Kvalitetsredovisning 2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008 Foto: Elever Medieprogrammet Vår verksamhetsidé Barn och Utbildning ska bedriva förskole och skolverksamhet som är tillgänglig för alla barn och unga.verksamheterna håller så hög kvalitet att Piteå uppfattas som en god skolkommun

2 Piteå kommun har hunnit en bra bit i sitt kvalitetsarbete Skolan i Piteå håller hög kvalitet. Eleverna får goda kunskaper, personalen har pedagogisk- och ämnesutbildning, lokalerna är mestadels välrustade och funktionella. Utbildning och kunskap är en viktig fråga för samhällets tillväxt. Näringslivet är beroende av den kunskap barn och unga har när de kommer ut på arbetsmarknaden. Demokratiuppdraget är viktigt och de unga behöver kunskaper och former för att kunna känna inflytande både i sitt eget lärande men även i samhällsfrågor där de unga är berörda. En god hälsa är viktigt för att delta i dagens samhällsliv. Förskolans och skolans uppdrag har utökats med att stimulera barn och unga till en god hälsa. Ett fortsatt stöd för att utveckla miljöarbetet i kommunens förskolor och skolor är nödvändigt för att skolan ska vara en aktiv del i kommunens arbete mot en uthållig kommun. Piteå i november 2008 För barn- och utbildningsnämnden Ruth Rahkola Ordförande Maria Müller Barn- och utbildningschef

3 1 Varför redovisa kvalitet? Du håller nu i en populärutgåva av Piteå kommuns kvalitetsredovisning för förskola och skola i Din hand. Barn och utbildningsnämnden vill ge elever, föräldrar och allmänhet möjlighet att ta del av de framsteg som uppnås inom vår verksamhet samt de åtgärder som planeras inför kommande år. I populärutgåvan redovisas goda resultat (styrkor) och områden som kan förbättras (utvecklingsområden). Avslutningsvis presenteras åtgärder för att nå bättre måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen tjänar flera olika syften Skolans elever, lärare och övrig personal får en gemensam, tydlig bild av verksamheten som grund för att diskutera förbättringar. Föräldrar och andra intressenter får en bra information. De kan därigenom delta i diskussioner om skolans utveckling, få mer insyn och ökat inflytande. Redovisningarna utgör underlag för politiska beslut på lokal nivå. Ambitionen är att nå högre måluppfyllelse genom ständiga förbättringar. Här redovisas ett urval av målen inom de strategiska områdena i barn- och utbildningsplanen. De strategiska områdena är: Barn och unga - vår framtid Utbildning, arbete, näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Ekonomi Personal För att underlätta föräldrars delaktighet har kommunen utvecklat en webbplats där du kan ta del av kommunövergripande resultat och resultat för enskilda skolor. Läs mer på Gå in under Kommun och politik, Resultat och kvalitet, Verksamhet Förskola - Skola

4 2 Hur tillgodoser vi medborgarnas behov? Förskola Kommunen når målet om högst 15 heltidsplatser per avdelning i genomsnitt. I princip uppfyller kommunen sitt mål och att placering i förskola ska göras inom tre månader. Vi erbjuder nattomsorg vid en förskola. I kommunen finns tre pedagogiska profiler i förskolan; Ur och Skur, Reggio Emilia och Montessori. I kommunen finns 5 enskilda förskolor. Två har profilen I Ur och Skur och 1 har profilen Reggio Emilia. Fritidshem Fritidshemmen har hösten 2008 ungefär 14 barn per årsarbetare. Alla barn i behov av fritidshem får placering inom 3 månader. Grundskola och grundsärskola De flesta grundskolor har en allmän pedagogisk inriktning. I Öjebyn finns hörselklasser för samtliga årskurser och Norrmalmskolan erbjuder Montessoriundervisning för tidigare skolår. Vid Christinaskolan finns musik- och dansklasser för skolår 7-9. I kommunen finns två fristående skolor, Tolvmans friskola och I Ur och Skur Forsen. Gymnasieskola Alla kommuner i Fyrkanten (Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn) har ett samverkansavtal för gymnasieutbildning för att kunna erbjuda eleverna ett så brett utbud som möjligt. Alla nationella program erbjuds inom Fyrkanten. Intagningen till gymnasieskolan handläggs av ett gemensamt intagningskansli för all fyra kommunerna.

5 3 Barn och unga vår framtid Mål för alla barn och elever God lärandemiljö som innebär helhetssyn på lärande, hälsa och arbetsmiljö Genom en väl utvecklad elevdemokrati upplever eleverna att de har inflytande på innehåll och arbetsmiljö Har individuell utvecklingsplan Ges möjlighet att påverka samhällets utveckling Har sådan kunskap och självkänsla att de säger nej till tobak, alkohol och droger Styrkor och utvecklingsområden Fler elever i skolår 4 har övervikt och färre elever i skolår 7 har övervikt jämfört med läsåret 2006/2007. Eleverna trivs i våra skolor. Tryggheten får höga betyg. 100 % av barnen i förskolan, grundskolan och obligatoriska särskolan har en individuell utvecklingsplan. Alla elever i gymnasieskolan har en individuell studieplan. Vi arbetar med att utveckla dem till att bli utvecklingsplaner. I skolorna arbetas det på många områden med drogförebyggande arbete i den ordinarie undervisningen och mer riktade insatser från elevsocial personal. Få rektorsområden arbetar för att utvecklat metoder för att eleverna ska ges förutsättningar till delaktighet i samhällsfrågor. Ett fåtal klasser har lämnat synpunkter på projekt via webbsidan Unga i Piteå - tycker. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Barn och Unga - vår framtid i högre grad Skolorna får i uppdrag att bättre nyttja möjligheterna att delta Unga i Piteå - tycker, Unga i Piteå - projekt, Unga i Piteå - frågor, Unga i Piteå - granskar Kundundersökningen Personligt (elever) genomförs årligen från hösten 2008

6 4 Demokrati och öppenhet Mål för alla barn och elever Känner ansvar, inflytande och delaktighet i sitt eget lärande Har inflytande och valmöjligheter inom skolans utbud Möter eller tar kontakt med människor från olika kulturer Erbjuds så långt som möjligt sitt förstahandsval inom gymnasieskolan Alla föräldrar känner att förskola och skola anser att deras delaktighet och engagemang är viktigt för deras barn utveckling. Styrkor och utvecklingsområden Piteå har en hög andel förstagångsväljare i kommunalvalet Det är 75 % som kommer in på sitt förstahandsval till gymnasieskolan. Kvalitetsenkäten visar att elevers känsla av inflytande i klass och elevråd får låga värden. Elever i de yngre åldrarna upplever att de har större inflytande än äldre elever. Föräldraintervjuer 2008 visar att de flesta föräldrar är nöjda med inflytandet för det enskilda barnet. Skolans förmåga att samarbeta med föräldrarna, informera om undervisningens innehåll och vad som händer på skolan får låga resultat. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Demokrati och öppenhet i högre grad: Utveckla skolråden Inrätta e-tjänst för att söka förskoleplats via webben Utveckla för- och grundskolans hemsidor Utveckla arbetssätt och förhållningssätt för att nå inflytande i det dagliga lärandet Utveckla former för kollektivt föräldrainflytande

7 5 Utbildning, arbete och näringsliv Mål för alla barn och elever Uppnår kunskapsmålen i respektive skolform Får stöd och hjälp utifrån egna förutsättningar och behov Använder bibliotek, media och IT som redskap i det vardagliga lärandet Utveckla sitt intresse inom musik och dans Utvecklar medvetenhet och kreativitet genom ett företagsamt lärande Ges insikt i arbetsliv, näringsliv samt förståelse för arbetsmarknadens parter Motiveras och vägleds till vidarestudier och ser vikten av ett livslångt lärande Styrkor och utvecklingsområden Resultaten för kunskap i grundskolan på kommunnivå är likvärdiga med Andelen elever som når behörighet till gymnasieskolan eller har fullständiga betyg ligger på samma nivå som föregående år. Resultat på skolnivå i grundskolan visar på stora skillnader i andelen fullständiga betyg. Resultaten i Matematik har förbättrats i skolår 5 men försämrats för skolår 9. Förvaltningen har anställt 3 matematikpiloter som ska utveckla metoder och arbetssätt i matematik i grundskolan och gymnasieskolan. Andel elever som når alla ämnen i skolår 5, nationella prov i engelska skolår 5 har försämrats. Piteå har hög andel elever som har behörighet till universitet men andelen som fortsätter till högre studier inom 3 år minskar liksom landet i övrigt. Piteå kommun har få studieavbrott i gymnasieskolan jämfört med andra kommuner. Även elever med låga betygspoäng fullföljer sin studiegång vilket innebär att Strömbackaskolan får ett lägre genomsnittligt meritvärde.

8 6 Utbildning, arbete och näringsliv, forts Datortätheten har försämrats i grundskolan. För att kunna utveckla ny pedagogik i klassrummet och på så sätt möta elevers behov så måste antalet datorer utökas. Lärarfortbildningen i PIM (praktisk IT- och mediekompetens) innebär att lärarna behöver datorer både för sina studier och för att öka kompetensen inom IT/media. Kommunen har anställt en kommundoktorand för att utveckla lärandet i IT och media. Elever som har läs- och skrivsvårigheter kan ansöka om att få tillgång till datorprogram som hjälpmedel via Skoldatateket. Alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas till minst grundläggande kunskapsnivå. Skolorna har ett uppdrag att utveckla likvärdig bedömning och betygssättning. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Utbildning, arbete och näringsliv i högre grad Analysera den kraftiga skillnaden i kunskapsresultat mellan olika skolenheter och utifrån analysen vidta åtgärder för att förbättra resultatet Fortsätta satsningarna på matematik Analysera resultatet på LUS i skolår 8 då endast 80 % når nivå 18 a (med LUS menas läsutvecklingsschema) Den fleråriga studien med syfte att utveckla metoder för att analysera ungas etableringsvillkor och identifiera framgångsfaktorer fortsätter Arbeta för att öka andelen som går vidare till studier vid högskola och universitet inom tre år. Fortsätta arbeta för att användandet av IT och media ska vara en del i det dagliga lärandet.

9 7 Livsmiljö Mål för alla barn och elever Upplever studiero och känner glädje, trygghet och trivsel i den dagliga verksamheten Ingen utsätts för kränkande behandling eller mobbning Bemöts på ett sätt som främjar ett jämställt liv och som motverkar traditionella könsmönster. Får god kunskap om hälsa, goda matvanor och om vikten av fysisk aktivitet Förstår hur det egna handlandet påverkar natur och miljö Styrkor och utvecklingsområden Cypressens förskola, Långskataskolan, Rosviks skola, Svensbyns skola och fritidshem har fått miljöutmärkelsen Grön flagg av Stiftelsen Håll Sverige Rent. Fassvägens förskola och Maskrosens förskola har skickat in ansökan. Undersökningar visar att trygghet och trivsel ökar bland alla åldersgrupper. Samtidigt har antalet som upplever sig kränkta eller mobbade ökat. Mobbningen startar i många fall utanför skolan med kränkningar via Internet och SMS. Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att avsätta minst 30 minuter till daglig fysisk aktivitet. Målet uppnås i de yngre åldrarna men från skolår 7 är måluppfyllelsen lägre. Miljöarbetet behöver fortsatt stöd i kommunens skolor. Elevenkäten visar att andelen som upplever att pojkar och flickor behandlas lika har försämrats i grundskolan medan resultatet förbättras i gymnasiet. Så här vill vi arbeta för att nå målen inom Livsmiljö i högre grad: Analysera mobbning mellan elever Analysera och vidta åtgärder för att minska upplevelsen av mobbning av vuxna i skolår 8 och i gymnasieskolan Fortsätta arbetet med att stimulera till daglig fysisk aktivitet Fortsatt stöd att utveckla skolornas miljöarbete för att bli en aktiv del i kommunens arbete mot en uthållig kommun

10 8 Ekonomiska förutsättningar Mål Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar aktivt med att följa upp ekonomin tillsammans med områdeschefer och rektorsarbetslag. Statistiken visar att Piteå kommun satsar mer eller likvärdigt med pengar på utbildning i jämförelse med liknande kommuner. Nyckeltal/mått Jämförelse liknande kommuner Nettokostnad kronor per invånare Förskola och fritids Grundskola exkl särskola Gymnasieskola Inskrivet barn i förskolan Kostnad kronor per elev Grundskolan Gymnasieskolan Kostnader i bokslut 2007 Lokaler Kommunen anpassar lokalerna efter det elevantal som finns. Det innebär att en del förskolor kommer att flytta in i befintliga skolor, några förskolor byggs om, skolor byggs om och renoveras. Kommunfullmäktige har beslutat om följande investeringar under 2009: Renovering och ombyggnad av Porsnässkolan Renovering och ombyggnad av Pitholmsskolan Ombyggnationer i Sjulsmarks skola till förskola 3 förskoleavdelningar byggs i Hortlaxgården

11 9 Personalen en förutsättning för att nå goda resultat Mål Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser All personal i verksamheterna uppfyller behörighet Personalens kompetens och förhållningssätt är grunden för att skapa en öppen och positiv miljö där barns och elevers lärande och utveckling står i centrum. Personalens kompetensutveckling är viktig för att utveckla och förbättra verksamheten. Medarbetar- och lönesamtal genomförs kontinuerligt med all personal. Sjukfrånvaron har minskat genom ett långsiktigt arbete Personalens kompetens I förskolan, grundskolan och grundsärskolan är all personal behörig. I gymnasieskolan har 4 lärare ämnesbehörighet men inte pedagogisk utbildning. 1 lärare är inte behörig. Personaltäthet (antal lärare per 100 elever) Avser läsår och skolform 07/08 06/07 07/08 Riket Grundskola 8,2 8,3 8,4 Obligatorisk särskola 32 40,6 25,6 Gymnasieskola 8,7 8,3 8,4 Piteå fortsätter för andra året att ha lägre personaltäthet i grundskolan. Det kan bero på att Piteå kommun anpassat personalbemanningen till det minskande elevunderlaget. Gymnasieskolans ökade personaltäthet beror på det ökade elevantalet på de yrkesinriktade programmen.

12 Denna folder är en populärutgåva av Piteå kommuns kvalitetsredovisning för förskola och skola Vill Du ha ytterligare information om kvalitetsarbetet inom Barn och Utbildning kan Du kontakta våra verksamhets utvecklare eller hämta information på vår webbsida: Gå in under Kommun och politik, Resultat och kvalitet,verksamhet Förskola Skola Telefonnummer Faxnummer Webbadress Epost bu Postadress Piteå kommun