Miljömålsrådets fördelning av medel för BÅ 2006 Miljömålsrådets fördelning av medel för budgetår 2006

Transkript

1 Miljömålsrådets fördelning av medel för budgetår 2006 I. Fördelning av anslag 34:2, Ram Miljömålsuppföljning II. Fördelning av anslag 34:2, Ram Miljöövervakning 1

2 Förord Denna rapport är en redovisning av fördelningen av 2006 års anslag 34:2 ram miljömålsuppföljning samt ram miljöövervakning. I rapporten redovisas de medel som Miljömålsrådet fördelat under 2006 och till vilka projekt/aktiviteter som medlen använts. Redovisningen är i första hand riktad till Miljömålsrådet och dess beredningsgrupper, samt alla länsstyrelser och nationella utförare av miljöövervakning. Syftet är att ge en redovisning och återrapportering av pågående eller avslutad verksamhet under verksamhetsåret. Redovisningen består av två delar: Del I, redovisar medel förbrukade inom ram miljömålsuppföljning. Del II, redovisar medel förbrukade inom ram miljöövervakning. Redovisningen har sammanställts av Margareta Hallander vid miljömålsrådets kansli, med hjälp av Anna Lena Carlsson och Anette Enback, enheten för miljöövervakning på Naturvårdsverket. Redovisningen stämdes av med Miljömålsrådet Stockholm 19 december

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ORGANISATION 5 2. DEL I. MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING RIKTLINJER ÖVERGRIPANDE BESLUT GÄLLANDE HANTERING AV ÅTERTAGANDE AV (RÅDS)MEDEL RIKTLINJER FÖR ÅRLIG VERKSAMHETSREDOVISNING / ÅRSREDOVISNING AV MILJÖMÅLSRÅDETS BUDGET FÖRDELADE MEDEL TILL MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING ÅR ÖVERSIKT AV FÖRDELADE MEDEL TILL ALLA RAMPOSTER ÖVERSIKT AV FÖRDELADE OCH FÖRBRUKADE MEDEL PÅ RAMPOSTNIVÅ FÖRDELNING AV MEDEL PÅ RESPEKTIVE MYNDIGHET/ORGANISATION ANVÄNDNING AV EJ FÖRBRUKADE MEDEL 13 3.DEL II. MILJÖÖVERVAKNING 14 SAMMANFATTNING MÅL OCH SYFTE ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE MÅL OCH SYFTE FÖR NATIONELL OCH REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING STRUKTUR ANSLAG OCH RESURSER FÖRDELNING AV STATSANSLAG 34:2 MILJÖÖVERVAKNING M M MEDELSFÖRDELNING - NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING RESURSÅTGÅNG PÅ NATURVÅRDSVERKET MEDELSFÖRDELNING REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING REDOVISNING AV REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING RESURSÅTGÅNG PÅ LÄNSSTYRELSERNA AVTAL OCH UPPFÖLJNING NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING VIKTIGA AKTIVITETER TEMATISKA UTVÄRDERINGAR UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING AV NATURA KVALITETSARBETET INTERNT KVALITETSARBETE KVALITETSARBETE HOS UTFÖRARE AV NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING KVALITETSARBETE INOM REGIONAL MILJÖÖVERVAKNING REDOVISNING OCH RAPPORTERING SAMMANSTÄLLNING PRODUKTION PUBLICERADE NATIONELLA OCH REGIONALA RAPPORTER UTBILDNING OCH SEMINARIER INTERNATIONELLA RAPPORTERINGAR UTTAG AV DATA FRÅN RESPEKTIVE DATAVÄRD MILJÖÖVERVAKNINGENS WEBBPLATS STÖDSYSTEM 35 3

4 3.8.1 HANDLEDNINGEN FÖR MILJÖÖVERVAKNING (F.D. HANDBOKEN) DATAVÄRDAR REFERENSREGISTRET BADVATTENKVALITET NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PROGRAMOMRÅDESVIS PROGRAMOMRÅDE LUFT PROGRAMOMRÅDE KUST&HAV PROGRAMOMRÅDE SÖTVATTEN PROGRAMOMRÅDE VÅTMARK PROGRAMOMRÅDE FJÄLL PROGRAMOMRÅDE SKOG PROGRAMOMRÅDE JORDBRUKSMARK PROGRAMOMRÅDE HÄLSORELATERAD MILJÖÖVERVAKNING PROGRAMOMRÅDE LANDSKAP PROGRAMOMRÅDE MILJÖGIFTSAMORDNING 47 ORDFÖRKLARINGAR PÅ FÖRKORTNINGAR 49 BILAGEFÖRTECKNING 50 4

5 1. Inledning Miljömålsrådet tillsattes av regeringen 1/ Under 2006 har rådet utifrån sina ansvarsområden (se Naturvårdsverkets instruktion Förordning (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket ) haft tre möten, dessa möten är protokollförda och protokollen finns tillgängliga på portalen Miljömålsrådets beredningsgrupper, beredningsgruppen för miljömålsuppföljning (BMU) och beredningsgruppen för miljöövervakning (BMÖ), har under året haft vardera fem möten. Under 2006 har rådet bland annat ansvarat för att fördela medel som behövs för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för Naturvårdsverkets miljöövervakning. I Naturvårdsverkets regleringsbrev framgår följande villkor; av Naturvårdsverkets anslag 34:2 Miljöövervakning m.m. anslagspost 1: Miljömålsrådet får fördela högst kronor till övervakning av miljötillstånd i den yttre miljön inklusive viss internationell rapportering. Miljömålsrådet får fördela högst kronor till miljömålsuppföljning. För miljömålsuppföljning se rapportens del I, för miljöövervakning se rapportens del II. 1.2 Organisation Miljömålsrådet har det övergripande samordningsansvaret för miljömålsuppföljning och för att fördela medel till Naturvårdsverkets nationella miljöövervakning. Arbetet med miljökvalitetsmålen kräver omfattande samordning. Därför har regeringen inrättat Miljömålsrådet för samråd och samverkan mellan ansvariga myndigheter i syfte att bland annat se till att myndigheternas resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Miljömålsrådet har till sin hjälp Miljömålsrådets kansli och två beredningsgrupper. Naturvårdsverkets enhet för kansli och information (Mk) har ansvaret för att hålla ett kansli åt Miljömålsrådet. Under verksamhetsåret har samordningsarbetet främst koncentrerats miljömålsportalen, riktlinjer och underlag till fördjupad utvärdering 2008, årlig utvärdering (defacto) samt beredning av den budget som rådet har att besluta om, inklusive ta fram förslag till fördelning av medel till miljömålsrelaterade projekt. Den samordnade miljömålsuppföljningen och miljöövervakningen omfattar både den nationella och regionala nivån som får medel via miljömålsrådet. Miljöövervakningen omfattar dessutom vissa delprogram som drivs av sektorsmyndigheter. En stor mängd data genereras dessutom av bland andra. kommuner, ideella organisationer och andra verksamheter inom länsstyrelserna. För närmare information om Miljömålsrådet och dess beredningsgrupper hänvisas till miljömålsportalen: 5

6 2. Del I. Miljömålsuppföljning 2.1 Riktlinjer Övergripande Syfte Det övergripande syftet är att alla projekt ska genomföras med Miljömålsrådets behov som utgångspunkt. I Miljömålsrådets behov ligger att utföra rådets uppgifter, det vill säga att göra samlade rapporteringar till regeringen om hur miljömålsarbetet går och säkra fortsatt utveckling, uppbyggnad och samordning av miljömålsuppföljningen. I uppgiften ingår även att samordna information om miljömål och miljömålsuppföljning och att samordna de regionala anpassningarna av miljömålen. Medlen är särskilt till för insatser av gemensamt intresse för flera miljökvalitetsmål.. Bidraget till länsstyrelser syftar till att främja fortsatt utveckling och utbyggnad av regional uppföljning av miljökvalitetsmålen och ska bland annat användas för regional samordning av miljömålsuppföljningen och till system för sammanställningar av regionala/lokala data. Det är viktigt att alla aktörer kommunicerar och informerar sig om vad som utförts inom området för tilltänkta projekt, så att medlen används så effektivt som möjligt. Användning av bidraget Medlen är ett bidrag för att utveckla miljömålsarbetet och är därmed inte öppet för ett allmänt ansökningsförfarande. Därför ska förslag till projekt lämnas in till kansliet från organisationer inom rådet. Det hindrar inte att rådets organisationer i sina förslag till projekt kan använda organisationer utanför rådet för att genomföra projekt. Tilldelade medel är tidsbegränsade och ska upparbetas under innevarande budgetår. Medlen får inte användas för att finansiera fasta tjänster på egen myndighet eller till att genomföra åtgärder. Medlen ska inte heller användas till sådan datainsamling eller sådana utredningar, analyser eller information som respektive myndighet ändå ska utföra som ett led i dess vanliga myndighetsuppgift, t ex datainsamling för indikatorer. Medlen är inte heller avsedda för utveckling av miljökvalitetsmål, delmål eller regionala miljömål. Redovisning och utbetalning Om ett beviljat projekt inte kommer att genomföras eller avsevärt kommer att avvika från projektplan ska det meddelas till kansliet senast 30 september Kansliet kan då göra en bedömning om det finns skäl att rådet beslutar om en omfördelning. Senast den 15 februari 2007 ska de beviljade projekten redovisa sina resultat till kansliet. Kansliet tillhandahåller en blankett för redovisning. Resultatet ligger till grund för Miljömålsrådets verksamhetsberättelse. 6

7 2.1.2 Beslut gällande hantering av återtagande av (råds)medel 2006 Beslut Miljömålsrådet beslutar att: a) Bidragsmedel som utbetalats under skall slutredovisas den 15 februari 2006 enligt mall för verksamhetsberättelse. b) Bidragsmedel från som inte förbrukas under 2006 ska återbetalas senast 31 januari För att visa att medlen är uppbokade ska en avstämning med Naturvårdsverket göras senast 30 september Bakgrund Under har Miljömålsrådet betalat ut bidragsmedel för miljömålsuppföljning till myndigheter och organisationer i syfte att utveckla uppföljningen. Processen för detta har varit att respektive myndighet och organisation årligen (15 februari) inkommit med planer för medelsanvändning för kommande år respektive verksamhetsberättelser för föregående år. De överskjutande medel som inte förbrukats har planerats in och använts kommande år av respektive myndighet och organisation. För 2006 års medel är processen förändrad så till vida att alla myndigheter och organisationer senast till den 30 september ska komma in med projektansökningar och verksamhetsberättelser till miljömålsrådets kansli. Oförbrukade medel ska från och med september 2006 återbetalas till Naturvårdsverket årligen för att på lämpligaste annat sätt tillföras arbetet med att stärka utvecklingen och uppföljningen av miljömålen Riktlinjer för årlig verksamhetsredovisning / årsredovisning av Miljömålsrådets budget Miljömålsrådet har under 2002 och 2003 producerat en verksamhetsredovisning/årsredovisning för den del av anslaget 34:2 som fördelas till miljömålsuppföljning och miljöövervakning i syfte att redovisa förbrukade medel och vilka projekt som har fått medel. För 2004 års och kommande års redovisningar behövs ett beslut från rådet i fråga om syfte och innehåll. Miljömålsrådet beslutade ( ) att syftet med en verksamhetsredovisning är att: redovisa hur de medel för miljömålsuppföljningens och miljöövervakningens verksamhet som rådet förfogar över har använts under budgetåret, säkerställa en kvalitetsrutin för uppföljning av medelsanvändning, överblicka att rådets resurser används enligt de riktlinjer rådet lagt fast samt att rådets resurser utnyttjas så effektivt som möjligt, möjliggöra kommande utvärderingar av medlen och hur dessa används, tillgängliggöra en överskådlig redovisning av rådets budget för den som så önskar, redovisa och återrapportera pågående eller avslutad verksamhet under verksamhetsåret fungera som faktaunderlag vid specifika frågor och uppdrag som berör de olika verksamheterna. 7

8 2.2 Fördelade medel till miljömålsuppföljning år 2006 Medel för nationell miljömålsuppföljning fördelades under år 2006 med totalt kronor, i nio ramposter Översikt av fördelade medel till alla ramposter Rampost Fördelning Medel 2006 (kronor) 1 Interna samverkanskostnader (rådets driftskostnader) Årliga rapporteringen Fördjupad utvärdering Webbplatsen miljomal.nu Samordning och utveckling av indikatorer Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser Andra kommunikationsinsatser Regional miljömålsuppföljning Samordning/utveckling koppling mellan miljöövervakning miljömålsuppföljning Översikt av fördelade och förbrukade medel på rampostnivå Rampost 1 - Interna samverkanskostnader Miljömålsrådets kansli Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Aktiviteter/projekt Möten och konferenser Åtgärdsdatabas Fördjupad utvärdering Rampost 2 Årliga rapporteringen Miljömålsrådets kansli Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Aktivitet/Projekt Årsrapporten defacto

9 Rampost 3 Fördjupad utvärdering 2008 Ansvarig myndighet/organisa tion Aktiviteter/Projekt Fördelade medel (kronor) Förbrukad e medel (kronor) Jordbruksverket Exploateringstryck på jordbruksmark Naturvårdsverket, Me-enheten Bidrag till ASTA-programmets nationella del utvärdering och uppföljning av miljökvalitetsmål Vägverket Luftföroreningar i svenska tätorter 2005, 2010 och Utveckling av prognoser och scenarier. SGU Kan vattenmålen klaras vid ändrade klimatförhållanden? SGU Beaktar miljödomstolarna miljömålen utvärdering Ny prognos och nya scenarier övr jordbrukets påverkan på utsläppen av växthusgaser och utsläpp av luftföroreningar. Naturvårdsverket, Hk-enheten Sv. Kommuner, Landsting och Nv Socialstyrelsen Naturvårdsverket Naturvårdsverket, Htenheten Riksantikvarieämbete t Riksantikvarieämbete t Riksantikvarieämbete t Riksantikvarieämbete t Kemikalieinspektione n Kemikalieinspektione n Kemikalieinspektione n Uppföljning av kommunernas miljömålsarbete Samhällsekonomiskt underlag för miljörelaterade hälsoproblem - analyser till den fördjupade utvärderingen * Pott för strategierna, sköts via miljömålsrådets * kansli Analyser av drivkrafter för ökningen av transporter och bakomliggande hinder för omställning till ett hållbart transportsystem- för EET projektet. Utveckling av indikatorn "Restaurerade vattendrag". Utvärdering av indikatorn "Landskapselement med miljöstöd". Utvärdering av indikatorn "Nyanlagda och restaurerade våtmarker" Utvärdering av indikatorn "Skyddade fjällmiljöer" ** Tillståndsbeslut som instrument att driva krav om utsläppskrav som berör särskilt farliga ämnen, främst PB-ämnen Arbetet med substitution av kemiska ämnen inom svensk tillverkningsindustri - status, hinder, möjligheter. Påverkan på miljömålen från utsläpp från olyckor * Separat beslut om omfördelning av medel från Socialstyrelsen till strategierna togs av Naturvårdsverkets Generaldirektör på delegation efter beredning i Beredningsgruppen för mijlöövervakning. ** Beslut om omföring av återbetalade medel från Länsstyrelsen i Dalarna till Riksantikvarieämbetet av Naturvårdsverkets Generaldirektör efter beredning i beredningsgruppen för miljöövervakning. 9

10 Rampost 4 Webbplatsen miljomal.nu Ansvarig myndighet/organisation Målkansliet Målkansliet Aktiviteter/Projekt Teknisk utveckling; Flytt av miljömålsportal Drift, underhåll och mindre utvecklingsinsatser av miljömålsportalen. Konsultstöd, serverhyra, licenser. Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Rampost 5 Samordning och utveckling av indikatorer Ansvarig myndighet/organisat ion Aktiviteter/Projekt Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Skogsstyrelsen Vägverket Lst RUS-proj. Kansliet/SCB Sveriges kommuner och Landsting Socialstyrelsen Länsstyrelsen Stockholms län Uppföljning av skador på kulturlämningar i skog. Samverkande indikatorer för beskrivning av trafikbullrets effekter och kostnader RUS, Regionalt, UppföljningsSystem för miljömålen Miljöekonomiska nyckeltal till statsbudgeten GUS-lok Miljöindikatorer på Kommunal Nivå (MINK) Pilotprojekt lokala miljömålsindikatorer i praktiken - försök i tre kommuner. Metodutveckling för att ta fram responsindikator och genomförande av en pilotstudie för de vattenrelaterade miljömålen

11 Rampost 6 Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser Ansvarig myndighet/organisat ion Aktiviteter/Projekt Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Målkansliet Boverket Sveriges kommuner och Landsting SKL; region Värmland Länsstyrelsen i Jämtlands län Miljödriven affärsutveckling, miljölagstiftning och miljökvalitetsmål i samverkan. Hur beaktas miljömålen vid miljöbedömningar för planer enligt plan- och bygglagen? Dialogsatsning - konferenser kring miljö-målsarbetet i kommunerna. Integrering av hållbar utveckling och miljökvalitetsmål i tillväxtprojekt Lathund för miljömål i företag, webbverktyg Rampost 7 Andra kommunikationsinsatser Ansvarig myndighet/organisat ion Aktiviteter/Projekt Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Informationsstöd/förändring av Målkansliet informationsmaterial med anledning av förändrade mål och delmål Målkansliet Bidrag till HSR för campus Pedagog Målkansliet Utställning på ekocentrum Göteborg Socialstyrelsen Friskfaktorer för Sveriges miljömål SKL;Klimatkommuner na, Sveriges ekokommuner Kommunikation av lokalt miljömålsarbete SKL; Ekocentrum Utställnings- och utbildningsverksamhet i Västra Götaland Lst Dalarna Från ord till handling Lst Jämtland Temavecka miljömål

12 Rampost 8 Regional miljömålsuppföljning Ansvarig myndighet/organisat ion Aktiviteter/Projekt Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Lst Stockholm Lst Uppsala Lst Södermanland Lst Östergötland Lst Jönköping Lst Kronoberg Lst Kalmar * Lst Gotland Lst Blekinge Lst Skåne Lst Halland Lst Västra Götaland Lst Värmland *** Lst Örebro Lst Västmanland Lst Dalarna ** Lst Gävleborg Lst Västernorrland Lst Jämtland * Lst Västerbotten Lst Norrbotten Hyresgästföreningen * * Då flera länsstyrelser aviserade att de inte skulle komma förbruka sina medel finansierades med dessa överblivna medel ett projekt som Hyresgästföreningen genomför kallat Min stad. ** kr från Länsstyrelsen i Dalarnas kulturmiljöprojekt flyttades till Riksantikvarieämbetets projekt i Rampost 3. *** Sent återbetalade medel, används enligt punkten nedan. Rampost 9 Samordning/utveckling kopplingen mellan miljöövervakning - miljömålsuppföljning Ansvarig myndighet/organisat ion Aktiviteter/Projekt Fördelade medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) SGU Länsstyrelsen i Jönköpings län; Skogsstyrelsen Effektivisering av miljömåluppföljning genom digital dataöverföring mellan kommun och miljömålsmyndighet. Test av relevanta miljömålsindikatorer från skogliga observationsytor

13 2.2.3 Fördelning av medel på respektive myndighet/organisation Tabellen visar hur Miljömålsrådets medel fördelats på olika organisationer. För hantering av ej förbrukade medel redogörs under punkten nedan. Ansvarig myndighet/organisation Totala medel (kronor) Förbrukade medel (kronor) Miljömålskansliet Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Sveriges geologiska undersökning Skogsstyrelsen Jordbruksverket Boverket Riksantikvarieämbetet Socialstyrelsen Länsstyrelserna Vägverket SKL Hyresgästföreningen HSR Totalsumma: Användning av ej förbrukade medel I första hand har medel som ej förbrukats för beviljade projekt återförts till systemet genom att förstärka andra projekt bland de som sökte medel i september I andra hand har medel som i mycket sena skeden ej förbrukats använts till att finansiera projekt som sökt medel för 2008 års budget, men där projektet startat redan Beslut om omfördelningar av medel till andra projekt bereds genom beredningsgruppen för miljöövervakning och därefter med beslut i Miljömålsrådet. 13

14 3.Del II. Miljöövervakning Sammanfattning Naturvårdsverkets Miljöövervakningsenhet (Mm) ansvarar för samordning, planering och drift av nationell miljöövervakning samt samordning av regional miljöövervakning. Dessutom ingår metodutveckling för naturinventeringar. Några resultat från verksamheten redovisas i tabellen på nästa sida. Under 2006 minskade antalet nationella avtal/överenskommelser med 55 stycken och antalet inkomna nationella rapporter minskade med 85 stycken jämfört med Detta kan bero på fler orsaker t.ex. skrev vi förhållandevis många flerårsavtal 2005 som då även omfattar 2006 och i vissa fall även Det nuvarande miljöövervakningsprogrammet för att beskriva och följa miljöeffekter utomhus startade 2000, bl.a. i syfte att följa upp de femton miljökvalitetsmålen som regeringen beslutade om Programmet innebär ökade satsningar främst inom övervakningen av biologisk mångfald och miljögifter. Även områden med stora krav på internationell rapportering har förstärkts i det nya programmet, främst sötvatten med anledning av EU:s vattendirektiv och Kust & hav med tanke på förhandlingsarbete. Produktion av dataunderlag säkras fortlöpande genom avtal med utförare, datavärdar och med andra myndigheter. Viktiga händelser under året Revisionen av programområdena Sötvatten, Kust & hav, hälsorelaterad miljöövervakning har pågått sedan 2005 och är nu inne i sin slutfas. Karteringen av metaller i mossa 2005 har slutredovisats. Undersökningen har gjorts vart femte år visar på fortsatta minskningar.. Vi har inrättat ett datavärdskap för marin biologi vid SMHI. En presentation på webben planeras i samband med att datavärdskapet tas i drift april Vi har inrättat ett datavärdskap för marina sediment vid SGU. Arbetet påbörjades 2005 och har slutförts under 2006 vad gäller den nationella övervakningen. Föreskriften för Kartläggning och analys av ytvatten enl förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön blev klar 28/ Föreskriften för miljöövervakning förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön blev klar 14/ Inrapportering av artikel 5 rapporteringen 2005 i EU:s rapporteringssystem WISE har avslutats. Det saknas information om kraftigt modifierade vatten och delvis ang skyddade områden. Även andra uppgifter saknas på den detaljeringsnivån som WISE lägger fast. Screeningrapporten Vilka halter av miljöfarliga ämnen hittar vi i miljön gavs ut i februari. Vi har inlett en utvärdering av pesticidövervakningen. Vi har tillsammans med Lantmäteriet inlett en förnyad landtäckekartering Corine Land Cover uppdatering för Sverige i enlighet med krav från EU. Vi har slutfört sjöinventeringen för 2005 (1709 sjöar) för att få in underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen Den årliga rapporten om luftkvalitet i tätorter kom ut under februari Det massmediala intresset var som vanligt stort. Miljöövervakningen visade på endast svaga förbättringar i luftkvaliteten och att det blir svårt att nå miljömål och miljökvalitetsnormer. 14

15 På förfrågan från EU har vi tillsammans med berörda kommuner tagit fram underlag beträffande de badplatser som inte längre rapporteras till EU. Vi har genomfört en översikt av lokalsamhällsbaserad miljöövervakning som underlag för fortsatt utveckling Vi har haft ett utförarmöte med ca 90 deltagare den 30/11. Vid mötet diskuterades informationsfrågor. Under 2006 har arbetet inom Arktiska Rådets arbetsgrupp AMAP (Arctic Monitoring Assessment Programme) fokuserat på en utvärdering om miljöeffekter av olja- och naturgasutvinning i Arktis samt hur en uppdatering av den stora klimatrapporten (den s.k. ACIA-rapporten) bör ske. Det arktiska klimatarbetet torde ha konsekvenser för den svenska miljöövervakningen och uppföljningen av miljökvalitetsmålet för Klimat. Utvecklingen av datavärdskapen fortsätter. Fokus under året har varit uppbyggnad av ett nytt datavärdskap för biologiska variabler för havsrelaterad miljöövervakning, komplettera datavärdskapet för sötvatten med regionala data samt utveckla kvalitetsmärkning vid datarapportering. 15

16 Verksamhetsredovisning för miljöövervakningen Resultat Enhet Medelsfördelning Nationell miljöövervakning Regional miljöövervakning Antal avtal/överenskommelser nationell miljöövervakning Antal utförare mkr mkr antal , ,8 19, ,3 22, , ,1 23, Antal överenskommelser - regional miljöövervakning Rapporter (nationell miljöövervakning) Rapporter (regional miljöövervakning) antal antal antal Miljöövervakningsnytt/Nyhetsbrev från miljöövervakningen antal nr Internationella rapporteringar antal Undersökningstyper i Handledning för miljöövervakning Fastställda versioner Arbetsmaterial antal antal Inkluderar fleråriga avtal som ingicks Antalet u-typer som uppdaterades och lades ut på webben var 23 till antalet, men flera av dessa genomgick endast smärre justeringar ( t ex tabell-bearbetning) och fick därmed ett nytt versionsnummer. Detta är orsaken till att antalet fastställda undersökningstyper inte har ökat mer mellan 2002 och De flesta u-typer med statusen arbetsmaterialet är utlagda på webben och används som fastslagna versioner (24 st). De behöver uppdateras efter den nya mallen för att få ett versionsnummer. 4. Utöver 4 nya u-typer som fastställdes under 2006 uppdaterades även 8 st u-typer samt 1 st miljöövervakningsmetod. 3.1 Mål och syfte Övergripande mål och syfte I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) framgår att regeringens krav på en effektiv miljöövervakning är att den ska: beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. 16

17 Dessutom gäller att miljöövervakningen: ska vara anpassad till kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer, ska inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Miljöövervakning på nationell och regional nivå ska utformas mot bakgrund av samhällets behov för att kunna bedriva ett effektivt, åtgärdsinriktat miljöskyddsarbete. För naturvårdsverkets miljöövervakning är ansvarsområdet den yttre miljön och det har varit så sedan den inrättades Ansvaret för den yttre miljön har varit utgångspunkt för uppbyggnad och dimensionering av de olika programområdena. Avsikten har varit att registrera eventuella kvalitetsförändringar i naturmiljön och på så sätt ge ett kvitto på att miljöarbetet leder till en bättre miljökvalitet. Miljöövervakningsenheten ska löpande utveckla och förbättra verksamheten genom att driva den nationella miljöövervakningen och svara för samordning av miljöövervakningsliknande verksamhet vid andra statliga organ (sektorsmyndigheter, länsstyrelser, högskolor). Resultaten ska hållas tillgängliga samt utvärderas och presenteras för olika användares behov. Enheten svarar för dataunderlag avseende uppföljningen av miljömålen inom området miljötillstånd genom övervakningens mätningar och beräkningsmodeller. Resultaten utgör en väsentlig del av underlaget för officiell statistik, miljömålsuppföljningsindikatorer och internationell rapportering av miljötillståndet. Naturvårdsverket (NV) samarbetar med EU:s miljöbyrå (EEA) genom att vara s.k. National Focal Point (NFP). NV är som NFP en av noderna i nätverket EIONET (European Environmental Observation and Information Network). Miljöövervakningsenheten ska bistå avdelningens NFP- och webbfunktion. Enheten har också ansvar att delta i NV:s internationella satsningar och övergripande projekt samt i mån av resurser och behov bistå andra enheter i miljöövervakningsfrågor. Våra huvudintressenter är regering och riksdag (inkl. utskott), Naturvårdsverket, länsstyrelserna, miljöövervakningens utförare samt miljömålsmyndigheterna. Övriga intressenter är främst övriga sektorsmyndigheter (SMHI, SLU, Universitet etc), internationella organ (EU, EEA, internationella konventioner), kommuner, press och allmänhet. 17

18 3.1.2 Mål och syfte för nationell och regional miljöövervakning Samordnad miljöövervakning I Sverige bedrivs miljöövervakning av flera aktörer. Naturvårdsverket har särskilt ansvar för övervakning av den yttre miljön driver det nationella miljöövervakningsprogrammet och ger bidrag till regionala delprogram samt vissa delprogram som drivs av sektormyndigheter. Andra centrala myndigheter har mer sektorsanknuten övervakning i egen regi. Dessutom bedrivs miljöövervakning av kommuner, ideella organisationer och andra verksamheter vid länsstyrelser och kommuner. Naturvårdsverket ansvarar för samordningen mellan nationell och regional miljöövervakning. En samordnad övervakning utnyttjar begränsade resurser bättre, så att resultat från den nationella övervakningen kan utnyttjas regionalt och vice versa. Den nationella övervakningen är ofta planerad för att kunna förtätas regionalt, och på så vis öka upplösningen. Vissa av de data som behövs för den internationella rapportering som Sverige är skyldig att genomföra pga. EU-medlemskap och att Sverige ratificerat olika internationella konventioner, genereras av kommunerna (luftkvalitet, badvatten). I sådana fall görs nationella sammanställningar inom den samordnade miljöövervakningen där kommunerna står för provtagning och analyskostnader medan Naturvårdsverket tar kostnaden för datavärdskap och rapportering. Nationell miljöövervakning Nationell miljöövervakning ska vara ett verktyg i uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen samt för den internationella rapportering av miljökvalitetsdata som Sverige åtagit sig. Det senare innebär att stora anspråk ställs på miljöövervakningen. Krav på återkommande undersökningar av miljötillståndet ställs i flera EU-direktiv och i internationella konventioner om havsmiljö och luftföroreningar. Andra angelägna områden är att ta fram underlag för utveckling av miljökvalitetsnormer, bedömningsgrunder och miljömål. Regional miljöövervakning Syftet med de samordnade regionala programmen är att få kunskaper om regionala miljöförhållanden och underlag för regional och kommunal planering. Den regionala och lokala övervakningen ska utformas så att resultaten kan användas som underlag för att: Beskriva och värdera tillståndet i miljön i förhållande till uppsatta regionala och lokala miljömål. Den ska även ge underlag för uppföljning av regeringens nationella miljökvalitetsmål och tillhörande delmål. Identifiera regionala hotbilder för att informera allmänhet och övriga intressenter. Öka kunskapen om naturlig och antropogen förekomst av förorenande ämnen, om bakgrundsbelastning och om hur miljötillståndet varierar med tiden och andra omgivningsvariabler. Upptäcka trender. Bedöma och prioritera åtgärder vid tillståndsprövningar och tillsyn inklusive åtgärder mot diffusa föroreningskällor. 18

19 Ge underlag till miljökonsekvensbeskrivningar. Ge underlag till fysisk planering, översiktsplanering, vattenvårdsprogram och naturresurshushållning på regional och lokal nivå. Styra kalkningsinsatser. Följa upp om vidtagna åtgärder leder till avsedd förbättring av miljön. Regional miljöövervakning omfattar: Statligt finansierad regional miljöövervakning, annan uppföljning finansierad via Naturvårdsverket (kalkningsuppföljning, uppföljning av Natura 2000-områden samt skyddade områden), samordnad recipientkontroll, vatten-, luft- och kustvattenvårdsförbundens arbeten, samfinansierad miljöövervakning med andra verk, landsting och kommuner. 3.2 Struktur Miljöövervakningens övergripande struktur Miljöövervakningen är indelad i 10 programområden och de är samma inom både den nationella och regionala miljöövervakningen. Under året var miljöövervakningen indelad i följande programområden: Luft Kust och hav Sötvatten Miljögiftsamordning Våtmark Fjäll Skog Jordbruksmark Hälsorelaterad miljöövervakning Landskap Naturresurser, biologisk mångfald och miljögifter är frågeställningar som ingår i de flesta programområdena och har behandlats i respektive programområde. Screening-projekt och provbanker behandlas inom programområde miljögiftsamordning. Varje programområde är indelat i delprogram. Delprogrammen är uppbyggda av en eller flera undersökningar. En indelning i delprogram är gjord för att säkerställa en så heltäckande bild som möjligt av tillståndet i den svenska miljön. En undersökning är det konkreta mätprogrammet, som utförs vid vissa stationer. Undersökningarna ska utföras enligt undersökningstyper som finns beskrivna i Handledning för miljöövervakning (se avsnittet om Handledning för miljöövervakning). 19

20 Den hierarkiska strukturen för ett programområde och dess uppdelning beskrivs nedan: Programområde Delprogram Delprogram Delprogram Undersökning Undersökning Undersökningstyp Undersökningstyp Metod Metod 20

21 3.3 Anslag och resurser Fördelning av Statsanslag 34:2 Miljöövervakning m m Regeringen meddelar i regleringsbrev till Naturvårdsverket en budget för miljöövervakningen. Miljömålsrådet vid Naturvårdsverket beslutar om inriktning och övergripande fördelning av medlen och Naturvårdsverket svarar för att medlen används enligt Miljömålsrådets beslut på ett kostnadseffektivt sätt. Under 2006 har det fördelats 134,8 miljoner kronor till miljöövervakning. En sammanställning av medelsfördelningen för budgetåret 2006 redovisas i tabellen och diagrammet nedan. Till nationell miljöövervakning har 111,1 miljoner fördelats Medelsfördelning - Nationell miljöövervakning Årsbudget Mkr År Nationellt Regionalt Internationellt Totalt Budgetramar för nationell och regional miljöövervakning Bå 2006 Bå 2005 Bå 2004 Delposter/programområden Rambeslut Rambeslut Rambeslut Beslut Beslut Beslut Stödsystem Datavärdar och verksamhetsstöd Basavtal SMHI Information Tematiska utvärderingar Kvalitetsutveckling övergripande SUMMA Stödsystem (kkr)

22 Insatsområden Utvärdering & Utveckling Återkommande inv. (inkl.lim som avslutades -04) Naturinventeringar Bidrag till Rovdjursinventering Extra insatser med anledning av regl. brev SUMMA Insatsområden (kkr) Internationellt MÖ-samarbete AMAP EU/EEA CLRTAP (fr o m 2003 på Me) Annat internationellt SUMMA Internationellt (kkr) Nationell miljöövervakning Luft Kust och Hav Grundvatten (ingår numera i Sötvatten) Sötvatten Skog Jordbruksmark Våtmark Fjäll Landskap Hälsorelaterad miljöövervakning Miljögiftsamordning SUMMA Nationell miljöövervakning (kkr) Delposter/programområden Bå 2006 Bå 2005 Bå 2004 Regional miljöövervakning Rambelopp enl. aktivitetsplan Natura 2000 (skyddade områden) Marina informationscentraler Reg. medel utveckling/utvärdering Stöd till externa typområden Stora sjöarna (ingår i nationell mö) SUMMA Regional miljöövervakning (kkr) Summa Oförutsett/Odisponerat 126 TOTAL SUMMA (kkr) Se kap Posten ökade så att identifierade utvecklingsprojekt kunde genomföra i syfte att få bättre samordning med miljömålsuppföljningen. 3. Minskningen berodde bl.a. på att Riksinventeringen utförs med 5-6 års intervall. 4. Den stora ökningen mellan 2003 och 2004 beror på att NILS-programmet var underfinansierat och krävde ett resurstillskott för att kunna fortsätta på avsedd nivå, se kap kr fördelas till posten typområden, resterande kr användes som en reserv till oförutsedda utgifter. 6. Ökningen berodde på att en inventering av sjöar utfördes Rovdjursinventeringen ingick 2004 i Landskap men utgick 2005 till egen post. 8. Ingår fr o m 2005 i Reg.medel utveckling/utvärdering 22

23 3.3.3 Resursåtgång på Naturvårdsverket 16 personer har arbetat totalt 347 personveckor (pv) med miljöövervakning (mö) under året på miljöövervakningsenheten (Mm), varav 68 % (d v s 236 pv) med nationell mö och 32 % (111 pv) med regional mö, stödsystem och samordning. Miljöövervakningsrelaterade verksamheter såsom internationellt samordnings- och utvecklingsarbete, arbete med nationell implementering av EU: s ramdirektiv för vatten och miljöövervakningsrelaterade återrapporteringskrav från regeringen hanteras också på enheten. Miljöövervakningsenhetens löpande arbete har effektiviserats Miljöövervakningsenheten har under de senaste åren i hög utsträckning lyckats effektivisera det löpande arbetet avseende miljöövervakning hanterade vi kr/personvecka (pv) jämfört med kr/pv under 2006, d.v.s. en ökning med ca 73 %. Vi kan konstatera att vi med samma personalresurs nu hanterar mer medel och helt nya områden som t.ex. screening, NILS och bekämpningsmedel. I viss utsträckning är dock effektivitetsökningen skenbar eftersom samma sak har blivit dyrare under årens lopp Medelsfördelning Regional miljöövervakning Under året har det fördelats 23,8 (23,76) miljoner kronor till regional miljöövervakning. Medel från miljöövervakningsanslaget har fördelats genom ett nyckelfördelat rambelopp på totalt 19,0 (18,98) miljoner kronor till länsstyrelserna (baserat på folkmängd och länets yta). Dessutom fördelas bidrag till de marina informationscentralerna på kronor (en ökning med 64% jämfört med 2005) och stöd till typområden för Jordbruksmark på kronor. Utöver rambeloppet och bidragen till marina informationscentraler och typområden avsätts regionala miljöövervakningsmedel via budgetposten Regional utveckling & utvärdering (till projekt inom ett antal insatsområden). Denna budgetpost uppgår till 4 miljoner kronor. Totalt för den regionala miljöövervakningen utgör de 23,8 miljoner kronorna via miljömålsrådet dock bara en mindre del (ca %) av de medel som används för miljöövervakning inom länen. Övriga medel kommer i första hand från vatten-, luft-, och kust vattenvårdsförbund samt från kommuner, landsting och andra regionala myndigheter. Budgetposten Regional utveckling och utvärdering För att få en mer samlad och tydlig utveckling av regional miljöövervakning kanaliseras medel till ett antal insatsområden (eller temaområden). Länsstyrelserna inkommer med förslag på olika projekt inom de utvalda insatsområdena. Beredningen av inkomna ansökningar sköts av speciella grupper med representanter från såväl länsstyrelser som Naturvårdsverket. Naturvårdsverket upprättar därefter överenskommelser för respektive utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning med länsstyrelserna. Medel har under året fördelats till följande regionala insatsområden: Biologisk mångfald Kust Miljögiftssamordning kronor kronor kronor 23

24 Regionala miljöövervakningsmedel och OH-kostnader Från miljöövervakningens sida har utgångspunkten från början varit att de regionala miljöövervakningsmedlen endast får belastas med direkta kostnader och inte indirekta kostnader såsom OH. I samband med ett projekt på Naturvårdsverket (NV) för ett par år sedan som hette MARS - Miljöarbete i regional samverkan - uppmärksammades att frågan om OHkostnader behandlades delvis olika beroende på vilket sakanslag det gällde. Detta ledde i sin tur fram till att en överenskommelse träffades i december 2000 mellan NV och företrädare för Länsstyrelserna. Överenskommelsen byggde på att särskilda medel för länsstyrelsernas styrning och administration av respektive sakverksamhet fördelades centralt från NV och att sakanslagen därmed endast belastas med direkta kostnader. Regeringen flyttade senare i Budgetpropositionen för 2002 (Prop. 2001/02:1) över dessa särskilda medel (5 miljoner) för administration mm från anslaget 34:2 Miljöövervakning mm direkt till länsstyrelsernas förvaltningsanslag Ur prop.texten: "För att underlätta länsstyrelsernas långsiktiga planering av miljöarbetet föreslår regeringen, i enlighet med miljömålspropositionen, att dessa medel överförs till länsstyrelsernas förvaltningsanslag för administration m m av anslagsmedel avseende sanering och återställning av förorenade områden, kalkning, miljöövervakning samt vissa andra naturvårdsåtgärder." Det finns fr o m 2002 särskilda medel för administration av bland annat miljöövervakningen, och dessa medel är överförda till länsstyrelsernas förvaltningsanslag. De regionala miljöövervakningsmedlen skall därför endast användas till direkta kostnader. 24

25 Nedanstående tabell visar hur mycket som regionalt satsas på de olika programområdena och hur mycket av det totala beloppet som utgörs av statliga regionala miljöövervakningsmedel (RMÖ). Tabellen baseras helt på länens 1 aktivitetsplaner och då dessa varierar i detaljeringsgrad är sammanställningen inte heltäckande. I denna redovisning ingår inte marina informationscentraler. Delar av utvecklingsprojekt kan vara inkluderade. Programområde Total budget (tkr) Budget via RMÖ (tkr) Andel av budget via RMÖ (%) Luft Hav Sötvatten Våtmark Fjäll Skog Jordbruksmark Hälsorelaterad miljöövervakning 3 Landskap , Miljögiftsamordning Övrigt (ej programområdesspecifikt) Summa (16%) (17%) (17%) 2. En betydande del avser uppföljning av kalkningsverksamheten 3. Tidigare Programområde Hälsa & Urban miljö 4. Avser ej programområdesspecifika verksamheter såsom information, kvalitetssäkring, datalagring, resor, kurser, tjänster m.m. 5. En stor andel utgörs av tjänster, minst 508 kkr resp. 120 kkr år 2004, kkr resp 420 kkr år 2005 och. minst 782 kkr resp. 102 kkr år Inkluderat Rovdjursinv. År 2005 ingick kkr i programområde Fjäll resp kkr i programområde Landskap. År 2006 ingick kkr i programområde Fjäll, kkr i Skog respektive 520 kkr i Landskap. 7. Programområdena Skog och Jordbruksmark har minskat, troligen beror detta på att miljöövervakning även sker via medel för Natura 2000 som inte är medräknade här. 8. Den stora ökningen för Landskap beror till största delen på att bidrag till Rovdjursinventering ingår här, om bidraget räknas bort uppgår budgeten till kkr år

26 3.3.5 Redovisning av regional miljöövervakning På uppdrag av Naturvårdsverket har länsstyrelserna, under 2001, tagit fram förslag på nya regionala miljöövervakningsprogram. Dessa program ska gälla mellan och innehålla alla relevanta miljökvalitetsundersökningar som genomförs i länet oberoende av aktör och/eller finansiär. Under 2002 utförde Naturvårdsverket (NV) en översyn av programmen (Dnr Mm). Under planeras en ny översyn av programmen. Länsprogrammen utgör grund för länsstyrelsernas ansökningar om medel från Naturvårdsverket för de statligt finansierade delarna av programmen. Medel söks en gång om året och länsstyrelserna redovisar i den s.k. aktivitetsplanen vilka program de avser att driva. Naturvårdsverket meddelar riktlinjer inför varje ansökningstillfälle. Samtidigt med aktivitetsplanen lämnar länsstyrelserna en preliminär lägesredovisning. Länsstyrelserna lämnar även en ekonomisk rapport inklusive slutlig verksamhetsberättelse senast den 31 mars varje år. Resultaten från den regionala miljöövervakningen redovisas till NV kontinuerligt, vanligen i form av tryckta rapporter. Resultaten från vissa angivna delprogram ska dessutom inrapporteras till nationella datavärdar. Detta mot bakgrund av att dessa delprogram mister i relevans om inte data samutvärderas i nationella sammanställningar eller att data utgör underlag för den nationella miljömålsuppföljningen. I undantagsfall utgör också resultaten från regionala delprogram den enda informationskällan som finns inom programområdet. Medel fördelas också till verksamheter som rent budgettekniskt ligger utanför bidraget till regional miljöövervakning, men som syftar till att i varierande grad stödja, styra och samordna den regionala miljöövervakningen. Som exempel kan nämnas datavärdskap, tematiska utvärderingar och handledningen (f.d. handboken) för miljöövervakning. 26

27 3.3.6 Resursåtgång på Länsstyrelserna Totalt sett har länsstyrelserna arbetat 2647 pv med miljöövervakning, varav 522 pv har finansierats med regionala miljöövervakningsmedel. I tabellen nedan redovisas den arbetstid som respektive länsstyrelse använde för miljöövervakningsarbete I tabellen redovisas den arbetstid i personveckor (pv) som länsstyrelserna använde för miljöövervakningsarbete under Sammanlagd arbetstid (pv) Varav arbetstid (pv) finansierad med regionala miljöövervakningsmedel År Län AB C D E F G H I K M N O S , T 169, , U W X Y Z AC BD SUMMA 2594, ,5 673, Uppgift saknas pv för kalkeffektuppföljning ingår. 27

28 3.4 Avtal och uppföljning Nationell miljöövervakning Naturvårdsverket har under året tecknat 290 avtal med olika utförare för den nationella miljöövervakningens räkning. Enligt avtal skall utföraren årligen lämna en preliminär verksamhetsberättelse senast 31 oktober och en årlig verksamhetsberättelse senast 31 mars året efter. I den årliga verksamhetsberättelsen ska utföraren bl.a. redovisa överföring av data till datavärd, genomfört kvalitetssäkringsarbete, internationell rapportering, skriftliga rapporter m.m. Nationell miljöövervakning Avtal (antal) Fördelade medel (m kr) ,8 106,3 109,7 111,1 Utförare (antal institutioner) Preliminära verksamheter som inkommit i tid (%) Årliga verksamhetsberättelser som inkommit i tid (%) Uppföljning av avtalen För att få mer enhetliga och uppföljningsbara verksamhetsredovisningar från utförarna består verksamhetsberättelserna av två till viss del standardiserade blanketter, en för de preliminära verksamhetsberättelserna och en för de årliga verksamhetsberättelserna. Flera programområdesansvariga har anpassat blanketten för deras programområde. 90 % (130 av 146) av de årliga verksamhetsberättelserna (VB) för 2006 års nationella avtal har inkommit i tid till Naturvårdsverket (se tabellen ovan). Vid uppföljningen av avtalen har det framkommit att: rapporteringen till datavärd brister, fortfarande fungerar inte alla internationella rapporteringar helt tillfredsställande, men arbete pågår med att förbättra detta. Om de slutliga verksamhetsberättelserna varit försenade en vecka eller mer kommer vite tas ut, 10 %, 15 % eller 20 % av totala ersättningen, beroende på förseningen. Resultaten från uppdragen redovisar utförarna i de flesta fall i någon form av resultatrapport till Naturvårdsverket. Rådata skickas till datavärd om sådan finns. Om utföraren har inkommit med årlig verksamhetsberättelse, men inte genomfört och/eller redovisat hela uppdraget enligt avtal, kan det bli aktuellt att återta ytterligare medel. Hur mycket medel som återtas bedöms från fall till fall beroende på vad som står i avtalet. 28

29 3.4.2 Regional miljöövervakning Regional miljöövervakning Fördelade medel (mkr) ,5 22,5 23,1 23,8 Antal överenskommelser Andel inkomna verksamhetsberättelser per 31 mars (%) Totalt redovisade personalresurser för miljöövervakning vid länsstyrelserna (pv) 2 Personalresurs finansierad med regionala miljöövervakningsmedel (pv) Enligt överenskommelse skulle endast 37 verksamhetsberättelser lämnas 2. Personveckor 3. Gotlands län ej inkluderat; verksamhetsberättelse ej inlämnad per den 12 maj Flera län begärde och fick uppskov med sin verksamhetsberättelse till ett senare datum. 5. Flera län begärde och fick uppskov med sin verksamhetsberättelse till ett senare datum. Regionala överenskommelser Naturvårdsverket tecknar varje år överenskommelser med alla länsstyrelser om regional miljöövervakning. En överenskommelse tecknas per län med medel fördelade via fördelningsnyckeln (det s.k. ram- eller aktivitetsbeloppet). Överenskommelsen inkluderar i vissa fall även medel för marina informationscentraler och typområden. Medel till utvecklingsprojekt hanteras separat genom en överenskommelse per projekt. I överenskommelsen finns krav på resultatrapportering och verksamhetsberättelse. Varje länsstyrelse ska senast den 31 mars året efter avtalets utgång lämna en verksamhetsberättelse enligt en standardiserad blankett med bl.a. redovisning av status för alla planerade aktiviteter föregående år. Den standardiserade verksamhetsberättelsen kan utökas med fritext med ytterligare information om verksamheten. För 2006 tecknades 57 överenskommelser. Av dessa har 56 verksamhetsberättelser inkommit i tid. Översyn av de nya regionala miljöövervakningsprogrammen I samband med att ett nytt nationellt miljöövervakningsprogram infördes 1999 beslöts det också att ersätta de tidigare länsprogrammen ( ) med en andra omgång av samordnade regionala miljöövervakningsprogram. Riktlinjer inför programskrivningen togs fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från Naturvårdsverket och länsstyrelser i början av 2001 (Nya regionala miljöövervakningsprogram, dnr ). Under 2001 arbetade länsstyrelserna fram nya preliminära regionala miljöövervakningsprogram (RMÖprogram) för perioden Naturvårdsverket har under 2002 genomfört en översyn av de nya regionala miljöövervakningsprogrammen. Vid översynen granskades innehållet, struktur/tydlighet, samordning, prioriteringar och kopplingar till miljömålsuppföljningen för 29