Rolfsån Lygnerns vattenråd!!!

Transkript

1 Rolfsån 214 Lygnerns vattenråd

2 Rolfsån214 Rolfsån(214( ÅrsrapportförrecipientkontrollpåuppdragavLygnernsvattenråd Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras: Projektledare: Ansvarigprovtagare: Lygnernsvattenråd,Kontaktperson:SekreterarePeterNolbrant CallunaAB,Torsgatan3,11321Stockholm. 13N Fax13N HolmbornT215).Rolfsån214.CallunaAB ThomasAndersson Författare: Kartor: Kvalitetsgranskning: Kartor: AnnaNorman AnnikaStålDelbanco Lantmäterietomingetannatanges.Berördakommuner,somär medlemmarivattenrådet,harrättatttryckauppkartorna. Foton: CallunaABomingetannatanges. Omslagsfoton: Internprojektkod: Framsida:Storån6).Baksida:Lygnernsutlopp8) THN9 2

3 Rolfsån214 ( ( Sammanfattning PåuppdragavLygnernsvattenrådutfördeCallunaABisamarbetemedEurofinsEnvironmentAB den samordnade recipientkontrollen för Rolfsåns avrinningsområde under 214. Recipientkontrollprogrammet för Rolfsåns avrinningsområde omfattade år 214 vattenkemiska analyserochflödesberäkningar. SamtligastatusNochtillståndsklassningarsomomnämnsnedanharbaseratspåtreårsmedelvärden, (212N214), efter önskemål från vattenrådet. En sammanställning av statusn och tillståndsklassningarsomförändratsjämförtmedföregåendebedömning211n213)återfinnsi tabell1. År 214 var ett blött och mycket varmt år i Rolfsåns avrinningsområde. Temperaturen var i medeltal2,5 Cvarmareochdetkomimedeltal25%mernederbördänunderreferensåren1961N 199. Statusklassningenavtotalfosforgavhögtillgodstatusisamtligavattendragihuvudfåran,medan Gärån (Gä) Tomtabäcken (T1) och Lövbrobäcken (Sd1) endast uppnådde måttlig status. Tillståndsklassningen för sjöarna Lygnern och Viaredssjön tydde på låga halter fosfor i de båda sjöarnasytvattendesenastetreåren.envissförsämringförfosforhalter,arealspecifikaförlusterav fosfor och avvikelser av arealspecifika förluster av fosfor noterades på flera lokaler jämfört med föregåendebedömningtabell1). Tillståndsklassningen för totalkväve gav måttligt höga till höga halter vid samtliga lokaler. I och medåretstreårsbedömningnoterasenlitentillståndsförbättringförkvävehalterocharealspecifik förlust)vidlokal3jämförtmedförraåretstreårsbedömningtabell1).högstvarkvävehalterna undertreårsperioden212n214vidlokalernat1ochsd1somomgesavjordbruksmark. Lygnern (7) klassades som syrerik, medan Viaredssjön (1) uppvisade ett måttligt syrerikt tillstånd. Noterbart är dock att syrgashalten i Lygnerns bottenvatten under september 214 var anmärkningsvärt dålig (4, mg/l, vilket är den lägsta halten som någonsin noterats i Lygnerns bottenvatten).men,dåseptemberinteärenmånadsominkluderasibedömningarnapåverkasinte bedömningenavdetta.högstkemisksyreförbrukningcod Mn)ivattendragochdärmedpotential försämstsyresituation,hittadesideövredelarnaavavrinningsområdet. LjusförhållandenaiavrinningsområdetvarieradefrånlokaltilllokalochvarrelativtbraiLygnern ochilygnernsutlopp8)medtankepåsiktdjupochfärgtal).ljusförhållandenavardocksämrei avrinningsområdetsövredelartillexempel14och4)ochidemindrebiflödenafrämstsd1,t1 ochgä)vilketbaseraspåhögafärgtalochhögturbiditet. InomkontrollprogrammetslokalerlågpHNvärdenaochbuffringsförmåganalkaliniteten)påenbra nivå. Dessvärre fanns det flera lokaler inom avrinningsområdet (provtas via Länsstyrelsens kalkeffektuppföljning)somuppvisadeoroväckandedåligbuffertkapacitetochlågtph. År214provfiskades27lokaleriRolfsånsavrinningsområdeochresultatfråndettaharvitagitdel av genom Svenska elfiskeregistret (SERS). På 4 av lokalerna 214 påträffades lax. På samtliga lokalerutomtvåpåträffadesöringmenpåtvåavöringlokalernapåträffadesingaårsyngel,vilket kanindikeraattingenreproduktionskettpålokalen.detvålokalernasomintehysteöringallsvar tvåavdefyralokalersomhystelax.i214årselfiskeuppnåddetrelokalerhögstatus,sexlokaler godstatus,niolokalermåttligstatusochniolokalerotillfredsställandestatus. Tillsammansbelastadeavloppsreningsverkenvattensystemetmedfosformotsvarande3,4%av den fosfor som belastade Lygnern. Detta är en extrem ökning jämfört med tidigare år. Ökningen stodavloppsreningsverkenihärrydakommunför. Statusen i recipientkontrollens lokaler i Rolfsåns avrinningsområde var liksom vid föregående utvärderingöverlagbra214.detärfrämstutvecklingenförparametrarkoppladetillfosforsomär någotoroande. 3

4 Rolfsån214 Tabell 1. Sammanställning av status- och tillståndsklassningar som i senaste bedömningen ( ) förändrats jämfört med föregående bedömning ( ). Övriga bedömningar som gjorts i årets rapport för ordinarie stationerna inom recipientkontrollen skiljer sig inte åt mellan treårsperioderna. Station Parameter Förändring 14 Arealförlust, P Låga förluster Måttligt höga förluster - 3 Näringsämnen, N Höga halter Måttligt höga halter + 3 Arealförlust, N Höga förluster Måttligt höga förluster + 4 Näringsämnen, P Hög status God status - T1 Avvikelse arealförlust, P Tydlig avvikelse Stor avvikelse - Gä Näringsämnen, P God status Måttlig status - 8 Näringsämnen, P Hög status God status - 8 Avvikelse arealförlust, P Ingen eller obetydlig avvikelse Tydlig avvikelse - 9 Avvikelse arealförlust, P Tydlig avvikelse Stor avvikelse - 4

5 Rolfsån214 ( ( Innehåll 1. Om%Lygnerns%vattenråd%...%6 2. Rapportens%upplägg%...%6 3. Inledning%...%7 4. Provtagning,%analys%och%databearbetning%...% Metoderifältochpålab BeräkningarsamttillståndsNochstatusklassning Särskildahändelserunderår Resultat%del%1:%Aktuellt%tillstånd%i%Rolfsån%...% Temperatur,nederbördochvattenflödeiområdet Näringsämnen:fosforochkväve Syresituationen Ljusförhållanden Surhetstillstånd Punktkällor Biologiskaparametrar Resultat%del%2:%Trender%sedan%programstart,%lokal%för%lokal%...%34 7. Referenser%...%34 Bilagor Bilaga1Trendersedanprogramstartochtillståndsklassningar,lokalförlokal Bilaga2Analysresultat214:vattenkemi Bilaga3Kalkeffektuppföljningen214samtmedelvärden212N214,datafrånLst Bilaga4Flödesberäkningar Bilaga5Transporter,arealspecifikaförlusterochmassbalansLygnern) Bilaga6Elfiskeutdragurelfiskeregistret) Bilaga7Metoderochstandarder 5

6 Rolfsån Om Lygnerns vattenråd Lygnerns vattenvårdsförbund bildades den 2 maj 1972 och har ansvarat för att samordna recipientkontrollenirolfsånsvattensystem.påårsmötetsomhöllsiborås22maj28togsförsta beslutetattombildavattenvårdsförbundettilllygnernsvattenråd.ansvaretförrecipientkontrollen övertogs därmed av vattenrådet. Till medlem i vattenrådet antas den kommun, varaktig organisation, förening eller företag inom Rolfsåns avrinningsområde som kan förväntas följa föreningensstadgarochbeslutsamtbidratillförverkligandeavvattenrådetsändamål.endastde medlemmar som betalar recipientkontrollavgift har beslutanderätt gällande recipientkontrollen och förfoganderätt över inbetalda medel till recipientkontrollen. Följande medlemmar betalar avgifttillrecipientkontrollen:kungsbackakommun,markskommun,härrydakommun,bollebygds kommun,boråskommunsamtflüggerab. Avgifternasomfinansierarrecipientkontrollprogrammetuppgick214tillsammanlagt25kr. Presidium(214( Ordförande: SvenJohansson,Härrydakommun. Viceordf.: LennartSvensson,BoråsStad. Sekreterare: PeterNolbrant,BioDiversNaturvårdskonsult. Kontaktpersoner: Uppdragstagare:(( SvenJohansson,Smedstorp414,4365Rävlanda,tel.31N PeterNolbrant,tel.32N33484,mobil.76N811467,eNpost: nolbrant@telia.com. Calluna AB, Linköpings Slott, Linköping, tel. 13N122575, fax 13N126595, Projektledare:(( ToweHolmborn,Torsgatan3,11321Stockholm,tel.8N ,mobil.7N51185,eNpost: towe.holmborn@calluna.se. 2. Rapportens upplägg ÅrsrapportenförRolfsånsavrinningsområde214harsammanställtsavCallunaAB,medhjälpav data från den samordnade recipientkontrollen (tabell 2, bilaga 2) som under året provtagits av Calluna AB och analyserats av Eurofins Environment AB. I rapporten ingår även data från länsstyrelsernaivästragötalandslänochhallandslänkalkeffektuppföljningochvattenkemilokal 9, Rolfsån och Gä, Gärån samt elfiskedata), SMHI (vattenföring) och avloppsreningsverken (punktkällor). I rapporten beskrivs tillståndet i stort år 214 i Rolfsåns avrinningsområde. Tidsserier och lokalspecifika detaljer tas upp i bilaga 1. Alla analysresultat från vattenkemiprovtagningen återfinns i bilaga 2 och från länsstyrelsens kalkeffektuppföljningsprogram i bilaga 3. Bearbetade rådata i form av flödesberäkningar samt fosforn och kvävetransporter redovisas i bilaga 4 respektive bilaga 5. En sammanställning över årets elfiskeresultat hittas i bilaga 6 och i bilaga 7 finnsenförteckningöversamtligametoderochstandardersomharanväntsunderår214. 6

7 Rolfsån214 ( ( 3. Inledning Under 214 utförde Calluna AB i samarbete med Eurofins Environment AB den samordnade recipientkontrollen för Rolfsåns avrinningsområde på uppdrag av Lygnerns vattenråd ( RolfsånsavrinningsområdeärbelägetnordostomKungsbackaiHallandsochVästraGötalandslän. RolfsånharsinakällflödenvästeromBorås.Efterungefärsjumiloch17metersfallhöjdrinner RolfsånutiKungsbackafjordenstraxsöderomKungsbackafigur1).Vattensystemetshuvudfåror ärnolån,sörånochstorånsomliggeruppströmssjönlygnern,samtrolfsånsomrinnerfrånsjön LygnernochutiKungsbackafjordeniKattegattVästerhavet). Tillståndet i Rolfsån påverkas av såväl reglering (för kraftproduktion) som av utsläpp. I avrinningsområdet finns det inga stora industriutsläpp men flera kommuner utnyttjar vattensystemet som recipient för renat (och bräddat) avloppsvatten (figur 2). Under de senaste åren har ett samarbete mellan kommuner och Länsstyrelsen verkat för att återställa biologin i Rolfsån.Detpågårävenettintensivtkalkningsarbeteiområdet. 14 Borås Nolån 4 3 Sörån 1 Viaredssjön Storån 5a 8b Rolfsån 8 Kungsbacka 9 7 Lygnern T1 Gä 6 Sd1 Provtagningspunkter för vattenkemi Vattendrag Vattenyta, sjö Tätort 5 1Kilometer Ü Bakgrundskarta Lantmäteriet Figur1.Kartaöveravrinningsområdetmedprovtagningslokaler. 7

8 Rolfsån214 Töllsjö ARV Hedareds ARV Borås Nolån Olsfors ARVViaredssjön Sörån Bollebygd ARV Rävlanda ARV Hällingsjö ARV Storån Sätila ARV Rolfsån Kungsbacka Lygnern Punktkällor Vattendrag Vattenyta, sjö Tätort 5 1Kilometer Ü Bakgrundskarta Lantmäteriet Figur 2. Karta över avrinningsområdet med markerade punktkällor (i form av avloppsreningsverk). 4. Provtagning, analys och databearbetning CallunaABtogunder214proverförvattenkemiskaanalyservid11lokaleririnnandevattensamt idetvåsjöarnalygnernochviaredssjönfigur1,tabell2). EurofinsEnvironmentTestingSwedenABiLidköpinganalyseradeallavattenkemiskaparametrar. Aktuella utförare är ackrediterade för sina respektive ansvarsområden, vilket innebär att all provtagning och alla laboratorieanalyser har utförts inom ramen för, av SWEDAC, ackrediterad verksamhet.ackrediteringsnummerförcallunaabär1959ochföreurofinsenvironmenttesting SwedenABär1125.Vilketföretagsomansvaratförvilketmomentframgåravbilaga7och2. 8

9 Rolfsån214 ( ( Tabell 2. Sammanställning över kontrollprogrammet. Provtagningslokaler och analyser som ingick i kontrollprogrammet 214 redovisas. Observera att vid Gä, Gärån som provtas av vattenrådet och analyseras av SLU, analyseras inte COD Mn. Vid lokal Gä och 9 analyseras summan av nitrat+nititkväve, medan nitratkväve analyseras på övriga lokaler. Lokal Koordinater (RT9) Vattenföringsberäkning maj- X Y paket månad dec aug okt 14 Nolån K X HYPE 3 Sörån K X HYPE, korr. med nämnaren 1,66 4 Nolån K X HYPE 5a Storån K 1 X HYPE, flödet(6)x,789 6 Storån K X HYPE 8 Lygnerns utlopp K X HYPE 8b Rolfsån, Stensjöns utlopp K 2 X HYPE 9 Rolfsån* X HYPE T1 Tomtabäcken K X HYPE, flödet(sd1)x,74 Kemi- Gä Gärån K X HYPE Sd1 Lövbrobäcken K X HYPE, korr. med nämnaren, Viaredssjön,,5 m K sjö X 1.2 Viaredssjön, bottenvatten K sjö X 7.1 Lygnern, utanför Borgudden,,5 m K sjö X 7.2 Lygnern, utanför Borgudden, 35 m K sjö X * Länsstyrelsen utför provtagningen Kemipaket K: Kemipaket K sjö: Kemipaket K 1: Kemipaket K 2: Temperatur Temperatur Totalfosfor Färgtal ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Turbiditet COD Mn Totalfosfor ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal COD Mn Totalfosfor Totalkväve Varje Provtagningstid feb, apr, jun, aug, okt, Totalkväve Temperatur Kiselalger (påväxt) Växtplankton Lokal X Y Lokal 3 Sörån Viaredssjön 4 Nolån Lygnern 6 Storån Rolfsån feb, COD Mn Totalfosfor Totalkväve Temperatur Totalkväve Nitratkväve Nitratkväve Syre (mg/l och %) Kalcium Siktdjup Metaller i vattenmossa Bottenfauna Lokal X Y Lokal X Y 2 Viaredsjöns utlopp Nolån Sörån Viaredssjöns utl Nolån Rolfsån Storån Lygnerns utlopp Rolfsån Undersökningarna sker vart tredje år (senast år 212) i mars-april alt. oktoberdecember. Undersökningarna sker var tredje höst (senast år 212). Parametern lades till kontrollprogramet 212. Provtagning var tredje höst. X Y Undersökningarna sker var tredje sommar (senast år 212) Metoder i fält och på lab Allaanvändametoder/standarderifältochpålabfinnsangivnaibilaga7. 9

10 Rolfsån Beräkningar samt tillstånds- och statusklassning CallunaharutförtalldatabearbetningochallatillståndsNochstatusklassningar. GärånGä)provtogsavCallunamenanalyseradesavSLU.Analyseradeparametrarskiljersigfrån desomanalyserasinomkontrollprogrammet.blandannatanalyserasintefärgtalmgpt/l).färgtal harberäknatsgenomattabsorbansen42nm,5cm)multipliceratsmed5slu,hemsida).det beräknade färgtalet redovisas i rådatafilen samt i tillståndsklassningen. Vidare analyseras inte nitratseparatochredovisasdärförinte.utöverdetanalyserasflerparametrarändesomredovisas idennarapport. Rolfsån9)provtasochanalyserasiLänsstyrelsensregi.IrådatasomerhöllsfrånLänsstyrelsen (Lars Stibe) har grumligheten enheten FTU. Denna enhet går att likställa med FNU som används inomövrigaprogrammet.inomrapportenanvändsendastenhetenfnuförsamtligalokalerföratt minimeraförvirring.vidareredovisasdetkemiskasyrebehovetcod Mn)somKMnO 4Nförbrukningi Länsstyrelsensrådatafil.Förattfåjämförbaravärdenharlänsstyrelsensdatadivideratsmed3,95 (SLU, hemsida) för att erhålla motsvarande värde uttryckt som COD Mn. Endast COD Mn Nvärden redovisasirapporten.vidareanalyserasintenitratseparatochredovisasdärförinte. Generellt har data som underskridit rapporteringsgränsen på lab (gäller totalfosfor <5µg/l) halveratsviddatabearbetning.dettagälleråtminstonedatafrånåren212n214.detäroklarthur tidigare utförare hanterat detta, men oavsett hur de gjort borde det inte påverka statusbedömningarna nämnvärt då en halverad rapporteringsgräns innebär en relativt liten halt jämförtmedmätområdets Beräkning av vattenföring, transport och arealsförlust VattenföringsberäkningarmedhjälpavmodellenHYPEutfördesvidniolokaler14,3,4,6,8, 8b,9,GäochSd1;bilaga4).DessaberäkningaravdygnsmedelvattenföringenutfördesavSMHI. Vidtidpunktenföranalysernafannsintelokalkorrigeradedatatillgängligasååretsvärdenärinte lokalkorrigerade (skillnaden mellan korrigerade och icke korrigerade data är dock oftast marginell). I bilaga 4 redovisas inte dygnsmedelflödena utan månadsn och veckomedelflöden är uträknade. Vidtvåavdessalokaler3ochSd1)korrigeradesdataföravrinningsområdetsstorlekförvärden se tabell 2 och bilaga 4). Motivet var att använda samma areal som vid tidigare utförda PULSN beräkningar,förattökajämförbarheten. FörytterligaretvåavlokalernakunderelevantHYPENdataintetasfram.Detgällerlokal5aochT1. Vattenflödet vid dessa lokaler beräknades utifrån flödet på andra jämförbara lokaler i systemet (tabell2)ilikhetmedtidigareår.framtagnaflödesdataanvändesvidberäkningavtransporterav totalkväve och totalfosfor samt arealspecifika förluster av desamma. Samtliga beräknade flöden finnsredovisadeibilaga4därävenanvändaarealerföravrinningsområdenaärnoterade. Vid lokal 4 verkar det ha smugit sig in ett fel i arealsstorleken då man bytte mellan PULSN och HYPENmodellering vid årsskiftet 29N21. Arealen i PULS 29 angavs till 21 km 2 medan arealensomanvändsihype,iår,är29,83km 2.År211harmananväntensiffrasomintefinns medihype (318,45 km 2 ),mensomoroväckandemycketliknardelavrinningsområdet somäven angesihype31,84km 2 ).Dåövrigalokaleranvänderhelaavrinningsområdetsstorlekochdåden siffran i HYPE (29,83 km 2 ) är i samma storleksordning som den som använts i PULS (21) tidigare,harvivaltattanvändadenarealeniberäkningarförlokal4föråren212tillochmed 214.Denfelaktigaarealensomanväntsi211årsutvärderingaravdennalokal4,Nolån)gör tyvärr att man till exempel kraftigt underskattar arealsförlusten och därmed får en överskattad tillståndsklassningförbådekväveochfosfor.dettapåverkardockinteåretsresultatavlokal4, Nolån)avtransporterocharealsförlustersamtavvikelseavarealsförluster,dådatafrån211inte ingårigällandetreårsklassning212n214). Transporterocharealspecifikaförluster,samtavvikelseavarealspecifikaförluster,harberäknats församtligalokaleririnnandevatten.iberäkningarnaharframtagnadygnsmedelflödenanvänts. 1

11 Rolfsån214 ( ( Den årliga transporten (ton/år, bilaga 5) av totalkväve och totalfosfor är en summering av beräknade dygnstransporter av respektive ämne. Dessa transporter beräknades genom att de uppmättahalternainterpoleradesnaturvårdsverket25)mellanprovtagningarnaförattkunna matchasmedvarjeberäknatdygnsflödeihypenmodelleringen Status- och tillståndsbedömningar AllastatusNochtillståndsklassningarhargjortsmedhjälpavbedömningsgrundernaframtagnaav Naturvårdsverket1999och27)ochHaV213).Allaklassningarhar,ienlighetmedönskemål frånvattenrådet,baseratspådatafråndetresenasteprovtagningsåren.nedantabell3)finnsen kortbeskrivningavhurvibedömtvarjeparameter.ibilaga1,därvarjelokalutvärderas,harsiffror rödmarkerats då de representerar en bedömning som ej skett i enlighet med bedömningsgrunderna. Tabell 3. Sammanställning över vilka bedömningsgrunder som har använts för vilka parametrar och vilka eventuella avsteg man gjort från bedömningsgrunderna. Här finns även en förteckning över vilka lokaler som ej bedömts enligt rekommendationerna (lokaler med avvikelse). Fullständiga referenser för bedömningsgrunderna återfinns i referenslistan. Parameter Bedömningsgrund Lokaler med avvikelse Totalkväve Totalkväve har bedömts med hjälp av Naturvårdsverket Bedömningsgrunderna är framtagna för sjöar, men har i denna rapport, på begäran av vattenrådet, även tillämpats på vattendrag. I bedömningsgrunderna efterfrågas 1-års data, men 3-års data har istället använts här. I Lygnern har alla värden maj-oktober (månatligen) använts, i enlighet med bedömningsgrundernas rekommendationer, men i Viaredssjön har endast augustivärden kunnat användas. I vattendragen har data från samtliga provtagna månader använts. Totalfosfor Totalfosfor i vattendrag har bedömts på ett korrekt sätt enligt Naturvårdsverket (27) och Hav (213). Den förenklade metoden för att beräkna ref-p är använd. Två lokaler (T1 och Sd1) har >1% jordbruksmark i avrinningsområdet och där har ref-p beräknats med hänsyn till detta. Data över jordbruksareal och dess referensvärde för fosfor har tillhandahållits av Ragnar Lagergren, Lst V Götaland. Undantaget är värden (% åkermark och Pjo) för lokal 8, där motsvarande siffror som för 8b användes, och för lokal T1 där siffror från förra bedömningen användes (detta eftersom fel i kartlager från SLU misstänktes avseende jordbruksarealen). Absorbans 42/5 har ej mätts på majoriteten av lokalerna, därför har färgtalet dividerats med 5 för att få ett jämförbart abs-värde till beräkningen av ref-p (SLU, hemsida). Endast Gärån har data för absorbans, där har denna använts. Vid 5a mäts varken absorbans eller färgtal, här har medelvärde av treårsmedel för färgtal från lokal 3 och 4 använts. Data för höjd över havet har avlästs på Notera att erhållna referensvärden för bedömning av fosfor i vattendrag skiljer sig något (om än mycket lite) åt jämfört med de referensvärden som länsstyrelsen använt sig av i bedömningarna till VISS. Detta är orsakat av att länsstyrelsen baserat sina referensvärden på sex års data (27-212) medan referensvärdena i denna rapport baseras på data från samma år som bedöms ( ). Totalfosfor i sjöar har bedömts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från Bedömningen för Viaredssjön grundar sig på tre års augustivärden och följer således bedömningsgrundernas rekommendationer för den förenklade bedömningen. Bedömningen för Lygnern grundar sig på data från maj-oktober (månatligen) och följer rekommendationerna för bedömningen, med undantaget att tre istället för ett års data har använts. Samtliga provtagna Lygnern (7) 11

12 Rolfsån214 Arealspecifik förlust och Avvikelse arealspecifik förlust COD Mn Syre i sjöars bottenvatten Vattenfärg och Turbiditet (grumlighet) Siktdjup Alkalinitet och ph Arealspecifik förlust och avvikelse arealspecifik förlust för kväve och fosfor har bedömts enligt Naturvårdsverket (1999). Bedömningen är gjord enligt rekommendationerna, förutom att vissa vattendrag (14, 3, 4, T1, Gä, Sd1) endast provtagits 6 ggr per år i stället för de 12 som bedömningsgrunderna kräver. Dessutom har jämförvärdet för avvikelseberäkningen endast baserats på formel 2 respektive 7 (Naturvårdsverket 1999) som är beroende av andelen sjöareal i avrinningsområdet. Detta gjordes eftersom underlagsdata för att utvärdera formel 1, 3-6 och 8-1 saknades. För T1 och 5a saknades uppgift från SMHI på sjöareal. Här skattades andelen sjöareal på samma sätt som flödet och avrinningsområdets areal (se vattenföringsberäkning tabell 2). COD Mn har bedömts enligt Naturvårdsverket (1999). Bedömningen för vattendrag är gjord enligt rekommendationerna, förutom att vissa vattendrag (14, 3, 4, T1, Sd1) endast provtagits 6 ggr per år i stället för de 12 som bedömningsgrunderna kräver, samt att tre års data har använts i stället för ett år som efterfrågas. Vid Gä mäts ej parametern så här görs ingen bedömning. Bedömningen för sjöar skall grunda sig på ett års data från maj-oktober, månatligen. Bedömningen för Viaredssjön grundar sig på augustivärden medan bedömningen för Lygnern grundar sig på data från maj-oktober (månatligen). Tre istället för ett års data har använts för båda sjöarna. Syre i sjöars bottenvatten har bedömts enligt Naturvårdsverket (1999). Lägsta värde under kritiska skiktningsperioder (vinter-vår och sensommar-höst) de senaste tre åren bedöms. I Viaredssjön har värden under augusti och februari legat till grund för bedömningen medan endast värden i augusti legat till grund för bedömningen av Lygnern. Vattenfärg och turbiditet har bedömts enligt Naturvårdsverket (1999). Bedömningen för vattendrag är gjord enligt rekommendationerna, förutom att vissa vattendrag (14, 3, 4, T1, Gä, Sd1) endast provtagits 6 ggr per år i stället för de 12 som bedömningsgrunderna kräver, samt att tre års data har använts i stället för ett år som efterfrågas. Lokal 5a provtas varken för färgtal eller turbiditet så ingen bedömning har gjorts här. Bedömningen för sjöar skall grunda sig på ett års data från månatliga prover under maj-oktober. Bedömningen för Viaredssjön grundar sig på augustivärden endast medan bedömningen för Lygnern grundar sig på månatliga data från majoktober. Tre istället för ett års data har använts för båda sjöarna. Siktdjup har bedömts på ett korrekt sätt enligt Naturvårdsverket (27) och Hav (213). Varianten då endast augustivärden för tre år i rad har tillämpats likt för flera andra parametrar ovan. Alkalinitet och ph har bedömts enligt Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunderna efterfrågar medianvärden av månatliga data under ett år, eller data från varannan månad under två år, eller en datapunkt per kvartal under tre år. Tre års data från varje eller varannan månad, beroende på om lokalen provtagits 6 eller 12 ggr per år, har använts i bedömningen. Befintliga data på varje lokal de senaste tre åren har använts för att beräkna ett medelvärde (efter omräkning till vätejonhalt för ph). Arealspecifik förlust: 14, 3, 4, T1, Gä, Sd1 Avvikelse arealspecifik förlust: samtliga 14, 3, 4, T1, Sd1, Viaredssjön (1), Lygnern (7) Lygnern (7) Samtliga provtagna Ingen avvikelse Samtliga provtagna 4.3. Särskilda händelser under år 214 Den1mars215skickades,vieeNpost,enförfrågantillavloppsreningsverkenskontaktpersoner. Förfrågangälldeeventuellasärskildahändelsersomkanvararelevantaför214Nårsrapportering av Rolfsåns recipientkontroll. Motsvarande fråga ställdes muntligen till Länsstyrelsernas 12

13 Rolfsån214 ( ( kontaktpersonerochtillpeternolbrant.deendahändelsernasomrapporteradestillcallunarörde bräddningarvidavloppsreningsverken.förmerinformationomdettasekapitel 5.6Punktkällor. 5. Resultat del 1: Aktuellt tillstånd i Rolfsån 5.1. Temperatur, nederbörd och vattenflöde i området Månadsmedelvärden för nederbörd och temperatur har hämtats från väderstationen i Borås och hartillhandahållitsavsmhihemsida).datafrånboråsvaldesdåboråsliggerideövredelarnaav avrinningsområdet. Referensdata som visas i anslutning till 214 års värden är, enligt rekommendationavsmhi,deföråren1961n199. Undersamtligamånader214vartemperaturenhögreänmedelvärdetförrespektivemånadunder referensårenfigur3).imedeltalvartemperaturenhela2,5 Cvarmare.Störsttemperaturskillnad jämförtmedreferensperiodenvardetifebruari,mars,aprilochjuli. 25# 2# 15# 1# 5# Borås# Temperatur#( C)# Månadsmedel# Medel# # # 5# jan# feb# mar# apr# maj# jun# jul# aug# sep# okt# nov# dec# Figur 3. Månadsmedeltemperaturer ( C) från mätstationen i Borås under 214 (SMHI). Den röda linjen markerar en extrapolerad kurva av månadsmedelvärdena för samma mätstation under referensåren Nederbörden under 214 avvek från referensvärdena under flertalet månader och det var i medeltal25%mernederbördänunderreferensårenfigur4).år214liknardärmedpåmånga sätt år 212, men inte 213 som var ett torrt år. Störst nederbördsskillnad jämfört med referensperioden var det i augusti 214 då nederbörden var mer än dubbelt så stor som under referensåren. Det var även den månaden som hade mest nederbörd under hela året (222 mm; figur4). 25" 2" 15" 1" 5" Borås" Nederbörd"(mm)" Månadsmedel" Medel"1961=199" " jan" feb" mar" apr" maj" jun" jul" aug" sep" okt" nov" dec" Figur 4. Månadsmedelnederbörd (mm) från mätstationen i Borås under 214 (SMHI). Den röda linjen markerar en extrapolerad kurva av månadsmedelvärdena för samma mätstation under referensåren

14 Rolfsån214 Flödetunderåretfigur5)följdegenerelltnederbördenfigur4). Flödet vardockförhållandevis lågtimajochjunimedtankepånederbördsmängdenfigur5).provtagningenunder214,somi figur 5 är markerad med rött, utfördes tillsynes representativt (både under högn och lågflöden, vilketborgarförtrovärdigatransportberäkningarspecielltpådelokalersomprovtogs12gånger underåret,tabell2). m 3 /s" 7" 6" 5" 4" 3" 2" 1" " Flöde"vid"6"(Storån)"214" flöde"6" provtagning" j" f" m" a" m" j" j" a" s" o" n" d" Månad" Figur 5. Dygnsmedelflöde (m 3 /s, HYPE-data från SMHI) under 214 vid lokal 6 (Storån). De röda strecken markerar tidpunkt för vattenkemisk provtagning vid lokalen under år Näringsämnen: fosfor och kväve Näringstillståndetisjöarochvattendragpåverkardenbiologiskaproduktionenochdärmedockså nedbrytningen och syreförhållandena. Fosfor är den parameter som i sötvatten (oftast) är begränsande för den biologiska produktionen och därför används den för att bedöma tillståndet (Naturvårdsverket 1999) och statusklassa (Naturvårdsverket 27 och HaV 213) vatten med avseendepånäringsämnen.kvävekanhastorbetydelseijordbruksrikaområdenochanvändssom parameter för tillståndsklassning med avseende på näringsämnen enligt de gamla bedömningsgrundernanaturvårdsverket1999) Fosfor Halter( Näringstillståndetkanklassasutifrånhaltenavtotalfosforiytvattnet.Denklassningsomgjortsför perioden 212N214 (tabell 3) redovisas och kommenteras för samtliga lokaler i bilaga 1 samt i figur6. StatusklassningenNaturvårdsverket27ochHaV213,tabell3)förtotalfosforgerhögtillgod status i samtliga vattendrag i huvudfåran (figur 6). Biflödena Gä, T1 och Sd1 erhöll dock endast måttligstatusfigur 6). TreårsmedelvärdenaförSd1ochT1 försämrades mellan bedömningarna somgjordesföråren21n212och211n213holmborn214).äveniårharmedelvärdetblivit ytterligarenågothögreförperioden212n214).detinnebärenganskakraftigförsämringunder treårsperioden.medundantagförlokalen8buppvisarfosfor,precissomtidigareår,någothögre halterlängrenerihuvudfåranänideövredelarna.dettaärtillstordelenföljdavattvattendraget vartefter tillförs näringsämnen från fler utsläppskällor (figur 2). Att halterna vid lokal 8b är mycketlågaberorpåattdeliggernedströmslygnernsomagerarfosforfällaisystemet.merom detta under rubriken transporter och arealspecifika förluster, nedan. Det som dock är anmärkningsvärtärattlokal8lygnernsutlopp)uppvisarhögrehalterochensämrestatusän 8biochmedåretsbedömning.Dettakandockhärledastillettextremvärdesomuppmättesimaj 214 (bilaga 2) i samband med massförekomst av djurplankton. För vidare redogörelse och diskussion,sebilaga1. 14

15 Rolfsån214 ( ( Tillståndsklassningen (Naturvårdsverket 1999, tabell 3) tyder på låga halter fosfor i de båda sjöarnasytvattendesenastetreårenfigur6).dettaäringetnyttutanharkonstateratssedan25 dåsamtligamätvärden,mednågrafåundantag,legatundernivån<12,5µg/l)förvadsomklassas somlågahalterfigur7n8).sedan25harnågraundantagmedhögrehalternoteratsiviaredssjön ifebruari21216µg/l)samtilygnernunderjuniochjuli21221respektive24µg/l)samtmaj 2132µg/l). 14 Borås Nolån 4 3 Sörån 1 ") Viaredssjön 8b Rolfsån Kungsbacka 9 8 ") 7 Lygnern 5a Storån T1 Gä 6 Sd1 Totalfosfor Statusklassning (vattendrag) Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Totalfosfor Tillståndsklassning (sjöar) ") Låga halter ") Måttligt höga halter ") Höga halter ") Mycket höga halter ") Extremt höga halter 5 1Kilometer Ü Bakgrundskarta Lantmäteriet Figur 6. Statusklassning (vattendrag, Naturvårdsverket 27) och tillståndsklassning (sjöar, Naturvårdsverket 1999) av totalfosforhalter (µg/l) vid lokalerna i Rolfsåns vattensystem För eventuella avvikelser vid bedömningarna se tabell 3. 15

16 Rolfsån214 Lygnern,"totalfosfor"i"ytva>en"sedan"provtagningsstart" Totalfosfor"(μg/l)" 4" 3" 2" 1" " 1988" 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" 216" Figur 7. Uppmätta fosforhalter (µg/l) i Lygnerns ytvatten sedan provtagningsstart. Den blå, gröna och gula linjen indikerar de övre gränserna för låga, måttligt höga och höga halter enligt Naturvårdsverket (1999). Viaredssjön,"totalfosfor"i"ytvaBen"sedan"provtagningsstart" Totalfosfor"(μg/l)" 4" 3" 2" 1" Figur 8. Uppmätta fosforhalter (µg/l) i Viaredssjöns ytvatten sedan provtagningsstart. Den blå, gröna och gula linjen indikerar de övre gränserna för låga, måttligt höga och höga halter enligt Naturvårdsverket (1999). ( " 1972" 1974" 1976" 1978" 198" 1982" 1984" 1986" 1988" 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" 216" Flödesvägda(medelhalter( Vidvarjeprovtillfällepåverkarvattenflödetdeuppmättahalternaiettvattenprovavsevärt.Föratt reduceraeffektenavflödepåuppmättahalterkanmanberäknaflödesvägdamedelhalter.ikorthet beräknasdettagenomattdivideradentotalaårstransportenavtotalfosformeddettotalaårsflödet vid samma lokal. En analys av de flödesvägda medelhalterna av totalfosfor vid Lygnerns inlopp (lokal 6)ochutlopplokal 8)visar tydligt hur Lygnernfungerarsomenfosforsänka (figur 9). Ändasedanår199harhögrehalteravfosforgåttinisjönlokal6)ändesomgårututsjönlokal 8).Imedeltalsedan199ärdetbara44%avtotalfosforhaltensomgårinisjönvidlokal6som kommerutvidlokal8. 16

17 Rolfsån214 ( ( Flödesvägd"medelhalt,""μg/l" Totalfosfor"vid"punkt"6"och"8" 4" 6" 3" 8" 2" 1" " 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" Figur 9. Flödesvägda medelhalter (µg/l) av fosfor vid lokalerna 6 (Lygnerns inlopp) och 8 (Lygnerns utlopp) under perioden Vid analys av flödesvägda medelhalter av totalfosfor vid Lygnerns utlopp (8) och Rolfsåns mynningikungsbackafjorden9)sermanävendärenstorskillnadfigur1).efterattvattnet lämnarlygnernanrikasfosforinnan vattnetnårkusten.sedan199ärdenflödesvägdahalteni medeltal2,3gångerhögrevidlokal9änvidlokal8.detfinnsmycketjordbruksmarkvidrolfsåns nedre delar och fram till 212 fanns även ett avloppsreningsverk i Hjälm, vilket rimligtvis kan förklaraanrikningenlängsrinnsträckan. Flödesvägd"medelhalt,""μg/l" Totalfosfor"vid"punkt"8"och"9" 4" 9" 8" 3" 2" 1" " 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" Figur 1. Flödesvägda medelhalter (µg/l) av fosfor vid lokalerna 8 (Lygnerns utlopp) och 9 (Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden) under perioden ( ( Transporter(och(arealspecifika(förluster( Fosfortransporter och arealspecifika förluster av totalfosfor redovisas lokalvis i bilaga 1 och 5. I bilaga1redogörsävenföravvikelseavarealspecifikaförluster. Fosfortransporten för 214 visar, liksom tidigare år (Engdahl m. fl. 212, Holmborn 213, Holmborn214),atttransportenärstörreidennedredelenavsystemetjämförtmedidenövre.En fasförskjutningmellanlokal6ochlokal8finnsdockochdetärfosforsänkanlygnernsomstår förmellanskillnadenfigur9och11).sedan1996harårsmedeltransportenidenöverstalokalen (14,Nolån)varit,45ton/årjämförtmedmotsvarandesiffrapå9,6ton/årisystemetssistalokal (9,Rolfsån,mynningentillKungsbackafjorden).Noterbartärattdelägstatransporternaavfosfor skeridevattendragsomuppvisarhögsthaltert1ochsd1,figur6,figur11,bilaga1).dettaberor påattdessavattendragharlägstflödenbilaga4).liksomnämntsovanärdetliteanmärkningsvärt att lokal 8b har lägre transport av fosfor än lokal 8. Det är första gången det inträffar sedan provtagningen började på lokal 8b (år 23; bilaga 5) Det är främst fosfortransporten (och 17

18 Rolfsån214 halterna) vid lokal 8 som är högre än tidigare år (bilaga 5). Detta kan dock härledas till ett extremvärde för totalfosfor som uppmättes i maj 214 i samband med massförekomst av djurplankton.förvidareredogörelseochdiskussionsebilaga1. Fosfortransport$(ton/år)$ 1$ 8$ 6$ 4$ 2$ $ 9,9$ Fosfortransport$214$ 7,7$ 5,9$ 4,9$ 4,2$ 2,3$,6$,8$,5$,1$,3$ 14$ 4$ 3$ 5a$ T1$ Gä$ 6$ Sd1$ 8$ 8b$ 9$ Figur 11. Fosfortransport (ton/år) i Rolfsåns avrinningsområde 214. De mörkblå staplarna visar den beräknade transporten av totalfosfor från den översta lokalen i systemet (14, Nolån) till Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9, Rolfsån). De ljusblå staplarna visar fosfortransporten i biflödena.( Tillskottet av fosfor i systemet mellan Lygnerns utlopp (8) och Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden9)ärnormaltbetydandefigur11,bilaga5).År214ärdennaökninginte lika tydlig som tidigare år, vilket beror på den onormalt höga transporten i Lygnerns utlopp (lokal8). År 214 transporterades det 5,9 ton fosfor från Lygnern (8), motsvarande siffra vid Rolfsånsmynningihavet9)var9,9 ton (trotsentransportminskningmellanlokal 8och8b från5,9tontill4,9ton;bilaga5).detinnebäratt6%avalltfosforsomrolfsånbelastadehavet medunder214komfrånavrinningsområdetnedanlygnern.fosforbelastningenpåhavet214är den högsta noterade på sex år (figur 12). Dessa siffror bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom den avvikande trenden vid station 8 rimligtvis kan härledas till ett extremvärde som uppmättesimaj214isambandmedmassförekomstavdjurplankton.förvidareredogörelseoch diskussionkringdettasebilaga1. 2" Fosforbelastningen"på"havet"(transport"i"punkt"9,"Rolfsån)" Fosfor"(ton/år)" 15" 1" 5" " 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" Figur 12. Fosfortransport (ton/år) i vid Rolfsåns utlopp i Kungsbackafjorden (lokal 9) ( 18

19 Rolfsån214 ( ( Den arealspecifika förlusten av fosfor beräknas genom att den årliga transporten på varje lokal divideras med det aktuella avrinningsområdets storlek. År 214 var den arelspecifika förlusten minstvidlokal8bochhögstibiflödenasd1ochgäfigur13). Arealsförlust#(kgP/ha,#år)#,4#,3#,2#,1#,# Arealspecifik#förlust,#fosfor#214# 14# 4# 3# 5a# T1# Gä# 6# Sd1# 8# 8b# 9# Figur 13. Arealspecifik förlust av totalfosfor (kgp/ha,år) i Rolfsåns avrinningsområde 214. De mörkblå staplarna visar den beräknade arealspecifika förlusten av totalfosfor från den översta lokalen i systemet (14, Nolån) till Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9, Rolfsån). De ljusblå staplarna visar den arealspecifika förlusten i biflödena.( Tillståndsklassningarna (Naturvårdsverket 1999, tabell 3) på de tre senaste årens (212N214) arealspecifikafosforförlusterärlågatillhöga.högstarealspecifikförlustförperioden212n214 noteradesvidlokalt1ochsd1figur14,bilaga1),precissomvidbedömningarnaförtidigareår (21N212; Holmborn 213 och 211N213; Holmborn 214). Här klassades de arealspecifika förlusterna som höga. Lägst arealspecifik förlust 212N214 (med klassningen låg förlust) noteradesvidlokal4samtvidlokalerna8och8bsombådaliggernedströmslygnernfigur14, bilaga1).denlågaarealspecifikaförlustenpådetvåsistnämndalokalernaberorpåderelativtlåga halternasomnoterashärtackvarelygnernsförmågaattagerafosforsänka.påövrigalokalervar förlusterna212n214måttligthögafigur14,bilaga1).entillståndsförsämringmedavseendepå arealspecifik förlust för fosfor noterades för lokal 14 (måttligt hög förlust) jämfört med tidigare tillståndsklassninglågförlust211n213,holmborn214). Avvikelsen av den arealspecifika fosforförlusten jämfört med jämförvärdet (Naturvårdsverket 1999,tabell3)visadepåingentillstoravvikelseiRolfsånsavrinningsområdeföråren212N214. Störst avvikelse noterades i biflödet Sd1 medan en generell trend med lägre avvikelser annars noterades högre upp i systemet (figur 14, bilaga 1). Samma trender noterades vid tidigare bedömningarföråren21n212holmborn213)och211n213holmborn214).dockvisar åretsresultatenförsämringpålokalerna8,9ocht1jämförtmedförraåretsbedömningföråren 211N213. Den negativa trenden vid station 8 bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom förändringen kan härledas till ett extremvärde som uppmättes i maj 214 i samband med massförekomstavdjurplankton.förvidareredogörelseochdiskussionkringdettasebilaga1. 19

20 Rolfsån Borås Arealspecifik förlust totalfosfor Tillståndsklassning Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster 5a Storån Nolån 4 3 Sörån Viaredssjön T1 Gä 6 Sd Rolfsån 8b Kungsbacka 8 Lygnern Nolån 4 3 Sörån Viaredssjön Borås 8b Rolfsån Kungsbacka 9 8 Lygnern 5a Storån T1 Gä 6 Sd1 Avvikelse arealspecifik förlust totalfosfor Tillståndsklassning Ingen eller obetydlig avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Extrem avvikelse Figur 14. Tillståndsklassning (Naturvårdsverket 1999) av arealspecifik förlust av totalfosfor (kgp/ha,år) samt avvikelse av arealspecifik förlust i Rolfsåns avrinningsområde De specifika värdena som ligger till grund för bedömningen återfinns i bilaga 1. För eventuella avvikelser vid bedömningarna se tabell 3. ( Massbalans(och(retention(i(Lygnern( Kilometer 5 1 Bakgrundskarta Lantmäteriet Sjön Lygnern är, som vi redan konstaterat ovan då vi tittade på fosfortransport och flödesvägda medelhalter,enbetydandefosforsänka.transportenavfosforinilygnernharsedan199konstant varitbetydligtstörreäntransportenutfrånsjönfigur15).viastorånlokal6)ochlövbrobäcken (lokal Sd1), men även i form av deposition via nederbörd och via avrinning från andra diffusa tillflöden,harlygnerntagitemot21,1tonfosfordensenastetreårsperioden212n214).under sammatidharendast11,1tonlämnatsjönvialokal8.dessasiffrormotsvararenmedelretention Ü 2

21 Rolfsån214 ( ( avfosforpå49%.medelretentionenilygnernsedan199liggerpå56%.beräknademassbalanser ochretentionerförlygnernsedan199finnsredovisadeibilaga5. DetbörtilläggasattdenlångauppehållstidenvattnethariLygnernkangöradirektajämförelser mellan Storåns inlopp och Rolfsåns utlopp från enstaka år missvisande. Dock syns det en tydlig trenddesenaste22årenfigur9och15)somtyderpåattinflödetalltidärstörreänutflödetav fosfor. Lygnern,"total"fosforbelastning"och"totalt"uAlöde"av"fosfor" Fosfor"(ton/år)" 15" 1" 5" Tillförsel" UAörsel" " 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" Figur 15. Total fosforbelastning på Lygnern och totalt utflöde av fosfor från Lygnern Beräkningarna i sin helhet återfinns i bilaga 5. ( Kväve Halter( TillståndsklassningenNaturvårdsverket1999,tabell3)förtotalkvävegermåttligthögatillhöga halter vid samtliga lokaler (figur 16). I och med årets treårsbedömning noteras en liten tillståndsförbättringvidlokal3jämförtmedförraåretstreårsbedömning.högstvarhalternaför treårsperiodenvidlokalernasd1ocht1somomgesavjordbruksmark.motsvarandemönstersågs vid de två senaste bedömningarna (Holmborn 213 och 214). Generellt uppvisar kväve, precis somfosfor,högrehalterlängrenerisystemethuvudfåran)änideövredelarna.dettaärtillstor del en följd av att vattendraget tillförs näringsämnen från fler och större utsläppskällor längs rinnsträckan,samtattandelenjordbruksmarkökarlängreneriavrinningsområdet. Tillståndsklassningenavseendetotalkvävefördebådasjöarnaliggerpåungefärsammanivåsom förraklassningen.detärdocknoterbartattdenstadigtminskandetrendenavtotalkväveiytvattnet i Viaredssjön sedan 27 möjligen har planat ut (figur 18). Viaredssjön erhåller därmed samma tillståndsklassning (måttligt höga halter) som förra perioden (211N213). Tillståndsklassningen förlygnernliggerkvarpåhögahalterliksomföregåendeår,ävenomtrendenhärocksåärnågot avtagandesedan29figur17). 21

22 Rolfsån Borås Nolån 4 3 Sörån 1 Viaredssjön 5a Storån T1 8b Rolfsån Kungsbacka Lygnern Gä 6 Sd1 Totalkväve Tillståndsklassning Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter Extremt höga halter Vattendrag Vattenyta, sjö Tätort 5 1Kilometer Ü Bakgrundskarta Lantmäteriet Figur 16. Tillståndsklassning (Naturvårdsverket 1999) av totalkvävehalter (µg/l) vid lokalerna i Rolfsåns vattensystem För eventuella avvikelser vid bedömningarna se tabell 3. Lygnern,"totalkväve"ytva<en"sedan"provtagningsstart" 12" Totalkväve"(μg/l)" 1" 8" 6" 4" 2" " 1988" 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" 216" Figur 17. Uppmätta kvävehalter (µg/l) i Lygnerns ytvatten sedan provtagningsstart. Den blå, gröna och gula linjen indikerar de övre gränserna för låga, måttligt höga och höga halter enligt Naturvårdsverket (1999). 22

23 Rolfsån214 ( ( Figur 18. Uppmätta kvävehalter (µg/l) i Viaredssjöns ytvatten sedan provtagningsstart. Den blå, gröna och gula linjen indikerar de övre gränserna för låga, måttligt höga och höga halter enligt Naturvårdsverket (1999). ( Totalkväve"(μg/l)" 12" 1" 8" 6" 4" 2" " Viaredssjön,"totalkväve"ytvaBen"sedan"provtagningsstart" 1972" 1974" 1976" 1978" 198" 1982" 1984" 1986" 1988" 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" 216" Transporter(och(arealspecifika(förluster( Kvävetransporter och arealspecifika förluster av totalkväve redovisas lokalvis i bilaga 1 och 5. I bilaga1redogörsävenföravvikelseavarealspecifikaförluster. Kvävetransportenför214visar,liksomförväntat,atttransportenärstörreidennedredelenav systemetjämförtmedidenövre.dettastämmervälöverensmedattdehögrehalternahittaside nedredelarnaavsystemetdiskussionovan).tillskillnadmottransportenavfosforsesdockingen fasförskjutningmellanlokal6ochlokal8figur11och19).lygnernfungerarsåledesintesom kvävefälla utan bara som fosforsänka, vilket är normalt för sjöar. Noterbart är att de lägsta transporternaavkväveskeridevattendragsomuppvisarhögsthaltersd1ocht1;figur19,bilaga 1), precis som för fosfor. Detta beror på att dessa vattendrag även har lägst flöden (bilaga 4). Trenderna följer väl de trender som rapporterades föregående treårsperioder (21N212; Holmborn213och211N213;Holmborn214). Kvävetransport#(ton/år)# 7# 6# 5# 4# 3# 2# 1# # 67# Kvävetransport#214# 286# 313# 212# 173# 87# 25# 44# 4# 1# 8# 14# 4# 3# 5a# T1# Gä# 6# Sd1# 8# 8b# 9# Figur 19. Kvävetransport (ton/år) i Rolfsåns avrinningsområde 214. De mörkblå staplarna visar den beräknade transporten av totalkväve från den översta lokalen i systemet (14, Nolån) till Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9, Rolfsån). De ljusblå staplarna visar kvävetransporten i biflödena.( Sedan1996harårsmedeltransportenidenöverstalokalen14,Nolån)varit2,7 ton/år jämfört med motsvarande siffra på 378 ton/år i systemets sista lokal (9, Rolfsån, mynningen till Kungsbackafjorden).År214belastadeRolfsånhavetmed67tonkvävelokal9,figur19).214 års transport av kväve ut i havet är därmed anmärkningsvärt den högsta noteringen sedan provtagningsstartår199 (bilaga5,figur 2) och transportenärnästandubbeltsåhögsomdet 23

24 Rolfsån214 medelvärde (386 ton/år) som noterats för perioden 199N214 (bilaga 5, figur 2). Nästan hela ökningenhartillförtssystemetmellanlokal8boch9figur19).( Kvävebelastningen"på"havet"(transport"i"punkt"9,"Rolfsån)" Kväve"(ton/år)" 7" 6" 5" 4" 3" 2" 1" " 199" 1992" 1994" 1996" 1998" 2" 22" 24" 26" 28" 21" 212" 214" Figur 2. Kvävetransport (ton/år) i vid Rolfsåns utlopp i Kungsbackafjorden (lokal 9) Den arealspecifika förlusten av kväve beräknas genom att den årliga transporten på varje lokal divideras med det aktuella avrinningsområdets storlek. År 214 var den arelspecifika förlusten någotutstickandevidlokal9samtibiflödetsd19,7respektive6,4kgn/ha,år,figur21,bilaga5). 212 noterades en ökad arealsförlust nedåt i systemet. Denna trend syns inte i 213 års data (figur21).denarealspecifikaförlustenavkväveharstadigtökatvidlokal9desenasteåren,vilket inteärpositivtholmborn213,holmborn214,figur21). Arealsförlust"(kgN/ha,"år)" 1" 8" 6" 4" 2" " Arealspecifik"förlust,"kväve"214" 14" 4" 3" 5a" T1" Gä" 6" Sd1" 8" 8b" 9" Figur 21. Arealspecifik förlust av totalkväve (kgp/ha,år) i Rolfsåns avrinningsområde 214. De mörkblå staplarna visar den beräknade arealspecifika förlusten av totalkväve från den översta lokalen i systemet (14, Nolån) till Rolfsåns mynning i Kungsbackafjorden (9, Rolfsån). De ljusblå staplarna visar den arealspecifika förlusten i biflödena. Tillståndsklassningarna (Naturvårdsverket 1999, tabell 3) av de tre senaste årens arealspecifika kväveförluster gav måttligt höga till höga förluster (figur 22). Högst arealspecifik förlust för perioden 212N214 noterades vid lokal 9 (figur 22, bilaga 1). Här klassades de arealspecifika förlusterna som höga. Lägst arealspecifik förlust 212N214 (med klassningen måttligt höga förluster)noteradesvidlokalerna14,34ochgäfigur22,bilaga1).tillståndsklassningarnaför arealspecifika förluster är desamma som erhölls vid de två senaste bedömningarna för samtliga lokaler,undantagetlokal3holmborn213och214).åretsbedömningavlokal3tyderpåett förbättrattillstånd. 24

25 Rolfsån214 ( ( Avvikelsen av den arealspecifika kväveförlusten jämfört med jämförvärdet (Naturvårdsverket 1999,tabell3)visadepåtydligtillstoravvikelseförsamtligalokaleriRolfsånsavrinningsområde föråren212n214figur22,bilaga1).påsamtligalokalererhöllssammatillståndsklasssomvid bedömningenförperioden211n Borås Arealspecifik förlust totalkväve Tillståndsklassning Mycket låga förluster Låga förluster Måttligt höga förluster Höga förluster Mycket höga förluster 5a Storån Nolån 4 3 Sörån Viaredssjön T1 Gä 6 Sd Rolfsån 8b Kungsbacka 8 Lygnern Nolån 4 3 Sörån Viaredssjön Borås 8b Rolfsån Kungsbacka 9 8 Lygnern 5a Storån T1 Gä 6 Sd1 Avvikelse arealspecifik förlust totalkväve Tillståndsklassning Ingen eller obetydlig avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse Extrem avvikelse Kilometer 5 1 Bakgrundskarta Lantmäteriet Figur 22. Tillståndsklassning (Naturvårdsverket 1999) av arealspecifik förlust av totalkväve (kgn/ha,år) samt avvikelse av arealspecifik förlust av totalkväve i Rolfsåns avrinningsområde De specifika värdena som ligger till grund för bedömningen återfinns i bilaga 1. För eventuella avvikelser vid bedömningarna se tabell 3. Ü 25

26 Rolfsån Syresituationen Lågasyrehalterärskadligaförbiotaochkanuppkommaomhögnedbrytningavorganisktmaterial pågår.denkanbådevaranaturligtpåkallad,tillexempelgenomenhögandelhumusämnen,men ävenpåkalladgenommänskligaktivitet,genomövergödningellerandrautsläpp.specielltkänsliga är sjöars bottenvatten under perioder då sjöarna är temperaturskiktade (har en termoklin). Skiktningen gör att bottenvattnet inte syresätts av atmosfären samtidigt som syreförbrukande nedbrytningavdöttorganisktmaterialframföralltskerpåbottnarna.störrevattendragmedhögt flöde har ofta god syresättning, men mindre vattendrag, framförallt i jordbruksområden, kan (specielltpåsommaren)uppvisadåligasyreförhållanden. Inom kontrollprogrammet mäts löst syre i sjöarna och COD Mn (Chemical Oxygen Demand) i vattendragen.syreisjöarnamätsibottenvattnetvidvarjeprovtagningtabell2,bilaga2).iaugusti, då sjöarna ofta är skiktade, utför man även en syren och temperaturprofil för att undersöka syresituationen på bottnarna under termoklinen. COD Mn analyseras i vattendragen (förutom vid lokal 5) i samband med kemisk provtagning (tabell 2, bilaga 2) och visar på omfattningen av organisktmaterialsomförrellersenarekommerförbrukasyrevidnedbrytningen.etthögtcod MnN värdeindikerarattsyresituationenriskerarattförsämras.varttredjeåranalyserasbottenfaunani flera av vattendragen (14, 2, 9, tabell 2). Bottenfaunan ger indikationer på syresituationen då artsammansättningen speglar syreförhållandena under en längre tid. År 212 genomfördes den senastebottenfaunaundersökningen Syre i sjöarna I augusti 214 undersöktes syren och temperaturprofiler i de båda sjöarna Viaredssjön och Lygnern. Viaredssjön var skiktad och termoklinen låg vid cirka sju meters djup (figur 23). Syrenivåernavar, förutom en dipp isprångskiktet, stabilafrånytantillbottenochlågpåengod nivåmedel:7,1mg/l,figur23).frånsjumetersdjupochnedåttill21m),lågmedelhaltenpå6,8 mg/l.ilygnernnoteradesensvagtermoklinrunt18mdjupfigur23).syrehalternalågpåenhög ochstabilnivågenomhelaprofilennertill41,5mdjupfigur23).syrehaltensmedelvärdeunder termoklinen18n41,5mdjup)lågpå11,2mg/l.syremättnadenilygnernlåginteunder95%vid någotdjup. Baseratpåhalternalöstsyrgasisjöarnasbottenvattenunderperioden212N214,tillståndsklassas Lygnern (Naturvårdsverket 1999, tabell 3) som syrerik medan Viaredssjön klassas som måttligt syrerik (bilaga 1, figur 24), likt föregående periods bedömning. Klassningen baserades på den lägsta uppmätta halten under skiktningsperioder (februari och augusti) under den senaste treårsperioden.noterbartärdockattsyrgashaltenilygnernsbottenvattenunderseptember214 varanmärkningsvärtdålig4,mg/l,vilketärdenlägstahaltensomnågonsinnoteratsilygnerns bottenvattenochmotsvararbedömningensvagtsyretillstånd).men,dåseptemberinteärenmånad som inkluderas i bedömningarna påverkas inte bedömningen, vilket kan tyckas missvisande. ViaredssjönssyretillståndhartillochfrånunderdesenasteårenEngdahlm.fl.212)varitrelativt dåligt.fleramätningarharvisatpånivåersomärskadligaförbiota.engdahlm.fl.212)föreslår att den försämrade syresituationen i Viaredssjön troligtvis kan kopplas till det ökade nedbrytningsbehovet som ses med ökade humusämnen (vilket syns i ökat färgtal och minskat siktdjup).noterbartärdockatttillståndsklassningarnaför211n213och212n214ärettsnäpp bättreänklassningensomgjordesdessförinnan21n212). 26

27 Rolfsån214 ( ( Viaredssjön"augus9"214" Lygnern"augus9"214" " " 1" 2" " " 1" 2" 5" 5" Djup"(m)" 1" 15" Djup"(m)" 1" 15" 2" 2" 25" 25" 3" 35" 4" Temp"( C)" Syre"(mg/l)" 3" 35" 4" Temp"( C)" Syre"(mg/l)" Figur 23. Temperatur och syreprofiler från sjöarna Viaredssjön och Lygnern i augusti 214. X-axeln visar syrehalt (mg/l) och temperatur ( C) medan Y-axeln visar djupet Syresituationen i vattendrag (COD Mn, kemisk syreförbrukning) COD Mngerinformationomhaltenorganiskaämnen,menävenomhaltenavvissaämnensomjärn ochammonium.enstordelavdeorganiskaämnenasomåterfinnsiettvattendragutgörsoftaav humusämnen som transporterats, urlakats, från myrrika skogsområden. Det specifika värdet för COD Mn anger mängden syre som åtgår vid oxidation av ett prov, vilket påvisar syrebehovet vid aerobnedbrytninginaturen.halternaavcod Mnliggernormaltiintervallet2N2mg/l,därdelägre värdena noteras i näringsfattiga klarvattensjöar och de högre värdena återfinns i vatten som är kraftigtförorenadeavorganisktmaterial. COD Mn har under år 214 analyserats vid 9 vattendrag och 2 sjöar (tabell 2, figur 24, bilaga 2). BaseratpåhalternaCOD Mnunderåren212N214tillståndsklassasNaturvårdsverket1999,tabell 3)Rolfsånsavrinningsområdetillatthalågatillhögahalterfigur24,bilaga1).Dehögstahalterna hittas längst upp i systemet, där andelen skog i avrinningsområdet är större än längre ner i systemet. De lägsta halterna och bästa klassningen får Lygnern med vissa omgivande samt nedströms liggande vatten (lokalerna 7, Sd1, 8 och 8b, figur 24). Ingen tillståndsförändring noteradesiårjämförtmedföregåendebedömningförperioden211n

28 Rolfsån Borås COD(Mn) Tillståndsklassning Mycket låg halt Låg halt Måttligt hög halt Hög halt Mycket hög halt Storån Nolån 4 3 Sörån Viaredssjön 1 T1 6 Sd1 9 Rolfsån 8b Kungsbacka 8 7 Lygnern Nolån Sörån Borås Viaredssjön 1 Storån Syrehalt i sjöars bottenvatten Tillståndsklassning Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Rolfsån Kungsbacka 7 Lygnern Figur 24. Tillståndsklassning (Naturvårdsverket 1999) av syretärande ämnen (COD Mn, mg/l) i vattendragen och syrehalterna (mg/l) i sjöars bottenvatten i Rolfsåns avrinningsområde De specifika värdena som ligger till grund för bedömningen återfinns i bilaga 1. För eventuella avvikelser vid bedömningarna se tabell 3. Kilometer 5 1 Bakgrundskarta Lantmäteriet Ü 28

29 Rolfsån214 ( ( 5.4. Ljusförhållanden Ljusförhållandena i vatten påverkar den biologiska produktionen av fotosyntetiserande organismer. Vattnets färg, siktdjupet i sjöar och grumligheten (även kallat turbiditet) är alla parametrar som utvärderar ljusförhållandena. Inom ramen för Rolfsåns recipientkontroll 214 mäts färgtal och grumlighet (turbiditet) vid samtliga lokaler i vattendrag (undantaget lokal 5a respektive5aoch8b,tabell2,bilaga2)samtsiktdjupochfärgtalidebådasjöarnalygnernoch Viaredssjöntabell2,bilaga2).DessutomredovisasfärgtaletpåsamtligalokalerförLänsstyrelsens kalkeffektuppföljning i området 214 (bilaga 3) samt medelvärden för 212N214 (figur 25, bilaga3) Färgtal Färgtal mättes ursprungligen genom att vattnets färg jämfördes med en brungul färgskala, men numera mäts det med spektrofotometer. Färgtalen påvisar i huvudsak vattnets halt av humusämnenochivissmånhalternaavjärnochmangan.vattnetsfärgviddeolikalokalernainom RolfsånsrecipientkontrolltillståndsklassadesNaturvårdsverket1999,tabell3)förperioden212N 214 och uppvisade måttlig till stark färg (figur 25, bilaga 1). Det mest humösa/färgade vattnet (starktfärgatvatten)förekommeriavrinningsområdetsövredelarruntlokal14och4.menäven vattnetidesmåtillflödenat1,sd1ochgäbedömdeshaettbetydligtfärgatvatten.trendenliknar denförcodkapitel5.3.2),vilketärväntat.debådasjöarnauppvisadevidtillståndsbedömningen måttligt färgat vatten för perioden 212N214. Ingen tillståndsförändring noterades i år jämfört medföregåendebedömningförperioden211n213. I figur 25 finns ett antal mindre (till storleken) färgade prickar som inte är namngivna. Dessa lokaler redovisar tillståndsklassningen för medelvärdet av färgtalet under den senaste treårsperioden (212N214) på de lokaler (7 st) som i Rolfsåns avrinningsområde år 214 provtogs med avseende på kalkeffektuppföljning. Trenderna för färgtal inom kalkeffektuppföljningen (KEU) är desamma som de som noterades inom kontrollprogrammet 212N214ovan).Samtligaundersöktavatteniavrinningsområdetuppvisarmåttligtillstarkfärg utomenlokalinomkeusomuppvisarsvagtfärgatvattenfigur25,grönprick).rådataför214 årskalkeffektuppföljningsamtmedelvärdenför212n214redovisasibilaga Siktdjup Siktdjupgerisjöarnainformationomljusförhållandenasomfrämstpåverkasavvattnetsfärgoch grumlighet. Lygnerns ytvatten har sedan 199Ntalet blivit allt mer färgat, något som avspeglas i minskade siktdjup (bilaga 1). Trots de stigande färgtalen har både Lygnern och Viaredssjön de senasteårenhaftettsiktdjupkringfyra respektivetre meter, vilketliggertillgrundförattbåda sjöarna anses ha hög ekologisk status med avseende på siktdjup under åren 212N214 (Naturvårdsverket27ochHaV213,tabell3,bilaga1) Grumlighet Grumlighetenävenkalladturbiditeten)gerettmåttpåvattnetsinnehållavpartiklariformavtill exempelplankton,mineralpartiklarellerdetritus. Vattnets grumlighet vid de olika lokalerna i rinnande vatten inom Rolfsåns recipientkontroll tillståndsklassadesnaturvårdsverket1999,tabell3)förperioden212n214ochuppvisadesvagt tillstarktgrumligtvattenfigur25,bilaga1).detgrumligastevattnetförekomibiflödetsd1medan den enda lokalen som uppvisade svagt grumligt vatten var lokal 8, Lygnerns utlopp. Att grumlingenvidlokal8ärsålågförklarasavattdenoligotrofasjönharlångomsättningstidoch bidrarmedrelativtfåpartiklar.situationenförgrumlighetärrelativtoförändraddesenaste5åren (Rådénm.fl.211,Engdahlm.fl.212,Holmborn213och214). 29

30 Rolfsån Färg Tillståndsklassning Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten Starkt färgat vatten Rolfsån 8b Kungsbacka 8 Lygnern 7 T1 Gä 6 Storån Sd1 Nolån 4 3 Nolån 4 3 Sörån 14 Sörån Viaredssjön 1 Borås Borås Viaredssjön Rolfsån Kungsbacka 9 8 Lygnern Storån T1 Gä 6 Sd1 Turbiditet Tillståndsklassning Ej eller obetydligt grumligt vatten Svagt grumligt vatten Måttligt grumligt vatten Betydligt grumligt vatten Starkt grumligt vatten Figur 25. Tillståndsklassning (Naturvårdsverket 1999) av färgtal (mgpt/l) i vattendrag och sjöar, samt av turbiditet (grumlighet, FNU) i vattendrag i Rolfsåns avrinningsområde De mindre prickarna som inte är namngivna redovisar tillståndsklassningen för treårsmedelvärdet av färgtalet på de lokaler som provtogs med avseende på kalkeffektuppföljning i Rolfsåns avrinningsområde under år 214 (bilaga 3). De specifika värdena som ligger till grund för bedömningen av recipientkontrollens lokaler återfinns i bilaga 1. För eventuella avvikelser vid bedömningarna se tabell 3. Kilometer 5 1 Bakgrundskarta Lantmäteriet Ü 3

31 Rolfsån214 ( ( 5.5. Surhetstillstånd Vattnetssurhetpåverkartillexempelvattenkemin,frigörandetavtungmetallerochbiota.Surheten mäts i ph och är ett mått på antalet vätejoner som finns i vattnet. Surheten regleras och hålls i vattenmiljön normalt relativt konstant med hjälp av ett naturligt buffringssystem. Buffringssystemetsförmåga,attmedhjälpavkarbonatjonertålatillskottavoxoniumjonerutanatt reagera med en kraftig phnsänkning, kan mätas och kallas då för alkalinitet. Man kan genom att mäta alkalinitet bestämma hur känsliga sjöar och vattendrag är för försurning (tillskott av vätejoner).alkalinitetengerettstabilareochdärmedbättremåttpåförsurningsgradenänvadphn undersökningargör. Inom ramen för Rolfsåns recipientkontroll 214 mäts ph och alkalinitet vid samtliga lokaler (undantaget lokal 5a och 8b, tabell 2, bilaga 2). Dessutom redovisas ph och alkalinitet på samtligalokalerfrånlänsstyrelsenskalkeffektuppföljningiområdet214samtmedmedelvärden för212n214figur26,bilaga3) Alkalinitet Tillståndsklassningen (Naturvårdsverket 1999, tabell 3) för år 212N214 visade på att samtliga lokalerinomkontrollprogrammethargodtillmycketgodbuffertkapacitetfigur26,bilaga1). Inom ramen för Länsstyrelsens kalkeffektuppföljning togs år 214 ytterligare prover från 75 lokaler inom avrinningsområdet. Vid de lokalerna uppvisade 6 lokaler ingen eller obetydlig buffertkapacitetoch7lokalersomhadesvagbuffertkapacitet,utifrånmedelvärdetfördensenaste treårsperioden (212N214). Övriga lokaler hade god till mycket god buffertkapacitet (figur 26). Rådatafrånkalkeffektuppföljningen214samtmedelvärdenför212N214redovisasibilaga ph Tillståndsklassningen (Naturvårdsverket 1999, tabell 3) för år 212N214 visade på att samtliga lokalerinomkontrollprogrammetharettbraphfigur26,bilaga1).endastenlokalgä)uppvisade statusensvagtsurklass2)medanövrigalokalerfickdenbästastatusklassen,nästanneutralt. Inom ramen för Länsstyrelsens kalkeffektuppföljning togs år 214 ytterligare prover från 75 lokalerinomavrinningsområdet.viddelokalernauppvisade6lokalermycketsurttillstånd,baserat påmedelvärdetfördensenastetreårsperioden212n214).detvarförövrigtsammalokalersom uppvisadeingenellermycketsvagbuffertkapacitetunderavsnitt5.5.1omalkalinitet)ovan,föga förvånade. Ytterligare 7 lokaler hade ett medelnph som tyder på sura eller måttligt sura förhållandenmedanövrigalokalerhaderelativtbraphsvagtsurttillnästanneutralt,figur26). Rådatafrånkalkeffektuppföljningen214samtmedelvärdenför212N214redovisasibilaga3. 31

32 Rolfsån Rolfsån Kungsbacka 9 ph Rolfsån Kungsbacka Tillståndsklassning Nära neutralt Svagt surt Måttligt surt Surt Mycket surt 8 Lygnern 7 8 Lygnern 7 T1 Gä 6 Storån Sd1 T1 Gä 6 Storån Sd1 Figur 26. Tillståndsklassning (Naturvårdsverket 1999) av ph och alkalinitet (mekv/l) i Rolfsåns avrinningsområde De mindre prickarna som inte är namngivna redovisar tillståndsklassningen för treårsmedelvärdet av ph och alkalinitet på de lokaler i Rolfsåns avrinningsområde som under år 214 provtogs med avseende på kalkeffektuppföljning (bilaga 3). De specifika värdena som ligger till grund för bedömningen av recipientkontrollens lokaler återfinns i bilaga 1. För eventuella avvikelser vid bedömningarna se tabell 3. Nolån 4 3 Sörån 14 Nolån 4 3 Sörån Alkalinitet Viaredssjön 1 Borås Viaredssjön 1 Borås Tillståndsklassning Mycket god buffertkapacitet God buffertkapacitet Svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Kilometer 5 1 Bakgrundskarta Lantmäteriet Ü 32

33 Rolfsån214 ( ( 5.6. Punktkällor I Rolfsåns avrinningsområde finns i dagsläget 7 avloppsreningsverk (figur 2, tabell 4). Det sammanlagda fosforbidraget från dessa reningsverk står normalt för en mycket liten del av den totala fosfortransporten i systemet. Endast 3,52 % av den fosfor som nådde Lygnern 213 motsvarade avloppsreningsverkens utsläpp. Under 214 var dock andelen betydligt större. Tillsammansbelastadeavloppsreningsverkenvattensystemetmedfosformotsvarande3,4% av den fosfor som belastade Lygnern (tabell 4). Ökningen stod avloppsreningsverken i Härryda kommunför,varavenbarträvlandasvaradeförettutsläppmotsvarande24,8%avdenbelastning somskeddepålygnern214. I siffrorna som mottogs av Evelina Johansson för Hedared noterades ytterligare en nämnvärd upptäckt. Det renade avloppsvattnet vid Hedared passerar en biodamm innan det slutligen når recipienten. Vid avloppsreningsverket mäter man kväven och fosforhalter i vattnet både efter avloppsreningsverketochefterbiodammen.under214varmängdenfosforsompasseradeutfrån biodammen högre än den som passerade ut från avloppsreningsverket. Ökningen kunde efter samtalmedevelinahärledastillmyckethögahalterundervinternvilketpåverkadeårsmedelvärdet kraftigt.detråderdärförmisstankeomattsyrefriabottnarochfosforfrisättningfrånbiodammens botten kan ske vintertid. Läckaget var så stort att det årliga utsläppet av fosfor från dammen landade på,42 ton medan motsvarande siffra för vattnet som gick in i biodammen (ut från avloppsreningsverket) noterades till,16 ton. Även om båda mängderna är förhållandevis mycketsmåbordehalternavaralägreefterbiodammen.dettakanmedfördelutredasvidare. Tabell 4. Sammanställning äver avloppsreningsverkens utsläpp i Rolfsåns avriningsområde under 214. Andel P-belastning, Lygnern avser den procentuella andelen av den totala fosforbelastningen (9,66 ton, 214, bilaga 5) på Lygnern som varje avloppsreningsverk står för under året. Andel P- belasting, Punktkälla 214 Kommun Ort CODCr BOD7 TOC Fosfor Kväve Lygnern Kontaktperson ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år % Sätila ARV Mark Sätila 3,3 1,5 1,7,24 3,7,25 asa.evaldsson@mark.se Rävlanda ARV Härryda Rävlanda 99,8 25,2 58,9 2,4 19,6 24,84 lena.gustavsson@harryda.se Hällingsjö ARV Härryda Hällingsjö 35,4 15,1 8,9,41 3,5 4,24 lena.gustavsson@harryda.se Hedareds ARV Borås Hedared,89,11,24,42,56,4 evelina.johansson@borasem.se Bollebygd ARV Bollebygd Bollebygd 1,97 1,711 -,38 15,77,39 jessica.larsson@bollebygd.se Töllsjö ARV Bollebygd Töllsjö 1,1,154,253,23,8,24 jessica.larsson@bollebygd.se Olsfors ARV Bollebygd Olsfors 9,77 1,97 3,634,41 2,219,42 jessica.larsson@bollebygd.se Summa: 3,44 Kommentarer: Sätila: Ingen bräddning vid ARV, total bräddning från pumpstationer 115 m 3. Rävlanda: Siffror ovan inklusive bidrag från rejekt. Bräddningar om totalt 28 m 3 vid verket. Hällingsjö:- Hedared: BOD, fosfor och kväve är mätt efter passage genom biodamm. Bollebygd: Bräddning är inräknat i mängden (totalt 486 m 3 före och efter galler). Töllsjö: Bräddning om totalt 18 m 3. Olsfors: Bräddning om totalt m Biologiska parametrar Under214provtogsingabiologiskaparametrarinomRolfsånskontrollprogram.Däremotutförde länsstyrelsenelfiskeniavrinningsområdet.dessapresenterasikorthetnedan Elfiske Ibilaga6återfinnsensammanfattningav214årselfiskeniRolfsånsavrinningsområdenr.16). EnsammanställanderapportfrånelfiskenaiVästraGötalandslänärunderarbeteDellefors215) ochviharfåtttadelavdentilldennarapport. Frånden14julitillden29september214provfiskades27lokaleriRolfsånsavrinningsområde (bilaga6),varavsexlokalerliggerihallandslän,medanövrigalokalerliggerivästragötalandslän. En till sex arter noterades på respektive lokal (bilaga 6). På fyra av lokalerna påträffades lax. Laxtätheten var som störst vid Träindustrin i Fälån (Kungsbacka kommun). På samtliga lokaler utom två påträffades öring, men på två av öringlokalerna påträffades inga årsyngel, vilket kan 33

34 Rolfsån214 indikeraattingenreproduktionskettpålokalen.detvålokalernasomintehysteöringallsvartvå av de fyra lokaler som hyste lax. Båda lokalerna låg i Rolfsån och är därmed lokaler i ett större vattendragbilaga6).i214årselfiskeuppnåddetrelokalerhögstatusklass1),sexlokalergod statusklass2),niolokalermåttligstatusklass3)ochniolokalerotillfredsställandestatusklass 4).Ingenlokalklassadessomdålig.SåhärsammanfattarAquaticussomutfördedeflestaelfiskena ivästragötalandslän)fisksituationenirolfsånunder214dellefors215): De$mest$anmärkningsvärda$resultaten$var$fångsterna$i$Storåns$nedre$delar$och$biflöden$ som$mynnar$här.$de$lokalerna$får$anses$vara$de$viktigaste$reproduktionsområdena$för$den$ vandrande$lygnernöringen.$båda$lokalerna$i$huvudfåran,$gamla$stenbron$och$bosgårdens$ kraftverk,$hade$mycket$låga$tätheter$av$laxfisk.$även$ularåsbäcken$som$brukar$ha$mycket$ höga$ tätheter$ saknade$ årsungar$ av$ öring.$ Vidare$ hade$ Gisslebäcken$ sämre$ fångst$ än$ normalt.$längre$upp$i$systemet$var$dock$fångsterna$ganska$bra$i$sörån$och$låga$men$inte$ sämre$ än$ vanligt$ i$ NolånGNordån.$ Här$ kan$ problemen$ vara$ ett$ resultat$ av$ att$ fragmenterade$ vattendrag$ leder$ till$ små$ populationer$ med$ låg$ variation$ med$ små$ förutsättningar$ att$ möta$ nya$ förhållanden.$ Troligtvis$ är$ det$ inte$ försurning$ som$ är$ huvudorsaken$ eftersom$ den$ mer$ försurningskänsliga$ signalkräftan$ är$ fläckvis$ talrik$ i$ Nolån.$ De$ havsvandrande$ populationerna$ av$ öring$ och$ lax$ i$ Fälån$ var$ mycket$ bra$ och$ flödena$ till$ Lygnern$ i$ Kungsbacka$ kommun$ hade$ också$ förhållandevis$ bra$ tätheter$ av$ öring. $ 6. Resultat del 2: Trender sedan programstart, lokal för lokal Samtligaresultatfördethärkapitletåterfinnsibilaga1därtrenddiagramförflertaletparametrar redovisasperlokal. 7. Referenser Dellefors (215, under arbete) Elfiskeundersökningar i Västra Götalands län 214. Rapport författadavaquaticuspåuppdragavlänsstyrelsenivästragötalandslän. Engdahl A. m. fl. (212) Recipientkontrollen i Rolfsån 211. Lygnerns vattenråd. Årsrapport författadavmedinsbiologi. HaV213)Havsochvattenmyndighetensföreskrifteromklassificeringochmiljökvalitetsnormer avseendeytvatten.hvmfs213:19.213n7n5. HolmbornT213)Rolfsån212.Lygnernsvattenråd.ÅrsrapportförfattadavCallunaAB. HolmbornT214)Rolfsån213.Lygnernsvattenråd.ÅrsrapportförfattadavCallunaAB. Naturvårdsverket (1999) Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Rapport 4913.ISBN:91N62N4913N5 Naturvårdsverket (25) Handledning för miljöövervakning: sötvatten. Undersökningstyp: Beräkningavämnestransport.Version1:.25N3N21. Naturvårdsverket (27) Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatteniövergångszon.handbok27:4.utgåva1.december27.inklusivebilagaa.isbn: 978N91N62N147N6 RådénR.m.fl.211)Rolfsån21.Lygnernsvattenråd.ÅrsrapportförfattadavMedinsbiologi. Hemsidor: Temperatur och nederbörd: Besökt215N4. SvensktelfiskeregisterSERS): SLU: attenkemiskananalysmetoder/beskrivningar/besökt215n4) 34

35 Rolfsån214 ( ( ORGANISATION CERTIFIED BY 35

36

37 Bilaga1 Trendersedanprogramstartoch tillståndsklassningar,lokalförlokal

38 1#Viaredssjön Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Kommentar N*tot$(μg/l) 483 Måttligt$höga$halter P*tot$(μg/l) 6,8 Låga$halter Oligotrof Avvikelse$P*tot,64 Ingen$eller$obetydlig$avvikelse Totalkväve$(µg/l)$ Totalfosfor$(µg/l)$ Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde/EK*värde Tillstånd Färgtal 59,7 Måttligt$färgat$vatten Siktdjup$(m) 2,8/,77 Hög$status Färgtal$(mgPt/l)$ 1 8 Siktdjup$(m)$ Syresituationen 212*214 Min*/Medelvärde Tillstånd Kommentar Syrehalt$(mg/l) 5, Måttligt$syrerikt$tillstånd Bottenvatten,$minvärde COD Mn $(mg/l) 8,43 Måttligt$hög$halt COD Mn $(mg/l) $ Syrehalt$i$bo[enva[en$(mg/l)$

39 1#Viaredssjön Sid$2$(2) Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Kommentar Alkalinitet,22 Mycket$god$buffertkapacitet Endast$ytvärden$i$figur$nedan ph 7, Nära$neutralt Endast$ytvärden$i$figur$nedan,5,4 Alkalinitet$(mekv/l)$ 8 7,5 ph$,3,2 7,1 6, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$ bedömningsgrund.$för$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$den$ röda$linjen$visar$glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$ analyserna$visade$att$tillståndet$med$avseende$på$näringsämnen$är$bra$i$viaredssjön.$även$ surhetstillståndet$är$bra.$ljusförhållandena$är$generellt$bra$med$ett$högt$siktdjup,$som$dock$minskat$de$ senaste$åren.$siktdjupsminskningen$kan$troligtvis$härledas$till$den$ökade$vattenfärgen$som$i$sin$tur$ främst$beror$av$humusämnen$från$myrrika$skogsområden.$det$mest$kritiska$tillståndet$i$viaredssjön$ konstateras$när$man$analyserar$syresituationen.$bottenvattnet$har$vid$upprepade$tilfällen$under$de$ senaste$5$åren$haft$låga$halter$av$syre.$detta$beror$rimligtvis$på$den$ökade$organiska$belasningen$som$ syns$i$såväl$ökat$färgtal$(humusämnen)$som$ökad$cod Mn.$Noterbart$är$dock$att$statusklassningar$ (Holmborn$214,$och$nuvarnade$klassning)$som$inte$innefattar$året$21$är$något$bättre$med$ avseende$på$syre$och$färgtal$jämfört$med$klassningar$som$inkluderar$år$21$$(holmborn$213).$detta$ beror$främst$på$att$extremvärden$(i$dålig$bemärkelse)$noterades$för$båda$parametrarna$21,$ett$år$ som$i$och$med$förra$årets$treårsbedömning$inte$längre$är$med$i$klassningen.$ingen$bedömning$har$ förändrats$i$årets$bedömning$för$åren$212*214$jämfört$med$föregående$bedömning$(211*213).

40 14#Nolån,#före#Töllsjön Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 611 Måttligt$höga$halter P*tot$(μg/l) 14,97 God$status 12,21$/$, Totalkväve$(µg/l)$ Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 21 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 3,9 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 3,14 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år),5 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),93 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 1,21 Ingen$eller$obetydlig$avvikelse Kvävetransport$(ton/år)$ 1,5 1, Fosfortransport$(ton/år)$ 2 1, Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 15,57 Hög$halt, COD Mn $(mg/l) $

41 14#Nolån,#före#Töllsjön Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 133,8 Strarkt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 2,6 Måttligt$grumligt$vatten 4 3 Färgtal$(mgPt/l)$ 5 4 Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,22 Mycket$god$buffertkapacitet ph 6,88 Nära$neutralt ,6 Alkalinitet$(mekv/l)$ 8 ph$,4,2 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$god$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor.$kvävehalterna$var$endast$måttligt$höga$(klass$ 2).$Det$starkt$färgade$vattnet$(klass$5)$bidrog$till$att$halten$syretärande$ämnen$(COD Mn )$ tillståndsbedömdes$som$hög.$vattnet$klassades$som$nära$neutralt$med$en$mycket$god$ buffringsförmåga.$endast$en$bedömning$(arealförlust$p)$har$förändrats$(försämrats)$$i$årets$bedömning$ för$åren$212*214$jämfört$med$föregående$bedömning$(211*213).

42 3#Sörån,#nedan#Flügger#AB Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 61 Måttligt$höga$halter P*tot$(μg/l) 13,15 God$status 11,8$/$,84 3 Totalkväve$(µg/l)$ 6 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 4 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 3,9 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 3,36 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år) 1,35 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),134 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 2,54 Tydlig$avvikelse 15 1 Kvävetransport$(ton/år)$ 2, 1,5 Fosfortransport$(ton/år)$ 1, 5, Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 1,79 Måttligt$hög$halt, COD Mn $(mg/l) $

43 3#Sörån,#nedan#Flügger#AB Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 84,4 Betydligt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 1,38 Måttligt$grumligt$vatten 3 2 Färgtal$(mgPt/l)$ Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,16 God$buffertkapacitet ph 7, Nära$neutralt,6 Alkalinitet$(mekv/l)$ 8 ph$,4,2 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$god$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor$och$kvävehalterna$var$måttligt$höga$(klass$2),$ vilket$för$kväve$är$en$tillståndförbättring$jämfört$med$bedömningen$för$211*213$(holmborn$214).$ Motsvarande$förbättring$sågs$också$för$den$arealspecifika$förlusten$av$kväve$som$i$och$med$årets$ bedömning$förbättrats$till$måttligt$höga$förluster$(klass$3)$från$höga$förluster$(klass$4).$det$starkt$ färgade$vattnet$(klass$5)$bidrog$till$att$halten$syretärande$ämnen$(cod Mn )$tillståndsbedömdes$som$hög.$ Vattnet$klassades$som$nära$neutralt$med$en$god$buffringsförmåga.$

44 4#Nolån,#innan#reningsverket#i#Bollebygd Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 51 Måttligt$höga$halter P*tot$(μg/l) 12,63 God$status 12,87$/$1, Totalkväve$(µg/l)$ 5 4 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 71 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 3,4 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 2,91 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år) 1,3 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),62 Låga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 1,17 Ingen$eller$obetydlig$avvikelse Kvävetransport$(ton/år)$ 6 Fosfortransport$(ton/år)$ Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 12,56 Hög$halt 5 4 COD Mn $(mg/l) $

45 4#Nolån,#innan#reningsverket#i#Bollebygd Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 111,1 Strarkt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 2,1 Måttligt$grumligt$vatten 4 3 Färgtal$(mgPt/l)$ 5 4 Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,14 God$buffertkapacitet ph 6,83 Nära$neutralt,6 Alkalinitet$(mekv/l)$ 9 ph$,4 8,2 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$För$ bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$den$röda$linjen$visar$glidande$ medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$vattnet$höll$god$ ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor$vilket$är$en$försämring$jämfört$med$föregående$bedömning.$$ Kvävehalterna$var$måttligt$höga$(klass$2).$Det$starkt$färgade$vattnet$(klass$5)$bidrog$till$att$halten$ syretärande$ämnen$(cod Mn )$tillståndsbedömdes$som$hög.$vattnet$klassades$som$nära$neutralt$med$en$god$ buffringsförmåga.$motsvarande$bedömningar$undantaget$fosfor$gjordes$för$perioderna$21*212$och$211* 213$(Holmborn$213$och$214).

46 5a$Storån,$bron$vid$Apelnäs$ Sid$1$(1) Näringsämnen:$fosfor$och$kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 716 Höga$halter P*tot$(μg/l) 14,84 God$status 12,7$/$, Totalkväve$(µg/l)$ 6 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 15 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 4,2 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 3,55 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år) 3,35 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),94 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 1,66 Tydlig$avvikelse 3 2 Kvävetransport$(ton/år)$ 8 6 Fosfortransport$(ton/år)$ Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$god$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor$men$kvävehalterna$var$relativt$höga$(klass$3).$ Även$den$arealspecifika$kväveförlusten$var$hög$och$visade$en$tydlig$avvikelse$mot$jämförvärdet$medan$ den$arealspecifika$fosforförlusten$endast$var$måttligt$hög.$avvikelsen$för$den$arealspecifika$ fosforförlusten$indikerar$en$tydlig$avvikelse$från$jämförvärdet.$ingen$bedömning$har$förändrats$i$årets$ bedömning$för$åren$212*214$jämfört$med$föregående$bedömning$(211*213).

47

48 T1#Tomtabäcken,#vid#Apelskog Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 867 Höga$halter P*tot$(μg/l) 32,94 Måttlig$status 13,14$/$,4$$Jordbruksviktad 3 Totalkväve$(µg/l)$ 2 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 4 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 4,9 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 4,15 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år),17 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),19 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 3,27 Stor$avvikelse 15 1 Kvävetransport$(ton/år)$ 1,,8,6 Fosfortransport$(ton/år)$ 5,4, Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 1,89 Måttligt$hög$halt, COD Mn $(mg/l) $

49 T1#Tomtabäcken,#vid#Apelskog Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 96,2 Betydligt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 6,88 Betydligt$grumligt$vatten 2 Färgtal$(mgPt/l)$ 4 Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,24 Mycket$god$buffertkapacitet ph 6,86 Nära$neutralt ,,8,6 Alkalinitet$(mekv/l)$ 9 8 ph$,4,2 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$måttlig$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor$och$kvävehalterna$var$höga$(klass$3).$även$ de$arealspecifika$förlusterna$var,$för$både$kväve$och$fosfor,$höga$(klass$4),$med$tydlig$respektive$stor$ avvikelse$från$jämförvärdena.$den$stora$avvikelsen$för$fosfor$innebär$en$liten$försämring$jämfört$med$ förra$bedömningen$(holmborn$214).$vattnet$klassades$som$nära$neutralt$med$en$mycket$god$ buffringsförmåga.$

50 Gä#Gärån Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 59 Måttligt$höga$halter P*tot$(μg/l) 25,77 Måttlig$status 12,35$/$, Totalkväve$(µg/l)$ 3 2 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 11 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 3,5 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 3,19 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år),45 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),148 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 3,58 Stor$avvikelse 4 3 Kvävetransport$(ton/år)$ 5 4 Fosfortransport$(ton/år)$ Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 69,2 Betydligt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 6,18 Betydligt$grumligt$vatten Färgtal$(mgPt/l)$ 3 Turbiditet$(FNU)$

51 Gä#Gärån Sid$2$(2) Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,18 God$buffertkapacitet ph 6,72 Svagt$surt,6 Alkalinitet$(mekv/l)$ 8 ph$,4,2 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$måttlig$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor,$vilket$innebär$en$försämring$av$tillstånd$ jämfört$med$förra$bedömningen$(holmborn$214).$kvävehalterna$var$fortsättningsvis$måttligt$höga$ (klass$2).$de$arealspecifika$förlusterna$visade$på$måttligt$höga$förluster$av$både$kväve$och$fosfor$medan$ avvikelsen$av$den$arealspecifika$förlusten$var$tydlig$för$kväve$men$stor$för$fosfor.$vattnet$klassades$som$ svagt$surt$med$en$god$buffringsförmåga.$

52 6#Storån,#före#utlopp#i#Lygnern Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 718 Höga$halter P*tot$(μg/l) 18,53 God$status 14,6$/$, Totalkväve$(µg/l)$ 1 8 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 194 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 4,3 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 3,69 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år) 5,54 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),123 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 2,37 Tydlig$avvikelse 4 Kvävetransport$(ton/år)$ 2 Fosfortransport$(ton/år)$ Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 1,3 Måttligt$hög$halt COD Mn $(mg/l) $

53 6#Storån,#före#utlopp#i#Lygnern Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 96,6 Betydligt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 3,88 Betydligt$grumligt$vatten 3 Färgtal$(mgPt/l)$ 3 Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,21 Mycket$god$buffertkapacitet ph 7, Nära$neutralt ,6 Alkalinitet$(mekv/l)$ 8 ph$,4,2 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$god$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor,$men$kvävehalterna$var$höga$(klass$3).$$halten$ syretärande$ämnen$(cod Mn )$bedömdes$vara$måttligt$hög$(klass$3).$färgtalet$indikerade$att$vattnet$var$ betydligt$färgat$(klass$4)$och$bidrog$till$dåliga$ljusförhållanden.$vattnet$klassades$som$nära$neutralt$med$ en$mycket$god$buffringsförmåga.$ingen$bedömning$har$förändrats$i$årets$bedömning$för$åren$212* 214$jämfört$med$föregående$bedömning$(211*213).

54 Sd1$Lövbrobäcken,$vid$Gröndal Sid$1$(2) Näringsämnen:$fosfor$och$kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 162 Höga$halter P*tot$(μg/l) 46,28 Måttlig$status 14,15$/$,31$Jordbruksviktad Totalkväve$(µg/l)$ 3 2 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 8 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 6,2 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 5,29 Stor$avvikelse Fosfortransport$(ton/år),34 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),274 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 5,35 Stor$avvikelse 15 Kvävetransport$(ton/år)$ 2, 1 1,5 Fosfortransport$(ton/år)$ 5 1,, Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 6,96 Låg$halt, COD Mn $(mg/l) $

55 Sd1$Lövbrobäcken,$vid$Gröndal Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 98,9 Betydligt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 12,58 Starkt$grumligt$vatten 2 15 Färgtal$(mgPt/l)$ 25 2 Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,5 Mycket$god$buffertkapacitet ph 7,25 Nära$neutralt 2, Alkalinitet$(mekv/l)$ 9 ph$ 1,5 8 1,,5 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$måttlig$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor$och$kvävehalterna$var$höga$(klass$3).$även$ de$arealspecifika$förlusterna$var$för$både$kväve$och$fosfor$höga$(klass$4),$med$stora$avvikelser$från$ jämförvärdena.$vattnet$klassades$som$nära$neutralt$med$en$mycket$god$buffringsförmåga$och$vattnet$ var$starkt$grumligt$(klass$5).$ingen$bedömning$har$förändrats$i$årets$bedömning$för$åren$212*214$ jämfört$med$föregående$bedömning$(211*213).

56 7#Lygnern,#utanför#Borgudden Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Kommentar N*tot$(μg/l) 658 Höga$halter P*tot$(μg/l) 8, Låga$halter Oligotrof Avvikelse$P*tot,86 Ingen$eller$obetydlig$avvikelse 15 1 Totalkväve$(µg/l)$ 4 3 Totalfosfor$(µg/l)$ Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde/EK*värde Tillstånd Färgtal 44,5 Måttligt$färgat$vatten Siktdjup$(m) 4,25/1,13 Hög$status Färgtal$(mgPt/l)$ 1 8 Siktdjup$(m)$ Syresituationen 212*214 Min*/Medelvärde Tillstånd Kommentar Syrehalt$(mg/l) 9,8 Syrerikt$tillstånd Bottenvatten,$minvärde COD Mn $(mg/l) 6,96 Låg$halt 35 3 COD Mn $(mg/l) $ Syrehalt$i$boZenvaZen$(mg/l)$

57 7#Lygnern,#utanför#Borgudden Sid$2$(2) Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Kommentar Alkalinitet,16 God$buffertkapacitet Endast$ytvärden$i$figur$nedan ph 7,8 Nära$neutralt Endast$ytvärden$i$figur$nedan,5,4,3,2 Alkalinitet$$ (mekv/l)$ 8, 7,5 7, ph$,1 6,5 6, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$ bedömningsgrund.$för$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$den$ röda$linjen$visar$glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$ analyserna$visade$att$tillståndet$med$avseende$på$näringsämnen$är$bra$i$lygnern,$även$om$kvävehalten$ är$något$hög.$även$surhetstillståndet$är$bra.$ljusförhållandet$och$syresituationen$är$också$mycket$bra$ med$ett$högt$siktdjup$och$väl$syresatt$botten$trots$den$relativt$starka$vattenfärgen$(klass$3,$måttlig).$ Noterbart$är$dock$den$låga$halten$syre$om$4,$mg/l$som$noterades$i$bottenvattnet$i$september$214.$ Halten$är$den$lägsta$som$noterats$i$Lygnern.$Men,$då$den$uppmättes$i$september$ligger$den$inte$till$ grund$för$statusklassningen.$ingen$bedömning$har$förändrats$i$årets$bedömning$för$åren$212*214$ jämfört$med$föregående$bedömning$(211*213).

58 8#Lygnerns#utlopp,#Staborg Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 681 Höga$halter P*tot$(μg/l) 15,31 God$status 12,5$/$, Totalkväve$(µg/l)$ 1 8 Totalfosfor$(µg/l)$ TotP:$Ett$extremvärde$om$27$mg/l$i$maj$214$syns$inte$i$grafen 212*214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 25 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 4,5 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 4,25 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år) 3,68 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),66 Låga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 1,76 Tydlig$avvikelse 6 4 Kvävetransport$(ton/år)$ Fosfortransport$(ton/år)$ Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 7,29 Låg$halt COD Mn $(mg/l) $

59 8#Lygnerns#utlopp,#Staborg Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 49,1 Måttligt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU),9 Svagt$grumligt$vatten 1 8 Färgtal$(mgPt/l)$ 5 4 Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,16 God$buffertkapacitet ph 7,4 Nära$neutralt ,6 Alkalinitet$(mekv/l)$ 8 ph$,4,2 7, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$För$ bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$den$röda$linjen$visar$glidande$medelvärden$med$ intervallet$6$för$samtliga$figurer.$turbiditeten$var$låg$jämfört$med$många$andra$vatten$i$systemet$vilket$troligtvis$beror$på$att$ många$partiklar$hinner$sedimentera$i$lygnern$under$vattnets$långa$uppehållstid$där.$halten$syretärande$ämnen$(codmn)$var$ också$låg.$vattnet$klassades$som$nära$neutralt$med$en$god$buffringsförmåga.$lokalen$är$generellt$starkt$präglad$av$att$den$ ligger$precis$i$utloppet$av$sjön$lygnern$som$i$systemet$fungerar$som$en$fosforfälla.$årets$bedömning$pekade$dock$på$ett$ försämrat$tillstånd$för$fosfor$med$avseende$på$halt$och$avvikelse$av$arealspecifik$förlust.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$ att$vattnet$höll$god$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor,$men$kvävehalterna$var$höga$(klass$3)$liksom$den$arealspecifika$ kväveförlusten.$den$arealspecifika$förlusten$för$fosfor$uppvisar$låga$förluster$(klass$2)$medan$avvikelsen$av$arealspecifika$ förlusten$för$kväve$är$tydlig$(klass$2).$under$214$såg$majdata$mycket$konstiga$ut$för$totalkväve,$totalfosfor$turbiditet$och$ph.$ Övriga$parametrar$var$normala$i$provet.$Totalkväve,$totalfosfor$och$turbiditet$var$vid$detta$tillfälle$extremt$höga$medan$pH$var$ lägre$än$vanligt.$efter$att$ha$kollat$i$fältprotokoll$och$pratat$med$provtagaren$$stod$det$klart$att$vattenprovet$såg$lite$annorlunda$ ut.$provtagaren$beskrev$att$han$först$tog$ett$prov$ganska$nära$kanten$(där$han$alltid$tar$provet,$men$att$detta$var$fullt$med$små$ djurplankton$(bosmina$spp.).$han$tog$då$provet$lite$längre$ut$med$hjälp$av$en$stav,$men$även$det$provet$var$fullt$med$ djurplankton.$han$accepterade$då$det$andra$provet$och$det$skickades$till$analys.$det$finns$en$risk$att$djurplanktonen$påverkat$ resultaten$som$avvek$från$det$normala.$om$provet$uteslutits$från$bedömningarna$ovan$skulle$ingen$tydlig$försämring$skett$för$ fosfor$i$och$med$årets$bedömning.$vi$har$valt$att$inte$utesluta$provet$då$det$faktiskt$representerar$ett$tillstånd$som$normalt$inte$ ses$vid$lokalen,$vilket$i$sig$är$viktigt$att$fånga$upp,$men$förändringssignalerna$bör$tolkas$med$försiktighet.$

60 8b$Rolfsån,$Stensjöns$utlopp$ Sid$1$(2) Näringsämnen:$fosfor$och$kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 635 Höga$halter P*tot$(μg/l) 1,84 Hög$status 12,4$/$1, Totalkväve$(µg/l)$ 6 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 279 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 4,2 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 4,3 Tydlig$avvikelse Fosfortransport$(ton/år) 4,48 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),68 Låga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 1,82 Tydlig$avvikelse 8 Kvävetransport$(ton/år)$ 8 Fosfortransport$(ton/år)$ Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 7,54 Låg$halt COD Mn $(mg/l) $

61 8b$Rolfsån,$Stensjöns$utlopp$ Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 49,8 Måttligt$färgat$vatten 1 8 Färgtal$(mgPt/l)$ Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$hög$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor$men$kvävehalterna$var$höga$(klass$3).$likaså$ var$de$arealspecifika$förlusterna$av$kväve$höga$medan$de$var$låga$för$fosfor.$halten$av$syretärande$ ämnen$(cod Mn )$är$låg$medan$färgtalet$indikerar$att$vattnet$är$måttligt$färgat$(klass$3).$ingen$bedömning$ har$förändrats$i$årets$bedömning$för$åren$212*214$jämfört$med$föregående$bedömning$(211*213).

62 9#Rolfsån,#Rolfsbro Sid$1$(2) Näringsämnen:#fosfor#och#kväve 212*214 Medelvärde Tillstånd Ref.$P*halt$/$EK*värde N*tot$(μg/l) 852 Höga$halter P*tot$(μg/l) 17,41 God$status 13,84$/$, Totalkväve$(µg/l)$ 15 Totalfosfor$(µg/l)$ *214 Medelvärde Tillstånd Kvävetransport$(ton/år) 475 * Arealförlust$N$(kgN/ha,år) 6,9 Höga$förluster Avvikelse$arealförlust$N 6,49 Stor$avvikelse Fosfortransport$(ton/år) 9,91 * Arealförlust$P$(kgP/ha,år),114 Måttligt$höga$förluster Avvikelse$arealförlust$P 3,2 Stor$avvikelse 8 Kvävetransport$(ton/år)$ 3 Fosfortransport$(ton/år)$ Syresituationen 212*214 Medelvärde Tillstånd COD Mn $(mg/l) 8,79 Måttligt$hög$halt COD Mn $(mg/l) $

63 9#Rolfsån,#Rolfsbro Sid$2$(2) Ljusförhållanden 212*214 Medelvärde Tillstånd Färgtal 57,9 Måttligt$färgat$vatten Turbiditet$(FNU) 4,1 Betydligt$grumligt$vatten 15 Färgtal$(mgPt/l)$ 3 Turbiditet$(FNU)$ Surhetstillstånd 212*214 Medelvärde Tillstånd Alkalinitet,2 God$buffertkapacitet ph 7,14 Nära$neutralt ,4,3 Alkalinitet$(mekv/l)$ 8 ph$,2 7,1, Kommentar Röda$siffror$indikerar$att$bedömningar$ej$gjorts$enligt$rekommendationerna$i$aktuell$bedömningsgrund.$ För$bedömningsgrunder$och$redovisning$av$vilka$avsteg$som$gjorts,$se$tabell$3.$Den$röda$linjen$visar$ glidande$medelvärden$med$intervallet$6$för$samtliga$figurer.$de$vattenkemiska$analyserna$visade$att$ vattnet$höll$god$ekologisk$status$med$avseende$på$fosfor$men$kvävehalterna$var$höga$(klass$3).$även$ den$arealspecifika$förlusten$av$kväve$var$hög$och$avvikelsen$av$densamma$var$stor.$den$arealspecifika$ förlusten$av$fosfor$var$måttligt$hög$och$avvikelsen$av$den$samma$noterades$vara$stor$vilket$innebär$en$ försämring$av$tillstånd$jämfört$med$förra$bedömningen$(holmborn$214).$vattnet$klassades$som$nära$ neutralt$med$en$god$buffringsförmåga.$ljusförhållandena$var$medelmåttiga.

64

65 Bilaga2 Analysresultat214: vattenkemi

66

67 År Månad Dag Djup3m Alk/Acid3mekv/l CODMn3mg/l Tot>P3µg/l Färg3mg3Pt/l Ca3mg/l Kond_253mS/m Tot>N_ps3µg/l NO3>N3µg/l ph3 Turbiditet_FNU Temp3 C Stationsnamn 14,3Nolån3före3utl3i3Töllsjön3(nedströms3ARV) ,5,9 14 9,6 12 4,4 5, ,5 1,1 1, ,5, ,7 7, , 1,8 1, ,5, , , , 2,1 17, ,5, ,3 6, ,8 3, 13, ,5, ,6 5, ,8 3, 1, ,5, ,7 5, ,6 1,3 3,5 3,3Sörån3nedan3Flügger3AB ,5,14 9, ,9 8, ,9 1,2 1, ,5,18 8,3 9,3 78 5,6 9, ,2 1,2 11, ,5, ,6 78 7, ,2 1,3 18, ,5, ,5 7, ,9 1,8 15, ,5, ,8 7, ,9 1,1 1, ,5, ,7 91 5,2 7, ,,98 3,8 4,3Nolån3inan3ARV3i3Bollebygd ,5, , ,6 1,9 2, ,5,15 1 8,3 92 5,1 9, , 1,5 1, ,5, ,7 93 7, ,2 1,5 19, ,5, ,7 7, ,8 6,7 14, ,5, ,8 6, ,8 2,8 1, ,5,9 17 9,3 14 4,2 6, ,6 1,6 3,6

68 År Månad Dag Djup3m Alk/Acid3mekv/l CODMn3mg/l Tot>P3µg/l Färg3mg3Pt/l Ca3mg/l Kond_253mS/m Tot>N_ps3µg/l NO3>N3µg/l ph3 Turbiditet_FNU Temp3 C Stationsnamn 5a,3Storån3bron3vid3Apelnäs , , ,5 9,9 62 2, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,1 T1,3Tomtabäcken3vid3Apelskog ,5,13 8, ,7 7, ,6 5,7 2, ,5,25 6, , 9, ,1 3,6 9, ,5,36 7, , ,2 4,4 2, ,5, ,5 7, ,7 5,7 13, ,5, ,7 6, ,7 6,8 1, ,5, ,9 6, ,4 6, 4, Gä,3Gärån3vid3Härkila** ,5, ,5,238 6, ,68 2,3 2, ,5,16 8,5 63,227 6, ,79 1,3 1, ,5, ,5,243 6, ,78 1,8 19, ,5, ,241 6, , , ,5, ,26 6, ,72 2,9 11, ,5, ,214 2, ,69 2,6 5,

69 År Månad Dag Djup3m Alk/Acid3mekv/l CODMn3mg/l Tot>P3µg/l Färg3mg3Pt/l Ca3mg/l Kond_253mS/m Tot>N_ps3µg/l NO3>N3µg/l ph3 Turbiditet_FNU Temp3 C Stationsnamn 6,3Storån3före3utlopp3i3Lyngern ,5, ,7 8, , 1,8, ,5, ,3 9, ,7 3, 1, ,5,16 2, , 8, ,9 2,4 5, ,5,21 8, ,7 9, , 2,7 9, ,5,25 9, , ,1 3,1 11, ,5, , ,1 2,7 19, ,5,35 8, , ,2 3,3 18, ,5, ,5 8, , 12 14, ,5, ,9 12 7,1 9, , 2,5 13, ,5, ,4 6, ,8 6,6 1, ,5, , 7, , 3,7 8, ,5, ,7 6, ,8 4,9 4,5 Sd31,3Lövbrobäcken3vid3Gröndal ,5,31 6, ,7 9, ,1 9,6 2, ,5,49 4, ,5 5,6 9, ,5,88 6, ,6 9,1 18, ,5, ,3 2 13, ,5, ,5 9, ,2 13 1, ,5, ,8 8, ,8 11 4,3

70 År Månad Dag Djup3m Alk/Acid3mekv/l CODMn3mg/l Tot>P3µg/l Färg3mg3Pt/l Ca3mg/l Kond_253mS/m Tot>N_ps3µg/l NO3>N3µg/l ph3 Turbiditet_FNU Temp3 C Stationsnamn 8,3Lyngerns3utlopp3Staborg ,5,16 6, ,8 8, ,1,62 1, ,5,15 7,7 7,9 51 4,9 8, ,,92 2, ,5,16 6,8 7,8 52 5, 8, ,1,67 4, ,5,14 7, 9, 52 4,6 8, ,1,65 7, *13,5,2 8, , 8, ,4 4,6 12, ,5,16 7,8 <35, 47 5, 8, ,1,56 19, ,5,18 6,3 <35, 44 5, 8, ,1,66 2, ,5,17 6,3 7,1 39 5,4 8, ,1,58 17, ,5,16 5, , 8, ,1,77 16, ,5,16 8,1 6,5 51 5,3 8, ,1,93 11, ,5,16 6,9 5,4 51 5,5 8, ,1,59 9, ,5,18 9,7 7,5 56 5,3 8, , 1,8 6,7 8b,3Rolfsån3Stensjöns3utlopp ,5 7, , ,5 7,5 9, , ,5 6,7 6, , ,5 7, , ,5 8, , ,5 6,5 <35, , ,5 6, , ,5 6, , ,5 5,8 7, , ,5 8, , ,5 7,7 9, , ,5 9,9 8, ,9

71 År Månad Dag Djup3m Alk/Acid3mekv/l CODMn3mg/l Tot>P3µg/l Färg3mg3Pt/l Ca3mg/l Kond_253mS/m Tot>N_ps3µg/l NO3>N3µg/l ph3 Turbiditet_FNU Temp3 C Stationsnamn 9,3Rolfsån3Rolfsbro*** ,5,17 7,8 8, 6 8, ,1 2,3 4, ,5,19 8, ,8 65 7,1 4,2 2, ,5,18 8,6 6,5 5 9, ,2 1,3 4, ,5,19 8, , , 1,9 6, ,5,25 8, ,8 1 7,3 4, 13, ,5,19 8,1 8,1 8 9,49 6 7,3 1,3 16, ,5,19 7, , ,2 2,1 2, ,5,19 7,6 9, 4 9,15 6 7,2 1,3 21, ,5,18 8,1 9, 5 9, 57 7,1 1,1 14, ,5,31 14, ,1 15 7, , ,5,18 9, , ,1 2, ,5,17 9, , , 4, 4,8 *Relativt3klart3vatten3(ingen3bottenpåverkan)3men3väldigt3mycket3djurplankton3(Bosmina3spp.)3i. **3Provtagning3utförs3av3Calluna3(inklusive3temperatur).3Prover3analyseras3av3SLU. ***3Provtagning3och3analys3ombesörjs3av3Länsstyrelsen3i3Västra3Götalands3Län.

72 År Månad Dag Alk/Acid5mekv/l CODMn5mg/l Tot;P5µg/l Färg5mg5Pt/l Kond_255mS/m Tot;N_ps5µg/l NO3;N5µg/l ph5 Siktdjup5m Syrgas5mg/l Syrgas5% Temp5 C Stationsnamn 1.1,5Viaredssjön5,55m5djup 214 *4 3,19 7, , ,1 12,3 96 4, ,22 8, 5,7 6 9, ,1 2, 7, ,3 1.2,5Viaredssjön5bottenvatten 214 *4 3,19 7,1 7,8 7 9, ,1 **12,1 **93 4, ,22 7,3 5, ,8 7,1 62 7,8 7.1,5Lygnern5utanför5Borgudden5,55m ,14 7,2 <55, 48 8, , 3,75 12, , ,16 7,3 <55, 44 8, ,2 3,9 9, ,17 6,7 <55, 43 8, ,2 4, 8,6 96 2, ,15 6, , ,2 4,5 9,2 96 8, ,17 6,5 <55, 46 8, ,2 3,3 1, , ,15 7, , ,1 2,1 11, ,5 7.2,5Lygnern5utanför5Borgudden5botten ,14 7, <55, 48 8, , 12,4 13 7, ,16 7,3 <55, 47 8, ,1 12,6 15 7, ,18 7,4 <55, 47 8, ,9 11,6 98 7, ,15 5,1 5,7 43 8, ,9 1,9 95 8, ***1,16 6,3 <55, 43 8, , 4, 33 8, ,15 7,8 <55, 46 8, ,1 12,4 11 9,8 *Sen5provtagning5pga5isläget **Syre5mättes5på5225m5eftersom5värdet5på5235m5var5så5mycket5lägre5(2,65mg/l)5att5sedimentkontakt5befarades.5 ***Något5skruffs5på539;415m5djup5enligt5ekolod,5har5inte5setts5tidigare.

73 Bilaga3 Kalkeffektuppföljningen214 samtmedelvärden212c214, datafrånlänsstyrelsen

74

75 Kalkeffektuppföljning,Länsstyrelsen ,medelvärden(avrinningsområde169Rolfsån) Färger&indikerar&tillståndsklass&enligt&Naturvårdsverket&1999,&där&blå,&grön,&gul,&orange&och&röd&är&klass&1;5. Koordinater&angivna&i&RT9.&Medel&av&pH&är&beräknat&utifrån&vätejonkponcentration&och&sedan&omgjort&till&pH. Lokal X9koord Y9koord ph Konduktivitet Alkalinitet Färgtal Abborrasjöbäcken ,72 5,438,99 97 Abborrasjön&Ab.173&utlopp ,99 5,743, Agnsjöbäcken&AG ,54 9,128, Agnsjön&16&utlopp ,3 8,26, Ballasjön&BA.165&utlopp ,71 7,826, Bäck&från&Gåsamosse ,56 6,52 ;3,347 Dalabäcken&Erikshult ,5 7,337, Dammenbäcken&D ,91 7,122, Dammsjön&Da.274&utlopp ,89 6,692,322 2 Ekån&Ö ,63 7,192, Fixsjön&utlopp ,78 7,12,129 7 Fälån&S ,85 7,69, Gantaråsbäcken&Mårtensbacka ,1 7,44, Gesebols&sjö&G3.183&utlopp ,75 5,57, Gingsjön&G&utlopp ,96 7,67,183 5 Gisselån&Buadamm ,63 5,283,15 12 Gisslebäcken&G ,97 8,525, Hemsjön&NO3.249&utlopp ,74 5,977, Holmåsatjärnsbäcken ,86 6,43, Hulkebäcken ,86 6,81 ;3,347 Hålsjön&HÅ.137&utlopp ,64 6,983,91 81 Häbbäcken ,9 6,3 ;,2 Hällesjön&G2.189&utlopp ,64 5,533, Härsjön&H3.56&utlopp ,81 6,231, Kroksjön&16:69&utlopp ,11 7,55,281 6 Kvarnabäcken ,6 5,55 ;,2 Kvarnbäcken&Kv ,2 7,527, Lindesjön&utlopp ,44 5,598, Lövbrobäcken&Lida ,85 8,239, Masjön&M2.59&Åkullen ,52 5,472,76 11 Munnesjöbäcken&S ,49 6,83,82 65 Måttjärn&16:214&utlopp ,58 4,61, 3 Nolån&N4.164&Horsared ,92 7,6, Nordån&Maden ,85 16,287, Nordån&NO ,63 19,418, Nordån&NO ,79 2,337, Oxalasjön&211&utlopp ,25 5,81, Oxalasjön&utlopp ,88 5,996, Rammsjön&RA.29&utlopp ,12 8,218, Rolfsån ,7 8,899, Rosabäcken ,94 7,564, Ryabäcken&R ,71 5,756, Ryssbybäcken& ,1 8,8, Sandaredsån&Sa1.136&Backabo ,52 6,785, Sandaredsån&Sa ,56 6,769, Sandrydsbäcken&S ,78 8,754,312 57

76 Lokal X9koord Y9koord ph Konduktivitet Alkalinitet Färgtal Sandsjön&SD.45&utlopp ,9 7,717, Skållesjöbäcken&S ,93 6,691, Skäresjön&NO1.248&utlopp ,9 5,932, St&Kolsjö&KO&utlopp ,17 9,482, St&Nabbasjö&utlopp ,92 22,277, St&Svansjö&8S&utlopp ,19 7,738, St&Tjärn&4S&utlopp ,55 6,516, St&Ärttjärn&utlopp ,56 5,848, St&Öresjön&11S.18&utlopp ,16 7,29, Stockasjön&156&utlopp ,86 6,552, Stockasjön&utlopp ,8 5,598,15 39 Stora&Gissletjärn ,75 5,516, Sundsjön&utlopp ,2 8,541, Sundstorpsån&2S ,57 6,913,67 72 Sundstorpsån&B ,78 6,397, Svansjöbäcken&C ,86 7,366, Sörån&Forsa ,23 7,823, Tomtabäcken&T ,69 8,864,26 11 Trummesjö&Tr.236&utlopp ,62 5,787,147 9 Tåtjärnsbäcken&S19a ,7 7,289, Töllsjön&Tö1.262&inlopp ,14 6,915, Töllsjön&utlopp ,81 6,771, Ularåsbäcken&U ,78 6,4, Ulasjön&utlopp ,76 5,784, Ulån&H ,28 5,173, Älingabäcken&GÅ ,66 4,797 ;,347 Öresjön&utlopp 6,55 4,64, Örsjön&156&utlopp ,14 6,858,278 9 Ösjöbäcken&H ,28 5,22,76 116

77 Kalkeffektuppföljning,Länsstyrelsen214(avrinningsområde16ARolfsån) Färger*indikerar*tillståndsklass*enligt*Naturvårdsverket*1999,*där*blå,*grön,*gul,*orange*och*röd*är*klass*1=5.* Koordinater*är*angivna*i*RT9. Provpunkt ProvDatum XAkoord YAkoord ph Konduktivitet Alkalinitet Färgtal Abborrasjöbäcken 214=3= ,54 4,89, Abborrasjöbäcken 214=3= ,85 5,23,13 91 Abborrasjöbäcken 214=4= ,82 5,15,18 99 Abborrasjöbäcken 214=5= ,87 5,16, Abborrasjöbäcken 214=8= ,31 4,66, Abborrasjöbäcken 214=9= ,85 5,33, Abborrasjön*Ab.173*utlopp 214=6= ,15 5,4, Agnsjöbäcken*AG 214=1= ,64 8,98, Agnsjöbäcken*AG 214=2= ,47 8,65, Agnsjöbäcken*AG 214=3= ,61 8,88, Agnsjöbäcken*AG 214=11= ,56 9,68, Agnsjön*16*utlopp 214=3= ,2 8,16, Agnsjön*16*utlopp 214=4= ,2 8,8, Ballasjön*BA.165*utlopp 214=6= ,22 8,7,243 7 Ballasjön*BA.165*utlopp 214=9= ,9 8,16, Bäck*från*Gåsamosse 214=2= ,6 6,2 =,1 Dalabäcken*Erikshult 214=3= ,88 6,19,15 99 Dalabäcken*Erikshult 214=3= ,2 6,77, Dalabäcken*Erikshult 214=4= ,9 7,, Dalabäcken*Erikshult 214=5= ,32 8,26,42 62 Dalabäcken*Erikshult 214=8= ,82 6,28, Dalabäcken*Erikshult 214=9= ,29 8,8, Dammenbäcken*D =1= ,84 6,61,12 97 Dammenbäcken*D =2= ,8 5,78, Dammenbäcken*D =3= ,94 6,64, Dammenbäcken*D =4= ,18 7,4, Dammenbäcken*D =1= ,28 8,64, Dammenbäcken*D =12= ,73 5,98, Dammsjön*Da.274*utlopp 214=5= ,98 6,26, Dammsjön*Da.274*utlopp 214=8= ,69 6,72, Ekån*Ö 214=1= ,63 7,9,19 75 Ekån*Ö 214=2= ,58 6,92,118 6 Ekån*Ö 214=3= ,67 6,88, Ekån*Ö 214=4= ,86 7,14, Ekån*Ö 214=1= ,71 7,23, Ekån*Ö 214=12= ,61 6,55, Fixsjön*utlopp 214=3= ,78 6,74, Fixsjön*utlopp 214=1= ,96 6,96, Fälån*S5 214=1= ,9 7,6, Fälån*S5 214=2= ,88 6,89, Fälån*S5 214=3= ,86 6,85, Fälån*S5 214=4= ,98 6,77, Fälån*S5 214=1= , 7,8, Fälån*S5 214=12= ,86 6,8,129 9 Gantaråsbäcken*Mårtensbacka 214=4= , 6,98, Gantaråsbäcken*Mårtensbacka 214=5= ,12 7,15, Gantaråsbäcken*Mårtensbacka 214=8= ,68 6,22, Gesebols*sjö*G3.183*utlopp 214=6= ,93 4,93,112 94

78 Provpunkt ProvDatum XAkoord YAkoord ph Konduktivitet Alkalinitet Färgtal Gesebols*sjö*G3.183*utlopp 214=9= ,71 4,94, Gingsjön*G*utlopp 214=3= ,93 7,25,167 5 Gingsjön*G*utlopp 214=11= ,92 7,37, Gisselån*Buadamm 214=1= ,76 5,22, Gisselån*Buadamm 214=5= ,2 6,5, Gisselån*Buadamm 214=6= ,71 4,85,13 86 Gisselån*Buadamm 214=9= ,84 4,91, Gisslebäcken*G1 214=1= ,89 7,67, Gisslebäcken*G1 214=2= ,92 8,5, Gisslebäcken*G1 214=3= , 8,8, Gisslebäcken*G1 214=4= ,9 8,98, Gisslebäcken*G1 214=1= ,1 8,19,22 77 Gisslebäcken*G1 214=11= ,6 8,7,2 6 Hemsjön*NO3.249*utlopp 214=5= ,83 5,78, Hemsjön*NO3.249*utlopp 214=8= ,69 5,7, Holmåsatjärnsbäcken 214=1= ,9 6,29, Holmåsatjärnsbäcken 214=3= ,94 6,38,2 126 Holmåsatjärnsbäcken 214=11= ,14 7,27, Hulkebäcken 214=2= ,9 6,2 =,1 Hålsjön*HÅ.137*utlopp 214=5= ,59 6,5,74 77 Häbbäcken 214=2= ,9 6,2 =,1 Hällesjön*G2.189*utlopp 214=5= ,68 4,96, Hällesjön*G2.189*utlopp 214=9= ,62 5,81, Härsjön*H3.56*utlopp 214=1= ,97 6,55, Härsjön*H3.56*utlopp 214=2= ,88 6,31, Härsjön*H3.56*utlopp 214=3= ,88 6,15, Härsjön*H3.56*utlopp 214=1= ,3 6,58, Kroksjön*16:69*utlopp 214=3= ,1 7,29, Kvarnabäcken 214=2= ,9 6,1 =,1 Kvarnbäcken*Kv =3= ,96 7,13, Kvarnbäcken*Kv =4= ,9 7,66, Kvarnbäcken*Kv =5= ,97 5,84, Kvarnbäcken*Kv =5= ,2 8,42, Kvarnbäcken*Kv =8= ,83 5,9, Kvarnbäcken*Kv =1= ,4 7,3, Lindesjön*utlopp 214=3= ,9 5,77, Lindesjön*utlopp 214=1= ,5 5,7,93 21 Lövbrobäcken*Lida 214=1= ,78 7,58, Lövbrobäcken*Lida 214=2= ,78 7,46,143 6 Lövbrobäcken*Lida 214=3= ,89 7,62, Lövbrobäcken*Lida 214=1= ,91 9,53,32 11 Masjön*M2.59*Åkullen 214=1= ,83 5,86, Masjön*M2.59*Åkullen 214=2= ,71 5,54,85 16 Masjön*M2.59*Åkullen 214=3= ,74 5,37,83 99 Masjön*M2.59*Åkullen 214=1= ,66 5,4, Munnesjöbäcken*S7 214=2= ,38 6,29,41 57 Munnesjöbäcken*S7 214=3= ,66 6,83,76 5 Munnesjöbäcken*S7 214=1= ,76 6,93, Måttjärn*16:214*utlopp 214=5= ,58 4,7, 32 Måttjärn*16:214*utlopp 214=9= ,57 4,68, 474 Nolån*N4.164*Horsared 214=3= ,81 6,18,

79 Provpunkt ProvDatum XAkoord YAkoord ph Konduktivitet Alkalinitet Färgtal Nolån*N4.164*Horsared 214=3= ,9 6,3, Nolån*N4.164*Horsared 214=4= ,89 6,31, Nolån*N4.164*Horsared 214=5= ,98 6,92, Nolån*N4.164*Horsared 214=8= ,73 5,9, Nolån*N4.164*Horsared 214=9= , 7,35,28 23 Nordån*Maden 214=3= ,72 13,83, Nordån*Maden 214=3= ,89 13,13, Nordån*Maden 214=4= ,93 14,94, Nordån*Maden 214=5= ,3 12,79, Nordån*Maden 214=8= ,54 9,64, Nordån*Maden 214=9= ,8 9,69, Nordån*NO =5= ,78 13,52, Nordån*NO =8= ,24 1,85, Nordån*NO =3= ,79 2,52, Nordån*NO =3= ,83 15,82, Nordån*NO =4= ,89 18,1, Nordån*NO =5= ,96 14,47, Nordån*NO =8= ,41 11,87, Nordån*NO =9= ,3 12,43, Oxalasjön*211*utlopp 214=4= ,74 4,77, Oxalasjön*211*utlopp 214=5= ,83 1,, Oxalasjön*211*utlopp 214=9= ,8 4,72, Oxalasjön*211*utlopp 214=9= ,48 5,3, Oxalasjön*utlopp 214=3= ,6 6,2,24 44 Oxalasjön*utlopp 214=1= ,81 5,6,147 6 Rammsjön*RA.29*utlopp 214=3= ,94 7,6, Rammsjön*RA.29*utlopp 214=11= ,97 7,3,194 5 Rolfsån 214=1= ,7 8,89, Rolfsån 214=2= ,7 9,, Rolfsån 214=1= ,2 9,11, Rosabäcken 214=3= ,1 7,5, Rosabäcken 214=4= ,3 7,39, Rosabäcken 214=5= ,8 7,98, Rosabäcken 214=8= ,61 6,8, Ryabäcken*R =1= ,65 5,65, Ryabäcken*R =2= ,66 5,55, Ryabäcken*R =3= ,75 5,69,1 133 Ryabäcken*R =4= ,2 6,18, Ryabäcken*R =1= ,71 6,54,18 25 Ryabäcken*R =12= ,96 6,99, Ryssbybäcken*2 214=3= ,4 7,78, Ryssbybäcken*2 214=4= ,14 8,56, Ryssbybäcken*2 214=5= ,85 5,65, Ryssbybäcken*2 214=5= ,24 7,86, Ryssbybäcken*2 214=8= ,78 5,45, Ryssbybäcken*2 214=1= ,89 6,9, Sandaredsån*Sa1.136*Backabo 214=3= ,94 6,79, Sandaredsån*Sa1.136*Backabo 214=4= ,4 7,87, Sandaredsån*Sa1.136*Backabo 214=5= ,54 4,92, Sandaredsån*Sa1.136*Backabo 214=5= ,1 7,15, Sandaredsån*Sa1.136*Backabo 214=8= , 4,75,4 318

80 Provpunkt ProvDatum XAkoord YAkoord ph Konduktivitet Alkalinitet Färgtal Sandaredsån*Sa1.136*Backabo 214=1= ,42 5,64, Sandaredsån*Sa2 214=3= ,92 7,3,161 1 Sandaredsån*Sa2 214=4= ,1 7,52, Sandaredsån*Sa2 214=5= ,54 4,94,86 22 Sandaredsån*Sa2 214=5= ,3 7,14, Sandaredsån*Sa2 214=8= ,5 4,92,44 34 Sandaredsån*Sa2 214=1= ,45 5,69, Sandrydsbäcken*S3 214=1= ,77 8,38, Sandrydsbäcken*S3 214=2= ,72 6,78,28 67 Sandrydsbäcken*S3 214=3= ,84 8,76, Sandrydsbäcken*S3 214=4= ,95 9,7,45 49 Sandrydsbäcken*S3 214=1= ,7 1,99, Sandrydsbäcken*S3 214=12= ,69 7,34,22 82 Sandsjön*SD.45*utlopp 214=3= ,88 7,6,16 45 Sandsjön*SD.45*utlopp 214=11= ,88 7,81, Skållesjöbäcken*S23 214=1= ,11 7,6, Skållesjöbäcken*S23 214=2= ,97 6,48, Skållesjöbäcken*S23 214=3= ,2 6,6, Skållesjöbäcken*S23 214=3= ,8 6,18, Skållesjöbäcken*S23 214=4= ,12 6,62, Skållesjöbäcken*S23 214=1= ,4 6,72,27 5 Skållesjöbäcken*S23 214=12= ,9 6,92, Skäresjön*NO1.248*utlopp 214=5= ,55 4,81,88 33 Skäresjön*NO1.248*utlopp 214=8= ,93 5,72, St*Kolsjö*KO*utlopp 214=5= ,54 8,9, St*Kolsjö*KO*utlopp 214=8= ,64 6,47,33 21 St*Nabbasjö*utlopp 214=5= ,25 23,5,41 99 St*Nabbasjö*utlopp 214=5= ,9 22,52, St*Nabbasjö*utlopp 214=8= ,58 2,89, St*Svansjö*8S*utlopp 214=3= ,26 7,9,34 47 St*Svansjö*8S*utlopp 214=11= ,17 7,85,33 41 St*Tjärn*4S*utlopp 214=2= ,33 6,,47 69 St*Ärttjärn*utlopp 214=3= ,85 5,91, St*Ärttjärn*utlopp 214=1= ,72 5,85, St*Öresjön*11S.18*utlopp 214=3= ,17 7,17, St*Öresjön*11S.18*utlopp 214=11= ,1 7,18, Stockasjön*156*utlopp 214=5= ,36 5,29,67 29 Stockasjön*156*utlopp 214=9= ,22 6,3, Stockasjön*utlopp 214=1= ,87 5,57,17 37 Stockasjön*utlopp 214=2= ,76 5,44,11 36 Stockasjön*utlopp 214=3= ,84 5,44,14 37 Stockasjön*utlopp 214=11= ,85 5,5,14 39 Stora*Gissletjärn 214=5= ,92 5,93,144 9 Stora*Gissletjärn 214=6= ,89 4,79,97 85 Stora*Gissletjärn 214=9= ,84 4,79,18 68 Sundsjön*utlopp 214=2= ,2 8,48,17 59 Sundsjön*utlopp 214=3= ,3 8,51, Sundsjön*utlopp 214=1= , 8,71, Sundstorpsån*2S 214=2= ,57 6,67,68 77 Sundstorpsån*B 214=1= ,79 6,3, Sundstorpsån*B 214=2= ,9 6,4,17 76

81 Provpunkt ProvDatum XAkoord YAkoord ph Konduktivitet Alkalinitet Färgtal Sundstorpsån*B 214=3= , 6,66, Sundstorpsån*B 214=4= ,97 5,96, Sundstorpsån*B 214=1= ,7 6,81, Sundstorpsån*B 214=12= ,77 5,9, Svansjöbäcken*C 214=1= ,5 7,45,25 56 Svansjöbäcken*C 214=2= ,83 7,7, Svansjöbäcken*C 214=3= ,4 7,38, Svansjöbäcken*C 214=4= ,2 7,39, Svansjöbäcken*C 214=1= ,13 7,66,23 6 Svansjöbäcken*C 214=12= ,75 6,69, Sörån*Forsa 214=1= ,36 4,83, 5 Sörån*Forsa 214=5= ,63 4,84,89 6 Sörån*Forsa 214=6= ,28 5,37, Sörån*Forsa 214=9= ,2 9,75, Tomtabäcken*T =1= ,53 7,62, Tomtabäcken*T =2= ,56 7,73,14 89 Tomtabäcken*T =3= ,65 8,1, Tomtabäcken*T =4= ,96 8,84, Tomtabäcken*T =1= ,62 8,16, Tomtabäcken*T =12= ,92 9,2, Trummesjö*Tr.236*utlopp 214=5= ,68 5,39, Trummesjö*Tr.236*utlopp 214=8= ,43 5,36, Tåtjärnsbäcken*S19a 214=2= ,54 6,7,57 78 Tåtjärnsbäcken*S19a 214=3= ,89 6,98, Tåtjärnsbäcken*S19a 214=1= ,17 7,8, Töllsjön*Tö1.262*inlopp 214=5= ,36 7,78, Töllsjön*Tö1.262*inlopp 214=8= ,12 6,49, Töllsjön*utlopp 214=4= ,9 6,39, Töllsjön*utlopp 214=5= ,91 6,73, Töllsjön*utlopp 214=8= ,74 6,71, Ularåsbäcken*U =1= ,68 5,39, Ularåsbäcken*U =2= ,64 5,11, Ularåsbäcken*U =3= ,83 5,56, Ularåsbäcken*U =4= ,1 6,36, Ularåsbäcken*U =1= ,68 5,9, Ularåsbäcken*U =12= ,8 7,1, Ulasjön*utlopp 214=3= ,84 5,6, Ulasjön*utlopp 214=1= ,79 5,69, Ulån*H =1= ,71 5,46, Ulån*H =2= ,23 4,6,4 12 Ulån*H =3= ,56 4,86, Ulån*H =4= ,88 5,32, Ulån*H =1= ,55 5,2, Ulån*H =11= ,58 5,18, Älingabäcken*GÅ 214=2= ,7 4,3 =,1 Öresjön*utlopp 214=5=19 6,72 4,48, Öresjön*utlopp 214=8=26 6,34 4,49, Örsjön*156*utlopp 214=5= ,17 6,13, Örsjön*156*utlopp 214=9= ,8 6,49, Ösjöbäcken*H6 214=3= ,6 4,98, Ösjöbäcken*H6 214=1= ,47 5,21,67 148

82

83 Bilaga4 Flödesberäkningar

84

85 Beräknade)veckomedelflöden)per)lokal)i)Rolfsåns)vattensystem)214 Vecka 14$$$$$$$$$$$$$ 3$$$$$$$$$$$$$$ 4$$$$$$$$$$$$$$$$$$ 5a$$$$$$$$$$$$$$$ T1$$$$$$$$$$$$$$$ Gä$$$$$$$$$$$$$$$ 6$$$$$$$$$$$$$$$ Sd1$$$$$$$$$$$$$$$$$$ 8$$$$$$$$$$$ 8b$$$$$$$$$$$$$$$ 9$$$$$$$$$$$$$$$ m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s 1 3,5 7,31 14,19 24,17,5 2,6 3,63,71 46,93 57,39 59,21 2 4,38 8, 15,87 26,77,67 2,12 33,93,95 39,16 45,84 48,13 3 1,82 4,86 9,56 16,29,31 1,43 2,64,45 34,17 42,7 43,19 4,57 1,82 3,47 6,,11,63 7,6,16 15,93 2,8 21,3 5,33 1,3 2,3 3,55,8,38 4,5,11 9,9 11,68 12, 6 1,3 1,81 3,53 6,6,24,6 8,37,33 8,44 1,49 11,69 7 2,81 4,3 9,31 15,34,38 1,14 19,44,54 18,76 21,9 22,31 8 3,6 6,25 12,86 21,35,5 1,58 27,6,71 28,7 32,7 34,41 9 1,57 3,68 7,47 12,5,25 1,8 15,84,35 25,17 3,94 31,79 1,84 2,3 4,5 6,86,14,64 8,7,2 15,7 19,1 19,69 11,81 1,6 3,17 5,33,12,47 6,76,17 9,92 12,34 12,8 12 1,34 2,39 4,84 7,9,17,57 1,1,24 11, 12,59 13,7 13,7 1,68 3,26 5,33,9,42 6,76,13 1,8 12,11 12,34 14,34,95 1,82 3,2,5,26 3,82,7 6,85 8,56 8,7 15,85 1,42 2,8 4,75,12,36 6,2,17 6,68 7,88 8,47 16,74 1,47 2,97 5,3,12,39 6,38,17 7,84 9,41 9,91 17,37,95 1,9 3,15,6,27 3,99,8 6,39 7,99 8,15 18,17,52 1,2 1,7,3,17 2,16,5 4,19 5,41 5,51 19,12,39,74 1,27,3,13 1,61,4 3,44 4,16 4,24 2,88 1,38 2,74 4,77,15,35 6,4,21 5,23 6,4 6,63 21,71 1,34 2,71 4,41,1,32 5,58,14 6,42 7,52 7,77 22,24,73 1,39 2,26,4,2 2,87,6 4,92 6,2 6,32 23,14,49,88 1,5,4,15 1,91,5 3,75 4,6 4,7 24,11,4,7 1,24,3,12 1,57,4 2,86 3,7 3,79 25,7,34,5,92,2,8 1,16,3 2,5 2,81 2,86 26,29,48,77 1,23,3,8 1,56,4 2,5 2,8 2,87 27,93 1,36 2,56 3,62,5,11 4,58,7 2,69 3, 3,9 28,49 1,18 1,88 2,88,4,12 3,66,5 3,59 3,61 3,67 29,18,72 1,5 1,77,4,1 2,24,6 3,52 4,1 4,26 3,8,34,53,89,2,6 1,12,2 2,5 2,71 2,76 31,5,32,39,71,1,4,9,1 2,5 2,58 2,61 32,5,32,37,7,1,4,88,2 2,5 2,74 2, ,2 1,53 2,82 4,75,16,28 6,2,22 2,78 4,12 4, ,36 7,13 17,24 24,12,45 1,23 3,57,64 16,71 12,86 13, ,99 7,37 16,44 26,9,55 1,9 33,7,78 39,99 44,57 46,11 36,98 2,59 5,43 8,97,17,85 11,37,23 21,6 27,47 28,11 37,42 1,26 2,6 4,56,1,48 5,79,15 11,61 15,1 15,66 38,2,65 1,35 2,33,5,26 2,95,7 6,27 8,35 8,51 39,55,8 1,63 2,62,7,22 3,32,1 4,99 6,7 6,35 4,35,75 1,49 2,38,5,18 3,2,7 4,53 5,62 5,73 41,32,67 1,22 1,97,5,16 2,5,7 3,82 4,61 4, ,23 2,65 5,97 9,33,22,52 11,83,31 7,83 8,3 9, ,38 5,29 11,85 19,2,45 1,26 24,33,64 22,37 24,33 25,9 44 2,22 4,49 9,71 16,4,31 1,25 2,33,45 27,41 32,73 33, ,9 4,76 1,42 16,7,33 1,18 21,17,47 23,89 27,53 28, ,37 3,2 6,36 1,16,16,8 12,88,23 19,94 24,2 24,7 47,8 1,78 3,66 6,3,12,51 7,65,17 12,71 15,73 16,19 48,89 1,68 3,58 5,92,13,47 7,5,19 1,16 12,43 12,96 49,51 1,11 2,34 3,89,8,34 4,94,12 8,8 9,85 1,16 5 4,57 6,45 14,36 24,,68 1,73 3,41,97 23,2 23,84 25, ,4 9,99 22,1 34,86,72 2,52 44,19 1,3 48,8 53,79 55, ,73 6,6 12,8 21,43,43 1,77 27,16,61 39,93 48,7 49,37 m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s

86 Beräknade)månadsmedelflöden)per)lokal)i)Rolfsåns)vattensystem)214 Månad 14##### m 3 /s 3###### m 3 /s 4###### m 3 /s 5a##### m 3 /s T1###### m 3 /s Gä###### 6###### januari 2,2 4,52 8,86 15,8,33 1,3 19,11,47 28,5 34,95 36,16 februari 2,18 3,86 8,1 13,48,33 1,6 17,8,47 19,36 22,68 23,89 mars,93 1,97 3,91 6,5,13,54 8,24,19 11,99 14,66 15,13 april,54 1,14 2,26 3,79,8,31 4,81,12 6,67 8,17 8,5 maj,45,91 1,8 3,1,8,24 3,81,11 4,88 5,87 6,11 juni,2,46,81 1,33,3,11 1,68,4 2,93 3,53 3,6 juli,34,81 1,31 2,4,3,9 2,58,4 3,2 3,26 3,35 augusti 2,58 3,72 8,36 12,63,26,78 16,1,38 14,24 14,77 15,34 september,54 1,3 2,69 4,5,9,44 5,71,13 1,7 13,7 14,9 oktober 1,79 2,86 6,26 1,13,23,69 12,84,32 13,7 14,81 15,72 november 1,49 2,85 6,7 9,82,19,75 12,44,26 17,13 2,57 21,21 december 3,22 5,6 12,16 19,92,45 1,53 25,25,64 29,33 33,51 34,74 Medelflöde)(m3/s) 1,36 2,5 5,21 8,52,19,65 1,8,26 13,48 15,87 16,49 Areal)(km2) 53,94 11,34 29,83 355,45 8,8 3,3 45,51 12,5 561,89 662,41 693,24 m 3 /s m 3 /s Sd1##### m 3 /s 8###### m 3 /s 8b##### m 3 /s 9###### m 3 /s Beräkning)av)vattenflödet: Lokal 14)Nolån 3)Sörån 4)Nolån 5a)Storån T1)Tomtabäcken Gä)Gärån 6)Storån Sd1)Lövbrobäcken 8)Lygnerns)utlopp 8b)Rolfsån 9)Rolfsån Metod HYPE HYPETdata)korrigerat)med)nämnaren)1,66 HYPE HYPETdata)för)punkt)6)korrigerat)med)faktorn),789 HYPETdata)från)punkt)Sd1)korrigerat)med)faktorn),74 HYPE HYPE HYPETdata)korrigerat)med)nämnaren),944 HYPE HYPE HYPE

87 Bilaga5 Transporter,arealspecifikaförlusteroch massbalanslygnern)

88

89 Fosfortransport ton/år År a 5b T1 Gä 6 Sd1 8 8b 9 Su Fä 199 3,1 1,9 8,4,33 5,8 8, ,16,578,15,27 5,48,29 2,92 6, ,33,799,18,45 7,13,37 3,55 12, ,84,82,136,326 4,39,229 2,73 8, ,71,464,192,16 1,5,249 2,93 8, ,31 1,,8,159 2,55,176 1,18 8,6 1996,285 1,8,653,92,187 4,52,249 1,94 5, ,343 1,14,627,84,262 3,78,312 2,8 4, ,783 2,46 1,46,185,339 8,31,358 6,56 13, ,543 2,1 1,19,25,178 1,1,561 8,76 19,1 2,492 1,67 1,12,185,463 12,76,45 5,85 17,7 21,77 3,67,7,19,45 6,68,36 3,33 1,8 22,348 1,85 1,2,24,279 6,69,326 2,23 7,21 23,244,72,521 2, 2,59,63,98 3,4,121 1,52 2,2831 4,6,588,443 24,367 1,91,91 3,83 4,75,268,621 6,82,685 2,16 3,4153 7,78,73,485 25,287 1,2,885 3,29 3,41,117,251 5,2,24 2,5 3,7698 9,34,431,341 26,96 4,79 1,41 5,61 12,5,854 5,7 11,67 2,173 5,6 6,352 13,6 27,48 1,9,86 3,79 5,12,86,97 5,69,119 3,35 5,3639 6,66 28,417 1,31,813 4,47 6,1,128,357 7,26,28 3,35 5, ,4 29,2,93,483 1,81 2,25,127,242 3,78,24 1,49 2,2388 7,18 21,222,92,493 1,93 1,77,64,147 2,38,127 1,66 2,8558 7,1 211,388 1,62,862 3,41 3,93,13,347 6,27,236 2,5 3,6485 8,39 212,473 1,87 1,6 3,17,228,419 5,9,433 2,73 5, 7,85 213,49 1,22,663 2,69,13,373 3,81,25 2,46 3,57 5,99 214,628,8 2,33 4,18,143,546 7,74,345 5,86 4,87 9,88 Kvävetransport ton/år År a 5b T1 Gä 6 Sd1 8 8b 9 Su Fä , ,1 39,4 6,8 14, ,9 283,3 254, ,8 72,9 7,84 16, ,2 23,2 349, , 34, 4,54 7, , ,4 4,68 5,2 5, , 275,77 443, ,1 48,9 6,15 1, , 255,6 443, ,795 45,66 28,26 3,16 7, ,6 158,4 189, ,176 35, 24,14 3,46 8, ,3 164,83 188, ,328 53,92 37,47 6,38 19, ,8 27,3 39, ,888 91, 48,22 6,95 8, ,4 285,95 412,88 2 2,31 73,2 48,3 6,21 22, 35 11,2 367,4 558,2 21 2,2 73,4 39,4 6, 12, ,1 267, ,425 17,6 59,4 7,86 12, ,8 32,33 39,1 23 1,75 36,45 26,94 99,1 113,1 3,11 5, , ,9 22,3 12,3 7, ,872 94,84 44, ,92 14, ,5 264,33 286,2 351,43 19,7 13, ,386 56,89 37, ,7 5,16 1,4 24 6,9 262,3 271,34 35,19 16,5 1, ,418 16,2 97, ,9 12,17 23, ,6 343,97 496,9 55, ,561 71,28 49, ,5 4,39 7, ,6 298,56 37,19 4, ,56 82, 52, ,5 5,4 11, ,3 373,21 462,61 518, , 59,8 37, ,7 3,89 8, ,4 26,93 226,29 294, , 63,65 42, ,6 3,46 8, ,2 223,68 255,34 269, ,719 86,74 54, ,1 4,2 11, ,5 279,6 319, ,857 67,94 41, ,48 11, ,7 278,76 36,67 35, ,97 59,9 34, ,33 9, ,3 185,68 218,87 45, ,659 87,3 44, 172,8 4,24 1, ,1 286,32 312,83 669,78

90 Lokal Arealspecifik förlust N 214 kg/ha,år Arealspecifik förlust P 214 kg/ha, år 14 4,57, ,16, ,34,79 5a 4,86,118 T1 4,81,162 Gä 3,48, ,71,172 Sd1 6,46, ,1,14 8b 4,72,73 9 9,66,143

91 Massbalans'och'retention'av'fosfor'i'Lygnern' Transport'av'fosfor'(ton/år) Areal'(km 2 ) 'Storån,'före'utlopp'i'Lygnern 451 8,4 5,5 7,1 4,4 1,5 2,6 4,5 3,8 8,3 1,1 12,8 6,7 6,7 3, 6,8 5,2 11,7 5,7 7,3 3,8 2,4 6,3 5,9 3,81 7,74 Sd1,'Lövbrobäcken'vid'Gröndal 12,5,3,3,4,2,2,2,2,3,4,6,4,4,3,1,7,2 2,2,1,2,2,1,2,43,25,34 Deposition'sjöyta' 1 15,1,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12,12 Övriga'tillrinningsområden' 2 57,4/83,4 3 1,1,7,9,6 1,3,3,6,5 1,1 1,3 1,6,9,9,4,9,7 1,5,7,9,5,3,8,94,7 1,43 Sätila'ARV 7,6,3,4,2,2,3,1,1,2 Summa'Tillförsel'till'Lygnern 536/ ,9 6,6 8,5 5,3 12,2 3,2 5,4 4,7 9,9 12,1 14,9 8, 8, 3,7 8,5 6,3 15,5 6,6 8,6 4,6 3, 7,5 6,6 4,89 9,66 Summa'Uttransport'(8'Lygnerns'utl.) 536/ ,8 2,9 3,6 2,7 2,9 1,2 1,9 2,8 6,6 8,8 5,9 3,3 2,2 1,5 2,2 2,5 5,1 3,3 3,4 1,5 1,7 2,1 2,73 2,46 5,86 Retention'(Tillförsel7Utförsel) 4,1 3,7 5, 2,6 9,3 2 3,5 1,9 3,3 3,3 9,1 4,7 5,8 2,2 6,3 3,8 1,4 3,3 5,2 3,2 1,3 5,4 3,87 2,43 3,8 Retention'(%) 'Den'årliga'depositionen'antas'uppgå'till'8'kgP/km 2.'Uppgift'om'Lygnerns'areal'hämtades'från'SMHIs'Svenskt'sjöregister,'volym'2(2). 2 'Den'årliga'arealsförlusten'per'km 2 'antas'vara'i'samma'storleksordning'som'arealsförlusten'för'storån'6 3 'Arealen'för'punkt'8'från'och'med'år'212'skiljer'sig'i'viss'mån'mot'tidigare'år.'Vi'har'använt'den'siffran'som'anges'av'SMHI'i'HYPE.'Arealerna'är'angivna'som'(Använd'före'212/'använd'efter'212)

92

93 Bilaga6 Elfiskeutdragurelfiskeregistret)

94

95 Elfiske(i(Rolfsåns(avrinningsområde(under(214.(Utdrag(från(SERS((Svenskt(Elfiske(RegiSter). Lokalinformation Täthet((antal/1m 2 ) Vattendragsindex Vattendrag Lokalnamn Kommun X1koord. Y1koord. Fiskedatum Syfte Artantal Lax<+ Lax<>+ Öring<+ Öring<>+ VIX VIX1klass Agnsjöbäcken Mynningen Kungsbacka Rkeu ,5 2 Ekån Baracken Kungsbacka Rkeu ,36 3 Fälån Träindustri Kungsbacka Rkeu ,38 3 Gisslebäcken Gissle Marks Rkeu ,23 4 Gärån Nedan(fallen Marks Rkeu ,21 4 Gärån Skogen(G2 Marks Rkeu 4 3 5,16 4 Lövbrobäcken Gröndal Marks Rkeu ,57 2 Nolån Bollebygd(ovan(Shell Borås Rkeu 5 2,1 4 Nolån Gamla(grustäkten Borås Rkeu 3 3,56 2 Nolån Ovan(sågen Borås Rkeu 4 3,35 3 Nolån Ovan(Töllsjön(idr.pl Borås Rkeu ,3 3 Nolån Hedared(beteshage Borås Rkeu 3 3,41 3 Nordån Torstad Borås Rkeu ,61 2 Rolfsån Gåsevadholm(bro(väns Kungsbacka Monitor 4 8 7,19 4 Rolfsån Hjälm Kungsbacka Monitor 2 5 3,75 1 Ryssbybäcken Borås Rkeu ,77 1 Sandaredsån Backabo(ned(doserare Borås Rkeu ,71 2 Sandrydsbäcken Upp(bro(nära(mynning Marks Rkeu ,75 1 Storån 15(m(ned(g:a(stenbr Marks Rkeu 4 1 1,24 4 Storån Nedan(Bosgårdens(krv Härryda Rkeu 5 1 6,21 4 Sundstorpsån Kvarnås(nedstr(damm Kungsbacka Rkeu ,29 3 Svansjöbäcken Svanshult Marks Rkeu ,39 3 Sörån Nedan(sågen Bollebygd Rkeu ,66 2 Sörån Nedan(HP Bollebygd Rkeu ,29 3 Sörån Horsvadsbron Bollebygd Rkeu ,27 4 Tomtabäcken Nedan(väg(och(fall Marks Rkeu 5 2 6,39 3 Ularåsbäcken Nedan(fallen Marks Rkeu ,22 4

96

97 Bilaga7 Metoderochstandarder

98

99 Standarder/Metoder+214 Vattenkemi Metod Ackreditering Ansvarig+utförare Provtagning Vattenprovtagning-inkl.-siktdjup SS6EN-ISO :27 ja Calluna Analyser ISO och-6 ja Calluna Naturvårdsverket-6-Handledning-för- miljöövervakning-6-sötvatten-6- Vattenkemi-i-sjöar,-Version-1:1, Naturvårdsverket-6-Handledning-för- miljöövervakning-6-sötvatten-6- Vattenkemi-i-vattendrag,-Version- 1:3, Naturvårdsverket6-Handledning-för- miljöövervakning-6-hav-6-siktdjup, ja ja ja Calluna Calluna Calluna Alkalinitet,-HC 3- (mmol/l) SS6EN-ISO :1996 ja Eurofins,-Lidköping Kalcium,-Ca-(mg/l) SS /-ICP6AES ja Eurofins,-Lidköping Kemisk-syreförbrukning,-COD Mn- (mg-o 2 /l) fd-ss-28118:1981-/-mod ja Eurofins,-Lidköping Konduktivitet-(mS/m) SS6EN-27888:1994 ja Eurofins,-Lidköping Nitratkväve,-NO 3 6N-(µg/l) SS /-QuAAtro ja Eurofins,-Lidköping ph SS6EN-ISO-1523:212 ja Eurofins,-Lidköping Syrgas,-O 2 -(mg/l) SS6EN-ISO-5814: ja Calluna (mätt-i-fält,-elektrod) Syrgas,-O 2 -(mg/l)* SS6EN :1993 ja Eurofins,-Lidköping Temperatur-( C) SLV-metod (mätt-i-fält) ja Calluna Totalfosfor,-P-(µg/l) SS6EN-ISO :25-/Skalar ja Eurofins,-Lidköping Totalkväve,-N-(µg/l) SS6EN-ISO :1998-mod/Skalar ja Eurofins,-Lidköping Turbiditet,-(FNU) SS6EN-ISO-727:2 ja Eurofins,-Lidköping Vattenfärg,-41-nm-(mgPt/l) SS6EN-ISO-7887:212-del-C ja Eurofins,-Lidköping *-Gäller-Lygnern-(7.1-och-7.2)-i-maj-214

100