KS SID 3/3 Datum Aktivitet Målgrupp 18 juni Beslut om KP KS 20 aug Definitiv KP KF 18 okt Förslag till beslut om tidplan för budget 2014 och uppföljning 2013 KSAU 31 okt Nämndernas VP ekonomiavdelningen tillhanda Samtliga nämnder 5 nov Beslut om tidplan för budget 2014 och uppföljning 2013 KS 22 nov Nämndernas VP, infoärende KSAU 10 dec Nämndernas VP, infoärende KS 12 dec Nämndernas detaljbudget ekonomiavdelningen tillhanda Samtliga nämnder KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX: KOMMUN@VALLENTUNA.SE

119 Tidplan budget och uppföljning KF Bostadsbyggnadsprognos KSAU Januari sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti KS Utskick budgetunderlag Februari on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on Skatteprognos KF Nämndernas bokslutsgenomgång KSAU Budgetberedning KP-dag KSAU Budgetberedning Mars to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö MU feb till KLK. Kl Årsredovisning och VB MU feb

120 Tidplan budget och uppföljning KS KS KF April sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må Årsredovisning och VB Befolkningsprognos MU feb Årsredovisning och VB Budgetberedning KSAU Befolkningsprognos KF KS (extra KSAU) Förslag till beslut KP KSAU Maj ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to Skatteprognos VaSaRu 1 till KLK. Kl VaSaRu 1 Beslut KP KF KSAU KS Juni fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö VaSaRu 1

121 Tidplan budget och uppföljning KF Beslut KP Augusti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr Skatteprognos MU juni till KLK. Kl KS KSAU KF September lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö MU juni VaSaRu 2 till KLK. Kl KS Förslag till beslut om tidplan för budget 2014 och uppföljning 2013 KSAU KF Oktober må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on MU juni VaSaRu 2 Delår Nämndernas VP till KLK. Kl 12.00

122 Tidplan budget och uppföljning KS Beslut om tidplan för budget 2014 och uppföljning 2013 KSAU Nämndernas VP KF November to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr VaSaRu 2 Delår MU okt till KLK. Kl MU okt VaSaRu 2 Delår Nämndernas VP KS KF December lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må ti on to fr lö sö må MU okt Nämndernas detaljbudget till KLK. Kl 12.00

123 Ärende 11

124 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/2 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Instruktioner för kommunstyrelsens utskott Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer instruktionerna för kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott respektive teknik- och fastighetsutskott i enlighet med förvaltningens förslag. Ärenden som faller utanför instruktionerna biträds och bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Ärendet i korthet Den 14 november 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om att bilda ett teknik- och fastighetsutskott (TeFaU) under kommunstyrelsen, samt att döpa om kommunstyrelsens planutskott till näringslivs- och planutskott (NäPlU). Detta innebär att det, med kommunstyrelsens arbetsutskott (KS AU), finns tre stycken utskott under kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om vilka typer av ärenden som ska behandlas av respektive utskott. Kommunledningskontorets förslag innebär att TeFaU biträder och bereder ärenden av en förvaltande karaktär och NäPlU biträder och bereder ärenden av mer strategisk karaktär inom samhällsbyggnadsfrågor. Ärenden som inte återfinns hos något av dessa två utskott hanteras av arbetsutskottet. Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Instruktioner för kommunstyrelsens utskott</li></ol>ann- Charlotte Järnström Victor Kilén kommundirektör Kanslichef Ska expedieras till: Akten KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

125 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Handläggare KLK och SBF

126 SID 1/1 Instruktion för kommunstyrelsens Näringslivs- och planutskott Fastställd av kommunstyrelsen 2012-xx-xx x 1. Ansvarsområden 1.1.Ledningsuppgifter Näringslivs- och planutskottet ska på kommunstyrelsens uppdrag biträda och bereda ärenden som ingår i kommunstyrelsens ledningsfunktion enligt följande: - Kommunens åtgärder när det gäller att främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen. - Kommunens centrala stöd för statistik. 1.2.Kommunstyrelsens övriga uppgifter På kommunstyrelsens uppdrag biträda och bereda ärenden som ingår i kommunstyrelsens övriga uppdrag enligt följande: - Turism- och besöksnäringsfrågor - Samverkan med grannkommuner och andra regionala aktörer i samhällsbyggnadsfrågor - Översiktlig planering inklusive fördjupad översiktsplanering - Strategisk energiplanering - Strategisk trafikplanering, kollektivtrafikplanering och samverkan med externa aktörer inom trafikområdet - Strategiska miljöfrågor inklusive lokala miljömål - Strategisk planering för kommunens fastighets- och byggnadsinnehav - Övrig strategisk samhällsplanering inom exempelvis park, natur, kulturmiljö, avfallshantering och VA - Bostadspolitik - Planbesked - Detaljplanering och områdesbestämmelser - Avtal om kostnader för kommunala anläggningar och medfinansiering vid externa infrastrukturprojekt - Plankostnadsavtal - Föravtal vid exploatering samt exploateringsavtal - Gatukostnader - Namngivning kvarter, gator, vägar m.m. - Riktlinjer skyltning 2. Beslutsbehörighet Utskottets behörighet att fatta beslut regleras i kommunstyrelsens delegationsordning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: FAX: KOMMUN@VALLENTUNA.SE

127 SID 1/1 Instruktion för kommunstyrelsens Teknik- och fastighetsutskott Fastställd av kommunstyrelsen 2012-xx-xx x 1. Ansvarsområden 1.1.Kommunstyrelsens övriga uppgifter På kommunstyrelsens uppdrag biträda och bereda ärenden som ingår i kommunstyrelsens övriga uppdrag enligt följande: - Anordnande av kommunala skyltar - Parkeringstillstånd - Parkeringsövervakning och flyttning av fordon - Avfallshantering och renhållning - Fastighetsservice innefattande städ- och konferensservice - Drift, underhåll och förvaltning av kommunala fastigheter - Drift, underhåll och förvaltning av allmänna platser så som exempelvis gator, vägar, torg och parker - Förvaltning av skogs-, grön- och vattenområden, naturreservat och kulturmiljö - Operativa trafiksäkerhetsfrågor - Samverkan med SL och entreprenörer avseende genomförandefrågor så som exempelvis infartsparkering, busshållplatser, tidtabeller - Företräda kommunen som fastighetsägare vid exempelvis lantmäteriförrättningar, i bygglovärenden, i samfällighetsföreningar - Avtal om fastighetsbildning och fastighetsreglering - Hantera inteckningar, uttag och utbyte av pantbrev liksom andra liknande åtgärder - Förvärvstillstånd enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. - Uthyrning och inhyrning av lokaler - Utarrendering och annan upplåtelse av mark - Upplåtelse av plats för torghandel - Nyanläggning av vägar, torg, parker m.fl. allmänna anläggningar - Nybyggnation av kommunala lokaler - Köp, försäljning, byte, gåva, inlösen av fastighet (inklusive fastigheter inom arbetsområden) - Samordning mellan Vallentunavatten och kommunens verksamheter 2. Beslutsbehörighet Utskottets behörighet att fatta beslut regleras i kommunstyrelsens delegationsordning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: FAX: KOMMUN@VALLENTUNA.SE

128 Ärende 12

129 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/1 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer den reviderade delegationsordningen daterad Ärendet i korthet Kommunstyrelsen tog den 1 januari 2012 över en del av den tidigare samhällsbyggnadsnämndens ansvar. Därför ska kommunstyrelsen ta beslut om revideringar i delegationsordningen så att den anpassas till de nya förhållandena. Förutom de beslut som har flyttats över från samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning har också några av de ärenden som tidigare delegerades till kommundirektören nu delegerats till förvaltningschef. Det innebär att både kommundirektören och chefen för samhällsbyggnadsförvaltningen kan fatta beslut i dessa ärenden. Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning</li></ol> Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Kanslichef Ska expedieras till: Akten Handläggare KLK och SBF KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

130 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING (KFS) VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 1/26 Kommunstyrelsens delegationsordning Fastställd av kommunstyrelsen 2012-xx-xx XXX Kommunstyrelsens delegationsordning Allmänna bestämmelser Kommunstyrelsens beslutanderätt framgår av kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente, som beslutats av kommunfullmäktige. Föreskrifter om delegering av ärenden inom en nämnds verksamhetsområde finns i kommunallagens 6 kap En nämnd kan uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden ( 33). Med de förbehåll som anges i kommunallagen (1991:900) kap 6 34 delegerarkommunstyrelsen inom ramen för styrelsens förvaltningsområde beslutanderätten i denna delegationsordning angivna ärenden. Detta innebär att följande ärenden inte får delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Endast förvaltningschef har rätt att vidaredelegera (KomL 6 :37) Beslut som här markeras med D har fattats med stöd av delegation och ska anmälas till den som lämnat delegationen. Detta innebär att ärenden som delegerats av kommunstyrelsen ska anmälas till kommunstyrelsen vid första möjliga sammanträde efter delegationsbeslutet. Även beslut som fattas med stöd av vidaredelegation från förvaltningschef ska anmälas till nämnden. I anmälan av delegationsbeslut ska framgå: Vem som fattat beslutet När beslutet fattats Vilket beslut som fattats Vad beslutet avser Beslut som fattas med stöd av delegation är formellt sett ett beslut av kommunstyrelsen. Beslutet kan inte återkallas eller omprövas av kommunstyrelsen, men överklagas på samma sätt som kommunstyrelsens beslut. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN: FAX: KOMMUN@VALLENTUNA.SE

131 VALLENTUNA KOMMUN SID 2/26 I denna delegationsordning framgår även vissa beslut som är verkställighetsbeslut (V). Detta är beslut som en viss befattningshavare fattar inom ramen för de uppgifter som åvilar befattningen. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till kommunstyrelsen. Bestämmelser om ersättare Vid förfall för kommunstyrelsens ordförande får beslut fattas av kommunstyrelsens vice ordförande. Vid förfall för tjänsteman får, om ersättare inte förordnats, beslut fattas av kommundirektören. Vid förfall för kommundirektören får, om ersättare inte förordnats, beslut fattas av kommunstyrelsens ordförande. Innehåll Sidan ALLMÄNNA JURIDISKA ÄRENDEN...3 EKONOMI...5 UPPHANDLING...7 REPRESENTATION...10 PERSONAL...10 FÖRMÅNER FÖRTROENDEVALDA...19 ARKIV...19 ÖVRIGT...19 PLANÄRENDEN...21 PARKERINGS- OCH TRAFIKFRÅGOR...21 FASTIGHETER...23 BOSTADSPOLITIK...24 HISSAR OCH ANDRA MOTORDRIVNA ANORDNINGAR...24 KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

132 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 3/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 1.0 ALLMÄNNA JURIDISKA ÄRENDEN 1.1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas. Ordförande D KL 6:36 KS 1.2 Föra kommunens talan inför domstol och andra myndigheter samt vid andra förrättningar, med rätt att genom fullmakt sätta annan i sitt ställe Kommundirektör D Kommun 1.3 Avslå begäran att få ta del av handlingar enligt tryckfrihetsförordningen (offentlighetsprincipen). Kommundirektör/chef SBF Kanslichef D OSL KS 1.4 Beslut angående avtal eller överenskommelser gällande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadschef Kommundirektör D KS 1.5 Omprövning av beslut med anledning att delegationsbeslut överklagas Kommundirektör/chef SBF Den som fattat det överklagade beslutet D 27 FL KS 1.6 Beslut om att avge yttrande till rättsinstans med anledning av överklagande av delegats beslut

133 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 4/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 1.6a - beslut av kommunstyrelsens utskott Respektive utskott D KS 1.6b - beslut fattade med stöd av tjänstemannadelegation Kommundirektör/chef SBF Den som fattat det överklagade beslutet D KS 1.7 Beslut om att överklaga överklagningsmyndighetens beslut samt att i förekommande fall i samband här med ansöka om inhibition 1.7a - beslut av kommunstyrelsens utskott Respektive utskott D KS 1.ab - beslut fattade med stöd av tjänstemannadelegation Kommundirektör/chef SBF D KS YTTRANDEN 1.9 Antagande av hemvärnspersonal (totalförsvar) Socialchef Kommundirektör D Kommun

134 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 5/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 1.10 Beslut om att ej besvara enkla ärenden, yttranden eller remissvar som är av mindre intresse för kommunen. Ordförande D KS 2.0 EKONOMI 2.1 Beslut om besluts- och behörighetsattestanter och ersättare till dessa Kommundirektör/chef SBF D KS 2.2 Konvertering och inlösen av upptagna lån Ekonomichef D Kommun 2.3 Upptagning av nya lån inom ram fastställd av kommunfullmäktige och enl kommunens placerings- och finansieringspolicy Ordförande och Ekonomichef i förening För ekonomichef: kommundirektör D Kommun 2.4 Undertecknande av kommunens borgensförbindelser. Ordförande och ekonomichef i förening. För ekonomichef: kommundirektör D Kommun 2.5 Placering av kommunens likvida medel enl kommunens placerings- och finansieringspolicy Ekonomichef V Kommun

135 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 6/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 2.6 Tillfällig upplåning, högst en månad, enl kommunens placerings- och finansieringspolicy Ekonomichef V Kommun 2.7 Ut- och inlåning till/från koncernbolag, enl kommunens placerings- och finansieringspolicy Ekonomichef V Kommun 2.8 Avskrivning av fordran: -under 0,5 basbelopp (se kravrutin) Under 2 basbelopp: respektive nämnd Över 2 basbelopp: kommunfullmäktige Kommundirektör Ekonomichef D KS 2.9 Anstånd med betalning av fordran under 0,5 basbelopp Ekonomichef V KS 2.10 Anstånd med betalning av fordran över 0,5 basbelopp Ekonomichef D KS 2.11 Avslag på ansökan om bidrag Ordförande D KS 2.12 Firmateckning Ordförande och kommundirektör i förening D Kommun DONATIONSSTIFTELSER/STIPENDIER

136 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 7/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 2.13 Placering av donationsmedel. Ekonomichef Redovisn. ansvarig D KS 2.14 Utdelning från donationsstiftelse AU D KS 2.15 Utdelning av kommunala stipendier AU D KS 2.16 Likvidation av donationsstiftelser AU D KS 3.0 UPPHANDLING 3.1 Upphandlingsbeslut samordnad upphandling med andra kommuner. Upphandlingsbeställning till upphandlingsenheten. Kommundirektör Ordförande KS D Kommun 3.2 Fullmakt extern upphandling ge i uppdrag till extern upphandlingsmyndighet att upphandla på kommunens vägnar Kommundirektör Ordförande KS D Kommun 3.3 Upphandlingsbeslut en förvaltning över 15% av tröskelvärdet Kommundirektör/chef SBF D KS

137 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 8/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 3.4 Upphandlingsbeslut en förvaltning under 15% av tröskelvärdet Avdelningschef V KS 3.5 Upphandlingsbeslut flera förvaltningar Upphandlingsbeställning till upphandlingsenheten Kommundirektör D Kommun 3.6 Förfrågningsunderlag över tröskelvärdet AU D KS 3.7 Förfrågningsunderlag under tröskelvärdet Avdelningschef Kommundirektör/chef SBF V KS 3.8 Tilldelningsbeslut Kommundirektör/chef SBF V KS 3.9 Tilldelningsbeslut samordnad upphandling andra kommuner Kommundirektör V Kommun 3.10 Avtal undertecknande av avtal över kr. Kommundirektör/chef SBF V KS

138 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 9/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 3.11 Avtal undertecknande av avtal under kr. Avdelnings- /enhetschef Kommundirektör/chef SBF V KS 3.12 Besluta om att avbryta upphandling Kommundirektör/chef SBF V KS 3.13 Besluta om hävande av avtal Kommundirektör/chef SBF D KS 3.14 Förlänga avtal över kr. Kommundirektör/chef SBF V KS 3.15 Förlänga avtal under kr. Avdelningschef V KS 3.16 Underteckna avropsavtal från ramavtal extern/intern Avdelnings- /enhetschef Kommundirektör/chef SBF V KS 3.17 Direktupphandling över 15 % av tröskelvärdet av särskilda skäl KS AU D Kommun

139 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 10/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 3.18 Direktupphandling från kr till 15 % av tröskelvärdet inom ramen för anvisad budget Kommundirektör Ekonomichef D KS 3.19 Direktupphandling under kr inom ramen för anvisad budget. Avdelnings- /enhetschef V KS 4.0 REPRESENTATION 4.1 Representation och uppvaktningar för förtroendevalda under 0,5 basbelopp Ordförande V KS 4.2 Representation och uppvaktningar för tjänstemän under 0,5 basbelopp. Kommundirektör/chef SBF Personalchef D KS 5.0 PERSONAL 5.1 Fatta beslut om organisationsförändringar (förutom större förändringar som berör kommunens förvaltningsorganisation) KSAU D Kommun 5.2 Mindre förändringar av organisationen inom kommunledningskontoret (KLK) Kommundirektör D KS

140 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 11/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 5.3 Mindre förändringar av organisationen inom samhällsbyggnadsförvaltningen Chef SBF D KS ANSTÄLLNINGAR 5.4 Anställning av kommundirektör t o m. 9 mån Ordförande D KS 5.5 Anställning av förvaltningschef KSAU D Kommun 5.6 Uppsägning och avsked av förvaltningschef KSAU D Kommun 5.7 Tidsbegränsad anställning av förvaltningschef och avdelningschef som ingår i Ledningsgruppen t o m 9 mån Kommundirektör D Kommun 5.8 Anställning av Avdelningschef Kommundirektör/chef SBF D KS 5.9 Anställning av enhetschef Avd chef V KS

141 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 12/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 5.10 Anställning av övrig personal Avd./enhetschef V KS LEDIGHET 5.11 Ledighet för kommundirektör Ordförande V KS 5.12 Semester eller annan ledighet för förvaltningschefer och avdelningschefer inom KLK Kommundirektör V Kommun 5.13 Semester eller annan ledighet för avdelningschefer inom SBF Chef SBF V KS 5.14 Semester eller annan ledighet för övrig personal Avd./Enhetschef V KS 5.15 Ledighet över 9 mån för enskild angelägenhet enl. AB 25 mom. 6 för förvaltningschef, avdelnings- eller enhetschef inom KLK Kommundirektör V KS 5.16 Ledighet över 9 mån för enskild angelägenhet enl. AB 25 mom. 6 för avdelningschef inom SBF Chef SBF V KS

142 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 13/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 5.17 Ledighet över 9 mån för enskild angelägenhet enl. AB 25 mom. 6 för enhetschefer inom SBF och övrig personal. Avd./Enhetschef V KS UTBILDNINGAR 5.18 Deltagande i utbildning för kommundirektör Ordförande V KS 5.19 Deltagande i utbildning för förvaltningschefer, avdelningschefer inom KLK Kommundirektör V Kommun 5.20 Deltagande i utbildning för avdelningschefer inom SBF Chef SBF V KS 5.21 Deltagande i utbildning övrig personal Avd./Enhetschef V KS KOLLEKTIVAVTAL 5.22 Förhandlingar om, och tecknande av kollektivavtal avseende löner (löneöversyns- och omorganisationsförhandlingar), anställningsvillkor och pensioner Personalchef Förhandlingschef D Kommun

143 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 14/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR LÖNER 5.23 Fastställande av särskilda direktiv i samband med förhandlingar och lönebildning KSAU D Kommun 5.24 Lön för kommundirektör Ordförande D KS 5.25 Lön för förvaltningschefer Kommundirektör V Kommun 5.26 Lön för avdelningschefer Kommundirektör/chef SBF V KS 5.27 Sätt och tidpunkt för löneutbetalning AB 15 mom. 2 Personalchef D Kommun 5.28 Undantag från samordning av lön med andra utgående ersättningar Personalchef D Kommun

144 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 15/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 5.29 Lön. Ej lönebeslut i samband med Löneöversynsförhandlingar Avd./Enhetschef, i samråd med personalchef/ chef SBF V KS 5.30 Löneförmåner i samband med ledighet för facklig verksamhet Avd./Enhetschef V KS 5.31 Löneförmåner i samband med ledighet för enskild angelägenhet enl. AB 32 Avd./Enhetschef V KS 5.32 Avvikande lön för enskild tjänsteman, exempelvis i samband med anställning av specialist Kommundirektör/chef SBF V KS 5.33 Tolkning och tillämpning av reglementen, kollektivavtal och andra bestämmelser rörande anställnings- och pensionsvillkor. Utfärda föreskrifter och anvisningar i sådana frågor Personalchef Förhandlingschef V Kommun 5.34 Övervaka tillämpningen av reglementen, kollektivavtal och andra bestämmelser som rör anställningsvillkoren för kommunens personal. Göra erinringar som kan föranledas därav. Personalchef Förhandlingschef V Kommun

145 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 16/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 5.35 Beslut om Stridsåtgärd KSAU D Kommun 5.36 Avtal för egen bil i tjänsten för förvaltningschef, och personal inom KLK Kommundirektör V Kommun 5.37 Avtal för egen bil i tjänsten för personal inom SBF Chef SBF V KS 5.38 Föra kommunens talan i frågor som rör anställds arbetsvillkor Personalchef Förhandlingschef V Kommun 5.39 Fastställa arbetstider vid de centrala förvaltningskontoren KSAU D Kommun 5.40 Tillfällig avstängning AB 10 mom. 1 Avseende personal som ingår i kommunens ledningsgrupp Personalchef/ chef SBF Kommundirektör Förhandlingschef V KS 5.41 Beslut om avstängning AB 10 mom. 2, 4 Avseende personal som ingår i kommunens ledningsgrupp Personalchef/ chef SBF Kommundirektör Förhandlingschef V KS

146 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 17/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 5.42 Beslut om disciplinpåföljd AB 11 Avseende personal som ingår i kommunens ledningsgrupp Personalchef/ chef SBF Kommundirektör Förhandlingschef V KS 5.43 Beslut om uppsägning eller avsked enl. LAS Avseende personal som ingår i kommunens ledningsgrupp Personalchef/ chef SBF Kommundirektör V KS 5.44 Avgångsvederlag vid uppsägning Personalchef och kommundirektör i förening V Kommun Avseende personal som ingår i kommunens ledningsgrupp Kommundirektör 5.45 Fastställa uppsägningstider för förvaltningschefer samt för avdelningschefer inom KLK Kommundirektör V Kommun 5.46 Fastställa uppsägningstider för avdelningschefer inom SBF Chef SBF V KS 5.47 Godkänna entledigande begärt av anställd samt fastställa uppsägningstid Avd./Enhetschef V KS

147 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 18/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 5.48 Godkänna/fastställa pensionsbelopp enl. gällande pensionsavtal för all personal Personalchef Förhandlingschef V Kommun 5.49 Utfärdande av tjänstgöringsbetyg för kommundirektör Ordförande V KS 5.50 Utfärdande av tjänstgöringsbetyg för förvaltningschef, avdelningschef inom KLK Kommundirektör V KS 5.51 Utfärdande av tjänstgöringsbetyg för avdelningschef inom SBF Chef SBF V KS 5.52 Utfärdande av tjänstgöringsbetyg för övrig personal Avd./Enhetschef V KS 5.53 Fastställa personalomkostnadspålägget (PO-pålägg) KSAU D Kommun 5.54 Förbud mot bisyssla AB 8 mom. 1 för förvaltningschef, avdelnings- och enhetschef Kommundirektör V Kommun 5.55 Förbud mot bisyssla AB 8 mom. 1 för övrig personal Personalchef/ chef SBF Förhandlingschef V KS ARBETSMILJÖANSVAR se befintliga rutiner

148 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 19/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 6.0 FÖRMÅNER FÖRTROENDEVALDA 6.1 Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser - kostnad upp till ett basbelopp - kostnad över ett basbelopp Ordförande Arbetsutskott V D Resp. nämnd/ks /KF 7.0 ARKIV 7.1 Besluta om utlåning av handlingar från kommunstyrelsens arkiv och kommunarkivet. Kommundirektör Kommunarkivarie D KS 7.2 Beslut om gallring av allmänna handlingar i enlighet med av nämnden antagen dokumenthanteringsplan. Handläggare V KS 8.0 ÖVRIGT 8.1 Tillstånd och anvisningar för användande av kommunvapnet Kommundirektör Ordförande D Kommun 8.2 Beslut gällande kommunens anslagstavla Kommundirektör Kanslichef D KS

149 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 20/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 8.3 Förordningen om funktionskontroll av ventialtionssystem SFS 1991: Chef SBF Avdelningschef bygg & miljö V SFS 1991:1273, 3 KS 8.4 Lämna skyddsrumsbesked Chef SBF Avdelningschef bygg & miljö V SFS 1994:1720, 6 kap 8 KS 8.5 Avge yttrande till polismyndighet i ärenden rörande tillstånd till hotell- och pensionatsrörelse. Chef SBF Avdelningschef bygg & miljö D Lagen om hotell- och pensionatrörelse KS 8.6 Avge yttrande till länsstyrelsen i ärenden rörande tillstånd att inrätta hem för vård eller boende som drivs av en enskild eller sammanslutning. Chef SBF Avdelningschef SBF D Socialtjänstförordningen KS 8.7 Tillstyrka dispens hos länsstyrelsen från gällande föreskrifter till skydd för landskapsbilden. Chef SBF Avdelningschef bygg & miljö D MB 7 Kap Besluta om behov av byggfelsförsäkring Avdelningschef bygg & miljö V 1a och 1b Lagen om byggfelsförsäkring (SFS 1993:320)

150 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 21/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 9.0 PLANÄRENDEN 9.1 Fullgöra kommunens uppgifter vad gäller planbesked enligt Plan- och bygglagen. NäPlU D KS 9.2 Samråd, utställning och kungörelse för strategiska planer, program och detaljplaner NäPlU D KS 9.3 Teckna planavtal Chef SBF Avdelningschef exploatering D KS 9.4 Företräda kommunstyrelsen vid samråd med Länsstyrelsen, Trafiknämnden inom Stockholms läns landsting, SL och dess entreprenörer, Trafikverket och andra myndigheter i strategiska trafik- och andra planeringsfrågor. NäPlU D KS 9.5 Företräda kommunstyrelsen vid samråd med Lantmäterimyndigheten och att godkänna förrättningar Chef SBF Avdelningschef exploatering V KS 9.6 Yttra sig till länsstyrelsen och andra myndigheter i miljöfrågor av icke-strategisk karaktär Chef SBF Avdelningschef exploatering V KS

151 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 22/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 10.0 PARKERINGS- OCH TRAFIKFRÅGOR 10.1 Yttrande till länsstyrelse, polismyndighet, trafikverk och andra myndigheter gällande väg och trafikfrågor Chef SBF Avdelningschef exploatering D KS 10.2 Meddela och verkställa beslut om flyttning av fordon enligt länsstyrelsens beslut (920416, ) Chef SBF D KS 10.3 Besluta om och utfärda parkeringstillstånd på kommunens kvartersmark Chef SBF V KS 10.4 Besluta om tillfällig parkeringsövervakning Chef SBF V KS 10.5 Avskriva avgift för överträdelse av parkeringsbestämmelse på kommunens kvartersmark Chef SBF V KS 10.6 Beslut om öppettider i parkeringsgarage TeFaU D KS 10.7 Beslut om förordnande av parkeringsvakter enligt 6 lag (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning Chef SBF Avdelningschef exploatering V KS

152 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 23/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 10.8 Frågor rörande tillfälliga lokala trafikföreskrifter (LFT) och andra tillfälliga väghållarbeslut och beslut om trafikordningsplaner. Avdelningschef exploatering Trafikingenjör D KS 10.9 Bevilja/avslå dispens från LTF samt lagar och förordningar som rör trafik och/eller fordon Avdelningschef exploatering Trafikingenjör D KS Beslut gällande operativa trafiksäkerhetsåtgärder TeFaU D KS 11.0 FASTIGHETER 11.1 Uthyrning av bostäder Chef SBF V KS 11.2 Uthyrning och inhyrning av lokaler Chef SBF Fastighetschef V KS 11.3 Försäljning av bostadsrätter Chef SBF Fastighetschef D KS 11.4 Inköp av bostadsrätter TefaU D KS

153 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 24/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 11.5 Träffa avtal om köp och försäljning av fast egendom upp till 5 basbelopp Chef SBF Avdelningschef exploatering D KS 11.6 Upplåtelse av servitut och nyttjanderätt (arrende m.m.) till mark samt upplåtelse av kommunägd mark Chef SBF Avdelningschef exploatering D KS 11.7 Kommunens ombud vid hyresförhandling om bostadshyra Chef SBF Fastighetschef V KS 11.8 Besluta att fastställa lägenhetsnummer enligt lagen om lägenhetsregister Chef SBF Enhetschef kart & mät V KS 11.9 Köp, byte, gåva och försäljning av fastigheter i arbetsområden och för fastigheter som är särskilt avsedda för företagande eller näringsliv (se KS regl.) TeFaU D KS Köp, byte, gåva och försäljning av övriga fastigheter. TeFaU D KS 14.0 BOSTADSPOLITIK 14.1 Beslut om att tillstyrka statliga bidrag till bostadsförsörjningens främjande Chef SBF Chef bygg & miljö D KS

154 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 25/26 NR. ÄRENDE DELEGAT ERSÄTTARE DELEGATION (D) VERKSTÄLLIGH. (V) LAGRUM GÄLLER FÖR 15.0 HISSAR OCH ANDRA MOTORDRIVNA ANORDNINGAR 15.1 Tillsyn och kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar. Chef SBF Chef bygg & miljö V Förordningen om kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk, SFS 2000:967 BFS 1997:37 H6 BFS 1999:24 H7 KS

155 VALLENTUNA KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS DELEGATIONSORDNING SID 26/26 Firmateckning Firmatecknare för kommunen är kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören i förening. Avtal inom ramen för kommunstyrelsen Förlänga avtal under kr, avropsavtal från ramavtal samt direktupphandling under kr undertecknas av avdelningschef/enhetschef. Direktupphandling över kr men under 15% av tröskelvärdet undertecknas av kommundirektör och vid förfall av ekonomichef. Beslut om att avbryta upphandling, hävande av avtal eller förlänga avtal över kr undertecknas av kommundirektör. Administration Kommunstyrelsens ordförande i förening med kommundirektör kan ge fullmakt för namngivna personer att förfoga över medel på Vallentuna kommuns konton samt administration kring dessa som att skapa nya konton eller kundnummer. Avtal om placering av likvida medel undertecknas av ekonomichef och vid förfall för denna av kommundirektör. Kommunens självdeklaration samt skattedeklaration som innehåller mervärdesskatt, arbetsgivaravgift och avdragen skatt undertecknas av redovisningsansvarig och vid förfall för denna av ekonomichef eller controller. Låne- och borgensärenden Upptagning av nya lån samt kommunens borgensförbindelse undertecknas i förening av kommunstyrelsens ordförande och ekonomichef. Vid förfall för ordföranden sker undertecknandet av kommunstyrelsens vice ordförande och vid förfall för ekonomichefen av kommundirektör. Konvertering och inlösen av upptagna lån, tillfällig upplåning högst en månad samt in och utlåning från koncernbolag undertecknas av ekonomichef och vid förfall av kommundirektör. Det är delegationsordningen som gäller. Denna sida gällande firmateckning är ett förtydligande av firmateckningsrätten för att exempelvis kunna skicka med externa avtal. Detta medför att den anställde alltid ska läsa delegationsordningen först och använda detta dokument som stöd.

156 Ärende 13

157 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS MARIANNE SARBERG SID 1/2 KOMMUNARKIVARIE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Översyn av kommunal författningssamling Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att göra en översyn av kommunal författningssamling. Ärendet i korthet Vallentuna kommun samlar styrdokument som reglementen, policys, regler och riktlinjer i kommunal författningssamling. Denna publiceras både på intranätet och på kommunens hemsida. Nya styrdokument och revidering av tidigare beslutade dokument görs i samband med att beslut har fattats i t ex fullmäktige eller i nämnder. Författningssamlingen har inte setts över på länge vad gäller struktur och innehåll. Den behöver också rensas från äldre dokument som inte längre har någon direkt ägare och därför ingen som ansvarar för att de hålls aktuella. Därför behövs, sedan länge, en total översyn av författningssamlingen och alla handlingar för att se till att de är gällande och aktuella. Rutiner och mallar ska också finnas för att författningssamlingen ska kunna hållas aktuell och även motsvara kommunens grafiska profil. För att kunna utföra översynen av författningssamlingen inom rimlig tid behövs resursförstärkning på kansliet med en projektanställd under uppskattningsvis 3-4 månader. Handlingar 1. Översyn av kommunal författningssamling, tjänsteskrivelse Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör KOMMUNSTYRELSENS KANSLI VALLENTUNA VALLENTUNA TFN FAX KLK@VALLENTUNA.SE

158 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Ska expedieras till: Alla nämnder Revisorer

159 Ärende 14

160 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/1 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Utvärdering av frågepanelen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avveckla frågepanelen från och med , samt att ge kommundirektören i uppdrag att utveckla kommunens webbplats utifrån de riktlinjer som beskrivs i utvärderingen av frågepanelen. Ärendet i korthet Kommunstyrelsen gav den 27/ kommundirektören i uppdrag att utvärdera frågepanelen. Utvärderingen skulle vara klar senast den 31/ En utvärdering av frågepanelen är genomförd, dels genom en enkät som har besvarats av vardera parti och dels genom ett framtagande av statistik rörande frågepanelen. Resultatet av enkäten visar att frågepanelen inte har levt upp till förväntningarna, bland annat anses frågorna vara mer avsedda för tjänstemän än för politiker. Statistiken visar också att det endast inkommer ca 3,4 frågor per månad. Kommunledningskontoret föreslår att frågepanelen avvecklas, samt att kommunens webbplats istället utvecklas för att beskriva nämnderna på ett bättre sätt och förenkla kontakterna med såväl politiker som förvaltningar. Handlingar 1. Utvärdering av frågepanelen 2. Utvärdering av frågepanelen, tjänsteskrivelse Ann-Charlotte Järnström Victor Kilén kommundirektör Kanslichef Ska expedieras till: Akten Gruppledare KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

161 VERSION RAPPORT KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011 Utvärdering av Frågepanelen Kalle Sönnergren, kommunsekreterare

162 Utvärdering av frågepanelen underlag till enkät Innehåll 1. Bakgrund Statistik Antal ställda frågor per månad Möjliga felkällor Antal ställda frågor per verksamhetsområde Möjliga felkällor Antalet besvarade frågor per parti och verksamhetsområde Möjliga felkällor Enkät Svar på enkäten Förslag till förändring...9 KOMMUNLEDNINGSKONTORET VALLENTUNA BESÖK: TUNA TORG 1 TFN: FAX: KOMMUN@VALLENTUNA.SE

163 1. Bakgrund Kommunstyrelsen gav den 27 oktober 2011 ( 156) kommundirektören uppdraget att utvärdera Frågepanelen. Utvärderingen ska vara klar senast den 31 december samma år. Utvärdering sker dels genom att ett statistiskt underlag samlas in och dels genom att företrädare för de politiska partierna får svara på en enkät. 2. Statistik Den statistik som har tagits fram är i huvudsak följande: - Antal ställda frågor per månad - Antal ställda frågor per verksamhetsområde - Antal besvarade frågor per parti och verksamhetsområde Statistiken är insamlad den 25 november 2011 och speglar det tillstånd som rådde vid det tillfället. 2.1 Antal ställda frågor per månad Antalet ställda frågor per månad har varit relativt jämnt ända sedan frågepanelen infördes, med en lite topp runt valet På senare tid kan en nedgång i antalet ställda frågor anas. Det totala antalet ställda frågor är 109 stycken Möjliga felkällor Eftersom frågepanelen inte betraktas som en del av kommunens verksamhet arkiveras inte frågorna på det sätt som de annars kunde ha gjort. Det finns därför en viss risk för att några frågor har rensats bort felaktigt. Rensning har skett för att ta bort testfrågor, och då är det möjligt att misstag har skett. 2.2 Antal ställda frågor per verksamhetsområde Det finns ingen möjlighet att filtrera eller söka efter frågorna beroende på vilket verksamhetsområde de berör. Därför har en genomgång av samtliga frågor skett manuellt och de har kategoriserats enligt frågans nämndstillhörighet. För att förenkla sammanställningen har samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och myndighetsnämnden för teknik och miljö (MTM) hanterats som ett Sida 3

164 verksamhetsområde. Likaså barn- och ungdomsnämnden (BUN) och utbildningsnämnden (UN). Vissa frågor passar inte in under någon nämnd. Dessa har istället placerats i kategorin Övrigt. Det är i första hand frågor som handlar om större demokratiska frågor, frågor om frågepanelens syfte och om förtroendevalda, men också mindre frågor som är svårplacerade. T.ex. Hur länge tänker ni sitta på era poster? Frågorna som rör SBNs och MTMs verksamhetsområde utgör ca 1/3 av frågorna. Frågor inom kommunstyrelsens (KS) verksamhetsområde (i huvudsak ekonomi) och BUNs och UNs är också välrepresenterade. Socialnämnden (SN), fritidsnämnden (FN) och kulturnämnden (KN) berörs enbart av ett mindre antal frågor Möjliga felkällor Många frågor som ställs på frågepanelen innehåller delar som ligger under flera olika nämnder. I de fallen har en bedömning gjorts angående vad som är frågans huvudtema. Det är en subjektiv bedömning som eventuellt kunde gjorts annorlunda av en annan person. Det finns också ämnen där ansvarsfördelningen mellan nämnderna inte är tydlig. Störst risk för felkategorisering finns i frågor som gäller samhällsbyggnad. Både KS och SBN hanterar dessa frågor. Vid tveksamheter har frågorna i första hand placerats under SBN. En annan gränsdragning som är svår är den mellan KS och Övrigt. KS hanterar visserligen frågor om t.ex. insyn i den kommunala verksamheten, men dessa frågor är ofta kopplade till antingen större demokratiska värden eller till rent praktiska frågor om hur handlingar publiceras på webben. Dessa frågor har därför i huvudsak placerats under Övrigt. 2.3 Antalet besvarade frågor per parti och verksamhetsområde De flesta frågorna har besvarats av åtminstone ett parti ur majoriteten respektive oppositionen. Genomgången av svarsfrekvensen tar ingen hänsyn till kvalitet på svaren. I vissa fall besvaras frågorna endast med antingen en hänvisning till någon annans svar eller med en förklaring om att partiet inte har någon åsikt i frågan. Sida 4

165 2.3.1 Möjliga felkällor Det bör inte finnas några signifikanta felaktigheter i siffrorna angående svarsfrekvens per parti. Men i bedömningen av den måste man väga in att partierna har fått tillgång till frågepanelen vid olika tillfällen. När frågepanelen lanserades under våren 2009 fick var det Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet som var först ut att få tillgång. I december 2009 kom Demoex in och Miljöpartiet kom ett år senare i oktober Sverigedemokraterna var det sista partiet att komma in i december Sida 5

166 3. Enkät Enkäten besvaras av en representant för vardera parti, i de flesta fall gruppledaren. Med ett relativt litet antal svarande är det inte lämpligt att göra någon kvantitativ utvärdering. Frågorna är därför utformade så att den som svarar på dem ska kunna skriva utförliga svar. 1. Vilka förväntningar hade du på frågepanelen när du började arbeta med den? 2. Hur har frågepanelen motsvarat dina förväntningar? 3. Vilka är frågepanelens största fördelar? 4. Har frågepanelen några nackdelar? Vilka? 5. Finns det något i statistiken som du tycker är anmärkningsvärt? 6. Vilket är ditt helhetsintryck av frågepanelen? 7. Har du ett alternativ som du tycker skulle vara bättre? 3.1 Svar på enkäten Den 27 december 2012 hade 7 av 8 partier svarat på enkäten. Svar saknas ännu från miljöpartiet. Vänsterpartiet deltar inte på frågepanelen och har därför inte fått någon enkät att besvara. Nedan följer en sammanfattning av svaren. Fråga 1 Förväntningarna på frågepanelen var att den skulle ge en snabb och enkel väg för allmänheten att kunna få svar på sina frågor. Förhoppningen var att nå de grupper som inte är anknutna till något politiskt parti eller lobbygrupp, som ofta har andra vägar in till politiken. Några nämner också att det förväntades att frågepanelen skulle vara ett forum för dialog mellan politikerna och allmänheten. Samtliga som har besvarat enkäten beskriver ett visst missnöje med hur frågepanelen har motsvarat förväntningarna. Åsikterna kan delas upp i tre olika kategorier. 1. Den vanligaste åsikten är att frågorna i första hand rör ärenden som snarare bör besvaras av tjänstemännen på förvaltningarna istället för av politikerna. Ord som opolitiskt och tjänstemannakaraktär används Några svar påpekar att vissa frågor är så sakinriktade att de inte kan besvaras av de mindre partierna som saknar insyn i vissa nämnder eller att fritidspolitiker kan ha svårt att ha tillräckliga kunskaper för att ge ett bra svar. 3. Frågepanelen har blivit ett forum där allmänheten skriver en fråga och sedan får ett antal svar, men någon dialog/diskussion blir det inte. En av de svarande skriver att några av frågorna är så stora att frågepanelens format känns otillräckligt. Det skulle vara mer Sida 6

167 meningsfullt att träffas på riktigt. En av de svarande beskriver ändå att frågepanelen till stor del motsvarat förväntningarna, men nämner också punkt 1 ovan som ett förbättringsområde Samtliga svarande är överens om att en av frågepanelens största fördelar är möjligheten för allmänheten, åtminstone för de som kan hantera webben, att snabbt komma i kontakt med samtliga partier. Forumet ger också politikerna information om vad olika medborgare funderar på. Svaren angående frågepanelens nackdelar återkopplar ofta till svaren på fråga 2. Det påpekas att det ofta tar för lång tid att svara på frågorna eftersom fritidspolitikerna inte sitter på den detaljkunskap som krävs utan måste få information från förvaltningarna först för att kunna svara. Anonymiteten ses som både bra och dålig. Det kan göra att fler vågar skriva och fråga, men det kan också leda till fler oseriösa frågor. Forumet kan snarare komma att användas för att lufta sitt missnöje eller till att driva en kampanj för en fråga och ge sken av att intresset för frågan är större än vad det egentligen är. De flesta ser inget anmärkningsvärt i statistiken. En av de svarande anser att svarsfrekvensen från vissa partier är låg och en annan ser att en majoritet av frågorna är ställda till de partier som sitter i nämnderna och inte till de mindre. Frågepanelen blev, om man utgår från enkätsvaren, inte vad som var tänkt. Några av de svarande efterlyser en bättre struktur, t.ex. att frågor delas upp i två kategorier, en som går till förvaltningarna för svar och en som går till politikerna. Frågepanelens framtid ifrågasätts av en av de svarande. Även de övriga svarande uttrycker åsikter om att frågepanelen måste utvecklas om den ska vara kvar. Exempel ges på olika tekniska lösningar och sätt att kategorisera frågorna. Kommunen skulle också, på sin webbsida, kunna hänvisa till de olika partiernas hemsida och kontakt den vägen. Ett annat alternativ som lyfts fram av flera är möten i verkligheten. T.ex. nämns möjligheten till öppna möten i det kommande kulturhuset, och medborgarfrågor vid fullmäktige eller före vissa nämndsmöten. Sida 7

168 4. Förslag till förändring Av svaren på enkäten framgår det att frågepanelen inte har levt upp till de förväntningar som fanns i början. Tanken var att frågepanelen skulle vara ett snabbt och enkelt sätt att komma i kontakt med samtliga politiska partier. När frågorna till stor del är av sådan art att politikerna måste få information från förvaltningarna för att kunna svara på dem går det inte längre snabbt. Intresset från allmänheten verkar inte vara högt, med ett snitt på endast 3,4 frågor per månad under frågepanelens 32 första månader. I statistiken kan en topp i antalet inkomna frågor ses i samband med valet Kommunledningskontoret föreslår därför att frågepanelen avvecklas. Istället för frågepanelen föreslås att Vallentunas webbsida utvecklas. Webbsidan skulle t.ex. kunna utvecklas genom att varje nämnd, och dess ansvarsområde, beskrivs på ett bättre och tydligare sätt. Där skulle också en presentation av ordföranden och oppositionens ledamot i arbetsutskottet, med kontaktuppgifter, finnas. Kommunfullmäktige tog den 19/ beslut om att lägga till kontaktformulär på kommunens webbsida. Ett sådant på varje nämnds sida gör det möjligt för den som har en fråga att välja om den vill skicka frågan till nämnden eller förvaltningen. De politiska partierna kan sedan välja vem/vilka som ska få mejlen som skickas till respektive nämnd. Detta gör att andelen förvaltningsfrågor som skickas till politikerna bör minska, samtidigt som det fortfarande är ett snabbt och enkelt sätt att komma i kontakt med politikerna. Några av de som besvarade enkäten nämner också fler möten i verkligheten, såsom öppet hus och frågestunder före fullmäktiges och vissa nämnders sammanträden, som alternativ. Ett annat alternativ skulle kunna vara att utveckla kommunens närvaro på sociala medier. Sida 8

169 Ärende 15

170 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KALLE SÖNNERGREN SID 1/1 KOMMUNSEKRETERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Utredning om färdtjänstens nämndstillhörighet Förslag till beslut Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda och komma med förslag angående nämndstillhörigheten för hanteringen av färdtjänst. Ärendet i korthet Socialnämnden ( ) föreslår att hanteringen av färdtjänst ska flyttas från socialnämnden till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Sedan införandet av färdtjänstlagen (1997:736) betraktas färdtjänsten som en transportform och kan inte beviljas som bistånd enligt t.ex. Socialtjänstlagen. Därför, anser socialnämnden, är det naturligt att Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, som idag hanterar bl.a. parkeringstillstånd för funktionshindrade och bostadsanpassning, tar över frågorna om färdtjänst. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att ge kommundirektören i uppdrag att utreda frågan och komma med ett förslag till var frågor om färdtjänst ska hanteras. Handlingar 1. Utredning om färdtjänstens nämndstillhörighet Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Victor Kilén Kanslichef Ska expedieras till: Akten Socialnämnden KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

171 VALLENTUNA KOMMUN Utredning om färdtjänstens nämndstillhörighet Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att hanteringen av nyttas till samhäl1sbyggnadsforvaltningen, samt att socialnämndens reglemente revideras for att motsvara detta. Ärendet i korthet Sedan införandet av fårdtjänstlagen( ) betraktas fårdtjänsten som en transportform, och kan inte beviljas som bistånd enligt t.ex. socialtjänstlagen (2011:453). Det ter sig därför naturligt att fårdtjänsthanteringen nyttas över till samhällbyggnadsförvaltningen, som även hanterar parkeringstillstånd for rörelsehindrade samt bostadsanpassning. Ärendets tidigare behandling SNAU 131, Handlingar i ärendet 1. Protokollsutdrag, SNAU 131, Expedieras till Kommunstyrelsen

172 Ärende 16

173 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS OLA BRANDELL SID 1/3 PERSONALCHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Införande av funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt Kommundirektören att införa funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB) i Vallentuna kommun från den 1 april Ärendet i korthet Ett införande av funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB) innebär att någon av kommunens högre tjänstemän finns tillgänglig 24 timmar per dygn under årets alla dagar. Syftet med åtgärden är ett säkerställande av kommunens beredskap att motta information om extraordinära eller andra allvarliga händelser som kan innebära att kommunen och/eller dess invånare påverkas på ett allvarligt sätt samt att ommedelbart vidta åtgärder för att tillse att kommunens krishantering kommer igång utan dröjsmål. Gruppen som turas om att upprätthålla funktionen bör utgöras av i huvudsak förvaltnings- och avdelningschefer men även personer med specialistfunktioner kan komma ifråga. Bakgrund Vallentuna kommun har hittills varit relativt förskonad från stora kriser och extraordinära eller mycket allvarliga händelser. Sådana kan dock inträffa även här och andra, ur samhällssynpunkt mindre allvarliga händelser, inträffar redan återkommande och kan vara allvarliga för de direkt berörda liksom för vissa av kommunens verksamheter och funktioner. Som ett led i att öka kommunledningens tillgänglighet och krishanteringsförmåga dygnet runt föreslås därför att Vallentuna kommun inrättar funktionen Tjänsteman i Beredskap. Flera av våra grannkommuner inom Stockholm Nordost, liksom en rad olika myndigheter, organisationer och andra kommuner genomför eller har genomfört denna åtgärd. KLK VALLENTUNA TFN FAX

174 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 Innebörden av TiB-funktionen är att det dygnet runt under hela året finns en kommunal tjänsteman i beredskap. Den grupp som turas om att upprätthålla funktionen bör utgöras i huvudsak förvaltnings- och avdelningschefer men även personer med specialistfunktioner kan komma ifråga. Den styrka som turas om att upprätthålla TiB-funktionen bör uppgå till cirka 20 personer. Om 20 personer delar på uppdraget har varje person beredskap knappt tre veckor per kalenderår. I Allmänna bestämmelser (AB) finns tydliga regler och system för hur timersättning för beredskapstid ska räknas ut och vilken ekonomisk ersättning som ska utgå. Likaså regleras på motsvarande sätt hur utfört arbete under beredskapstiden ska ersättas. I Täby kommun har man valt att utgå från ersättningsnivån i AB men att göra en omfördelning så att veckor med storhelger ger mer ersättning och vanliga veckor något mindre ersättning än vad som anges i AB. Det framstår som klokt att använda denna modell även i Vallentuna kommun. Om ersättning enligt Täby-modellen tillämpas även i Vallentuna blir den tillkommande sammanlagda lönekostnaden ca 200 tkr. Därtill kommer kostnader för utbildning, utrustning med mera. Denna kostnad bedöms under det första TiB-året (2012) inte överstiga 50 tkr och under därpå följande år inte överstiga 25 tkr/år. Det förutsätts att samtliga personalkostnader bärs av respektive förvaltning. I dagsläget utgår räddningscentralen hos Storstockholms Brandförsvar från den larmlista som kommunen tillhandahåller för att informera om inträffade allvarliga händelser. I praktiken är oftast säkerhetssamordnaren den med vilken kontakt söks i första hand och som sedan får kanalisera informationen vidare inom kommunens organisation. Innebörden av detta är att säkerhetssamordnaren idag upprätthåller en oavlönad beredskap 24 timmar om dygnet under merparten av årets 365 dagar. Man kan anse att detta ligger som en underförstådd del i befattningen, men upplägget upplevs i dagsläget ändå som orimligt. I samhället i stort ökar inrättandet av TiB hos många myndigheter, kommuner, organisationer och verksamheter. Länsstyrelsen i Stockholms län förordar också sedan en tid tillbaka starkt att alla länets kommuner kommer igång med denna funktion och motsvarande signaler har också mottagits både från polisen och från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommuner i Vallentunas

175 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 närhet som redan har TiB är Täby och Österåker. På väg att inrätta en sådan funktion är Danderyd och Vaxholm. TiB-funktionen i kommunal tappning får därigenom anses vara en naturlig del i den pågående uppbyggnaden av samhällets professionella förmåga att hantera kriser av olika slag. Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Införande av funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB)</li><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Tjänsteman i beredskap - tjänsteskrivelse </li></ol> Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Ola Brandell Personalchef Ska expedieras till: Akten

176 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET OLA BRANDELL SID 1/5 PERSONALCHEF KOMMUNLEDNINGSGRUPPEN Tjänsteskrivelse Förslag om införande av funktionen Tjänsteman i beredskap Förslag Jag föreslår att vi i Vallentuna kommun inför funktionen Tjänsteman i Beredskap (TiB) med innebörden att någon av kommunens högre chefer finns tillgänglig 24 timmar per dygn under årets alla dagar. Syftet med åtgärden är att säkerställa att kommunen alltid har en god beredskap att motta information om extraordinära eller andra allvarliga händelser som kan innebära att kommunen och/eller dess invånare påverkas på ett allvarligt sätt samt att omedelbart vidta åtgärder för att tillse att kommunens krishantering kommer igång utan dröjsmål. Bakgrund Vallentuna kommun har hittills varit relativt förskonad från alltför stora kriser och extraordinära eller mycket allvarliga händelser. Sådana kan dock inträffa även här. Andra, ur samhällssynpunkt mindre allvarliga händelser, inträffar redan återkommande och dessa kan vara mycket allvarliga för de direkt berörda liksom för vissa av kommunens verksamheter och funktioner. Som ett led i att öka kommunledningens tillgänglighet och krishanteringsförmåga dygnet runt föreslås att Vallentuna kommun inrättar funktionen Tjänsteman i beredskap. Flera av våra grannkommuner inom regionen Stockholm Nordost, liksom en rad olika myndigheter, organisationer och andra kommuner genomför eller har genomfört samma åtgärd. Innebörden av TiB-funktionen är att det dygnet runt under hela året finns en kommunal tjänsteman i beredskap. Den grupp som turas om att upprätthålla funktionen bör utgöras i huvudsak förvaltnings- och avdelningschefer. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

177 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR SID 2/5 I dagsläget utgår räddningscentralen hos Storstockholms Brandförsvar från den larmlista som kommunen tillhandahåller för att informera om inträffade allvarliga händelser. I praktiken är oftast säkerhetssamordnaren den med vilken kontakt söks i första hand och som sedan får kanalisera informationen vidare inom kommunens organisation. Innebörden av detta är att säkerhetssamordnaren idag upprätthåller en oavlönad beredskap 24 timmar om dygnet under merparten av årets 365 dagar. Man kan anse att detta ligger som en underförstådd del i befattningen, men upplägget upplevs i dagsläget ändå som orimligt. I samhället i stort ökar inrättandet av TiB hos många myndigheter, kommuner, organisationer och verksamheter. Länsstyrelsen i Stockholms län förordar också sedan en tid tillbaka starkt att alla länets kommuner kommer igång med denna funktion och motsvarande signaler har också mottagits både från polisen och från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommuner i Vallentunas närhet som redan har TiB är Täby och Österåker. På väg att inrätta en sådan funktion är Danderyd och Vaxholm. TiB-funktionen i kommunal tappning får därigenom anses vara en naturlig del i den pågående uppbyggnaden av samhällets professionella förmåga att hantera kriser av olika slag. Beskrivning av funktionen Huvuduppgiften för den som är tjänsteman i beredskap är att säkerställa kommunledningens tillgänglighet och att en snabb uppstart kan ske dygnet runt för hantering av extraordinära händelser och andra kriser. Händelser av mindre allvarlig karaktär ska som tidigare hanteras av den ordinarie organisationen som berörs av händelsen. Det är i huvudsak räddningscentralen på Storstockholms Brandförsvar (SSRC) som ansvarar för kontakten med kommunens tjänsteman i beredskap och som avgör när denne ska kontaktas. I viss utsträckning kan man tänka sig att kommunens växel också ges samma möjlighet. Allmänheten ska vid olyckor, allvarliga händelser och kriser precis som tidigare begära samhällets hjälp och stöd via nödnumret 112. Om ärendet berör kommunledningen är det SSRC som kontaktar kommunens TiB.

178 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR SID 3/5 Uppgifter för TiB - sammanfattning Ska ha beredskap att under dygnets alla timmar ta emot information om inträffade allvarliga händelser som berör eller kan beröra kommunen och/eller dess invånare. Ska utifrån mottagen information kunna bedöma om några, och i så fall vilka, åtgärder ska vidtas. Exempel på sådana tänkbara åtgärder är att o o o kommunens krisorganistaion, eller delar av den, aktiveras, berörda tjänstemän (och förtroendevalda) informeras om läget utan att organisationen omedelbart aktiveras, generella varnings- eller informationsmeddelanden skickas ut (vidarebefordras) per sms eller e-post till förbestämda grupper av mottagare, exemeplvis vid mottagna vädervarningar. Ska vid behov kunna inleda kommunens krisledningsarbete enligt gällande krisledningsplan. Detta innebär bland annat att den som är TiB ska o o vara helt opåverkad av alkohol och andra berusningsmedel under samtliga timmar av beredskapsperioden, inte vid något tillfälle befinna sig längre från Vallentuna kommun än att det går att inställa sig på arbetsplatsen inom 1½ timme. Ska vid inträffad allvarlig händelse föra loggbok över utväxlad information, vidtagna åtgärder och fattade beslut tills krisledningen tar över ledningen av händelsen. Ska snarast vidarebefordra information till andra berörda chefer om händelse som berör deras verksamhetsområde. Ska under varje veckolång beredskapsperiod föra loggbok i vilken förtecknas samtliga i egenskap av TiB hanterade ärenden och vidtagna åtgärder. Ska bedriva viss löpande omvärldsbevakning, främst genom att följa regionala och nationella nyhetsutsändningar. Organisation Den styrka som turas om att upprätthålla TiB-funktionen bör uppgå till cirka 20 personer. Om 20 personer delar på uppdraget har varje person beredskap knappt tre veckor per kalenderår.

179 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR SID 4/5 Som naturliga att ingå i TIB-styrkan ses kommunens tjänstemannaledningsgrupp. Även säkerhetssamordnaren kan ingå, om så bedöms lämpligt. Lämpligen ingår inte kommundirektören. För att täcka upp med ytterligare personal, så att styrkan uppgår till 20 personer, utses ytterligare ett antal personer som bedöms lämpliga för uppdraget från förvaltningarna. En beredskapsperiod bör omfatta sju kalenderdygn och alltid bytas vid ett givet klockslag på en förutbestämd veckodag, exempelvis måndag klockan Behov av utrustning Personsökare och/eller mobiltelefon Bärbar dator Larmlista Planer och checklistor Lämplig väska eller liknande Ekonomisk ersättning I Allmänna bestämmelser (AB) finns tydliga regler och system för hur timersättning för beredskapstid ska räknas ut och vilken ekonomisk ersättning som ska utgå. Likaså regleras på motsvarande sätt hur utfört arbete under beredskapstiden ska ersättas. I Täby kommun har man valt att utgå från ersättningsnivån i AB men att göra en omfördelning så att veckor med storhelger ger mer ersättning och vanliga veckor något mindre ersättning än vad som anges i AB. Det framstår som klokt att använda denna modell även i Vallentuna kommun. Ett sådant upplägg måste dock förankras genom en lokal facklig förhandling. Utbildning av TiB-personer Storstockholms brandförsvar (SSBF) har till sina medlemskommuner lämnat ett förslag som innebär att SSBF:s säkerhetsrådgivare skulle kunna ansvara för utbildning av personer som ingår, eller avses ingå, i kommunernas TiB-grupper. En första utbildningsinsats om en dag skulle kunna genomföras hos brandförsvarets räddningscentral (SSRC) i Täby i mitten av januari 2012.

180 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR SID 5/5 Ikraftträdande Det framstår som lämpligt att funktionen med tjänsteman i beredskap får träda ikraft den 1 april 2012 då personer. Tidpunkten är vald med hänsyn till att lämpliga personer ska rekryteras uppdraget förutsätts vara frivilligt samt att utbildning och anskaffning av behövlig utrustning då hunnit genomföras. Kostnadsbild Om ersättning enligt Täby-modellen tillämpas även i Vallentuna blir den tillkommande sammanlagda lönekostnaden ca 200 tkr. Därtill kommer kostnader för utbildning, utrustning med mera. Denna kostnad bedöms under det första TiB-året (2012) inte överstiga 50 tkr och under därpå följande år inte överstiga 25 tkr/år. Det förutsätts att samtliga personalkostnader bärs av respektive förvaltning. Samråd Samråd har skett i flera steg, främst med kommunens tjänstemannaledningsgrupp, vars synpunkter har inarbetats i detta förslag. Den slutliga versionen av förslaget har utarbetats i samverkan med personalchef Ola Brandell. Staffan Gröndahl Säkerhetssamordnare

181 Ärende 17

182 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS STAFFAN GRÖNDAHL SID 1/2 SÄKERHETSSAMORDNARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Överenskommelse om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överenskommelse om lokal samverkan mellan kommunen och närpolisen om brottsförebyggande arbete träffas i enlighet med av parterna gemensamt upprättat förslag. Ärendet i korthet Kommunen och närpolisen föreslås samverka i lokalt brottsförebyggande arbete i enlighet med gemensamt utarbetat förslag. Bakgrund Hösten 2010 tecknades ett samverkansavtal mellan Vallentuna kommun och Polismyndigheten i Stockholms län, Roslagens polismästardistrikt avseende brottsförebyggande verksamhet. Kommunen och Vallentuna närpolisområde valdes därefter ut att medverka i ett nationellt projekt som syftade till att hitta former för ett gemensamt utbildningskoncept inom området brottsförebyggande samverkan på lokal nivå. Ägare av projektet, som hittills omfattat sju utbildningsdagar fördelade på fyra olika tillfällen, har varit Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och Sveriges kommuner och landsting. Från Vallentuna har säkerhetssamordnaren och samordnaren för trygghetsfrågor deltagit i utbildningen. Från närpolisen har en polisinspektör med ansvar för brottsförebyggande frågor deltagit. Som en utveckling av det först tecknade avtalet, och med starkt stöd i den genomförda utbildningen, har sedan kommunen och närpolisen som på lokal nivå samverkar i det lokala brottsförebyggande rådet gjort en kartläggning och analys av brotts- och trygghetssituation i kommunen. Därefter har ett antal brottsområden valts ut för KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG 1, VALLENTUNA VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

183 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 fördjupad orsaksanalys. Utifrån dessa har sedan ett åtgärdsprogram utarbetats för att inom specifika områden minska brottsligheten respektive öka tryggheten. Det samlade dokument som innehåller redovisningen av ovan beskrivet arbete föreslås utgöra en överenskommelse om fortsatt och fördjupad samverkan på lokal nivå. Överenskommelsen innebär ett åtagande från respektive part (kommunen och polisen) att med erforderliga resurser uppfylla sina respektive delar i det planerade brottsförebyggande arbetet. Handlingar 1. Överenskommelse om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Staffan Gröndahl säkerhetssamordnare Ska expedieras till: Handläggare Akten

184 VERSION DIARIENUMMER VALLENTUNAS LOKALA BROTTSFÖREBYGGANDE RÅD Överenskommelse om lokal samverkan Staffan Gröndahl, säkerhetssamordnare Sofia Linder, samordnare för trygghetsfrågor Britt-Marie Weldéus, polisinspektör

185 Överenskommelse om lokal samverkan Innehåll 1. Om Vallentuna kommun Kartläggning SKL:s öppna jämförelser Brottsstatistik Polisens underlag - Roslagens problembild Bostadsinbrott Stöld ur/från fordon Åldringsbrott Fickstölder Våldsbrott Skadegörelse Ungdomar och droger Dialog med kommunens socialförvaltning Dialog med kommunens fältgrupp Trygghetsvandringar Medborgarträffar Studentarbete Gemensamma reflektioner i arbetsgruppen Identifierad problembild Våldsbrott i centrummiljön skapar otrygghet VALLENTU NAS LOKALA BROTTSF ÖREB YGGANDE R ÅD VALLENTUNA TFN: SE

186 3.1.1 Vad? När och var? Vem? Varför? Stölder ur och från fordon Vad? När och var? Vem? Varför? Åldringsbrott Vad? När och var? Vem? Varför? Klotter Vad? När och var? Vem? Varför? Effekter av klotter? Narkotika och alkohol Förslag till åtgärdsplaner Våldsbrott i centrummiljön skapar otrygghet Övergripande mål Förslag till åtgärdsplan VALLENTU NAS LOKALA BROTTSF ÖREB YGGANDE R ÅD VALLENTUNA TFN: SE

187 4.2 Stölder ur och från fordon Förslag till åtgärdsplan Klotter Förslag till åtgärdsplan Fokusområde Bällstaberg Förslag till åtgärdsplan Överenskommelse om samverkan VALLENTU NAS LOKALA BROTTSF ÖREB YGGANDE R ÅD VALLENTUNA TFN: SE

188 1. Om Vallentuna kommun Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Kommunens vision, från Översiktsplan Vallentuna är just nu Sveriges snabbast växande kommun. Under 2010 passerade antalet invånare och uppgick den 1/ till Ökningen under året var 2,6 procent (753 personer) vilket i procent räknat gör den till den snabbast växande i landet. Av kommunens invånare bor drygt två tredjedelar i tätorten Vallentuna. Vallentuna kommun planerar för en befolkning på invånare till år Det är en fortsättning på den befolkningstillväxt som pågått sedan 1970-talet. Fram till år 2030 planeras för ca 7000 nya bostäder i Vallentuna kommun, en andel på ca tre till fyra procent av Stockholmsregionens totala behov av nya bostäder under perioden. Den övervägande delen nya bostäder ska koncentreras till Vallentuna tätort, Karby och Brottby, Lindholmen och Kårsta. Inriktningen är att bygga tätare och att ha en blandad struktur av bostäder, service, verksamheter, mötesplatser, kultur och fritid. Genom att bygga tätare så kan en större del av naturen bevaras, samtidigt som man skapar bra förutsättningar för kollektivtrafiken. Jämfört med riksgenomsnittet har Vallentuna en förhållandevis ung befolkning. Många småbarnsfamiljer finns i kommunen och fler förväntas flytta in. Andelen äldre är något mindre än riksgenomsnittet. Vallentuna är således en barnrik kommun som under ett stort antal år framöver kommer att utgöra uppväxtmiljö för ett stort antal barn och ungdomar. Vallentuna är en till ytan förhållandevis stor kommun (360 kvkm) men befolkningen och den planerade tillväxten är koncentrerad till ett större och 2-3 mindre befolkningscentra. I dagsläget har kommunen 84 invånare per kvkm. En påfallande stor andel av den vuxna befolkningen är yrkesverksam och arbetslösheten är låg. Många av de yrkesverksamma har sin utkomst utanför kommunen vilket gör att nattbefolkningen är ungefär dubbelt så stor som dagbefolkningen när det gäller yrkesarbetande vuxna. Av arbetspendlingen är

189 utpendlingen från kommunen mer än tre gånger större än den inpendling som sker av personer bosatta i andra kommuner som har sitt arbete i Vallentuna. Andelen familjer med låga inkomster (enligt SCB:s definition) är klart mindre i Vallentuna än för riksgenomsnittet. Också när det gäller kommuninvånare med annat födelseland än Sverige ligger Vallentuna avsevärt under genomsnittet för riket. TRYGGHET OCH SÄKERHET För att ett framtida samhälle ska vara attraktivt ställs stora krav på att människor känner sig trygga i sina hem, i sitt närområde och på offentliga platser. Kommunen ska fortsatta att göra insatser för att öka trygghet och säkerhet, men mycket av grundförutsättningarna är hur den fysiska miljön utformas. Bra överblick, siktlinjer, ljussättning och öppna välkomnande miljöer ökar möjligheterna till trygghet och skapar en trivsammare atmosfär. Att människor i sitt vardagliga liv rör sig i området vid olika tider på dygnet ar avgörande for ett tryggt och trivsamt samhälle. Ur Översiktsplan Kartläggning 2.1 SKL:s öppna jämförelser Ett aktivt arbete med trygghet och säkerhet ger förutsättningar för en attraktiv kommun. Trygghets- och säkerhetsarbetet bedrivs såväl inom kommunens verksamheter som i samverkan med andra aktörer i och omkring kommunens område. Ur Öppna jämförelser, Trygget och säkerhet 2010.

190 I 2010 års utgåva av Öppna jämförelser, Trygghet och säkerhet, noteras att för vår kartläggning relevanta jämförelseområden, exempelvis avsnittet Otrygghet och oro, saknas jämförelsetal från Vallentuna kommun liksom från många andra kommuner, inte minst kommunerna i Stockholms län. Andra publicerade jämförelsetal har känts svårtolkade och ibland har frågetecken rests kring hur publicerade uppgifter samlats in. Av dessa skäl väljer vi inledningsvis att inte ha med några jämförande siffror och slutsatser på kommunnivå från den aktuella sammanställningen. Det får dock hållas för troligt att många av de generella slutsatser som dragits i rapporten äger giltighet även i Vallentuna. Det som människor i allmänhet är mest oroliga för att drabbas av är trafikolyckor, inbrott, våld och övergrepp samt brand Ur Öppna jämförelser, Trygget och säkerhet Brottsstatistik Under 2010 anmäldes totalt brott i kommunen, vilket omräknat till antal brott per invånare ger brott. Av de anmälda brotten utgjorde stöldbrotten knappt 40 procent, våldsbrotten knappt 10 procent och hot-, kränknings och frihetsbrott strax över 10 procent. Risken för den genomsnittlige som vistas i kommunen att utsättas för ett våldsbrott är nästan bara hälften av det statistiska genomsnittet i länet och jämfört med Vallentuna är risken att drabbas av ett våldsbrott i Stockholms stad mer än dubbelt så stor. De anmälda brotten har i hela landet sjunkit mellan åren 2009 och 2010 men i Vallentuna har minskningen varit klart större än på många andra håll. Vad som ligger bakom detta behöver analyseras ytterligare. 2.3 Polisens underlag - Roslagens problembild På uppdrag av polismästaren i Roslagens polismästardistrikt, i vilket Vallentuna som en av totalt sex kommuner ingår, har Vallentuna närpolisområde sammanställt sin del av Roslagens problembild.

191 2.3.1 Bostadsinbrott Mängden inbrott i bostäder har under senare år varit tämligen konstant i Vallentuna som inte följt den ökning av denna brottstyp som man kunnat se i många andra kommuner. Snarare finns en tendens att dessa brott minskat något i kommunen under de allra senaste åren. När det gäller Stockholms län som helhet har bostadsinbrotten i stället ökat Stöld ur/från fordon Inbrott i bil och stöld ur bil är ett volymbrott som under senare år utgjort en dryg femtedel av alla anmälda stöldbrott i kommunen. Antalet, anmälda brott, har varit tämligen konstant under de senaste åren. Brotten har till största delen ägt rum i centrala Vallentuna samt vid infartsparkeringarna i Söderhall, Brottby, Kårsta och Gillinge. Även i centrala Vallentuna har infartsparkeringarna varit särskilt utsatta. Även brott av typen smash and grab förekommer återkommande i bilar som tillfälligt stannats utanför förskolor och skolor i samband med lämning/hämtning av barn Åldringsbrott Denna typ av brott sker till största delen i den drabbades bostad. Vanligt förekommande är att okända personer tränger sig in genom att uppge någon form av ärende. Frekvensen av dessa brott är ett fåtal, mellan 2 och 11 anmälda brott under senare år. För dem som drabbas kan dock kränkningen upplevas som mycket stor och ha stor inverkan på känslan av trygghet Fickstölder Under 2011 har hittills (jan-aug) anmälts 15 fick-/väskstölder, 14 av dessa är rapporterade som "annan fickstöld". I Vallentuna är det vanligaste tillvägagångssättet i denna kategori att väskor/plånböcker tillgrips ur kundvagnar eller liknande i någon livsmedelsbutik. Vi har också kunnat se, framför allt under den mörkare årstiden, att stölder skett i samband med bankomatuttag eller strax därefter. En av våra mer avsides belägna bankomater är mer utsatt än andra Våldsbrott Under 2010 anmäldes 246 våldsbrott i kommunen. Under åren var det omkring 40 procent av de anmälda våldsbrotten som begicks i offentlig miljö utomhus eller inomhus. Oavsett ålder är män klart mer utsatta än kvinnor för misshandel utomhus i offentlig miljö.

192 Mer än en tredjedel av alla anmälda misshandelbrott i offentlig miljö sker på adresser nära krogar och nära i tid till deras öppettider. Merparten av dessa brott sker under natt mot lördag och natt mot söndag. En annan hot spot är knutpunkter i kollektivtrafiken, främst i anslutning till Vallentuna station. Även här begås misshandelsbrott vid samma tider som i anslutning till krogarna Skadegörelse Skadegörelsebrotten i Vallentuna har under legat på en ganska jämn nivå och är även jämnt fördelade över årets månader. Såväl klotter som övriga skadegörelsebrott är fördelade över kommunen proportionerligt efter hur tätbebott området är. Antalsmässigt är klotterbrotten dominerande inom denna kategori. Något som också sticker ut är att skolor tycks vara mer utsatta för skadegörelse än andra byggnader. Av 219 anmälda brott mot kommunen är 195 riktade mot skolor eller förskolor. Många skolor i kommunen har haft problem med att ett antal fönsterrutor krossas innan skolstart varje år. Något som påverkar skadegörelsestatistiken är kommunens policy att samtliga brott inom detta område ska polisanmälas. Mörkertalet kan därför antas vara lågt när det gäller kommunal egendom Ungdomar och droger I en livsstilsundersökning (LUPP) gjord 2008 framkom att: 7 % av Vallentunas åttondeklassare uppgav att de använt narkotika någon gång. Nationellt medel låg på 4 %. 15 % av Vallentunas elever i gymnasiets andra årskurs uppgav att de använt narkotika någon gång. Nationellt medel låg på 10 %. Senare studier på andra håll i landet har visat att bruket av narkotika bland skolungdomar tenderar att öka. En ny LUPP-undersökning kommer att genomföras i Vallentuna under hösten Dialog med kommunens socialförvaltning Det är svårt i Vallentuna att peka på något som är särskilt utmärkande eller sticker ut på annat sätt. I kommunen kan vare sig något geografiskt område eller någon speciell typ av återkommande problem pekas ut. Man upplever inte att det finns någon segregation och inte heller några stora socioekonomiska skillnader.

193 2.5 Dialog med kommunens fältgrupp Under senaste året mer uppmärksamhet riktats mot klotterfrågor. Det är vanligt att skolpersonal lyfter frågan, och ofta får man påpekanden från allmänheten. När det gäller alkohol bland ungdomar upplever man att detta numera är mindre förekommande i offentlig miljö, men ökar i hemmiljö. Det är välbekant att tillgängligheten är mycket hög, och det finns en stark känsla av en på senare tid mer liberal inställning hos många föräldrar. Vi köper ut till dig om du dricker hemma. En tydlig trend är att fler än tidigare hör av sig till fältarna och berättar att de känner sig otrygga. Orsaken till detta är oklar men man utesluter inte att media kan spela en avsevärd roll. Om otryggheten bland unga faktiskt har ökat eller om det främst är benägenheten hos de otrygga unga att söka kontakt som ökat är svårt att avgöra. Bland olika geografiska områden inom kommunen är det just nu Bällstaberg som sticker ut. Området som byggts på senare år är rikt på barn och ungdomar. Ordningsstörningar och skadegörelse, bland annat i form av klotter, rapporteras återkommande. Vanligen inträffar detta i anslutning till skolan, torget eller tågstationen som alla ligger i direkt anslutning till varandra. Bilden bekräftas också av polisens analys där Bällstaberg lyfts fram som ett område där behov av insatser finns och troligen också kommer att öka. 2.6 Trygghetsvandringar Kommunen har vid några tillfällen under senare år arrangerat trygghetsvandringar, främst på centralt belägna platser. Deltagandet har varit av blandad omfattning men engagemanget hos dem som vandrat har varje gång varit mycket stort. Senaste trygghetsvandringen genomfördes hösten 2009 då en särskilt utpekad målgrupp var ungdomar på högstadiet. Denna gång var deltagandet mycket stort med över 100 personer som vandrade i dagsljus. Mörkervandringen på kvällen samma dag samlade betydligt färre deltagare och då i huvudsak vuxna. Av de synpunkter som kommit fram under trygghetsvandringarna har en tyngdpunkt legat på växtlighet och belysning. Om detta beror på att vi här hittar de största upplevda problemen eller att dessa är vad som är lättast att se och påpeka känns oklart. Förutom att det bland ungdomarna förekom en del önskningar av typen hamburgerrestaurang och fler godisbutiker var det påfallande likartade synpunkter från ungdomar och vuxna. En återkommande punkt från många vandrare var känslan av otrygghet när om man kvälls- eller nattetid rör sig i Vallentuna centrum, en plats som ibland uppmärksammas för återkommande bråk och allmän stökighet, särskilt under helgnätter och specifikt vid den tidpunkt då de båda restaurangerna i centrum stänger. En svårighet kopplad till trygghetsvandringarna har varit att främst inom kommunen ha en organisation som är beredd att arbeta vidare med åtgärder och feedback utifrån alla mottagna synpunkter. Ett antal undantag i form av starkt engagerade tjänstemän som raskt och effektivt åtgärdat upptäckta brister inom sina fackområden finns dock också.

194 2.7 Medborgarträffar För att i den pågående kartläggningen få ytterligare input från kommuninvånarna har medborgarträffar arrangerats i kommunens fyra största orter (Vallentuna, Karby/Brottby, Kårsta och Lindholmen). Syftet med dessa träffar har varit att ge invånarna tillfälle att föra fram vad man uppfattar som problem ur brotts- och otrygghetssynpunkt. Ytterligare syften har varit att skapa delaktighet i den pågående processen samt att inventera tillgängliga resurser inför det fortsatta brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Ett antal punkter återkom vid våra träffar. Störande mopedåkning. Krossat glas i offentlig miljö och främst på egendom som tillhör samhället, d.v.s. skolor, tågstationer, busshållplatser etc. Klotter; förfular miljön och skapar otrivsel/otrygghet samt inbjuder till fortsatt och kanske ibland grövre brottslighet. Det känns otryggt att röra sig utomhus i centrum efter mörkrets inbrott. Vi avser att fortsätta dialogen med invånarna både i denna och i andra former (nyhetsbrev, utskick m.m.). När det gäller arrangerandet av fysiska träffar tror vi att det i Vallentuna tätort kan skapa ett ökat engagemang om dessa bryts ned och anordnas ännu mer lokalt i olika delar av centralorten. Av de hittills genomförda träffarna var engagemanget relativt sätt större i de mindre orterna än i centralorten. 2.8 Studentarbete Under pågående kartläggningsarbete kontaktades vi av en student som ville göra ett arbete kring Vallentunaungdomars upplevelse av trygghet i utemiljön. Arbetet, som nu är klart och vi också fått ta del av, baserades dels på intervjuer med yrkespersoner inom trygghetsområdet och med utvalda ungdomar, dels på gåturer med några av ungdomarna. Som vi förstod upplägget var dessa turer i sin form näraliggande våra trygghetsvandringar. Gåturerna koncentrerades till ett antal utvalda platser där de medverkande ungdomarna fick berätta om sin känsla av trygghet eller otrygghet samt orsaken till att man kände som man gjorde. Det var också öppet att lämna förslag på åtgärder som helt eller delvis skulle kunna åtgärda problemen eller på annat sätt förbättra situationen. Liksom vid de av kommunen genomförda trygghetsvandringarna lyftes brister i belysningen fram. Ungdomarna påpekade också betydelsen av fria siktstråk för att man skulle känna sig trygg. En faktor som också lyftes fram var i vilken omfattning platsen var känd för tidigare bråk, incidenter eller för att vara allmänt otrygg. Av specifik miljö som poängterades av ungdomarna var centrum i samband med krogarnas stängning på natten. Kommunen avser att bjuda in den student som genomfört studien att på olika sätt medverka i kommunens fortsatta trygghetsarbete.

195 2.9 Gemensamma reflektioner i arbetsgruppen I vissa fall kan åtgärder som avsetts att vara trygghetsskapande indikera otrygghet. Exempel på detta är mer lås och larm samt utökad bevakning med kameror och väktare. ( Här måste det vara farligt eftersom bevakningen är så omfattande. ) Det finns från flera håll indikationer på en mer liberal inställning till narkotika i kommunen, inte minst bland unga. Det finns också en tydlig känsla av att den tidigare tydliga gränslinje som vuxenvärlden stod för i dessa sammanhang nu har luckrats upp och att bruk av narkotika i vissa kretsar inte anses fullt så farligt som man tidigare ansåg. Den klassiske langaren har också bytt skepnad och återfinns nu på tidigare relativt okända eller i vart fall ovanliga arenor, exempelvis i hemmet och på Internet. Skolornas roll i det drogförebyggande och drogbekämpande arbetet bedöms kunna utvecklas. Det finns kända fall finns där skolan avstått från att anmäla narkotikabruk till polisen. Den upplevda ökningen av narkotikamissbruket i kommunen motsvaras inte av någon ökning av upprättade polisanmälningar om narkotikabrott. Det av fältarna beskrivna området Bällstaberg kommer sannolikt att kräva ökad uppmärksamhet under lång tid framöver, inte minst genom att det tillhör en del av kommunen där omfattande expansion och inflyttning planeras under de kommande åren. 3. Identifierad problembild 3.1 Våldsbrott i centrummiljön skapar otrygghet Vad? Många uttrycker oro för att vistas i centrum på kvällar och nätter. Både ungdomar och äldre ger uttryck för denna oro. Statistiken visar även att en stor andel de våldsbrott som sker i offentlig miljö inträffar här När och var? Känslan av otrygghet ökar under kvällens lopp och är som störst i samband med att krogarna i centrum stänger. Mest påtagligt är detta under helgnätterna. Detta sammanfaller med brottstatistiken. Tuna torg samt Vallentuna station.

196 3.1.3 Vem? Unga och medelålders män är de som skapar otrygghet och begår brott, i vissa fall kan det dock handla om grupper av ungdomar. I dessa grupper återfinns också de flesta brottsoffren. Den upplevda otryggheten drabbar främst de invånare som inte är i riskzonen eftersom de sällan eller aldrig exponerar sig för denna miljö Varför? Alkoholpåverkan ofta både gärningsmän och offer. Friktion då många människor stöter samman på torget. Krogtätt restaurangerna stänger också samma tid. Den fysiska miljön är inte i alla delar överblickbar med klara siktstråk. Belysningen upplevs i vissa delar som ofullständig eller mindre ändamålsenlig. Lokala media blåser upp bilden av vad som händer och förmedlar i vissa fall intrycket att det är farligt att vistas ute efter mörkrets inbrott. 3.2 Stölder ur och från fordon Vad? Framför allt fordon som ställs upp under en längre tid (flera timmar) riskerar att utsättas för inbrott När och var? När brotten sker har inte närmare analyserats. Troligen sker många av brotten på infartsparkeringarna under dagtid, när många bilar är parkerade där. Bilar som lämnas kvar på parkeringen över natten löper antagligen en ännu större risk att drabbas. En del av stölderna sker även i samband med hämtning/lämning av barn i förskola eller skola, då bilar med stöldbegärlig egendom ofta lämnas obevakade, och ibland olåsta, under en kort stund Vem? Förövarens profil är svår att få fram, det är förmodligen bilburna personer som rör sig i områdena som är i behov av snabbt kunna få in pengar.

197 3.2.4 Varför? För att kunna få tag på föremål som snabbt kan omsättas i pengar. Tillfället gör tjuven bilägarna lämnar stöldbegärligt gods kvar i bilarna, väl synligt från utsidan. Obevakade, ofta ensligt belägna, platser. Stöld av registreringsskyltar för att förbereda annan brottslighet, exempelvis att tanka utan att betala för sig. Stöld av begärliga bildelar, som kan säljas eller användas vid reparation av andra bilar. Exempel: rattar, air bags etc särskilt från exklusiva bilmodeller. 3.3 Åldringsbrott Vad? Äldre personer och andra som av olika skäl, exempelvis funktionsnedsättning, har nedsatt motståndskraft mot brottsliga angrepp utgör en speciell målgrupp för vissa typer av gärningspersoner. Dessa brott är i förhållande till annan brottslighet inte särskilt vanligt förekommande men de fall som inträffar innebär ofta ett hårt slag för den som drabbas När och var? Som regel under dagtid. Inga speciella brottstider kan identifieras. Vissa av brotten genomförs i nära anslutning till att offret hämtat ut kontanter, i bank eller uttagsautomat. Dessa brott registreras dock ibland som fick- eller väskstöld och inte under kategorin åldringsbrott. Många av dessa brott sker i offrets bostad, vilket gör att kränkningen upplevs som särskilt stor. Fick- och väskstölder, som kan drabba både åldringar och andra, genomförs inte sällan i butiksmiljö. Flertalet anmälda åldringsbrott sker i centrala Vallentuna Vem? Då brotten är så få till antalet är det svårt att dra några säkra slutsatser om vad som utmärker gärningspersonerna. Det ligger också i viss mån i sakens natur att de som utsätts för dessa brott ofta har svårt att ge tydliga signalement eller andra uppgifter om omständigheterna kring brottet Varför? Även här kan nog uttrycket tillfället gör tjuven vara tillämpligt. Vissa gärningspersoner är sannolikt nischade mot denna typ av brott och denna målgrupp.

198 3.4 Klotter Vad? Framför allt offentlig egendom utsätts återkommande för klotter. I utkanten av centrala Vallentuna har också klottrarna själva vid ett par tillfällen byggt upp särskilda övningsplatser för klotter och graffitimålning När och var? Flertalet klotterbrott sker sannolikt när risken för upptäckt bedöms vara så låg som möjligt, troligen ofta nattetid. I Vallentuna är det främst skolbyggnader samt utrustning och installationer med koppling till kollektivtrafiken, särskilt den spårbundna, som är återkommande platser där klotter förekommer. Även vissa centralt belägna bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare drabbas också återkommande av detta. Ur klottrarens synvinkel bör platsen vara där klottret kan ses av många som har anledning att vistas på eller passera förbi platsen. För att få hög status i klotterkretsar är det också en fördel om klottret är beläget på höga och/eller svåråtkomliga platser, gärna där det är farligt att vistas Vem? Vår bild av vilka gärningspersoner det handlar om vid dessa brott är att det främst är pojkar och unga män. I andra sammanhang har omfattande studier gjorts kring vem som blir klottrare och hur klotterkulturen är sammansatt. Dessa förhållanden analyseras eller kommenteras inte vidare här Varför? Även de bakomliggande faktorerna till varför klotter sker har ingående belysts i andra sammanhang. Generella slutsatser därifrån gäller sannolikt även i Vallentuna Effekter av klotter? Klotter skapar otrygghet, kan ge känslan av att ett område är på nedåtgående och att ingen bryr sig om miljön där. På plats där klotter finns ökar risken för att ytterligare klotter ska ske, liksom även annan skadegörelse och liknande brott (broken windows-teorin). Klotter är ett strategiskt brott i den meningen att det kan vara första steget in i en mer omfattande kriminell karriär. Att stävja klotter kan därigenom ge stora vinster på både individ- och samhällsnivå.

199 3.5 Narkotika och alkohol En analys av orsaker till bruk av och handel med narkotika och alkohol kräver sannolikt mer resurser och mer djupgående kunskaper än vad vår arbetsgrupp besitter. Att hanteringen numera sker allt mer dolt försvårar ytterligare kartläggning av området. När det gäller framför allt alkohol är det också troligt att den mer liberala inställningen hos bland andra föräldrar som köper ut gör att problemet är svårare att komma åt. Den under hösten planerade livsstilsundersökningen bland ungdomar väntas dock ge ett antal pusselbitar som kan användas i den fortsatta kartläggningen. 4. Förslag till åtgärdsplaner Detta avsnitt innehåller förslag till mål och åtgärder inom vissa utvalda brotts- och problemområden där vi bedömt att områdena 1. Kräver prioriterade insatser. 2. Är av sådan art och omfattning att gemensamt arbete kan gagna resultatet. 3. Är av sådan karaktär att nu tillgängliga metoder/instrument och resurser kan antas ge effekt. 4.1 Våldsbrott i centrummiljön skapar otrygghet Övergripande mål Minska antalet brott både anmälda och icke anmälda. Uppföljning sker genom avläsning av brottstatistik där antalet anmälda brott/år ska minska med 10 procent under det första verksamhetsåret. Vallentunas invånare ska känna sig trygga i centrum alla tider på dygnet Uppföljning sker genom en enkel enkätundersökning. Med utgångspunkt i en första genomförd trygghetsmätning (till viss del påbörjad) ska medborgarnas känsla av trygghet ha ökat till det andra mättillfället som genomförs 12 månader efter det första.

200 4.1.2 Förslag till åtgärdsplan Problem Orsak Åtgärd Huvudansvar Medaktörer Uppföljning Hur? När? ÖVERKONSUMTION AV ALKOHOL Överservering på restauranger Erbjuda krögare utbildning i ansvarsfull alkoholservering Mål (produktionsmål) Socialförvaltningen STAD Polisen, krogarna 1. Avstämning vid varje tillsynsbesök På varje berörd restaurang ska finnas minst en person som någon som genomgått utbildningen (eller motsvarande) under den senaste treårsperioden 2. Redovisning till styrgruppen samt delrapport vid varje styrgruppsmöte Intensifierad krogtillsyn Mål (produktionsmål) Varje restaurang med serveringstillstånd ska under perioden få tillsynsbesök av polis och/eller kommun vid minst 8 tillfällen. Socialförvaltningen och Polisen (olika delar) Skatteverket, Räddningstjänsten Redovisning av genomförda tillsynsbesök Varje styrgruppsmöte FRIKTIONER MELLAN MÄNNISKOR I TORGMILJÖN OCH VID KOLLEKTIVTRAFIKENS KNUTPUNKTER Många människor samlas, en stor andel berusade Utvecklad dialog och samverkan med entrévärdar/ordningsvakter Mål Minska risken för oro och onödig friktion i krogköer och vid entréer. Polisen? Redovisning av genomförda insatser Varje styrgruppsmöte Öka närvaron av nyktra, icke våldsbenägna människor i torgmiljön och vid Vallentuna station Mål Polisen Fältare, väktare, nattvandrare, polisens volontärer, föreningslivet Kapabla väktare ska finnas på plats vid de brottsfrekventa

201 Problem Orsak Åtgärd Huvudansvar Medaktörer Uppföljning Hur? När? tiderna. MÅNGA HAR EN BILD AV ATT DET ÄR FARLIGT I CENTRUM VILKET GÖR ATT DE KÄNNER SIG OTRYGGA Nyhetsflöde förmedlar otrygghet Gemensam strategi för mediekommunikation Mål 1. Mer nyanserad medierapportering där positiva nyheter lyfts fram Kommunens kommunikationsenhet Presstalesman från polisen 2. Gemensam front mot media. DEN FYSISKA MILJÖN ÄR INTE I ALLA DELAR ÖVERBLICKBAR MED KLARA SIKTSTRÅK. Trånga passager till följd av folksamlingar utanför restaurangerna Beaktas vid planerad ombyggnad SBF Kollas (nattetid) BELYSNINGEN UPPLEVS I VISSA DELAR SOM OFULLSTÄNDIG ELLER MINDRE ÄNDAMÅLSENLIG. Befintlig belysning är inte optimalt anpassad ur trygghetsaspekt Beaktas vid planerad ombyggnad SBF Kollas

202 4.2 Stölder ur och från fordon Förslag till åtgärdsplan Problem Orsak Åtgärd Huvudansvar Medaktörer Uppföljning Hur? När? BILÄGARNA LÄMNAR STÖLDBEGÄRLIGT GODS KVAR I BILARNA. Bekvämlighet Det händer inte mig Praktiska orsaker alternativ saknas Intensifierad information till bilägare, främst på särskilt utsatta platser Mål (effektmål) Antalet stölder ut fordon ska minska. Polisen Volontärer Andra frivilligpersoner Markägare (ansvarig för p- platsen) Skolornas kontaktpoliser 1. Brottsstatistik 2. Dokumentation av genomförda informationssatsningar samt delrapport vid varje styrgruppsmöte Mål (produktionsmål) Vid samtliga infartsparkeringar och övriga berörd p- platser/motsvarande (skolor och förskolor) Personal vid skolor och förskolor ska riktad informationssatsning genomföras 2-4 gånger under den kommande 12- månadersperioden OBEVAKADE, OFTA ENSLIGT BELÄGNA, PLATSER. Parkeringarnas geografiska placering. Ökad bevakning skulle sannolikt ge goda effekter, men är svår att genomföra av praktiska och ekonomiska skäl. LBRÅ utreder förutsättningarna för en ökad bevakning.

203 4.3 Klotter Förslag till åtgärdsplan Problem Orsak Åtgärd Huvudansvar Medaktörer Uppföljning Hur? När? Klotter skapar otrygghet och otrivsel. Sanering innebär onödiga kostnader. Kan vara inledning på kriminell karriär. Orsaker till klotter 1. Spänning 2. Behov av att bli sedd 3. Behov av tillhörighet (till grupp) Alla som arbetar professionellt med barn i kommunen, med barn i åk 6-9, ska erbjudas information/utbildning inom området Mål Kunskapen om klotterkulturen hos personer som yrkesmässigt arbetar med barn och ungdomar ska öka Alla föräldrar i kommunen, med barn i åk 6-9, ska erbjudas information/utbildning inom området Mål Fritid, skola och socialförvaltningen gemensamt kan genomföras inom Tryggare Vallentuna Fritid och skola kan genomföras inom Tryggare Vallentuna Polisen, SL?, Roslagståg? Socialförvaltningen, Polisen, SL?, Roslagståg? Dokumentation av genomförda informationssatsningar Dokumentation av genomförda informationssatsningar samt delrapport vid varje styrgruppsmöte samt delrapport vid varje styrgruppsmöte Kunskapen om klotterkulturen hos föräldrar i kommunen ska öka Tydlig, dokumenterad och kommunicerad handlingsplan för åtgärder mot ertappade klottrare under 15 år. Socialförvaltningen kan genomföras inom Tryggare Vallentuna? Redovisning av planen Handlingsprogram/rutiner för åtgärder vid tecken på klotterintresse hos individer eller grupper. Fritid, skola och socialförvaltning gemensamt kan genomföras inom Tryggare Redovisning av planen

204 Vallentuna 4.4 Fokusområde Bällstaberg Förslag till åtgärdsplan Problem Orsak Åtgärd Huvudansvar Medaktörer Uppföljning Hur? När? SAMLINGSPLATSER FÖR UNGDOMAR KVÄLLSTID STÖRANDE AKTIVITETER Expanderande område, nybyggarland Inomhusalternativ saknas i närområdet Skapa alternativ i form av mötesplatser inomhus Mål (produktionsmål) Samlingslokal ska öppnas. Fritidsförvaltningen Skolan, föräldrar, kyrkan Rapport till styrgruppen samt delrapport vid varje styrgruppsmöte Mål (effektmål) Tryggare och lugnare utomhus. SKADEGÖRELSE? Utred förutsättningarna för kameraövervakning på Bällstabergsskolans innergårdar Säkerhetssamordnare Skolan, SBF Rapport till styrgruppen OTRYGGHET VID TÅGSTATIONEN OCH PÅ TORGET Samlingsplatser för ungdomsgrupper Probleminventering på plats medborgardialog Lokala BRÅ Skolan? Kompletterande åtgärdsplanering

205 5. Överenskommelse om samverkan Inom ovan angivna områden kommer Vallentuna kommun och Närpolisområde Vallentuna att samverka. Vilka åtgärder som vardera part har huvudansvar för framgår av respektive åtgärdsplaner. Av dessa framgår också när och på vilket sätt uppföljning av genomförda insatser ska göras. Samtliga åtgärdsplaner och vidtagna åtgärder ska utvärderas och revideras årligen. Vallentuna den.. Hans Larsson Närpolischef Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

206 Ärende 18

207 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 6 (9) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Anslutningsförfrägan och avtalsförslag till Käppalaförbundet (KS ) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lämna in anslutningsförfrågan för hela Vallentuna kommun till Käppalaförbundet samt godkänna föreslaget tilläggsavtal till Käppalas förbundsordning. Ärendet i korthet Vallentuna kommun är sedan 1957 medlem i Käppalaförbundet. Enligt tilläggsavtal, tecknat mellan Käppalaförbundet och Vallentuna kommun, råder anslutningsskyldighet inom ett område motsvarande de tidigare församlingarna Vallentuna och Orkesta. Vallentuna kommun kommer enligt ÖVersiktsplan att växa befolkningsmässigt även utanför det område som för närvarande har anslutningsskyldighet enligt avtal med Käppalaförbundet. Vallentunavatten kommer att anlägga en ny spillvattenledning från Karby-jBrottby-området mot södra Vallentuna då den nuvarande lösningen i området inte kommer att räcka till på sikt. En bedömning är att ledningen kommer att kunna tas i drift 2015, vilket innebär att spillvattnet då måste avledas till Käppala. De lokala reningsverken i Frösunda, Ekskogen och Kårsta kommer att avvecklas när de når sin tekniska livslängd och då det är fördelaktigt att istället avleda spillvattnet till Käppalaverket. Sammantaget medför den framtida utvecklingen i kommunen ett behov av att kunna avleda spillvatten till Käppalaverket från hela kommunen från och med Handlingar 1. Tilläggsavtal Käppalaförbundet 2. Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 1 Protokoll nr 37 Styrelsemöte i VallentunavattenAB 3. Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 2 Anslutning av nya områden för avledning av spillvatten från Vallentuna kommun till Käppalaförbundet 4. Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 3 Förslag till tilläggsavtal Expedieras till Akt Justerandes sign Justerandes sign UtdragSbestyrkande

208 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS EVA ANDERLING SID 1/2 PLAN- OCH EXPLOATERINGSCHEF KOMMUNFULLMÄKTIGE Tjänsteskrivelse Tilläggsavtal Käppalaförbundet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lämna in anslutningsförfrågan för hela Vallentuna kommun till Käppalaförbundet samt godkänna föreslaget tilläggsavtal till Käppalas förbundsordning. Ärendet i korthet Vallentuna kommun är sedan 1957 medlem i Käppalaförbundet. Enligt tilläggsavtal, tecknat mellan Käppalaförbundet och Vallentuna kommun, råder anslutningsskyldighet inom ett område motsvarande de tidigare församlingarna Vallentuna och Orkesta. Vallentuna kommun kommer enligt Översiktsplan att växa befolkningsmässigt även utanför det område som för närvarande har anslutningsskyldighet enligt avtal med Käppalaförbundet. Vallentunavatten kommer att anlägga en ny spillvattenledning från Karby-/Brottbyområdet mot södra Vallentuna då den nuvarande lösningen i området inte kommer att räcka till på sikt. En bedömning är att ledningen kommer att kunna tas i drift De lokala reningsverken i Frösunda, Ekskogen och Kårsta kommer att avvecklas när de når sin tekniska livslängd och då det är fördelaktigt att istället avleda spillvattnet till Käppalaverket. Den framtida utvecklingen i kommunen medför ett behov av att kunna avleda spillvatten till Käppalaverket från hela kommunen från och med VALLENTUNA TFN FAX

209 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 2/2 Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 1 Protokoll nr 37 Styrelsemöte i Vallentunavatten AB</li><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;paddingtop: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 2 2. Anslutning av nya områden för avledning av spillvatten från Vallentuna kommun till Käppalaförbundet </li><li style="margin-top: 0px;marginbottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Anslutningsförfrågan och avtalsförslag till Käppalaförbundet Bilaga 3 Förslag till tilläggsavtal</li><li style="margintop: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;fontfamily: Georgia;font-size: 10pt;">Tilläggsavtal Käppalaförbundet</li></ol>Vallentunavattens styrelseprotokoll från ( 8) 1. Anslutningsförfrågan till Käppalaförbundet 2. Tilläggsavtal 2 till Käppalaförbundets förbundsordning Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Ska expedieras till: Akt

210 '1 1 (7) PJ'otokoll nr 37 Styrel.st~möte i VaUcntunavatten AB PlS1lli~ Vargrummet, Kommunalhuset, Tuna 'Torg l, V ullen/ulm Tid: Måndag , Id ~M;D::;:n:gmQ9';' Elwe Nilsson El'ika Norden Ove Larsson Ragnar Dahl Sven-Olof Ekström Eva AJlderling Mikael Medelberg Björn Olofsson Mikael Algvere I,eena Askebjer Ordforande V ke ordförande Ledamot Suppleant Suppleant Plan- och exploateringschef, Vallentuna kommun VD, Roslagsvatten AB Projekteringschef och Kommullansvarig, Roslagsvatten AB AffärsområdeschefVA, Roslagsvatten AB Ekonom, Roslagsvattcn AB Jål!tiJ.:y51mJlc:lJ.~ : Sholeh Blom Suppleant

211 2 (7) 1 Sarrunanträdetöppnas Ordföranden öppnade styrelsemötet. 2 Godkännande av dagordning Dagordningen faststäl1des. 3 Val av protokollförare Till protokollförare utsågs Leena Askebjer. 4 Val av justeringsmän Beslutades att jämte ordförande och VD skall Ove Larssonjustera dagens protokoll. 5 Föregående protokoll nr 36 Föregående protokoll nr 36 fastställdes av styrelsen. 6 Ekonomi Bilaga 1 Ekonomen presenterade tertialbokslutet per 31/ och prognosen för Resultatet per 31/ blev 1,5 mkr jämfört budget -1,7 mkr. Det positiva resultatet beror främst på högre intäkter för anläggningsavgifter och att utfallet for räntenettot blev lägre än budgeterat. 7 Anläggningsavgifter Bilaga 2 VD informerade om förslaget till höjning av anläggningsavgiften i gällande VA-taxa. Styrelsen beslutade att godkinna upprättat förslag till anläggningsavgifter som ingår i V A taxan för Vallentunavattens allmänna vatten- och avloppsanläggningar i Vallentuna kommun. överutmna förslaget till Vallentuna kommunfullmäktige för fastställelse.

212 f()fcslå att kommunfuilmäktige i Valientuna kommun uppdrar åt Vallentunavatten A.B att genomfora taxeändringen från och med 1 januari 20! 2. 3 (7) 8 Bilaga 3 Projekteringschefen redogjorde föl' tilläggs8vtalsförslaget gällande anslutning av nya områden föl' avledning av spillvatten från Vallentuna komnmn ti!1 KäppalafOrbundet. Styrelsen godkände föreslagen anslutningsj(irfröglu1 och avtalsförslag. Styrelsen beslutade att foreslå Vallentunas kommunstyrelse att lämna in anslutningsförfrågan för hela Vallentuna kommun till Kiippalaförbundct samt godkälu1a föreslaget tilläggsavtal tiu Käppalas förbundsordning. 9 Bilaga 4 Projekteringschefen informerade om avslutade, pågi1cnde och kommande projekt. Lindö Park Omläggning av V A-ledningar och byggnation av ny pumpstation är klar. Påtaker Etapp 1, är klar. Etapp 2, utbyggnad pågår. Kulla-Lindholmen Krav frän 1'rafikverket på undertecknande av generellt avtal ABRÖR08 måste utgå innan VA-ledningarna kan övertas fran Smila, VA.-Iedningarna kvarstår i Småas ägo tills full rådighet och pennanent tillsti\nd för VA -ledningarna på hela sin längd kan erhållas, Dri ftavta l kan erbjudas Smila tills övertagande kan genomföras. Tegelbruket Etapp l drift övg.ltagen Etapp 5, detaljprojektcringpågår. fornlämningar. riov 1.1"

213 I bästa fall byggstart av lokalgator efter sommaren (7) Vallentuna Trafikplats Etam> l Förbesiktning är genomford trots avsaknad av relationshandlingar. Etam> 2 Osäkerhet föreligger kring både Vallentunavattens och Norrvattens befintliga V A-ledningar eftersom hänsyn ej tagits till dessa iriskanalyser infor bl.a. pålningsarbeten. Marken är sättningsbenägen och konsekvenserna vid en skada på V A-ledningarna kan bli mycket omfattande. Fortfarande är inget genomförandeavtal tecknat med Trafikverket. Btillsta station Roslagsbanans dubbelspår medfor flytt av Norrvattens huvudledning samt Vallentunavattens anslutningsledningar. Flytten av ledningarna måste vara genomförda innan planerat tågstopp under nästa sommar. Avtalsförslag med SL är under bearbetning. Huvudvattenledningen EtaW 4 Förfrågningsunderlag for Etapp 4 är utskickat på anbudsräkning. Anbudet är uppdelat i tre delar så att kostnadsfördelning mellan Norrvatten och Vallentunavatten underlättas. Förslag att Norrvatten tar 75% och Vallentunavatten tar 25% av kostnaderna för samforläggningssträckan i etapp 4. Avtal kvarstår att teckna med Norrvatten. Byggstart planeras till februari 2012 och arbetena beräknas pågå under ett år. Diskussion om området Haga där det finns intresse for anslutning. Anslutning är möjlig eftersom självfalisledning kommer att anläggas förbi området samtidigt som avsättning från Norrvattens vattenledning är inplanerad. Många tillstånd i form av markägaravtal och tillstånd från myndigheter krävs innan arbetena kan påbörjas. EtappS Förfrågningsunderlag beräknas klart i nov med byggstart planerad till hösten Etapp 3 Förfrågningsunderlag beräknas klart i mars Byggstart planerad till vintern Vallentunalånet Det kommer att bli aktuellt att avropa ca mkr från Vallentuna kommun under Förslagsvis med en första utbetalning på 10 mkr 1/ Styrelsen beslutar att godkänna avrop av 10 mkr med en utbetalning på 10 mkr 1/

214 5 (7) Frösunda & Kårsta by Projekteringschefen redogör för kapacitets- och belastningsläget på befintliga ARV samt hur en möjlig framtidslösning med nya pumpstationer som ersätter befintliga ARV. Styrelsen beslutar att godkänna plan för att ersätta befintliga ARV i Kårsta, Ekskogen och Frösunda med nya pumpstationer för avledning till Lindholmen. Dimensionering aversättningspumpstationer för befintliga ARV skall motsvara befintliga tillstånd för resp. ARV vilket innebär maximalt 270 anslutna fastigheter i Kårsta (800 PE), 130 fastigheter i Ekskogen (400 PE) och 60 fastigheter i Frösunda (200 PE). Bara ett begränsat antal ytterligare fastigheter mellan dessa orter kommer att kunna ansluts, i första hand befintlig bebyggelse i Kårsta by och Mörby torp. Styrelsen beslutar att godkänna förslag till pumpstationsbyggen för Frösunda & Kårsta by. Dagvatten till spillledningar Roslagsvatten har identifierat felkopplingar av takavvattning till spillvattennätet på Centralvägen. r samband med planerad omläggning av V A-ledningar på Centralvägen kommer fastighetsägarna att uppmanas att åtgärda felkopplingarna inom fastigheterna. Roslagsvatten vill uppmana Vallentuna kommun att förbättra sin egenkontroll i samband med egna byggnationer så att anlitade entreprenörer uppfyller ABV A under entreprenadtiden. Detta har missköts vid några tillfållen på senare tid. l O VA-nämnd. Gams Ekskogen 1 :96 och 1: 176 VD informerar om tre fall i Gams Ekskogen som kräver att kommunen ska upprätta verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp i området. Styrelsen uppmanar att Roslagsvatten engagerar Vallentunas kommunledning tillsammans med jurist i detta ärende. 1l Personal och organisation Bilaga 5 Ekonomen presenterade Roslagsvattens nya och planerade rekryteringar. 12 VD informerar Bilaga 6-8 OFUKI, utredningens direktiv, se bilaga 6 VD redogör för utredningen om offentliga företag gällande upphandling, kontroll och insyn.

215 6 (7) Utredningens förslag ~ir ah kommunerna själva beslutar om vilka kommunala uppdrag som skall utföras i egen regi, kommunhgda bolag, genom privata bolag eller på entreprenad. Villkoret för att utföra ett kommunalt uppdrag genom ett kommun1.tgt bolag är att kommunen skall ha styrande kontroll över verksamheten jämförbart med kommunal nänmd och torvaltning, t.ex. majoritet i bolagets styrelse. Dagens samhälle, se bilaga 7 Intressant artikel angående investeringar i VA-samhället. ).'vfiilarkonffwensen, se bilaga 8 c \I'D var öppningstalare på Mälarkonferensen och föreläsningen angående l\iiälarens värde har skapat debatt. Se bifogad artikel. 13 Övriga frågor Ove Larsson tar upp fl'agan om det finns det inga EU-pengar att söka för V A~verksamheten. VD svarar att det finns LOVA-bidrag från Länsstyrelsen att söka och exemplifierar Vaxholm angående VA-rådgivare. 14 Fredag 18/11 kl.1 LOO Leena Askebjer Justeras: Ehvc Nilsson Ordt1Srande Mikael1\lledelberg VD Ove Larsson

216 Bilagor: 1. Tertialbokslut 31/ prognos 2. Nya anläggningsavgifter from Tilläggsavtal Kiippalafflrbundet 4. Pågående projekt 5. Personal 6. OFUKI Utredningen 7. Dagens samhälle, artikel 8. Mälarkonferensen (7)

217 Anslutning av nya områden för avledning av spillvatten från Vallentuna kommun till Käppalaförbundet. Vallentuna kommun anhåller om att utan geografiska begränsningar avleda spillvatten till Käppalaförbundetfrån hela Val/entuna kommun fr.o.m Bakgrund Vallentuna kommun är sedan 1957 medlem I Käppalaförbundet. Vallentuna har sedan 1968 avlett spillvatten till en förbindelsepunkt mot Käppalaförbundet vid gränsen mot Täby kommun. Hela huvudspillvattennäten Inom Vanentuna kommun fram till förbindelsepunkten till Käppalaförbundets system är finansierat av VA-kollektivet i Vallentuna. EnUgt tilläggsavtal, daterat , råder anslutningsskyldighet Inom ett område som motsvarar församlingarna Vallentuna och Orkesta innan en sammanslagning av församlingarna genomfördes. För anslutning av nya områden utanför ovanstående församlingar skall detta enligt tilläggsavtalet bestämmas minst ett år innan anslutning får ske genom tilläggsavtal mellan Käppalaförbundet och Vallentuna kommun. Framtida.utveckllng Vallentuna kommuns befolkningsprognos visar att antalet anslutna till allmänt VA i hela kommunen kommer att fördubblas inom en 20M30 års period, dvs. från anslutna pe Idag till ca anslutna pe om ca 30 år. Vallentuna kommun kommer under den tidsperiod som Översiktsplan 2010 överblickar, , att huvudsakligen växa inom området som Idag har anslutningsskyldighet till Käppalaförbundet. Även spillvatten från områden utanför församlingarna Vallentuna & Orkestra kommer f framtiden att behöva avledas till Käppalaförbundets ledningsm och tunnelsystem. Idag finns ca 1200 pe anslutna till allmänt VA f KarbyfBrottby och spillvattnet avleds Idag till Margretelunds avloppsreningsverk i Österåker under avtal om maximal avledning från 2000 pe. Översiktsplan 2010 visar att ytterligare områden kommer att byggas kring Karby/Brottby samtidigt som befintliga fastigheter längs ledningssträckningen kan komma att behöva anslutas för att minska belastningen på omgivningen från enskilda VAManläggningar. Belastning till Käppalaförbundets system från områden utanför områden som idag har anslutningsskyldighet beräknas att inom en års period maximalt omfatta ca 5000 ps (av totalt antagna pe). Vallentunavatten AB är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna I Vallentuna kommun och planerar att i samband med Norrvattens utbyggnad av huvudvattenledning till Norrtälje att under 2012 påbörja samförläggning av spillvattenledningarfrån Karby/Brottby-omrädet mot södra Vallentuna med planerad drifttagning och avledning till Käppiaförbundet fr.o.m. ca 2015.

218 ,.'1 Förslag till nytt tilläggsavtal Vallentuna kommun får rätt att avleda spillvatten till Käppalaförbundet från hela kommunen fr.o.m Anslutningsskyldighet gäller för alla fastigheter anslutna till det allmänna spillvattennätet med undantag för fastigheter är anslutna till de lokala avloppsreningsverken i Fräsunda (idag 50 pe), Ekskogen (idag 200 pe) och Kårsta (idag 400 pe).. Dessa lokala reningsverk kommer Vallentuna kommun tillsammans med Vallentunavatten AB att ersätta när de når' sin tekniska livslängd och man finner att det är ekonomiskt och teknisk försvarbart att bygga pumpstationer för avledning av spillvattnet till Käppalaförbundet. Vallentuna kommun kan i framtiden åläggas att utöka verksamhetsområdet för allmänt spillvatten för område som ligger långt från befintligt verksamhetsområde. I dessa fall kan detta ske genom anslutning till nytt eller befintligt lokalt reningsverk om anslutning till Käppalasystemet inte kan anses vara ekonomiskt försvarbart. Vallentuna Vallentuna kommun Vallentunavatten AB Örjan Lid Kommunstyrelsens ordförande Anna von Axelson TF Samhällsbyggnadschef

219 Tilläggsavtal 2 till Käppalaförbundets förbundsordning Mellan Vallentuna kommun, nedan kallad kommunen, och Käppalaförbundet, nedan kallat förbundet har följande avtal upprättats om anslutningsskyldigheten, enligt 11a) och avgiftsskyldigheten enligt 9b) i Käppalaförbundets förbundsordning. Detta avtal träder i kraft den 1 januari Kommunen skall ansluta allmänna avloppsanläggningar för spillvatten till förbundets anläggningar inom hela Vallentuna kommun. Kommunen får ansluta avloppsanläggningar för spillvatten till förbundets anläggningar utanför de rastrerade områdena på kartan, bilaga 1, i den takt som befintliga avroppsreningsverk uppnår sin tekniska livslängd. Kommunen skall j sina prognoser för framtida anslutningar ange uppskattade kommande anslutningar dels inom och dels utanför det rastrerade området. 2 lidingö Val/entuna För Käppalaförbundet För Vallentuna kommun

220 2('2) Bilaga 1 KARSTA mösunda MARKIM össeby-garn

221 Ärende 19

222 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 7 (9) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Trafiksituationen på Ormstavägen (KS ) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att två stycken hastighetsmarkeringar målas på beläggningen på Ormstavägen, samt att stolpar sätts upp vid farthindret vid skolan. Ärendet i korthet Önskemål har inkommit om farthinder utmed Ormstavägen, mellan Hälsingevägen och Dalavägen samt mellan Enbacksvägen och Sörmlandsvägen. Hastigheten på Ormstavägen upplevs idag som högre än den nuvarande gränsen på 30km/h. Sträckan på Ormstavägen mellan Hälsingevägen och skolan innefattar ett farthinder samt en avsmalning. Polisen har fått in klagomål om bilister som genar upp på gångbanan vid farthindret.. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att ytterligare farthinder ej kan utplaceras på vägen då den trafikeras av bussar. Förvaltningen anser dock att åtgärder behövs. Två hastighetsmarkeringar (30 km/h) bör målas på beläggningen längs sträckan för att påminna bilister om hastighetsbegränsningen. I anslutning till farthindret bör också två stolpar sättas upp på vardera sidan för att förhindra bilister att köra upp på gångbanan. Kostnaden för åtgärderna uppskattas till ca kr. Handlingar 1. Trafiksituationen på Ormstavägen Expedieras till Akt Handläggare Justerandes sign ;r /;~ Justerandes sign Utdragsbestyrkande

223 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS MARLENE SJÖDIN SID 1/2 TRAFIKPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Trafiksituationen på Ormstavägen Förslag till beslut Teknik- och fastighetsutskottet beslutar att två stycken hastighetsmarkeringar målas på beläggningen på Ormstavägen, samt att stolpar sätts upp för att markera farthindren, och dess övergångsställen, samt avsmalningen. Ärendet i korthet Önskemål har inkommit om farthinder utmed Ormstavägen, mellan Hälsingevägen och Dalavägen samt mellan Enbacksvägen och Sörmlandsvägen. Hastigheten på Ormstavägen upplevs idag som högre än den nuvarande gränsen på 30km/h. Sträckan innefattar också två stycken farthinder, samt en avsmalning. Polisen har fått in klagomål om bilister som genar upp på gångbanan, vid farthindrena. Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning är att farthinder ej kan utplaceras på vägen då den trafikeras av bussar. Förvaltningen anser dock att åtgärder behövs. Två stycken hastighetsmärken (30km/h) bör placeras ut längs sträckan för att påminna bilister om hastighetsbegränsningen. I anslutning till farthindren bör också två stolpar, på vardera sidan, sättas upp för att förhindra bilister från att köra upp på gångbanan. Kostnaden för åtgärderna uppskattas till ca 18000kr. Handlingar 1. Trafiksituationen på Ormstavägen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

224 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 2/2 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Eva Anderling Plan- och exploateringschef Ska expedieras till: Akt Handläggare

225 Ärende 20

226 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (9) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Farligt övergångsställe på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen (KS ) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att belysning sätts upp i anslutning till övergångsstället på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen, för att förbättra säkerheten vid övergångsstället. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har mottagit ett önskemål om förbättrad säkerhet vid ett övergångsställe på Stockholmsvägen. Syftet är att göra biltrafikanterna uppmärksamma på att det finns ett övergångsställe på platsen. ÖVergångsstället ligger i anslutning till Ge-väg, nära Gamla Karlbergsvägen och Ryttarvägen busshållplats. Hastighetsbegränsningen på vägen är sokm/h. För några år sedan inträffade en olycka på platsen. ÖVergångsstället är inte tillräckligt upplyst under den mörkare delen av dygnet, samt att Stockholmsvägen sluttar ned mot övergångsstället i en sväng. Detta bidrar till att gång -och cykeltrafikanterna syns dåligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att belysning bör sättas upp i anslutning till övergångsstället för att göra gångtrafikanterna mer synliga och övergångsstället mer säkert att använda. Kostnaden beräknas till ca 15 oookr. Handlingar 1. Farligt övergångsställe på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen Expedieras till Akt Handläggare Justerandes 7. ign /' // Justerandes sign Utdragsbestyrkande

227 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS MARLENE SJÖDIN SID 1/2 TRAFIKPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Farligt övergångsställe på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen Förslag till beslut Teknik- och fastighetsutskottet beslutar att belysning sätts upp i anslutning till övergångsstället på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen, för att förbättra säkerheten vid övergångsstället. Ärendet i korthet Samhällsbyggnadsförvaltningen har mottagit ett önskemål om förbättrad säkerhet vid ett övergångsställe på Stockholmsvägen. Syftet är att göra biltrafikanterna uppmärksamma på att det finns ett övergångsställe på platsen. Övergångsstället ligger i anslutning till GC-väg, nära Gamla Karlbergsvägen och Ryttarvägen busshållplats. Hastighetsbegränsningen på vägen är 50km/h. För några år sedan inträffade en olycka på platsen. Övergångsstället är inte tillräckligt upplyst under den mörkare delen av dygnet, samt att Stockholmsvägen sluttar ned mot övergångsstället i en sväng. Detta bidrar till att gång -och cykeltrafikanterna syns dåligt. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att belysning bör sättas upp i anslutning till övergångsstället för att göra gångtrafikanterna mer synliga och övergångsstället mer säkert att använda. Kostnaden beräknas till ca kr. Handlingar 1. Farligt övergångsställe på Stockholmsvägen, nära Gamla Karlbergsvägen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

228 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 2/2 Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Eva Anderling Plan- och exploateringschef Ska expedieras till: Akt Handläggare

229 Ärende 21

230 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 9 (9) Kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott Trafiksäkerheten i östra Ormsta (KS ) Beslut Teknik- och fastighetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar att införa 40km/h längs hela Lingonvägen samt på alla anslutande bostadsgator. Ärendet i korthet Önskemål har inkommit angående fartdämpande åtgärder på Lingonvägen. Lingonvägen ligger i östra Ormsta. Inom det aktuella området finns många fastigheter, vilket medför att många invånare vistas på vägarna, däribland barn. I och med att Lingonvägen är en relativt bred väg är det många som ökar hastigheten i backen och hastigheterna upplevs som höga. I östra Ormsta ligger både förskola och Ormstaskola. Många barn cyklar/ går till och från skolan. Nuvarande hastighet på Lingonvägen och de anslutande bostadsgator är 50 km/h. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en sänkning av hastigheten skulle öka trafiksäkerheten på sträckan för oskyddade trafikanter. Därför är det lämpligt att sänka hastigheten från 50 km/h till 40 km/h både längs Lingonvägen samt på de anslutande bostadsgatorna. Genom detta uppnås även grundläggande principer som ska gälla inom tätort enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut (SBN ). I ärendet anges att "Begränsning til140km/h inom bostadsområden" ska gälla. Kostnad för åtgärden uppskattas till ca kronor. Handlingar 1. Trafiksäkerheten i Östra Ormsta Expedieras till Akt Handläggare Justerandes sign / Justerandes sign Utdragsbestyrkande

231 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS EWA BOO SID 1/2 TRAFIKPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Trafiksäkerheten i Östra Ormsta Förslag till beslut Teknik- och fastighetsutskottet beslutar att införa 40km/h längs hela Lingonvägen samt på alla anslutande bostadsgator. Samtidigt beslutas om att delegera rätten om att besluta om motsvarande i de lokala trafikföreskrifterna enligt Trafikförordningen 10 kap. 1 andra stycket 14, till samhällsbyggnadschefen med rätten att vidaredelegera. Detta under förutsättning att polisen yttrar sig om förslaget. Ärendet i korthet Önskemål har inkommit angående fartdämpande åtgärder på Lingonvägen. Lingonvägen ligger i östra Ormsta. Inom det aktuella området finns många fastigheter, vilket medför att många invånare vistas på vägarna, däribland barn. I och med att Lingonvägen är en relativt bred väg är det många som ökar hastigheten i backen och hastigheterna upplevs som höga. I östra Ormsta ligger både förskola och Ormstaskola. Många barn cyklar/ går till och från skolan. Nuvarande hastighet på Lingonvägen och de anslutande bostadsgator är 50 km/h. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att en sänkning av hastigheten skulle öka trafiksäkerheten på sträckan för oskyddade trafikanter. Därför är det lämpligt att sänka hastigheten från 50 km/h till 40 km/h både längs Lingonvägen samt på de anslutande bostadsgatorna. Genom detta uppnås även grundläggande principer som ska gälla inom tätort enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut (SBN ). I ärendet anges att "Begränsning till 40km/h inom bostadsområden" ska gälla. Kostnad för åtgärden uppskattas till ca kronor. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

232 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS SID 2/2 Bakgrund Här kan du skriva in text Handlingar 1. Trafiksäkerheten i Östra Ormsta Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Eva Anderling Plan- och exploateringschef Ska expedieras till: Akt Handläggare

233 Ärende 22

234 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING DNR KS ELIN BRATTSTRÖM SID 1/1 KOMMUNPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Vaxholm en vision för Vaxholms framtida utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna yttrande till Vaxholms kommun enligt förslag daterat Ärendet i korthet Vaxholms stad har tagit fram ett samrådsförslag för en ny översiktsplan. Planen är utsänd på samråd som pågår till den 5 mars Vallentuna kommun är positiv till Vaxholms stads samrådsförslag till ny översiktsplan Handlingar 1. <ol><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Information om samråd, Förslag till ny kommunövergripande översiktsplan, Vaxholms stad </li><li style="margin-top: 0px;marginbottom: 0px;margin-left: 20px;padding-top: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Yttrande över samrådshandlingar avseende Vaxholm 2030 översiktsplan för Vaxholms kommun</li><li style="margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;margin-left: 20px;paddingtop: 0px;font-family: Georgia;font-size: 10pt;">Vaxholm en vision för Vaxholms framtida utveckling</li></ol> Inga-Lill Segnestam Samhällsbyggnadschef Shula Gladnikoff Tf Planeringschef Ska expedieras till: Akten Vaxholms stad SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

235 YTTRANDE DNR KS SID 1/1 ELIN BRATTSTRÖM VAXHOLMS STAD KOMMUNPLANERARE STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VAXHOLM Yttrande över samrådshandlingar avseende Vaxholm 2030 översiktsplan för Vaxholms kommun Kommunstyrelsen i Vallentuna kommun är positiv till Vaxholms stads samrådsförslag till ny översiktsplan Som utvecklingsområden för bebyggelse i Vaxholm anges områden som ligger i goda kollektivtrafik- och infrastrukturlägen. En tätare bebyggelse ökar underlag för service, handel och ger kollektivtrafiken bättre förutsättningar. Det stämmer väl överrens med inriktningen i den gemensamma visionen för de sex kommunerna inom samarbetet Stockholm Nordost. Ett mål i planen är att ha ett väl utvecklat gång- och cykelvägnät som binder ihop kommunens områden och andra kommuner. Vaxholm är angelägen om att få till ett regionalt cykelstråk längs väg 274 som ökar tillgängligheten med cykel i nordostsektorn och till det kommande Resecentrum Arninge. Detta är något Vallentuna står bakom och arbetar tillsammans med Vaxholm för inom Nordostsamarbetet. Örjan Lid, Kommunstyrelsens ordförare KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

236

237

238

239

240 Ärende 23

241 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS FRIDA ERIKSSON SID 1/3 KOMMUNPLANERARE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Justering av verksamhetsområden för den allmänna va-anläggningen i Vallentuna kommun Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att: Anta verksamhetsområden för de allmänna anläggningarna för vatten, spillvatten, dagvatten från fastighet samt dagvatten från gator och allmän platsmark för kommundelarna Vallentuna, Lindholmen, Kårsta, Kårsta-by, Ekskogen, Frösunda och Karby-Brottby tätort, enligt bifogad kartbilaga (14 sidor). Delegera beslut om smärre justering av verksamhetsområden till styrelsen för Vallentunavatten AB. KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

242 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/3 Ärendet i korthet Roslagsvatten AB har föreslagit Vallentuna kommun att gällande verksamhetsområden för vatten, spillvatten och dagvatten justeras med nytillkomna områden. Kommunen har inte tagit något formellt beslut om att revidera gränserna för verksamhetsområden sedan , varför det nu finns ett behov av att revidera verksamhetsområdena. Dels har gränsen justerats till att bättre följa fastighetsgränser och dels har området snävats in för att endast ta med anslutna områden. Dessutom har områden som tillkommit under 2010 och 2011 tagits med. Roslagsvatten AB föreslår också att beslut om smärre justeringar av verksamhetsområden fortsättningsvis ska delegeras till styrelsen för Vallentunavatten AB. Som smärre justeringar anses dels områden med antagen detaljplan och dels enskilda fastigheter i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde. Förslaget har behandlats i Vallentunavattens styrelse Förslaget innebär en sedvanlig uppdatering av verksamhetsområdet med hänsyn till kommunens utbyggnad. Under 2010 och 2011 har följande områden tillkommit: Delar av detaljplaneområdet Kulla-Lindholmen (vatten och spillvatten) Detaljplaneområdet Olhamra 1:53 (Påtåker) (vatten och spillvatten) Detaljplaneområdet Tegelbruket (vatten, spillvatten och dagvatten) Detaljplaneområdet Vallentuna-Rickeby 1:327 (vatten, spillvatten och dagvatten) Detaljplaneområdet Skoga (vatten och spillvatten) Delar av Kårsta-by (spillvatten) 3 fastigheter i Lindholmen (vatten och spillvatten) Handlingar 1. Verksamhetsområden för den allmänna VA-anläggningen i Vallentuna kommun 2. Bilaga 1, Protokoll 36 styrelsemöte Vallentunavatten AB 3. Bilaga 2, Kartor VA-anläggning 4. Tjänsteskrivelse Justering av verksamhetsområden för den allmänna vaanläggningen i Vallentuna kommun

243 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 3/3 Inga-Lill Segnestam Shula Gladnikoff - Samhällsbyggnadschef planeringschef Ska expedieras till: Akten Roslagsvatten AB Vallentunavatten AB

244 -'I. Roslags iii' vatten AB Datum VfjLLENTUNA KOMMUN {(ormnunstymisel'l 1011 "09~' O 1 Till Kommunfullmäktige i Vallentuna kommun VERKSAMHETSOMRADEN FÖR DEN ALLMÄNNA VA ANLÄGGNINGEN I VALLENTUNA KOMMUN Sågvägen 2 i8l86 Åkt~r:,bcrgil FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunfullmäktige beslutar att: Att anta verksamhetsområden för dc allmänna anläggningama Hl!' vatten, spillvatten, dagvatten från fllstighet samt dagvatten n-ån gator oeh allmän platsmark för kommundelarna Vallentuna, Lindholmen, Kårsta, Kårsta-by, Ekskogen, Frösunda och Karby-Brottby tätort, se kartbilagor 14 sidor. Att delegera beslut om smil.ite justering av verksamhetsområden till styrelsen för Vallentlmavatten AB. V AD ÄR VERKSAMHETSOMRADE? Verksamhetsområdet fungerar som tillämpningsområde mr vatten~jänstlagens reglering av brukarförhållandena. Det är genom verksamhetsområdet som lagens regelsystem med dess rättigheter och skyldigheter i VA-förhållandet blir gällande mellan huvudman och fastighetsägarna i området. Huvudmannen blir skyldig att bygga ut anläggningen till de fastigheter inom verksamhetsområdet som behöver dc aktuella vattentjänstcma och att låta f~lstighetsägarna bruka anläggningen. Fastighetsägarna blir å sin sida skyldiga att betala avgifter till huvudmannen enligt gällande VA-taxa. Verksamhetsområden finns för dricksvatten, spillvatten, dagvatten från J~lstighct samt dagvatten från gata oeh allmän platsmark. Enligt Vattentjänstlagen (VAL) 7 anges "Ar e/l beslut om en allmän F~(1- anläggnings verksomhelsolllråde skall detf;-amgä l'ilkafastigheter,",om verksamhetsområdet o 11'?!ättar.., I förarbetet till VAL anges 'Verksamhetsområdet enligt vatten(jänstlagen skal! först och ji'ämst ort~fattafastigheter och helryggelse jär vilken vatfer?!brs(jf:jning och avlopp redan har ordnats genoln den allmänna anläggningen. Förutorn den redan anslutna bebyggelsen bör verksarnhetsornrådet omlatta den beb.yggelsefbr vilken valte11/arsötjning och avlopp k0.l11mer att behövas ordnas genoni den alltnänna anläggningen. Först när den planerade utbyggnaden av anläggningen har kolllll1it så långt att nödvändiga anordningarforfastigheternas anslutnin,g kan väntas bli utfi'jrda inom en nära överskådligji'(lmtid bör denna be l~}'ggelse tas med. Så snart ett verksamhetsområde har utvhl.gats kan nämligen berördaf2istighctsägare komrna alt kräva (7afhrbindelsepunkter,genast skall upprät- AB 'relefön Telefax Org:misationsnr >!

245

246

247

248

249

250