2012:12. Miljöövervakning. kartläggning och analys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012:12. Miljöövervakning. kartläggning och analys"

Transkript

1 2012:12 Miljöövervakning kartläggning och analys

2 MISSIV DATUM DIARIENR /280-5 ERT DATUM ER BETECKNING M2011/3728/Ma Regeringen Miljödepartementet Stockholm Uppdrag om kartläggning och analys av miljöövervakningssystemet Regeringen gav den 1 december 2011 Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av miljöövervakningssystemet och dess olika aktörer samt lämna förslag på hur miljöövervakningssystemet kan effektiviseras. I uppdraget ingår att efter samråd med Naturvårdsverket lämna förslag på hur miljöövervakning ska definieras. Vidare ska Statskontoret bedöma systemets ändamålsenlighet och effektivitet samt det övergripande behovet och nyttan av miljöövervakning. Ett antal frågor ska översiktligt belysas inom ramen för kartläggningen. Dessa gäller bl.a. att analysera konsekvenserna av ett ökat sektorsansvar för miljöövervakningen och dess finansiering, belysa olika former av samordning som sker på lokal och regional nivå samt att redovisa hur miljöövervakningsdata kommer till användning, bl.a. inom ramen för miljömålsuppföljningen. Statskontoret överlämnar härmed sin redovisning av uppdraget i rapporten Miljöövervakning kartläggning och analys (2012:12). Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredare Ola Norr, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Ola Norr POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX:

3 Innehåll Sammanfattning 7 1 Inledning Statskontorets uppdrag Avgränsningar och tolkning av uppdraget Metoder och tillvägagångssätt Genomförande och kvalitetssäkring Rapportens disposition 15 2 Miljöövervakning Syftet med miljöövervakning Beskrivning av nuvarande miljöövervakning Aktörer i miljöövervakningen Sammanfattande iakttagelser 39 3 Användning av data från miljöövervakningen Användning av data i miljömålsarbetet Miljöövervakningens förhållande till Miljömålsberedningens arbete Miljöövervakningens bidrag till forskningen Datavärdar ska tillgängliggöra data Sammanfattande iakttagelser 49 4 Olika sektorers ansvar för miljöövervakning Vad innebär sektorers ansvar på miljöområdet? Miljöövervakning vid myndigheter med ansvar för miljökvalitetsmålen Sammanfattande iakttagelser 59 5 Samordning i miljöövervakningen Gemensamma delprogram Samordning mellan den nationella och regionala nivån Miljöövervakningsprogrammen diskuteras i referensgrupper Naturvårdsverkets samordningsinsatser Samordning med recipientkontrollen Sammanfattande iakttagelser 66 5

4 6 Statskontorets slutsatser och förslag Finansiering av miljöövervakningen Utförandet av miljöövervakning Definition av miljöövervakning 75 Referenser 79 Bilagor 1 Uppdraget 83 2 Kontaktlista 87 3 Enkätfrågor 89 4 Myndigheters miljöinventerande verksamhet 91 5 Sammanställning av uppföljningsindikatorer 99 6

5 Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen gjort en övergripande kartläggning och analys av det svenska miljöövervakningssystemet och dess olika aktörer. I uppdraget har det även ingått att lämna förslag på hur miljöövervakningssystemet kan effektiviseras. De förslag som Statskontoret lämnar ska rymmas inom befintliga budgetramar. Svenska miljöövervakningsprogrammet och närliggande verksamheter Statskontoret har identifierat tre övergripande syften med det svenska miljöövervakningssystemet. Miljöövervakningen ska användas till att utveckla och följa upp miljökvalitetsmålen inom miljömålssystemet, ligga till grund för internationell rapportering om miljötillstånd och officiell statistik om miljön samt stödja forskningen genom att förse forskningen med data för analyser. Det nationella miljöövervakningsprogrammet bygger på det program som togs fram år 2000 i samband med att det första beslutet om miljömålssystemet fattades. Programmet är uppdelat i tio programområden. Revisioner sker successivt per programområde. Det nationella miljöövervakningsprogrammet samordnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Programmet finansieras genom anslag till dessa myndigheter. Anslaget för år 2012 uppgår till ca 215 miljoner kronor. För att genomföra programmet tecknas avtal med utförare och datavärdar. Totalt finns ca 100 utförare. Störst bland dessa är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), IVL Svenska miljöinstitutet, Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Datavärdarna lagrar, granskar, sammanställer, presenterar och tillhandahåller miljöövervakningsdata. Många myndigheter bidrar med information om miljötillståndet Utöver den miljöövervakning som finansieras av det särskilda anslaget för miljöövervakning finns det ett antal verksamheter som bidrar med information om miljötillståndet i landet. Myndigheter med ansvar för uppföljning och utvärdering av de s.k. miljökvalitetsmålen bidrar med miljöinventerande verksamhet. Denna verksamhet kan ske i form av miljöövervakning eller i form av andra typer av miljöinventeringar. Även verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken har krav på sig att mäta och följa upp utsläpp och föroreningar genom s.k. recipientkontroll. Insamling av miljödata genomförs även av länsstyrelser och andra statliga myndigheter, kommuner, ideella föreningar och andra aktörer på regional och lokal nivå. Dessa verksamheter bekostas delvis på andra sätt än genom anslaget för miljöövervakning. SLU har för viss del av sin miljöanalysverksamhet även kunnat få finansiering från Landsbygdsprogrammet. Finansieringen avser då övervakning för att följa upp åtgärder inom Landsbygdsprogrammet. 7

6 Data från miljöövervakningen är viktiga i miljömålsarbetet och forskningen Data från miljöövervakningen är ett viktigt underlag för uppföljning av måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen, även om andra typer av underlag också används i detta syfte. I Statskontorets enkät till myndigheter med ansvar för uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål har dessa uppgett att data från miljöövervakningen inte alltid ger ett tillräckligt underlag för att följa upp och utvärdera miljökvalitetsmålen. Enligt flera av dessa myndigheter önskas kompletteringar, både av vad och var man mäter samt i vilken utsträckning mätningarna sker. Underlaget för miljömålsuppföljningen bör preciseras Statskontoret anser att det är viktigt att säkerställa att miljöövervakningen verkligen ger det underlag som behövs för att bedöma uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen och i miljömålsarbetet i övrigt. Därför bör det göras en kartläggning av informationsförsörjningen inom ramen för miljömålsarbetet. Statskontoret föreslår att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydligt ska ange vilket underlag som behövs för att uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen ska kunna bedömas. Detta arbete bör ske tillsammans med andra myndigheter som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Möjligheter till synergier mellan miljöövervakning och forskning Det finns flera synergimöjligheter mellan miljöövervakning och forskning. Särskilt tydligt är det när det gäller SLU, där Landsbygdsdepartementet har betonat att kopplingen mellan universitetets fortlöpande miljöanalys och forskningen bör stärkas. Även i det nationella miljöövervakningsprogrammet finns sådana kopplingar, t.ex. genom att högskolor används som utförare. Det behövs specifika krav i datavärdarnas avtal på hur data ska göras tillgängliga på nätet Naturvårdsverkets ambition är att alla data som samlas in i det nationella miljöövervakningsprogrammet ska göras tillgängliga på datavärdarnas webbplatser. Denna ambition är dock inte helt uppnådd, då tillgängligheten skiljer sig åt mellan olika datavärdar. Statskontoret anser att detta delvis beror på att Naturvårdsverket i avtal med datavärdarna inte anger specifika krav på tillgänglighet, bl.a. med avseende på möjligheten att söka och sortera i nedladdade data. Statskontoret föreslår därför att datavärdarnas ansvar vad gäller att tillgängliggöra data tydliggörs. Detta kan ske genom att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten specificerar hur data ska tillgängliggöras, när nya avtal tecknas med datavärdarna. 8

7 Myndigheters ansvar i miljömålsarbetet Begreppet sektorsansvar tillämpas inte längre inom miljöarbetet. Myndigheter ska istället agera inom sitt befintliga uppdrag för att främja det samlade miljöarbetet. I den senaste miljömålspropositionen anges ett antal myndigheter med ansvar i miljömålssystemet. Av dessa ansvarar åtta myndigheter för att följa upp och utvärdera ett eller flera miljökvalitetsmål. Statskontoret har närmare studerat just dessa åtta myndigheters miljöinventerande verksamhet. Myndigheternas ansvar att samla in data behöver tydliggöras Statskontoret kan konstatera att dessa myndigheters (exklusive Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten) informationsinsamling för uppföljning av miljökvalitetsmål delvis sker inom ramen för det nationella miljöövervakningsprogrammet. Myndigheterna samlar dock även in information utanför det nationella miljöövervakningsprogrammet, i syfte att följa upp miljökvalitetsmålen. Myndigheternas ansvar för att samla in data är dock inte tydligt. I myndigheternas instruktioner anges det endast att myndigheterna ska samråda med Naturvårdsverket om vilken rapportering som behövs. Statskontoret föreslår att regeringen tydliggör vilket dataförsörjningsansvar myndigheter med ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål har inom ramen för detta ansvar. På så sätt tydliggörs vilket ansvar myndigheterna har att samla in data inom ramen för miljöövervakningen respektive vilket ansvar de har för att bedriva andra miljöinventerande verksamheter inom ramen för miljömålsarbetet. Miljöövervakningen samordnas på olika nivåer och på flera sätt Samordningen inom miljöövervakningen sker på olika nivåer och på flera sätt. Planeringen för miljöövervakningens tio programområden innebär en samordning utifrån ett nationellt perspektiv. Andra initiativ på nationell nivå är riktlinjer för kvalitetssäkring av de regionala miljöövervakningsprogrammen, referensgrupper för olika programområden och stöd för att bilda s.k. gemensamma delprogram. Det sker också en samordning mellan regional och nationell nivå. Möjligheterna att starta fler gemensamma delprogram bör ses över I de s.k. gemensamma delprogrammen kan samordning ske mellan flera län och ibland även med myndigheter på nationell nivå. I de gemensamma delprogrammen samordnas övervakningsmetoder, planering, datalagring och utvärderingar mellan berörda länsstyrelser och centrala myndigheter. Naturvårdsverkets ambition är att en så stor del av miljöövervakningen som möjligt ska samordnas på detta sätt. De gemensamma delprogrammen lyfts fram som framgångsrika metoder för ett mer standardiserat miljöövervakningssystem. Statskontorets kartläggning visar dock att det kan finnas outnyttjade möjligheter till samordning på regional nivå. Statskontoret föreslår därför att Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten ser över på vilka områden antalet gemensamma delprogram bör öka. 9

8 Gemensam användning av infrastruktur kan utvecklas En annan möjlighet att öka samordningen mellan olika utförare kan finnas i nyttjandet av gemensam infrastruktur och samordning av tidpunkter för provtagning. Ett alternativ kan här vara att minska antalet utförare för att uppnå motsvarande samordning. Statskontoret bedömer att de återkommande programrevisionerna kan vara lämpliga tillfällen att se över möjligheterna till gemensamt nyttjande av infrastruktur för miljöövervakning. Dessa revisioner sker dock programvis, vilket gör att samordningsmöjligheter mellan programmen kan förbigås. Det kan därför behövas särskilda översyner av sådana samordningsmöjligheter mellan programmen. Statskontoret föreslår att Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ser över möjligheterna till gemensamt nyttjande av infrastruktur för miljöövervakningen inom sina respektive ansvarsområden. Fördelar att samordna recipientkontrollen med miljöövervakningen Statskontoret bedömer att ytterligare en möjlighet till samordning är den mellan den statliga miljöövervakningen och recipientkontrollen. Viss samordning sker redan i dag i vissa län. Vinsten med en sådan samordning är bl.a. att data som samlas in via recipientkontrollen kan användas för att komplettera kunskapen om miljötillståndet i ett visst område. En sådan samordning innebär dock att vissa förändringar behöver komma till stånd. Exempelvis har länsstyrelserna ingen befogenhet att ställa kvalitetskrav på recipientkontrollen, vilket gör att den ofta utförs med metoder som inte överensstämmer med länsstyrelsernas. Statskontoret föreslår att regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, i samråd med Naturvårdsverket, utreda möjligheterna att inordna recipientkontrollen i den nationellt finansierade miljöövervakningen, utan att det belastar anslaget för miljöövervakning. EU-direktiv ställer ökade krav på rapportering Av Statskontorets kartläggning och analys framgår att de EU-direktiv som ligger till grund för den internationella rapporteringen tenderar att ställa större krav på miljöövervakningen än vad som har ställts på detta system nationellt. De internationella kraven ger bl.a. uttryck för en ambitionsnivå som är högre än den som traditionellt har funnits i den svenska miljöövervakningen. Statskontoret har funnit att miljöövervakning till grund för det svenska miljömålsarbetet ibland har prioriterats ned till förmån för de internationella kraven, i den mån det inte har varit möjligt att samordna dessa två områden. Statskontoret anser att denna ordning inte har varit tillfredsställande, då den bl.a. har inneburit negativa konsekvenser för den miljöövervakning som har beslutats i Sverige. Viss kompensation för de ökande kraven har dock getts genom att regeringen har tillfört medel till anslaget för miljöövervakning. Statskontoret föreslår att EU-direktiv och andra internationella överenskommelser regelmässigt analyseras vad gäller olika konsekvenser innan beslut 10

9 fattas om dem. På detta sätt fås en uppfattning om vad som behöver ske när det gäller finansiering och organisation. Finansiering genom Landsbygdsprogrammet De förslag som Statskontoret lämnar i rapporten om bl.a. samordning, konsekvensanalyser och nyttjande av närliggande verksamheter kan delvis minska belastningen på anslaget till nationell miljöövervakning. Statskontoret bedömer därutöver att Landsbygdsprogrammet utgör ett tänkbart alternativ till medfinansiering av miljöövervakningen. Statskontoret föreslår därför att Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att gemensamt analysera möjligheterna att delfinansiera delar av miljöövervakningen med medel från Landsbygdsprogrammet. Definition av miljöövervakning I uppdraget till Statskontoret har det ingått att efter samråd med Naturvårdsverket lämna förslag på hur miljöövervakning ska definieras. Statskontorets bedömning är att en definition av miljöövervakning, i likhet med tidigare, i första hand bör avse att beskriva tillståndet i miljön. Inte minst internationellt ställs ofta krav på att miljöövervakningen ska innefatta indikatorer för att kunna förklara orsaker till miljötillståndet. Dessutom ska övervakningen kunna användas för att bedöma måluppfyllelsen för miljökvalitetsmålen. Enligt Statskontorets bedömning är det dock inte realistiskt att i nuläget fullt ut innefatta sådana krav i en definition som ska finansieras genom anslaget till den nationella miljöövervakningen. En definition som innefattar ökade behov av analys, miljöövervakning i miljömålssystemet och de internationella kraven på rapportering, kräver enligt Statskontorets en förändrad finansiering. Statskontoret föreslår därför att med miljöövervakning avses i första hand beskrivningar av tillståndet i och inverkan på miljön. Till miljöövervakning kan dock även räknas uppgifter om drivkrafter, påverkan och åtgärder i den mån de behövs i miljömålsarbetet. Rapporten visar dock också att det kan finnas behov och möjligheter att framgent utveckla definitionen av miljöövervakning. En sådan definition kräver dock fördjupade analyser som inte varit möjliga att göra inom ramen detta uppdrag. 11

10 12

11 1 Inledning 1.1 Statskontorets uppdrag Den 1 december 2011 beslutade regeringen att ge Statskontoret i uppdrag att genomföra en övergripande kartläggning och analys av hela det svenska miljöövervakningssystemet och dess olika aktörer. I uppdraget ingår att efter samråd med Naturvårdsverket lämna förslag på hur miljöövervakning ska definieras. Vidare ska Statskontoret bedöma systemets ändamålsenlighet och det övergripande behovet och nyttan av miljöövervakning. Statskontoret ska också lämna förslag på hur miljöövervakningssystemet kan effektiviseras. En förutsättning är att förslagen ska rymmas inom befintliga budgetramar. I uppdraget preciseras att Statskontoret översiktligt ska: kartlägga och beskriva befintliga aktörer, roller och finansiering i systemet, beskriva och analysera ansvarsförhållanden mellan berörda sektorsmyndigheter, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, universitet och högskolor m.fl., analysera förutsättningarna respektive konsekvenserna av ett ökat sektorsansvar för miljöövervakningen och dess finansiering, belysa olika former av samordning som sker på lokal och regional nivå, analysera möjligheterna för att effektivisera miljöövervakningen inom olika områden genom en ökad samordning, redovisa hur miljöövervakningsdata kommer till användning, bl.a. inom ramen för miljömålsuppföljningen, och analysera eventuella förändringsbehov av ansvarsfördelningen i systemet när det gäller finansiering och utförandet samt möjliga effektivitetsvinster. Regeringens uppdrag till Statskontoret finns i bilaga 1 i denna rapport. 1.2 Avgränsningar och tolkning av uppdraget Av uppdraget framgår att Statskontorets kartläggning och analys ska vara övergripande och att de preciserade frågorna ska behandlas översiktligt. Statskontoret har tolkat detta som att uppdragets frågeställningar kan besva- 13

12 ras utan att de behandlas på ett helt uttömmande sätt. Det viktiga är att ge en översiktlig bild och att identifiera problemområden eller förhållanden som bör ses över. Denna tolkning har stämts av med företrädare för Miljödepartementet. När det gäller restriktionen att Statskontorets förslag ska rymmas inom befintliga budgetramar har vi tolkat det som att förslagen inte ska öka belastningen på statsbudgeten i sin helhet. Enligt uppdraget ska Statskontoret genomföra en övergripande kartläggning och analys av hela det svenska miljöövervakningssystemet, inklusive det nationella miljöövervakningsprogrammet och dess relation till övrig miljöövervakning. Samtidigt har vi uppfattat att uppdragets fokus ligger på det anslag till miljöövervakning som redovisas i Naturvårdsverkets regleringsbrev. Denna nationella miljöövervakning samordnas av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Miljöövervakningen i Sverige begränsas dock inte till dessa aktörer och detta anslag. En rad aktörer ägnar sig åt någon form av miljöövervakning. I vissa fall ingår de i den nationella miljöövervakningen, i andra ligger de utanför denna. Exempel på andra aktörer som bedriver miljöövervakning är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statliga myndigheter, kommuner, företag samt vatten- respektive luftvårdsförbund. Samtidigt som uppdraget fokuserar på den nationella miljöövervakningen, kommer andra aktörer och närliggande verksamheter därför att beskrivas och kartläggas i denna rapport. 1.3 Metoder och tillvägagångssätt Statskontoret har tillämpat flera olika metoder för att besvara de frågor som ingår i uppdraget. I enlighet med uppdraget har vi intervjuat representanter för Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Regeringskansliet (Landsbygdsdepartementet). Dessa intervjuer har främst belyst organiseringen av den nationella miljöövervakningen. Vi har också intervjuat företrädare för länsstyrelserna i Örebro och Östergötlands län, med syfte att få information om den miljöövervakning som bedrivs på regional nivå. Företrädare för SLU och Havsmiljöinstitutet har intervjuats bl.a. för att belysa miljöövervakningens koppling till forskningen. I syfte att bl.a. klarlägga miljöövervakningens förhållande till miljömålsarbetet har vi även intervjuat företrädare för Miljömålsberedningen. En lista över samtliga intervjupersoner finns i bilaga 2 i denna rapport. Statskontoret har även låtit representanter för åtta myndigheter besvara en enkät om miljöövervakning. Enkäten riktades till de myndigheter som ansvarar för ett eller flera miljökvalitetsmål och syftade bl.a. till att belysa dessa myndigheters arbete inom ramen för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. De frågor som ställdes i enkäten finns redovisade i bilaga 3 i denna rapport. Vi har även sammanställt en förteckning över samtliga miljökvalitetsmål med tillhörande del- eller etappmål. Förteckningen innehåller även samtliga 14

13 indikatorer som har tagits fram för att operationalisera och mäta de olika del- och etappmålen. Förteckningen används i vår analys av vilken typ av indikatorer som används inom ramen för miljömålsarbetet. Förteckningen finns i bilaga 5 i denna rapport. I övrigt har utredningsarbetet grundats på dokumentstudier. 1.4 Genomförande och kvalitetssäkring Uppdraget har genomförts av en projektgrupp bestående av Ola Norr (projektledare) och Nejra Milisic. Arbetet har följts av en intern referensgrupp vid Statskontoret, bestående av Michael Borchers och Joakim Johansson. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har haft möjlighet att faktagranska ett utkast innehållande de beskrivande avsnitten i denna rapport. Samråd har skett med Naturvårdsverket i frågan om hur miljöövervakning ska definieras, i enlighet med regeringens uppdrag till Statskontoret. 1.5 Rapportens disposition I kapitel 2 kartläggs och beskrivs befintliga aktörer inom ramen för miljöövervakningssystemet, aktörernas roller och systemets finansiering. En redovisning av hur miljöövervakningsdata kommer till användning finns i kapitel 3. Kapitlet fokuserar främst på miljöövervakningens förhållande till miljömålsarbetet, dess relation till forskningen samt datavärdarnas tillgängliggörande av data. Kapitel 4 innehåller en kartläggning av vilket ansvar olika sektorer kan ha inom ramen för miljöarbetet. Detta kapitel fokuserar på det arbete som myndigheter med ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål genomför inom ramen för sitt ansvar. I kapitel 5 belyser vi olika former av samordning som sker inom ramen för miljöövervakningssystemet. Statskontorets slutsatser och förslag presenteras i kapitel 6. 15

14 16

15 2 Miljöövervakning Detta kapitel beskriver syftena med den nationella miljöövervakningen och hur det nuvarande miljöövervakningssystemet är organiserat. Kapitlet beskriver också vilka aktörer som ingår i systemet, hur miljöövervakningen finansieras och ger exempel på närliggande verksamheter. 2.1 Syftet med miljöövervakning Miljöövervakningens syften finns beskrivna i de miljöpolitiska propositionerna från åren 1991 och Av propositionerna framgår att miljöövervakningen ska: beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Miljöövervakningen ska dessutom: vara anpassad till lagstiftning om miljökvalitetsnormer, samt inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Det övergripande syftet med miljöövervakningen är alltså att beskriva miljötillståndet och förändringar i miljön, att visa om miljökvalitetsmålen uppfylls samt att varna för störningar i miljön. När det gäller att beskriva miljötillståndet kommer detta inte minst till uttryck genom de krav som finns på att redovisa statistik och att rapportera data till olika internationella organ. För att uppfylla syftet med att systemet ska kunna varna för miljöstörningar måste miljöövervakningen vara långsiktig och samverka med forskningen. Beträffande det faktum att miljöövervakningen ska bidra till uppföljningen av miljökvalitetsmålen, har införandet av miljömålssystemet inneburit att detta syfte allt mer har kommit i fokus för miljöövervakningsarbetet. Det svenska miljömålssystemet och miljöövervakningens relation till detta behandlas löpande i denna rapport. 1 Proposition 1990/91:90 En god livsmiljö och proposition 1997/98:145 Svenska miljömål Miljöpolitik för ett hållbart samhälle. 17

16 De tre övergripande syftena med miljöövervakningen, och det sätt på vilket de kommer till uttryck, överlappar ibland varandra. Exempelvis kan den forskning som bedrivs, och de störningar som upptäcks, behöva rapporteras eller beaktas i uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Sammanfattningsvis kan därför miljöövervakningens huvudsakliga syften och uttryck illustreras av följande figur: Figur 1 Miljöövervakningens syften och uttryck Internationell rapportering, statistik och miljötillståndsrapporter Forskningsstöd och tidig varning Utveckling och uppföljning av miljömål, m.m Forskningsstöd och tidig varning Samarbete mellan miljöövervakning och miljöforskning är av ömsesidigt intresse i flera avseenden. Genom att utnyttja gemensamma forskningslokaler och miljöövervakningsstationer kan man på ett effektivare sätt utnyttja befintliga resurser. Samverkan mellan miljöövervakningen och forskningen skapar även möjligheter till fler analyser av data och tolkningar av olika resultat. Samtidigt skiljer sig miljöövervakningens och miljöforskningens syften och strategiska prioriteringar åt. Forskningsprogram tenderar exempelvis att pågå under en kortare tidsrymd. Miljöövervakningen har å sin sida behov av långsiktiga tidsperspektiv, med löpande rapporteringar av resultat. Tidig varning Miljöövervakningens syfte att varna för störningar i miljön uppfylls också delvis av dess förhållande till forskningen. Genom forskning kan eventuella miljöstörningar registreras och problemens eventuella spridning över landet kan kartläggas. Genom utveckling av modeller kan man få ytterligare förfinad information om miljöproblem. 18

17 Tidig varning har två huvudsakliga användningsområden: att varna för att kända miljöhot dyker upp på nya platser eller i tidigare okända sammanhang, att upptäcka nya, tidigare okända miljöhot. Miljöövervakningssystemet använder sig mestadels av kända metoder och indikatorer för att följa kända miljöproblem. Miljöövervakningens möjlighet att upptäcka nya miljöhot är därför begränsad. För att kunna leva upp till syftet att även bidra med tidig varning är miljöövervakningen därför beroende av forskning. Forskningen kan identifiera nya miljöproblem och utveckla förbättrade mätsystem, analysmetoder och modeller. Nya teorier testas i forskningsprojekt. Resultaten kan på så sätt i vissa fall leda till förslag på ny miljöövervakning. Ett första steg i upptäckten av hälso- och miljöproblem tas genom så kallade screeningprogram. I programmen studeras exempelvis en specifik grupp av ämnen eller den totala föroreningssituationen i ett område i syfte att upptäcka om vissa kemiska ämnen kan orsaka hälso- och miljöproblem Internationell rapportering, officiell statistik och miljötillståndsrapporter Miljöövervakningens resultat är grunden för internationell rapportering om miljötillstånd. Som medlemsstat i Europeiska unionen rapporterar Sverige miljöövervakningsdata till Europeiska kommissionen. Inrapportering av miljöövervakningsdata är även en del i Sveriges efterlevnad av internationella miljökonventioner. Resultaten av miljöövervakningen används även i den nationella officiella statistiken. I princip all information som samlas in i samband med miljöövervakningen ska finnas tillgänglig på Internet i form av grunddata. De så kallade datavärdarna lagrar, granskar, sammanställer, presenterar och tillhandahåller miljöövervakningsdata på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Av avsnitt framgår vilka dessa datavärdar är. Ibland finns det ambitioner att sammanfatta vissa data och dataanalyser i rapportform. Dessa presenteras då i form av skriftserier eller som enskilda rapporter. Samlingsnamnet på rapporter som helt eller delvis bygger på miljöövervakningsdata är miljötillståndsrapporter. Ett exempel på en serie miljötillståndsrapporter är de så kallade Havet-rapporterna som ges ut av Havsmiljöinstitutet. 2 Även i Naturvårdsverkets tematiska rapporter i den så 2 Havsmiljöinstitutet är ett samarbete mellan universiteten i Umeå, Stockholm, Göteborg och Linnéuniversitetet. Institutet arbetar med att ge en samlad bild av miljötillståndet i havet. 19

18 kallade Monitor-serien används miljöövervakningsdata som en av flera källor. Ökande krav med bakgrund i EU-direktiv Europeiska unionens miljöpolitik ställer vissa krav på inrapportering av resultaten av den svenska miljöövervakningen. På senare år har tillkomsten av flera av EU:s direktiv inneburit att synen på vad som menas med miljöövervakning kommit att vidgas. Detta beror bl.a. på att det engelska/internationella begreppet monitoring är vidare än Sveriges definition av miljöövervakning. En modell som man i internationella sammanhang brukar utgå ifrån då man ska definiera omfattningen av miljöövervakning (engelskans monitoring) kallas DPSIR. Modellen utvecklades ursprungligen av OECD för att beskriva orsakssambanden mellan olika typer av data/information. DPSIR står för: D = drivkraft (vilka aktiviteter som ligger bakom ett miljöproblem, t.ex. transporter eller energianvändning). P = påverkan (vad som orsakar problemet, t.ex. utsläpp av klimatpåverkande gaser eller antalet nyuppförda byggnader inom 100 meter från havet). S = status (tillstånd) (anger tillståndet i miljön, t.ex. antal vattendrag med föryngring av flodpärlmussla eller halten av svaveldioxid i tätortsluft). I = inverkan (effekt) (visar konsekvenser, t.ex. förekomst av nickelallergi eller antal fall av hudcancer). R = respons (åtgärd) (visar vilka åtgärder som görs för att minska eller lösa miljöproblemet, t.ex. skydd av geologiska formationer av betydelse för vattenförsörjning, åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten). Den svenska miljöövervakningen har i huvudsak varit inriktad på att beskriva status/tillstånd (S). De EU-direktiv som berör miljöövervakning omfattar dock ett vidare begrepp än den svenska synen på miljöövervakningen, då direktiven även omfattar de andra typerna av miljöövervakning inom DPSIR-modellen. Detta innebär att direktiven ställer större krav på det svenska miljöövervakningssystemet än vad som nationellt har efterfrågats av samma system. Kraven som ställs inom ramen för EU-direktiven ger även uttryck för en ambitionsnivå som är högre än den som traditionellt har funnits i den svenska miljöövervakningen. De program som finns på plats i dag är därför inte dimensionerade för sådana mätningar som efterfrågas i direktiven. En annan skillnad mellan den svenska miljöövervakningen och de krav som ställs genom EU-direktiv och konventioner är att den svenska miljöövervakningen främst har varit inriktad på att mäta utvecklingen inom större områden för att kunna beskriva trender. I den internationella rapporteringen 20

19 ställs krav på mätningar av enskilda objekt i betydligt större omfattning. Detta beror på att EU-direktiven i högre utsträckning utgår från ett förvaltningsperspektiv. Det innebär att miljöövervakningen ska ge underlag för att vidta åtgärder med syfte att behålla eller förbättra miljötillståndet respektive att följa upp vidtagna åtgärder. Av Statskontorets intervjuer med representanter för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har det framgått att de internationella kraven på uppföljning av miljötillståndet har lagts till den nationella miljöövervakningen utan att någon närmare prövning av resursbehov eller alternativ finansiering har gjorts. Miljöövervakning till grund för det svenska miljömålsarbetet har ibland prioriterats ned till förmån för de internationella kraven, i den mån det inte har varit möjligt att samordna dessa två områden. Detta beror bl.a. på att Sverige inte har möjlighet att frångå sitt ansvar inom ramen för sina internationella åtaganden. Däremot har regeringen möjlighet att ange vilken ambitionsnivå som ska finnas inom miljömålsarbetet. Viss kompensation för de ökande kraven har dock getts genom att regeringen har tillfört medel till anslaget för miljöövervakning Utveckling och uppföljning av miljökvalitetsmål Formuleringarna av miljömålen i miljömålssystemet är viktiga utgångspunkter för miljöövervakningen. Miljöövervakningssystemet ska användas till att utveckla bedömningsgrunder, miljökvalitetsnormer och miljömål i det nationella miljömålssystemet. Miljöövervakningen ska också bl.a. ge underlag för uppföljningen av miljökvalitetsmål. Det svenska miljömålsarbetet är format av en målstruktur. Målstrukturen har reviderats i samband med regeringens proposition Svenska miljömål ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155). I enlighet med propositionen fungerar miljömålsarbetet inom följande målstruktur: Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Generationsmålet är därmed vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. De 16 miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation, dvs. till år År 2050 gäller för klimatmålet. Etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generationsmålet. Miljökvalitetsmålen ska följas upp löpande med en årlig rapport till regeringen och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod. Myndigheter med ansvar för ett eller flera miljökvalitetsmål ansvarar för uppföljning och utvärdering av respektive miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket 21

20 genomför i samverkan med alla myndigheter som har ansvar inom miljömålssystemet en samlad redovisning till regeringen. Miljöövervakningen ger en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön, varför den fungerar som ett uppföljningsinstrument för miljökvalitetsmålen och åtgärdsarbetet. Genom att sätta flera mätningar i relation till varandra kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller om ytterligare undersökningar behövs för att ta reda på om förändringen innebär ett problem eller inte. Bedömningsgrunder och preciseringar Naturvårdsverket har tagit fram så kallade bedömningsgrunder för miljökvalitet för skog, odlad mark, förorenade områden, grundvatten, sjöar, vattendrag samt kust. Bedömningsgrunderna är framtagna tillsammans med myndigheter, konsulter, universitet och högskolor. De utgör ett klassificeringssystem som ska göra det lättare att tolka data om tillståndet i miljön. I det nya miljömålssystemet, som är ett resultat av ställningstagandena i den senaste miljömålspropositionen, har s.k. preciseringar en central roll. Preciseringarna anger miljökvalitetsmålens innebörd och ska fungera som kriterier när miljökvalitetsmålen följs upp. I mars 2011 presenterade Naturvårdsverket en rapport med förslag till nya preciseringar av miljömålen. 3 Preciseringarna har tagits fram av respektive målansvarig myndighet. Förslagen omfattar även en redovisning av hur preciseringarna ska kunna följas upp, deras koppling till andra miljökvalitetsmål och om preciseringen även omfattar generationsmålet eller dess strecksatser. Preciseringarna förtydligar vad respektive miljökvalitetsmål innebär och vad som behövs för att målet ska anses vara uppnått. 2.2 Beskrivning av nuvarande miljöövervakning Den statligt finansierade övervakningen sker på nationell och regional nivå. Den är uppdelad i tio programområden och Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är huvudmän och samordnar arbetet. Samordningen innebär bl.a. att miljöövervakningen genomförs av olika aktörer på ett jämförbart sätt samt att resultaten är tillgängliga för alla som är intresserade. Miljöövervakningsprogrammets nationella och regionala del finansieras genom ett eget anslag. Beslut om hur medel till nationell och regional miljöövervakning ska fördelas fattas i samråd mellan Naturvårdsverket och Havsoch vattenmyndigheten. 3 Naturvårdsverket rapport 6433 Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 (maj 2011). 22

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning

Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning 1 (16) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY PM AVDELNINGSPROTOKOLL Miljöanalysavdelningen 2007-11-29 Nr Prot M 215-07 Naturvårdsverkets kvalitetssystem för samordnad miljöövervakning Denna PM gäller

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning

Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning 1(74) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2005-11-29 Dnr 721-738-05Mm Yngve Brodin Tel: 08-698 13 06 Fax: 08-698 15 85 Yngve.Brodin@naturvardsverket.se Förtydligande av sektorsansvaret för miljöövervakning

Läs mer

Avtalshantering inom miljöövervakningen. Redovisning av ett regeringsuppdrag, M2011/2396/S

Avtalshantering inom miljöövervakningen. Redovisning av ett regeringsuppdrag, M2011/2396/S 1(42) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Notter, Manuela Tel: 010-698 1061 manuela.notter@naturvardsverket.se SKRIVELSE 2012-02-16 Ärendenr: NV-06965-11 Regeringskansliet Miljödepartementet

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet

Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet 2014:10 Styrningen och arbetet inom miljömålssystemet slutrapport MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-03-10 2013/29-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 M2013/234/Ma Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet Hydrotekniska Sällskapet 25 januari 2011 Björn Risinger Särskild utredare En myndighet för havs- och vattenmiljö - utgångspunkter SOU 2010:8 Helhetssyn

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155

Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete 2009/10:155 Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete Prop. 2009/10:155 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 mars 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Så här färdigställer ni er strategi

Så här färdigställer ni er strategi Bilaga 1 Sida 1 av 8 2015-04-21 Så här färdigställer ni er strategi Nu har ni fått veta vilka fonder som ni får finansiering ifrån. Först ska ni plocka bort den eller de fonder som ni har sökt, men inte

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16 Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Version 1.0 2015-06-16 1 Strategin för miljödatahantering är framtagen i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015

2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION

Läs mer

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005

Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken - 2005 Handlingsprogram för Bottenviken Bottenvikens karaktärsdrag Perämeren erityispiirteet Belastning och fysisk exploatering Kuormitus ja paineet Identifiering av miljöproblem

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING

IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING IMPLEMENTERINGEN AV EU:S LUFTKVALITETSDIREKTIV I SVENSK LAGSTIFTNING Luftkvalitetspolicy i Malmö 10 december Matthew Ross-Jones, Enheten för Luft och Klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING

NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING NATURVÅRDSVERKET KUNDUNDERSÖKNING Image, NKI och leveranser... Image och NKI Trivector Information Jimmie Hansson, Elin Josefson & Frida Lindström INLEDNING Trivector Information AB har under november

Läs mer

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter SLU.dha.2013.5.5.- 100 ArtDatabanken YTTRANDE 2013-12-06 Yttrande över remiss avseende redovisning av regeringsuppdraget marint områdesskydd inom regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Havsoch vattenmyndigheten.

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket Syfte Informera om arbetet Få synpunkter på innehållet 2014-12-08 2 gemensam strategi för miljödatahantering

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Välkomna nätverksträff miljöledning i staten 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-01 1 Miljöledning i staten 2014 och kommande utmaningar Kristina von Oelreich 2015-09-28

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver?

Lagar och krav. Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Lagar och krav Vilka rättsliga krav och möjligheter har Sveriges kommuner vid luftkvalitetsmodellering? Vad kan vi vänta oss framöver? Kurs i modellanvändning för en renare tätortsluft Helena Sabelström

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning

Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Naturvårdsverket Naturvårdsverket Kundundersökning Image, NKI och leveranser Generell imagemätning samt NKI för utvärdering av leveranser Uppdraget Naturvårdsverket har vänt sig till Sweco Eurofutures

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

PM. RUS-dialog inom miljöområdet

PM. RUS-dialog inom miljöområdet Heidi Samuelsson Tel: 0470-77 86 02 PM. RUS-dialog inom miljöområdet Arbetsgrupp: Per-Anders Persson och Ida Andreasson, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Heidi Samuelsson, Regionförbundet södra Småland.

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringsbeslut I 2 REGERINGEN 2013-11-28 N2013/5553/ENT Näringsdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona mil. i Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter Regeringens

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer