Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 14 juni 2017

Transkript

1 Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 14 juni 2017

2 Ärende 1

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kommunledningskontoret Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kommunledningskontoret karl.ohlander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0142 Kommunstyrelsen Sporthall anpassad för bordtennis Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta enligt: 1. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att bygga en fristående sporthall anpassad för pingis. 2. Kultur- och fritidsnämnden tilldelas investeringsmedel om 83 mnkr för projektets genomförande. 3. Finansiering sker genom upptagande av externa lån om 83 mnkr. UBK1005, v2.0, Sammanfattning I kommunen finns två föreningar som har bordtennis på programmet, Bro IK och Tibble Kungsängens BTK. Lokalfrågan för dessa föreningar har diskuterats under en längre tid. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 24 februari 2015 att uppdra till kontoret att utreda och återkomma med förslag på tillbyggnad av bordtennishall vid befintlig hall i Kungsängen. Vid Kultur- och fritidsnämndens möte den 12 april 2016 presenterades förslaget, Kungsängens sportcenter Sporthall anpassad för pingis. Förslaget innebar en tillbyggnad av Kungsängens sporthall som en helt integrerad del i den befintliga anläggningen. Kultur- och fritidsnämnden beslutade att godkänna rapporten samt uppdrog åt Kultur-och fritidschefen att genomlysa investeringsbudgeten, utreda möjligheten till etappindelning av investeringen eller förslag på lägre investeringsnivå. Kultur- och fritidskontoret har tillsammans med Upplands-Bro kommunfastigheter och representanter från pingisklubbarna tagit fram ett alternativt förslag till en fullstor sporthall anpassad för pingis. Hallen föreslås som en fristående sporthall med placering i nära anslutning till Kungsängens sporthall. Den föreslagna placeringen är inom rådande detaljplan och beräknas kosta 83 miljoner. Investeringen kräver finansiering genom upptagande av externa lån. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

4 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (4) KS 17/0142 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 maj Kultur- och fritidsnämndens beslut den 9 maj 2017 Förslag till utformning av Sporthall anpassad för pingis, Tengboms programskiss den 7 april Budget Tidsplan Ärendet I kommunen finns två föreningar som har bordtennis på programmet, Bro IK och Tibble Kungsängens BTK. Lokalfrågan för dessa föreningar har diskuterats en längre tid. I april 2016 behandlade Kultur- och fritidsnämnden ett förslag om en tillbyggnad av och anpassning till befintlig hall vid Upplands-Brogymnasiet. Kostnadskalkylen för förslaget slutade på 108 miljoner varav cirka 7 miljoner var kostnader för ombyggnad/anpassning av den befintliga hallen. Nämnden beslutade att uppdra åt Kultur-och fritidschefen att genomlysa investeringsbudgeten, utreda möjligheten till etappindelning av investeringen eller förslag på lägre investeringsnivå. Det nya förslaget som beskrivs i Tengboms programskiss, daterad den 7 april 2017 innebär en fristående hall med en snarlik placering som det tidigare förslaget. Även det nya förslaget ryms inom befintlig detaljplan. En etappindelning har utretts men inte ansetts påverka investeringens storlek i tillräckligt hög grad. Hallens spelmått är i stort oförändrade, vilket innebär att de uppfyller bordtennisen regelverk. Spelmåtten gör det även möjligt att använda hallen för de traditionella inomhussporterna i en framtid (40X20m), vilket bedöms som angeläget. Utöver själva spelplanen finns det olika servicedelar fördelade i två plan. Plan ett innehåller entré, förråd, omklädningsrum, kansli och toaletter. På plan två finns kafé, konferensrum, gym- rehabrum, konferensrum och fläkt/teknikrum. De olika aktivitetsytor och rum som finns i det tidigare förslaget finns även med i detta förslag Utgångspunkten under processen med förslagen till sporthall anpassad för pingis har varit: En Vision i 30 punkter för pingisens framtid som klubbarna presenterat. En kravspecifikation som beskriver hallens storlek och utformning. De samordningseffekter som är möjliga med föreslagen placering.

5 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (4) KS 17/0142 Det nya förslaget med en fristående hall innebär inga egentliga avsteg från kravspecifikationen. Den ger även klubbarna i stort sett samma möjligheter att utveckla pingissporten i samklang med den vision som formulerats. Den största förändringen är att fördelarna med en helt integrerad anläggning tillsammans med Kungsängens sporthall uteblir. Möjligheterna till samordningsvinster i verksamheten och i driften av anläggningen blir mindre tydliga. Med en fristående hall kan den sammanlagda bruttototalarean (BTA) minskas med 200 kvm till kvm. Dock så blir den sammanlagda hallytan på kvm (39 x 44 m) inklusive läktare i princip oförändrad. Finansiering - Ekonomi Förslaget innebär att kommunen ska äga hallen och att Kultur- och fritidskontoret förvaltar anläggningen. Detta utifrån gällande momslagstiftning. Kommunfastigheter har anlitat en beräkningskonsult som tagit fram en grov kalkyl för den fristående hallen (se bilaga). Den sammanlagda kostnaden beräknas till 83 miljoner, vilket även inkluderar bland annat inventarier, konstnärlig gestaltning, projektledning och anslutningsavgifter. Även frågan om att uppföra en hall enbart utifrån kraven på en pingishall har beaktats. Kostnaden för den beräknas uppgå till 71 mkr. Hallens användningsområde begränsas då utifrån spelplanens mått om 35mx35m, dvs en ej fullstor yta för tex handboll eller innebandy. I samverkan med föreningslivet finns möjlighet att söka extern finansiering genom Riksidrottsförbundet (RF) och Arvsfonden. Positiva samtal förs med de båda klubbarna samt med Stockholmsidrotten om detta. RF:s medel ska gå till nya aktivitetsytor och idrottsmiljöer för barn och ungdomar. Arvsfondens så kallade lokalstöd ska gå till kostnader för om-, tilleller nybyggnation av en lokal eller anläggning. En nära dialog med klubbarna kommer fortlöpande att ske under hela processen med den nya hallen. Klubbarna ska medverka i driften av den nya anläggningen. Tidsplan för den fortsatta processen visas i bilaga. Frågan kräver ett beslut i Kommunfullmäktige, vilket kan fattas den 14 juni. Byggstart beräknas till i början av Kommunledningskontorets synpunkter Kommunledningskontoret föreslår att Kultur- och fritidsnämndens ges i uppdrag att bygga och förvalta den föreslagna hallen. Till detta ändamål behöver 83 mnkr avsättas som ökad investeringsram under Kultur- och fritidsnämnden. Investeringen kräver finansiering genom upptagande av externa lån.

6 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 4 (4) KS 17/0142 Barnperspektiv En ny sporthall anpassad för pingis skapar goda förutsättningar för i första hand pingisklubbarna att utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Kultur- och fritidsnämndens beslut den xx maj Förslag till utformning av Sporthall anpassad för pingis, Tengboms programskiss den 7 april Budget 4. Tidsplan Beslut sänds till Kultur- och fritidsnämnden

7 PROTOKOLLSUTDRAG 5 (9) Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum: Sporthall anpassad för pingis Dnr KFN 17/0111 Beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. 2. Kultur- och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta att bygga den fristående sporthallen anpassad för pingis samt att Kommunfullmäktige beslutar om att avsätta 83 mkr för projektets genomförande. Sammanfattning I kommunen finns två föreningar som har bordtennis på programmet, Bro IK och Tibble Kungsängens BTK. Lokalfrågan för dessa föreningar har diskuterats under en längre tid. Kultur- och fritidsnämnden beslutade den 24 februari 2015 att uppdra till kontoret att utreda och återkomma med förslag på tillbyggnad av bordtennishall vid befintlig hall i Kungsängen. Vid Kultur- och fritidsnämndens möte den 12 april 2016 presenterades förslaget, Kungsängens sportcenter Sporthall anpassad för pingis. Förslaget innebar en tillbyggnad av Kungsängens sporthall som en helt integrerad del i den befintliga anläggningen. Kultur- och fritidsnämnden beslutade att godkänna rapporten samt uppdrog åt Kultur-och fritidschefen att genomlysa investeringsbudgeten, utreda möjligheten till etappindelning av investeringen eller förslag på lägre investeringsnivå. Kultur- och fritidskontoret har tillsammans med Upplands-Bro kommunfastigheter och representanter från pingisklubbarna tagit fram ett alternativt förslag till en fullstor sporthall anpassad för pingis. Hallen föreslås som en fristående sporthall med placering i nära anslutning till Kungsängens sporthall. Den föreslagna placeringen är inom rådande detaljplan och beräknas kosta 83 miljoner.

8 PROTOKOLLSUTDRAG 6 (9) Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum: Fortsättning 24 Beslutsunderlag Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 25 april Förslag till utformning av Sporthall anpassad för pingis, Tengboms programskiss den 7 april Budget Tidsplan Kultur- och fritidskontorets tjänsteskrivelse den 18 mars 2016, inklusive bilagor Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. 2. Kultur- och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta att bygga den fristående sporthallen anpassad för pingis samt att Kommunfullmäktige beslutar om att avsätta 83 mkr för projektets genomförande. Förslag till beslut på sammanträdet Paul Gustavsson (M), Sune Larsson (M), Karim Najar (M) och Marianne Stigle (L) föreslår att Kultur- och fritidsnämnden återremiterar ärendet. Andrée Wright (S), Naser Vukovic (S), Seid Alajbegovic (S), Linda Petterson (S), Linus Stefansson (KD) och Mattias Peterson (C) yrkar bifall till Kulturoch fritidskontorets förslag till beslut att: 1. Kultur- och fritidsnämnden lägger med godkännande rapporten till handlingarna. 2. Kultur- och fritidsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att besluta att bygga den fristående sporthallen anpassad för pingis samt att Kommunfullmäktige beslutar om att avsätta 83 mkr för projektets genomförande. Beslutsgång 1 Ordföranden begär ajournering. Sammanträdet återupptas. Ordföranden finner att det finns yrkande till återremiss. Ordföranden ställer frågan om ärendet ska beslutas idag och finner att Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ärendet ska avgöras idag. Votering begärs. Den som vill att ärendet ska avgöras idag röstar Ja, och den som vill att Kulturoch fritidsnämnden återremitterar ärendet röstar Nej.

9 PROTOKOLLSUTDRAG 7 (9) Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum: Fortsättning 24 Omröstningsresultat Under upprop lämnas följande röster: Tjänstgörande ledamot/ersättare Ja röst Nej röst Avstår Naser Vukovic (S) Seid Alajbegovic (S) Linda Petterson (S) Linus Stefansson (KD) Mattias Peterson (C) X X X X X Paul Gustavsson (M) Karim Najar (M) Sune Larsson (M) Marianne Stigle (L) Katarina Olofsson (SD) X X X X X Andrée Wright (MP) X Under upprop lämnas sex (6) jaröster och fem (5) nejröster. Ordförande finner att Kultur- och fritidsnämnden ska avgöra ärendet idag. Beslutsgång 2 Ordföranden ställer frågan om nämnden kan besluta enligt Kultur- och fritidskontorets förslag till beslut. Ordföranden finner att Kultur- och fritidsnämnden beslutar enligt Kultur- och fritidskontorets förslag till beslut. Reservationer Paul Gustavsson (M), Sune Larsson (M), Karim Najar (M) och Marianne Stigle (L) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Nya Moderaterna och Liberalerna ställer sig mycket positiva till en ny modern sporthall. I projekteringen är det viktigt att sporthallen ger möjlighet för bordtennisen i Upplands-Bro kommun att utvecklas vidare i linje med ambition och satsning från bordtennisklubbarna och de aktiva. Bordtennisen ökar kraftigt i kommunen och nuvarande lokalsituation har redan inneburit begränsningar för klubbarnas utveckling.

10 PROTOKOLLSUTDRAG 8 (9) Kultur- och fritidsnämnden Sammanträdesdatum: Fortsättning 24 Samtidigt kan vi se att sporthallarna i vår kommun är väl använda och har i det närmaste full beläggning alla dagar under året. Det är därför ytterst viktigt att den tänkta sporthallen i det korta tidsperspektivet även kan användas av andra inomhussporter. Vårt förslag är därför att skapa möjlighet för bordtennisen att förfoga över ena halvan av sporthallen samtidigt som sporthallen används av andra inomhussporter som exempelvis basket, innebandy och handboll. Med en sådan avskiljande funktion kan nyttjandegraden i vid bemärkelse öka eftersom hallen vid samma tillfällen kan bokas av olika verksamheter (flera bokningar på samma tid). Detta skulle kunna genomföras med en ridå- eller vikvägg vilket på lång sikt kan finansieras helt eller delvis av högre intäkter från lokaltaxor. När bordtennisen i Upplands-Bro Kommun växer i antal spelare och aktiviteter över tid, i enlighet med bordtennisklubbarnas ambitioner, ska bordtennisklubbarna kunna öka sitt nyttjande av även den andra halvan av lokalen. Självklart ska sporthallen också uppfylla alla krav i Bordtennisförbundets regelverk som gör det möjligt att arrangera större turneringar redan från dag ett. På detta sätt används sporthallen optimalt utifrån olika inomhussporters behov redan idag. Bordtennisklubbarnas behov kan också tillgodoses både idag och i takt med att sporten fortsätter sin framgångsrika utveckling. Förslaget är sammantaget ett kostnadseffektivt förslag för att tillgodose både behoven från bordtennisklubbarna och andra inomhussporter. Vi är också oroliga över att projektet i dagsläget inte har en uppskattad driftsbudget. Vi har förståelse för att detta kan vara svårt att ta fram i detta tidiga läge men utgångspunkten borde vara att börja med grova uppskattningar för att sedan röra sig mot mer precisa, snarare än att helt slopa sådana uppskattningar. Katarina Olofsson (SD) reserverar sig mot beslutet med följande motivering: Sverigedemokraterna ser naturligtvis positivt på att ungdomsidrotten utvecklas i kommunen och stöder förslaget om finansieringen inte belastar kommunens budget utan av externa såsom Riksidrottsförbundet och Allmänna Arvsfonden. Detta med anledning av att andra delar av kommunens åtaganden enligt lag har ansträngd ekonomi och riskerar nedskärningar. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Ekonomichef

11 K U N G S Ä N G E N S P O R TC E N T R U M - N Y B O R DT E N N I S H A L L KOLONILOTTER KYRKOGÅRD ÄNGAR SKOGSDUNGE/ HAGMARK KUNGSÄNGENS KYRKA BOSTADSOMR ÅDE KLOCKSTAPEL ÄNGAR F ÖRSKOL A BEFINTLIG SP ORTHALL GYMNASIUM P SKOL A IDROTTSPL ATS P R O G R A M S K I S S FLYGB IL D ME D F ÖR S L AG - 1:2 000

12 KUNGSÄNGEN SPORTCENTRUM - NY BORDTENNISHALL PROGRAMSKISS PLAN 1-1:250

13 KUNGSÄNGEN SPORTCENTRUM - NY BORDTENNISHALL PROGRAMSKISS PLAN 2-1:250

14 K U N G S Ä N G E N S P O R TC E N T R U M - N Y B O R DT E N N I S H A L L P R O G R A M S K I S S GE STALTNING - R E FE R E NS B IL DE R P E R F OR ERAD PL ÅT

15 Varmgrå be ton g socke l me d motiv i n e gativ re lie f FASADDETALJ PL ÅTFASAD, SANDWICH EL EMEN T. OL IKA N YA N SE R I H OR ISON T E L L A BA N D 2400 mm mm STR ÄCKMETALL 1200 mm mm mm o sv. Nyan s 2 Bakomliggan de plåtfasad, tre n yan se r En tydlig geometri, en kub, med en gradient från mörkt till ljust. Minimalt med fönster pga. programkrav ger möjlighet till en enhetlig fasad runt hela byggnaden. För att verka inbjudande är byggnaden helt uppglasad i bottenplan vid entré och foajé.... Hög sockel av betongelement med pictogram-motiv i negativ relief. Plåtbelagda sandwichelement med standardmått bredd 1200; längdmått följer modulmått/stomme. Utvändig beklädnad av kulörbelagd stålplåt i tre gröna nyanser. utanpå sandwichelement monteras perforerad aluminiumplåt med tre olika mönsterbilder. Plåtarna utförs som paneler med samma mått och monteras på ca 350 mm distans. Bakomliggande fasad belyses kvällstid med LED-belysning.... M AT ERIA L & KU LÖ R 1200 mm Nyan s 3 GESTALTNINGSIDÉ Pe rfore rad alumin i umplåt på distan s Nyan s 1 K U N G S Ä N G E N S P O R TC E N T R U M - N Y B O R DT E N N I S H A L L Panelbredd PERF ORER AD ALUMINIUMPL ÅT, OLIKA MÖNSTERSTORLEK. MONTER AS PÅ DISTANS PÅ SANDWICHELEMENT Fö nsterparti bako m perfo re rad plåt S kärm tak Glasparti e r v i d e nt ré P R O G R A M S K I S S GE STALTNING & MAT ERIAL

16 Budget Sporthall anpassad för pingis, fristående fullstor hall, Bygg-mark 7008 Bygg-hus Bygg-rör 2079 Bygg-luft 1334 Bygg-el 4845 Bygg-transport 593 Bygg-styr 320 Summa byggkostnad tkr Projektering 12 % 7283 Byggledning, bygglov, besiktningar mm 7 % 4248 Summa Budgetreserv 10 % 7223 Summa Konstnärlig utsmyckning 1% 795 Anslutningsavgifter 1500 Geoteknisk undersökning 300 Inventarier 900 Totalt 82942

17 Tidplan 2017 Kungsängen Sportcentrum Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan (2018) Förstudie Förstudie utveckling Kalkylunderlag konsulter Kalkyl Kommunalt Beslut Kommunalt beslut Semester Förslagshandling Projektering Förslagshandlingar Bygglovshandlingar Bygglovshandlingar Bygglov Arbete med förfrågningsunderlag Projektering förfrågningsunderlag Granskning/justering FU Granskning/justering FU Anbudstid Anbudstid Utvärdering o upphandling Utvärdering o upphandling Byggstart Byggstart Stockholm Hugo Guanter R:\A4\02 Projekt\Upplandsbro Sporthall\1 Textdokument\05 Tidplaner\Tidplan Upplands Bro ny sporthall

18 Ärende 2

19 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Anna-Lena Örvander Utvecklingsstrateg Utvecklingsstaben anna-lena.orvander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0237 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om polisstation i Bro och klätterställning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta: Kommunfullmäktige tackar för medborgarförslaget och svarar att Kommunen arbetar aktivt för att öka tryggheten för alla boende i kommunen. Det arbetet är ett ständigt pågående och viktigt arbete. Förslaget om klätterställning är bra och skolans rektor kommer arbeta för att skolan ska få möjlighet att få en sådan och tillsammans med eleverna hitta en plats för den. Sammanfattning Den 23 augusti 2016 inkom ett medborgarförslag om att inrätta en polisstation i Bro och om en klätterställning vid Finnstaskolan. Kommunfullmäktige överlämnade förslaget den 19 oktober till Utbildningsnämnden för att få deras synpunkter på förslaget om klätterställning. Utbildningsnämnden tycker förslaget om klätterställning är bra och kommer arbeta för att skolan ska få en sådan. Kommunledningskontoret svarar på förslaget om polisstation i Bro med att det är polisen som avgör om det ska finnas en station i Bro eller inte. Det kommunen kan göra och gör är att tillsammans med polisen och andra aktörer är att genomföra och arbeta aktivt med olika aktiviteter och insatser för ett tryggare Upplands-Bro. Exempel på aktiviteter är vuxenvandringar med vuxna på gång, patrullering med trygghetsvärdar, patrullering med Grannstödsbilen, aktiviteter med Fryshuset och uppsökande verksamhet med våra ungdomsstödjare. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Medborgarförslag om polisstation i Bro och klätterställning Utbildningsnämndens beslut om svar på medborgarförslag om klätterställning från den 24 januari 2017, Un 8 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 9 maj 2017 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

20 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 16/0237 Ärendet Den 23 augusti 2016 inkom ett medborgarförslag om att inrätta en polisstation i Bro och om en klätterställning vid Finnstaskolan. Kommunfullmäktige överlämnade förslaget den 19 oktober till Utbildningsnämnden för att få deras synpunkter på förslaget om klätterställning. Kommunledningskontoret synpunkter gäller frågan om en polisstation i Bro. Utbildningskontorets synpunkter Frågan om klätterställning är aktuell på Finnstaskolan och har kommit upp ett antal gånger på skolans elevråd. Skolans rektor tycker förslaget är bra och kommer arbeta för att skolan ska få möjlighet att få till en klätterställning och tillsammans med eleverna hitta en plats för den. Kommunledningskontorets synpunkter Att barn i Bro upplever orten som otrygg är något som kommunen ser allvarligt på. Om det ska finnas en polisstation i Bro eller inte kan inte kommunen besluta om utan det måste polisen själva göra. Kommunen kan däremot göra mycket annat för att öka tryggheten och har till exempel anställt en trygghetssamordnare som har till uppgift att arbeta med saker som kan öka tryggheten. Det som kommunen gjort sedan medborgarförslaget kom till oss är: Kommunen har träffat boende för att prata om tryggheten. De som man pratade om på de träffarna samlades i något som kallas för Medborgarlöftet. Medborgarlöftet är en överenskommelse mellan polisen, kommunen och andra om aktiviteter som trygghetsvandringar, gemensamma insatser med polis, polisvolontärer, kommunpersonal, föräldravandrare med flera. Därutöver ska nya träffar med boende i Bro genomföras. Kommunen har även arbetat fram överenskommelse med polisen om ökad närvaro och aktivitet i kommunen för att öka tryggheten. Dom här aktiviteterna är andra än de som finns i Medborgarlöftet. Vuxna på Gång (VPG) är en aktivitet där vuxna frivilligt går runt i kommunen för att öka närvaron av vuxna på fredag och lördagskvällar. Kommunen har även en överenskommelse med organisationen Fryshuset som arbetar aktivt med ungdomar i behov av aktiviteter och stöd, men de arbetar även med insatser för alla ungdomar. På dagtid finns det en grannstödsbil som genomför patrullering i kommunen. Bilen körs med frivilliga personer men kostnaderna för bilen betalas av kommunen. Trygghetsvärdar har anställts av kommunen och har till uppgift att patrullera och uppsöka ungdomar där dom är under fredag och

21 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 16/0237 lördagskvällar och inventera otrygga miljöer i kommunen så dessa kan förändras. Exempel på otrygg miljö kan vara en plats som upplevs mörk för att det inte finns eller är för lite upplyst. Därutöver har kommunen ungdomsstödjare som även de arbetar med att ta kontakt med ungdomar där de befinner sig. Barnperspektiv Hur barn upplever sin boende och skolmiljö är viktigt för Upplands-Bro kommun. Arbetet med att trygga barnens livsmiljö får inte ha negativa konsekvenser på barn och inte heller får deras livsmiljö påverkas till det sämre Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Medborgarförslag som kom till kommunen den 23 augusti Utbildningsnämndens synpunkter från den 24 januari 2017 Beslut sänds till Förslagsställaren

22 PROTOKOLLSUTDRAG 12 (16) Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: Yttrande avseende medborgarförslag om fler klätterställningar Beslut Dnr UN 16/0186 Utbildningskontorets yttrande avseende medborgarförslag om polisstation i Bro och klätterställningar godkänns. Sammanfattning Matilda Thimgren inkom den 23 augusti med ett medborgarförslag om polisstation i Bro samt klätterställning vid Finnstaskolan. Kommunfullmäktige överlämnade förslaget den 19 oktober 2016 till Utbildningsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse med yttrande den 9 januari 2017 Medborgarförslag som inkom den 23 augusti 2016 Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige

23 Ärende 3

24 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningskontoret Jennifer Lendeng Kommunsekreterare Kanslistaben Jennifer.Lendeng@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0187 Kommunfullmäktige Medborgarförslag om att ersätta den planerade bordtennishallen med en multihall Förslag till beslut Medborgarförslaget överlämnas till Kultur- och fritidsnämnden för yttrande. Sammanfattning Kjell Borg lämnade in den 1 juni 2017 ett medborgarförslag om att ersätta den planerade tennishallen med en multihall. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkommen den 1 juni 2017 Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Medborgarförslag om att ersätta den planerade tennishallen med en multihall inkommen den 1 juni 2017 UBK1005, v2.0, Beslut sänds till Frågeställaren Kultur- och fritidsnämnden Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

25 Kommunfullmäktige Upplands-Bro Kommun Kungsängen Kungsängen Meborgarförslag, Ersätt den planerade bordtennishallen med en multihall Bakgrund: I Upplands-Bro Kommun har det under en längre tid förekommit ett stort behov av idrottshallar. Behovet bottnar bl a i bordtennisen och att handbollen nu tagit sig till div 1, och behöver ändamålsenliga hallar 2014 inkom ett medborgarförslag till KF, Kf 43 Dnr: , " Medborgarförslag om att bygga en ny sporthall för handbollen. För att tillgodose alla intressenter och till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna i stället för att bygga fler hallar föreslår jag därför att ; Kommunfullmäktige återremitterar frågan angående Sporthall anpassad för pingis till Kultur och fritidsnämnden, för att utreda frågan för att ersätta sporthallen med en multihall som tillgodoser båda klubbarnas intressen och övriga föreningslivet samt de intilliggande skolorna.. Handbollshallen skall uppfylla Svensk Handbolls Arenabestämmelser med en storlek om min åskådare, totalyta inklusive säkerhetsyta, samt minsta takhöjd för internationella matcher. I Stockholms området finns goda möjligheter för att hyra ut och dra till sig landskamper och internationella matcher då endast 2 arenor (Globen och Johanneshov ) är godkända. Som ett exempel på en multihall där fler kan samsas föreslår jag att Ni studerar multihallen, Stiga Sports Aren i Eskilstuna. (Dock reduceras antalet åskådare till sittande åskådare för att möta nationella och internationella krav på antalet sittande åskådare.) Med vänlig hälsning Kjell Borg Box Kungsängen Tel

26 ARENABESTÄMMELSER FÖR HANDBOLL I SVERIGE Fastställda av Svenska Handbollförbundet i samråd med Herr Elit Handboll & Svensk DamHandboll INLEDNING Handbollen skall vara den tredje publiksporten i landet. Arenan är viktig för att handbollen skall stärka sin konkurrenskraft. Den har även stor betydelse för att höja handbollens status. En modern arena med bästa komfort, säkerhet och service skapar förutsättningar för att utgöra framtidens mötesplats för publik, sponsorer och media. Arenorna är alltmer en arbetsplats för fler; TV/radio/press, ledare, spelare och domare. SYFTE Arenabestämmelserna skall gälla i olika steg: 1) Visa fastställda regler/bestämmelser och måttangivelser 2) Hjälp och vägledning vid planering av nya arenor alternativt ombyggnad. Här finns även med nödvändiga åtgärder för bästa möjliga service till media. (Avvikelser från dessa bestämmelser kräver dispens) Denna upplaga är fastställd av SHF:s Förbundsstyrelse

27 ARENABESTÄMMELSER FÖR HANDBOLL I SVERIGE 44 x 23 m Takhöjd: Minst 7 meter Olika nivåer från platser och uppåt alternativt enligt IHF:s / EHF:s direktiv. 5 cm, enbart linjer för handboll Toppkvalité: lux (min) Standardkvalité: lux (min) Baskvalité: lux (min) Förutom gällande säkerhetsföreskrifter måste även EHF:s föreskrifter uppfyllas vid internationell match. VILLKOR Minihandboll Seriespel Lokalt / Regionalt t.o.m. Div 1- serierna DamElit & HerrAllsvenskan HerrElit Planens beskaffenhet 2 x m 2-3 planer på en ordinarie spelplan 40 x 20 m (Dispens kan sökas vid annan planyta) Internationella matcher 40 x 20 m 40 x 20 m 40 x 20 m Totalyta inklusive säkerhetsyta Vid nybyggnation samma regler som vid internationella matcher. 43 x 22 m Takhöjd: Minst 7 meter Publik Linjer Kan tejpas upp, tejp kan beställas av SHF Ljus Minimum 600 platser varav 400 sittplatser. Vid nybyggnation minst platser och sittplatsläktare på båda långsidor. Minimum 1500 platser med sittplatsläktare på båda långsidorna. Vid om- och nybyggnation minimum platser varav minst sittplatser. 5 cm, helst gult 5 cm helst gult 5 cm, helst enbart linjer för handboll Vid nybyggnation minst standardkvalitet enligt internationella matcher. Vid nybyggnation minst standardkvalité enligt internationella matcher. Säkerhet Arenan skall uppfylla gällande säkerhetsföreskrifter. Ev publik- och läktarvärdar markeras med tydlig klädsel. Arenan skall uppfylla gällande säkerhetsföreskrifter. Publik- och läktarvärdar markeras med tydlig klädsel.

28 Internationella matcher Adekvat utrustning för: - Speaker - Ljud/Musik - Ljus -Display för tid och resultatrapportering Arenan skall ha en symmetrisk bredbandsuppkoppling på minst 10 Mbit/s. Det skall finnas särskilt utrymme för personal som utför mediatjänster såsom onlinerapportering och liknande. För media skall tillgång till trådlöst nätverk finnas. Arenan skall ha utrymme för minst två samtida TV-produktioner. Bildupptagningsutrymmen skall vara placerade så att rätt vinkel mot planen erhålls. Utrymmen för kommentatorer samt intervjuhörna och studio skall finnas. Minst 10 platser på läktaren skall vara reserverade och anpassade för skrivande press. VILLKOR Minihandboll Seriespel Lokalt / Regionalt t.o.m. Div 1- serierna DamElit, HerrAllsvenskan HerrElit Utrustning vid arrangemang Adekvat utrustning för: - Speaker - Ljud/Musik - Ljus - Display för tid och resultatrapportering Adekvat utrustning för: - Speaker - Ljud/Musik - Ljus min lux på hela planen - Display för tid, utvisning och resultatrapportering. Arenan skall ha en symmetrisk bredbandsuppkoppling på minst 10 Mbit/s. Arenan skall ha en symmetrisk bredbandsuppkoppling på minst 10 Mbit/s. IT-krav och önskemål Det skall finnas särskilt utrymme för personal som utför tjänster såsom onlinerapportering och liknande. Det skall finnas särskilt utrymme för personal som utför mediatjänster såsom onlinerapportering och liknande. För media skall tillgång till trådlöst nätverk finnas. För media skall tillgång till trådlöst nätverk finnas. Minst 10 platser på läktaren skall vara reserverade och anpassade för skrivande press. Arenan skall ha utrymme för minst två samtida TVproduktioner. Utrymme och service till media Ett separat utrymme skall finnas tillgängligt för journalister att arbeta ostört i samband med och efter matchen. Vid nybyggnation samma regler som vid internationella matcher. Bildupptagningsutrymmen skall vara placerade så att rätt vinkel mot planen erhålls. Utrymmen för kommentatorer samt intervjuhörna och studio skall finnas. Minst 10 platser på läktaren skall vara reserverade och anpassade för skrivande press.

29 Fast intervjuplats med back drop för flashintervjuer vid TV- och webbsändningar. Kontaktperson Svenska Handbollförbundet: Ralf Lundberg +46 (0) (0) ralf.lundberg@handboll.rf.se Internationella matcher Utrymme för presskonferens med minst 25 närvarande journalister skall finnas. TV-plattform skall vara minimum 4 meter bred och 2 meter djup, räcke med max 80 cm höjd SHF/RL VILLKOR Minihandboll Seriespel Lokalt / Regionalt t.o.m. Div 1- serierna DamElit & HerrAllsvenskan HerrElit Utrymme och sevice till media forts. Utrymme för presskonferens med minst 25 närvarande journalister skall finnas. TV-plattform skall vara minimum 4 meter bred och 2 meter djup, räcke med max 80 cm höjd. Sanktioner Sanktioner tillämpas enligt nedanstående skala om föreningen ej vidtager fastställda regler/bestämmelser för anpassning till arenakraven: Sanktioner tillämpas enligt nedanstående skala om föreningen ej vidtager fastställda regler/bestämmelser för anpassning till arenakraven: - Skiftlig varning från SHF - Avgift alternativt böter - Eventuell elitlicens prövas - Skiftlig varning från SHF - Avgift alternativt böter - Eventuell elitlicens prövas

30 Måttangivelser, speciellt djupled, förutsätter att hallens totalyta tillåter detta. Annars görs markeringar och placeringar utifrån hallens mått. Bänk / stolar är tillåtet. Om man nyttjar stolar och utrymmet i avbytarområdet ger friyta bakom stolarna skall stolarna vara förankrade i varandra. SHF Avbytarområdet och Funktionärsbordet Arrangerande förening alt. hallägaren ansvarar för att markeringen för den nya CoachingZonen blir markerad. Mittlinje Detta område får inte nyttjas vid coachning under match. Linjebredd 5 cm Avbytarområde 4,5 m Avbytarområde 4,5 m Stopp för coachzon (11 m) 3,5 m 2,0 m 3,5 m CoachingZone Avbytarbänk alt. stolar 14 (sen) 17 (jun-yngre) Funktionärsbordet 3,0 m Avbytarbänk alt. stolar 14 (sen) 17 (jun-yngre) 11,0 m

31 CHECKLISTA för TEKNISKT MÖTE Fastställt av SHF:s Domarkommitté vid möte den 18 augusti ELITSERIEN (herrar & damer) ALLSVENSKAN (herrar) & Div 1 (herrar) Tekniskt möte Tekniskt möte ska avhållas 1 timma före match lokalen som användas ska vara fri från andra aktiviteter då mötes genomförs. Ansvarig Hemmalagets arrangemangsansvarig är sammankallande för mötet och är också ansvarig för genomförandet av mötet Deltagare Arrangemangsansvarig samt representant från hemmalaget, bortalaget, domarna, eventuell delegat ska närvara. Det är en rekommendation att även funktionärerna deltar vid mötet. Vid TV-sändning även någon representant från TV med på mötet. Tidsschema Genomgång av procedurer före, under och efter match. Här skall framgå hur inspring och presentation arrangeras, eventuella aktiviteter i pausen och/eller efter match. Pausen Pauslängden ska vara 15 minuter vid HerrElitmatcher och 10 minuter i övriga serier. Obs! Viktigt att båda lagen informeras och respekterar den tid som är överenskommen vid mötet! I de hallar där matchklockan tillåter rekommenderas att man programmerar nedräkning för pausens längd samt att speakern informerar publiken. Den andra halvleken ska inte starta innan den överenskomna paustiden är klar! Vid TV-matcher brukar ansvariga från TV ha önskemål om annan paustid. Om det, i samband med pausen, föreligger en eller flera utvisningar på matchklockan skall paustiden inte programmeras! Uppvisande av spelarnas klädsel Samtliga Elitserieföreningar (dam och herr) ska ha ett mörkt samt ett ljust matchställ (gäller tröja). Bortalaget ska alltid ha med sig båda ställen. Vid TV-match och Webb TV-sändning ska ett lag ha ljust matchställ och det andra ett mörkt matchställ. Val av tröjfärg: a) Hemmalagets speltröjor b) Bortalagets speltröjor c) Hemmalagets målvaktströja d) Bortalagets målvaktströja e) Domarna väljer lämplig tröjfärg. Målvakterna i respektive lag ska bära samma färg på tröjan. Även västen för ev. extra utespelare ska uppvisas. Ledarnas färg på tröja/jacka ska skilja sig från motståndarlagets utespelare. Obs! Nytt i regelboken Fortsättning baksidan alt. blad 2.

32 Matchläkare Tillgång till matchläkare (obligatoriskt vid HerrElitmatcher) informera var på läktaren läkaren är placerad och domarna bör få kontakt med personen i fråga 15 minuter innan matchstart. Informera var båren finns placerad. Funktionärsrutiner Tjänstgörande funktionärer redovisar rutiner och eventuella önskemål inför matchen. Säkerhetsföreskrifter Vilka personer är ansvariga och vilka uppgifter har de? Vilka utrymningsvägar finns det i hallen? Vart beger sig lag, domare och funktionärer i en krissituation? Vid utrymning av hallen ansvarar funktionärerna för att protokollet tas med till anvisad samlingsplats. Detta används för att checka av att alla har kommit ur hallen. 1-2 personer ska gå ut på planen och där följa domarna till omklädningsrummet, både i pausen och efter matchen. Säkerhetsansvarig ser till att det är fri passage från planen för domare, funktionärer och bortalag i pausen samt efter match. Coachingzon I de hallar där utrymme finns för Coachingzon ansvarar arrangören att det görs en fast eller tillfällig markering 3,5 meter räknat från mittlinjen. Linjen startar vid sidlinjen och linjen dras mot väggen. Avbytarbänken skall placeras så att yttersta platsen, räknat mot mittlinjen, börjar vid markeringen för Coachingzonen. Bänk kan även vara stolar. Dessa skall vara fastsatta så att det inte går att flytta stolarna framåt/bakåt. Frizon Vid matcher där det finns fotografer och/eller TV på plats ansvarar arrangören att det markeras upp en frizon för domarna bredvid målet. Markera med tejp eller målad linje fyra (4) meter från stolpen på båda sidor av målet. Markeringen görs bakom den förlängda mållinjen. Från markeringen och in mot målet får endast domarna befinna sig. Arrangören ansvarar för information till berörda. Domarna/delegaten beslutar om undantag för Cochingzon skall godkännas (golvytan avgör dettta). Stolar på golvet Eventuella stolar på golvet får ej placeras på samma sida som avbytarbänkarna. Vid matcher där det arrangeras extra sittplatser skall detta inspekteras och godkännas. Detta ska också presenteras vid tekniska mötet Golvtorkare Ska vara A-ungdom och äldre. Viktigt att dessa är uppmärksamma och kan bedöma situationer där det kan föreligga torkning, har bra spelsinne och har bra ögonkontakt med domarna hela matchen. I samband med lag-timeout skall golvtorkarna, utan kallelse från domarna, ställa sig bakom respektive lag för att direkt efter slutförd timeout torka upp om så behövs. Om ovanstående checklista ej följs eller att domarna anser något vara bristfälligt åligger det domarna att rapportera detta till SHF:s DK.

33

34 Ärende 4

35 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Kommunledningskontoret Karin Haglund Nämndsekreterare Kanslistaben karin.haglund@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 16/0181 Kommunstyrelsen Svar på motion om att Upplands-Bro upprättar en likabehandlingsplan värd namnet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen om likabehandlingsplan anses besvarad i och med följande: Upplands-Bro kommun har upprättade riktlinjer mot kränkande särbehandling för alla sju diskrimineringsgrunder, inklusive könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning. Det pågår en översyn av vilka eventuella förändringar som krävs med anledning av nyheterna i diskrimineringslagen från den 1 januari Det finns ett förslag om att kommundirektören utvecklar en Plan för hållbar utveckling i Upplands-Bro. Denna plan inbegriper en social hållbar utveckling. Kommunens aktiva åtgärder och insatser som främjar likabehandling. UBK1005, v2.0, Sammanfattning Marcus Sköld (M) föreslår i en motion som kom in den 26 maj 2016 att Upplands-Bro kommun upprättar en likabehandlingsplan värd namnet. Motionären vill att kommunledningskontoret får i uppdrag att upprätta en likabehandlingsplan med aktiva åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt sexuell läggning. Kontoren och verksamheterna i Upplands-Bro kommun gör dagligen stora insatser för att människor ska behandlas lika utifrån sina specifika förutsättningar. Det är grunden för Upplands-Bro kommun kommunen som ger plats. Det ska finnas plats för likheter såväl som olikheter. Denna hållning ska genomsyra kommunens arbetsplatser och den ska nå ut till kommunens medborgare. Liksom i Tyresö kommun, som motionären Marcus Sköld (M) hänvisar till, finns det i Upplands Bro kommun upprättade riktlinjer för hur arbetet med likabehandling ska ske i kommunen. Skillnaden är att Upplands-Bro har valt att arbeta med likabehandling utifrån alla diskrimineringsgrunder och inte med särskilt fokus på diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

36 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (9) KS 16/0181 Med anledning av nyheter i diskrimineringslagen pågår det för närvarande en översyn av kommunens riktlinjer för att säkerställa att kommunen gör tillräckligt för att främja lika rättigheter och möjligheter och för att förhindra kränkande särbehandling. Det finns också ett förslag om att upprätta en Plan för hållbar utveckling i Upplands-Bro. En sådan plan kommer innebära ytterligare fokus på frågor om jämlikhet i kommunen. Med hänsyn till ovanstående ser inte kommunledningskontoret att det finns något skäl att arbeta fram en ny likabehandlingsplan för kommunen såsom motionären föreslår. Beslutsunderlag Motion om att Upplands-Bro upprättar en likabehandlingsplan värd namnet Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 3 maj Ärendet Marcus Sköld (M) har i en motion som kom in den 26 maj 2016 föreslagit att Upplands-Bro kommun upprättar en likabehandlingsplan värd namnet. I motionen framhålls vikten av ömsesidig respekt och likabehandling i kommunen och att alla medborgare ska kunna leva öppet och bemötas med respekt oavsett sexuell läggning eller könsöverskridande identitet. I sin motion uppmärksammar Marcus Sköld (M) att många homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt) upplever att de kränks eller osynliggörs samt lever med en rädsla för diskriminering, våld och trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Målet, enligt motionären, är att Upplands-Bro kommun, både som arbetsgivare och medarbetare, värdesätter den mångfald som personer med könsöverskridande identitet eller olika sexuell läggning tillför. Marcus Sköld (M) föreslår att kommunledningskontoret får i uppdrag att upprätta en likabehandlingsplan med aktiva åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt sexuell läggning för Upplands-Bro kommun som arbetsgivare, för dess medarbetare samt kommunens bolag och de verksamheter som kommunen har avtal med. En likabehandlingsplan bör även innehålla uppgifter om hur den ska implementeras och metoder för årliga uppföljningar. I samtal med motionären lyfts Tyresö upp som exempel på en kommun där det har tagits fram en särskild riktlinje för arbete med hbt utöver den likabehandlingsplan som finns i kommunen och som gäller alla diskrimineringsgrunder. Detta för att förhindra kränkningar, rädsla, våld och trakasserier som kan leda till ohälsa hos hbt-personer.

37 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (9) KS 16/0181 Lagar Likabehandling handlar i grunden om alla människors lika värde. Det handlar om jämlikhet och mänskliga rättigheter. I Sverige skyddas människors rättigheter och friheter i tre grundlagar: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Därtill finns flera lagar som utgår ifrån alla människors lika värde. Kommunens arbete styrs av bland annat av förvaltningslagen, skollagen och socialtjänstlagen som alla har som grund att människor ska behandlas lika. Alla kommuners verksamheter lyder under diskrimineringslagen vars syfte är att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: 1. kön 2. könsöverskridande identitet eller uttryck 3. etnisk tillhörighet 4. religion eller annan trosuppfattning 5. funktionsnedsättning 6. sexuell läggning 7. ålder. Från och med den 1 januari 2017 gäller nya bestämmelser om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Det innebär att arbetsgivare och utbildningssamordnare ska bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att förhindra diskriminering utifrån alla sju diskrimineringsgrunder vilket det inte fanns lagkrav på tidigare. De nya reglerna innehåller också anvisningar för hur arbetsgivare och utbildningssamordnare ska genomföra arbetet löpande i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, följa upp). Andra kommuners arbete med likabehandling Det finns många sätt att arbeta med likabehandling, jämlikhet och kränkande särbehandling. Nedan följer några goda exempel på hur arbetet kan bedrivas. Ett vanligt sätt att arbeta med specifikt hbtq-frågor är att genomgå RFSL:s (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) program för att nå en hbtq-certifiering av en verksamhet. För närvarande arbetar våra grannkommuner Järfälla och Sollentuna med hbtq-certifiering. Andra kommuner samarbetar med diskrimineringsbyråer för att få bukt med kränkande särbehandling, till exempel Eskilstuna kommun. I Växjö har kommunen valt att genomföra en mångfaldscertifiering som innebär att personalen genomgår ett program som utgår från alla sju diskrimineringsgrunder.

38 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 4 (9) KS 16/0181 Det finns kommuner som arbetar med jämlikhet genom att ha särskilt utsedda jämlikhetsstrateger som i Huddinge kommun, som också har utvecklat en handbok för jämlikhetsanalys. I Botkyrka kommun genomförs varje år en medborgarundersökning som utgör ett viktigt underlag för utvecklingen av kommunens verksamhet. En viktig del i undersökningen handlar om jämlikhet för att kommunen ska kunna säkerställa att alla kommuninvånare får ta del av sina rättigheter och möjligheter för att uppnå ett gott liv. Vision och organisationsfilosofi I kommunens vision, Upplands-Bro kommunen som ger plats, finns ledorden nyfikenhet, omtanke och liv. Dessa nyckelord ska genomsyra utformningen av kommunens verksamheter och uppdrag. En viktig del i visionen handlar om respektfullt bemötande och att ta tillvara mångfald i kommunen. Kommunens organisationsfilosofi, HEP helhetssyn, engagemang och professionalitet, innehåller grundläggande värderingar och förhållningssätt som ska genomsyra hela organisationens arbete. Filosofin handlar i stora drag om bemötande med respekt, om korrekta beslut utifrån individuella förutsättningar och om en vilja att samarbeta och finna lösningar oavsett utgångsläge. Policy mot kränkande särbehandling I Upplands-Bro kommun finns idag flera policydokument som på en kommunövergripande nivå framhåller vikten av likabehandling. I dessa dokument framtagna av personalavdelningen finns beskrivningar av vilka grundläggande värderingar som ska råda mellan anställda i kommunen. Medarbetare, chefer och kommunledning ska visa varandra ömsesidig respekt, lojalitet och förtroende. Policyn slår fast att alla medarbetare har lika stort värde oavsett befattning i organisationen. Det innebär att ingen individ, varken medarbetare eller chef, ska behöva känna sig kränkt, trakasserad eller illa till mods på arbetsplatsen. Samma förhållningssätt ska genomsyra alla kommunens processer internt och externt. Anställda ska möta kommuninvånare, brukare, kunder och samarbetspartners på samma respektfulla sätt som de möter varandra internt. I personalpolicyn finns nedtecknat att alla ska ha samma möjligheter oavsett kön, ålder, funktionshinder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller könsidentitet (de sju diskrimineringsgrunderna). De nya reglerna enligt diskrimineringslagen har föranlett en översyn av personalavdelningens policydokument som pågår för närvarande. Plan för hållbar utveckling Det finns ett förslag om att kommundirektören utvecklar en Plan för hållbar utveckling i Upplands-Bro. En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov

39 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 5 (9) KS 16/0181 utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Begreppet hållbar utveckling består av tre delar: social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Alla delar är lika viktiga för att uppnå det önskvärda resultatet. Social hållbarhet handlar om hur människor med sina attityder och handlingar påverkar den miljömässiga hållbarheten. Det innebär att det är önskvärt att människor väljer ett socialt liv som i största möjliga mån undviker miljöbelastning i form av t.ex. transporter eller nedsmutsning. Ett socialt hållbart samhälle är dock lika mycket ett jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum. För att uppnå detta krävs att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds: tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs bidrar till att alla människor är inkluderade oavsett kön, utbildningsoch inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov. Aktiva åtgärder för likabehandling för medarbetare och medborgare Det räcker inte med planer och riktlinjer för att arbetet med jämlikhet i en kommun ska få effekt. Det krävs kunskap, aktiva insatser och uppföljningar för att nå resultat. Som arbetsgivare arbetar Upplands-Bro kommun för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom tydliga riktlinjer och utbildningsinsatser till chefer och arbetsplatsombud. Personalavdelningen gör punktinsatser för att uppmuntra chefer till att lyfta frågor om jämlikhet i verksamheten, t.ex. genom att ta fram filmer som kan fungera som diskussionsunderlag på arbetsplatsträffar. I kommunens policydokument om kränkande särbehandling finns konkreta råd om hur chefer och medarbetare bör och kan agera om kränkning förekommer. Det finns en rad forum med utrymme för frågor om likabehandling och kränkande särbehandling. Alla medarbetare i kommunen har årliga medarbetarsamtal och uppföljningssamtal med sin närmaste chef. Arbetsplatsträffar ska ske regelbundet med en särskild punkt om arbetsmiljö på agendan. Alla anställda i kommunen får även genomföra

40 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 6 (9) KS 16/0181 en årlig medarbetarundersökning i vilken det finns frågor för att fånga upp kränkande särbehandling. Frågor om likabehandling finns också med i det systematiska arbetsmiljöarbetet som pågår i alla verksamheter. I Upplands-Bro kommun finns det möjlighet för medborgare att göra sin röst hörd. Genom medborgardialog finns samma möjlighet för alla invånare att påverka vad som sker i den egna kommunen. I januari 2017 anställdes en kommunjurist i Upplands-Bro som hjälper kontor och verksamheter att göra riktiga och likvärdiga bedömningar utifrån gällande lagstiftning. Alla medborgare har rätt att känna trygghet i sin närmiljö. Det finns ett ständigt pågående arbete för att uppnå detta mål. Med anledning av oroligheter som förekommit i kommunen har detta arbete intensifierats under våren Kommunen arbetar aktivt med integration genom närvarande integrationsstödjare som lotsar kommunens nya medborgare in i samhället. Det handlar om att ge dem kunskap för att ta tillvara sina rättigheter men också kunskap om vilka värderingar och regler som råder i kommunen. För att kvinnor ska få samma förutsättningar som män att komma in i samhället har särskilda insatser formats för nyanlända kvinnor. Det finns ett medvetet arbete kring kommunikation och jämlikhet i kommunen. I dagens digitala värd är det av största vikt att det sker en analys av vad som förmedlas via text och bild, inte minst via kommunens hemsida. För att alla kommuninvånare ska ha samma möjlighet att ta del av det digitala materialet finns även ett pågående arbete som handlar om att tillgängliggöra information på hemsidan för människor med funktionsvariationer. Likabehandling i verksamheten I alla verksamheter i Upplands-Bro kommun sker en ständig översyn av kvalitet och service där frågor om likabehandling är grundläggande frågor. Kontoren utmanas på olika sätt och nedan följer några exempel på hur arbetet med likabehandling sker i olika verksamheter. Samhällsbyggnadskontoret På samhällsbyggnadskontoret arbetar medarbetarna efter likabehandlingsprincipen. Varje ärende går genom handläggare, grupp och chef innan beslut. Besluten ska inte avgöras av en enskild handläggares bedömning utan gå igenom flera personer för att besluten ska bli riktigt fattade enligt gällande lagstiftning. Det finns också en bygglovsallians mellan kommuner med gemensamma avstämningar så att bedömningar av bygglov ska bli lika oavsett vilken kommun medborgare är bosatta i.

41 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 7 (9) KS 16/0181 Socialkontoret Socialtjänstens arbete bygger på att möta människor utifrån var och ens förutsättningar. Medarbetarna är utbildade och tränade i att möta olikheter och att behandla alla människor med respekt. Vid myndighetsutövning är det särskilt viktigt att besluten inte blir olika på grund av kön, etnicitet, könsöverskridande identitet eller någon annan diskrimineringsgrund. Socialtjänsten i Upplands-Bro har tagit fram lokala värdighetsgarantier för olika verksamheter för att ge medborgarna en garanti om bland annat respektfullt bemötande, delaktighet i beslutsprocesser, rätt till kroppslig integritet i samband med personlig omvårdnad och möjlighet att vara delaktig i vårdplanering. Kungsgårdens äldreboende har utöver detta arbetat mer specifikt med diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning. Verksamheten hbtq-certifierades 2012 och diskussionen om likabehandling hålls fortfarande levande. Utbildningskontoret Även skolans arbete utgår från att möta varje barns unika förutsättningar och i skollagen är alla barns lika värde en grundläggande utgångspunkt. Alla skolor och förskolor har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Varje verksamhet upprättar en unik plan. Arbetet är ständigt pågående och innehållet i planen revideras årligen. I och med nyheterna i diskrimineringslagen från 1 januari 2017 har kraven på aktiva åtgärder och dokumentation förändrats för utbildningsanordnare. Detta gör att utbildningskontoret kommer att göra en översyn av hur verksamheterna arbetar med dessa delar idag och eventuellt genomföra förändringar för att kraven enligt diskrimineringslagen ska uppfyllas. Kultur- och Fritidskontoret Kultur- och fritidskontoret erbjuder alla medborgare i Upplands-Bro mötesplatser där människor med olika erfarenheter och förutsättningar kan mötas i gemensamma aktiviteter. Biblioteket har också satsat på en utbildning som handlar om att analysera befintlig verksamhet utifrån ett normkritiskt perspektiv. Detta för att synliggöra eventuella strukturer som kan vara orsak till kränkande särbehandling. Kultur-och fritidskontoret försöker ha en bredd i sitt utbud av aktiviteter för att nå ut till olika målgrupper. De har till exempel språkcafé för nyanlända, bokcirklar för personer med funktionshinder och läxhjälp för barn. Kommunledningskontorets slutsatser Kontoren och verksamheterna i Upplands-Bro kommun gör dagligen stora insatser för att människor ska behandlas lika utifrån sina specifika förutsättningar. Det är grunden för Upplands-Bro kommun kommunen som ger plats. Det ska finnas plats för likheter såväl som olikheter. Denna hållning

42 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 8 (9) KS 16/0181 ska genomsyra våra arbetsplatser och den ska nå ut till kommunens medborgare. Liksom i Tyresö kommun, som motionären Marcus Sköld (M) hänvisar till, finns det i Upplands Bro kommun upprättade riktlinjer för hur arbetet med likabehandling ska ske i kommunen. Skillnaden är att Upplands-Bro har valt att arbeta med likabehandling utifrån alla diskrimineringsgrunder och inte med särskilt fokus på diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning. Med anledning av nyheter i diskrimineringslagen pågår det för närvarande en översyn av kommunens riktlinjer för att säkerställa att kommunen gör tillräckligt för att främja lika rättigheter och möjligheter och för att förhindra kränkande särbehandling. Det finns också ett förslag om att upprätta en Plan för hållbar utveckling i Upplands-Bro. En sådan plan kommer innebära ytterligare fokus på frågor om jämlikhet i kommunen. Med hänsyn till ovanstående ser inte kommunledningskontoret att det finns något skäl att arbeta fram en ny likabehandlingsplan för kommunen såsom motionären föreslår. Barnperspektiv Att bli behandlad med ömsesidig respekt och jämlikhet är avgörande för ett barns utveckling. Därför är det av yttersta vikt att Upplands Bro kommun arbetar med dessa frågor i verksamheter riktade till barn. Arbetet börjar redan på öppna förskolan där samtal förs om hur föräldrar kan lotsa sina barn genom uppväxten med ömsesidig respekt istället för med hot och bestraffningar. På förskolor och skolor fortsätter arbetet med att få alla barn inkluderade och jämlikt behandlade så att de har möjlighet att bli välmående medmänniskor som kan utnyttja sin fulla kapacitet vid vuxen ålder. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor Motion om att Upplands-Bro upprättar en likabehandlingsplan värd namnet.

43 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 9 (9) KS 16/0181 Beslut sänds till Motionären.

44

45 Ärende 5

46 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Roger Sundholm Ekonomichef Ekonomistaben Roger.Sundholm@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0066 Kommunstyrelsen Investering i utbyggnad av Blommans förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar Upplands-Bro Kommunfastigheter AB får i uppdrag att genomföra utbyggnad av Blommans förskola i enlighet med Utbildningsnämndens och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s förslag. Sammanfattning Kommunen har behov av att tillskapa fler förskoleplatser för att kunna möta den stora efterfrågan som finns. Utbildningskontoret har tillsammans med Upplands-Bro Kommunfastigheter AB tagit fram ett förslag på utbyggnad av Blommans förskola i Bro genom att uppföra en separat modulbyggnad. På det sättet tillskapas 40 ytterligare platser fördelat på två avdelningar. Investeringen görs av Upplands-Bro Kommunfastigheter AB som tar ut hyra av Utbildningsnämnden. Hyran bedöms till ca tkr per år. Investeringen ryms inom den låneram som kommunfullmäktige har tecknat borgen för. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad Utbildningsnämndens beslut med tillhörande handlingar Underlag till kommande förfrågningsunderlag Program utbyggnad Blommans förskola UBK1005, v2.0, Ärendet Utbildningskontoret har ett behov av att öka antalet förskoleplatser i kommunens båda tätorter för att kunna erbjuda förskoleplats till barn folkbokförda i kommunen. I östra Bro är behovet extra stort i och med den förtätning av bostäder som finns i området. Utbildningsnämnden beslutade den 27 oktober 2015 UN 88 om att påbörja en förprojektering för en utbyggnad av Blommans förskola. Det har skett tillsammans med Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Förslaget innebär att en separat modulbyggnad uppförs som kan anpassas till verksamhetens behov. Genom modulhuslösningen förkortas byggtiden och byggnationen förenklas. Det pågår ett arbete med ny detaljplan för Finnsta 1:230 där Blommans förskola är belägen. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

47 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) KS 17/0066 Upplands-Bro kommun äger en del av marken för den tilltänkta tillbyggnaden som efter att detaljplanen har vunnit laga kraft kommer marken att regleras genom ett marköverlåtelseavtal mellan de båda markägarna. Barnperspektiv Beslutet bedöms ha beaktat barnperspektivet. Maria Johansson Kommundirektör Roger Sundholm Ekonomichef Bilagor 1. Underlag till kommande förfrågningsunderlag 2. Program Blommans förskola 3. Utbildningsnämndens beslut med tillhörande handlingar Beslut sänds till Utbildningsnämnden Revisorerna Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Akt

48

49 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Jesper Sjögren Stabschef Utbildningskontoret jesper.sjogren@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning UN 17/0001 Utbildningsnämnden Utbyggnad av Blommans förskola Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att godkänna investeringen av en utbyggnad av Blommans förskola. Sammanfattning För att kunna fullfölja kommunens skyldigheter om att erbjuda förskoleplats till barn folkbokförda i kommunen, behöver Utbildningskontoret utöka antalet förskoleplatser i båda kommunens tätorter. Utbildningskontoret önskar därför av nämnden få i uppdrag att tillsammans med Upplands-Bro kommunfastigheter påbörja projekteringen av utbyggnad av Blommans förskola så att man där kan emot ytterligare 40 barn. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 8 februari 2017 Skissförslag på separat modulbyggnad Ärendet Utbildningskontoret har ett behov av att öka antalet förskoleplatser i kommunens båda tätorter för att kunna erbjuda förskoleplats till barn folkbokförda i kommunen. I östra Bro är behovet extra stort i och med den förtätning av bostäder som finns i området. Utbildningsnämnden beslutade den 27 oktober 2015 UN 88 om att påbörja en förprojektering av en utbyggnad av Blommans förskola. Tillsammans med Upplands-Bro kommunfastigheter AB har detta skett och har lett fram till förslaget som Utbildningskontoret önskar gå vidare med. Under tidigt skede i projektet har Utbildningskontoret träffat arkitekter för att titta på möjligheten att bygga ut Blommans förskola med 2 avdelningar, 20 barn per avdelning. I utbyggnadsprojektet ingår även åtgärder för att anpassa den befintliga byggnadens kök till ett större antal barn. Upplands-Bro kommunfastigheter har efter diskussion om olika alternativ kommit med ett förslag som innebär en total investeringsutgift beräknad till tkr vilket ger en kalkylerad hyresavgift på tkr/år. Förslaget innebär en separat modulbyggnad som kan anpassas till verksamhetens behov Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

50 Datum Vår beteckning 2 (2) UN 17/0001 där man tillsammans tar fram den bästa planlösningen i dialog med Utbildningskontoret. I det kalkylerade förslaget finns ett mottagningskök inritat som kommer att tas bort. De två huskropparna kommer att länkas samman för att istället kunna hantera matflödet från Blommans befintliga kök som i projektet anpassas till en högre kapacitet. En fördel med att bygga ett modulhus är att själva byggtiden kan förkortas och att byggnationen förenklas. Utöver ovanstående pågår det ett separat arbete med ny detaljplan för Finnsta 1:230 (Blommans förskola). I detaljplanen ingår arbetet med att lösa trafikfrågan i området. Det är viktigt för byggprojektet att vägen för kommande byggtrafik är anlagd senast sommaren Den nya detaljplanen ger förutsättningar för att kunna uppföra tillbyggnaden på föreslagen plats. Idag äger Upplands-Bro kommun del av marken för den tänkta tillbyggnaden. Efter att detaljplanen har vunnit laga kraft kommer marken att regleras genom ett marköverlåtelseavtal mellan de båda markägarna. Barnperspektiv Förslag till beslut är utarbetat med hänsyn till barnens bästa. Kaj Söder Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Bilagor 1. Skissförslag på modulbyggnad 2. Skiss på placering vid förskolan Beslut sänds till Kommunstyrelsen Akt

51 Utbildningskontoret Upplands-Bro kommun Programarbete Blommans förskola, Bro tillbyggnad två avdelningar Bakgrund och Förstudie Utbildningskontoret har ett behov av att öka antalet förskoleplatser i kommunens båda tätorter för att kunna erbjuda förskoleplats till barn folkbokförda i kommunen. Under tidigt skede i projektet har utbildningskontoret träffat Tengbom arkitekter för att titta på möjligheten att bygga ut Blommans förskola med 2 avdelningar, 21 barn per avdelning. Utbildningskontoret har beställt förprojektering (numera benämnt förstudie). Under förstudien har verksamheten beskrivit sitt behov av utökade lokaler för förskoleverksamhet. Tengbom arkitekter har under förstudien tagit fram förslag och skisser till lösning som har presenterats för utbildningskontoret/verksamheten och bolaget. Synpunkter på förslaget har lämnats av utbildningskontoret/verksamheten och bolaget för att kunna ta med dessa i det fortsatta arbetet med programarbetet. Utbildningskontoret har beställt programarbete för projektet. Programarbete Genomfört programarbete skickades till utbildningskontoret den 21 december 2016 och redovisade ett arkitektritat förslag på en tillbyggnad med rund form innehållande två avdelningar. Programarbetet omfattade även framtagande av tekniskt underlag och projektkalkyl inklusive hyreskalkyl för tillbyggnaden. Under januari månad 2017 meddelande utbildningskontoret att man ville göra ett omtag av förslaget till lösning för tillbyggnad av Blommans förskola. Vi tog då fram ett alternativt förslag som innebar en separat tillbyggnad, utan anslutningsdel, som uppförs i modulform. En beskrivning av det alternativa förslaget skickades till utbildningskontoret per mail den 7 februari. Utbildningskontoret bekräftade under mars månad att de vill att funktionsbeskrivning på en separat byggnad tas fram. Denna kommer att utgöra beslutsunderlag till Kommunfullmäktiges beslut i ärendet. Det alternativa förslaget innebär, till skillnad mot tidigare förslag, att vi upphandlar färdiga moduler inklusive planlösning, dvs. en totalentreprenad på en funktionsbeskrivning. Se bilaga 2) för framtagen funktionsbeskrivning.

52 Projektering av utemiljön, inkluderat lösning av nivåskillnad och lekutrustning, bearbetas i senare skede när lösning av byggnation är bestämd. Tidplan Under förutsättning att Upplands-Brohus får en beställning avseende genomförande av projektet till den 24 maj 2017 samt att kommande bygglov inte överklagas och upphandlingen inte överprövas beräknas inflyttning kunna ske under oktober Parallellt med byggprojektet pågår arbete med att ta fram ny detaljplan för Finnsta 1:230 (Blommans förskola). I detaljplanen ingår att lösa trafikfrågan inom området. Det är viktigt för byggprojektet att vägen för kommande byggtrafik är anlagd senast under första kvartalet Den nya detaljplanen ger förutsättningar för att kunna uppföra tillbyggnaden på föreslagen plats. Idag äger Upplands-Bro kommun del av marken för placeringen av den tänkta tillbyggnaden. Efter att detaljplanen har vunnit laga kraft kommer marken att regleras genom ett marköverlåtelseavtal mellan de båda markägarna. Tiden är beräknad enligt följande: - 1 månad Projektering - 2 månader Upphandling -13 månader Byggnation (inkl. mark och lekutrustning) - 2 veckor Överlämnande Investering och Hyreskalkyl Investeringsutgiften har uppskattats till tkr och avser en komplett förskola, med 2 avdelningar, inklusive åtgärder i befintlig förskolebyggnad bl.a. ombyggnad av befintligt kök och brandlarm mm. samt redan upparbetade projekteringskostnader. I angiven investeringsutgift ingår även uppskattad kostnad för inköp av mark av Upplands-Bro kommun. Observera att i investeringsutgiften ingår inte eventuella kostnader för ny väg och parkering. Uppskattad investeringsutgift är förknippad med stor osäkerhet och allt utöver vad som ingår i bifogad funktionsbeskrivning blir tillkommande utgifter för projektet. En hyreskalkyl baserad på ovan angiven investeringsutgift har tagits fram. I hyreskalkylen har dagens genomsnittliga räntenivå, 2,5 %, för befintligt fastighetsbestånd inom Upplands-Bro kommunfastigheter använts. Avskrivning har antagits till 2,8 % per år och för drift- och underhållskostnader har schablon för 2017 års nivå använts. Givet dessa antaganden kommer hyran att uppgå till ca tkr/år. Bilagor: 1) Placering på karta 2) Funktionsbeskrivning

53 Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Box 2070 Underlag till kommande Kungsängen förfrågningsunderlag Tillkommande förskole byggnad om två avdelningar i modulform till Blommans förskola, Lokalprogram, minimikrav: Övergripande funktionskrav: Byggnaden ska fungera som lokaler för förskoleverksamhet. Samtliga myndighetskrav som ställs på denna verksamhet skall vara uppfyllda vid entreprenadens slutbesiktning. Överblickbara ytor, öppna ytor prioriteras i största möjliga mån. -Verksamhetsklass VK5A. -Ljudklass C. Storlek: Antal barn totalt: Antal personal: Minst 420 kvm 42 stycken. (21 per avdelning) 8 stycken (4 per avdelning) Antal avdelningar: Barnens ålder: 2 stycken. 1 6 år Tillgänglighet: Ska uppfylla kraven enligt gällande BBR. Utlåtande för tillgänglighet, enligt BBR, upprättas av TE. Tillgänglighet mellan avdelningarna: Man skall kunna ta sig inomhus mellan avdelningarna med så liten påverkan för den andra verksamheten som möjligt. Tex via entré ytan eller annan lösning. Sida 1 av 7

54 Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Box 2070 Underlag till kommande Kungsängen förfrågningsunderlag Köks/varumottagning: Lämpligt för mottagning av färdiga matportioner till avdelningarna. Utrustning per entré: WC och RWC: Entré kan med fördel vara gemensam. (Separata entréer kan komma godkännas.) Dessa skall vara utrustade med väggmonterad inredning med sittbänk, hatthylla, kroklist, och skohylla för sammanlagt 42 barn och totalt 4 torkskåp (BxH ca 60 x 170 cm) alternativt två dubbelskåp samt två tvätt rännor med tre blandare var samt ha stänkskydd. I när anslutning till entré. Små WC-stolar, exkluderat personal WC, antal och utformning enligt gällande BBR krav. Lokalutformning avdelningar: Mellan avdelningarna skall det finnas ett gemensamhetsrum, minst ca.40kvm, tänkt att användas som ateljé med diskbänk och skåp. Städutrymme: 1 städutrymme. Fritt öppningsmått i städutrymmet skall vara dimensionerat för 1 st. städvagn. Utrymmet skall ha utslagsback samt erforderligt antal hyllor och beslag. Skötrum: Varje avdelning skall ha ett skötrum med minst 1 skötbord. (Gemensamt skötrum kan komma att godkännas) Ett av skötrummen skall utöver standardinredning vara försett med tvättmaskin och torktumlare alternativt kombimaskin. Sida 2 av 7

55 Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Box 2070 Underlag till kommande Kungsängen förfrågningsunderlag Invändig takhöjd: -Invändig rumshöjd 2,7m -Ned pendlat plock tak i korridor och WC godkänns vid behov, då även 2,4m rumshöjd. Rumsnumrering: Samtliga rum ska ha rumsnummerskylt vilken skall följa nummer på relationsritningen. Innerdörrar: Innerdörrar, med glas både på ovan och den nedre sidan, skall vara massiva med klämskydd. Ett mindre kök per avdelning: Kompletta kök med: överskåp, bänkskåp, diskbänk, stänkskydd och avfallsskåp. Barnlås på knivlåda och diskbänksskåp. Båda köken skall ha fullstort kylskåp, diskmaskin av modell mindre storköksmaskin á 600mm. Inbyggd Microvågsugn och bänkbelysning med uttag. Förvaring för respektive avdelnings Porslin, beräknat på att samtliga barn och personal äter på avdelningen. Personal och administration: Arbetsrum och samtalsrum: Personalingång och RWC 1 rum minst 10kvm. 1 st RWC med dusch skall finnas i nära samband med personalingång och arbetsrum. Förvaring för ytterkläder och värdeskåp för 8 personer. Sida 3 av 7

56 Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Box 2070 Underlag till kommande Kungsängen förfrågningsunderlag Avfallshantering: Ombesörjs av B. Tekniska lösningar: Arbete skall utföras enligt AMA HUS 11, AMA EL 12 och eller AMA VVS & Kyl 12 om inget annat anges. Yttertak: Fasad: Sadeltak, minst 22 graders lutning, med tvåkupiga betongpannor, inklusive komplett taksäkerhet gällande servicearbeten och snörasskydd. Komplett takavvattning. Förslag på två fasadtyper, samt två färgförslag, anpassat till befintlig byggnation. B kan komma att projektera för någon form av tak emellan befintlig och ny byggnation som en sidoentreprenad. Ytskikt: Brand: WC, RWC och entréer skall ha plastmatta med uppvik, godkänd av byggvarubedömningen. Kakel ovanför handfat. Övriga rum skall ha golv med Linoleum matta, målade väggytor på tåligt underlag, Tex väv. -Innertak: enligt E:s förslag. Brandskyddsdokumentation upprättas av TE enligt gällande BBR. Om krav på utrymningsskylltar, utrymningsplaner och eller släckutrustning finns skall detta ingå. Minimikrav Br3. Sida 4 av 7

57 Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Box 2070 Underlag till kommande Kungsängen förfrågningsunderlag Larm: -Brandlarm, inklusive takfotslarm, kopplas till befintligt hus. -Inbrottslarm kopplas till befintligt hus, skall ha utvändig indikation när den är på/av. Teknikutrymme: Åtkomst till teknikutrymme skall ske utifrån. Ventilation: Uppvärmning: Värmekälla: Ska uppfylla kraven enligt gällande BBR krav samt Minimikrav på luftväxling utgåva 7 tolkad av Håkan Enberg. Anläggningen ska vid slutbesiktningen vara OVK-besiktad och godkänd för avsett ändamål. Typ FTX till- och frånluft med återvinning. Vattenburet radiatorsystem. Värmepump eller värmeväxlare TE ansvarar för anslutning till anslutningspunkt för fjärrvärme. TE anvisar punkt, B drar fram. El/Belysning: Enligt SS utgåva 2 samt SS-EN Belysning ska vara försedd med dimmerfunktion. Modulerna skal ha fasadbelysning var 8:e meter längs husets fasad, inkl. styrning samt arbetsbrytare Ljudkrav: Ljudklass C. Ljudabsorbenter ska vara monterade i innertak. Sida 5 av 7

58 Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Box 2070 Underlag till kommande Kungsängen förfrågningsunderlag. Styrning av husets klimatanläggning: Tele/data: Anläggningen ska kunna styras gällande Tid, dag och koldioxidstyrd ventilation. Enligt SS utgåva 2 samt SS-EN Datarack ingår i TE:s leverans och placeras enligt ÖK. TE levererar nätverk, 1 st dubbeluttag centralt i tak på respektive avdelning för kommande accespunkt samt ett dubbeluttag på vägg i personalutrymmet. B tecknar abonnemang samt tillhandahåller aktiv utrustning. Beslag: Lås: Samtliga dörrar och öppningsbara fönster skall vara försedda med standardbeslag. Låskistor skall finnas på samtliga Dörrar. WC/RWC-dörrar ska vara bestyckade med anpassade WC-vred. Cylindrar tillhandahålls av B. TE håller med trycke och montage. Vattenutkastare: Avdelningarna skall totalt ha två vatten utkastare i fasad. Placeringen skall vara nära entrén. Anslutningar: TE ska ansluta värmeanläggning, tappvatten, avlopp för spillvatten, dagvatten, el och nätverk för data samt övrig kanalisation. Anslutning ska ske på av TE Sida 6 av 7

59 Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Box 2070 Underlag till kommande Kungsängen förfrågningsunderlag anvisad punkt, B ansvarar för framdragning. Förutsättning gällande mark och grund vid leverans: Bygglovshandlingar: Grund där TE ska placera modulerna ska av B vara förbered för montage av upphandlad grundstomme. TE ska hålla med kompletta bygglovshandlingar. Angöring: Trappor, och eller ramp inklusive skrapgaller, till samtliga dörrar, anpassade till rådande markförhållanden och verksamhet. Installationer: Fiber för data nätverk skall vara monterad och kopplad vid slutbesiktning. Sida 7 av 7

60 PROTOKOLLSUTDRAG 3 (8) Utbildningsnämnden Sammanträdesdatum: Utbyggnad av Blommans förskola Beslut Dnr UN 17/ Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att godkänna investeringen av en utbyggnad av Blommans förskola. 2. Utbildningschefen får i uppdrag att redovisa förfrågningsunderlaget till nämnden inför att utbyggnaden ska upphandlas. Sammanfattning För att kunna fullfölja kommunens skyldigheter om att erbjuda förskoleplats till barn folkbokförda i kommunen, behöver Utbildningskontoret utöka antalet förskoleplatser i båda kommunens tätorter. Utbildningskontoret önskar därför av nämnden få i uppdrag att tillsammans med Upplands-Bro kommunfastigheter påbörja projekteringen av utbyggnad av Blommans förskola så att man där kan emot ytterligare 40 barn. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 8 februari 2017 Skissförslag på separat modulbyggnad Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att godkänna investeringen av en utbyggnad av Blommans förskola. Förslag till beslut på sammanträdet Rolf Nersing (S), Solange Olame Bayibsa (S), Helené Söderholm (S), Sven-Inge Nylund (S), Lisa Edwards (C), Kerstin Krantz Durhagen (MP), Ingvar Landälv (KD) föreslår att Utbildningsnämndens beslutar enligt Utbildningskontorets förslag till beslut med tillägget att: Utbildningschefen får i uppdrag att redovisa förfrågningsunderlaget till nämnden inför att utbyggnaden ska upphandlas. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akt

61 Ärende 6

62 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kommunledningskontoret karl.ohlander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0148 Kommunstyrelsen Införande av lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende för äldre Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut av kommunfullmäktige: Upplands-Bro kommun inför lagen om valfrihet (LOV) inom särskilt boende för äldre Sammanfattning Inom äldreomsorgen ökar behovet av särskilda äldreboendeplatser med dygnet runt omsorg. För att möta volymökningar och behov av särskilt boende inom de närmaste åren och för att öka den enskildes delaktighet, föreslås att Upplands-Bro kommun inför LOV inom särskilt boende. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 maj Beslut av socialnämnden den 23 maj 2017 Ärendet År 2015 var cirka 16 % av befolkningen 65 år och äldre vilket innebar personer. Prognosen visar att andelen äldre kommer att ligga på ungefär samma nivå under planperioden fram till år 2025 då cirka 15 % av befolkningen är 65 år eller äldre vilket enligt prognosen innebär personer. En ökning med personer jämfört med Befolkningsutvecklingen visar även att andelen 80 år och äldre ökar på sikt. Mellan åren 2016 till 2025 sker enligt befolkningsprognosen en ökning från 826 personer till Socialnämnden har under de senaste åren aktivt arbetat med att öka den enskildes delaktighet och påverkan av beslutade insatser och dess utformning infördes LOV inom bland annat hemtjänstutförande. För att möta kommande volymökningar inom äldreomsorgen och ökade behov av särskilt boende behövs fler boendeplatser. I dagsläget finns en kö till permanenta boendeplatser. Under hösten 2017 öppnas ytterligare sex nya boendeplatser på Norrgården men då behovet är större än så behöver ytterligare boendeplatser tillgängliggöras under Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

63 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 17/0148 Att införa LOV inom särskilt boende ger kommunen tillgång till ytterligare boendeplatser samtidigt som det ökar den enskildes delaktighet. Begränsningar De boenden som idag drivs i egen regi föreslås fortsatt drivas med anslagsfinansiering. Projektorganisation och framtagande av förfrågningsunderlag Till projektorganisationen för införandet föreslås en styrgrupp som leds av socialchef samt en projektgrupp som leds av en extern projektledare för framtagande av förfrågningsunderlag för beslut i socialnämnden samt framtagande av implementeringsplan. Krav på utförarna En väsentlig del av införandet av LOV är att ställa krav på utförarna. Kravställandet bör utformas så att så många aspekter som möjligt tas i beaktande. Kraven gäller bland annat kvalitet, uppföljning, utbildningsnivå hos de anställda. Ett grundläggande krav som självfallet måste vara tillgodosett för att kunna bli utförare är att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. Socialkontoret har identifierat ett antal områden som särskilt måste beaktas i det fortsatta arbetet. Förfrågningsunderlag I förfrågningsunderlaget måste kommunen ange vilka krav som utföraren måste uppfylla för att kunna ingå avtal med kommunen. Den ekonomiska ersättning som utföraren får för utförd tjänst måste också framgå av förfrågningsunderlaget. Förfrågningsunderlaget ska innehålla allt som reglerar det avtal som utföraren skriver med kommunen, exempelvis regler för uppföljning och kontaktuppgifter. Viktigt att tänka på är att förfrågningsunderlaget är den huvudsakliga kontaktytan mellan utföraren och kommunen innan avtal skrivs, vilket ytterligare ökar trycket på tydlighet. Uppföljning och kvalitet Lagstiftningen sätter inte några hinder för kommuner att ställa särskilda krav på kvalitet, så länge kraven är i nivå med de nationella kraven i gällande lagstiftning. Enligt socialtjänstlagen ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet och för utförda tjänster ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Dessutom ska verksamhetens kvalitet systematiskt och fortlöpande utvecklas och granskas. De regler som gäller för Upplands-Bro kommun idag ska också gälla externa utförare. Barnperspektiv En väl fungerande äldreomsorg har positiva effekter inta bara för den äldre utan även för anhöriga och därmed barn.

64 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 17/0148 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Beslut av socialnämnden den 23 maj Beslut sänds till Socialnämnden

65 PROTOKOLLSUTDRAG 6 (15) Socialnämnden Sammanträdesdatum: Införande av lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende för äldre Beslut Dnr SN 17/0090 Socialnämnden föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att Upplands-Bro kommun inför lagen om valfrihet (LOV) inom särskilt boende för äldre. Sammanfattning Inom äldreomsorgen ökar behovet av särskilda äldreboendeplatser med dygnet runt omsorg. För att möta volymökningar och behov av särskilt boende inom de närmaste åren och för att öka den enskildes delaktighet, föreslås att Upplands-Bro kommun inför LOV inom särskilt boende. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 25 april 2017 Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

66 Ärende 7

67 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningskontoret Roger Sundholm Ekonomichef Ekonomistaben Roger.Sundholm@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0160 Kommunstyrelsen Delårsrapport januari-april 2017 med helårsprognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar Delårsbokslut för perioden januari till april 2017 med helårsprognos godkänns. Sammanfattning Kommunledningskontoret har upprättat delårsbokslut för årets första fyra månader. Underlaget utgörs bland annat av kontorens verksamhetsberättelser över nämndernas resultat januari till april och helårsprognos. Kommunens resultat för perioden uppgår till 32,3 mnkr. Nämnderna uppvisar ett samlat överskott på 45,5 mnkr jämfört med budget för årets första fyra månader. Nämnderna redovisar överskott jämfört med budget förutom Utbildningsnämnden som visar ett underskott med 7,7 mnkr och Socialnämnden ett underskott med 1,2 mnkr. Årets första helårsprognos för kommunen indikerar ett helårsresultat på 26 mkr. Det är 22,9 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 3,1 mnkr exklusive resultatutjämningsfond. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2017 Delårsbokslut januari till april 2017 daterad 19 maj 2017 Ärendet Enligt lagen om kommunal redovisning ska kommunen årligen upprätta minst en särskild redovisning, delårsrapport, för verksamheten från räkenskapsårets början. Upplands-Bro kommuns styrprocess anger att kommunen ska upprätta en delårsrapport för perioden januari till april och en delårsrapport för perioden januari till augusti. UBK1005, v2.0, Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för årets första fyra månader. Underlaget utgörs bland annat av kontorens redogörelser över nämndernas resultat och helårsprognos. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

68 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (3) KS 17/0160 Kommunens resultat för perioden uppgår till 32,3 mnkr. Nämnderna uppvisar ett samlat överskott på 45,5 mnkr jämfört med budget för årets första fyra månader. Nämnderna redovisar överskott jämfört med budget förutom Utbildningsnämnden som visar ett underskott med 7,7 mnkr och Socialnämnden ett underskott med 1,2 mnkr. Årets första helårsprognos för kommunen indikerar ett helårsresultat på 26 mkr. Det är 22,9 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 3,1 mnkr exklusive resultatutjämningsfond Den senaste prognosen för skatter och statsbidrag visar 7,4 mnkr bättre utfall än budgeterat. Intäkterna för tomträttsförsäljningen beräknas bli enligt budget. Pensionskostnaderna bedöms bli 2,4 mnkr högre än budgeterat. Totalt beräknas Kommunstyrelsen redovisa ett överskott med 35,1 mnkr till följd av markförsäljning inom exploateringsverksamheten. Bygg- och miljönämnden beräknar göra ett mindre underskott med 0,1 mkr. Tekniska nämnden beräknas redovisa ett underskott på 0,9 mnkr. Socialnämnden beräknas redovisa ett underskott på 2 mnkr jämfört med budget. Utbildningsnämnden prognostiserar den största avvikelsen med ett underskott på 14 mnkr. Nämnden arbetar med att ta fram åtgärdsplaner för att få verksamheten i ekonomisk balans. Förvaltningarna har även sammanställt investeringsprognoser för respektive nämnd för Dotterbolagen har lämnat delårsrapport med helårsprognos. Helårsprognosen för Upplands-Bro Kommunföretag AB beräknas redovisa ett underskott på 0,7 mnkr. AB Upplands-Brohus lämnar en helårsprognos som är 10,2 mnkr bättre än budgeterat resultat. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB lämnar en helårsprognos som är 1,1 mnkr bättre än budgeterat resultat. Helårsprognosen för Österhöjdens Garage AB ligger i nivå med budgeterat resultat. Kommunen äger 51 % av bolaget. Barnperspektiv Ärendet bedöms ha beaktat barnperspektivet. Maria Johansson Kommundirektör Roger Sundholm Ekonomichef Bilagor 1. Delårsbokslut januari till april 2017 med helårsprognos

69 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (3) KS 17/0160 Beslut sänds till Nämnderna Upplands-Bro Kommunföretag AB AB Upplands-Brohus Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Österhöjdens Garage AB Revisorerna Akt

70 Delårsbokslut januari - april 2017 Upplands-Bro kommun rtial

71 Innehållsförteckning 1 Förvaltningsberättelse Inledning Nyckeltal Befolkningsutveckling Delårsresultatet Balanskravet och god ekonomisk hushållning Ekonomiska mål Finansiell ställning och kassaflöde Koncern Helårsprognos Resultatprognos De större avvikelseposterna i helårsprognosen Prognos för nämnderna Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys för kommunen Redovisningsprinciper Delårsbokslut per nämnd med helårsprognos Bygg- och miljönämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden Tekniska nämnden Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

72 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Inledning I kommunens styrprocess anges när uppföljning av budget till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige ska ske. Den första uppföljningen omfattar perioden 1 januari till och med 30 april Redovisningsprinciperna är de samma i delårsbokslutet som används vid årsbokslutet. Antalet noter och detaljeringsgrad är minimerat i jämförelse med årsbokslutet och endast väsentliga periodiseringar och avstämningar har genomförts. I delårsbokslutet redovisas helårsprognoser på övergripande kommunnivå och per nämnd. I delårsbokslutet redovisas uppgift om respektive koncernbolags resultat för perioden januari - april samt en helårsprognos för respektive bolag. Årets första delårsbokslut innehåller inte en sammanställd resultat- och balansräkning för koncernen. Belopp i parantes avser motsvarande period Nyckeltal Folkmängd 30 april (enligt kommuninvånarregistret) Kommunalskatt, kr 19 :60 19 :60 19:58 Landstingsskatt, kr 12 :08 12 :08 12:10 Resultat tkr Resultat kr per invånare 1 191,8-1,9 27 Verksamhetens nettokostnad, tkr Verksamhetens nettokostnad kr per invånare Nettokostnadernas andel av skatte och utjämning 100,1 100,2 99,6 Balansomslutning tkr Eget kapital, tkr Eget kapital kr per invånare Soliditet % 50,0 47,7 50,4 Nettoinvesteringar, mnkr 94,0 12,2 11,2 Soliditet = Eget kapital / Balansomslutning 1.3 Befolkningsutveckling Upplands-Bro kommun fortsätter växa snabbt befolkningsmässigt och mellan perioden ökade befolkningen med (634) invånare till (26 037) personer. Det innebar en befolkningsökning på 4,1 % (2,5 %). Folkmängden i Upplands-Bro ökade första kvartalet 2017 med 236 invånare, jämfört med 183 invånare första kvartalet Befolkningsökningen på 236 personer utgörs av ett födelseöverskott på 39 personer och ett positivt flyttningsnetto på 198 personer. Flyttningar från det egna länet är den största anledningen till inflyttningen. Att kommunen ökar i befolkning innebär ökade intäkter men samtidigt ökar behoven och därmed också kraven på kommunens verksamheter. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

73 1.4 Delårsresultatet Delårsresultat Kommunen redovisar ett delårsresultat på 32,3 mnkr (-0,1 mnkr). I resultatet ingår intäkter vid försäljning av tomträtter och arrenden med 1,3 mnkr. Det ingår också försäljning av mark inom exploateringsverksamheten med 40,1 mnkr. Resultatet är 48,2 mnkr bättre än budgeteten för perioden. Utbildningsnämnden visar en negativ avvikelse jämfört med budget för årets första fyra månader med 7,7 mnkr, Socialnämnden med 0,9 mnkr och ekonomiskt bistånd med 0,2 mnkr. Övriga nämnder redovisar ett överskott. Skatter och utjämningssystem I budgeten för 2017 uppgår finansieringen till 1 405,9 mnkr. Det är skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning och fastighetsavgift. I vårens helårsprognos beräknas dessa intäkter uppgå till 1415,3 mnkr vid årets slut. Det innebär en ökning av de beräknade intäkterna med 7,3 mnkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Genom att följa hur stor andel av de totala skatteintäkterna inklusive utjämning och statsbidrag som går åt att finansiera den löpande verksamheten får man ett viktigt nyckeltal för att bedöma kommunens ekonomi. Nettokostnadsandelen uppgår till 100,1 % per april Motsvarande siffra för delåret 2016 var 100,2 %. 1.5 Balanskravet och god ekonomisk hushållning Balanskravet och god ekonomisk hushållning Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna vid årets slut. Kravet ska ses som ett minimikrav på lägsta godtagbara nivå på resultatet. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden överstiga denna miniminivå. God ekonomisk hushållning ställer krav på ett ekonomiskt resultat som långsiktigt både säkerställer skyddet av kommunens tillgångar och kommunens åtaganden mot invånare, anställda och leverantörer. Ett underskott mot balanskravet i årsbokslutet ska återställas inom de tre kommande budgetåren. Enligt regelverket ska realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten avräknas mot balanskravet. Kommunen har inte några underskott att täcka från tidigare år. Kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. Avstämningen mot kommunallagens balanskrav visar ett resultat tkr för årets första fyra månader. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

74 Balanskravsutredning Balanskravsutredning Resultat enligt resultaträkningen Avgår realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar Årets resultat efter balanskravsjusteringar Avgår reservering av medel till resultatutjämningsreserv (RUR) Användning av medel från resultatutjämningsreserv(rur) Uttag från sociala investeringsfonden Insättning till social investeringsfond Balanskravsresultat Ackumulerad resultatutjämningsreserv Ackumulerad social investeringsfond Resultatutjämningsreserv Upplands-Bro kommun har reserverat medel inom ramen för balanskravsutredningen. I och med kommunens goda resultat finns 73,7 mnkr reserverade i resultatutjämningsreserven, RUR. I och med att skatteunderlagsutvecklingen för 2017 visar att vi inte befinner oss i en lågkonjunktur så kommer inte medel från resultatutjämningsreserven att användas. Social investeringsfond Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. Hittills i år har 984 tkr använts från fonden. Uttaget från fonden bokförs först vid årsbokslutet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

75 1.6 Ekonomiska mål Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Övergripande mål En kommun med god ekonomi och uppföljning Kommentar Målen och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i kommunen lägger grunden för kommunens goda ekonomi. Grundläggande är en ekonomi i balans och en välfungerande uppföljning där varje generation bär sin kostnad. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning måste det för verksamheten finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. Kommentar Helårsprognosen visar på en överskottsnivå på 1,9 procent. De senaste fem årens resultat motsvarar 1,5 % av kommunens nettokostnader. Vid överskott kan högsta möjliga belopp reserveras till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår Kommentar Kommunen har inte för avsikt att använda något ur resultatutjämningsreserven under Reserven uppgår till 73,7 mnkr. Kommunens skattesats ska vara oförändrad. Kommentar Skattesatsen är oförändrad Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån Kommentar Kommunen har finansierat sina investeringar med egna medel. Inga nya lån har tagits i kommunen under perioden. Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden Kommentar Inga lån har förfallit under perioden varvid ingen omsättning har gjorts. Upplands-Bro ska vara en kommun som växer. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig brukbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd Kommentar Upplands-Bro kommun växer. Befolkningen har fortsatt att växa under 2017 och för perioden har befolkningen ökat med 348 personer. Kommunens anläggningar underhålls för att bibehålla anläggningarnas livslängd. En stor underhållssatsning pågår fortfarande av kommunala skolbyggnader. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, kvalitativt, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet Kommentar Nämnderna redovisar tillsammans överskott jämfört med budget på 4,7 mnkr exklusive försäljning av tomträtter, exploateringsintäkter och social investeringsfond. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

76 1.7 Finansiell ställning och kassaflöde Tillgångar Kommunens materiella anläggningstillgångar uppgår till 985,5 mnkr (849,2 mnkr). Det bokförda värdet för exploateringstillgångarna är 27,1 mnkr (28,9 mnkr). Det är markområden och fastigheter som kommer att säljas inom exploateringsverksamheten. Likviditet Kommunens likviditet är god men har minskat med 60,5 mnkr sedan april Bankoch kassatillgodohavanden uppgår till 79,6 mnkr (140,1 mnkr) per den sista april. Kortfristiga lån Kommunen disponerar en checkräkningskredit på 50 mnkr i Sparbanken Enköping. Den sista april utnyttjades ingen kredit. Långfristiga lån Kommunens långfristiga lån uppgår till 220 mnkr (220 mnkr). Av dessa lån är 145 mnkr (145 mnkr) vidareförmedlade till dotterbolaget Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Lånen är upptagna genom Kommuninvest 165 mnkr och Handelsbanken 55 mnkr. Pensioner Kommunen använder blandmodellen vid redovisning av pensioner. Avsättningar för pensionsåtaganden från och med 1998 kostnadsförs i anslutning till intjänandet. Pensionsåtagandena uppgår till 134,5 mnkr (126,4 mnkr) inklusive löneskatt per sista april. Faktiska utbetalningar av pensioner till pensionärer och efterlevande var fram till och med april 9,9 mnkr (9,7 mnkr) inklusive löneskatt. Prognosen för helår 2017 är 29,9 mnkr Den del i pensionssystemet som den anställde själv väljer hur kapitalet ska placeras (den individuella delen) är PV-valet. Det är kommunen som betalar till PV-valet. Den del som betalas ut som individuell del kostnadsförs vid intjänande och redovisas som kortfristig skuld. Vid delårsbokslutet är 16,1 mnkr (11,5 mnkr) för PV-valet inklusive löneskatt avsatta i redovisningen. Kostnaden enligt prognosen för 2017 är 38,9 mnkr till PV-valet inklusive löneskatt. Inbetalningen till PV-valet sker i mars nästkommande år. Pensioner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalningen. Ansvarsförbindelsen räknas årligen upp enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. Borgensåtagande Kommunens riktlinjer för borgensåtaganden innebär att borgen endast kan tecknas om åtagandet avser verksamhet som är direkt förenlig med kommunens ekonomiska intressen eller genomförs av AB Upplands-Brohus eller annan om alternativet är att kommunen genomför verksamheten i egen regi. Kommunen ska också då det är möjligt kräva lämplig säkerhet. Kommunens borgensåtaganden uppgår till 1 402,6 mnkr (1 353 mnkr). Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

77 Soliditet Kommunens balansomslutning är 1 445,5 mnkr (1 378,6 mnkr). Det egna kapitalet uppgår till 723,4 mnkr (657,5 mnkr), vilket innebär en soliditet på 50,0 % (47,7 %). Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel och beskriver den långsiktiga betalningsförmågan. Soliditeten är beroende av resultatutvecklingen och förändringen av nettotillgångarna. Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna uppgår till 94 mnkr (12,2 mnkr) för årets första 4 månader. 61 mnkr av årets investeringar avser vattenledning (Sigtunaledningen). Avskrivningarna uppgår till 17,9 mnkr (17 mnkr). 1.8 Koncern I koncernen Upplands-Bro Kommunföretag ingår det helägda moderbolaget Upplands- Bro Kommunföretag AB med de helägda dotterbolagen AB Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommun-fastigheter AB. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Dotterbolagen har lämnat delårsrapport med helårsprognos. Helårsprognosen för Upplands-Bro Kommunföretag AB ligger i nivå med budgeterat resultat. AB Upplands- Brohus lämnar en helårsprognos som är tkr sämre än budgeterat resultat. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB lämnar en helårsprognos som är 110 tkr bättre än budgeterat resultat. I juli 2013 förvärvade Upplands-Bro kommun 51 % av aktierna i Österhöjdens Garage AB. Helårsprognosen för Österhöjdens Garage AB ligger i nivå med budgeterat resultat. Kommunen har också mindre engagemang i Brandkåren Attunda, Mälardalens Intressenter, AB Vårljus, Käppalaförbundet, Kommunalförbundet Norrvatten och Kommuninvest ekonomisk förening. Bolag (tkr) Budget 2017 Resultat jan-april 2017 Helårsprognos 2017 Upplands-Bro Kommunföretag AB AB Upplands- Brohus Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Österhöjdens Garage AB , Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

78 2 Helårsprognos Årets första prognos för helåret 2017 indikerar ett helårsresultat på 26 mnkr. Det är 22,9 mnkr bättre än det budgeterade resultatet på 3,1 mnkr exklusive social investeringsfond. Den senaste prognosen för skatter och statsbidrag visar 7,4 mnkr bättre utfall än budgeterat. Intäkterna för tomträttsförsäljningen beräknas bli enligt budget. Pensionskostnaderna bedöms bli 2,4 mnkr högre än budgeterat. Totalt beräknas Kommunstyrelsen redovisa ett överskott med 35,1 mnkr till följd av markförsäljning inom exploateringsverksamheten. Bygg- och miljönämnden beräknar göra ett mindre underskott med 0,1 mkr. Tekniska nämnden beräknas redovisa ett underskott på 0,9 mnkr. Socialnämnden beräknas redovisa ett underskott på 2 mnkr jämfört med budget. Utbildningsnämnden prognostiserar den största avvikelsen med ett underskott på 14 mnkr. 2.1 Resultatprognos Mnkr Budget helår Helårsprognos Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter 309,7 353,1 43,4 Verksamhetens kostnader , ,1-27,8 Avskrivningar -41,0-41,0 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER , ,0 15,6 Skatteintäkter 1 116, ,0 3,0 Statsbidrag och utjämning 291,9 296,3 4,4 Finansnetto 2,0 2,0 0,0 SKATTER, BIDRAG + FINANSNETTO 1 409, ,3 7,3 ÅRETS RESULTAT inklusive social investeringsfond -1,6 21,3 22,9 Budgeterade medel från social investeringsfond ,7 0,7 0,0 Ombudgeterade medel från social investeringsfond ,0 4,0 0,0 ÅRETS RESULTAT exklusive social investeringsfond 3,1 26,0 22,9 2.2 De större avvikelseposterna i helårsprognosen Budgetavvikelseposterna i helårsprognosen Samhällsbyggnadskontoret (KS) Skatter och bidrag Bygg- och miljönämnden -141 Tekniska nämnden -930 Socialnämnden Pensionskostnader m.m Utbildningsnämnden Summa större avvikelseposter i helårsprognosen, tkr Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

79 2.3 Prognos för nämnderna Prognos driftbudget för nämnderna Prognos driftbudget för nämnderna (tkr) Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Försäljning tomträtter Summa Kommun -styrelsen Bygg- och miljönämnden Summa Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Summa Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Summa Social-nämnden Tekniska nämnden, skattefinansierat Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Summa Nämnder Avskrivningar/internränta Pensionskostnader m.m Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa finansiering Totalt Resultat Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

80 2.3.2 Prognos investeringsbudget för nämnderna Totalt alla nämnder Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av projektbudget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadskontoret Summa Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Summa Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Summa Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Summa Socialnämnden Tekniska nämnden, skattefinansierat Vatten- och avloppsverksamhet Avfallsverksamhet Summa Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Summa Nämnder Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

81 3 Finansiella rapporter och tilläggsupplysningar 3.1 Driftredovisning och budgetutfall för nämnderna (tkr) Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Revision Summa Revision Kommunledningskontoret Sammhällsbyggnadskontoret Försäljning tomträtter Summa Kommunstyrelsen Bygg- och miljönämnden Summa Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Summa Kulturoch fritidsnämnden Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Summa Socialnämnden Tekniska nämnden, skattefinansierat Vatten- och avlopps-verksamhet Avfalls-verksamhet Summa Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Summa Utbildningsnämnden Summa Nämnder Ej fördelade avskrivningar / internränta Pensionskostnader Övrigt Summa kommungemensam Driftredovisning kommunen Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

82 (tkr) Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Summa finansiering Totalt Resultat Social investeringsfond Resultat enligt resultaträkningen Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkter: Försäljning tomter exploatering Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande kostnader: Bokfört värde försäljning tomter exploatering Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

83 3.3 Balansräkning Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

84 Tkr EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Resultatutjämningsreserv Social investeringsfond Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser Särskild avtals/ålderspension Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden Summa borgens- och ansvarsåtaganden Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

85 3.4 Kassaflödesanalys för kommunen Tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering förändring avsättning pensioner o övriga avsättningar Justering netto reavinster/förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning(+)/minskning(-) långfristiga skulder Amortering av skuld(-)/nyupptagna lån(+) 0 0 Ökning långfristiga fordringar 0 0 Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

86 3.5 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Delårsbokslutet är upprättat i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bl.a. innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringarna har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av omsättningstillgångar har gjorts till det lägsta av verkliget värde och anskaffningsvärde. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 miljoner kronor. De särredovisas i resultaträkningen om dessa förekommit under räkenskapsåret. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i maj som pekar på en slutavräkningsdifferens på tkr för 2016 och en preliminär slutavräkning för 2017 på tkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningstider Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 30, 33, 50, 60 och 70 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Omprövning av nyttjandeperioder sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden. Avskrivningsmetod Linjär avskrivning tillämpas, dvs lika stora nominella belopp varje år. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

87 Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk Kommunen tillämpar komponentavskrivning Leasingkostnader Kommunens leasingavtal har bedömts vara operationella eller har en avtalstid på tre år eller kortare, vilket innebär att leasinghyror hänförliga till året redovisats som kostnad i resultaträkningen. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt basbelopp ( kr) och gäller som gemensam gräns för materiella- och immateriella tillgångar. Anläggningstillgångar Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader (kommunen tillämpar huvudmetoden). Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Resultatutjämningsreserv, RUR Kommunfullmäktige har i samband med beslut om budget fattat beslut om regelverket för resultatutjämningsreserven. Mål och riktlinjer för hanteringen av resultatutjämningsreserven är en del av mål och riktlinjerna för god ekonomisk hushållning i kommunen. Resultatutjämningsreserven specificeras i balanskravsutredningen. Social investeringsfond Kommunfullmäktige beslutade inför 2014 att inrätta en Social investeringsfond inom ramen för balanskravsutredningen med riktlinjer hur fonden ska hanteras. Av kommunens resultat för 2013 reserverades 10 miljoner kronor och 2016 ytterligare 10 miljoner kronor inom eget kapital till fonden. Totalt har 5,7 miljoner kronor utnyttjas av fonden. Avsikten med Upplands-Bro kommuns sociala investeringar är att arbeta förebyggande i ett tidigt skede för att alla medborgare varaktigt och långsiktigt ska kunna leva goda liv. Som ett komplement till den ordinarie verksamheten ska investeringarna främja trygghet, lärande och hälsa för att förebygga risken för arbetslöshet och utanförskap bland kommuninvånarna. Sociala investeringsfonden specificeras i balanskravsutredningen. Exploateringsredovisning Kommunen följer regelverket utifrån idéskriften från Rådet för kommunal redovisning (RKR), "Redovisning av kommunal markexploatering - En praktisk vägledning" samt god redovisningssed. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

88 4 Delårsbokslut per nämnd med helårsprognos 4.1 Bygg- och miljönämnden Inledning Vinjett Kommunen är i fortsatt stark tillväxt och ärendemängderna är fortsatt höga inom vårt ansvarsområde. Det gäller bygglov såväl som miljö- och hälsoskydd samt livsmedel, tobak och alkohol. Under perioden har nämnden bland annat beviljat tidsbegränsade bygglov för bostadsmoduler för nyanlända samt tidsbegränsat bygglov för Källskolan. Ansvarsområde och organisation Ansvarsområde Bygg- och miljönämndens verksamhet och beslut ska bidra till en god hälsa och välmående hos människor samt en god bebyggd miljö. Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen inom bygglovsprövning, förhandsbesked och anmälan. Vidare ansvarar Bygg- och miljönämnden för kommunens myndighetsutövning inom ett flertal andra lagstiftningar - miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen, smittskyddslagen, alkohollagen, tobakslag samt lagen (2014:799) och förordning (2014:880) om sprängämnesprekursorer och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. i syfte att skydda människors hälsa och miljön. I nämndens ansvar ingår det att arbeta förebyggande. Bland annat för att minska riskerna för att olägenheter och att miljöpåverkan uppstår. Målsättningen är att bidra till att de nationella och regionala miljö- och folkhälsomålen uppnås. Organisation Samhällsbyggnadskontoret är det kontor som arbetar för Bygg- och miljönämnden. Kontoret arbetar även för Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden. På kontoret finns det sju avdelningar: bygg-, exploaterings-, livsmedels-, miljö-, plan- och tekniska avdelningen samt kart- och mätavdelningen. Det är bygg-, livsmedels- och miljöavdelningen som genomför arbetet inom nämndens ansvarsområde. Även kart- och mätavdelningen utför arbetsuppgifter för nämnden. Viktiga händelser under året Nya bygglovsbeslut har tagits gällande EONs kraftvärmeverk och biogasanläggning på grund av att de velat ändra storlek och disposition. Bygg- och miljönämnden har beviljat tidsbegränsade bygglov för boenden i Brunna och Lindhagaberg för nyanlända. Bygg- och miljönämnden har beviljat tidsbegränsat bygglov för Källskolan Bygglovsavdelningen har beslutat om bygglov för ca 20 parhus i Jursta, sista etappen. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

89 Bygglovssavdelningen skapar en ny tjänst som ska arbeta med olovligt byggande och tillsyn för att kunna hantera dessa ärenden samtidigt som ärendemängden för nybyggnad ökat och ställer i sin tur höga krav på fokus i verksamheten. Tillsynsansvaret enligt plan- och bygglagen ligger hos kommunens byggnadsnämnd enligt lag och dessa ärenden måste handläggas rättsäkert för att verksamheten ska klara detta lagkrav och fylla sin samhällsfunktion. Viktiga kommande beslut under sommaren är bygglov för Ringvägen inledande etapp 1 gällande 152 bostäder. Miljöavdelningen har genomfört tillsyn på båtklubbarna i kommunen Miljöavdelningen har fått ett nytt tillsynsobjekt genom det beslutade nya naturreservatet vid Lillsjön-Örnässjön Miljöavdelningen har klassat och beslutat om årlig tillsynsavgift för ca 90 objekt Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Bygglov Miljö- och hälsoskydd Livsmedel, Alkohol och tobak Summa Byggoch miljönämnden Helårsprognos Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Bygglov Miljö- och hälsoskydd Livsmedel, Alkohol och tobak Summa Byggoch miljönämnden Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

90 Ekonomisk analys Nämnden i helhet För perioden januari-aprilvisar nämnden ett positivt resultat i förhållande till budget motsvarande tkr. Totalt förväntar sig nämnden ett underskott vid årets slut motsvarande -141 tkr. Miljö- och hälsoskydd Från perioden januari till april redovisar verksamheten ett resultat enligt budget (-7 tkr). Dock visar både verksamhetens intäkter och kostnader visar ett lägre utfall än budget. Prognosen för helåret är ett resultat enligt budget. Livsmedel, Alkohol, Tobak och receptfria läkemedel Från perioden januari till april redovisar verksamheten ett underskott motsvarande tkr. Det beror framför allt på att årsavgifter debiteras under tertial två, intäkterna är därför lägre än budgeterat. Verksamhetens kostnader är också högre än budgeterat och prognosen är att verksamheten förväntar sig ett underskott motsvarande -141 tkr vid årets slut. Bygglov Från perioden januari till april redovisar verksamheten ett positivt resultat i förhållande till budget motsvarande tkr. Resultatet beror framför allt på intäkter för ändring av tidigare lov och tekniskt samråd gällande EONs kraftvärmeverk och bygglov för 20 parhus i Jursta. Därutöver intäkter från slutfasen av PEAB bostad på Rosen-ängarna motsvarande 10 hus samt NREPS logistikanläggning i Viby på kvadratmeter. Prognosen för helåret är dock ett resultat enligt budget. Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Investeringsram BMN Ärendehanteringssystem - miljö/ E-tjänst bygglov Utveckling av digitala arbetsprocesser Summa Kommentarer investeringsredovisning Under året genomförs upphandling och införande av nytt gemensamt ärendehanteringssystem för bygg- och miljönämndens samtliga verksamheter. Digitalisering av arbetsprocesserna inom bygglov fortlöper enligt plan. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

91 4.2 Kommunstyrelsen Inledning Vinjett Upplands-Bro är Kommunen som ger plats. Vi är en av landets mest expansiva kommuner. Det ställer krav på utveckling och tillväxt av kommunens verksamheter, kommunal service, infrastruktur, nya arbetstillfällen med mera. Kommunstyrelsen ansvar i detta är att ge leverans av hög kvalitet, strategisk och långsiktig planering, utveckling, kommunikation samt en fördjupad service på alla områden. Ansvarsområde och organisation Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi så att Kommunfullmäktiges mål uppnås. Kommunstyrelsen ansvarar för marknadsförings- och näringslivsinsatser, räddningstjänst, arbetsmarknadsfrågor, vuxenutbildning, personal- och arbetsgivarfrågor, ekonomi- och finansieringsfrågor, överförmyndarverksamheten, samhällsbyggnadsfrågor, fysisk planering och arbetet med kommunens översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt plangenomförande och regionplanering samt mark- och exploateringsverksamheten och uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor. Kommunstyrelsens budgetområden omfattar verksamheter under Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnadskontoret. Under Samhällsbyggnadskontoret finns förutom kontorsledningen, verksamheterna plan, exploatering, strategisk planering, natur- och vattenvård, tomträtter och arrenden. Viktiga händelser under året Utvecklingen i regionen påverkar Upplands-Bro kommun som fortsätter att växa och vi ser en ökad efterfrågan på både bostäder och verksamhetslokaler. Intresset att bygga i kommunen är fortsatt stort men det är en utmaning att kunna tillhandahålla kommunal mark baserat på efterfrågan. Angeläget är också att kunna planera för nya verksamhetsområden för att möjliggöra utveckling för kommunens lokala företagare. Den utveckling som vi ser har också påverkat verksamheten och antalet pågående planoch genomförandeprojekt har successivt ökat med en kraftig förväntad ökning i bostadsbyggandet framöver. Tillväxt och näringsliv Detaljplanen för Ringvägen del 2 antogs av kommunfullmäktige under februari. Detaljplanen för äldreboende på Lillsjö badväg antogs av kommunstyrelsen under april. Arbetet med att bygga en ny tillfartsväg Granhammarsvägen-Mätarvägen i Brunna har påbörjats. Utbyggnaden av området Norrboda-Brunna pågår och är för närvarande i en intensiv utbyggnadsfas. Utbyggnaden av E.on:s kraftvärmeverk i Högbytorp har påbörjats med efterföljande fjärrvärmeledning samt ny trafikanslutning från väg 269. Processer för rekrytering av både planarkitekter och exploateringsingenjörer och administrativa stödresurser fortsätter Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

92 Utbildning, sysselsättning och integration Vuxenutbildningen har haft ökat antal elever, framförallt antalet som söker kurser via vårt externa upphandlade utbud har ökat. Osäkerhet kring finansieringen då vi är så beroende av statsbidrag. Kostnadsökningar generellt. Nya uppdrag och förändrade arbetsmarknadspolitiska insatser har under året tillkommit vilket kommer medföra ökade volymer, nya insatser och aktiviteter: Utökad volym ferieungdomar, ca +150st Extratjänster och Traineejobb 45st, ej med i budget Utökat antal sökande deltagare till Daglig Verksamhet +13st Klottersanering upphör from 1/7 Öppnade av Café Verksamhet Torget 4 Ny sommarlovs aktiviteter för ungdomar 8-15 år "Upplands-Bro Sport Camp" Nya lokaler för Jobbsökeri verksamhet och Daglig Verksamhet. Startat integrationsverksamheten Nyfiket med café och mottagning för nyanlända Attraktiv arbetsgivare Omarbetat rutinerna kring rehabilitering, kränkande särbehandling och en arbetsmiljö utan missbruk Planerat nytt aspirantprogram from september, med urvalsprocess och konsultmedverkan Trygghet och säkerhet Fortsatt arbete med att utveckla trygghetsarbetet. Bland annat inrättat trygghetsvärdar och fördjupat samarbetet med Fryshuset. Arbete med att öka medvetenheten rörande det egna ansvaret vid kriser Webbutbildning i miljöledning för alla anställda har lanserats, utbildningen ska vara genomför under året Genomfört en demokratidag med närmare 500 elever Genomfört en tillgänglighetsdag där anställda fått möjlighet att uppleva hur det är att vara funktionshindrad Projekt för att säkerställa informationssäkerhet och gemensamma rutiner för informationshantering Hållbar utveckling Uppdrag att ta fram en plan för hållbar utveckling för Upplands-Bro kommun Arbetet med miljöledningssystemet har intensifierats och nya nämndmål har tagits fram inför Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

93 4.2.2 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad s-kontoret Försäljning tomträtter Summa Helårsprognos Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Kommunledningskontoret Samhällsbyggnad s-kontoret Försäljning tomträtter Summa Ekonomisk analys Kommunledningskontorets verksamheter under Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret redovisar ett överskott på 6,1 mnkr för årets första fyra månader. De flesta verksamheterna redovisar överskott för perioden. Bedömningen är att är resultatet blir enligt budget för helåret. Det kan förändras beroende på om och när nya brukare kommer till daglig verksamhet utöver de volymer som ryms inom budget. Vuxenutbildningen får mycket sena besked rörande de statsbidrag som utbetalas via Skolverket för olika utbildningsprogram, men bedömningen är att verksamheten klarar sig inom budget. Inom Arbetsmarknadsenhetens ferieverksamhet befaras negativ avvikelse då antalet ungdomar ökat. Vi kommer under 2017 och inför 2018 se ökade volymer inom både arbetsmarknadsområdet och daglig verksamhet. Den flyktingström som kommit och kommer till kommunen under 2017 innebär ett ökat behov av språkträning, coachning/matchning mot arbetsmarknaden och ett behov av vidareutbildning. För de personer som lämnar etableringsfasen från Arbetsförmedlingen och inte lyckats komma vidare i arbete eller utbildning kommer även här finnas ett stort behov av insatser. Behovet av daglig verksamhet har under senaste åren ökat och antalet personer som går eller sökt Särgymnasium har inte minskat. Inom gruppen nyanlända kommer även här finnas behov av att erbjuda daglig verksamhet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

94 Samhällsbyggnadskontorets verksamheter under Kommunstyrelsen Avdelningarna redovisar efter årets fyra första månader ett överskott gentemot budget motsvarande 38,4 miljoner kronor. Samtliga verksamheter inom kontoret med undantag av allmän exploatering och kontorsledning redovisar överskott i varierande grad i förhållande till budget. Prognos på årsbasis för avdelningarna är ett överskott om ca 35,1 miljoner kronor. Utfallet är dock beroende av fortsatt försäljning av tomträtter, intäkter från markreserven samt när kommande större fastighetsförsäljningar i Brunna respektive Klövberga verkställs. Antalet planuppdrag fortsätter att öka i verksamheten. Sociala investeringsfonden Projekt (tkr) Budget Utfall Nettoavvikelse Första steget För projektet Första Steget har medel inte använts i den utsträckning som budgeterats. Bedömningen är att medel kommer att finnas kvar vid årsskiftet. Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Internleasing datorer till verksamheterna E-förvaltning och kvalitetsarbete E-arkiv Bredbandsutbyggnad Fortsatt utbyggnad IT Investeringsram övrigt att fördela Ökad delaktighet och tillgänglighet via digitala och fysiska kanaler Agresso Tid och projekt Miljöledningssystem Projekt översyn Furuhällshuset Inventarier Arbetsmarknadsenheten för daglig verksamhet Härnevi 7:17 Lindhagaberg Summa Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

95 Investeringar inom exploateringsverksamheten Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto NORRBODA-Brunna verksamhetsområde Allmänna anläggningar Ringvägen allmänna anläggningar Kockbacka allmänna anläggningar Råby Skog, LSS boende Allmänna anläggningar Råby Skog, LSS boende VA Summa Kommentarer investeringsredovisning Internleasing datorer till verksamheterna Datorer till verksamheterna redovisas som investering i externredovisningen men finansieras genom verksamheternas driftbudget, som interna IT-kostnader, därav finns det ingen investeringsbudget. Därför ingår inte internleasing i summaraden längst ned. E-arkiv Utveckling av ärendehanteringssystemet pågår, bland annat med avtalsarkiv. Bredbandsutbyggnad Utbyggnaden av fibernätet pågår. Fortsatt utbyggnad IT Utbyggnaden fortgår enligt plan. Investeringsram övrigt att fördela I investeringsram övrigt att fördela ingår inventarier till Kulturhuset och Furuhällshuset Agresso Tid och Projekt Implementering och anpassning av tidsregistreringssystem på avdelningsnivå inom Samhällsbyggnadskontoret. Miljöledningssystem Investeringen avser konsultinsatser. Projekt översyn Furuhällshuset Avser initialt konsultkostnader. Inventarier Arbetsmarknadsenheten för daglig verksamhet Inventarier behöver löpande införskaffas/bytas ut. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

96 Härnevi 7:17 Lindhagaberg Slutförda investeringar under perioden januari-april. Kommunen har under 2016 förvärvat fastigheten Härnevi 7:17 (Lindhagaberg) för köpeskilling motsvarande 10,1 miljoner kronor. Fortsatt arbete innebär driftskostnader. Behov finns dock av underhållsinvesteringar i fastigheten. NORRBODA - Brunna verksamhetsområde - allmänna anläggningar Under 2017 genomförs fortsatt utbyggnad av allmänna anläggningar i området. Projektet omfattar även fortsatt projektering och utförandeentreprenad. Ringvägen allmänna anläggningar Under 2016 genomfördes utbyggnad av etapp 1 av allmänna anläggningar (lokalgata). Under 2017 fortsätter projektering för etapp 2. Kockbacka allmänna anläggningar Avser fortsatt arbete med finplanering på en del gator i området. Projekteringen är avslutad. Råby Skog, LSS boende Allmänna anläggningar Avser slutförande av utbyggnad av allmänna anläggningar (lokalgata) i området Råby Skog, LSS boende VA Avser slutförande av utbyggnad av allmänna vatten- och avloppsanläggningar i området Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

97 4.3 Kultur- och fritidsnämnden Inledning Vinjett Satsningar på ungdomar är påbörjade utifrån de förutsättningar som råder gällande lokaler. En ungdomsproducent har anställts som ska arbeta med ungdomar i projektform. Skissförslag på aktivitetsparken har ställts ut i Brohuset för att ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. Konsthallen har färdigställts under perioden och flera uppskattade utställningar har redan genomförts. Ansvarsområde och organisation Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet i simhall/upplevelsebad, badplatser, idrottsplatser, anläggningar för fritidsverksamhet, motionsspår, kulturmiljöer, Ungdomens hus, föreningsstöd, bibliotek, kulturhus, allmänkulturell verksamhet och kulturskola. Nämnden har sedan 2015 ett eget kontor, kultur- och fritidskontoret, som består av ledning och tre enheter vilka är kulturenheten, fritidsenheten och kulturskoleenheten. Viktiga händelser under året Satsningar på ungdomar är påbörjade utifrån de förutsättningar som råder gällande lokaler. En ungdomsproducent har anställts som ska arbeta med ungdomar i projektform. Skissförslag på aktivitetsparken har ställts ut i Brohuset för att ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. Arbetet med en kommande upphandling är påbörjad. Konsthallen har färdigställts under perioden och flera uppskattade utställningar har redan genomförts Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten Kulturskoleenheten Summa Kulturoch fritidsnämnden Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

98 Helårsprognos Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Ledning Kultur och fritid Fritidsenheten Kulturenheten Kulturskoleenheten Summa Kulturoch fritidsnämnden Ekonomisk analys Kultur- och fritidskontoret visar en ekonomi i balans och ett förväntat nollresultat på årsbasis. Överskottet på ca 1,9 mnkr förklaras främst av avvikelser i periodiseringar. Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Investeringsram KFN Upprustning Kvistaberg Upprustning stall Prästtorp Skatepark Elbelysning motionsspår Lillsjön Fasadskyltar Skyltar fornminne Pingishall Sandfilter - simhallen , Kulturskolan instrument Inventarier biblioteket/kulturhuset Inventarier biblioteket i Bro Förbättring badplatser Aktivitetspark i Råby, Bro Arbetsfordon IP Självservice bibliotek Utveckling plan 2 kulturhus Ekhammarscen Summa Kommentarer investeringsredovisning Beslutade investeringar löper på som planerat. Underskott för investering i nytt sandfilter förklaras av att projektet stängdes av misstag till bokslutet En känd faktura återstod och har betalats under första tertialet. vilket förklarar det tekniska underskottet. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

99 4.4 Socialnämnden Inledning Vinjett Dagverksamheten för äldre med demens är i drift efter flytten till Kvistaberg. Implementering av nytt planeringssystem inom utförarverksamheterna är under genomförande. Sedan årsskiftet finns en integrationsgrupp organiserad under vuxenenheten under arbetsledning av en samordnare. Arbetet med Socialnämndens strategi för brukarmedverkan har påbörjats i syfte att ta tillvara brukarnas kunskaper. Ansvarsområde och organisation Socialnämnden ansvarar för omsorg av äldre samt personer med funktionsnedsättning, att barn och familjer får det stöd och den hjälp som regleras i den samlade lagstiftningen. Nämnden ansvarar även för ekonomiskt bistånd, insatser för personer med missbruksproblematik, boendestöd och sysselsättning till personer med psykiska funktionsnedsättning samt kommunens flyktingmottagande. Inom äldreomsorgens särskilda boenden och inom gruppboenden ansvarar nämnden för hälso- och sjukvårdsinsatser, upp till sjuksköterskenivå. Socialkontorets tre myndighetsenheter handlägger ärenden enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Utföraravdelningen bedriver verksamhet som hemtjänst, äldreboenden, gruppboenden, personlig assistens, stöd för barn och unga, missbrukare samt socialpsykiatriskt stöd. Avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd ansvarar för utvecklings- och kvalitetsfrågor, och hanterar bland annat övergripande administration samt samordning av Nämndens budget. Viktiga händelser under året Myndighetsenheterna På myndighetsforum har samtliga medarbetare inom myndighetsenheterna fått information om kommunens policy gällande mutor och bestickning samt om hot och våld. Myndighetsenheternas checklistor har reviderats gällande hot och våld samt riskbedömningsblanketter. Facklig företrädare demonstrerade hur KIA fungerar och varför den ska användas. Från och med januari 2017 finns möjligheter för medarbetare att jobba på distans när så är möjligt. Samtliga har skrivit under en förbindelse kring de förutsättningar som gäller för detta. Vuxenenhet För att förbättra arbetet för brukarna och för att göra enheten till en attraktiv arbetsplats pågår sedan slutet av 2016 ett intensivt utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet består av flera delar och har som mål - en stabil verksamhet där tydlighet, delaktighet, kompetens och gott samarbete genomsyrar arbetet med medborgarnas bästa i fokus. Aktiviteter: Utbildning för alla i enheten i lagstiftning, utbildningen omfattar cirka 80 timmar och påbörjades i mars och kommer att avslutas i oktober. Workshops har genomförts vid flera tillfällen för att planera aktiviteter och lära nytt Grupparbetet pågår där alla deltar, arbetena påbörjades i mars och pågår Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

100 kontinuerligt. Tre aktuella ämnen f n är brukarmedverkan, statistik och introduktion för nyanställda. Vuxenenhetens ledning har en ständigt pågående diskussion om hur arbetet ska utvecklas framåt. Mottagningsgruppen har genomfört en nystart med tre tjänster. Syftet är ett ha ett enhetligt och professionellt mottagande av alla nya brukare, att ha en kontinuitet och därmed rättssäkert och ett gott bemötande samt tillgänglighet. Sedan årsskiftet finns en integrationsgrupp inom enheten som leds av en samordnare och består av tre socialsekreterare och fyra integrationsstödjare. Samarbetet med Härnevimottagningen fungerar bra och en dag om våld i nära relationer genomfördes i april tillsammans med nordvästkommunerna socialtjänster. Barn- och ungdomsenheten Enhetens utredningsmaterialet Min utredning lanserades i mars. Ett samarbete är inlett med FoU-nordväst, där planen är att tillsammans göra en studie om Min utredning för att följa upp barnets delaktighet i enhetens utredningar. Arbetet kommer att pågå under hösten 2017 och hela Under hösten 2016 och våren 2017 har en fokusgrupp arbetat för att utveckla både barn och ungdomsenhetens och öppenvårdens arbete med ungdomar i kommunen. Fokusgruppen har tittat på både förebyggande insatser och vad som händer efter att man blivit aktuell inom socialtjänsten. Arbetet förväntas mynna ut i ett förslag om förändringar som ska öka möjligheten att arbeta med ungdomar på ett förebyggande sätt både på kort och lång sikt. Enheten har också startat ett arbete för att öka ungdomars delaktighet i enhetens arbete. Tanken är att anpassa informationen i utredningsmaterialet "Min utredning" till ungdomar och se över möjligheten att digitalisera materialet. Biståndsenhet - äldre och funktionsnedsatta Enheten följer tidplanen för implementeringen av utredningsmetoden individens behov i centrum (IBIC), som ska användas i samtliga utredningar med hjälp av extern stöd. IBIC stärker individens och anhörigas delaktighet i utredning, planering och genomförandet av insatser samt i uppföljning av beslutade insatser. Modellen har ett tydligt fokus för att stärka individens möjlighet till inflytande, samt att samhällsstödet utgår ifrån de aktuella individuella behoven. IBIC utgår från individens egna resurser (kapacitet) för genomförande av uppgifter och handlingar och förmåga till delaktighet i sin livsföring. Samverkan har skett med Arbetsmarknadsenheten inför planering av nya deltagare på daglig verksamhet. Enheten ingår numera i Plansam, en samverkan kring personer med samsjuklighet, psykiatri och missbruk. Från årsskiftet hanteras fakturahantering och ersättningsavstämning på ett nytt sätt vad gäller hemtjänst LOV. Enheten har nu behörighet till Phoniro där avstämningen sker. Detta för att säkerställa korrekt fakturering. Utföraravdelningen Det nya planeringssystemet Time Care Multi Access implementeras och arbetet med avancerad resursplanering genomförs i organisationen. Kungsgården, Rosa- och Gula villan är pilot för det nya arbetssättet. Det nya arbetssättet ska leda till bättre planering och kontinuitet i verksamheten samt öka medarbetarens påverkan över sin arbetstid. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

101 Socialpsykiatrin Metodutveckling pågår inom socialpsykiatrin i arbetssätt inom ramen för Socialnämndens arbete med att inrätta ett stödboende för berörd målgrupp. Syftet är bland annat att kunna erbjuda brukare som varit placerade utanför kommunen och som flyttar hem ett boende med förstärkt boendestöd. Stöd- och behandlingsenheten Ungdomsmottagningen har utökat sin tillgänglighet, både avseende mottagning och mer flexibla telefontider. Utifrån kommande sänkningar i ersättningsnivån från Migrationsverket som träder i kraft 1 juli 2017, genomförs ett omställningsarbete på HVB Lane då verksamheten ställs om från hem för vård eller boende (HVB) till Stödboende. Hemtjänsten- egen regi Inom hemtjänsten och servicehusen har en organisationsjustering skett, vilket lett till att verksamheten delats upp i mindre grupper och att fyra enhetsledare är tillsatta. Life care mobil-hemtjänst ersätter Mobipen för tidsregistrering och dokumentation. Norrgården, Allégården Inom våra särskilda boenden för äldre så sker en satsning på måltidsmiljön. På Norrgården har kockarna ändrat sitt schema vilket har inneburit en förbättring av matens kvalitet. Kungsgården Kungsgården har genomfört satsningar på aktivitetsansvarig med uppdrag att stärka aktiviteterna och måltidssituationen för de boende. Förebyggande enheten I och med flytten av dagverksamheten från Solrosen i Norrgårdens lokaler, till Kvistaberg omorganiserades verksamheten till förebyggande enheten. Träffpunktsverksamhetens aktiviteter har fortsatt att utvecklas och exempel på aktiviteter är promenadgrupp, teknikgrupp, bingo, dans och gymnastik, PUB-kvällar, underhållning. En höjdpunkt för de äldre i promenadgruppen har varit besök av terapihunden Nelly. Förebyggande verksamhet utvecklas nu även i Bro. LSS-enheten Gruppbostäderna Gula villan och Rosa villan renoveras och byggs ut för att tillskapa ytterligare två boendeplatser. Byggnationen av nya gruppbostaden Parkvägen har påbörjats. Kvalitet - och verksamhetsstöd Avdelningen har påbörjat aktiviteter enligt den strategi för brukarmedverkan som tagits fram. Bland annat kommer fokusgrupper genomföras. Arbetet med att efterleva den digitaliseringsstrategi som Nämnden fastslog i januari i år fortsätter enligt plan. Detta innefattar bland annat digitalisering av handlingar till Socialnämndens arbetsutskott samt infogande av dokument till verksamhetssystemen i individärenden inom Nämndens verksamheter. Avdelningen leder flertalet kontorsövergripande projekt. Bland annat implementering Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

102 av planeringsverktyget Time Care inom utförarverksamheterna samt implementeringen av Life Care mobil hemtjänst som innebär att tidregistrering och arbetsscheman genomförs via mobiltelefon av hemtjänstpersonalen. Projektet att införa ett stödboende inom Socialpsykiatrin har påbörjats. En översyn av lokalerna på Torget 4 har påbörjats för att bland annat möjliggöra för de boende i trygghetsboendet och servicehuset i Kungsängen att få permanent tillgång till ett gemensamt vardagsrum Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Ekonomiskt Bistånd 7 009,2 133, ,9 124,6-249, Summa Ekonomiskt bistånd Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Myndighetsenheterna , Utföraravdelninge n , Kvalitet- och verksamhetsstöd , Summa Helårsprognos Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Ekonomiskt Bistånd Summa Ekonomiskt bistånd Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

103 Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Myndighetsenheterna Utföraravdelningen Kvalitet- och verksamhetsstöd Summa Socialnämnd Ekonomisk analys Socialnämnden visar ett negativt resultat på 0,9 mnkr vilket motsvarar 1%. Ekonomiskt bistånd visar ett negativt resultat på 0,3 Mnkr motsvarande 4%. Ekonomiskt bistånd visar ett negativt resultat på 0,3 mnkr. Den negativa avvikelsen beror företrädesvis på kostnader för AME. På helår prognostiseras ekonomiskt bistånd enligt budget. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat, fler personer kommer ut i egen försörjning. Arbetet med förändrade rutiner inom enheten för samt samarbete med arbetsmarknadsenheten har pågått kontinuerligt. Myndighetsenheterna visar ett positivt resultat på 1,2 mnkr. Övergripande administration avviker positivt med 0,3 Mnkr och beror på lägre personalkostnader orsakat av senarelagd anställning av administratör. Vuxenenheten Antalet externa placeringar vuxna har varit låg och visar därmed en positiv avvikelse med 0,9 mnkr. Nyttjande av kommunens egen öppenvård har resulterat i att behandling kan utföras i ökat omfattning på hemmaplan. Konsultpersonal medför en negativ avvikelse med 0,9 mnkr. Barn- och ungdomsenheten Visar ett positivt resultat med 0,4 mnkr. Det positiva resultatet beror på minskat antal placeringar 0,9 mnkr. Konsultpersonal medför en negativ avvikelse med 0,5 mnkr. Biståndsenheten - äldre och funktionshinder Äldreomsorgen avviker negativt med 2,6 mnkr på grund av antalet dygn på externa korttidsplaceringar överskrider budget samt höga volymer inom hemtjänst LOV och serviceboenden. Omsorg för personer med funktionshinder samt SoL under 65 år avviker positivt med 2,9 mnkr. Planerade placeringar av barnboenden har senarelagts och ger därmed en positiv avvikelse med 1,7 mnkr. Minskade volymer för extern korttidstillsyn ger en positiv avvikelse med 0,9 mnkr. Helårsprognosen för myndighetsenheterna sammantaget beräknas avvika negativt med 1,5 mnkr där vuxenenheten prognostiserar en negativ avvikelse med 0,5 mnkr orsakade Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

104 av höga personalkostnader. Inom biståndsenheten prognostiseras totalt en negativ avvikelse med 1 mnkr. Bistånd äldre beräknas avvika negativt med 5 mnkr på grund av fortsatt högt antal dygn inom externa korttidsplaceringar, höga volymer företrädesvis inom servicehusboenden samt höga personalkostnader. Inom omsorg för personer med funktionsnedsättning samt SoL under 65 år beräknas prognosen avvika positivt med 4 mnkr främst beroende på senarelagda placeringar på barnboenden samt ett minskat antal externa placeringar på daglig verksamhet. Barn- och ungdomsenheten prognostiseras enligt budget. Utföraravdelningen visar ett negativt resultat på 3,1 Mnkr. Socialpsykiatrin avviker negativt mot budget med 0,4 mnkr och beror på minskade volymer samt höga personalkostnader. Ett aktivt arbete pågår med schemajusteringar samt att utveckla ett stödboende med förstärkt boendestöd inom befintlig ram. Helårsprognosen beräknas enligt budget. Stöd- och behandlingsenheten visar ett negativ resultat med 0,3 mnkr orsakat av högre personalkostnader. På helåret beräknas verksamheten enligt budget. Hemtjänst LOV, serviceboenden samt hemtjänst natt visar ett negativt resultat på 2,3 mnkr som orsakas av för höga personalkostnader till följd av minskade volymer. Ett aktivt omställningsarbete pågår av samtliga verksamheter. På helår prognostiseras verksamheterna enligt budget. Äldreboenden, hälso- och sjukvårdsinsatser, dagverksamheten samt tekniska hjälpmedel avviker positivt med 0,6 mnkr främst beroende på låga kostnader för bemanning av sjuksköterskor. Prognosen visar enligt budget. LSS-enheten Personlig assistans visar ett resultat enligt budget. På helår prognostiseras en negativ avvikelse med 0,5 mnkr. Kostnaden för att bedriva personlig assistans överstiger ersättningen från Försäkringskassan. Uppräkningen av schablonbeloppet för 2017 uppgick till cirka 1%. Prognosen kan snabbt ändras utifrån förändringar i brukares beslut eller om antalet brukare förändras. Utredning av verksamheten pågår. Gruppbostäderna avviker positivt med 0,1 mnkr. Prognosen beräknas enligt budget. Kvalitet- och verksamhetsstöd visar ett positivt resultat på 1,0 mnkr. Administrationen avviker positivt med 0,8 mnkr beroende på lägre konsultkostnader samt en försenad anställning av en kvalitets utvecklare. Integrationen avviker positivt med 0,2 mnkr. Intäkterna för ensamkommande barn har minskat och anpassning av verksamheten pågår. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

105 Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Inventarier Utföraravdelningen Dagverksamheten Möbler Gruppbostäder Möbler, inventarier Hemtjänst El-cyklar Hemtjänst Möbler, inventarier Norrgården Ny gruppbostad Summa Kommentarer investeringsredovisning År 2017 har en investeringsbudget på tkr fastställts av Socialnämnden. I prognosen kommer nya gruppbostaden Parkvägen att starta upp först under 2018 vilket ger en lägre prognos mot budget med 250 tkr. Dagverksamheten 300 tkr Komplettering av inredning på dagverksamheten med anledning av det växande antalet deltagare. Möbler Gruppbostäder enligt LSS 375 tkr Upprustning av Gula villan samt Rosa villan, Lejondals gruppboende. Möbler och inventarier till ny gruppbostad med beräknad inflyttning i slutet av Möbler, inventarier samt cyklar Hemtjänst 200 tkr Upprustning av lokaler samt succesivt utbyte av cyklar till el cyklar. Möbler, inventarier Norrgården 700 tkr Vid färdigställande av de sex nya demensplatserna prognostiseras 700 tkr till inredning. Ny gruppbostad enligt LSS (Parkvägen) 50 tkr Avser förprojekteringskostnader. Projektet kommer att följa med till år 2018 då de största investeringarna kommer att ske. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

106 4.5 Utbildningsnämnden Inledning Vinjett Nytt program på Upplands-Brogymnasiet. Förberedelserna pågår för att till nästa läsår starta Barn- och fritidsprogrammet. Ny organisation av grundskolorna i Bro. Förändringarna innebär att till hösten 2017 kommer Finnstaskolan vara en F-6-skola och Broskolan kommer vara en 7-9-skola. Barnomsorg på obekväm arbetstid (s.k. nattis), bedrivs sedan 1 mars på förskolan Ekhammar som öppnade i januari. Ansvarsområde och organisation Utbildningsnämnden svarar för kommunens verksamheter öppen förskola, förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidsgårdar, gymnasieskola, gymnasiesärskola samt för kostverksamhet. All pedagogisk omsorg är sedan 2013 i enskild regi. Verksamheterna är till övervägande delen obligatoriska och för dessa gäller nationella styrdokument som läroplaner och kursplaner, samt bestämmelser i skollag, skolförordningar och allmänna råd. Ej obligatoriska verksamheter är omsorg på obekväm arbetstid, öppen förskola och fritidsgårdar. Utbildningskontoret leds av en utbildningschef. Sedan augusti 2015 finns två verksamhetschefer som ansvarar för förskola respektive grundskola. Förskolan är sedan 1 oktober 2016 organiserad i 6 områden och varje område leds av en förskolechef. Grundskolan omfattar 10 skolenheter som leds av 9 rektorer. Upplands-Brogymnasiet leds av en rektor. Inom utbildningskontoret finns en stab som på olika sätt utgör stöd åt verksamheterna. Inom organisationen finns också ett centralt Resursteam, enheten för modersmål och kommunens kostenhet. Totalt antal anställda, inklusive tidsbegränsade anställningar, inom nämndens verksamheter är cirka 1000 personer. Viktiga händelser under året Växande barnkullar Antalet barn och elever fortsätter öka i förskolorna och skolorna i Upplands-Bro. Detta beror på att kommunen expanderar och att befolkningsmängden ökar. Det ställer i sin tur krav på att kommunens skolor måste anpassa sin verksamhet på olika sätt. Befintliga skolbyggnader måste anpassas till ett ökat elevantal och nybyggnationer måste planeras. Från läsåret 2016/2017 förändrades Bergaskolan och Tjustaskolan till att vara F-6 skolor (tidigare F-5). Beslut har tagits om att från läsåret 2017/2018 blir Finnstaskolan en F-6-skola och att Broskolan blir en 7-9-skola. Detta för att ge plats åt ett ökat elevantal i Broskolan, som också kommer att renoveras med start sommaren Finnstaskolan kommer då att få tillfälliga paviljonger för att kunna ta emot fler elever samt att lösa den trånga matsalssituationen som nu finns i Finnstasalen. Ekhammarskolan får paviljonger till ett utökat mellanstadium. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

107 Ekhammar förskola med plats för 120 barn öppnade sina paviljonger i januari Från 1 mars bedrivs även barnomsorg på obekväm arbetstid, s.k. nattis, på Ekhammar förskola. Modernisering av lokaler En satsning på bättre underhåll och skötsel av skolornas och förskolornas lokaler fortsätter i kommunen. Arbetet sker systematiskt med att modernisera och anpassa skolors och förskolors lokaler efter de behov som finns. En omfattande ombyggnation och renovering av Hagnässkolan inleddes under våren 2016 och förväntas blir klar under Delar av skolan bedriver sin verksamhet i paviljonger under ombyggnationen. Nya Hagnässkolan beräknas vara helt inflyttningsklar hösten Rekrytering Det råder stor lärarbrist och det kommer vara så för en bra tid framöver. Den närmaste framtiden blir det viktigt att avsätta resurser och medvetet arbeta med rekrytering. Det gäller också att arbeta för att på olika sätt vara en attraktiv arbetsgivare får att kunna rekrytera, men också behålla kompetens inom kommunen. Nytt gymnasieprogram Läsåret 2017/2018 startar Barn- och fritidsprogrammet på Upplands-Brogymnasiet. Förhoppningen är att det ska bli tillräckligt många elever för att starta en klass till hösten. Ny lärportal Behovet av en fungerande lärportal har varit stort. Under våren 2016 har en upphandling av en ny lärportal för alla verksamhetsområden (förskola, grund-, grundsär- och gymnasieskola samt vuxenutbildningen) gjorts. En implementering av det nya systemet har gjorts under hösten och fortsatt under våren Detta har inneburit en stor förändring i kommunens alla skolor och förskolor. Den nya lärportalen Vklass har inneburit att kommunikationen mellan lärare och elever förbättrats och den administrativa bördan för skolans och förskolans personal har förenklats och minskat. Vårdnadshavare får i och med det nya systemet också bättre insyn och delaktighet i sina barns arbete i förskolan och skolan. Fortsatt IKT-satsning i skolor och förskolor En fortsatt satsning har skett på att förbättra förutsättningen för att öka användningen av IKT-verktyg i förskolor och skolor. Ett Ipad-projekt tillsammans med IT-staben och Zetup har lett till att fler enheter får bättre förutsättning för detta. Rektorer och förskolechefer har åkt på BETT-mässan och givit en bra grund till det fortsatta arbetet med att implementera en mer IKT-anpassad undervisning i Upplands-Bro som blivit allt tydligare i de nya styrdokumenten som presenterats. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

108 4.5.2 Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Utbildningsnämnden Helårsprognos Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Utbildningsnämnden Ekonomisk analys Utbildningsnämnden redovisar ett underskott med tkr, vilket är en avvikelse med 1,9%. Pedagogisk verksamhet Verksamheten består av barnomsorg på OB-tid och ersättning för barn hos dagbarnvårdare. Budget beräknas att hållas för verksamheterna. Förskola och Öppen förskola Antalet barn i förskolan beräknas enligt budget. Förskoleenheterna redovisar sammantaget prognos på underskott med tkr. Grundakola/Grundsärskola Antalet elever som budgeterat. Kostnader för elever med extra behov av särskilt stöd och grundsärskola hålls inom budget. Grundskoleenheterna redovisar dock sammantaget ett underskott med tkr Gymnasieskola/Gymnasiesärskola Kostnaden för Upplands-Bro elever i gymnasieutbildningar är högre än budgeterat för vårterminen. Kostnadsutvecklingen påverkas av antalet elever samt vilka program som väljs. Intagningen för höstterminen pågår. Nettounderskottet för elevpeng beräknas bli tkr. Upplands-Brogymnasiet beräknar underskott med tkr Gemensam Verksamhet Kommunens egna förskolor och skolor finansierar gemensamma funktioner via barnoch elevpengen; Resursteamet, Kostenheten, Modersmålsenheten, verksamhetsledning, administration och avskrivningar. - Modersmålsenheten prognostiserar underskott med tkr - Resursteamet prognostiserar underskott med -450 tkr Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

109 - Centrala kostnader redovisar överskott med tkr I huvudsak beror detta på försäkringsersättning för den nedbrunna f.d. kommunala förskolebyggnaden i Brunna. Vilken hyrdes av Källskolan. Sociala investeringsfonden Projekt (tkr) Budget Utfall Nettoavvikelse Preventionsprojektet Kommentarer sociala investeringsfonden Budgeten är avsedd för lön till projektledaren för preventionsprojektet, som Utbildningsnämnden ansvarar för tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden. Projektledaren började sin anställning 1 juni Sedan 1 december 2016 arbetar projektledaren 50 %. Investeringsredovisning Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Modernisering av Hagnässkolan, inventarier Utomhusmiljö förskolor och skolor IKT-satsningar förskolor och skolor Inventarier och utrustning förkolor och skolor Utemiljö/inventarier till nya paviljonger Larm och säkerhet Modernisering av kök enligt plan, utrustning Summa Kommentarer investeringsredovisning Hagnässkolan, inventarier och utrustning När renoveringen nu börjar bli klar ska nya inventarier och utrustning inköpas. Upprustning utemiljö Utomhusmiljön hos några av kommunens förskolor och skolor rustas upp. IKT Implementering av mer modern teknik och IKT-verktyg i verksamheterna. Inventarier och utrustning i förskolor och skolor Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

110 Modernisering av lärmiljöer. Utemiljö/inventarier nya paviljonger Utemiljön/inventarier till Ekhammar förskola m.fl Larm och säkerhet Förskolor och skolor behöver investera i nya larm och andra trygghetsförebyggande åtgärder. Modernisering av kök i förskolor och skolor Kostnader för utrustning vid omställning till tillagningskök och byten av utrustning i övriga kök. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

111 4.6 Tekniska nämnden Inledning Vinjett Under första tertialet har ett flertal projekt och aktiviteter påbörjats eller genomförts. Under året fortsätter tekniska nämnden att fokusera på en välskött och trygg utemiljö i kommunen. Detta framför allt genom att förvalta och sköta befintligt bestånd. Bland annat så har en förenklad medborgardialog har genomförts avseende åtgärder kring Tibble torg. Ansvarsområde och organisation Ansvarsområde Tekniska nämnden ansvarar för att bygga och förvalta vatten- och avloppsnät samt kommunala gator och vägar, trafikanläggningar och torg, skötsel av grönområden, bostadsnära skog inom detaljplan samt kommunala lekparker. Tekniska nämnden är även en trafiknämnd och fullgör kommunens uppgifter inom vatten- och avloppslagstiftning, fastighetsrenhållning och delar av kommunens förebyggande arbete inom miljö- och hälsoskyddsarbete. Dessutom ansvarar nämnden för kommunens stomnät i höjd och plan, primär- och grundkartor, GIS-verksamhet och kommunens byggnads- och adressregister. Nämnden ansvarar också för ärenden om flyttning av fordon och omhändertagande av fordonsvrak samt ärenden enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Från och med hösten 2016 ansvarar Tekniska nämnden också för kommunens frågor om namnsättning av till exempel vägar, parker, byggnader och anläggningar. Organisation Samhällsbyggnadskontoret är den förvaltning som arbetar för Tekniska nämnden. Kontoret arbetar även för Bygg- och miljönämnden och Kommunstyrelsen. På Samhällsbyggnadskontoret finns det sju avdelningar: bygg-, exploaterings-, livsmedels-, miljö-, plan- och tekniska avdelningen samt kart- och mätavdelningen. Det är kart- och mätavdelningen och tekniska avdelningen som genomför arbetet inom nämndens ansvarsområden. På tekniska avdelningen finns gata, park, trafik, GIS, bostadsanpassning, kontaktcenter samt affärsverksamheterna vatten- och avloppsverksamheten och avfallsverksamheten. Verksamheten är omfattande och en del uppgifter utförs av upphandlade entreprenörer. Viktiga händelser under året *Trafik- och Tillgänglighetsprogrammet (TTP) Flera projekt inom Trafik- och tillgänglighetsprogrammet har startat och beräknas vara genomförda innan årets slut. *Medborgardialog Tibble torg En förenklad medborgardialog gällande förbättringar av Tibble torg har genomförts och utvärderats. Åtgärder planeras nu för genomförande. 46 st enkätsvar har inkommit med förslag på förbättringsåtgärder. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

112 *Medborgardialog torget Kungsängen Ett förslag till utformning av torget i Kungsängen etapp 3 har tagits fram och presenterats. Förslaget utgör underlag för fortsatt projektering och budgetering. *Bulleråtgärder Ett förslag till handlingsplan för bulleråtgärder har tagits fram och är nu ute på intern remiss. *Förstärkning av byggkedjan En förstärkning inom kontaktcenter inom trafik, gata och park är genomförd. Rekrytering har påbörjats avseende enhetschefer till enheten Gata-Park-Trafik respektive avfallsenheten. Vatten- och avloppsenheten kommer också förstärkas med minst 3 nyanställda under året. *ISY Case Ett digitalt webbaserat handläggnings- och ansökningsprogram gällande ansökningar till trafikanordningsplaner och schakttillstånd ritas och lämnas in är driftsatt. *Revidering av taxan samt viten En revidering av taxan för trafikanordningsplaner och schakttillstånd är antagen av Tekniska nämnden och lyft till Kommunfullmäktige. Främst rör det ändringar i hanteringen av tillstånden sedan programmet ISY Case har börjat användas. *Parkeringsavgifter Installation av parkeringsautomater i centrala Kungsängen har genomförts. Från och med maj påbörjas uttag av avgifter och en utvärdering kommer ske löpande med första rapporten till Tekniska nämnden i juni. *Arbetet med Trygghetsprogrammet har startat Tillsammans med kommunens trygghetssamordnare så ska det genomföras ett antal vandringar som kommer bidra till en åtgärdslista och ett övergripande tänk för att kommuninvånarna ska uppleva kommunen som trygg och snygg. *Framtagande av ny avfallsplan och nya avfallsföreskrifter En ny avfallsplan gällande åren samt reviderade avfallsförskrifter har beslutats för samråd och ställs ut under maj-juni för eventuella synpunkter. Båda dokumenten planeras träda i kraft i början *Övergång till kommunal drift av kretsloppscentralerna Upphandlingar av transporter och behandling av grov- och farligt avfall från kommunens kretsloppscentraler pågår samt rekrytering av egen personal. Övertagande ska vara klart under hösten *Tekniska avdelningen har i uppdrag att utveckla Kretsloppsverksamheten för framtiden Utvecklingsplanen ska bland annat behandla följande frågor; strategi för bemanning, översyn av öppettider och service, möjlighet för ökad fraktionssortering, framtida ytbehov angående personalutrymmen med mera. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

113 *Handlingsplan bulleråtgärder Ett förslag till handlingsplan för bulleråtgärder är framtagen och är föremål för intern remiss *UBS Huvudvattenledning Etapp 2 projekteras och kommer börja byggas under året Kart- och Mätavdelningen *Införandet av tjänstebaserad rapportering av adresser samt byggnaders läge till Lantmäteriet. har påbörjats *Intäkterna har ökat och ajourhållning av Primärkartan sker i realtid Ekonomi Årets resultat Driftredovisning Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Gator, vägar och parkering Vinterväghållning Parkverksamhet Bostadsanpassnin gsbidrag Övrig allmän platsmark GIS Mät Summa Tekniska nämnden Driftredovisning Budget Redovisat Budgetavvikelse Avvikelse (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Netto Avfall Vatten och avlopp Summa Affärsverksamhet Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

114 Helårsprognos Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Gator, vägar och parkering Vinterväghållning Parkverksamhet Bostadsanpassnin gsbidrag Övrig allmän platsmark GIS Mät Summa Tekniska nämnden Helårsprognos Budget 2017 Prognos 2017 Budgetavvikelse 2017 (tkr) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Netto Avfall Vatten och avlopp Summa Affärsverksamhet Ekonomisk analys SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET De skattefinansierade verksamheterna i sin helhet I sin helhet redovisar de skattefinansierade verksamheterna ett utfall som är något bättre än budget efter årets fyra första månader. Prognosen är dock att verksamheterna förväntar sig ett underskott vid årets slut på grund av högre kostnader än budgeterat för GIS och gator, vägar samt parkering. Gator, vägar och parkering Verksamheten redovisar ett överskott om ca 700 tkr. Verksamheten har haft lägre kostnader än budgeterat, vilket beror på att den periodiserade budgeten inte stämmer överens med det faktiska utfallet. Prognosen är att verksamheten förväntar sig ett underskott om ca 300 tkr vid årets slut på grund av förväntat lägre intäkter än budgeterat. Vinterväghållning Verksamheten redovisar ca tkr i underskott. Det beror framför allt på att verksamhetens periodiserade budget inte stämmer överens med det faktiska utfallet. Verksamhetens kostnader följer säsongen och är som mest intensiv under januari till maj samt november till december. Under förutsättning att kommande höst och december är normal är prognosen att verksamheten förväntar sig en budget i balans vid årets slut. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

115 Park Verksamheten redovisar ca 700 tkr i överskott. Det beror framför allt på att verksamhetens periodiserade budget inte stämmer överens med det faktiska utfallet. Verksamhetens kostnader är högre under sommarmånaderna och prognosen är att verksamheten förväntar sig en budget i balans vid årets slut. Bostadsanpassningsbidrag Verksamheten redovisar ca 400 tkr i överskott. Prognosen är att verksamheten förväntar sig en budget i balans vid årets slut om inga större kostnadskrävande ärenden dyker upp. Övrigt allmän platsmark Verksamheten redovisar en avvikelse mot budget om minus 42 tkr. Prognosen är att verksamheten förväntar sig ett litet överskott vid årets slut. Mät Verksamheten redovisar ett överskott på 250 tkr men vid årets slut är det prognosticerat ett underskott på ca 130 tkr. Intäkterna för nybyggnadskartor har blivit lägre än prognosen på grund av förseningar i att detaljplaner vinner laga kraft. AFFÄRSVERKSAMHET Avfallsenheten Driftredovisning visar budgetavvikelse för tertial 1 med överskott på tkr som kan förklaras med följande: 1. Kostnaderna minskar som resultat av förhandlingar med entreprenören om lägre priser samt ändrad hantering av papperspåsar för matavfallsinsamling. 2. Den periodiserade budgeten avseende intäkterna är lägre än det faktiska utfallet. Fakturering av samtliga fritidshus för hela säsongen har fakturerats i förskott. Helårsprognosen visar dock en budget i balans. Vatten- och Avloppsenheten (VA) VA-verksamheten lämnar fortfarande ett överskott som överstiger det budgeterade. Verksamheten har återbetalat skulden till skattekollektivet i sin helhet. Årets prognosticerade överskott kommer från i huvudsak förra årets resultat, cirka 2 miljoner. Bro Park Galopp är fortfarande en svårprognosticerad intäkt då 2017 är det första året med normal verksamhet och förbrukning där. Kapitalkostnaden för anslutningen av Bro Park börjar belasta VA-verksamheten i år. Vi kommer även att få långsamt ökande kostnader gentemot Norrvatten på grund av en fördröjningseffekt i deras debiteringsmodell. Den ökade vattenförbrukningen i kommunen under året ger fullt genomslag på kostnadssidan först om två år. Helårsprognos visar en budget i balans. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

116 Investeringsredovisning SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Övrigt att fördela Gatubelysning Beläggningsunderhåll Lekplatser Bullerdämpande åtgärder Kungsängen c etapp 2b Kyrkvägen Kungsängens c etapp 3 Torget Trafik- och tillgänglighetsprogram Skyltning Program schakttillstånd och TA-planer Konstbyggnader Tillänglighetsanpassad fiskebrygga Kockbacka trafikplats Cykelställ, skyltar samt belysning Parkeringspaketet Ridstigar Utveckling av Bro Centrum Parkeringsåtgärder Lillsjötoppen Trygghetsskapande åtgärder Promenad vid Lillsjön Parkvägen nytillkommande väg LSSboende Utveckling av allmänna ytor Summa AFFÄRSVERKSAMHET Vatten och avlopp Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Investeringsram VA Ledningsrenovering & Servis ofördelat Reinvestering Murarvägen Diverse inv. Maskiner Diverse åtgärder Pumpstationer Utredning. och åtgärder ovidkommande vatten LPS-pumpar ospecificerat Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

117 Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 Åtgärder på spillvattenledning Bro- Järfällatunneln UBS-ledningen (Sigtunaledningen) Vattenkiosker Dagvattendammar/-åtgärder Nya ledningar ospecificerat Projektera Näshagen, Tjusta Ådö utbyggnad Utökat VA-verksamhetsområde Överföringsledning Säbyholm Anläggningsavgifter Summa Avfall Projekt Total kalkyl Förbrukat tom 2016 Prognos 2017 Budget 2017 Kvar av budget 2017 (tkr) Netto Netto Netto Netto Netto Införande av system/koncept för insamling av miljöfarligt avfall Passersystem till kretsloppscentraler KLC i egen regi Summa Kommentarer investeringsredovisning SKATTEFINANSIERADE VERKSAMHETEN Övrigt att fördela Posten avser medel som fördelas efter beslut i tekniska nämndens arbetsutskott. Potten kommer att fördelas i sin helhet under året. Gatubelysning Utbyte av armaturer löper enligt plan och prognosen är att samtliga medel förbrukas under året. Beläggningsunderhåll Underhåll av gator och gång- och cykelvägar löper enligt plan och prognosen är att samtliga medel förbrukas under året. Lekplatser Lekplatsen vid Kungsängens IP genomförs under tertial 2 och prognosen är att samtliga medel förbrukas under året. Lekplatsen kan även utvecklas och delas in i flera framtida kommande etapper. Bullerdämpande åtgärder I avvaktan på åtgärds- och handlingsprogram för buller så är prognosen att inga omfattande åtgärder påbörjas under Eventuella åtgärder utmed Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

118 Granhammarsvägen planeras dock kunna hanteras inom pågående exploateringsprojekt för Norrboda-Brunna. Kungsängen C etapp 2b Kyrkvägen Etappen är inne i sitt sista skede och avslutas innan sommaren. Kungsängens C etapp 3 Torget Projektering och budgetering pågår. Etappen planeras att påbörjas under hösten och prognosen är att samtliga medel förbrukas. Trafik- och tillgänglighetsprogram De antagna prioritet 1 projekten kostar sammanlagt cirka tkr. Med anledning av det så är prognosen att samtliga tilldelade medel förbrukas under året. Skyltning Budgeten kommer användas i sin helhet då det omfattande arbetet att förtydliga kommunens vägvisning fortsätter. Program schakttillstånd och TA-planer Programmet är installerat och används. Projektet kommer använda tilldelade investeringspengar och avslutas under året. Konstbyggnader Fler tunnlar kommer att renoveras under året. Samtliga medel förbrukas under året. Tillgänglighetsanpassad fiskebrygga Projektet kommer ej generera några kostnader i år utan hanteras tillsvidare inom arbetet med bildande och utveckling av naturreservat Lillsjön-Örnässjön. Kockbacka trafikplats Trafikplatsen med cirkulationsplats kommer att färdigställas under året och prognosen är att alla medel förbrukas. Cykelställ, skyltar samt belysning Budgeten kommer användas i sin helhet efter förstärkningar av dessa poster i kommunen. Parkeringspaketet Budgeten kommer användas i sin helhet i och med införandet av parkeringsavgifter i Kungsängen. Ridstigar Åtgärder planeras inom naturreservatet Lillsjön-Örnässjön samt (eventuellt) i naturreservatet vid Frölunda. Utveckling av Bro Centrum Budgeten kommer användas i sin helhet. Parkeringsåtgärder Fortsatta arbetet med att se över kommunens parkeringar fortsätter. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

119 Lillsjötoppen Budgeten kommer användas i sin helhet för den geotekniska undersökningen. Trygghetsskapande åtgärder Budgeten kommer användas i sin helhet för att fortsatta trygghetsskapande åtgärder i kommunen - "tryggt och snyggt". Promenad vid Lillsjön Projektet kommer ej generera några kostnader i år utan hanteras tillsvidare inom arbetet med bildande och utveckling av naturreservat Lillsjön-Örnässjön. Parkvägen nytillkommande väg LSS-boende Budgeten kommer användas i sin helhet. Utveckling av allmänna ytor Budgeten kommer användas i sin helhet för att fortsatta trygghetsskapande åtgärder i kommunen - "tryggt och snyggt". AFFÄRSVERKSAMHET Övergång till kommunal drift av kretsloppscentralerna En investeringsplan för övergång till egen regi togs fram På kort sikt krävs en investering i en hjullastare samt flera mindre investeringar i verktyg, maskiner, personalutrymmen, skyddsutrustning. Utöver detta måste hanteringen av farligt avfall ses över vilket kan resultera i ytterligare investeringsbehov. Det är svårt att beräkna hur stor del av investeringar som kan genomföras under 2017 vilket beror bl.a. på tidsåtgång för upphandlingsprocessen. Vid preliminär beräkning av kommande kostnader visar det sig att planerad budget för drift av kretsloppscentralerna i egen regi inte kommer att överstiga nuvarande entreprenörs driftsbudget. Vatten och avlopp Investeringsram VA Ledningsrenovering & Servis Ofördelat Verksamheten jobbar löpande med att bygga nya serviser och med ledningsrenovering. Reinvestering Murarvägen Upphandling påbörjas under våren, utbyggnad sker hösten Diverse investeringar maskiner Verksamheten ser över vilka maskiner vi har behov av att köpa in. Inköp av bergflak till lastbilen är gjort Diverse åtgärder Pumpstationer En investeringsplan för pumpstationerna togs fram Många mindre åtgärder i planen utförs under Utredning och åtgärder tillskottsvatten Undersökning av Skolvägen är utförd men kompletterande utredning behövs. Vi kommer att arbeta strukturerat med detta från och med hösten Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

120 LPS-pumpar ospecificerat Löpande arbete med nyanslutningar i områden med tryckavlopp (Low Pressure Sewer). Åtgärder på spillvattenledning Bro-Järfällatunneln Stora behov av utredning och åtgärder men inte akut. Detta påbörjas troligtvis UBS-ledningen (Sigtunaledningen) Första etappen färdigställdes i december Norrvatten står för löpande kostnader och slutfakturerar kommunen per etapp. Vattenkiosker En vattenkiosk och en slamkiosk blev klara i somras. Ytterligare en vattenkiosk planeras i Brunna Dagvattendammar/-åtgärder Verksamheten arbetar löpande med utredningar och åtgärder i dagvattensystemet. Just nu fokuserar verksamheten på Gröna Dalen, en större utredning är utförd för att identifiera åtgärdsbehoven där. Omfattande åtgärder kommer att krävas vilket planeras påbörjas Nya ledningar ospecificerat Löpande arbete med ledningsförnyelse. Projektering Näshagen och Tjusta Förstudie och projektering av områdena norr om Lejondalssjön inklusive Tjusta. Ådö utbyggnad Arbete för att införliva Ådö i verksamhetsområdet för VA. Projektering påbörjad, beräknas klar i år. Upphandling och utbyggnad Utökat VA-verksamhetsområde Verksamheten behöver inleda arbetet med att i första hand införliva Tjusta i VA:s verksamhetsområde med en projektering. Påbörjas Överföringsledning Säbyholm Projektering och utbyggnad av överföringsledning mellan Rättarboda och Säbyholm. Förstudie utförd, projektering påbörjas Anslutningsavgift intäkter (ej specificerat projekt) Endast intäkter från anläggningsavgifter. Upplands-Bro, Delårsbokslut januari - april (51)

121 Ärende 8

122 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Ulrika Gyllenberg Översiktsplanerare Samhällsbyggnadskontoret ulrika.gyllenberg@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 15/0199 Kommunstyrelsen Beslut om antagande av förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro kommun, Landsbygdsplan FÖP 2016, enligt plan- och bygglagen (PBL) SFS 2010:900. Sammanfattning Landsbygdsplan FÖP 2016 är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bro kommuns gällande översiktsplan, ÖP Landsbygdsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse och bidra till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. I arbetet med Landsbygdsplanen har tätortsavgränsningen reviderats något jämfört med i ÖP Landsbygdsplanen omfattar områdena utanför tätortsavgränsningen. I ÖP 2010 ligger fokus främst på tätorternas utveckling. Riktlinjer för landsbygds-utvecklingen beskrivs där på en generell nivå. Men förutsättningarna skiljer sig åt i olika delar av landsbygden. Landsbygdsplanen beskriver och förtydligar därför förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar. Förslaget som helhet består av tre delar: plandokument, konsekvensbeskrivning och planeringsförutsättningar. Plandokumentet blir det politiskt beslutade dokumentet där utvecklingsstrategier, inriktningar och riktlinjer samt huvudsaklig mark- och vattenanvändning beskrivs. Konsekvensbeskrivningen utgör även en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i miljöbalken. I tidigare skede har ett program tagits fram. Programsamrådet skedde från juni till och med september Efter det togs ett planförslag fram. Detta har varit på samråd juli till december 2014 och på utställning juli till oktober Dialog har förts med bland annat myndigheter, grannkommuner och boende och verksamma på Upplands-Bros landsbygd. Utställningsförslaget har sedan reviderats och fördjupats ytterligare. Inkomna synpunkter och resultatet av utställningen med genomförda ändringar redovisas i ett utställningsutlåtande. Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

123 Datum Vår beteckning 2 (6) KS 15/0199 Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse, den 12 maj Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro - Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Konsekvensbeskrivning Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Planeringsförutsättningar Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Utställningsutlåtande Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Särskild sammanställning Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Samrådsredogörelse för plan- och programsamråd, den 8 juli Medborgardialog - dokumentation av samrådsmöten och medborgardialog, november Upplands-Bro kulturhistoriska miljöer. Gabriele Prenzlau-Enander, Stockholms läns museum i samarbete med Upplands-Bro kommun, Fördjupat kulturmiljöprogram för Upplands-Bro kommun Kulturhistorisk utredning del 1 och 2. Rapport: 2001:1. Gabriele Prenzlau- Enander, Stockholm läns museum och Upplands-Bro kommun, Behandlat av Kommunfullmäktige 18 juni 2001, 65. Översiktsplan för Upplands-Bro kommun, ÖP 2010, antagen av Kommunfullmäktige den 15 december 2011, 162. Medborgardialog - dokumentation av samrådsmöten och medborgardialog, september 2013 Förslag till program för översiktsplanering av landsbygden i Upplands-Bro, samrådshandling den 8 maj Landskapsanalys Upplands-Bro, samrådshandling den 8 maj Avgränsning av miljöaspekter, samrådshandling den 8 maj Grönplan för Upplands-Bro kommun Ärendet Syfte och avgränsning Landsbygdsplan FÖP 2016 är ett förslag till fördjupning av Upplands-Bros gällande översiktsplan, ÖP Landsbygdsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en positiv utveckling av landsbygdens näringar och bebyggelse och bidra till att den framtida utvecklingen på landsbygden är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar. Landsbygdsplanen omfattar områdena utanför tätortsavgränsningen.

124 Datum Vår beteckning 3 (6) KS 15/0199 Bakgrund och koppling till ÖP 2010 Översiktsplanering står för kommunens strategiska planering av den fysiska miljön på lång sikt. En ändring av översiktsplanen behandlar en fråga som inte tagits upp tidigare eller inte redovisats tillräckligt i kommunens översiktsplan. I det här förslaget sker ändringarna av den kommunövergripande översiktsplanen, ÖP 2010, genom geografiska fördjupningar. I ÖP 2010 ligger fokus främst på tätorternas utveckling. Riktlinjer för landsbygdsutveckling beskrivs där på en generell nivå. Kommunens landsbygd är dock varierad och med olika förutsättningar för utveckling. Av ÖP 2010 framgår att en mer genomgripande strategi för landsbygdsutveckling behövs och att kommunen i grunden är positiv till byggande på landsbygden. Landsbygdsplanen beskriver och förtydligar därför förutsättningarna för och inriktningen på den översiktliga planeringen för landsbygdens olika delar. Landsbygdsplanen ersätter kapitel 12 i ÖP Landsbygdsavgränsning = Ny Tätortsavgränsning I arbetet med Landsbygdsplanen har tätortsavgränsningen reviderats något jämfört med i ÖP Tätortsavgränsningarna från ÖP 2010 kombineras med tätortsutvidgningar i form av tre utredningsområden som håller på att planläggas för tätortsutveckling. I delar minskas tätortsavgränsningen och istället blir områdena där en del av landsbygdsutvecklingen. Programsamråd, plansamråd och utställning Till grund för förslaget finns ett utställnings- och plansamrådsförslag samt ett planprogram. Arbetet med Landsbygdsplanen har varit en lång process. Programsamrådet skedde juni till och med september I plansamrådet under juli till december 2014 och under utställningen i juli till oktober 2016 fortsatte dialogen med myndigheter, grannkommuner samt boende och verksamma på Upplands-Bros landsbygd. Inom både utställningstiden och i de två samråden har interna och externa dialogmöten genomförts. Inom och efter utställningen och samråden har kommunen också fört dialog med Försvarsmakten kring deras riksintresse och influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Under plansamrådet har kommunen dessutom haft separata träffar med bland annat Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelsen och interna arbetsgrupper med tjänstepersoner som arbetar med bygglovs-, näringslivs-, utbildnings- och sociala frågor. Synpunkterna som inkommit under utställningen har sammanfattats och kommenterats av kommunen i ett utställningsutlåtande. Där redovisas också närmare hur förslaget har reviderats och fördjupats. Bland annat så har fyra nya gröna kopplingar lagts till i strategikartan och texterna beskriver generellt inom vilka förslag till utvecklingsstråk eller utvecklingsområden som något riksintresse berörs. Även vilken bedömning

125 Datum Vår beteckning 4 (6) KS 15/0199 kommunen har gjort på en översiktlig nivå om påverkan och hänsyn förklaras närmare. För att tydliggöra bland annat gårdarnas roll som utvecklingskraft inkluderas även befintliga större bebyggelsegrupper i strategikartorna i planförslaget. Utvecklingsområdet Skälby har reviderats och avsnitten om att bygga på landsbygden och riktlinjerna för lokalisering av ny bebyggelse har delvis reviderats och strukturerats om något. Den södra delen av Ådö-stråket har gjorts om till utredningsområde bland annat med anledning av att riksintresset för friluftsliv har utökats norrut sedan utställningsförslaget gjordes. Ett nytt förslag till åtgärder läggs till i planförslaget: Se över befintliga planer i områdena norr om Lejondalssjön som ligger inom Totalförsvarets influensområde för Kungsängens övnings- och skjutfält. Syftet är att planerna inom området ska blir bättre anpassade för dagens bebyggelse och behov. Samordna om möjligt översynen med utbyggnaden av kommunalt vatten- och avlopp. I texten om LIS landsbygdsutveckling i strandnära läge - förtydligas nu i planförslaget att det endast handlar om en varsam komplettering av befintlig bebyggelse med stor hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Resultat och innehåll Utvecklingsstrategi Av både hållbarhets- och miljöhänsyn styrs bebyggelseutvecklingen till stråk med transportsamband för kollektivtrafik och med möjlighet till teknisk försörjning i form av kommunalt vatten och avlopp. Viktigt för att kunna leva på landsbygden är också att den lokala samhällsservicen behåller tillräckligt med befolkningsunderlag för att kunna fortleva och utvecklas. Det är de boende och verksamma på landsbygden som utgör grunden för dess utveckling. På landsbygden ska de areella näringarna prioriteras och ges förutsättningar för att kunna fortleva och utvecklas. Försvarsmaktens verksamhet är av riksintresse och ska också ges förutsättningar för utveckling. För att de areella näringarna och den militära verksamheten ska kunna prioriteras på landsbygden bygger utvecklingsstrategin på en huvudprincip med funktionella stråk för landsbygdens bebyggelse. Ny bebyggelse kan tillkomma i form av relativt små kompletteringar av befintliga bebyggelsegrupper. Kännetecknande för landsbygden är glesheten i bebyggelsen och en social kontinuitet kopplad till en långsam förändringstakt. Under vissa förutsättningar tillåts lite större tillägg till befintlig bebyggelse. I specifika fall med särskilda förutsättningar kan också helt nya bebyggelsegrupper tillkomma. De senare enligt en så kallad pärlbandsprincip, med bebyggelsegrupper längs viktiga kommunikationsstråk, så som historiskt har skett på Upplands-Bros landsbygd.

126 Datum Vår beteckning 5 (6) KS 15/0199 Riktlinjer för ny bebyggelse Genom att ange riktlinjer för bebyggelse på landsbygden vill kommunen tydliggöra förutsättningar och ange mål och ramverk för lokaliseringsprövningar, detaljplanering, bygglovhantering och andra tillståndsprövningar. Riktlinjerna är ett hjälpmedel för både medborgare, markägare, politiker och tjänstepersoner på kommunen. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - LIS En stor tillgång för kommunen är närheten till stränder och vatten. En viktig strategi för kommunen är att förbättra tillgängligheten till dessa områden och miljöer. Några LIS-områden pekas ut för att möjliggöra bevarande och utveckling av de areella näringarna och äldre gårdar med värdefulla byggnader och kulturmiljöer. Det handlar endast om en varsam komplettering av befintlig bebyggelse med stor hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Det bidrar också till att tillgängliggöra en större del av kommunens vatten och 13 mil stränder. Görvälnkilen - regional grönkil En stor kvalitet i kommunen är tillgången till värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därför är förslagen till ny bebyggelseutveckling avvägda så att den sammanhängande strukturen av områden med höga rekreations-, natur- och kulturvärden inom Görvälnkilen inte ska brytas. Landsbygdsidentitet och karaktär I tillämpningen av strategierna och planeringsinriktningarna blir det viktigt att både markägare och kommunen tar ansvar för att det tas stor hänsyn till tillgångar och kvaliteter i form av naturresurser såväl som värdefulla natur- och kulturmiljöer. De huvudsakliga avvägningarna av detta har gjorts i utvecklingsstrategin. Men även lokalisering, placering och utformning av bebyggelse har stor betydelse, vilket preciseras i bebyggelseriktlinjerna. För att landsbygden ska kunna behålla sin identitet och karaktär blir även krav och förväntningar på standard viktig. Bebyggelsen utanför tätortsavgränsningarna för Bro och Kungsängen ska ha landsbygdskaraktär, inte tätortskaraktär. Det skulle till exempel kunna innebära att tätortsstandard för vägar, gång- och cykelbanor, belysning eller detaljplaneläggning inte behöver krävas vid anslutning till kommunalt vatten och avlopp, om det inte är nödvändigt av andra skäl. Fördjupad översiktsplan för landsbygden - antagandehandlingar Förslaget som helhet består av tre delar: plandokument, konsekvensbeskrivning och planeringsförutsättningar. Plandokumentet blir det politiskt beslutade dokumentet där utvecklingsstrategier, inriktningar och riktlinjer samt huvudsaklig mark- och vattenanvändning beskrivs. Konsekvensbeskrivningen utgör även en miljökonsekvensbeskrivning för planer och program enligt bestämmelserna i miljöbalken. Efter antagandet kan vissa redaktionella

127 Datum Vår beteckning 6 (6) KS 15/0199 ändringar komma att göras, såsom sidhänvisningar och uppdatering av statistiska uppgifter. Barnperspektiv Barnperspektivet belyses framför allt i en egen rubrik i Konsekvensbeskrivningen av planförslaget. I sammanfattningen som också finns med i planförslaget förtydligas planens påverkan för barn. Samhällsbyggnadskontoret Mathias Rantanen Samhällsbyggnadschef Ulrika Gyllenberg Översiktsplanerare, arkitekt SAR/MSA Karin Svalfors Samhällsplanerare Bilagor 1. Förslag till fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro - Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Konsekvensbeskrivning Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Planeringsförutsättningar Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Utställningsutlåtande Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj Särskild sammanställning Fördjupad översiktsplan för landsbygden i Upplands-Bro, Landsbygdsplan FÖP 2016, den 12 maj 2017 Beslut sänds till Länsstyrelsen i Stockholms län Boverket Stockholms läns landsting, TRF Sigtuna kommun Upplands Väsby kommun Järfälla kommun Ekerö kommun Enköpings kommun Håbo kommun Bygg- och miljönämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Utbildningsnämnden

128 Ärende 9

129 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningskontoret Jennifer Lendeng Kommunsekreterare Kanslistaben Jennifer.Lendeng@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0190 Kommunfullmäktige Interpellation till Camilla Janson om situationen i Bro centrum utifrån ett trygghetsperspektiv Förslag till beslut Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Camilla Janson om situationen i Bro centrum utifrån ett trygghetsperspektiv får ställas. Sammanfattning Fredrik Kjos (M) inkom den 1 juni 2017 med en interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Camilla Janson om situationen i Bro centrum utifrån ett trygghetsperspektiv. Beslutsunderlag Interpellation inkommen den 1 juni 2017 Bilagor 1. Interpellation till Kommunstyrelsens ordförande Camilla Janson om situationen i Bro utifrån ett trygghetsperspektiv inkommen den 1 juni 2017 Beslut sänds till Fredrik Kjos (M) UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

130

131 Ärende 10

132 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningskontoret Tijana Todorovic Kommunsekreterare Kanslistaben tijana.todorovic@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0156 Kommunfullmäktige Interpellation om att omvärdera beslutet att lägga ut äldreboendet Hagtorp på entreprenad Förslag till beslut Interpellationen anses besvarad. Sammanfattning Kerstin Åkare (V) inkom den 8 maj 2017 med en interpellation om att omvärdera beslutet att lägga ut äldreboendet Hagtorp på entreprenad. Beslutsunderlag Interpellation som inkom den 8 maj Bilagor 1. Interpellation om att omvärdera beslutet att lägga ut äldreboendet Hagtorp på entreprenad Beslut sänds till Kerstin Åkare (V) UBK1005, v2.0, Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

133 Interpellation Hagtorp Är det inte dags nu, att omvärdera beslutet att lägga ut äldreboendet Hagtorp på entreprenad? Verksamheten på äldreboendet Hagtorp har bedrivits av Frösunda Omsorg AB sedan maj Ett år senare, uppfyllde Hagtorp 44% av avtalets kvalitetskrav enligt Kommunens uppföljning av verksamheten. Frösunda bättrade de sig under 2014 och 2015 till 84% resp 94%-ig kravuppfyllelse. Men under 2016 rasade kvaliteten till att endast 50% av avtalets kvalitetskrav uppfyllts. Efter att vi har läst 2017-års verksamhetsuppföljning för Äldreboendet Hagtorp kan vi bl.a. konstatera följande: På grund av för låg bemanning erbjuds inte de boende enskilda aktiviteter och ges heller inte möjlighet att göra upp en aktivitetsplan. Vidare förekommer inga eller väldigt få pedagogiska måltider. Det råder stor oklarhet kring om de har möjlighet att komma ut eller få hjälp med kontakter med närstående eller läkare. Boende får inte vara med och påverka eller vara delaktiga i mathållningen. Ledningsystem för systematiskt kvalitetsarbete fungerar inte och därmed finns ingen fungerande verksamhetsutveckling. Riskanalyser inom den övergripande verksamhetens saknas, t.ex. dementa som lämnar boendet under natten och hittats nedkylda på byn. De övergripande rutinerna för verksamheten som redovisas till kommunen känner personalen antingen inte till eller har svårt att hitta. I redogörelsen har man granskat 113 kvalitetskrav. Av dessa anser man att 57 krav är helt uppfyllda, 43 delvis uppfyllda och 13 inte alls uppfyllda. Av de 43 kraven som anses delvis uppfyllda har vi hittat 15 där vi anser bör klassas som ej uppfyllda. Av de 57 kraven som i uppföljningen anses helt uppfyllda har vi hittat 4 där vi ifrågasätter hur man kan anse dem uppfyllda. Vi har sökt information för den senaste femårsperioden men inte kunnat hitta tecken på brister i samma utsträckning på de äldreboenden som drivs av vår kommun. Kerstin Åkare Vänsterpartiet Upplands-Bro

134 PROTOKOLLSUTDRAG 15 (48) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: Interpellation om att omvärdera beslutet att lägga ut äldreboendet Hagtorp på entreprenad Beslut Dnr KS 17/0156 Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas. Sammanfattning Kerstin Åkare (V) inkom den 8 maj 2017 med en interpellation om att omvärdera beslutet att lägga ut äldreboendet Hagtorp på entreprenad. Beslutsunderlag Interpellation som inkom den 8 maj Beslutet skickas till: Kerstin Åkare (V)

135 Ärende 11

136 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kommunledningskontoret karl.ohlander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0157 Kommunstyrelsen Förslag till ny taxa och text i vites- samt handläggningsbilagor för schakttillstånd och trafikanordningsplaner Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar 1. Anta ny taxa och text i vites- samt handläggningsbilagor för schakttillstånd och trafikanordningsplaner. 2. Delegera till Tekniska nämnden att årligen justera taxan utifrån konsumentprisindex. 3. Delegera till Tekniska nämnden att vid behov göra smärre justeringar i textmassan som inte påverkar innebörden av densamma 4. Ny taxa och text träder i kraft den 1 juli Sammanfattning Kommunen växer och i takt med det ökar också antalet vägarbeten. Nya exploateringsområden byggs vilket ofta resulterar i stora vägarbeten i och omkring områdena. Den ökande mängden vägarbeten gör även att antalet entreprenörer som inte följer kommunens krav och bestämmelser ökat. Det gör att det ställs allt högre krav på framkomlighet och säkerhet vid utförandet av ett vägarbete. Handläggning av ansökningar för schakttillstånd och trafikanordningsplaner har ökat gentemot tidigare år. Detta har gjort att antalet frågor ökat om vad som gäller vid en ansökan och vad delar av handläggningsavgiften avser. Samhällsbyggnadskontoret har därför sett över text och taxor i vitesbilagorna och ändrat till att dokumenten ska bli mer förenliga med det dagliga arbetet. Taxan är jämförd med andra kommuner och är bättre anpassad till det löpande arbetet samt är satt till en lämplig nivå för kommunens läge och utbyggnadsgrad. Att TA-planer och Schakttillstånd lämnas via ett program har också ändrat förutsättningar för text och påminnelser. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 maj 2017 Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

137 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) KS 17/0157 Tekniska nämndens beslut den 24 april 2017, TN 24 Barnperspektiv Förslaget till tydligare krav på entreprenören främjar barnens säkerhet vid och omkring där ett vägarbete utförs. Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Rev Bilaga Vite Schakttillstånd. 2. Rev Bilaga Vite trafikanordningsplan. 3. Rev Taxa schakttillstånd och Trafikanordningsplan. 4. Taxor andra kommuner. 5. Tekniska nämndens beslut den 24 april 2017, TN 24

138 Samhällsbyggnadskontoret Tekniska avdelningen BILAGA, SCHAKTTILLSTÅND VID ARBETE I KOMMUNAL MARK 1 Kommenterad [JW1]: Tidigare text: Tillväxtkontoret Anmärkningar och vitesuttag vid utförande av schaktarbeten i kommunal mark Samhällsbyggnadskontoret har hand om tillståndsprövning och inspektion vid utförande av schaktarbeten som sker i mark där Upplands-Bro kommun är väghållare och markägare. Den som utför arbete i kommunal mark är skyldig att följa Samhällsbyggnadskontorets instruktioner för att minimera störningar, både i samband med genomförandet och efter slutfört arbete. Viten kan debiteras oberoende av varandra och vid varje tillfälle som en underlåtenhet eller brist upptäcks. Flera viten kan alltså tas ut i samma arbetsområde, antingen vid ett tillfälle om kontoret upptäcker ett flertal brister på arbetsområdet eller vid flera tillfällen om brister upptäcks upprepade gånger. Samhällsbyggnadskontorets kontrollant gör vid inspektion en bedömning av hur omfattande bristen är. Kontrollanten kan vid mindre brister som inte utgör någon direkt fara utfärda en anmärkning. Bristerna ska då åtgärdas snarast möjligt dock senast nästkommande arbetsdag om inte annat överenskommits. Vid allvarliga brister som utgör en fara kan kontrollanten utfärda vite. Bristen ska då omedelbart åtgärdas, Åtgärdas inte brister enligt tidpunkt för åtgärd har kommunen rätt att stoppa arbetet och på utförarens bekostnad genomföra den åtgärd som krävs. Brister som upptäcks vid en inspektion antecknas och fotograferas av samhällsbyggnadskontorets kontrollant. Dokumentationen överlämnas sedan till ansvarig för arbetsplatsen tillsammans med information om vilken åtgärd som krävs samt om anmärkning eller vite utdelats. Utdelas vite skall ansvarig debiteras inom 15 arbetsdagar från inspektionsdagen. Nedan följer en förteckning över de anmärkningar som kan utfärdas samt de viten som kan debiteras vid utförande av schakt i kommunal mark om gällande krav och bestämmelser inte följs. Kommenterad [JW2]: Tidigare text: ANMÄRKNINGAR OCH VITESUTTAG VID SCHAKTNING I KOMMUNAL MARK Kommenterad [JW3]: Tidigare text: Tillväxtkontoret har hand om tillståndsprövning och kontroll vid all schaktning som sker i mark som ägs eller förvaltas av Upplands-Bro kommun. Kommenterad [JW4]: Tidigare text: Kontorets. Kommenterad [JW5]: Tidigare text: Vid mindre brister som inte innebär omedelbar fara kan Tillväxtkontoret först utfärda en skriftlig anmärkning. Bristerna ska då åtgärdas inom den tid kontoret anger, annars utfärdas vite. Om allvarliga brister upptäcks och inte åtgärdas inom den tid Tillväxtkontoret anger trots att vite utfärdats, har kontoret rätt att avbryta arbetet och på utförarens bekostnad genomföra den återställning som krävs Kommenterad [JW6]: Tidigare text: Brister ska antecknas och bör fotograferas. Kopia av anteckningarna och tidpunkt då dessa ska vara åtgärdade lämnas till utföraren. Ansvarigt bolag ska debiteras ett eventuellt vitesuttag inom 15 arbetsdagar från kontrolldagen. 1. Schakttillstånd Anmärkning Vite 1.1. Schakttillstånd som är godkänt av Samhällsbyggnadskontoret saknas kr/per tillfälle 1.2. Schakttillståndet saknas på arbetsplatsen Anmärkning kr/per tillfälle 1.3. Ansökan om schakttillstånd har inte kommit in till Tillväxtkontoret 15 arbetsdagar innan start kr 1.4. Anmälan om igångsättning har inte kommit in till kr Kommenterad [JW7]: Tidigare text: Schakttillstånd som är godkänt av Tillväxtkontoret saknas. Vite kr Kommenterad [JW8]: Tidigare text: Kopia av schakttillstånd saknas på arbetsplatsen. Vite 5 000kr Kommenterad [JW9]: Text och vite utgår pga nya systemet Isy case. Kommenterad [JW10]: Text och vite utgår!

139 2(2) Tillväxtkontoret 5 arbetsdagar innan start 1.5. Arbetet fortgår efter angivet slutdatum i schakttillståndet 2. Fysisk avstängning kr/ per påbörjad vecka 2.1. Grundläggande tung avstängning inte utförd kr 2.2. Enstaka detaljer saknas eller är bristfälliga Anmärkning kr 4. Återställning 4.1. Återställning ej utförd - Kostnad för återställning + 10 % 4.2 Enstaka detaljer ej utförda Anmärkning kr Kommenterad [JW11]: Tidigare text: Tidsförlängning har inte begärts 5 arbetsdagar Innan tillståndet går ut. Vite 5 000kr Kommenterad [JW12]: Tas bort, denna punkt finns med i viten för trafikanordningsplan. Kommenterad [JW13]: Tas bort, denna punkt finns med i viten för trafikanordningsplan. Kommenterad [JW14]: Tas bort, denna punkt finns med i viten för trafikanordningsplan.

140 BILAGA, TRAFIKANORDNINGSPLAN VID ARBETE PÅ KOMMUNAL VÄG OCH MARK. Kommenterad [JW1]: Tidigare text: BILAGA, TRAFIKANORDNINGSPLAN VID ARBETE PÅ KOMMUNAL VÄG. Samhällsbyggnadskontoret Tekniska avdelningen Kommenterad [JW2]: Tidigare text: Tillväxtkontoret Anmärkningar och vitesuttag vid arbete på kommunal väg och mark. Samhällsbyggnadskontoret har som väghållare och markägare det övergripande ansvaret för trafiksäkerhet och framkomlighet vid vägarbeten. Den som utför arbete på Upplands-Bro kommuns vägar och mark ska följa kommunens anvisningar. Ansvarig för arbetsområdet har en skyldighet att värna om arbetarnas, trafikanternas och tredjepersons säkerhet samt att minimera risken för störningar vid utförande av arbete. Samhällsbyggnadskontorets kontrollant gör vid inspektion en bedömning om en anmärkning eller vite ska utdelas. Bedömningen grundar sig på hur allvarlig bristen av utmärkningen är på arbetsplatsen. Brister som är allvarliga ur säkerhetssynpunkt för arbetare, trafikanter och tredjeperson ska omedelbart åtgärdas. Mindre brister ska åtgärdas snarast möjligt dock senast nästkommande arbetsdag. Åtgärdas inte brister enligt tidpunkt för åtgärd har kommunen rätt att stoppa arbetet och på utförarens bekostnad genomföra den åtgärd som krävs. Viten kan debiteras oberoende av varandra och vid varje tillfälle som en underlåtenhet eller brist upptäcks. Flera viten kan alltså tas ut i samma arbetsområde, antingen vid ett tillfälle om kontoret upptäcker ett flertal brister på arbetsområdet eller vid flera tillfällen om brister upptäcks upprepade gånger. Brister som upptäcks vid en inspektion antecknas och fotograferas av samhällsbyggnadskontorets kontrollant. Dokumentationen överlämnas sedan till ansvarig för arbetsområdet tillsammans med information om vilken åtgärd som krävs samt om anmärkning eller vite utdelats. Utdelas vite skall ansvarig debiteras inom 15 arbetsdagar från inspektionsdagen. Nedan följer en förteckning över de anmärkningar eller viten som kan utfärdas vid utmärkning av arbetsplatsen på kommunal väg och mark om gällande anvisningar och bestämmelser inte följs. Kommenterad [JW3]: Tidigare text: Anmärkningar och vitesuttag vid arbete på kommunal väg. Kommenterad [JW4]: Tidigare text: Tillväxtkontoret har som väghållare det övergripande ansvaret för trafiksäkerhet och framkomlighet vid vägarbeten. Kommenterad [JW5]: Tidigare text: Den som utför arbete på Upplands-Bro kommuns vägar ska följa väghållarens instruktioner för att minimera störningar, både i samband med genomförandet och efter slutfört arbete. Kommenterad [JW6]: Ny text Kommenterad [JW7]: Tidigare text: Vid mindre brister som inte innebär omedelbar fara kan Tillväxtkontoret först utfärda en skriftlig anmärkning. Bristerna ska då åtgärdas inom den tid kontoret anger, annars utfärdas vite. Om allvarliga brister upptäcks och inte åtgärdas inom den tid Tillväxtkontoret anger trots att vite utfärdats, har kontoret rätt att avbryta arbetet och på utförarens bekostnad genomföra den återställning som krävs. Kommenterad [JW8]: Tidigare text: Brister ska antecknas och bör fotograferas. Kopia av anteckningarna och tidpunkt då dessa ska vara åtgärdade lämnas till utföraren. Kommenterad [JW9]: Tidigare text: Nedan följer en förteckning över de anmärkningar som kan utfärdas samt de viten som kan debiteras vid utförande av schakt på kommunal mark om gällande krav och bestämmelser inte följs.

141 2(3) 1. Trafikanordningsplan Anmärkning Vite 1.1. Trafikanordningsplan som är godkänd av Samhällsbyggnadskontoret saknas 1.1. Trafikanordningsplan finns ej på arbetsplatsen Ansökan om TA-plan har inte kommit in till Tillväxtkontoret 15 arbetsdagar innan start 1.3. Anmälan om igångsättning har inte kommit in till Tillväxtkontoret 5 arbetsdagar innan start 1.4. Arbetet fortgår efter angivet slutdatum i trafikanordningsplanen. 2. Utmärkning kr/per tillfälle kr/ per tillfälle kr kr kr/ per påbörjad vecka 2.1. Grundläggande vägmärken har inte satts ut kr 2.2. Tilläggsskyltar saknas kr 2.3. Vägmärken saknas eller är bristfälliga gentemot godkänd trafikanordningsplan Vägmärken eller tilläggskyltar är nedsmutsade eller skadade Anmärkning 5 000kr/ per påpekad brist och tillfälle kr Kommenterad [JW10]: Tidigare text: TA-plan som är godkänd av Tillväxtkontoret saknas. Vite kr Kommenterad [JW11]: Tidigare text: Kopia av TA-plan saknas på arbetsplatsen. Vite 5 000kr Kommenterad [JW12]: Text och vite utgår pga isy case Kommenterad [JW13]: Text och vite utgår pga isy case Kommenterad [JW14]: Tidigare text: Tidsförlängning har inte begärts 5 arbetsdagar innan TA-planen går ut. Vite 5 000kr Kommenterad [JW15]: Text och vite utgår, finns med i punkt 2.3. Kommenterad [JW16]: Text och vite utgår, finns med i punkt 2.3. Kommenterad [JW17]: Tidigare text: Vägmärken eller tilläggskyltars placering stämmer inte överens med trafikanordningsplan. Vite 5 000kr Kommenterad [JW18]: Text och vite utgår, finns med i punkt Fysisk av stängning 3.1. Fysisk avstängning saknas eller är bristfällig gentemot godkänd trafikanordningsplan kr/ per tillfälle 3.2.Enstaka detaljer saknas eller är bristfälliga Anmärkning kr 4. Personal och arbetsområde 4.1. Namngiven utmärkningsansvarig finns inte på arbetsplatsen 4.2. Personal inom arbetsområdet saknar utbildning Arbete på väg 4.3. Personal inom arbetsområdet saknar varselkläder klass 3 enligt Arbete på väg 5. Återställning kr/ per tillfälle kr/per person och tillfälle kr/ per person och tillfälle Återställning ej utförd Kostnad för återställning + 10 % 5.2. Enstaka detaljer ej utförda Anmärkning kr Kommenterad [JW19]: Tidigare text: Grundläggande tung avstängning inte utförd. Vite kr Kommenterad [JW20]: Text och vite utgår, finns med i punkt 3.1. Kommenterad [JW21]: Tidigare text: Namngiven utmärkningsansvarig finns inte på plats. Vite 5 000kr. Kommenterad [JW22]: Tidigare text: Personalen saknar utbildning Arbete på väg. Vite 5 000kr Kommenterad [JW23]: Tidigare text: Personal saknar varselkläder enligt Arbete på väg. Vite 5 000kr Kommenterad [JW24]: Utgår, tillhör vitesbilaga för schakt Kommenterad [JW25]: Utgår, tillhör vitesbilaga för schakt Kommenterad [JW26]: Utgår, tillhör vitesbilaga för schakt

142 \\UBK111\360users\cache\ubk\ti206\KS REV Bilaga_Vite TA-plan.docx _1_0.DOCX / (3)

143 UBK2000, v1.0, (2) Samhällsbyggnadskontoret Datum rev Rev Vår beteckning TN 15/0331 TN 17/ Taxa för handläggning av schakttillstånd och trafikanordningsplan (TA-plan) Schaktarbeten i allmän platsmark får endast utföras av Samhällsbyggnadskontorets godkända entreprenör. I ansökan ska ledningsägare eller beställare och entreprenör anges. Vid ansökan om schakttillstånd i gata, GC-väg eller om den på annat sätt påverkar säkerheten för vägtrafik eller gång- och cykeltrafik, ska alltid en TA-plan upprättas och bifogas ansökan. TA-planen ska utföras enligt SKLs anvisningar i handboken Arbete på väg. Handboken finns att hämta på SKL:s webbplats Kommenterad [JW1]: Tidigare text: Tillväxtkontoret godkänd entreprenör. Kommenterad [JW2]: Tidigare text: Entreprenör ska anges i ansökan. Generella schakttillstånd och TA-planer kan utfärdas till av kommunen anlitade entreprenörer med t ex ramavtal eller driftavtal. Arbeten får inte påbörjas förrän schakttillståndet och/eller TA-planen är godkänd, under arbetets gång ska de finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Kommunen utför löpande kontroller av att beviljade tillstånd följs. Ansökningar avseende schakttillstånd och TA-planer ska ha inkommit till kommunen senast 15 arbetsdagar innan angivet startdatum i ansökan. För sent inkommen ansökan kan i mån av tid, handläggas mot en extra avgift (handläggning tidigare än 15 arbetsdagar) utöver ordinarie handläggningsavgift. Kommenterad [JW3]: Tidigare text: 3 veckor innan entreprenadstart. Kommenterad [JW4]: Tidigare text: (förseningsavgift) Får många frågor om vad denna taxa avser och därför görs ett förtydligande. Taxa: Handläggning av schakttillstånd (exklusive moms): Företag: 1500kr per tillfälle Handläggning tidigare än 15 arbetsdagar:1000kr per tillfälle (utöver ordinarie avgift) Inkommen och avslagen ansökan: 300 kr Förlängning av tillstånd 300kr per tillfälle Kommenterad [JW5]: Tidigare text: 1500kr under 15 kvm därutöver 25kr per kvm per tillfälle. Tillkommande taxa per kvm tas bort då den inte är relevant för utförande av större schaktarbeten. Taxan innebär en stor kostnad och det råder tveksamhet när avgiften ska tas ut eller inte. Kommenterad [JW6]: Tidigare text: Förseningsavgift Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

144 Upplands-Bro kommun Datum Vår beteckning 2 (2) TN 15/0331 rev Handläggning av TA-plan (exklusive moms): Företag: 1500kr kr per tillfälle Handläggning tidigare än 15 arbetsdagar: 1000kr per tillfälle (utöver ordinarie avgift) Generell TA-plan: 5000kr per år Inkommen och avslagen ansökan: 300 kr Förlängning av tillstånd 300kr per tillfälle Kommenterad [JW7]: Tidigare text: Förseningsavgift Handläggning schakttillstånd och/eller TA plan för privatperson (inklusive moms): Schakttillstånd: 500 kr per tillfälle TA-plan: 500 kr per tillfälle Mer anvisningar och ansökningsblanketter för schakttillstånd och TA-planer finns på kommunens hemsida.

145 Lidingö Stad Täby kommun Handläggning Schakttillstånd Företag 1500 kr/per ansökan 1900 kr/per ansökan Privatperson Avslag på inkommen ansökan Förlängning av tillstånd Förseningsavgift (handläggning tidigare än 15 arbetsdagar) 500 kr/per ansökan 300 kr/per avslag 200 kr/per tillfälle Handläggning Trafikanordningsplan Generell TA plan kr/år Företag kr/per ansökan 1900 kr/per ansökan Privatperson 500 kr/per ansökan Avslag på inkommen ansökan 300 kr/per avslag Förlängning av tillstånd 300 kr/per tillfälle Förseningsavgift (handläggning tidigare än 15 arbetsdagar) Viten Trafikanordningsplan Vite enl punkt , upp till kr per punkt, gäller samtliga punkter nedan. Godkänd TA plan saknas Vägmärken, tilläggsskyltar saknas gentemot TA-planen Namngiven utmärkningsansvarig saknas på arbetsplatsen TA plan saknas på arbetsplatsen kr/per tillfälle kr/tillfälle eller påpekad brist kr/tillfälle kr/tilfälle Personal på platsen saknar arbete på kr/person och väg tillfälle Arbetet fortgår efter angivet slutdatum i kr/per påbörjad ansökan vecka Fysiks avstängning saknas eller är bristfällig gentemot godkänd TA-plan Personal saknar varselkläder klass kr/tillfälle kr/per person och tillfälle Viten schakttillstånd Godkänt schakttillstånd saknas kr, vid upprepad försummelse vitesbelopp kr

146 Arbetet fortgår efter angivet slutdatum i ansökan Schakttillståndet saknas på arbetsplatsen

147 Järfälla Kommun Enköpings kommun Håbo Kommun Upplands-Bro kommun 1850 kr/per ansökan under 15kvm, därutöver 25 kr kmv per tillkommande yta kr/per ansökan kr/per ansökan under 15 kvm därutöver 25 kr per kvm på tillkommande yta. Förslag på att taxa för tillkommande yta tas bort. 500 kr/per ansökan 500 kr/per avslag 300 kr/per avslag 300 kr/per avslag kr/per vecka 300 kr/per tillfälle kr/per ansökan kr/per ansökan kr/år kr/per år kr/per ansökan kr/per ansökan kr/per ansökan 500 kr/per ansökan 500 kr/per avslag 300 kr/per avslag 300 kr/per avslag kr/per vecka 300 kr/per tillfälle kr/per ansökan kr/per ansökan kr/ per punkt och tillfälle, gäller samtliga punkter nedan. Avsaknad av TA-plan eller bristfällig trafikanordning kr kr/per påbörjad kr, ny föreslagen taxa vecka kr/per tillfälle kr/per påbörjad kr, ny föreslagen taxa vecka, vid stora brister kr/per påpekad brist och kr tillfälle kr, ny föreslagen taxa 5 000kr/per tillfälle kr, ny föreslagen taxa kr/per tillfälle 5 000kr, ny föreslagen taxa 5 000kr per person och tillfälle kr/per påbörjad vecka kr, ny föreslagen taxa 5 000kr/per påbörjad vecka kr kr, föreslagen ny taxa kr/per tillfälle kr, ny föreslagen taxa kr per person och tillfälle kr kr/per påbörjad vecka kr, ny föreslagen taxa kr/per tillfälle

148 5 000 kr/per påbörjad vecka kr, ny föreslagen taxa kr/per påbörjad vecka 5 000kr, ny föreslagen taxa 5 000kr/per tillfälle

149 PROTOKOLLSUTDRAG 6 (11) Tekniska nämnden Sammanträdesdatum: Förslag till ny taxa och text i vites samt handläggningsbilagor för schakttillstånd och trafikanordningsplaner Beslut Dnr TN 17/ Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige att anta ny taxa och text i vites- samt handläggningsbilagor för schakttillstånd och trafikanordningsplaner. 2. Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige delegera till Tekniska nämnden att årligen justera taxan utifrån konsumentprisindex. 3. Tekniska nämnden föreslår Kommunfullmäktige delegera till Tekniska nämnden att vid behov göra smärre justeringar i textmassan som inte påverkar innebörden av densamma 4. Ny taxa och text träder i kraft den 1 juli Sammanfattning Kommunen växer och i takt med det ökar också antalet vägarbeten. Nya exploateringsområden byggs vilket ofta resulterar i stora vägarbeten i och omkring områdena. Den ökande mängden vägarbeten gör även att antalet entreprenörer som inte följer kommunens krav och bestämmelser ökat. Det gör att det ställs allt högre krav på framkomlighet och säkerhet vid utförandet av ett vägarbete. Handläggning av ansökningar för schakttillstånd och trafikanordningsplaner har ökat gentemot tidigare år. Detta har gjort att antalet frågor ökat om vad som gäller vid en ansökan och vad delar av handläggningsavgiften avser. Samhällsbyggnadskontoret har därför sett över text och taxor i vitesbilagorna och ändrat till att dokumenten ska bli mer förenliga med det dagliga arbetet. Taxan är jämförd med andra kommuner och är bättre anpassad till det löpande arbetet samt är satt till en lämplig nivå för kommunens läge och utbyggnadsgrad. Att TA-planer och Schakttillstånd lämnas via ett program har också ändrat förutsättningar för text och påminnelser.

150 PROTOKOLLSUTDRAG 7 (11) Tekniska nämnden Sammanträdesdatum: Beslutsunderlag Samhällsbyggnadkontorets tjänsteskrivelse den 27 mars Beslutet skickas till: Akt Kommunstyrelsen

151 Ärende 12

152 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Roger Sundholm Ekonomichef Ekonomistaben Roger.Sundholm@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0146 Kommunstyrelsen Kommunal borgen för AB Upplands-Brohus (borgenstak) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunfullmäktige beslutar, att såsom för egen skuld ingå borgen för AB Upplands-Brohus låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Kommunfullmäktiges beslut KF 35, den 20 mars 2013, Kommunfullmäktiges beslut 152, den 16 december 2015, Kommunfullmäktiges beslut 69, den 15 juni 2016 och Kommunfullmäktiges beslut KF 135, den 30 november 2016 upphävs. Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde i september 2010 ett borgenstak för AB Upplands-Brohus på kronor. Sedan dess har kommunfullmäktige fattat ett antal enskilda beslut om att teckna borgen så som för egen skuld för ett antal kommande investeringar. För att inte frångå principen med ett borgenstak så finns det behov av att fatta ett nytt beslut om borgenstak. Det innebär att tidigare fattade beslut upphävs. AB Upplands-Brohus har i dagsläget lån på kronor. Redan fattade beslut innebär ett borgenstak på kronor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad 3 maj 2017 Ärendet Kommunen har sedan många år tecknat borgen för AB Upplands-Brohus lån. Samtliga lån har kommunal borgen som säkerhet. Kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet kommunfullmäktige. Fullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om fullmäktige angett ramar för borgensåtagandet. Kommunfullmäktige kan besluta om borgen upp till ett totalt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

153 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) KS 17/0146 högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. Borgensåtagandet preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas. Barnperspektiv Beslutet bedöms ha barnens bästa i beaktande. Maria Johansson Kommundirektör Roger Sundholm Ekonomichef Bilagor 1. Kommunfullmäktiges beslut 35 den 20 mars Kommunfullmäktiges beslut 152 den 16 december Kommunfullmäktiges beslut 69 den 15 juni Kommunfullmäktiges beslut 135 den 30 november 2016 Beslut sänds till AB Upplands-Brohus Revisorerna Kommuninvest i Sverige AB Akt

154

155

156 PROTOKOLLSUTDRAG 25 (25) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: Upprustning av bostäder på Örn- och Fasanstigen Beslut Dnr KS 15/ AB Upplands-Brohus hemställan om att genomföra planerad upprustning av Örn- och Fasanstigen i Bro till en beräknad kostnad av 120 miljoner kronor tillstyrks. 2. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egen skuld tills full betalning sker för AB Upplands-Brohus lån om högst 120 mkr för finansiering av upprustning av Örn- och Fasanstigen i Bro. 3. En borgensavgift på 0,35 % uttas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår att kommunfullmäktige beslutar 1. AB Upplands-Brohus hemställan om att genomföra planerad upprustning av Örn- och Fasanstigen i Bro till en beräknad kostnad av 120 miljoner kronor tillstyrks. 2. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egen skuld tills full betalning sker för AB Upplands-Brohus lån om högst 120 mkr för finansiering av upprustning av Örn- och Fasanstigen i Bro. 3. En borgensavgift på 0,35 % uttas. Förslag till beslut under sammanträdet Birgitta Nylund (S) föreslår att Kommunfullmäktige ska besluta enligt Kommunstyrelsens förslag till beslut. Sammanfattning AB Upplands-Brohus planerar att rusta upp Örn- och Fasanstigen i Bro med start under hösten Totalkostnaden för upprustningen beräknas uppgå till 120 mnkr. Finansieringen kommer att ska genom upptagande av nya lån. Bolaget anhåller därför om kommunal borgen för finansieringen av projektet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 25 november 2015

157 PROTOKOLLSUTDRAG 26 (25) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: Fortsättning 156 Yttranden Birgitta Nylund (S) och Mait Johansson (M) yttrar sig i ärendet. Beslutet skickas till: AB Upplands-Brohus

158 PROTOKOLLSUTDRAG 19 (36) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: Nyproduktion av bostäder på Bagarvägen och Målarvägen i Bro Beslut Dnr KS 16/ AB Upplands-Brohus begäran om att genomföra nyproduktion av cirka 150 lägenheter på Bagarvägen och Målarvägen i Bro till en beräknad kostnad av kr godkänns. 2. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egen skuld tills full betalning sker för AB Upplands-Brohus lån om högst kr för finansiering av nyproduktionen av bostäder på Bagarvägen och Målarvägen i Bro. 3. En borgensavgift på 0,35 % uttas. Sammanfattning AB Upplands-Brohus planerar att uppföra ca 150 bostadslägenheter på Bagarvägen och Målarvägen i Bro med byggstart under hösten Produktionskostnaden för nyproduktionen beräknas uppgå till ca 300 mnkr. Finansieringen kommer genom upptagande av nya lån. Bolaget anhåller därför om kommunal borgen för finansieringen av projektet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 12 maj 2016 Beslutet skickas till: AB Upplands-Brohus

159 PROTOKOLLSUTDRAG 17 (37) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum: Uppdrag att genomföra byggprojekt, Parkvägens gruppbostad Dnr KS 16/0314 Beslut 1. Kommunfullmäktige uppdrar till AB Upplands-Brohus att genomföra byggprojektet, Parkvägens gruppbostad 2. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egen skuld tills full betalning sker för AB Upplands-Brohus lån om högst kr för finansiering av byggprojektet, Parkvägens gruppbostad. 3. En borgensavgift på 0,35 % uttas. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 4 juni 2014 att ge Socialkontoret i uppdrag att tillsammans med AB Upplands-Brohus förprojektera för en gruppbostad enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Beslutet grundrar sig på de volymökningar inom gruppen personer med funktionsnedsättning med ett behov av gruppbostad som Socialnämnden står inför. Den 18 augusti 2016 fattade Socialnämnden beslut om att genomföra projektet med placering på Parkvägen i Bro. I samma ärende beslutade Socialnämnden att föreslå att Kommunfullmäktige uppdrar till AB Upplands-Brohus att verkställa projektet. Kommunfastigheter uppskattar den totala kostnaden för projektet till kr. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 24 oktober 2016 Beslut från socialnämnden den 18 augusti 2016 ( 62) Beslutet skickas till: AB Upplands-Brohus

160 Ärende 13

161 UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Kommunledningskontoret Roger Sundholm Ekonomichef Ekonomistaben Roger.Sundholm@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0147 Kommunstyrelsen Kommunal borgen för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunen ingår, såsom för egen skuld borgen för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 2. Kommunfullmäktiges beslut KF 98, den 11 september 2013 och Kommunfullmäktiges beslut KF 1, den 11 februari 2015 upphävs. Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde i september 2013 ett borgenstak för Upplands- Bro Kommunfastigheter AB på kronor. Sedan dess har kommunfullmäktige fattat ett enskilt beslut om att teckna borgen så som för egen skuld för investeringar i Hagnässkolan på kronor. För att inte frångå principen med ett borgenstak så finns det behov av att fatta ett nytt beslut om borgenstak. Det innebär att tidigare fattade beslut upphävs. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB har i dagsläget lån på kronor. Redan fattade beslut innebär ett borgenstak på kronor. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad 3 maj 2017 Ärendet Kommunen har sedan många år tecknat borgen för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s lån. Samtliga lån har kommunal borgen som säkerhet. Kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet kommunfullmäktige. Fullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om fullmäktige angett ramar för borgensåtagandet. Kommunfullmäktige kan besluta om borgen upp till ett totalt Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

162 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (2) KS 17/0147 högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. Borgensåtagandet preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas. Barnperspektiv Beslutet bedöms ha barnens bästa i beaktande. Maria Johansson Kommundirektör Roger Sundholm Ekonomichef Bilagor 1. Kommunfullmäktiges beslut, KF xx den 11 september Kommunfullmäktiges beslut, KF xx den 10 december 2014 Beslut sänds till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Revisorerna Kommuninvest i Sverige AB Akt

163

164

165

166

167 Ärende 14

168 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Kommunledningskontoret Roger Sundholm Ekonomichef Ekonomistaben Roger.Sundholm@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0111 Kommunstyrelsen Brandkåren Attunda årsredovisning 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Förbundsdirektionen och de enskilda förtroendevalda i Kommunalförbundet Brandkåren Attunda beviljas ansvarsfrihet för 2016 års verksamhet. Sammanfattning Kommunalförbundet Brandkåren Attundas revisorer har granskat Kommunalförbundets verksamhet under 2016 och överlämnat sin revisionsberättelse. Till berättelsen har fogats revisorernas redogörelse för år 2016 och revisionsrapport över granskning av årsredovisning Revisorerna tillstyrker att Kommunfullmäktige beviljar förbundsdirektionen och enskilda förtroendevalda ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 11 april 2017 Barnperspektiv Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser utifrån ett barnperspektiv. Maria Johansson Kommundirektör Roger Sundholm Ekonomichef Bilagor 1. Revisionsberättelse för 2016 UBK1005, v2.0, Beslut sänds till Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181

182

183

184 Ärende 15

185 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Kommunledningskontoret Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Kommunledningskontoret karl.ohlander@upplands-bro.se Datum Vår beteckning Er beteckning KS 17/0101 Kommunstyrelsen Förvärv av aktier i Inera AB Förslag till beslut 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Sammanfattning Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e- hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling. Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. UBK1005, v2.0, Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 27 mars 2017 Missiv från SKL Aktieöverlåtelseavtal Anslutningsavtal Aktieägaravtal Bolagsordning Postadress: Upplands-Bro kommun, Kungsängen Besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen Telefon: Fax: E-post: kommun@upplands-bro.se Webb: upplands-bro.se

186 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 2 (7) KS 17/0101 Ägardirektiv Ärendet Inera AB Sveriges landsting och regioner har sedan många år samverkat kring gemensamma lösningar, gemensam mjuk infrastruktur och stöd för digitalisering, genom det gemensamma aktiebolaget Inera. Bolaget bildades redan 1999, då under namnet Infomedica, med syfte att utveckla e-hälsotjänster för invånarna. År 2000 grundade Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Vårdföretagarna och Apoteket bolaget Carelink med ändamålet att utveckla och samordna infrastrukturtjänster. År 2007 förvärvades Carelink av dåvarande Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (tidigare Infomedica). År 2010 bytte bolaget namn till Inera AB. Sedan starten 1999 har Inera utvecklats, genom företagsförvärv och utökade uppdrag, till att idag ansvara för ett 40-tal landstingsgemensamma tjänster och projekt. Inera AB ägs i dag av SKL Företag AB och landets samtliga 21 landsting och regioner. Bolaget har en omsättning på drygt 600 miljoner kronor (2016). Verksamheten riktar sig gentemot både invånare och medarbetare i vård och omsorg. Beredning på nationell nivå Frågan om en överlåtelse av Inera AB till SKL-koncernen har diskuterats under ett antal år. Inom ramen för SKL:s arbete med gemensamma digitala lösningar för kommuner, landsting och regioner lyftes denna fråga fram som ett sätt för SKL att på bästa möjliga sätt stödja och hantera samspelet mellan kommuner, landsting och regioner, och möjliggöra att även kommuner kan arbeta med och erbjudas gemensamma tjänster och lösningar från Inera AB. Flera utredningar har gjorts för att säkra beslutsunderlaget. Hösten 2014 utfördes en förstudie (McKinsey) DELA: Samverkan för digitalisering i kommuner, landsting och regioner Beslutsunderlag för ett eventuellt förvärv av Inera. Hösten 2015 gjordes en juridisk utredning (Delphi) samt en revisionsutredning (Deloitte) kring Inera med syfte att finna en juridiskt och finansiellt hållbar förvärvslösning. Våren 2015 inrättades en styrgrupp för förändringsarbetet. Nätverken för landstingsdirektörer och kommundirektörer har fortlöpande informerats. Under våren och sommaren 2016 har förslag till bolagsordning, aktieägaravtal, ägardirektiv och aktieöverlåtelseavtal successivt utarbetats av kansliet med stöd av Cederquists advokatbyrå. Till kansliet har knutits en referensgrupp bestående av jurister från de tre största landstingen/regionerna (Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen samt Region Skåne) och de fyra största kommunerna (Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad samt Uppsala kommun).

187 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 3 (7) KS 17/0101 Kommunaljuridiska, upphandlingsjuridiska och konkurrensrättsliga frågor har särskilt belysts, och en second-opinion på de upphandlingsrättsliga övervägandena har inhämtats. Gemensamt digitaliseringsarbete i offentlig sektor Digitaliseringen anses vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till år Digitaliseringen är också en av de främsta möjliggörarna för att höja kvaliteten, förbättra effektiviteten och möta invånarnas förväntningar på välfärden. Att använda digitaliseringens möjligheter är nödvändigt för att möta de utmaningar som kommuner, landsting och regioner står inför, och ett viktigt verktyg för att skapa en vassare och smartare välfärd. SKL lät under våren 2016 göra en SIFO-undersökning om hur invånarna ser på digitalisering i välfärden. Undersökningen visar att tre av fyra tillfrågade är positiva till att kommuner, landsting och regioner kommunicerar och erbjuder service digitalt. Nästan lika många, sju av tio, ställer sig positiva till att digitala pedagogiska verktyg används i skolundervisningen. Sju av tio är också positiva till vård, konsultation och behandling med digital teknik. Betydligt färre, bara två av tio, anser att kommuner, landsting och regioner lever upp till deras förväntningar. Det är hög tid att förbättra den digitala servicen, anser två av tre. Ur ett internationellt perspektiv tappar digitaliseringen i det offentliga Sverige fart. Denna trend går hand i hand med avsaknad av nationella initiativ, samordning och grundläggande förutsättningar såsom standarder för informationsutbyte. Med syfte att öka den digitala förnyelsen av det offentliga Sverige antog regeringen och SKL hösten 2015 en avsiktsförklaring Digitalt först. Digitalt först innebär att digitala tjänster ska, när det är möjligt och relevant, vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med dem som bor i Sverige, med organisationer och med företag. Digitalt först innebär också att myndigheter, kommuner, landsting och regioner ska sätta invånaren och företagaren i centrum när nya tjänster tas fram. Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om och ser behov av och möjligheter med ökad samverkan och kraftsamling inom digitaliseringen. Att göra Inera AB till ett SKL-företag syftar samlat till att skynda på, stödja och möjliggöra en effektiv digitalisering i kommuner, landsting och regioner, som bidrar till att möta människors och verksamheters behov och förväntningar samt klara kvaliteten och effektiviteten i välfärden. Rätt använd kan digitaliseringen leda till bättre hälsa och lärande, högre tillväxt, fler jobb och en hållbar utveckling. SKL:s digitaliseringsarbete Centrala områden för kraftsamling och samverkan, som bidrar till att öka hastigheten, kvaliteten och effektiviteten i kommuners, landstings och regioners digitalisering är: Medlemsgemensamma digitala lösningar.

188 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 4 (7) KS 17/0101 Stärka medlemmarnas förmåga vid upphandling och gemensam kravställning. Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt i medlemmarnas verksamheter. Medlemsgemensamma digitala lösningar I takt med tiden har det blivit tydligt att SKL:s och Ineras arbete i större utsträckning behöver hanteras i mer samordnat för att undvika suboptimerade insatser och öka nyttan för landsting och regioner. Genom Inera har landsting och regioner haft en gemensam plattform för den digitala utvecklingen, något som saknats för kommunerna. SKL har fått tydliga indikationer från kommunerna om att SKL bör agera för att ge liknande möjligheter för kommunerna, som för regioner och landsting. I grunden finns likartade behov av digitala tjänster för att stödja verksamheter, invånare och företag. Med samordnade och gemensamma digitala lösningar undviks också en alltför spretig flora av digitala tjänster som inte hänger ihop och som blir svåra för invånare och företag att överblicka och nyttja. Dessutom kan samarbete innebära sänkta utvecklings- och förvaltningskostnader, och utvecklingstakten kan höjas. Genom att förvärva Inera och därefter bredda ägandet, ökar förutsättningar för SKL att ta en större koordinerande roll och långsiktigt ansvar för gemensamma digitala lösningar inom alla verksamhetsområden, utan att själv behöva bygga upp all kompetens och de förmågor som detta kräver. Ineras infrastruktur och kompetens kan återanvändas till andra verksamhetsområden som medlemmarna ansvarar för och utgör därmed en viktig och unik strategisk resurs. Samtidigt är det viktigt att det är kommunernas, landstingens och regionernas behov som ska styra det som ska göras. Stärkt förmåga vid upphandling och gemensam kravställning Kommuner, landsting och regioner uttrycker en önskan om bättre samordning och ökad kompetens inom digitalisering för att bli starkare i beställarrollen. Här efterlyses tydliga och genomarbetade standarder, gemensamma kravspecifikationer och gemensamma upphandlingar att ansluta sig till. SKL Kommentus stödjer idag SKL:s medlemmar med upphandlingskompetens och genom att samordna upphandlingar. Upphandlingar av IT-stöd och digitala lösningar har till viss del skett genom åren, men bedömningen är att det finns ökade behov här. SKL Kommentus, SKL och Inera kommer därför att ha en närmare samverkan för att stärka medlemmarnas roll som beställare genom att arbeta gemensamt kring standarder, krav och upphandlingar. SKL Kommentus upphandlingskompetens kan bidra till gemensamma insatser där SKL eller Inera är ansvariga, eller där kommuner väljer att själva upphandla.

189 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 5 (7) KS 17/0101 Stöd till förändringsledning och nya arbetssätt Regeringens Digitaliseringskommission beskriver i sitt betänkande Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden, SOU 2015:91 att digitaliseringen innebär en omvälvande transformering av samhället. För offentlig sektor kan vi idag se exempel på i form av flippade klassrum, läkarbesök på nätet och digital deklaration. Att ställa om och transformera verksamheter utifrån principen om digitalt först kräver ledning och stöd. Kommuner, landsting och regioner har visat stort intresse av att få stöd i sin förändringsresa och i arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering. Det handlar om vägledning och stöd kring de nya arbetssätt som kan leda till större nytta både för den enskilde invånaren och företaget, men också för den egna förvaltningen och medarbetare. SKL behöver driva på och bidra till sektorns digitala transformation och nya arbetssätt, genom att stödja medlemmarna på denna förändringsresa. Genomförande Genomförandet av affären sker i flera steg. I ett första steg förvärvade SKL genom SKL Företag AB majoriteten av aktierna i Inera. Detta genom att samtliga landsting och regioner sålde merparten av sina aktier i Inera AB och nu äger fem aktier vardera. I ett andra steg erbjuds nu Sveriges alla kommuner att köpa aktier från SKL för att bli delägare i bolaget. Parallellt pågår ett tydligare utvecklingsarbete där SKL, Inera och SKL Kommentus samverkar inbördes och med kommuner, landsting och regioner för att kravställa, upphandla, utveckla och tillhandahålla gemensamma lösningar och tjänster, inklusive stöd i den förändringsresa som kommer att behövas. Finansiering Inera AB har varit helägt av landsting och regioner, som vardera ägt 150 aktier i bolaget (totalt aktier). SKL Företag AB har köpt 145 aktier från respektive landsting/region (totalt aktier). Förvärvet har skett till bokfört värde, vilket per den 31 december 2015 var kronor per aktie (totalt 25,9 mnkr). Detta värde har varit oförändrat fram till överlåtelsedagen, 16 mars Nu äger SKL Företag AB 97 procent av aktierna, och landsting och regioner resterande 3 procent. Nu erbjuder SKL Företag AB respektive kommun att köpa 5 aktier, till bokfört värde kronor per aktie ( kronor). Om samtliga kommuner investerar i bolaget, kommer SKL Företag AB att få en återbetalning på 12,3 mnkr. Nettoinvesteringen för SKL Företag AB blir därmed 13,6 mnkr, motsvarande drygt 50 procent av det totala aktiekapitalet. Som ett led i överlåtelsen åtar sig SKL Företag att ge en förlustgaranti om 35 mnkr. I övrigt gör parterna inte några särskilda ekonomiska åtaganden i samband med affären. När det gäller bolagets finansiering, är projekten redan i dag i

190 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 6 (7) KS 17/0101 huvudsak självfinansierade. Det är innebörden av den affärsmodell som tillämpas och som avses tillämpas även i fortsättningen. Om ett projekt inte kan bära sina kostnader kommer konsekvensen ytterst att bli att projektet får läggas ned. I överlåtelseavtalet, som landsting och regioner skrivit under, ingår att de övergångsvis ställer ut vissa ekonomiska garantier att köpa tjänster för minst den summa som man köpt för i genomsnitt de tre senaste åren (år ). Detta ligger i linje med det åtagande landsting och regioner har i nuvarande aktieägaravtal för Inera AB, och är ett sätt att säkerställa att bolaget inte omgående ska hamna i ekonomiska svårigheter. Ett annat skäl är att Ineras modell för finansiering går från anslagsfinansiering till en ny finansieringsmodell (tjänstebaserad affärsmodell) som är under införande och har ännu inte införts fullt ut. SKL Företag AB tar genom den föreslagna ägar- och styrmodellen den ekonomiska risken för bolaget samtidigt som man genom aktieägaravtalet inte har ett dominerande inflytande över bolaget. Affären inkluderar också förändringar i övrigt när det gäller bolagets verksamhet och ägarstyrning. Vid den extra bolagsstämman den 16 mars 2017 antogs förslaget till ändrad bolagsordning. Nytt aktieägaravtal har utarbetats och godkänts av samtliga landsting och regioner, och kommunerna ska i samband med köp av aktier ansluta sig till detta (enligt anslutningsavtalet). Förslag till nytt ägardirektiv har tagits fram och beslutas vid ägarråd 21 april 2017, inför ordinarie bolagsstämma 7 juni 2017 (se bilagor). Barnperspektiv Det arbete som bedrivs och kommer att bedrivas av Inera AB kommer att ha positiv påverkan även på barns hälsa och livssituation.

191 Kommunledningskontoret Datum Vår beteckning 7 (7) KS 17/0101 Kommunledningskontoret Maria Johansson Kommundirektör Karl Öhlander Kansli- och utvecklingschef Bilagor 1. Missiv från SKL 2. Aktieöverlåtelseavtal 3. Anslutningsavtal 4. Aktieägaravtal 5. Bolagsordning 6. Ägardirektiv 7. Årsredovisning Inera AB 2015 Beslut sänds till SKL Företag AB, inera@skl.se

192 Vårt dnr: 16/04367 MISSIV Verkställande direktören Till kommundirektören Erbjudande f örvärv av aktier i Inera AB Sedan styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 beslutade att godkänna att SKL Företag AB förvärvar Inera AB, har nu samtliga landsting och regioner tagit beslut om att sälja merparten av sina aktier i företaget till SKL Företag AB. Förvärvet trädde i kraft den 16 mars Därmed kan nu samtliga kommuner erbjudas att förvärva fem aktier varde ra i Inera AB och på så sätt bli delägare i företaget och enklare kunna använda sig av företagets tjänster. Bifogat finner ni underlag för kommunens fullmäktigebeslut om förvärv av aktier i Inera AB. Beslutssatserna är tänkta som underlag och kan självklart ändras utifrån egna rutiner. Samtliga handlingar finns också på skl.se/inera. Ert beslut meddelas SKL Företag AB via mejl till inera@skl.se. Det finns idag ingen bortre tidsgräns då ni måste ha tagit beslut, men vi hoppas naturligtvis på att ni vill bli delägare och tar beslut så snart det är möjligt för att tidigt kunna få de fördelar som ett delägarskap innebär. Så snart vi registrerat ert be slut, kommer vi att översända handlingarna Aktieöverlåtelseavtal samt Anslutningsavtal på nytt till er, för underskrift. Som aktieägare kommer ni sedan att bjudas in till ä garråd och bolagsstämma. För frågor hänvisas till inera@skl.se Med vänlig hälsning Lena Dahl Tillförordnad VD Bifogade dokument: Kommunens b eslutsunderlag för fullmäktiges b eslut, samt bilagorna : o Aktieöverlåtelseavtal (bilaga 1) o Anslutningsavtal (bilaga 2) o Aktieägaravtal (bilaga 3) o Bolagsordning ( bilaga 4) o Ägardirektiv (bilaga 5) o Årsredovisning 2015 för Inera AB (bilaga 6) Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

193 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

194 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT... 2

195 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling

196 2 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan. 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader

197 3 Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

198 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

199 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

200 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

201 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT... 6

202 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden.

203 2 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

204 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

205 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

206 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

207 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

208 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3

209 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

210 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

211 BILAGA ( 4 ) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. S amtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid fu ll anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebär a att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva ve rksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhe tsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrn ing Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i b olaget ett intresse bolag till SKL Företag. Syftet med att övriga p arter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, l andsting och r egioner ett avgörande inflytande över b olagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga p arter äger delta och som beslutar om övergripande s trategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant s ätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: www. sklab.skl.se, Epost: info@skl foretag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

212 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

213 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

214 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

215 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

216 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

217 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

218 4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande

219 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

220 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6

221 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

222 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

223 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

224 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

225 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

226 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

227 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

228 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14

229 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

230 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16

231 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

232 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

233 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

234 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

235 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

236 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22

237 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

238 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24