HANDLINGSPROGRAMMET LIVSMEDEL OCH GRÖNA NÄRINGAR

Transkript

1 HANDLINGSPROGRAMMET LIVSMEDEL OCH GRÖNA NÄRINGAR Stockholm den 16 juni 2016 Göran Hallin, Jonas Hugosson, Pär Lindquist, Thomas Westerberg Kontigo AB Katarinavägen 19 SE Stockholm (0)

2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGSPROGRAMMET LIVSMEDEL OCH GRÖNA NÄRINGAR PROGRAMBESKRIVNING... 3 HANDLINGSPROGRAMMETS MÅL OCH MÅLSTRUKTUR... 3 PROGRAMMETS ORGANISATION PORTFÖLJANALYS ANALYS...20 HANDLINGSPROGRAMMETS RELEVANS HANDLINGSPROGRAMMETS INRIKTNING PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE PROGRAMMETS RESULTAT SUMMERADE REFLEKTIONER ANALYS AV STRATEGISKA PROJEKT (34)

3 1 Handlingsprogrammet Livsmedel och gröna näringar Programbeskrivning Programmet för livsmedel och gröna näringar har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd samt miljönämnd och utgör ett verktyg i arbetet för Vision Västra Götaland - Det goda livet samt Västra Götaland Syftet med programmet är att påskynda utvecklingen mot en hållbar livsmedelsförsörjning i Västra Götaland på kort och lång sikt. Västra Götaland är Sveriges till ytan största jordbrukslän med landets största arealer av ekologisk odling. Livsmedel är ett av de mest prioriterade styrkeområdena. Handlingsprogrammet följer de två övergripande perspektiven Livsmedelssektorn från jord till bord en viktig bransch med påverkan på sysselsättning och hållbar utveckling (1) samt Goda matvanor under hela livet är grundläggande för att främja hälsa och att undvika ohälsa (2). Den globala utvecklingen idag ställer högre krav på hållbar livsmedelsförsörjning och energiomställning. Konkurrensen om jordbruksmark tilltar och de gröna näringarna ökar i betydelse. Balanserad kost är en friskfaktor medan motsatsen leder till försämrad livskvalité och hälsoproblem som övervikt och dålig tandhälsa. De ändrade konsumtionsvanorna t.ex. en högre köttkonsumtion har stora miljökonsekvenser. Regionen ställs därför inför ett flertal utmaningar. I handlingsprogrammet återfinns sex olika områden med förlag på åtgärder samt inriktningsmål för att hantera dessa utmaningar. Områdena är: kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen, nyttiggörande av forskning och innovation, stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag i regionen, hållbar konsumtion av livsmedel, förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument samt organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet. Handlingsprogrammets mål och målstruktur Det övergripande målet i handlingsprogrammen är att Västra Götaland ska ha en hållbar livsmedelsförsörjning 2030, där utveckling av livsmedelsproduktionen och goda matvanor står i fokus. Västra Götalandsregionen kan bidra till att skapa nätverk mellan organisationer som i sin tur kan bidra till genomförande av handlingsplanen. Livsmedelsförsörjningen från jord till bord kan ses som ett system där regionen kan bidra genom att identifiera felande länkar och ineffektiva processer. Projektmedel blir då ett viktigt verktyg för detta. Inriktningsmål För att nå det övergripande målet om en hållbar livsmedelsförsörjning har sex inriktningsmål samt ett antal åtgärdande aktiviteter fastställts. De sex inriktningsmålen är följande: 3 (34)

4 1. Ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen 2. Utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning 3. Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader 4. Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland 5. Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden 6. Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland Inriktningsmål 1: Ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen Målet berör området kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen. Problem är att livsmedelssektorn är en bransch med relativt låg utbildningsnivå och att livsmedelsutbildningar har fått läggas ned på grund av ett lågt intresse. Branschen anses inte tillräckligt attraktiv. Föra att förändra detta och uppfylla målet ska följande åtgärder vidtas: Underlätta samverkan inom och mellan utbildningsnivåer för ökad kunskap om livsmedlens roll för hållbar utveckling. Uppdrag till naturbruksgymnasierna om att söka samverkan med restauranggymnasiet för att skapa ömsesidig förståelse och kunskap om andra delar av livsmedelskedjan. Främja kompetensförsörjningen till livsmedelsbranschen samt riktade satsningar på exportkompetens. Inriktningsmål 2: Utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning Inom detta område uppstår ett annat dilemma som gäller nyttiggörande av forskning och innovation. Bland annat anses att SLU i Skara inte utnyttjas till fullo i sin roll för utvecklingen av jordbruks- och livsmedelssektorn i Västra Götaland. Målet ska uppfyllas genom att följande åtgärder vidtas: Stärka kunskapscentra för samverkan mellan forskning, företag och samhälle. Bidra till internationella samarbeten för ökad innovation och nyttiggörande av forskning. Inriktningsmål 3: Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader Inom detta område är det viktigt att stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag i regionen då företag riskerar att inte klara konkurrensen i livsmedelssektorn. Målet ska uppfyllas genom att följande åtgärder vidtas: 4 (34)

5 Främja utvecklingen av livsmedelsföretagen och stärka samverkan mellan företagen, även mellan små och stora företag. Innovation och produktutveckling behöver stärkas. Från miljösynpunkt är det särskilt viktigt att vegetariska eller halvvegetariska produkter tas fram. Utveckling av kostnadseffektiva miljölogistiska lösningar för livsmedel I Västra Götaland är nödvändig. Bidra till utvecklingen av stadsnära odling och livsmedelsproduktion. Inriktningsmål 4: Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland Den globala livsmedelsförsörjningen står inför stora utmaningar där konsumtionsmönster ständigt förändras. Svinn och köttkonsumtion till lågt pris och kvalité är två exempel som innebär onödiga kostnader och onödig belastning på miljön. Målet ska uppfyllas genom att följande åtgärder vidtas: Främja ökad samverkan mellan offentliga aktörer för att maten som serveras ska bidra till Västra Götalandsregionens ambitioner inom miljö- och näringslivsutveckling samt folkhälsa. Öka medvetenheten och insatserna för att minska det resursslöseri och den onödiga miljöpåverkan som orsakas av det omfattande matsvinnet. Inom ramen för Smart Energi bjuder Västra Götalandsregionen in andra aktörer till samverkan inom området. Medverka till att köttkonsumtionen minskar och att det kött som konsumeras bidrar till näringslivsutveckling och ökad biologisk mångfald I Västra Götaland. Stärka den regional matkulturen och främja måltidsturismen I Västra Götaland. Inriktningsmål 5: Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden Området rör förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument. Det förutspås att konsumenter i ökande utsträckning kommer att agera som medproducenter genom andelssystem, delägarskap eller någon form av crowdfunding. Målet ska uppfyllas genom att följande åtgärder vidtas: Bidra till att otraditionella affärsmodeller som möter nya behov på marknaden ska få stöd att utvecklas. Inriktningsmål 6: Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet är ett annat område där målet ska uppfyllas genom att följande åtgärder vidtas: Implementera en effektivare och mer ändamålsenlig organisation för det livsmedelsfrämjande arbetet genom att se över organiseringen av Livsmedel i Väst och de tre dotterbolagen Agroväst, Food & Health Concept Center och Lokalproducerat i Väst. 5 (34)

6 Figur 1: Målstruktur Övergripande mål (2030) En hållbar livsmedelsförsörjning i Västra Götaland Inriktningsmål 1 Kunskap om mat & hållbarhet Inriktningsmål 2 Nya varor & tjänster Inriktningsmål 3 Stark livsmedelsregion Inriktningsmål 4 Bra mat och del av vision VG Inriktningsmål 5 Nya affärsmodeller Inriktningsmål 6 Effektivare organisering Åtgärder - Samverkan mellan utbildningar - Främja kompetensförsörjning i branschen Åtgärder - Stärk kunskaps-centra för samverkan - Internationella FoI-samarbeten Åtgärder - Samverkan mellan företag - Stärk produktutveckling - Bidra till stadsnära odling Åtgärder - Samverkan för visionsmål - Minska resursslöseri & metsvinn - Minska köttkonsumtion Åtgärder - Bidra till utveckling av nya affärsmodeller Åtgärder - Implementera ändamålsenlig organisation för livsmedelsfrämjande Programmets organisation Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar har tagits fram i samarbete mellan Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd och miljönämnd. Programmet utgör en väsentlig del av Västra Götalandsregionens satsning på de gröna näringarna. Även delar av handlingsprogrammet för hållbar energi bidrar till utveckling av de gröna näringarna. Livsmedelsprogrammet tangerar också Västra Götalandsregionens maritima strategi när det gäller fisk och skaldjur. Utvecklingsfrågor som rör produkter från jordbruk, sjöar och hav kommer att omhändertas av något av dessa program. I arbetet med programmet sker ett kontinuerligt samråd mellan miljösekretariatet- och regionutvecklingssekretariatet för att säkerställa ett effektivt genomförande av handlingsprogrammet. Både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden har ansvar för sysselsättning och näringslivsutveckling i Västra Götaland. Miljönämnden har särskilt fokus på miljöutvecklingen i Västra Götaland och det kommer att styra valet av insatser inom programmet, exempelvis genom stöd till åtgärder för att öka andelen ekologiska livsmedel och för att minska svinnet i hela livsmedelskedjan. På motsvarande sätt kommer regionutvecklingsnämnden, utöver näringslivsutveckling, också att prioritera kompetensförsörjning som stärker konkurrenskraften i Västra Götaland samt internationella forsknings- och utvecklingssamarbeten. Finansiering Under perioden har beslut om totalt 173,4 MSEK fattats inom ramen för handlingsprogrammet. Under programperioden har miljönämnden fattat beslut för 14,8 MSEK och regionutvecklingsnämnden för 73,3 MSEK. Utöver beslut i de båda nämnderna, har övriga VGR tagit beslut om 0,1 MSEK. Västra Götalandsregionens totala finansiering av insatser inom programmet uppgår således till 51 % av programmets finansiering. Riggning av insatserna Handlingsprogrammet arbetar med flera projektriggningsmetoder. En modell är av reaktiv karaktär där VGR tar emot ansökningar som bereds mot beslut. VGR arbetar dock mestadels med en öppen dialog med sökanden 6 (34)

7 som vid programmets hemsida uppmanas att kontakta programhandläggaren för att diskutera projektidén innan skrivandet av ansökan påbörjas. Den modell som främst används är därför att betrakta som proaktiv. 75 % av de tillfrågade i Kontigos projektledarenkät anser att de fått kännedom om handlingsprogrammet genom tidigare kontakter vid VGR. Inom programmet har också utlysningar förekommit, men de har inte varit inte vanliga. Fördelen med en utlysning bedöms av sakkunniga inom VGR vara att nämnden får in förslagen samtidigt och kan bedöma ansökningarna mot varandra. Nackdelen är att man oundvikligen får in en hel del som inte är relevant. Under 2015 testade miljönämnden en utlysning i två steg där de tog in idéskisser i steg 1. Förfarandet ansågs innebära betydligt mindre jobb för den sökande, särskilt om ansökningarna inte bedömdes som relevanta att gå vidare med. Det fanns också närliggande idéer där programhandläggare kunde träffa flera aktörer samtidigt och skapa större och mer samlande insatser. I utlysningen 2015 valdes områden ut som fanns med som åtgärder i programmet, men där det fanns lite eller inga insatser. Ett tydligt exempel är att det fanns relativt få och små projekt för den senare delen av livsmedelskedjan, dvs. livsmedelskonsumtion, och det fanns inte mycket inom det som kallas matrörelsen. Trots att detta område lyftes i utlysningen och att ett rundabordssamtal med dessa aktörer genomfördes inför utlysningen så har det varit svårt att få till insatser. En anledning bedöms vara att aktörerna är dåligt organiserade och inte riktigt passar in i VGRs krav som innebär att organisationen inte får ge stöd till enskilda företag eller privatpersoner. Inom programmet har det också bedrivits insatser som tydligt karaktäriseras som ett samverkansprojekt mellan VGR och externa aktörer. Samverkan mellan Sveriges lantbruksuniversitet i Skara och VGR är ett tydligt exempel som drivits inom handlingsprogrammet och bland annat inneburit gemensamt finansierade insatser som möter behoven i livsmedelsbranschen, till exempel när det gäller att påskynda utvecklingen av en hållbar jordbruksproduktion, växtodling, djurhållning och övergång till ett fossilfritt lantbruk. Ett nytt kompetenscentrum har bildats med medel inom programmet med uppdrag att utveckla och förmedla kunskap om rådgivning och rådgivnings metodik och att stödja rådgivare i deras arbete för en effektiv kunskapsöverföring till lantbruksföretagen. Ärenden inom programmet bereds på motsvarande sätt som andra ärenden som söker projektfinansiering hos VGR. Detta medför att ärenden som går upp för beslut är väl genomarbetade vilket medför att det sällan blir avslag på ansökan. Arbetssättet indikerar att det förts aktiva samtal mellan handläggare vid VGR och projektintressenter. I den lista med insatser inom handlingsprogrammet som presenteras av VGR finns inget avslag bland inkomna ansökningar. Beredning och beslut av insatser Till skillnad från andra handlingsprogram där flera tjänstemän samarbetar kring ärenden till respektive nämnd finns inom handlingsprogrammet Livsmedel och gröna näringar en gemensam resurs. Resursen/Programhandläggaren har ansvar för att framarbeta beslutsunderlag åt såväl regionutvecklingsnämnden som miljönämnden. Under beredningen stämmer programhandläggaren av mot avdelningscheferna vid de båda sekretariaten. Gemensamt eller enskilt med de två cheferna. Beslutsförslaget tas därefter upp i nämndernas presidier och om de godkänns kommer ärendet med som beslutsförslag till nästkommande nämndsmöte där besluts tas. Om programhandläggaren känner sig osäker och vill stämma av ett beslut med andra handläggare kan det göras på miljöavdelningens projektmöten eller på ett gemensamt ärendeforum för miljö/näringsliv/fouu. Ärendeforumet är en förvaltningsövergripande och programövergripande grupp för slutberedning innan beslut skall fattas i respektive nämnd. Ärendeforumet är en konstruktion som stödjer hanteringen av ärenden inom och mellan handlingsprogrammen men är i sig inte en produkt av programmen. D v s ärendeforumet hade funnits även om inte handlingsprogrammen funnits. 7 (34)

8 En aspekt som programhandläggaren lyfter som en fördel av att två nämnder är engagerade i programmet är att det möjliggör ett innehållsmässigt bredare och samtidigt mer samlat gemensamt program. För beredningen av ärenden finns också fördelar med att både miljönämnden och regionutvecklingsnämnden arbetar med programmet. Projektägarna kan inte först vända sig till den ena nämnden och sedan till den andra i samma fråga. Mellan handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar finns överlappningar och kopplingar mot andra insatser som genomförs av VGR. Detta innebär såklart en gränsdragningsproblematik men genom att vara tydlig med vad som ligger i respektive program menar programhandläggaren att det går att undvika att viktiga frågor hamnar mellan stolarna. Man måste dela in verkligheten på något sätt och oavsett hur, så innebär det val då det gäller gränsdragning. Programhandläggaren pekar främst på kopplingar mellan handlingsprogrammet och det Maritima programmet när det gäller marina livsmedel. Det nya programmet för SME-företag överlappar delvis. Det finns några projekt inom life science-programmet som också är livsmedelsprojekt. Livsmedelsprojekt finns också inom programmet för Social ekonomi, FoU-kort och MoRE (program för forskarrörlighet). 8 (34)

9 2 Portföljanalys Totalt har 42 insatser finansierats under perioden av dessa har avslutats vid utgången av mars 2016 och 17 insatser är pågående. Totalt uppgick stödet från Västra Götalandsregionen till insatser inom handlingsprogrammet Livsmedel och gröna näringar till 88 MSEK. Tillsammans med medel från näringsliv, akademi/forskningsinstitut och andra offentliga aktörer uppgår programmets förväntade finansiering under perioden till 173 MSEK. Tabell 1. Antal insatser och förväntad total finansiering Åtgärdsområde Pågående Avslutade Samtliga Antal Totalt stöd Antal Totalt stöd Antal Totalt stöd (MSEK) (MSEK) (MSEK) 1. Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen 2. Nyttiggörande av forskning och innovation 3. Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag i regionen 4. Hållbar konsumtion av livsmedel 5. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument Åtgärder inom både 4 & 5 6. Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Åtgärder inom både 2 & 6 Programmet i sin helhet 1 2,3 2 0,5 3 2,7 7 52, , ,9 4 12,3 5 16,2 1 0,6 6 6,9 2 7,5 2 4, ,2 1 3, ,2 3 21, ,8 1 6, , , , ,4 9 (34)

10 Resursfördelning inom handlingsprogrammet Merparten av beviljade medel i handlingsprogrammet har fattats inom åtgärdsområde 2 Nyttiggörande av forskning och innovation. 62 % av programmets samlade resurser har beviljats åtgärder inom området. Sett till medel som Västra Götalandsregionen beslutat om, har 54 % allokerats insatser inom åtgärdsområdet. Det finns en stor spridning mellan den volym medel som beslutas i handlingsprogrammets största åtgärdsområde Nyttiggörande av forskning och innovation och det minsta åtgärdsområdet Hållbar konsumtion av livsmedel. Sett till insatser som endast inkluderas i åtgärdsområdet Hållbar konsumtion av livsmedel upptar dessa insatser endast 0,4 % av beslutsvolymen i handlingsprogrammet. 1 Att den förväntade volymen beslut är låg inom vissa åtgärdsområden medan volymen är hög i andra går inte att säga något om utifrån ett styrningsperspektiv. I handlingsprogrammen presenteras ingen önskad medelsfördelning mellan åtgärdsområdena. Som figur 2 indikerar är VGR den största finansiären i de flesta åtgärdsområdena undantaget Nyttigörande av forskning och innovation och för insatser som finansierats av både åtgärdsområdet Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet och åtgärdsområdet Nyttiggörande av forskning och innovation. Övriga offentliga aktörer tar en huvudpart av finansieringen. Avseende VGRs finansiering av åtgärder inom programmet står regionutvecklingsnämnden och miljönämnden för i det närmaste all VGR finansiering. Övriga insatser inom programmet från VGR utgör endast 0,1 MSEK. Figur 2: VGRs och andra finansiärers andel av åtgärdernas finansiering 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Universitet/Högskola Forskningsinstitut Statlig Kommun EU Övrig offentlig Privat VGR 1 I projektportföljen finns insatser som både härrör åtgärdsområde 4 och 5 vilket gör att finansieringen riktat mot åtgärdsområde 4 i praktiken är högre än 0,4 %. 10 (34)

11 Den absoluta merparten av Västra Götalandsregionens finansiering av handlingsprogrammet härrör från regionutvecklingsnämden. Nämndernas samlade bidrag till programmet uppgår till 88,2 MSEK vilket motsvarar 51 % av den totala finansieringen i programmet. Figur 3. Nämndernas, övriga VGRs respektive övriga finansiärers andelar av åtgärdsområdenas totala finansiering 6. Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet & 2. Nyttiggörande av forskning och innovation 6. Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet 5. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument och 4. Hållbar 5. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument 4. Hållbar konsumtion av livsmedel 3. Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgångne till marknader för företag i regionen 2. Nyttiggörande av forskning och innovation 1. Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% RUN Mijö ÖvrigaVGR I tabell 2 nedan, redovisas regionens finansiering fördelat efter åtgärdsområde och nämnd. Tabell 2. Insatser och resurser inom programmet fördelat på beslut, åtgärdsområden och summerat stöd från nämnderna, övriga VGR respektive totalt summerat stöd för programmet Åtgärdsområde Alla insatser (MSEK) Antal Stöd från VGR (aktuella nämnder) Övrigt VGR 1. Kunskapsförsörjning 3 2,0 0,1 2,7 2.Nyttiggörande av forskning ,6 108,0 3. Stärka livsmedelsproduktionen ,9 16,2 4. Hållbar konsumtion av livsmedel 7 4 7,5 5. Förnyelse och förstärkning 2 2,0 4,2 Åtgärder inom 4 & ,6 3,2 6. Organisering av det livsmedelsfrämjande 3 11,0 21,8 arbetet Åtgärder inom 5 & 6 1 2,1 6,0 Programmet i sin helhet 42 88,2 173,4 Totalt stöd 11 (34)

12 Det finns en relativt stor spridning mellan programmets 42 insatser, sett till insatsernas finansiella volym. Som nedanstående figur illustrerar, varierar åtgärdernas genomsnittliga storlek mellan 0,7 MSEK upp till 3.7 MSEK. På liknande sätt varierar insatsernas medianstorlek mellan 0,2 MSEK och 3,9 MSEK. Ser vi till respektive åtgärdsområde så återfinns de största insatserna sett till medianstorlek inom området Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgången till marknader för företag i regionen. Området Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet inkluderar insatser med den största genomsnittliga finansieringen. Figur 4 respektive tabell 3 presenterar insatsernas genomsnittliga storlek och medianstorlek per åtgärdsområde. Figur 4. Insatsernas genomsnittliga storlek och medianstorlek per åtgärdsområde Nyttiggörande av forskning och innovation Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen Stärka livsmedelsproduktio nen och förbättra tillgångne till marknader för företag i regionen Hållbar konsumtion av livsmedel Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Organisering av det livsmedelsfrämjand e arbetet & 2. Nyttiggörande av forskning och innovation Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument & 4. Hållbar konsumtion av livsmedel Saknas Genomsnittsstorlek Medianstorlek 12 (34)

13 Tabell 3. Genomsnittlig storlek och medianstorlek på åtgärdsområdenas insatser Åtgärdsområde Genomsnittsstorlek (MSEK) Median storlek (MSEK) Total VGR finansiering (MSEK) 1. Kunskapsförsörjning 0,7 0,2 2,1 3 Antal insatser 2. Nyttiggörande av forskning 2,6 2,7 47, Stärka livsmedelsproduktionen 3,2 3,9 15, Hållbar konsumtion av livsmedel 0,7 0,6 0, Förnyelse och förstärkning 1,0 1,0 2,0 2 Åtgärder inom 4 & 5 3,7 3,3 11, Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet 1,6 1,6 1,6 1 Åtgärder inom 5 & 6 2,1 2,1 2,1 1 Saknas 0,6 0,6 1,2 2 För att ge ytterligare en bild av hur fördelningen mellan insatserna avseende storlek ser ut har vi i figuren nedan försökt att visualisera portföljens sammansättning avseende finansieringen från Västra Götalandsregionen. Varje stapel motsvarar här ett projekt/verksamhet och höjden av stapeln avser den totala finansieringen. Figur 5. Storleksfördelning (VGR-finansiering) för samtliga insatser inom handlingsprogrammet I figur 4 ses en förhållandevis stor spridning mellan insatserna. De tre största insatserna Hållbar produktion och konsumtion av animalieprodukter, FoodInnova och Nordic Taste and Flavour Center upptar 41,7 MSEK vilket motsvarar närmare 29 % av programmets totala finansiering. Medfinansiering av insatserna Västra Götalandsregionens andel av handlingsprogrammets totala finansiering uppgår till 51 procent Den övriga finansieringen härrör från ett antal aktörsgrupper. Den största utgörs av privat näringsliv som bidrar med 12 % 13 (34)

14 och staten med 10 % av programmets finansiering. Universitet/Högskola respektive staten står för 10 % vardera av finansieringen. EU för 9 %. Övriga offentliga aktörer och forskningsinstitut svarar för 4 % vardera medan kommuner står för 2 % av finansieringen. Figur 3. Fördelning av finansiering efter aktörsgrupp Universitet/Högskola Forskningsinstitut Statlig Kommun EU Övrig offentlig Privat VGR - nämder Övriga VGR Portföljens fördelning utifrån handlingsprogrammets delmål och målgrupper Programmet har ett inriktningsmål per åtgärd. Detta medför att den finansiering och antalet insatser som inriktats mot respektive åtgärd också sammanfaller med de insatser som riktas mot varje enskilt inriktningsmål i programmet. Flest insatser och störst andel av regionens medel går till målet Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning. Även om det i programmet inte finns angivet hur VGRs ambitioner kring de olika målen ska se ut, finns anledning att fundera kring huruvida de mål som har få insatser riktade mot sig är relevanta sett till ett genomförandeperspektiv. Sett till tabell 4 har fem av målen endast tre eller färre insatser riktade mot sig. Att drygt 40 % av VGRs finansiering läggs mot målet ( ) bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning ger samtidigt en signal om vilken fråga som VGR främst haft ambition att arbeta med. 14 (34)

15 Tabell 4. Insatsen fördelade efter huvudsakliga mål Insatsens huvudsakliga mål Programmet ska bidra till ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen. Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning. Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader. Tillgång till bra mat under hela livet och i olika måltidssituationer utgör en självklar del av Det goda livet i Västra Götaland. Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden. Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland. Finansiering som inte kan härledas mot ett specifikt mål Antal insatser, totalt Total budget (MSEK) Stöd från VGR (MSEK) 3 2,7 2, ,2 36,8 1 0,3 0,3 2 5,5 2,7 2 4, , ,3 6 Insatsen riktar sig i de flesta fall till flera målgrupper enligt sin ansökan. I nästan samtliga fall har det varit en kombination av privata företag eller jordbruksföretag och kommun/region/myndighet eller universitet/högskola/forskningsinstitut. Därutöver har hälften av företagen riktat sig till enskilda individer såsom rådgivare, studenter eller allmänhet/konsumenter. 15 (34)

16 Tabell 5. Insatsens målgrupper Målgrupper Antal insatser Kommuner, myndigheter och regioner Privata företag Universitet, högskolor och forskningsinstitut 12 Kommunala och regionala bolag - Enskilda individer 15 Jordbruks- och fiskeföretag 15 Insatserna fördelade efter innovationsfas För att få en överblick över hur handlingsprogrammens insatser fördelar sig vad det gäller var i en tänkt innovationsfas de befinner sig, ombads de svarande projektledarna ange insatsens huvudsakliga inriktning. Då insatsen uppvisar en stor bredd avseende inriktning och syfte har Kontigo varit tvungna att använda förhållandevis breda kategoriseringar. Vår tanke är att kategorierna i nedanstående tabell kan indikera var insatserna befinner sig på en skala från tidig, explorativ fas till en marknadsfas. Tabell 6. Portföljens sammansättning i förhållande till en översiktlig innovationskedja Insats Andel av finansiering Kunskapsuppbyggnad kring ett område eller inriktning (t.ex. breda förstudier eller kartläggningar av ett fenomen, marknad) 48% Kunskapsuppbyggnad i tidigt skede för att kunna ta fram en/flera prototyper eller koncept (t.ex. förstudier, forskning) 32% Test- eller vidareutveckling av en/flera befintliga prototyper eller koncept Test- eller vidareutvecklingen av en/flera färdiga prototyper eller koncept i större skala (t.ex. testbädd, demonstratorer) Föra ut en/flera färdiga varor eller tjänster på marknad. 0% 0% 20% Givet att man accepterar denna uppdelning återfinns 80 % av insatserna tidigt i innovationskedjan medan 20 % återfinns sent i innovationskedjan där insatserna arbetar mot att lansera sina färdiga varor och tjänster mot marknaden. Här är viktigt att notera att inte alla insatser kunnat besvara frågan då de inte sett sig befinns sig i någon av dessa kategorier. 100% 16 (34)

17 Insatserna och de horisontella kriterierna Integreringen av de horisontella principerna jämställdhet, miljö, mångfald och internationalisering varierar. Kontigo har bedömt i vilken utsträckning insatsen har integrerat ett eller flera av de horisontella målen i insatsen. Bedömningen har gjorts på basis av hur de horisontella målen behandlas i ansökan. En insats bedöms ha integrerat ett mål tydligt om det finns t ex särskilda mål som pekar ut någon av de horisontella principerna, om det i insatsen inkluderas aktiviteter som tydligt tar hänsyn till dessa principer eller om detta framgår i den målgrupp som pekas ut i insatsen. Om det är mindre tydligt men ändå framgår att insatsen avser arbeta med något av de horisontella målen i någon form, bedöms insatsen ha integrerat detta i viss mån. Om det bedöms som mycket otydligt hur insatsen ska adressera horisontella mål så kategoriseras det som inte alls. Tabell 7. Projektportföljens integrering av horisontella mål/principer Antal insatser Budget MSEK från VGR Andel av total VGR budget (%) Tydligt I viss mån Inte alls Tydligt I viss mån Inte alls Tydligt I viss mån Inte alls Jämställdhet ,2 45,8 4,9 40,3 53,9 5,8 Miljö ,8 0,5 7,6 90,5 0,6 8,9 Integration ,6 74,4 4,9 6,6 87,6 5,8 Internationalisering ,2 13,7 65,1 7,3 16,1 76,6 Dokumentation saknas för 4 insatser På grund av programmets inriktning är det inte förvånande att miljöaspekter är tydligt integrerat i insatserna. Enligt handläggaren för programmet är jämställdhetsfrågor en utmaning för livsmedelsnäringen då arbetsmarknaden är väldigt könsuppdelad. I programmet finns insatser som tydligt arbetar med jämställdhet och ytterligare ett betydande antal insatser som beaktar jämställdhet i viss mån. Längs livsmedelskedjan finns både mansdominerade (jordbruk, förädlingsindustri) och kvinnodominerade delbranscher, som offentliga måltider. På en övergripande nivå är det viktigt att även de kvinnodominerade branscherna får stöd från VGR och betraktas som lika viktiga. Sedan finns det också behov av att arbeta med en utjämning i könsfördelningen inom branscherna också. Det är enligt programhandläggaren svårare att komma åt, men ett område där det absolut går att göra skillnad är restaurang- och måltidsbranschen. I offentlig sektor är den kvinnodominerad men i den privata restaurangsektorn är den tvärt om männen som dominerar. Internationaliseringsfrågor är det få insatser som beaktar. Främst kommer det i uttryck i de Interreg projekt som medfinansieras och i andra gränsöverskridande insatser. Sett till information i projektportföljen finns många insatser som i viss mån arbetar med integrationsfrågor. En bedömning av programhandläggaren är dock att VGR skulle kunna arbeta betydligt mer kring integrationsfrågor inom programmet. I nuläget upplevs det mest handla om förstudier. Insatsernas relation till prioriteringar i VG2020 De flesta insatser i handlingsprogrammet har en tydlig koppling i sin ansökan till ett eller flera områden i VG2020. En klar majoritet av insatserna är kopplade till temat En ledande kunskapsregion, med tyngdpunkt mot internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden. Det här området erhåller drygt 2 tredjedelar av den förväntade finansieringen från VGR. Inget insats kopplar an till det fjärde temat, En region som syns. 17 (34)

18 Tabell 8. Projektportföljens sammansättning i förhållande till VG2020s prioriteringar Områden Antal insatser Förväntade insatser från VGR (MSEK) Andel av total VGR finansiering (%) En ledande kunskapsregion 21 59,6 67,8 En region för alla 1 0,1 0,2 En region som tar globalt ansvar En region som syns och engagerar 7 5,3 6, Koppling till flera områden 4 9,2 10,4 Ingen tydlig koppling 9 13,7 15,6 Dokumentation saknas för 1 insats Att 9 insatser till ett värde av 13,7 MSEK (av VGRs förväntade finansiering) inte har någon tydlig koppling till VG2020s prioriteringar, beror i huvudsak på att relationen mellan insatsen och VG2020 är otydligt beskrivet i projekt/verksamhetsbeskrivningen. Att det för vissa insatser är svårt att hitta en tydlig koppling mot VG2020 är i sig inte anmärkningsvärd då VG2020 lanserades först år Dock är handlingsprogrammens åtgärdsområden liksom prioriteringarna i VG2020 så pass breda att det ändå borde vara möjligt att i än högre utsträckning harmonisera insatserna i handlingsprogrammet mot det utvecklingsarbetet som definieras av VG2020 från år Ej projektfinansierande resurser Inom programmet har beslut tagits avseende finansiering av projekt och finansiering av verksamhet. Därutöver har beslut på 0,2 MSEK tagits under kategorin övrigt vilket rör en offert avseende Köttproduktion och konsumtion i Västra Götaland hur balansera mellan olika miljömål? VGRs förväntade finansiering av verksamheter under perioden uppgår till sammanlagt 28,8 MSEK och omfattar Lokalproducerat i Väst som finansieras av både miljönämnden som regionutvecklingsnämden, Agroväst som endast finansieras av regionutvecklingsnämnden respektive Skolmatsakademin som endast finansieras av miljönämnden. 18 (34)

19 Tabell 9. Förväntad finansiering av verksamheter inom handlingsprogrammet Livsmedel och gröna näringar, fördelat på finansierande nämnd och åtgärdsområde i handlingsprogrammet Verksamhet Nämnder som finansierar Sammanlagd finansiering från nämnderna (MSEK) Åtgärdsområde Lokalproducerat i Väst RUN och MN 16,2 3 Skolmatsakademin MN 1,8 4 Agroväst RUN 10,8 2 Genom handlingsprogrammet visar VGR på engagemang i frågor som rör livsmedel och gröna näringar. Detta har enligt programhandläggaren möjliggjort att VGR exempelvis kunnat lyfta fram livsmedel och gröna näringar som ett prioriterat område för fondsamordningen i strukturfondsarbetet mellan Västra Götaland och Halland. Genom positioneringen mot området har också tjänstemän vid VGR kunna ta plats i övervakningskommittén för Landsbygdsprogrammet samt plats i näringsdepartementets referensgrupp för EU:s framtida jordbrukspolitik efter (34)

20 3 Analys Handlingsprogrammets relevans Målnivån under handlingsprogrammets övergripande mål inriktningsmålen är formulerade som riktningsmål. Målformuleringar av detta slag indikerar huruvida åtgärderna bidrar till utveckling i önskad riktning, snarare än att påvisa att mål uppfyllts som ett resultat av programmets åtgärder. Att handlingsprogrammet använder inriktningsmål i stället för resultatmål är klokt. Anledningen är att programmets åtgärder i flertalet fall är omfattande och komplexa till sin karaktär, något som skulle göra det omotiverat att relatera åtgärder mot faktiska resultatindikatorer sett till programperiodens korta tidsperiod. Kontigo bedömer att det finns en logisk koppling mellan inriktningsmålen och handlingsprogrammets övergripande mål. Problemet är att horisontåret för det övergripande målet är år D v s åtskilliga år efter det att handlingsprogrammet slutförts år Utifrån den långa tidsperiod som skiljer mellan programmets genomförande och när målet för programmet ska mätas är det omöjligt att isolera de bidrag som åtgärder i programmet haft för det övergripande målet. Handlingsprogrammet baseras på ett analysmaterial, intervjuer med större livsmedelsföretag samt rundabordssamtal med aktörer kring områden relevanta för livsmedel och gröna näringar. Kontigo menar att de åtgärdsområden och åtgärder som handlingsprogrammet utgår ifrån på ett relevant sätt bidrar till att stärka arbetet med livsmedel och gröna näringar i Västra Götaland. Samtidigt konstaterar Kontigo att det bedrivs få insatser mot ett flertal av programmålen. Något som kan indikera att programmålen inte fullt ut relaterar till de behov av insatser som utförare av projekt- och verksamheter efterfrågar. Kontigo anser också att det finns en obalans mellan hur åtgärder och inriktningsmål är formulerade. Inom åtgärdsområdet Nyttiggörande av forskning och innovation uttrycks exempelvis inriktningsmålet som att programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning. Samtidigt syftar en av åtgärderna inom området att bidra till internationella samarbeten för ökad innovation och nyttiggörande av forskning. Att ambitionen bidra förekommer i såväl mål som åtgärdsformulering skapar otydlighet kring vad inom åtgärdsområdet som är orsak och vad som är verkan. Ytterligare en utmaning som finns i tolkningen av programmets logik är relationen mellan programmets styrparametrar, åtgärder och inriktningsmål. De styrparametrar som avses följas upp utgörs i huvudsak av ekonomiska indikatorer som sysselsättningstillväxt och tillväxt i förädlingsvärde. Sett till inriktningsmål och åtgärder är bedömningen att åtgärderna förvisso kommer kunna generera denna typ av resultat på längre sikt men att inriktningen på åtgärder och mål i minst lika stor utsträckning inriktas mot organisationsutveckling, framtagande av nya typer av affärsplaner, samverkan och ändrat konsumtionsbeteende. En bedömning är att det i handlingsprogrammet borde finnas tydligare styrparametrar som fångar upp och följer också denna typ av insatser. Utifrån handlingsprogrammets tankar kring tillgång till bra och hälsosam mat under hela livet och att en meningsfull sysselsättning bidrar till ett gott liv för medborgarna finns en stark koppling mellan handlingsprogrammet och Visionen om Det goda livet. Även om handlingsprogrammet togs fram innan VG2020 så finns en tydlig relation mellan programmet och den regionala utvecklingsstrategin. Inte minst då det gäller resonemang och åtgärder kopplat mot företagande och entreprenörskap, kompetensförsörjning och livslångt lärande. Kopplingen mellan handlingsprogrammet och nationella strategier samt prioriteringar återfinns framförallt mellan handlingsprogrammet och den nationella satsningen på Matlandet. Harmoniseringen mellan den nationella nivån och Västra Götalandsregionens arbete med livsmedel och gröna näringar syns framförallt i ambitionerna 20 (34)

21 att lyfta hela kedjan från jord till bord. Så långt finns dock inga formella politiska kopplingar mellan den nationella nivån och VGR inom området. I målformuleringarna saknas både en analys av och en integrering av horisontella principer. Miljöaspekten har utifrån handlingsprogrammets inriktning förvisso en särskild ställning i programmet men vare sig jämställdhet, integration eller internationalisering ges något explicit utrymme bland programmets åtgärder. I motsats till bristen på tydlighet kring hur de horisontella principerna inkluderas i programmets åtgärder och mål finns inom programmet istället ett flertal insatser som riktats specifikt mot de horisontella områdena. Ett exempel på jämställdhetsområdet är nätverket för kvinnliga kockar (Vestas) och exempel på engagemang i internationella frågor är regionens deltagande i projektet Foodnexus Nordic, där arbete pågår med att skriva en ansökan om en KIC (Knowledge Innovation Community) inom livsmedelsområdet tillsammans med andra länder runt om i Europa. Avseende integration har exempelvis inom projektet Skolmatsakademin insatser initierats som inriktas mot kommuner som vill utbilda yrkesbedömare och vill ha hjälp av Validering Väst. Handlingsprogrammets inriktning Störst andel medel inom handlingsprogrammet har avsatts till nyttiggörande av forskning och innovation. En bidragande orsak till den stora volym som satsats inom åtgärdsområdet kan i hög grad tillskrivas kompensationsinsatser riktade mot SLU i Skara i samband med centralisering av verksamhet till Uppsala från Skara. Handlingsprogrammet kan i detta avseende anses ha haft en viktig funktion för att mobilisera och koordinera strategiska insatser kring framtidssatsningar inom området livsmedel och gröna näringar i Skara. Sett till insatserna finns det en viss obalans mellan de tidiga delarna i livsmedelskedjan, där det genomförs stora insatser, och insatser i senare skeden där det ännu inte gjorts så mycket. En anledning som framkommer i samtal med sakkunniga inom programmet är att det varit svårare att hitta rätt typ av aktörer för senare delar av livsmedelskedjan som handeln eller restaurangsektorn. En förklaring kan vara att VGR traditionellt arbetat mer med industri och varuproducerande företag och eventuellt behöver fundera på behovet av att ta kliv framåt då det gäller tjänsteproduktion och konsumentnära frågor. Inför en kommande programperiod kan det vara av betydelse att se över hur VGR i högre utsträckning kan erbjuda utvecklingsstöd till restaurangbranschen i likhet med vad VGR idag gör till mindre förädlingsföretag med hjälp av Lokalproducerat i Väst. I viss mån går resultaten från enkäten och känslan bland sakkunniga inom programmet mot varandra då närmare 20 % av respondenterna i enkätundersökningen menar att de arbetar mot kommersialisering av sina produkter. 21 (34)

22 Figur 6. Andel finansiering per åtgärdsområde 1. Kunskapsförsörjning och bristande attraktivitet i branschen 2. Nyttiggörande av forskning och innovation 3. Stärka livsmedelsproduktionen och förbättra tillgångne till marknader för företag i regionen 4. Hållbar konsumtion av livsmedel 5. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument 5. Förnyelse och förstärkning av relationer mellan producent och konsument & 4. Hållbar konsumtion av livsmedel 6. Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Ser vi till de fem insatser i handlingsprogrammet med störst finansiering från VGR, så återfinns fyra av dessa inom åtgärdsområdet Nyttiggörande av forskning och innovation. De fem största insatserna står för 31 % av VGRs totalt förväntade finansiering av handlingsprogrammet. 22 (34)

23 Tabell 10. De fem insatser i handlingsprogrammet med störst finansiering från VGR. Källa: sammanställning efter Västra Götalandsregionen. Insats Finansiering från Västra Götalandsregionen (MSEK) Total finansiering (MSEK) Åtgärdsområde Foodinnova 7,5 15,1 Organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet Hållbar produktion och konsumtion av animalieprodukter SLU, 5,9 13,1 Nyttigörande av forskning och innovation Skara Agroväst klustermotor 5,3 5,3 Nyttigörande av forskning och innovation Nordic Taste and Flavour Center 4,5 13,5 Nyttigörande av forskning och innovation Kompetenscentrum rådgivning SLU, Skara ,2 12,1 Nyttigörande av forskning och innovation Insatser riktade mot SLU Skara bör som nämns ovan ses utifrån ett särskilt perspektiv i handlingsprogrammet. Insatserna kan jämföras med ett krispaket för att stärka SLUs möjligheter till fortsatt verksamhet i VGR. Exkluderas insatser riktade mot SLU Skara skulle åtgärdsområdet 2 sammanlagt minska med 17,7 MSEK och åtgärdsområde 6 med 3,3 MSEK. Programmets genomförande Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar är framtaget av miljönämnden och regionalutvecklingsnämnden. Att båda nämnderna tar ansvar för de insatser som finansieras inom programmet är en styrka då det skapar en bredare legitimitet för programmets åtgärder inom VGR som organisation. Att två nämnder står bakom handlingsprogrammet implicerar också en tydlighet för aktörer i regionen kring VGRs vilja att arbeta med frågor relaterat till livsmedel och gröna näringar. Bland de intervjuade projektledarna ges VGRs handläggare inom handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar, liksom handläggarna i övriga handlingsprogram mycket goda omdömen. Kontigo konstaterar samtidigt att antalet tjänstemän involverat i beredningen av projektansökningar är begränsat vilket kan innebära risker i programmets kontinuitet över tid. För det omfattande engagemang som VGR haft inom framtidssatsningen för SLU har dock ytterligare en tjänsteman varit delaktig som operativ i beredningen av dessa projektansökningar. Sett från projektsökandens perspektiv kan det finnas vissa fördelar med denna slags en-dörr-in syn på projekthanteringen. Detta då det är tydligt till vem som projektsökanden bör vända sig. Risken med att knyta upp genomförandet av handlingsprogrammet mot i praktiken en handläggare är dock stor då personberoendet knutet till genomförandet blir stort. 23 (34)

24 Kontigo konstaterar vidare att ansvariga för insatser inom programmet i huvudsak koncentrerar sig mot den verksamhet de fått finansierat. I allmänhet inte mot de åtgärder i handlingsprogrammet som verksamheten bidrar till. Detta indikerar att åtgärdsområden och åtgärder har låg praktisk betydelse för de externa aktörerna/projektägarna. Handlingsprogrammet tycks därför framförallt ha en intern betydelse för VGRs fördelning av insatser mot olika åtgärder och mellan nämnderna. En annan viktig roll som handlingsprogrammet har är som samlande kraft för Västra Götalandsregionen i termer av positionering och kraftsamling i frågor rörande livsmedel och gröna näringar. VGRs engagemang i frågan har tjänstgjort som en garant för att ytterligare aktörer velat ta ansvar i åtgärder rörande handlingsprogrammets frågor. Kontigo bedömer att kraftsamling kring livsmedel och gröna näringar inom ett handlingsprogram underlättat för samverkan och koordinering av insatser inom Västra Götaland. Däremot saknas en samlad tydlighet kring alla de olika insatser som görs med bäring mot livsmedel och gröna näringar. Exempelvis finns kopplingar till det Maritima programmet när det gäller marina livsmedel. Det nya programmet för SME-företag överlappar delvis. Det finns några insatser inom life science-programmet som också är livsmedelsprojekt. Det innebär förstås en gränsdragningsproblematik. För att möta denna gränsdragning handlar det om att vara tydlig med vad som ligger i respektive program och att undvika att viktiga frågor hamnar mellan stolarna. En del i att möta utmaningar kopplat till gränsdragningen mellan insatser och program är att kommunicera helheten i satsningarna på livsmedel på ett bättre sätt. Något som också är fördel att se över kring i samtliga handlingsprogram. Liksom i övriga handlingsprogram är den kraftsamling som handlingsprogrammet skapar kring livsmedel och gröna näringar sannolikt det mest betydelsefulla bidraget från programmet. Bland aktörer som Kontigo talat med under utvärderingen lyfts vikten av att VGR ringat in frågorna och att det på så sätt blivit tydligare vad som regionen vill satsa mot. Kraftsamlingen kring SLU Skara är en insats som lyfts bland aktörerna som visat på att kraftsamlingen från VGRs sida genom programmet haft avsevärd betydelse i utvecklingen och fortlevandet av SLUs verksamhet i VGR. Genom att utifrån handlingsprogrammet positionera sig som en ambitiös aktör runt frågor rörande livsmedel och gröna näringar skapas möjligheter att påverka. Utifrån denna positionering har VGR tagit plats i exempelvis övervakningskommittén för Landsbygdsprogrammet , referensgrupper i näringsdepartementets arbete för EU:s framtida jordbrukspolitik efter 2020 och Livsmedelsverkets nationella nätverk om mat och hälsa för regioner. Utifrån handlingsprogrammet har vidare Strukturfondspartnerskapet (Västra Götaland och Halland) valt ut livsmedel och gröna näringar till prioriterat område för fondsamordning. Det har lett till att området skrivs in i utlysningar vilket mobiliserar än mer medel till regionen. Mål, indikatorer och uppföljning På en övergripande nivå upplever vi att handlingsprogrammets mål- och insatslogik är förhållandevis tydlig. Det går att koppla de valda åtgärdsområdena och de delmål som satts upp till de utmaningar som målas upp i bakgrundsbeskrivningen av programmet. Vi upplever också att programmet tar sitt avstamp i ett gediget förarbete och analys av förutsättningar. När det gäller de mål och prioriterade områden som pekas ut i handlingsprogrammet menar vi att dessa inte, såsom de är formulerade, fullt ut fungerar som verktyg för uppföljning och styrning. Det som kan utvecklas är att målen behöver tidsättas, nivåsättas samt i ett par fall operationaliseras. I flera fall måste även - som vi ser det - en nollbasmätning göras för att det ska vara möjligt att uttala sig om måluppfyllelse. Det är också svårt utifrån riktningsmål att fastställa, då nivåer på målen saknas, om programmet gör tillräckligt för att nå måluppfyllelsen avseende det övergripande målet. Oavsett om inriktningsmålen uppnås inom programmet föreligger det betydande osäkerhet mellan den riktning som ges av inriktningsmålen under programperioden fram till 2016 och det övergripande mål som ska stämmas av år Vi ser även att då vi rör oss från programnivå till projektnivå så är det svårt att på ett tydligt sätt koppla de indikatorer som insatsen mäter mot programmets målsättningar. Här menar vi att det finns ett stort värde i en 24 (34)

25 ökad stringens i vilka indikatorer som används för insatsen inom handlingsprogrammet. Då handlingsprogrammen beskrivs som att vara verktyg för att realisera VG2020 så ser vi gärna att man i ett eventuellt framtida handlingsprogram tydliggör målstrukturen mellan insatserna, handlingsprogrammen och de regionala utvecklingsstrategierna, samt att man då även eftersträvar att harmonisera de indikatorer som insatserna följs upp efter. Gällande löpande uppföljning är vårt intryck att det endast i begränsad omfattning skett någon strukturerad uppföljning av utfallen av insatserna utifrån indikatorerna i läges- och slutrapporterna, och inte heller att dessa på ett tydligt sätt använts som verktyg för styrning och prioriteringar. Vi menar att det ur ett styrnings- och riggningsperspektiv finns ett värde i att löpande följa upp utfallen för indikatorerna inom insatserna (allra helst då projekten är ålagda att rapportera in dessa) samlat för handlingsprogrammet. Syftet med detta skulle då vara att tidigt se om det finns behov av omprioriteringar av resurser mellan respektive insatsområde eller delmål, och det finns behov av att agera mer proaktivt för att få igång fler insatser för att nå ett specifikt mål. Programmets resultat När det gäller handlingsprogrammets resultat menar vi att detta tydligast kan redovisas som två typer av resultat. För det första menar vi att det finns resultat kring handlingsprogrammets påverkan på Västra Götalandsregionen, och i viss mån andra aktörer, som organisation. För det andra finns ett resultat i termer av utfall från de insatser som bedrivits inom ramen för handlingsprogrammet. Handlingsprogrammets påverkan på VGR och andra organisationer Handlingsprogrammet för Livsmedel och gröna näringar har möjliggjort en kraftsamling kring sakområdet som inte tidigare varit möjligt. Detta gäller såväl den interna samordningen inom VGR som samordningen mellan VGR och externa aktörer. Kontigo bedömer att handlingsprogrammet framförallt har lyft frågan kring livsmedel och gröna näringar till en ny nivå avseende VGRs positionering inom området. Redan innan handlingsprogrammet fanns en miljöstrategi där livsmedel pekades ut som ett av fyra prioriterade områden. En handlingsplan togs fram inom ramen för strategin med fokus på att främja närproducerat och ekologiskt. Planen uppdaterades många gånger men det var först år 2012 som frågorna paketerades som ett program med både regionutvecklingsnämnden och miljönämnden som ansvariga. Innan dess hade frågorna helt hanterats av miljönämnden inom miljöstrategin. I och med det breddade ansvar över 2 nämnder som handlingsprogrammet gett upphov till har politiken inom VGR mer samlat kunna svara mot utmaningar och möjligheter inom frågor rörande livsmedel och gröna näringar. Innehållsmässigt har området fått en bredare ansats samtidigt som aktörerna i Västra Götaland kunnat agera mer samlat. Insatsernas resultat och programmets måluppfyllelse En heltäckande utvärdering av insatsernas resultat och programmet måluppfyllelse begränsas av två faktorer. För det första återfinns ett antal insatser som ännu är pågående och kan komma påverka slutresultatet för programmet. För det andra finns en mängd mål och indikatorer på insatsnivå som inte låter sig aggregeras till programnivå på ett överblickbart sätt. Med kännedom om dessa båda begränsande faktorer kan konstateras att av de 42 insatser som beviljats medel inom handlingsprogrammet har 13 insatser slutrapporterat indikatorer. Bland dessa 13 insatser har flertalet 25 (34)