2. Information från chefer Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: närvarande chefer

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Servicenämnden Tid Onsdagen den 25 november 2015 kl. 09:00 Plats Magistern Enligt uppdrag Anna Sandstedt ( ) Föredragningslista 1. Dagordning/övriga frågor/justering 2. Information från chefer Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: närvarande chefer 3. Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser 2016 Beslutsärende (handlingar bifogas, 4 sid) Föredragande: Tomas Lexinger 4. Regler enskilda vägar och privata utfartsvägar Beslutsärende (handlingar bifogas, 4 sid) Föredragande: Tomas Lexinger 5. Remiss - klimat- och energiprogram för Kalmar kommun Beslutsärende (handlingar bifogas, 15 sid) Föredragande: Martina Adiels Balk 6. Internbudget för 2016 inklusive mål Beslutsärende (handlingar bifogas, 26 sid) Föredragande: Yvonne Norman, Martina Adiels Balk 7. Beslutsattestanter Beslutsärende (handlingar bifogas, 4sid) Föredragande: Yvonne Norman 8. Redovisning internkontroll 2015 Informationsärende (handlingar bifogas, 3sid) Föredragande: Yvonne Norman

2 Servicenämnden KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 9. Budgetuppföljning och prognos efter oktober Informationsärende (handlingar bifogas, 6sid) Föredragande: Yvonne Norman 10. Information Södra vägen Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Carl-Fredrik Nelson 11. Lägesrapport underhåll gator och vägar Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Tomas Lexinger 12. Lägesrapport fastighetsunderhåll Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Gunilla Svensson 13. Information pågående byggprojekt Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Gunilla Svensson 14. Information från förvaltningschefen Informationsärende (inga handlingar) Föredragande: Benny Wennberg 15. Delegationsbeslut 16. Kännedomsärenden 17. Övriga frågor

3 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Lexinger SFN 2015/ Servicenämnden Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser 2016 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta ny taxa enligt bilaga för småbåtshamnar och uppläggningsplatser att gälla från och med båtsäsongen 2016 och uppläggningssäsongen 2016/2017. Bakgrund Serviceförvaltningens produktionsavdelning fick i mars 2014 i uppdrag av servicenämnden att utarbeta taxor med inriktning mot införande av bryggmeterplatser samt ändra taxa på uppläggningsplatser till kvadratmeterpris. Bryggmeterpriset är detsamma för alla platser i respektive hamn som har en anpassad prissättning utefter bra läge och andra kvaliterer som påverkar efterfrågan. Ett tillägg görs sedan om en plats har pålboj, el eller y-bom. Taxan sätts efter varje påbörjad halvmeter, exempel om en plats är 3,01 meter räknas denna som 3,5 metersplats. Med anledning av detta föreslås bryggmeterpris vid följande småbåtshamnar: - Ljungnäs 700 kr/bryggmeter - Lindöfjärden 460 kr/bryggmeter - Jutebron 460 kr/bryggmeter - Elevatorkajen 810 kr/bryggmeter - T-bryggan 510 kr/bryggmeter - Ekö 600 kr/bryggmeter - Varvsholmen 850 kr/bryggmeter Tillägg: - Pålboj 250 kr - Elplats 750 kr Med anledning av uppdraget att ändra uppläggningsplatserna till kvadratmeterpris föreslås 27 kronor per kvadratmeter för samtliga uppläggningsplatser. SF Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel vx Fax anna.sandstedt@kalmar.se

4 SFN 2015/ (2) Nuvarande kvadratmeterpris på Kullö är 24,47 kronor och vid T-bryggan 22,98 kronor. Dock anser serviceförvaltningen att dessa uppläggningsplatser är jämlika och därmed ska ingen skillnad göras i pris. Tomas Lexinger Produktionschef Bilaga Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser

5 Taxor för småbåtshamnar och uppläggningsplatser Taxa för småbåtshamnar gäller fr.o.m. säsongen 2016 och taxa för uppläggningsplatser fr.o.m. uppläggningssäsongen 2016/2017. Båtplatser i småbåtshamnar Småbåtshamn Plats Årlig avgift El Ljungnäs Meterpris 700 kr Svensknabben Alla kr Lindöfjärden Meterpris 460 kr Jutebron Meterpris 460 kr Kullö 29, 54-57, 92-95, 96, 109, 110, 128, kr -" kr -"- Övriga kr -"- el och y-bom bredd upp till 2,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 3,0 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 3,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 4,0 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 4,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 5,0 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 5,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 6,0 meter kr X Ängö kr X -" kr X Elevatorkajen Meterpris 810 kr Stensö el och åretruntboj kr X -" , övriga kr -"- åretruntboj 49-83, kr -"- el och y-bom bredd upp till 2,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 3,0 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 3,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 4,0 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 4,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 5,0 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 5,5 meter kr X -"- el och y-bom bredd upp till 6,0 meter kr X T-Bryggan Meterpris 510 kr Ekö Meterpris 600 kr Ekenäs åretruntboj kr -"- y-bom kr Dockehamnen åretruntboj Meterpris 660 kr Varvsholmen Meterpris 850 kr

6 Uppläggningsplatser Samtliga uppläggningsplatser 27 kr/kvm Båtskjul Kullö Plats kr Plats 45, kr Plats kr Övriga avgifter Avgift för att stå i kö till båtplats eller uppläggningsplats Pålboj El Avgift vid nyttjande av ej bokad plats Bortforsling av t ex båtar, vaggor och vagnar Timkostnad för övriga arbeten El (administrativ kostnad 100 kr plus självkostnad för el) Sommartaxa (uppställning 1 juni 14 sept) Båtkranslyft 150 kr per år 250 kr 750 kr 500 kr per dygn självkostnad 500 kr 100 kr + självkostnad 500 kr 300 kr per lyft Taxorna är byggda på ett meterpris och platserna kommer att debiteras för varje halvmeter. Är en plats mellan 2,51-3,0 m bred kommer platsen att debiteras som en 3 m plats. Är den 3,1 3,5 räknas den som en 3,5 m plats etc. Ovanstående avgifter gäller för år 2016 och kommer därefter indexuppräknas enligt KPI med oktober 2016 som basmånad. Vid tillämpning av index sker omräkning med hela procenttal, varvid höjning sker till närmaste hela tal.

7 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Lexinger SFN 2015/ Servicenämnden Regler enskilda vägar och privata utfartsvägar Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att: 1. fastställa regler för bidrag för enskilda vägar och privata utfartsvägar inom Kalmar kommun daterad driftbidrag för privata utfartsvägar (icke statsbidragsberättigade vägar) ändras från 1,50 till 2,50 kronor (motsvarande 4,90 kronor år 2015) per meter väg. Bakgrund I de regler som gäller skiljer vi på driftbidrag till statsbidragsberättigade vägar och icke statsbidragsberättigade vägar. Nuläget Bidrag till icke statsbidragsberättigade vägar (privata utfartsvägar) utgår efter ansökan löpande år efter år. Ny ansökan behöver endast skickas in vid förändring. Bidrag till statsbidragsberättigade vägar betalas årligen med skillnaden mellan kostnaden för inskickade driftåtgärder och det statsbidrag som erhålls. Det innebär att samfälligheterna måste ansöka om driftbidrag varje år. Det försvårar den långsiktiga planeringen av vägens underhåll. Förslag till ändring Driftbidrag betalas ut löpande efter ansökan oavsett om det avser en enskild väg eller privat utfartsväg. Bidrag för förbättrings- och beläggningsarbeten hanteras som tidigare och kan utbetalas när utrymme finns i beslutad budget. Fördelningen av bidragen fördelar sig enligt nedan utifrån 2016 års förutsättningar och förslag till budget. SF Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel vx Fax anna.sandstedt@kalmar.se

8 SFN 2015/ (2) Anmält Bidrag Bidrag Bidrag till Meter Kr/m kr Anm Driftbidrag för enskilda vägar (statsbidragsberättigade) belagd väg , Fastställt i nämnd årligt bidrag icke belagd väg , Fastställt i nämnd årligt bidrag Driftbidrag för privata utfartsvägar (icke statsbidragsberättigade vägar) , fastställt i nämnd årligt bidrag Summa bidrag Budget 2016 Kvar att söka till bidrag för förbättrings- och beläggningsarbeten på enskilda vägar (statsbidragsberättigade) Inkl ökning ram 2016 med 1,2 mkr Tomas Lexinger Produktionschef Bilaga Regler för bidrag för enskilda vägar och privata utfartsvägar inom Kalmar kommun daterad

9 Handläggare Datum Tomas Lexinger Regler för bidrag för enskilda vägar och privata utfartsvägar inom Kalmar kommun För att kommunen ska kunna lämna bidrag för enskilda vägar och privata utfartsvägar måste följande allmänna villkor vara uppfyllda: Vägen ska betjäna ett eller flera bostadshus som är bebodda under hela året. Vägen får inte bara betjäna fastigheter som ägs av stat eller landsting. Vägens längd ska uppgå till minst 100 meter. Vägen ska hållas öppen för allmänheten och får inte stängas av. Vägen ska ha god framkomlighet och hållas farbar för motorfordon under hela året. Det finns två former av bidrag: Driftbidrag Bidrag för förbättrings- och beläggningsarbeten För bidragsformerna gäller följande: Driftbidrag för enskilda vägar (statsbidragsberättigade) Bidrag lämnas varje år med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga kostnaden och det statsbidrag som erhålls. Bidrag kan lämnas med högst 2,20 kronor (4,31 kronor år 2015) per meter belagd väg och med högst 2,50 kronor (4,90 kronor år 2015) per meter icke belagd väg. Driftbidrag för privata utfartsvägar (icke statsbidragsberättigade vägar) Bidrag lämnas varje år med 2,50 kronor (motsvarande 4,90 kronor år 2015) per meter väg. Övriga bestämmelser för driftbidrag Bidragsbeloppen är baserade på konsumentprisindex för De ska årligen justeras så att de följer förändringarna i konsumentprisindex. Adress Box 611, Kalmar Besök Grindängsvägen 4 Tel vx Fax serviceforvaltningen@kalmar.se

10 2 (2) Om kostnaden för vinterväghållning blir väsentligt högre än normalt kan servicenämnden besluta om förhöjt bidrag. Förskott på bidrag kan lämnas med ett belopp som utgör högst 80 % av driftbidraget för föregående år. Bidrag endast utbetalas när utrymme finns i beslutad budget. Bidrag för förbättrings- och beläggningsarbeten på enskilda vägar (statsbidragsberättigade) Bidrag lämnas med ett belopp som utgör 80 procent av den kostnad som återstår efter det att statsbidraget frånräknats. Om något bidrag inte erhålls från staten gäller följande för bidrag från kommunen: - Förbättringsarbeten: Bidrag lämnas med ett belopp som utgör högst 80 procent av den kostnad som servicenämnden godkänner. - Beläggningsarbeten: Bidrag lämnas med ett belopp som utgör 50 procent av den kostnad som servicenämnden godkänner. Om det finns särskilda skäl kan dock bidraget utökas så att det utgör högst 80 procent av godkänd kostnad. Ett sådant skäl till utökat bidrag är att vägen är av särskilt stort allmänt intresse. Bidrag för förbättrings- och beläggningsarbeten kan endast utbetalas när utrymme finns i beslutad budget. Bidrag för förbättrings- och beläggningsarbeten på privata utfartsvägar (icke statsbidragsberättigade) Bidrag lämnas med ett belopp som utgör högst 70 procent av den kostnad som servicenämnden godkänner. Bidrag för förbättrings- och beläggningsarbeten kan endast utbetalas när utrymme finns i beslutad budget. Tillämpningsföreskrifter mm Servicenämnden beslutar i ärenden när det gäller bidrag enligt dessa regler och har även rätt att utfärda tillämpningsföreskrifter.

11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martina Adiels Balk SFN 2015/ Servicenämnden Remiss - klimat- och energiprogram för Kalmar kommun Förslag till beslut Servicenämnden lämnar inga synpunkter med anledning av det uppdaterade Klimat- och energiprogrammet för Kalmar kommun. Bakgrund Kommunstyrelsen fattade 2013 beslut om ett Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun. Detta program har nu uppdaterats och den stora skillnaden är att kommunens Energiplan nu är integrerad i programmet och har ersatt den förra Energiplanen. Klimat- och energiprogrammet ska ange vägen för kommunens arbete för att nå målet om fossilbränslefri kommun Programmet tar avstamp i de politiskt styrda dokumenten Vision 2020, den årliga budgeten och översiktsplanen. Yttrande Servicenämnen ställer sig positiva till innehållet i Klimat- och energiprogrammet för Kalmar kommun. Martina Adiels Balk Kvalitets- och miljösamordnare Benny Wennberg Förvaltningschef Bilagor Remiss Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun Serviceförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel vx Fax martina.adiels-balk@kalmar.se

12 Handläggare Datum Karin Löfström Klimat- och energiprogram för Kalmar kommun En uppdatering av Klimat-och energiprogrammet från 2013 har gjorts. Detta i enlighet med beslut i befintligt program som avser att en uppdatering ska ske varje mandatperiod. Den stora skillnaden från 2013 är att kommunens Energiplan är integrerad i programmet och har ersatt den förra Energiplanen. Bakgrund 2013 fattade KS beslut om ett Klimat-och energiprogram. Klimat- och energiprogrammet ska ange vägen för kommunens arbete för att nå målet om Fossilbränslefri kommun Programmet tar avstamp i de politiskt styrda dokumenten Vision 2020, den årliga budgeten och översiktsplanen. Kalmar kommun är med i Borgmästaravtalet, ett nätverk av kommuner inom EU som vill mer i energifrågor än EU:s energipolitik. Det nätverket kräver att kommunen har ett politiskt taget energiprogram och att det programmet är uppdaterat. Deltagande i Borgmästaravtalet leder till fördelar vid projektansökningar i EU. Kontaktperson och dead line Vi vill få in era remissvar senast den 4 december. Frågor och slutgiltigt svar ska skickas till Marie Jönsson, Energi-, klimat- och transportrådgivare, , marie.jonsson@kalmar.se Kansli och omvärld Adress Box 611, Kalmar Besök Östra sjögatan 18 Tel vx karin.lofstrom_1@kalmar.se

13 Fossilbränslefria Kalmar 2030 Klimat - och energiprogram Gäller fr. om XX XX XX Beslutad av kommunfullmäktige

14 PROJEKTORGANISATION Arbetet med klimat- och energiprogrammet har bedrivits i ett kommunövergripande uppdrag. I förekommande fall har även andra personer deltagit för särskild sakkunskap i olika delar. Revideringen av programmet har genomförts av samhällsbyggnadskontoret, kommunledningskontoret och Kalmar Energi. Beställare Kommunstyrelsen Styrgrupp Anna Karlsson, Kalmar Energi (VD) Annette Andersson, kommunledningskontoret (kommundirektör) Benny Wennberg, serviceförvaltningen (förvaltningschef) Bibbi Johansson, Kalmarhem (VD) Björn Strimfors, kommunledningskontoret (mark- och planeringschef) Eva Jansson, samhällsbyggnadskontoret (miljöchef) Gunilla Svensson, serviceförvaltningen (fastighetschef) Maria Kleveborn, serviceförvaltningen (upphandlingschef) Michael Gelebo, KIFAB (VD) Rebecka Persson, samhällsbyggnadskontoret (förvaltningschef) Ronny Lindberg, Kalmar Öland Airport (VD) Referensgrupp Klimat- och energiprogrammet har remitterats till kommunens nämnder och styrelser. Arbetsgrupp Jane Lindström, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Johanna Vöks, Kalmar Energi (projektingenjör) Karin Löfström, kommunledningskontoret (strateg för Ekologisk hållbarhet) Marie Jönsson, samhällsbyggnadskontoret (energi-, klimat- och transportrådgivare) Ansvarig för dokumentet Kommunstyrelsen 1

15 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 4 Kommunens möjligheter att påverka... 4 Övergripande mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar... 4 Fossilbränslefri region definition... 4 Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun Hållbart samhällsbyggande Hållbar konsumtion Hållbar energiproduktion och energianvändning Hållbara transporter Beteendepåverkan genom information och samverkan... 9 Kommunala dokument Nätverk och åtaganden Information och genomförande Uppföljning

16 Sammanfattning Klimatarbete består av både att hindra att klimatpåverkande ämnen släpps ut samt att lindra effekterna av de klimatförändringar som sker och kommer att ske. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sina många ansvarsområden inom allt från fysisk planering till upphandling och informationsspridning. Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, främst av dessa är Fossilbränslefria Kalmar Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil = Fossilbränslefri region Det här programmet sammanfattar den politiska ambitionen och vägen till att nå målet och pekar ut fem strategiskt viktiga områden (utan inbördes ordning) som kommunen behöver fokusera på: 1) Hållbart samhällsbyggande 2) Hållbar konsumtion 3) Hållbar energiproduktion och energianvändning 4) Hållbara transporter 5) Beteendepåverkan genom information och samverkan Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. Därför delas programområdena in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt spår samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Mål, uppdrag och aktiviteter hanteras i det årliga budgetarbetet. Uppföljning sker genom budgetens årsredovisning. Bakgrund Vi har bara ett jordklot och det måste vi vara rädda om. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. Det är därför viktigt att vi tar vårt ansvar gentemot jorden och kommande generationer. Kalmar kommuns arbete med klimat- och energifrågor är av stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Förutom de insatser som kommunen gör för att minska sin klimatpåverkan måste Kalmar kommun i sitt arbete inspirera, uppmuntra och engagera företag och hushåll för att kommunen ska få en positiv framtidsutveckling ur ett klimatperspektiv. Det är viktigt att analysera nuläget för att veta vilka utmaningar vi har framför oss i klimat- och energiarbetet. En uppföljning av de nationella miljömålen sker varje år i miljöbokslutet, där kan man följa arbetet kring begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. Klimat- och energiprogrammet visar på arbetet under en mandatperiod och går ner på djupet kring just klimat- och energiarbetet. Syfte Klimat- och energiprogrammet är ett politiskt taget dokument som ger en samlad bild över kommunens arbete för att nå målet om Fossilbränslefri kommun Klimat- och energiprogrammet har därutöver dessa delsyften: Programmet är en del av att uppfylla kommunens åtagande enligt Borgmästaravtalet 1. Bidra till att nå de internationella, nationella 2, regionala och lokala miljömålen för begränsad klimatpåverkan och en god bebyggd miljö. Leva upp till kraven som ställs för den kommunala energiplaneringen. 1 Under 2012 undertecknades Borgmästaravtalet vilket innebär att kommunen ska gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen fram till Det finns 16 nationella miljömål, varav Kalmar berörs av 15 miljömål då vi saknar fjällmiljö. 3

17 Avgränsningar Klimatarbete består av både att hindra negativ klimatpåverkan och att lindra effekterna av ett förändrat klimat. I klimat- och energiprogrammet är utsläppsbegränsningen i fokus, det vill säga hindra. I kommunens kommande klimatanpassningsplan beskrivs lindra mer utförligt. Handlingsplanen för hur vi ska uppnå Fossilbränslefri kommun 2030 kommer inte att redovisas i detalj. Detta redovisas i kommunens årsredovisning, det årliga miljöbokslutet och uppdrag och ansvarsområden delas ut via den årliga budgetprocessen. Det här programmet har huvudfokus på att minska koldioxidutsläppen trots att det finns flera klimatpåverkande gaser såsom exempelvis metan och lustgas. Åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Klimat- och energiprogrammet omfattar både kommunens egen verksamhet och kommunen som geografiskt område. Kommunens möjligheter att påverka En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen har en viktig roll att spela inom klimat- och energiarbetet genom sitt ansvar för fysisk planering, energiplanering, tillsyn samt drift av tekniska anläggningar. Kommunen har samtidigt goda möjligheter att påverka utvecklingen genom sitt ansvar för information, utbildning, tillsyn och rådgivning. Programmet är utformat efter kommunens egen möjlighet att förändra i den egna organisationen och genom att indirekt påverka andra aktörer. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare och som delägare till ett energibolag. Det är viktigt att ha en helhetssyn på energiplaneringen och ta hänsyn till miljöeffekterna i såväl lokalt, regionalt som globalt perspektiv. Kommunen är också en av de största enskilda upphandlarna av varor och tjänster och bör utnyttja sin konsumtionskraft till en upphandling som är hållbar både ekologiskt, socialt och ekonomiskt samt har minsta möjliga transporter. Kalmar kommun ska vara ett föredöme inom klimat- och energiområdet och leda genom goda exempel. Övergripande mål och strategier för ett fossilbränslefritt Kalmar Kalmar kommun har långtgående mål inom klimat- och energiområdet, som sträcker sig längre än EU-mål och nationella mål. De nationella målen är att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och Sveriges användning av förnybar energi ska uppgå till minst 50 procent av den totala energianvändningen år Kalmar kommuns övergripande och långsiktiga mål är att vara en fossilbränslefri kommun Det grundar sig i att Kalmar, liksom samtliga kommuner i länet, har ställt sig bakom No Oil 3 = Fossilbränslefri region Övriga miljömål beskrivs i kommunens miljöbokslut, verksamhetsplan och budget. Fossilbränslefri region definition Då vi använder begreppet fossilbränslefri region menar vi att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar läns gränser. Utsläpp som sker utanför kommunens gränser som en följd av vår konsumtion är inte inräknade i definitionen. År 2030 ska alltså nettoutsläppen av fossil koldioxid från all energianvändning, inklusive transporter, vara noll. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi såsom vindkraft och biogas kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor inom exempelvis transporter. Export av förnybar energi utanför länets gränser kan också tillgodoräknas. Länets övriga elförbrukning anses ha samma sammansättning som den nordiska elmixen

18 Fem strategiska områden för att nå Fossilbränslefri kommun 2030 I detta avsnitt beskriver vi hur omställningen till ett fossilbränslefritt Kalmar ska ske; huvudsakligen genom fem strategiska områden (utan inbördes ordning) som tar oss i rätt riktning mot målet. Respektive område delas in i vad vi vill uppnå, nuläget, hur uppföljning går till för att veta om vi är på rätt väg samt vad vi behöver göra ytterligare inom respektive område. Under rubriken fortsatt arbete kan vissa uppgifter vara utan ansvarig ägare och ska således lyftas in i kommande budgetprocess. 1. Hållbart samhällsbyggande Ett samhälle måste vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart. För att balansera dessa intressen har kommunen en översiktsplan som visar hur kommunen ska utvecklas. Översikts- och detaljplaner utgör en viktig funktion vad det gäller energianvändning, till exempel gällande lokalisering av ny bebyggelse och hur den placeras i terrängen, vilka möjligheter för kollektivtrafik som skapas och vilken infrastruktur som kan användas. Helhetsperspektiv är viktigt för att lösa behov av avfallshantering, vattenrening, transporter, energiförsörjning etcetera i samhället. Det här vill Kalmar kommun I Kalmar planeras många byggprojekt, och det är viktigt att det som byggs nytt följer kretsloppsprinciper och har ett helhetsperspektiv. Vi ska bygga en tätare stad där avstånden mellan målpunkter såsom skola, butiker, hem, arbetsplats och fritidsaktiviteter minskar och där även grönstrukturen är stark och varierande. Kommunen vill ha ett nära samarbete med byggherrar och andra exploatörer. Det är hela kommunen som ska leva och växa och det är klimatsmart att ta tillvara de resurser som finns i vårt närområde. Kommunen som organisation Kommunen har planmonopol och är således med och bestämmer vad som får byggas var och på vilket sätt. Enligt planoch bygglagen får man inte som kommun ställa andra krav utöver lagkrav när det gäller energi. När kommunen själva bygger kan vi däremot ställa hårdare krav på till exempel energianvändning. I övrigt finns inga generella riktlinjer som gäller vid byggnation på kommunalägd mark. Vid om- och nybyggnation i kommunens egna fastigheter ska hög energiprestanda eftersträvas liksom medvetna materialval. Nuläge Kommunen har en översiktsplan som styr hur vi ska bygga framöver. Översiktsplanen togs Arbete pågår med att planera hållbara stadsdelar, exempelvis Södra staden. En viktig infrastruktur är den digitala kommer 90 procent av alla hushåll ha fiber eller bredband genom den utbyggnad som nu pågår. När fler kan ta del av mer information på ett enkelt sätt ökar tillgängligheten och behovet av transporter minskar. Uppföljning Då det saknas tydliga miljökrav när det gäller hållbart byggande saknas också metoder för att följa upp i vilken mån vi bygger hållbart. Fortsatt arbete Ta fram tydliga hållbarhetsregler för de miljökrav som bör ställas i samband med att kommunen själva bygger eller när det byggs på kommunal mark. Hitta former för samverkan inom klimat- och energifrågor mellan kommun, näringsliv, universitet och andra aktörer. När klimatanpassningsplanen är färdigställd bör samarbeten kring klimatanpassade byggtekniker påbörjas. Utveckla processer att integrera ekosystemtjänster vid samhällsplanering. Satsa på klimatsmarta åtgärder inom samhällsbyggande och planering. Exempelvis genom att integrera solceller som byggmaterial eller klimatanpassningsåtgärder såsom trappsteg i gestaltning av områden. Bli bättre på att följa upp de färdiga byggnadernas miljöprestanda. 5

19 2. Hållbar konsumtion Hållbar konsumtion handlar inte bara om att handla medvetet, det handlar även om att ha en annan syn på konsumtion. Konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön från vaggan till graven. Det är viktigt att vi alla väljer med omsorg de varor vi konsumerar i och med att vi den vägen kan påverka utbudet och möjligheterna för morgondagens generationer i en positiv, hållbar riktning. Det här vill Kalmar kommun Det är viktigt att vi arbetar tillsammans med våra leverantörer för att skapa möjligheter till mer närproducerat och ekologiskt hållbara varor. Då stärker vi både den regionala marknaden och ökar andelen varor och tjänster som är hållbara. Främja initiativ som verkar för att återanvända varor som fortfarande är brukbara eller tjänster som lagar och reparerar. Vi ska i första hand förebygga avfallets uppkomst men också se till att avfallet kan återanvändas och återvinnas i högre utsträckning. Kommunen som organisation Kommunen handlar upp varor och tjänster för mycket stora belopp varje år och kan med en mer medveten upphandling minska vår miljöpåverkan. Det gäller allt från energieffektivt byggande till fossilbränslefria varutransporter. Vi ska öka vår kunskap om och skapa bättre rutiner för hur vi tar större socialt och etiskt ansvar i vår verksamhet. Vi ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. Mat har stor klimatpåverkan och i vår egen verksamhet har vi möjlighet att påverka vilken mat som köps in, hur maten tillagas och att arbeta med beteendepåverkan för att minska matsvinnet. Andelen ekologisk och/eller närproducerad mat var 61 procent år 2014 med mål om 70 procent Kommunen har en verksamhet som heter Återbruket. De tillvaratar bland annat byggnadsmaterial för återbruk, men också en mängd olika begagnade inventarier vilket främjar återanvändningen. Nuläge Kalmar är idag en Fairtrade City 5, vi har anslutit oss till FN:s Global Compact 6 och ställer omfattande krav i samband med upphandling och inköp. Genom delade upphandlingar där mindre enheter upphandlas, fördelat över tid, har vi förbättrat de lokala producenternas möjligheter att delta. Kalmarsundsregionens renhållare har en sortering av matavfall. Avfallet blir till biogas och biogödsel. Uppföljning Följer upp andelen ekologisk/närproducerad mat genom vår upphandlingsorganisation. Saknar systematisk heltäckande uppföljning av att leverantörer följer våra krav. Enstaka stickprov på att leverantörer följer våra krav på upphandling och inköp görs. Fortsatt arbete Fortsätta utveckla arbetet med samlastningscentralen i Kalmar för att underlätta producenternas möjligheter att leverera på ett effektivt sätt och minska våra transporter. Fortsätta arbetet med samverkan mellan näringsidkare och kommunen. Införa system för uppföljning av att leverantörer följer våra krav. Gå ifrån det traditionella linjära ekonomiska synsättet när det gäller planering, upphandling, investeringsbeslut etc och istället ha ett kretslopptänk, exempelvis handla funktion istället för produkter

20 3. Hållbar energiproduktion och energianvändning Grundläggande för att uppnå en långsiktigt hållbar energi- och resurseffektiv kommun är minskad användning och en omställning av de energislag som används. Energieffektivisering handlar både om att minska behovet av energi och få till ett effektivare uttag av den energi som används. Det här vill Kalmar kommun Rätt energiform ska användas på rätt sätt. Omställning behöver göras till större andel förnybara energikällor i kommunen som geografiskt område. Vid nybyggnation ska fjärrvärme främjas. Andelen egenproducerad förnyelsebar energi ska öka. Det är också viktigt att trygga en säker och tillräcklig energitillförsel. Minska energianvändningen i kommunala fastigheter genom energieffektivisering och förbättrat underhåll. Kommunen som organisation Som fastighetsägare av stora fastighetsbestånd har vi god påverkansmöjlighet på dels tekniska åtgärder samt mer mjuka insatser riktat mot beteendepåverkan. Kalmar kommun följer noga teknikutvecklingen. Serviceförvaltningen ställer alltid krav på 20 procent lägre energianvändning än vad Boverkets byggregler kräver vid nybyggnation. Kalmarhem gör det i vissa fall. Vi bedriver ett av Sveriges största energitjänsteprojekt i kommunens egna fastigheter. Det finns stor potential att genom framförallt underhållsåtgärder minska energiförbrukningen. Ramavtal för upphandling av solceller har gjorts vilket underlättar för fler solcellssatsningar. Det finns nu flera kommunala byggnader med solceller på taken, ett exempel är förskolan i Rinkabyholm. Kalmar kommun har varit föregångare vad det gäller ny teknik för belysning i offentliga miljöer. Kommunen ingår i ett EU- projekt där man testar funktionsupphandling av gatubelysning. Projektet genomförs i samarbete med ett tiotal europeiska städer och energikontor. Arbete med belysningsplan pågår. Nuläge Kalmar har lägst koldioxidutsläpp i länet, räknat per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat med 42 procent per invånare jämfört med Endast 15 procent av koldioxidutsläppen kommer från energisektorn. Länet drivs till två tredjedelar av förnyelsebar energi en av de bästa siffrorna i världen. Minskningen beror på energieffektivisering, större andel förnyelsebar energi och mer bränslesnåla fordon. Olja till uppvärmning har i stort sett fasats ut från hushåll och industrier. Detta följer den nationella trenden där oljeanvändningen till stor del har ersatts av fjärrvärme. Fjärrvärmetillförseln har ökat stadigt liksom produktion och användning av biogas. Fjärrkyla används idag i mindre omfattning men håller på att utvecklas och med tanke på klimatförändringarna kommer behovet av kyla att öka. Utmärkande för Kalmar i jämförelse med övriga kommuner i länet är att handeln har ökat mycket i takt med att industrin har minskat, förtätning av bebyggelsen skapar effektivare energisystem och vi har flest antal invånare att fördela utsläppen på. Sammantaget går det alltså åt rätt håll. Kraftvärmeverket Moskogen har stor betydelse för resultatet eftersom den el och värme som produceras i princip är 100 procent förnyelsebar. Kraftvärmeverket står för en tredjedel av Kalmars elförsörjning. Det finns goda möjligheter att öka den lokala elproduktionen ytterligare genom att öka fjärrvärmeunderlaget. Vindkraftsproduktionen har ökat betydligt och ser man till länet ligger vi fyra gånger högre än rikssnittet. Kalmar kommun och Kalmar Energi äger tillsammans tre vindkraftverk. Energiproduktion från solceller och solfångare växer, intresset är stort även bland privatpersoner som vill producera sin egen el. Kalmar Energi erbjuder tjänster som möjliggör att man säljer sin överskottsel till nätet. Genom att kommunen har en opartisk energi-, klimat- och transportrådgivning kan kommuninvånarna få stöd i att välja energieffektiva lösningar. Uppföljning Koldioxidutsläppen följs upp med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). För närvarande kan inte statistiken brytas ned på kommunal nivå med tillräcklig tillförlitlighet. Utvecklingen för kommunen speglas dock av utvecklingen i 7 Energibalans 2012 hittas på 7

21 länet. Tillsvidare använder vi därför länets mätningar för att följa utvecklingen i kommunen 8. En energibalans gjordes 2014 på kommunnivå, baserat på 2012 års siffror. Det är lämpligt att nästa energibalans görs Fortsatt arbete Fortsätta arbetet med att effektivisera energianvändningen i kommunala byggnader/fastigheter. Fokusera på beteendepåverkan hos framförallt egen personal som är hyresgäster i kommunalägda fastigheter. Bli mer självförsörjande på förnyelsebar energi såsom exempelvis vindkraft och solenergi. Få fler än oss att bygga med högre miljöklassning och strängare energikrav. 4. Hållbara transporter Den bästa resan för miljön är den som inte görs. De största utmaningarna är att resa mindre och att ersätta de fossila bränslena med förnybara bränslen. Det här vill Kalmar kommun Vi ska hitta former för en samexistens mellan trafikslagen där vart och ett fyller sin uppgift på sin plats. I regional samverkan ska vi åstadkomma hållbara transporter och en samhällsplanering som ger god tillgänglighet och minskat transportbehov. Exempelvis vill vi minska behovet av transporter genom samåkningsprojekt, förtätning av staden och strategisk lokalisering av samhällsservice. Den nya samlastningscentralen är också ett viktigt steg mot mer hållbara och optimerade godstransporter. I dagsläget omfattas enbart kommunens egna transporter men förhoppningen är att även externa aktörer på sikt ska kunna inkluderas. Öka gåendet genom förtätning, promenadstråk, gångfartsområden och förbättrad skyltning. Kommunen har mål om att öka cyklingen i Kalmar. Även kollektivtrafikresandet ska öka. Kommunen samverkar med bland annat Regionförbundet och Kalmar länstrafik kring utveckling av en regional superbuss Östersjöexpressen mellan Karlskrona Norrköping enligt konceptet tänk tåg kör buss. Omdisponering av gaturum för ökad framkomlighet för gång-, cykel- och kollektivtrafik är en del av kommunens dagliga verksamhet för att effektivisera användningen av befintlig infrastruktur. Anpassning av parkeringsytor för att matcha efterfrågan är en annan. Kommunen som organisation Som arbetsgivare till mer än 5000 anställda har kommunen stor påverkansmöjlighet på de resor som görs i tjänsten men har också ett ansvar att genom uppmuntran och stimulerande åtgärder påverka arbetspendlingen i rätt riktning. Kalmar kommun har en stor fordonspark och här finns också goda möjligheter att styra vilka fordon som köps in samt vilket bränsle som används. Upphandling är ett viktigt instrument för att ställa relevanta krav. Kommunens policy för möten och resor är ett viktigt dokument för att styra mot att vi planerar våra resor, så att de sker så trafiksäkert, kostnadseffektivt och miljöanpassat som möjligt samt att vi i större omfattning också överväger resfria möten via olika IT-/telefonilösningar och 2015 gjordes en omfattande analys av kommunanställdas resor till och från arbetet samt inom tjänsten gjordes en genomlysning av fordonsparken. Det ger oss en god bild av var vi har störst potential att minska koldioxidutsläppen. Anställdas resor till och från arbetet står för 80 % av utsläppen från resor vilket gör det till en viktig fråga att stimulera och uppmuntra mer hållbara resemönster. Arbetet sker i samarbete med Kalmar Cykelstad. Alla anställda erbjuds att leasa biogas-, el-, och laddhybridbilar som personalbil. För transporter och resor i den kommunala organisationen behövs en mix av stimulansåtgärder som främjar samåkning, cyklande och kollektivtrafiken. Dessutom kommer ett långsiktigt attityd- och beteendearbete att behövas, med särskilt fokus på arbetspendling. Genom virtuella möten och distansarbete kan en del resor undvikas helt. Arbetet med färdplan 2020 pågår, det vill säga hur kommunen ska nå delmålet att Samhällsbetalda resor och transporter ska senast år 2020 vara klimatneutrala. Nuläge Transportsektorn står för cirka 40 procent av den totala energianvändningen i kommunen och för cirka 85 procent av de fossila koldioxidutsläppen. Kommunens invånare använder oftast bilen, även om cykel också används flitigt. Nästan alla 8 8

22 personbilar drivs av fossila bränslen även om intresset för elfordon ökar. En positiv trend pågår med ökad cykling och kollektivtrafik, men generellt har all trafik ökat vilket innebär att även bilåkandet och tyngre transporter har ökat. Försök med samåkningspooler har gjorts vilket tyvärr inte gav den effekt man hoppats på. Landstinget är huvudman för Kalmar Länstrafik (KLT) vilket begränsar vår påverkansmöjlighet på kollektivtrafiken. Transportfrågan kräver samverkan över länsgränserna och en dialog med trafikhuvudmän (kollektivtrafik, landsting, kommuner, myndigheter, med flera). Utvecklingen av kollektivtrafiken inom regionen är ett avgörande område för att vi ska kunna nå våra utsläppsmål. Arbete pågår för superbusstråk mellan Kalmar och Oskarshamn och att förkorta restiden mellan Kalmar-Växjö. Kalmar Öland Airport arbetar aktivt tillsammans med regionen för att skapa förutsättningar för flygbiobränsle för de flygbolag som trafikerar flygplatsen. Uppföljning Resvaneundersökning, transportslagsmätningar, fordonsstatistik och olika kundmätningar. Fortsatt arbete Delta i KLT:s fordonsupphandling 2017 och fortsätt arbeta för superbusstråk. Utveckla järnvägsområdet och hamnen med avseende på transporterna. Fortsätta arbetet med att ta fram en plan för hållbara transporter som täcker samtliga transportslag inom hela det geografiska området och stakar ut vägen för hur vi ska uppnå visionen i översiktsplanen bör en ny resvaneundersökning göras. 5. Beteendepåverkan genom information och samverkan Hur vi agerar i vardagen, de vanor vi har och de saker som vi gör på autopilot har en väldigt stor påverkan på klimatet. Därför är det viktigt att kommunen informerar, visar på alternativ och sätter miljösmarta standardalternativ. Det ska vara lätt att göra rätt! Det här vill Kalmar kommun Information och samverkan är viktigt för att åstadkomma en bestående positiv förändring inom klimat och energi. Att vara ett gott exempel och sprida erfarenheterna både lokalt och internationellt är en viktig del av Kalmars klimat- och energiarbete som även stärker det interna arbetet. Att få människor att ändra beteende är mycket svårt om det innebär ekonomisk uppoffring eller ändrad livsstil. Därför ska man se till att omställningen är så bekväm som möjligt och lyfta fram ekonomiska fördelar, positiva hälsoaspekter samt att det kan vara del av en attraktiv livsstil. Strategin är att göra det enkelt att leva ett gott liv med minimal miljöpåverkan. Kommunen som organisation Kommunanställda har stor möjlighet att påverka attityder och beteenden i sitt arbete inom till exempel förskola och skola, där tidiga miljövärderingar hos barnen och ungdomarna skapar goda framtida vanor och kan även påverka hur barnens närstående agerar. Inom äldreomsorgen kan personalen hjälpa brukarna att vara mer miljömedvetna i sina dagliga rutiner. För att höja medvetenheten generellt om klimat- och energifrågor ska samtliga anställda på Kalmar kommun genomgå en miljöutbildning. Miljöledningssystemet hjälper till att ha tydliga rutiner som säkrar kompetens inom miljöområdet. Nuläge Kalmar kommun har lång erfarenhet av att arbeta med olika typer av projekt som ska engagera till förändrade attityder och beteende. Kommunen är och har varit aktiv i beteendeprojekt kring klimatfrågor. Det mest kända projektet är Klimatpiloterna som fick riksintresse. Därefter följde en bredare kampanj vid namn Klimatlöfteskampanjen och sedan Hållbart liv hemma som var ett initiativ från IKEA och Världsnaturfonden som kontaktade Kalmar kommun just för vår erfarenhet av liknande kampanjer. Idag jobbar man främst med trafikfrågor, genom Kalmar Cykelstad och mobility management -åtgärder samt energieffektiviseringsfrågor i samband med det energieffektiviseringsarbete som pågår. Inom samhällsplanering har man använt sig av dialogmöten för att fånga upp synpunkter från allmänheten. Kommunens miljöhandläggare och klimat-, energi- och transportrådgivare påverkar också kommuninvånarnas beteende genom rådgivning och tillsynsarbete. 9

23 Kommunen har också ett informationsuppdrag angående förändringar i det kommunala arbetet. Det ger kommunen ett bra tillfälle att ta upp klimat- och energifrågor i ett naturligt sammanhang. Uppföljning Svårt att mäta beteendeförändring och dess orsaker. Kommunen följer till viss del upp antalet informations- och rådgivningstillfällen samt antal deltagare men effekten av dem är svårare att mäta. Fortsatt arbete Fortsätta att arbeta med beteendepåverkan och samarbeta med andra aktörer som vill förmedla klimat- och energikunskap. Upprätta en kommunikationsplan för klimat- och energifrågorna. Kommunikationsenheten ska göra en översyn av hur Kalmar kommun marknadsför sig generellt och där ska även marknadsföring och kommunikation av klimat- och energifrågor integreras. Utveckla arbetet med dialogsamtal där allmänheten får ett forum att diskutera beslut om till exempel ett nytt boendeområde. Hänga med i utvecklingen för att nå ut med vår information genom olika kanaler och forum. Kommunala dokument Programmet tar avstamp i de politiskt styrda dokumenten Vision , den årliga budgeten 10 och översiktsplanen 11. Det finns flera kommunala styrdokument och underlag som klimat- och energiprogrammet har koppling till, exempelvis: - Cykelbokslut - Energibalans 12 - Energieffektiviseringsstrategi 13 - Fördjupad översiktsplan 14 - Miljöbokslut - Verksamhetsplan och budget - Vindkraftsplan 15 - Vision Översiktsplan

24 Det finns även en del dokument som är under konstruktion, där en koppling är viktig: - Klimatanpassningsplan - Plan för hållbara transporter - Trafikbokslut Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förknippat med någon form av förbindelse där man delar en gemensam vision eller målsättning. Kalmar kommun är med i flera nätverk inom klimat- och energiområdet, exempelvis: - Klimatkommissionen 16 - Borgmästaravtalet Covenant of Mayors - Union of Baltic Cities (UBC) 17 - Nätverk inom SKL - Global compact Information och genomförande För att tydligt omsätta programmet i successiva handlingar ska vi framförallt använda vårt ordinarie styrsystem, det vill säga vårt målarbete. Det innebär att uppdrag och ansvarsfördelningar för hela eller delar av målsättningar kommer att ske kontinuerligt varje år i budgeten och uppföljning kommer att ske kontinuerligt varje år i årsredovisningen och miljöbokslutet. Uppföljning För att klimat- och energiprogrammet ska kunna fungera långsiktigt behöver det vara aktuellt. Programmet ska uppdateras nästa mandatperiod (2019) så att det överensstämmer med den politiska majoritetens visioner. Ansvarig för processen är kommunstyrelsen

25

26 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Yvonne Norman SFN 2015/ Servicenämnden Internbudget för 2016 inklusive mål Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att fastställa förslag till internbudget inklusive mål 2016 för serviceförvaltningen och överlämna internbudgeten till kommunfullmäktige för kännedom. Bakgrund Respektive facknämnd beslutar om internbudget och verksamhetsplan senast den 30 november. Yvonne Norman ekonom Bilagor Internbudget Servicenämnden 2016 Serviceförvaltningen Tel vx

27 2016 SERVICENÄMNDEN INTERNBUDGET

28 Innehållsförteckning Det självklara valet... 3 Organisation... 4 Servicenämndens mål Driftsbudget Sammanställning driftsbudget Förvaltningsledning, Nämnd och Administration Verksamhet fastighet Verksamhet IT Verksamhet produktion Verksamhet support Upphandling Investeringsbudget Sida 2

29 Det självklara valet Servicenämnden ansvarar för kommunens verksamheter fastighet, support, produktion och IT. Verksamheterna bedrivs i serviceförvaltningen och ska präglas av kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet. Förvaltningen ska vara en självklar intern leverantör av varor och tjänster inom sina ansvarsområden. Ständig utveckling och kvalitetshöjning av den breda leveransen ska gynna både medborgare och övriga förvaltningar. En bra dialog med övriga förvaltningar och bolag ska utveckla våra produkter mot kostnadseffektivitet och ändamålsenlighet bland annat genom standardisering. Fortsatt fokus på det planerade underhållet i våra fastigheter gör att vi ser effekter på både det akuta underhållet och driftskostnaderna. Det stora energitjänstprojektet rullar på och effekterna vad gäller minskad energiförbrukning utvecklas enligt plan. En växande infrastruktur och nybyggnation kräver ökade resurser för både drift och underhåll. De senaste årens omfattande investeringsbudget får stora effekter på resurserna för drift och underhåll, eftersom de inte håller samma utökningstakt. Det nya Linnéuniversitetet innebär omfattande omflyttningar och kommer att vara en utmaning för kommunens lokalförsörjning flera år framåt. Kommunens belysningsanläggningar står inför stora utmaningar både vad gäller underhåll och framtida utveckling. Ett belysningsprogram är under framtagande vilket blir ett stöd för framtida reinvesteringar i anläggningarna. Kalmar växer och ambitionerna är höga. Servicenämnden ansvarar för kommunens byggnationer inom olika områden. Förvaltningens egna och externa resurser utmanas när vi ska möta det ökade behovet. Variationen i väderleken framförallt under vinterhalvåret påverkar serviceförvaltningens budget i mycket hög grad. När skillnaderna kan variera med miljoner kronor är det en stor utmaning att hantera dessa inom befintliga ekonomiska ramar. E-portal och samlastning fortsätter att utvecklas tillsammans med centralförrådet. Under avtalsperioden har kommunerna i Borgholm, Emmaboda och Mörbylånga samt Kalmarsunds Gymnasieförbund, möjlighet att via option ansluta sig till samlastningscentralen. Serviceförvaltningen arbetar vidare tillsammans med övriga förvaltningar för att visa på fördelarna med att använda cykel istället för bil och för att cyklingen ska vara en naturlig del i all trafikplanering. Vi tittar även på möjligheten att etablera bilpooler och verkar aktivt för att öka mängden miljöfordon i kommunen. Kalmar fortsätter att profilera sig som en evenemangsstad vilket i högsta grad påverkar serviceförvaltningen som är en viktig resurs för att både Kalmarbor och besökare ska trivas i Kalmar. Förvaltningen jobbar vidare med ledarutvecklingsplanen och i den ingår bland annat utveckling av team- och medarbetarskapet där bemötande är en viktig del. Sida 3

30 Organisation Serviceförvaltningen har fyra olika verksamhetsområden: Fastighet, IT, Support och Produktion. På serviceförvaltningen finns också kommunens upphandling. Förvaltningen leds av en förvaltningschef och centralt på förvaltningen finns också viss central administration och övergripande funktioner inom personal, ekonomi och kvalitets- och miljösamordning. Förvaltningen har totalt cirka 500 tillsvidareanställda, varav cirka 55 procent är kvinnor och cirka 45 procent är män. De anställda omfattar ett 50-tal olika yrkeskategorier, beroende på förvaltningens breda verksamhet. Sida 4

31 Servicenämndens mål 2016 Ordning och reda i ekonomin Fullmäktigemål Ändamålsenligt och kostnadseffektivt Kommunens alla verksamheter ska bedrivas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Ansvar: Benny Wennberg (Alla) Nämndsmål Hålla budget Servicenämnden ska hålla budget för (2013: -1,6 miljoner, 2014: +9,2 miljoner) Ansvar: Benny Wennberg (Alla) Ett grönare Kalmar Fullmäktigemål Fossilbränslefri kommun år 2030 Kalmar kommun ska vara en fossilbränslefri kommun år Nämndsmål Hållbara transporter Fördubbla andelen fordon med el, biogas eller laddhybrid i transportcentralens leasingflotta från 60 till 120 till utgången av (2013: 27, 2014: 44, 2015: 60) Ansvar: Björn Hedbäck Fullmäktigemål Cykeltrafiken Cykeltrafiken ska årligen öka. Ansvar: Projektledning för Kalmar cykelstad. Uppföljning: Cykelbokslut. Fullmäktigemål Ekologisk och närproducerat Andelen ekologisk eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 70 procent år Nämndsmål Ekologisk och närproducerat Andelen ekologisk eller närproducerad mat i de kommunala verksamheterna ska uppgå till 55% under (2013: 51%, 2014: 60%, 2015: 59% (prel.)) Ansvar: Björn Hedbäck Nämndsmål Ekologisk fruktstund Serviceförvaltningen ska så långt som möjligt öka andelen inköp av ekologisk frukt till förskola/fritidshem/skola. Andelen ekologisk frukt i dessa verksamheter ska uppgå till 40% till (Startvärde för ekologiskt år 2015 är 27%.) Ansvar: Björn Hedbäck Fullmäktigemål Klimatneutrala transporter År 2020 ska alla kommunala samhällsbetalda personresor och godstransporter vara klimatneutrala. Se nämndsmål hållbara transporter. Sida 5