Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 213 Datum och ansvarig för innehållet Mats Håkansson Verksamhetschef hälso-och sjukvård Ingegerd AsplundOlgård Medicinskt ansvarig sjuksköt. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Bakgrund Sida 3 Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering Sida 4 Samverkan Uppföljning genom egenkontroll Sida 5 Avvikelser Dokumentation Sida 6 Hygien Tvångs-och skyddsåtgärder Sida 7 SVPL (samordnad vårdplanering) Korttidsstatistik Rehabilitering Sida 8 Vård- och omsorg om personer med demenssjukdom Sida 9 Inventering Vårdbehovsbedömning Sida 1 Lokalt avtal Närståendeutbildning Uppföljning genom nationella kvalitetsregister Sida 11 Senior alert Palliativa registret Sida 12 BPSD Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre= ledningskraft Resultat, prestationsersättning Sida Tillsynsbesök Sida 16 Bilaga 1 Sida

3 Bakgrund Den 1 januari 211 trädde en lag, patientsäkerhetslagen (PSL 21:659) i kraft. Syftet med lagen är att främja en hög patientsäkerhet inom hälso-och sjukvård genom att förebygga vårdskador och tydliggöra vårdgivarens ansvar. Socialnämnden har fastställt den att senast 1 mars varje år skall verksamhetschef hälsooch sjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det framgår: 1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående år 2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten 3. Vilka resultat som uppnåtts Övergripande mål och strategier Varje patient ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, patienter och övriga medborgare. Tydligheten bildar en säker grund och är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Socialnämnden har under 212 beslutat om ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 211:9). Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten så att god kvalitet uppnås och att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser inte uppstår. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämnden har tagit beslut om roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer, utifrån ledningssystemet enligt nedanstående beskrivning; Socialnämndens ansvar Socialnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt (HSL) hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen 29 svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. 3

4 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har tillsammans med verksamhetschefen att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patient-säkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet enligt 24 HSL (hälso-och sjukvårdslagen). Enhetschefens ansvar Enhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Enhetschefen ansvarar för kompetensen i sin verksamhet. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Struktur för uppföljning/utvärdering Uppföljning och utvärdering ska ske enligt följande: - Uppföljning av mål enligt ledningssystem - Uppföljning enligt föreslagna förbättringar från föregående års patientsäkerhetsberättelse - Patientsäkerhetsberättelse - Uppföljning av samarbetsavtal - Brukarundersökningar - Öppna jämförelser - Nationella studier - Egenkontroller Förbättringsförslag 214 Att ledningssystemet revideras och att uppföljningar görs utifrån målen i ledningssystemet, öppna jämförelser, nationella studier samt utökade egenkontroller. Samverkan En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur socialnämndens verksamhet för hälso- och sjukvården samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i diverse samverkansdokument Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne (29) (Nytt avtal 215) Överenskommelse om palliativ vård i Skåne. Överenskommelse om habilitering i Skåne. Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. Lokalt avtal om läkarmedverkan med Örkelljunga Vårdcentral (Revideras årligen) Lokalt avtal om läkarmedverkan med Solljungahälsan (Revideras årligen) Regelverk för Samordnad vårdplanering (SVPL) Riktlinjer för uppsökande tandvård i Skåne 4

5 Utveckling Sjuksköterskorna deltar i en förstudie gällande mobil röntgen i särskilda boenden. Förstudien går ut på att en enkät fylls i varje gång en boende skickas till sjukhus för röntgen. Om resultatet efter 1 enkäter i nordvästra Skåne visar på stor vinst för vårdtagare och medföljande personalresurs kommer regionen att införa denna möjlighet att röntga i särskilda boenden. T.om. 17/ har 27 enkäter skickats in från Örkelljunga vilket är högsta svarsfrekvens av kommunerna i nordvästra Skåne. Samverkan med patienter och närstående - Medverka vid upprättande av vårdplaner - Bli informerad och ges möjlighet att delta vid utredning av vårdskador - Bli informerad var man vänder sig för att framföra synpunkter och klagomål Förbättringsförslag 214 Att inom ledningssystemet utarbeta rutiner för samverkan med patienter och närstående Uppföljning genom egenkontroll Avvikelser Under sommaren 212 har avvikelsemodulen i Treserva införts och alla avvikelser under 213 är registrerade där. När en avvikelse registreras av personal skickas den automatiskt till resp. enhetschef, till legitimerad personal(vid hälso-och sjukvårdsärende) samt till medicinskt ansvarig sjuksköterska som får alla avvikelser. Avvikelserna kan tillhöra olika lagrum men samtliga är möjliga att registrera i Treserva. Sedan december 213 kan även icke personbunden avvikelse registreras. Avvikelserna (förutom fall), år 213, var 27 st. De flesta har skett i samband med läkemedelshantering och oftast handlat om utebliven medicin. Några har rört vårdplanering, extern/intern informationsöverföring, omvårdnad, bemötande, utebliven rehabilitering, medicinteknik/hjälpmedel, fysiskt våld från vårdtagare mm. Flera avvikelser handlar om fel i Apodospåsar i samband med att Svensk dos tog över hanteringen. Ingen person har kommit till allvarlig skada. Vanligaste orsaker som uppgetts är brister i information, ej följt rutin, bristande organisation och glömska. Åtgärder som vidtagits är rutinförbättringar i informationsutbyte mellan personalen, rutingenomgång, arbetsplatsdiskussion, enskilda samtal och ytterligare utredningar angående vissa händelser. Utbildningsinsatser har utförts och planeras. Andra åtgärder som vidtagits är flertalet riktlinjer/rutiner/vårdprocesser samt handlingsplaner utifrån avvikelser. Utredningar ute i verksamheten har inte gjorts i tillräcklig omfattning vilket även IVO (inspektionen för vård-och omsorg) påpekat vid sin granskning våren 213. Åtgärder är preciserade under rubriken Tillsynsbesök, sidan 16. Fall och fallolyckor Fall är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. Av de som efter ett fall får en höftledsfraktur (95% av höftledsfrakturerna orsakas av ett fall) kommer nästan hälften aldrig att återfå ett normalt liv och dödligheten är 2 25 procent. Ca 18 äldre drabbas varje år av höftfraktur. Orsakerna till att äldre faller brukar ha att göra med muskelstyrka, balans, gångsvårigheter,syn och reaktionsförmåga. Vid genomgång av registreringarna visade sig att väldigt många fall skedde då personen satte sig ned, reste sig från sittande, började gå efter att ha stått stilla, vände sig för att byta riktning, sträckte sig efter något och förflyttade sig med eller utan brådska. Fall kan förebyggas med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel. En höftfraktur föregås ofta av flera fall och kostnaden för vård och omsorg vid en höftfraktur är ca. 3 kronor det första året efter operation, varav 2/3 belastar hälso-och sjukvården och resten kommunen. 5

6 Enheten skall ha skriftliga rutiner för arbetet med att förebygga fall och fallskador. Enhetschefer, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och omvårdnadspersonal bör alla vara involverade i det förebyggande arbetet Fallrapporterna var 367 st. under 213. Antalet fall som orsakat skada är 56 st. med övervägande lindriga påföljder såsom litet sår, ömhet, blåmärke och svullnad men 7 personer har drabbats av fraktur. Åtgärder som vidtagits är t.ex. borttagande av mattor, ändrade fotbeklädnader och översyn av läkemedel. Höftskyddsbyxor används och bekostas av den enskilde med ca 15 kr/år per person. Förbättringsförslag 214 Senior alert (sidan 11) ska prioriteras i det dagliga arbetet Händelseanalys, åtgärdsplan och uppföljning gällande avvikelser ska göras varje vecka i teamet på respektive enhet. Dokumentation Patientdatalagen SFS 28:355 reglerar en vårdgivares behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. I lagen finns också bestämmelser om skyldighet att föra patientjournal. En patientjournal är först och främst avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för vården. Den utgör ett arbetsverktyg eller underlag för bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas av någon som inte träffat patienten tidigare. Journalen är även en informationskälla för patienten om erhållen vård. Vidare utgör den ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. Under 213 har dokumentation enligt ICF (international classification function) införts i hälso-och sjukvårdsjournalen. Stickprovskontroller av loggar har genomförts utan anmärkning, vilket tyder på att den inre sekretessen är välfungerande. Förbättringsförslag 214. Journalgranskningar ska genomföras. Journalanteckningar ska bli tillgängliga för den personal som är berörd. Hygien Personligt kontrakt ska skrivas med varje anställd där efterlevnad till hygienrutinerna gäller. Stickprovskontroll gällande efterlevnad av basala hygienrutiner görs en gång/år och resultatet mars 21 84%, december %, december 212 9% och december %. Självskattning av basala hygienrutiner inom Vård- och omsorg, december 213. Utförd en dag i verksamheten i slutet av året. Personalen ska svara hur de agerat med sin första vårdtagare i vårdtagarnära arbete under sitt arbetspass. 6

7 FRÅGA: JA: NEJ 1.Handsprit före personlig omvårdnad Handsprit efter personlig omvårdnad Handskar vid personlig omvårdnad Skyddskläder vid personlig omvårdnad Kortärmad tröja Utan ring Utan armband/klocka Utan nagellack Kortklippta naglar SUMMA: Totalt 13 personer har svarat och resultatet för 213 blev: efterlevnad 91% Förbättringsförslag % efterlevnad ska uppnås genom metoder som utarbetas i verksamheten. All personal ska skriva under efterlevnadskontrakt. Vid avvikelse ska åtgärder vidtagas. Tvångs-och skyddsåtgärder En noggrann genomgång har gjorts gällande dessa åtgärder utifrån riktlinjer som Socialnämnden antog under 211. Inventeringar har utförts i april och oktober angående vilka åtgärder som används och varje dörrlarm, rörelselarm, mm ska vara riskbedömt och individuellt utprovat samt dokumenterat i omvårdnadsansvarigs sjuksköterskas vårdplan. Det finns dörrlarm på demensavdelningar som ibland aktiveras utan individuell bedömning. Förbättringsförslag 214 Riktlinjerna ska revideras och medicinskt ansvarig sjuksköterska planerar en genomgång tillsammans med berörd personal för att säkerställa att individuell ordination föreligger. SVPL (samordnad vårdplanering) Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan t.ex. vid utskrivning från sjukhus. I Skåne finns gemensamt upprättade rutiner för samordnad vårdplanering mellan kommunerna och Region Skåne. Informationsöverföringen sker elektroniskt och programmet har varit ur funktion vid flera tillfällen under året då faxrutinen har fått träda in vilket äventyrar patientsäkerheten. Om en patient är utskrivningsklar från region/landsting och ej kommer hem till sin kommun inträder betalningsansvarslagen med en dygnskostnad på 4341 kr. Örkelljunga kommun har under 213 inga betalningsdagar till region/landsting. Förbättringsförslag 214 En översyn av organisationen gällande roller och funktioner. 7

8 Korttidsstatistik Sjuksköterskorna på Tallgårdens korttidsavdelning följer kontinuerligt vårdtagarflödet för att bl.a. åskådliggöra vilka vårdformer som efterfrågas. Under 213 har det varit 131 vårdtillfällen, 66 män och 65 kvinnor, (samma person återkommer t.ex. vid växelvård). Medelålder för männen är 72 år (yngste person 6 är)och för kvinnorna 81 år (yngsta person 38 år). Anledning till vistelsen var 71 vårdtillfällen med behov av växelvård/avlastning/otryggt hemma. Två personer evakuerades p.g.a. storm i slutet av oktober. Vid 43 vårdtillfällen var anledningen rehabilitering. Av dessa tillfällen vistades 17 kvinnor och 2 män på korttidsenheten p.g.a. frakturer. 13 av dessa frakturer var lokaliserade i höft/lår/bäcken- regionen. Samtliga personer kom direkt från sjukhuset till korttidsenheten. Övriga orsaker till korttidsvård var bl.a. palliativa insatser samt väntan på särskilt boende. Vid 51 vårdtillfällen uppges personer lida av demenssjukdom. Övriga diagnoser är stroke, hjärtsvikt, frakturer, smärtor av olika slag mm. Ur statistiken kan utläsas att 18 personer, 6 män och 12 kvinnor, (medelålder 86 år) har flyttat till vårdboende och deras genomsnittliga vistelsetid på korttidsenheten var 85 dagar. Genomsnittlig vistelsetid för resterande 113 vårdtillfällen har varit 16 dagar. 8 personer har avlidit på korttidsenheten och vid 8 vårdtillfällen har person skickats till sjukhus. Rehabilitering Hemrehabilitering startade under april 213. En arbetsterapeut och en sjukgymnast anställdes för detta ändamål men uppdraget organiserades på samtlig rehabpersonal. All omvårdnadspersonal blev involverad. Förbättringsförslag 214 En översyn av organisationen gällande roller och funktioner. 8

9 Vård och omsorger om personer med demenssjukdom Inventering i demensboendena gällande demensdiagnoser har utförts av demenssjuksköterska Kajsa Hiller. Totalt Örkelljunga kommun demensboende (39 patienter) 3% 5% 13% Demens UNS/Senil Demens Alzheimers sjukdom 53% Vaskulär Demens Blandform 26% Inga demensliknande symtom Inventering utförd Januari 213 utifrån diagnoser i Treserva. Fördelning av diagnoser respektive boende Ljusglimten Söderläget Solskenet Tallhöjden 1 Tallhöjden 2 Demens UNS/Senil Demens Alzheimers sjukdom Vaskulär Demens Blandform Inga demensliknande symtom 1 patienter har enligt Treserva diagnos Alzheimer sjukdom. En av dessa behandlas med Kolinesterashämmare och en med Memantin. 9

10 Vårdbehovsbedömning Utförd våren 214 i ordinärt och särskilt boende. Hela resultatet är utdelat till enhetschefer inom vårdoch omsorg. Här redovisas summering för särskilt boende. Bilaga 1 Samverkansavtal Utifrån Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso-och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne har ett lokalt avtal upprättats gällande ansvarsfördelningen mellan Örkelljunga kommun och Örkelljunga vårdcentral/solljungahälsan vilket träder i kraft mars 214. Avtalet kommer att publiceras på Örkelljunga intranät och hemsida. Närståendeutbildning Under hösten 213 har Silviasjuksköterska Kajsa Hiller och Silviasyster Kerstin Johansson genomfört en kurs för närstående till demenssjuk person: Lära sig leva med demens. Studiematerialet är framtaget av Silviahemmet och kursen har varit mycket omtyckt. Ny kurs genomförs våren 214. Förslag 214. Utifrån vårdbehovsbedömningen och föreskrift/allmännt råd SOSFS 212:12 ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden, som ska verkställas 31 mars 215, måste förslag till personalbemanning och ev. utökning tas fram. Vårdbehovsbedömning behöver förnyas kontinuerligt och förslag till bemanning ska inrymmas i budget

11 Uppföljning genom nationella kvalitetsregister Originalrapporterna skickas från SKL (Sveriges kommuner och landsting) och beräkningsperioderna är 1:e oktober t.o.m. 3:e september då kommunen ska ha uppnått resultat för att få prestationsersättning. Vård- och omsorg har under året arbetat med riskanalyser i nationella kvalitetsregister såsom Senior Alert och Palliativa registret. Flera verksamheter registrerar i Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom BPSD. Demenssjuksköterska Kajsa Hiller har genomgått utbildning i BPSD och är nu certifierad utbildare för att utbilda personalen i kommunen. Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister för förbyggande vård och omsorg. Under året har inom delar av verksamheten genomförts riskanalyser, åtgärdsplaner och uppföljningar för förebyggande av undernäring, trycksår, dålig munhälsa och fallolyckor. Vård-och omsorg har från regeringen erhållit kr i prestationsersättning. 11

12 Förbättringsförslag 214 Alla verksamheterna inom vård-och omsorg arbetar och registrerar i Senior Alert. Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som har till syfte att successivt förbättra vården i livets slutskede. Huvudsyftet är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos. Samtliga kommunens verksamheter i vård och omsorg registrerar i palliativa registret och kommunen har en täckningsgrad på 8%. Verksamheterna har från regeringen inte erhållit någon prestationsersättning då alla kriterier ej var uppfyllda. De flesta indikatorer förbättras successivt men samtal med närstående och brytpunktssamtal är fortfarande bristfällig. 12

13 . Förbättringsförslag för 214 Att öka antalet brytpunktssamtal som patientansvarig läkare ansvarar för. Att vidta förebyggande åtgärder för god munhälsa Att smärtskattning enligt VAS (visuell-analog-skala) genomförs. Att rekommenderade läkemedel ordineras för behandling av symtom vid livets slutskede Att standardiserat arbetssätt vid livets slut införs. Svenskt register for beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD är ett kvalitetsregister där verksamheten registrerar personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling, och resultat. Detta gör att varje enhet kan följa sin verksamhet. Registreringen ska leda till lärande och förbättringsarbete. För BPSD finns ingen generell behandlingsmetod. Som vid all annan behandling måste symtomen identifieras, tolkas och ses i sitt sammanhang innan olika åtgärder sätts in. Behandlingen kan omfatta bemötande och omvårdnadsstrategier och i vissa fall läkemedel. Arbetet med BPSD har intensifierats under 213.Vård-och omsorg har från regeringen erhållit 3335 kr i prestationsersättning. Förbättringsförslag 214 Demenssjuksköterskan är certifierad utbildare och målet är att samtliga personer i verksamheten som har behov behov ska registreras Införa kvalitetsregister Swedem i våra särskilda boenden. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 4.1 Ledningskraft Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade för 212 en överenskommelse som syftar till att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. 13

14 Målet är att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen ska bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Genom projektet Ledningskraft har ett chefsteam med representanter från kommun, primärvård och slutenvård skapats för samverkan över verksamhetsgränserna för att tillsammans uppnå en sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre. En handlingsplan som gäller även för 214 för samverkan kring följande områden har tagits fram: - God vård i livets slutskede - Preventivt arbetssätt - God vård vid demenssjukdom - God läkemedelsbehandling för äldre - Sammanhållen vård och omsorg Resultatet utifrån gemensamma ansträngningar har fått till följd att regeringen har delat ut kr till kommunens vård-och omsorg. Örkelljunga kommun är bäst i Skåne och bland de 1 bästa i landet när det gäller antalet läkemedel (1 eller mera)för personer över 8 år. 14

15 15

16 Förslag för 214 Att handlingsplan för de mest sjuka äldre implementeras i alla verksamheter. Utbildnings/utvecklingsplan ska tas fram som finansieras av prestationsersättningen från regeringen, då dessa medel är öronmärkta för uppfyllande av ledningskraftsmålen och resultat ska redovisas. Tillsynsbesök IVO (inspektionen för vård och omsorg) utförde tillsynsbesök våren 213 gällande hantering av avvikelser, synpunkter och klagomål och i sitt beslut framkom krav att socialnämnden ska tillse att avvikelser utreds i verksamheten. Förbättringsförslag 214 som är inskickat till IVO Sedan inspektionen utfördes har flera chefsbyten skett i organisationen. Ny socialchef började i augusti som i sitt uppdrag omedelbart skulle verkställa en ny ledningsorganisation samt besparingar. Under hösten 213 pågick en organisationsförändring i ledningsfunktioner som innebär att verksamhets- 16

17 chefer tas bort. Besluts-och informationsvägar förkortas och socialchefen har direkt ledning över enhetscheferna. Ny organisation trädde i kraft januari 214. Beställare och utförare renodlas och enhetscheferna ska ha maximalt 39 medarbetare. Organisationsförändringen ska möjliggöra att enhetscheferna ska hinna med utvecklings-och kvalitetsarbete. Utredare/utvecklare har anställts i vecka 46, 213, ingår i socialchefens stab och är i sitt uppdrag Lex Sarah-ansvarig. Lex Sarah-rutinen ska revideras och tydliggöras. Avvikelsemodulen uppgraderades i december 213 och kan även ta emot rapporter om allmänna missförhållanden men blanketter för synpunkter, klagomål och avvikelser kommer att finnas kvar med syfte att underlätta för vikarier, praktikanter m.fl. att göra anmälan. Utbildningsinsatser har skett med olika personalgrupper sedan inspektionen utfördes. Under våren 214 kommer teamarbetet att utvecklas med utbildning gällande bl.a. avvikelsehantering där utredningar med händelse/orsaks-analys och åtgärder planeras och genomförs. Teamen består av enhetschef, omvårdnadspersonal samt legitimerad personal. Teamens uppdrag ska tydliggöras, träffarna ska vara täta med en enhetlig dagordning. Socialstyrelsens handbok för tillämpningen av bestämmelserna om Lex Sarah är inköpt och kommer att användas i utvecklingsarbetet. Bilaga 1 ÖRKELLJUNGA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN KAJSA HILLER DEMENSSJUKSKÖTERSKA INGEGERD ASPLUNDOLGÅRD, MAS Resultat: bedömning av vård och omsorgsbehov för boende på Södergården och Tallgården, våren 213. Bedömningarna är utförda av omvårdnadspersonalen. 17

18 ÖRKELLJUNGA DATUM...BEDÖMNINGSBLANKETT 1(2) KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Bedömning av vård- och omsorgsbehov VÅRDBOENDE Avd Vårdtagare (initialer) Födelseår Bedömt av... Har inga demensliknande symtom Har demensliknande symtom men ingen diagnos Har diagnostiserad demenssjukdom 18 Resultat: Fysiska funktioner Psykiska symtom. Beteende Faller sällan Faller ofta Fysiska funktioner ( ett kryss/bedömning) 1. Förflyttning -36 p Summa Går helt självständigt 8. Avföring Använder hjälpmedel1 1 Sköter magen själv, Måste ha levande stöd 2 på eget initiativ Rullstol och lift 3 Sköter magen med hjälp, 2. Rörelse påminnelse 1 Inga förlamningar Blöja, vanligen ren 2 Nedsatt kraft i arm eller ben 1 Kan ej kontrollera avföringen, Halvsidig förlamning, inkontinent 3 delvis bibehållen kraft 2 9. ADL Halvsidig förlamning 3 Klär sig helt själv på 3. Språk eget initiativ Normalt tal Klär sig delvis själv, Lättare talrubbning 1 instruktion, viss hjälp 1 Svåra talrubbningar 2 Kläs helt av personal, Kan inte tala, använder läten 3 medverkar aktivt 2 4. Språkförståelse Kläs helt av personal, Förstår vad som sägs är passiv eller motsträvig 3 Lättare rubbning 1 1. Hygien Förstår endast korta Klarar övre och nedre toalett instruktioner 2 själv på eget initiativ Ingen förståelse 3 Klarar övre och nedre toalett 5. Syn själv med uppmaning och viss God syn hjälp 1 Måttligt nedsatt syn 1 Fullständig hjälp, Kraftigt nedsatt syn, medverkar aktivt 2 behöver ledsagare 2 Fullständig hjälp, Blind 3 är passiv eller motsträvig 3 6. Hörsel 11. Måltider God hörsel Äter och dricker självständigt Måttligt nedsatt 1 Äter och dricker med viss Kraftigt nedsatt 2 assistens, delvis matning 1 Döv 3 Matas helt, medverkar aktivt 2 7. Urin Matas helt, är passiv eller Kan gå och kissa själv, motsträvig 3 på eget initiativ Vid omvårdnad behöver vårdtagaren hjälp Måste passas, vanligen torr 1 av Måste passas, vanligen blöt 2 1 person KAD 3 2 personer

19 Psykiska symtom ( ett kryss/bedömning) Vårdtagaren är/visar Sällan/Aldrig Någon gång/vecka 1 Dagligen 2 1. Ledsen 2. Gråter 3. Orolig, rastlös 4. Ängslig och rädd 5. Klagande 6. Hjälpsökande 7. Lättretlig 8. Aggressiv 9. Misstänksam 1. Samarbetssvårigheter 11. Initiativlös 12. Synhallucinationer 13. Hörselhallucinationer 14. Överaktiv -42 poäng Summa Beteende (ett kryss/bedömning) Flera gånger dagligen 3 Vårdtagaren gör 1. Går in i andras rum 2. Plockar ur medboendes skåp och lådor 3. Söker ständigt uppmärksamhet 4. Står ofta vid dörren och vill ut 5. Tar sig ut 6. Packar sina saker 7. Äter av andras mat 8. Äter blomjord, fimpar o dyl. 9. Spottar ut sin medicin 1. Klär av sig offentligt 11. Staplar stolar, vänder möbler etc. 12. Uppe nattetid och vandrar 13. Urinerar i papperskorg, krukor eller golv 14. Kladdar med avföring på kläder, möbler etc. 15. Slår medboende 16. Slår personal 17. Aggressiva utbrott i tal, gester mot medboende 18. Aggressiva utbrott i tal, gester mot personal 19. River sönder tidningar, servetter, blöjor 2. Gömmer saker 21. Skriker eller ropar ihållande Sällan/Aldrig Någon gång/v 1 Dagligen 2 Flera ggr. dagl Poäng Summa 19

20 Totalt Tallgårdens vårdboende 24 Vårdtagare varav 15 demensplatser Fysiska funktioner Psykiska symtom Beteende 1 5 Tallgården Oasen Tallhöjden1 Tallhöjden2 Antalet vårdtagare per grupp dividerat med poäng = jämförelse av vårdtyngden på respektive avdelning Oasen Tallhöjden1 Tallhöjden2 Fysiska funktioner Psykiska symtom Beteende 2

21 Totalt Tallgårdens vårdboende 24 Vårdtagare varav 15 demensplatser Tallgården Totalt 24 boende Oasen Tallhöjden1 Tallhöjden2 Har inga demensliknande symptom Har demensliknande symptom men ingen diagnos Har diagnostiserad demenssjukdom Fallbenägenhet Faller sällan Faller ofta 5 Tallgården Oasen Tallhöjden1 Tallhöjden2 21

22 Totalt Tallgårdens vårdboende 24 Vårdtagare varav 15 demensplatser Behöver vid omvårdnad hjälp av en person Behöver vid omvårdnad hjälp av två personer 4 2 Tallgården Oasen Tallhöjden1 Tallhöjden2 22

23 Södergården totalt 65 vårdtagare varav 22 demensplatser Fysiska funktioner Psykiska symtom Beteende Antalet vårdtagare per grupp dividerat med poäng = jämförelse av vårdtyngden på respektive avdelning Fysiska funktioner Psykiska symtom Beteende 23

24 Södergården totalt 65 vårdtagare varav 22 demensplatser Har inga demensliknande symptom Har demensliknande symptom men ingen diagnos Har diagnostiserad demenssjukdom Fallbenägenhet Faller sällan Faller ofta 24

25 Södergården totalt 65 vårdtagare varav 22 demensplatser Behöver vid omvårdnad hjälp av en person Behöver vid omvårdnad hjälp av två personer 25