Miljömålsrådets verksamhetsrapport för 2008

Transkript

1 1 (15) Miljömålsrådets I. Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag MILJÖMÅLSRÅDET 1

2 Förord Denna rapport är en kortfattad redovisning av hur Miljömålsrådets medel för miljömålsuppföljning har använts under år Medlen för miljömålsuppföljning är en del av anslaget för Miljöövervakning m.m., anslag 34:2 ap.1, vilket fördelas årligen till Naturvårdsverket av regeringen och fördelas genom beslut av Miljömålsrådet. Fördelning av medel för miljöövervakning framgår av rapporten Miljömålsrådets användning av medel 2008 II Miljöövervakning. Rapporten är riktad till Miljömålsrådet och dess beredningsgrupper men även till länsstyrelser, kommuner, näringsliv och andra för att ge en översiktlig bild av vilken inriktning rådets verksamhet haft under 2008 men framför allt för att ge kort information om vilka projekt rådets medel har använts till. Mer information om dessa projekt kan hittas på Miljömålsportalen, och hos respektive projektansvarig. Denna rapport har sammanställts av Miljömålsrådets kansli i juni 2009 och rådet har inte i detalj godkänt innehållet. Den formella redovisningen av hur rådets medel används, ingår i Naturvårdsverkets Årsredovisning, som sker årligen genom Naturvårdsverket till regeringen. 3

3 Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING ÖVERLÄMNAD 5 Fördelade medel till miljömålsuppföljning år Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag 6 ÖVERSIKT AV FÖRBRUKADE MEDEL PÅ RAMPOSTNIVÅ 8 Rampost 1 8 Intern samverkan 8 Rampost 2 9 Årliga rapporteringen/defacto 9 Rampost 3 10 Fördjupad utvärdering 10 Rampost 4 10 Webbplatsen miljomal.nu 10 Rampost 5 11 Samordning och utveckling av indikatorer 11 Rampost 6 12 Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser 12 Rampost 7 13 Andra kommunikationsinsatser 13 Rampost 8 14 Regional miljömålsuppföljning 14 4

4 2008 Fördjupad utvärdering överlämnad Miljömålsrådet ansvarar för uppföljning av de svenska miljökvalitetsmålen. Våren 2008 överlämnades en fördjupad utvärdering (FU08) till regeringen. En fördjupad utvärdering görs ca vart fjärde år och innebär en omfattande granskning av hur arbetet med att nå miljömålen går. Delmål, styrmedel och åtgärder utvärderas och vid behov föreslås nya mål och åtgärder. Resultatet lämnas till regeringen för beslut om det fortsatta miljömålsarbetets inriktning. Miljömålsrådet har under 2008 fördelat totalt ca kr för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Uppföljningen innebär att utvecklingen i miljön årligen jämförs med målen utifrån redovisningar från nationella och regionala myndigheter, bland annat med hjälp av indikatorer. Resultatet redovisas på Miljömålsportalen och i den tryckta de Facto-rapporten eller den fördjupade utvärderingen. Miljömålsuppföljningen grundas i hög grad på den nationella och regionala miljöövervakningen som även den får medel via beslut av Miljömålsrådet. Fördelningen av medel för miljöövervakning framgår av rapporten Miljömålsrådets verksamhetsberättelse II Miljöövervakning. Nivån för anslagen för miljömålsuppföljning och övervakning anges i Naturvårdsverkets regleringsbrev. Miljömålsrådet Miljömålsrådet utses av regeringen och ska löpande följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen. Rådet ska lämna årliga rapporter till regeringen om hur arbetet går och vart fjärde år ta fram underlag för regeringens fördjupad utvärdering. Till rådets arbetsuppgifter hör också samordning av informationsinsatser liksom arbetet med regionala miljömål samt att fördela medel till miljöövervakning och miljömålsuppföljning. Rådet består av företrädare för centrala myndigheter, länsstyrelser m.m. Experter från bland annat näringsliv, kommuner och landsting samt från ideella organisationer är knutna till Miljömålsrådet. För Miljömålsrådets arbete finns ett kansli vid Naturvårdsverket. 5

5 Fördelade medel till miljömålsuppföljning år 2008 Uppföljning av miljökvalitetsmålen - verksamhet och projekt som beviljats bidrag Anslaget för miljömålsuppföljning syftar till att förbättra underlaget för de återkommande rapporteringarna till regeringen om hur miljömålsarbetet går och till att säkra fortsatt utveckling, uppbyggnad och samordning av miljömålsarbetet. Projektmedlen kan ses som komplement till de medel som respektive myndighet får för sin verksamhet genom sina regleringsbrev och är främst avsedda för utvecklingsprojekt. Medlen är inte öppna för ett allmänt ansökningsförfarande utan förslag till projekt kommer från organisationer och representanter inom Miljömålsrådet. Att samordna information om miljömål och miljömålsuppföljning samt att samordna de regionala anpassningarna av miljömålen är viktiga insatsområden. Medlen är särskilt till för insatser av gemensamt intresse för flera miljökvalitetsmål. Inriktningsbeslut 2008 Miljömålsrådet beslutar att inriktning och särskilda satsningar för fördelningen av ram miljömålsuppföljning för 2008 ska vara kommunikation. Medlen ska särskilt användas för: - att kommunicera resultatet från den fördjupade utvärderingen. Kommunikationen ska främst utgå från kommunikationsplanen för den fördjupade utvärderingen som innehåller aktiviteter och insatser. Rådet tar ställning till kommunikationsplanen vid mötet i september. - att utvärdera och utveckla de befintliga indikatorerna i miljömålssystemet samt påbörja utveckling av indikatorer till nya och reviderade delmål. - att utveckla miljömålsportalen så att den kan bli ett effektivare rapporteringsverkyg för miljömålssystemet i de delar som rör årlig uppföljning inklusive indikatorer samt att även ge möjlighet till mer målgruppsanpassad kommunikation. Beslutet innebär förstärkningar särskilt inom ramposterna 4, 5 och 7. Den närmare fördelningen mellan ramposterna föreslås av kansliet och bereds i BMÖ. Under 2008 har medel fördelats inom sju områden (ramposter). Särskild tonvikt har lagts vid projekt för att slutföra underlaget till rådets rapport till regeringen våren 2008 (den fördjupade utvärderingen). Även arbetet med att slutföra migreringen av miljömålsportalen har varit en stor post under Under sommaren 2008 tillsatte regeringen en utredning för att se över miljömålssystemet. Utredningen kommer att lämna sitt slutbetänkande den 30 september I avvaktan på utredningens resultat beslutade regeringen att inte starta arbetet med någon ny fördjupad utvärdering. Kansliet har under hösten 2008 stöttat utredningen genom ett gemensamt projekt om indikatorer. 6

6 Översikt av fördelade medel till alla ramposter2008 Rampost Fördelning Fördelade Medel 2008 Medel Interna samverkanskostnader (rådets driftskostnader) Årliga rapporteringen Fördjupad utvärdering Webbplatsen miljomal.nu Samordning och utveckling av indikatorer Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser Andra kommunikationsinsatser Regional miljömålsuppföljning

7 Översikt av förbrukade medel på rampostnivå Rampost 1 Intern samverkan Här ingår Miljömålsrådets driftskostnader i form av möteskostnader (råd, BMU, BMÖ) workshops, seminarier och interna utvärderingar. Arbetet med miljökvalitetsmålen kräver omfattande samordning mellan ansvariga myndigheter, inte minst för att se till att myndigheternas resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. Miljömålsrådets kansli har en nyckelroll i arbetet för samverkan, kansliet svarar bland annat för förberedelser och genomförande av möten i Miljömålsrådet samt i rådets beredningsgrupper, BMU och BMÖ. Under 2008 arrangerades två möten med BMU samt tre möten med BMÖ, främst för att bereda förslag till fördelning av medel. Miljömålsrådet sammanträdde tre gånger året. En viktig insats under början av 2008 var att färdigställa den fördjupade utvärderingen som överlämnades till regeringen den 31 mars Huvudrapporten heter Miljömålen - nu är det bråttom! Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål Rapporten finns också i en engelsk version. Dessutom gav kansliet ut två bilagor samlade i en egen publikation, en del med bilagor som är en sammanställning av samtliga förslag till åtgärder och styrmedel och en annan del som innehåller en sammanfattning av konsekvensanalyser. Kansliet tog också fram en publikation som ger en kort introduktion till miljömålen och samtidigt en sammanfattning av den fördjupade utvärderingen, Miljömålen i korthet och en sammanfattning av Miljömålsrådets utvärdering Denna gavs även ut på engelska och fick en bred spridning, bl.a. till skolor. Efter överlämnandet har kansliet arbetat med att sprida kunskaperna från fördjupad utvärdering bl.a. genom att hålla föredrag i olika sammanhang. I samarbete med länsstyrelser och organisationerna Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting genomförde kansliet regionala konferenser i Alingsås, Uppsala, Växjö och Umeå för att bl.a. diskutera resultat från den fördjupade utvärderingen. Vidare har en utvärdering gjorts med extern konsulthjälp av processen bakom den fördjupade utvärderingen. En del projektmedel har också rymts inom denna rampost. Bland annat har projekt genomförts för de tre åtgärdsstrategierna inom miljömålssystemet och stiftelsen Håll Sverige Rent hat fått bidrag för att arbeta med kurser om miljö och miljömål riktade till pedagogisk skolpersonal. 8

8 Ansvarig myndighet/ organisation Aktiviteter/projekt Medel 2007 Miljömålsrådets kansli Fördjupad utvärdering Miljömålsrådets kansli Miljömålsportalen Miljömålsrådets kansli Informationsinsatser, utställning mm Miljömålsrådets kansli Projektmedel för miljömålsuppföljning, strategierna Håll Sverige Rent, Länsstyrelsen Gävleborg Måiljömålsrådets kansli Möten, konferenser m.m. Olika utförare Rampost 2 Årliga rapporteringen/defacto Här ingår produktionskostnader, marknadsföring och kommunikation av resultaten från rådets årliga rapport t.ex. riksdagsseminarier, målgruppsanspassad sammanfattning, bilaga i tidningar mm Miljömålsrådets årliga rapport defacto är en viktig värdemätare i arbetet mot de nationella miljökvalitetsmålen. Här beskrivs på ett lättöverskådligt sätt läget för de 16 miljökvalitetsmålen liksom de viktigaste positiva och negativa trenderna för miljötillståndet. Under 2008 lämnades ingen de Facto eftersom den fördjupade utvärderingen även ersatte den årliga rapporteringen. Miljömålsrådet tog, med medel från denna rampost, fram en årsrapport för 2008 med hjälp av Precis kommunikation. Ansvarig myndighet/ organisation Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets kansli Aktiviteter/projekt Underlag till verksamhetsrapport 2007, Precis kommunikation Medel Utskick och övriga kostnader, CM

9 Rampost 3 Fördjupad utvärdering Projekt inom denna rampost kan t.ex. behandla framtagande av gemensamt underlag, sammanställningar av befintligt underlag, samordnade åtgärdsförslag, utveckling av åtgärdsstrategierna och konsekvensanalyser, omvärldsbilder. Inga aktiviteter genomfördes under denna rampost Medel för de aktiviteter som genomfördes kring den fördjupade utvärderingen togs istället från rampost 1 under detta år. Rampost 4 Webbplatsen miljomal.nu Här ingår drifts- och utvecklingskostnader för miljömålsportalen. Webbplatsen miljomal.nu (miljömålsportalen) har allt sedan miljömålsarbetet inleddes fyllt en viktig funktion som plattform och nav för kunskapsspridning om Sveriges miljömål. Här beskrivs innebörden av samtliga miljömål, metoder för uppföljning och här publiceras resultat av arbetet mot målen. Samtliga län presenterar sina respektive regionala miljömål och arbetet för att nå dem. Arbetet med drift och förvaltning av portalen innebär bl.a. löpande uppdateringar. I samband med den årliga rapporteringen (de Facto) presenteras informationen om läget för miljömålen på portalen. På portalen kan även länsstyrelserna redovisa uppföljningen av målen på regional nivå samt de indikatorer som stödjer uppföljningen. Indikatorerna uppdaterades två gånger under året. Under 2008 genomfördes huvuddelen av ett större projekt med sikte på att underlätta och förenkla driften och förvaltningen av portalen med syfte att bland annat underlätta för externa aktörer att rapportera och uppdatera information. Miljömålsportalens betydelse för rapportörer och användare fortsätter att öka vilket syns inte minst i ett ökat antal besökare, medeltalet per dag var under året (att jämföra med motsvarande siffra år 2006: 1543 besök). Ansvarig myndighet/ organisation Aktiviteter/projekt Medel Miljömålsrådets kansli Drift och förvaltning, Know IT, SLU, Miljödata, Sunstone systems AB Miljömålsrådets kansli Konsultstöd m.m. Proffice AB Quaint AB m.m Miljömålsrådets kansli Teknisk utveckling och flytt av Miljömålsportalen, Know It, Lst Uppsala Miljömålsrådets kansli Miljömålsportalen övrigt, domännamn, användartest mm

10 Rampost 5 Samordning och utveckling av indikatorer Här ingår utveckling av nyckeltal, index och miljöindikatorer. Samordning och utveckling av indikatorer är ett viktigt insatsområde för att kunna bedöma utvecklingen mot miljömålen. Bra statistik och dataflöden är avgörande för kvaliteten på miljömålsarbetet. Riksantikvarieämbetet har tillsammans med Naturvårdsverket, Boverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket, Glesbygdsverket och RUS tagit fram ett indikatorprogram som svara mot behovet av indikatorer för förslag till nytt delmål Hållbart brukande inom Hav i balans, levande kust och skärgård. Indikatorerna har tagits fram genom en vidareutveckling av befintlig metod. där en stor mängd olika statistiska variabler har analyserats utifrån deras förmåga att fungera som indikatorer. Jordbruksverket har arbetat både med möjligheten att använda artdatabankens artfaktabas som indikator för biotopers tillstånd och utveckling samt med att förtydliga och definiera arealindikatorerna för betesmarker och slåtterängar. Modifierade stödregler, nya sätt att använda marken (exempelvis för produktion av energi) och en ombildad definition för skogsmark är tre exempel på kommande förändringar som troligen kommer att påverka statistiken om ängs- och betesmark. Socialstyrelsen har genomfört ett stort projekt med syfte att undersöka bullerindikatorernas relevans för faktiskt bullerexponering för att förbättra uppföljningen av bullermålet. Indikatorn Besvär av trafikbuller. Resultaten visade bl.a. på en tydlig effekt av tillgång till bullerskyddat sovrum på andelen sömnstörda enligt Socialstyrelsen indikator. Detta ger stöd för indikatorns giltighet. Ansvarig myndighet/ organisation RAÄ Aktiviteter/projekt Utveckling av indikator för uppföljning av delmål om Hållbart brukande Medel SJV Utveckling av indikatorer för biotoper i jordbrukslandskapet SJV Genomgång och fördjupad utredning av betesmarksindikatorer SoS Utveckling av miljöhälsoindikatorerna för buller Lst Västra G God bebyggd miljö mål och indikatorer för anpassning till ett förändrat klimat SGU Grundvatten i storstaden NV Biodiversitetsindikatorer i kartform

11 Rampost 6 Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser Under denna rampost fördelas medel till olika utvecklingsprojekt gemensamma för flera mål. Projekten kan vara riktade till olika målgrupper, t.ex. industri, handel och kommuner mm. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har genomfört ett projekt med syfte att ta fram rekommendationer om vilka metoder som bör användas för att utvärdera vilka konsekvenser förändringar i energisystemet får för de svenska miljömålen. Rapporten behandlar de metodval man ställs inför när förändringarnas konsekvenser för miljömålen ska beräknas. Rapporten "Vägledning till metodval vid beräkning av påverkan från förändrad energianvändning på de svenska miljömålen" (B1822) kan laddas ner från IVL:s hemsida ( samt från Miljömålsportalen ( Inom ramen för strukturfondsarbetet med Entreprenör Stockholm har Länsstyrelsen i Stockholms län gjort en förstudie om miljörådgivning till företagare. Syftet har varit att undersöka hur rådgivning om miljö och miljömål kan kopplas samman med det befintliga rådgivnings- och stödsystem som finns för små- och medelstora företagare i länet. Syftet har också varit att genom kontakter med företagare och företagsrådgivare, förankra den kommande miljörådgivningen. Boverket har utvecklat en metod som kan användas för att bedöma bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Metoden kan också användas för att identifiera vilka miljöproblem och vilka emissioner som är av stor betydelse när det gäller bygg- och fastighetssektorn, samt för att identifiera var i sektorn de dessa uppkommer. En väsentlig slutsats är att metoden är möjlig att använda redan idag. Ansvarig myndighet/organisation SVEKOM Lst Västmanland Lst Stockholm SVEKOM BoV NV, STEM Aktiviteter/projekt Kommunala engergikrav för ett miljöanpassat byggande (KEMB) Fördjupad uppföljning för klimatåtgärder i Västmanland Integrerig av miljömålen i strukturfondsprogram Lokala planering för hållbarhet vi går från ord till handling Metod för att göra en miljöutredning för en sektor bygg och fastighetssektorn Uppföljning av förändringar i energisystem och dess konsekvenser för miljökvalitetsmålen Medel

12 Rampost 7 Andra kommunikationsinsatser Projekt som är inom ramen för Miljömålsrådets kommunikationsstrategi och planer ska prioriteras t.ex. dialogprojektet, kampanjer riktade till allmänheten, skolor m.fl. samt att skapa olika arenor. Information och kunskapsöverföring är viktigt för utveckling och spridning av miljömålsarbetet på alla nivåer. Under år 2008 har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket kartlagt erfarenheter, attityder, behov och önskemål hos berörda parter när det gäller formellt skydd av värdefull skog. Kartläggningen inriktar sig på områden där Skogsstyrelsen bildat ett biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal eller Naturvårdsverket bildat ett naturreservat under åren Länsstyrelsen i Jönköpings län har översatt de 16 miljökvalitetsmålen till teckenspråk som i sin tur har gjorts till filmklipp. Filmklipp över alla miljökvalitetsmål samt tips på vad man kan göra själv finns utlagda på Länsstyrelsens webbsida och kommer from den 31/3 att finnas på miljömålsrådets webb. Projektet Miljömål för alla, som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting, har utvecklat material anpassat för undervisningen i svenska för invandrare (sfi). Delar av materialet passar bra även i grundskolan. Bilder och enkelt språk ska underlätta förståelsen och inspirera till att göra val som är bra för miljön och hälsan. Livsmedelsverket tar fram råd om hur konsumenten kan göra miljösmarta matval med utgångspunkt från verkets kostråd. De medel som beviljats från Miljömålsrådet har använts till två separata aktiviteter: 1) fokusgruppsundersökning med syfte att testa rådens formulering i målgruppen samt 2) kommunikationsinsatser för att direkt och via media nå ut med information om miljösmarta matval till målgruppen. Tidplanen för lanseringen av de miljösmarta matvalen har förskjutits något på grund av krav på notifiering till EU-kommissionen. 13

13 Ansvarig myndighet/ organisation Aktiviteter/projekt Medel 2007 Lst Halland Miljömålen till näringen Lst Jönköping Behovet av kommunikation inom kemikalieområdet för verksamhetsutövare av miljöfarlig verksamhet från tillsynsmyndigheter på län och kommuner SKS Utveckling av kommunikationen i arbetsprocesser för formella avsättningar Lst Jönköping Miljömål på teckenspråk Lst Örebro Klimatsmart Örebro län Lst Jönköping Ökad kommunal förståelse f åtgärder mot UV-stråln och hudcancer Miljöförbundet Kommunikation av Miljöförbundet Jordens Vänners Jordens vänner rapport t den fördjupade utvärderingen Rättvisa Mål KEMI Kemikalier i textilier Lst Västmanland Rena Västmanland, etapp 3, - Om kemikalier i din vardag Sv. Naturskyddsför. Förslag: Informationskampanj om miljömålen riktad t Naturskyddsföreningen, medlemmar, andra NGOs o allmänheten SVEKOM Miljömål för invandrare Lst Västerbotten Mediaguider lärande f hållbar utveckling SLV Kommunikationsinsatser vid miljöanpassad av Livsmedelsverkets kostråd Lst Södermanland Förslag: Östersjön i fokus. Hur får vi ett hav i balans? - Regional miljöanalys för Södermanlands län NV Konferens Getting more for less genom att minska utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar samtidigt Rampost 8 Regional miljömålsuppföljning Fördelning av medel för länsstyrelsernas samordning av det regionala miljömålsarbetet. RUS (länsstyrelserna i samverkan) har en samordnande roll vid förslag till prioritering och fördelning av medel inom denna post Medel avsatta för regional miljömålsuppföljning tilldelas Sveriges länsstyrelser dels som stöd för sektorsövergripande arbete och kommunikation med externa aktörer i länet, dels för att åtgärda kunskapsbriser inom specifika områden viktiga för den regionala miljömålsuppföljningen. Inom ramposten märks en rad projekt med syfte att sprida kunskap om miljömålen såsom etablering av kanaler för information (webb, nyhetsbrev mm), genomförande av kommunikationsplaner, produktion av rapporter och handlingsplaner samt seminarier. Inom ramposten ingår också en post för RUS (regionalt uppföljningssystem) arbete. Projektet Abiskoögat, som genomförts av Länsstyrelsen i Norrbottens län, har resulterat i en webbplats där besökaren kan se hur temperatur, nederbörd och antal dagar med is på Torneträsk har förändrats i ett hundraårsperspektiv. Kortare 14

14 mätserier finns även för hur marktemperaturen förändrats och när flyttfåglarna anländer. Resultaten från ett par studier om träd- och skogsgränsförändringar presenteras även på webbplatsen. Till mätserierna och studierna har det även tagits fram textavsnitt med bakgrundsinformation. Webbplatsen Abiskoögat återfinns på adressen: Under hösten 2008 genomförde Länsstyrelsen på Gotland en studiedag för lärare år 1-9 om Miljömålen visar vägen till det hållbara samhället hur kommer skolan in? Lärarna fick information om varför vi har miljömål, själva miljömålssystemet och kopplingen till läroplanen. De fick sedan mer konkret information om hur man kan arbeta med miljömålen i undervisningen. Sexton tänkbara indikatorer för försurning och kvävebelastning i olika livsmiljöer undersöktes, av Länsstyrelsen i Skåne, för artgrupperna växter, djur, svampar och lavar. Sju indikatorer befanns vara särskilt lämpliga och med tydliga positiva eller negativa reaktioner på försurningsdrivande variabler. Alla sju indikatorer är välkända, vanliga och lätt igenkännbara arter eller i ett fall en, artgrupp. De sju indikatorerna var backsippa, hallon, blåsippa, harsyra, brungrodor, trattkantarell och kantarell. Länsstyrelsen i Stockholms län har drivit ett projekt med målet att utarbeta och implementera åtgärdspaket för länets prioriterade miljökvalitetsmål; Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Frisk luft, God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. 15

15 Ansvarig myndighet/ organisation Aktiviteter/projekt Medel 2007 SMHI/SMED Årlig geografisk fördelning av emission till luft Lst Skåne RUS, Regionalt UppföljningsSystem för miljömålsportalen Lst Västerbotten Miljömålsuppföljning och tillståndsbeskrivning i Västerbottens län Kommunikation och presentation Lst Stockholm Åtgärdspaket för Stockholms läns prioriterade miljökvalitetsmål Lst Norrbotten Abiskoögat Lst Norrbotten Förändringar av skärgårdens fiskemiljöer metodutveckling för miljömålsuppföljning Lst Uppsala Utveckling av regional uppföljning och miljömålsinformation Lst Södermanland Regional samverkan kring uppföljning och indikatorer på regional och lokal nivå Lst Östergötland Handlingsprogram Kommunikation och förankring Lst Jönköping Miljömålsuppföljning i Jönköpings län Lst Kronoberg Miljömålsarbete i Kronobergs län Lst Kalmar Miljömålsarbete i Kalmar län Lst Gotland Miljömålen hos barn och ungdom Lst Blekinge Kartläggning av marinarkeologiska lämningar i Blekinge län Lst Blekinge Miljötillståndsrapport Lst Skåne Miljömålsuppföljning i Skåne Lst Halland Informationsinsatser kopplade till miljömålsuppföljning Lst Västra G Information och uppföljning av de regionala miljömålen i V Götalands län Lst Värmland Vidareutveckling och revidering av länsegna indikatorer och system för mijömålsuppföljning Lst Örebro Utveckling av regional miljömålsuppföljning Lst Västmanland Regional miljömålsuppföljning Lst Dalarna Övergripande samordning av regional miljömålsuppföljning Lst Gävleborg Användning av reg. medel för miljömålsuppföljning i Gävleborg Lst Västernorrland Miljömålsuppföljning i Västernorrlands län Lst Jämtland A. Indikatorer för länsegna mål B. Löpande spridning av uppföljning Lst Uppsala Regionala projekt en sammanställning Lst Jönköping Häckande fåglar som RUS-indikatorer för biologisk mångfald Lst Örebro Utvärdering och utveckling av indikator för God bebyggd miljö, delmål 1 och delmål 2 Lst Jönköping Indikator Måluppfyllelse kalkning Lst Skåne Modellberäkning av marknära ozon i södra Sverige och utveckling av manual för bedömning av överskridanden av målvärden Lst Skåne Lätt greppbara indikatorer Lst Örebro Metodutveckling för regional miljömålsuppföljning och miljöövervakning av landmiljöer och stränder via NILS Lst Uppsala Regionala emissionsdata för Mälarregionen Lst Jönköping Utvecklande av uppföljning indikator för våtmarker Lst Jönköping Kultur Aqua system för kulturvärdesbedömning av sjöar och vattendrag