Brukarstyrd brukarrevision DBT-enheten Kunga lvs sjukhus

Transkript

1 Brukarstyrd brukarrevision DBT-enheten Kunga lvs sjukhus Granskning av attityderna till och erfarenheten av DBTenheten vid Kungälvs sjukhus Julia Persson/NSPHiG

2 Innehållsförteckning Inledning... 1 Varför brukarrevision?... 1 Några grundprinciper... 2 Om uppdraget... 3 Mål... 3 Målgrupp... 3 Om DBT-enheten... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 4 Referensgrupp... 4 Brukarrevisorer... 4 Genomförande... 4 Sammanfattning av resultaten... 6 Demografi... 6 Lokaler och tillgänghet... 9 Aktiviteter... 9 Information... 9 Vård och behandling... 9 Bemötande och kompetens... 9 Problem och konflikter Summering Intervjumall Frågor och svar Diskussion Metod Bortfall Generaliserbarhet Resultat Önskade förändringar Arbete Hur tar man tillvara revisionsresultatet?... 26

3 Inledning Vård och omsorg som bedrivs skall även utvärderas av de personer som nyttjar den. Det är viktigt att brukarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. Därför har Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg (NSPHiG) och DBT- enheten vid Kungälvs sjukhus inlett ett samarbete kring brukarrevision som har utförts på DBT-enheten vid Kungälvs sjukhus. Detta är en rapport från en sådan brukarrevision, som har utförts på DBT-enheten vid Kungälvs sjukhus. Brukarinflytande är ett nytt arbetsfält för många organisationer inom vård och omsorg. Det kan upplevas svårt att få till stånd hållbara strukturer för brukarinflytande inom kommun och landsting samtidigt som behovet av långsiktiga strategier för att etablera fungerande arbetsformer är stort. I utvärderingen av psykiatrireformen lyfts brukarrevision fram som en metod som landsting, kommuner och brukarorganisationer bör ta initiativ till för att öka brukarinflytandet och därigenom höja kvalitén på vård och omsorg. 1 En brukarrevision är enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsas (RSMH:s) och Schizofreniförbundets definition en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. Brukarrevision bygger på några grundläggande kriterier som formulerades inom User Focused Monitoring (UFM), i Storbritannien I UFM betonas att: Projektet leds och kontrolleras av brukare. De bestämmer forskningsfråga och gör materialinsamling och analys. Om projektet inte kan ha en samordnare med egen erfarenhet av psykisk ohälsa är det viktigt att samordnaren har en stor förståelse för och engagemang i frågan om brukarinflytande. Den grupp som utför projektet skall också ha stort självbestämmande och kunna sköta materialinsamling, analys och publicering av resultat utan inblandning från andra parter. FoU Västernorrland, 2007, Brukarrevision som kunskapsutveckling Varför brukarrevision? Socialstyrelsen understryker att verksamheter och dess beslut om åtgärder skall grunda sig på ett så tillförlitligt underlag som möjligt, och att man därför bör arbeta enligt evidensbaserad praktik 2. I evidensbaserad praktik vägs tre kunskapskällor samman och anses likvärdiga vetenskaplig kunskap, professionens expertis samt brukarens erfarenheter och önskemål. Brukarrevisioner kan därför ses som ett viktigt led i en utveckling mot ett stärkt brukarinflytande och mot att arbeta evidensbaserat. Syftet med brukarrevisionen är att förbättra kvalitén i den vård eller omsorg som är föremål för revision och här spelar brukarna inom verksamheten en nyckelroll. Personer med egen erfarenhet av verksamhetens stöd besitter dels stor kunskap och erfarenhet om verksamheten, dels har de ett 1 Välfärd och valfrihet? Socialstyrelsen

4 unikt inifrån-perspektiv. När denna kunskapsresurs tas till vara utgör den en riklig förbättringspotential och bidrar till både utveckling och förståelse för verksamheten. Genom att tillfråga brukarna och basera förbättringsarbetet utifrån deras svar känner brukarna sig uppskattade och sedda, vilket leder till ett ökat förtroende för verksamheten och ett bättre boende-/arbetsklimat. Utvecklingsarbetet kommer naturligtvis även framtida brukare till gagn. När verksamheter förbättras på det här viset ökar även förtroendet för vården och omsorgen i stort. En brukarrevision stärker också de brukare som utför revisionen. Psykisk ohälsa är ett område som än idag är belagt med mycket tabun och skam, och personer med psykiska funktionsnedsättningar möts inte sällan av misstro och fördomar i samhället. 3 I brukarrevisionen lyfts både brukarnas och brukarrevisorernas erfarenhet av psykisk ohälsa istället upp som en tillgång. Brukarna har kunskap om den aktuella verksamheten och brukarrevisorerna kan, i och med sin egen erfarenhet, utforma relevanta intervjufrågor, intervjua brukarna i ett jämbördigt möte och ställa bra följdfrågor. Revisorernas egen erfarenhet är ett viktigt inslag i intervjuförfarandet eftersom det skapar en trovärdighet i mötet med brukarna som skall intervjuas kring frågor som kan upplevas känsliga och svåra att prata om. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälso- och sjukvården kan det även upplevas lättare att framföra kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personalen stärks av den positiva feedback som lyfts fram. Några grundprinciper Reellt inflytande för omsorgstagarna. Brukare upplever ofta att man inte kan göra sin röst tillräckligt hörd. Med den metod som vi förespråkar ökar möjligheten för den enskilda och gruppen att påverka detta. Dialog och ömsesidiga mål. Brukare leder och kontrollerar processen i samförstånd och ständig dialog med ledning och personal vid verksamheten. På så sätt engageras alla parter vilket bidrar till ett engagerat och långsiktigt förbättringsarbete. Anonymitet. De brukare som medverkar garanteras att få vara anonyma med sina enskilda svar. På så sätt ökar deltagarnas vilja att vara öppna och ärliga i svaren. Oberoende. Brukarrevisionen leds och kontrolleras av brukarorganisationerna. De behandlar de individuella svaren. Resultaten analyseras och värderas även av brukarorganisationerna. Det blir därmed en extern revision av verksamheten. Ökad kvalitet i omsorgen. Resultatet av undersökningen är brukarnas bild av hur omsorgen fungerar. Vår erfarenhet är att den bilden är väsentlig för att kunna definiera och utveckla kvaliteten i verksamheten. Några viktiga ledstjärnor i våra revisionsarbeten är att: - vårdens och omsorgens kvalitet ska vara hög och fortlöpande utvärderas för att utvecklas 3 Mer om detta kan man läsa på projektet Hjärnkolls hemsida: 2

5 - vård- och omsorgstagare ska stå i centrum för all vård- och omvårdnadsutveckling - patienternas och omsorgstagarnas röster måste bli hörda och respekterade Om uppdraget I oktober 2017 tog samordnare på NSPHiG brukarrevisioner kontakt med DBT-enheten på Kungälvs sjukhus. Dessa inledde ett samarbete kring brukarrevision för de brukare som på grund av psykiatriska funktionsnedsättningar går på DBT-enheten på Kungälvs sjukhus. Mål Att utveckla och förbättra verksamheten på DBT-enheten vid Kungälvs sjukhus, genom att ge berörd ledning, personal och brukare ökad kunskap om attityderna till och erfarenheten av erhållen omsorg. Målgrupp NSPHiG fick medel av Nationella självskadeprojektet, för att genomföra en revision på DBT-enheten vid Kungälvs sjukhus. På DBT enheten vid Kungälvs sjukhus är det 97 individer som är knutna till mottagningen. Hela denna grupp blev målgrupp för brukarrevisionen, och det var först till kvarn att anmäla sig till intervjuerna. Målgruppen kommer i rapporten fortsättningsvis att refereras till som antingen brukare eller respondenter. Om DBT-enheten Målgruppen är personer i åldern år med emotionellt instabil personlighetsstörning. DBT enheten erbjuder behandling med team, individualterapi, färdighetsträning, familjeband och telefonstöd. Inom DBT teamet erbjuds även ERGT samt DUGA. De olika terapierna är olika utformade och kan komplettera varandra. DBT behandlingen sträcker sig över två år. Medan DUGA terapin sträcker sig över tio veckor. Metod En undersökning utfördes gällande attityderna till och erfarenheten av det stöd som brukarna har erhållit från DBT- enheten, Kungälvs sjukhus. Denna kartläggning baserades på personliga intervjuer med brukarna. Vi erbjöd respondenterna ett flertal olika sätt att intervjuas på, se under Genomförande. Intervjufrågorna ställdes till en brukare åt gången utifrån en intervjumall. Vid varje intervjutillfälle var det två brukarrevisorer närvarande, en som hade det primära ansvaret för att ställa frågor och en som hade det primära ansvaret för att anteckna svaren. Intervjuerna tog i snitt en timme var att genomföra. De individuella svaren behandlades konfidentiellt. Intervjusvaren sammanställdes och anonymiserades. Resultatet avrapporteras till personal på DBTenheten genom en muntlig presentation av rapporten. Avrapporteringen syftar till att inspirera till samtal kring tänkbara önskvärda insatser och förändringar. Parallellt kan berörd personal och ledning göras starkare av den positiva respons som kunskapen om väl uppfyllda verksamhetsmål ger. 3

6 Spridning av resultatet till brukarna sker genom en sammanfattning av revisionen som NSPHiG kommer att lägga ut på mottagningen. Hela rapporten läggs även ut på NSPHiG:s hemsida. En uppföljningsdag med referensgruppen och verksamheten är även önskvärt att planera in för att stämma av hur verksamheten tagit till sig av det resultat som revisionen visar och vilka förändringar som har realiserats. Styrgrupp För att försäkra att brukarrevisionen är brukarstyrd krävs att revisionen leds och kontrolleras uteslutande av brukare. Styrgruppen utgjordes därför av brukare från någon av de 13 patient-, brukar- och anhörigföreningar som utgör NSPHiG. Styrgruppen bar huvudansvaret för att brukarrevisionen genomfördes utifrån avtalade ramar samt sammanställde och analyserade intervjusvaren. I styrgruppen ingick: Julia Persson, projektsamordnare, NSPHiG. Petter Piccinelli, projektadministratör, NSPHiG. Referensgrupp Referensgruppen bestod av enhetschef från DBT-enheten samt representanterna från styrgruppen. Referensgruppen fungerade som ett diskussionsforum och en mötesplats för dessa parter, där bl.a. intervjumallen och praktiska frågor diskuterades. I denna referensgrupp ingick: Julia Persson, projektsamordnare, NSPHiG. Petter Piccinelli, projektadministratör, NSPHIG. Marie-Louise Litzén, enhetschef Brukarrevisorer De som genomförde intervjuerna är brukarrevisorer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa varav några är medlemmar i NSPHiG:s 13 patient-, brukar- och anhörigföreningar. Samtliga har genomgått en brukarrevisorsutbildning. Alla brukarrevisorer avkrävdes tystnadslöfte. Genomförande Det första mötet mellan NSPHiG och personal på DBT-enheten hölls den 23 oktober Under detta möte informerade samordnare på NSPHiG om brukarrevisionens syfte, praktisk genomgång samt alla steg i revisionen. Tillsammans med personalen och referensgruppen togs intervjufrågorna fram som sedan användes vid intervjuerna på DBT- enheten. Intervjuguiden innehåller sammanlagt 25 huvudfrågor och i vissa fall följdfrågor till dessa huvudfrågor. Frågorna är uppdelade i sju kategorier, lokaler och tillgänglighet, aktiviteter, information, vård och behandling, bemötande och kompetens, problem och konflikter samt en summering. Då saker såsom anmälningsmaterial, intervjumall och behoven hos den aktuella gruppen hade diskuterats lämnades anmälningsmaterialet ut till mottagningen. 4

7 Detta material innehöll en broschyr med information brukarrevisionen där det även stod hur man skulle anmäla sig. Samordnaren på NSPHiG besökte även ett flertal DBT, DUGA samt ERGT patientgrupper för att berätta om den revision som skulle utföras på enheten, detta för att öka möjligheten till att fler patienter anmäler sig till att delta i revisionen. Den intervjuplats som erbjöds var på neutral intervjuplats, hemma hos respondenten eller via telefon. Totalt fick vi in 10 stycken intervjuer. Varje deltagare fick en biocheck som tack för sitt deltagande. Intervjuerna hölls mellan 11 januari och 3 april Därefter påbörjades analysarbetet och rapportskrivandet. Resultatet kommer rapporteras till personal och brukare.. 5

8 Sammanfattning av resultaten Det är en relativt homogen grupp som har intervjuats, detta framkommer i vissa svar och diskuteras mer i slutet av rapporten. Genom nedanstående rubriker kommer specifika områden av intervjumallen redogöras för: Demografi, Lokaler och tillgänglighet, Aktiviteter, Information, Vård och behandling, Bemötande och kompetens, Problem och konflikter samt Summering. Observera att inte alla i svarsgruppen har besvarat de följdfrågor som finns i intervjumallen och därför inte bygger på åsikter från alla respondenter. Demografi Det var 10 stycken individer som valde att delta i undersökningen, åldersfördelningen sträcker sig från 19 år till 51 år. Majoriteten befinner sig i åldersgruppen år (diagram 1). Könsfördelningen kan ses i diagram 2. Behandlingsform kan ses i diagram 3. Aktuell på mottagningen kan ses i diagram 4. Åldersfördelning år år år år Diagram 1: Åldersfördelningen för deltagarna i revisionen. 6

9 Könsfördelning *Kvinnor *Män Diagram 2: Könsfördelning av respondenterna. Behandling DUGA ERGT DBT Diagram 3: Respondenternas erfarenhet av behandling. 7

10 A Aktuell på mottagningen månader 1-3 år Diagram 4: Respondenternas aktualitet på mottagningen. 8

11 Lokaler och tillgänghet I fråga om vad patienterna tycker om lokalerna så svarar samtliga att de är mycket bra och bra (10st; fråga A1). På frågan om det är lätt eller svårt att komma i kontakt med mottagningen svarar samtliga respondenter att det är lätt (10st; fråga A2). På frågan om man behöver komma i kontakt med sin behandlare, får man kontakt snabbt eller tar det tid svarar samtliga att det går ganska snabbt och snabbt (10st; fråga A3). På frågan om man behöver ändra tid, svarar samtliga att de är ganska lätt och lätt. Övriga respondenter har haft fasta tider som inte är ändringsbara. (4st; fråga A4). Aktiviteter I fråga om arbete, studier, praktik eller annan typ av formell sysselsättning så har den överväldigande majoriteten något av detta (8st; fråga B1). Av de två respondenter som inte har det svarar en att hen vill ha detta (fråga B1b). Information På frågan om hur man upplever den information man fått om den egna problematiken svarar nästan samtliga respondenter att den varit bra och väldigt bra (9st; fråga C1). På frågan hur man upplever den information man fått om olika vårdalternativ (olika behandlingsalternativ inom DBT-enheten såsom DUGA, ERGT och standard DBT) svarar hälften att denna varit bra (5st; fråga C2). Samtliga av respondenternas anhöriga/närstående har blivit erbjudna någon form av information eller stöd från mottagningen (10st; fråga C3). Vård och behandling På frågan om man har en vårdplan svarar tre respondenter ja (fråga D4). De respondenter som gjort en vårdplan uppger att de har tagit del av denna (fråga D4b). Nästan samtliga respondenter upplever sin behandling som väldigt bra och bra (8st; fråga D5). På frågan om man saknar någon form av särskilt inslag i behandlingen svarar över hälften nej (7st; fråga D6). På frågan vad vill du att behandlingen ska leda till för din del i ditt liv ger flera respondenter bl.a. uttryck för att de vill få ett bättre mående samt kunna identifiera känslor tydligare (fråga D7). Nästan samtliga respondenter upplever att behandlingen på något sätt förändrat deras livssituation positivt (9st; fråga D8). På frågan skulle du vilja att personalen stöttade dig mer angående din kroppsliga hälsa än vad de gör idag svarar hälften av respondenterna nej (5st; fråga D9). De respondenter som önskar stöttning efterfrågar bl.a. fysik aktivitet på recept, hjälp med kosthållning samt att en fysioterapeut borde finnas på mottagningen (fråga D9b). Bemötande och kompetens I fråga hur man upplever personalens bemötande svarar nästan samtliga bra och mycket bra (9st; fråga E1). De flesta respondenter upplever även att personalen har tillräcklig kunskap för att kunna hjälpa dem (8st; fråga E2). 9

12 Den överväldigande majoriteten av respondenterna upplever även att de känner sig förstådda av personalen (8st; fråga E3). Nästan samtliga respondenter svarar ja på frågan om man upplever att ens svårigheter tas på allvar i samtal med personalen (8st; fråga E4). Problem och konflikter På frågan om du får problem med personal på mottagningen känner du då att du skulle kunna ta upp det med någon svarar över hälften av respondenterna ja (6st; fråga F1). De flesta skulle ta upp dessa problem med sin behandlare eller någon av de andra patienterna i gruppen (fråga F1b). Hälften av respondenterna vet inte om det finns ett forum på mottagningen där man kan ta upp synpunkter på sin behandlare eller på den vård man får (5st; fråga F2). Summering I fråga om man hade rekommenderat mottagningen om man hade haft en vän med liknande problematik svarar nästan samtliga ja (9st; fråga G1). Flertalet av respondenterna påtalar den betydande och effektiva hjälpen man får i behandlingen (fråga G1b). Vad på mottagningen respondenterna skulle vilja ändra på eller ha mer av är bl.a. mer personal, samt lättfattligare material (fråga G2). 10

13 Intervjumall Intervjumallen omfattade 23 frågor. Frågorna och svaren är indelade i sju kategorier: A. Lokaler och tillgänglighet B. Aktiviteter C. Information D. Vård och behandling E. Bemötande och kompetens F. Problem och konflikter G. Summering Varje fråga i intervjumallen presenteras här nedan. Antalet svarande kan variera beroende på att alla respondenter kanske inte svarat på alla frågor eller på grund av att vissa svar saknat relevans för frågan. För att lyfta fram några specifika kommentarer och/eller för att illustrera några av de sammanfattade svaren, har kompletterande citat använts. Dessa står att läsa under rubriken Citat i slutet av vissa frågor. Dessa utgör alltså inte några ytterligare svar, utan är enbart exempel på de svar som finns sammanfattade ovan. Frågor och svar Här nedan följer de frågor och svar som brukarrevisionen resulterade i. Bakgrundsfrågor Ålder Svar: Åldersfördelningen för respondenterna illustreras på sidan 7 (diagram 1). Kön Svar: Könsfördelningen för respondenterna illustreras på sidan 8 (diagram 2). Vilken behandling har du erfarenhet av DUGA, ERGT eller DBT? Svar: Erfarenhet av respondenternas behandling illustreras på sidan 8 (diagram 3). Hur länge har du varit aktuell på mottagningen? Svar: Hur länge respondenterna varit aktuella på mottagningen illustreras på sidan 9 (diagram 4). A. Lokaler och tillgänglighet A1. Vad tycker du om lokalerna? 11

14 Svar: Åtta respondenter svarar bra, två svarar väldigt bra. Bra, lättillgängligt. Jättebra, det är luftigt, bra med smårum så att man kan gå in för sig själv. Tidigare var köket mindre, blev svårt för mig eftersom jag har social fobi, nu när köket är större underlättar det för mig. De är rätt bra tycker jag. Tavlorna går att titta på. De är bra. Behövs fler projektionsskärmar när man ska titta på film i behandlingsrummet (...). A1b. Skulle du vilja ändra på något beträffande lokalerna? Vad i så fall? Antal svarande: 0 st. A2. Är det lätt eller svårt att komma i kontakt med mottagningen? Svar: Tio respondenter svarar lätt. A2b. Om lätt/svårt på vilket sätt? Antal svarande: 9 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Man har ju kontakt med sin egen terapeut så det tycker jag blir väldigt smidigt. Det enda som kan vara svårt är läkaren som kan vara svår att få tag på. De har en speciell mobil som vi kan ringa eller sms:a. Jag har telefonnumret, de svarar när de kan. A3. Om du behöver komma i kontakt med din behandlare, får du i så fall kontakt snabbt eller tar det tid? Svar: Sex respondenter svarar snabbt, fyra respondenter svarar ganska snabbt. A3b. Om det tar tid, vad är det i så fall som tar tid? Antal svarande: 0 st. 12

15 A4. Om du behöver ändra tid, är det lätt eller svårt? Svar: Tre respondenter svarar lätt, en svarar ganska lätt, medan sex respondenter har haft fasta tider som inte är ändringsbara. Det var fasta tider för kursen vilket jag tycker är bra. Det är fasta tider, noga att man kommer på varje lektion. Pratas mycket om att om man missar lektioner så åker man ut. Kände en press så gick även dit när jag var sjuk och egentligen borde stannat hemma. Men jag kan förstå det också, det är en intensiv behandling. A4b.Om svårt på vilket sätt/ge exempel? Antal svarande: 0 st. B. Aktiviteter B1. Har du arbete, studier, praktik eller någon annan typ av formell sysselsättning? Svar: Åtta respondenter svarar ja, två svarar nej. B1b. Om inte, skulle du vilja ha någon formell sysselsättning? Antal svarande: 2 st. Svar: En respondent svarar ja, en svarar nej. B1c. Vad behöver du i så fall för att bli redo för det? Antal svarande: 0 st. B1d. Upplever du att din behandlare har varit behjälplig i att få information eller ta de kontakter som behövs? Antal svarande: 1 st. Svar: Den svarande respondenten svarar ja. C. Information C1. Hur upplever du den information du fått om den egna problematiken? Svar: Två respondenter svarar mycket bra, sju svarar bra, en svarar ganska bra. Vi har gått igenom väldigt bra kapitel i utbildningsmaterialet. Jag har fått lära mig att stanna upp. Det har blivit mycket bättre i vardagen, jag hade varit i mycket sämre skick om jag inte hade gått i DUGA. 13

16 Bra, fick information om hur man kan behandla det och hur man kan se på det. Väldigt bra, känner att jag själv fått mer förståelse för min problematik, både genom gruppen och enskilt med min kontaktperson. Fått många aha-upplevelser, först nu efter att jag gått DUGA som jag verkligen fattar. Tidigare hade jag verktygen men förstod inte riktigt. Vi hade de här kontaktmannasamtalen och de var jättebra. Rätt bra, fått uppfattningen inom psykiatrin att man inte berättar om diagnoser, bra att få reda på sådant så man inte googlar det själv och förstår fel. C1b. Från vem har du fått informationen? Svar: Samtliga respondenter har fått information från sina behandlare på DBTenheten. C2. Hur upplever du informationen du fått om olika vårdalternativ (olika behandlingsalternativ inom DBT-enheten såsom DUGA, ERGT och standard DBT)? Antal svarande 10 st. Svar: Fem respondenter svarar bra, fyra svarar mindre bra, en svarar vet inte. Väldigt lite, man fick en broschyr första mötet. Det lades stort fokus på att man uppfyllde kriterierna för att passa in i gruppen. Fick välja mellan två olika alternativ. Det var bra information ( ). Jag fick inte själv välja, de valde det som de tyckte passade bäst för mig. Ganska lite information om de olika alternativen tycker jag. C2b. Finns det något du skulle vilja få mer information om? Antal svarande: 0 st. C3. Har dina anhöriga/närstående blivit erbjudna någon form av information eller stöd från mottagningen? Svar: Tio respondenter svarar ja. Ja det finns en kurs som de vill att ens anhöriga ska gå. Svårt dock att medla det till dom. Ja, finns något som heter familjeband, mina föräldrar går på det just nu. 14

17 Vård och behandling D4. Har du en vårdplan? Svar: Tre respondenter svarar ja, fem svarar nej, två svarar vet inte. Vet inte vad det är. Så antagligen inte. Ja, en lite luddig sådan. Vi har ett kontrakt på att jag ska gå i DBT i minst ett år, så det är väl det som är vårdplanen i så fall. D4b. Om ja har du tagit del av den? Antal svarande: 3 st. Svar: Tre respondenter svarar ja. D5. Hur upplever du din behandling? Svar: Fem respondenter svarar mycket bra, tre svarar bra, en svarar sådär, en svarar intensiv. D5b. Om bra/dålig: på vilket sätt? Antal svarande: 9 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Vi har fått jättemycket stöd av våra kontaktmannapersoner och även i gruppen. Bra på alla sätt tycker jag. DBT är det som funkar för mig, det är bara positivt. Har haft KBT och vanlig psykiatri, det har inte alls funkat lika bra. De gjorde väldigt mycket, de var där. Och just att det var en grupp var värdefullt för mig, man får andra perspektiv och stöttar varandra; Jag brukar göra så här. Vid psykisk ohälsa känner man sig ensam. Den hjälper mig väldigt mycket. I början tyckte jag inte det men nu när jag börjar förstå innebörden tycker jag den är väldigt bra. Det är ganska mycket, men den är bra. 15

18 Tycker den varit ganska slapp. Diffus, vem som har koll på grejerna. Jätteintressant, den har gett mig blodad tand, så jag vill fortsätta. Man gick igenom så tuffa block, speciellt när man har så starka känslor som vid självskadebeteende, det hinner inte liksom sjunka in förrän det är dags för nästa moment. Vissa kapitel var väldigt svåra, man behöver samla sig, bra om behandlingen varit längre så att man hade kunnat smälta innan man gick vidare till nästa möte. D6. Saknar du någon form av särskilt inslag i behandlingen? Svar: Tre respondenter svarar ja, sju svarar nej. D6b. Om ja, i så fall vilket/vilka? Antal svarande: 3 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Några fler föreläsare, och att de verkligen är kontrollerade innan. Vi hade en ( ) som föreläste med henne kände jag vad gör hon här?. När ÅSS kom och föreläste var det väldigt klargörande, jag fick flera aha-upplevelser. Bättre kontaktmannaskap. Det är mycket fokus på att acceptera. Men hur ska jag bli frisk? Hur ska jag komma tillbaka, så fort och effektivt som möjligt? För vissa blir den psykiska ohälsan en identitet. Det är bra med acceptans, men viktigt att hitta strategier för att bli frisk. När de t ex nämnde träning fick vissa i gruppen ångest, men viktigt att trycka på det då det leder till att man mår bättre. De borde ha tryckt på det ännu mer. De ger medel och sånt, men sen gäller det att använda det. D7. Vad vill du att behandlingen ska leda till för din del i ditt liv? Antal svarande: 9 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Till att jag mår bättre. Blir stabilare i mig själv ( ). Till psykiskt bättre mående, från att ha varit känslomässigt förstoppad till att identifiera känslor. 16

19 Att jag ska bli mindre stressad och nervös, ha lättare i sociala sammanhang. I slutändan hoppas jag att jag kan återgå till jobb. Typ fungera bättre på arbetsplatsen och i relationer. Jag vill komma över på den positiva sidan igen, förut var allting deppigt. Efter behandlingen har jag kommit in i en ny fas i livet kan man säga, som faktiskt har fungerat. Att jag mår bättre, inte har sådan ångest. Att jag ska ha ett funktionellt liv och kunna hantera alla svåra situationer. Att jag mår bättre, psykiskt frisk, att jag kan leva ett normalt liv. ( ) lägga märke till mina känslor, vad som sker inom en, speciellt i sociala sammanhang. D8. Har behandlingen på något sätt förändrat din livssituation i så fall på vilket sätt? Svar: Nio respondenter svarar ja, en svarar nej. D8b. Om ja, i så fall på vilket sätt? Antal svarande: 9 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Lärt mig kommunicera bättre med min man. Jag har börjat ta tag i saker nu, känner mig mer kompetent. Tidigare kunde det vara så att jag varken kände mig uppåt eller neråt, nu känner jag mer glädje och har börjat ta mig ut socialt mer, jag umgås mer nu. Jag mår bättre, kan jobba 50% så det har den absolut. Jag har blivit mycket mer stabil i mitt mående, försöker inte ta mitt liv eller självskada mig lika ofta längre, så det har gjort mycket skillnad. Min livskvalitet har blivit bättre. 17

20 Har fått sluta jobba ett tag för att kunna fokusera på mig själv. Identifierat känslorna som kommer varför är jag arg?. Blivit vaken för vad jag vill. Har blivit modigare ( ). Känner mig tryggare i mig själv. Min sambo och jag kommunicerar mycket bättre med varandra nu. Inte lika rädd att åka buss heller. Så det har hänt rätt mycket när man tänker efter. ( ) har lärt mig att se tidiga signaler och fått hjälpmedel för att stanna upp. Nu försöker jag verkligen smaka på maten när jag äter och vara där när jag kramar om ( ). Har fått hjälp att förstå ångesten, t ex urskilja primära och sekundära känslor. Har fått väldigt bra redskap i vardagen som gör att jag klarar av den mycket bättre. Jag börjar se ljuset i tunneln. D9. Skulle du vilja att personalen stöttade dig mer angående din kroppsliga hälsa än vad de gör idag? Svar: Fyra respondenter svarar ja, fem respondenter svarar nej, en svarar vet inte. D9b. Om ja - på vilket sätt? Antal svarande: 4 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Information om vad som finns att tillgå. ( ) tips och råd, motion på recept. Vi hade behövt en sjukgymnast på mottagningen, det är många av patienterna som har fysiska besvär. Att de följer upp, att man känner att man har någon där. ( ) mer hjälp med mat och träning ( ). E. Bemötande och kompetens E1. Hur upplever du personalens bemötande? Svar: Sex respondenter svarar mycket bra, tre svarar bra, en svarar både bra och dåligt. 18

21 E1b. Vad fungerar bra respektive mindre bra? Antal svarande: 9 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Väldigt ödmjuka och förstående. De tog en verkligen på allvar, respekterade det man kände och tyckte. De passar väldigt bra för att jobba inom det området. När man mådde dåligt var de lite för omsorgsfulla, jag behövde bara vara lite ifred ( ). Men de lyssnade på mig, man kände sig aldrig förlöjligad. Mycket positivt. Det har varit ett proffsigt, hjärtligt och personligt bemötande. Tycker de var sakliga, kunniga och trevliga. De är trevliga och sådär. Väldigt snälla, trevliga, de lyssnade på en. Det har känts tryggt att komma dit, man har känt sig välkommen och omtyckt. Känns att de bryr sig om en. Alltid glada och trevliga, man kan öppna sig väldigt fort. Alltid positiv energi där. De är trevliga, lätta att prata med ( ). Behandlarna är väldigt bra, det är väl läkarna i så fall som inte är optimala. De tar en inte på allvar helt och hållet. Lyssnar inte alltid på ens uppfattningar. Flera som upplevt problem med sina läkare ( ). E2. Upplever du att personalen har tillräcklig kunskap för att kunna hjälpa dig? Svar: Åtta respondenter svarar ja, en svarar tror det, en svarar både ja och nej. E2b. Om ja/nej: hur visar det sig, kan du ge exempel? Svar: Respondenterna svarar följande. 19

22 Tror att behandlarna har så mycket kunskap som de kan ha typ. Läkarna har inte tillräcklig kunskap om psykisk ohälsa. Varje gång man frågar någonting så kan de det direkt, de behöver inte kolla i någon bok. Imponerad över att de kommer ihåg allt. Jag är väldigt nöjd. De kunde svara på mina frågor och funderingar. De vet vad de pratar om ( ). De ger bra exempel på vad de menar med vissa färdigheter och så. Väldigt duktiga på att förklara, de kunde gå ner lite och förklara så man förstod. De har kunnat förklara så alla har förstått ( ). Just att de vill lära sig mer. Kom det fram något som inte ingick i deras kursplan så bemötte dom det öppet och nyfiket ungefär som det har vi inte tänkt på, berätta mer eller ja så kan man också göra, vilken bra ide!. E3. Känner du dig förstådd av personalen? Svar: Åtta respondenter svarar ja, en svarar oftast, en svarar både ja och nej. E3b. Om ja/nej: hur visar det sig, kan du ge exempel? Svar: Respondenterna svarar följande. Fanns tillfällen då de inte förstod, och tjatade om samma sak. När jag frågar så har det inte varit några frågetecken, alltid öppen dialog. Det känns inte som att de frågor man har är dumma frågor. De har lyssnat på vad man säger, de har kunnat bekräfta det man känner och tycker. 20

23 Om jag mår dåligt så bekräftar de det är ok, och ger förklaringar. De säger inte bara ryck upp dig. De har hjälpt mig reda ut vad jag tänker, att formulera vad jag tänker, de förstår vad jag pratar om när jag själv inte riktigt får fram vad jag menar. Exempelvis om man gjort något man inte känner sig så bekväm med, så kan de förklara det utifrån ens problematik, det blir mindre jobbigt då ( ). E4. Upplever du att dina svårigheter tas på allvar i samtal med personalen? Svar: Åtta respondenter svarar ja, två svarar inte riktigt. Ja från första gången jag träffade dom. De allra flesta i alla fall. E4b. Om nej: kan du ge exempel? Antal svarande: 2 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Känns som att allt sopas under mattan. Det är jag lite negativ till. En gång när jag fick en ångestattack märkte jag att en av dom blev chockad ( ). F. Problem och konflikter F1. Om du får problem med personal på mottagningen känner du då att du skulle kunna ta upp det med någon? Svar: Sex respondenter svarar ja, tre svarar nej, en svarar vet inte. F1b. Om ja - vem tar du upp problemen med? Antal svarande: 6 st. Svar: Respondenterna skulle ta upp detta med sin behandlare eller någon av de andra patienterna i gruppen. 21

24 F1c. Om nej - hur kommer det sig? Antal svarande: 1 st. Svar: Respondenten svarar följande. Det kändes inte som att det var någon som lyssnade ( ). F2. Om du har synpunkter på din behandlare eller på den vård du får, upplever du då att det finns ett forum på mottagningen att ta upp detta i? Svar: Tre respondenter svarar ja, två svarar nej, fem svarar vet inte. Har jag inte tänkt på, har bara tänkt att det varit så himla positivt. Det kanske låter konstigt men jag är verkligen överväldigat överraskad över hur bra det varit. Det tror jag inte, vet inte vart jag skulle vända mig i så fall. Ja i slutet lite, vi gjorde en utvärdering. Summering G1. Hade du rekommenderat mottagningen om du haft en vän med liknande problematik som du? Svar: Nio respondenter svarar ja, en svarar både ja och nej. G1b. Om ja/nej: hur kommer det sig? Svar: Respondenterna svarar följande. För att jag själv blivit hjälpt av det här. Jag tror att de verktyg vi får är väldigt hjälpsamma för den typen av problem jag har. Nu vet jag hur mycket hjälp man får. Jag har lärt mina barn också, hur man pratar med varandra och hur man kan stanna upp. Jag ångrar verkligen inte att jag gick den här behandlingen. För det hjälper, och att man är flera antal, man känner en gemensam faktor. 22

25 Har fått ett så bra bemötande, öppet, inga krusiduller. Mjukt mottagande, inget dömande. Känner att jag gjort sådana framsteg i mitt mående så därför skulle jag verkligen rekommendera den. Mysig sammanhållning bland oss tjejer som gick där, men gruppen hade sina brister. Det var väldigt lärorikt, man snappade åt sig en del. Det var ett väldigt bra program vi gick igenom. För jag tycker det är bra, det har hjälpt mig. Den här sortens behandling är bred, den hjälper många tror jag. För att jag själv är så nöjd. G2. Sammanfattningsvis, vad på mottagningen skulle du vilja ändra på eller ha mer av? Antal svarande: 8 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Det enda jag kan komma på i så fall är fler bekväma stolar ( ). Kanske en förslagslåda där man kan ge förslag på saker, så behöver man inte gå direkt till en person och berätta. Mer personal, så att man kan få mer hjälp, det saknade jag och de var det flera som gjorde. Det vi arbetar med i arbetsbladen är så fackmässigt skrivet, jag hade önskat mer vanlig hederlig svenska. Att jag fick gå där längre ( ). Det hade varit hjälpsamt om det fanns en kontakt på mottagningen för aktiviteter. En kontakt till omvärlden kan man säga, både för fritidsaktiviteter och för t ex praktik. Det behövs någon form av helhetsperspektiv. En mellanhand kopplad till Arbetsförmedlingen, som förmedlar praktikplatser ( ). 23

26 Behandlingen skulle vara lite längre så att informationen hinner sjunka in. Framförallt i början, läxorna var så svåra att flera inte hunnit eller orkat göra dom ( ). I början stressade man igenom allt. Fokusera lite mer på vad man kan göra för att bli frisk. Man vill ändå kunna arbeta, komma tillbaka. De är bra på det här med att man har en sårbarhet, och att acceptera, men det hade behövts mer fokus på hur man ska bli frisk. Det går från 100% till att bara ta slut, man ses fyra gånger i veckan. Under tio veckor är det ens liv, som ett jobb. Att sen inte ha något att återgå till ( ). Skulle vara bra att trappa ut mot slutet, först till tre gånger i veckan, sen till två och sista veckan bara en session. De har booster träffar en gång i veckan, de är mellan klockan 13 och 15, så fort jag börjar universitet kommer jag inte kunna gå på dom mer. De borde ha dom senare på dagen, som med familjebandsträffarna. G3. Är det något annat du vill tillägga? Antal svarande: 3 st. Svar: Respondenterna svarar följande. Jag är jätteglad att jag fått möjlighet att gå den kursen, vill fortsätta med DUGA ( ). Man får ge det en chans också. Låta det gå ett tag innan man bedömer det. Tyckte det var en helt värdelös behandling de första 2 3 månaderna. Jag är bara väldigt glad för den här kursen. Många av oss som går där är trögtänkta, i och med vår problematik, men det har ändå gått bra på grund av alla repeteringar. Svårt att se effekterna här och nu, men jag märker av det när jag hamnar i olika situationer, att det jag lärt mig från kursen sitter i ryggraden. 24

27 Diskussion Metod Bortfall På DBT-enheten är det 97 patienter. Anmälningsmaterial delade NSPHiG ut till enheten som i sin tur delade ut detta till brukarna. Samordnare på NSPHiG besökte även ett flertal DUGA, ERGT samt DBT grupper där material delades ut. Tio stycken brukare valde att bli intervjuade. Generaliserbarhet NSPHiG hade som uppdrag att slutföra cirka 20 intervjuer. Resultatet blev tio intervjuer. Detta ger ett underlag för en diskussion om möjliga utvecklingsmöjligheter mellan brukare, personal och ledning. Resultat Det är en tämligen likartad grupp som har intervjuats. Alltigenom är respondenterna nöjda med DBTenheten. Samtliga respondenter uppger att de tycker bra om lokalerna på DBT-enheten. Om man behöver komma i kontakt med mottagningen så upplever samtliga respondenter att detta är lätt. Om man behöver komma i kontakt med sin behandlare så uppger över hälften att detta går snabbt. Om man skulle behöva ändra tid upplever majoriteten att detta är lätt och ganska lätt. Nästan samtliga respondenter upplever att den information man fått om den egna problematiken från DBT-enheten varit mycket bra och bra. Samtliga respondenter uppger att deras anhöriga eller närstående blivit erbjudna någon form av information eller stöd från mottagningen. Nästan samtliga respondenter upplever sin behandling som bra och väldigt bra. Behandlingen på mottagningen har även förändrat majoritetens livssituation till det bättre. Personalens bemötande får en överväldigande positiv respons. Flera nämner det trevliga och omsorgsfulla bemötandet. De flesta respondenter upplever även att personalen har tillräcklig kunskap för att kunna hjälpa dem. Flertalet betonar den gedigna kunskap som personalen besitter. De flesta respondenter känner sig förstådda av personalen. Respondenterna upplever även att deras svårigheter tas på allvar i samtal med personalen. Nästan samtliga respondenter hade rekommenderat mottagningen om man hade haft en vän med liknade problematik. Önskade förändringar Det finns också områden som behöver förbättras. Cirka hälften av respondenterna upplever att de inte fått tillräckligt med information om olika behandlingsalternativ inom DBT-enheten såsom DUGA, ERGT och standard-dbt. Endast tre av respondenterna uppger att de har en vårdplan. Några av respondenterna uppger att de saknar vissa inslag i behandlingen, bl.a. fler föreläsare. Drygt hälften av respondenterna skulle vilja ha mer stöttning av personalen gällande den kroppsliga hälsan. Det som efterfrågas är bl. a. en fysioterapeut på mottagningen. 25

28 Några respondenter uppger att om de skulle få problem med personal på mottagningen så kan de inte ta upp det med någon. Om respondenterna skulle ha synpunkter på sin behandlare eller den vård de erhåller upplever hälften att de inte vet om det finns ett forum på mottagningen att ta upp detta i. Arbete Av de tio respondenterna svarade två stycken att de inte har något arbete, studier eller praktik. Några uppger att de är sjukskrivna just nu från sitt arbete. Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Göteborgsregionen ligger bland de högsta i landet över antal sjukskrivningar i psykiska diagnoser (Försäkringskassan , Psykisk ohälsa en stor utmaning som kräver samarbete). Arbete eller likvärdig sysselsättning är viktigt för vår känsla av sammanhang, delaktighet och gemenskap i samhället. Dessa faktorer är även viktiga för hälsan. Det är därför värt att se över hur man som bäst stöttar och uppmuntrar de brukare som har en önskan om att få arbeta eller sysselsätta sig på andra sätt. Hur tar man tillvara revisionsresultatet? Efter vår rapportering av revisionsresultatet är det viktigt att: o o o o o Resultatet når ut till brukare, berörd personal och gärna även till högre ledning och befattningshavare. Ledning och berörd personal diskuterar och prioriterar bland förbättringsområdena. Personal/arbetsgrupper får tid att komma med förslag till åtgärder. Beslut om åtgärder tas, genomförs och kontrolleras noga initialt. Revisionen följs upp i ett senare skede. 26