Specifikt till Generellt och alla dessa ord Förebyggande metoder och modeller för samverkan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Specifikt till Generellt och alla dessa ord Förebyggande metoder och modeller för samverkan."

Transkript

1 Specifikt till Generellt och alla dessa ord Förebyggande metoder och modeller för samverkan. Unga, sex & nätet Ulf Axberg FoU i Väst/GR ulf.axberg@grkom.se Psykologiska institutionen, GU ulf.axberg@psy.gu.se Om att komma före Med fokus på mängden Behandling Tertiär prevention görs för en person som redan drabbats av sjukdom eller andra Sekundär prevention minska riskerna för att uppstår, eller konsekvenserna av redan uppkomna för en specifik riskgrupp Indikerad prevention Riktad till identifierade individer Selektiva/Riktade prevention riktas till riskgrupper Primär prevention undvika att över huvudtaget uppstår Promotion främjande arbete Universell prevention riktas till alla Generella faktorer för promotiva och preventiva insatser Anpassat skydd och säkerhet Utvecklingsanpassad grad av struktur Starkt socialt stöd från vuxna och kamrater Inkluderande sociala nätverk och strukturer Starka sociala normer för positivt beteende Träna färdigheter som är viktiga för ordinarie sociala sammanhang Utveckla egen motivation och kontroll över livet. Möjligheter att göra nytta och vara meningsfull för andra (Eccles & Templeton 2002) Reflektion o Vilka preventionsbegrepp passar bäst in på ert utvecklingsarbete? o Vad kan man tänka sig för insatser inom ert område av universell, selektiv eller indikerad natur? o Vilken är er målgrupp, hur avgränsar den sig mot andra grupper? o Vilka generella aspekter av promotiva/preventivt arbete finns med? 1

2 Förebygga Hindra Undanröja SÅRBARHETS- OCH RISKFAKTORER Anknytningsmönster Familjestress Uppfostringsbrister Individfaktorer Genetiskt arv MOTSTÅNDS- OCH SKYDDSFAKTORER Intelligens Socialt stöd Bra familjerelationer Social kompetens Bra skolgång Upptäcka Stödja Skapa Transaktionell modell Tiden viktig faktor för utvecklingen Förenar systemteorin och stadieteorier Barnets egenskaper kan sägas vara både orsak till och effekt av förälderns bemötande och vice versa. Ingen enskild biologisk eller miljömässig faktor kan urskiljas som ensam förklaring Innefattar "utbyten" på många olika nivåer Broberg et al 2003, s.41 Ekvifinalitet Multifinalitet Övergripande ramar Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell A B C A Olika mikrosytem TIDEN I regel föräldrar syskon Samhället: möjligheter, organisering, Socioekonomi Från Snack till Verkstad s.16 Skola Attityder Områden för att identifiera risk- och skyddsfaktorer Relationer och kommunikation i familjen Belöningssystem Föräldrauppsikt Självkontroll, Problemlösningsförmåga DET SALUTOGENA PERSPEKTIVET Stressorer Känsloliv Motivation Alkohol, droger Salutogena faktorer Patogena faktorer Kamratgrupp och Rollmodeller Övriga Individuella faktorer Hälsa Ohälsa 2

3 Känsla av sammanhang (KASAM) SLUTOGENA FAKTORER Individnivå EN GLOBAL HÅLLNING SOM UTTRYCKER I VILKEN UTSTRÄCKNING MAN HAR EN GENOMTRÄNGANDE OCH VARAKTING MEN DYNAMISK KÄNSLA AV TILLIT ATT: BEGRIPLIGHET - DE STIMULI SOM HÄRRÖR FRÅN ENS INRE OCH YTTRE VÄRLD UNDER LIVETS GÅNG ÄR STRUKTURERADE, FÖRUTSÄGBARAOCH BEGRIPLIGA HANTERBARHET - DE RESURSER SOM KRÄVS FÖR ATT MAN SKALL KUNNAMÖTA DE KRAV SOM DESSA STIMULI STÄLLER PÅ EN FINNS TILLGÄNGLIGA MENINGSFULLHET - DESSA KRAV ÄR UTMANINGAR, VÄRDA INVESTERING OCH ENGAGEMAN God social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik coping Intelligens och kreativitet Utveckling av speciella intressen och hobbies Inre kontroll (locus of control) Impulskontroll Hög aktivitet och energi (Hansson K & Cederblad M 1995) (Hansson K & Cederblad M 1995) SALUTOGENA FAKTORER Familje- och omgivningsnivå SALUTOGEN KOMMUNIKATION Hjälpa andra när de behöver det Tillitsfulla och intima relationer Betydelsefull annan person Delade värderingar Klart definierade gränser och subsystem Klara regler i hemmet Positiv föräldra-barn relation (Hansson K & Cederblad M 1995) Aktivt förhållningssätt Positiva omformuleringar (reattribution) Humor Positiv hållning (bekräftande kommunikation, ej utvärderande, ej bedömande) Avvisar tanken på människor som friska eller sjuka Hjälper oss att söka efter människans totala historia inklusive såväl hälsa som ohälsa Vi uppmärksammas på de faktorer som bidrar till att upprätthålla ens position, eller skapa en rörelse mot den friska polen på kontinumet DEN SALUTOGENA INFALLSVINKELN Stressorer finns alltid omkring oss, ej enbart något som skall bekämpas. De kan vara positiva om upplösningen på spänningen är framgångsrik Vi uppmuntras att leta efter hälsobringande faktorer istället för magiska lösningar Synsättet för oss bortom resultaten i patogenetiska undersökningar, då vi blir uppmärksammade på de avvikande fallen Idéer för utveckling Projektorganisering? Analys/utredning/kartläggning Risk och friskfaktorer vad medierar dessa? Kunskapsbaserat/Evidens? 3

4 Evidensstödda metoder (EST) Evidensbaserad praktik (EBP) Professionella Klient Evidensbaserad paktik (EBP) Forskning (EST) Kontext Organisation och lokalsamhälle Efter Hayes et al 2002 Samverkan Samverkan är både ett favorit och ideallösning, men: Det är ett medel, inte mål Ibland hjälper det, men inte alltid Ibland räcker det med samordning Alla måste uppleva fördelar Alla måste äga et Behöver vara förankrat uppåt Behöver få ta tid Hinder Uttalade och outtalade revirstrider Organisationers strävan efter autonomi Professioners strävan efter handlingsutrymme, självbestämmande (diskretion) Oklart kunskapsfält Skillnader i mandat, regelverk, sekretessregler, synsätt, kompetens, oklara vinster pålaga utöver ordinarie arbete, organisation, oklara mål, personliga motsättningar Stress och frustration i arbetet med utsatta barn och unga Goda skäl till att samverka Enda sätt att hantera komplexa Ömsesidigt lärande överföring av goda exempel Delade kostnader och risker Ökad gemensam kompetens Hanterar konflikt och konkurrens Tidsbesparing effektivisering Tidigt upptäckt av utsatta barn Bättre hjälpinsatser Arbetet underlättas och mindre psykiskt påfrestande Bidrar till en helhetssyn Kommittén mot barnmisshandel, 2001 Huxham, 2000 Förutsättningar för samverkan Samverkan bygger på att det finns strukturella förutsättningar för samverkan och respekt och förståelse. Ledning Mål Resurser Skillnader identifieras och respekteras 4

5 Så lätt men ack så svårt Olika perspektiv/berättelser Samverkan är när andra gör som jag vill.. Okänd samverkansdeltagare Dominerande berättelser Berättelser Mening Förklaring Beskrivning Distinktion Händelse Relation och kommunikation Blanda inte in mig i vår relation. Struktur och tillit Klart uttalade mål Gemensamt mål Upplevt behov av samverkan hos de inblandade Tydlighet kring vilka man vill angripa Kunskap om varandras verksamhet och regelverk Tydlighet om roller och ömsesidiga förväntningar Legitimitet, förankring för samverkan hos ledning Tydliga samverkansrutiner Danermark och Kullberg Kan vi bara få ordning på Sam ordnar sig nog resten. Samverkan - övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte Samarbete gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift Samordning - koordination av resurser och arbetsinsatser för att erhålla högre kvalitet och större effektivitet Samråd - överläggning för att om möjligt enas om ett gemensamt handlande eller en gemensam ståndpunkt Samsyn ser på samma sätt, gemensam värdegrund 5

6 Huxhams tio tips om samverkan 1. Samverka bara när det är nödvändigt! 2. Avsätt mycket mer tid än vad ni antar behövs 3. Kom ihåg att samarbetspartnerna aldrig vill exakt detsamma som du. Stå upp för dina mål, men kompromissa när det krävs 4. Sätt upp små, uppnåbara mål. Små vinster bygger ömsesidigt förtroende. 5. Lägg tid till att finna fram en fungerande kommunikation, red ut yrkesjargong 6. Tro inte att andra organisationer löser saker på samma sätt som din egen 7. Se till att de som ansvarar för samarbetet har erforderligt mandat att handla Uppmärksamma maktspel som finns i många förhandlingar. Motarbeta underlägsenhet hos endera parten 9. Att få saker att hända involverar både stödjande och dirigerande gentemot andra, alltså: 10. Utgå från att du inte kan bli i fullständig kontroll och att såväl dina partner som omgivningen förändras hela tiden. Därefter, med energi, övertygelse, skicklighet och kontinuerligt understödjande arbete, kan du åstadkomma vinnande samverkan. 6

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag? 2 Tankens makt Centralt innehåll Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Inledning Vem är jag? Självuppfattning Johari fönster Kontroll lokus Self eficacy Självkänsla och självförtroende Det salutogena

Läs mer

Perspektiv på prevention

Perspektiv på prevention Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa

Läs mer

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av särskilt stöd Uppsala 23 november 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Referens'ps

Läs mer

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Linköping 6 september 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Vår bok Samverkan

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, Distriktssköterska/Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnets hälsa och välbefinnande påverkas av många

Läs mer

Salutogent förhållningssätt

Salutogent förhållningssätt Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer

Läs mer

Moderna organisationers struktur och kultur

Moderna organisationers struktur och kultur Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION Jacobsen & Thorsvik 1 DAGENS MODERNA ORGANISATIONER: HUMANKAPITALET ALLT VIKTIGARE, INTE BARA I TJÄNSTE- OCH KUNSKAPSFÖRETAG HUMANKAPITAL: Intellektuell förmåga Kompetens

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en

Läs mer

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med

Läs mer

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkan ur ett ledningsperspektiv Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Skövde 2014-09-05 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande

Läs mer

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm, Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm, 2018-11-08 Samverkan, dialog & problemlösning Samverka: handla

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Salutogen demensomsorg

Salutogen demensomsorg Salutogen demensomsorg Skånes demensdagar Peter Westlund Salutogenes En positiv hälsoteori formulerad av Aaron Antonovsky baserad på avvikande fall i en livskvalitetsundersökning Det salutogena perspektivet

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Etikdokument för personligt ombud

Etikdokument för personligt ombud Etikdokument för personligt ombud Etikdokument för personligt ombud En god vän gjorde en gång liknelsen mellan människor och skåp med väldigt många dörrar och fack. En del människor får aldrig chansen

Läs mer

Lågaffektivt förhållningssätt och implementering i organisationer. Terése Österholm och Helena Almén

Lågaffektivt förhållningssätt och implementering i organisationer. Terése Österholm och Helena Almén Lågaffektivt förhållningssätt och implementering i organisationer Terése Österholm och Helena Almén Välkomna! På agendan: Varför? När? Hur? Varför implementera? Hur lär vi oss någonting? Automatisera Färdighetsträna

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsofrämjande arbete på BVC Hälsofrämjande arbete på BVC Jet Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare/Utvecklare Ylva Thor, Distriktssköterska/Utvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård, Region Skåne Barnhälsovårdens uppdrag att främja barnets

Läs mer

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person

Läs mer

Ledarskap och medarbetarskap

Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap och medarbetarskap Innehåll i vårt avsnitt Våra tankar om ledarskap Hur kvalitetssäkrar vi individuell vård- och omsorg på natten Sveriges bästa äldreboende Vår vision: Ditt val, ditt hem, ditt

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags

Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt

Läs mer

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)

Läs mer

Vår gemensamma värdegrund.

Vår gemensamma värdegrund. Vår gemensamma värdegrund. Dynamiskt engagemang Bemötande Personligt mod Gemensamt arbete Kunskapstörst På vår skola visar vi ett positivt och varmt engagemang i varandra och i skolan. Vi visar vilja att

Läs mer

Nils Lundin. Elevhälsan - i skolans inre arbete

Nils Lundin. Elevhälsan - i skolans inre arbete enhetschef, Föräldra- Barn- o Ungdomshälsan, Helsingborgs lasarett t.f. enhetschef, Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, Ängelholm MRL, UM Skåne skolläkare Elevhälsan - i skolans inre arbete Nils Lundin

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Bemötande i behandlingsarbete Allians Känslomässig positiv bindning Trygghet/tillit Samsyn om mål Samsyn om strategier tekniker för att nå målen www.smartutbildning.se 1 Känslomässig positiv bindning Att

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2

Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 - Hur omsätter vi innebörden i föreskriften till praktisk handling? - Mervärde för organisation och medarbetare? Jan Winroth och Christer Sorbring Reflektioner kring

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö

Hälsovårdsinsatser Barn o Unga. Nils Lundin. barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Hälsovårdsinsatser Barn o Unga Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Mortalitet

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana

Läs mer

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Plan för Funktionsstöd

Plan för Funktionsstöd Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv

Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv En beskrivning av nätverkskartan, som utredningsinstrument i öppen och sluten vård. Stefan Hult, Tommy Waad Stefan Hult, leg. sjukskötare,

Läs mer

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Fungerar lika bra framlänges som baklänges Grundidén med

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Eskilstuna 2011-12-09 Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning Arbete Inkomst Gemenskap

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum

Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum Samverkan en vinst för alla! Två samverkansmodeller Geriatrik - Nätverksträffar Psykiatri - Anhörigutbildning

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap

Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Samverkan förutsättningar och fallgropar

Samverkan förutsättningar och fallgropar Samverkan förutsättningar och fallgropar Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Skolverket och Socialstyrelsen Per Germundsson Stockholm 2018-12-05 Ur inbjudan: Heldagskonferens på temat samverkan

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en 4 Målgrupp Barn 7-18 år men en Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en Sjukdom/en allvarlig fysisk el psykisk sjukdom, ett missbruk, en psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, en

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola

Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan. Almby skola Handlingsplan för arbetet med att motverka ogiltig frånvaro från skolan Almby skola Inledning Alla skolpliktiga barn och ungdomar har rätt till utbildning. Kommunen har ansvar att se till att alla hemmahörande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Lidingö Specialförskola Arbetsplan Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.

Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér. Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och

Läs mer