IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER

Transkript

1 IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER Lotta Forsman & Fredrik Rusk Forskningsprojektet FLIS Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Pedagogiska Fakulteten, Åbo Akademi Januari, 2009

2 Detta dokument är främst riktat till lärare i grundskolan, och innehåller olika erfarenheter av kontakter mellan skolan och hemmen i flerspråkiga och mångkulturella miljöer hämtade både från litteratur i ämnet, olika internetresurser och genom samtal med erfarna lärare. Det behandlar många olika frågor som kan väckas i kontakten mellan skolan och hemmen, men fokus ligger på hur man kan kommunicera då ett gemensamt språk saknas. Ett gott samarbete mellan skolan och hemmen, och mellan vårdnadshavarna sinsemellan, är viktigt för att skapa en så god inlärningsmiljö som möjligt för barnen. Detta inbegriper en helhetssyn där man genom en fortgående dialog får ökad insikt i vad elever tänker och kan, varför de handlar som de gör och vilka behov de har, och på så sätt tillsammans bättre kan stöda deras lärande. De flesta föräldrar vill delta aktivt i denna process, men vet ibland inte hur, särskilt inte om de själva har bristfällig utbildning eller inte talar majoritetsspråket. Läraren kan berätta för dem att de helt enkelt genom att be barnet berätta saker, t.ex. hur skoldagen varit, och genom att läsa tillsammans med barnet på olika språk och diskutera innehållet, kan hjälpa barnen att utveckla sitt språk/sina språk. Många miljöer bjuder på tips och idéer som liknar varandra, men man måste också alltid hålla i minnet att länder, skolsystem, lokala kontexter, kulturella grupper och individer skiljer sig från varandra på olika sätt: med andra ord, det som fungerar på en ort kan vara mindre lyckat på en annan, trots att språkliga och kulturella konstellationer kan vara likartade. Ibland beror missförstånd på olikheter mellan kulturella grupper, ibland beror de på individuella olikheter. Vårdnadshavare kan komma från en kulturell bakgrund där det uppfattas som förolämpande mot läraren att fråga om saker som rör lärarens arbete, eller så ses läraren som dålig om han eller hon ber föräldrarna om hjälp. Här gäller det för läraren att försöka vara så öppen och lyhörd som det bara är möjligt för att kunna komma föräldrarna till mötes. Det är viktigt att försöka se det för läraren självklara ur föräldrarnas synvinkel, samtidigt som skolans rutiner och krav tydligt kommuniceras och förklaras: Så här gör vi, eftersom.... För att underlätta processen är det naturligtvis bra om läraren på förhand försöker få så mycket bakgrundsinformation som möjligt om den aktuella kulturen och de förväntningar på utbildning som vårdnadshavarna kan tänkas ha genom sina erfarenheter. Det viktiga är att erbjuda vårdnadshavarna möjlighet att framföra sina önskemål om barnens utveckling även om det sker på ett enkelt språk, t.ex. Vad vill ni att ert barn ska bli bättre på? Skolan bör också se till att de frågor som föräldrar tar upp får en uppföljning så att de märker att det lönar sig att fortsättningsvis delta i en dialog med skolan. 2

3 Önskemålen kan inte alltid genomföras, men kanske kompromisser är möjliga, och i vilket fall som helst är det viktigt att upprätthålla en dialog. Men hur kommunicera om inget gemensamt språk finns? Först och främst med hjälp av tolk. Kommuner och skolor behöver etablera kontakt med tolkar som kan användas regelbundet och på så sätt lära känna den lokala kontexten och ämnesområdet. Detta underlättar diskussionen jämfört med att varje gång behöva arbeta med nya människor som kanske inte är lika bekanta med skolvärlden. Tips vid arbete genom tolk är att tala direkt till vårdnadshavarna, inte till tolken; att hålla koll att man pausar tillräckligt ofta så tolken får med all info; att använda tydligt, visuellt stöd, t.ex. exempel på elevers arbete och franska streck med info om hur arbetet bedömts, inte helsidor med tätskriven text. När vi läser om erfarenheter från olika håll i världen ser vi samma problem: det finns för få tolkar och för lite kommunala och skolvisa resurser för att anlita tolk i så hög grad som skulle behövas. Bland de (nöd)lösningar och strategier som man tar till har vi hittat följande: Tvåspråkiga barn och ungdomar kan agera tolkar. Detta fungerar bara om det inte är känsliga ämnen som kan behöva behandlas, och om innehållet i övrigt inte är för främmande för barnen/ungdomarna. Alltså OK vid informella träffar av typen Öppet hus på skolan, men inte på föräldramöten. Tvåspråkiga vuxna i närsamhället tolkar. De närvarande måste i så fall ge sitt medgivande till att tala om sina angelägenheter inför denne person. Vissa skolor i USA utbildar frivilliga tvåspråkiga föräldrar till tolkar genom att förklara och lära ut begrepp som rör skolvärlden och den lokala skolkontexten. Rutinkommunikation genom ett kontakthäfte som dagligen förs mellan skolan och hemmet. Kortfattat och tydligt. Ibland har familjer en vänfamilj eller grannar som kan hjälpa med korta meddelanden. Färdigt utarbetade allmänna betygs-/utvärderingsblanketter med en sida på svenska och en motsvarande på barnens modersmål. Där kan t.ex. finnas färdiga fält för provresultat och förklaring av betygsskalan, på andra ställen kan man kryssa i om processen framskridit tillfredsställande eller om det finns orsak att träffas för att diskutera mer noggrant med hjälp av tolk, t.ex. gällande vissa skolämnen, läxläsning, frånvaro eller annat. Där behöver alltid finnas skrivet att vårdnadshavarna inte behöver tveka att ta kontakt med skolan om de undrar något. 3

4 Ett lappsystem med olika färgkoder som förstås först måste redogöras för t.ex. genom översättningshjälp. På detta sätt vet föräldrarna t.ex. att en röd lapp innebär något viktigt eller brådskande, en gul lapp gäller elevens läxor, o.s.v. Ibland fungerar det att rita bilder eller tydliga symboler, t.ex. skriv datum, rita bild av klocka och figurer som föreställer barn i buss samt smörgås, dricka och en sedel på 5 euro för att illustrera en bussutfärd. Fundera om något liknande går att ordna med hjälp av rutiner i form av färdigt utarbetade mallar per e-post t.ex. en gång per vecka ifall det inte fungerar att eleverna för lappar mellan hem och skola? För vissa vårdnadshavare är det ovanligt att så mycket informationsöverföring hänger på skriftlig kommunikation: går det att lösa så att mer sker muntligt? Föräldramöten, utvecklingssamtal och andra träffar är viktiga, inte bara för att tillsammans diskutera barnens skolgång utan också för att lära känna de föräldrar som man under flera års tid ska samarbeta med kring denna gemensamma uppgift. Här har vårdnadshavare naturligtvis olika förväntningar på dessa möten: för en del är det viktigt att få uttrycka frågor och önskemål, andra ser skolan som uteslutande lärarens ansvarsområde och deltar inte aktivt. Vissa vill delta, men vågar inte p.g.a. språket. Läraren kan vara lyhörd för dessa skillnader och försöka ta reda på föräldrarnas hållning, men i vilket fall som helst måste läraren tydligt kommunicera vad som förväntas av föräldrar till skolbarn i det finländska skolsystemet och på den lokala skolan. Detta gäller t.ex. frågor av typen att vårdnadshavare förväntas meddela om barn är sjuka eller annars behöver vara frånvarande från skolan, de bör skapa tid och utrymme för barns läxläsning samt delta i föräldramöten och utvecklingssamtal. Men man bör hela tiden minnas att ge föräldrarna med annat modersmål tillräckligt med tid innan diskussionen går vidare: många önskar kanske mer betänketid och vill att läraren aktivt inbjuder till deltagande i samtalet. Det kan vara skäl att bygga upp två typer av träffar: de mer formella (där det alltid måste finnas utrymme för föräldrarnas frågor och funderingar), och de mer informella som kan bidra till att skapa en gemensamhetskänsla. De informella träffarna kan om de blir lyckade hjälpa till att skapa de nätverk som många nyanlända familjer saknar, vilket i sin tur kan påverka både vårdnadshavares och elevers möjligheter att i informell språkanvändning använda och utveckla sin svenska. De mer informella träffarna kan med fördel vara uppbyggda kring aktiviteter som samtidigt gör föräldrarna bekanta med elevernas skolgång, t.ex. att man använder sig av skolans musikutrymmen eller huslig ekonomiutrymmen. Ett annat förslag är att lärare, föräldrar och barn tillsammans i barnens klassrum tillverkar enkla hjälpmedel som eleverna kan 4

5 använda i undervisningen (t.ex. tvåspråkiga ordkort för att kunna benämna vanliga klassrumsaktiviteter, tvåspråkiga skyltar av typen skolans ordningsregler och mer eller mindre permanenta meddelanden till anslagstavlor). Man kan också överväga att ibland ordna särskilda träffar för olika föräldragrupper för att ge dem mer utrymme för sina specifika frågor. Då kan också föräldrar med begränsade eller inga kunskaper i skolspråket delta på mer jämbördiga villkor än då de kommer på gemensamma möten med samtliga föräldrar i klassen. Förutom allmänna saker som är viktiga att diskutera kan sådana träffar fokusera på något ämne som t.ex. Hur jag som förälder kan hjälpa mitt barn att lyckas i skolan. Speciellt lyckat kan detta bli om andra föräldrar med invandrarbakgrund som bott i landet en längre tid kan dela med sig av sina erfarenheter, tillsammans med läraren som ger skolans synvinkel på frågan. Om man önskar fokusera mer systematiskt på dylika träffar har Väestöliitto material (Alitolppa-Niitamo & Sirkiä, 2007, på finska) för bildandet av stödgrupper, men delar av materialet kan också användas som utgångspunkt för diskussioner just på föräldramöten och andra träffar (se på webbadress emmille/ryhma_kouluikaisten_lasten_vanhe/). För små orter och skolor som det oftast är fråga om i Svenskfinland vore det skäl att fundera på hur olika Internetresurser ytterligare kunde utvecklas så de skulle vara användbara för hela regionen. Detta kunde gälla studievägledning på olika språk, materialbank och länkar till annat undervisningsmaterial för elevernas modersmålsundervisning, ämnesundervisning på olika modersmål för att stöda ämnesutvecklingen speciellt för nyanlända äldre elever samt material för svenska som andraspråk och språkstödande ämnesundervisning på svenska. Ett bra exempel på en dylik resurs som vi också kan ha en del nytta av är svenska Skolverkets hemsidor Tema Modersmål (se på nätadress med länkar till webbplatser på bl.a. bosniska, vietnamesiska och ryska. Mer specifik för våra förhållanden är den kortfattade broschyr om det finländska skolsystemet med information om bl.a. läsårsindelning, ämnen och vitsord som man kan printa ut på nio olika språk, bl.a. ryska, bosniska, vietnamesiska och somaliska, på nätadressen För nyanlända familjer skulle det dessutom vara till stor nytta med information om den enskilda kommunen och lokala skolförhållanden (gärna visuellt med hjälp av videoinspelningar) samt kontaktuppgifter till kommunens personal och vad de kan hjälpa till med. Dylika tjänster kan sedan utnyttjas när som helst och var som helst bara familjen har tillgång till dator, och det mesta kan förstås finnas som pappersversion. Läraren kan också med hjälp av dylikt Internet- 5

6 material lättare söka fram relevant information som första hjälp om ingen tolk finns tillgänglig på skolan. Till sist - Hur fungerar samarbetet inom skolan, finns det ett fungerande nätverk av pedagoger som stöder varandra i arbetet? Och hur stöds lärarkåren från arbetsgivarens och fackets sida? Goda pedagoger är centrala när det gäller att planera och leda arbetet med att genom fungerande föräldrakontakter stöda barns utveckling och lärande. De bör därför få stöd och resurser för detta viktiga arbete. Bland skriftliga referenser: Alitolppa-Niitamo, A. & Sirkiä, J. (2007). Monikulttuuriset vertaisryhmät. Ohjaajan opas. Ryhmämalli kouluikäisten lasten vanhemmille. Väestöliiton Kotipuu. Benckert, S., Håland, P. & Wallin, K. (2008) (red). Flerspråkighet i förskolan - ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Calderón, M. E. & Minaya-Rowe, L. (2003). Designing and implementing twoway bilingual programs. A step-by step guide for administrators, teachers and parents. Thousand Oaks, CA: Corwin Press. Castro, S. & Johansson, B. (2007). Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Examensarbete på lärarprogrammet, Högskolan i Halmstad. Coelho, E. (1998). Teaching and Learning in Multicultural Schools. Clevedon: Multilingual Matters. EDU.fi:s finskspråkiga nätsidor: Robertson, K. (2007). Tips for successful parent-teacher conferences with bilingual families. Nerladdat den från där också andra intressanta tips kan hittas, t.ex. Robertson, K. (2007). How to Get Parents Involved: Bilingual Family Night. 6

7 7

8 Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Forskningsprojektet FLIS är ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Till forskningsgruppen hör docent Fritjof Sahlström (forskningsledare), Helsinki Collegium for Advanced Studies, Helsingfors universitet, FD Lotta (Liselott) Forsman, FD Michaela Pörn, PeD Anna Slotte-Lüttge och Fredrik Rusk (forskningsassistent), Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Syftet med projektet FLIS är att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan. Det empiriska materialet består av videoinspelningar från barns och ungas vardagsliv i olika kontexter i skolan och utanför skolan. Inspelningar görs i klassrum, under raster, i matsalen, hemma, på eftis och under fritiden. Under analysen riktas fokus mot följande områden: a) lärande och socialisation, d.v.s. att studera hur, vad, när, var, med vem, och med vilka resurser barn lär sig; b) identitet, d.v.s. att studera hur, vad, när, var, med vem barns språkliga och kulturella identitet konstrueras, och med vilka resurser detta sker; c) att studera förhållandet mellan de olika kontexterna i och utanför skolan, med fokus på lärande och identitet. Flisfabriken är ett utvecklingsprojekt inom forskningsprogrammet FLIS, finansierat av Svenska kulturfonden. Flisfabriken arbetar med att skapa förutsättningar för och konkret stöd åt lärare, pedagoger och föräldrar för att på ett medvetet sätt arbeta med frågor om flerspråkighet, lärande och identitet. Detta dokument finns också tillgängligt på projektets hemsidor, se och 8