Skånes Båtförbund. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Skånes Båtförbund Verksamhetsberättelse 2015

2 Förbundets verksamhetsår 1 januari 31 december Vid årets slut var 37 klubbar anslutna till Skånes Båtförbund. Klubbarna har drygt medlemmar. Under året har två föreningar sökt nytt medlemskap. Styrelsen har haft 9 protokollförda sammanträden. I samband med augustimötet hölls även ett möte med Blekinge BF i Edenryd angående möjliga samarbetsområden. Verksamhetsårets stora händelse var värdskapet för Båtriksdagen som avhölls i Helsingborg. En internkonferens hölls i mars med inriktning på framtidsfrågor. Ett nytt informationsmaterial har tagits fram och är på väg. BASutbildning har hållits vid många tillfällen under verksamhetsåret, se nedan. Vid båtrådet i november framkom också önskemål om någon form av erfarenhetsutbyte avseende BAS. Mycken energi har lagts på miljöfrågor och då främst på båtbottentvätt. Styrelsen och kommittéer har haft följande sammansättning. Styrelsen Ordförande Kjell Holst Ledamot Gitte Nählinder Vice ordförande Tomas Henriksson Ledamot Petra Elg Kassör Leif Zadig Ledamot Henrik de Vries Sekreterare Björn Skarin Ledamot Jörn Plato Vice sekreterare Börje Svensson Kommittéer Hamn- och sjösäkerhet, miljö Juridik Tomas Henriksson* Börje Svensson * Jörn Plato Henrik de Vries Petra Elg Björn Skarin Information och IT Kjell Holst * Barn- och Ungdomsverksamhet Leif Zadig Gitte Nählinder * Jörn Plato Henrik de Vries Henrik de Vries SBS Revisorer Kjell Holst * Erhard Unmack * Tomas Henriksson Ulf Antonsson vakant, suppleant Valberedning Sven Andersson * Jan Börjesson Bertil Järvig Alexandra Erlandsson * Sammankallande

3 Förbundets Båtdag. Förbundets Båtdag hölls den 7 mars på Hotell Segevång, Malmö. Båtdagen leddes av ordföranden Kjell Holst som välkomnade 35 deltagare från 5 medlemsklubbar med 9 röster. Båtdagen genomfördes traditionsenligt med en öppen del och med information av Kjell Holst. Övriga viktiga frågor som diskuterades och informerades om handlade i fösta hand om motioner och propositioner från Båtriksdagen. Förbundsrådet Ordförande började med att presentera Unionsrådets verksamhet under rubrikerna; Genomförd verksamhet, Inköpsgruppen, Funktionsgruppen, Verksamhetsplan 2015, Budget 2015, ny verksamhetschef på Båtunionens kansli, Ren båtbotten utan gift. Vidare informerades om ny organisation för Nämnden för båtutbildning (NFB). Mikael Schmitz presenterade företagets produkt Hullwasher, en utrustning för båtbottentvätt. Den är paketerad på en släpkärra. Ett mycket intressant och billigare alternativ till en spolplatta. Komplett tvättaggregat ligger runt kr. Representation i SBU Kjell Holst är ledamot i SBU styrelsen samt sammankallande i SBUs sjösäkerhetskommitté. Henrik de Vries har varit sammankallande i info-kommittén. Christer Eriksson, Domstens Båtklubb är ledamot i SBU:s juridiska kommitté och revisor i SBU. Leif Zadig är revisorsersättare i SBU. Sven Andersson Råå Båtklubb, är ordinarie ledamot i SBU:s valnämnd. Vid SBU:s Båtriksdag i Helsingborg, representerades förbundet av Tomas Henriksson, Petra Elg, Gitte Nählinder, Henrik de Vries, Björn Skarin och Börje Svensson. Kjell Holst deltog som värd för Båtriksdagen och representant för Unionsstyrelsen. I Unionsrådsmötet deltog förutom Kjell Holst även Tomas Henriksson och Henrik de Vries som förbundets representanter och Leif Zadig som revisorsersättare. Vid SBU miljökonferens i Stockholm representerades förbundet av Petra Elg. Vid SBU:s BAS steg II utbildning deltog Leif Zadig. Samverkan inom SBS Skånes Båtlivs Samarbetsdelegation, SBS, representeras av Skånes Båtförbund, Skånes Seglarförbund och Svenska Kryssarklubbens Öresundskrets. Under verksamhetsåret har inga aktiviteter eller kontakter förekommit. Resultat Det ekonomiska resultatet för 2015 blev ett underskott på SEK. Underskottet blev dock lägre än det budgeterade, SEK. Underskottet föreslås bli överfört i ny räkning. I övrigt hänvisar styrelsen till bifogad bokslutsrapport.

4 Styrelsen för Skånes Båtförbund Kjell Holst Tomas Henriksson Leif Zadig Björn Skarin Petra Elg Gitte Nählinder Jörn Plato Börje Svensson Henrik de Vries

5 Verksamhetsberättelser SkBf 2015 Miljö-, Hamn- och Sjösäkerhetskommittén Kommittén har under 2015 arbetat för att öka kunskapen om hamn, säkerhet och miljöfrågor hos anslutna båtklubbar. Kommittén har arbetat efter de stadgar som har utarbetats för SkBf, först och främst med att vara ett serviceorgan för såväl klubbar och myndigheter vad avser hamnar men också som förmedlare av långsiktiga mål inom miljön. Kommittén har diskuterat att miljö är så viktigt att det är dags att bryta ut miljö och skapa en egen miljökommitté, f o m Och i så fall ha för avsikt att ha en övergripande målsättning att öka miljömedvetande hos båtfolket och att vara ett forum för klubbarna i miljöfrågor. Samt att få alla klubbar att utse en miljöansvarig kontakt person som också kan bistå styrelsen med råd beträffande miljö- och säkerhetsarbetet. Toatömning och avfallshantering. Förbud mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar finns i en föreskrift (2012:13) som trädde i kraft 1 april Förbudet gäller hela Sveriges sjöterritorium, längs hela Sveriges kust, i alla sjöar och inre vattendrag. Enligt Gästhamnsguiden 2015 finns sugtömning i 14 av förbundets 37 klubbar. En positiv ökning från föregående år. Avfallshanteringsplanen Det har konstaterats att flera klubbar inom förbundet inte har upprättat någon avfallshanteringsplan. Hamnen är skyldig att upprätta avfallshanteringsplan med innehåll enligt Transportstyrelsens föreskrifter och att lämna uppgifter till kommunen. Avfallshanteringsplanen syftar till att säkerställa att hamnen har tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredsställande och miljöanpassat sätt kunna ta emot avfall från båtar som gästar eller hör hemma i hamnen. Frågor man måste ställa sig är vilken typ av avfall som det finns behov av att ta emot och i vilka mängder. Dessutom ska verksamhetsutövaren genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamheten eller åtgärdens påverkan på miljön. Ren båtbotten Båtbottenfärger som på kemisk eller biologisk väg förhindrar att havstulpaner, musslor och alger sätter sig fast på båtskrovet räknas som bekämpningsmedel. Färgerna måste därför granskas och godkännas av Kemikalieinspektionen innan de får säljas eller användas. Syftet är att skydda människor och miljö, eftersom bekämpningsmedel kan påverka andra djur och växter än dem som man vill bekämpa. Kemikalieinspektionen tar vid bedömningen av båtbottenfärger särskild hänsyn till användning i Östersjön eftersom detta hav räknas som en särskilt känslig miljö. Risken för påväxt kan variera lokalt och framför allt varierar den med salthalten i vattnet, vilket leder till att påväxten är kraftigare och att det finns fler påväxtarter på västkusten än på östkusten. Därför finns det olika regler för användning av båtbottenfärger på östkusten och västkusten. Andra sätt att hålla båtbotten ren från påväxt utan att bottenmåla med olika manuella metoder som att använda skrovduk, u-ljud, tvätta botten med borsttvätt samt att på olika sätt handtvätta båtbotten.

6 Skrotning av båtar Efter snart 100 år med svenskt fritidsbåtliv är det dags för ett system för omhändertagande av uttjänta fritidsbåtar. Mängden båtar skulle kunna varit ett problem mycket tidigare, men det höga andrahandsvärdet och den långa livslängden på båtar har gjort att efterfrågan på båtskrotning inte varit så stort. Dock har de senaste årens lågkonjunktur gjort att marknadsvärdet på begagnade båtar har sjunkit mycket, samtidigt som avgifterna för många båtuppställningsplatser stigit. Nya företag som etablerats med båtskrotning som verksamhet har uppmärksammat båtägare, myndigheter och organisationer på begreppet och på så sätt börjat skapa efterfrågan av skrotning. Majoriteten av båtarna i Sverige är byggda på 70 och 80-talet och då de byggdes fanns inte diskussionen om hur de i en framtid skulle tas om hand då de var dags att skrotas. Båtarna byggdes inte på ett sätt som gör dem lätta att ta isär och sortera, vilket gör att återvinning är mer eller mindre arbetskrävande beroende på slutmottagarens krav på sorteringsgrad. De flesta av båtarna är små och skulle kunna få lämnas på de kommunala återvinningscentralerna dit alla hittar. El-och sjösäkerhet Den som innehar eller råder över en elanläggning för nyttjande av elektrisk ström är att betraktad som anläggnings innehavare. Vid Elsäkerhetsverkets inspektion skall båtklubben kunna uppvisa den egna årliga besiktningen av anläggningen. Besiktningen skall vara utförd av el kunnig person som är väl förtrogen med anläggningen och gällande föreskrifter. Kommittén hänvisar till SBU:s broschyrer El-säkerhet i småbåtshamnar och fritidsbåtar samt Egenkontroll av Hamnar för fritidsbåtar. Sjöfartsverket har även 2015 aviserat att dra in prickar i farleder och därför befarar kommittén att både olyckor och incidenter kommer att öka i våra farleder. Det har framkommit att en del av de båtklubbar som har tagit över ansvaret för av underhåll och utplacering av prickar och bojar har drabbats av höga kostnader. Kommittén har vidare bevakat båtturismen på land och till sjöss samt bevakat utvecklingen inom hamnverksamheten. Att informera om sjösäkerhets- och teknikfrågor samt vikten av navigationsutbildning. Efterfrågan på säkerhetsbesiktningar har varit låg. SBU har tagit fram en ny broschyr om Egenkontroll av fritidsbåt för att stimulera intresset att säkerhetsbesiktiga den egna båten. Skånes båtförbund har också deltagit i miljökonferensen i mars 2015 och har varit aktiva i diskussionerna kring miljö i olika sammanhang. Vid höstmötet i november presenterades Hullwashern för deltagarna som rönte stort intresse. Sociala medel har börjat att nyttjas, ex båtmiljö.se Juridiska kommittén Kommittén ger, inom vissa gränser, juridiskt stöd i form av rådgivning till medlemsklubbarna företrädesvis inom områdena arbetsrätt samt avtals- och arrendefrågor. Så har även skett under verksamhetsåret, men det ligger i sakens natur att inte närmare redogöra för enskilda ärenden.

7 Kommittén för barn- och ungdomsverksamhet Kommittén har under året inriktat sig på att ta fram ett antal nya utbildningar. Sedan tidigare finns en utbildning för instruktörer på båtskolor och den har nu utökats med en utbildning i föreningslära för ungdomar som t.ex. är intresserade av att delta i klubbens styrelsearbete, att skapa en ungdomsstyrelse eller av att starta en båtskola i en båtklubbs regi. En utbildning i akutsjukvård och HLR har också tagits fram tillsammans med en samarbetspartner och första tillfället att genomgå den kursen är på Båtdagen den 12 mars Andra utbildningar som diskuterats är en ungdomsutbildning för båtbesiktningsmän och en utbildning i sjövett och navigation. Dessa båda är dock fortfarande på planeringsstadiet. IT- och informationskommittén Kommittén har ansvaret för att föra båtlivets talan och uppmärksamt följa medias rapportering om båtlivet och i förekommande fall korrigera denna om behov föreligger. Kommittén ansvarar även för förbundets hemsida och information till klubbarna om ITutvecklingen inom organisationen. Informationen från SBU utkommer numera som ett nyhetsbrev, dels på unionens nya hemsida, batunionen.se, dels som mail till funktionärer i våra båtklubbar. En viktig del, för bättre information, är uppdatering funktionärer och av adresser för snabbare information. Förbundet och Unionen kan med hjälp av bas rikta informationen direkt till berörda, t.ex. miljöombuden i respektive klubb. Skånes Båtförbund har genom förbundets hemsida, förbundsråd, årsmöte och via mail informerat klubbarna om aktuella förslag och förändringar som nu och i framtiden kommer att beröra det svenska båtlivet. Hemsidan Hemsidan har fått en ansiktslyftning och uppdatering av Anna Birgersson. Hon är den som underhåller vår hemsida, och hon är dessutom ordförande i Båtklubben Pärlan i Bromölla. BAS-K- och BAS-M-utbildning 2015 Vi har fortsatt på föregående års intentioner angående utbildning och prissättning. Det har således inte tagits ut några avgifter för de klubbar som skickar delegater till våra utbildningar. Vidare har vi även stått för kostnaderna för kaffe med fralla och för enklare förtäring till lunch. Vid BAS-K-utbildningarna har vi även kort berört BAS-M-systemet. Under år 2015 har hållits 4 utbildningstillfällen med deltagare från ett 10-tal klubbar. Därutöver har vi ställt upp som sk internspecialister då vi hjälpt en klubb med att implementera BAS-K. Utbildningsledare har varit Leif Zadig och Jörn Plato. Med tanke på kontinuiteten har vi nu även lärt upp Aleksandra Erlandsson från Abbekås BK. Under utbildningarna börjar vi med att övergripande gå igenom den allmänna delen av BAS-M, som hänför sig till klubb- och medlemsregister. Den administrativa delen BAS-K behandlar hantering av båtplatser på land och i sjön, kö-registrering, olika typer av depositioner. Därutöver behandlar vi ekonomidelen som behandlar avgifter, fakturering

8 med reskontra, OCR-inläsning och rapport. Stort intresse har visats för fakturering med OCR. Utöver direkt utbildning har ett stort antal telefonsamtal utväxlats med olika klubbar, som behövt hjälp i BAS -systemen. I dagsläget har 31 av våra 37 klubbar tagit ut inloggningsuppgifter för BAS-K, och av dessa är kanske 5 klubbar i större eller mindre omfattning användare av det systemet. Samtliga klubbar har nu tagit ut inloggningsuppgifter för BAS-M, och alla klubbarna använder även detta för medlemsrapporteringen.