Inga Persson, SCB, tfn ,

Transkript

1 UF 22 SM 0101 Folk high school spring and autumn term 2000 et kursdeltagare i folkhögskolan var under vterminen och under höstterminen 2000 var antalet deltagare Enskilda deltagare kan finnas med flera gånger i redovisningen. I vilken omfattning detta förekommer framg inte av undersökningen. Folkhögskolornas statsbidragsberättigade långa (minst 15 dagar) hade under ven deltagare. På långa allmänna fanns deltagare och på långa särskilda fanns det deltagare. På med särskild utbildningsinsats (kunskapslyftet) fanns deltagare. Långa på hösten hade deltagare varav deltagare gick på långa allmänna, deltagare gick på långa särskilda och deltagare fanns på anordnade via särskild utbildningsinsats. Några av na inom särskild utbildningsinsats är kortare än 15 dagar (orienterings) men redovisas under samma kurstyp. Under ven hade de korta statsbidragsberättigade na (1 14 dagar) deltagare och under hösten deltagare. Folkhögskolorna bedriver också uppdragsutbildningar. Under ven var antalet deltagare och på hösten var motsvarande antal deltagare Av dessa fanns på ven och på hösten deltagare på inom kunskapslyftet som folkhögskolorna gör på uppdrag av kommunerna. Inom folkhögskolan bedrivs också statsbidragsberättigad studiecirkelverksamhet. Under et fanns det deltagare i studiecirklar. et kvinnliga deltagare på statsbidragsberättigade långa var på ven deltagare och på hösten deltagare. Av deltagarna på statsbidragsberättigade långa med redovisad utbildningsnivå var andelen kortutbildade på ven 59 procent och på hösten 57 procent. kortutbildade avses deltagare med en tidigare högsta utbildning motsvarande högst 2-ig gymnasieutbildning. Andelen handikappade deltagare på statsbidragsberättigade var under ven och hösten 11 procent. Inga Persson, SCB, tfn , inga.persson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 28 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 22 SM 0101 et invandrare (kursdeltagare som har utländskt medborgarskap eller är födda utomlands) som deltar i statsbidragsberättigade långa under ven och hösten är deltagare per termin vilket utgör ca 12 procent av deltagarna. Dessutom deltar ytterligare ca 400 deltagare per termin i uppdragsutbildningar. Kulturprogram finansieras via allmänna statsbidraget. Under ven anordnades program och under hösten kulturprogram.

3 SCB 3 UF 22 SM 0101 Sammanfattning 1 Statistiken med kommentarer 5 Folkhögskolans utbildningar 5 Kurstyper 6 Långa 6 Särskild utbildningsinsats 6 Korta 6 Studiecirklar 6 Uppdragsutbildningar 7 Kulturprogram 7 Kursinriktningar 7 Verksamhet 7 Folkhögskolan 8 Folkbildningens uppdrag 9 Deltagare med handikapp 10 Kvalitetsdeklaration 11 Inledning 11 Innehåll 11 Statistiska målstorheter 11 Objekt och population 11 Variabler 11 Statistiska mått 11 Redovisningsgrupper 11 Referenstider 12 Tillförlitlighet 12 Osäkerhetskällor 12 Bortfall 12 Mätning 12 Bearbetning 12 Frekvens 12 Jämförbarhet över tiden 12 Tillgänglighet och förståelighet 12 Presentation 12 Dokumentation 12 Tillgång till primärmaterial 12 Tabeller 13 Teckenförklaring 13 Resultat Deltagare

4 SCB 4 UF 22 SM 0101 A. Deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven 2000 och hösten B. Kurstyp fördelat efter deltagarveckor, deltagare och termin, antal och procent 17 B1. Deltagare i folkhögskole ven 2000 fördelade efter kurstyp 17 B2. Deltagare i folkhögskole hösten 2000 fördelade efter kurstyp 18 C1. Folkhögskolornas verksamhet 19 C2. Uppdragsverksamhet inom den kommunala delen av Kunskapslyftet 19 D. Deltagare i folkhögskole ven och hösten E. Handikappade deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven och hösten 2000 efter kurstyp och handikapp 21 Huvudmän 22 F. Deltagare i folkhögskole ven och hösten 2000 efter län och huvudmannagrupp 22 Jämförelser G. Deltagare i folkhögskole ven 1998 till hösten H. Verksamhetsredovisning vterminen I. Verksamhetsredovisning höstterminen Diagram Deltagare i folkhögskole fördelade efter kurstyp Deltagarveckor i folkhögskole fördelade efter kurstyp Deltagare i långa folkhögskole fördelade efter ålder Deltagare i långa folkhögskole fördelade efter tidigare utbildning 41 Fakta om statistiken 42 Detta omfattar statistiken 42 Kursbeteckningar 42 Övriga variabler 42 Kursinriktningar 42 In English 45 Summary 45 List of tables 45 List of terms 46 Kontaktpersoner, mer information 47 Bra att veta 47 Upplysningstjänster 47 Annan statistik 47

5 SCB 5 UF 22 SM 0101 De olika kurstyperna gör det möjligt att särredovisa folkhögskolornas kuser/ kursdeltagare med hänsyn till såväl verksamhetsformer samt hur undervisningskostnaderna finansieras. * Allmän kurs 15 dagar eller längre * Särskild kurs 15 dagar eller längre * Korta 1-14 dagar, redovisas inte med ålder och utbildningsbakgrund * Särskild utbildningsinsats Kurser/deltagare via FBR:s anslag för särskild utbildningsinsats, platser Individuellt Gy-program Deltagare som genomför ett individuellt program inom gymnasieskolan placerad på folkhögskolan och där kommunen betalar utbildningskostnaderna Uppdrag LAN/Af Kurser/deltagare för vilka länsarbetsnämnd/arbetsförmedling betalar utbildningskostnaderna Uppdrag kommun/siv Kurser/deltagare med invandrarbakgrund eller flyktingar för vilka utbildningskostnaderna betalas av kommunerna respektive Statens invandrarverk Uppdrag övrigt Övriga uppdragsutbildningar/deltagare där utbildningskostnaderna betalas av landsting, organisationer, företag m.fl. * Studiecirklar Studiecirkel som leds av en folkhögskollärare inom ramen för dennes tjänst * Kulturprogram Skolans utåtriktade kulturaktiviteter redovisas under kurstypen kulturprogram, dvs. kulturprogram som vänder sig till andra än skolans anställda och kursdeltagare Kunskapslyftet folkhögskolekurs Kunskapslyftet komvuxkurs Kunskapslyftet orienteringskurs * Statsbidragsberättigade. Uppdrag från kommun, som bedrivs som folkhögskolekurs Uppdrag från kommun, som bedrivs enligt gymnasiets läroplan där deltagarna erhåller betyg Uppdrag från kommun, som genomförs som orienteringskurs Populationen best av deltagare per kurs under vterminen och höstterminen Enskilda individer kan således finnas flera gånger i redovisningen. I vilken omfattning detta förekommer framg dock inte av undersökningen.

6 SCB 6 UF 22 SM 0101 Under ven 2000 gick sammanlagt deltagare på folkhögskoleutbildningen. Motsvarande antal för hösten 2000 var deltagare. Av deltagare på långa var 92 respektive 90 procent heltidsstuderande under ven och hösten. En viss del av folkhögskolornas utbildningsverksamhet, beräknad på deltagarveckor, är uppdragsfinansierad t.ex. individuella program på gymnasienivå som finansieras av kommunerna för deltagare mellan Även länsarbetsnämnder/arbetsförmedlingar och företag köper av folkhögskolorna. Långa Totalt fanns på ven deltagare på långa. Av dessa gick deltagare på långa allmänna utbildningar, deltagare gick på långa särskilda utbildningar. et deltagare inom särskild utbildningsinsats var Motsvarande uppgifter för hösten var totalt deltagare på långa. På långa allmänna gick deltagare deltagare gick på långa särskilda och inom särskild utbildningsinsats gick deltagare. et deltagarveckor för ven på långa var och för hösten Andelen kvinnor som studerade på långa var under respektive termin 63 och 65 procent. I tabellerna B1 och B2 redovisas åldersfördelning och tidigare högsta utbildning för deltagare på de långa na. De personer som anges i åldersklassen 18 kommer att uppnå 18 s ålder innevarande studie. et redovisade deltagare i åldersklasser och tidigare högsta utbildning är färre än det totala antalet. Skälet till detta är att folkhögskolorna inte rapporterat ålder och tidigare utbildning för samtliga. För uppdragsutbildningar är uppgifter om utbildningsbakgrund inte obligatoriskt varför dessa uppgifter inte redovisas i detta SM. Den största andelen av deltagarna på långa under ven och hösten var i åldern upp till 24, 43 procent respektive 45 procent. Näst högst andel, 29 respektive 27 procent på båda terminerna har åldersgruppen I gruppen äldre än 60 deltar 4 respektive 5 procent i långa folkhögskole. Särskild utbildningsinsats Deltagare inom särskild utbildningsinsats (kunskapslyftet) utgjorde 34 procent på ven och 36 procent på hösten. Av dessa var 9 procent av deltagarna yngre än 25 på ven och för hösten var motsvarande siffra 10 procent. Av deltagare på långa med redovisad utbildningsnivå var andelen korttidsutbildade (de som hade en tidigare högsta utbildning motsvarande högst 2 ig gymnasieutbildning) på ven 85 procent och på hösten 83 procent. et deltagare fördelat på åldersklasser är färre än det totala antalet deltagare då det även förekommit en del korta inom särskild utbildningsinsats. Korta Flest kursdeltagare gick på folkhögskolans korta statsbidragsberättigade, under ven var det och under hösten deltagare. Andelen kvinnor på dessa var 57 procent både v- och höstterminen. Studiecirklar Under ven deltog deltagare och under hösten deltagare på folkhögskollärarledda studiecirklar. Andelen kvinnor på dessa under de båda terminerna var 56 respektive 63 procent.

7 SCB 7 UF 22 SM 0101 Uppdragsutbildningar Resterande kurstyper som redovisas är folkhögskolornas uppdragsutbildningar, (ej statsbidragsberättigade). Redovisningen av uppdragsutbildningarna är en frivillig uppgift för folkhögskolorna och kan ej göra anspråk på att vara heltäckande. et deltagare under ven och hösten var respektive Kulturprogram Via folkbildningsanslaget (allmänna statsbidraget) kan också kulturprogram finansieras och genomföras. Endast kulturaktiviteter med närvarande publik har rapporterats. Dessa uppgifter ing inte i den redovisade statistiken. Under ven anordnades ca kulturaktiviteter och under hösten kulturaktiviteter. kursinriktningar avses de definitioner av ämnesinriktning som folkbilningsrådet anger i sin liga verksamhetsredovisning. Bland deltagare på de långa allmänna utbildningarna under ven var det 61 procent av eleverna som studerade en allmän bred ämnesinriktning och under hösten var det 62 procent. Av dem som gick på långa med allmän inriktning, dominerad av basämnen, var andelen studerande under ven och hösten 17 procent. Till basämnen räknas svenska, matematik, samhällskunskap och engelska. De långa särskilda na hade oavsett termin störst andelar deltagare på i estetiska ämnen, beteendekunskap och humaniora samt samhällsvetenskapliga ämnen. Kurstypen särskild utbildningsinsats hade flest deltagare på med allmän bred ämnesinriktning, 66 procent på vterminen och 63 procent på höstterminen. Mer än en tredjedel av deltagarna på korta studerade samhällsvetenskapliga ämnen. Detta var förhållandet både vterminen och höstterminen. En fjärdedel av alla deltagare i studiecirklar läste estetiska ämnen både v- och höstterminen. Verksamhet I tabell C1 finns en samlad redovisning av folkhögskolornas verksamhet. Vad gäller de långa och korta na har verksamheten i fråga om totala antalet deltagare ökat i jämförelse med föregående verksamhets. Allmänna har minskat medan särskilda och korta har ökat. et deltagarveckor har ökat något samtidigt som det skett en viss förskjutning från allmän kurs till särskild kurs och korta. Mätt i deltagarveckor svarade de långa na inklusive S-anslaget för 89 procent och de korta na, inkl. folkhögskollärarledda studiecirklar för ca 11 procent. Ca 190 studerande deltog på folkhögskolans långa i form av individuellt gymnasieprogram. Hemkommunerna har betalt interkommunala ersättningar för skolornas undervisningskostnader m.m. De av arbetsförmedlingarna finansierade na fortsätter att minska i omfattning. Den verksamhet som ett begränsat antal folkhögskolor genomfört på uppdrag av kommuner har ökat något. När det gäller gruppen övriga uppdragsutbildningar rör det sig i regel om kortare som genomförts på uppdrag av och finansierats via ersättningar från kommuner, landsting, organisationer och föreningar. Folkhögskolorna arrangerade under 2000 drygt kulturprogram med ca deltagare.

8 SCB 8 UF 22 SM 0101 De allmänna behörighetsgivande na svarade för ca 57 procent av verksamheten och de yrkesinriktade na (i regel 1 2 långa) för ca 9 procent. De estetiska na svarade för ca 13 procent de övriga na för ca 11 procent och slutligen de korta na för ca 10 procent. Jämfört med föregående, har de allmänna behörighetsgivande na minskat något medan övriga kurstyper har ökat i motsvarande omfattning. När det gällde deltagarna utgjorde andelen kvinnor ca 64 procent på de långa na och ca 54 procent på de korta na. Invandrarnas andel på de långa na utgjorde ca 15 procent. De sistnämnda återfinns framför allt på de allmänna na Jämfört med föregående ökade såväl andelen kvinnor som invandrare med vardera en procentenhet. Ovanstående text är ett sammandrag från Folkbildningsrådets sredovisning Uppgifterna till denna rapport fick Folkbildningsrådet innan de slutliga justeringarna var klara varför en del uppgifter skiljer sig från övriga uppgifter i detta SM. Tabellerna C 1 och C 2 är också hämtade från folkbildningsrådets sredovisning. Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras roll är att vara folkbildnings- och vuxenutbildare med uppgift att också genomföra folkrörelseinriktade och kulturinriktade utbildningar. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. (SFS 1998:973). Folkhögskolorna f statsbidrag för sin verksamhet. Folkbildningsrådet, (FBR) som inrättades den 1 juli 1991, har till uppgift att fördela statsbidragen samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Detta görs bl.a. med hjälp av de statistikundersökningar som SCB har i uppdrag att göra åt Folkbildningsrådet. Resultat från dessa undersökningar redovisas i denna publikation. Varje folkhögskola skall enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977 med ändring 1992:737 och 1998:973) anordna allmänna som ligen omfattar minst 15 procent av verksamheten. Dessa kännetecknas av ett brett ämnesval. Folkhögskolorna erbjuder också, inom ramen för statsbidragen, särskilda där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa är yrkesinriktade. De allmänna och särskilda na har en längd om minst 15 kursdagar. Folkhögskolan anordnar även korta om 1 14 kursdagar. Mer om folkbildningens uppdrag finns beskrivet på sidan 9. Från och med höstterminen 1997 utökades antalet statsunderstödda folkhögskolor från 136 till 147. Av dessa var 99 rörelseskolor, dvs. skolor som drevs av folkrörelser, stödföreningar och andra organisationer (t.ex. arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, fria samfund och svenska kyrkan). Landsting och regioner drev 48 folkhögskolor. Folkhögskolan kan ge grundskolekompetens och gymnasiekompetens. Dessutom kan folkhögskolan ge allmän behörighet för högre studier. Man kan också få särskild behörighet för studier i enskilda ämnen på högskolan. Folkhögskolans utbildning bedrivs i flera olika former (kurstyper). En översikt av dessa kurstyper redovisas på sidan 4.

9 SCB 9 UF 22 SM 0101 I 1998 s folkbildningsproposition (1997/98:115) markerade inledningsvis regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är och skall vara fri och frivillig. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet öppnar möjlighet till kunskapssökande för var och en utifrån egen erfarenhet och längs egna vägar, utan att begränsas av krav på resultat och utan uteslutningsmekanismer. Det är detta som ger möjlighet till samtal, engagemang och ifrågasättande utan på förhand givna ramar. Just därigenom fyller folkbildningen en roll som ingen annan kan göra, en roll som också bidrar till att upprätthålla demokratins vitalitet. Förutsättningen för att folkbildningen skall kunna vara fri och frivillig och fylla de funktioner som följer av detta, är att den kan styras av sin egen idé, sina egna mål, vara oberoende av politiska och ekonomiska maktgrupper och inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till specifika samhälleliga krav för att hävda sin verksamhet. Dessa för folkbildningen värdefulla egenskaper är grunden för stödet från stat, landsting och kommuner. Av detta följer också att inte heller bidragsgivningens villkor skall styra folkbildningens inriktning eller att folkbildningen skall fogas in i det allmänna utbildningsväsendet. I propositionen markeras vidare att folkbildningen bidrar till medborgarnas insikt, eftertanke, reflektion och ifrågasättande i formandet av framtiden folkbildningens roll som redskap för alla människors kunskapserövring samt folkbildningen som mötesplatser för människor och kulturer. Utöver denna beskrivning av folkbildningens uppgifter pekades sex områden ut i propositionen inom vilka folkbildningsarbetet ansågs ha särskilt stor betydelse för den framtida samhällsutvecklingen: Ett lyft för kultur och bildning Folkbildningens roll för kulturen Folkbildningens roll för personer med funktionshinder Folkbildningen och IT Folkbildningen och integrationsarbetet Folkbildningen och arbetet med att forma ett ekologiskt hållbart samhälle Som ett komplement till de beskrivningar av folkbildningen som återfinns i regeringens proposition och folkbildningsförordningen har Folkbildningsrådet i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Denna skall kännetecknas av att vara: Fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen/kursen/aktiviteter) Deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll) Formar egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd) Livsvärldsförankrad (utg från deltagarnas behov och erfarenheter) Ideologisk och/eller innehållsmässig profilerad (plats för särarter) Mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud) Flexibel (snabb tillgodoser nya utvecklingsbehov och nya former) Till detta kommer att folkbildningen mer än någon annan utbildningsanordnare också n de av samhället prioriterade grupperna (arbetslösa, korttidsutbildade, invandrare och deltagare med funktionshinder). Texten ovan är hämtad ur Folkbildningsrådets sredovisning 2000.

10 SCB 10 UF 22 SM 0101 Folkhögskolorna har som mål att ha en hög grad av tillgänglighet för människor med olika typer av handikapp. Av det skälet sker en särskild redovisning av denna studerandegrupp. Deltagarna har delats in i 14 olika handikappgrupper. Indelningen har gjorts av Folkbildningsrådet i samråd med Statens institut för särskilt utbildningsstöd, SISUS. I de fall en deltagare har mer än ett handikapp har skolan rapporterat det handikapp som inverkat mest på elevens livsföring. Andelen deltagare med handikapp på statsbidragsberättigade var under ven och hösten 11 procent. Förutom kursdeltagare med handikapp, redovisade i tabell E, finns ca 400 deltagare med handikapp per termin inom uppdragsutbildningarna.

11 SCB 11 UF 22 SM 0101 Statistiken baseras på en totalräknad undersökning och är därmed inte behäftad med urvalsosäkerhet. Undersökningen ligger till grund för skolornas statsbidrag samt bidraget för särskild utbildningsinsats som Folkbildningsrådet beräknar. Statistiska målstorheter Folkhögskolestatistiken redovisar deltagare i samtliga anordnade av folkhögskolorna. Statistiken är totalräknad och kan redovisas per skola och län, för landsting och för rörelseskolor (idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, fria samfund, svenska kyrkan) Objekt och population Samtliga (147) folkhögskolor lämnar uppgifter om sin verksamhet. Populationen är kursdeltagare under v- och höstterminen Enskilda individer kan således förekomma flera gånger i redovisningen. Huvudobjektet är en grupp av kursdeltagare med en viss egenskap t.ex. ålder, kön, heltidsstuderande etc. Redovisningen av de folkhögskole som finansieras via FBR bedöms vara heltäckande. Redovisningen av uppdragsutbildningarna är en frivillig uppgift för folkhögskolorna och de är därför inte på samma sätt heltäckande. Variabler kurstyp, utbildningarna delas in i 13 olika typer kursinriktning, varje kurs har en huvudsaklig ämnesinriktning hel/deltidsstudier, studieomfattningen delas in i tre olika nivåer deltagarveckor, antal studieveckor som kursen omfattar handikapp invandrare ålder, materialet redovisas i sex åldersklasser utbildningsbakgrund enligt särskild kodförteckning skola län Statistiska mått Det vanligaste statistiska måttet är antal. Förändringar jämfört med föregående termin redovisas liksom jämförelser mellan skolorna. Redovisningsgrupper Uppgifterna redovisas efter olika gruppindelningar vilka också korsredovisas. Följande redovisningar görs: efter skola efter kurstyp och kursinriktning efter typ av handikapp efter län

12 SCB 12 UF 22 SM 0101 Referenstider Kalender Tillförlitlighet Statistiken baseras på en totalräknad undersökning och är därmed inte behäftad med urvalsosäkerhet. Övriga osäkerhetskällor beskrivs mer ingående nedan. Osäkerhetskällor Vid varje undersökningstillfälle uppdateras SCB:s skolregister vad avser adresser o.d. Täckningen bedöms vara fullständig och samtliga folkhögskolor finns med i statistiken. Bortfall Det föreligger inget objektbortfall i undersökningen. Det faktum att uppgiftslämnandet ligger till grund för statsbidrag bidrar givetvis till att svarsbenägenheten är god. Mätning Insamlingen av uppgifter sker två gånger per termin då varje skola redovisar på en fastställd blankett eller diskett som skickas till SCB. Bearbetning Datamaterialet genomg granskningsåtgärder för att förhindra mätfel. Återkontakt sker med varje folkhögskola så att de kan genomföra kontroll av lämnade uppgifter. Frekvens Årlig. Enligt publiceringsplanen publiceras SM:et om folkhögskolan i juni varje. Jämförbarhet över tiden Statistiken är jämförbar fr.o.m. vterminen Tillgänglighet och förståelighet Statistik för verksamhetset 2000 publiceras i statistiskt meddelande UF 22 SM 0001, Folkhögskolan v- och höstterminen 2000, samt i Statistisk sbok, Fickskolan och i Utbildningsstatistisk sbok. Presentation Text, tabeller och diagram presenteras i statistiskt meddelande. Dokumentation Produktbeskrivning finns på SCB:s hemsida. Tillgång till primärmaterial Från och med kalenderet 1997 lagras data per halv. Specialtabeller kan beställas och levereras på papper, diskett eller datafiler.

13 SCB 13 UF 22 SM 0101 Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure A. Deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven 2000 och hösten 2000 A. Participants in State subsidy folk high school courses in spring and autumn term 2000 Län Ven 2000 Hösten 2000 Skola Varav Ant. delt.- Ant. delt. Varav Ant. delt.- Ant. delt. delt. kvinnor veckor långa delt. kvinnor veckor långa Runö Lillsveds gymnastik och idrottsfolkhögskola Jakobsbergs folkhögskola Kaggeholms folkhögskola Botkyrka folkhögskola Dalarö folkhögskola Västerhaninge folkhögskola Birkagdens folkhögskola Långbro folkhögskola Skeppsholmens folkhögskola Långholmens folkhögskola S:ta Birgittas folkhögskola Stadsmissionens folkhögskola Rinkeby folkhögskola Skarpnäcks folkhögskola Alma folkhögskola Hagabergs folkhögskola Folkhögskolan Vdinge by Tollare folkhögskola Sundbybergs folkhögskola Sisu/Bosöns folkhögskola Lidingö folkhögskola Väddö folkhögskola Sigtuna folkhögskola Stockholms län Nordens folkhögskola Wiks folkhögskola Uppsala län Kjesäters folkhögskola Nyköpings folkhögskola Åsa folkhögskola Eskilstuna folkhögskola Röda Korsets folkhögskola Stensunds folkhögskola Södermanlands län Liljeholmens folkhögskola Mo Gds folkhögskola Valla folkhögskola Lunnsvads folkhögskola Marieborgs folkhögskola

14 SCB 14 UF 22 SM 0101 Tabell A (forts.) Län Ven 2000 Hösten 2000 Skola Varav Ant. delt.- Ant. delt. Varav Ant. delt.- Ant. delt. delt. kvinnor veckor långa delt. kvinnor veckor långa Bona folkhögskola Vadstena folkhögskola Östergötlands län Mullsjö folkhögskola Södra Vätterbygdens folkhögskola Braheskolan/Visingsö folkhögskola Sörängens folkhögskola Viebäcks folkhögskola Värnamo folkhögskola Ädelfors folkhögskola Mariannelunds folkhögskola Sommenbygdens folkhögskola Jönköpings län Grimslövs folkhögskola Markaryds folkhögskola S:t Sigfrids folkhögskola Kronobergs län Ölands folkhögskola Högalids folkhögskola Oskarshamns folkhögskola Gamleby folkhögskola Vimmerby folkhögskola Kalmar län Gotlands läns folkhögskola Gotlands län Jämshögs folkhögskola Litorina folkhögskola Blekinge läns folkhögskola Valjevikens folkhögskola Blekinge län Fridhems folkhögskola Folkhögskolan Hvilan Östra Grevie folkhögskola Glimåkra folkhögskola Skurups folkhögskola Österlens folkhögskola Malmö folkhögskola Kvarnby folkhögskola Hyllie Park folkhögskola S:ta Maria folkhögskola Örenäs folkhögskola Sundsgdens folkhögskola Eslövs folkhögskola Önnestads folkhögskola Furubods folkhögskola Nordvästra Skånes folkhögskola Skåne län Katrinebergs folkhögskola Löftadalens folkhögskola Hallands län Wendelsbergs folkhögskola Billströmska folkhögskolan Grebbestads folkhögskola Dalslands folkhögskola Helsjöns folkhögskola Vara folkhögskola Göteborgs folkhögskola Kvinnofolkhögskolan Finska folkhögskolan

15 SCB 15 UF 22 SM 0101 Tabell A (forts.) Län Ven 2000 Hösten 2000 Skola Varav Ant. delt.- Ant. delt. Varav Ant. delt.- Ant. delt. delt. kvinnor veckor långa delt. kvinnor veckor långa Arb.rörelsens folkhögskola Folkhögskolan Angered Nordiska folkhögskolan Ljungskile folkhögskola Hjälmareds folkhögskola Fristads folkhögskola Viskadalens folkhögskola Axevalla folkhögskola Skara Stifts folkhögskola Hellidens folkhögskola Västra Götalands län Klarälvdalens folkhögskola Geijerskolan Kyrkeruds folkhögskola Molkoms folkhögskola Kristinehamns folkhögskola Ingesunds folkhögskola Värmlands län Kävesta folkhögskola Hällefors folkhögskola Örebro folkhögskola Karlskoga folkhögskola Fellingsbro folkhögskola Örebro län Skinnskattebergs folkhögskola Hästsportens folkhögskola Västerås folkhögskola Tärna folkhögskola Västmanlands län Malungs folkhögskola Företagarnas folkhögskola Västanviks folkhögskola Mora folkhögskola Fornby folkhögskola Sjöviks folkhögskola Brunnsviks folkhögskola Dalarnas län PRO:s folkhögskola Västerbergs folkhögskola Färnebo folkhögskola Bollnäs folkhögskola Forsa folkhögskola Gävleborgs län Ålsta folkhögskola Härnösands folkhögskola Hola folkhögskola Mellansels folkhögskola Hampnäs folkhögskola Västernorrlands län Birka folkhögskola Hållands folkhögskola Bäckedals folkhögskola Jämtlands län Vindelns folkhögskola Dalkarlså folkhögskola Storumans folkhögskola Strömbäcks folkhögskola lefors folkhögskola Solviks folkhögskola Edelviks folkhögskola Västerbottens län

16 SCB 16 UF 22 SM 0101 Tabell A (forts.) Län Ven 2000 Hösten 2000 Skola Varav Ant. delt.- Ant. delt. Varav Ant. delt.- Ant. delt. delt. kvinnor veckor långa delt. kvinnor veckor långa Kalix folkhögskola Tornedalens folkhögskola Pitedalens folkhögskola Sunderby folkhögskola Framnäs folkhögskola Sverigefinska folkhögskolan Malmfältens folkhögskola Norrbottens län Riket

17 SCB 17 UF 22 SM 0101 B. Kurstyp fördelat efter deltagarveckor, deltagare och termin, antal och procent B. Type of course by study weeks, participants and term, member and per cent Kurstyp Vt 2000 Ht 2000 Delta- Pro- Delta- Pro- Delta- Pro- Delta- Progar- cent gare cent gar- cent gare cent veckor veckor Långa allmänna Långa särskilda Särskild utbildningsinsats Korta Folkhögskollärarledda studiecirklar Uppdragsutbildningar Totalt B1. Deltagare i folkhögskole ven 2000 fördelade efter kurstyp B1. Participants in folk high school courses in spring term 2000 by type of course Kurstyp Del- Deltagare Åldersgrupper tagarveckor Totalt Därav In- > >60 kvinnor vandr. Långa allm Långa särsk Särskild utbildn.insats Summa långa Korta (1 14 dagar) Folkhögsk.lär.ledda lstud.cirk Indiv.proram Länsarb.nämnd/ arb.förmedl Kommuner Övr. uppdrags Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orienteringskurs Alla kurstyper Kurstyp Tidigare utbildning Ej gr.- Gr.- Ej av- 2- gy.- 3- gy.- Högre skola skola slut. gy skola skola Utb. Långa allm Långa särsk Särskild utbildn.insats Summa långa Korta (1 14 dagar) Folkhögsk.lär.ledda lstud.cirk Indiv.proram Länsarb.nämnd/ arb.förmedl Kommuner Övr. uppdrags Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orienteringskurs Alla kurstyper

18 SCB 18 UF 22 SM 0101 B2. Deltagare i folkhögskole hösten 2000 fördelade efter kurstyp B2. Participants in folk high school courses in autumn term 2000 by type of courses Kurstyp Del- Deltagare Åldersgrupper tagarveckor Totalt Därav In- > >60 kvinnor vandr. Långa allm Långa särsk Särskild utbildn.insats Summa långa Korta (1 14 dagar) Folkhögsk.lär.ledda lstud.cirk Indiv.proram Länsarb.nämnd/ arb.förmedl Kommuner Övr. uppdrags Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orienteringskurs Alla kurstyper Kurstyp Tidigare utbildning Ej gr.- Gr.- Ej av- 2- gy.- 3- gy.- Högre skola skola slut. gy skola skola Utb. Långa allm Långa särsk Särskild utbildn.insats Summa långa Korta (1 14 dagar) Folkhögsk.lär.ledda lstud.cirk Indiv.proram Länsarb.nämnd/ arb.förmedl Kommuner Övr. uppdrags Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orienteringskurs Alla kurstyper I särskild utbildningsinsats ing även deltagare i korta orienterings som inte har redovisats med ålder och utbildningsbakgrund.

19 SCB 19 UF 22 SM 0101 C1. Folkhögskolornas verksamhet C1. Folk high schools activities Kurstyp Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Bå 2000 Bå 1999 Vt 2000 Ht 2000 Vt 2000 Ht Allmän kurs Särskilda Summa långa Korta Fh-ledda cirklar Delsumma Särskild utbildningsinsats Summa Studerande med indiv. gy-program Kurser finansierade via LAN/Af Kurser finansierade via kommuner Övriga uppdragsutbildningar Summa TOTALT Kulturprogram )Kurstyp 1 4 avser utbildningar som finansieras via statsbidrag från Folkbildningsrådet. 2)Kurstyp 6 9 avser uppdragsutbildningar som finansieras på annat sätt. 3)Varje kulturprogram räknas som två deltagarveckor. C2. Uppdragsverksamhet inom den kommunala delen av Kunskapslyftet C2. Local government assignment activity for the Adult Education Initiative Kurstyp Kurser Deltagarveckor Deltagare Vt 2000 Ht 2000 Vt 2000 Ht 2000 Vt 2000 Ht 2000 Folkhögskole Komvux Orienterings Summa

20 SCB 20 UF 22 SM 0101 D. Deltagare i folkhögskole ven och hösten 2000 D. Participants in folk high school courses spring and autumn term 2000 Kurstyp/inriktning Ven 2000 Hösten 2000 Totalt Kvinnor Invand- Totalt Kvinnor Invandrare rare Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämnen Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Långa allmänna Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Långa särskilda Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämne Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Särskild utbildningsinsats Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämne Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Korta Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämne Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Studiecirklar

21 SCB 21 UF 22 SM 0101 E. Handikappade deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven och hösten 2000 efter kurstyp och handikapp E. Handicapped participants in State subsidy folk high school courses spring and autumn term 2000 by type of course and handicap Typ av handikapp Ven 2000 Långa Långa Särsk. Korta Folk- Totalt Procent allm. särsk. - högsk.- handi insats lär.led. kap av stud.cirk totalen Lätt rörelsehinder ,4 Svt rörelsehinder ,7 Synskada ,8 Hörselskada ,3 Döv ,3 Dövblind ,6 Begåvningshandikapp ,3 Hjärnskada i vuxen ålder ,3 Psykisk ohälsa ,8 icinska handikapp ,9 Afasi ,9 Epilepsi ,4 Läs- och skrivsvigheter ,0 Inv. m. språksvigheter ,3 Alla handikapp ,0 Typ av handikapp Hösten 2000 Långa Långa Särsk. Korta Folk- Totalt Procent allm. särsk. - högsk.- handi insats lär.led. kap av stud.cirk totalen Lätt rörelsehinder ,0 Svt rörelsehinder ,5 Synskada ,5 Hörselskada ,9 Döv ,2 Dövblind ,9 Begåvningshandikapp ,9 Hjärnskada i vuxen ålder ,5 Psykisk ohälsa ,5 icinska handikapp ,2 Afasi ,5 Epilepsi ,6 Läs- och skrivsvigheter ,1 Inv. m. språksvigheter ,7 Alla handikapp ,0

22 SCB 22 UF 22 SM 0101!" F. Deltagare i folkhögskole ven och hösten 2000 efter län och huvudmannagrupp F. Participants in folk high school courses in spring and autumn term 2000 by county and school-owner group Län Del- Deltagare Del- Del- Deltagare tagar- tagare tagarveckor Totalt därav invandlånga veckor Totalt därav invandkvin- rare kvin- rare nor nor Deltagare långa Ven 2000 Landsting/regioner Rörelsefolkhögskola Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinges Skånes Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Totalt Hösten 2000 Landsting/regioner Rörelsefolkhögskola Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinges Skånes Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Totalt

23 SCB 23 UF 22 SM 0101 #" $%%& G. Deltagare i folkhögskole ven 1998 till hösten 2000 G. Participants in folk high school courses in spring term 1998 to autumn term 2000 Ven 1998 Hösten 1998 Kurstyp Del- Deltagare Del- Deltagare tagar- tagarveckor Totalt därav inveckor Totalt därav inkvinnor vand- kvinnor vandrare rare Långa allm Långa särsk Särskild utbildn.insats Summa långa Korta (1 4 dagar) Folkhögsk.lär.-ledda stud.cirk Uppdrags Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orinter.kurs Summa alla kurstyper Ven 1999 Hösten 1999 Kurstyp Del- Deltagare Del- Deltagare tagar- tagarveckor Totalt därav inveckor Totalt därav inkvinnor vand- kvinnor vandrare rare Långa allm Långa särsk Särskild utbildn.insats Summa långa Korta (1 4 dagar) Folkhögsk.lär.-ledda stud.cirk Uppdrags Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orinter.kurs Summa alla kurstyper Ven 2000 Hösten 2000 Kurstyp Del- Deltagare Del- Deltagare tagar- tagarveckor Totalt därav inveckor Totalt därav inkvinnor vand- kvinnor vandrare rare Långa allm Långa särsk Särskild utbildn.insats Summa långa Korta (1 4 dagar) Folkhögsk.lär.-ledda stud.cirk Uppdrags Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orinter.kurs Summa alla kurstyper