IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER"

Transkript

1 IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER Lotta Forsman & Fredrik Rusk Forskningsprojektet FLIS Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Pedagogiska Fakulteten, Åbo Akademi Januari, 2009

2 Detta dokument är främst riktat till lärare i grundskolan, och innehåller olika erfarenheter av kontakter mellan skolan och hemmen i flerspråkiga och mångkulturella miljöer hämtade både från litteratur i ämnet, olika internetresurser och genom samtal med erfarna lärare. Det behandlar många olika frågor som kan väckas i kontakten mellan skolan och hemmen, men fokus ligger på hur man kan kommunicera då ett gemensamt språk saknas. Ett gott samarbete mellan skolan och hemmen, och mellan vårdnadshavarna sinsemellan, är viktigt för att skapa en så god inlärningsmiljö som möjligt för barnen. Detta inbegriper en helhetssyn där man genom en fortgående dialog får ökad insikt i vad elever tänker och kan, varför de handlar som de gör och vilka behov de har, och på så sätt tillsammans bättre kan stöda deras lärande. De flesta föräldrar vill delta aktivt i denna process, men vet ibland inte hur, särskilt inte om de själva har bristfällig utbildning eller inte talar majoritetsspråket. Läraren kan berätta för dem att de helt enkelt genom att be barnet berätta saker, t.ex. hur skoldagen varit, och genom att läsa tillsammans med barnet på olika språk och diskutera innehållet, kan hjälpa barnen att utveckla sitt språk/sina språk. Många miljöer bjuder på tips och idéer som liknar varandra, men man måste också alltid hålla i minnet att länder, skolsystem, lokala kontexter, kulturella grupper och individer skiljer sig från varandra på olika sätt: med andra ord, det som fungerar på en ort kan vara mindre lyckat på en annan, trots att språkliga och kulturella konstellationer kan vara likartade. Ibland beror missförstånd på olikheter mellan kulturella grupper, ibland beror de på individuella olikheter. Vårdnadshavare kan komma från en kulturell bakgrund där det uppfattas som förolämpande mot läraren att fråga om saker som rör lärarens arbete, eller så ses läraren som dålig om han eller hon ber föräldrarna om hjälp. Här gäller det för läraren att försöka vara så öppen och lyhörd som det bara är möjligt för att kunna komma föräldrarna till mötes. Det är viktigt att försöka se det för läraren självklara ur föräldrarnas synvinkel, samtidigt som skolans rutiner och krav tydligt kommuniceras och förklaras: Så här gör vi, eftersom.... För att underlätta processen är det naturligtvis bra om läraren på förhand försöker få så mycket bakgrundsinformation som möjligt om den aktuella kulturen och de förväntningar på utbildning som vårdnadshavarna kan tänkas ha genom sina erfarenheter. Det viktiga är att erbjuda vårdnadshavarna möjlighet att framföra sina önskemål om barnens utveckling även om det sker på ett enkelt språk, t.ex. Vad vill ni att ert barn ska bli bättre på? Skolan bör också se till att de frågor som föräldrar tar upp får en uppföljning så att de märker att det lönar sig att fortsättningsvis delta i en dialog med skolan. 2

3 Önskemålen kan inte alltid genomföras, men kanske kompromisser är möjliga, och i vilket fall som helst är det viktigt att upprätthålla en dialog. Men hur kommunicera om inget gemensamt språk finns? Först och främst med hjälp av tolk. Kommuner och skolor behöver etablera kontakt med tolkar som kan användas regelbundet och på så sätt lära känna den lokala kontexten och ämnesområdet. Detta underlättar diskussionen jämfört med att varje gång behöva arbeta med nya människor som kanske inte är lika bekanta med skolvärlden. Tips vid arbete genom tolk är att tala direkt till vårdnadshavarna, inte till tolken; att hålla koll att man pausar tillräckligt ofta så tolken får med all info; att använda tydligt, visuellt stöd, t.ex. exempel på elevers arbete och franska streck med info om hur arbetet bedömts, inte helsidor med tätskriven text. När vi läser om erfarenheter från olika håll i världen ser vi samma problem: det finns för få tolkar och för lite kommunala och skolvisa resurser för att anlita tolk i så hög grad som skulle behövas. Bland de (nöd)lösningar och strategier som man tar till har vi hittat följande: Tvåspråkiga barn och ungdomar kan agera tolkar. Detta fungerar bara om det inte är känsliga ämnen som kan behöva behandlas, och om innehållet i övrigt inte är för främmande för barnen/ungdomarna. Alltså OK vid informella träffar av typen Öppet hus på skolan, men inte på föräldramöten. Tvåspråkiga vuxna i närsamhället tolkar. De närvarande måste i så fall ge sitt medgivande till att tala om sina angelägenheter inför denne person. Vissa skolor i USA utbildar frivilliga tvåspråkiga föräldrar till tolkar genom att förklara och lära ut begrepp som rör skolvärlden och den lokala skolkontexten. Rutinkommunikation genom ett kontakthäfte som dagligen förs mellan skolan och hemmet. Kortfattat och tydligt. Ibland har familjer en vänfamilj eller grannar som kan hjälpa med korta meddelanden. Färdigt utarbetade allmänna betygs-/utvärderingsblanketter med en sida på svenska och en motsvarande på barnens modersmål. Där kan t.ex. finnas färdiga fält för provresultat och förklaring av betygsskalan, på andra ställen kan man kryssa i om processen framskridit tillfredsställande eller om det finns orsak att träffas för att diskutera mer noggrant med hjälp av tolk, t.ex. gällande vissa skolämnen, läxläsning, frånvaro eller annat. Där behöver alltid finnas skrivet att vårdnadshavarna inte behöver tveka att ta kontakt med skolan om de undrar något. 3

4 Ett lappsystem med olika färgkoder som förstås först måste redogöras för t.ex. genom översättningshjälp. På detta sätt vet föräldrarna t.ex. att en röd lapp innebär något viktigt eller brådskande, en gul lapp gäller elevens läxor, o.s.v. Ibland fungerar det att rita bilder eller tydliga symboler, t.ex. skriv datum, rita bild av klocka och figurer som föreställer barn i buss samt smörgås, dricka och en sedel på 5 euro för att illustrera en bussutfärd. Fundera om något liknande går att ordna med hjälp av rutiner i form av färdigt utarbetade mallar per e-post t.ex. en gång per vecka ifall det inte fungerar att eleverna för lappar mellan hem och skola? För vissa vårdnadshavare är det ovanligt att så mycket informationsöverföring hänger på skriftlig kommunikation: går det att lösa så att mer sker muntligt? Föräldramöten, utvecklingssamtal och andra träffar är viktiga, inte bara för att tillsammans diskutera barnens skolgång utan också för att lära känna de föräldrar som man under flera års tid ska samarbeta med kring denna gemensamma uppgift. Här har vårdnadshavare naturligtvis olika förväntningar på dessa möten: för en del är det viktigt att få uttrycka frågor och önskemål, andra ser skolan som uteslutande lärarens ansvarsområde och deltar inte aktivt. Vissa vill delta, men vågar inte p.g.a. språket. Läraren kan vara lyhörd för dessa skillnader och försöka ta reda på föräldrarnas hållning, men i vilket fall som helst måste läraren tydligt kommunicera vad som förväntas av föräldrar till skolbarn i det finländska skolsystemet och på den lokala skolan. Detta gäller t.ex. frågor av typen att vårdnadshavare förväntas meddela om barn är sjuka eller annars behöver vara frånvarande från skolan, de bör skapa tid och utrymme för barns läxläsning samt delta i föräldramöten och utvecklingssamtal. Men man bör hela tiden minnas att ge föräldrarna med annat modersmål tillräckligt med tid innan diskussionen går vidare: många önskar kanske mer betänketid och vill att läraren aktivt inbjuder till deltagande i samtalet. Det kan vara skäl att bygga upp två typer av träffar: de mer formella (där det alltid måste finnas utrymme för föräldrarnas frågor och funderingar), och de mer informella som kan bidra till att skapa en gemensamhetskänsla. De informella träffarna kan om de blir lyckade hjälpa till att skapa de nätverk som många nyanlända familjer saknar, vilket i sin tur kan påverka både vårdnadshavares och elevers möjligheter att i informell språkanvändning använda och utveckla sin svenska. De mer informella träffarna kan med fördel vara uppbyggda kring aktiviteter som samtidigt gör föräldrarna bekanta med elevernas skolgång, t.ex. att man använder sig av skolans musikutrymmen eller huslig ekonomiutrymmen. Ett annat förslag är att lärare, föräldrar och barn tillsammans i barnens klassrum tillverkar enkla hjälpmedel som eleverna kan 4

5 använda i undervisningen (t.ex. tvåspråkiga ordkort för att kunna benämna vanliga klassrumsaktiviteter, tvåspråkiga skyltar av typen skolans ordningsregler och mer eller mindre permanenta meddelanden till anslagstavlor). Man kan också överväga att ibland ordna särskilda träffar för olika föräldragrupper för att ge dem mer utrymme för sina specifika frågor. Då kan också föräldrar med begränsade eller inga kunskaper i skolspråket delta på mer jämbördiga villkor än då de kommer på gemensamma möten med samtliga föräldrar i klassen. Förutom allmänna saker som är viktiga att diskutera kan sådana träffar fokusera på något ämne som t.ex. Hur jag som förälder kan hjälpa mitt barn att lyckas i skolan. Speciellt lyckat kan detta bli om andra föräldrar med invandrarbakgrund som bott i landet en längre tid kan dela med sig av sina erfarenheter, tillsammans med läraren som ger skolans synvinkel på frågan. Om man önskar fokusera mer systematiskt på dylika träffar har Väestöliitto material (Alitolppa-Niitamo & Sirkiä, 2007, på finska) för bildandet av stödgrupper, men delar av materialet kan också användas som utgångspunkt för diskussioner just på föräldramöten och andra träffar (se på webbadress emmille/ryhma_kouluikaisten_lasten_vanhe/). För små orter och skolor som det oftast är fråga om i Svenskfinland vore det skäl att fundera på hur olika Internetresurser ytterligare kunde utvecklas så de skulle vara användbara för hela regionen. Detta kunde gälla studievägledning på olika språk, materialbank och länkar till annat undervisningsmaterial för elevernas modersmålsundervisning, ämnesundervisning på olika modersmål för att stöda ämnesutvecklingen speciellt för nyanlända äldre elever samt material för svenska som andraspråk och språkstödande ämnesundervisning på svenska. Ett bra exempel på en dylik resurs som vi också kan ha en del nytta av är svenska Skolverkets hemsidor Tema Modersmål (se på nätadress med länkar till webbplatser på bl.a. bosniska, vietnamesiska och ryska. Mer specifik för våra förhållanden är den kortfattade broschyr om det finländska skolsystemet med information om bl.a. läsårsindelning, ämnen och vitsord som man kan printa ut på nio olika språk, bl.a. ryska, bosniska, vietnamesiska och somaliska, på nätadressen För nyanlända familjer skulle det dessutom vara till stor nytta med information om den enskilda kommunen och lokala skolförhållanden (gärna visuellt med hjälp av videoinspelningar) samt kontaktuppgifter till kommunens personal och vad de kan hjälpa till med. Dylika tjänster kan sedan utnyttjas när som helst och var som helst bara familjen har tillgång till dator, och det mesta kan förstås finnas som pappersversion. Läraren kan också med hjälp av dylikt Internet- 5

6 material lättare söka fram relevant information som första hjälp om ingen tolk finns tillgänglig på skolan. Till sist - Hur fungerar samarbetet inom skolan, finns det ett fungerande nätverk av pedagoger som stöder varandra i arbetet? Och hur stöds lärarkåren från arbetsgivarens och fackets sida? Goda pedagoger är centrala när det gäller att planera och leda arbetet med att genom fungerande föräldrakontakter stöda barns utveckling och lärande. De bör därför få stöd och resurser för detta viktiga arbete. Bland skriftliga referenser: Alitolppa-Niitamo, A. & Sirkiä, J. (2007). Monikulttuuriset vertaisryhmät. Ohjaajan opas. Ryhmämalli kouluikäisten lasten vanhemmille. Väestöliiton Kotipuu. Benckert, S., Håland, P. & Wallin, K. (2008) (red). Flerspråkighet i förskolan - ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Calderón, M. E. & Minaya-Rowe, L. (2003). Designing and implementing twoway bilingual programs. A step-by step guide for administrators, teachers and parents. Thousand Oaks, CA: Corwin Press. Castro, S. & Johansson, B. (2007). Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Examensarbete på lärarprogrammet, Högskolan i Halmstad. Coelho, E. (1998). Teaching and Learning in Multicultural Schools. Clevedon: Multilingual Matters. EDU.fi:s finskspråkiga nätsidor: Robertson, K. (2007). Tips for successful parent-teacher conferences with bilingual families. Nerladdat den från där också andra intressanta tips kan hittas, t.ex. Robertson, K. (2007). How to Get Parents Involved: Bilingual Family Night. 6

7 7

8 Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Forskningsprojektet FLIS är ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi. Till forskningsgruppen hör docent Fritjof Sahlström (forskningsledare), Helsinki Collegium for Advanced Studies, Helsingfors universitet, FD Lotta (Liselott) Forsman, FD Michaela Pörn, PeD Anna Slotte-Lüttge och Fredrik Rusk (forskningsassistent), Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Syftet med projektet FLIS är att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan. Det empiriska materialet består av videoinspelningar från barns och ungas vardagsliv i olika kontexter i skolan och utanför skolan. Inspelningar görs i klassrum, under raster, i matsalen, hemma, på eftis och under fritiden. Under analysen riktas fokus mot följande områden: a) lärande och socialisation, d.v.s. att studera hur, vad, när, var, med vem, och med vilka resurser barn lär sig; b) identitet, d.v.s. att studera hur, vad, när, var, med vem barns språkliga och kulturella identitet konstrueras, och med vilka resurser detta sker; c) att studera förhållandet mellan de olika kontexterna i och utanför skolan, med fokus på lärande och identitet. Flisfabriken är ett utvecklingsprojekt inom forskningsprogrammet FLIS, finansierat av Svenska kulturfonden. Flisfabriken arbetar med att skapa förutsättningar för och konkret stöd åt lärare, pedagoger och föräldrar för att på ett medvetet sätt arbeta med frågor om flerspråkighet, lärande och identitet. Detta dokument finns också tillgängligt på projektets hemsidor, se och 8

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman,

Anna Slotte-Lüttge. Katarina Rejman, Anna Slotte-Lüttge akademilektor i modersmålets didaktik, Åbo Akademi Katarina Rejman, undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen www.skolsprak.fi Anna Slotte-Lüttge & Katarina Rejman www.skolsprak.fi 1 Skolspråk

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse

Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Modersmål, Unikum och måluppfyllelse Gabriella Skörvald, Rumänska Gabriella.skorvald@kungsbacka.se Mariska Ruttink, Nederländska Mariska.ruttink@kungsbacka.se Modersmål i Kungsbacka tillhör Specialpedagogiskt

Läs mer

Arbetsplan för nyanlända elever

Arbetsplan för nyanlända elever Förskola & Skola Arbetsplan för nyanlända elever Om vissa skolor i Nacka kommun fick profilera sig på olika språk, kunde en nyanländ elev placeras på en skola som valt att profilera sig på elevens modersmål.

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Mål med språksamtalet

Mål med språksamtalet Mål med språksamtalet Optimera flerspråkiga barns möjlighet till en god språkutveckling såväl i första som i andraspråket i förskolan och tillsammans med föräldrarna. Samtalet ska utmynna i en språkplan

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Datainsamling och inledande datahantering, FLIS-projektet våren 2008 en kort beskrivande översikt för i första hand intern användning

Datainsamling och inledande datahantering, FLIS-projektet våren 2008 en kort beskrivande översikt för i första hand intern användning Datainsamling och inledande datahantering, FLIS-projektet våren 2008 en kort beskrivande översikt för i första hand intern användning FLIS-rapport 1:2008 Ida Hummelstedt, Fritjof Sahlström, Lotta Forsman,

Läs mer

Har ni CODA i er verksamhet?

Har ni CODA i er verksamhet? Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Välkommen till skolan!

Välkommen till skolan! Till dig som är vårdnadshavare Välkommen till skolan! Ditt barn ska börja i förskoleklassen eller grundskolan. Här får du veta mer om hur skolan i Sverige fungerar. Ju mer du vet, desto mer kan du påverka

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016

Till Föräldraforum på respektive skola. Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016 Till Föräldraforum på respektive skola Synpunkter lämnas till respektive verksamhetschef senast 7/4 2016 Föräldraråd Iden om förväntandokument kom upp på centralt föräldraråd dec 2015. Förslag presenterades

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9

Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Främja närvaro och åtgärda frånvaro på Kronan F-9 Skolplikten motsvaras av rätten till utbildning. Vårdnadshavare är skyldiga att se till att barnet fullföljer sin skolgång och skolan har ansvar för att

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På

Läs mer

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN Ht 2016 Språkutvecklande plan Fagersjö-Magelungsskolan Bakgrund: Skolan skall sträva efter att varje elev: Utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår

Läs mer

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar

Läs mer

FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE

FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE 2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE Luleå kommun 2016-2017 FRÅN BARNVAGN TILL MOPPE HANDLINGSPLAN FÖR ÖVERLÄMNANDE OCH MOTTAGANDE INOM HEM - FÖRSKOLA - SKOLA Bakgrund Mål Syfte Förskolan är det första steget

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en

Läs mer

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1 Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna

Läs mer

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck

På tandemtur i klasstandem. Michaela Pörn & Linn Nybäck På tandemtur i klasstandem Michaela Pörn & Linn Nybäck www.klasstandem.com 1 Projektet Klasstandem Samarbetspartner: Åbo Akademi & Vasa universitet Plats: Vasa gymnasium &Vaasan lyseon lukio Målsättning:

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar 1 (12) Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn och ungdomar Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång.

Läs mer

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet

Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande. Fastställt vid Föräldrarådet Gemensamt dokument för att använda i verksamheten inom Förvaltning för Livslångt Lärande Fastställt vid Föräldrarådet 2016 04 13 Förväntansdokument Syftet är att bli tydligare i dialogen förskola / skola

Läs mer

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor

ELEVERS. Skolintroduktion. på sent anlända. villkor Skolintroduktion på sent anlända ELEVERS villkor R e s u r s e n h e t e n f ö r I n t r o d u k t i o n a v n y a n l ä n d a B a r n, R I B, G ö t e b o r g s S t a d Skolintroduktion på sent anlända

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska 1(8) Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska Vi kan inte låta eleverna vänta tills de lärt sig ett andraspråk innan de kan lära sig allt annat. De lär sig saker medan de

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Ängen, Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar

Läs mer

Pernilla Svensson, Lunds skolors ITK-team

Pernilla Svensson, Lunds skolors ITK-team Pernilla Svensson, Lunds skolors ITK-team Skolkontakten Samlat IT-stöd för vårdnadshavares kontakter med grundskolan Hur vill man som förälder att kontakterna med grundskolan ska fungera? Vill man ha information

Läs mer

För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen. Den svenska skolan för nyanlända

För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen. Den svenska skolan för nyanlända För ditt barn 1 6 år Förskolan och förskoleklassen Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär-

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Språk- och kunskapsutveckling

Språk- och kunskapsutveckling Sammanfattning Rapport 2010:16 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska Skolinspektionens rapport 2010:16 Diarienummer 40-2009:1849 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan Läsåret 2013/14 Strandvägsskolan Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Verksamhetsformer Vänverksamhet Finska och svenska språkklubbar Läxhjälpen Internationella klubben Lägerverksamhet Boendehjälp Verksamhet i flyktingförläggningar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Literacy tillsammans med empatidockor

Literacy tillsammans med empatidockor Literacy tillsammans med empatidockor Vilka elever kommer till vår skola? Skolverkets projekt med avseende på språk, lärande och identitet i svenskundervisning Övergripande syfte ge lärarna kunskap, möjligheter

Läs mer

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren: Barnets rättigheter Till läraren: FN:s Konvention om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling år 1989 och har ratificerats av 193 länder. Grunderna för konventionen ligger i en önskan om att

Läs mer

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN

SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN SKOLAN ÄR TILL FÖR DIG EN BROSCHYR OM DE NYA LÄROPLANERNA & DEN NYA SKOLLAGEN Sammanfattat av Annie Alström, klass 9EA, Västerskolan, 2011 I den här broschyren kan du som elev på grundskolan, specialskolan,

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan Flerspråkscentrum Team Introduktion Team Modersmål Övergripande mål Luleå kommun säkerställer den röda tråden så att barn och elever med annat modersmål/minoritetsspråk,

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk Förskoleklass en trygg skolvärld Det år ditt barn fyller sex är det dags att välja plats i förskoleklass. De flesta föräldrar låter sitt barn gå i förskoleklass eftersom det ger en mjuk och trygg övergång

Läs mer

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO

DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Bilaga 1 DOKUMENTATION VID OANMÄLD FRÅNVARO Elev: Klass: 1:a frånvarotillfället - information till vårdnadshavare Datum och ämnen för oanmäld frånvaro: Datum för kontakt med vårdnadshavare: Viktigt att

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

Allergier Vi har en nöt och mandelfri skola så ingenting som innehåller mandel, sesamfrö eller nötter får medtas eller bjudas på.

Allergier Vi har en nöt och mandelfri skola så ingenting som innehåller mandel, sesamfrö eller nötter får medtas eller bjudas på. Diö skola Diö skola Skolan är en F-6 skola och under läsåret 2015-2016 går det ca 140 elever på skolan. Skolan är uppdelad i arbetslag F-3, 4-6 och fritidshem. Vi tar emot elever från Liatorps skola från

Läs mer

Modersmålsstöd i Kungsholmens kommunala förskolor

Modersmålsstöd i Kungsholmens kommunala förskolor KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (10) 2009-04-24 Handläggare: Lars Neveling Telefon: 08-508 084 48 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2009-05-14 Modersmålsstöd

Läs mer

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN!

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! BARN OCH UTBILDNIGSFÖRVALTNINGEN BJÖRKTJÄRA FÖRSKOLA 2015-2016 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! Det här med att börja i förskolan är naturligtvis en stor förändring i ert liv både för barn och vårdnadshavare.

Läs mer

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår

Läs mer

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan

Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Mottagning av nyanlända barn i grundskolan Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län. Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända flyktingbarn

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer