Patientsäkerhetsberättelse Socialnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse Socialnämnden"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Socialnämnden År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Mats Håkansson Ingegerd AsplundOlgård Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköt. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND sida 3 2. SAMVERKAN 2.1 Samverkan med patient och närstående 3 AVVIKELSEHANTERING sida Läkemedelsrelaterade avvikelser 3.2 Övriga hälso-och sjukvårdsavvikelser 3.3 Fall och fallolyckor sida Övriga avvikelser 4 KVALITETSARBETE sida 6 5 KVALITETSREGISTER OCH LEDNINGSKRAFT sida 8 6 ÖVERSIKT LEDNINGSKRAFT sida 14 2

3 1 Bakgrund Den 1 januari 2011 trädde en lag, patientsäkerhetslagen (PSL 2010:659) i kraft. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso-och sjukvård genom att förebygga vårdskador och tydliggöra vårdgivarens ansvar. Patientlag (SFS 2014:821) kom i verkställighet per den 1:e januari I denna stärks och tydliggörs patientens ställning samt ansvaret för hälso- och sjukvården att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Socialnämnden har fastställt att senast 1 mars varje år skall verksamhetschef hälso- och sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det framgår: - Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år - Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten - Vilka resultat som uppnåtts - Förbättringsförslag (rödmarkeras i texten) Berättelsen ska efter Socialnämndens godkännande finnas tillgänglig som en offentlig handling års berättelse är publicerad på Örkelljunga kommuns hemsida. 2 Samverkan I det kommunala uppdraget avseende hemsjukvård levereras vård upp till nivå av legitimerade utförare, d.v.s. sjuksköterska/distriktssköterska samt arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. I uppdraget att bedriva hemsjukvård förutsätts ett samarbete med andra vårdgivare för att vården runt den enskilde ska fungera optimalt. För Örkelljunga kommun finns i detta avseende en samverkan med Region Skåne. Närmsta samarbetspartners utgörs av Örkelljunga vårdcentral samt Solljungahälsan och varje år görs uppföljning och revidering av lokala avtal gällande läkarmedverkan. Örkelljunga kommun kan påverka den procentuella fördelningen av ersättningen som betalas månatligen av region Skåne till hälsovalsenheterna. Eftersom Solljungahälsan skötte sitt åtagande mera fördelaktigt än Örkelljunga vårdcentral ändrades fördelningen från 50/50 år 2013 till 60/40 år Formerna för samverkan regleras dessutom i följande samverkansdokument: Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne (2009) (Nytt avtal 2016) Överenskommelse om palliativ vård i Skåne. Överenskommelse om habilitering i Skåne. Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. Regelverk för Samordnad vårdplanering (SVPL) Riktlinjer för uppsökande tandvård i Skåne 2.1 Samverkan med patienter och närstående Både i Patientsäkerhetslagen samt Patientlagen stärks och tydliggörs patientens ställning samt ansvaret för hälso- och sjukvården att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Förbättringsförslag 2015 För Socialnämndens vidkommande står nu för dörren att anpassa sin verksamhet till denna lag och se över rutiner och rutinbeskrivningar. 3

4 3 Avvikelsehantering Avvikelser (källa: Treserva avvikelsemodul) I den kommunala hemsjukvården utförs dagligen en stor mängd hälso- och sjukvårdsinsatser. Det är såväl de legitimerade utövarna som personal med delegering inom hälso- och sjukvårdens område som utför insatserna. Det är väsentligt att ha system för att kunna rapportera händelser som skulle kunna innebära att vårdskador uppstår. Systemets huvudsyfte är att med vunnen vetskap om händelser som uppkommit, motverka att det händer igen. Patientsäkerhetsarbetet måste alltid fortgå. Under sommaren 2012 har avvikelsemodulen i Treserva införts och alla avvikelser under 2013 och 2014 är registrerade där. När en avvikelse registreras av personal skickas den automatiskt till enhetschefer, till utredare/utvecklare och till (MAS)medicinskt ansvarig sjuksköterska. Legitimerad personal ska varje vecka kontrollera om avvikelser skett inom verksamhetsområdet och därefter ska avvikelserna analyseras för ev. åtgärder inom respektive team. Alla avvikelser läses av utredare/utvecklare och MAS för att avgöra om ytterligare händelseanalys/ utredning ska göras och/eller det tyder på att anmälan enligt Lex Sarah eller Lex Maria är aktuell. Avvikelserna kan tillhöra olika lagrum men samtliga är möjliga att registrera i Treserva. Sedan december 2013 kan även icke personbunden avvikelse registreras. I den kommunala hemsjukvården har avvikelsesystemet inrättats för att rapportera händelser inom nedanstående områden: - Läkemedelsavvikelser - Övriga hälso- och sjukvårdsavvikelser - Fall - Övriga avvikelser Under år 2014 har avvikelserna ökat i antal viket delvis beror på att personalen blivit mycket bättre på att registrera när det händer något. Största ökningen var inom hemtjänsten där personalen uppgivit att de haft en mycket pressad situation. 3.1 Läkemedelsrelaterade avvikelser Den vanligaste delegerade hälso- och sjukvårdsinsatsen är administreringen av läkemedel. Det kan vara att ge läkemedel ur dosett och/eller dospåsar till att administrera ögondroppar och flytande medicin. Det kan också vara injektioner i form av insulin. Det kan te sig enkelt att utföra ovanstående men om minsta koncentrationsbrist uppträder är det lätt att det blir fel. Personal som biträder legitimerad utövare, gör detta enligt författning om delegering, SOSFS 1997:14. Signeringslistor finns där personalen ska skriva sin signatur när insatsen är utförd. Där finns också koder att fylla i om patienten t.ex. ej är hemma, sover, inte vill ha sin medicin mm. När fel uppkommer är det väsentligt att rapportera detta i avvikelsesystemet. Detta är knutet till den digitala journalen. I detta ska själva händelsen som föranledde att något blev fel beskrivas men lika viktigt är att uppgifter som förklarar varför det uppkom samt hur det ska förhindras, noteras. Läkemedelsavvikelserna, år 2014, var 259 st. En LexMaria-anmälan skickades till Inspektionen för vård-och omsorg (IVO). De flesta avvikelser handlar om utebliven medicin eller att signeringslistan ej är ifylld korrekt. Signeringslistan kontrolleras varje månad av sjuksköt. Vanligaste orsaker som uppgetts är brister i information, ej följt rutin, bristande organisation och glömska. Åtgärder som vidtagits är rutinförbättringar i informationsutbyte mellan personalen, rutingenomgång, arbetsplatsdiskussion, schemajusteringar, enskilda samtal mm. Ytterligare åtgärd är utökning av antal basförråd med läkemedel samt lådor med akutläkemedel för sjuksköterskor att använda i hemsjukvården. 3.2 Övriga hälso-och sjukvårdsavvikelser I det övriga hälso- och sjukvårdsarbetet ryms olika delegerade eller anvisade uppgifter om rehabilitering, sårvård men också handhavandet av medicintekniska produkter. 54 avvikelser har registrerats under 2014.Några har rört extern/intern informationsöverföring, brist i omvårdnad, utebliven rehabilitering, medicinteknik och hjälpmedel. Utebliven rehabilitering har ökat 4

5 eller har personalen inte rapporterat tidigare. Signeringslistor finns där personalen ska skriva sin signatur när insatsen är utförd. Där finns också koder att fylla i om patienten t.ex. ej är hemma, sover, ej vill utföra sin rehabilitering. Vanligaste orsaker som uppgetts är brister i information, ej följt rutin, bristande organisation, tidsbrist och glömska. Åtgärder som vidtagits är rutinförbättringar i informationsutbyte mellan personalen, rutingenomgång, arbetsplatsdiskussion, teamdiskusion, schemajusteringar, enskilda samtal och förbättringar inom dokumentation mm. 3.3 Fall och fallolyckor Fall är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Orsakerna till att äldre faller brukar ha att göra med muskelstyrka, balans, gångsvårigheter,syn och reaktionsförmåga. Vid genomgång av registreringarna visade sig att väldigt många fall skedde då personen satte sig ned, reste sig från sittande, började gå efter att ha stått stilla, vände sig för att byta riktning, sträckte sig efter något och förflyttade sig, med eller utan brådska. Enhetschefer, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal (teamet) bör alla vara involverade i det förebyggande arbetet. På Tallgården och Södergården görs ett mycket bra arbete med riskbedömningar och åtgärder utifrån Senior alert. Viktkontroll görs på alla boende minst en gång/månad. Fallrapporterna var 433 st under 2014.Antalet personer som fallit är 150 st varav en person fallit 33 gånger, en annan 19 gånger o.s.v. 71 personer har fallit en gång. Antalet fall som orsakat skada är 28 st. med övervägande lindriga påföljder såsom litet sår, ömhet, blåmärke och svullnad. 7 personer har drabbats av fraktur. Åtgärder som vidtagits är t.ex. borttagande av mattor, ändrade fotbeklädnader och översyn av läkemedel. Höftskyddsbyxor används och bekostas av den enskilde med ca 1500 kr/år per person. 3.4 Övriga avvikelser 93 avvikelser/rapporterade brister är att hänföra till Socialtjänstlagen och rör sig om bl.a.bemötandeproblem, kommunikationsbrister, fördröjd allmän omvårdnad, uteblivna insatser i hemtjänsten p.g.a. tidsbrist,ekonomisk oegentlighet, fysiskt våld mellan vårdtagare och skador eller våld som drabbar personal.åtgärder har vidtagits för att rätta till bristerna.en Lex Sarah-anmälan gjordes under Dessa avvikelser kommer att redovisas separat tillsammans med klagomål/synpunkter nästkommande år. Förbättringsförslag 2015 Ny organisation inom hemtjänst och hemsjukvård som bl.a. innebär bättre personkontinuitet. Kvalitesregistret Senior alert ska implementeras i hemvården, hösten Redovisningssystem för klagomål/synpunkter/missförhållanden ska tas fram. Tekniska lösningar med påminnelsesystem samt signeringsmodeller som även kan användas för intag av näring och dryck. Arbetet med händelseanalys, åtgärdsplan och uppföljning gällande avvikelser och kvalitetsregister ska ytterligare förbättras i teamarbetet på respektive enhet. 5

6 4 Kvalitetsarbete Mobil röntgen i särskilda boenden Sjuksköterskorna deltar i en förstudie gällande mobil röntgen i särskilda boenden. Förstudien går ut på att en enkät fylls i varje gång en boende skickas till sjukhus för röntgen. Om resultatet efter 100 enkäter i nordvästra Skåne visar på stor vinst för vårdtagare och medföljande personalresurs kommer regionen att införa denna möjlighet att röntga i särskilda boenden.den 25/ var studien avslutad och Örkelljunga är den kommun som varit flitigast med att registrera. Resultat av förstudien ska komma under våren Hygien Personligt kontrakt ska skrivas med varje anställd där efterlevnad till hygienrutinerna gäller. Fr.o.m. hösten 2014 har kommunerna tillgång till Region Skånes hygienexperter. Gemensamma rutiner arbetas nu fram och hygienronder kan utföras i verksamheten tillsammans med hygiensjuksköterskor från regionen. Under 2014 har Tallgården och Södergården deltagit i en nationell studie (Folkhälsomyndigheten:Svenska Halt) som under en dag mäter vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandlingar. 53 kommuner deltog i mätningen.resultaten visade att 3,4 procent av vårdtagarna hade en vårdrelaterad infektion och 3,1 procent stod på antibiotikabehandling. Vanligaste orsakerna var urinvägsinfektion eller hud- och mjukdelsinfektion. Resultaten visar att det är viktigt att arbeta förebyggande för att minska förekomsten av infektioner och därigenom minska behovet av antibiotikaanvändning. Förbättringsförslag % efterlevnad av hygienrutinen ska uppnås genom metoder som utarbetas i verksamheten. All personal ska skriva under efterlevnadskontrakt och rutiner för vilka åtgärder som ska vidtagas, vid avvikelse, ska tas fram. Hygienronder och utbildning från regionens hygienexperter ska planeras på enheterna. SVPL (samordnad vårdplanering) Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan t.ex. vid utskrivning från sjukhus. I Skåne finns gemensamt upprättade rutiner för samordnad vårdplanering mellan kommunerna och Region Skåne. Vid vårdplaneringarna ska legitimerad personal från kommunen tillsammans med biståndshandläggare närvara. Under 2014 har vårdplaneringarna ej skötts av ett team från kommunen utan olika personer vilket tagit mera tid i anspråk då flera team kanske åker samma dag till Ängelholm eller Helsingborg. Om en patient är utskrivningsklar från region/landsting och ej kommer hem till sin kommun inträder betalningsansvarslagen med en dygnskostnad på 4341 kr. Örkelljunga kommun har under 2014 inga betalningsdagar till region/landsting. Förbättringsförslag 2015 En översyn av organisationen gällande roller och funktioner och ompröva team-modellen. Ett vårdplaneringsteam med biståndshandläggare, sjuksköterska och rehabpersonal vid behov, kommer att införas föra att säkerställa Trygg Hemgång. Digital möjlighet till vårdplanering genom video/skype kommer att implementeras. 6

7 Korttidsstatistik Sjuksköterskorna på Tallgårdens korttidsavdelning följer kontinuerligt vårdtagarflödet för att bl.a. åskådliggöra vilka vårdformer som efterfrågas vilket underlättar för framtida planering och bedömning av komptensutveckling. Under 2014 har det varit 150 vårdtillfällen (131 st år 2013), 105 män och 45 kvinnor, (samma person återkommer t.ex. vid växelvård). Vistelseorsak: Anledning till vistelsen var 102 vårdtillfällen med behov av växelvård/avlastning/otrygghet (71 st år 2013). Vid 24 vårdtillfällen var behovet rehabilitering (43 st år 2013). Vid 16 vårdtillfällen var väntan på SÄBO (särskilt boende) med en vistelsetid på i genomsnitt 81 dagar.(18 st år 2013 med en vistelsetid på i genomsnitt 85 dagar). Övriga anledningar var bl.a. observation, palliativ vård och sociala orsaker vid 8 tillfällen (16 st år 2013). Diagnos vid vårdtillfället: De diagnoser som angetts är: frakturer 10 st. (18 st. år 2013), demenssjukdom 98 st (51 st. år 2013), stroke 13 st, infektion 7,cancer 3 st, multisjukdom 19 st. 5 personer har avlidit på korttidsenheten och vid 5 vårdtillfällen har vårdtagare skickats till sjukhus vilket visar vår strävan att vårda äldre och sjuka personer i sin hemkommun. Reflektion: avlastning/växelvård gällande demenssjuka har ökat. Antalet personer med frakturer har minskat precis som rehabilitering. Rehabilitering En arbetsterapeut och en sjukgymnast anställdes utöver stat 2013 för att förstärka möjligheten till bättre rehabilitering i hemmet. Tanken var att starta upp ett rehabteam men förutsättningarna och möjlighetarna har inte funnits när hemtjänst och hemsjukvårdsinsatserna ökat i större takt än beräknat. Förbättringsförslag 2015 En översyn av organisationen gällande roller och funktioner Vård och omsorger om personer med demenssjukdom Under 2014 har handledning utförts på alla avdelningar på Södergården och Tallgården för att förbättra arbetsmetodiken i syfte att höja demenssjukas livskvalitet. Utbildning pågår också utifrån brister som framkommit i samband med införande av kvalitetsregistret Swedem. Delegering Delegering har utförts av alla sjuksköterskor, vilket innebär att det görs på olika sätt och patientsäkerheten kan äventyras. Planering har påbörjats för att införa delegeringshuset där utbildningen standardiseras. Förbättringsförslag 2015 Implementeringen av en standardiserad utbildning, heldag, för all omvårdnadspersonal och personlig assistenter har påbörjats under april. Ett delegeringsteam av sjuksköterskor har etablerats. Detta kommer att bidra till en högre patientsäkerhet och kompetensutveckling för all personal som innehar en delegerad arbetsuppgift utifrån legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Även standardiserad utbildning för medicinsktekniska produkter som liftkörkort mm. som delegerats genom arbetsterapeut eller fysioterapeut kommer att arbetas fram och implementeras under hösten. Skyddsåtgärder I kvalitetsregistret Swedem finns mycket tydliga checklistor som används när en skyddsåtgärd är aktuell vilket gör att den riktlinje som tagits fram i kommunen ej är aktuell längre. Förbättringsförslag 2015 Riktlinjen ska omarbetas och inventering bör göras kontinuerligt för att följa antalet åtgärder som är insatta. 7

8 Läkemedelshantering Gällande patienter i hemsjukvården görs minst en gång/år en basal läkemedelsgenomgång av ansvarig läkare på hälsovalsenhet. Sjuksköterskorna arbetar mycket av sin tid med att kontrollera ordinationshandlingar och omvårdnadspersonalen följer upp och rapporterar verkningar och biverkningar. Extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen på Tallgården, Södergården och gruppbostäderna utfördes av legitimerad receptarie från Apoteket AB under våren 2014 Förbättringsförslag 2015 Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i samarbete med Örkelljunga vårdcentral samt Solljungahälsan som båda har läkare med specialistkompetens inom området. 5 Kvalitetsregister och ledningskraft. Arbetet med kvalitetsregister påbörjades Södergården och Tallgården var först och arbetet har fortsatt med mycket gott resultat. Senior Alert är ett kvalitetsregister inom vilket följande parametrar noteras: Modifierad Nortonskala: De samlade uppgifternas totala poäng ger en bild om vilken risk brukaren löper att utveckla trycksår. MNA: Står för Mini Nutritional Assesment och har till syfte att visa på om undernäring, och för den delen övernäring, råder. Downtown Fall Risk Index (DFRI): Syftar till att samla uppgifter som på olika sätt skapar ökad risk för brukaren att falla. Faktorer som analyseras är syn, kognitiva funktioner, gångförmåga etc. Vård-och omsorg registrerar också i Palliativt register. I detta ska noteras vissa insatser och aktiviteter som utförts under brukarens sista tid i livet. Smärt- och symtomskattning, munhälsobedömning och efterlevandesamtal är exempel på uppgifter som registreras. Sammantaget är syftet att öka medvetenheten om den komplexa bild som i många situationer kan uppkomma och genom registreringen fånga de delar som kan förbättras. Vård-och omsorg registrerar i Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom = BPSD. Demenssjuksköterska Kajsa Hiller är nu certifierad utbildare och har under 2014 utbildat 39 medarbetare och fler utbildningstillfällen är planerade.implementeringen är klar på alla avdelningar på Tallgården och Södergården. Uppstart i hemvården har gjorts men tyvärr senarelagts pga olika organisatoriska problem. BPSD-metodiken används ändå på de demenssjuka som vårdas i hemvården i kommunen. Ytterligare ett register, Swedem, är under införande av demenssjuksköterskan i samarbete med sjuksköterskorna på Tallgården och Södergården. Genom projektet Ledningskraft har ett chefsteam med representanter från kommun, primärvård och slutenvård skapats för samverkan över verksamhetsgränserna för att tillsammans uppnå en sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre. En handlingsplan som gäller även för 2015 för samverkan kring följande områden har tagits fram: - God vård i livets slutskede - Preventivt arbetssätt - God vård vid demenssjukdom - God läkemedelsbehandling för äldre - Sammanhållen vård och omsorg Diagrammen som är hämtade från SKL (Sveriges kommuner och landsting) samt svenska palliativregistret visar de resultat som uppmätts i vår verksamet. 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 6 Översikt ledningskraft Örkelljunga kommun Genom ett systematiskt arbetssätt har införts ett visuellt flödesschema som beskriver var vi befinner oss utifrån de mål som vi önskar uppnå, dvs. ett är-läge och ett bör-läga. De fem utvecklingsområdena beskriv här nedan. Socialchefen har avsiktsförklartat att Ledningskraft utifrån Kommunförbundet Skåne och utifrån de nationella riktlinjerna ska prioriteras inom den kommunala hemvården, hemsjukvården de olika boendetyperna som är aktuella i Örkelljunga Kommun. Ledningskraft inom Örkelljunga Kommun leds genom en styrgrupp med chefsrepresentanter med beslutsmandat utifrån de olika verksamheterna. En funktionsgrupp med funktionsansvariga utifrån respektive funktionsområde. Koordineringen av styrgrupp och funktionsgrupp leds av utvecklingsledare i samråd med Verksamhetschef Hälso- och sjukvård och MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Färgerna i nedanstående tabeller beskriver var respektive process befinner sig. Röd färg: inte påbörjat men identifierat. Gul färg: påbörjat i någon form. Grön färg: är implementerat och i full drift, ska bibehållas. Varje modul leds av en funktionsansvarig person som är utsedd av verksamhetschef hälso- och sjukvård och utvecklingsledare. Förklaring: Samv. Möte VC betyder aktivt samarbete med våra vårdcentraler i Örkelljunga. Påbörjat arbetet för att implementara ett arbetssätt, NVP (nationell vårdplan) utifrån de nationella riktlinjerna för palliativ vård under NVP-låda betyder trygghetslåda med läkemedel som kan behövas för god vård i livets slutskede. Munhälsa, omvp. Betyder införande av omvårdnadsplan för munhälsa. Utbildning för omvårdnadspersonal är också under planering. Ett palliativt utvecklingsteam med sjuksköterska, undersköterska, anhörig, verksamhetschef hälso- och sjukvård, MAS samt läkare från respektive vårdcentral har etablerats under ledning av palliativt centrum i Lund. 14

15 Förklaring: SÄBO betyder särskilt boende. LSS betyder personer som har ett beslut utifrån att man tillhör en viss personkrets. SITHS betyder e-legitimation. Treserva är vårt dokumentationssystem. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister. Utvecklingsområde är Hemvården och inom viss LSSverksamhet. Förklaring: BPSD betyder Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. ABC står för namnet på en utbildning inom demens. Vårdarsång är ett musikprojekt. Levnadsberättelse är ett dokument som den enskilde kan använda för att beskriva sin bakgrund och vad som är vik- 15

16 tigt. Swedem är ett nationellt register som belyser medicinering och beteende/utveckling/möjligheter. Här är vi först i sverige med att införa det på våra SÄBO, särskilda boende. Förklaring: Basal betyder en återkommande, standardiserad metod att gå igenom läkemedel. HSL betyder hälso- och sjukvård. Har har vi ett väldigt bra samarbete med våra två vårdcentraler. Förklaring: Beslutsstöd är ett arbetssätt för att göra en bedömning på samma sätt varje gång. NPÖ är nationella patient översikt dvs. att komma åt journaler efter man fått samtycke av patienten. SMH är en förkortning på att genom e-legitimation kunna mejla direkt mellan de legitimerade personerna i hemsjukvården och vårdcentralernas läkare. SIP är sammanhållen individuell planering, dvs. när olika legitimerade personer, kontaktperson, tillsammans med patient och närstående planerar vården tillsammans. BAB-program är ett bostadsanpassnings program som hanterar alla ansökningar som kommer in till kommunen angående bostadsanpassning. Man kan följa ärrendehanteringen fram till beslut. Treserva app betyder att vår dokumentation kan utföras i en läs/vårdplatta genom att installerat en app. 16

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2016

Patientsäkerhetsberättelse 2016 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Verksamhetschef Hälso- och sjukvård Zenita Böcker Medicinskt ansvarig sjuksköterska Therese Finn 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG +- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet

Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för: Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 213 Datum och ansvarig för innehållet 214-3-4 Mats Håkansson Verksamhetschef hälso-och sjukvård Ingegerd AsplundOlgård Medicinskt ansvarig sjuksköt. Mallen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse år 2012

Patientsäkerhetsberättelse år 2012 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2012 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2011

Patientsäkerhetsberättelse 2011 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Enligt SFS 2010:659 2012-03-07 Marianne Falk Verksamhetens omfattning I Ovanåkers kommun finns 128 platser på särskilt boende för äldre. Det finns 16 platser för korttidsvistelse.

Läs mer

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende

År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende 2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018

Mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2018 Namn verksamhet Övergripande mål 2018 Verksamhetens mätbara mål för 2018 Norrgården Riskbedömning på individnivå ska fortlöpa, utvecklas och förbättras så att samtliga vårdtagare erbjuds riskbedömning

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser. Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun

Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

P atientsäkerhetsberättelso

P atientsäkerhetsberättelso Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015

Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg

Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg RUTIN FÖR Avvikelser och klagomål, hälsooch sjukvård och omsorg Antaget av Medicinskt ansvariga Antaget 2019-05-25 Gäller för Enheter där hälso- och sjukvård samt social omsorg utförs inom avdelningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2016 Vård och omsorg Innehållsförteckning Organisatoriskt ansvar... 3 Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet... 4 Samverkan för att förebygga vårdskador... 5 Struktur för riskanalys...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År (Avser år 2014) BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År (Avser år 2014) BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 (Avser år 2014) Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-04 Ninette Hansson Utvecklingsstrateg Mallen är framtagen

Läs mer

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor.

Allmän information. Personal. Bemanning. Utbildning/fortbildning. 1. Enhetens namn. 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor. Allmän information 1. Enhetens namn 2. Antal kunder fördelat på kvinnor och män. Kvinnor Män Personal Bemanning 3. Motsvarar bemanningen av medarbetare den mängd som behövs för att kunden ska få sina insatser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-08 Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-02-24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 1 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Tuija Illman, verksamhetschef enligt

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad

Uppföljning. Lokevägens gruppbostad Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 21 4 Datum och ansvarig för innehållet 215-2 - 16 Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6) 1(6) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinjer för avvikelsehantering inom Vård- och omsorgsnämndens område,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS

Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS Patientsäkerhetsberättelse Humaniora hälso- och sjukvårdsteam LSS År 2017 20180126 Mia Thorn Lundquist Verksamheten Humaniora hälso- och sjukvård, LSS Solna startade i oktober 2015 i samband med att kommunen

Läs mer

Fall-och fallskadeprevention

Fall-och fallskadeprevention SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 107 Fall-och fallskadeprevention BAKGRUND Fall och dess konsekvenser i form av frakturer och andra

Läs mer

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen) 1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer