Rapport avseende brukarrevision genomförd på boendestödet i Burlövs kommun sommaren 2016 Burlövs kommun

Transkript

1 Rapport avseende brukarrevision genomförd på boendestödet i Burlövs kommun sommaren 2016 Burlövs kommun Conny Allaskog Johannes Nilsson Annette Mellström Jan-Inge Nilsson Jessica Andersson Sheila Dale Rosmari Emanuelsson Håkan Andersson John Andersson Jenny Jentzsch

2 Innehållsförteckning Kapitel 1. Inledning, uppdraget, tillvägagångssätt Inledning 3 Varför brukarrevision? 3 Uppdraget 4 Om boendestöd i Burlöv kommun 5 Tillvägagångssätt 5 Definitioner 7 Kapitel 2. Sammanfattning av resultat, resultat, utvecklingsförslag Sammanfattning av resultat 7 Resultat 14 Aktiviteter och trivsel 14 Innehållet i stödet 19 Samordnad individuell plan (SIP) 23 Planering och samverkan 24 Bemötande och kompetens 25 Problem och konflikter 29 Sammanfattningsvis 31 Utvecklingsförslag 33 Referenser 37 2

3 Brukarrevisionsrapportens disposition att ta del av rapporten Kapitel 1 Inledning, uppdraget, tillvägagångssätt I detta kapitel ges information om vad en brukarrevision är, och varför en brukarrevision görs. Här ges också information om vad just denna brukarrevision avser, samt vilket tillvägagångssätt som använts. Kapitel 2 Sammanfattning av resultat, resultat, utvecklingsförslag I detta kapitel ges en sammanfattning av resultatet (de intervjuer som genomförts). För den som vill ta del av det fullständiga resultatet ges en längre resultatdel. I detta kapitel återfinns också utvecklingsförslag utifrån det framkomna resultatet. Kapitel 1. Inledning, uppdraget och tillvägagångssätt Inledning Brukarinflytande, det vill säga att den som använder en samhällsfunktion också har inflytande över dess utformning och innehåll kan tyckas vara en självklarhet. Citatet den som har skorna på fötterna vet var de skaver kan sägas sammanfatta begreppet. För att nå brukarinflytande behöver dock olika metoder tas fram, implementeras och användas. En sådan metod är brukarrevision. En brukarrevision är enligt Riksförbundet för Social och Mental Hälsas (RSMH) och Schizofreniförbundets definition en granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till personer med psykiska funktionshinder som utförs av brukare och/eller närstående. En brukarrevision är alltså en granskning av en verksamhet som utförs av personer med egen erfarenhet och där dessa kommer fram till vad som ska undersökas, utför intervjuerna som ingår i granskningen, tar fram rapport kring vad som enligt granskningen varit bra i verksamheten som granskats, mindre bra och utvecklingsförslag, samt återkopplar dessa resultat till verksamhetens ledning och personal. Varför brukarrevision? Syftet med en brukarrevision är att identifiera tillgångar och svagheter, samt utvecklingsmöjligheter i den verksamhet där brukarrevisionen genomförs. Detta görs genom att använda personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Enkelt uttryckt att förbättra kvaliteten i verksamheten genom brukarinflytande. Personer med egen erfarenhet av verksamhetens stöd besitter kunskap och erfarenhet om verksamheten och har ett unikt egenupplevt perspektiv. I en brukarrevision är denna kunskap grunden till förståelsen för verksamheten och en kunskapskälla till utveckling av densamma. Brukarrevisorerna har en inifrånförståelse av situationen de reviderar. Det ger brukarrevisorerna ett annat perspektiv när det gäller att ta fram frågor, ställa bra följdfrågor, och underlätta ett jämställt möte. Detta kan också bidra till en annan förståelse av intervjumaterialet. 3

4 Brukarrevisorernas erfarenhet kan också skapa trovärdigheten i mötet med brukarna som ska intervjuas och underlätta samtal kring frågor som kan upplevas som känsliga och/eller svåra att prata om. Erfarenheten från tidigare brukarrevisioner visar också att brukare lämnar andra svar när brukare intervjuar brukare än om personal ställer samma frågor. Man kan i sammanhanget konstatera att det finns ett maktförhållande mellan personal och brukare som inte finns mellan brukare och brukarrevisorer. Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommunen och hälsooch sjukvården kan det upplevas lättare att framföra kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområden kan fångas upp samtidigt som personalen stärks av den positiva feedback som lyfts fram. En viktig aspekt av brukarrevision är också att den är oberoende av verksamheten där brukarrevisonen genomförs vilket ger en högre trovärdighet än undersökningar som görs av verksamheten själv. En synergieffekt med att utföra brukarrevision är också att mötet med brukarrevisorer kan bidra till att ge hopp till de som intervjuas. Att möta brukarrevisorer som är återhämtade kan därigenom bidra till den egna återhämtningen hos de som blir intervjuade. Uppdraget Under sommaren 2016 genomfördes en brukarrevision kring insatsen boendestöd i Burlöv kommun. Uppdraget innebar att brukarrevisorerna skulle ta reda på hur personer som har boendestöd i Burlöv upplevde insatsen. Vad var bra, vad var mindre bra, och hur kan insatsen boendestöd utvecklas framöver. Bakgrunden till uppdraget var den beställning av brukarrevision som gjordes av Burlöv kommun där man ville titta närmare på en av kommunens insatser inom socialpsykiatrin. Uppdraget gick till NSPH Skåne, som i samarbete med RSMH och det så kallade Brukarrevisionsprojektet utför brukarrevisioner. Denna rapport är resultatet av denna beställning av brukarrevision och har genomförts sommaren 2016 kring insatsen boendestöd i Burlöv kommun. De som utförde brukarrevisionen var Annette Mellström, John Andersson, Sheila Dale, Jessica Andersson, Håkan Andersson, Jan-Inge Nilsson, Rosmari Emanuelsson och Jenny Jentzsch. Som brukarrevisionssamordnare fungerade Johannes Nilsson och Conny Allaskog. Alla som utförde brukarrevisionen har genomgått brukarrevisionsutbildning under ledning av NSPHiG som har flerårig erfarenhet av att genomföra och utbilda brukarrevisorer. Alla brukarrevisorerna har också egen erfarenhet av psykisk ohälsa. 4

5 Om boendestöd i Burlöv kommun Insatsen boendestöd, som denna brukarrevision avser, beskrivs av Socialstyrelsen som: ett stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper, bland annat personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet kan vara både praktiskt och socialt, och syftet är att stärka förmågan att klara vardagen i bostaden och ute i samhället (Socialstyrelsen, 2011). Boendestöd är också en av insatserna inom socialpsykiatrin i Burlöv kommun och i kommunens interna dokument som ännu är under sammanställning beskrivs målgruppen och kriterierna för insatsen: Boendestöd riktar sig till personer som är drabbade av psykisk ohälsa, bor i eget boende och som upplever behov av stöd för att bemöta de sociala konsekvenser deras psykiska ohälsa har förorsakat. Insatsen utformas individuellt, och har som syfte att stärka självförmågan/egenkraften så att möjligheten till ett normalt liv och delaktighet i samhället ökar. Boendestödet stöttar den enskilde i att hitta och formulera mål och delmål, göra en planering för hur de ska nås, samt är delaktig i utförandet där den enskilde upplever behov av det. Boendestödet utgör även en länk ut till andra aktörer som den enskilde kan behöva för att nå sina mål. Perspektivet är holistiskt, dvs. vi tittar på vardagslivets alla områden. (Burlöv kommun, 2016) Tillvägagångssätt Denna brukarrevision har genomförts av brukarrevisionssamordnarna Conny Allaskog och Johannes Nilsson, och av åtta brukarrevisorer som genomgått brukarrevisionsutbildning den 6-7 oktober 2015 (utbildningen genomfördes av NSPH i Göteborg som har flerårig erfarenhet av att utföra brukarrevision) innan brukarrevisionen kring insatsen boendestöd i Burlöv påbörjades. Innan brukarrevisionen påbörjades hade brukarrevisionssamordnaren Conny Allaskog ett möte den 21 april med enhetschef för boendestödet i Burlövs kommun Mette Kolnig kring den kommande brukarrevisionen. Efter detta möte lämnades också informationen kring insatsen boendestöd i form av utdrag från Burlövs interna dokument som är under sammanställning. Kort efter detta startmöte hållits fortsatte planeringen av den kommande brukarrevisionen och översyn över intervjuguiden gjordes. Intervjuguiden innehåller sammanlagt 24 huvudfrågor och i vissa fall följdfrågor till dessa huvudfrågor. Frågorna är uppdelade i sju kategorier (exempelvis Aktiviteter och trivsel, Bemötande och kompetens, Innehållet i stödet ). Den 11 maj besökte brukarrevisionssamordnaren Conny Allaskog ett APT-möte för personalen och enhetschefen för boendestödet, och lämnade i samband med detta möte information kring den kommande brukarrevisionen. Vid detta möte lämnades också skriftligt material ut i form av informationsmaterial om vad en brukarrevision 5

6 är, anmälningsblankett/samtyckesblankett, samt förfrankerade kuvert. I den muntliga och skriftliga informationen var utgångspunkten de fyra etiska principerna för brukarrevision: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta innebar i praktiken att respondenterna informerades om följande före själva intervjun: - Syftet med brukarrevisionen, varför den görs och vem som är uppdragsgivare. - Om hur lång interjun var planerad att bli. - Att respondenterna kommer att vara anonyma. - Att de som utför intervjuerna har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. - Att det är frivilligt att delta. - Att respondenten när som helst kan avbryta intervjun utan att uppge skäl. - Att respondenten har rätt att inte besvara alla frågor. - Att det går att ångra sig i efterhand. - Att respondenten kommer att anonymiseras i rapporten och att svaren inte kommer att kunna kopplas till en specifik person. - Att respondenten kommer få ta del av rapporten. Sökandet efter respondenter pågick under perioden maj juni I anmälningsblanketten gavs olika alternativ där respondenterna valde sätt (fysisk eller telefonintervju) och plats (exempelvis hemma eller på annan valfri plats) att bli intervjuade. Sammanlagt sju intervjuer genomfördes därefter i under perioden juni juli Könsfördelningen var sex kvinnor och en man och åldern sträckte sig från 30 år till 56 år (mer information om detta nedan i Bakgrundsfrågor ). Intervjuerna genomfördes av två brukarrevisorer där en av brukarrevisorerna hade huvudansvar för att ställa frågorna, och den andra hade huvudansvar för att nedteckna svaren. Efter det att svar givits så har svaren under intervjun gåtts igenom med respondenten för att säkerställa att brukarrevisorerna förstått och nedtecknat svaret på ett korrekt sätt. De renskrivna intervjuerna har därefter sammanställts av brukarrevionssamordnaren för att få en helhetsbild över vilka tillgångar och svagheter som beskrivs i respondenternas svar. Syftet med sammanställningen är även att anonymiteten hos respondenterna ska kunna säkerställas. Resultatdelen har skickats ut till de sju respondenterna för att de ska kunna gå igenom svaren och ha en möjlighet att se till att deras anonymitet inte röjs via svaren och citaten. Efter sammanställningen av svaren har brukarrevisorerna och samordnaren träffats den 16 september för att gå igenom vad som framkommit för tillgångar respektive svagheter. Utifrån de inkomna svaren har brukarrevisorerna utformat konkreta utvecklingsförslag till verksamheten att arbeta vidare med. 6

7 Definitioner I denna rapport används definitionen respondent på den som intervjuats. Kapitel 2. Sammanfattning av resultat, resultat och utvecklingsförslag Sammanfattning av resultat I denna del av brukarrevisionsrapporten ges en kort sammanfattning av resultatet av de intervjuer som genomförts. Sammanfattningen är indelad i de förekommande kategorierna: Bakgrundsfrågor, Aktiviteter och trivsel, Innehållet i stödet, Samordnad individuell plan (SIP), Planering och samverkan, Bemötande och kompetens, Problem och konflikter, Sammanfattningsvis. För en längre återgivning av de resultat som framkommit följer en längre resultatdel efter denna sammanfattning. Bakgrundsfrågor Det var totalt sju respondenter som deltog i denna brukarrevision. Nedan presenteras fördelningen avseende ålder och kön på respondenterna med hjälp av diagram. För att anonymiteten hos respondenterna inte ska röjas presenteras fördelningen av ålder respektive kön i två separata diagram. 7

8 Könsfördelning: Samtliga sju respondenter svarade på frågan om kön. Det går att utläsa av nedan diagram att respondenterna bestod av sex kvinnor och en man Kvinna Man Åldersfördelning: Sex av sju respondenter svarade på frågan om ålder. Som det går att avläsa i nedanstående diagram stäcker sig åldersfördelningen från 30 år tilll 56 år. Diagrammet nedan ger en mer detaljerad bild av åldersfördelningen. 2,5 2 1,5 1 0, år år år år 8

9 Aktiviteter och trivsel Under denna kategori avsåg frågorna områdena sysselsättning, fritidsaktiviteter, sociala kontakter och trivseln med boendestödet. Sammanställningen av frågorna ett till fem följer nedan. Två av sju respondenter uppgav att de hade någon form av sysselsättning, och fem svarade att de inte hade det (Fråga 1a). Två respondenter svarade vidare att något stöd inte var nödvändigt, medan en sade att hens sysselsättning hade sådan koppling till privatsfären att stöd inte var aktuellt. En respondent angav att den fick det stöd som behövdes. (Fråga 1b.) Av de fem som vid intervjutillfället inte hade någon sysselsättningen, angav två att de ville ha stöd att komma i sysselsättning, medan två eventuellt var intresserade "så småningom". En respondent angav sig ha fullt upp med privatlivet. (Fråga 1c). Av de som inte hade en sysselsättning uppgav tre att de behövde stödåtgärder, medan en trodde sig få nödvändigt stöd när det blev aktuellt. (Fråga 1d). På frågan gällande kontakten med något aktivitetshus, förening eller annan mötesplats uppgav mer än hälften (fyra av sju) att de inte hade kontakt med något av ovanstående (Fråga 2a). Av de som uppgav att de hade kontakt angav två mötesplatsen träffpunkten medan en angav aktivitetshuset (Fråga 2b). Av de som inte varit i kontakt med aktivitetshus, förening eller annan mötesplats angav tre respondenter att de var intresserade (Fråga 2c). Avseende behovet av fritidsaktiviteter uppgav tre respondenter att de saknade någon form av fritidsaktivitet medan fyra inte ansåg sig ha ett sådant behov. (Fråga 3a). Av de tre respondenter som uppgav sig sakna någon form av fritidsaktivitet hade samtliga en ganska klar uppfattning om vad för slags aktivitet som intresserade dem.(fråga 3b). Ifråga om behovet av stöd för att genomföra en tänkt fritidsaktivitet ansåg tre av fem svarande att de behövde olika stödåtgärder, som hjälp att komma igång och komma iväg till den tänkta aktiviteten, och avlastning i privatlivet. (Fråga 3c). På frågan kring den sociala kontakten med vänner och/eller familj uppgav en majoritet av respondenterna (fem av sju) att de ansåg sig ha så mycket social kontakt som de önskade. (Fråga 4a). Av de två respondenter som önskade mer social kontakt med vänner och/eller familj uppgav båda att de fick det stöd de behöver i sina försök till social kontakt. (Fråga 4b). Av de fem som hade tillräcklig social kontakt angav fyra att boendestödets bidrag var tillräckliga medan en respondent angav att hen kunde behöva ett mer aktivt stöd. (Fråga 4c). 9

10 Samtliga respondenter svarade att de trivdes med boendestödjarna. (Fråga 5a). På frågan kring vad som upplevdes som bra och mindre bra kunde fyra respondenter inte se några brister alls med boendestödet. En respondent angav att insatsen saknade struktur, en respondent uttryckte önskemål om ett mer aktivt boendestöd för att komma ut på promenader, medan en uttryckte belåtenhet men tillade att de inte träffas så ofta. (Fråga 5b). Innehållet i stödet Under denna kategori avsåg frågorna områdena kring om respondenterna upplevde sig lyssnade på när man ansökte om boendestödet och upprättade genomförandeplan, samt om denna följdes. Kategorin innehöll också frågor kring boendestödets innehåll, och om tiden upplevdes som tillräcklig, samt om respondenterna upplevde att de kunde ta upp med någon om deras behov skulle förändras. Sammanställningen av frågorna sex till tio följer nedan. Majoriteten av respondenterna (fem av sju) uppgav att de kände sig lyssnade på när de ansökte om boendestöd (Fråga 6). Gällande frågan om genomförandeplan så uppgav sex av sju att de hade en genomförandeplan, medan en respondent var osäker. (Fråga 7a). Samtliga sex som svarade ja ansåg att de blivit lyssnade på vid planens upprättande (Fråga 7b), samt att boendestödjarna följer genomförandeplanen. (Fråga 7c). Den respondent som var osäker på ifall denne hade en genomförandeplan uttryckte skepsis inför konceptet i sig. (Fråga 7d). Ifråga om respondenterna ansåg sig få det stöd i vardagen de behövde svarade sex av sju att de ansåg sig få det. Den respondent som svarade nej på frågan understök att denne ändå var nöjd med sitt boendestöd. (Fråga 8a). Två respondenter svarade på frågan om vad de saknade i form av stöd i vardagen, av dem angav en ett mer aktivt boendestöd, medan en angav att hens problem låg utanför boendestödets ramar. (Fråga 8b). På frågan om respondenterna upplevde tiden som boendestödjarna var hos respondenten som tillräcklig svarade en majoritet av respondenterna (sex av sju) ja, medan en respondent var osäker (Fråga 9a). Två respondenter svarade på den följande frågan om huruvida de skulle vilja ha mer tid med boendestödet: en angav att hen inte hade tid själv, medan en angav att hen var redo att trappa ned sitt boendestöd men inte sluta helt. (Fråga 9b). Samtliga sju respondenter uppgav att de kände att de kunde ta upp med någon om deras behov ändras, eller om de behöver en annan typ av stöd från boendestödet (Fråga 10). 10

11 Samordnad individuell plan (SIP) Under denna kategori avsåg frågorna området Samordnad individuell plan (SIP) och behovet av den. Sammanställningen av fråga 11 redovisas nedan. En majoritet av respondenterna (fem av sex) uppgav att de saknade en SIP, medan en sade sig haft en som avslutats. (Fråga 11a). Samtliga sju respondenter angav att de inte var intresserade av att en SIP skulle upprättas. (Fråga 11c). Planering och samverkan Under denna kategori avsåg frågorna områdena kring tider, schema och tillgången till att byta tider/dagar, samt påverkansmöjligheter kring detta, och vem som ger boendestödet. Sammanställningen av frågorna 12 till 14 redovisas nedan. Avseende frågan om respondenterna ansåg att de kan få boendestöd på de tider och dagar de ville ha det svarade samtliga sju ja, även om en tillade att hen inte får boendestöd efter kl 15. (Fråga 12). På frågan kring om de kan ändra tider vid behov svarade samtliga respondenter åter ja. (Fråga 13a) På frågan om respondenten försökt byta tid någon gång och hur det gått svarade samtliga sju att det gick bra. (Fråga 13b). Majoriteten av respondenterna (sex av sju) ansåg att de kan påverka vilka boendestödjare som kommer hem till dem. En respondent svarade att hen delvis hade det. (Fråga 14). Bemötande och kompetens Under denna kategori avsåg frågorna områdena kring boendestödjarnas bemötande, kompetens och kunskap, samt om man känner sig förstådd av boendestödjaren. Sammanställningen av fråga 15 till 18 redovisas nedan. Samtliga sju respondenter svarade att bemötandet var bra och flera positiva värdeladdade ord återfanns i svaren (Fråga 15a). På frågan om vad som var bra och mindre bra med insatsen hade tre respondenter inget att tillägga. Fyra respondenter uttryckte att boendestödjarna hade en bra förståelse för deras behov. En respondent efterlyste dock ett mer aktivt boendestöd, och en tillade att konflikt funnits men lösts. (Fråga 15b). Sex av sju respondenter ansåg att boendestödjarna har tillräcklig kompetens och kunskap för att kunna hjälpa dem, medan en respondenter ansåg att boendestödet visserligen fungerade bra men att hen inte trodde boendestödjaren hade adekvat utbildning. (Fråga 16a). Svaren kring hur det visar sig att kompetensen och kunskapen är tillräcklig varierar. Tre av sju respondenter ansåg att boendestödjarna hjälper dem i 11

12 deras utveckling. Två respondenter svarade att boendestödjaren visade god förståelse i deras problematik. En respondent angav att boendestödet hjälpte att strukturera vardagen, medan en respondent svarade att boendestödjaren hjälpt till med kontakt med psykiatrin (Fråga 16b). På frågan kring vad som saknades för att man skulle anse att det fanns tillräcklig kunskap och kompetens angav en respondent att boendestödjare kunde behöva mer utbildning. (Fråga 16c). På frågan om man känner sig förstådd av sin boendestödjare svarade samtliga respondenter ja (Fråga 17a). På frågan hur detta visade sig varierade svaren. Tre respondenter svarade att boendestödjaren lyssnade på ett bra sätt, två svarade att boendestödjaren hade god förståelse för deras behov. En respondent svarade att boendestödet var till hjälp i den personliga utvecklingen. En respondent angav att boendestödjaren skapade trygghet vid stress (Fråga 17b). På frågan om hur det visade sig att man inte blir förstådd svarade en respondent med att lägga ansvaret på sin egna problematik. (Fråga 17c). Ifråga om respondenternas behov av stöd kring den kroppsliga hälsan uppgav en majoritet av respondenterna (fem av sju) att de fick tillräckligt stöd kring detta i dagsläget. Två respondenter angav att de gärna fick mer stöd. (Fråga 18a). Av de som svarade ja på frågan kring att de behöver mer stöd kring den kroppsliga hälsan önskade respondenterna hjälp med att komma igång med till exempel träning, samt hjälp att ta hand om sig själv i vardagen (Fråga 18b). Problem och konflikter Under denna kategori avsåg frågorna huruvida man känner att man kan ta upp eventuella problem och konflikter, vem man talar med, om man känner sig lyssnad på, och om man upplever att man kan få extra hjälp vid behov. Sammanställningen av fråga 19 till 21 redovisas nedan. Sex av sju av respondenterna svarade att det är möjligt att be om extra hjälp om man behöver det. En respondent angav att hen inte ville belasta sin boendestödjare mer än nödvändigt. (Fråga 19a). På exempel kring vad sådan hjälp kan vara så svarade tre respondenter att de kan kontakta sin boendestödjare när de behöver extra hjälp. Två angav att boendestödet var till hjälp med kontakter, bland annat med vården. En svarade att boendestödet kunde bryta perioder av självvald isolering. (Fråga 19b). Vid eventuella problem med boendestödjarna så svarade fem av sju respondenter att de kunde ta upp det med någon. Två respondenter svarade att de tog upp det direkt med boendestödjaren. (Fråga 20a). 12

13 På frågan vem man kan ta upp eventuella problem med varierar svaren. Boendestödjaren själv och handläggaren för boendestöd nämndes av två respondenter. Personalen på träffpunkten, boendestödet utom ledningen, handläggaren för boendestödet och handläggaren på socialen nämndes också. (Fråga 20b). En respondent uttryckte missnöje med ledningen för boendestödet. (Fråga 20c). I samband med ovan frågor ställdes även frågan om man upplever att boendestödjarna lyssnar vid problem där samtliga respondenter uppgav att de kan ta upp problem och känner sig lyssnade på. (Fråga 21). Sammanfattningsvis Under denna kategori förtydligar man genom frågorna hur man upplever sitt boendestöd, vad som är bra och mindre bra, och om det finns något man vill ha mer av, och om man vill tillägga något. Sammanställningen av fråga 22 till 24 följer nedan. Samtliga sju respondenter som besvarat frågan om hur de upplever det att ha boendestöd ansåg att boendestödet är en viktig insats för respondenterna, och insatsen beskrivs överlag i positiva ordalag (Fråga 22a). På frågan kring vad som upplevdes som bra varierade svaren. Här nämndes bland annat att den personliga utveckling gynnades, det positiva i att prata med en utomstående och professionell, att få stöd med att strukturera vardagen och lösa konflikter med mera. (Fråga 22b). På frågan om något var mindre bra varierade svaren i samma grad, här nämndes bland annat behovet av mer aktivt stöd, svårigheten att få tid efter klockan 15, en önskan om mer stöd vid kontakten med myndigheter, ett behov av mer stöd att frigöra sig från tidigare beroendeställning med mera. (Fråga 22c). Ifråga om ifall det fanns något respondenterna önskade mer uttryckte fem respondenter tillfredsställelse med den rådande situationen. En respondent angav att hen har svårt att förstå sig på myndigheternas information. (Fråga 23). Den sista frågan avsåg om det fanns något annat respondenterna ville ta upp. En respondent uttryckte sin tillfredsställelse med sin personliga utveckling, medan övriga respondenter tog upp mer allmänna frågor utan koppling till insatsen boendestöd. (Fråga 24). 13

14 Resultat Denna resultatdel omfattar de 24 frågor som ingick i intervjuguiden. Resultatdelen är indelad i kategorierna: - Aktiviteter och trivsel - Innehållet i stödet - Samordnad individuell plan (SIP) - Planering och samverkan - Bemötande och kompetens - Problem och konflikter - Sammanfattningsvis Varje fråga i intervjuguiden presenteras här nedan. Antalet svarande kan variera beroende på att alla respondenter inte svarade på alla frågor. För att lyfta fram några specifika kommentarer och/eller för att illustrera några av de sammanfattade svaren, har kompletterande citat använts. Dessa står att läsa under rubriken Citat i slutet på varje fråga. Dessa utgör alltså inte några ytterligare svar, utan är enbart exempel på de svar som finns sammanfattade ovan. Aktiviteter och trivsel 1a. Har du arbete, studier, praktik eller någon annan typ av sysselsättning? Antal svarande: Sju respondenter Svar: Två respondenter svarade ja. Fem respondenter svarade nej. De respondenter som svarade ja angav studier och timanställning som sysselsättning. Nej, men jag har verkligen fullt upp dygnets alla vakna timmar men med privata saker. Jag studerar på heltid. 1b. Om ja vilken typ av sysselsättning, och känner du att du får tillräckligt med stöd från dina boendestödjare för att kunna genomföra din sysselsättning? Antal svarande: Fyra respondenter. Svar: Två respondenter svarade att något stöd inte behövs. En respondent svarade att hen inte trodde att hen kunde få så mycket hjälp då sysselsättningen var kopplad till privatsfären. En respondent svarade att hen hade praktikplats och där fick det stöd som behövs. 14

15 Nej det behövs inte. Ja, men jag behöver inget stöd. 1c. Om nej: Skulle du vilja ha arbete, studier, praktik eller annan form av sysselsättning? Antal svarande: Fem respondenter Svar: En respondent ville komma ut i förvärvsarbete. En respondent ville ha hjälp med att hitta en praktikplats. Två respondenter var intresserade så småningom. En respondent tyckte sig ha fullt upp med privatlivet. Så småningom vill jag gärna det men inte idag. Jag har funderat på praktikplats, skulle vilja börja väldigt försiktigt med kanske bara någon timme åt gången. Det är mycket viktigt att det är en praktikplats som fungerar för mig. 1d. Om du vill ha sysselsättning känner du att du skulle behöva stöd av dina boendestödjare för att kunna genomföra din tänkta sysselsättning, och i så fall vilken typ av stöd? Antal svarande: Fyra respondenter. Svar: En respondent ville ha stöd men tvivlade på kommunens kapacitet att ordna sysselsättning. En respondent sade sig behöva samtalsstöd. En respondent sade sig behöva stöd med telefonkontakt och att hitta till eventuell praktikplats. En respondent trodde att hen skulle få det stöd som behövdes om det blev aktuellt. Skulle vilja ha en annan form av sysselsättning men det innebär jag måste flytta till en annan kommun. Här behöver jag stödet men det är kö. Det är jag säker på men vi har inte börjat prata om det ännu. Hen kan peppa mig. 2a. Brukar du besöka något aktivitetshus, förening eller liknande mötesplats? Antal svarande: Sju respondenter. Svar: Tre respondenter svarade ja, fyra respondenter svarade nej. En respondent kände till att det fanns ett aktivitetshus men hade inte varit där. 15

16 Ja, en gång blev jag visad till en mötesplats. Nej, vi har bara varit ute på promenad och handlat i min närbutik än så länge. 2b. Om ja vad för något? Antal svarande: Tre respondenter. Svar: Två respondenter angav mötesplatsen träffpunkten. En angav aktivitetshuset, men tillade det behövdes fler platser. Aktivitetshuset som sagt. Men utbudet är inte så stort och det skulle behövas fler platser. Träffpunkten som är en mötesplats för personer med psykisk ohälsa. Där kan man verkligen ta tag i någon i personalen och få samtal. 2c. Om nej: skulle du vilja göra det? Antal svarande: Fem respondenter. Svar: Två respondenter svarade ja, av vilka en behövde stöd med introduktion. En respondent svarade att det kunde vara trevligt vid ett senare tillfälle, två svarade nej. Jag har önskemål att bryta min isolering. Ja, jag behöver hjälp med en introducering, att bli inbjuden eller att det finns någon där som jag känner. 3a. Saknar du någon form av fritidsaktiviteter på dagarna? Svar: Tre respondenter svarade ja, av vilka en angav att problemet låg hos hen själv. En respondent svarade att hen inte hade någon fritid eller tid för sig själv. En respondent svarade att hen ville ha mer lugn och ro. Två respondenter svarade att de var upptagna med privatlivet. Nej, jag har fullt upp. Jag skulle vilja göra mycket mer, men det beror inte på mitt boendestöd utan att jag inte kommit så långt i mig själv ännu. 16

17 3b. Om ja Vad för typ av aktiviteter? Antalet svarande: Fyra respondenter. Svar: En respondent angav någon slags hobby. En respondent angav spela baseboll och träffa vänner. En respondent angav att hen ville rida, men trodde sig inte ha råd med det. Någon form av en hobby. Spela baseboll och träffa vänner. 3c. Skulle du behöva någon typ av stöd för att genomföra de fritidsaktiviteterna? Antalet svarande: Fem respondenter. Svar: Tre respondenter svarade ja. Av dem angav en att hen behövde stöd med avlastning för sina barn, en att hen behövde någon som pushade hen på promenader, en att boendestöd följde med i början. Två respondenter svarade nej. Av dem ansåg en att socialen borde hjälpa folk mer. Ja, om någon hade följt med ut på promenader hade det varit mycket enklare. Jag behöver någon som pushar mig. Att boendestöd följer med mig i början och att jag sen succesivt klarar mer och mer själv. 4a. Har du så mycket social kontakt som du önskar, till exempel med vänner eller familj? Svar: Fem respondenter svarade ja. Av dem angav en att de sociala kontakterna kunde bli ansträngande, medan en angav att hen hjälpte sina anhöriga med praktiska göromål. Två svarade nej. Av dem angav en sitt handikapp som specifik orsak. 17

18 Nej jag har inga vänner och kontakten med familjen är sporadisk pga mitt handikapp. Ja just nu har jag faktiskt det. Ibland kan det till och med bli för mycket med alla man möter på till exempelvis Träffpunkten. Jag tar till mig mycket av andras känslor och då kan det bli för mycket. Min boendestödjare stöttar mig i mina kontakter genom samtal. Ja. Under många år hade jag ingen kontakt med min dotter men min boendestödjare pushade mig och hjälpte till så vi kunde återuppta kontakten. Nu har jag tät kontakt med min dotter. Det är jag jätteglad för. 4b. Om nej: Skulle du vilja att boendestödjarna stöttar dig mer med dina sociala kontakter? Antalet svarande: Två respondenter. Svar: Två respondenter svarade att de får de stöd de behöver. Det stödet jag behöver får jag i mina försök till kontakt. Ja, det gör hen. 4c. Om ja: Hur skulle du vilja att de stöttade dig? Antalet svarande: Fem respondenter. Svar: En respondent svarade att hen inte behöver mer stöd. En respondent svarade att boendestödjare stöttade med att följa med. En respondent svarade att hen behövde stöd för att komma ut mer. En respondent svarade att stödet succesivt trappats ned i takt med att hen klarat allt mer själv. En respondent svarade att boendestödjaren inte kan hjälpa alla som far illa ändå. De stödjer mig med att följa med och vi brukar åka buss tillsammans. Jag behöver inte hjälp nu, i början fick jag hjälp av mitt boendestöd bland annat att träffa min mamma och att handla. Nu kan jag gå och handla själv. Jag har kommit väldigt långt pga mitt boendestöd. 5a. Hur trivs du med dina boendestödjare? 18

19 Svar: Sju respondenter svarade att de trivdes med sina boendestödjare. Sex respondenter underströk att de trivdes väldigt bra och inte ville byta. Av dem angav en att hen haft problem med en tidigare boendestödjare men kunnat byta. En respondent svarade att boendestödjaren var okej. Har inte velat byta. För mig är det stöd jag behöver viktigt både fysiskt och psykiskt och det känner jag att jag får av den jag har och vill inte byta så det är inte aktuellt. Jag har en boendestödjare och hen trivs jag mycket bra med. Det är väl Ok, hen är verkligen snäll och lite som en kompis. 5b. Vad upplever du fungerar bra eller mindre bra? Svar: En respondent svarade att boendestödjaren är lyhörd och förstår hen, men att insatsen saknar struktur. En respondent svarade att boendestödjaren fungerade bra socialt men att hen behövde mer aktivt stöd, exempelvis för att komma ut på promenader. En respondent var nöjd med sin boendestödjare men påpekade att de inte träffas så ofta. Fyra respondenter var mycket nöjda med insatsen och såg inga brister. Det som är bra är att vi är ganska lika varandra, hen är lugn och bra på att lyssna. Hen är också duktig på att bolla tillbaka frågor till mig. Vi får båda ut mycket av våra samtal. Det jag hade behövt som jag inte riktigt får idag är lite mer pushande för att komma igång, till exempelvis för att komma ut på promenad. Hen hjälper mig med precis det jag behöver och vet hen inte just då så tar hen reda på det och återkommer. Hen är förstående, insatt i hur jag mår, respektfull, lätt att prata med. Har inte upplevt något alls som varit dåligt. Innehållet i stödet 6. När du ansökte om boendestöd; upplevde du att du blev lyssnad på då? Svar: Fem respondenter svarade ja. Av dem svarade en respondent att andra tog initiativet för att ansöka för att hen inte visste att möjligheten fanns. En respondent sade att hen inte trodde sig behöva boendestöd men blev övertalad, och nu är mycket nöjd. Två respondenter svarade nej. 19

20 Jag fick boendestöd via den dagliga verksamheten som jag besöker och jag kände att de verkligen lyssnade på mig. Ja, jag ville inte ha boendestödjare i början och nekade i början, till slut gick jag med på det. Det är det bästa jag har gjort. 7a. Har du en genomförandeplan? Svar: Sex respondenter svarade ja. En respondent visste inte. Ja, det har jag. Vet inte, hen ska ju hjälpa mig att tvätta och så, sen pratar vi mest för min tvätt kan jag göra själv. 7b. Om ja: Upplever du att man lyssnat på dig och tagit hänsyn till dina önskemål när planen gjordes? Svar: Sex respondent svarade ja. En respondent svarade att boendestödet tyvärr inte kan hjälpa hen med hennes problem. Hen kan ju inte hjälpa mig med det som egentligen är svårt i mitt liv ändå. Helt och hållet. 7c. Om ja: Upplever du att boendestödjarna följer den? Svar: Sju respondenter svarade ja. En respondent tillade att planen modifieras i efterhand. En respondent tillade att de även har uppföljning där de går igenom planen med ledningen. En respondent tillade att planen är gammal och mycket har klarats av. En respondent tillade att hen upplever planen som stressande. 20

21 Jag tycker de följer den och har även en uppföljning där vi tillsammans med cheferna går igenom planen. Den är ganska gammal nu och mycket har vi ju betat av. Idag känner vi varandra så bra att hen och jag vet vad vi ska göra och pratar hela tiden om vad som just nu är viktigt. Ja. Mitt boendestöd påminner mig ibland om att vi ska titta på planen, men jag är inte själv så intresserad av det. Jag tycker att det är jobbigt att se på målen som vi har satt upp. 7d. Om nej: Skulle du vilja att en genomförandeplan upprättades? Antalet svarande: En respondent. Svar: Respondenten ställde sig frågande till hur en sådan skulle se ut. 8a. Får du det stöd från boendestödet som du behöver i vardagen? Svar: Sex respondenter svarade ja. En respondent svarade att boendestödet hjälper hen att bygga upp självförtroende, så hen blir mer självständig. En respondent svarade att hen inte behövde så mycket stöd längre, men fick när hen så begärde. En respondent svarade att hen skulle behöva mer stöd för fysiska aktiviteter. En respondent svarade nekande men menade sig ändå nöjd med sitt boendestöd. Ja för dom vet jag behöver hjälpen i arbetet med att bygga upp mitt självförtroende och min självkänsla. Ja även kunna lita på mig själv. Det innebär också att de litar på mig när det gäller mat och städ för där är jag självständig. Ja, men jag hade behövt lite med pushande. Först hade jag boendestöd 1 gång i veckan och då hade vi mest samtal. Sedan bestämde vi att jag skulle ha 2 gånger i veckan istället för att ena gången kunna ha samtal och andra gången kunna gå på promenad, men det blev inte riktigt så utan vi hade mest samtal i alla fall. 8b. Om inte: vad saknar du? Antalet svarande: Två respondenter. Svar: En respondent svarade att hen behöver mer aktivt stöd. En respondent svarade att hens problem ligger utanför ramen av vad boendestödet kan hjälpa till med. 21

22 Mer pushande för att komma igång. 9a. Känner du att tiden som boendestödjarna är hos dig är tillräcklig? Svar: Sex respondenter svarade ja. En respondent tillade att hen stävar efter maximal självständighet och att boendestödet ska avta med tiden. En respondent tillade att det var för lite tidigare men nu blivit bättre. En respondent kunde inte svara säkert på frågan. Vet inte, hen har ju många som hen ska hjälpa. Ja och jag kan bara ringa hen när jag mår dåligt så pratar vi eller hen kommer hit. Nu tycker jag i det, i början var det för lite. (från början var det 2ggr/v nu är det 1 ggr/v). 9b. Om inte: Hur skulle du vilja ha det? Antalet svarande: Två respondenter. Svar: En respondent svarade att hen inte hann träffa boendestödjaren mer. En respondent svarade att hen var redo att trappa ned men inte sluta helt. Jag hinner ju ändå inte träffa hen mer. Nu är jag redo att trappa ut men inte att sluta helt. 10.Om ditt behov av stöd skulle ändras, (om du till exempel skulle behöva mer stöd eller annan typ av stöd från dina boendestödjare), känner du att du skulle kunna ta upp detta? Antal svarande: Sju respondenter. Svar: Sju respondenter svarade ja. 22

23 Ja, för samarbetet fungerar bra som det är nu. Ja, det hade jag. Jo men det gör det ju hela tiden. Samordnad individuell plan (SIP) 11a. Har du en Samordnad individuell plan? Antalet svarande: Sex respondenter. Svar: Fem respondenter svarade nej. En respondent svarade att hen haft en som avslutats. Jag har haft en, men den har avslutats. Nej det har jag aldrig hört talas om. 11b. Om ja: Känner du att du har nytta av att ha en Samordnad individuell plan? På vilket sätt? Antalet svarande: Ingen respondent. Svar: Inga. Inga citat finns. 11c. Om nej: Skulle du vilja att en Samordnad individuell plan genomförs? Svar: Sju respondenter svarade nej. Tre respondenter tillade att de saknade behov av det. En respondent tillade att hen tyckte genomförandeplanen var tillräcklig. En respondent tillade att hens tillvaro var för ostrukturerad. 23

24 Just nu har jag inget behov av det. Vad skulle det vara bra för allt är ju så rörigt ändå. Jag har inga så stora problem att det behövs och har bra kontakt med alla inblandade. Tror inte det, mina kontakter med läkare och boendestöd fungerar bra. Planering och samverkan 12. Får du boendestöd när (de tider och dagar) du vill ha det? Svar: Sju respondenter svarade ja. En respondent tillade att hen inte får boendestöd efter kl 15. Ja, oftast och jag har den på fredagar och skulle det uppstå en akut situation, är det bra att boka en ny tid. Sen kan jag alltid ringa. Ja för det mesta. Men inte efter kl Ja det är väldigt flexibelt. 13a. Får du lov att ändra tider när du behöver det? Svar: Sju respondenter svarade ja. Ja, jag kan bara ringa så ändrar vi tid. 13b. Har du försökt byta tider någon gång? Hur gick det? Svar: Sju respondenter svarade att det gått bra att ändra tider. Vi sågs en annan dag. Ibland glömmer jag tider men då påminner hen mig. Det går bra, vi träffas inte så ofta så då tar vi bara en annan dag när vi båda kan. 24

25 14. Känner du att du kan påverka vilka boendestödjare som ska hjälpa dig? Svar: Sex respondenter svarade ja. Två respondenter tillade att de bara haft samma boendestödjare hela tiden. En respondent tillade att hen trivdes bra med den hen hade men visste att valmöjlighet finns. Två respondenter ville understryka hur bra de trivdes med sin nuvarande boendestödjare. En respondent svarade delvis. Trivs bra med den jag har och vet jag har valmöjligheten att ändra. Delvis, efter vissa påtryckningar. Vi klickade direkt och jag trivs så himla bra med hen och vi har haft kontakt i tre år nu. Bemötande och kompetens 15a. Hur upplever du boendestödjarnas bemötande? Svar: Sju respondenter uttryckte att de var nöjda med boendestödjarnas bemötande. Väldigt bra, för dom tar hänsyn till mina behov. Jättebra med den jag har nu. Mycket bra och respektfullt! 15b. Vad fungerar bra eller mindre bra? Svar: Fyra respondenter svarade att boendestödjarna hade en bra förståelse för deras behov. Av dem tillade en att hen behövde mer aktivt stöd. En respondent svarade att det funnits konflikter men att de hanterats bra. Två respondenter svarade att allt var bra, och att det inte fanns något att anmärka på. 25

26 Hen lyssnar verkligen, hen vet hur jag fungerar, hen ställer alltid upp och säger hela tiden att jag inte kan göra så mycket och ta så mycket ansvar men det måste jag ju för ingen annan gör det. Hen lyssnar, hen förstår mig och min problematik, hen är positiv, rolig och vi kan prata om allt. Att hen är så förstående, har erfarenhet, kan känna av när hen ska backa och när hen ska pusha mig, har kunskap, lätt att prata med, vi kan prata både allvarligt och ha roligt tillsammans. 16a. Upplever du att boendestödjarna har tillräcklig kunskap och kompetens om dina behov för att kunna hjälpa dig? Svar: Sex respondenter svarade ja. Av dem angav en respondent att hens boendestödjare är specialutbildad för hens problematik. En respondent trodde inte hens boendestödjare hade någon särskilt utbildning, men att personkemin fungerade tillräckligt bra. En respondent svarade både och. Både och. Hen försvarar mig när det är orättvist. Det är jättebra för hen är specialutbildad för just mitt behov och jobbat med det länge. Sen är ju varje person unik och hen ser verkligen mig som person också. 16b. Om ja hur visar det sig? Svar: Två respondenter svarade att boendestödjaren har förståelse för hens problematik. En respondent svarade att boendestödjaren hjälpte till att hänvisa hen till psykiatrin när boendestödjarens egna kunskaper sviktade. En respondent svarade att boendestödjaren hjälper hen att ta det lugnt och passa tider. Tre respondenter svarade att boendestödet hjälpt dem i deras utveckling. Hemma har det löst sig med problem men det har behövts diskussioner men i hela lösningen har jag sett min egen kapacitet och det har varit bra för min utveckling. Hen är pedagogisk, lugn, hjälper mig så att jag verkligen förstår och sen kan klara själv. 26

27 Hen förstår verkligen hur det är att må dåligt, hur rädd man kan vara för att träffa folk eller bara gå utanför dörren. Hen känner in mitt känsloläge. Inget "det är väl bara att skärpa till sig". Inte rädd för att pusha mig ibland. Jag kan alltid ringa hen. Hen kanske inte kan prata just då men ringer då alltid tillbaka senare. Jag kan vara mig själv och helt ärlig. Se bara på mig i dag, nu kan jag själv gå och handla eller gå ner med soporna. 16c. Om nej vad saknas? Antalet svarande: En respondent. Svar: Respondenten svarade att boendestödjarna kan behöva mer utbildning. Boendestödjarna kan behöva mer tilläggsutbildningar för olika behov. 17a. Känner du dig förstådd av dina boendestödjare? Svar: Sju respondenter svarade ja. Ja, så gott det går. Verkligen. 17b. Om ja hur visar det sig? Svar: Tre respondenter svarade att boendestödjarna lyssnade på dem på ett bra sätt. Två respondenter svarade att boendestödjarna hade god förståelse för deras behov. En respondent svarade att boendestödjaren fick hen att känna sig trygg i stressfyllda situationer. En respondent svarade att boendestödet hjäpt hen i hens utveckling. De vet att det är mina behov som gäller och det jag som måste bli förstådd. Att hen lyssnar på mig och ger relevanta frågor och svar. Hen är också duktig på att bolla tillbaka till mig på ett bra sätt. Just att hen verkligen förstår mig, lyssnar, tar reda på saker, löser saker, kan ta ner mig på jorden igen när det är jobbigt, ödmjuk och vill mig verkligen väl. Hen finns där som just ett stöd. 27

28 Jag vet inte något exempel. Hen följer med mig till tandläkaren. När vi åker buss dit har vi roligt tillsammans på bussen, jag kan slappna av. Hen kan säga ifrån också till mig om det behövs. 17c. Om nej hur visar det sig? Antalet svarande: En respondent. Svar: Respondenten svarade att hen är impulsstyrd och handlar innan hen tänkt igenom konsekvenserna av sina handlingar, ett beteende hen arbetar med att försöka bryta. Måste hejdas ibland. 18a. Skulle du vilja att boendestödjarna stöttade dig mer i att ta hand om din kroppsliga hälsa, än vad de gör idag? Svar: Två respondenter svarade ja. Fem respondenter svarade nej. En respondent tillade att hen mådde bra fysiskt men ville komma ut och spela baseboll. En respondent tillade att hen fått hjälp att gå till tandläkaren. Ja det skulle jag verkligen behöva. Nej jag mår bra fysiskt. Skulle vara jätteroligt om jag kan börja spela baseboll igen. Nej. Mitt boendestöd har hjälpt mig att få tandvård. 18b. Om ja hur då? Antalet svarande: Två respondenter. Svar: En respondent svarade att hen behövde stöd för att komma i träning och få motion. En respondent svarade att hen behövde påminnas om tider och att ta hand om hälsa i vardagen. När det gäller träning och motion skulle jag behöva bli pushad på. Som att komma iväg till sjukhuset för jag glömmer alltid tider och ta hand om min hälsa bättre i vardagen. 28

29 Problem och konflikter 19a. Upplever du att du kan be boendestödjarna om extra hjälp utöver den hjälp du brukar ha när du behöver det? Svar: Sex respondenter svarade entydigt ja. En respondent svarade tvekande, och angav att hen inte ville belasta sin boendestödjare. Nja jag vill ju inte belasta hen. Ja och det gör jag ibland. Hen är väldigt flexibel. 19b. Om ja ge gärna exempel. Antalet svarande: Sex respondenter. Svar: Tre respondenter svarade att de kan ringa sin boendestödjare när de behöver extra hjälp. En respondent svarade att boendestödjaren hjälper hen att komma ur perioder av självvald isolering. En respondent svarade att boendestödjaren förmedlar hens förfrågningar. En respondent svarade att boendestödjaren hjälpt med vårdkontakt. Finns perioder där jag vill isolera mig och jag behöver stödet för att komma ur situationen. Jag kan ringa eller SMS:a om jag till exempelvis får panik över någonting eller om jag har haft ett jobbigt samtal med någon myndighet. Jag kan byta tider och vi kan ändra på planer, jag kan ringa hen och hitintills har det alltid kunnat ordna så att hen kommit hit när jag behövt det. Inte direkt men kanske nästa dag. Ibland stannar hen längre om det behövs. 19c. Om nej i vilka situationer känner du så? Antalet svarande: Ingen respondent. Svar: Inga. 29

30 20a. Om du får problem med dina boendestödjare, känner du att du kan ta upp det med någon? Antalet svarande: Sju. Svar: Fem respondenter svarade ja. Två svarade att de tog upp det med boendestödjaren själv och att det fungerade bra. Vi bråkar ibland men blir snart vänner igen. Jag tar det med hen direkt. Vi har bråkat flera gånger men vi blir alltid vänner igen. Det har inte varit något stort, men jag har fått skrika av mig lite och hen låter mig helt lugnt göra det utan att bli arg. Vi känner varandra bra och jag är helt rak med hen. 20b. Om ja med vem? Antalet svarande: Sex respondenter. Svar: En respondent svarade att hen tagit upp problem med sin boendestödjare direkt. En respondent svarade med boendestödjaren eller med handläggaren för boendestöd. En respondent svarade personalen på träffpunkten eller handläggaren för boendestöd. En respondent svarade boendestödet, dock inte ledningen. En respondent svarade samordnaren. En respondent svarade sin handläggare på socialen. I mitt fall har jag gått direkt till min boendestödjare och rett ut problemet. Jag kan prata med personalen på träffpunkten. Eventuellt skulle jag kunna prata med handläggaren för boendestöd. Jag har också bra kontakt med min handläggare på socialen. 20c. Om nej varför inte? Antalet svarande: En respondent. Svar: Respondenten uttryckte missnöje med ledningen. 21. Upplever du att boendestödjarna lyssnar på dig om det blir problem? Svar: Sju respondenter svarade ja. 30

31 Hen bryr sig verkligen. Ja det gör hen men vi kanske inte alltid är överens men det respekterar hen. Det tror jag, hen lyssnar på allt jag säger hitintills. Sammanfattningsvis 22a. Hur upplever du det att ha boendestöd? Svar: Sex respondenter svarade mycket positivt. En respondent svarade ganska positivt. Det är väl bra att ha hen att prata med ibland, det finns ju ingen annan som förstår eller bryr sig. Mycket bra!!! Önskar att jag vetat om möjligheten tidigare. 22b. Vad är bra? Svar: En respondent svarade att hens personliga utveckling gynnas. En respondent svarade att boendestödet hjälper hen att komma tillbaks i vardagslivet. En respondent svarade att det var positivt att prata med en utomstående och professionell. En respondent svarade att hens boendestödjare hjälper till att struktrera hens vardag och lösa hens konflikter. En svarade att personkemin var bra, och att boendestödjaren hade god förståelse för hens problematik. En svarade att hens boendestödjare stödde både praktiskt och emotionellt. En svarade att allt var bra. Det är skönt att kunna prata med någon utomstående som är professionell. Innan min boendestödjare kommer bli det också som en extra push att till exempelvis ta hand om disken. Som jag sagt tidigare så trivs jag jättebra med hen för att vår personkemi går så bra ihop, hen är som en kompis men som man ändå kan bråka med ibland utan att hen 31