Etablering för regionens bästa

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2017

2 Etablering för regionens bästa Det är här det händer Processum i centrum av utvecklingen Magnus Hallberg, vd Processum Processum är det kreativa navet i ett världsledande kluster för utveckling och kommersialisering av bioraffinaderiprocesser, gröna produkter, kemikalier och material. Nu har tio år passerat sedan starten på vår Vinnväxtresa med Framtidens Bioraffinaderi och det är tydligt hur vi mer och mer närmar oss den vision som vi i klust ret gemensamt formulerade redan Det är ju här i vår region det händer! Ett exempel i regionen på en offensiv satsning som under 2018 tas i full drift är SCA:s bygge av världens största massafabrik för långfibermassa, en fabrik som ur restprodukter från skogsbruk och skogsindustri också kan komma att producera förnybar bensin och diesel. Förstudien Flaggskepp Bioraffinaderi, som Processum bedrivit tillsammans med företag från skog-, papper-, massa-, kemi-, textil-, och modeindustri, och som visade på lovande resultat och god lönsamhet för ett storskaligt bioraffinaderi i Domsjö, är ett annat. Jag förväntar mig att få se ett flertal av de bioraffinaderikoncept som utvecklats i klustret realiseras inom de närmsta åren. Intresset för produktion av single cell protein för fiskfoder från skogsindustriella restströmmar är ett exempel där vi noterar ett mycket stort intresse från fiskindustrin. Det faktum att drivet idag framförallt kommer från slutanvändarna gör att projekten på senare år fått en allt tydligare inriktning mot att kommersialisera konceptet. Jag sticker därför ut hakan och lovar att när vi om några år bjuder in till 20-årsjubileum kommer vi att servera en fantastisk lax shachimi till förrätt, givetvis uppfödd på skogsbaserat singel cell protein. Bioendevs torrefieringsteknologi och SEKAB:s teknologiplattform CelluApp är två andra exempel på mogna bioraffinaderikoncept utvecklade i klustret och redo för industriell uppskalning. En förutsättning för att detta ska ske i Sverige är dock att staten bidrar med att skapa rätt förutsättningar. För att visa på vilka möjligheter vi har, och identifiera de förutsättningar vi behöver, arrangerade vi tillsammans med Örnsköldsvik kommun, North Sweden Clean Tech, Näringsdepartementet, Skogsindustrierna och IKEM Sveriges första Bioekonomiriksdag här i Örnsköldsvik. De blev en stor succé och vi ser fram emot att se eventet leva vidare och utvecklas, för detta är ett forum vi behöver! Vi önskar därför Karlstad och Paper Province lycka till med 2018 års upplaga. Under året har vi i klustret och regionen också fortsatt att positionera oss när det gäller att utöka forskningsverksamheten och utveckla den redan starka test- och demonstrationsinfrastrukturen för skoglig bioraffinaderiutvekling. Flera piloter har uppförts under året och vi gläds åt att se företag så som MoRe Research göra riktade satsningar inom bioraffinaderiforskning, inte minst inom nanocellulosa-området. Även Processum växer och vi har under 2017 nyanställt inte mindre än tio medarbetare. Jag är otroligt imponerad över hur ni som är nya har kommit in i och bidragit i verksamheten. Inte nog med att ni överträffat förväntningarna när det gäller leveranser i projekt men ni har också med er energi, glädje och positiva attityd bidragit till att göra Processum till en ännu trevligare arbetsplats. Lika imponerad och tacksam är jag mot gruppchefer och övriga på Processum för det sätt ni tagit emot de nya och skapat förutsättningar för dem att komma in i verksamheten så snabbt och smidigt har också varit året då konsolideringen av RISE tagit full fart. På Processum ser vi redan effekterna av detta med allt fler samverkansprojekt med olika delar av RISE. Vi ser en otroligt stor potential i att sammanföra den kompetens som finns inom RISE med de behov och det kunnande som finns i klustret. Därför inriktade vi höstens medlemsmöte på match-making mellan RISE och klustret, där så väl medlemsföretag som forskare vid de regionala universiteten deltog. Att vi i slutet av året gick samman med BioBusiness Arena stärker vår kompetens inom kommersialisering och affärsförnyelse och vi hoppas och tror att vår närvaro i Sundsvall bland annat skall stärka kontakten med flera av våra medlemsföretag, Bizmaker och Mittuniversitet. Det är därför med stor entusiasm vi går in i 2018 och fortsätter utveckla vår roll som det kreativa navet i vårt världsledande kluster. // Grönborg, i hjärtat av universitetsområdet i Sundsvall. Där har Processum numera etablerat sig, mitt bland medlemsföretag, universitet och andra innovativa, kreativa företag. Jag har tänkt en längre tid att vi behöver komma närmare Grönborgsmiljön och det som händer där, säger Magnus Hallberg, vd på Processum. I vårt uppdrag ligger att utveckla hela den här regionen och att utveckla det regionala innovationssystemet längs hela norrlandskusten. Då känns det viktigt för oss att finnas på plats rent fysiskt även i Sundsvall. Tre personer från Processum är numera lokaliserade i Sundsvall. De sitter tillsammans med Åkroken Science Park. Frida Niska och Bengt Aldén från BioBusiness Arena, samt patentingenjör Hanna Saitton finns på kontoret i Sundsvall. Välkommen närvaro Både näringsliv, myndigheter och andra samarbetspartners har tagit emot etableringen som någonting positivt. Peder Björk, kommunalråd i Sundsvall, menar att det finns mycket att tjäna på att Processum nu även fysiskt är närvarande i kommunen. Skog är en viktig industri i regionen, säger han. Och vi i norra Sverige kan inte konkurrera med varandra om vi ska kunna mäta oss nationellt och internationellt, utan vi måste samarbeta. Då är det här en viktig signal till andra områden på hur ett sådant samarbete kan gå till. Dessutom är vi glada eftersom det också på något sätt blir en kvalitetsstämpel, att RISE, genom Processum, för första gången väljer att etablera sig här hos oss. Medlemsföretag, Mittuniversitetet och andra möts i Grönborg. I hjärtat av Sundsvalls nya kreativa centrum har även Processum sitt kontor. Innovation, kreativitet och utveckling är gemensamma faktorer för företagen i Grönborg som ligger på universitetsområdet. Även Anders Fällström, rektor på Mittuniversitetet, menar att samarbete är vägen framåt. Att Processum nu också kommer till Grönborg gör miljön än mer intressant, men det är också en viktig symbol för hur viktigt det är att vi samarbetar i norra Sverige. De tre nordliga universiteten, industrin och kommunerna har så mycket att vinna på att komplettera varandra och samarbeta för att stärka vår del av landet. Här är Processums etablering en viktig del. En gemensam plattform Eurocon är ett av medlemsföretagen i Processum som har kontor på flera orter, bland annat Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall. De är inblandade i många projekt med Processum och har byggt flera piloter med dithörande styrsystem. Peter Johansson, vd på företaget ser flera fördelar med etableringen. Samarbete stärker närområdet som jag ser det. Kommunikationen utåt blir tydligare när vi har samma avsändare och för oss blir det enklare och effektivare när vi utgår från en gemensam plattform. // Foto: SKIFU 2 3

3 Samgåendet mellan Processum och BioBusiness Arena invigdes genom att representanter för industri, universitet, institut, kommuner och region lade varsin bit i Processumpusslet. På bilden från vänster Gunnar Holmberg, landshövding Västernorrland, Birgitta Sundblad, divisionschef RISE Bioekonomi, Peder Björk, kommunalråd Sundsvalls kommun, Per Nylèn, kommunalråd Örnsköldsviks kommun, Eva Nya Hederberg, vd Åkroken Science Park, Magnus Hallberg, vd Processum, Marie Gidlund, näringslivsutvecklare Umeå kommun, Elvy Söderström, ordförande Region Västernorrland, Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet och Magnus Hörnsten, Processum Intresseförening. Två starka klusternav bildar supernav En viktig del i Processums etablering i Sundsvall är samgåendet med BioBusiness Arena. Genom samgåendet bildas ett regionalt klusternav för skoglig forskning och innovation som sträcker sig över både Västerbotten och Västernorrland. På senare år har Processum byggt upp en stark forsknings- och utvecklingsmiljö i Örnsköldsviksoch Umeåregionen. BioBusiness Arenas styrka ligger framför allt inom kommersialisering och affärsförnyelse. Dessa två delar kompletterar varandra perfekt och kommer tack vare samgåendet att ge synergieffekt tror bland annat Processums vd Magnus Hallberg. Vi har sedan länge etablerat ett nära och givande samarbete mellan Processum och Bio Business Arena. Nu tar vi nästa steg och skapar ett starkt regionalt skogligt klusternav. På det viset gör vi bättre nytta för regionen. Vi ger regio nen möjlighet att kraftsamla kring ett regionalt klusternav istället för två inom skoglig bio raffinaderiutveckling. Det tycker jag är en viktig drivkraft i det här, att man kan se att vi kraftsamlar tillsammans istället för att vi gör ungefär samma sak och samverkar. 4 BioBusiness Arena har varit en satsning med målet att främja innovation av hållbara produkter och tjänster, och har haft sitt säte i Sundsvall. Nätverket består av ett 30-tal företag och organisationer som tillsammans verkar för utveckling mot en mer resurseffektiv ekonomi grundad på förnybara råvaror, med skogen som bas. Mycket likt det arbete som görs inom Processum. Eva Nyh Hedenberg, vd på Åkroken Science Park ser stora fördelar med att BioBusiness Arena och Processum nu går samman. Att slå samman kloka forskare från Processum med drivna entreprenörer ifrån vår företagsinkubator BizMaker kan väl inte bli annat än lyckosamt. Tänk vad mycket forskning som kan komma ut på marknaden och bli fina företag som skapar god tillväxt i vår region. Sen att vi samlar klustren inom våra styrkeområden i regionen i vår Science Park här i Grönborg är Att slå samman kloka forskare från Processum med drivna entreprenörer ifrån vår företagsinkubator BizMaker kan väl inte bli annat än lyckosamt. ytterligare en bonus. Processum har också klivit in som en samarbetspartner i vårt acceleratorpro gram, Forest Business Accelerator. Det startade som ett samarbete mellan SCA, IBM och BizMaker för utveckling av startups med skogliga affärsidéer 2017 och vi är jätteglada att vi fått med Processum som en samarbetspartner i det. Stärker varandra i regionen Samgåendet mellan Processum och BioBusiness Arena markerades och firades vid en högtidlig invigning i Sundsvall. Närvarande var 100-talet representanter för industri, universitet, institut och offentliga aktörer från hela regionen, vilket visar styrkan och de goda förutsättningar samgåendet innebär. Maria Lidgren, Region Västernorrland, har höga förhoppningar inför framtiden. Jag tror att om vi blickar tio år framåt i tiden kommer det att vara helt naturligt att vi jobbar med en större palett av produkter från skogen. Det som idag forskas kring och testas i mindre skala har skalats upp, stärkt vår basindustri och ökat förädlingsgraden. Vi på Region Västernorrland förväntar oss att det här samgåendet ger en stärkt position på den nationella kartan när det gäller forskning och innovation i nära samverkan med näringslivet, vilket tydliggör att Västernorrland har och ska ha en ledande roll inom området. Det är även viktigt att vi inom regionen samverkar och stärker varandra, den här satsningen bidrar ytterligare till det. // Med fokus på IP-frågor En viktig del i en innovativ verksamhet är att bevaka och skydda idéer, tekniker och processer som skapas. Sedan september 2017 är Hanna Saitton anställd som senior patentingenjör hos Processum och är en del i etableringen i Sundsvall och Grönborg på Mittuniversitetets område. Hanna har 18 års erfarenhet av att arbeta med IP-frågor, både som patentkonsult med stora och små företag som kunder och på industrisidan i tolv år som anställd på Valmet i Sundsvall. Den kombinationen kommer väl till pass i jobbet på Processum. Jag trivs riktigt bra här eftersom arbetet är väldigt varierande. Jag möter många olika människor, i olika positioner, med olika frågeställningar, säger hon. Arbetet innefattar både långsiktigt arbete som liknar patentverksamheten på ett företag, och snabba, avgränsade ärenden som mer liknar det man möter som patentkonsult. Det är stimulerande. Hanna har sin bakgrund inom Miljö- och Vattenteknik med processstyrning och tog sin civilingenjörsexamen vid Uppsala Tekniska Högskola Men hon har också läst mycket juridik, både vid Uppsala universitet och under sina anställningar och är sedan 2007 auktoriserat europeiskt patentombud. I jobbet som patentingenjör på Processum kommer den kompetensen väl till pass. Min uppgift är att hantera och ge råd i alla slags IP-ärenden som medlemsföretag och andra behöver hjälp med. De handlar till exempel om avtalsfrågor, patentansökningar, utredningar, strategiarbete och utbildning. En del av mitt arbete består också av att bevaka vad företagens konkurrenter gör inom IP-området, för att se till att inget stör företagens verksamheter. När Hanna berättar om sin examen inom Miljö- och Vattenteknik, arbetslivserfarenhet inom pappers- och massaindustri och fritidsintressena jakt, paddling och fjällstrapatser, känns det som att hon hamnat rätt på Processum. Natur och miljö är viktigt för mig och jag hade redan innan en god bild av Processums verksamhet, berättar hon. Det är en kreativ miljö med framåtanda och det finns stor efterfrågan på IP-tjänster och den kunskap jag kan bidra med. Förutom de specifika frågeställningar jag hjälper till med är vår ambition att också vara proaktiva och se framtida möjligheter. Det är ditåt vi strävar. // 5

4 Rekordmånga nyanställningar Tio nyrekryteringar under 2017, vilket är en ökning på nästan 50 procent. Processum växer så det knakar. För några år sedan hade Processum ambitionen att växa med omkring tio procent per år. Den siffran har fått justeras kraftigt det senaste året. I början av 2017 var 19 personer anställda inom Processum. När året avslutades var samma siffra 29 personer. Den kraftiga expansionen har flera orsaker. Framför allt har Processum de senaste åren varit väldigt framgångsrikt på ansökningssidan, med att söka och ta hem stora och mindre projekt, både nationellt och internationellt. Efterfrågan på kontraktsforskning har också ökat, vilket kräver fler personer i verksamheten. Sammantaget innebär det att det krävs resurser både på forskarsidan och när det gäller projektledning, innovationsstöd och allt runt omkring forskningsverksamheten. En stor del av Processums verksamhet är att driva bioraffinaderiprojekt och att aktivt successivt hitta nya projektmöjligheter och projektpartners. För detta krävs kompetent personal inom flera områden. Det som är så fantastiskt är att de här personerna som kom in i början av året är så extremt igång, säger Magnus Hallberg, vd på Processum. De har kommit in jättebra i verksamheten. Vi växte med cirka 50 procent när det gäller personal, vi har hur mycket som helst att göra, och vi har nyblivna gruppchefer som är väldigt hårt belagda i projekten. Vi har dessutom nyligen omorganiserat oss och det har fungerat väldigt bra. Min bild är att grupperna är extremt funktionella och har bra stämning. Gruppcheferna har gjort ett jättebra jobb, liksom alla andra nya som gamla på Processum. // Internationell framgång bra för regionen Från ett regionalt initiativ finansierat med offentliga medel till en global aktör som drar in investerare, EU-medel och kontraktsuppdrag till regionen. Processum och Framtidens Bioraffinaderi har gjort en fantastisk resa som fortfarande pågår. - Går man tillbaka några år i tiden satt vi och kliade oss i huvudet och sa att det finns hur mycket pengar som helst i systemet, berättar Magnus Hallberg, vd på Processum. Vi såg Horizon 2020 och andra stora EU-projekt men hade ingen aning om hur vi skulle bli en del av det. Och nu, bara ett par tre år senare, är över hälften av alla uppdrag vi jobbar med en del av Horizon Det har varit en fantastisk utveckling. Resan som Processum har gjort började som ett regionalt initiativ av företag och universitet med finansiering från länsstyrelse och kommun. Det stora genombrottet kom när Processum blev Vinnväxt-vinnare med Vinnväxt-initiativet Framtidens Bioraffinaderi med långsiktig finansiering från Vinnova, kommuner, länsstyrelse, regionförbund och medlemsföretag längs norrlandskusten. Nationellt och internationellt Därifrån hittade organisationen väg via strukturfonder och Interreg-projekt mot att bli allt vassare och börja konkurrera om nationella medel, exempelvis från Energimyndigheten och Vinnova. Idag drar Processums verksamhet in medel från flera internationella projekt, framför allt stora EU-projekt. Det som är viktigt att förstå är att varje projekt vi går in i gör vi för att bygga kompetens och forskningsinfra- struktur som är till nytta inom klustret och i regionen, säger Magnus. Vårt deltagande i EU-projekt leder till att vi knyter viktig kompetens i olika delar av värdekedjan och attraherar investeringar och forskningsfinansiering till regionen. Detta har varit en uttalad strategi och vi har överträffat våra egna förväntningar. Om det inte vore för att vi jobbat så målmedvetet med att skapa nätverk och samla kompetens och medel internationellt hade vi inte varit där vi är idag. En god spiral av investeringar Alla projekt Processum går in i skall vara nyttiga för medlemsföretagen och det finns många exempel på där engagemanget i stora EU-projekt kommit till nytta för dem. Det har också ökat kunskaperna om fler användningsområden för produkten. Jag tror inte alla förstår vikten av den resa vi gjort, säger Magnus. Men faktum är att den regionala satsning som gjorde att vi en gång kunde starta innebar, liksom målmedvetna satsningar längs vägen, att vi byggt upp en infrastruktur som idag attraherar stora mängder forskningsfinansiering, nyetableringar och investeringar i pilotutrustning till regionen och klustret. Tittar vi på var Processums finansiering kommer ifrån idag kommer det mesta från EU. Men nyttan gör vi här, helt enligt vårt uppdrag att skapa tillväxt i regionen. // VÄLKOMNA TILL PROCESSUM ANNELI SUNDMAN SENIOR FORSKARE BENGT ALDÉN PROJEKTLEDARE ROGER MOLINDER SENIOR FORSKARE CAROLINA JOGNER FOU-INGENJÖR OSKAR NILSSON FOU-INGENJÖR THOMAS NORDLANDER FOU-INGENJÖR Organisation för expansion De senaste åren har Processum i det närmaste fördubblat sin personalstyrka. Det ställer högre krav på organisationen för att behålla effektivitet och tydlighet. Under 2017 genomfördes därför en omorganisation. Största skillnaden är att de som inte själva forskar nu formerats i en egen grupp med namnet Innovationssystem. Vi måste organisera oss för att kunna utföra de uppgifter vi behöver göra på ett sånt effektivt sätt som möjligt, berättar MAI BUI FOU-INGENJÖR ANDERS WALLENIUS SENIOR FORSKARE FRIDA NISKA PROJEKTLEDARE HANNA SAITTON SENIOR PATENT- INGENJÖR Magnus Hallberg, vd på Processum. Vi har sedan tidigare inrättat två forskargrupper inom bioteknik och kemi, vilket fallit otroligt väl ut. De fungerar väldigt bra och gruppcheferna har gjort ett fantastiskt jobb. Jag är grymt imponerad av dem. Nu ser vi att det är dags för nästa steg. Särskilt när vi fått in Sundsvallsdelarna, vilket gjort att så många ligger vid sidan om forskargrupperna varför vi formerat en tredje grupp, Innovationssystem, under ledning av Jonas Joelsson. // 6 7

5 Världens ögon på oss Processums framgångar bygger på samarbete och samverkan. Nu finns det dessutom starka, regionala plattformar som aktivt arbetar för att berätta om klustrets unika kompetens på den internationella marknaden. Unga reportrar vinner pris för artikel om single cell protein Olivia Forssén och Felicia Persson vann med sitt bidrag Skogen kan hjälpa till att mätta världsbefolkningen Håll Sverige Rents tävling för unga reportrar. De vann i kategorin Artiklar 15 år eller äldre. Den välskrivna artikeln handlar om möjligheterna med single cell protein som fiskfoder och baseras på ett besök hos Processum. Det är verkligen roligt att vårt utvecklingsarbete för att ur industriella sidoströmmar producera single cell protein för användning i fiskfoder också uppmärksammas på detta sätt, säger Björn Alriksson, gruppchef Bioteknik Processum. Jag är imponerad över hur väl Olivia och Felicia förstod och kunde återberätta ett ganska djupt och tekniskt ämne på ett lättförståeligt sätt. Olivia Forssén och Felicia Persson från Sollefteå Gymnasium kontaktade Processum för att samla material till en artikel om single cell protein som fiskfoder. Vid besöket visade och berättade Björn Alriksson hur single cell protein framställs. Med det som underlag skrev Olivia och Felicia artikeln Skogen kan hjälpa till att mätta North Sweden Cleantech (NSC), som bland annat rymmer projekten Cleaner Growth och Cleantech Kvarken är en sådan samlande kraft för bioekonomin i norr. Innovations- och exportplattformen har sitt fäste i Västerbotten och Örnsköldsvik med partners även i Vasa. Via dem når regionen internationella marknader och skapar ett bättre erbjudande än vad en ensam organisation skulle mäkta med. En annan viktig plattform är High Coast Invest (HCI), som är en lokal partner till Business Sweden. De hjälper utländska företag att hitta affärsmöjligheter i Höga Kusten, med bioekonomi som ett av fyra stora satsningsområden. High Coast Invest producerade under året bland annat ett magasin och en film, där information om Processum ingår. Det är en fantastisk möjlighet att ha en aktör i regionen som är världsledande i sin forskning. Processum är ett nav för bioekonomifrågorna och de tar med sig andra på resan framåt. Tack vare samarbetet mellan Processum och regionens ledande aktörer inom industrin tar vi spets inom hela kedjan från forskning och produktutveckling till tillverkning. Det är unikt, säger Helena Elfvendal som är kommunikationsansvarig vid High Coast Invest. Både NSC och HCI deltar vid internationella mässor, knyter kontakter med internationella hubbar, tar fram material om regionens företag och styrkor, lockar riskkapital, hanterar etableringsförfrågningar och besök och lyfter regionen på nationella arenor som exempelvis Almedalen. Tillsammans bidrar vi till att uppfylla visionen om att Sverige ska vara en bioekonomi år Drömmen skulle vara att Norrland blir världens Silicon Valley inom bioekonomi, säger Jennie Söderström på Processum. // världsbefolkningen och lämnade in den till Håll Sverige Rents tävling för Unga Reportrar äldre än 15 år. Bland alla inlämnade bidrag var det Olivias och Felicias artikel som tog hem förstapriset. Juryn skriver i sin motivering: En inspirerande och hoppfull artikel som lyfter innovationer och lösningar. Artikeln har en intresseväckande rubrik och bilder som kompletterar texten på ett bra sätt. Författarna lyfter ett mycket intressant ämne och kommer läsarna nära genom att beskriva sina egna upplevelser. Artikeln gick vidare till den internationella tävlingen och fick där ett hederspris. // Inspiration för framtiden Inom ramen för Framtidens Bioraffinaderi är en del i Processums uppdrag att främja och stödja framtidens kompetensförsörjning. Till regionen i allmänhet och till lokal skogs- och kemiindustri i synnerhet. Tack vare besöken får många upp ögonen för skogsindustri och bioraffinaderi och de intressanta arbets- och forskningsmöjligheter som erbjuds, nu och i framtiden. Under året besökte bland annat studenter från Umeå universitet och KTH medlemsföretagens verksamheter, liksom piloter och Biorefinery Demo Plant. Just bredden av företag, med industri och forskning inom samma område, lockar många besökare. Det är glädjande att se hur vi blir allt mer intressanta för studenter, som vi får möjlighet att inspirera till vidare studier och jobb inom kemi och bioraffinaderi. Det är där framtiden ligger, säger Jennie Söderström, innovationsledare hos Processum. // KTH EN ÅTERKOMMANDE GÄST För åttonde året i rad besökte studenterna i KTH:s kurs Biofiber Chemistry under två dagar Processum, Domsjö Fabriker, MoRe Research, Sekab, AkzoNobel och Holmen Skog. Årets besök var rekordstort med hela 27 studenter. Processums del i programmet bestod dels av visning av piloter, dels en presentation av verksamheten. Jennie Söderström från Processum, som ansvarade för upplägget av studiebesöket, berättar: Det är verkligen roligt att KTH varje år gör ett studiebesök i Örnsköldsvik med kursen Biofiber Chemistry. Företagen här i Örnsköldsvik har tillsammans så mycket att visa upp, varför studenterna på två dagar hinner se allt från skogsplantage till forskning, innovation, utveckling och produktion. De studenter som läser Biofiber Chemistry är en viktig framtida kompetensresurs för utvecklingen av bioraffinaderi och är därmed intressanta för Processums medlemsföretag. Även KTH anser att det årliga studiebesöket till Örnsköldsvik är givande, då processer och utveckling åskådliggörs i praktiken. Årets kurs är rekordstor och jag känner att intresset för biobaserade processer och produkter, inte minst textilcellulosa, är mycket stort bland studenterna. Kemi har definitivt fått ett uppsving och betraktas i dag som en förutsättning för en rad produkter baserade på förnybar råvara, berättar Monica Ek, professor på KTH och kursansvarig. Ungefär hälften av studenterna i kursen kommer från programmet Teknisk kemi och den andra hälften från olika Master-program inte minst internationella. Vi har elever från en lång rad länder, vilket vi tar som ett tecken på att området också har internationellt intresse, avslutar Monika Ek. KOLLO FÖR JÄMSTÄLLD SKOGSSEKTOR Skogstekniska klustret i Vindeln arrangerar tillsammans med ett antal samarbetspartners Skogskollo för tjejer. En populär satsning som oftast haft fler sökande än platser. Syftet är att få en mer jämställd skogssektor och bidra till att öka intresset för skog och skogsteknik hos tjejer i mellanstadiet. För första gången ägde ett av dessa kollon rum i Örnsköldsvik, under tre dagar i juni. Hos Processum fick sjutton intresserade deltagare se att allt som kan göras av olja också kan göras av trä. Inte minst via egna experiment. Det var en jättekul förmiddag vi hade med de intresserade tjejerna, säger Carolina Jogner, FoUingenjör Processum. De gjorde egna reflektioner, frågade mycket och kom med många spontana kommentarer. De verkade nöjda med dagen, så jag hoppas att vi får se flera av dem i en kommande generation av kemister. 8 9

6 Lilla Polhemspriset för examensarbete med Processum Domsjö Industriområde har funnits i Albin Nilssons sikte sedan barnsben. Båda föräldrarna arbetade på området och intresset för kemi väcktes tidigt mottog Albin Nilsson, som första student från LTU, Lilla Polhemspriset för sitt examensarbete som han gjort tillsammans med Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser och Processum. Albin fick i stort sett fria händer att undersöka hur det skulle kunna gå till. Jag upptäckte ganska snart att här fanns kunskapsluckor att fylla. Jag fick dels utveckla en egen metod för att utvärdera våtgranulering som metod i labbskala, dels bygga upp en fungerande analysutrustning för mätning av kompressionsstyrka hos granulaten. Laboratorieutrustning kunde jag använda på LTU där jag studerade. Handledning fick jag både på distans från Processums sida och från min institution. Men mycket fick jag tänka ut själv. Det var både inspirerande och aningen stressande. Det var många som inte trodde att min metod skulle fungera, inklusive jag själv, säger Albin och skrattar. Våtgranulering av karbonatiserad bioaska, det är vad Albin Nilssons examensarbete handlar om. Han undersökte om våtgranulering är en lämplig metod för att öka en bioaskas granulatstorlek och undersöka om bindemedel krävs för att det ska hålla ihop tillräckligt för återföring till skogen. Jag ville göra ett exjobb kring förnybara bränslen, vilket är ett stort intresse och kontaktade Processum för att se vad de kunde erbjuda, berättar Albin. De hade två förslag varav jag fastnade för det här exjobbet som var en del i ett större projekt som handlar om rening av biogas. Intresset för kemi har Albin haft sedan han var liten och besökte sin mammas arbetsplats AkzoNobel under ett öppet hus. Jag såg mamma blanda två genomskinliga vätskor som blev lila, berättar Albin. Det gjorde ett starkt intryck på mig. Jag minns det fortfarande. När det var dags för gymnasiet valde Albin Teknisk linje med inriktning naturvetenskap i vilken kemigymnasiet med kursen Bioraffinaderi i Örnsköldsvik ingick. Därifrån gick Albin vidare till Industriell miljö- och processteknik vid Luleå Tekniska Universitet där han också gjorde sitt examensarbete. Forskning från grunden Den ursprungliga planen var att Albin skulle undersöka hur ekonomin ser ut kring granuleringsprocessen i stor skala. Men examensarbetet bytte inriktning när det visade sig att det ännu inte var fastställt att bioaskan gick att granulera. Från skogsindustrins fastbränslepannor, liksom från kommunala biokraftvärmeverk, faller stora mängder aska som innehåller värdefulla mineraler och därför går att använda som skogsgödsel. Askan kan användas för att uppgradera biogas till fordonsgas genom att ta upp svavelväte och koldioxid från biogasen, vilket ger en karboniserad aska som till stor del saknar de självhärdande egenskaperna färsk aska har. För att kunna återföra den till skogen måste den granuleras till praktisk storlek. Albin Nilsson mottagare av Lilla Polhemspriset för sitt examensarbete som handlar om våtgranulering av karboniserad bioaska. Viktig del i utvecklingen Men det visade sig att metoden var lyckad. Jag kunde i mitt examensarbete visa att våtgranulering, med endast minimal tillsats av bentonit, är en lämplig metod att använda för att öka produktstorleken, säger Albin. Enligt Gunnar Westin, affärsutvecklare på Processum är examensarbetet mycket väl utfört och fyller en viktig lucka i utvecklingsarbetet med att nyttiggöra aska som genereras i skogsindustri och bioeldade värmeverk. LTU tyckte det var så bra att de nominerade examensarbetet till Lilla Polhemspriset som årligen delas ut av Sveriges Ingenjörer. Albin Nilsson är den första student från LTU som fått den prestigefyllda utmärkelsen. Det var roligare än jag först trodde att göra det här examensarbetet, säger Albin, och det blev mer och mer intressant ju mer jag trängde in i ämnet. Det känns enormt hedrande att få det fina priset i hård konkurrens med andra examensarbeten. // Exjobb ger ömsesidiga fördelar Varje år tar Processum emot studenter som vill göra sina exjobb inom området bioraffinaderiutveckling från universitet och högskolor. Studenterna är en viktig resurs som bidrar med sitt kunnande och sin kreativitet samtidigt som det utvidgar det för Processum så viktiga nätverket av kompetens. Nätverk är en av Processums styrkor och kännetecken. Och Processums kraftiga expansion de senaste åren har ökat behovet av att rekrytera forskare och andra specialister. Där spelar exjobben en viktig roll. När vi blir kontaktade av studenter som vill göra exjobb hos oss gör vi vårt bästa för att lösa det, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare på Processum. Har vi bara handledningsresurser ser vi många fördelar, både för dem och för oss, med att erbjuda meningsfulla examensarbeten. Studenternas examensarbeten kan se olika ut, vara olika långa och ha olika inriktning. De senaste åren har ett tiotal studenter genomfört sitt examensarbete hos Processum. Det vanligaste förfarandet är att Processum väljer en frågeställning och i breda penseldrag vad som ska besvaras under ett exjobb. En stor fördel för oss med exjobb är att vi får tillgång till en person som fokuserar på en sak i flera månader och bidrar med sina tankar och idéer kring frågor vi gärna vill ha svar på. Vi står för lokaler och utrustning, de för arbetet. Jag tror på att ge dem stor frihet för att inte störa kreativiteten och se vad de kan hitta på. Vi tänker att det är bra att som student komma ut i verkligheten. Därför projektleder de i stort sett sina egna arbeten. Vi finns hela tiden med som stöd och kan ge tips och råd när de behöver. Men hur de sedan väljer att genomföra det upplåter vi i ganska hög grad till dem själva. Vi är också tydliga med att ett misslyckande inte är dåligt utan en del i processen. Självklart är exjobben också ett bra sätt att hitta nya kontakter och skapa nya relationer, både för Processum och för studenterna. Genom exjobben träffar vi människor på väg in i vår bransch, berättar Gunnar. Vi ska vara ett nav, en hub, när det gäller bioraffinaderiutveckling och en del i det är att skapa kontaktytor och kommunicera med nya spännande människor. Och studenterna får också, genom oss, möjlighet att utöka sina nätverk. Sannolikheten är stor att de i framtiden kommer att jobba inom vår bransch, kanske till och med hos oss eller hos något av våra medlemsföretag. // 10 11

7 Ett steg närmare ett BIORAFFINADERI En viktig milstolpe passe rades Processum har varit projektägare för den förstudie som gjorts tillsammans med Pöyry i vilken tummen upp ges för projektet Flaggskepp Bioraffinaderi. Förstudien visar att ett storskaligt bioraffinaderi skulle vara lönsamt och samtidigt ge ett stort bidrag till bioekonomin. Internationellt pris för arbetet med foderprotein från skog Björn Alriksson, Processum, flankeras av galans konferencier Anne de Baetzelier till vänster och Jukka Kantola, Partner och VD, NC Partnering, sponsor för The Innovation in Cellulosic Applications Award. Det mångåriga arbetet med att utveckla teknik för att tillverka single cell protein ur skogsråvara belönades med RISI PPI Award 2017 i kategorin The Innovation in Cellulosic Applications Award. PPI Award arrangeras av RISI, det ledande informationsföretaget för den globala skogsindustrin. Den prestigefyllda tävlingen hade 2017 tio kategorier med utvalda finalister från hela världen. I år introducerades en ny kategori nämligen Innovation in Cellulosic Applications Award. Detta för att uppmärksamma det omfattande arbete som bedrivs för att utveckla nya och konsumentnära användningar av cellulosa och visa de mångsidiga möjligheter skogen erbjuder. I hård konkurrens Processums långsiktiga och framgångsrika arbete kring single cell protein ur skogsråvara valdes ut som en av fem finalister. Bara att vi nominerades för utmärkelsen kändes stort, säger Björn Alriksson, gruppchef Bioteknik vid Processum. Att vi sedan också tog hem vinsten är fantastiskt. Det är en ära som vi delar med alla våra parter i en rad projekt som på olika sätt tagit idén att producera single cell protein för användning i fiskfoder från laboratoriet till att visa att den fungerar i demonstrationsskala och blir ett fullgott fiskfoder. Priset delades ut vid den stora PPI Awards galan på Royal Museums of Art and History i Bryssel den 29 november. Björn var på plats och kunde ta emot statyetten som ett bevis på Processums vinst i Innovationskategorin. Det var väldigt spännande. Vi visste inte när vi åkte dit vem som skulle vinna. Och extra roligt var det att vi satt tillsammans med de andra nominerade i kategorin så vi hade en väldigt trevlig afton. Delar äran med samarbetspartners Hela arbetet med att tillverka single cell protein ur skogsindustriella sidoströmmar består av en rad projekt som drivits och drivs tillsammans med universitet, forskningsinstitut och företag i Sverige men även från Island och Norge med flera länder. Och för närvarande deltar Processum i tre projekt som ska ta tekniken ännu närmare storskaligt förverkligande. Vi började arbetet med att utveckla single cell protein ur en sidoström från Domsjö Fabriker redan 2011, berättar Björn Alriksson. I början i liten skala i laboratoriet och sedan allt mer omfattande försök i våra pilotutrustningar. Processen har även testats i stor skala i den demonstrationsanläggning, Biorefinery Demo Plant, som finns här i Örnsköldsvik. Proteinet har också framgångsrikt testats som foder till levande fisk. Och tydligen tyckte de att det var ett nytänkande och spännande sätt att arbeta med skogsråvara. // Bara att vi nominerades för utmärkelsen kändes stort. Att vi sedan också tog hem vinsten är fantastiskt. Det handlar om det som kan bli den största sats ningen i svensk industrihistoria. Att bygga ett storskaligt bioraffinaderi, i Domsjö, där hela produktionen ska baseras på skogsråvara istället för oljebaserade produkter. Blir raffinaderiet verk lighet bedöms det kunna generera 5000 nya jobb. Förstudien har fått mycket uppmärksamhet, både i Sverige och utomlands. Länsstyrelsen Västernorrland och tolv företag finansierade förstudien som genomfördes 2017 av det finska konsultföretaget Pöyry. Och i september redovisades resultaten med övervägande positiva besked: förutsättningarna är goda och affären kan bli lönsam. Det var ett skönt besked men vi måste komma ihåg att det är en lång väg kvar och det finns viktiga frågor som måste lösas. Men det här ligger rätt i tiden, säger Lars Winter, ordförande i Processum Intresseförening och vd Domsjö Fabriker. Det handlar framförallt om två stora knäckfrågor. Tillgång på råvara är den ena. Tillväxten i skogen är större än uttaget. Men om man är beredd att plocka ut mer än det görs idag är en fråga för regeringen, säger Lars Winter. En annan viktig fråga är finansieringen. Raffinaderiet beräknas kosta miljarder kronor. Jag tror att man måste skapa ett konsortium av investeringsvilliga företag. En bioekonomi bygger på nära samarbeten och med parter som finns i hela kedjan, inte bara leverantörer av råvaror utan också de företag som för ut produkterna på marknaden, säger Lars Winter. Själv tror han på ett storskaligt raffinaderi eftersom det skulle kunna hålla nere kostnaderna. Han gör en jämförelse med IKEA. Processum ett Stjärnföretag Varje år delar Örnsköldsviks kommun ut diplom till företag och föreningar som fått uppmärksamhet och prisats regionalt, nationellt eller internationellt och på så sätt bidragit till kommunens tillväxt. Processum fick utmärkelsen för vinsten av PPI Awards Processum har inte endast prisats nationellt utan nu också internationellt, sa Glenn Nordlund, kommunstyrelsens ordförande, när han överräckte diplomet. Därför känns det mycket välmotiverat att Processum får diplom som ett Örnsköldsviks Stjärnföretag 2017, Tanken är att alla ska kunna handla där, inte bara de som har det gott ställt. Därför måste produktionen komma upp i skala. Årsproduktionen i den nya fabriken beräknas till 1,7 miljoner ton totalt av alla produkter såsom cellulosa men också protein och biogas med mera. Nästa steg är att tillsätta en projektorganisation som ska arbeta med de två stora knäckfrågorna. Projekteringen beräknas ta två år. Fördjupade och mer noggranna studier måste göras nu och för att inte tappa fart vill vi komma igång med det så snart som möjligt, säger Jonas Joelsson, gruppchef på Processum och som varit projektledare för förstudien. När han ser tillbaka på 2017 ser han ett intressant och spännande år. Processum har under många år arbetat med utveckling av bioraffinaderiprodukter. Det är ett viktigt steg att vi nu utreder om detta kan förverkligas i stor skala i ett nytt bioraffinaderi. Även om vägen mot ett bioraffinaderi blir lång och oviss låter inte Lars Winter sin vision rubbas. Vi måste börja jobba mot ett hållbart samhälle. Vi vet att vi konsumerar för mycket och det måste vi göra något åt. Skogen kan ge oss mat, hus och kläder. Det går att få ut mer av den. Om en genomförd förprojektering ger ett lika positiv resultat kan beslut om genomförande fattas tidigast 2021 och ett färdigt fullskaligt bioraffinaderi starta tidigast // när man nu belönats internationellt med en PPI Award, skogsindustrins Oscar, liksom för hela det arbete som bedrivs. Det mångåriga arbetet med att utveckla en metod att producera protein ur skogsindustriella sidoströmmar har gjorts tillsammans med en rad partners, inom och utom Sverige. Att Processum tilldelats ett PPI Award och nu utmärkelsen Stjärnföretag i Örnsköldsvik är därför en ära att dela med alla samarbetspartners och medlemsföretag som deltar i det här och andra utvecklingsprojekt. // 12 13

8 Piloterna utvecklas och blir allt fler En bred och ändamålsenlig pilotpark är en viktig del i Processums framgångsrecept. Inte bara de egna forskarna utan även medlemsföretag och externa uppdragsgivare nyttjar anläggningarna för att utveckla nya produkter och förfina befintliga processer inom bioraffinaderiområdet. Under 2017 har fler piloter tillkommit och några av de befintliga piloterna anpassats efter nya behov och krav. Pilotrummet, som byggdes 2016, är ljust och välstädat. Längst till vänster, i det som tidigare var en svetsgrop, finns utrustning för framför allt forskning inom det biotekniska området. De stora bioreaktorerna på 50- respektive 600 liter dominerar utrymmet tillsammans med feedtank och uppsamlingstank på vardera 500 liter samt ett CIP-system. Tomas Gustafsson, senior forskare inom kemi visar runt. De nya reaktorerna kom till under 2016 och fungerar som två steg i uppskalningen av bioteknisk forskning, berättar han. De täcker därmed upp en del av storleksgapet mellan den mindre reaktorn och demonstrationsanläggningen Biorefinery Demo Plant som också finns på området. Under 2017 tillkom en större filterpress som går att koppla ihop med 600-litersreaktorn BioClas till rummet. Reaktorer som tål mer Allt fler externa kunduppdrag Spetskompetens och utrustning för forskning och utveckling inom framtidsområdet bioraffinaderi samlat under ett och samma paraply lockar allt fler svenska och internationella företag att anlita Processum för uppdragsforskning. Forskning och utveckling inom bioraffinaderiområdet är centralt för att möta den globala klimatutmaningen. Företag ser behovet av att hitta nya produkter och processer som på ett bättre sätt nyttjar förnybar råvara. Processum har sedan starten successivt byggt upp en bredd när det gäller kompetens inom bioteknik och kemi, men även en omfattande infrastruktur när det gäller laboratorieutrustning, analysverktyg och pilotanläggningar. Några av reaktorerna, som används för kemiska synteser, har under 2017 byggts om för att i högre grad stå emot korrosion, vilket annars är vanligt vid processer med höga temperaturer och sura betingelser. Vi såg en efterfrågan på korrosionsbeständiga reaktorer, berättar Tomas. Det fanns en lucka på marknaden. Därför har vi dels investerat i nya reaktorer och dels byggt om befintliga reaktorer så att de på ett bättre sätt står emot korrosion även under tuffa förhållanden såsom högt tryck och/eller höga temperaturer. Det handlar om en mindre reaktor på 300 ml och en större på upp till 50 liter. En halvtrappa upp från svetsgropen finns arbetsbord och utrustning för efterbehandling som kvarn, centrifuger, filterpress, indunstare med mera. Under 2017 har utrustningen kompletterats med kväveanalysator för att exempelvis bestämma proteinhalt i single cell protein. Processum har också investerat i två multibioreaktorsystem för fermentering i laboratorieskala. Högt tryck, höga temperaturer Från det stora rummet går det att genom ett fönster titta in i det angränsande HTL-rummet som är designat för att genomföra reaktioner vid höga tryck, upp till 350 bar, och i temperaturer upp till 450 C på ett säkert sätt. I HTL-rummet finns sedan tidigare ett semikontinuerligt system som används till exempel för direkt förvätskning av biomassa. För att kunna skala upp processen har rummet kompletterats med ett kontinuerligt system. Det innebär att större försök kan göras under längre tid, istället för att undersöka mindre satser i avgränsade processer. Processum är inne i en intensiv expansionsperiod vilket märks även när det gäller pilotparken, säger Tomas. Pilotrummet vi byggde 2016 är snart för litet. Vi har skapat en pilotpark som möjliggör undersökningar inom många områden och i olika skala. Till viss del har den anpassats utifrån uppdrag som vi haft. Men idag har vi en mer målmedveten strategi kring hur vi vill att vår pilotpark ska se ut och vad vi behöver investera i. Det är ett ständigt pågående arbete. // Tomas Gustafsson visar den nya HTL-piloten för kontinuerlig drift. En viktig komponent i den efterfrågade infrastrukturen är också kraften i de medlemsföretag och organisationer som ingår i Processumklustret liksom RISE-koncernen. Den samlade resursbanken inom kompetensnätverket innebär att vi kan hitta lösningar på de flesta av våra kunders och samarbetspartners frågeställningar, säger Gunnar Westin affärsutvecklare på Processum. På uppdrag av kunder utför Processum bioraffinaderiprojekt hela vägen från laboratorieförsök via pilotanläggningar upp till demoskala i vår industrinära miljö, alltid i tät dialog med vår uppdragsgivare. Uppdragen ser olika ut, allt från att testa idéer i liten skala till möjligheter att skala upp tidigare resultat. Men även till stora internationella forskningsprojekt där en idé tas hela vägen upp till industrilika processförhållanden. Mycket av den forskning och det utvecklingsarbete som görs hos Processum inom ramen för kunduppdrag görs tillsammans med medlemsföretag och universitet som är en del av klustret. Men fler och fler externa företag har också fått upp ögonen för vilka möjligheter uppdrag hos Processum erbjuder. Vi märker att många företag ser fördelarna med att använda sig av resurserna hos Processum, säger Gunnar. Det är ett snabbt och effektivt sätt att driva den egna utvecklingen framåt utan stora investeringar i egen personal och utrustning. Vi gör det praktiska arbetet, och kunden behåller resultaten för sig själv. Våra kunduppdrag behandlas alltid med strikt sekretess. // Spårbart på Allvar Den ångermanländska skogen har huvudrollen i berättelsen om Allvar Underwear. Under en vecka i juni 2017 tog företaget och produkten över Stockholms central när det var dags för världspremiär av de första damunderkläderna någonsin, tillverkade av råvara från svensk skog och spårbara från produkt till skogsråvaran. Allvar Underwear samarbetade med Processum och Domsjö Fabriker i ett FoU-rådsprojekt för att produktutveckla och lansera en textilprodukt baserad på svensk skog. Syftet var att testa efterfrågan på en sådan produkt, definiera kundkrav och identifiera hur ursprunget i den svenska skogsråvaran påverkar produktens kundnytta i form av varumärkes- och produktupplevelse. Det är resultatet av det arbetet som presenterades på Stockholms Central. Utställningen vann tidigare i år Jernhusen Medias eventtävling för den mest kreativa och engagerade upplevelsen på den 200 kvadratmeter stora eventytan på Stockholms Central. Under nästan en vecka i juni kunde Allvar Underwear sedan lansera världens första damunderkläder gjorda av svensk skogsråvara och intresset visade sig vara stort. Allvar Underwear tillverkas av viskos som är spårbar genom hela värdekedjan, från den FSC-certifierade ångermanländska skogen, via Domsjö Fabriker till färdig produkt. Historien om vägen från skog till förpackningen med produkten spelar en viktig roll i marknadsföringen av produkten. // 14 15

9 Fler och fler internationella samverkansprojekt Single cell proteinet fortsätter växa Åtta företag och organisationer från fem länder deltar i Sylfeed, ett nytt stort EU-projekt med syfte att skala upp produktionen av single cell protein framställd från skogsråvara. Processum rör sig alltmer på en global marknad. Stora EU-projekt är idag en stor och viktig del av verksamheten. I samverkan med institut, företag och universitet runt om i Europa arbetar Processum för att hitta hållbara alternativ och skapa förutsättningar för en omställning till bioekonomi. Kombinationen av att vara ett regionalt förankrat forskningsnav och del i ett nationellt forskningsinstitut ökar attraktionskraften och möjligheterna att delta i större internationella bioraffinaderiprojekt, säger forskningschef Karin Johnson, Processum. Det bidrar positivt till regionen då Processums strategi är att alla projekt vi går in i ska skapa nytta för företag i regionen. Här presenteras ett urval av de internationella projekten som Processum deltagit i under 2017: PAPERCHAIN LÄNKAR AV MERVÄRDE TINYBTALENTED PROJEKT INOM CNC Karin Johnson, forskningschef Processum. KETBIO FRÅN IDÉ TILL NYTTA Intresset för single cell protein framställt ur skogsråvara är stort. Anledningarna till det är många. Den kanske främsta anledningen är potentialen i att någon gång i framtiden, med hjälp av den här tekniken, skapa en helt ny källa till protein som mat för människor och djur. Processum har tillsammans med sina samarbetspartners i flera tidigare projekt visat att tekniken fungerar. Protein som tillverkats ur industriella sidoströmmar har framgångsrikt testats som foder för tilapia-fiskar och det sker forskning för att nyttja proteinet inom fler användningsområden, till att börja med för andra fiskarter. Men det krävs stora volymer för att single cell protein ska bli lönsamt. Finansieringen från EU:s BBI-JU möjliggör byggandet av en helt ny anläggning vid Norske Skog Golbeys massa- och pappersbruk i östra Frankrike. Det innebär en kraftig uppskalning av produktionen. Den nya demonstrationsanläggningen får en processkapacitet på ton skoglig biomassa per år. Tidigare har single cell proteinet framställts ur industriella restströmmar. I det nya projektet, Sylfeed, är det istället trä som är råvaran. Det vill säga skogsråvara som inte går att använda i sågverk- och massabruk. Det ökar också tillgången på råvara jämfört med att endast använda restströmmar. Det är mycket som är spännande med det här projektet, säger Björn Alriksson som är ansvarig för projekten som handlar om Single cell protein för Processum. Projektet innebär ett stort steg mot en kommersialisering av konceptet för produktion av single cell protein från skogsråvara. Konsortiet leds av franska Arbiom. Finansiering: 11,7 miljoner Euro, cirka 108 miljoner SEK från Bio-Based Industries Joint Undertaking (BBI-JU) Deltagare: Processum, Arbiom, Laxa, Matis, Norske Skog Golbey, Østfoldforskning, Prayon, Skretting. Paperchain utför fem studier av sidoströmmar från massa- och pappersindustrin och användningsområden inom byggsektorn, kemiindustrin, transportsektorn och gruvindustrin. Processum deltar i två av dem. I den första av de två studierna som Processum deltar i möter massaoch pappersindustrin kemiindustrin genom ett samarbete med Akzo- Nobel, Domsjö Fabriker, Sekab och Processum. De Örnsköldsviksbaserade deltagarna kommer att bygga en kontinuerlig process för tillverkning av etylklorid från förnybar etanol. Projektets slutmål är pilotskaleproduktion av Bermocoll där en vedbaserad cellulosa framtagen i projektet och producerad etylklorid används. I den andra studien möter massaoch pappersindustrin gruvindustrin genom att använda en restström för täckning av nedlagda gruvor. I Örnsköldsvik byggs för närvarande en pilotanläggning för framställning av kristallin nanocellulosa, CNC. Projektet TinyBTalented är ett projekt med syftet att skapa en testbädd för att utveckla nya applikationer av materialet i större skala. Anläggningen blir den första i sitt slag i Europa och är ett viktigt steg för att kunna utveckla CNC ur cellulosabaserat material. Målet med TinyBTalented är att hitta applikationsområden där materialet kan användas. Projektparterna kommer inledningsvis att arbeta inom fyra applikationsområden; CNC i planformade material, i sårförband, som styrkegivare i flerskiktsmaterial samt funktionaliserad för att nå goda egenskaper som gas- och vätskebarriär. Projektet, som leds av Processum, löper över fyra år och avslutas i november Processum är aktiv partner i KetBio, ett projekt inom Horizon 2020 med syfte att snabba upp vägen från intressanta EU-finansierade bioteknikprojekt till konkret användning inom industrin. Bland annat genom att skapa ett kluster kring Key Enabling Biotechnologies och implementera ett stödprogram för processen. Processums roll är bland annat att gå igenom ett stort antal genomförda och pågående projekt inom bioteknikområdet och välja ut de som ser särskilt intressanta och lovande ut. Processum ska också etablera en internationell expertgrupp inom industriell bioekonomi och organisera ett antal online-föreläsningar på olika bioteknik-teman. KetBio planeras pågå i två och ett halvt år. Vid kick-off-mötet som hölls i Bryssel i oktober lades de första planerna för projektet upp. Där deltog även en representant från EU-kommissionen. Dags för regnbågslax Lax är den fisk som är vanligast på svenska matbord. Och odlad lax kräver fiskfoder med högt proteininnehåll för att ge god avkastning. I projektet SalmonAid kommer utfodringsförsök att göras där regnbågslax matas med single cell protein gjort på skogsråvara. Om försöken faller väl ut är det ett stort steg mot kommersialisering av produkten. SalmonAid är ett projekt som drivs av RISE Biovetenskap, Processum, SLU och Domsjö Fabriker. Projektet syftar till att med hjälp av mikroorganismer dels producera oljeråvara till laxfoder och dels optimera processen för att tillverka foderprotein med högre proteinhalt. Proteinet ska också testas på regnbågslax för att bekräfta att de mår bra och växer lika bra eller bättre jämfört med dagens fiskbaserade fiskfoder. Tidigare har samma proteinkoncept framgångsrikt testats på tilapia, som är en tropisk fiskart. Det finns ett allt större intresse från fiskodlingsindustrin att få fram fiskfoder med mindre miljöpåverkan än dagens produkter. Att minska beroendet av fiskmjöl och fiskolja baserat på foderfisk är viktigt, inte minst för att ha ett balanserat ekosystem i haven. Mikrober från skogsindustrin är att föredra framför både animaliskt protein som innebär en belastning på miljön och sojaprotein som importeras från andra länder och konkurrerar med matproduktion för människor. Processum har investerat i två multibioreaktorsystem där så kallad surlut från Domsjö Fabriker ska användas som råvara för att med hjälp av mikroorganismer framställa protein och olja för fiskfoder. Odlingsförsöken kommer att ske under olika betingelser för att optimera processen för att framställa ett högvärdigt protein, berättar Björn Alriksson, gruppchef Bioteknik vid Processum. När vi hittat förutsättningarna som ger en produkt med hög kvalitet ska vi i våra bioreaktorer successivt tillverka allt större mängder. I slutet av projektperioden är avsikten att kunna producera single cell protein med hög kvalitet som fungerar bra i fiskfoder som i sin tur ger bra resultat i utfodring av fisk

10 Världsunik handbok för tätskikt av morän och grönlutslam Att använda grönlutslam, blandat med morän, som tätskikt för exempelvis gruvavfall är en metod som utvecklats genom framgångsrika forskningsprojekt och fältförsök där Processum varit en del. Nu finns för första gången en vägledning till hur metoden ska utföras tillgänglig för entreprenörer. Ett möte fullt av möjligheter I december hölls Processums traditionella medlemsmöte i Örnsköldsvik. Medlemmar och andra intressenter fick ta del av möjligheterna som finns för medlemsföretagen genom RISE, Bio4Energy och FSCN. Medlemsföretagen har, genom att Processum är ett delägt dotterbolag i RISE Research Institutes of Sweden, stora möjligheter att ta del av den kompetens som finns inom det statliga forskningsinstitutet. Dessutom kan också universiteten inom Bio4Energy, det vill säga Umeå universitet, SLU och Luleå tekniska universitet erbjuda möjligheter för företagen till utveckling och samarbeten, liksom Mittuniversitetets forskningscenter FSCN (Fibre Science an Communication Network) kan göra. Under mötet presenterade de olika aktörerna sina verksamheter och vad de erbjuder för samarbetsmöjligheter. En av gästerna var Mats Andersson, senior affärsutvecklare på RISE YPF inom divisionen Biovetenskap och material med säte i Södertälje. Arrangörerna ska ha en eloge för hur de lyckats skapa en avslappnad och välkomnande atmosfär, säger han. Vi som var med på mötet gör ganska olika saker inom bio ekonomiområdet och skulle alla tjäna på att identifiera områden där vi kan samarbeta och därmed ta oss an större och mer utmanande projekt. Med gemensamma krafter Sedan Processum blev en del av RISE har samverkan skapats på flera områden inom koncernen. Processums nära koppling till det industriella, liksom det offentliga, plus infrastrukturen i form av forskningsutrustning är faktorer som gör organisationen till en attraktiv resurs. Dessutom får Processums medlemsföretag en naturlig koppling och tillgång till resurserna inom RISE. RISE-YPF har en bakgrund från uppskalning av läkemedelsindustrin vilket har givit en organisation med högt kvalitetsmedvetande, hög kompetensnivå och med stor förståelse för industriella krav. Tekniskt sett har vi lite olika utrustning och lite olika kompetens som kompletterar varandra, men i grunden handlar det hela om bioekonomi, säger Mats. Det finns mycket att vinna på att samarbeta och föra våra kompetenser närmare varandra. För att Sverige på sikt skall kunna ta på sig ledartröjan när det gäller omställningen mot en grön ekonomi och en fossilfri framtid ser jag det som helt nödvändigt att vi hjälps åt. Bioekonomi är ett område som förutspås skapa många nya arbetstillfällen och där vi nu har en fantastisk möjlighet till följd av kombinationen av tillgång på råvara i våra skogar och en högt utbildad arbetskraft. Starka ambitioner Deltagarna fick se Processums pilotutrustningar och lära sig mer om vilka resurser som finns att tillgå. Deltagarna fick även vara med på en workshop om SCA:s utbyggnad i Östrand och vad ett förverkligande av Flaggskepp Bioraffinaderi skulle innebära för såväl region som olika företag. Som avslutning föreläste Tone Bekkestad, tidigare välkänd meterolog på TV4 och numera föredragshållare och moderator, om sin syn på klimatförändringarna och vad vi alla kan bidra med till ett bättre klimat. // FAKTA Förutom Processum har flera andra företag varit delaktiga och i vissa fall drivande i att ta fram det framgångsrika konceptet. Boliden, Ragn-Sells, SCA, MTC, Domsjö Fabriker, LTU, Ecoloop, Swerock och Ramböll har alla bidragit till resultaten. Från vänster: Josef Mácsik, Ecoloop, Magnus Filipsson, Boliden, Pär Odén, Ragn-Sells, Gunnar Westin, Processum och Christian Maurice, Ramböll. På bilden saknas Magnus Bergknut, MTC. Sedan 2009 har grönlutslammets kemiska och fysikaliska egenskaper undersökts vid Luleå tekniska universitet. En serie projekt har därefter bedrivits med målsättningen att hitta en metod för hur en blandning av morän, som finns i gruvornas närhet, och grönlutslam från massaindustrin kan bilda ett tätskikt för täckning av gruvavfall. Tydliga instruktioner Utvärdering av blandningsteknik, utläggning och packning av tätskiktet har undersökts i pilotskala på Ragn-Sells anläggning i Boden och under 2016 vid Bolidens nedlagda gruva i Näsliden. Vägledningen baseras på erfarenheter och kunskap från dessa försök. Vi är supernöjda med resultatet, säger Gunnar Westin, affärsutvecklare vid Processum. Utmaningen har varit att skapa en så tydlig instruktion som möjligt eftersom det är viktigt att proportionerna anpassas efter aktuella material för att tätskiktet ska fylla sin funktion. Men vi känner nu att vägledningen på ett bra sätt beskriver i detalj alla steg i processen så att materialet på ett långsiktigt och säkert sätt bildar en syrebarriär. Ett effektivt och miljöanpassat tätskikt är något som efterfrågats av gruvindustrin. Och grönlutslammet är ett restmaterial från massaindustrin som till viss del använts som konstruktionsmaterial i egna deponier men i övrigt klassats som avfall. Ett heltäckande samarbete Genom att kombinera önskemålen från gruvindustrin med ambitionen att utveckla nya värden i restmaterial från massaindustrin och återvinningsföretag skapas stora miljövinster. Materialet har hög vattenhållande förmåga och dessutom låg genomsläpplighet av vatten, vilket är kritiska egenskaper när tätskikt (syrebarriärer) ska anläggas på oxidationsbenäget material som exempelvis svavelrikt gråberg. Representanter från hela värdekedjan har varit delaktiga i att utveckla och testa metoden och vi tycker det är viktigt att det nu finns fördelar att hitta för alla parter, såväl ekonomiska som miljömässiga och praktiska, säger Gunnar. Det är en viktig del i vårt uppdrag, att den teknologi och den forskning som vi gör når ut på marknaden. Det är en av orsakerna till att vi varit med och tagit fram den här vägledningen. Det är vårt sätt att sprida kunskapen till de som vi tror har nytta av den. Vi kan även glatt konstatera att vägledningen redan använts vid efterbehandling av gruvavfall utanför våra forskningsprojekt. // 18 19

11 Göran Persson, före detta statsminister, var en av talarna. Regionerna hjälper Sverige gå mot bioekonomi En riksdag för hållbarhet Sverige ska bli en ledande nation inom bioekonomi och ifjol arrangerades den allra första Bio ekonomiriksdagen, i Örnsköldsvik och Processum var en av arrangörerna. Vi är mycket glada att vi tillsammans med övriga arrangörer kunde arrangera en mycket lyckad Bioekonomiriksdag som vi är övertygade blir en årlig kraftsamling, säger Magnus Hallberg, vd Processum. Framtidsfrågor stod på agendan när den allra första Bioekonomiriksdagen hölls i Örnsköldsvik i mars Flera viktiga nyckelpersoner fanns på plats, däribland landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och Göran Persson, före detta statsminister och ordförande för den europeiska tankesmedjan Think Forest. Bioekonomiriksdagen innehöll seminarier, föreläsningar och debatter med intressanta deltagare. Dagarna byggdes upp kring tre utmaningar som bioekonomin står inför: Uppskalning och testbäddar, behovet av efterfrågan på gröna produkter samt regelverk och styrmedel som påverkar bioekonomins framväxt, säger Magnus Hallberg. Bioekonomiriksdagen är ett stort steg för Sverige att bli en ledande nation inom den nya bioekonomin. Den svenska bioekonomin utvecklas snabbt just nu och därför ville vi samla nyckelpersoner och centrala beslutsfattare från bioekonomiföretag och organisationer över hela landet, säger Peter Hedman, projektledare North Sweden Cleantech och en av arrangörerna. Han menar att branschen står inför en rad utmaningar som behöver gemensamma lösningar och med Bioekonomiriksdagen kan det skapas en unik plattform för att ta tillvara den potential som finns. Den första riksdagen blev en stor succé. Alla var rungande överens om att detta behövs för att lyfta frågan på en högre nivå för att få en förståelse för hur viktigt bioekonomin är för Sverige på många sätt. Till exempel att Sverige består av 70 procent skog och att resurserna ska tas tillvara, men också ur klimatsynpunkt i resan mot att byta ut den fossila råvaran, säger Peter Hedman. Vi hade en bra mix av talare och paneler på olika nivåer i värdekedjan. Det tillsammans med att många slöt upp och kom till Örnsköldsvik visar på ett stort intresse för frågan. Bioekonomiriksdagen arrangerades av North Sweden Cleantech, Regeringskansliet Näringsdepartementet, Skogsindustrierna, Vinnova, Processum, IKEM, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland och Örnsköldsviks kommun. // BIOEKONOMI- RIKSDAGEN MARS KARLSTAD Den första riksdagen blev en stor succé. Alla var rungande överens om att detta behövs för att lyfta frågan på en högre nivå för att få en förståelse för hur viktigt bioekonomin är för Sverige på många sätt. Ett nationellt skogsprogram har varit under utarbetning sedan år 2015, med en vision om Sverige som en bioekonomi år För att det programarbetet ska lyckas, med en enad skogspolitik, krävs även regionala initiativ. Nu har förstudier skapats i Jämtland och Västernorrland i en samproduktion mellan LRF och länsstyrelserna i respektive län. De syftar till att utreda förutsättningarna för att utarbeta regionala skogsprogram och hitta de tänkbara frågeställningarna i dessa. Ett viktigt syfte med förstudierna är att ena näringen och samhället kring arbetssätt, metoder och finansiering i fortsatta regionala skogsprogram. Vi vill ta initiativet till att lyfta skogsfrågorna och medvetandegöra skogens betydelse för regional utveckling och tillväxt, säger Karin Nolén, LRF, som är projektledare för förstudierna i såväl Jämtland som Västernorrland. I nära samverkan med länens skogsbruk, myndigheter och organisationer och med förankring på rätt strategisk nivå nås de breda överenskommelserna. Vi har skapat två separata förstudier som tillsammans utgör ett bra tvärsnitt av skogssveriges utmaningar och möjligheter. Här finns både små- och storskaligt skogsbruk, liksom skogsägarföreningar och en ledande skogsindustri. Tillsammans har vi enats om de stora dragen och vad vi kan åstadkomma. Då en regional styrgrupp för förstudien skulle bildas kom Processum aktivt med i detta arbete. Processums deltagande har varit otroligt värdefullt. Inte minst då de kompletterar vår kunskap om skogsägande och skogsbruk med sin kompetens inom hela kedjan utbildning, forskning och innovation till processindustri. Här är vi ledande i regionen med bland annat Östrands satsningar och planerna för ett storskaligt bioraffinaderi på Domsjö industriområde. Nu återstår beslut om fortsatt arbete, liksom formering av partnerskap och organisation. Det har varit ett otroligt givande arbete med stort engagemang och vilja att bidra från såväl bransch som myndigheter. För att regionerna ska våga och vilja ta stafettpinnen krävs nu ett beslut från Region Västernorrland respektive Region Jämtland Härjedalen om fortsatt programarbete. Klart är att branschen både vill medverka och bidra, avslutar Karin Nolén. Bilden är tagen vid ett av flera styrgruppsmöten. Bakre raden från vänster: Mats Fors lund (JHT), Johan Loock (Region Västernorrland), Mathias Westerlund (Holmen Skog), Jennie Söderström (Processum), Sven Erik Hammar (Mellanskog), Gunilla Kjellsson (LRF Västernorrland), Torbjörn Engberg (Länsstyrelsen Västernorrland), Lars Ahlin (LRF Jämtland). Främre raden fr.v.: Annika Fälldin (LRF), Karin Nolén (LRF), Gustaf Källström (Norra Skogsägarna), Vanja Strand (Skogsstyrelsen), Peter Andrén (Länsstyrelsen Jämtland), Susanne Öberg (LRF), Gunnar Heibring (Norrskog), Mats Sandgren (SCA Skog)

12 Nya plattformar för interaktion Science & Innovation Day respektive Business Innovation Day är två mötesplatser för näringsliv och akademi. Båda gick av stapeln i Sundsvall under år 2017, med Processum som en mer delaktig partner än någonsin förut. De här två dagarna är ett bra sätt för oss att vara delaktiga i det regionala innovationssystemet och synliggöra oss själva som en resurs, säger Jennie Söderström, innovationsledare hos Processum. En intresseförening som växer På bara några år har Processum Intresseförening vuxit. Och fördelarna med att vara med är många. Som medlem får man tillgång till kunskap, kompetens och nätverk, säger Lars Winter, ordförande i Processum Intresseförening. Temat Digitalisering & bioekonomi för en hållbar framtid! lockade fler besökare än någonsin till Science & Innovation Day. Huvudtalare var bland andra Dr. Kate Stone från Cambridge University och Hélène Barnekow, vd för Telia Sverige. Mittuniversitetet presenterade de senaste forskningsresultaten från sitt forskningscentrum STC Sensible Things that Communicate och FSCN Fibre Science and Communication Network. Syftet med eventet är att integrera näringsliv med forskning i regionen för att utbyta kunskap, idéer och skapa nya samarbeten. Under året tog vi en aktiv roll i detta, med delaktighet i styrgrupp och planering inför dagen, berättar Jennie Söderström. mot utvalda experter som fungerar som bollplank, diskuterar lösningar och bidrar med kontaktnät. Även här med Mittuniversitetet som huvudarrangör och även här med Processum som en aktiv deltagare under // I Domsjö finns ett fint samarbete mellan industri och forskningsföretag. Processum ägs till 60 procent av RISE-koncernen, resten ägs av medlemsföretagen tillsammans. Jag tror det är få platser i Sverige som har ett så bra samarbete. För oss som medlemmar är Processum en viktig samarbetspartner. Medlemmarna får en gemensam plattform och Processum tillför idéer och sin unika kompetens. Delägarskapet gör att vi kan påverka och bibehålla kompetens i området, säger Lars Winter. Det finns många fördelar med att vara med. Det handlar inte bara om kompetens utan också om nätverk, god infrastruktur och tillgång till laboratorium, utrustning och maskiner. Lars Winter vill framhålla FoU-rådet som har till uppgift att främja nya idéer till produkter och processer inom bioraffinaderiområdet. Hos FoU-rådet kan såväl medlemmar i Processum Intresseförening som andra företag och organisationer få stöttning för att genomföra intressanta projektidéer. I dag är 20 företag intressemedlemmar. Finansiering med hjälp av offentliga medel är en stor styrka, säger Lars Winter. Företag från hela Sverige är välkomna. Men de måste också tillföra någonting, som företag ska man vara aktiv och bidra. Dåva Deponi & Avfallscenter i Umeå är det 20:e och senaste företaget som antagits i föreningen. Bolaget ägs av Umeå kommun och arbetar med att deponera avfall på ett säkert sätt samt att återvinna så mycket av det som möjligt. Det kan till exempel vara industriavfall, förorenad jord kopplad till massaindustrin, eller aska från biobränslepannor, förklarar vd:n Jörgen Aronsson. Redan i dag finns en koppling mellan Dåva Deponi och de andra medlemsföretagen och det var så Umeåföretaget fick upp ögonen för Processum. Det är en intressant konstellation av företag som jag tror är ovanlig. Det finns ett driv och framåtanda. Vi vill lära oss av dem och hitta nya idéer. Vår ägare vill att vi ska ligga i framkant när det gäller forskning och utveckling och jag tror det finns mycket i vår region som vi inte känner till i dag. Jörgen Aronssson hoppas att Dåva Deponi i sin tur kan bidra med den sista biten i kedjan. Vi kan lära ut hur man tar hand om restprodukten. Jag har märkt att det ibland finns en kunskapslucka där och det kan bli en dyr affär om det inte görs på rätt sätt. Där tror jag att vi kan tillföra mycket kunskap. // Lars Winter, ordförande Processum Intresseförening. Jörgen Aronsson, vd Dåva Deponi & Avfallscenter. Business Innovation Day Business Innovation Day fokuserar på utmaningar i de små och medelstora företagen. Syftet är att öka förståelsen för de möjligheter till innovation som öppnas genom samarbeten. Det kan till exempel vara en produkt som behöver utvecklas, en ny tjänst eller ett arbetssätt som behöver effektiviseras. Varje utmaning matchas Årets resestipendium till två kemilärare från Skellefteå Foto: Inger Axbrink, Mittuniversitetet Kemilärarna Ulrika Andrén och Inger Höglund från Skellefteå fick Processums resestipendier 2017 för att delta i kursen Experimentell kemi i Gävle. Stipendierna utdelas för tredje året i rad och är ett resultat av att Processum fick Landstinget Västernorrlands externa miljöpris Kursen Experimentell kemi för NO-lärare är ett samarbete mellan Svenska Nationalkommittén för kemi vid Kungliga Vetenskapsakademien, olika universitet, Kemilärarnas resurscentrum och Svenska Kemistsamfundet. Den 7-11 augusti var Ulrika och Inger i Gävle för att delta. Syftet med kursen är att ge deltagarna fördjupade kunskaper i experimentellt baserad modern kemi. När Processum fick miljöpriset 2014 beslutades att prissumman skulle gå till resestipendier för kemilärare från regionen. Detta för att de genom att delta i kursen ska uppmuntras i sitt arbete med att inspirera till ett ökat kemiintresse bland unga. // 22 23