Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2018/22 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 21 november 2018, klockan Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Monika Eriksson Ärende 1 Verksamhetsplan 2019 SON 2018/182 2 Muntlig information. Arbetet med aktivitetsplaner- Boendeplan för personer med funktionsnedsättning SON 2016/24 3 Remiss. Strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor SON 2018/385 4 Förenklat beslutsfattande för äldre SON 2018/100 5 Granskning av intern kontroll inom ekonomiskt bistånd SON 2018/383 6 Skälig boendekostnad för hushåll som söker försörjningsstöd 2019 SON 2018/430 7 Fortsatt ersättning till arbetsplatser för långtidsarbetslösa som har ekonomiskt bistånd SON 2018/431 8 Revidering. Överenskommelse - Trygg och effektiv utskrivning SON 2017/398 9 Revidering. Kompetensförsörjningsplan SON 2017/ Muntlig information. Övergripande resultat medarbetarundersökningen 11 Muntlig information. Chefstrainee inom socialförvaltningen SON 2018/ Information. Åtgärdslista för ansträngd personalsituation SON 2018/ Uppföljning. Internkontrollplan 2018 SON 2018/7 14 Årsplan 2019 gällande socialnämndens övergripande och återkommande ärenden SON 2018/ Sociala företag SON 2016/ Socialdirektören informerar 17 Övrigt Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Håkan Ericsson Ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsavdelningen Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/ november 2018 Socialnämnden Verksamhetsplan för 2019 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta verksamhetsplan för 2019 med kommande kompletteringar kring ekonomi och medarbetare. Sammanfattning Styrkortsmodellen utgår från två perspektiv, ett samhällsperspektiv som är utåtriktat mot det gotländska samhället och ett verksamhetsperspektiv som är riktat mot regionens verksamheter. Regionens styrkort följs upp genom att varje nämnd upprättar verksamhetsplaner. Dessa relaterar till de målområden och mål som finns i det koncernövergripande styrkortet. I den framtagna verksamhetsplanen för 2019 är socialförvaltningens prioriterade utvecklingsområden följande: Utökat förebyggande arbete Digitalisering och E-hälsa Delaktighet och brukarmedverkan Ledarskapet Kompetensförsörjning Ekonomi i balans Miljöarbete 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

3 Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsavdelningen Bilaga 1 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/182 I planen framgår även aktiviteter kopplade till respektive utvecklingsområde. Socialnämnden kommer vid varje delår informeras om det arbete som utgår från verksamhetsplanen. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör 2 (2)

4 Bilaga 1 PLAN Verksamhetsplan 2019 Socialförvaltningen Fastställd av Socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2018/182 Version (17)

5 Verksamhetsplan 2019 Innehåll Bilaga 1 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Verksamhetsbeskrivning Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Socialtjänstens utmaningar Medborgarnas förväntningar Globaliseringen Ny teknik Kommunikation Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Nya krav på ledarskapet Nulägesbeskrivning Medarbetare Kvalitet Ekonomi Uppdrag Uppdrag från regionfullmäktige Prioriterade uppdrag från nämnd Koncernledningens gemensamma prioriteringar Ekonomi Medarbetare Mål Mål från koncernstyrkort Mål från övergripande program Nämndmål Prioriterade utvecklingsområden Utökat förebyggande arbete Digitalisering och E-hälsa Delaktighet och brukarmedverkan Ledarskapet Kompetensförsörjning Ekonomi i balans Ekologisk hållbarhet Prioriterade aktiviteter Uppföljning (17)

6 Bilaga 1 1 Verksamhetsplanens syfte och funktion Verksamhetsplanen syftar till att synliggöra den röda tråden från Regionfullmäktige till nämnder, förvaltningar, avdelningar och enheter så att den inriktning och de prioriterade mål som regionfullmäktige beslutat om får genomslag- Verksamhetsplanen utgår från förvaltningens prioriterade utvecklingsområden och fastställs av socialnämnden. I verksamhetsplanen ingår de övergripande mål från koncernstyrkortet som är tillämpliga för vår förvaltning. Vidare beskriver verksamhetsplanen vilka prioriterade utvecklingsområden socialförvaltningen har och vilka aktiviteter som kopplas till dessa. Med förvaltningens verksamhetsplan som grund utarbetas aktivitetsplaner både på avdelnings- och enhetsnivå. För samtliga medarbetare upprättas medarbetarkontrakt som knyter ihop uppdraget med koncernstrykortet. Socialförvaltningens syfte med verksamhetsplanen 2019: Säkra att socialförvaltningens samtliga avdelningar arbetar mot mätbara mål. Att uppsatta aktiviteter genomförs och att verksamheterna följer en gemensam riktning Styrkort Aktivitetsplan Verksamhetsplan Medarbetarkontrakt Figur 1: Styrkedjan från koncernstyrkort till medarbetarkontrakt 3 (17)

7 Bilaga 1 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Övergripande beskrivning av verksamhetens uppdrag Socialförvaltningens uppdrag är att bidra till goda livsvillkor för människor som vistas på Gotland. Socialförvaltningens arbete syftar till att de medborgare som har behov av socialtjänstens stöd ska uppleva att de får tjänster av god kvalitet och som utgår från individens behov. Socialförvaltningens verksamheter har ca 1900 medarbetare som dygnet runt ger stöd, vård och omsorg till brukarna. Socialförvaltningen ansvarar för: Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till barn och ungdomar Stöd till personer med missbruk eller beroendeproblematik Ekonomiskt stöd Hemtjänst Särskilt boende Hemsjukvård Hälsofrämjande arbete Socialförvaltningen har ett flertal privata utförare. Inom hemtjänsten finns nio utförare inklusive egen regi enlig Lagen om valfrihet i vården (LOV) och inom daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) finns två privata utförare enligt LOV. Inom särskilt boende finns boenden med ramavtal samt boenden som är utlagda på entreprenad. Det finns även privata utförare som verkställer Bostad med särskild service enligt LSS och enligt SoL. Familjerådgivningen är utlagd på entreprenad. 2.2 Socialtjänstens utmaningar Medborgarnas förväntningar Brukare och anhörigas kompetens och engagemang kommer att öka och med det även ifrågasättande av socialtjänstens utbud av insatser. Det fria valet förutsätter att det finns alternativ och att individen får stöd att värdera och bedöma dessa. Det kommer att ställa högre krav på flexibilitet och kompetens inom socialtjänstens verksamheter. Fler brukare och anhöriga kommer att ha högre utbildning och internationella erfarenheter Globaliseringen Människors ökade rörlighet mellan länder innebär att socialtjänsten kommer att möta nya och annorlunda grupper vilket ställer ökade krav på personal när det gäller språkkunskaper. Det ökande resandet ställer också nya frågor rörande socialtjänstens åtaganden. 4 (17)

8 Bilaga Ny teknik Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sig själv. I bedömningen av behovet och utförandet av insatser från socialtjänsten kommer man att behöva väga in vilka tekniska hjälpmedel den enskilde har tillgång till och behöver Kommunikation Medborgarnas ökande användning av internet som informationskälla kan underlätta för myndigheter och andra som vill sprida information. Å andra sidan kan även desinformation och negativa omdömen snabbt spridas, vilket organisationer måste vara medvetna om och förhålla sig till. Sammanfattningsvis innebär det komplexa utbudet av informationskanaler att det blir allt viktigare med en medveten kommunikationsstrategi Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Människors delaktighet i samhällslivet genom arbete är en av de största utmaningarna för samhället och för socialtjänsten. Det handlar om att ta tillvara den kompetensen hos de grupper som nu har särskilt svårt att etablera sig; invandrare, personer med funktionsnedsättning och människor som lever i socialt utanförskap. Ofta är det attityder på arbetsmarknaden som utgör ett hinder, t ex när det gäller språkkunskaper Nya krav på ledarskapet Ledarskapet står inför många utmaningar. Politikers och chefers ledning och styrning av verksamheterna behöver systematiseras. Krav på system för verksamhetsplanering, kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning ökar. En ökad grad av systematisering och förmåga att agera både kortsiktigt och långsiktigt gör det möjligt för chefer att leda verksamheten. Dessutom behövs systematiserad kunskap som underlag för bedömning av behov inom olika områden. En stor utmaning är att locka unga personer att satsa på en chefskarriär inom socialtjänsten. Det behövs en medveten strategi för att förändra bilden av det kommunala som något grått och trist och i stället förmedla att kommuner och landsting erbjuder nödvändiga, viktiga och utvecklande arbetsuppgifter. 2.3 Nulägesbeskrivning Medarbetare Utifrån Statistiska centralbyråns befolkningsprognos för Gotland 2030 är det extra viktig att socialförvaltningen arbetar långsiktigt med att trygga sin kompetensförsörjning. För närvarande har förvaltningen påtagliga svårigheter att rekrytera personal till socialsekreterare och handläggningsyrken som kräver socionomutbildning, men också svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och utbildade undersköterskor. Emellertid mildras kompetensförsörjningsbehovet något av att sjuktalen går åt rätt håll även om förvaltningen även fortsättningsvis behöver arbeta med att öka personalens frisknärvaro. 5 (17)

9 Bilaga 1 Ambassadörer i socialförvaltningen: Benjamin Traujtman Gajardo, Ann Havorgård och Moa Segerdahl Vahlby Fotograf: Jesper Hammarlund Kvalitet Brukarundersökningar har genomförts eller pågår inom flera olika insatsområden. Inom äldreomsorgen så genomförs årligen nationella brukarundersökningar där vi kan jämföra oss med riket. Resultat för 2018 visar att Gotland ligger i nivå eller över rikets resultat. Vidare så har förvaltningen valt att i samarbete med Sveriges kommuner och landsting genomföra brukarundersökningar inom Daglig verksamhet LSS även här med goda resultat. Inom IFO s verksamheter så har brukarundersökningar genomförts inom Ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende, barn och unga samt ensamkommande ungdomar. Resultatet har ännu inte publicerats. Det vi hittills för året kan se är att inom hemtjänst, särskilt boende och daglig verksamhet så har Gotland väldigt goda resultat. Kvalitetsuppföljningar har genomförts utifrån beslutat plan. Uppföljningarna visar både på styrkor och förbättringsområden. Generella förbättringsområden som identifierats är: Aktuella genomförandeplaner där brukare varit delaktiga Individuella kompetensutvecklingsplaner Utöver det så har en granskning av hanteringen av narkotiska preparat genomförts vilken visar på behov av att revidera och följa uppsatta riktlinjer. Insatser fortgår för att anpassa verksamhetssystemet Treserva till IBIC (Individens behov i centrum). Utbildningsinsatser till handläggare, chefer och medarbetare inom Myndighetsavdelningen, äldreomsorgen (ÄO) och privata utförare har genomförts. Syftet med IBIC är att det stöd som brukaren får utgår från personens individuella behov och mål och inte från utbudet av existerande insatser. Införandet av IBIC inom socialförvaltningen har skett med start 1 januari 2018 och i dagsläget görs ca 46% av utredningarna enligt modellen. En första utvärdering av införandet har gjorts och visar att: Förståelsen för syftet med införandet är högt Ca hälften anser att IBIC som arbetsmodell främjar delaktighet, inflytande och rättssäkerhet Flera upplever att de inte fått tillräckligt med stöd under införandet En översyn av korttidsenheten har genomförts och en handlingsplan har upprättats. Arbetet visar på flera förbättringsområden som behöver vidtas för att få ett bättre flöde. 6 (17)

10 Bilaga 1 Välfärdsteknik möjliggör ökad trygghet, service och delaktighet för individen i hemmet samtidigt som det ger större frihet och självständighet. Digital teknik har stor potential att bidra till att äldre personer och personer med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma och känna sig trygga och delaktiga i samhället. Socialförvaltningen har fått stimulansmedel och kommer att driva flera projekt riktat till demensverksamheter i syfte att stimulera användandet av välfärdsteknik i våra verksamheter samt öka medarbetares kunskaper Ekonomi Förvaltningen har sedan flera år ett underskott mot budget vilket beror på en obalans mellan uppdrag och tilldelade medel. Det är därför fokus på att få en ekonomi i balans och att fortsätta att ha en hög kostnadsmedvetenhet på alla nivåer i förvaltningen. Vid en kostnadsjämförelse med liknande kommuner och riksgenomsnitt har socialförvaltningen på Gotland låga kostnader för LSS-insatser samtidigt som verksamheten bedrivs med ett underskott. Behovet av LSS-insatser ökar för varje år, ökningen är dock ofinansierad. För äldreomsorgen är kostnaderna är i nivå med riksgenomsnitt och för verksamheten redovisas för närvarande ett överskott. Det finns en resursfördelningsmodell som bygger på demografi för att möta ökade behov när antalet äldre personer ökar. Kostnaderna för individ- och familjeomsorgens verksamhet är högre än riksgenomsnittet när det gälle barn och ungdomsvården och verksamheten redovisar ett stort underskott mot tilldelad budget. Aktiviteter pågår för att minska underskottet. 2.4 Uppdrag Uppdrag från regionfullmäktige Socialförvaltningen har tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ett uppdrag från Regionfullmäktige att för patient/brukare utreda hur ändamålsenlig sammanhållen process för vård och omsorg för äldre ska organiseras på Gotland Prioriterade uppdrag från nämnd Nedan följer de prioriteringar som Socialnämnden formulerat för förvaltningens verksamhetsplan 2018: I alla verksamheter ska tidiga och förebyggande insatser prioriteras. Brukarfokus och ekonomi i balans ska prägla all verksamhet. Fortsatt fokus på att minska behovet av placeringar utanför det egna hemmet av barn och ungdomar. En aktiv personalpolitik ska prioriteras. Målet är en tydlig personalpolitik, som präglas av klara rutiner och strukturer, tillit, delaktighet och transparens. En aktiv personalpolitik innebär: 7 (17)

11 Bilaga 1 Fortsatt arbete för ett få ner sjuktalen. Aktivt och offensivt rekryteringsarbete där det finns personal- och kompetens brist. Uppmuntra kompetensutveckling. Rätt använd kompetens, RAK, ska prägla personalpolitiken. Översynen av resursteamet ska prioriteras, så det fungerar bättre för brukare och medarbetare. Processen med Heltidsresan ska prioriteras. Stöd och kompetensutveckling för alla chefer på alla nivåer ska prioriteras, så dessa kan fungera optimalt. 2.5 Koncernledningens gemensamma prioriteringar Koncernledningens prioriterade områden för 2019 är följande: kompetensförsörjning digitalisering styrning service Dessa områden ligger till grund för socialförvaltningens prioriteringar i arbetet med verksamhetsplanen och ligger väl i linje med förvaltningens identifierade områden 2.6 Ekonomi En komplettering görs när siffror finns att ta fram. 2.7 Medarbetare En komplettering görs när siffror finns att ta fram 8 (17)

12 Bilaga 1 3 Mål 3.1 Mål från koncernstyrkort Figur 2: Region Gotlands koncernstyrkort Region Gotlands koncernstyrkort är övergripande för alla verksamheter inom Regionen. Styrkortet innehåller sex målområden som utgår från två perspektiv, Samhälle och Verksamhet. De målområden som ingår under samhällsperspektivet är Social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och Ekologisk hållbarhet. Under verksamhetsperspektivet är målområdena kvalitet, medarbetare och ekonomi. Under varje målområde finns sedan mål. Nedan visas vilka mål som är tillämpliga för Socialförvaltningen under (17)

13 Bilaga 1 Samhälle Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet God folkhälsa Gotlänningar känner sig delaktiga Ett jämställt och jämlikt Gotland Ingen bostadsbrist Alla elever fullföljer gymnasieskolan Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Utveckla Gotland som ekokommun Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi Säkra tillgången till vatten Alla barn har goda uppväxtvillkor God tillgång till vuxenutbildning Gotlands klimatavtryck skall minska Ett rikt och tillgängligt kultur och fritidsliv En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans Långsiktigt goda och stabila kommunikationer Ökad folkmängd Ett gott näringslivsklimat Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar tilltillväxt över hela ön Verksamhet Kvalitet Medarbetare Ekonomi God tillgänglighet till Region Gotland God kvalitet i skolan God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Soliditeten skall vara minst 45 procent Den totala nettokostnadsökningen skall inte överstiga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag Regionens materiella tillgångar vårdas Skattefinansierade investeringar skall vara egenfinansierade till 100 procent 10 (17)

14 Bilaga Mål från övergripande program Socialförvaltningen har att förhålla sig till följande program: Integrationsstrategi för Gotland Internationell strategi för Region Gotland Miljöprogram för Region Gotland Program för självmordsförebyggande arbete Handlingsplan för psykisk hälsa Mat och måltidspolicy för Region Gotland Tillämpliga aktiviteter utifrån de övergripande programmen sker både på såväl förvaltningsnivå som avdelnings- och enhetsnivå. 3.3 Nämndmål Det finns inga särskilda nämndmål för Prioriterade utvecklingsområden Nedan följer de prioriterade utvecklingsområden som valts ut med bakgrund av nuläget samt de utmaningar som socialtjänsten står inför. Nedanstående områden bedöms vara de viktigaste områdena att arbeta med för att driva socialförvaltningens utvecklingsarbete framåt under 2019 för att kunna nå de koncernövergripande målen. 4.1 Utökat förebyggande arbete Samlade erfarenheter talar för att ju tidigare problem upptäcks och åtgärdas desto större chans att insatserna inte behöver bli så omfattande. Socialtjänsten bör därför fortsätta att beakta behovet av tidiga insatser inom alla verksamheter för både vuxna, barn och ungdomar. I Forskning om förebyggande insatser för äldre är relativt samstämmig om att de insatser som har bäst effekt handlar om fysisk aktivitet, kunskap om goda matvanor, social gemenskap och meningsfullhet. God folkhälsa 11 (17)

15 Bilaga Digitalisering och E-hälsa Socialförvaltningen behöver förbättra den digitala tillgängligheten för våra medborgare. Det skall vara enkelt att komma i kontakt med oss och vi skall göra det möjligt för våra medborgare att kunna få hjälp och göra ansökningar via e-tjänster. Det är hög tid att öka takten avseende införande av välfärdsteknik. Ny teknik har potential att öka både kvalitet och effektivitet. God tillgänglighet till Region Gotland God kvalitet i omsorgen God kvalitet i vården 4.3 Delaktighet och brukarmedverkan Brukarnas synpunkter och erfarenheter är en betydelsefull kunskapskällas som behövs för en kunskapsbaserad vård och omsorg. Genom att ta vara på brukarnas synpunkter och erfarenheter kan insatser bättre anpassas till brukarnas förutsättningar och behov. God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen 4.4 Ledarskapet Ledarskapet i socialtjänsten står inför stora utmaningar. Av en chef krävs förmågan att utveckla den egna organisationen i takt med omvärldens utveckling och att leda förändringar i vardagen. En chef ska också kunna ta vara på personalens kreativitet och skapa tillit. Dessutom ska medborgaren alltid vara i fokus. En ökad grad av systematisering och förmåga att agera både kortsiktigt och långsiktigt gör det möjligt för chefer att leda verksamheten. Dess-utom behövs systematiserad kunskap som underlag för bedömning av behov inom olika områden. Det ger förutsättningar för att utveckla en lärande organisation. God kvalitet i vården God kvalitet i omsorgen Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna 12 (17)

16 Bilaga Kompetensförsörjning Socialförvaltningen har tagit fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för som syftar till att säkerställa att förvaltningen arbetar för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. Planen grundar sig på Region Gotlands strategiska kompetensförsörjningsplan och utgår från kompetensförsörjningsprocessens steg attrahera-rekrytera-utveckla-behålla-avveckla. Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckli ng Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetare att bibehålla god hälsa 4.5 Ekonomi i balans Socialförvaltningens mål är att få balans mellan uppdrag och ekonomisk ram. De senaste åren har det varit en obalans vilket lett till underskott dels på grund av ökade volymer, dels på grund av ökade kostnader. Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden 4.6 Ekologisk hållbarhet Socialförvaltningens vilja är att alla medarbetare inom socialförvaltningen skall göra medvetna miljöval. De tre fokusområden som socialförvaltningen valt för medvetna miljöval är: Medvetna transporter. Medveten sopsortering. Medveten användning av förbrukningsmaterial. Gotlands klimatavtryck ska minska 13 (17)

17 Bilaga 1 5 Prioriterade aktiviteter Utvecklingsområde: Förebyggande arbete Avser mål: God folkhälsa Aktivitet Status Mätbart mål Ansvarig Ej påbörjad Påbörja d Skapa en plan för att utbilda medarbetare kring första hjälpen i psykisk hälsa x Utbildningar är genomförda utifrån plan Kvalitets- och utvecklingsavdelni ngen/avdelningsc hefer Fortsätta arbetet med att nå fler äldre x Aktiviteter har under året ordnats på tre nya platser på ön Kvalitets- och utvecklingsavdelni ngens hälsofrämjande enhet Utvecklingsområde: Digitalisering och E-hälsa Avser mål: God tillgänglighet till Region Gotland, God kvalitet i omsorgen och God kvalitet i vården Aktivitet Status Mätbart mål Ansvarig Ej påbörjad Påbörjad Identifiera områden som kan utvecklas genom digitalisering x Varje utföraravdelning identifierar 2 områden Avdelningschefe r Fortsätta utvecklingen av E-tjänster x Skapa 4 nya E- tjänster Administrativ chef Socialförvaltningen skall skapa plan för prioriterade områden kring digitalisering och arbeta utifrån denna x Plan är framtagen och förankrad Administrativ chef Införande av digitala tjänster skall föregås av underlag kring kostnad och effekt x Standardiserat underlag tas fram och användas Administrativ chef/kvalitetsch ef Fysiska möten ersätts i den mån det är möjligt med webbmöten x Möjlighet finns att delta på möten via webb Avdelningschefe r Utse medarbetare med ett särskilt ansvar för digitalisering x Avdelningen har utsett namngivna personer Avdelningschefe r 14 (17)

18 Bilaga 1 Utvecklingsområde: Delaktighet och brukarmedverkan Avser mål: God kvalitet i omsorgen och God kvalitet i vården Aktivitet Status Mätbart mål Ansvarig Ej påbörjad Påbörjad Brukare skall vara delaktiga i utformandet av genomförandeplan x Vid uppföljningar skall detta kunna styrkas Avdelningschefe r Öka kunskapen och användandet av SIP x Öka antalet genomförda SIP:ar Avdelningschefe r Skapa former för brukares medverkan i utvecklingsarbete x Brukarmedverka n i ett utvecklingsområ de Avdelningschefe r Utvecklingsområde: Ledarskapet Avser mål: God kvalitet i vården och god kvalitet i omsorgen, Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna Aktivitet Status Mätbart mål Ansvarig Ej påbörjad Påbörjad Anordna utbildning för chefer i förändringsledning x 50% av förvaltningens chefer har gått utbildning i förändringsledni ng under 2019 Kvalitetschef/H R- chef/avdelnings chefer Utvecklingsområde: Ekonomi i balans Avser mål: Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden Aktivitet Status Mätbart mål Ansvarig Ej påbörjad Påbörjad Följa det arbete som pågår kring att minska antalet placerade barn och ungdomar i samhällsvård x Sänkta kostnader för placeringar Avdelningschef IFO Placeringar av barn och unga skall i möjligaste mån ske med upphandlad leverantör x 80 % av antalet placeringar sker hos upphandlad leverantör Ekonomichef/Avdelnin gschef IFO Minska beroendet av hyrpersonal x Sänkta kostnader Berörda avdelningschefer 15 (17)

19 Bilaga 1 Utvecklingsområde: Miljöarbete Avser mål: Gotlands klimatavtryck skall minska Aktivitet Status Mätbart mål Ansvarig Ej påbörjad Påbörjad Arbeta utifrån miljöplan x Alla avdelningar har aktivitetsplaner som kontinuerligt följs upp Avdelningschefe r 6 Uppföljning Uppföljning av måluppfyllelsen av aktiviteterna i verksamhetsplanen görs regelbundet under året utifrån den så kallade PSDA- cirkeln 16 (17)

20 Bilaga 1 Efter delårsrapport 2 genomförs en analys av samtliga resultat och mätning av måluppfyllelsen av aktiviteterna i verksamhetsplanen. Detta tillsammans med en Swotanalys ligger som grund för förslag på verksamhetsplan för kommande år. I november genomförs en workshop med förvaltningsledning och socialnämnden och beslut om ny verksamhetsplan tas av socialnämnden i december. Uppföljningen dokumenteras i delårsrapporter och bokslut. Vissa indikatorer kan komma att rapporteras till socialnämnden månadsvis. 17 (17)

21 Socialförvaltningen Amie Stobenius Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2018/ oktober 2018 Socialnämnden Svar på remiss Förslag till strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor SON 2018/385 Förslag till svar Socialnämnden i Region Gotland ser inga skäl till att erinra mot föreslagen strategi gällande mäns våld mot kvinnor, däremot anser socialnämnden att det är av vikt att andra grupper inom socialtjänstens område uppmärksammas i samma omfattning som mäns våld mot kvinnor, såsom exempelvis ekonomiskt våld och våld i nära relation äldre. Föreslagen strategi skulle stärka både dagens och det framtida arbetet samt ge stöd i arbetet för en eventuell förvaltningsgemensam organisation. Sammanfattning Samtliga nämnder i Region Gotland samt Gotlandshem AB är remissinstans utifrån Regionstyrelsens beslut 30 augusti 2018 (RS 2017/897). Remissvar önskas särskilt svar på följande frågor: 1. Vilka av era verksamheter berörs av föreslagen strategi? 2. Vilka konsekvenser skulle implementering av föreslagen strategi få för era berörda verksamheter? 3. Annat som är viktigt att lyfta fram? Socialnämnden i Region Gotland ser inga skäl till att erinra mot föreslagen strategi gällande mäns våld mot kvinnor, däremot anser socialnämnden att det är av vikt att grupper inom socialtjänstens område som inte benämns i strategins bild (sid.6) uppmärksammas i samma omfattning som andra. Exempel är ekonomiskt våld och våld i nära relation äldre. Föreslagen strategi skulle stärka både dagens och det framtida arbetet samt ge stöd i arbetet för en eventuell förvaltningsgemensam organisation. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

22 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/385 Ärendebeskrivning Regionstyrelsen beslutade 30 augusti 2018 att remittera (RS 2017/897) Förslag Strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor till samtliga nämnder samt Gotlandshem AB och önskar särskilt svar utifrån tre frågeställningar. 1. Vilka av era verksamheter berörs av föreslagen strategi? Samtliga av socialnämndens verksamheter berörs av strategin. 2. Vilka konsekvenser skulle implementering av föreslagen strategi få för era berörda verksamheter? Det finns ett väl fungerat implementerat arbete i Socialförvaltningen, med utsedda nyckelpersoner i alla verksamheter, vilka får kontinuerlig fortbildning. Den strategiska inriktningen stärker socialförvaltningens verksamheter i att fortsätta bedriva ett systematiskt arbete för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. 3. Annat som är viktigt att lyfta fram? Det är av vikt att andra grupper inom socialtjänstens område uppmärksammas i samma omfattning som mäns våld mot kvinnor, såsom exempelvis ekonomiskt våld, och våld i nära relation äldre. I strategins bild (s.6) saknas exempelvis ovan nämnda grupper, när det gäller området våld i nära relation äldre är det inte ovanligt att brukare utsätter anhöriga likväl som det kan finnas anhöriga som utsätter sina närstående. Andra särskilt utsatta grupper är personer med funktionsnedsättningar och personer med psykisk sjukdomsbild. Lagar Följande lagar inom socialtjänsten reglerar ansvar för förebyggande och motverkande mot våld. Socialtjänstlag, SFS 2001:453 5 kap. om stöd och hjälp från socialtjänst 11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 14 kap. anmälningsplikt angående barn som far illa 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på 2 (4)

23 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/385 socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Nationell strategi Den nationella strategin relaterar till att frågan om mäns våld mot kvinnor är konsekvensen av ett ojämställt samhälle med en maktobalans mellan könen. Regeringen betonar särskilt förebyggande insatser och mäns delaktighet. Kunskap, metoder och samordning på området har utvecklats, men utvecklingen av arbetet mot våld bygger fortsatt i stor utsträckning på tillfälliga satsningar. I den nationella strategin finns fyra övergripande målsättningar: Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn Effektivare brottsbekämpning Förbättrad kunskap och metodutveckling Nationellt politiskt delmål Ett av sex delmål i nationella jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Regeringen i har i formulering av strategin ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Det omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. Region Gotlands strategiska vägval Av den nationella strategins fyra målsättningar har tre valts ut inom ramen för denna strategi. Det fjärde målet - effektivare brottsbekämpning är en del av det arbetet som gör inom ramen för Region Gotlands samverkansöverenskommelse med polisen. Den nationella strategin har regionaliserats utifrån Region Gotlands kartläggning och analys. Utifrån de tre valda målsättningarna har berörda förvaltningar kartlagt, sorterat och identifierat behov samt därmed gjort strategiska vägval för respektive nationell målsättning. Det mesta av det arbetet har gjorts i den av RSS utsedda arbetsgruppen. Utöver det har de strategiska vägvalen förankrats i respektive förvaltningars ledningsgrupper. Berörda förvaltningar har därmed förbättrat förutsättningarna för en god implementering. 3 (4)

24 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/385 Socialnämndens arbete gällande våld i nära relation Det finns ett väl fungerat implementerat arbete i socialförvaltningen, med utsedda nyckelpersoner i alla verksamheter, vilka får kontinuerlig fortbildning. Området våld i nära relation kan alltid utvecklas och socialförvaltningen har ett nära samarbete med andra nämnder samt Länsstyrelsen för sitt utvecklingsarbete. Den strategiska inriktningen stärker socialförvaltningens verksamheter i att fortsätta bedriva ett systematiskt arbete för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor. I kvalitetsuppföljningar säkerställs rutiner för arbetet våld i nära relation gällande både egenregin och privata utförare. Socialnämnden har ansökt och fått stimulansmedel för att utreda förutsättningar för en förvaltningsgemensam organisation för våld i nära relation, vilket på sikt ytterligare stärker utvecklingsarbetet för området våld i nära relation. Bedömning Föreslagen strategi skulle stärka både dagens och det framtida arbetet samt ge stöd i arbetet för en eventuell förvaltningsgemensam organisation. Socialnämnden anser det är av vikt att andra grupper inom socialtjänstens område uppmärksammas i samma omfattning som mäns våld mot kvinnor, såsom exempelvis ekonomiskt våld och våld i nära relation äldre. Beslutsunderlag Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Tjänsteskrivelse. Svar på remiss daterad 26 oktober Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Hanna Ogestad, kvalitetschef Skickas till: registrator-rs@gotland.se (Ange RS 2017/897) 4 (4)

25 Regionstyrelseförvaltningen Katrin Rindlaug/Karl Risp Bilaga 3 Ärendenr RS 2017/897 1 (1) Handlingstyp Missiv Datum 19 september 2018 Remittering av Förslag till strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor Regionstyrelsen beslutade 30 augusti 2018 att remittera Förslag Strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor till samtliga nämnder samt Gotlandshem AB. Remissvar skickas senast 30 november 2018 till registrator-rs@gotland.se. I svaret anges att det gäller ärende RS 2017/897. I remissvaret önskas särskilt svar på följande frågor: 1. Vilka av era verksamheter berörs av föreslagen strategi? 2. Vilka konsekvenser skulle implementering av föreslagen strategi få för era berörda verksamheter? 3. Annat som är viktigt att lyfta fram? Vid frågor kontakta Katrin Rindlaug, e-post: katrin.rindlaug@gotland.se, telefon: , eller Karl Risp e-post: karl.risp@gotland.se, telefon: , båda strateger på regionstyrelseförvaltningens enhet för social hållbarhet. Bilaga 1: Strategi för förebyggande och motarbetande av mäns våld mot kvinnor Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

26 Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Fastställd av Välj ett objekt Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum Gäller Ärendenr RS 2017/897 Version [1.0] Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Innehåll 1. Inledning Syfte Region Gotlands strategiska vägval Målsättningen Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld Utöka insatser till våldsutövare Förstärka det våldspreventiva arbetet Målsättningen Förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn Skydd och stöd Upptäckt av våldsutsatthet Målsättningen Förbättrad kunskap och metodutveckling Kunskap och metodutveckling Implementering och uppföljning Mäns våld mot kvinnor Definition Nationellt politiskt delmål att utgå ifrån Nationell strategi Lagar...7 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

27 Region Gotland Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Inledning Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och omfattande samhällsproblem som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande. Det är den yttersta konsekvensen av den maktobalans som råder mellan kvinnor och män. Föreställningar om kön, makt och sexualitet har en grundläggande betydelse för alla former av mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck såväl som prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Våldet leder till mänskligt lidande som motverkar ett socialt hållbart samhälle. Det leder till ojämlikhet och ojämställdhet i hälsa och leder till stora samhällskostnader för bland annat hälso- och sjukvården, rättsväsendet, socialförsäkringar och det sociala välfärdssystemet. Hot, våld, kränkningar och förtryck förekommer i alla samhällsklasser och åldersgrupper. Våldet påverkar individens hela livssituation och nätverk både akut och på lång sikt. Våld är ett folkhälsoproblem och ett samhällsproblem som är resurskrävande och kräver samverkan mellan olika myndigheter. Den nationella jämställdhetspolitiken har därför ett delmål som säger att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Strategin pekar ut på vilket sätt vi ska verkställa den nationella politiken. Region Gotland har utifrån den nationella strategin 1 valt de inriktningar som bedöms ha störst effekt för perioden Strategin gäller Region Gotlands verksamheter och ska hjälpa till att förverkliga prioriterade delar av det nationella jämställdhetsmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 2 Vidare utgör strategin ett deluppdrag i handlingsplanen enligt CEMR: s europeiska jämställdhetsdeklaration som undertecknades i regionfullmäktige i december 2015 (RF 305, 2015). Strategin stämmer också väl överens med Jämställdhetsstrategi för Gotland framtagen av Länsstyrelsen i Gotlands län Arbetet med förslaget till strategier har gjorts i en arbetsgrupp, utsedd av regional samverkans- och stödstruktur, RSS. I arbetsgruppen har ingått jämställdhetsstrateg från regionstyrelseförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningens utbildningsstrateg, socialförvaltningens samordnare gällande våld i nära relationer och chefen för barn- och elevhälsan från utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Representanterna i arbetsgruppen har varit länken mellan de verksamheter som arbetar med mäns våld mot kvinnor för att identifiera och säkra de strategiska vägvalen och på vilket sätt de implementeras. Arbetsgruppen har i respektive förvaltning säkerställt de strategiska vägvalen. 2. Syfte Syftet med strategin är att förverkliga de delar av den nationella politiken som är prioriterade utifrån Region Gotlands bedömning av behov och förutsättningar. Strategin ska följas upp för eventuell revidering under mandatperioden Region Gotlands strategiska vägval I den nationella strategin (se kapitel 5) finns fyra övergripande målsättningar: Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn Effektivare brottsbekämpning Förbättrad kunskap och metodutveckling 1 En tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, ur Regeringens skrivelse 2016/17:10 Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid (8)

28 Region Gotland Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Av den nationella strategins fyra målsättningar har tre valts ut inom ramen för denna strategi. Det fjärde målet - effektivare brottsbekämpning är en del av det arbetet som gör inom ramen för Region Gotlands samverkansöverenskommelse med polisen. Den nationella strategin har regionaliserats utifrån Region Gotlands kartläggning och analys. Utifrån de tre valda målsättningarna har berörda förvaltningar kartlagt, sorterat och identifierat behov samt därmed gjort strategiska vägval för respektive nationell målsättning. Det mesta av det arbetet har gjorts i den av RSS utsedda arbetsgruppen. Utöver det har de strategiska vägvalen förankrats i respektive förvaltningars ledningsgrupper. Berörda förvaltningar har därmed förbättrat förutsättningarna för en god implementering. Som underlag för nämndernas insatser samt utifrån de utvalda nationella målsättningarna har följande strategiska vägval gjorts: 3.1 Målsättningen Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld Förstärka det våldspreventiva arbetet Det våldspreventiva arbetet är en del av det grundläggande jämställdhetsarbetet. Det handlar om att förhindra att våld över huvud taget uppstår samt att förmå den som utövar våld att upphöra med det. Preventiva insatser ska vara både av primärt (till hela befolkningen) samt sekundärt slag (till de grupper som har förhöjd risk att utöva eller utsättas för våld). Det är viktigt att arbeta brett och aktivt med maskulinitetsfrågor och machonormer för att komma till rätta med orsakerna bakom mäns våld mot kvinnor Insatser i en bred samverkan är en central del för att kunna förstärka det våldspreventiva arbetet inom Region Gotland Utöka insatser till våldsutövare Den huvudsakliga utgångspunkten för strategin är att förebygga mäns våld mot kvinnor. I det ligger både att förhindra att våld uppstår, och att våld upprepas. Det innebär att bakomliggande orsaker till mäns våld, och möjligheterna att undvika eller bryta våldet är avgörande. Insatser riktade till våldsutövaren är en viktig del av ett förbyggande arbete mot våld. 3 (8)

29 Region Gotland Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Målsättningen Förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn Upptäckt av våldsutsatthet Kvinnors och flickors utsatthet för våld kännetecknas bl.a. av att de i jämförelse med män och pojkar oftare utsätts för våld av närstående, i första hand av män men även av kvinnor, t.ex. när våld och förtryck motiveras av föreställningar om kollektiv heder. Det finns en mängd hinder för den våldsutsatta kvinnan eller flickan att berätta om sin utsatthet för omvärlden och att söka stöd för att ändra sin situation. Så länge endast en mindre del av kvinnors och flickors utsatthet för våld kommer till det offentligas kännedom begränsas möjligheten att utveckla insatser på området. Insatser för kunskapsspridning och utvecklingsarbete för att upptäcka våldsutsatthet är centralt i arbetet med skydd och stöd. Särskild kunskap krävs för upptäckt av hedersrelaterat våld och förtryck Skydd och stöd För att kunna förhindra att våld över huvud taget uppstår eller upprepas måste den våldsutsatta eller barnet som bevittnat våldet skyddas och få stöd. Stödet ska utgå från den enskilda individens behov och barnets bästa. Vad gäller barn är sambandet mellan att uppleva våld mot en förälder och att själv vara direkt utsatt för våld mycket starkt. Insatser till våldsutövaren bidrar till att förhindra våldet. 3.3 Målsättningen Förbättrad kunskap och metodutveckling Kunskap och metodutveckling Kunskap, utveckling av metoder och arbetssätt för att motverka våldet sker genom utbildning, behovsanalys och uppföljning. Det skapar förutsättningar för ett hållbart arbete över tid. Insatser för ökad kunskap om mäns våld mot kvinnor hos berörda yrkesgrupper och beslutsfattare på alla samhällsnivåer stärker ett långsiktigt arbete med mäns våld mot kvinnor. 4. Implementering och uppföljning En del av de insatser som görs på området mäns våld mot kvinnor är lagstadgade (se kapitel 6.) En strategi formulerar vägval som underlag för prioriteringar i berörda verksamheter. Berörda förvaltningar beskriver utifrån Region Gotlands styrmodell på vilket sätt som de avser implementera och följa upp strategin i sin planering. Regionstyrelsen ansvarar för att stödja genomförandet och uppföljning genom nätverk och kunskapsspridning. 4 (8)

30 Region Gotland Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Under mandatperioden ska en övergripande uppföljning göras med eventuella förslag till revidering av strategin. 5. Mäns våld mot kvinnor 5.1 Definition Våld är varje handling mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill 3. Mäns våld mot kvinnor definieras av FN som alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, både i det offentliga och i det privata. 5.2 Nationellt politiskt delmål att utgå ifrån Ett av sex delmål i nationella jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor. Regeringen i har i formulering av strategin ett särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Det omfattar även hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. När det gäller våld i nära relationer så utövas det huvudsakligen, men inte uteslutande, av män mot kvinnor. Det är viktigt att motarbeta allt slags våld i nära relationer, exempelvis att ge stöd och hjälp till homo- eller heterosexuella män och kvinnor samt transpersoner som utsätts för våld i nära relationer. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar inte heller uteslutande kvinnor och flickor utan också pojkar och män. Att enbart tala i könsneutrala termer osynliggör det vanligaste våldet i nära relationer, en man som utövar våld mot en närstående kvinna. Det gör våldet svårare att förebygga och bekämpa. Det är därför viktigt att prata både om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om arbetet mot våld i nära relationer. Eftersom området är komplext är det svårt att för en strategi hitta ett namn som leder tanken till alla delar som omfattas. Regeringen har valt att benämna den nationella strategin som förebyggande och bekämpande av mäns våld mot kvinnor. Även Region Gotland har valt att som övergripande begrepp använda mäns våld mot kvinnor i rubriken till strategin. Nedan används en bild för att visa sambandet mellan olika typer av våld. 3 Svensk översättning utifrån Per Isdal, «Meningen med volden», (8)

31 Region Gotland Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Bild - Sambandet mellan mäns våld, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer Statistik visar att större delen av det våld som sker i nära relationer utövas av män mot kvinnor. Bilden illustrerar att mäns våld mot kvinnor inrymmer större delen av det våld som sker i nära relationer. Bilden visar även att mäns våld mot kvinnor är en del av det våld som män utövar i en rad olika sammanhang, inklusive det män riktar mot andra män i offentliga miljöer. 5.3 Nationell strategi Hittills har samhällets arbete tenderat att hantera våldets konsekvenser snarare än dess orsaker. Regeringens ambition är att verka för en omorientering, från ett reaktivt till ett proaktivt förhållningssätt, att främja utvecklingen av effektiva åtgärder för att förhindra både att våld utövas och att våld upprepas. Det kräver effektiva åtgärder för att förhindra både att våld utövas och att våld upprepas. Samhället ska bli bättre på att upptäcka våld och kunskapen om våldets utbredning och fungerande arbetssätt behöver öka. Arbetet mot våld måste vara väl samordnat mellan berörda aktörer på samtliga nivåer. Styrning, samordning och uppföljning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor ska stärkas. Den nationella strategin relaterar till att frågan om mäns våld mot kvinnor är konsekvensen av ett ojämställt samhälle med en maktobalans mellan könen. Regeringen betonar särskilt förebyggande insatser och mäns delaktighet. Kunskap, metoder och samordning på området har utvecklats, men utvecklingen av arbetet mot våld bygger fortsatt i stor utsträckning på tillfälliga satsningar. 6 (8)

32 Region Gotland Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Lagar Lagar inom vård, omsorg, socialtjänst och skola reglerar ansvar för förebyggande och motverkande av våld. Socialtjänstlag, SFS 2001:453 5 kap. om stöd och hjälp från socialtjänst 11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. 14 kap. anmälningsplikt angående barn som far illa 1 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och unga, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Skollag, SFS 2010: kap. barn som far illa 13 Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 14 och offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). 7 (8)

33 Region Gotland Bilaga 3 Strategi för att förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor, Region Gotland Hälso- och sjukvårdslagen, SFS 2017:30 5 kap. barn som far illa 8 Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 6 kap patientsäkerhetslagen (2010:659) och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). 8 (8)

34 Socialförvaltningen Amie Stobenius Bilaga 4 Tjänsteskrivelse SON 2018/ oktober 2018 Socialnämnden Förenklat beslutsfattande för äldre Förslag till beslut Socialförvaltningen informerar och redovisar en inriktning om hur ett förenklat beslutsfattande med stöd av 4 kap. 2 a SoL skulle kunna utformas. En fortsatt fördjupning i sakfrågan föreslås. Socialnämnden godkänner informationen. Fördjupat underlag redovisas till socialnämnden i juni Sammanfattning Den 23 mars 2018 fattar regeringen beslut om införande av förenklat beslutsfattande för äldre. Införande av förenklat beslutsfattande är frivilligt för kommunerna att införa. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjlighet att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldreomsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för delaktighet och självbestämmande. Den nya bestämmelsen innebär att den äldre får hemtjänst i den omfattning som kommunen angett i sina kommunala riktlinjer om insatsen beviljas med stöd av 4 kap. 2 a SoL. Lagförslaget trädde i kraft den 1 juli Socialnämnden beslutade att tillsätta en arbetsgrupp, för att ta fram ett underlag med förslag om förenklat beslutsfattande enligt 4 kap. 2 a SoL. Utgångspunkten var utifrån perspektivet brukare, ekonomi, kvalitet, och medarbetare. Socialförvaltningens arbetsgrupp lämnar information och ett påbörjat förslag om hur förenklat beslutsfattande kan se ut. Socialförvaltningen begär ytterligare tid för ett fördjupat arbete, och då främst med riktlinje för 4 kap. 2 a SoL. Bakgrund Redan i propositionen om äldreomsorgen inför 90-talet (prop. 1987/88:176) betonades tre grundläggande principer för samhällets service och vård till äldre. Den första principen gällde äldres rätt att själva bestämma och att få behålla sin integritet och identitet. Den andra principen är att äldre måste ges förutsättning att få känna sig trygga. Den tredje principen som lyftes fram var valfrihet. De äldre måste kunna påverka innehållet i och utformningen i samhället service och vård. Samhällets insatser bör även organiseras så att den behövandes behov, önskningar och uppfattningar tas som utgångspunkt för arbetet. Detta innebär bl.a. att beslut om hur det praktiska och dagliga arbetet ska bedrivas bör fattas så nära den äldre som möjligt i samarbete mellan den som får hjälp och den som ger den direkta hjälpen. 1 (9) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

35 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 Normalisering och självbestämmande är grundläggande begrepp i socialtjänstlagen som förutsätter varandra. Individuellt anpassade insatser handläggs genom utredning, bedömning och beslut. Trots strukturerade och enhetliga utredningar och tydligare dokumentation tycker inte alla att de har självbestämmande eller känner sig delaktiga i beslut om den äldreomsorg som kan vara styrande för de förutsättningar som rör deras vardag. I den kunskapsöversikt som Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum har gjort framkommer att många upplever den formella handläggningen som komplicerad och att det kan vara svårt för den enskilde att förstå biståndshandläggarnas roll. Källa: Socialstyrelsens lägesrapport (artikelnummer ). Ändring i socialtjänstlagen 4 kap. 2 a socialtjänstlagen (2001:453) Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer. Ett sådant erbjudande förutsätter att den äldre personen har informerats om: 1. i vilken utsträckning och på vilket sätt han eller hon kan påverka utförandet av insatserna, 2. på vilket sätt kommunen följer upp insatserna, och 3. rätten att alltid kunna ansöka om bistånd enligt 1. Kommunen ska följa upp insatserna med utgångspunkt i kommunens riktlinjer, insatsernas kvalitet enligt 3 kap. 3 och värdegrunden i 5 kap. 4. Utifrån lagrådsremissen gällande förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre inför regeringen i socialtjänstlagen (2001:453) en ny bestämmelse. Socialnämnden får erbjuda hemtjänst till äldre personer utan föregående behovsprövning dvs ett förenklat beslutsfattande. Den nya bestämmelsen innebär att den äldre får hemtjänst i den omfattning som kommunen angett i sina kommunala riktlinjer om insatsen beviljas med stöd av 4 kap. 2 a SoL. Lagförslaget gäller från och med 1 juli Erbjudande förutsätter att den äldre personen har informerats om i vilken utsträckning och på vilket sätt hen kan påverka utförandet av insatserna, på vilket sätt kommunen följer upp insatserna och rätten att alltid kunna ansöka om bistånd enligt 4 kap. 1. Förändringen förstärker möjligheten till förebyggande insatser genom att hemtjänstinsatser kan göras tillgängliga i ett tidigare skede, vilket kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande äldreomsorg. Bestämmelsen omfattar avgifter enligt 8 kap. SoL och 17 kap. och hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Befogenhet att erbjuda äldre personer hemtjänst utan behovsprövning Genom den nya bestämmelsen får kommuner befogenheter att utveckla nya former för att erbjuda service och omsorg till äldre. Bestämmelsen är frivillig för kommunerna att tillämpa och är förenad med villkor för att säkerställa att enskilda personer inte får sina rättigheter försvagade. Det är kommunen som ska ta emot och handlägga ansökningar om hemtjänst utan föregående behovsprövning. Ambitionerna om en mer tillitsbaserad och mindre administrativt belastande styrning och är i överensstämmelse med bestämmelserna i 3 kap. 5 SoL som slår fast att insatserna ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Ändringen i socialtjänstlagen ligger även i linje med bestämmelsen i 5 kap. 5 SoL enligt vilken den äldre så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. De insatser som är aktuella är uteslutande offentligt finansierade tjänster där kommunen är huvudman och omfattar inte t.ex. hushållsnära tjänster (s.k. RUT-tjänster). Genom att socialtjänstlagen inte preciserar vad som menas med äldre ligger det inom kommunens befogenhet att i sina riktlinjer för handläggning precisera vilken ålder som kan anses vara vägledande vid handläggningen av ärenden om ansökningar om hjälp och stöd till äldre personer. Om den äldre själv vill eller om kommunen 2 (9)

36 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 bedömer att den äldre behöver mer omfattande insatser än vad som följer av riktlinjerna, ska en utredning och behovsprövning alltid göras och bistånd i form av hemtjänst beviljas med stöd av 4 kap. 1 SoL. Beslutet om att bevilja insatser enligt den nya bestämmelsen är gynnande för den enskilde men är inte en rättighet eftersom det är frivilligt för kommunerna att införa den. Omvärldsorientering Arbetsgruppen har förhört sig om andra kommuner har genomfört förenklat beslutsfattande med stöd av 4 kap. 2 a SoL, (september 2018) ännu har ingen kommun infört det, flertalet har däremot infört och arbetat med förenklad handläggning utifrån 4 kap. 1 SoL under många år, vilket inte ska förväxlas med förenklat beslutsfattande enligt 4 kap. 2 a SoL. Region Gotland och förenklad biståndsprövning Region Gotland införde och arbetade utifrån förenklad biståndsprövning i början av 2000-talet. Förenklad biståndsprövning avsåg personer 75 år och äldre, folkbokförda på Gotland och som enbart ansökte om serviceinsatser i form av städning, tvätt och/eller inköp samt trygghetslarm och matdistribution. Det fanns ingen möjlighet för den enskilde att fritt kunna disponera sin tid eller byta insatser inom ramen för sitt beslut. Det fanns ingen särskild avgiftstaxa utan högkostnadsskyddet gällde. Befolkningsprognos Diagrammet visar Gotlands befolkningsprognos 10 år framåt har Gotland 6359 invånare 75 år och äldre beräknas Gotland ha 9135 invånare 75 år och äldre. 3 (9)

37 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 Kommunernas ekonomi och styrning Det finns i dagsläget inte någon forskning som pekar på att äldre personer skulle ta äldreomsorg i anspråk utan att behöva sådana tjänster. I SOU 2017:21 framkommer att den typiske äldreomsorgstagaren är en ensamstående kvinna som är 85 år gammal och att de sökande oftast har tämligen stora omvårdnadsbehov redan vid ansökningstillfället. Under 2015 hade personer i åldersgruppen 65 år och äldre någon form av biståndsbeslutad socialtjänstinsats, varav 60 procent hade hemtjänst i ordinärt boende. Målgruppen som är i behov av hemtjänst bedöms inte öka med det nu aktuella förslaget, eftersom kommunen har möjligheter att genom sina beslut styra utbudets omfattning och prissättning på ett sådant sätt att kommunen når önskad effekt. Kostnader för hemtjänst Diagrammet visar hemtjänstkostnader (2017) och invånare per åldersgrupp. Källa: KPB Medborgarna och beviljad insats av hemtjänst Diagrammet visar andel personer som (2017) har respektive inte har hemtjänst med en åldersklassning i fem-års intervaller. I dagsläget är det 20,1% av Gotlands befolkning, 75 år och äldre som ansökt och beviljats hemtjänst. Hemtjänst 2018 totalt antal personer antal brukare hemtjänst 4 (9)

38 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 Beviljade trygghetslarm 2017 Sep 2018 Diagrammet visar hur många trygghetslarm som beviljats sedan 1 januari 2017 och ger en bild av omfattningen per månad gällande ansökningar och beviljade trygghetslarm. Källa: Treserva Hemtjänst som begrepp Hemtjänst är ett samlingsbegrepp för olika typer av insatser som den enskilde kan få i syfte att underlätta den dagliga livsföringen. Något schematiskt (ej utifrån IBIC) beskrivs nedan de insatser enskilda ansöker om med stöd av 4 kap. 1 SoL och regleras i riktlinje antagen av socialnämnden. Städning av bostaden Tvätt/klädvård Inköp av varor och tjänster Tillredning av måltider Distribution av mat. Personlig omvårdnad Ledsagning Sociala aktiviteter, bryta isolering Avlösning av anhörigvårdare i hemmet. Trygghetslarm Samtalsstöd och rådgivning 5 (9)

39 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 Trygghetslarm och boservice skulle kunna erbjudas enligt SoL 4:2a Socialförvaltningens arbetsgrupp föreslår att socialnämnden erbjuder insatsen trygghetslarm med stöd av 4 kap. 2a SoL för alla nya sökande. De som fått beviljat trygghetslarm enligt 4 kap. 1 SoL sker det ingen förändring för. Förutom trygghetslarm föreslås att den enskilde ska kunna ansöka med stöd av 4 kap. 2a SoL insatsen boservice. Insatser i begreppet boservice ska vara fullt valbara både gällande vilka insatser den enskilde önskar samt omfattning av dem utifrån det antal timmar man ansökt om. Boservice regleras i riktlinje för insatser beviljade enligt 4 kap. 2a SoL. Boservice föreslås innehålla följande insatser: Städning av bostaden Tvätt/klädvård Inköp av varor och tjänster Social aktivitet Ledsagning Observera att trygghetslarm föreslås vara ett eget beslut och boservice ett eget beslut, anledningen till att arbetsgruppen föreslår att de två insatserna åtskiljs är att trygghetslarm ska gälla oavsett ålder och har egen taxa. Båda insatserna ska omfattas av högkostnadsskyddet. Möjlighet att påverka utförandet Beslutet ska endast innehålla information om insatser enligt riktlinjer, antal timmar som den enskilde önskar och som beviljas. Boservice erbjuds på en generell nivå och den äldre ska ges utrymme för att påverka utformningen av insatsen som är beviljad med stöd av 4 kap. 2 a SoL. Den enskilde ska vara delaktig och ha inflytande. Utföraren ska tala om vad som är möjligt att utföra inom ramen för beslutet och gällande riktlinje. Vem kan ansöka enligt 4 kap. 2 a SoL? Förslag är att person fyllda 75 år och folkbokförd på Gotland ska efter ansökan beviljas insatser med stöd av 4 kap. 2 a SoL. Förslaget om 75 år grundar sig på att före 75 års ålder är beviljade insatser under 5% (2017) av samtliga personer som beviljats hemtjänst på Gotland. Efter 75 års ålder ökar antal beviljade insatser av hemtjänst. Möjligheten till förebyggande insatser genom att hemtjänstinsatser görs tillgängliga i ett tidigare skede, kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande äldreomsorg. I vilken omfattning ska boservice erbjudas? Förslag är att boservice ska erbjudas 1-7 timmar/mån. Den enskilde kan ansöka om minimum 1 timma/mån och maximalt 7 timmar/mån. Den enskilde kan alltid ansöka om insats/er med stöd av 4:1 SoL och får då en sedvanlig utredning och beslut om insats/er. 6 (9)

40 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 Vad kommer det att kosta den enskilde? Förslag är att högkostnadsskyddet ska gälla för insatser beviljade med stöd av 4 kap. 2 a SoL. Kostnaden skulle enligt beräkning bli 248 kronor per timme (utan högkostnadsskydd) och då ligga i nivå med tjänster som utförs med RUT-avdrag (240 kronor). För insatsen trygghetslarm föreslås kostnaden vara oförändrad (350 kronor/mån, 2018) och ingå i högkostnadsskyddet precis som tidigare. Vistelsebegreppet Av 2 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453, SoL) framgår att socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd de behöver. Kommunens yttersta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän, men kommunen har skyldighet att tillfälligt bistå den enskilde, med insatser i väntan på att ansvarig huvudman ger behövliga insatser. Vistelsebegreppet infördes med den grundläggande och praktiska avsikten att den enskilde som vistas i kommunen och där får behov av bistånd, ska kunna få stöd och hjälp av kommunen om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Det är således den kommun där den enskilde befinner sig när hjälpbehovet inträder som har ansvaret för att den enskilde får den hjälp som han eller hon behöver. Det är oftast den kommun där personen har sitt permanenta boende. Vistelsebegreppet bör emellertid inte leda till att vistelsekommunen ska vidta alla de åtgärder som kan behövas när den enskilde är bosatt i annan kommun. Kommunens skyldighet att pröva en persons behov av bistånd påverkas dock inte av vistelsetidens längd. Gäller vistelsebegreppet vid förenklat beslutsfattande? Beslutet ska dokumenteras enligt 11 kap. 5 och 6 Beslut enligt den nya bestämmelsen om förenklat beslutsfattande är inte överklagningsbara genom förvaltningsbesvär utan kan enbart bli föremål för domstolsprövning genom s.k. laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725). Överklagan av beslut med stöd av 4 kap. 2 a SoL kan inte ske i förvaltningsrätten, vilket ger anledning till att vistelsebegreppet inte kan ingå i förenklat beslutsfattande. För att kunna överklaga beslut med stöd av 4 kap. 2 a SoL måste man vara folkbokförd på Gotland. Dokumentation och uppföljning av insatser som erbjuds utan föregående behovsprövning Genomförandet av beslutade insatser kan utföras antingen i kommunal regi eller av privata utförare från vilka kommunen upphandlar tjänster. Besluten ska dokumenteras och följas upp enligt bestämmelserna om dokumentation i 11 kap. 5 och 6 och 7 kap. 3 SoL. Kommunen har det yttersta ansvaret för att enskilda får den hjälp och det stöd som de behöver samt att insatserna är av god kvalitet (2 kap. 1 och 3 kap. 3 SoL). Privata utförare som utför insatser enligt SoL har ett ansvar för att insatserna är av god kvalitet, att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet och för att kvaliteten i verksamheten systematiskt utvecklas och säkras. Utgångspunkten för uppföljning av insatser utan behovsprövning blir inte den äldres behov. Utgångspunkten blir i stället äldres uppfattning om tjänsterna, hur tjänsterna motsvarar kommunens riktlinjer och hur de förhåller sig till kravet på god kvalitet och till värdegrunden. Riktlinjerna måste vara tydliga så att det är möjligt att göra en sådan bedömning. Genom att den äldres önskemål utgör en av grunderna för uppföljningen torde den äldres delaktighet och självbestämmande kunna öka. 7 (9)

41 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 IBIC individens behov i centrum Socialstyrelsen har utvecklat IBIC (individens behov i centrum) som är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. och socialförvaltningen Inom Regionens äldreomsorg och omsorg om funktionsnedsatta pågår ett stort arbete med att införa IBIC. I lagrådsremissen som rör förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre kan man utläsa att flera remissinstanser efterlyst klargörande över hur den nya bestämmelsen om förenklat beslutsfattande kommer att påverka användandet av IBIC. Somliga remissinstanser har gjort gällande att IBIC inte kommer att användas då uppgifter om äldres behov minskar vid ett förenklat beslutsfattande. Lagrådsremissen utvecklar resonemanget och menar att IBIC alltjämt fyller en viktig funktion och skillnaden blir att den första kartläggningen görs i samband med den första uppföljningen i ett förenklat beslutsfattande och inte vid en första utredning. Förslag till riktlinje för beslut med stöd av 4 kap. 2 a SoL Myndighetsavdelningen är representerad i arbetsgruppen och har under utredningstiden arbetat med förslag till riktlinje med stöd av 4 kap. 2a SoL. Förslaget behöver bearbetas ytterligare därav en av anledningarna till att arbetsgruppen föreslår en förlängd utredningstid. Arbetsgruppen skulle även vilja invänta Socialstyrelsen som via Nätverket IBIC kommer att arbeta med förslag till hur en riktlinje skulle kunna utformas. Konsekvenser för företag Förslaget medför inte att företag påförs skyldigheter eller särbehandlas. Förslaget ger kommunerna utökade befogenheter inom socialtjänstens område och innebär inga förändringar när det handlar om kommunernas möjligheter att ingå avtal med privata aktörer på området. Företagens konkurrensförhållanden påverkas inte. Digitalisering Det pågår ett digitaliseringsarbete inom socialtjänsten. Förenklat beslutsfattande med stöd av 4 kap. 2a SoL skulle mycket väl kunna digitaliseras och robotiseras. E-tjänst kan införas redan i dagsläget. Robotisering kräver ett utvecklingsarbete av leverantören för verksamhetssystemet Treserva. Dialog har inletts med leverantören och sakfrågan behöver utredas ytterligare och det behövs genomföras en analys- och konsekvensbeskrivning. Bedömning Genom förslaget till lagändring ges kommunen möjlighet att utveckla nya former för att erbjuda service och omsorg till äldre och möjlighet och tillgängliggöra hemtjänstinsatser av mer generell natur i ett tidigt skede, vilket kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande äldreomsorg. Ett ökat inslag av förebyggande insatser ökar även möjligheterna att kunna erbjuda insatser som på ett mer träffsäkert sätt svarar mot den enskildes behov, när behoven av stöd ökar och det blir aktuellt med en individuell behovsprövning. Administrativa kostnader och resurser i form av handläggare bedöms kunna fördelas där de bäst behövs vid befogenhet att erbjuda hemtjänst till äldre utan behovsprövning. 8 (9)

42 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/100 För att kunna ta ställning till införande av förenklat beslutsfattande för äldre krävs det ett mer omfattande underlag med utgångspunkt från perspektiv såsom brukare, ekonomi, kvalitet, och medarbetare. Underlaget bör även uppmärksamma pågående arbete och erfarenheter från andra kommuner, organisation, konsekvenser för verksamhetssystem, koppling till IBIC, statistik och uppföljning samt möjligheten till digitalisering. Representanter i arbetsgruppen Representanter i arbetsgruppen har varit från myndighetsavdelningen, ekonomiavdelningen samt kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 24 oktober 2018 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Hanna Ogestad, kvalitetschef 9 (9)

43 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 4 Protokollsutdrag SON 53 SON 53 Förenklat beslutsfattande för äldre SON 2018/100 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialförvaltningen får i uppdrag att redovisa ett underlag till införande av förenklat beslutsfattande med utgångspunkt från brukare, ekonomi, kvalitet och medarbetare. Underlag redovisas till socialnämnden i oktober Pensionärsrådet ska ges möjlighet att lämna synpunkter på det underlag som presenteras för nämnden i oktober Sammanfattning Den 23 mars 2018 fattar regeringen beslut om införande av förenklat beslutsfattande för äldre. Införande av förenklat beslutsfattande kommer att vara frivilligt för kommunerna att införa. Syftet är att ge de kommuner som så önskar möjlighet att bevilja äldre kvinnor och män insatser inom äldreomsorg på ett enklare sätt och med större utrymme för delaktighet och självbestämmande. Den nya bestämmelsen innebär att den äldre får hemtjänst i den omfattning som kommunen angett i sina kommunala riktlinjer om insatsen beviljas med stöd av den föreslagna 4 kap. 2 a socialtjänstlagen (SoL). Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli Bedömning Genom förslaget till lagändring ges kommunen möjlighet att utveckla nya former för att erbjuda service och omsorg till äldre och möjlighet och tillgängliggöra hemtjänstinsatser av mer generell natur i ett tidigt skede, vilket kan minska eller skjuta upp behovet av mer omfattande äldreomsorg. Ett ökat inslag av förebyggande insatser ökar även möjligheterna att kunna erbjuda insatser som på ett mer träffsäkert sätt svarar mot den enskildes behov, när behoven av stöd ökar och det blir aktuellt med en individuell behovsprövning. Administrativa kostnader och resurser i form av handläggare bedöms kunna fördelas där de bäst behövs om kommunerna får befogenhet att erbjuda hemtjänst till äldre utan behovsprövning. För att kunna ta ställning till införande av förenklat beslutsfattande för äldre krävs det ett omfattande underlag med utgångspunkt från perspektiv såsom brukare, ekonomi, kvalitet, och medarbetare. Underlaget bör även uppmärksamma erfarenheter från andra kommuner som redan infört förenklad handläggning, konsekvenser för verksamhetssystem, koppling till IBIC samt möjligheten till digitalisering. Förvaltningen ska återkomma och presentera underlag på socialnämndens sammanträde i oktober Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 16 mars Forts. 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

44 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 4 Protokollsutdrag SON 53 Forts. 53 Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Ordförande yrkar att pensionärsrådet ska ges möjlighet att lämna synpunkter på det underlag som presenteras för nämnden i oktober Socialnämndens ledamöter instämmer i yrkandet. Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Hanna Ogestad, kvalitetschef 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

45 Socialförvaltningen Christina Godarve Bilaga 5 Tjänsteskrivelse SON 2018/383 7 november 2018 Socialnämnden Granskning av intern kontroll inom ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar socialförvaltningens svar som sitt eget yttrande till Region Gotlands revisorer. Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna inom Region Gotland granskat om socialnämnden säkerställer en tillfredsställande intern kontroll vid handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Granskningen visar ett antal brister som revisorerna önskar svar på. Ärendebeskrivning PwC har på uppdrag av revisorerna inom Region Gotland granskat om socialnämnden säkerställer en tillfredsställande intern kontroll vid handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Granskningen visar att detta delvis uppfylls. Detta framförallt då de kontrollaktiviteter som utförs inte finns dokumenterade som tydliga rutiner. Revisorerna önskar svar på hur nämnden skall säkerställa följande områden. Tydliggör hur, och delge att uppföljning av nämndens kvalitetsgarantier görs. Kvalitetsgarantin gås igenom en gång per år på arbetsplatsträffar, APT. Genomgången dokumenteras i APT-protokollet. Dokumentera de rutiner för kontrollaktiviteter som idag utförs för att säkerställa att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas samt för kontroll av att handläggningen sker rättssäkert. Avsläppet av det ekonomiska biståndet görs tidigast varje vardag kl Innan pengarna släpps iväg har enhetschef på stöd- och försörjningsenheten godkänt dagens transaktioner. Rutinen för detta är att en lista med alla utbetalningar tas fram från verksamhetssystemet Procapita. Därefter gås alla utbetalningar över 7000 kronor igenom samt några slumpvis utvalda. Kontrollen 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

46 Bilaga 5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/383 sker genom att enhetschef går in i ärendet, kontrollerar att beräkningen är rätt och att underlag för bifall, respektive avslag, finns dokumenterat. När kontrollen är färdig, och inga felaktigheter upptäckts, skickas ett mail till berörda assistenter, som sedan tar processen vidare. Vid upptäckt av felaktigheter eller frågetecken tas utbetalningen bort. Enhetschef tar därefter kontakt med ansvarig handläggare, som får rätta felen eller räta ut eventuella frågetecken. Bifogat finns rutinen för avsläppet där även rutinen för överföringen är med. Upprätta rutiner för avstämning av att överföring från försystem till huvudbok är fullständig och riktig. Alla utbetalningar som registreras måste skickas iväg till Plusgiro eller Bankgiro för att komma betalningsmottagaren till godo. Dessutom skickas också betalningarna iväg till kommunens ekonomisystem för bokföring. Detta görs i modulen Överföring betalningar. När man väljer knappen Överför innebär det att överförföring av betalningarna till integrationsrutinen för remittering och bokföring (summorna är därmed lika i både filen till remittering och utbetalning). Bifogat finns rutinen för avsläppet där även rutinen för överföringen är med. Dokumentera de kontroller som har utförts av att utbetalningar sker korrekt. De listor som dras ut efter betalning signeras av assistent och lämnas till berörd chef. Listorna sparas sedan. Bedömning Med ovanstående rutiner är förvaltningens bedömning att säkerheten vid utbetalningar är tillgodosedd. Beslutsunderlag Revisionsskrivelse daterad Processkarta över utbetalning av medel. Tjänsteskrivelse daterad 7 november Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till RS- registrator med kopia till carin.hultgren@pwc.com 2 (2)

47 Bilaga 5 Lifecare Handläggaren skapar utbetalningsunderlaget i Lifecare. Procapita Chef gör en förhandskontroll av varje betalning (sker varje dag). Om allt stämmer sänder chef ett ok (via mail) till assistent att allt är klart för avsläpp (utbetalning). Bilaga 1 Assistent nr 1 skapar betalningsunderlag - Skapar integrationsfil med nya bokföringstransaktioner - Skapar remiteringspost - Gör en överföring av betalning Bilaga 2 Corporate Net Bank (avsläpp med digital signering av två personer) Assistent nr 1 - Loggar in med etjänstekort i Corporate Net Bank. Rättar eventuella fel. Signerar digitalt. Bilaga 3 Assistent nr 2 Loggar in med etjäsntekort i Corporate Net Bank. Kontrollerar underlag och signerar digital som person nr 2.

48 Bilaga 5 Bilaga 1 - Kontroll av betalningar Chef 1 Logga in med Chefsrollen. 1. Klicka på Överföring betalning Överföring betalning

49 Bilaga Välj EKB ensamkommande barn i rullgardinen ekonomisk enhet 3. Klicka på Sök 4. Kontrollera ev. betalningar i rutan betalningar Om allt är ok. Skicka ett mail till avsläppsgruppen med ett meddelande att allt är kontrollerat. (OBS! ska ske senast varje dag).

50 Bilaga 5 Bilaga 2 Skapa betalningsunderlag 1. Spärra, kontrollera, godkänd, överför underlaget 1. Klicka på överföring betalning för att kunna spärra, kontrollera, godkänna och överföra en betalning.

51 Bilaga Spärra Efter att chefen har godkänt underlaget spärrar man detta för ändringar. Klicka på ikonen Spärra. 2. Kontrollera Välj knappen Kontrollera för kontroll om det finns några felaktiga betalningar. Om det finns felaktiga betalningar syns detta dels genom att det i fönstrets vänstra del står FEL, dels tänds fliken Felaktiga. Korrigera felen och klicka på kontrollera igen. Om inga felaktigheter hittas visas texten Kontrollerad OK till vänster och knappen Godkänn blir valbar. 3. Godkänd Du klickar på knappen för att godkänna att betalningarna överförs. När du har klickat på knappen Godkänn tänds en Stopp-markering i knappen Godkänn, vilket gör att du kan upphäva godkännandet om du på nytt klickar på knappen. 4. Överför Välj knappen Överför vilket innebär att du överför betalningarna till integrationsrutinen för remittering och bokföring (FtB). Skriv ut attetlista & sammandragslista (A lista till Marie/Gunvor. S lista till Gunilla/Annelie) (välj sedan nästa ekonomiska enhet och gör likadant) När du gått igenom alla enheterna: Öppna excellfilen, som finns i (G:\sof\livboj\allmänt\överföringar) Fyll i summorna för Bankgiro och PG Spara filen i Överföringsmappen (samma som ovan) Skriv ut filen

52 Bilaga 5 2. Skapa remitteringspost 1. Klicka på Överföring betalning Skapa remitteringspost Här skapar du filer till Post- och bankgiro. Klicka på knappen Skapa betalningsfil. Under Info om skapade betalfiler presenteras antal hämtade remitteringsposter samt summa remitteringsposter. Jämför excellfilens summor med summorna i "info om skapade betalningsfiler". Skriv OK samt antal poster i excellfilen om det stämmer. Stäng.

53 Bilaga 5 3. Skapa integrationsfiler 1 Klicka på skapa integrationsfiler Här skapas en integrationsfil med nya bokföringstransaktioner. och eventuella poster till leverantörsreskontra. Innan uppstart visas antal poster som finns att överföra och vad dessa motsvarar i debet och kredit. När bearbetningen är klar visas resultatet i 'Avstämningsuppgifter för skapad fil'. Denna logg från bearbetningen kan även skrivas ut genom klick på knapp i vektygsraden. Totalbeloppet på excellfilen skall överensstämma med summan som finns på skärmen. Om det stämmer - klicka på Starta Stäng

54 Regionens revisorer Sign: Region Gotland Reception Visborg Bilaga 5 Revisionsskrivelse Datum Regionstyrelsen Socialnämnden Granskning av intern kontroll inom ekonomiskt bistånd PwC har på uppdrag av revisorerna inom Region Gotland granskat att socialnämnden säkerställer en tillfredsställande intern kontroll vid handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Granskningen visar att detta delvis uppfylls. Detta framförallt då de kontrollaktiviteter som utförs inte finns dokumenterade som tydliga rutiner. Inom verksamheten finns en övergripande styrning som bedöms som ändamålsenlig och aktuell. Aktiviteter som utförts för att nå målen följs upp. Kvalitetsgarantier formuleras i nämndens styrning men det har inte framkommit att detta följs upp, något som revisorerna ser som en förutsättning för styrning. Det finns rutiner för handläggning och dokumentation vilka hänvisar till Socialstyrelsens vägledning och normer vilket bedöms säkerställa att aktuellt rättsläge följs. En processkarta med bilagor beskriver processen för utbetalning/avsläpp, vilket överensstämmer med vad som framkommer vid intervjuer. De kontrollaktiviteter som utförs för att säkerställa att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas finns ej dokumenterade, vilket innebär en sårbarhet. Om överföring från försystem till huvudboken är fullständig och riktig går inte att bedöma då avstämning inte genomförs. Rutiner och arbetssätt ger stöd för en rättssaker handläggning, dock finns inte heller denna struktur dokumenterad. Övervakande aktiviteter gällande behörigheter genomförs kontinuerligt enligt dokumenterade rutiner vilket bedöms som tillfredställande. I rapporten redovisas iakttagelserna i sin helhet kopplat till de kontrollmål som varit ledande i denna granskning, vilken även utmynnar i ett antal rekommendationer Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl Org nr E-postregiongotland@gotland.se Webbplatswww.gotland.se

55 Bilaga 5 Regionens revisorer 2(2) Rapporten överlämnas till socialnämnden för yttrande och till regionstyrelsen för kännedom. Revisionen önskar svar på vilka åtgärder som kommer att vidtas med anledning av granskningens resultat. Svar önskas senast den 4 december Svaret skickas till registrator i Region Godand på adress registratorrs@godand.se med kopia till sakkunnigt biträde carin.hultgren@pwc.com För Region Godands revisorer Carin Backlund Ordförande J J

56 Bilaga 5 Revisionsrapport Lena Brönnert Susanne Lindberg September 2018 pwc.

57 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning Metod 4 2. Iakttagelser och bedömningar Övergripande styrning Processen för handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd Verksamhetssystem och behörighet Uppföljning och övervakande aktiviteter 9 3. Revisionell bedömning och rekommendationer 12 Bilaga i - Processkartläggning 15 September av 16 Region Gotland PwC

58 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna inom Region Gotland granskat om socialnämnden säkerställer en tillfredsställande intern kontroll vid handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Granskningen visar att detta delvis uppfylls. Detta framförallt då de kontrollaktiviteter som utförs inte finns dokumenterade som tydliga rutiner. Kontrollmålen visar följande: Inom verksamheten finns en övergripande styrning som bedöms som ändamålsenligt och aktuell. I delårsrapporter och verksamhetsberättelse följs utfall av dessa aktiviteter för att nå målen. Kvalitetsgarantier formuleras i nämndens styrning. Vi har dock inte kunnat se hur dessa följs upp. Det finns rutiner för handläggning och dokumentation. Hänvisningen till Socialstyrelsens vägledning och normer säkerställer att aktuellt rättsläge följs. En processkarta med bilagor beskriver processen för utbetalning/avsläpp, vilket överensstämmer med vad som framkommer vid intervjuer. Det saknas dokumentation för att kontrollaktiviteter ska göras för att säkerställa att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas. Kontroll av utbetalningar genomförs dock kontinuerligt, vilka även innebär en kontroll av beslut och journalföring i ett antal ärenden. Om överföring från försystem till huvudboken är fullständig och riktig går inte att bedöma då avstämning inte genomförs. Verksamhetssystemet i sig innebär inte ett stöd för en rättssaker handläggning. De rutiner och arbetssätt som beskrivits vid intervjuerna ger dock stöd för detta, vilket innebär kontroller och även kontinuerliga diskussioner i handläggargruppen. Dessa stöds dock inte av dokumenterade rutiner, vilket innebär en sårbarhet vid exempelvis personalomsättning på enhetschefstjänsten. Övervakande aktiviteter gällande behörigheter, en intern kontroll, görs då loggar tas fram för kontroll av att endast behöriga handläggare hanterar ärendet. Rutinerna är dokumenterade. Uppföljning sker också månadsvis av med hjälp av statistik som visar utbetalning per handläggare m.m. Efter genomförd granskning lämnas följande rekommendationer till nämnden: Tydliggör hur, och delge att uppföljning av nämndens kvalitetsgarantier görs. Vi ser detta som en förutsättning för att de ska vara styrande. Dokumentera de rutiner för kontrollaktiviteter som idag utförs för att säkerställa att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas samt för kontroll av att handläggningen sker rättssäkert. Upprätta rutiner för avstämning av att överföring från försystem till huvudbok är fullständig och riktig.. Dokumentera de kontroller som har utförts av att utbetalningar sker korrekt. September av 16 Region Gotland PwC

59 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd l. Inledning 1.1. Bakgrund Ekonomiskt bistånd är välfärdssystemets yttersta skyddsnät. Det ska säkerställa rätt till en skälig levnadsnivå vilket preciseras i riksnormen för försörjningsstöd. Det ska ge hjälp när de generella systemen är otillräckliga och ska träda in tillfälligtvis vid korta perioder av försörjningsproblem. Prövningen av ekonomiskt bistånd ska vara individuell och ta hänsyn till omständigheterna i det specifika fallet. I arbetet med ekonomiskt bistånd är socialtjänstens huvuduppgift att hjälpa personer så att de kan klara sin försörjning på egen hand. Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet är uppnått. Utbetalning av ekonomiskt bistånd i Region Gotland uppgick år 2017 till 50,1 mnkr och för år 2016 till 47,1 mnkr vilket utgör en betydande kostnad. Förklaringen är fler hushåll med nya gotlänningar, som ännu inte kommit igång med sin etableringsersättning samt flera hushåll där dagarna med aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen är slut. Totalt har antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd dock minskat medan utbetalningarna per hushåll ökat. Den totala kostnaden inklusive personalkostnader m m har ökat med sex procent till 61,5 mnkr 2017, vilket dock är ett överskott mot budget om 3,9 mnkr. Utbetalning av ekonomiskt bistånd baseras på beslut som dokumenteras i kritiska verksamhetssystem där kraven på god säkerhet är av yttersta vikt. Konsekvenserna av bristande rutiner och kontroller kan få både ekonomiska och förtroendemässiga följder. Revisorerna har utifrån genomförd risk- och väsentlighetsanalys beslutat att granska den interna kontrollen inom verksamheten Syfte och revisionsfråga Granskningen ska besvara följande övergripande revisionsfråga: Säkerställer socialnämnden att det finns en tillfredsställande intern kontroll vid handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd? Kontrollfrågor Övergripande styrning Finns det policys, riktlinjer och regler inom området som är ändamålsenliga och aktuella? Finns rutiner för att följa upp att styrningen efterlevs? Processen för handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd Finns tydliga rutiner gällande godkännande och utbetalning? Finns det dokumenterade kontrollaktiviteter som säkerställer att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas? Är överföring från försystem till huvudboken fullständig och riktig? September av 16 Region Gotland PwC

60 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Verksamhetssystem och behörighet År verksamhetssystem ändamålsenligt för att säkerställa en rättssaker handläggning? Säkerställs en god intern kontroll av behörighetsstruktur i berörda system? Uppföljning och övervakande aktiviteter Genomförs det löpande uppföljningar av utbetalningar? Finns det övervakande aktiviteter? 1.3. Revisionskriterier Revisionskriterierna utgör underlag till de bedömningsgrunder som uttrycks i kontrollmålen. Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Socialtjänstlagen 1.4. Avgränsning En avgränsning görs så tonvikt ligger på bedömning av utformningen av processen och designen av kontrollerna. Under respektive intervju har vi eftersträvat att ta del av de underlag som finns för att bedöma om de är adekvata och kan utgöra underlag för test av kontroll Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer med socialdirektör, avdelningschef för individ- och familjeomsorgen, enhetschef för stöd- och försörjningsenheten, ekonom, controller och systemförvaltare. Vidare har en genomgång av riktlinjer och regler kring processen för utbetalning av ekonomiskt bistånd gåtts igenom. En generell processkartläggning har gjorts utifrån följande områden: - Övergripande information om processen inklusive övervakande kontroller - Behörighetsadministration - Ansökan - Registrering - Beräkning - Beslut - Utbetalning - Uppdatering av huvudbok och avstämning mellan försystem och huvudboken Rekommendationer avseende identifierade brister har förts fram i rapporten. September av 16 Region Gotland PwC

61 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd 2. Iakttagelser och bedömningar Ansvar för handläggning av ekonomiskt bistånd finns inom socialnämndens individ- och familjeomsorg. Bokslutet för 2017 visade ett resultat om drygt 61,5 mnkr vilket är en positiv avvikelse mot budget med 3,9 mnkr. Förvaltningen organiseras i beställar- och utförarorganisation. Handläggning av ekonomiskt bistånd organiseras inom enheten för försörjningsstöd som finns i avdelningen för individ- och familjeomsorg. Här finns 16 tjänster som handläggare, två administrativa assistenter, två förste socialsekreterare och en enhetschef. Verksamheten har alla tjänster besatta. Förutom ansökningar om försörjningsstöd handläggs familjefridsärenden och dödsboanmälningar här, det senare utförs av en timanställd. Under 2017 genomfördes en enkätundersökning bland personer som varit i kontakt med verksamheten. Denna visade att en mycket hög andel upplevde att det var lätt att få kontakt med socialsekreterare (96 %) och var nöjda med det stöd som gavs (90 %) Övergripande styrning I nämndens verksamhetsplan för 2018 framgår att nämnden prioriterar ett antal aktiviteter utifrån regionfullmäktiges mål och utvecklingsområden. För varje aktivitet tydliggörs ansvar och mätbara mål sätts för att möjliggöra en mätning av om målet kan bedömas som nått. Ett av dessa områden är "ökad rättssäkerhet och dokumentation", där aktiviteten är att "säkra att alla medarbetare har kunskap kring dokumentationen". Det mätbara målet är att 100 % av samtliga medarbetare har detta. En annan aktivitet här är att införa systematisk dokumentationsgranskning, där målet är att detta genomförs inom alla avdelningar. Ansvarig för dessa är avdelningschefen. Dessa följs upp i vid delar och i verksamhetsberättelsen. I delårsrapport i 1 framgår att arbete med att säkra att medarbetarna har goda kunskaper i dokumentation pågår utifrån ett framtaget utbildningsmaterial och genom att utveckla metoder i dokumentationsgranskning. I januari infördes möjligheter att söka ekonomiskt bistånd via e-tjänst. Nämndens protokoll från mars visar att 30 % av klienterna gått över till detta sätt. Förändringen innebär att sökande endast behöver träffa handläggaren i samband med den första ansökan och följande sker digitalt. Handläggningstiden beräknas kunna halveras och ett mål är satt att 50 % av ansökningarna ska ske digitalt. Detta har medfört ett förändrat arbetssätt som innebär färre kontroller och ett ökat förtroende för att sanningsenliga uppgifter lämnas. Detta har upplevts som positivt. I delårsrapporten följs även kostnader för ekonomiskt bistånd under årets månader samt orsakskoderna arbetslös, sjukskriven och övrigt för unga vuxna och vuxna, antal hushåll med ekonomiskt bistånd varav unga vuxna samt kostnader för ekonomiskt bistånd Socialnämnden: Delårsrapport Fastställd Ärendenummer SON 2018/5 September av 16 Region Gotland PwC

62 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Enligt intervjuerna har nämnden beslutat om en inriktning som säger att av de som uppbär ekonomiskt bistånd ska ett högre antal få sysselsättning. Nämndens protokoll från mars visar att nämnden ansökt om deltagande i SKL:s projekt "Bryt långvarigt bidragsberoende", vilket innebär att ta del av aktuell forskning, kompetensutveckling, ledarskapsutbildning och att vara med i utvärdering gällande bedömningsinstrument och brukarmedverkan. Vi har tagit del av "Kvalitetsgaranti" för ekonomiskt bistånd. Här framgår att den som söker ekonomiskt bistånd "har rätt att förvänta sig"; tystnadsplikt hos personalen, tid för personligt besök inom två veckor, att alltid kunna nå en handläggare under telefontid, att barns behov uppmärksammas vid bedömning, att bli bemött på ett bra sätt av kunnig och professionell personal, samt att få information om rättigheter. Dessa nämndes vid intervjuerna men det har inte framkommit att eller hur detta följs upp. Inom socialförvaltningen ges en skriftlig information 2 som berör mottagande av gåva, ersättning, belöning och förmåner från enskilda för att säkerställa en rättssaker handläggning. Vägledande rutiner finns digitalt 3 för dokumentation vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Denna kan ses som ett förtydligande av lagstiftningen och övrigt regelverk som styr handläggningen. Här berörs skäl för en kontinuerlig dokumentation som ska vara lättbegriplig för den enskilde, att den enskilde ska upplysas om rättigheter och skyldigheter samt möjligheten att överklaga. Den ger även en struktur för den utredning som är grund för beslut om ekonomiskt bistånd. I detta dokument finns även de summor för högsta godtagbara kostnad för boende som nämnden uppges ha beslutat om4. Vid intervjuerna framkommer att Socialstyrelsens vägledning vid handläggning och dokumentation är levande i verksamheten. Denna förtydligar lagstiftningen och ska underlätta den praktiska tillämpningen för den som arbetar med ekonomiskt bistånd. 5 Bedömning Inom verksamheten finns en övergripande styrning som bedöms som ändamålsenligt och aktuell. Nämnden har i målstyrningen prioriterat aktiviteter. Dessa ska följas upp genom att målen görs mätbara. I delårsrapporter och verksamhetsberättelse följs utfall av dessa aktiviteter för att nå målen. Kvalitetsgarantier formuleras i nämndens styrning. Vi har dock inte kunnat se hur dessa följs upp. Det finns rutiner för handläggning och dokumentation. Hänvisningen till Socialstyrelsens vägledning och normer säkerställer att aktuellt rättsläge följs. Hur detta följs upp framkommer i följande kapitel. 2 Region Gotland: Nyanställd i socialförvaltningen (odaterad) 3 Region Gotland: Dokumentation vid ansökan om försörjningsstöd id=5889&template underskrift mall2 4 id=70294&template=utskrift malm Enligt nämndens beslut SON Socialstyrelsen (2013): Ekonomiskt bistånd. Handbok för socialtjänsten September av 16 Region Gotland PwC

63 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd 2.2. Processen för handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd En processkarta 6 (se bilaga) för att visualisera handläggningsprocessen vid nyansökan respektive återansökan av försörjningsstöd har tagits fram. Denna visar rutiner för fördelning av ärenden, kontakter med och information till den sökande, vilka steg handläggaren vidtar i handläggningsprocessen samt dokumentation. Denna kommenteras vid intervjuerna. Vid intervjuerna beskrivs handläggningsprocessen så här; Ansökan och registrering Mellan tre till åtta ansökningar inkommer per dag, ofta via telefonkontakt eller via digital ansökan. Vid en telefonintervju inhämtas information om bakgrund till ansökan, orsak till behov av ekonomiskt bistånd, egna lösningar på situationen, eventuella akuta behov, utgifter och ekonomiska medel. En provberäkning görs. Den information som lämnas i samband med denna leder till att cirka hälften inte fullföljer ansökan då det inser att de inte kommer att vara berättigade till bistånd. Härefter bokas ett personligt besök in inom 14 dagar för de sökande. Vid detta tillfälle ska den sökande ta med samtliga underlag och intyg samt en ifylld ansökan. En lathund finns för vilka dokument som ska efterfrågas. Vid intervjuerna framkommer att personliga besök är viktiga för att säkerställa att ansökan görs av en person som finns i landet. Utredning, beräkning och beslut Då samtliga underlag inkommit görs en utredning som utmynnar i ett beslut. Denna skickas till den sökande. Om beslutet innebär att bistånd beviljas har den sökande i regel tillgång till den beviljade summan dagen därpå. Handläggningen görs av en nybesökshandläggare. Om situationen påvisar ett långvarigt behov av bistånd flyttas ärenden till en annan handläggare. Information om fortsatta ansökningar, återansökan och en mall som ska användas ges via nätet men även vid personlig kontakt. Vid de följande ansökningarna efterfrågas underlag endast för situationer som innebär en förändring från föregående ansökan. Detta kan exempelvis vara ett nytt hyreskontrakt, ett aktuellt läkarintyg o dyl. Detta innebär att handläggaren litar på att de underlag som visats vid första ansökan fortfarande är gällande. Vid tveksamheter tas en kontakt och underlag efterfrågas. Detta arbetssätt är, enligt enhetschefen, överensstämmande med hur många andra myndigheter gör och har arbetats fram i syfte att nå målet om att hälften av återansökningarna ska göras digitalt. Vid behov av akut bistånd kan enheten bevilja ett kontantkort. Två av assistenter har behörighet att attestera detta, vilket kan beslutas av samtliga handläggare. Detta sker i fall där den sökande inte har något konto, vilket kan vara exempelvis en nyanländ person. Verksamheten kan även bevilja rekvisition för att handla matvaror. Utbetalning (avsläpp) Utbetalning initieras av ekonomiassistent efter att enhetschef har kontrollerat utbetalningar framtagna av handläggare (rutiner för detta beskrivs i kapitel 2.4). Ekonomiassi- 6 Flöde Medborgartjänst. Framgår inte vem som tagit fram denna eller när. September av 16 Region Gotland PwC

64 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd stenten skapar betalningsfil samt bokföringsfil. Vid betalningen till bank sker inloggning i internetbank där signering krävs av två personer vilket innebär att ytterligare en ekonomiassistent deltar. Processen för utbetalning benämns inom enheten som "avsläppsprocessen". Uppdatering av huvudbok och avstämning mellan för system och huvudboken Efter enhetschefens godkännande se ovan, skapar ekonomiassistenten en fil med bokföringstransaktioner som automatiskt förs över till redovisningssystemet. Denna fil innehåller inga personuppgifter varför de personer som har tillgång till huvudboken inte kan se vem som har erhållit ekonomiskt bistånd. Kostnaden för utbetalning av ekonomiskt bistånd redovisas på separat kostnadskonto men avstämning av saldot på kontot kontrolleras inte mot uppgifter i försystem. Bedömning En processkarta med bilagor beskriver processen för utbetalning/avsläpp, vilket överensstämmer med vad som framkommer vid intervjuer. Det saknas dokumentation för att kontrollaktiviteter ska göras för att säkerställa att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas. Om överföring från försystem till huvudboken är fullständig och riktig går inte att bedöma då avstämning inte genomförs Verksamhetssystern och behörighet Rättssaker handläggning Verksamhetssystemet, LifeCare, är ett stöd för handläggning och dokumentation. Det innehåller dock inte funktioner som säkerställer en rättssaker handläggning. För detta förutsätts en kunskap hos respektive handläggare om de regler som finns i framförallt Förvaltningslagen, Offentlighets- och sekretesslagen samt Socialtjänstlagen och Socialtjänstförordningen. Om handläggaren har annan utbildning än socionomexamen ges en extern utbildning i socialrätt om 7,5 högskolepoäng. För att säkerställa en rättssaker handläggning ses de ärendegenomgångar som i:e socialsekreterare gör cirka två gånger om året med respektive handläggare som viktiga. Kontroller görs även kontinuerligt av journalföring samt vid medarbetarsamtal. Rättssäkerhet berörs vid introduktion av nyanställda, som följs av en mentor under tre månader och då inte fattar egna beslut. Handläggare träffas initialt varje dag under en timma för att diskutera bedömningar. Vid arbetsplatsmöten, som sker ca var tredje vecka, diskuteras bland annat en aktuell dom fattad av högre instans, för att utveckla kunskap om rättsläget. Enhetschefen menar att handläggarna uppmuntrar sökande, som inte är nöjda med fattat beslut, till att överklaga beslut som den sökande inte är nöjd med. Processen från överklagan till beslut i högre instans beskrivs som relativt snabb (tre veckor). Antalet överklagningar har i år varit ca stycken. Av dessa har verksamhetens beslut fastställts i 96 % av fallen. September av 16 Region Gotland PwC

65 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Behörighet Ansvarig chef ansvarar för tilldelning av handläggarens behörighet i verksamhetssystemet. Systemansvarig ansvarar för att ge behörigheten samt att ge utbildning. Handläggaren (förutom nyanställd) har behörighet att se och fatta beslut för sina aktuella ärenden. Förste socialsekreterare och enhetschef har tillgång till samtliga ärenden. Under semesterperioden har samtliga handläggare behörighet att se och fatta beslut i samtliga ärenden. Vid sökning på personnummer kan dock samtliga handläggare se aktuellt ärenden, enligt systemförvaltaren kan dock vissa ärenden undantas från detta. Vid nyanställningar och ändringar samt avslut meddelar ansvarig chef detta till systemförvaltningen via en e-tjänst och därefter genomför systemansvarig begärda förändringar. För att säkerställa att behörigheter är aktuella tas varje halvår samtliga anställdas behörigheter fram och skickas till respektive chef för genomgång. Om ett konto är inaktivt vilket det blir om det inte används under 30 dagar följs detta upp vid den avstämning som genomförs månadsvis avseende kontroll av konton som visstidsanställda innehar. Socialförvaltningen har tagit fram dokumenterade rutiner för behörighet till ProCapita/LifeCare, ändring och avslut. Systemansvarig genomför kontroll en slumpvis loggkontroll en gång i månad för att kontrollera att handläggarna endast tar del i de egna ärendena. Tre dagar väljs slumpvis där fem slumpvis valda handläggare kontrolleras. En loggkontroll görs även om det finns misstanke om att en handläggare otillbörligt tar del av ärenden. Bedömning Verksamhetssystemet i sig innebär inte ett stöd för en rättssaker handläggning. De rutiner och arbetssätt som beskrivits vid intervjuerna ger dock stöd för detta. Genom kontroller och även kontinuerliga diskussioner i handläggargruppen främjas lärande men ger även stöd för en likabehandling. Dessa stöds dock inte av dokumenterade rutiner, vilket innebär en sårbarhet vid exempelvis personalomsättning på enhetschefstjänsten. Övervakande aktiviteter gällande behörighet, en intern kontroll, finns då loggar tas fram av IT-avdelningen för kontroll av att endast behöriga handläggare tar del av respektive ärende. Rutinerna är dokumenterade. Uppföljning sker också månadsvis av med hjälp av statistik som visar utbetalning per handläggare m m Uppföljning och övervakande aktiviteter Vid intervjuerna framkom att nämnden månadsvis tar del av nyckeltal från verksamheten. Vi har tagit del av en rapport som visar utbetalt ekonomiskt bistånd, ekonomiskt bistånd till unga vuxna (18-24 år), ekonomiskt bistånd till vuxna, antal hushåll, antal nybesök från januari 1999 till maj Enligt intervjuerna tas statistik även fram som visar utbe- September av 16 Region Gotland PwC

66 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd talning per handläggare, orsak till behov av ekonomiskt bistånd 7, antal beslut inklusive avslag, antal inledda insatser. Underlagen tas fram av controller som ställer dessa till ansvariga chefer. I dessa följs förändringar och trender som analyseras för att kunna planera verksamheten, avvikande trender följs även upp för vidare analys då de kan indikera felaktigheter. Enligt intervjuerna granskar nämnden slumpmässigt valda ärenden kontinuerligt utifrån olika teman. Detta kan handla om bedömningar gällande bistånd för tandvård, likabehandling eller hur barnperspektivet beaktas. Detta kan vi inte utläsa i nämndens protokoll. Varje vardagsmorgon kontrollerar enhetschefen de summor som ska betalas ut och ligger över sju tusen kronor. Antalet beslut som kontrolleras per dag varierar mellan ca Beslut fattade av mera oerfarna kan kontrolleras utöver dessa. Här kontrolleras även att avslag har motiverats. Om något inte ser korrekt ut görs inte utbetalningen innan vidare kontroll/rättelse har gjorts. Vid intervjuerna har det beskrivits hur dagliga kontroller gällande utbetalningar också innebär en granskning av dokumentation i ärenden. Enhetschefen följer även hur stor summa som totalt betalas ut i ärenden samt antalet beslut hos respektive handläggare. I processkartan 8 framgår även att en "chef varje vardag tar fram en lista över slumpvis utvalda poster ur verksamhetssystemet och gör en kontroll av varje utbetalning. Om inga fel upptäcks ges besked via mail till ekonomiassistent om att utbetalningar kan ske. Detta verifierades inte vid intervjuerna. Beslut om bistånd som överstiger socialstyrelsens rekommenderade norm beslutas efter samråd med förste socialsekreterare, enligt delegation. Att detta skett kontrolleras av enhetschefen. Ytterligare som kontrolleras är att utbetalningen ställs till rätt person samt att handläggaren initierat en process för att den sökande ska nå egen försörjning. Enligt enhetschefen finns en medvetenhet om risker. En sådan kan vara att en fiktiv person skapas i systemet och att mindre summor kontinuerligt betalas ut till denna. Banksekretessen sätter dock gränser för vissa kontroller som ansvariga chefer kan se behov av att göra. Bedömning Kontroll av utbetalningar genomförs varje vardag av enhetschef vilka även innebär en kontroll av beslut och journalföring i ett antal ärenden. Detta stöds av processkartan men en otydlighet finns i denna kring vem av cheferna som ska utföra detta. Nämndens slumpmässiga granskning av ärenden månadsvis innebär en löpande uppföljning. 7 1 enlighet med socialstyrelsens orsakskoder, försörjningshinder, vilka kan vara; arbetslös, sjukskriven, sociala skäl, ensamkommande, föräldraledig, avsaknad av barnomsorg, heltidsarbetande med otillräcklig inkomst samt tillfälliga bistånd (ex gällande tandvård, glasögon, hemutrustning etc). Till dessa finns i flera fall underkoder. 8 Processkarta, Avsläppet. Framgår inte vem som tagit fram denna, beslutat att den ska följas eller om den är aktuell. September av 16 Region Gotland PwC

67 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Övervakande aktiviteter utförs vid enhetschefens genomgångar utifrån journalföring och framförallt bedömningar med respektive handläggare. I övrigt följs verksamheten genom ett antal nyckeltal som tas fram månadsvis för att visa trender och vara grund för analyser. September av 16 Region Gotland PwC

68 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd 3. Revisionell bedömning och rekommendationer Granskningen visar att socialnämnden delvis säkerställer att det finns en tillfredsställande intern kontroll vid handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd? Bedömningen har gjorts utifrån vad som framkommit vid respektive kontrollfråga. Dessa bedömningar sammanfattas nedan. Kontrollfråga Övergripande styrning Finns det policys, riktlinjer och regler inom området som är ändamålsenliga och aktuella? Finns rutiner för att följa upp att styrningen efterlevs? Processen för handläggning och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Finns tydliga rutiner gällande godkännande och utbetalning? Finns det dokumenterade kontrollaktiviteter som säkerställer att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas? Är överföring från försystem till huvudboken fullständig och riktig? Bedömning Uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Motivering Det finns en styrning ses som ändamålsenligt och aktuell i form av mål och aktiviteter. Kvalitetsgarantier formuleras i nämndens styrning. Det finns en styrning för handläggning och dokumentation. Hänvisningen till Socialstyrelsens vägledning och normer säkerställer att aktuellt rättsläge följs. Målstyrningen följs upp i vid delar och i verksamhetsberättelse. Vi har inte kunnat se att kvalitetsgarantierna följs upp. Styrningen gällande handläggning och dokumentation följs upp genom bland annat slumpvisa kontroller och ärendegenomgångar. En processkarta med bilagor beskriver rutiner för utbetalning/avsläpp, vilket överensstämmer med vad som framkommer vid intervjuer. De kontrollaktiviteter som utförs stöds inte av dokumenterade rutiner. De kontrollaktiviteter som utförs dokumenteras inte. Om överföring från försystem till huvudboken är fullständig och riktig går inte att bedöma då avstämning inte genomförs. September 2018 Region Gotland PwC 12 av 16

69 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Verksamhetssystem och behörighet Är verksamhetssystem ändamålsenligt för att säkerställa en rättssaker handläggning? Säkerställs en god intern kontroll av behörighetsstruktur i berörda system? Uppföljning och övervakande aktiviteter Genomförs det löpande uppföljningar av utbetalningar? Finns det övervakande aktiviteter? Delvis uppfyllt. Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Verksamhetssystemet i sig innebär inte ett stöd för en rättssaker handläggning. Rutiner, arbetssätt och kontroller ger dock stöd för detta. Kontrollerna stöd inte av dokumenterade rutiner, vilket innebär en sårbarhet vid exempelvis personalomsättning på enhetschefstjänsten. Övervakande aktiviteter, intern kontroll, görs genom att loggar tas fram av IT-avdelningen för kontroll av att endast behöriga handläggare har varit inne på ärendena. Rutinerna är dokumenterade. Uppföljning sker också månadsvis av med hjälp av statistik som visar utbetalning per handläggare m m. Kontroll av större och slumpvisa valda utbetalningar genomförs varje vardag av enhetschef vilka även innebär en kontroll av beslut och journalföring i ett antal ärenden. Detta stöds av processkartan men en otydlighet finns i denna kring vem av cheferna som ska utföra detta. Nämndens slumpmässiga granskning av ärenden månadsvis innebär en löpande uppföljning. Övervakande aktiviteter utförs vid enhetschefens genomgångar utifrån journalföring och framförallt bedömningar med respektive handläggare. Efter genomförd granskning lämnas följande rekommendationer till nämnden: Tydliggör hur, och delge att uppföljning av nämndens kvalitetsgarantier görs. Vi ser detta som en förutsättning för att de ska vara styrande. Dokumentera de rutiner för kontrollaktiviteter som idag utförs för att säkerställa att endast godkända och riktiga transaktioner bokförs och utbetalas samt för kontroll av att handläggningen sker rättssäkert. Upprätta rutiner för avstämning av att överföring från försystem till huvudbok är fullständig och riktig.. Dokumentera de kontroller som har utförts av att utbetalningar sker korrekt. September 2018 Region Gotland PwC 13 av 16

70 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Carin Hultgren Uppdragsledare Lena Brönnert Projektledare September av 16 Region Gotland PwC

71 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd Bilaga l - Processkartläggning Opp» > inuti tit. itftrd c-infciun utin it! hl rin t upp (fint* Ur.ji Vut September 2018 Region Gotland PwC 15 av 16

72 Bilaga 5 Intern kontroll - ekonomiskt bistånd ÅTERANSÖKAN FÖRSÖRJNINGSSTÖD Åtiraniökanvlarljänit Om W.em sänder in iterartigt aulurnatist;: i klienter pågående iniatitbax. Ätt rtniökan via Handläggaren söker fram ny* ted iokverttygpt i K. Morgon. Ko»troll jv nyin kom n a under föregående VviB/njit, Efcrmiddig(k!.??): ppla jlla hö^detiet tiil itifrarsiötari 8«lut; Kappia till å arligt i LC ÅTERANSÖKAN fliflitrtrai l pijitndtinuu tlcavitiiitent : Åt*'iniäk*n p*pp«nblantt*tt Handlagj-nmg. Koppla afe hä"dehe( HH Klient vill fitilljinf till Min Sidi Om e» kliant tupdd^lai uti dennp vit! ha tillgäng ijf Mi" S, B«rikning: Spjrj wni ilutiig. Om rrun inte söt dw!j ii kon Alia heslut: Skall -sandås m p d p^st tili ths September 2018 Region Gotland PwC 16 av 16

73 Socialförvaltningen Mari Bergström Bilaga 6 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/ oktober 2018 Socialnämnden Skälig boendekostnad för hushåll som söker försörjningsstöd 2019 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar om högsta godtagbara hyra som ska gälla vid bedömning av skälig boendekostnad för hushåll som söker försörjningsstöd Beloppen anges för år 2019 i tabell 1. Sammanfattning Vid beräkning av försörjningsstöd tar man hänsyn till den boendekostnad, som sökanden har. Kommunfullmäktige beslutade 1987 att hyreskostnaden skall begränsas till skälig hyra. De aktuella hyrorna i Gotlandshems lägenheter ska utgöra riktpunkt för denna hyra. Belopp för 2019 anges i tabell 1. Ärendebeskrivning Socialstyrelsen anger i sin handbok Ekonomiskt bistånd, Stöd för rättstillämpning och handläggning av ärenden i den kommunala socialtjänsten (november 2003) bland annat: Socialnämnden bör vid bedömningen av vad som är en skälig boendekostnad utgå från den enskildes faktiska kostnad och behov av boende. Utgångspunkten vid bedömningen av vad som är skälig boendekostnad bör vara vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Kostnaden bör även relateras till hyresnivån hos allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på orten. Med orten bör avses den tätort där den enskilde bor eller de närmast belägna tätorterna inom kommunen. Sedan januari 2018 är de nu följande högsta godtagbara boendekostnader som gäller: 1-2 vuxna kronor 1-2 vuxna och 1 barn kronor 1-2 vuxna och 2 barn kronor 1-2 vuxna och 3 barn kronor 1 2 vuxna och 4 eller fler barn kronor 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

74 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 6 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx Inför 2019 har Gotlandshem, tillsammans med Hyresgästföreningen, beslutat om en höjning med 0,7% om året. Den vanligaste familjetypen hos de hushåll som beviljades försörjningsstöd 2018 var ensamstående utan barn. Bedömning Tabell 1: Vid bedömning av skälig boendekostnad för hushåll som söker försörjningsstöd under 2019 ska följande belopp gälla som högsta godtagbara: 1-2 vuxna kronor 1-2 vuxna och 1 barn kronor 1-2 vuxna och 2 barn kronor 1-2 vuxna och 3 barn kronor 1 2 vuxna och 4 eller fler barn kronor Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 30 oktober Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Marica Gardell, socialdirektör Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Mari Bergström, enhetschef individ- och familjeomsorgen 2 (2)

75 Socialförvaltningen Mari Bergström Bilaga 7 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/431 8 november 2018 Socialnämnden Ersättning till arbetsplatser för långtidsarbetslösa som har ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att under tre år låta de enskildas ekonomiska bistånd användas till den del av lönekostnaden som överstiger storleken på lönebidraget. Beslutet gäller för högst sju långtidsarbetslösa personer, per år, med långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Personerna anställs vid Röda Korset i Visby. Sammanfattning Under åren har antalet hushåll som behöver ekonomiskt bistånd i Region Gotland varierat mellan 1224 hushåll och 1421 hushåll. Kostnaderna för utgivet bistånd har under motsvarande tid varierat mellan tkr och tkr per år. Andelen hushåll som är beroende av bistånd på grund av arbetslöshet ligger i genomsnitt runt 35 %. Under 2014 samt under perioden (pågående) genomfördes projekt där socialförvaltningen ersatt den kostnad som överstigit lönebidraget från Arbetsförmedlingen för ett antal personer som i annat fall erhållit ekonomiskt bistånd via stöd- och försörjningsenheten erhöll tio långtidsarbetslösa en anställning via Röda Korset respektive Skogsstyrelsen. Av dessa tio var nio självförsörjande via A-kassa i maj Under perioden har sammanlagt 25 långtidsarbetslösa erhållit en anställning via Röda Korset (18 personer), Steget (en person) och skogsstyrelsen (sex personer). Av dessa har endast en person återkommit till stöd- och försörjningsenheten för ekonomiskt bistånd. Röda Korset, som arbetsgivare, säger sig fortsatt vara beredda att ta emot långtidsarbetslösa, under förutsättning att de får lönekostnaderna täckta. Till en del kan dessa kostnader täckas med stöd från Arbetsförmedlingen, men detta är inte tillräckligt för att ge en minimilön till dem som anställs. En del av lönekostnaderna behöver ersättas med andra medel. Behovet av komplettering med andra medel varierar beroende på hur stort stödet från Arbetsförmedlingen kan beräknas bli. Den lämpligaste stödformen från Arbetsförmedlingen är lönebidrag för utveckling i anställning, där de kan ge lönebidrag till arbetsplats som tar emot personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. Socialförvaltningen bidrar till ett mindre antal anställningar vid de sociala arbetskooperativen och det bedöms vara lämpligt att lämna bidrag även till anställningar vid andra arbetsplatser. 1 (6) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

76 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/431 Kostnader för ekonomiskt bistånd utföll under åren mellan tkr och tkr och kostnaderna för 2018 är ackumulerat till september högre än samma period föregående år. Antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd har minskat från 1421 hushåll 2015 till 1224 hushåll 2017, men kostnaderna fortsätter som sagt att öka. Det förklaras bland annat av att fler hushåll består av större familjer. Ärendebeskrivning/bakgrund Under det senaste året har antalet hushåll, på Gotland, som erhållit ekonomiskt bistånd varit 1224 hushåll. Det är cirka 2180 personer, vuxna och barn, i de hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under det gångna året. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har under åren förändrats något. Under 2014 kunde vi notera en viss minskning både när det gäller antalet personer som uppbar ekonomiskt bistånd och den totala kostnaden för biståndet. Under 2015 ökade kostnaderna ( tkr) för att gå ned något under 2016 ( tkr) och därefter öka igen under 2017 ( tkr). Under 2018 väntas ytterligare ökning av kostnaderna då kostnaderna ackumulerat till september är högre än samma för period föregående år. Det kan även fortsatt konstateras att många personer behöver bistånd under allt längre tid och många har svårt att finna andra försörjningsmöjligheter. Svårigheterna kan bestå i sjukdomar, missbruk eller brist på lämpligt arbete utifrån de enskildas förutsättningar. Brukare Socialstyrelsen har den här definitionen av mycket långvarigt ekonomiskt bistånd: Bistånd minst 27 månader under en period av tre år med avbrott högst två månader i rad. Gör man en snävare definition av långvarigt ekonomiskt bistånd och enbart räknar antalet individer som varit aktuella för ekonomiskt bistånd längre än 24 månader, finner man att det är 187 individer som har sådant långvarigt biståndsbehov. Fördelningen av ålder och familjetyp visar att behovet mellan kvinnor och män är i princip lika stort och det är främst personer i åldern år som har ett långtidsbehov. Ålder Familjetyp Totalt Ensam kvinna med barn Ensam kvinna utan barn Ensam man med barn Ensam man utan barn Gift/sambo med barn Gift/sambo utan barn Summa Tabell 1: Antal hushåll med behov av ekonomiskt bistånd som varit aktuella mer än 24 månader under åren (6)

77 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/431 Ekonomi För de klienter som skulle få möjlighet att ta del av stödformen kommer kostnaden för socialnämnden under de första tolv månaderna att vara ungefär dubbelt så stor som om de hade uppburit försörjningsstöd. Man ska dock ha i åtanke att en del av lönen återgår till samhället (om än inte till socialnämnden) i form av inbetald skatt på inkomsten. Dessutom kan man i de flesta fall räkna med att de efter avslutad anställning kommer att vara bättre rustade för en anställning eller berättigade till A-kassa, som även den överstiger försörjningsstödets normer. Om de senare kommer in i någon av de åtgärdsgarantier som finns inom Arbetsförmedlingen kommer de att vara berättigade till ett högre aktivitetsstöd än vad de annars skulle ha varit. Processer Stöd till arbetsplatser i stället för ekonomiskt bistånd till enskilda Enligt ett beslut från 2005 i dåvarande Social- och omsorgsnämnden ger Socialnämnden bidrag till de sociala arbetskooperativen på Gotland med motsvarande 25 procent av deras lönekostnader. Resterande kostnader ersätts med lönebidrag. Detta medför att åtminstone fem personer idag får inkomster så att de inte behöver söka ekonomiskt bistånd. Stödet till de sociala arbetskooperativen var under kronor, motsvarande cirka kronor per deltagare och månad. Detta understiger vad de skulle ha fått i ekonomiskt bistånd, om de inte hade haft anställningen Röda Korset har kontakt med en mängd arbetslösa och har mött många som har varit utan arbete under flertalet år. Där finns en möjlighet att ge sysselsättning och i viss mån arbete i till exempel Kupan, men det finns inget utrymme att betala lön för arbetet. Om däremot ersättning för anställningar kan kombineras med någon slags anställningsstöd via Arbetsförmedlingen och annat stöd, skulle det kunna ge en tillräcklig inkomst för att de anställda skulle kunna försörja sig utan behov av ekonomiskt bistånd. Röda Korset i Visby har uppgivit att organisationen kan ha sju platser för sådan anställning med stöd. Långtidsarbetslösa kan genom ett sådant arbete få både arbetserfarenhet och meriter att söka andra arbeten under och efter anställningstiden. Stödform Arbetsgivare kan söka olika slags anställningsstöd hos Arbetsförmedlingen. Förutsättningarna för att få stöd är varierande, liksom stödets storlek. För aktuell målgrupp får följande stödform anses vara den bästa; Stödform Målgrupp Ersättning Lönebidrag för utveckling i anställning Lönebidrag för utveckling i anställning är för en arbetssökande som är i behov av en anställning för att pröva eller utveckla sin arbetsförmåga i förhållande till vissa arbetsuppgifter eller arbetsmarknaden i stort. Det är även för arbetssökande som är i behov av att förbättra sina förutsättningar att kunna ta del av en utbildning. Lönebidrag för utveckling i anställning är anpassat arbete hos en arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som står långt från arbetsmarknaden. Lönebidrag för utveckling i anställning är inte en anställningsform. Arbetstagaren ska få Ersättningen varierar beroende på den anställdes arbetsförmåga. Man kan få bidrag för en lönekostnad på upp till kronor per månad. Utöver lönebidrag för utveckling i anställning kan ekonomiskt bidrag lämnas för kostnader för utvecklingsinsatser. Syftet är att utvecklingsbidraget ska bidra till att personens arbetsförmåga prövas eller utvecklas eller för insatser som bidrar till att förbättra personens förutsättningar att ta del av 3 (6)

78 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/431 Stödform Målgrupp Ersättning utvecklingsinsatser som syftar till att öka arbetsförmågan och kompetensen utifrån sina förutsättningar. utbildning. Maxbelopp 5000 kronor per kalendermånad. Utvecklingsbidraget gäller för hela beslutsperioden. Nivån på utvecklingsbidraget fastställs utifrån behovet av stöd inte av omfattning på anställningen. Utvecklingsbidraget utgår för alla dagar utom helgdagar. Utvecklingsbidraget kan ges för insatser som: Rehabilitering Handledning Kompetensutveckling Andra insatser som utvecklar personens arbetsförmåga Tabell 2. Anställningsstöd hos Arbetsförmedlingen Vanligen leder bedömningen av den anställdes arbetsförmåga till att 65 procent av maximal bidragsgrundande ersättning beviljas. I undantagsfall kan bidraget bli högre, om funktionsnedsättningen är stor. Röda Korset har uppgivit att aktuell lön är Sociala avgifter och försäkringar tillkommer med 42 procent. Angivna löner gäller för När nytt avtal börjar gälla kommer lönerna att öka. Det är därför rimligt att göra en beräkning med något högre belopp för arbetsgivarens lönekostnader. Exempel på vad en anställd skulle kosta Socialförvaltningen per månad idag: Lön Röda Korset Sociala avgifter 42% Total lönekostnad Stödandel Af 60% 65% 70% 80% Egeninsats Tabell 3. Egeninsatser vid olika stödandelar, anställning vid Röda Korset De anställdas inkomster kommer att vara skattepliktiga. Från en lön på kronor dras kronor i preliminärskatt. Den enskilde arbetstagaren kommer då att få en nettolön på kronor i månaden. Rekrytering, styrning och uppföljning Representanter från individ- och familjeomsorgen, Arbetsförmedlingen och Röda Korset ska samråda före anställning. De personer som kan komma ifråga för anställning ska rekryteras 4 (6)

79 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/431 bland dem som ingår i arbetet med långvarigt bidragsbehövande inom individ- och familjeomsorgen och hushåll/personer med barn bör prioriteras. De ska också vara inskrivna vid Arbetsförmedlingen och de ska tas ut i samråd med Arbetsförmedlingen. För att bedöma arbetsförmåga och funktionsnedsättningens storlek ska en arbetsträning på tre månader genomföras så att Arbetsförmedlingens personal kan genomföra nödvändig bedömning av lönebidragets storlek. En individuell arbetsplan ska göras i samråd med handläggande socialsekreterare, som tillsammans med Arbetsförmedlingen regelbundet ska följa upp utvecklingen hos dem som får sådan anställning. För att göra det möjligt för fler att få del av dessa anställningar, bör de vara högst ett år. De anställda ska följa de regler och riktlinjer som gäller på respektive arbetsplats och inte särbehandlas på grund av anställningsformen. De ska också uppmanas att söka inträde i a- kassa, så att de är har en sådan försäkring, om de inte har arbete efter ett år. Representanter från individ- och familjeomsorgen, Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren ska följa utvecklingen för de anställda och av det ekonomiska utfallet. De ska också utforma mer exakta förutsättningar för bland annat rekrytering och rekvisition av ekonomiskt stöd. Utvärdering av liknande projekt Under 2014 genomfördes ett projekt med tio långtidsarbetslösa klienter, där fem fick anställning vid Röda Korset och fem vid Skogsstyrelsen. En av de anställda vid Skogsstyrelsen avbröt sin anställning efter åtta månader då ett behov av placering på HVB för att ett, ej för oss tidigare känt, missbruk hade uppdagats. De nio som fullföljde sin anställning har uppgivit enbart positiva erfarenheter av vår insats, till oss, även om alla nio helst skulle ha velat vara kvar längre tid hos respektive arbetsgivare. För de personer som deltog i projektet genomfördes test - The Worker Role Interwiew (WRI), innan de började projektet (januari 2014 och efter att de avslutat projektet, i april 2015). Av de tio som deltagit i projektet har åtta intervjuer genomförts efter avslutat projekt. Sju av de åtta deltagarna har ökade värden i skattningarna. Projektet som genomförts under åren 2016 till 2018 (pågående) har ett utfall som följer; 2016 hade projektet 12 deltagare, en på Steget, sex på Skogsstyrelsen och fem på Röda Korset. Två av personerna vid Skogsstyrelsen blev sjukskrivna under anställningen men de och alla de andra deltagarna slutförde anställningen. Efter avslutad anställning i projektet skulle två deltagare få fortsatt anställning via Skogsstyrelsen, tre personer uppbar a-kassa och en person är avliden. Sex personer har inte haft någon kontakt med stöd- och försörjningsenheten efter avslutad anställning inom projektet så det är oklart om de arbetar eller uppbär annan ersättning hade projektet sex deltagare på Röda Korset vilka samtliga slutförde anställningen. Av dessa har två personer a-kassa, en håller på med kompletteringar till a-kassan och de övriga tre har inte haft kontakt med stöd- och försörjningsenheten efter avslutad anställning via projektet så om de jobbar, har a-kassa eller uppbär annan ersättning är oklart har projektet sju deltagare vid Röda Korset vilka alla fungerar i sin anställning Under projektet har inget test i likhet med WRI, som genomfördes i samband med projektet 2014, utförts i förhållande till deltagarna. Bedömning Stödet till arbetsgivare skulle ge långtidsarbetslösa med försörjningsstöd ökade förutsättningar att erbjudas sysselsättning och i viss mån arbete så att de på sikt inte behöver uppbära ekonomiskt bistånd. 5 (6)

80 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/431 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 8 november 2018 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Marica Gardell, socialdirektör Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Mari Bergström, enhetschef individ och familjeomsorgen Emma Eriksson, verksamhetsutvecklare individ- och familjeomsorgen 6 (6)

81 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Leif Ohlsson Cecilia Krook Bilaga 8 Tjänsteskrivelse HSN 2017/491, SON 2017/398 8 november 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Överenskommelse Trygg och effektiv utskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden/socialnämnden fastställer reviderad överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden avseende Trygg och effektiv utskrivning. Sammanfattning En ny lag 2016/17:106 om samverkan vid utskrivning från hälso- och sjukvård trädde i kraft den 2 januari Under 2018 har övergångsbestämmelse gällt för den psykiatriska heldygnsvården på 30 dagar innan betalningsansvar inträder. Syftet med den nya lagen är att främja en trygg och säker vård och omsorg för patienter som efter utskrivning från sluten vård är i behov av både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Den ska främja att en patient med behov av fortsatta insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att hen bedöms utskrivningsklar. Lagen trycker också på att onödig vistelse på sjukhus så långt som möjligt ska undvikas. Föreliggande förslag till revidering är dels korrigering av begrepp för samverkansstrukturerna och dels justeringar avseende betalningsansvar för den psykiatriska heldygnsvården. Enligt föreslagen lagstiftning gäller från 1 januari 2019, 3 dagar för både somatisk och psykiatrisk slutenvård Enligt tidigare beslut i respektive nämnd gäller två dagar för somatisk slutenvård på Gotland. Utifrån ny lagstiftning där somatisk och psykiatrisk vård ska likställas föreslås därför att två dagar ska gälla även för psykiatrisk heldygnsvård på Gotland. Betalningsansvar för socialförvaltningen inträder två dagar efter att patienten är hemgångsklar. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats

82 Bilaga 8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland HSN 2017/491, SON 2017/398 Socialförvaltningen och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har enats om att följa nuvarande belopp på 6600:-. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Förslag på revidering av överenskommelse Trygg och effektiv utskrivning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Cecilia Krook Leif Olsson Mårten Åström 2 (2)

83 Bilaga 8 Överenskommelse Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av Socialnämnden, Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutsdatum SON , HSN Ärendenr SON 2017/398, HSN 2017/491 Version 2 Syfte Främja en trygg och säker vård och omsorg för patienter som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Främja att patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att hen är utskrivningsklar. Att onödig vistelse på sjukhus så långt som möjligt ska undvikas. Mål Delaktig och trygg patient som genom effektiv utskrivning får vård och omsorg på rätt nivå där insatser samordnas efter behov. Samverkan Samverkan, som bygger på ömsesidigt förtroende, krävs så att den enskildes rätt till god och säker vård och omsorg tillgodoses vid överflyttning mellan olika vårdformer, inklusive vård i hemmet. Den enskilde ska vara delaktig. Gemensamt verktyg är samordnad individuell plan (SIP) Samtycke Samordnad individuell planering förutsätter patientens eller dennes närståendes samtycke. Den enskildes självbestämmande och integritet ska respekteras. Den information som behövs för fortsatt vård, behandling, rehabilitering och omsorg ska kommuniceras mellan alla berörda parter, förutsatt att patienten ger sitt samtycke. Arbetsordning Förvaltningarna ansvarar gemensamt för att riktlinjer finns kring samverkan för trygg och effektiv utskrivning. Revidering av riktlinjer görs i samverkan mellan förvaltningarna och initieras i VuxenSam. Eventuella samverkansproblem löses i första hand på lokal chefsnivå, enhetschefer respektive Vuxennätverket. I sista hand lyfts frågan till VuxenSam. Ekonomisk reglering 2019 Betalningsansvar för socialförvaltningen inträder två dagar efter att patienten är hemgångsklar. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

84 Socialförvaltningen Roger Nilsson Bilaga 9 Tjänsteskrivelse SON 2017/350 8 november 2018 Socialnämnden Kompetensförsörjningsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna revideringarna i kompetensförsörjningsplanens aktivitetslistor. Sammanfattning Socialförvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan avser perioden med en årlig revidering av planens aktivitetslistor. Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutar om socialförvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan för samt de årliga revideringar som görs av dess aktivitetslistor. Socialförvaltningen har under 2018 genomfört ett flertal av de aktiviteter som finns upptagna i förvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan. En stor del av aktiviteterna är också pågående eller påbörjade. Avdelningarna har inför 2019 reviderat sina aktivitetslistor. Bedömning Socialförvaltningen bedömer att kompetensförsörjningsplanen kommer att fortsätta vara ett bra underlag för förvaltningens kompetensförsörjningsarbete under Beslutsunderlag Socialförvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan , rev Tjänsteskrivelse daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till FLG/VLG 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

85 Bilaga 9 PLAN Socialförvaltningens strategiska plan för kompetensförsörjning Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum [ ] Gäller Ärendenr SON 2017/350 Version [2.0] Innehåll 1. Inledning Socialförvaltningens uppdrag Kompetensförsörjningsplanens mål Kompetensförsörjningsplanens syfte Strukturen för planens olika delar Sammankoppling med de avdelningsspecifika aktivitetsplanerna Uppföljning Vilken kompetens finns inom socialförvaltningen? (nuläge) Personalstruktur Vilka utmaningar står socialförvaltningen inför? Andra utmaningar som påverkar förvaltningens kompetensförsörjning Vilken kompetens behöver Socialförvaltningen för att nå målen? Vilka strategier har Socialförvaltningen för att möta kompetensbehovet?...8 Bilagor 1. Region Gotlands kompetensförsörjningsstrategier Pensionsavgångar uppdelat enligt yrkeskategorier 3. Socialförvaltningens förvaltningsgemensamma aktiviteter inkl. stab och ledning 4. Särskilt boendes aktivitetslista 5. Hemsjukvårdens aktivitetslista 6. Hemtjänstens aktivitetslista 7. Omsorgens om personer med funktionsnedsättnings aktivitetslista 8. Myndighetsavdelningens aktivitetslista 9. Individ- och familjeomsorgens aktivitetslista Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

86 Socialförvaltningen Bilaga 9 Strategisk plan för kompetensförsörjning 1. Inledning 1.1 Socialförvaltningens uppdrag 1 Socialförvaltningens uppdrag är att bidra till goda livsvillkor för människor som vistas på Gotland. Förvaltningen ansvarar för äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg och hemsjukvård. Vi har brukarna i centrum och skapar trygghet och förtroende genom delaktighet, valfrihet och inflytande. Tillsammans med våra 1900 medarbetare levererar vi rättssäker verksamhet av hög kvalitet. Myndighetsutövning De flesta insatser utgår ifrån biståndsbeslut utifrån olika lagstiftningar och handläggs av socialsekreterare och andra handläggare på våra myndighetsavdelningar. I och med att vi fattar beslut har brukarna möjlighet att överklaga dessa om man inte är nöjd. Besluten beskriver den insats som brukare har rätt till. Besluten följs upp så att man säkrar att brukarna får de insatser som de har rätt till. En del av våra verksamheter utför sedan insatsen. Insatserna utförs av både egen regi och privat regi. Samtliga verksamheter styrs av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ärendenr RS 20xx/xxxx Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Socialförvaltningen har verksamheter inom - Stöd till personer med funktionsnedsättning - Stöd till barn och unga - Ensamkommande flyktingbarn - Stöd till personer med missbruk eller beroendeproblematik - Ekonomiskt stöd - Hemtjänst - Särskilt boende - Hemsjukvård - Hälsofrämjande enheten 1.2 Kompetensförsörjningsplanens mål Socialförvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan ska bidra till att Socialförvaltningen når de mål som förvaltningen har med sitt uppdrag och som årligen fastställs i förvaltningens verksamhetsplan. Därtill skall socialförvaltningens strategiska komptensförsörjningsplan bidra till att förvaltningen och Region Gotland lyckas möta 1 Socialförvaltningens verksamhetsplan 2017, SON 2017/45 2 (43)