KS-2015/1280. Tomtbergaskolans tillbyggnad En konsekvensbeskrivning av tillbyggnadens påverkan på barnens utemiljö

Transkript

1 KS-2015/1280 Tomtbergaskolans tillbyggnad En konsekvensbeskrivning av tillbyggnadens påverkan på barnens utemiljö Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen Augusti 2016 reviderad mars 2017

2 HANDLÄGGARE Maria Kjell-Andrén Kommunstyrelsens förvaltning, Samhällsbyggnadsavdelningen

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 4 Vikten av friytor... 4 Barnen i planeringen... 5 Uppdrag och syfte... 5 Tidigare utredningar... 5 Dialog med elevrådet... 6 Beskrivning av nuläge... 7 Resultat från barndialog... 8 Förändringar på grund av planläggningen Slutsatser och rekommendationer Uppföljning Referenslista Bilagor... 14

4 Sammanfattning Tomtbergaskolan behöver byggas ut för att kunna tillgodose behovet av fler skolbarn. En ny detaljplan för Tomtbergaskolan är under framtagande och i detta arbete har en barnkonsekvensbeskrivning gjorts med syftet är att redogöra för vilka konsekvenser planen får för barnens vistelse på skolgården. För att ta del av barnens perspektiv kring hur de använder sin skolgård har en barndialog med Tomtbergaskolans elevråd genomförts. En utmärkande konsekvens av planförslaget är att friytor förvinner vilket ökar vikten av hög kvalitet på kvarvarande friytor. Bakgrund Huddinge kommun är en starkt växande kommun med ett attraktivt läge i länet. Sedan många år tillbaka är Huddinge kommuns befolkningsökning kraftig och är den befolkningsmässigt näst största kommunen i länet. Detta ställer höga krav på samhällsbyggandet med nya bostäder, infrastruktur, företagsetableringar och inte minst kommunal service. Tomtbergaskolan ligger i nära anslutning till Huddinge centrum och Kvarnbergsplan där det under de kommande åren planeras att bygga, och byggs, drygt 2000 nya bostäder. Redan idag ser Barn- och utbildningsförvaltningen ett ökat behov av skolplatser i området. Kommunstyrelsens förvaltning har utifrån detta behov fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny detaljplan för Tomtbergaskolan som möjliggör en tillbyggnad för att utöka skolans kapacitet. Det framtagna samrådsförslaget (utskickat på samråd 25 februari 2016) innebär att skolan byggs ut på baksidan av den befintliga byggnaden, på den yta som idag är en grusbollplan som barnen använder. Att en del av skolgården tas i anspråk för en byggnad innebär att den tillgängliga friytan per barn minskar, speciellt då antalet elever förväntas att dubbleras i och med tillbyggnaden. Vikten av friytor Huddinge kommun ska bygga framförallt i kollektivtrafiknära lägen lägen där det redan idag ofta är relativt tätbebyggt. Det innebär en förtätning där marken står i hög konkurrens mellan olika ändamål. Ett av dessa ändamål är friytan vid skolor som ofta, liksom i detta projekt, minskas till förmån för fler skolplatser som krävs för att fler bostäder ska kunna byggas. Det är en stor utmaning att skapa tillfredsställande ytor för utevistelse åt barnen i ett växande Huddinge. Med friyta avses den yta som barnen och eleverna hart tillgång till och kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta innehåller inte förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering och ytor för leveranser samt hus eftersom det är otillgängliga ytor. (Boverket 2015a). I Plan- och bygglagen ställs krav på att det, bl.a. vid skolor, ska finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse (PBL 2010:900, 8 kap. 9 ). Lagen beskriver däremot inte vad varken tillräcklig storlek eller lämplighet innebär. Detta ställer krav på ökad kunskap om vad som kännetecknar en god utemiljö för barnen. (Boverket 2015b). Boverkets allmänna råd beskriver hur särskilt friytans storlek, utformning, tillgänglighet och säkerhet samt förutsättningarna för att bedriva ändamålsenlig 4

5 verksamhet bör beaktas. Med ändamålsenlig verksamhet avses att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet för den verksamhet som friytan är avsedd för. Friytan bör innehålla varierande terrängoch vegetationsförhållanden samt kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Friytan bör placeras i direkt anslutning till byggnader som innehåller lokaler för förskola, förskoleklass, skolor årskurs ett till sex och tillhörande fritidshem så att eleverna själva kan ta sig mellan byggnaden och friytan. (Boverket 2015c). Ett rimligt mått på storlek kan enligt Boverket (2015d) vara 30 m 2 /barn för barn i grundskolan. Barnen i planeringen Barnens rättighet att få tycka till och uttrycka sin mening i planeringen uttalas i FNs barnkonvention där bl.a. följande bestämmelser finns: 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. 13. Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter.(unicef) Då det gäller friytor på skolgårdar är det av stor vikt att få ta del barnens tankar kring ytan. Uppdrag och syfte Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 21 oktober 2013, i verksamhetsplanen för 2014, att barnkonsekvensanalyser alltid ska genomföras i detaljplaner och genomförandeprojekt som berör barn (Huddinge kommun 2013). Även i kommunens översiktsplan framgår att barnkonsekvensanalyser ska göras där det är relevant (Huddinge kommun 2014). I samband med planläggningen av Tomtbergaskolan har Samhällsbyggnadsavdelningen därför tillsammans med Barn- och utbildningsförvaltningen och personal på Tomtbergaskolan träffat elevrådet på skolan för att ta del av deras tankar kring den befintliga skolgårdsytan. Syftet är att kartlägga hur barnen använder skolgården idag genom att inhämta information genom en referensgrupp. Projektgruppen vill förstå hur barnen använder- och vad de tycker om skolgården för att kunna beskriva vilka konsekvenser den kommande utbyggnaden har för barnen. I planbeskrivningen redogörs konsekvenserna samt hur deras synpunkter har beaktats i detaljplanen. Analysen är en del av samrådet för utbyggnaden av Tomtbergaskolan. Tidigare utredningar Denna barnkonsekvensbeskrivning fokuserar på barnens utemiljö på skolgården. I tidigare projekt har en resvaneundersökning gjorts i området och även en barnkonsekvensanalys för Kommunalvägen vilka sammanfattas nedan. 5

6 Barnkonsekvensanalys för Kommunalvägen En barnkonsekvensanalys (BKA) för Kommunalvägen genomfördes under hösten Syftet var att få fram ett underlag för att kunna utforma gatan och området så bra som möjligt för barn och ungdomar. Dialoger genomfördes med barn i femårsåldern på Eldens förskola, årskurs 5 på Tomtbergaskolan och årskurs 2 på Huddinge gymnasium. Huvudfokus i analysen var det nya torget vid Huddinge centrum, den nya tunneln under järnvägen och den nya entrén till Rådsparken där det fortfarande fanns möjlighet för barnen att påverka utformningen. Analysen redogör för vilka platser som barn och unga uppskattar och inte uppskattar längs Kommunalvägen och även elevernas resvanor. Bland annat framgår att Rådsparken är populär och att nästan alla elever i årskurs fem som var referensgrupp går till skolan. Utrednigen sammanställdes i rapporten Barnkonsekvensanalys för ombyggnad av Kommunalvägen. Säkra skolvägar Då Tomtbergaskolan avser att vara med i Huddinge kommuns projekt Säkra skolvägar har en resvaneundersökning gjorts under vintern Projektet går ut på att få fler elever att gå och cykla till skolan och få föräldrar att lämna sina barn vid alternativa avlämningsplatser. På så vis förbättras miljön, trafiksäkerheten och elevernas långsiktiga hälsa. Resultatet presenteras i rapporten Resultat av resvaneundersökning för Tomtbergaskolan. I rapporten framgår att många av barnen bor inom gångavstånd till skolan och vill gå till skolan. Önskemål om trafiksäkerhetsåtgärder som framkom var oklart övergångsställe Rådsvägen/Kommunalvägen, avsaknad av övergångsställe på Rådsvägen och osäkeret på Kommunalvägen på grund av cyklister med hög hastighet. Dialog med elevrådet Delar av projektgruppen från Samhällsbyggnadsavdelningen (Tora Landgren & Maria Kjell-Andrén) samt Tina Lundin från Barn- och utbildningsförvaltningen träffade den 2 februari 2016 Tomtbergaskolans elevråd där representanter från årskurserna 2-6 fanns representerade. Tre av kommunens traineer var med och tog anteckningar (Sofia Gregorsson, Anders Falk och Sofie Norrgård). Tillvägagångssättet har utgångspunkt i den norska metoden Barnspår (Lenninger 2006). Metoden går ut på att barnen delas upp i grupper, i det här fallet om ca sju i varje som bestod av både pojkar och flickor från olika årkurser. I varje grupp deltog en representant från kommunen (Tora, Tina eller Maria) samt en av traineerna. Barnen fick sedan svara på frågor genom att sätta ut små klistermärken (pluppar) på en utskriven karta (ortofoto) över skolgården och det närliggande området. I vissa fall tilläts barnen sätta ut ytterligare en eller två pluppar om de ansåg att det fanns flera platser som stämde in på frågan. Barnen fick i detta skede inte se förslaget för utbyggnad och skolgård som finns tillgängligt i samrådshandlingarna. Alla kartor och anteckningar till dessa finns som bilaga. 6

7 Beskrivning av nuläge Tomtbergaskolan nås via Kommunalvägen, Lagstigen eller Rådsvägen samt från Rådsparken. Inom skolfastigheten Tomtbergaskolan 6 ligger ett flertal byggnader kopplade till skolans verksamhet. Figur 1: Ortofoto och överblick av Tomtbergaskolan. Blå linje visar fastighetsgräns för skolan. Utredningen fokuserar på Tomtbergaskolans skolgård där stora delar används för lek. Endast mindre ytor är till för transport (ex. gång- och cykelväg). Skolgårdsytan framför skolan är utformad med olika lekredskap och markdekoration för olika typer av lekar och spel. Huvudparten av ytan är hårdgjord men det finns ett antal stora träd som ger skugga och karaktär. På skolgårdens västra sida finns idag en mindre byggnad som används av förskoleklasserna. En mindre del av gården är här inhägnad för de mindre barnen. Inom inhägnaden finns en asfalterad yta med lekmönster och en kulle. På den här sidan finns idag även en parkering och avlämningsplats. I den norra delen finns en grusplan och en yta för varutransport. En mindre yta i det nordvästra hörnet är inte iordningsställd för någon typ av lek eller annan vistelse. Utifrån en översiktlig nulägesbeskrivning framkommer flera kvaliteter. Friytan är relativt stor och i direkt anslutning till skolbyggnaderna. Även Rådsparken ligger i direkt anslutning utan att någon trafikerad väg behöver korsas. Friytan kan användas för olika ändamål såsom fotboll, redskapslek, lek på markdekoration Det finns både plats i sol och i skugga från träd och byggnader. Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inte (Huddinge kommun 2016). Däremot finns relativt lite variation i terrängen, överlag är skolgården platt och asfalterad. Stor del av ytan är öppen och ger utrymme för fysisk lek. Detta kan behöva kompletteras med platser för lugnare aktiviteter, platser där man kan vara för sig själv och platser med möjlighet för lektionsverksamhet utomhus. Området 7

8 är i stora delar dessutom bullerstört från järnvägen, Huddingevägen och Kommunalvägen. Boverkets rekommenderade värde för buller överskrids i de delar som vetter mot Kommunalvägen och även i planområdets västra del. Samlat trafikbuller väg och järnväg ekvivalent ljudnivå 2 m över mark(tyrens 2014) Maximal ljudnivå järnväg 2 m över mark(tyrens 2014) Resultat från barndialog Nedan följer en sammanställning av svaren på frågorna som ställdes till elevrådet. Se bilaga 1 och 2 för mer detaljer kring svaren. 8

9 Figur 2: Platser som barnen refererar till. Grön plupp: Var brukar du oftast leka? Varför? Några (framförallt killarna) spelar oftast fotboll på grusplanen. I övrigt är eleverna relativt utspridda på skolgården medan vissa lämnar skolområdet och går till Rådsparken eller upp i skogen. Ett mindre antal stannar inomhus på rasterna då de inte tycker att det finns något roligt att göra utomhus samt att de tycker att det är kallt. Röd plupp: Vilka platser brukar du undvika? Varför? På den här frågan svarade många utifrån ett funktionellt perspektiv- det var skräpigt, blött, inte fräscht, farligt (att man lätt kan skada sig). Klätterställningen beskrevs av många som farlig och ofräsch. Några beskrev att de kände sig hotade eller blev retade. Dessa platser var både i nära anslutning till entrén till huvudbyggnaden men även längre bort med mer avskildhet. Blå plupp: Vad är roligast på skolgården? Varför? De flesta tycker det är roligt med de olika spel eller lekutrustning som finns på skolgården, exempelvis spela King eller fotboll, leka vid de små husen, gunga eller leka vid snurran. Andra beskriver att de gärna leker i Rådsparken eller uppe i skogen. Svart plupp: Vad gillar ni inte med skolgården? Varför? Flera tycker att klätterställningen är sönder, tråkig och farlig. Det kommenteras även att gungorna i det här området inte finns kvar. Den tomma ytan anses vara mycket tråkig och det blir halt på vintern. Några flickor gillar inte fotbollsplanen då de inte får vara med och spela så de spelar ibland när killarna är borta. De tycker också att killarna sparkar hårt. En del klagade även på gruset på fotbollsplanen, att det är roligare att spela fotboll i Rådsparken. 9

10 Vit plupp: Finns det bra platser där ni kan göra det ni vill? Även här är barnen relativt utspridda mellan klätterställningen, snurran och tunneln, den tomma ytan, fotbollsplanen och skogen som är i närheten och den tomma ytan där man kan spela innebandy. Allmänt: Saknar ni någon typ av plats eller aktivitet i er närhet? Önskemål från barnen är bland annat ny klätterställning, konstgräsplan, ställe där man kan träna och någonstans där man kan hänga inne. Sammanfattning Från dialogen framkommer att barnen är utspridda över skolgården och föredrar olika platser att leka på. Vissa platser, exempelvis fotbollsplanen och snurran uppskattas av vissa men undviks av andra. En plats verkar uppskattas av många är Kingrutan medan en plats som många klagar på är klätterställningen och den tomma ytan. Något som är tydligt är att de flesta eleverna oftast leker på eller vid en iordninggjord yta på skolgården. Förändringar på grund av planläggningen Planläggningen innebär framförallt att skolbyggnaden byggs ut där det tidigare har varit en fotbollsplan och plats för lastning och lossning och att markparkering tillkommer i den västra delen av skolgården (se figur 3). Figur 3: Illustration över den planerade ombyggnaden och skolgården.(novamark) 10

11 Friytor försvinner I och med skolbyggnadens utbyggnad försvinner bullerskyddade friytor som idag används av barnen. För att delvis kompensera detta utvidgas skolgården med i öster på kyrkans mark där parkering och avlämning kommer att ske. Att parkeringen flyttas upp från Kommunalvägen innebär att den ytan blir tillgänglig som friyta. I och med det ökade antalet barn kommer dock mängden friytor per barn att minska. Den beräknade friytan på Tomtbergaskolan för 840 elever beräknas efter planens genomförande bli knappt 15 m 2 /barn. I dagsläget är den ungefärliga friytan per barn cirka 23 m 2 /barn. Dock är del av den befintliga friytan inhägnad till förmån för förskoleklassen i den västra byggnaden som i och med planens genomförande kommer att rivas. I och med att friytor byggs bort behöver befintliga friytor för pedagogisk verksamhet utvecklas och förbättras för att kunna bidra till en tillfredsställande utemiljö för fler elever. Exempelvis ska en mindre kulle med naturmark bevaras och tillgängliggöras för eleverna vilket bidrar till mer varierad och naturlig terräng. Barn ser inte fastighetsgränser som ett hinder och från barndialogen framkom att elever i årskurs fyra och fem gärna går till Rådsparken på rasterna. Parken ligger i direkt anslutning till skolgården utan att någon trafikerad gata behöver korsas. Rådsparken kan även fortsättningsvis fungera som en kompletterande utemiljö där de lite äldre barnen har tillgång till större ytor. Detta innebär dock ett ökat slitage och ett ökat behov av underhåll och skötsel för vilka driftkostnaderna kommer belasta kommunens Natur- och gatudriftsavdelning. Det ska dock poängteras att Rådsparken inte kan räknas som friyta och att nyttjandet av parken är på samma villkor som för övriga medborgare. Fotbollsplanen flyttas Från barndialogen framkom delade uppfattningar om fotbollsplanen. Vissa brukar använda planen och tycker att det är roligt medan andra, framförallt flickor, brukar undvika planen då den används av pojkar som sparkar hårt. På grund av skolbyggnadens utbyggnad placeras fotbollsplanen framför skolbyggnaden istället där det i dagsläget finns klätterutrustning och en scen. Från barndialogen framkom att klätterställningen av flera barn uppfattades som trasig, tråkig och farlig och att scenen var hal på vintern. Några barn gillade inte att det var grus på bollplanen och föredrog därför konstgräsplanen i Rådsparken. Yta för parkering tillkommer I den västra delen av skolgården byggs en markparkering. I dagsläget används denna yta främst till en förskolebyggnad med tillhörande inhägnad gård. Vid ombyggnationen kommer förskolebyggnaden att rivas och förskolebarnen kommer istället få plats i huvudbyggnaden och dela på utemiljön med de andra barnen. Den nuvarande markparkeringen kommer att tas bort och skapa utrymme för cykelparkeringar och friyta. Den nya parkeringen kommer innehålla platser för skolan men även 14 stycken parkeringar för grannfastigheten som ägs av Huddinge kyrkliga samfällighet. Då dessa inte kommer kunna samnyttjas mellan skolan och Huddinge kyrkliga 11

12 samfällighet innebär det att en större yta tas i anspråk för att skolan ska kunna klara sitt parkeringstal. Buller Det område på skolgården som är minst bullerstört är vid fotbollsplanen, där tillbyggnaden kommer ske. Detta gör att bullerskyddade friytor försvinner och barnen hänvisas till området framför skolbyggnaden där det är bullerstört. Som åtgärd kommer ett bullerskydd anordnas längs med Kommunalvägen. Visst buller kommer även komma från angöringsgatan och parkeringen i planområdets västra del. Då Huddinge kyrkliga samfällighet även avser att få leveranser via skolans angöringsgata så bidrar även dem till bullersituationen vid skolan. Slutsatser och rekommendationer Den främsta konsekvensen av utbyggnaden är att friyta per barn minskar, delvis på grund av att utbyggnaden sker på nuvarande friyta men även på grund av att antalet barn i skolan blir fler. Det bästa alternativet för barnen är mer friytor i enlighet med Boverkets rekommendationer och samtidigt hög kvalitet på skolgården. Behovet av fler skolplatser på Tomtbergaskolan är stort och möjligheten till att utvidga skolgården är begränsad. Skolgården utökas dock något i väster där en byggnad rivs och nuvarande markparkering blir friyta och cykelparkering. Samtidigt utökas markparkeringen på den nya parkeringen då parkeringstalet blir högre då fler elever och lärare kommer gå på skolan. Konsekvensen blir att friytan inte kan ökas tillräckligt för att tillgodose Boverkets rekommendationer och därmed blir vikten av hög kvalitet på skolgården större. I och med ombyggnationen av skolan uppstår möjligheten att öka kvalitén på skolgården genom att rätta till lekutrustning som uppfattas som sliten, trasig eller farlig. Även önskemål kring ny utrustning finns nu möjlighet att tillgodose. Från barndialogen framkom exempelvis önskemål om ny klätterställning, konstgräsplan, ställe där man kan träna och någonstans där man kan hänga inne. Idag är skolgården präglad av platta och hårdgjorda ytor vilket skulle kunna kompletteras med mer varierande terräng. Däremot kommer stora delar av den tillgängliga skolgården vara bullerstörd då tillbyggnaden placeras på den yta som hade lägst bullernivåer och ny friyta skapas på den västra delen av skolgården som är bullerstörd. Det innebär att kvaliteten på tillgänglig friyta försämras i fråga om buller, men kan öka i fråga om ny lekutrustning. I och med att parkeringsytorna ökar och friytan per barn minskar sätts inte barnens främsta i första hand. Parkeringsytorna bidrar till mer trafik och högre bullerpåverkan. Dessutom tar parkeringsytorna upp en del av den mark som annars hade kunnat vara skolgård. Rekommendationen är att skolan arbetar aktivt med projektet Säkra skolvägar för att uppmana föräldrar och barn att gå och cykla till skolan istället får att skjutsa med bil. På så sätt kommer färre barn i konflikt med hämtande och lämnande bilar samt att bullret från bilarna minskar. Uppföljning Resultatet från denna barnkonsekvensbeskrivning ska tas tillvara på under genomförandet av planen. Enligt Boverket (2015a) är de allmänna råden kring 12

13 friytor direkt tillämpliga vid bygglovsprövningen. Vid mer detaljerad planering och projektering av skolgården bör barnens perspektiv inhämtas igen. 13

14 Referenslista Boverket, 2015a, Konsekvensutredning konsekvensutredning för Boverkets allmänna råd om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet Boverket, 2015b, Rapport 2015:8, Gör plats för barn och unga! Boverket, 2015c, Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet Boverket, 2015d, Friyta för lek och utevistelse för förskolor och skolor, Besökt Huddinge kommun, 2013, Verksamhetsplan 2014 för samhällsbyggnadsnämnden Huddinge kommun 2014, Översiktsplan 2030 Huddinge kommun 2016, Detaljplan för Tomtbergaskolan (tillbyggnad), planbeskrivning Lenninger, A. och Olsson T., Lek äger rum, Formas, Sverige: 2006 Unicef, Barnkonventionen kort version, Bilagor Bilaga 1. Kartor från barndialogen Bilaga 2. Anteckningar från barndialogen