Datainsamling och inledande datahantering, FLIS-projektet våren 2008 en kort beskrivande översikt för i första hand intern användning

Transkript

1 Datainsamling och inledande datahantering, FLIS-projektet våren 2008 en kort beskrivande översikt för i första hand intern användning FLIS-rapport 1:2008 Ida Hummelstedt, Fritjof Sahlström, Lotta Forsman, Michaela Pörn och Anna Slotte-Lüttge Syftet med forskningsprojektet FLIS, Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan, är att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan. Intresset för flerspråkighet skall ses mot bakgrund av att en allt större del av barnen i de svenska grundskolorna i Finland har en flerspråkig bakgrund. Denna rapport beskriver i korthet det fältarbete som utförts inom FLIS under våren 2008 samt tillvägagångssätt för den första hanteringen av materialet. Ambitionen är inte att presentera en fullskaligt genomförd forskningstext, utan att tidigt skriva en kort text om hur vi gjort, så att vi och andra senare, om behov finns, kommer ihåg det. Urval och tillstånd Inom FLIS-projektet förberedde och genomförde vi 1 under våren 2008 en datainsamling i form av videoinspelningar i en finlandssvensk 1-6 skola i södra Finland. Vi valde en skola som representerar den flerspråkiga miljö vi strävar efter att undersöka. Av de elever som finns med i våra inspelningar och vi fått in tillstånd av kommer 49 av 66 (74 %) från ett tvåspråkigt hem. Av dem kommer 8 elever (12%) från tvåspråkiga hem med en annan språkkombination än svenska och finska. Fem av de 66 (8%) tillfrågade eleverna kommer från ett hem med fler än två språk. Uppgifterna om hurdan språklig hemmiljö eleverna kommer från har uppgetts av föräldrarna i samband med att vi fått tillstånd för inspelningarna (se bilaga 2-5). Vi kontaktade skolans rektor som tog emot oss för att diskutera inspelningsidén med henne och några lärare. Vi fick deras godkännande för att spela in elever i deras skola. Sedan kontaktade vi stadens utbildningsverk och fick deras tillstånd för filminspelningen. Vi har tidigare spelat in barn med svenska som förstaspråk och finska och engelska som andrarespektive tredjespråk. Därför ville vi nu undersöka elever med en flerspråkig bakgrund där svenska utgör ett andraspråk. Skolans rektor hjälpte oss att hitta sådana elever vars familjer vi kunde kontakta. Inom projektet undersöker vi hur flerspråkiga barn lär sig och bildar sin identitet i interaktion med andra. För att fånga in hur ett flerspråkigt barns vardag ser ut står ett barn i fokus vid inspelningen, dvs. inspelningarna är inriktade på barn och deras aktiviteter, till skillnad från en betydande del av undervisningsorienterade inspelningar där läraren står i fokus (se Sahlström, 2008; Heikkilä & Sahlström, 2003). Med tanke på de arrangemang som krävs inför en videoinspelning ville vi spela in två elever parallellt de dagar vi skulle vara i skolan. Vi tillfrågade de två familjer vars barn rektorn rekommenderat genom att skicka ett inledande brev (bilaga 1a) cirka fem veckor före inspelningen och sedan kontakta dem per telefon några 1 När beteckningen vi används innebär det att någon eller några i projektet genomfört det som omtalas enligt projektets gemensamma beslut, inte nödvändigtvis att alla projektmedlemmar deltagit i genomförandet.

2 FLIS-rapport 1:2008 dagar senare. Båda tackade ja till att deras barn skulle filmas i skolan av oss och hemma av dem själva. Nästa steg var att ansöka om tillstånd hos lärare och föräldrar vars elever och barn skulle beröras av inspelningen. Elevernas klasslärare och eftispersonal kontaktades per telefon och fick enligt överenskommelse infobrev och tillståndsblanketter (bilaga 2-5) att dela ut i klasserna och eftis där barnen vi skulle undersöka gick. Det ena barnet gick i förskolan och det andra i första klass. Båda gick i eftis efter skoldagens slut. Eftersom förskolans eftis hör till socialverket, kontaktade vi deras eftiskoordinator för att få inspelningstillstånd även för den delen av eftisverksamheten. De barn som kom i kontakt med de inspelade barnen var förutom deras egna klasskamrater resten av förskoleeleverna, alla ettor och tvåor som gick i eftis, samt vissa utpekade vänelever. Enligt de uppgifter lärarna gav oss gjorde vi listor på hur många tillstånd vi skulle få in av respektive grupp. Vi gjorde skilda tillståndsblanketter och tillhörande brev för varje målgrupp: föräldrar till klasskamrater (bilaga 2), föräldrar till eftisoch vänelever (bilaga 3), klasslärare (bilaga 4) och övriga berörda lärare (bilaga 5). På blanketterna angav de i hurdan mån vi skulle få använda oss av inspelat material där barnen eller lärarna förekommer. Alternativen var för undervisnings- och forskningssammanhang, endast inom projektgruppen eller inte alls. Vi frågade också vilka språk som fanns i barnets hemmiljö för att senare vid behov kunna använda uppgifterna i våra analyser. Vi delade upp vilka lärare som skulle samla in vilka tillstånd och skickade med svarskuvert enligt det. Alla brev skickades på en gång, med ett följebrev (bilaga 6) med anvisningar om vilken bunt vem av lärarna ansvarade för. Lärarna skickade tillstånden till oss en till två veckor innan inspelningarna, vilket gav oss möjlighet att gå igenom dem på förhand. Om tillstånd saknades enligt de antal lärarna uppgett från början, talade vi med läraren i fråga per telefon, så vi visste vilka vi skulle få in då vi kom till skolan. Något som gör det svårare att som forskare kontrollera vilka som inte lämnat inte tillståndsblanketter är lärarnas skyldighet att bevara elevernas anonymitet och därmed inte ge ut deras namn. För att kontrollera vilka namn som saknades kunde vi från vår sida ha gjort en lista på alla vars tillstånd vi fått in redan innan vi inledde inspelningarna, och kontrollerat denna med lärarna. Detta fördröjdes tyvärr av att en del tillstånd kom fram så sent. Vi utgick därför från lärarnas ord på antal tillstånd vi skulle få in, inte från en lista med namn. Av de 66 tillståndsblanketter vi fick in av elevernas föräldrar svarade 56 att materialet får användas i forsknings- och undervisningssammanhang, nio endast inom projektet och en inte alls. Av de sex lärarblanketter vi fick in var det från början endast en som svarade att materialet får användas utanför projektet, resten svarade endast inom projektet. En ur personalen ändrade sig sista dagen vi var där då hon bättre förstod projektets motiv. Det exemplifierar hur viktigt det är att alla inblandade känner sig väl informerade och inser syftet med en inspelning innan den genomförs. Det kunde också ha varit skäl att noggrannare förklara för personalen vad i forsknings- och undervisningssammanhang kan innebära. Då skulle kanske en del ha förhållit sig mindre avvaktande till att synas på material som visas utanför projektgruppen. Eftersom en videoinspelning indirekt berör alla som vistas i skolan de dagar den pågår, skickade vi via rektorn ut ett kortare infobrev (bilaga 7) om forskningsprojektet och de praktiska arrangemangen till all personal och alla föräldrar till elever i skolan. Förutom informationen inbjöd vi dem till ett infotillfälle och bad dem kontakta oss vid frågor. Uppslutningen var liten. En möjlig anledning till detta är att föräldrarna inte hade frågor eller 2

3 FLIS-rapport 1:2008 funderingar som var av så pass stor betydelse att de hade motiverat besök på ett föräldramöte sent på vårterminen. I samband med infotillfället förberedde vi lärarna på de praktiska arrangemangen och besvarade deras frågor om hur deras undervisning skulle påverkas. Vi poängterade att de skulle agera precis som vanligt och berättade hur vi som filmare skulle fungera under dagen. Vi klargjorde också att projektet inte utvärderar deras eller barnens arbete. Det märktes att de lärare som deltog i infotillfället förhöll sig klart lugnare till inspelningarna efter att de träffat oss, hört mera om projektet och om vilken inverkan vår närvaro kunde få på deras undervisning. Det är således mycket viktigt att vid sådana tillfällen som forskare visa att man tänkt igenom alla praktiska detaljer så lärarna inte upplever att inspelningarna innebär något extra att hålla reda på, eller kräver någon extra arbetsinsats från deras sida. Tekniska förberedelser Inför inspelningarna lånade vi utrustning av de universitet projektet hör till. Vi lånade två dvkameror för inspelningarna i skolan, och två hd-kameror för hemmainspelningarna 2. Dvkamerorna fungerar med 60 minuters kassetter, medan hd-kamerorna lagrar allt direkt på en hårdskiva och därmed underlättade användningen för föräldrarna. Vi lånade även fyra stativ, varav familjerna fick var sitt. För skolinspelningarna lånade vi också två bärbara mikrofoner (myggor), en för varje elev. Mikrofonens sändare fästes på eleven och mottagaren på kameran. På så sätt kunde vi fånga upp ljudet precis där eleven rörde sig istället för ljudet närmast kameran, vilket är resultatet då man använder kamerans inbyggda mikrofon. Vi skaffade dubbla batterier för kamerorna för att kunna filma 8-9 timmar per dag och laddade dem under natten. För mikrofonen skaffade vi bytesbatterier för varje dag. För att direkt hålla ordning på dv-kassetternas innehåll gjorde vi upp ett märkningssystem som angav personens första initial, plats (S = skola, H = hem), ddmmåå och bandnr under dagen (ex. LS ). Vi märkte kassetterna på förhand för att smidigt kunna byta kassett under dagens lopp. Möte med familjerna Inspelningarna genomfördes i skolan och på eftis under fyra vardagar med ett veckoslut i mitten. Vi träffade de utvalda eleverna och deras familjer kvällen innan vi började filma. Då överräckte vi kameran och stativet de skulle använda då de filmade hemma hos sig. Samtidigt berättade vi noggrannare om syftet med projektet och betonade att vi var intresserade av på vilket sätt språk och lärande ingår i flerspråkiga familjers vardag, inte av att avslöja något om deras privatliv. Familjerna hade möjlighet att ställa frågor och berätta i vilka sammanhang de godkände att materialet används. Familjerna skrev också på ett kontrakt (bilaga 9) där de godkände filminspelningarna. För att utföra inspelningarna fick de ett arvode på 300. Med en av familjerna förde vi en närmare diskussion om deras uppfattning av att filma i sitt eget hem. De jämförde det med att skriva dagbok och ville därför inte att hemma-materialet visas utanför projektgruppen, trots att de inte ansåg sig ha något att skämmas för. Som en konsekvens av detta används hemma-materialet endast för analyser i projektet. Under diskussionen med den andra familjen märkte vi att de gärna berättade om hur de förhöll sig till språkinlärning. De verkade mer förberedda på att delta i en dokumentär där deras satsning på språk visas upp, än en inspelning av alla vardagliga företeelser. Utmaningen för oss blev i det fallet att få dem att förhålla sig naturligt till filmandet. Vi fick betona att de inte skulle anstränga sig något mer än vanligt utan bara filma allt. 2 För närmare beskrivning av den tekniska utrustningen, se bilaga 8. 3

4 FLIS-rapport 1:2008 Det var svårt att i förväg förbereda sig närmare på familjernas bemötande. Det handlade mest om att ge sig tid att berätta om projektet och sedan lyssna på familjernas uppfattning och besvara alla frågor som uppkom. Pratstunden med båda barnens föräldrar var viktig för att få deras förtroende för projektet och få dem att känna sig säkra inför inspelningen. Det var också väsentligt för oss som skulle följa barnen hela dagen att ha träffat dem på förhand och inte komma in som en främling samma stund som filmandet började. Önskvärt skulle givetvis vara att alla i projektgruppen kunde bekanta sig med fokusbarnen på förhand. Men i ett stort projekt är det inte realistiskt att, som i vårt fall, fem personer kommer in till en obekant undersökningsfamilj samtidigt. Inspelningar hemma hos eleven I efterhand kan konstateras att det är skäl att för familjerna tydligare poängtera hur viktig språkets roll är vid inspelningen. En del sekvenser har familjerna filmat på så långt avstånd att det är omöjligt att uppfatta tal och därmed svårt att analysera vad som sker med tanke på språk och lärande. Det kan också löna sig att ännu starkare betona att de skall försöka att inte låtsas om kameran och inte göra sig till eller visa upp vissa sidor eller kunskaper mer än vanligt. I vårt material lyser det i början igenom en viss vilja att visa upp sina kunskaper hos båda familjerna. Utgående från inspelningarna kan man ändå se att medvetenheten om kamerans närvaro minskar under tiden filmandet fortgår och diskussionerna normaliseras, särskilt mellan barnen i familjen. Ur det här perspektivet är det värt att reflektera över hur lång tid familjerna skall spela in. Det är viktigt att spela in så sammanhängande tid som möjligt, vilket gör att inspelningsperioden blir intensiv. Ur den synpunkten är en längre tid än en vecka inte bra. Ett alternativ, som genom något av ett sammanträffande användes i en tidigare inspelningsomgång (se Sahlström, Pörn & Slotte-Lüttge, 2008) var att återkomma till samma familj någon månad senare. Då blev tiden familjen behövde för att vänja sig vid kameran avsevärt mycket kortare. Inspelningar i skola och på eftis Två ur projektgruppen, en per barn, var på plats på morgonen då de inspelade barnen kom till skolan. Vi fäste sändaren på barnet direkt då hon dök upp i tamburen och började filma. Vårt mål var att fånga upp alla aktiviteter ett flerspråkigt barn deltar i under en dag. Vi följde barnet på nära avstånd i alla aktiviteter utom toalettbesök: undervisning, lek, raster, mattillfällen, på- och avklädning. Många intressanta samtal barn emellan pågick ofta stunderna mellan det som uppfattas som huvudinslag under dagen, vilket motiverar vårt val att filma barnets vardag i sin helhet. Vi försökte alltid placera oss så att vi inte störde eller drog åt oss uppmärksamhet från det som pågick. Då barnet rörde sig följde vi efter med handhållen kamera, och vid stilla aktiviteter ställde vi kameran på stativ. Då barnet lekte fartfyllda lekar med mycket spring ställde vi kameran på stativ och kunde på så sätt följa med någorlunda stadigt trots avståndet. Ljudet fångades upp tack vare mikrofonen. Bildkvaliteten varierar enligt situation. De skakigaste bitarna är filmade då eleven förflyttar sig från en plats till en annan i snabb takt eller i stor grupp. Svårast att hänga med var då eleverna sprang mycket runt byggnader så de kom in och ut ur bilden snabbare än vi hann komma efter med kameran. Det finns därför bitar där barnet inte syns men ljudet hörs. Det var inte alltid möjligt att filma eleven framifrån trots att det är att föredra för att få med blickar och gester som kombinerat med talet utgör interaktionen (Heath & Hindmarsh i May, 2002, ). Genom att ha ett nära fokus på eleven har vi fångat den 4

5 FLIS-rapport 1:2008 aktuella elevens interaktion med andra i samma aktivitet på ett tillfredsställande sätt. Fokuset på en elevs närmaste omgivning innebär ändå att en del intryck och samspel med personer längre bort inte kommer med på bild, trots att de är en del av elevens upplevda verklighet. Ljudet av dessa händelser kan ändå ha fångats upp. När man kommer in som främmande observatör i en skola är det omöjligt att vara helt osynlig och inte skapa reaktioner. De andra eleverna i skolan var de första dagarna väldigt intresserade av kameran, orsaken till inspelningen och urvalet av elever. Eleverna som filmas blir tydligt utpekade genom inspelningsarbetet och vi var tvungna att betona för de andra att eleverna var slumpmässigt utvalda på grund av sin flerspråkighet. Vi tog en passiv roll med fokus på filmandet för att få eleverna att återgå till en normal skolvardag och inte uppfatta oss som ny personal eller kompisar (jfr Ivarsson, 2003). Många elever ville själva vara med i bild och tala med oss, vilket gjorde oss tvungna att ignorera uppmärksamheten de gav oss och svara så kort som möjligt på deras frågor. De filmade eleverna fick stå ut med många frågor om filmandet av de andra eleverna, men trots att de tröttnade på uppmärksamheten var det ingen av dem som stördes av eller antydde missnöje med själva filmandet. Hos de filmade barnen märkte vi två tendenser gällande hur de reagerade på kameran: de använde den och mikrofonen för att visa upp sig, och de talade om den med sina kompisar. Förskolebarnet hade lättare att glömma bort den, medan barnet i första klass nästan blev för medveten om filmarens närvaro, vilket märktes på att hon väntade på och öppnade dörren för oss. Förskolebarnet blev av sin bästa vän utnämd till tähti (stjärna), på grund av uppmärksamheten hon tillägnats. Både hon och vännen återkom till titeln flera gånger under veckan och det framkom tydligt att den innebar höjd status för fokusbarnets del. Häggblom, Melander och Sahlström (2003) menar att det vid en videoinspelning kräver etisk reflektion av forskarna då man fäster en mikrofon på barnet, eftersom barnet då inte har möjlighet till några privata samtal alls under dagen. De betonar att barnet måste känna till att allt ljud fångas upp och ha möjlighet att säga nej. Båda barnen vi filmade diskuterade med sina kompisar om det faktum att vi kunde höra allt de sade. De tycktes ändå fort glömma bort det i andra sammanhang så de verkade oberörda och deras tal föreföll naturligt. I förskolebarnets fall var det den bästa vännen, i högre grad än hon själv, som påpekade att kameran var där då något hände som barnen uppfattade som konfliktfyllt, hemligt eller pinsamt. Vid flera tillfällen kunde vi också notera att när vi använde hörlurar i kamerans ljudutgång för att kontrollera ljudkvaliteten så noterade de inspelade barnen detta och vände sig direkt till oss i mikrofonen. Det kan ändå vara en fördel att ha på hörlurarna hela tiden så att fokusbarnet vänjer sig vid det och tröttnar på att söka kontakt genom mikrofonen. En annan fördel är att det är lättare att ta distans från de andra nyfikna barnen om man signalerar att man inte hör vad de säger. Fokusbarnet själv slog oftast bort faktumet om kamerans närvaro som oviktigt. Den sista dagen planerade de tillsammans vad de kunde hitta på då vi inte längre var där och följde efter, vilket ändå visar på en viss medvetenhet om begränsningen med att ständigt vara observerad. Under inspelningen fick vi göra avväganden om i vilka situationer man skall sluta filma. Ett av fokusbarnen storgrät efter att hon skadat sig på fotbollsplan, men vi följde ändå med in då hon gick med en av eftisledarna för att kontrollera sin skadade fot. Här kan tänkas att hon inte kände sig bekväm med att bli filmad då hon grät även om hon inte sade något. Incidenten var ganska fort över och hon gick med och lekte igen, så vi pausade inte inspelningen. För att vara säkra på att inte göra intrång på barnets privata sfär kunde vi kanske ha frågat om barnet 5

6 FLIS-rapport 1:2008 godkände att vi fortsatte filma trots att hon grät. Det är svårt att säga om det skulle gjort saken bättre eller bara ytterligare uppmärksammat filmandet. Då det var nödvändigt ingrep den som filmade för att rätta till mikrofonen eller byta batterier. Ibland fick vi använda bälte för att få sändaren att hållas på barnet. Under en gymnastiklektion var mikrofonen ett störningsmoment för ett av barnen eftersom gymnastikkläderna var hala och bältet hölls dåligt. Hon behöll humöret men måste stå över vissa redskapsövningar som resten gjorde, vilket inte är önskvärt då vår strävan är att förändra vardagen så lite som möjligt för barnen. Personalens reaktioner på vår närvaro varierade. En del tog så gott som ingen notis till oss, medan andra till en början upplevde det lite obekvämt med uppspelta elever och en kamera som ser då de skäller ut eleverna. Under den första dagens lopp talade vi med personalen om hur de upplevde situationen och kunde konstatera att den relativt snabbt normaliserades. Vissa ställde frågor som tydde på att de inte kände sig välinformerade. Även om vi skickat infobrev och ordnat ett infotillfälle har dessa möjligheter inte räckt till för de som inte kunnat närvara vid infotillfället. Det skulle ha varit en fördel att ha träffat all inblandad personal på förhand, även om det är svårt att förverkliga. Några lärare blev också intresserade av att veta mera om projektet och skulle antagligen gärna sett att vi haft tid att tala lite mer under dagen än vi kunde när vi var bundna till våra kameror. En möjlighet skulle ha varit att ordna en avslutande diskussion med inblandade lärare där aktuella frågor och åsikter om projektet och genomförandet skulle ha diskuterats. I den här inspelningsomgången försvårades detta av att vi spelade in i slutet av terminen, när tid och intresse för extra aktiviteter sällan är särskilt stort. Vi kom överens med rektorn att återkomma med våra resultat och erbjöd oss att komma och berätta om dem då det blir aktuellt. Rektorn var den som från början till slut var mest intresserad av projektet och vilka möjligheter resultaten kunde erbjuda för skolor som deras med stor andel flerspråkiga elever. Det barn som inte hade tillstånd att delta i projektet försökte vi undvika att filma genom att lämna henne utanför bild då hon befann sig i närheten av eleven vi filmade. Under korta perioder var detta omöjligt och då fick vi antingen obemärkt stoppa inspelandet för en stund eller utgå från att vi raderar dessa delar i efterskott. Katalogisering av material Det insamlade materialet från våren 2008 består av en skoldel på fyra skoldagar (ca 32h film per barn) och en hemmadel på fem-sex dagar (_h av den ena familjen och _h av den andra). Vi lät överföra kassetterna till.mov-filer och sparade dem på externa hårddiskar. Tiden för överföring till dator motsvarar den inspelade tiden, vilket gjorde att bearbetningen av materialet inte kunde avancera så snabbt som vi hade önskat. Också i detta skede är hdkamerorna att föredra då de inte kräver någon som byter kassett varje timme vid materialöverföringen. 6

7 FLIS-rapport 1:2008 Figur 1. Exempel på registerpost i inspelningsarkivet. För att få en överblick av vad materialet innehåller och vilka sekvenser som med tanke på vårt syfte är av intresse för fortsatt analys, valde vi att sätta tid på en screening av hela materialet. Eftersom projektledare Fritjof Sahlström hade erfarenhet av databasprogrammet FileMaker 7

8 FLIS-rapport 1:2008 Pro 3 för katalogisering av liknande material som vårt, valde vi att använda det för att skapa ett register. Vi funderade ut vilka komponenter vi är intresserade av och som därför behövde framgå i registerposterna. Varje klipp representerades av en post i registret. Där antecknades filmare, barn som finns med på klippet + deras tillståndssituation, platserna det utspelas på, språk som talas, vilka sorters aktiviteter som sker i vilken mån (tal om språk, läsande, skrivande, språkbyte, undervisande, tal om identitet, konflikt och lek) samt beskrivning av händelserna i korthet. Posterna är namngivna enligt kassetternas märkning för skolinspelningarna. För hemmadelen (filmad med hd-kameror) är märkningen gjord enligt barn, plats, ddmmåå - klockslag. Den största fördelen med FileMaker är att det finns möjlighet att söka på olika komponenter i matrisen och hitta de kombinationer man är ute efter, som t.ex. när ett visst barn är med och talar om språk. Layouten är också tydlig och enkel att använda. Användarrättigheterna går att begränsa med lösenord, vilket gör det etiskt säkert att använda programmet. Eftersom kassetterna vi använde rymde 60 minuter inspelat material, representerar de flesta poster om skolinspelningarna klipp av den längden. Vissa är uppdelade på två till fem klipp ifall filmen delats i överföringsskedet. Posterna för hemmadelen representerar klipp på allt från några sekunder till 90 minuter. Det beror på att det som filmats hemma med hd-kamera inte indelats i jämna perioder enligt kassettbyten, utan klipplängden bestäms av när familjen börjat och slutat filma. Det innebär att angivelserna om i vilken mån en aktivitet sker är väldigt grova, eftersom några gånger under en hel timme i absolut tid är mycket mer än motsvarande under fem minuter. Trots relativiteten anser vi att inspelningsarkivet gav den översikt vi behövde och en möjlighet att snabbt hitta de sekvenser som kan vara värda att se närmare på. Vi ansåg inte att exaktare angivelser om aktiviteternas mängd skulle tjäna sitt syfte då det i detta skede var fråga om en första genomgång av allt material. För att snabbare hitta de intressanta händelserna i de längre klippen har vi satt in ungefärliga tidskoder i beskrivningen av händelserna. När denna rapport skrivs har arbetet med att göra analyser och transkriptioner av materialet påbörjats. Till beskrivning av det arbetsskedets praktiska genomförande får vi återkomma senare. Avslutningsvis vill vi igen påminna läsare utanför projektet om att ambitionsnivån på denna version av denna text inte har varit att presentera en fullskaligt genomförd forskningstext. En stor mängd referenser till tidigare och annan pågående forskning saknas, och texten är kortfattat hållen. Skälet till att ändå sätta punkt redan i detta skede är att erfarenheterna av tidigare projekt visar att det är av betydelse att tidigt skriva en kort text om hur man gjort, så att man senare, när behov finns, kommer ihåg det. Referenser Heikkilä, M & Sahlström, F. (2003). Om användning av videoinspelning i fältarbete [On the use of video recordings in fieldwork]. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), Heath, C. & J. Hindmarsh Analysing Interaction: video, ethnography and situated conduct. In T. May, (ed.). Qualitative Research in Action. London: Sage. 3 FileMaker Pro är ett lättarbetat databasprogram för enklare registerhantering där man kan organisera och hålla ordning på information av olika slag. FileMaker Pro finns för både Macintosh- och PC-datorer. 8

9 FLIS-rapport 1:2008 Häggblom, J., Melander, H. & Sahlström, F. (2003). En kort beskrivning av fältarbetet i FISK-projektet [A short description of the fieldwork in the FISK project]. Chapter in H. Pérez Prieto & F. Sahlström (Red.) Från förskola till skola berättelser från ett forskningsprojekt [From pre-school to school tales from a research project], pp Pedagogisk Forskning i Uppsala 149. Ivarsson, Pia-Maria (2003). Barns gemenskap i förskolan (Uppsala Studies in Education 101). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Sahlström, F., Pörn, M. & Slotte-Lüttge, A. (2008) Mitä tarkoittaa speaking English? Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan. Konferensvolymen Svenskan i Finland 10, Nordica, Helsingfors. Sahlström. F. (2008) Från lärare till elever, från undervisning till lärande några utvecklingslinjer i klassrumsforskningen. Vetenskapsrådets rapportserie nr 9:2008. Stockholm: Vetenskapsrådet. Bilagor 1. Inledande brev till familjerna Tillståndsblanketter med tillhörande brev för varje målgrupp. 6. Följebrev med anvisningar till lärarna. 7. Kortare infobrev och inbjudan till infotillfälle. 8. Utrustningsbeskrivning. 9. Kontrakt med familjerna. 9

10 Bilaga 1. Inledande brev till möjliga fokusbarns föräldrar. a t u Fritjof Sahlström, , , Fritjof.Sahlstrom@helsinki.fi m Michaela Pörn, tel , michaela.porn@abo.fi Anna Slotte-Lüttge, tel , anna.slotte-luttge@abo.fi Helsingfors, den 10 mars 2007 Bästa förälder, Detta brev riktar sig till dig som förälder till ett flerspråkigt barn i xxxxxxxxx skola. Vi är ett team av forskare som varit i kontakt med skolans rektor och lärare för att inleda ett forskningssamarbete kring flerspråkighet. Med brevet vill vi kort informera om ett forskningsprojekt. Vi kommer att försöka kontakta er på telefon om några dagar för att närmare diskutera projektet och er möjliga medverkan i det. För medverkan i projektets hemma-inspelningar ersätts deltagande familjer med 300 per familj och inspelningsvecka. Bifogat finns lite information om vad vi jobbar med och vad vi är intresserade av. Vi hoppas det går bra att vi hör av oss mot slutet av veckan! Om ni vill kontakta oss innan det går bra att ringa eller skicka e-post. Fritjof Sahlström nås på Fritjof.Sahlstrom@helsinki.fi, tel , eller Hälsningar, Fritjof Sahlström

11 Bilaga 2. Tillstånd föräldrar till elever i berörd klass. a t Fritjof Sahlström, , , Fritjof.Sahlstrom@helsinki.fi u Michaela Pörn, tel , michaela.porn@abo.fi m Anna Slotte-Lüttge, tel , , anna.slotte-luttge@abo.fi Ida Hummelstedt, , ida.hummelstedt@abo.fi Bästa föräldrar, Vasa, den 19 mars 2008 Detta brev riktar sig till samtliga föräldrar till barn i förskolan och förskolans eftis. Med brevet vill vi informera om en undersökning inom ett aktuellt forskningsprojekt och be om ert tillstånd att göra videoobservationer under skoltid. Undersökningen omfattar video- och ljudinspelningar av två flerspråkiga barns (varav ett i förskolan) språkliga vardag i och utanför skolan. Materialinsamlingen kommer även att ske på eftis och hemma hos barnets familj. Inspelningarna i skolan och på eftis innebär att även andra barn kommer att finnas med i materialet, vilket gör att vi behöver ert tillstånd för att kunna genomföra dem. Tidigare motsvarande undersökningar inom detta projekt har genomförts på annan ort år Forskningsprojektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) är ett postdoktoralt samarbetsprojekt mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi under åren Följande personer ingår i projektgruppen: docent Fritjof Sahlström (forskningsledare), Helsinki Collegium for Advanced Studies, Helsingfors universitet, FD Liselott Forsman, FD Michaela Pörn, PeD Anna Slotte-Lüttge, ped. stud. Ida Hummelstedt och ped. stud. Anna-Lena Wiik, pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Det vetenskapliga syftet är att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan. Intresset för flerspråkighet skall ses mot bakgrund av att en allt större del av barnen i de svenska grundskolorna i Finland har en flerspråkig bakgrund. Vi är alltså intresserade av frågor kring flerspråkiga barns lärande (innefattande språkutveckling) och identitet. Vi närmar oss frågorna genom att studera barns samtal och handlingar i vardagliga situationer. Konkret innebär detta att vi kommer att befinna oss i skolan (lektioner, matsal, raster osv) och på eftis och Två av oss är på plats och filmar de aktuella barnen varje dag (Ida Hummelstedt alla dagar). Vi kommer att använda en handkamera med vilken vi följer den elev som står i fokus för undersökningen. Eleven kommer därtill att ha en mikrofon fäst på sig. Elevernas familjer, klasslärare, övriga lärare, skolans rektor, berörda vänelever, eftispersonalen samt utbildningsverket har informerats om och gett sitt tillstånd till materialinsamlingen. Som all forskning omfattas vårt arbete av de etiska regler som gäller för genomförande av forskning. I huvudsak innebär detta att vi följer fyra övergripande krav: kravet på information till de deltagande, kravet på samtycke av de deltagande, kravet på konfidentialitet, samt ett krav på att uppgifterna nyttjas enbart i forsknings- och undervisningssammanhang. I praktiken innebär dessa krav bland annat att namnet på deltagande barn och vuxna samt skolans namn och ort kommer att fingeras. Alla som är berörda av undersökningen har också rätt att när som helst under arbetets gång ändra sig och avböja fortsatt deltagande. Material som insamlas i ett projekt av det här slaget kan komma att visa sig vara mycket värdefullt för utveckling av forskning och utbildning inom området. För att till fullo kunna utnyttja materialet är det också av stort värde för oss som arbetar i projektet att kunna visa inspelningar i forsknings- och undervisningssammanhang.

12 FLIS-rapport 1:2008 På basis av ovanstående information ber vi er ta ställning till om ert barn kan vara närvarande under inspelningarna, samt om hur materialet som spelas in kan användas. Vi kommer även att ordna ett informationstillfälle för föräldrar och lärare på skolan den kl där vi berättar om projektets syfte och de praktiska arrangemangen. Om ni inte kan närvara men ändå önskar mer information om projektet ber vi er vänligen kontakta oss. Vi önskar att ni diskuterar med ert barn hemma, fyller i och returnerar den bifogade blanketten till klasslärare xxxxxxx senast måndagen den 7 april Med vänliga hälsningar Docent Fritjof Sahlström Helsingfors Universitet 12

13 FLIS-rapport 1:2008 Bilaga 2b. Tillståndsblankett föräldrar berörd klass. a t Fritjof Sahlström, , , Fritjof.Sahlstrom@helsinki.fi u Michaela Pörn, tel , michaela.porn@abo.fi m Anna Slotte-Lüttge, tel , , anna.slotte-luttge@abo.fi Ida Hummelstedt, , ida.hummelstedt@abo.fi Vasa, den 19 mars 2008 TILLSTÅND TILL EN UNDERSÖKNING INOM PROJEKTET FLERSPRÅKIGA BARNS LÄRANDE OCH IDENTITET I OCH UTANFÖR SKOLAN (FLIS) [ ] Ja, jag ger tillstånd till att mitt barn är närvarande då inspelningarna görs. Inspelningarna får användas i projektet samt i forsknings- och undervisningssammanhang. [ ] Ja, jag ger tillstånd till att mitt barn är närvarande då inspelningarna görs Inspelningarna får endast användas i projektet. [ ] Nej, jag ger inte tillstånd till att mitt barn är närvarande då inspelningarna görs. Mitt barns hemmiljö är enspråkig, vilket språk? tvåspråkig, vilka språk? flerspråkig, vilka språk? Mitt barn heter Målsmans underskrift Returnera denna sida till klasslärare xxxxxxxxxxxxxxxx senast måndagen den 7 april

14 Bilaga 3. Tillstånd föräldrar till elever i övriga klasser. a Vasa, den 19 mars 2008 t Bästa föräldrar, u Detta brev riktar sig till samtliga föräldrar till barn som går i xxxxxxxs m eftis. Med brevet vill vi informera om en undersökning inom ett aktuellt forskningsprojekt och be om ert tillstånd att göra videoobservationer under eftermiddagsverksamheten. Undersökningen omfattar video- och ljudinspelningar av två flerspråkiga barns (varav ett går på eftis) språkliga vardag i och utanför skolan. Barnet går i förskolan, men eftersom eftisverksamheten till en del är gemensam med åk 1 och 2 innebär inspelningarna där att även andra barn än förskolans kommer att finnas med i materialet. Därför behöver vi ert tillstånd för att kunna genomföra inspelningarna. Materialinsamlingen kommer även att ske hemma hos barnets familj. Tidigare motsvarande undersökningar inom detta projekt har genomförts på annan ort år Forskningsprojektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) är ett postdoktoralt samarbetsprojekt mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi under åren Följande personer ingår i projektgruppen: docent Fritjof Sahlström (forskningsledare), Helsinki Collegium for Advanced Studies, Helsingfors universitet, FD Liselott Forsman, FD Michaela Pörn, PeD Anna Slotte-Lüttge, ped. stud. Ida Hummelstedt och ped. stud. Anna-Lena Wiik, pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Det vetenskapliga syftet är att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan. Intresset för flerspråkighet skall ses mot bakgrund av att en allt större del av barnen i de svenska grundskolorna i Finland har en flerspråkig bakgrund. Vi är alltså intresserade av frågor kring flerspråkiga barns lärande (innefattande språkutveckling) och identitet. Vi närmar oss frågorna genom att studera barns samtal och handlingar i vardagliga situationer. Konkret innebär detta att vi kommer att befinna oss i skolan (lektioner, matsal, raster osv) och på eftis och Två av oss är på plats och filmar de aktuella barnen varje dag (Ida Hummelstedt alla dagar). Vi kommer att använda en handkamera med vilken vi följer den elev som står i fokus för undersökningen. Eleven kommer därtill att ha en mikrofon fäst på sig. Elevens familj, klasslärare elevernas övriga lärare, skolans rektor, eftispersonalen samt ubildningsverket har informerats om och gett sitt tillstånd till materialinsamlingen. Som all forskning omfattas vårt arbete av de etiska regler som gäller för genomförande av forskning. I huvudsak innebär detta att vi följer fyra övergripande krav: kravet på information till de deltagande, kravet på samtycke av de deltagande, kravet på konfidentialitet, samt ett krav på att uppgifterna nyttjas enbart i forsknings- och undervisningssammanhang. I praktiken innebär dessa krav bland annat att namnet på deltagande barn och vuxna samt skolans namn och ort kommer att fingeras. Alla som är berörda av undersökningen har också rätt att när som helst under arbetets gång ändra sig och avböja fortsatt deltagande. Material som insamlas i ett projekt av det här slaget kan komma att visa sig vara mycket värdefullt för utveckling av forskning och utbildning inom området. För att till fullo kunna utnyttja materialet är det också av stort värde för oss som arbetar i projektet att kunna visa inspelningar i forsknings- och undervisningssammanhang. På basis av ovanstående information ber vi er ta ställning till om ert barn kan vara närvarande under inspelningarna, samt om hur materialet som spelas in kan användas. Vi kommer även att ordna ett informationstillfälle för föräldrar och lärare på skolan den kl där vi berättar om projektets syfte och de praktiska arrangemangen. Om ni inte kan närvara men ändå önskar mer information om projektet ber vi er vänligen kontakta oss.

15 FLIS-rapport 1:2008 Vi önskar att ni diskuterar med ert barn hemma, fyller i och returnerar den bifogade blanketten till eftisledare xxxxxxx senast måndagen den 7 april. Med vänliga hälsningar Docent Fritjof Sahlström Helsingfors Universitet 15

16 FLIS-rapport 1:2008 a Bilaga 3b. Tillståndsblankett föräldrar eftiselever. t u Fritjof Sahlström, , , Fritjof.Sahlstrom@helsinki.fi m Michaela Pörn, tel , michaela.porn@abo.fi Anna Slotte-Lüttge, tel , , anna.slotte-luttge@abo.fi Ida Hummelstedt, , ida.hummelstedt@abo.fi Vasa, den 19 mars 2008 TILLSTÅND TILL EN UNDERSÖKNING INOM PROJEKTET FLERSPRÅKIGA BARNS LÄRANDE OCH IDENTITET I OCH UTANFÖR SKOLAN (FLIS) [ ] Ja, jag ger tillstånd till att mitt barn är närvarande då inspelningarna görs. Inspelningarna får användas i projektet samt i forsknings- och undervisningssammanhang. [ ] Ja, jag ger tillstånd till att mitt barn är närvarande då inspelningarna görs Inspelningarna får endast användas i projektet. [ ] Nej, jag ger inte tillstånd till att mitt barn är närvarande då inspelningarna görs. Mitt barns hemmiljö är enspråkig, vilket språk? tvåspråkig, vilka språk? flerspråkig, vilka språk? Mitt barn heter Målsmans underskrift Returnera denna sida till eftisledare xxxxxxxxxxxxxxxx senast måndagen den 7 april

17 Bilaga 4. Tillstånd klasslärare. a t Bästa lärare, u Vasa, den 19 mars 2008 m Med detta brev vill vi informera om en undersökning inom ett aktuellt forskningsprojekt och be om ert tillstånd att göra videoobservationer under skoltid. Undersökningen omfattar video- och ljudinspelningar av två flerspråkiga barns (varav ett i er klass) språkliga vardag i och utanför skolan. Materialinsamlingen kommer även att ske på eftis och hemma hos barnens familjer. Inspelningarna i skolan innebär att även barnens lärare kommer att finnas med i materialet, vilket gör att vi behöver ert tillstånd för att kunna genomföra dem. Tidigare motsvarande undersökningar inom detta projekt har genomförts på en annan ort år Forskningsprojektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) är ett postdoktoralt samarbetsprojekt mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi under åren Följande personer ingår i projektgruppen: docent Fritjof Sahlström (forskningsledare), Helsinki Collegium for Advanced Studies, Helsingfors universitet, FD Liselott Forsman, FD Michaela Pörn, PeD Anna Slotte-Lüttge, ped. stud. Ida Hummelstedt och ped. stud. Anna-Lena Wiik, pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Det vetenskapliga syftet är att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan. Intresset för flerspråkighet skall ses mot bakgrund av att en allt större del av barnen i de svenska grundskolorna i Finland har en flerspråkig bakgrund. Vi är alltså intresserade av frågor kring flerspråkiga barns lärande (innefattande språkutveckling) och identitet. Vi närmar oss frågorna genom att studera barns samtal och handlingar i vardagliga situationer. Konkret innebär detta att vi kommer att befinna oss i skolan och på eftis samt Två av oss är på plats och filmar de aktuella barnen varje dag (Ida Hummelstedt alla dagar). Vi kommer att använda en handkamera med vilken vi följer den elev som står i fokus för undersökningen. Eleven kommer därtill att ha en mikrofon fäst på sig. Som all forskning omfattas vårt arbete av de etiska regler som gäller för genomförande av forskning. I huvudsak innebär detta att vi följer fyra övergripande krav: kravet på information till de deltagande, kravet på samtycke av de deltagande, kravet på konfidentialitet, samt ett krav på att uppgifterna nyttjas enbart i forsknings- och undervisningssammanhang. I praktiken innebär dessa krav bland annat att namnet på deltagande barn och vuxna samt skolans namn och ort kommer att fingeras. Alla som är berörda av undersökningen har också rätt att när som helst under arbetets gång ändra sig och avböja fortsatt deltagande. Material som insamlas i ett projekt av det här slaget kan komma att visa sig vara mycket värdefullt för utveckling av forskning och utbildning inom området. För att till fullo kunna utnyttja materialet är det också av stort värde för oss som arbetar i projektet att kunna visa inspelningar i forsknings- och undervisningssammanhang. Föräldrar till samtliga barn i 1B har informerats. Vi kommer även att ordna ett informationstillfälle för föräldrar och lärare på skolan den kl där vi berättar om projektets syfte och de praktiska arrangemangen. Docent Fritjof Sahlström Helsingfors Universitet

18 Tillstånd till en undersökning inom projektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) [ ] Ja, jag ger tillstånd till att inspelningar görs under mina lektioner. Inspelningarna får användas i projektet samt i forsknings- och undervisningssammanhang. [ ] Ja, jag ger tillstånd till att inspelningar görs under mina lektioner. Inspelningarna får endast användas i projektet. [ ] Nej, jag ger inte tillstånd till att inspelningar görs under mina lektioner. Helsingfors, den Vänligen returnera denna sida senast per post till Ida Hummelstedt Åbo Akademi i Vasa, F4 PB Vasa

19 Bilaga 5. Tillstånd övriga lärare. a Bästa lärare, t Vasa, den 19 mars 2008 u Med detta brev vill vi informera om en undersökning inom ett aktuellt forskningsprojekt och be om ert tillstånd att göra videoobservationer under skoltid. Undersökningen m omfattar video- och ljudinspelningar av två flerspråkiga barns språkliga vardag i och utanför skolan. Materialinsamlingen kommer även att ske på eftis och hemma hos barnens familjer. Inspelningarna i skolan innebär att även barnens lärare kommer att finnas med i materialet, vilket gör att vi behöver ert tillstånd för att kunna genomföra dem. Tidigare motsvarande undersökningar inom detta projekt har genomförts på annan ort år Forskningsprojektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) är ett postdoktoralt samarbetsprojekt mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi under åren Följande personer ingår i projektgruppen: docent Fritjof Sahlström (forskningsledare), Helsinki Collegium for Advanced Studies, Helsingfors universitet, FD Liselott Forsman, FD Michaela Pörn, PeD Anna Slotte-Lüttge, ped. stud. Ida Hummelstedt och ped. stud. Anna-Lena Wiik, pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Det vetenskapliga syftet är att på empirisk grund öka kunskapen om hur flerspråkiga barns lärande och identitet konstrueras i interaktion i och utanför skolan. Intresset för flerspråkighet skall ses mot bakgrund av att en allt större del av barnen i de svenska grundskolorna i Finland har en flerspråkig bakgrund. Vi är alltså intresserade av frågor kring flerspråkiga barns lärande (innefattande språkutveckling) och identitet. Vi närmar oss frågorna genom att studera barns samtal och handlingar i vardagliga situationer. Konkret innebär detta att vi kommer att befinna oss i skolan och på eftis samt Två av oss är på plats och filmar de aktuella barnen varje dag (Ida Hummelstedt alla dagar). Vi kommer att använda en handkamera med vilken vi följer den elev som står i fokus för undersökningen. Eleven kommer därtill att ha en mikrofon fäst på sig. Som all forskning omfattas vårt arbete av de etiska regler som gäller för genomförande av forskning. I huvudsak innebär detta att vi följer fyra övergripande krav: kravet på information till de deltagande, kravet på samtycke av de deltagande, kravet på konfidentialitet, samt ett krav på att uppgifterna nyttjas enbart i forsknings- och undervisningssammanhang. I praktiken innebär dessa krav bland annat att namnet på deltagande barn och vuxna samt skolans namn och ort kommer att fingeras. Alla som är berörda av undersökningen har också rätt att när som helst under arbetets gång ändra sig och avböja fortsatt deltagande. Material som insamlas i ett projekt av det här slaget kan komma att visa sig vara mycket värdefullt för utveckling av forskning och utbildning inom området. För att till fullo kunna utnyttja materialet är det också av stort värde för oss som arbetar i projektet att kunna visa inspelningar i forsknings- och undervisningssammanhang. Föräldrarna till samtliga barn i förskolan och på eftis har informerats. Vi kommer även att ordna ett informationstillfälle för föräldrar och lärare på skolan den kl där vi berättar om projektets syfte och de praktiska arrangemangen. Docent Fritjof Sahlström Helsingfors Universitet

20 Tillstånd till en undersökning inom projektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) [ ] Ja, jag ger tillstånd till att inspelningar görs under mina lektioner. Inspelningarna får användas i projektet samt i forsknings- och undervisningssammanhang. [ ] Ja, jag ger tillstånd till att inspelningar görs under mina lektioner. Inspelningarna får endast användas i projektet. [ ] Nej, jag ger inte tillstånd till att inspelningar görs under mina lektioner. Helsingfors, den Vänligen returnera denna sida senast till xxxxxxxx.

21 Bilaga 6. Följebrev till lärarna. Bästa rektor, lärare och eftispersonal, a t u m Vasa, den 19 mars 2008 Vi var i kontakt med er tidigare om forskningsprojektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) och om de tillstånd vi behöver för att kunna genomföra video- och ljudinspelningar i skolan och på eftis under perioden och Vi är mycket glada och tacksamma över att ni hjälper oss med distribuerandet och insamlandet av tillståndsblanketter. Vi sänder er här de blanketter vi behöver samt svarskuvert. Nedan följer en lista över vem vi kommit överens att ansvarar för att dela ut, samla in och sända oss vilka tillstånd: rektorn personligt tillstånd förskolebarnets klasslärare - alla förskoleelever (26 st) och andra lärare för förskolan (3st) första klassens lärare 1:a klassens elever (18 st) och ev. andra lärare för 1:a klassen vänelevernas lärare 5:or som är vänelever och umgås med förskolan på eftis (10 st) ansvarig eftisledare åk 1-2 resten av eftisbarnen som går i 1.an och 2:an (28 st) och alla eftisledare Vi hoppas ni kan dela ut dem så snart som möjligt så att alla inblandade har tid att överväga saken och kontakta oss vid behov. Enligt överenskommelse med rektorn kommer vi att ordna ett informationstillfälle för alla intresserade föräldrar och lärare på skolan den kl där vi berättar om projektets syfte och de praktiska arrangemangen. Sista inlämningsdagen för tillstånden är måndagen den 7 april Då vi fått tillbaka blanketterna kommer vi att behöva kontrollera att vi fått in tillstånd av alla som kommer att beröras av filmandet. Om det uppstår några problem eller något känns oklart ber vi er vänligen kontakta oss. Med vänliga hälsningar Docent Fritjof Sahlström Helsinki Collegium for Advanced studies Helsingfors Universitet ped.stud. Ida Hummelstedt forskningsbiträde Åbo Akademi i Vasa

22 Bilaga 7. Infobrev om föräldramöte. Bästa förälder, Vasa, den 25 mars 2008 Detta brev riktar sig till alla föräldrar till barn i xxxxxxx lågstadieskola. Med brevet vill vi kort informera om ett forskningsprojekt inom vilket vi kommer att göra videoinspelningar i skolan och eftis den och Forskningsprojektet Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skolan (FLIS) är ett samarbetsprojekt mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi under åren Det är frågan om en undersökning om flerspråkiga barns språkliga vardag i och utanför skolan. Undersökningen omfattar videoinspelningar där två flerspråkiga barn, ett i klass 1B och ett i förskolan, står i fokus under inspelningarna. Vi kommer att vara två ur vårt forskarteam på plats varje dag och filma de aktuella eleverna under hela skol- och eftisdagen. Rektor, föräldrar till samtliga barn i 1B, förskolan och eftis har informerats, liksom eftispersonal och de lärare som undervisar i de aktuella klasserna. Eftersom det berör ert barns skola vill vi nu även informera er om detta samt inbjuda er till ett informationstillfälle för föräldrar och lärare på skolan den kl där vi berättar om projektets syfte och de praktiska arrangemangen. I vår projektgrupp ingår följande personer: docent Fritjof Sahlström (forskningsledare), Helsinki Collegium for Advanced Studies, Helsingfors universitet, FD Liselott Forsman, FD Michaela Pörn, PeD Anna Slotte-Lüttge, ped. stud. Ida Hummelstedt och ped. stud. Anna- Lena Wiik, Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi. Om ni inte kan närvara på informationstillfället men funderar på något, ta gärna kontakt. Med vänliga hälsningar, Docent Fritjof Sahlström ped.stud. Ida Hummelstedt Helsinki Collegium for Advanced studies Helsingfors Universitet forskningsbiträde Åbo Akademi i Vasa