Skånes Båtförbund. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Skånes Båtförbund Verksamhetsberättelse 2012

2 Förbundets verksamhetsår 1 januari 31 december Vid årets slut var 37 klubbar anslutna till Skånes Båtförbund. Klubbarna har drygt medlemmar. Styrelsen har haft 9 protokollförda sammanträden. Verksamhetsåret har i likhet med föregående år dominerats av förutsättningslösa diskussioner mellan SBU och Svenska Seglarförbundet gällande ett eventuellt samgående. Styrelsen och kommittéer har haft följande sammansättning. Styrelsen Ordförande Kjell Holst Ledamot Gitte Nählinder Vice ordförande Tomas Henriksson Ledamot Arne Norling Kassör Leif Zadig Ledamot Henrik de Vries Sekreterare Sven Olsson Ledamot Per-Ove Westergren Vice sekreterare Jörn Plato Kommittéer Hamn- och sjösäkerhets kommitté Juridik Per-Ove Westergren * Henrik de Vries * Arne Norling Jörn Plato Tomas Henriksson Jörn Plato Information och IT Kjell Holst * Ungdomsverksamhet Leif Zadig Gitte Nählinder * Jörn Plato Tomas Henriksson Sven Olsson SBS Revisorer Kjell Holst * Erhard Unmack * Tomas Henriksson Ulf Antonsson vakant, suppleant Valberedning Sven Andersson * Jan Börjesson Bertil Järvig Kent Danielsson * Sammankallande Förbundets Båtdag Förbundets Båtdag hölls den 17 mars på Falsterbo Kursgård, Höllviken. Båtdagen öppnades av ordföranden Kjell Holst som välkomnade 19 deltagare från 5 medlemsklubbar med 8 röster. Båtdagen genomfördes traditionsenligt med en öppen del med information och diskussion i för båtlivets utveckling viktiga frågor och en formell del. De viktigaste frågorna som diskuterade och informerades om handlade i fösta hand frågor inför Båtriksdagen, propositionen med förslag om sammanslagning mellan SBU och SSF. Propositionen diskuterades livligt och resulterade i att förbundet inte ställde sig oreserverat bakom Unionsrådets förslag till sammanslagning men förordar fortsatt arbete med förslaget.

3 Vidare handlade den öppna del om information kring utbildningsprogrammet för ungdomar. Egenkontroll inom miljöområdet, säkerheten kring båtvaggor. Vidare om medlemsklubbarnas behov att engagera sig kring kommunernas översiktsplanering. Information kring frågor om farled och sjömärken. Avslutades med information från IT kommittén om bl a behovet av fler utbildningar till klubbarna. Förbundsrådet Förbundsrådsmötet genomfördes den 13 oktober 2012 på Falsterbo Kursgård, Skanör. Mötet behandlade följande frågeställningar: Information om frågor kring elsäkerhet, avfallshantering, sugtömning, båttvättar. Information om utbildningsmaterialet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Information och diskussion om sammanslagning mellan SBU och SSF. Information om BAS-M och BAS-K. Information om SBU:s Båtskola. Representation i SBU Förbundet är representerat i SBU:s styrelse genom Kjell Holst och Gitte Nählinder. I SBU:s Säkerhetsbesiktningskommittén ingår Sven Andersson, Råå Båtklubb. Kent Danielsson, Limhamns Yacht Club är suppleant i valnämnden för SBU samt SSD:s representant i Sjögeografiska rådet samt SBU:s kontaktperson för Båtturism/Skärgårdsfrågor/Hamn. Kjell Holst är representant i Farledskommittén och i Miljökommittén, SBU. Gitte Nählinder ingår i Ungdomskommittén. Christer Eriksson, Domstens Båtklubb är revisor i SBU, ingår i SBU:s Juridiska kommitté och anlitad som sakkunnig i momsfrågor. Leif Zadig är ersättare som revisor. Vid SBU:s Båtriksdag ombord på M/S Estonia , representerades förbundet av Kjell Holst, Tomas Henriksson och Gitte Nählinder. Vid extra Båtriksdag och Unionsrådsmötet den 25 november 2012 deltog Tomas Henriksson som förbundets representant. Kjell Holst och Gitte Nählinder deltog som styrelseledamöter för SBU. Som revisor deltog även Leif Zadig vid extra Båtriksdagen och unionsrådsmötet. Samverkan inom SBS Skånes Båtlivs Samarbetsdelegation, SBS, representeras av Skånes Båtförbund, Skånes Seglarförbund och Svenska Kryssarklubbens Öresundskrets. Under verksamhetsåret har inga aktiviteter eller kontakter förekommit. Resultat Det ekonomiska resultatet blev ett överskott på , 48 SEK. Överskottet föreslås att överföras till det egna kapitalet. I övrigt hänvisar styrelsen till bifogad bokslutsrapport.

4 Styrelsen för Skånes Båtförbund Kjell Holst Tomas Henriksson Leif Zadig Sven Olsson Arne Norling Gitte Nählinder Jörn Plato Henrik de Vries Per-Ove Westergren

5 Hamn- och Sjösäkerhetskommittén Kommittén har arbetet detta år med att öka dels kunskaperna om hamn, - säkerhet och miljöfrågor, samt medvetengöra det juridiska ansvaret för dessa frågor i båtlivet. Kommittén har arbetat enligt stadgarna för SkBf först och främst med att vara ett serviceorgan för klubbarna vad avser hamnar men även som förmedlare av långsiktiga mål inom kommitténs arbetsområde. Kommitténs mål har också varit att skapa ett säkrare båtliv genom att följa den tekniska utvecklingen och stimulera utbildningen inom båtlivet och samverka med myndigheter och andra organisationer. Kommitténs verksamhetsanknutna arbeten har under året varit att nå ut med de miljökrav som myndigheter ställer på småbåtshamnar- na. Under året har några av förbundets klubbar haft besök av inspektörer dels från Elsäkerhetsverket samt från miljöförvaltningarna. Elsäkerhet I många fall har det visat sig oklarheter vem som är ägare till starkströmsanläggningen. Det har visats vid tillsynsbesöken som Elsäkerhetsverkets inspektörer gjort. Den som innehar eller råder över en elanläggning med däri ingående föremål för nyttjande av elektrisk ström är att betrakta som anläggningsinnehavare. Vid Elsäkerhetsverkets inspektion skall båtklubben kunna uppvisa den årliga besiktningen av anläggningen. Besiktningen skall vara utförd av elkunning person som är förtrogen med anläggningen och gällande föreskrifter. Det har konstaterats vid miljöinspektion att några båtklubbar saknar avfallshanteringsplan och policy. Avfallshanteringsplanen syftar till att säkerställa att hamnen har tillräcklig kapacitet för att på ett tillfredsställande och miljöanpassat sätt kunna ta emot avfall från båtar som gästar eller hör hemma i hamnen. Avfallshanteringsplanen ska revideras när behovet av avfallslämning ändras eller med högst tre års mellanrum. Avfallshanteringsplan och policy skall upprättas och finnas med innehåll enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Kommittén hänvisar till SBU:s checkhäfte Egenkontroll av Hamnar för fritidsbåtar under avsnittet Avfallshantering där det framgår vad som skall beaktas. Brandsläckare med innehållet Halon 1211 får inte användas i båtar. Anledningen är att halongasen bryter ner ozonlagret. För att bli av med dessa släckare har de placerats i miljöstationerna utan att meddela om detta. Klubbarna får nu ta kostnaden för deponeringen av dessa. Sugtömning av latrin Av förbundets 37 klubbar finns nu 15 installerade sugtömningsstationer. En positiv ökning från föregående år. Enligt Gästhamnsguiden 2012 saknas dessvärre sugtömning i de större småbåtshamnarna. Båttvättar Havs-och vattenmyndigheten har i samråd med Naturvårdsverket och Transportstyrelsen fått uppdraget att kartlägga och utreda miljöpåverkan av båtbottentvättning för att få fram riktlinjer och

6 riktvärden för hur tvätt av båtar bör hanteras. I Havs och Vattenmyndighetens rapport 2012:10 har man föreslagit en tidsplan för utbyggnad av befintliga och nya anläggningar. Det framgår i rapporten att det är angeläget att utsläppsförbättrade åtgärder snarast sätts in och att tillförsel av miljöfarliga ämnen till våra hav, sjöar och vattendrag minskas. Myndigheten föreslår att ge utrymme för genomförande av åtgärder vid befintliga och nya tvättanläggningar samtidigt som vikten av att åtgärderna snarast drivs igenom. I dag finns ett stort utbud av alternativa metoder och den snabba teknikutvecklingen på området gör att utbuden ökar och därmed ökar också alternativen till bra båtbottentvättar. Förbundets miljökommitté har kontaktat SBU:s teknik- och miljökommittéer med att ta fram förslag hur en båtbottentvätt bör vara utformad för att kunna godkännas av miljömyndigheterna. Efter förbundsrådets möte, , har några klubbar begärt sammanträffande för att diskutera vilka lösningar som finns att tillgå för att kunna anordna en båtbottentvätt som uppfyller miljökraven. Många klubbar har uppgivit att de inte har möjlighet att anordna bottentvätten på grund av att det saknas markyta för en sådan. En viktig sak med spolplattorna är logistiken. Hur man rangerar båtarna vid upptagningen och tvättningen så att det flyter utan för stora väntetider är en viktig sakfråga som måste beaktas vid nybyggnation av spolplattan. LOVA-bidrag I årets LOVA-bidrag till lokala vattenvårdsprojektet har fördelats ca 95 miljoner kronor till länen. Fördelningen är en överföring av medel från Havs-och vattenmiljöanslaget till länsstyrelserna för utbetalning av bidrag till lokala vattenvårdsprojekt. Redan nu kan miljökommittén upplysa om att i regeringens budgetförslag för2013 gällande resurser till havs- och vattenmiljö-arbetet innerhåller både satsningar och neddragningar inför kommande verksamhetsår. Vissa delar förstärks medan pengar till insatser för bättre havs-och vattenmiljö kommer att förändras. Sannolikt kommer den nya anslagsnivån innebära att det inte blir några nya bidragsmedel till lokala vattenvårdsprojekt i sin nuvarande form. Diskussioner förs om vilka projekteringar som kan göras för att fortsättningsvis kunna främja denna typ av projekt. Säkerhet Kommittén är orolig, vilket har påpekats tidigare, för att säkerheten inte blir tillfredsställande i våra farvatten. Sjöfartsverket har aviserat att dra in prickar i farleder och därav befarar kommittén att både olyckor och incidenter kommer att öka inom våra farleder. Det har framkommit att de klubbar som har övertagit ansvaret för underhållet av fyrar, prickar och bojar har drabbats av höga kostnader. Besiktningar En översyn av den nuvarande besiktningsverksamheten med syfte att stimulera båtägare att på olika sätt själva genomföra sjösäkerhetskontroll av den egna båten pågår från SBU:s sida. Svensk Sjö rekommenderar starkt att låta säkerhetsbesiktiga båtar. Den bör göras senast när båten är 25 år. Om man låter säkerhetsbesiktiga båten (efter ) så får man förutom ökad säkerhet också 200 kr rabatt på nästa års premie. Egenkontroll av småbåtshamn Vid den s.k. egenkontrollen av småbåtshamnar har några klubbar begärt få någon från kommittén att vara behjälplig vid inspektionen. Frågor kring det juridiska ansvaret vid de kommunalägda hamnarna har tagits upp i samband vid inspektionerna och vid andra tillfällen speciellt då brister på anordningar föreligger och som måste åtgärdas innan någon skada på egendom eller i värsta fall personskada inträffar. Det är upp till båtklubben att kontrollera hur avtalet är formulerat mellan respektive kommun och båtklubb och däri skall det framgå vem som har det juridiska ansvaret för anläggningen.

7 Om det juridiska ansvaret inte ligger på båtklubben skall hamnens ägare göra regelbundna undersökningar och riskbedömningar, åtgärder, handlingsplaner och kontroll av genomförda åtgärder i det fortlöpande miljö-och säkerhetsarbetet i hamnen. Juridiska kommittén Kommitténs uppgift är att bistå medlemsklubbarna med juridisk rådgivning i båtlivsangivna frågor, vid olika interna föreningsjuridiska problem och i klubbarnas kontakter med t ex kommuner och andra myndigheter. En viktig uppgift för kommittén är också att lämna rådgivning till SkBF:s styrelse och dess olika kommittéer. Verksamhetsåret har dominerats av diskussionerna kring en eventuell sammanslagning av SBU och SSF och de konsekvenser detta kan medföra för de båda organisationerna. Under året har även uppmärksammats att bottenfärgerna ger utsläpp på marken vid båtuppställningsplatserna och i hamnarna. Detta aktualiserar behovet av en genomgång av upplåtelseformerna för marken och hamnarna i våra båtklubbar och därmed ansvaret för en eventuell miljöfarlig verksamhet. Det betyder också att våra båtklubbar bör ta fram uppgifter om den historiska verksamheten på uppställningsplasterna och i hamnarna. Det är inte ovanligt att båtuppställningar sker på före detta deponeringsplatser. Ett ökat behov av mark för bostäder och övrig samhällsutveckling innebär att båtklubbarna bör aktiverar sig i och bevaka planarbetet i sina kommuner för att försvara behovet av områden för det rörliga friluftslivet på land och till sjöss. Juridiska kommittén har under året medverkat i frågor rörande hyres- och arrendeavtal, frågor rörande övergivna båtar i hamnar och på uppställningsplatser, frågor rörande säkerheten i våra hamnar, de nya momsreglerna för ideella föreningar, regler vid stadgeändringar, aspekter på farledsutmärkning och eventuella förändringar av reglerna rörande utsläpp av toalettavfall. Kommittén för barn- och ungdomsverksamhet Kommitténs övergripande mål är att intressera barn och ungdomar för den mångfald av former som båtlivsutövandet har att erbjuda. Kommittén har inriktat sig på att praktiskt kunna vara ett stöd för medlemsklubbarna i arbetet med båtskolor och båtläger. Kommittén har fungerat som remissinstans vid framtagandet av Jolleskolan 1 och Jolleskolan 2 för undervisning i båtskolor eller på båtläger. Jolleskolan 1 och 2 har köpts in för vidare distribuering till medlemsklubbarna (ett ex av varje per klubb). Kommittén har fortsatt arbetet med att bistå SBU i utformningen av en ungdomsledarutbildning med fokus på ledarrollen som en god förebild, säkerhet, trygghet, olika inlärningsstilar och behov. IT- och informationskommittén Kommittén har ansvaret för att föra båtlivets talan lokalt, nationellt och internationellt.

8 Kommittén skall hävda Skånes Båtförbunds ställning som talesman för det skånska båtlivet genom att kräva sin plats i medierna och uppmärksamt följa dess rapportering om båtlivet och i förekommande fall korrigera denna om behov föreligger. Kommittén ansvarar även för förbundets hemsida och information till klubbarna om ITutvecklingen inom organisationen. Kommittén har genom förbundets hemsida, förbundsråd, årsmöte och via E-post informerat klubbarna om aktuella förslag och förändringar som i framtiden kommer att beröra det svenska båtlivet. En viktig del, för bättre information, är uppdatering av adresser för snabbare information. Varje ledamot har tilldelats namngiven klubb och har ansvaret för att informationen mellan den lokala klubben och förbundet fungerar. BAS-K- och BAS-M-utbildning Vid BAS-K-utbildningarna har klubbarna även utbildats i BAS-M-systemet. Under 2012 har ca 6 medlemsklubbar genomgått utbildning. Därutöver har ett stort antal telefonsamtal utväxlats med olika klubbar, som behövt hjälp i BAS - systemen. I något fall har även besök på plats genomförts för fördjupad utbildning/information. Sammantaget har i dagsläget ca 31 av våra 37 klubbar tagit ut inloggningsuppgifter för BAS-K, men långt ifrån alla använder sig av programmet. Samtliga klubbar har nu tagit ut inloggningsuppgifter för BAS-M. Hemsidan Under året har vår hemsida skötts av Anna Birgersson från Bromölla, som dessutom är ordförande i Båtklubben Pärlan.