Bet ydel sef ull a fakt orer vi d be möt andet av pati ent er under åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärtinf arkt

Transkript

1 Mari a Ger nandt & Li na Åker bl om Sj uksköt erskepr ogr ammet med i nri kt ni ng mot äl dr e, 240 hp, VT13 I nstit uti onen f ör vår dvet enskap Sj äl vst ändi gt ar bet e, 15 hp Gr undni vå Handl edar e: Kent-I nge Per sei us Exa mi nat or: Gör el Hansebo Bet ydel sef ull a fakt orer vi d be möt andet av pati ent er under åt er hä mt ni ngspr ocessen eft er hj ärtinf arkt En litterat ur översi kt ur pati ent ens perspekti v Si gnifi cant fact ors i nt he encount er of pati ent s recoveri ng froma myocar di al i nf arcti on A literat ure revi ewfro m a pati ent s perspecti ve

2 Sa mmanf att ni ng Bakgrund Sedan mitten av 1990-talet har dödli gheten av hjärtinfarkt hal verats tack vare forskni ng kri ng hjärt- och kärlsj ukdomar. Då flera st udier visar att många patienter somöverlever en hjärtinfarkt upplever lågt väl befi nnande behöver dessa st öd i sin återhä mt ni ngsprocess. Syfte Syftet var att bel ysa bet ydelsefulla fakt orer vi d bemöt andet av patienter under återhä mt ni ngsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patient perspekti v. Met od En litterat urst udie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapli ga artiklar hä mt ade från databaserna Ci nahl och Pub Med. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sa mmanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckel ord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sa mmanst ällas under fe mkat egorier. Res ultat De fe mkat egorier somfra mko mär: Kunskap och inf or mati on, Accept ans och hant eri ngsstrategier, Den uppl evda kroppen, Goda soci al a rel ati oner och Existentiell meni ng. Resultatet visar att patienter somöverlevt en hj ärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och i nfor mati on, såväl verbal somskriftlig sådan. Även accept ans är väsentligt liksom möjli ghet en att skapa strategier för att kunna hant era den förändrade livssituati onen. Geno mfa milj och vänner men även genom medpatient er med liknande uppl evelser visar si g goda sociala relationer ha st or bet ydelse för patient erna. Sl utligen visar resultatet hur känslan av hopp och existentiell meni ng är ett vi kti gt stöd för en positiv återhä mt ningsprocess. Di skussi on Di skussi onen har berört de fe mkategorierna utifrån såväl tidi gare relevant forskni ng som Ant onovskys teori bil dni ng om Känsla av sa mmanhang, KASAM. Sj uksköt erskor kan bi dra till en god återhä mt ni ngsprocess geno m att öka patienters kunskap och stärka för mågan att accept era för att de ska kunna få en ökad förståelse och begri pli ghet för sitt akt uella hälsotillstånd. Ver kt yg och strategier för livsstilsförändri ngar bör erbj udas vilket kan underlätta för patienterna att kunna hant era si n situati on. Dessut omska sj uksköt erskan i nge st öd och hopp för att öka känslan av meni ngsfull het. Nyckel ord Bet ydelsefulla fakt orer, be möt ande, dödsångest, hjärtinfarkt, omvår dnad

3 Abstract Background Ai m Met hods Res ults Di scussi ons Key words Thanks t o cardi ovascul ar science, myocardial infarction has been hal ved by fifty percent si nce t he 1990 s. However, many st udi es showt hat the maj orit y of the ones who survi ve froma myocardial infarcti on experience lowlevels of well bei ng why support is needed i n the process of recovery. The ai mof this st udy was to illumi nate si gnificant fact ors in the encount er of patients recoveri ng from a myocardial infarcti on, froma patient s perspecti ve A literat ure review was made based on ten qualitati ve, scientific articles retrieved fromt he databases Ci nahl and Pub Med. The cont ents of the articles were critically revi ewed and put toget her in an overviewtable. Accor di ngl y t o the results of the st udies si gnificant keywor ds were identified and compiled int o five categories. The fi ve categories is: Knowl edge and i nf or mati on, Accept ance and strategies, Experience of the body, Si gnificant social rel ations and Existenti al me ani ngs. The findi ngs showt hat patients who survi ves a myocardial infarcti on is in great need of relevant knowl edge and infor mati on, bot h verbally and i n writing. Accept ance and strategies is i mportant to handl e the life changi ng fact ors. The result shows t hat social relations like fa mil y and friends, as well as ot her patients wit h si milar experiences, also has a significant i mpact on t he patients. Fi nall y, hope and the experience of livi ng a meani ngful life is an i mportant support in a positive process of recovery. The fi ve categories have been discussed by previ ous, si gnificant science and the theoretical base Sense of coherence, by Ant onovsky. To achi eve a positive process of recovery nurses can hel p patients by i ncreasi ng t heir knowl edge and strengt heni ng t heir ability to accept and understand t he ne w state of healt h. Life changi ng t ools and copi ng strat egi es shoul d be provi ded by nurses as well as gi ving hope and support to facilitate the situati on and increase the experience of a meani ngful life. Si gnificant fact ors, encount eri ng, deat h anxi et y, myocardial infarcti on, nursi ng

4 I nnehåll sf ört eckni ng 1. I NLEDNI NG BAKGRUND ATT ÖVERLEVA EFTER HJÄRTI NFARKT BEMÖTANDE I OMVÅRDNADEN UNDER ÅTERHÄMTNI NGSPROCESSEN PROBLEMATI SERI NG SYFTE TEORETI SK REFERENSRAM METOD URVAL OCH DATAI NSAMLI NG ANALYS FORSKNI NGSETI SKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT KUNSKAP OCH I NFORMATI ON ACCEPTANS OCH HANTERI NGSSTRATEGI ER DEN UPPLEVDA KROPPEN GODA SOCI ALA RELATI ONER EXI STENTI ELL MENI NG DI SKUSSI ON RESULTATDI SKUSSI ON UTI FRÅN TI DI GARE FORSKNI NG RESULTATDI SKUSSI ON UTI FRÅN TI DI GARE TEORETI SK REFERENSRAM METODDI SKUSSI ON AVSLUTANDE REFLEKTI ONER REFERENSFÖRTECKNI NG BI LAGA 1, SÖKMATRI S BI LAGA 2, MATRI S ÖVER URVAL AV ARTI KLAR TI LL RESULTAT... 24

5 1 (30) 1 I nl edni ng Eft er våra personli ga erfarenheter av vård och omsor g har vi uppmär ksa mmat vi kten av att på ett empatiskt och l yhört sätt kunna be möt a alla patienter oavsett deras livssituati on. Ut e i verksa mhet en har vi sett flera tillfällen då vårdpersonal arbetar utifrån konventi onella vanor där fokus ofta ligger på ett generellt utförande snarare än på en indi vi duellt fra mt agen o mvår dnadspl an. I vår kommande professi on somsj uksköt erskor vill vi därför ha tillräckli gt god kunskap och möjli ghet att kunna skapa rätt förutsätt ni ngar för att patienter ska kunna uppl eva en trygg och säker vård somkan öka och bevara deras hälsa. 2 Bakgr und Följande text kommer till en början att present era hj ärtinfarkt, där epi de mi ol ogi och orsak tas upp, sa mt vil ka konsekvenser detta kan medf öra för den överlevande och vad åt erhä mt ni ngsprocessen kan i nnebära. Därefter kommer en beskri vni ng av vårdvetenskap och sj uksköt erskors be möt ande med patienter där orsaker till lågt väl befi nnande efter hjärtinfarkt tas upp Att överl eva eft er hj ärti nf arkt Enli gt Hj ärt- och l ungfonden i nträffar när mare hjärtinfarkter per år i Sveri ge och cirka 1, 4 milj oner människor är drabbade av sj ukdo mar i hjärta och kärl (Strand Appel berg, 2012). Hj ärtinfarkt defi nieras enligt Soci alst yrelsen somakut kranskärlsj ukdo m där bl odfl ödet i ett av hjärtats kranskärl pl ötsligt försä mr as och där med orsakar syrebrist i den del av hj ärt muskel n somdetta försörjer (Soci alst yrelsen, 2010). Sedan mitten av 1990-talet har dödli gheten av hjärtinfarkt hal verats och mellan åren 2008 och 2010 mi nskade dödli gheten bl and kvi nnor med 17 procent och bland män med 14 procent. Anl edni ngen till denna si gnifi kant a ökni ng av överlevande beror, enli gt vetenskapli g forskni ng, på såväl ut veckl andet av nya medi ci nska och vårdvetenskapli ga behandlingar somden ökade i nsikt en omli vsstilens bet ydelse. Ut över de kroppsli ga förändri ngar somsker till följd av hjärtinfarkt kan även psykiska, sociala och existentiella o mst äll ni ngar uppstå. Sj ukdo men medf ör konsekvenser somoft a påverkar det totala väl befinnandet negati vt. Många studi er visar på att olika ni våer av ångest är ett av de vanli gaste symt o men efter att ha överlevt en hjärtinfarkt ( Bowman, Watson & Tr ot man- Beast y, 2006; Clark, 2003; Conn, Tayl or & Abel e, 1991; De Jong, An, Garvi n & Moser, 2005; Jenki ns &Rogers, 1995; Kadda, Marvaki &Panagi otakos, 2012; Robi nson, 1999; Wang & M, 2012). Ångest somassoci eras med j ust hjärtinfarkt kan enli gt författarna

6 2 (30) ( Cl ark, 2003; De Jong et al., 2005; Jenki ns et al., 1995; Robi nson, 1999) vara ett farligt fenomen då dessa patienter löper när mare fe mgånger högre risk att drabbas av ytterligare en infarkt. Hot et omatt detta kan enli gt Dahl berg, Segesten, Nyström, Suserud och Fagerberg (2003) lindras ompatienten får kontroll över si n situati on. Li dell (2012) menar att om man låter patienten vara akti v i de besl ut somrör sj ukdo men kan patientens aut ono mi och känsla av kontroll återfås. Många av de drabbade uppl ever den i nträffade hjärtinfarkt en somett hot mot si n existens vil ket där med väcker känsl omässiga reakti oner såsomexempel vis ångest inför döden ( Bowman, Wat son & Tr ot man- Beasty, 2004). Enli gt Rahm Hall berg (2010) visar si g oli ka typer av psykosoci ala probl e mvara si gnifikant a orsaker till förhöjd grad av j ust dödsångest medan en välintegrerad och starkare personli ghet är relaterad till avsaknad av densa mma och där med istället ett förhöjt väl befi nnande. Författaren (aa.) menar att dessa negati vt, kognitiva föreställ ni ngar inför döden går att förändra geno matt man sompatient, tillsa mmans med andra, reflekterar kri ng det somväcker dessa orostankar. Vi dare menar Rah m Hall berg (2010) att döden skulle kunna t ydliggöras geno m den ångestdrabbades sa ml ade erfarenheter av livet och avgörande omständi ghet er sompåverkat dennes liv men även utifrån de förvänt ningar och värderi ngar denne har på livet. Nyuppväckt a tankar om döden kan där med akti veras och förhoppni ngsvis hj äl pa många att omvär dera si n syn på tillvaron, livet och döden. Det vi kti ga tycks vara att kunna accept era det oundvi kli ga som döden i nnebär, se den som en del av livet och i största möjli ga mån försöka lära si g att fullt ut kunna nj uta av de st under livet verkli gen har att erbj uda ( Ki m & Lee, 2003). En ökad förståelse för patienters uppl evelse av lågt väl befinnande skulle kunna vara av st or bet ydelse vi d sj uksköt erskors be mötande av patienter under åt erhä mt ni ngsprocessen efter hjärtinfarkt Bemöt ande i omvårdnaden under åt er hämt ni ngspr ocessen Att drabbas av en livskris, somen hjärtinfarkt kan innebära, är för de allra flesta en svår peri od att ta sig igenom utan vägl edni ng och st öd från andra ( Cull berg, 2006). Under krisens skede kommer uppl evelser av chock, reakti on, bearbet ni ng och nyorientering att vara väsentliga faser i återhämt ni ngsprocessen (aa.). Den akut a krisen ut görs av de t vå första faserna, chock- och reaktionsfasen. Chockfasen som ko mmer i början av denna kris- och åt erhä mt ni ngsprocess handl ar omatt patienten håller verkli gheten ifrån si g, då det för många är svårt att till sig och accept era det somhar hänt (aa.). Därför är det extra vi kti gt att som vårdpersonal känna till denna fas då effekten av del gi vandet av kunskap och i nfor mati on till patient en annars riskerar att bli mi ni mal och kan glömmas bort. Författaren menar att reakti onsfasen handl ar om att finna någon meni ng i den kaotiska situati onen. Även

7 3 (30) uppl evelser av meni ngsl öshet kan yttra si g tillsa mmans med upprepande tankar om händelsens event uella orsak (aa.). När man har lämnat den akut a krisen träder man i n i bearbet ni ngsfasen. Här lämnas det för gångna och en positiv fra mti dsutsi kt börjar visa si g. Ti di gare ut övade akti viteter återuppt as och dessuto m kan nya erfarenheter och lärdomar tas e mot. I den fjärde och sista så kallade nyorienteri ngsfasen beskri ver Cull berg (2006) att den drabbade befi nner si g resten av livet. Kunskapen om dessa faser kan underlätta sj usköt erskans o mvår dnadsarbete för att möjliggöra en positiv återhä mt ni ngsprocess. Häl sa, männi ska, milj ö och vår dande nä mns somde fyra konsensusbegreppen i no m disci pli nen vårdvetenskap ( Bergbo m, 2012). Författaren beskri ver begreppet hälsa som patient ens uppl evelse och känsla av väl befi nnande. Vårdvet enskapen har fokus på hur människor påverkas av sitt akt uella sj ukdo mstillstånd och hur den vård som utförs ser ut ( Dahl berg &Segesten, 2010). Sj uksköt erskans mål är att skapa hälsa bland alla patienter med syftet att stödja och stärka människors hälsoprocesser. Begreppet kan där med ses som vårdvetenskapens och vårdandets centrala fenomen (aa.). Näst a vårdvetenskapli ga begrepp syftar till patienten somenskil d människa. Människan besitter den fysiska kroppen somen förutsätt ni ng för si n existens och si na handli ngar ( Dahl berg, Segesten, Nyström, Suserud &Fagerberg, 2003); Johansson Sundl er, 2008). För att kunna be möt a denna patient krävs, från vårdpersonal ens si da, en hel hetssyn där inte bara den fysiska utan även såväl den psykiska och sociala somden existentiella människan blir tillgodosedd. Att vara patient innebär inte bara att man tar e mot den i ndi vi duellt utfor made vården utan även att kunna påverka och vara delakti g i densa mma. Redan på 1800-talet beskrev Ni ghti ngal e bet ydelsen av en omsor gsfullt utfor mad milj ö för frä mj ande och bevarande av hälsan ( Lepp, 2009). Begreppet milj ö handl ar inte bara omden obj ekti va och fysiska omgi vni ngen ut an även omrel ationen med, för patienten, bet ydelsefulla personer ( Bergbo m, 2012). Hit räknas även den vårdrelation somuppstår mellan sj usköt erska och patient. Sj ukvårdspersonal har somuppgift enligt lag att, på ett tryggt och säkert sätt med respekt för och i sa mver kan med patienten, mi nska lidande och frä mj a hälsa sa mt tillgodose patient ens behov ( SFS 1982: 763). I och med detta kommer vårdandet att innebära att initiativ ko mmer att tas och handlingar att utföras å patientens vägnar ( Bergbo m, 2012). För att dessa mål ska kunna uppnås fordras ett gott be möt ande geno men god vårdrelation. Dahl berg et al. (2003) beskri ver hur denna vårdrelation kan karaktäriseras av ett professi onellt engage mang från vårdpersonal ens si da och en ömsesi di ghet där patient ens önskni ngar och behov är centrala. Då varje människa är uni k krävs en förståelse för dessa enskil da indi vi ders uppl evelser av sitt sjukdomstillstånd. Dessut ombör vårdpersonal ha för måga att se

8 4 (30) patient ernas resurser och pot ential till en positiv återhä mt ni ngsprocess. För att kunna upp mär ksa mma dessa förmågor och få förståelse för patienten krävs en vi ktig resurs i for mav tid där sj uksköt erskan har möjlighet att lyssna och bekräfta patienten genom sa mt al ( Dahl berg et al., 2003). Med detta so m grund kan sj uksköt erskan anpassa omvår dnadsi nsatserna sa mt få insi kt i patientens subj ektiva känsl or, tol kni ngar och reakti oner ( Li dell, 2012). Lättillgängli g o mvår dnad är en bi dragande fakt or somut gör ett effekti vt stöd sa mti di gt so m det stärker patient ens själ vförtroende och övri ga väl befi nnande (aa.). När man har överlevt en hj ärtinfarkt skapas en sårbarhet för hur omvår dnaden present eras. Allting somvårdpersonalen säger och gör påverkar patienten, anti ngen i en fördelakti g eller mot satt rikt ni ng (aa.). I be möt andet av patienter so m geno mgår en kris efter hjärtinfarkt behövs all for mav st öd för att detta ska kunna ske på ett gynnsa mt sätt och där med bi dra till en positiv hälsout veckli ng ( Dahl berg et al., 2003). Detta ställer enli gt Li dell (2012) höga krav på sj uksköt erskan att skapa förutsätt ni ngar och moti vera patienten till en positiv inställni ng för tillfrisknande, trots första tidens kognitiva svårigheter efter insj uknandet. Under åt erhä mt ni ngsprocessens gång förändras patientens funkti on från att vara beroende till att bli mer själ vständi g. Sj ukvården måst e då anpassa si na omvår dnadsi nsatser efter patientens ändrade förutsätt ni ngar för att frä mj a hälsa (aa.). Ett vi kti gt st öd i be möt andet kan enli gt författaren vara att identifiera patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella resurser sa mt att ge förslag på åt gärder för att lindra, förhindra och förebygga dennes låga väl befi nnande Pr obl emati seri ng Må nga människor uppl ever försä mrat väl befi nnande efter att de har överlevt en hjärtinfarkt. Fl era st udier har visat att detta i stor utsträckni ng hä mmar en positiv återhämt ni ngsprocess för patient en. Om man i nte upp mär ksa mmar och hanterar dennes uppl evelser kan det leda till ökad svår ångest och i värsta fall till ytterligare en hj ärtinfarkt. Trots detta är det många av dessa patienter somi nte får tillräckli gt st öd somkan vara stärkande och läkande i deras åt erhä mt ni ngsprocess. Uppl evelsen av att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan i nte tas bort men med i ndi vi danpassat st öd och omvår dnad kan känslan lättare hant eras. Detta ställer höga krav på oss somsj uksköt erskor och därför har vi valt att göra en litterat uröversi kt för att undersöka och bel ysa vilka bet ydelsefulla fakt orer sombi drar till en gynnsa måterhä mtni ngsprocess för patient erna.

9 5 (30) 3 Syft e Syftet var att bel ysa bet ydelsefulla fakt orer vi d bemöt andet av patienter under åt erhä mt ni ngsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patient perspekti v. 4 Teoreti sk ref erensra m Känsl a av sa mmanhang, KASAM, är i grunden en soci ol ogisk teori, men kan appliceras ur ett vårdvetenskapli gt perspekti v då vi anser att den har hög relevans för vår studi e. Ant onovsky (2007) beskri ver teori n utifrån ett sal ut ogent synsätt där fokus ligger på att bevara och befrä mj a hälsa och tillfrisknande. Med detta menas att intresset bör läggas på vil ka resurser och gynnsa mma aspekt er somhos vissa patienter leder till positiv återhä mt ni ng snarare än att fra mhäva det motsatta, det pat ogena. Då st udi ens syfte var att bel ysa bet ydelsefulla fakt orer vi d be möt andet av patienter under återhä mt ni ngsprocessen efter hjärtinfarkt kan det relateras till denna teori. Utifrån ett sal ut ogent omvår dnadsperspekti v kan sj uksköt erskor, i be möt andet med dessa patienter, lägga st or vi kt vi d hur den fortsatta hälsan kan frä mj as, stärkas och bevaras. Teori n innefattar tre grundl äggande fakt orer somtillsa mmans ut gör en människas känsla av sa mmanhang (aa.). Den första av dessa tre är begri pli ghet. Omen människa med hög grad av begri pli ghet uppl ever en negati vt ovänt ad situation har denne st örre möjlighet att kunna förklara händelsen på ett resonli gt sätt istället för att uppl eva ett kaos och agera utifrån detsa mma. Med detta menas att patienten kan ut veckl a en ökad förståelse för si n livssituati on oavsett svåri ghetsgrad. På sa mma sätt är för mågan att kunna hant era si n sjukdo m vi kti g för att kunna frä mj a hälsa och återhä mt ni ng. Denna hanterbarhet beskri ver författaren (aa.) somatt en person kan se potential i de resurser somfi nns tillgängli ga för att kunna be möt a, bearbeta och agera med gott omdöme trots påfrestande sti muli. Exe mpel vis kan dessa resurser innefatta fa milj och vänner eller andra yttre fakt orer där förtroende erbj uds. Den sista beståndsdelen är meni ngsf ull het vilket är det starkaste begreppet då känslan av hopp och möjligheten att se en meni ng med livet gör att patient en i nte ger upp utan fortsätter att kä mpa för sitt tillfrisknande. Ant onovsky (2007) menar att de människor somhar hög grad av meni ngsfullhet ut veckl ar ett mot stånd gent e mot oro sa mt att de somuppl ever en stark känsla av sa mmanhang har lättare att ut härda oli ka typer av s märta. Ju högre för måga till begri pli ghet, hanterbarhet och meni ngsfull het man har dest o st örre möjlighet har personen att uppl eva hälsa, väl befi nnande och livskvalitet. Oli ka människor har alltså oli ka starka för mågor och förutsätt ni ngar att känna att livet har en meni ng, exe mpel vis efter en hjärtinfarkt, och utifrån det kunna förstå si n hälsosit uati on och där med hant era denna.

10 6 (30) 5 Met od Geno matt göra en litteraturöversi kt sa mmanfattar och skapar man si g en hel hetsbil d över det val da kunskapsomr ådet. Me d ti di gare forskni ng so m grund används en strukt urerad met od där till en början urvalskriteterier av st udiernas data inkl uderades och exkl uderades. Därefter granskas och anal yseras den i nsa ml ade datan från de val da st udi erna för att slutligen sa mmanst ällas till ett nytt resultat Ur val och dat ai nsaml i ng St udi en är en litterat uröversi kt utifrån tio vetenskapli ga artiklar sökt a i databaserna Ci nahl och Pub Med. Även andra databaser som Di VA och PsycI NFO geno msökt es men visade si g anti ngen i nnehålla icke-rel evant a st udier för syftet eller ge sa mma träffar på redan funna artiklar. Inom databasen Ci nahl finns mer än 750 tidskrifter och är värl dens mest omfattande källa för forskni ng i nomo mvår dnad. Detta var ett effekti vt tillvägagångssätt för st udiens dat ai nsa mli ng eftersomett stort ut bud av vetenskapli gt granskade artiklar ino m vårt val da o mvår dnadsomr åde kunde finnas. Efter att syste matiskt ha gj ort en databas baserad sökni ng av relevant a artiklar i Ci nahl gick vi vi dare till PubMe d somär den st örsta dat abasen med cirka 5500 tidskrifter vilket gav oss tillgång till nypublicerad forskni ng som bl and annat berör forskni ngsä mnen i nom medi ci n och omvår dnad. De sökord vi val de att utgå ifrån översattes från svenska till engelska med hj äl p av uppslagsverket MeSH samt egna översätt ni ngar i fritext. När vi påbörjade sökni ngen i de ovanstående databaserna ko mbi nerades orden dödsångest (anxi et y och death fear), hj ärti nf arkt (infarction, heart arrest och cardiac infarcti on) och uppl evelse (experience). Dessa träffar visade si g ge informati on somi nte svarade på syftet vilket ledde till en ompr övad syste matisk sökni ng. Då syftet i litterat urst udien var att bel ysa bet ydelsefulla fakt orer vi d be möt andet av patienter under återhä mt ni ngsprocessen efter hjärtinfarkt ville vi frä mst söka kvalitativa artiklar där intervj uer gj orts för att bel ysa patienternas indi vi duella, positiva uppl evelser somvarit betydelsefulla för deras återhä mt ni ng efter den erfarna hjärtinfarkten. Därför val de vi att istället använda oss av de nya sökor den betydelsef ullt (important, si gnificant och meani ng), hj ärtinf arkt (infarction och MI ( myocardial infaction)) sa mt uppl evelse (experience och feeli ng) i Ci nahl, vilket gav ett bättre och mer användbart artikelresultat. Då Pub Med har en annorl unda sökmot or än Ci nahl val de vi endast sökor den bet ydelsef ullt ( meani ng och i mportant), hj ärti nf arkt (infarction, heart) sa mt uppl evelse (experience). Efter sista sökni ngen fick vi fra mrelevant a resultat somspeglade patienter nas

11 7 (30) uppl evelser och där med kunde besvara st udi ens syfte. I bilaga 1 redovisas sökmatris I och II och de sökordsko mbi nationer somanvänts i Ci nahl och Pub Med. Vi d de tillfällen då sökningen har gett många träffar val de vi att lägga till ytterligare ett sökord för att mi nska antal et artiklar. Då vissa sökni ngar fortfarande fick många träffar val de vi att endast gå igeno mstudi ernas titlar för att därefter kunna välja de somverkade i nnehålla högst relevans. Utifrån de titlar somverkade svara mot syftet gick vi vi dare geno matt läsa deras sa mmanfatt ni ngar för att få en dj upare förståelse för dess innehåll. De artiklar somhade relevans för det st uderade omr ådet granskades sedan kritiskt. Inkl uderi ngskriterierna var att artiklarna skulle vara kvalitativa för att bel ysa patient ernas positiva uppl evelser, vara vet enskapli gt granskade sa mt forskni ngsetiskt övervägda (Forsberg & Wengströms, 2008). Dessa val gj orde att studier somhade kvantitativ desi gn eller beskrev patienters negati va uppl evelser exkl uderades liksomst udi er somi nte gj orts i industriländer. De ti o sl utligt ut val da artiklarna granskades kritiskt enli gt Fri bergs (2012) sa mt Forsberg och Wengströms (2008) föreslagna granskni ngs mallar somanvänds för att värdera st udi ens totala kvalitet. Vi kti ga frågor i granskni ngsprocessen är att bland annat att ut gå ifrån vil ket syftet är med st udien, vilka resultat somerhölls samt huruvi da resultaten är giltiga eller ej Anal ys För att kunna anal ysera de ut val da artiklarna har vi ut gått ifrån Fri bergs (2012) anal ys modell. Geno matt läsa igeno martiklarna ett flertal gånger kunde vi bilda oss en tydli g uppfatt ni ng omderas innehåll. Fri berg (2012) menar att genom att artiklarnas resultat br utits ner får man fra mbärande aspekt er som har bet ydelse för syftet. Geno matt hitta återkommande mönster i den tidi gare forskni ngens resultat kan relevant a kategorier identifieras (Polit & Beck, 2010). All a st udiers resultat sa mmanfattades för att till en början sa mmast ällas i en tabell för att underlätta och skapa en översi kt över alla st udiers resultat (Forsberg & Wengström, 2008). Utifrån denna tabell identifierades nyckel ord somsvarade mot syftet vilka ko matt skil dras och sa mmanst ällas ytterligare en gång i en ny mer ko mpri merad översiktst abell (se Tabell 1). Detta för att fört ydli ga anal ysens tillvägagångssätt.

12 8 (30) Tabell 1: Exe mpel på Översiktst abell Kuns kap och Accept ans och Den uppl evda Goda soci al a Existentiell i nfor mati on hanteri ngsstrategier kroppen rel ati oner me ni ng Nya perspektiv Kl argörande i vad som hänt Närstående Identitet och känsla av sa mmanhang Me dvetenhet Förståelse Säkerhet Existentiell trygghet Strategier Be möt a hot St öd Väl befi nnande Försonas med den förändrade kroppen geno m att utforska den Vår d Li vskvalitet Tillfredsställelse Känsla av kontroll Hopp och meni ng (Sa mmanst äll ni ng utifrån: Bre mer, Dahl berg &Sand man. 2009) Tabellens innehåll best od där med av bet ydelsefulla fakt orer somhade påverkat patienterna positivt efter hjärtinfarkten. Fakt orerna delades i sin tur in under fe mkategorier utifrån dess likheter och skillnader (Polit et al., 2010). Dessa kat egorier var Kunskap och i nf or mati on, Accept ans och hant eri ngsstrategier, Den uppl evda kroppen, Goda soci al a rel ati oner och Existentiell meni ng. Då kat egorierna var for mul erade i tabellen kunde det nya resultatet for mul eras till en ny text utifrån de oli ka nyckel orden i kol umner nas innehåll. 6 Forskni ngseti ska överväganden De artiklar somvalts till denna litterat uröversi kt är anti ngen noggrant, etiskt övervägda eller granskade och godkända av en etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2008). Rekr yteri ngen av i nfor mant er kan ske på oli ka sett och kan i nvolvera etiska probl e m. Forsman (1997) beskri ver infor merat sa mtycke somden vi kti gaste pri nci pen i nomforskni ng varför patienter somtillfrågas omatt delta i en st udie ska alla tydligt infor meras omderas rättighet att neka till medverkan utan att detta påverkar fortsatt behandling. I denna litterat ur översi kt ut val da artiklar står bland annat beskri vet att deltagarna har fått infor mati on omst udi en, att det är frivilligt att delta sa mt att alla infor mant er är avi dentifierade. Till denna st udi e ligger endast forskni ngsetiskt övervägda artiklar somgrund med hänsyn till att all mänskli g forskni ng i Sveri ge ska geno mgå en forskni ngsetisk prövni ng geno m Lagen ometi kprövni ngen av forskni ng somavser människor (SFS 2008: 192; Gustafsson, Her merén &Pet ersson, 2005). Enli gt denna lag kontrolleras forskni ngens projektbeskri vni ng utifrån frågan om människans värdi ghet sa mt huruvi da de mänskli ga rättigheterna kränks eller ej (aa.). Förhållandet mellan

13 9 (30) pr ojekt ets värde och event uella påfrest ni ngar måste också bedö mas liksom att värdet på forskni ngen måste överstiga de risker deltagarna skulle kunna utsättas för (aa.). 7 Result at Utifrån de st udier vi granskat har vi funnit fe mkategorier sombeskri ver patienternas uppl evelser av bet ydelsefulla fakt orer i förhållande till dödsångest efter hjärtinfarkt. Dessa fe mkategorier är: Kunskap och i nf or mati on, Accept ans och hant eri ngsstrategi er, Den uppl evda kroppen, Goda soci al a rel ati oner sa mt Existentiell meni ng Kunskap och i nf ormati on Geno m kunskap och i nfor mati on ökar förståelsen för hjärtinfarkt vil ket bi drar till en mer gynnsa mhälsoprocess. Denna nyförvärvda kunskap visar si g vara en bet ydelsefull fakt or för att mi nska och förebygga dödsångest. Infor mant erna uppger att det är angel äget och realistiskt att öka si n kunskap i nom medi ci neri ng, riskfakt orer, anat omi och fysi ol ogi (Chan, 1990). Som vårdpersonal är det vi kti gt att inte bara patient erna görs medvet na om vilka möjlighet er och resurser somfi nns ut an att även i nfor mera deras närstående (Jackson, Mc Ki nstry & Gregory, 2011). Dock ligger inte ansvaret endast på vårdpersonal en utan det är vi ktigt att patienten själ v tar initiativ och kan lita på si n egen för måga att inhä mt a ny kunskap ( Krist offerzon, Löf mark & Carlsson, 2005). Den st ora förändring somskett i och med hjärtinfarkten gör att patient erna vill ändra si na perspekti v geno matt se tillbaka på tiden i nnan händelsen och på så sätt kunna lära av si na tidi gare uppl evelser (Johansson, Sundl er, Dahlberg & Ekensta m, 2009). I studien beskri vs just hur några av de i ntervj uade försökt e ändra på de fakt orer somkunde ha varit den bi dragande orsaken till hjärtinfarkten för att kunna sträva mot att uppnå en hälsosa mmare livssituati on i fortsättni ngen. I de vetenskapli ga artiklarna somanvändes för st udi en beskri ver infor manterna vi kten av att få kunskap och förståelse för hjärtinfarkten samt att få infor mati on omvil ka verkt yg de kan använda si g av för att skapa strategier att hantera si n situati on ( Bre mer, Dahl berg & Sand man, 2009; Chan 1990; Jackson, Dal y, Davi dson, Elli ott, Ca mer on- Traub, Wade, Chi n & Sal omonson, 2000; Kristofferzon, Löf mar k & Carlsson, 2005). Dett a kan innebära infor mati on omexe mpelvis återhä mt ni ng, förändring av livsstil sa mt hant ering av event uella br östs märt or somkan uppko mma (Jackson et al., 2000) Det visar si g vara centralt att öka si n kunskap omlä mpli g diet och andra fakt orer somkan påver ka hälsan för att kunna förebygga och förhi ndra ytterligare hj ärtinfarkt (Jackson et al., 2000; Kärner, Ti ngström, Abrandt-

14 10 (30) Dahl gren & Bergdahl, 2005). Infor mati onen fra mko mmer till stor del genom vårdpersonal en vil ket flera patienter uppskattar då de uppgett i intervj uerna att professi onellt stöd, rådgi vni ng och upp mani ngar underlättar deras tillfrisknande (Jackson et al., 2000; Kristofferzon et al., 2005; Kär ner et al., 2005). De ville också veta mer detaljerat omvar hjärtinfarkten var lokaliserad sa mt hur st or skada den åstadkommit (Jackson et al., 2000). St udi erna pekar på att den i nfor mati on somges måste vara relevant såväl skriftlig som verbal (Jackson et al., 2000; Krist offerzon et al., 2005; Kär ner et al., 2005). Denna kunskap ko mmer i nte endast ifrån vårdpersonal en utan även medpatienter ut gör en stor del av kunskapsut byt et. Dessa medpatienter kunde genom si na egna erfarenheter hj äl pa de nyi nsj uknade att lättare förstå si n situati on och förtydli ga oklar infor mati on somti di gare utlä mnats av läkare och sjuksköt erskor ( Krist offerzon et al., 2005; Steen Isaksen & Gj engedal, 2006). Genom denna kunskap uppl evde i nfor mant erna en förstärkt medvet enhet o m den förkortade livslängden. Detta ökade deras förståelse kri ng allvaret i händelsen vil ket moti verade de mtill att i st örre utsträckni ng försöka förändra sitt leverne (Kär ner et al., 2005) Accept ans och hant eri ngsstr at egi er För att kunna rehabiliteras på ett kvalitativt sätt efter en hjärtinfarkt och därmed undvi ka känsla av ständi gt upprepade, destrukti va tankar bör insi kt åstadko mmas och hant eri ngsstrategier skapas. Geno matt uppnå en accept ans inför händelsen och den förändrade situati onen ökar möjli gheterna för tillfriskni ng. Resultatet av de granskade artiklarna lade extra fokus på i nsi ktens bet ydelse och dess handli ngsstrategi er för patienternas möjlighet till fortsatt och förbättrat väl befi nnande. Patienterna uppger vi kten av att få ett klargörande i vad somhar hänt i samband med deras hj ärtinfarkt och att de behöver få ökad medvet enhet omsi n sårbarhet ( Bremer, Dahl berg & Sand man, 2009). Denna förståelse innefattar tiden såväl innan och under som efter händelsen både på sj ukhuset och under konval escensti den. Enli gt Johansson, Sundl er, Dahl berg och Ekenst a m(2009) visar det si g att det är vi kti gt för många att komma till insikt med att hälsan är en del av en st örre helhet för att uppnå ökat välbefi nnande i livet och därmed underlätta att gå vi dare i sin återhä mt ningsprocess. Även i nsi kten i att förändra si n livsstil ger st örre moti vati on till att verkli gen geno mf öra denna omställni ng ( Kär ner, Ti ngströ m, Abrandt- Dahl gren & Bergdahl, 2005). I sa mma artikel beskriver författarna även hur diskussi on och reflekti on, kri ng vil ka orsaker somkan ha varit de utl ösande fakt orerna vi d hj ärtinfarkten, kan ko mma att förstärka patient ernas a mbiti on även ino mandra beteendeförändri ngar i deras

15 11 (30) fortsatta liv. Detta tack vare en ökad förståelse inför det allvar situati onen med hjärtinfarkten har inneburit sa mt vi kten av fortsatt preventi on. Resultaten visar tydli gt på att patienter somöverlevt en hjärtinfarkt tillämpar oli ka hant eri ngsstrategier för att bättre kunna handskas med si n vardag och sitt förändrade liv ( Bre mer et al., 2009; Hogg, Garratt, Sha w & Tagney, 2007; Johansson et al., 2009; Kärner et al., 2005). Johansson et al. (2009) visar att patienterna ifrågasätter och omvärderar sitt tidi gare liv. Geno matt de ökar sin förståelse och tar lärdom av si na tidi gare mer ogynnsa mma levnadsvanor har de st örre möjli ghet att uppnå en fortsatt hälsosa mmare livssit uati on. Att åt ergå till en, för patienterna, nor mal vardag har även det st or bet ydelse för den psykosoci ala åt erhä mt ni ngen ( Bre mer et al., 2009; Hogg et al., 2007). Infor mant erna beskri ver, enli gt st udi en, en nor mal vardag somatt bland annat kunna återgå till tidi gare arbet e och i ntressen. För de personer somupplever dödsångest efter hjärtinfarkt, somett hot mot sitt väl befi nnande och si n existent ens, handlar även strategier omatt kunna be möt a och för mi nska dessa hot ( Bre mer et al., 2009). Detta ger nya perspekti v inför det somredan har skett men ger även en bättre förståelse för såväl den akt uella situati onen somför den kommande fra mti den Den uppl evda kr oppen En av de st örsta förändringar somsker i sa mband med en hjärtinfarkt är att många patienter uppl ever oro och ångest rel aterat till den fysiska förändri ng somsker. Detta gör att många känner si g hä mmade och begränsade i sin egen kropp och osäkra inför hur mycket de klarar av att göra utan att få ytterligare en hjärtinfarkt. För mågan att förstå effekten av dessa fysiska omställ ni ngar, geno m ökad aktivitet, förändrad diet och begränsade al kohol- och t obaksvanor, leder till ett mer tillfredsställt behov av kunskapen. Infor manterna beskri ver att detta är en bet ydelsefull fakt or vid deras fysiska åt erhä mt ni ng (Jackson, Dal y, Davi dson, Elliott, Ca mer on- Traub, Wade, Chi n &Sal omonson, 2000). St udi erna visar att många drabbade kan, geno matt förbättra medvetenhet en omsi n kr opp och testa dess nya för måga, försonas med den och dess nedsatta funktioner och där med uppl eva st örre livskvalitet ( Bre mer, Dahl berg &Sand man, 2009; Kärner, Tingström, Abrandt - Dahl gren & Bergdahl, 2005). Någonti ng somvisar sig kunna öka moti vati onen till akti vitet är att skapa ruti ner, behålla regel bundenhet, göra effekti va planeri ngar och ha träni ngs möjligheterna lättillgängli ga ( Kär ner et al., 2005). Dessut omunderst yrker de intervj uade i nfor mant erna vi kten av att vara s märtlindrad för att våga använda si n kropp i st örre utsträckni ng (aa.). Resultaten visar även att patient erna uppl evde känslan av att få mer

16 12 (30) energi, lust och glädje samt att deras sårbarhet mi nskade geno m kroppsli g närhet och kont akt (Johansson, Sundl er, Dahlberg & Ekensta m, 2009) Goda soci al a rel ationer Mä nniskan behöver bli bekräftad geno m närhet och kont akt med andra i soci ala relationer för att överleva. Även i påfrestande peri oder av livet har dessa närstående st or bet ydelse för patient ers tillfrisknande och fortsatta väl befi nnande. En maj oritet av st udierna visar att fa milj och vänner är en st or bet ydelsefull fakt or och är avgörande för en frä mj ande ut veckli ng av den långa hälsoprocessen ( Bre mer, Dahl berg & Sand man, 2009; Hogg, Garrat, Sha w & Tagney, 2007; Jackson, Dal y, Davidson, Elliott, Ca mer on- Traub, Wade, Chi n &Sal omonson, 2000; Jackson, Mc Ki nstry & Gregory, 2011; Johansson, Sundl er, Dahlberg & Ekensta m, 2009; Krist offerzon, Löf mar k & Carlsson, 2005; Kär ner, Ti ngström, Abrandt- Dahl gren & Bergdahl, 2005; Steen Isaksen &Gj engedal, 2006). Me ni ngsfulla förhållanden i for mav fa milj, vänner och annat st öd kan åstadko mma kraft och st yrka för att underlätta återhä mt ni ngen ( Bre mer et al., 2009; Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009; Krist offerzon et al., 2005). Detta e motionella st öd kan ges i form av akti v upp muntran och ger en känsla av väl befi nnande och glädj e i livet för den drabbade (Jackson et al., 2000; Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009). Infor mant erna beskri ver ett behov av att få st öd och bli omhändertagna av fa miljen vilket innebar en ömsesi dighet somgav st yrka och meni ng och var en positiv fakt or för deras hälsa och väl mående (Johansson et al., 2009; Krist offerzon et al., 2005). Goda sociala relati oner invol verar ka mr atskap och sa mhöri ghet vil ket ger positivt, emoti onellt infl ytande och ett stödjande förhåll ni ngssätt som bl and annat kunde bi dra till akti vt deltagande i att upp muntra till livsstilsförändri ngar (Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009; Kärner et al., 2005). Närstående kan fungera so mett säkerhetsnät och även bistå med hjäl p av hushållssyssl or och annan dagli g akti vitet ( Bre mer et al., 2009; Jackson et al., 2011; Johansson et al., 2009). De i nfor mant er somsaknade någon närstående och hade ett begränsat socialt nät verk kunde använda si g av st öd genom t elefonkont akt eller olika rehabiliteri ngsprogram f ör att bredda sitt nät verk och ut öka si na soci ala akti viteter. Dessa hjärtrehabiliteri ngsgrupper visade si g vara st ödj ande då de drabbade fick möjli ghet att sa mt ala med andra somockså geno mgått hj ärtinfarkt (Jackson et al., 2000; Jackson et al., 2011; Krist offerzon et al., 2005; Steen Isaksen et al., 2006). Många uppgav att de hade ett stort behov av att få prata omsi na uppl evelser och den oro so mt yngde de m( Hogg et al., 2007; Jackson et al., 2000; Jackson et al., 2011; Steen Isaksen et al., 2006). Ut över närstående och annat professionellt stöd visar

17 13 (30) även, somti di gare nä mnt s, vissa st udi er hur möt et med andra patienter kan ge en känsla av ge menskap och ment alt stöd där de kunde få ut byte av si na uppl evelser (Steen Isaksen et al., 2006). Enli gt studi erna stärks de sociala kont akterna geno matt dela rumoch dagli ga akti viteter med si na medpatient er vilket kan ge en bekvä mli ghet då någon annan befi nner si g i en liknande situati on (Jackson et al., 2011; Steen Isaksen et al., 2006). Informant erna beskri ver att de uppl evde ett stort stöd i att bli bemött a med denna förståelse, detta då det visar si g att medkänslan för andra ökar efter genomgången hjärtinfarkt. Patienterna visade si g intresserade av att lyssna på och hjäl pa varandra vilket gav en känsla av säkerhet, upp muntrande, moti vati on och hopp i nför fra mti den Exi st enti ell meni ng I de allra flesta fall uppstår tankar och frågor kri ng livet och tillvaron. Dessa uppl evelser kan skapa ovisshet och brist på trygghet då många av frågorna i nte har ett konkret svar. Denna del i patienternas ohälsa är en av de vi kti gaste aspekterna att tillgodose för att de ska kunna accept era si n nya situati on och på så sätt kunna gå vi dare i livet med en känsla av hopp och meni ng. St udi erna visar att existentiellt väl befi nnande och en känsla av meni ng är bet ydelsefulla fakt orer vi d återhä mt ni ng efter hjärtinfarkt och fungerar där med somen antidot mot dödsångest ( Bre mer, Dahlberg &Sand man, 2009; Johansson, Sundl er, Dahlberg & Ekensta m, 2009; Krist offerzon, Löfmar k & Carlsson, 2005; Kär ner, Ti ngström, Abrandt- Dahl gren & Ber gdahl, 2005; Tod, 2008). Några av de sa mverkande krafterna i en stärkt existens ut görs av begrepp somtrygghet, god livskvalitet, sa mhöri ghet, glädj e och meni ng med livet. För att mi nska patienternas upplevelse av hot relaterat till hjärtinfarkten och istället öka väl befi nnandet uppger infor mant erna att de behöver söka efter meni ng och hopp i livet. Dessut ombeskri vs uppl evelsen av att vara i ett meni ngsfullt sa mmanhang so m vi kti gt för hälsan och den existentiella tillfredsställelsen efter hjärtinfarkten (Johansson et al., 2009). Geno matt tillgodose patient ernas oli ka behov kan känsla av kontroll, en förstärkt identitet och karakt är sa mt en ökad medvet enhet leda till att de drabbade får bättre perspekti v på si n situati on. Detta visar i vissa fall underlätta för infor mant erna att pri oritera bättre och där med även känna st örre uppskattni ng och tacksa mhet inför livet och fra mti den ( Bre mer et al., 2009; Kär ner et al., 2005; Tod et al., 2008).

18 14 (30) 8 Di skussi on Då dödsångest ofta föreko mmer efter hjärtinfarkt baserades resultatet på vilka fakt orer patient er uppl ever ha positiv inverkan på deras återhä mt ni ng. I de tio st udier vi kritiskt granskat har vi kunnat identifiera fe mkategorier so måterkommit sombet ydelsefulla fakt orer nä mli gen: Kunskap och inf or mati on, Accept ans och hant eri ngsstrategier, Den uppl evda kroppen, Goda soci al a relationer sa mt Existentiell meni ng. Utifrån dessa kategorier kommer diskussi onen att ut gå ifrån tidi gare relevant forskning men även med Ant onovskys teori bil dni ng om människors känsla av sa mmanhang, KASAM, somreferensra m Result at di skussi on utifrån ti di gar e f orskni ng Resultatet visar att informant er somöverlevt en hjärtinfarkt anser det vara angel äget med relevant och gi vande i nfor mati on för att på så sätt ha st örre möjlighet att undvi ka psykisk ohälsa och istället kunna öka väl befi nnandet. O Rour ke & Ha mpson (1999) skri ver i sin artikel hur patienter somuppvisade ångest och depressi on, direkt efter sin hj ärtinfarkt, mar kant tyckt es mi nska dessa ol ust känsl or omde fick tillämpbar infor mation så tidi gt som möjli gt till skillnad från patient er somi nte fick det. En sådan i ndi vi danpassad undervisni ng visar, enli gt Kadda, Marvaki &Panagi otakos (2012), ge patienterna mer tillfredsställelse, lägre ni vå av ångest och depressi on sa mt öka deras möjlighet att anpassa sig till den presumti va återhä mt ni ngen. Patienterna understryker att infor mati on omhj ärtinfarkt, somsj ukdo m och hur detta kan rehabiliteras, bör finnas lättillgängli g såväl verbalt somskriftligt, vilket Robi nson (2009) int ygar i sin st udi e där författaren även l yfter vi kten av konsekvens. Med detta menas att kunskapen ofta är svår för patienter i den tidi ga återhä mt ni ngsfasen att tillgodogöra si g varför konti nuerlig repetition av infor mati onen krävs. När den akut a fasen avt ar fokuserar infor mati onen på att förbättra patientens förståelse för sjukdo men, vilka fysiska krav åt erhä mt ni ngen medf ör sa mt den vi kti ga roll sommedi ci neri ng kan i nnebära i deras tillfrisknande ( Ti mmi ns, 2005). St udi en visar att en ökad förståelse omvi ktiga livsstilsförändri ngar kan hj äl pa patienter att uppnå en mer fördelakti g återhä mt ni ngsprocess. Detta kräver pedagogiska strategier och met oder från vårdpersonalen där utgångspunkt en ligger i patientens föreställni ngar och attityder för att denne ska kunna ta till sig kunskapen och där med även öka välbefi nnandet (Ne wens, McColl & Bond, 1996). Li ksomst udi ens resultat present erar, menar även Robi nson (1999), att livsstilsförändri ngar mi nskar patientens ångestni våer. Dock kan denna åt erhä mt ni ng vara svår då många känner si g rädda för att missl yckas med att återvända till ett välfungerande liv. Författaren beskri ver

19 15 (30) dessut omhur sj uksköt erskor kan underlätta denna del av väl måendet genom att fortsätta ge st öd och råd sa mt uppmuntra och underhålla dessa förändri ngar i vardagen. Bri nk, Karlson och Hall berg (2006) understryker vi kten av att skapa en dial og omdessa livsstilsförändri ngar där sj uksköt erskor kan ge i nfor mati on och vägl edni ng sa mti di gt somdet uppdagas huruvi da patient erna är i behov av ytterligare kunskap och stöd eller ej. Geno m di al ogen får patienterna möjli ghet att konfront era sin nytillkomna livssituation somuppstått efter hjärtinfarkten. Detta kan enli gt Krist offerzon, Löf mar k & Carlsson (2005) fungera somen lä mplig och gi vande hant eri ngsstrategi somvisar si g ha positiv effekt på lång si kt. Ut över att kunna få ordentlig insi kt i vad somhänt för att kunna accept era och hant era si n situati on har vi även funnit att professi onellt stöd, i och med medverkan i rehabiliteri ngsgrupper, är en bet ydelsefull fakt or i åt erhä mt ni ngsprocessen efter hjärtinfarkt ( Kadda, Mar vaki &Panagi otakos, 2012; Robi nson, 1999; Wang & M, 2012). Mål et med dessa grupper är att patient erna på oli ka sätt ska upp muntras för att kunna åt ergå till ett så nor malt och hälsosa mt leverne som möjli gt. Föruto matt omfatta såväl ut bildni ng och rådgi vni ng som ment al och fysisk träni ng bör även beteende mässi ga förändri ngar upp mär ksa mmas ( Kadda et al., 2012). Detta kräver inte bara en utan flera professi oner sompå ett tvärvetenskapli gt plan kan bi dra till en effekti v åt erhä mt ni ng. Enli gt resultatet ger även gr uppens medl e mmar ett vi kti gt socialt stöd för varandra sa mti di gt somde kan del ge varandra av si na erfarenheter. Må nga st udi er st yrker att socialt stöd är en värdefull resurs somdirekt påverkar hälsa och hälsobet eenden ( Conn, Tayl or & Abel e, 1991; Kettunen, Sol ovei va, Laa manen &Sant avirta, 1998; Krist offerzon et al., 2005; Schmi dt Pedersen, van Do mbur g & Lyt ken Larsen, 2004). Li ksom uppsatsens resultat visar, menar även författarna Conn et al. (1991) sa mt Robi nson (1999), att fa milj och vänner kan fi nnas till för att hj äl pa patienten att exe mpel vis uppmuntra livsstilsförändri ngar eller begri pa i nfor mati on från vårdpersonal geno matt fört ydli ga denna då många annars kan ha svårt att uppfatta och ta till sig kunskapen i början av si n åt erhä mt ni ng. Dessut omkan många närstående vara en tröst och ett känsl omässi gt stöd till patient en för att mi nska dennes event uella dödsångest efter utskri vni ng till he mmet. Robi nsons resultat visar att social isoleri ng kan ha negati va konsekvenser då patienter som lever ensa mma l öper ökad risk att inte överleva efter en hjärtinfarkt (1999). Istället visar si g livspart ners ha st or bet ydelse för patienters positiva anpassni ng och återhämt ni ng ( Kett unen et al., 1998). Bl and annat menar Cochrane (2001) att även den fysiska kont akt patient erna får av si na nära har st or bet ydelse för ett förhöjt väl befi nnande.

20 16 (30) So mresultatet visar med si na fe mkategorier krävs en holistisk syn för att kunna tillgodose människans såväl fysiska, psykol ogiska, sociala som existentiella behov. Alla dessa fakt orer blir påverkade till följd av en hjärtinfarkt. Rädsl or uppstår ofta kri ng det fysiska lidandet i for mav s märta och förl ust av kroppsli ga funkti oner. Därför är det vi kti gt att både patient och närstående i sa mkl ang med vårdpersonal kan känna i gen och i ett tidi gt stadi e uppt äcka symt om på negati va faktorer sompåverkar hela människan ( Kadda et al., 2012). Även den existentiella oron över att behöva uppl eva ensa mhet sa mt att förl ora si n identitet och själ vkontroll skrä mmer liksomfrukt an i nför vad so m ko mmer hända när livet har tagit slut. Därför är det vi kti gt att so msj uksköt erska och annan vårdpersonal ha förmågan att på ett e mpatiskt sätt kunna l yssna på patienternas egna beskri vni ngar av si na upplevelser. Detta för att ha möjli ghet att bedöma varje patient utifrån dennes indi vi duella föreställ ni ngar kri ng fakt orer somångest, sorg eller förnekelse för att tillsa mmans med patienten kunna sätta upp kort- och långsi kti ga mål för ökad känsla av livsglädj e och väl befi nnande (Ha mmer, Mogensen & Hall, 2008; Kadda et al., 2012) Result at di skussi on utifrån t eor eti sk ref er ensr am St udi er har visat en mar kant skillnad i livskvalitet mellan människor med svag, måttlig eller stark känsla av sa mmanhang, KASAM( Norekvål, Fri dl und, Moons, Nor drehaug, Sævarei d, We nt zel- Larsen & Hanestad, 2008). Författarna beskri ver att en stark grad av KASAMär en vi kti g fakt or vi d återhä mtni ng för överlevande efter hjärtinfarkt. De tre grundl äggande fakt orerna begri pli ghet, hant erbarhet och meni ngsf ull het, sombeskri ver KASAM, går att tillämpa i alla de fe mkategorier sompresent erats i resultatet. Dock har vi valt att i vår diskussi on dela upp de tre begreppen över dessa kat egorier och istället göra direkt a koppli ngar för att tydli ggöra förståelsen av den val da teoretiska referensra men. Utifrån st udi ens resultat kan begri pli ghet förstås, geno m den första kategorin Kunskap och inf or mati on, vil ket patienterna uppger si g behöva för att lättare kunna t ydli ggöra si n hälsosit uati on. Även kategori n om Den uppl evda kroppen kan räknas in i begreppet begri pli ghet. Med tanke på de st ora förändri ngar so msker i kroppen måste de drabbade lära si g att leva med de fysiska omst äll ni ngar somhj ärtinfarkten förorsakat, oavsett svåri ghetsgrad. För att klara av detta fordras, enli gt Ant onovsky (2007), att patient erna i nser på vil ket sätt kroppen har förändrats sa mt vil ka risker och probl e mdetta medf ör. Vi dare kan man beskri va begreppet hant erbarhet med vad som krävs för att förebygga och förhi ndra ytterligare ohälsa. Det kategorier somresultatet visar och soml yfter denna gr undfakt or är Accept ans och hant eri ngsstrategier. Geno matt accept era hjärtinfarkten och ta till sig det