2012:12. Miljöövervakning. kartläggning och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012:12. Miljöövervakning. kartläggning och analys"

Transkript

1 2012:12 Miljöövervakning kartläggning och analys

2 MISSIV DATUM DIARIENR /280-5 ERT DATUM ER BETECKNING M2011/3728/Ma Regeringen Miljödepartementet Stockholm Uppdrag om kartläggning och analys av miljöövervakningssystemet Regeringen gav den 1 december 2011 Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av miljöövervakningssystemet och dess olika aktörer samt lämna förslag på hur miljöövervakningssystemet kan effektiviseras. I uppdraget ingår att efter samråd med Naturvårdsverket lämna förslag på hur miljöövervakning ska definieras. Vidare ska Statskontoret bedöma systemets ändamålsenlighet och effektivitet samt det övergripande behovet och nyttan av miljöövervakning. Ett antal frågor ska översiktligt belysas inom ramen för kartläggningen. Dessa gäller bl.a. att analysera konsekvenserna av ett ökat sektorsansvar för miljöövervakningen och dess finansiering, belysa olika former av samordning som sker på lokal och regional nivå samt att redovisa hur miljöövervakningsdata kommer till användning, bl.a. inom ramen för miljömålsuppföljningen. Statskontoret överlämnar härmed sin redovisning av uppdraget i rapporten Miljöövervakning kartläggning och analys (2012:12). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredare Ola Norr, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Ola Norr POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Statskontorets uppdrag Avgränsningar och tolkning av uppdraget Metoder och tillvägagångssätt Genomförande och kvalitetssäkring Rapportens disposition 15 2 Miljöövervakning Syftet med miljöövervakning Beskrivning av nuvarande miljöövervakning Aktörer i miljöövervakningen Sammanfattande iakttagelser 39 3 Användning av data från miljöövervakningen Användning av data i miljömålsarbetet Miljöövervakningens förhållande till Miljömålsberedningens arbete Miljöövervakningens bidrag till forskningen Datavärdar ska tillgängliggöra data Sammanfattande iakttagelser 49 4 Olika sektorers ansvar för miljöövervakning Vad innebär sektorers ansvar på miljöområdet? Miljöövervakning vid myndigheter med ansvar för miljökvalitetsmålen Sammanfattande iakttagelser 59 5 Samordning i miljöövervakningen Gemensamma delprogram Samordning mellan den nationella och regionala nivån Miljöövervakningsprogrammen diskuteras i referensgrupper Naturvårdsverkets samordningsinsatser Samordning med recipientkontrollen Sammanfattande iakttagelser 66 5

4 6 Statskontorets slutsatser och förslag Finansiering av miljöövervakningen Utförandet av miljöövervakning Definition av miljöövervakning 75 Referenser 79 Bilagor 1 Uppdraget 83 2 Kontaktlista 87 3 Enkätfrågor 89 4 Myndigheters miljöinventerande verksamhet 91 5 Sammanställning av uppföljningsindikatorer 99 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen gjort en övergripande kartläggning och analys av det svenska miljöövervakningssystemet och dess olika aktörer. I uppdraget har det även ingått att lämna förslag på hur miljöövervakningssystemet kan effektiviseras. De förslag som Statskontoret lämnar ska rymmas inom befintliga budgetramar. Svenska miljöövervakningsprogrammet och närliggande verksamheter Statskontoret har identifierat tre övergripande syften med det svenska miljöövervakningssystemet. Miljöövervakningen ska användas till att utveckla och följa upp miljökvalitetsmålen inom miljömålssystemet, ligga till grund för internationell rapportering om miljötillstånd och officiell statistik om miljön samt stödja forskningen genom att förse forskningen med data för analyser. Det nationella miljöövervakningsprogrammet bygger på det program som togs fram år 2000 i samband med att det första beslutet om miljömålssystemet fattades. Programmet är uppdelat i tio programområden. Revisioner sker successivt per programområde. Det nationella miljöövervakningsprogrammet samordnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Programmet finansieras genom anslag till dessa myndigheter. Anslaget för år 2012 uppgår till ca 215 miljoner kronor. För att genomföra programmet tecknas avtal med utförare och datavärdar. Totalt finns ca 100 utförare. Störst bland dessa är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), IVL Svenska miljöinstitutet, Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Datavärdarna lagrar, granskar, sammanställer, presenterar och tillhandahåller miljöövervakningsdata. Många myndigheter bidrar med information om miljötillståndet Utöver den miljöövervakning som finansieras av det särskilda anslaget för miljöövervakning finns det ett antal verksamheter som bidrar med information om miljötillståndet i landet. Myndigheter med ansvar för uppföljning och utvärdering av de s.k. miljökvalitetsmålen bidrar med miljöinventerande verksamhet. Denna verksamhet kan ske i form av miljöövervakning eller i form av andra typer av miljöinventeringar. Även verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken har krav på sig att mäta och följa upp utsläpp och föroreningar genom s.k. recipientkontroll. Insamling av miljödata genomförs även av länsstyrelser och andra statliga myndigheter, kommuner, ideella föreningar och andra aktörer på regional och lokal nivå. Dessa verksamheter bekostas delvis på andra sätt än genom anslaget för miljöövervakning. SLU har för viss del av sin miljöanalysverksamhet även kunnat få finansiering från Landsbygdsprogrammet. Finansieringen avser då övervakning för att följa upp åtgärder inom Landsbygdsprogrammet. 7

6 Data från miljöövervakningen är viktiga i miljömålsarbetet och forskningen Data från miljöövervakningen är ett viktigt underlag för uppföljning av måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen, även om andra typer av underlag också används i detta syfte. I Statskontorets enkät till myndigheter med ansvar för uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål har dessa uppgett att data från miljöövervakningen inte alltid ger ett tillräckligt underlag för att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen. Enligt flera av dessa myndigheter önskas kompletteringar, både av vad och var man mäter samt i vilken utsträckning mätningarna sker. Underlaget för miljömålsuppföljningen bör preciseras Statskontoret anser att det är viktigt att säkerställa att miljöövervakningen verkligen ger det underlag som behövs för att bedöma uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen och i miljömålsarbetet i övrigt. Därför bör det göras en kartläggning av informationsförsörjningen inom ramen för miljömålsarbetet. Statskontoret föreslår att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt ska ange vilket underlag som behövs för att uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen ska kunna bedömas. Detta arbete bör ske tillsammans med andra myndigheter som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Möjligheter till synergier mellan miljöövervakning och forskning Det finns flera synergimöjligheter mellan miljöövervakning och forskning. Särskilt tydligt är det när det gäller SLU, där Landsbygdsdepartementet har betonat att kopplingen mellan universitetets fortlöpande miljöanalys och forskningen bör stärkas. Även i det nationella miljöövervakningsprogrammet finns sådana kopplingar, t.ex. genom att högskolor används som utförare. Det behövs specifika krav i datavärdarnas avtal på hur data ska göras tillgängliga på nätet Naturvårdsverkets ambition är att alla data som samlas in i det nationella miljöövervakningsprogrammet ska göras tillgängliga på datavärdarnas webbplatser. Denna ambition är dock inte helt uppnådd, då tillgängligheten skiljer sig åt mellan olika datavärdar. Statskontoret anser att detta delvis beror på att Naturvårdsverket i avtal med datavärdarna inte anger specifika krav på tillgänglighet, bl.a. med avseende på möjligheten att söka och sortera i nedladdade data. Statskontoret föreslår därför att datavärdarnas ansvar vad gäller att tillgängliggöra data tydliggörs. Detta kan ske genom att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten specificerar hur data ska tillgängliggöras, när nya avtal tecknas med datavärdarna. 8

7 Myndigheters ansvar i miljömålsarbetet Begreppet sektorsansvar tillämpas inte längre inom miljöarbetet. Myndigheter ska istället agera inom sitt befintliga uppdrag för att främja det samlade miljöarbetet. I den senaste miljömålspropositionen anges ett antal myndigheter med ansvar i miljömålssystemet. Av dessa ansvarar åtta myndigheter för att följa upp och utvärdera ett eller flera miljökvalitetsmål. Statskontoret har närmare studerat just dessa åtta myndigheters miljöinventerande verksamhet. Myndigheternas ansvar att samla in data behöver tydliggöras Statskontoret kan konstatera att dessa myndigheters (exklusive Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten) informationsinsamling för uppföljning av miljökvalitetsmål delvis sker inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Myndigheterna samlar dock även in information utanför det nationella miljöövervakningsprogrammet, i syfte att följa upp miljökvalitetsmålen. Myndigheternas ansvar för att samla in data är dock inte tydligt. I myndigheternas instruktioner anges det endast att myndigheterna ska samråda med Naturvårdsverket om vilken rapportering som behövs. Statskontoret föreslår att regeringen tydliggör vilket dataförsörjningsansvar myndigheter med ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål har inom ramen för detta ansvar. På så sätt tydliggörs vilket ansvar myndigheterna har att samla in data inom ramen för miljöövervakningen respektive vilket ansvar de har för att bedriva andra miljöinventerande verksamheter inom ramen för miljömålsarbetet. Miljöövervakningen samordnas på olika nivåer och på flera sätt Samordningen inom miljöövervakningen sker på olika nivåer och på flera sätt. Planeringen för miljöövervakningens tio programområden innebär en samordning utifrån ett nationellt perspektiv. Andra initiativ på nationell nivå är riktlinjer för kvalitetssäkring av de regionala miljöövervakningsprogrammen, referensgrupper för olika programområden och stöd för att bilda s.k. gemensamma delprogram. Det sker också en samordning mellan regional och nationell nivå. Möjligheterna att starta fler gemensamma delprogram bör ses över I de s.k. gemensamma delprogrammen kan samordning ske mellan flera län och ibland även med myndigheter på nationell nivå. I de gemensamma delprogrammen samordnas övervakningsmetoder, planering, datalagring och utvärderingar mellan berörda länsstyrelser och centrala myndigheter. Naturvårdsverkets ambition är att en så stor del av miljöövervakningen som möjligt ska samordnas på detta sätt. De gemensamma delprogrammen lyfts fram som framgångsrika metoder för ett mer standardiserat miljöövervakningssystem. Statskontorets kartläggning visar dock att det kan finnas outnyttjade möjligheter till samordning på regional nivå. Statskontoret föreslår därför att Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten ser över på vilka områden antalet gemensamma delprogram bör öka. 9

8 Gemensam användning av infrastruktur kan utvecklas En annan möjlighet att öka samordningen mellan olika utförare kan finnas i nyttjandet av gemensam infrastruktur och samordning av tidpunkter för provtagning. Ett alternativ kan här vara att minska antalet utförare för att uppnå motsvarande samordning. Statskontoret bedömer att de återkommande programrevisionerna kan vara lämpliga tillfällen att se över möjligheterna till gemensamt nyttjande av infrastruktur för miljöövervakning. Dessa revisioner sker dock programvis, vilket gör att samordningsmöjligheter mellan programmen kan förbigås. Det kan därför behövas särskilda översyner av sådana samordningsmöjligheter mellan programmen. Statskontoret föreslår att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ser över möjligheterna till gemensamt nyttjande av infrastruktur för miljöövervakningen inom sina respektive ansvarsområden. Fördelar att samordna recipientkontrollen med miljöövervakningen Statskontoret bedömer att ytterligare en möjlighet till samordning är den mellan den statliga miljöövervakningen och recipientkontrollen. Viss samordning sker redan i dag i vissa län. Vinsten med en sådan samordning är bl.a. att data som samlas in via recipientkontrollen kan användas för att komplettera kunskapen om miljötillståndet i ett visst område. En sådan samordning innebär dock att vissa förändringar behöver komma till stånd. Exempelvis har länsstyrelserna ingen befogenhet att ställa kvalitetskrav på recipientkontrollen, vilket gör att den ofta utförs med metoder som inte överensstämmer med länsstyrelsernas. Statskontoret föreslår att regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, i samråd med Naturvårdsverket, utreda möjligheterna att inordna recipientkontrollen i den nationellt finansierade miljöövervakningen, utan att det belastar anslaget för miljöövervakning. EU-direktiv ställer ökade krav på rapportering Av Statskontorets kartläggning och analys framgår att de EU-direktiv som ligger till grund för den internationella rapporteringen tenderar att ställa större krav på miljöövervakningen än vad som har ställts på detta system nationellt. De internationella kraven ger bl.a. uttryck för en ambitionsnivå som är högre än den som traditionellt har funnits i den svenska miljöövervakningen. Statskontoret har funnit att miljöövervakning till grund för det svenska miljömålsarbetet ibland har prioriterats ned till förmån för de internationella kraven, i den mån det inte har varit möjligt att samordna dessa två områden. Statskontoret anser att denna ordning inte har varit tillfredsställande, då den bl.a. har inneburit negativa konsekvenser för den miljöövervakning som har beslutats i Sverige. Viss kompensation för de ökande kraven har dock getts genom att regeringen har tillfört medel till anslaget för miljöövervakning. Statskontoret föreslår att EU-direktiv och andra internationella överenskommelser regelmässigt analyseras vad gäller olika konsekvenser innan beslut 10

9 fattas om dem. På detta sätt fås en uppfattning om vad som behöver ske när det gäller finansiering och organisation. Finansiering genom Landsbygdsprogrammet De förslag som Statskontoret lämnar i rapporten om bl.a. samordning, konsekvensanalyser och nyttjande av närliggande verksamheter kan delvis minska belastningen på anslaget till nationell miljöövervakning. Statskontoret bedömer därutöver att Landsbygdsprogrammet utgör ett tänkbart alternativ till medfinansiering av miljöövervakningen. Statskontoret föreslår därför att Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att gemensamt analysera möjligheterna att delfinansiera delar av miljöövervakningen med medel från Landsbygdsprogrammet. Definition av miljöövervakning I uppdraget till Statskontoret har det ingått att efter samråd med Naturvårdsverket lämna förslag på hur miljöövervakning ska definieras. Statskontorets bedömning är att en definition av miljöövervakning, i likhet med tidigare, i första hand bör avse att beskriva tillståndet i miljön. Inte minst internationellt ställs ofta krav på att miljöövervakningen ska innefatta indikatorer för att kunna förklara orsaker till miljötillståndet. Dessutom ska övervakningen kunna användas för att bedöma måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen. Enligt Statskontorets bedömning är det dock inte realistiskt att i nuläget fullt ut innefatta sådana krav i en definition som ska finansieras genom anslaget till den nationella miljöövervakningen. En definition som innefattar ökade behov av analys, miljöövervakning i miljömålssystemet och de internationella kraven på rapportering, kräver enligt Statskontorets en förändrad finansiering. Statskontoret föreslår därför att med miljöövervakning avses i första hand beskrivningar av tillståndet i och inverkan på miljön. Till miljöövervakning kan dock även räknas uppgifter om drivkrafter, påverkan och åtgärder i den mån de behövs i miljömålsarbetet. Rapporten visar dock också att det kan finnas behov och möjligheter att framgent utveckla definitionen av miljöövervakning. En sådan definition kräver dock fördjupade analyser som inte varit möjliga att göra inom ramen detta uppdrag. 11

10 12

11 1 Inledning 1.1 Statskontorets uppdrag Den 1 december 2011 beslutade regeringen att ge Statskontoret i uppdrag att genomföra en övergripande kartläggning och analys av hela det svenska miljöövervakningssystemet och dess olika aktörer. I uppdraget ingår att efter samråd med Naturvårdsverket lämna förslag på hur miljöövervakning ska definieras. Vidare ska Statskontoret bedöma systemets ändamålsenlighet och det övergripande behovet och nyttan av miljöövervakning. Statskontoret ska också lämna förslag på hur miljöövervakningssystemet kan effektiviseras. En förutsättning är att förslagen ska rymmas inom befintliga budgetramar. I uppdraget preciseras att Statskontoret översiktligt ska: kartlägga och beskriva befintliga aktörer, roller och finansiering i systemet, beskriva och analysera ansvarsförhållanden mellan berörda sektorsmyndigheter, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, universitet och högskolor m.fl., analysera förutsättningarna respektive konsekvenserna av ett ökat sektorsansvar för miljöövervakningen och dess finansiering, belysa olika former av samordning som sker på lokal och regional nivå, analysera möjligheterna för att effektivisera miljöövervakningen inom olika områden genom en ökad samordning, redovisa hur miljöövervakningsdata kommer till användning, bl.a. inom ramen för miljömålsuppföljningen, och analysera eventuella förändringsbehov av ansvarsfördelningen i systemet när det gäller finansiering och utförandet samt möjliga effektivitetsvinster. Regeringens uppdrag till Statskontoret finns i bilaga 1 i denna rapport. 1.2 Avgränsningar och tolkning av uppdraget Av uppdraget framgår att Statskontorets kartläggning och analys ska vara övergripande och att de preciserade frågorna ska behandlas översiktligt. Statskontoret har tolkat detta som att uppdragets frågeställningar kan besva- 13

12 ras utan att de behandlas på ett helt uttömmande sätt. Det viktiga är att ge en översiktlig bild och att identifiera problemområden eller förhållanden som bör ses över. Denna tolkning har stämts av med företrädare för Miljödepartementet. När det gäller restriktionen att Statskontorets förslag ska rymmas inom befintliga budgetramar har vi tolkat det som att förslagen inte ska öka belastningen på statsbudgeten i sin helhet. Enligt uppdraget ska Statskontoret genomföra en övergripande kartläggning och analys av hela det svenska miljöövervakningssystemet, inklusive det nationella miljöövervakningsprogrammet och dess relation till övrig miljöövervakning. Samtidigt har vi uppfattat att uppdragets fokus ligger på det anslag till miljöövervakning som redovisas i Naturvårdsverkets regleringsbrev. Denna nationella miljöövervakning samordnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Miljöövervakningen i Sverige begränsas dock inte till dessa aktörer och detta anslag. En rad aktörer ägnar sig åt någon form av miljöövervakning. I vissa fall ingår de i den nationella miljöövervakningen, i andra ligger de utanför denna. Exempel på andra aktörer som bedriver miljöövervakning är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statliga myndigheter, kommuner, företag samt vatten- respektive luftvårdsförbund. Samtidigt som uppdraget fokuserar på den nationella miljöövervakningen, kommer andra aktörer och närliggande verksamheter därför att beskrivas och kartläggas i denna rapport. 1.3 Metoder och tillvägagångssätt Statskontoret har tillämpat flera olika metoder för att besvara de frågor som ingår i uppdraget. I enlighet med uppdraget har vi intervjuat representanter för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet). Dessa intervjuer har främst belyst organiseringen av den nationella miljöövervakningen. Vi har också intervjuat företrädare för länsstyrelserna i Örebro och Östergötlands län, med syfte att få information om den miljöövervakning som bedrivs på regional nivå. Företrädare för SLU och Havsmiljöinstitutet har intervjuats bl.a. för att belysa miljöövervakningens koppling till forskningen. I syfte att bl.a. klarlägga miljöövervakningens förhållande till miljömålsarbetet har vi även intervjuat företrädare för Miljömålsberedningen. En lista över samtliga intervjupersoner finns i bilaga 2 i denna rapport. Statskontoret har även låtit representanter för åtta myndigheter besvara en enkät om miljöövervakning. Enkäten riktades till de myndigheter som ansvarar för ett eller flera miljökvalitetsmål och syftade bl.a. till att belysa dessa myndigheters arbete inom ramen för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. De frågor som ställdes i enkäten finns redovisade i bilaga 3 i denna rapport. Vi har även sammanställt en förteckning över samtliga miljökvalitetsmål med tillhörande del- eller etappmål. Förteckningen innehåller även samtliga 14

13 indikatorer som har tagits fram för att operationalisera och mäta de olika del- och etappmålen. Förteckningen används i vår analys av vilken typ av indikatorer som används inom ramen för miljömålsarbetet. Förteckningen finns i bilaga 5 i denna rapport. I övrigt har utredningsarbetet grundats på dokumentstudier. 1.4 Genomförande och kvalitetssäkring Uppdraget har genomförts av en projektgrupp bestående av Ola Norr (projektledare) och Nejra Milisic. Arbetet har följts av en intern referensgrupp vid Statskontoret, bestående av Michael Borchers och Joakim Johansson. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har haft möjlighet att faktagranska ett utkast innehållande de beskrivande avsnitten i denna rapport. Samråd har skett med Naturvårdsverket i frågan om hur miljöövervakning ska definieras, i enlighet med regeringens uppdrag till Statskontoret. 1.5 Rapportens disposition I kapitel 2 kartläggs och beskrivs befintliga aktörer inom ramen för miljöövervakningssystemet, aktörernas roller och systemets finansiering. En redovisning av hur miljöövervakningsdata kommer till användning finns i kapitel 3. Kapitlet fokuserar främst på miljöövervakningens förhållande till miljömålsarbetet, dess relation till forskningen samt datavärdarnas tillgängliggörande av data. Kapitel 4 innehåller en kartläggning av vilket ansvar olika sektorer kan ha inom ramen för miljöarbetet. Detta kapitel fokuserar på det arbete som myndigheter med ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål genomför inom ramen för sitt ansvar. I kapitel 5 belyser vi olika former av samordning som sker inom ramen för miljöövervakningssystemet. Statskontorets slutsatser och förslag presenteras i kapitel 6. 15

14 16

15 2 Miljöövervakning Detta kapitel beskriver syftena med den nationella miljöövervakningen och hur det nuvarande miljöövervakningssystemet är organiserat. Kapitlet beskriver också vilka aktörer som ingår i systemet, hur miljöövervakningen finansieras och ger exempel på närliggande verksamheter. 2.1 Syftet med miljöövervakning Miljöövervakningens syften finns beskrivna i de miljöpolitiska propositionerna från åren 1991 och Av propositionerna framgår att miljöövervakningen ska: beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Miljöövervakningen ska dessutom: vara anpassad till lagstiftning om miljökvalitetsnormer, samt inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Det övergripande syftet med miljöövervakningen är alltså att beskriva miljötillståndet och förändringar i miljön, att visa om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för störningar i miljön. När det gäller att beskriva miljötillståndet kommer detta inte minst till uttryck genom de krav som finns på att redovisa statistik och att rapportera data till olika internationella organ. För att uppfylla syftet med att systemet ska kunna varna för miljöstörningar måste miljöövervakningen vara långsiktig och samverka med forskningen. Beträffande det faktum att miljöövervakningen ska bidra till uppföljningen av miljökvalitetsmålen, har införandet av miljömålssystemet inneburit att detta syfte allt mer har kommit i fokus för miljöövervakningsarbetet. Det svenska miljömålssystemet och miljöövervakningens relation till detta behandlas löpande i denna rapport. 1 Proposition 1990/91:90 En god livsmiljö och proposition 1997/98:145 Svenska miljömål Miljöpolitik för ett hållbart samhälle. 17

16 De tre övergripande syftena med miljöövervakningen, och det sätt på vilket de kommer till uttryck, överlappar ibland varandra. Exempelvis kan den forskning som bedrivs, och de störningar som upptäcks, behöva rapporteras eller beaktas i uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Sammanfattningsvis kan därför miljöövervakningens huvudsakliga syften och uttryck illustreras av följande figur: Figur 1 Miljöövervakningens syften och uttryck Internationell rapportering, statistik och miljötillståndsrapporter Forskningsstöd och tidig varning Utveckling och uppföljning av miljömål, m.m Forskningsstöd och tidig varning Samarbete mellan miljöövervakning och miljöforskning är av ömsesidigt intresse i flera avseenden. Genom att utnyttja gemensamma forskningslokaler och miljöövervakningsstationer kan man på ett effektivare sätt utnyttja befintliga resurser. Samverkan mellan miljöövervakningen och forskningen skapar även möjligheter till fler analyser av data och tolkningar av olika resultat. Samtidigt skiljer sig miljöövervakningens och miljöforskningens syften och strategiska prioriteringar åt. Forskningsprogram tenderar exempelvis att pågå under en kortare tidsrymd. Miljöövervakningen har å sin sida behov av långsiktiga tidsperspektiv, med löpande rapporteringar av resultat. Tidig varning Miljöövervakningens syfte att varna för störningar i miljön uppfylls också delvis av dess förhållande till forskningen. Genom forskning kan eventuella miljöstörningar registreras och problemens eventuella spridning över landet kan kartläggas. Genom utveckling av modeller kan man få ytterligare förfinad information om miljöproblem. 18

17 Tidig varning har två huvudsakliga användningsområden: att varna för att kända miljöhot dyker upp på nya platser eller i tidigare okända sammanhang, att upptäcka nya, tidigare okända miljöhot. Miljöövervakningssystemet använder sig mestadels av kända metoder och indikatorer för att följa kända miljöproblem. Miljöövervakningens möjlighet att upptäcka nya miljöhot är därför begränsad. För att kunna leva upp till syftet att även bidra med tidig varning är miljöövervakningen därför beroende av forskning. Forskningen kan identifiera nya miljöproblem och utveckla förbättrade mätsystem, analysmetoder och modeller. Nya teorier testas i forskningsprojekt. Resultaten kan på så sätt i vissa fall leda till förslag på ny miljöövervakning. Ett första steg i upptäckten av hälso- och miljöproblem tas genom så kallade screeningprogram. I programmen studeras exempelvis en specifik grupp av ämnen eller den totala föroreningssituationen i ett område i syfte att upptäcka om vissa kemiska ämnen kan orsaka hälso- och miljöproblem Internationell rapportering, officiell statistik och miljötillståndsrapporter Miljöövervakningens resultat är grunden för internationell rapportering om miljötillstånd. Som medlemsstat i Europeiska unionen rapporterar Sverige miljöövervakningsdata till Europeiska kommissionen. Inrapportering av miljöövervakningsdata är även en del i Sveriges efterlevnad av internationella miljökonventioner. Resultaten av miljöövervakningen används även i den nationella officiella statistiken. I princip all information som samlas in i samband med miljöövervakningen ska finnas tillgänglig på Internet i form av grunddata. De så kallade datavärdarna lagrar, granskar, sammanställer, presenterar och tillhandahåller miljöövervakningsdata på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Av avsnitt framgår vilka dessa datavärdar är. Ibland finns det ambitioner att sammanfatta vissa data och dataanalyser i rapportform. Dessa presenteras då i form av skriftserier eller som enskilda rapporter. Samlingsnamnet på rapporter som helt eller delvis bygger på miljöövervakningsdata är miljötillståndsrapporter. Ett exempel på en serie miljötillståndsrapporter är de så kallade Havet-rapporterna som ges ut av Havsmiljöinstitutet. 2 Även i Naturvårdsverkets tematiska rapporter i den så 2 Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan universiteten i Umeå, Stockholm, Göteborg och Linnéuniversitetet. Institutet arbetar med att ge en samlad bild av miljötillståndet i havet. 19

18 kallade Monitor-serien används miljöövervakningsdata som en av flera källor. Ökande krav med bakgrund i EU-direktiv Europeiska unionens miljöpolitik ställer vissa krav på inrapportering av resultaten av den svenska miljöövervakningen. På senare år har tillkomsten av flera av EU:s direktiv inneburit att synen på vad som menas med miljöövervakning kommit att vidgas. Detta beror bl.a. på att det engelska/internationella begreppet monitoring är vidare än Sveriges definition av miljöövervakning. En modell som man i internationella sammanhang brukar utgå ifrån då man ska definiera omfattningen av miljöövervakning (engelskans monitoring) kallas DPSIR. Modellen utvecklades ursprungligen av OECD för att beskriva orsakssambanden mellan olika typer av data/information. DPSIR står för: D = drivkraft (vilka aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem, t.ex. transporter eller energianvändning). P = påverkan (vad som orsakar problemet, t.ex. utsläpp av klimatpåverkande gaser eller antalet nyuppförda byggnader inom 100 meter från havet). S = status (tillstånd) (anger tillståndet i miljön, t.ex. antal vattendrag med föryngring av flodpärlmussla eller halten av svaveldioxid i tätortsluft). I = inverkan (effekt) (visar konsekvenser, t.ex. förekomst av nickelallergi eller antal fall av hudcancer). R = respons (åtgärd) (visar vilka åtgärder som görs för att minska eller lösa miljöproblemet, t.ex. skydd av geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjning, åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten). Den svenska miljöövervakningen har i huvudsak varit inriktad på att beskriva status/tillstånd (S). De EU-direktiv som berör miljöövervakning omfattar dock ett vidare begrepp än den svenska synen på miljöövervakningen, då direktiven även omfattar de andra typerna av miljöövervakning inom DPSIR-modellen. Detta innebär att direktiven ställer större krav på det svenska miljöövervakningssystemet än vad som nationellt har efterfrågats av samma system. Kraven som ställs inom ramen för EU-direktiven ger även uttryck för en ambitionsnivå som är högre än den som traditionellt har funnits i den svenska miljöövervakningen. De program som finns på plats i dag är därför inte dimensionerade för sådana mätningar som efterfrågas i direktiven. En annan skillnad mellan den svenska miljöövervakningen och de krav som ställs genom EU-direktiv och konventioner är att den svenska miljöövervakningen främst har varit inriktad på att mäta utvecklingen inom större områden för att kunna beskriva trender. I den internationella rapporteringen 20

19 ställs krav på mätningar av enskilda objekt i betydligt större omfattning. Detta beror på att EU-direktiven i högre utsträckning utgår från ett förvaltningsperspektiv. Det innebär att miljöövervakningen ska ge underlag för att vidta åtgärder med syfte att behålla eller förbättra miljötillståndet respektive att följa upp vidtagna åtgärder. Av Statskontorets intervjuer med representanter för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har det framgått att de internationella kraven på uppföljning av miljötillståndet har lagts till den nationella miljöövervakningen utan att någon närmare prövning av resursbehov eller alternativ finansiering har gjorts. Miljöövervakning till grund för det svenska miljömålsarbetet har ibland prioriterats ned till förmån för de internationella kraven, i den mån det inte har varit möjligt att samordna dessa två områden. Detta beror bl.a. på att Sverige inte har möjlighet att frångå sitt ansvar inom ramen för sina internationella åtaganden. Däremot har regeringen möjlighet att ange vilken ambitionsnivå som ska finnas inom miljömålsarbetet. Viss kompensation för de ökande kraven har dock getts genom att regeringen har tillfört medel till anslaget för miljöövervakning Utveckling och uppföljning av miljökvalitetsmål Formuleringarna av miljömålen i miljömålssystemet är viktiga utgångspunkter för miljöövervakningen. Miljöövervakningssystemet ska användas till att utveckla bedömningsgrunder, miljökvalitetsnormer och miljömål i det nationella miljömålssystemet. Miljöövervakningen ska också bl.a. ge underlag för uppföljningen av miljökvalitetsmål. Det svenska miljömålsarbetet är format av en målstruktur. Målstrukturen har reviderats i samband med regeringens proposition Svenska miljömål ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). I enlighet med propositionen fungerar miljömålsarbetet inom följande målstruktur: Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Generationsmålet är därmed vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. De 16 miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation, dvs. till år År 2050 gäller för klimatmålet. Etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska följas upp löpande med en årlig rapport till regeringen och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod. Myndigheter med ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål ansvarar för uppföljning och utvärdering av respektive miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket 21

20 genomför i samverkan med alla myndigheter som har ansvar inom miljömålssystemet en samlad redovisning till regeringen. Miljöövervakningen ger en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön, varför den fungerar som ett uppföljningsinstrument för miljökvalitetsmålen och åtgärdsarbetet. Genom att sätta flera mätningar i relation till varandra kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller om ytterligare undersökningar behövs för att ta reda på om förändringen innebär ett problem eller inte. Bedömningsgrunder och preciseringar Naturvårdsverket har tagit fram så kallade bedömningsgrunder för miljökvalitet för skog, odlad mark, förorenade områden, grundvatten, sjöar, vattendrag samt kust. Bedömningsgrunderna är framtagna tillsammans med myndigheter, konsulter, universitet och högskolor. De utgör ett klassificeringssystem som ska göra det lättare att tolka data om tillståndet i miljön. I det nya miljömålssystemet, som är ett resultat av ställningstagandena i den senaste miljömålspropositionen, har s.k. preciseringar en central roll. Preciseringarna anger miljökvalitetsmålens innebörd och ska fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp. I mars 2011 presenterade Naturvårdsverket en rapport med förslag till nya preciseringar av miljömålen. 3 Preciseringarna har tagits fram av respektive målansvarig myndighet. Förslagen omfattar även en redovisning av hur preciseringarna ska kunna följas upp, deras koppling till andra miljökvalitetsmål och om preciseringen även omfattar generationsmålet eller dess strecksatser. Preciseringarna förtydligar vad respektive miljökvalitetsmål innebär och vad som behövs för att målet ska anses vara uppnått. 2.2 Beskrivning av nuvarande miljöövervakning Den statligt finansierade övervakningen sker på nationell och regional nivå. Den är uppdelad i tio programområden och Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är huvudmän och samordnar arbetet. Samordningen innebär bl.a. att miljöövervakningen genomförs av olika aktörer på ett jämförbart sätt samt att resultaten är tillgängliga för alla som är intresserade. Miljöövervakningsprogrammets nationella och regionala del finansieras genom ett eget anslag. Beslut om hur medel till nationell och regional miljöövervakning ska fördelas fattas i samråd mellan Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten. 3 Naturvårdsverket rapport 6433 Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 (maj 2011). 22

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Yttrande över miljömyndighetsutredningens betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43

Yttrande över miljömyndighetsutredningens betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 1/5 Yttrande Datum Dnr Mottagare 2015-10-12 2304-15 Miljö- och energidepartementet Handläggare Direkt 103 33 Stockholm Maria Hellsten 010-698 60 02 Maria.hellsten@havochvatten.se Yttrande över miljömyndighetsutredningens

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011

Den nya havs- och vattenmyndigheten var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 var hamnar VA-frågorna? Björne Olsson, enhetschef Bålsta 17 augusti 2011 Fram till juni 2011 fanns ett antal arbetsgrupper som initierats av "utredningen för inrättande av Havs- och Vattenmyndigheten".

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14 Beslut vid regeringssammanträde den 24 februari 2011 Sammanfattning Den särskilda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Miljömyndighetsutredningens uppdrag

Miljömyndighetsutredningens uppdrag 1 s uppdrag Dir. 2013:101 2 Uppdraget Kartlägga och analysera hur regeringen genom myndigheterna under Miljödepartementet kan verka för ett effektivt och långsiktigt hållbart miljöarbete, med fokus på

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-15 N2013/1260/ENT Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Remissvar om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Remissvar om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) REMISSVAR Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissvar om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning Angående Miljömålen i miljöstyrningen Kemikalieinspektionen

Läs mer

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten 1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 1.5 2016-02-18 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Läs mer

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) YTTRANDE Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Datum: 2015-10-10 Vårt diarienummer: 2015-1755 Ert diarienummer: M2015/1539/S Betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access! Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access! Mötesplats Open Access, Växjö 1-2 april 2014 Ulrika Domellöf Mattsson Helena Eckerbom Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-31

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss om Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss om Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) PROTOKOLL 34 Bygg- och miljönämnden 2015-10-19 183 Dnr 2015.3662 Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss om Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) Sammanfattning Kommunstyrelsen

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter Regeringsbeslut I:16 2014-12-18 M2015/213/Mm Miljödepartementet Adressater: Se bilagan Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen inrättar ett

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet

Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet 2013:12 Myndigheternas arbete inom miljömålssystemet Delrapport Beställ publikationen på www.statskontoret.se STATSKONTORET ISBN 978-91-7220-815-5 E-Print, 2013 MISSIV DATUM DIARIENR 2013-06-28 2013/29-5

Läs mer

Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys

Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys 1(7) Dnr SLU ua 2014.5.1-317 Planeringsavdelningen Skapad av Status Fastställt/ Tidpunkt Dnr reviderat av Fomakansliet Fastställt Fomar 2014-02-06 SLU ua 2014.5.1-317 Direktiv för utvärdering av program

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2016-02-23 N2015/08335/ITP Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91) Statskontoret

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige Annika Jansson, Naturvårdsverket 2009-03-26 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Mål och förutsättningar 2009-03-26 Naturvårdsverket

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Världsnaturfondens yttrande över Utredningen om miljömålssystemets betänkande Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 adress@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal, 24 november 2009 Världsnaturfondens

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Avtalshantering inom miljöövervakningen. Redovisning av ett regeringsuppdrag, M2011/2396/S

Avtalshantering inom miljöövervakningen. Redovisning av ett regeringsuppdrag, M2011/2396/S 1(42) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Notter, Manuela Tel: 010-698 1061 manuela.notter@naturvardsverket.se SKRIVELSE 2012-02-16 Ärendenr: NV-06965-11 Regeringskansliet Miljödepartementet

Läs mer

Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning

Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning 1 (16) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM AVDELNINGSPROTOKOLL Miljöanalysavdelningen 2007-11-29 Nr Prot M 215-07 Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning Denna PM gäller

Läs mer

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet)

Statskontoret ska löpande informera Regeringskansliet (Socialdepartementet) Regeringsbeslut IV:5 2011-03-31 S2011/3603/SFÖ (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att ta fram ett samlat underlag om myndigheternas service i samverkan Regeringens

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Statens skolverk; SFS 2015:1047 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 18 december 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan

Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering av plattformen för samverkan Tjänsteutlåtande 0 Österå J Samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0055-422 Till Kommunstyrelsen Åkerströmmens Vattenvårdsamverkan Avtal om samverkan kring vattenvård, komplettering

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45 ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande

Läs mer

Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning

Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning 1(74) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2005-11-29 Dnr 721-738-05Mm Yngve Brodin Tel: 08-698 13 06 Fax: 08-698 15 85 Yngve.Brodin@naturvardsverket.se Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning

Läs mer

Remissvar Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83

Remissvar Miljömålen i nya perspektiv SOU 2009:83 Rebecka Engström, +46 8 473 31 69 Rebecka.Engstrom@VINNOVA.se REMISSVAR Datum 2009-11-26 2009-04142 Ert diarienr M2009/3616/Mk 1(6) Milj ödepartementet Enheten för miljökvalitet Petronella Troselius 103

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08

Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08 1 (6) Projektplan: Dataplattformsprojektet DP08 Projektledare: Cecilia Wolkert, verksamhetscontroller, Avd. för infrastruktur Uppdragsgivare: Göran Ståhl, vicerektor, rådet för fortlöpande miljöanalys

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige

Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Datum 2011-02-28 Dnr 301-3954-2010 Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Sammanfattning Riksantikvarieämbetets förslag i sammanfattning:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer