God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre

Transkript

1 Kontaktuppgifter föreläsare Fortbildning för SSK och USK i slutenvård God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre Föreläsare : Apotekare, Dietist, Sjuksköterska, Tandhygienist, Se kontaktuppgifter nästa bild Monica.Bergenek@skane.se SSK Charlotta.Svalander@skane.se Dietist Josefin.Tagesson@skane.se Dietist Siri.Klingstrom@skane.se Dietist Elisabet.BerghBorgdal@skane.se Dietist Else-Marie.Robertsson@skane.se Dietist Margaretha.L.Nilsson@skane.se Tandhygienist Cecilia.Borg@skane.se Tandhygienist Elisabeth.A.Fagerstrom@skane.se Tandhygienist Catharina.a.andersson@skane.se Apotekare Innehåll Äldres läkemedelsanvändning, Åldrande kropp Kvalitetsindikatorerna, Fall på sjukhus Fallrisk- o Potentiellt olämpliga läkemedel till äldre Läkemedel och mat Undernäring Åtgärder vid ätproblem Munhälsa Äldresatsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Satsningen ska genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Exempel på mål för äldresatsningen : God hälsa, vård och omsorg God och säker läkemedelsanvändning Total kostnad: drygt 4 miljarder kronor 1

2 Åldrande kropp Försämrad blodtrycksreglering och ökad risk för ortostatism. Hjärnans reservkapacitet minskar. Försämrad syn, reaktionsförmåga, muskelstyrka m.m. Ökad förekomst av sjukdomar som ökar fallrisken, ex stroke, Parkinsons sjukdom, demens. Förändringar som påverkar omsättning av läkemedel i kroppen Ökad andel fett Försämrad njurfunktion Att förebygga fall, trycksår och undernäring på sjukhus Hur arbetar vi inom Region Skåne? Gemensamt tänk Vårdplan Identifiera riskpatienter Analys av riskfaktorer Förebyggande åtgärder 2

3 Status förändras SNABBT Risktänket Behöver hon hjälp att äta? Nedsatt känsel? Förvirring? Fall/fallskada (egen anteckning) Trycksår, nytillkommet 3

4 Vid utskrivning Fall på sjukhus Dokumentera risker och ev. fall och trycksår i omvårdnadsepikrisen Vid ökad risk, bifoga vårdplan till ansvarig SSK Vid sår, bifoga Sårjournal till ansvarig SSK Samhällsproblem? Fallriskfaktorer Fall Antal fall per åldersgrupp, 2014 Hög ålder Tidigare fall Antal fall Ålder 4

5 Fler riskfaktorer Förvirring Lågt Hb Nedsatt gång- och förflyttningsförmåga Nedsatt styrka och rörlighet Yrsel och nedsatt balans Undernäring, vätskebrist Nedsatt syn Nykturi Blodtrycksfall Saknar skor Läkemedelsbiverkan Diagnoser som ökar fallrisken Akut hjärtsjukdom Demenssjukdomar Depression Epilepsi Hjärtsvikt Kronisk obstruktiv lungsjukdom Ledsjukdomar Neuropati Osteoporos Parkinsons sjukdom Stroke Riskfylld miljö? Blöta/hala golv Lösa sladdar Otillräcklig belysning Olämplig möblering Olåsta hjul Otydlig svårtolkad miljö Tvär färgskiftning i golvet Plötsliga ljud Droppställning, hjälpmedel Lång uribag dagtid Dusch saknar antihalkmatta, stöd- eller sittmöjlighet Aktivitet -riskfylld för patienten utifrån dennes kapacitet? Kapacitet -fallriskfaktorer? Närmiljön -säker? -risker? 5

6 Fall på sjukhus Fall på sjukhus Fall Tidpunkt 900 Fall Plats Aktivitet Personalnärvaro 800 Fall Personal närvarande vid fallet Personal var ej med vid fallet Vårdrum Toalett Korridoren Dagrum 0 Uppstigning Förflyttning Uppstigning Förflyttning från säng till/från toalett från stol säng till stol Statistik hämtad ur Melior, anteckningen Fall/fallskada i Region Skåne 2014 Statistik hämtad ur Melior, anteckningen Fall/fallskada i Region Skåne 2014 Bidragande orsaker Fall Varför faller patienterna på min avdelning? Nedsatt balans Förvirring Muskelsvaghet Okänt Yrsel Halkat Snubblat Klättrat över sänggrind Täta trängningar Statistik hämtad ur Melior, anteckningen Fall/fallskada i Region Skåne

7 Jag hade tyvärr ingen möjlighet att komma idag. Hoppas att ni hörde bra och att bildspelet skapade många tankar att ta med er tillbaka. Har ni frågor är ni välkomna att maila dem till mig på Potentiellt olämpliga läkemedel till äldre och fallriskläkemedel Monica Bergenek Leg. sjuksköterska, vårdutvecklare Stab verksamhetsutveckling Skånes universitetssjukhus Alla foto: Sue Harden Mugelli Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Långverkande bensodiazepiner (flunitrazepam, nitrazepam, diazepam/stesolid) Propavan Läkemedel med antikolinerga effekter (tex Atarax, tricykliska antidepressiva, medel mot överaktiv blåsa) Tramadol 7

8 Läkemedel som ökar fallrisken Exempel på läkemedelsgrupper Sömnmedel Lugnande medel Antidepressiva Antipsykotika Opioider/Smärtlindrande Antiepileptika Hjärt-kärlläkemedel Antiparkinsonmedel Sömnbesvär och Sömnmedel Hur stort är sömnbehovet? Sömndagbok Utevistelse, fysisk aktivitet, kortare middagsvila ger bättre nattsömn Kaloririk drink,kvällssmörgås Zopiklon förstahandsalt vid behov av farmakologisk behandling Sömnmedel Exempel: Zopiklon/Imovane Propavan, Flunitrazepam, Nitrazepam, Zolpidem/Stilnoct Effekter: Sömngivande Biverkningar: Trötthet, förvirring, yrsel, koordinationsstörning, muskelavslappning. Ev dagtrötthet. 8

9 Lugnande medel Antidepressiva läkemedel Icke-farmakologiska åtgärder i första hand Exempel vid läkemedelsbehov: Oxascand/Sobril, Stesolid/diazepam Effekter: Lugnande, ångestdämpande, sömngivande, muskelavslappnande Exempel : Sertralin, Mirtazapin, Citalopram, Saroten Effekter: Motverkar nedstämdhet Biverkningar: Trötthet, yrsel, blodtryckssänkning Biverkningar: Dåsighet, trötthet, känslomässig avtrubbning, muskelsvaghet, yrsel, förvirring, fall Smärta Antipsykotika Exempel på läkemedel: Risperdal, Haldol Effekter: Dämpar psykotiska symtom, ex hallucinationer Biverkningar: Trötthet, stelhet, kognitiv påverkan, blodtryckssänkning Icke-farmakologiska åtgärder i första hand! Paracetamol är basen i läkemedelsbeh. Nästa steg i smärttrappan - morfin i låg dos Laxantia! 9

10 Smärtlindrande/Opioider Exempel: Morfin, Dolcontin, OxyContin, Oxynorm, Fentanyl, Tramadol, Citodon, Effekter: Smärtlindrande Biverkningar: Trötthet, yrsel, konfusion Mot nervsmärta kan även antiepileptika användas. Exempel: Gabapentin. Biverkningar: Yrsel, trötthet, förvirring. NSAID - äldre NSAID (ex ibumetin, naproxen, diklofenak) låg dos mot inflammatorisk smärta Risk för - GI-blödning - hjärtsvikt - njursvikt Läkemedel med betydande antikolinerg effekt Kan orsaka kognitiva störningar, muntorrhet, förstoppning, urinretention Inkontinensmedlen är vanligast - Utvärdera effekt och biverkningar! Även Atarax, Theralen, Saroten Antikolinerga läkemedel Risk för kognitiv påverkan, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. T ex darifenacin Emselex fesoterodin Toviaz oxybutynin Ditropan, Kentera, Oxybutynin solifenacin Vesicare tolterodin Detrusitol, Tolterodin alimemazin Theralen hydroxizin Atarax levomepromazin Nozinan prometiazin Lergigan propiomazin Propavan tricykliska antidepressiva t ex Anafranil, Klomipramin, Saroten, Sensaval 10

11 Medel med betydande antikolinerg effekt Alzheimersjuka extra känsliga Kombination av demensläkemedel och antikolinerga läkemedel ologisk Hjärt-kärlläkemedel Läkemedel som påverkar blodtryck, puls och belastning av hjärtat ökar risken för fall. Exempel: Enalapril, Felodipin, Metoprolol, Imdur, Furix, Kolla gärna ortostatiskt blodtryck! Andra läkemedel som används vid prostatahyperplasi, neuroleptika, depression och Parkinsons sjukdom kan också sänka blodtrycket. Antiparkinsonmedel Exempel: Madopark, Sinemet Effekt: Lindrar besvär vid Parkinsons sjukdom Bieffekter: Ortostatisk hypotension, trötthet, konfusion Hur kan vi minska fallrisken hos äldre? Identifiera fallrisk Ortostatiskt blodtryck Överväga icke-farmakologisk behandling 11

12 Hur kan vi minska fallrisken hos äldre? fortsättning Läkemedel och mat Observera läkemedel som påverkar fallrisk Tänka att symptom ev är biverkning Delas eller icke delas Fass.se, delningsinformation När ska man ta sitt läkemedel i förhållande till mat? Till måltid? På fastande mage? Inte med viss mat? Grundregel: Ta läkemedel i samband med måltid Läs bipacksedel, FASS, Janusinfo

13 När ska man ta sitt läkemedel i förhållande till mat? Tillsammans med mat exempel FURADANTIN Furadantin skall tas tillsammans med mat dels för att minska illamående, dels för att förbättra effekten. När ska man ta sitt läkemedel i förhållande till mat? På fastande mage exempel ALENDRONAT - Ta inte tabletten med juice eller mjölk. - Ta inte tabletten tillsammans med kaffe eller te. - Ta inte tabletten tillsammans med mineralvatten. - Vänta minst 30 minuter efter att intag av Alendronat innan du tar dagens första mål mat, dryck eller andra läkemedel. Mjölk och mjölkprodukter Undvik ta vissa läkemedel samtidigt med mjölk. Exempel vissa antibiotika såsom Doxyferm (doxycyklin), Ciprofloxacin - Ta läkemedlet 1-2 timmar före eller 4 timmar efter intag av mjölkprodukter Waran och K-vitamin K-vitamin behövs Undvik inte födoämnen på grund K- vitamininnehåll FASS: Intag av föda innehållande vitamin K vid warfarinbehandling ska vara så oförändrad som möjligt

14 Janusinfo-söka interaktioner Exempel på läkemedel som ger risk för undervikt, exempel på biverkningar Påverkan på lukt och smak Muntorrhet Diabetes - metformin Sömnmedel-zopiklon Depression-citalopram Blodfettsänkare-atorvastatin Hjärt-kärlsjukdom enalapril, amilorid Illamående Demens - donepezil Diabetes metformin Parkinsons sjukdom- Madopark Epilepsi gabapentin Hjärt-kärlsjukdom - digoxin, enalapril Onkologi - cytostatikum * Syrahämmare-omeprazol Smärta - morfin Depression citalopram, sertralin Epilepsi gabapentin Trängningsinkontinens - tolterodin * Kortison för inhalation Förstoppning Smärta morfin mfl Depression citalopram, setralin Epilepsi gabapentin Trängningsinkontinens - tolterodin * Järnbrist-Duroferon Smärtläkemedel och obstipation Förstoppning skall alltid förebyggas gäller alla opioider tex morfin, fentanyl Biverkningar av laxermedel skiljer sig mellan individer man får pröva sig fram till det som fungerar bäst. Undernäring och ätproblem 14

15 Definition av undernäring Hur uppstår sjukdomsrelaterad undernäring? SWESPEN/Socialstyrelsen: Nutritionstillstånd som uppkommer på grund av brist på energi, protein och andra näringsämnen orsakar mätbara ogynnsamma effekter på: Ätproblem Intag lägre än behov kroppens struktur kroppens funktion sjukdomsförlopp Sjukdom Vävnadsnedbrytning Inflammation Åldrandet Katabolism Konsekvenser av sjukdomsrelaterad undernäring Riskbedömning/screening enl SKL Nedsatt immunförsvar Försämrad sårläkning Trötthet Depression Initiativförmåga Lågt BMI BMI: 20 då patienten är < 70 år 22 då patienten är 70 år vikt (kg) längd (m) x längd (m) Ofrivillig viktnedgång Viktnedgång och förlust av muskelmassa Försämrad livskvalitet Ätproblem Minskat oberoende 15

16 Nutrition vårdplan Ätproblemen avgör vilka åtgärder som är relevanta! Dokumentera, utvärdera, revidera Matleda/nedsatt aptit Lukt och smakförändringar Illamående/kräkningar Förstoppning Diarré Sväljningssvårigheter Tuggsvårigheter Synnedsättning Muntorrhet Svampinfektion Blåsor/sår i munnen Nedsatt tandstatus Nedsatt ork Motoriska svårigheter Kognitiva besvär Psykosociala faktorer Överrapportera Nutritionsåtgärder vid risk för undernäring Ät på regelbundna tider Fördela maten jämnt över dagen Måltidsordning Mellanmål Nattfasta Mat E kost Energirik dryck Tillbehör Konsistensanpassning Morgon Kväll 07:00 09:30 12:00 14:30 17:00 20:30 Ätstödjande åtgärder Hjälpmedel Sittställning Hjälp vid måltid Måltidsmiljö Munvård Tillägg Näringsdrycker Vitamin och mineraltillskott Frukost, middag, kvällsmat och 2 3 mellanmål varje dag är en bra fördelning av dagens intag! Nattfastan ska vara max 11 timmar! 16

17 Middag och Kvällsmat Mellanmål är viktiga! E kost A kost SNR kost Foto:Livsmedelsverket Foto: Välj dryck med eftertanke Tips för högre proteinintag Extra påläggsskivor på mackan Kokt ägg till frukost eller på kvällsmackan Mjölk som måltidsdryck Mer kött/fisk/fågel och mindre grönsaker Proteinrika mellanmål Att servera 5 dl saft eller juice i stället för vatten ger 200 kcal extra 17

18 Muntorrhet Små klunkar vatten mellan tuggorna Syrliga tillbehör: citron, lingonsylt, dressing Mjukgör maten med extra sås, doppa bröd, bredbara pålägg Syrliga osötade karameller Illamående Rostat bröd eller kex direkt på morgonen Vädra rummet Kall mat Små portioner, plockmat Klara drycker Neutral mat, inte favoritmat Inte för fet mat Måltidsmiljö Smak och luktförändring Munvård innan måltid Vädra ut matos Dricka rikligt till måltid, skölja bort dålig smak Kyckling och fisk Mer eller mindre kryddor Suga på hårda karameller 18

19 Förstoppning Kosttillägg behövs det? Rikligt med dryck Katrinplommondryck före frukost Färsk frukt/grönsaker Aktivitet Komplement till mat och dryck Välj sort efter behov Komplett proteinrikt = förstahandsalternativ Val av nutritionsbehandling Munhälsa - ROAG Se separat bildfil Val av nutritionsbehandling (terapival) kan illustreras av detta flödesschema. (Professor Ingvar Bosaeus, Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska US/Sahlgrenska, Göteborg) 19

20 På klinik Se patienten i sin helhet Förebyggande omvårdnadsåtgärder gör stor skillnad Munnen är en viktig del av kroppen Rätt åtgärder till patient med risk för undernäring kräver bra riskbedömning där man tar reda på vilka ätproblemen är På klinikforts Identifiera olämpliga läkemedel Naturläkemedel och receptfritt kan påverka Identifiera yra/fallbenägna patienter - puls/ortostatiskt BT - läkemedel? - fallit tidigare? fråga alla över 65 år vid inskrivningen. 20