Kommunhuset i Karlsborg, Sessionssalen, kl

Transkript

1 Plats och tid Kommunhuset i Karlsborg, Sessionssalen, kl Deltagande Övriga deltagande Ledamöter Björn Spetz (FP), ordf. Björn Bröne (FP) Kjell-Arne Green (S) Anders Lundgren (C) Gunnel Johansson (S) Kenth Wengholm (M) Lars Theng (S) Ronny Siderud (S) Göran Bergman (S) Janeric Dahlin (FP) Sonja Lejmark, förbundschef Eva Berglund, bitr. förbundschef Eleonor Daag, sekreterare Manne Johansson, miljöinspektör, 18 Amanda Lidström, miljöinspektör, del av 19 Ajournering Kl Utses att justera Anders Lundgren Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande.. Eleonor Daag Björn Spetz Anders Lundgren Paragrafer ANSLAG Protokollet är justerat Organ Miljönämnden östra Skaraborg Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Underskrift Miljösamverkan östra Skaraborg, Hertig Johans torg 2, Skövde. Eleonor Daag 1

2 Innehållsförteckning Behovsutredning för tillsyn och kontroll Remisser från Vattenmyndigheterna för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt om förslag på förvaltningsplan för respektive vattendistrikt... 4 Information Redovisning av delegationsbeslut

3 MN 17 Dnr Behovsutredning för tillsyn och kontroll Beslut Miljönämnden östra Skaraborg beslutar att anta behovsutredningen för tillsyn och kontroll för åren Redogörelse för ärendet Enligt direktionsriktlinjen för planering ska nämnden genomföra en behovsutredning för tillsyn och kontroll varje år. Behovsutredningen ska gälla för miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, lagen om foder och animaliska biprodukter, tobakslagen och strålskyddslagen. Utredningen ska omfatta en treårsperiod. Denna behovsutredning gäller för åren Fortsatt handläggning Behovsutredningen kommer att ligga till grund för rambudget och strategiskt plan, nämndens miljömål samt för tillsynsplaner. Beslutsunderlag Miljösamverkans förslag till beslut daterat Utredning av behovet av tid och personalresurser för tillsyn och kontroll Bilaga Utredning av behovet av tid och personalresurser för tillsyn och kontroll

4 MN 18 Dnr Remisser från Vattenmyndigheterna för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt om förslag på förvaltningsplan för respektive vattendistrikt Beslut Allmänt Vattenmyndigheterna har tagit fram ett omfattande underlag för vattenförvaltningen under Det är ett digert material som kommer att vara till nytta för vårt arbete med att nå en god vattenstatus. Svenskt vatten håller en hög kvalitet i en internationell jämförelse, det är viktigt att bibehålla denna höga kvalitet. Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel som är helt avgörande för människors möjligheter till liv och utveckling. Det är viktigt att ta hänsyn till långsiktighet och hållbarhet vid genomförandet. Miljönämnden vill därför framföra nedanstående synpunkter och svar på de frågor som Vattenmyndigheten ställt i remissunderlaget. Vi ser att vissa grundläggande frågor inte finns med i remissunderlaget och som är viktiga för genomförandet. Det gäller främst kostnadsfördelningen mellan staten, kommunerna och näringsidkarna. Därför anser vi att utredningen behöver kompletteras med detta innan myndigheten kan fatta beslut om hur EU:s direktiv kan tillämpas. Vattenmyndigheten bör därför återföra frågan till regeringen vad avser denna del av utredningen. Underlättande åtgärder krävs för att förenkla prövningsförfarandet för småskalig vattenkraft m.fl. VISS VISS (Vatteninformationssystem Sverige) är ett mycket viktigt verktyg för vår tillsyn av miljöfarliga verksamheter och verksamheternas påverkan på vattenförekomsterna. VISS har utvecklats och ny information tillkommer ständigt. Det är viktigt att VISS utvecklas på ett genomtänkt och planerat sätt och att ny information införs med eftertanke. Annars finns risken att verktyget utvecklas på ett sådant sätt att överblicken tappas och användbarheten minskar. Södra Östersjöns vattenmyndighets sammanställningar Södra Östersjöns sammanställningar finns enbart på Internet, till skillnad mot till exempel Västerhavets vattendistrikts sammanställningar i bilaga 1 till åtgärdsprogrammet. På det sätt som materialet presenteras tillgängliggörs heltäckande information, men på bekostnad av överblickbarheten. Det finns dessutom inga sammanställningar av genomförda åtgärder, planerade åtgärder eller kostnader för dessa i underlaget. Åtminstone inte lättillgängligt. 4

5 Kostnader för åtgärder Den totala kostnaden för att genomföra de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammen uppgår till åtskilliga miljarder kronor. Miljönämnden befarar att kostnaderna för fysiska åtgärder genomgående är underskattade, och det framgår inte helt klart vem det är som ska stå för vilka kostnader när det gäller vissa åtgärdsförslag. Detta kan medföra att vissa sektorer kan misstänka att deras ekonomiska insatser kommer att bli mycket stora. Fördelningen av kostnaderna för genomförandet av åtgärderna är inte klarlagd. Ökade kostnader befaras för näringslivet, bland annat är såväl jordbruk som småskalig vattenkraft exempel på sådana som kan drabbas av betydande kostnader. Samrådshandlingarna behöver kompletteras med en utredning om huruvida de krav som ställs på kommunerna är förenliga med den så kallade finansieringsprincipen i regeringsformen. Det vill säga att staten inte kan ålägga kommunerna uppgifter utan att också svara för finansieringen av dessa. Frågor som vattenmyndigheterna vill ha svar på: Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Miljönämndens synpunkter: Eftersom många av åtgärderna beror på hur föreskrifter och vägledningar kommer att utformas så är det svårt att överblicka vilka av åtgärderna som verkligen ska genomföras. Det är även svårt att överblicka vilka åtgärder som behövs i varje enskilt fall eftersom den information som behövs för att uttolka detta är uppdelad på åtgärdsprogram, lokala underlagsdokument och möjliga åtgärder i VISS. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är, av styrmedlen? Miljönämndens synpunkter: Det saknas uppgifter om vem som ska finansiera åtgärderna. I åtgärdsprogrammet redovisas kostnader för olika åtgärder samt förespråkade förslag på finansiering. Däremot anges det inte hur dessa kostnader påverkar samhället eller olika branscher. De sammanlagda effekterna av de olika åtgärderna är dessutom inte överskådliga. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras? Miljönämndens synpunkter: Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet. Framgår det vem som i så fall behöver genomföra åtgärderna? Miljönämndens synpunkter: Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet. 5

6 För att kunna följa miljökvalitetsnormerna: Framgår det vad som behöver göras? Miljönämndens synpunkter: Det behöver framgå av VISS vilka referensvärden och typvattendrag som använts vid statusklassningarna. Då skulle det också bli tydligare vilka åtgärder som behövs var. För att kunna omsätta åtgärdsförslagen i verkligheten behövs troligtvis lokala åtgärdsplaner eller liknande. Det är först på den lokala nivån som konkreta åtgärder och ansvar kan identifieras. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna? Miljönämndens synpunkter: Åtgärdsprogrammet är tydligt med vem som ska genomföra åtgärderna i programmet. Åtgärderna är dock till stor del beroende av olika faktorer i olika led för att de ska fungera effektivt. Framgår det hur åtgärderna ska göras? Miljönämndens synpunkter: Detta är svårt att bedöma utifrån materialet eftersom det är beroende hur styrmedlen kommer att utformas. Det finns även osäkerheter när det gäller finansieringen och hur kostnaden fördelas mellan olika aktörer. Framgår det var åtgärderna ska genomföras? Miljönämndens synpunkter: Åtgärdsbehov framgår för varje åtgärdsområde, där det beskrivs var åtgärder behöver sättas in. Framgår det när åtgärderna ska genomföras? Miljönämndens synpunkter: Ja, men tidsramarna är orealistiska så länge finansieringen saknas och nya och reviderade styrmedel inte finns. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Miljönämndens synpunkter: Samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner, näringsidkare och andra viktiga aktörer bör förstärkas. Lokal kunskap behöver tas till vara för framtagande av bättre underlag vad gäller fysiska åtgärder. Det är först på denna lokala nivå som konkreta åtgärder kan identifieras, likaså ansvar och utarbetande av realistiska kostnadskalkyler för åtgärderna. Vattenmyndigheternas förslag till åtgärder för kommunerna beskrivs nedan. Därefter följer miljönämndens synpunkter på de olika åtgärderna. 6

7 Åtgärd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av: miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att: utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Miljönämndens synpunkter på åtgärderna 1 4: Miljönämnden är positiv till de åtgärder som berör vår verksamhet (åtgärderna nummer 1 4) och arbetar redan i dag enligt den inriktning som finns i vattenförvaltningsplanen. För att god kemisk status ska kunna vara uppnådd senast 2021 krävs att det finns tillräckliga resurser i samhället för att genomföra åtgärderna, det gäller särskilt förorenade områden. Med tanke på att efterbehandling av förorenade områden är en relativt långsam process är det tveksamt om tidsplanen håller. Även om flera av åtgärderna som åläggs kommunerna avser ökad tillsyn räcker detta inte för att komma till rätta med de i huvudsak diffusa utsläppen som medför att vatten inte uppnår god status. Därför anser miljönämnden att staten måste utreda möjligheterna till ett finansieringssystem för vattenanknutna åtgärder där en identifierbar verksamhetsutövare saknas, exempelvis när huvuddelen av belastningen beror på gamla synder. 7

8 Utrymmet för minskning av fosfor från större reningsverk kan vara överskattat. Sannolikt är det viktigare att fokusera på ledningsnäten och eventuella bräddpunkter på dessa. Det finns ett stort behov av förenkling och förtydligande, bland annat genom att lyfta in dagvatten som ett begrepp i miljöbalken och plan- och bygglagen. Miljönämnden vill poängtera att framtagande av styrmedel, nationella handledningar samt förändringar och förtydliganden i lagstiftning måste få stor prioritet för att kommunerna ska kunna genomföra operativa åtgärder. Miljönämnden delar Vattenmyndigheternas bedömning att underlagen behöver utvecklas och kvalitetssäkras i större omfattning. Belastningsberäkningar och beräkningar av åtgärdsbehov har till stor del gjorts med data som är framtagna för att användas på nationell nivå. Åtgärdsförslagen är därför ospecifika och sällan relevanta för urbana miljöer. För ett effektivare åtgärdsarbete behövs operativa åtgärdsprogram på vattenförekomstnivå. Det finns även sannolikt andra påverkanskällor där åtgärder kan bli kostnadseffektivare, till exempel inom jordbruket. Åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att: inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. Miljönämndens synpunkter på åtgärd 5: Miljönämnden tolkar att denna åtgärd enbart berör kommuner med kuststräcka mot Västerhavet. 8

9 Åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Miljönämndens synpunkter: När det gäller att säkerställa ett långsiktigt skydd av dricksvattenförsörjningen, ser miljönämnden mycket positivt på åtgärden. Det finns kommunala vattentäkter med vattenskyddsområden som behöver revideras i alla våra medlemskommuner (Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro). Det finns även både allmänna och enskilda dricksvattentäkter som helt saknar skydd. Inrättandet av vattenskyddsområden kan vara tids- och resurskrävande med långa processer. Det finns därför behov av verktyg och vägledningar från central nivå för att underlätta processerna för kommunerna. Åtgärder för detta behöver kompletteras och förtydligas, bland annat när det gäller länsstyrelserna och Havsoch vattenmyndigheten. Åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden ser ett stort behov av att utveckla den fysiska planeringen enligt åtgärd nummer 7, särskilt kopplat till Boverket, åtgärd 1 (Boverket behöver utveckla kunskapsunderlag, vägledning och uppföljning av och för fysisk planering enligt plan- och bygglagen för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten). Det finns ett behov av att utveckla vägledningar och verktyg för att lyfta vattenfrågorna i kommunernas planering. Miljönämnden bedömer att åtgärder för att lyfta miljökvalitetsnormerna för vatten och vattenplanering i den fysiska planeringen bör inriktas på den översiktliga planeringen. Enskilda detaljplaner och planförslag har ofta en mycket begränsad påverkan på en vattenförekomst. 9

10 Åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden ser positivt på åtgärdsförslaget. Åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden anser att de centrala myndigheterna behöver underlätta för kommunerna och övriga aktörer att genomföra åtgärderna. Det finns även en inneboende konflikt mellan klimatmålen, ökad andel förnyelsebar energi och mål för att bevara kulturmiljöer. Riksdagen föreslås ge berörda intressemyndigheter i uppdrag att utreda och klargöra intressekonflikterna. Redogörelse för ärendet Vattenmyndigheterna för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden Alla länder i Europa arbetar sedan 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag som privatpersoner är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Vattenmyndigheten Västerhavet önskar svar senast den 30 april Vattenmyndigheten Södra Östersjön önskar svar senast den 5 maj

11 Beslutsunderlag Miljönämndens presidiums förslag till beslut daterat Remissen från Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt Remissen från Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Beslutet skickas till Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, dnr Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, dnr

12 MN 19 Information Miljöinspektör Amanda Lidström berättar om miljöbalken och om hur Miljösamverkans A- och B-team arbetar med tillsyn av verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Förbundschef Sonja Lejmark informerar om att Miljösamverkans direktion har ställt sig bakom miljönämndens omvärldsbevakning och analys inför strategisk plan och budget (Dnr ) Sonja Lejmark informerar om att Miljösamverkan kommer att skicka brev till fastighetsägare i Varola-området. I brevet finns information om att Miljösamverkan väntar med att ställa krav på att enskilda avlopp ska åtgärdas. Anledningen till detta är att kommunfullmäktige i Skövde kommer att anta en vatten- och avloppsplan under hösten 2015 där det finns ett förslag om att Varola kommer att få kommunalt avlopp. 12

13 MN 20 Redovisning av delegationsbeslut Se bifogade förteckningar över delegationsbeslut för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro t.o.m

14 M (L.~oNA~ N den ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Plats och tid Kommunhuset i Karlsborg, Sessionssalen, kl Deltagande Ledamöter Björn Spett (FP), ordf. Björn Bröne (FP) Kjell-Arne Green (S) Anders Lundgren (C) Gunnel Johansson (S) Kenth Wengholm (Nl) Lars Theng (S) Ranny Siderud (S) Göran Berghan (S) Janeric Dahlin (FP) Övriga deltagande Sonja Lejmark, %rbundschef Manne Johansson, miljöinspektör, Eva Berglund, bitr. förbundschef 18 Eleonor Daag, sekreterare Amanda Lidström, miljöinspektör, del av 19 Ajournering K Utses att justera moders Lundgren Underskrifter Sekreterare ~-~ ~,~~ Paragrafer 1 ~ 2~ Eleonor Dag Ordförande ~~ y,, Björn ~~e~ ~` ~~ Justerande ~%_..--n Anders Lund~l~n Organ ANSLAG Protokollet ärjusterat Miljönämnden östra Skaraborg Anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Underskrift Anslaget tas ner 2015-OS- ~ ~j Miljösamverkan östra Skaraborg, Hertig Johans torg 2, Skövde '~'`... ~,,-::ti Eleonor Daag

15 M'L.~oNAMN DE~ ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MN ~ 18 Dnr i ~{~ Remisser från Vattenmyndigheterna för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt om förslag på förvaltningsplan för respektive vattendistrikt Beslut Allmänt Vatteninyndigheternahar tagit fram ett omfattande underlag för vattenförvaltningen under Det är ett digert material som kommer att vara ti11 nytta för vårt arbete med att nå en god vattenstatus. Svenskt vatten håller en hög kvalitet i en internationell jäm%relse, det är viktigt att bibehålla denna höga kvalitet. Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel som är helt avgörande för människors möjligheter till liv och utveckling. Det är viktigt att ta hänsyn till långsiktighet och hållbarhet vid genomförandet. Miljönämnden vill därför framföra nedanstående synpunkter och svar på de frågor som Vattenmyndigheten ställt i remissunderlaget. Vi ser att vissa grundläggande frågor inte finns med i remissunderlaget och som är viktiga för genomförandet. Det gäller främst kostnadsfördelningen mellan staten, kommunerna och näringsidkarna. Därför anser vi att utredningen behöver kompletteras med detta innan myndigheten kan fatta beslut om hur EU:s direktiv kan tillämpas. Vattenmyndigheten bör därför återföra frågan till regeringen vad avser denna del av utredningen. Underlättande åtgärder krävs för att %renkla prövningsförfarandet för småskalig vattenkraft m.fl. VISS VISS (Vatteninfornlationssysteln Sverige) är ett mycket viktigt verktyg för vår tillsyn av miljöfarliga verksamheter och verksamheternas påverkan på vattenförekomsterna. VISS har utvecklats och nyinformation tillkommer ständigt. Det är viktigt att VISS utvecklas på ett genomtänkt och planerat sätt och att ny information införs med eftertanke. Annars finns risken att verktyget utvecklas på ett sådant sätt att äverblicken tappas och användbarheten minskar. Södra Östersjöns vattenmyndighets sammanställningar Södra Östersjöns sammanställningar finns enbart på Internet, till skillnad mot ti11 exempel Västerhavets vattendistrikts sammanställningar ibilaga 1 till åtgärdsprogrammet. På det sätt som materialet presenteras tillgängliggörs heltäckande information, men på bekostnad av överblickbarheten. Det finns dessutom inga sammanställningar av genom%rda åtgärder, planerade åtgärder eller kostnader %r dessa i underlaget. Åtminstone inte lättillgängligt.

16 MILJÖNÄMNDEN C?STRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kostytade~ för åtgärder Den totala kostnaden för att genomföra de åtgärder som föreslås i åtgärdsprograrnmen uppgår ti11 åtskilliga miljarder kronor. Miljönämnden befarar att kostnaderna för fysiska åtgärder genomgående är underskattade, och det framgår inte helt klart vem det är som ska stå för vilka kostnader när det gäller vissa åtgärdsförslag. Detta kan ined%ra att vissa sektorer kan misstänka att deras ekonomiska insatser kommer att bli mycket stora. Fördelningen av kostnaderna för genom%randet av åtgärderna är inte klarlagd. Ökade kostnader befaras för näringslivet, bland. annat är såväl jordbnik som småskalig vattenkraft exempel på sådana som kan drabbas av betydande kostnader. Samrådshandlingarna hehöver kompletteras med en utredning om huruvida de krav som ställspå kommunerna är %renliga med den så kallade finansicringsprincipen iregeringsformen. Det vill säga att staten inte kan ålägga kommunerna uppgifter utan att också svara för finansieringen av dessa. Frågr~f som vatte~imyndighe%rna vill ha svar på: FYaTngåY det vilka_fysiska åtgärder i rni~ön som åtgäyderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Miljönämndens synpunkter: Eftersom många av åtgärderna beror på hur föreskrifter och vägledningar kommer att utformas så är det svårt att överblicka vilka av åtgärderna som verkligen ska genomföras. Det är även svårt att överblicka vilka åtgärder som behövs i ~~arje enskilt fall eftersom den information som behövs för att uttolka detta är uppdelad på åtgärdsprogram, lokala underlagsdokumentoch möjliga åtgärder i VISS. Framgåv~ det vilka de sainlaällsekonomiska konsekvenserna är, av styrmedlen? Miljönämndens synpunkter: Det saknas uppgifter o1n vem som ska finansiera åtgärderna. I åtgärdsprogrammet redovisas kostnader för olika åtgärder samt förespråkade förslag på finansiering. Däremot anges det inte hur dessa kostnader påverkar samhället eller olika branscher. De sazmnanlagda effekterna av de olika åtgärderna är dessutom inte överskådliga. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver geyaomföras för att åtgärclspf~ogyanzmet i sin tur ska kunna genomföyccs? Miljönämndens synpunkter: Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet. Frarrzgår det vem som i så fall behöver genomföra ätgärderna? Miljönämndens synpunkter: Ja, det framgår av åtgärdsprogrammet.

17 MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Frir att kunna följa miljökvalitetsizo~ me~na: Frarr2går det vad som behöver göras? Miljönämndens synpunkter: Det behöver framgå av VISS vilka referensvärden och typvattendrag som använts vid statusklassningar~~a. Då skulle det också bli tydligare vilka åtgärder som behövs ~~ar. För att kunna omsätta åtgärdsförslagen i verkligheten behövs troligt ris lokala åtgärdsplaner eller liknande. Det är först på den lokala nivån som konkreta åtgärder och ansvar kan identifieras. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna? Miljönämndens synpunkter: Åtgärdsprogrammet är tydligt med vem. som ska genomföra åtgärderna i programmet. Åtgärderna är dock till stor del beroende av olika faktorer i olika led dör att de ska fungera effektivt. FranzgåY det Isur åtgärderna ska göras? Miljönämndens synpunkter: Detta är svårt att bedöma utifrån materialet eftersom det är beroende hur styrmedlen kommer att utformas. Det finns även osäkerheter när det gäller finansieringen och hur kostnaden %rdelas mellan olika aktörer. f~'~a~ngår dei vas' åtgärderna ska genomföras? Miljönämndens synpunkter: Åtgärdsbehov framgår %r varje åtgärdsområde, där det beskrivs var åtgärder behöver sättas in. Framgår det när åtgärderna skrz genomföras? Miljönämndens synpunkter: Ja, men tidsramarna är orealistiska så länge finansieringen saknas och nya och reviderade styrmedel inte fin11s. Saknas det åtgärder, och i så,fall vilka ä~ det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Miljönämndens synpunkter: Samverkan mellan statliga myndigheter, koinmuner, näringsidkare och andra viktiga aktörer bör %rstärkas. Lokal kunskap behöver tas till. vara för fralntagaude av bättre underlag vad gäller fysiska åtgärder. Det är först på denna lokala nivå som konkreta åtgärder kan identifieras, likaså ansvar och utarbetande av realistiska kostnadskalkyler för åtgärderna. Vattenmyndigheternas %rslag till åtgärder för kommunerna beskrivs nedan. Därefter följer miljönämndens synpunkter på de olika åtgärderna.

18 MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MN ~ 18 forts. Åt å~rd 1 Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av: miljöfarlig ~erksalnhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att iniljökvalitetsnormerna %r vatten %ljs. Åt ärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att: utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vatten%rekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnonnen7a för vatten inte Täljs eller riskerar att inte följas tillförseln av växtskyddsmedel minskar till gatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Åtgärd 3 Kommunerna behöver stälta krav på hög skyddsnivå tör enskilda avlopp som bidrar till att en vatten%rekomst inte följer, eller riskerar att inte %lja, miljökvalitetsnormerna för vatten. Åt åg 'rd 4 Kommuner behöver genom%ra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsveck och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vatten%rekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna %r vatten. Miljönämndens synpunkter på åtgärderna 1-4: Miljönämnden är positiv till de åtgärder som berör vår verksamhet (åtgärden~a nummer 1-4) och arbetar redan i dag enligt den inriktning som finns i vatten%rvaltningsplanen. För att god kemisk status ska kunna vara uppnådd senast 2021 krävs att det finns tillräckliga resurser i samhället för att genomföra åtgärderna, det gäller särskilt förorenade områden. Med tanke på att efterbehandling av förorenade områden. är en relativt långsam process är det tveksamt om tidsplanen håller. Även om flera av åtgärderna som åläggs kommunerna avser ökad tillsyn räcker detta inte för att komma till rätta med de i huvudsak diffiisa utsläppen sozn medför att vatten inte uppnår god status. Därför anser miljönämnden att staten måste utreda möjligheterna till ett finansieringssystem %r vattenanknutna åtgärder där en identifierbar verksamhetsutövare saknas, exempelvis när huvuddelen av belastningen beror på gamla synder. ~~ Ps'' r

19 MILJÖNÄMNDEN C4STRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utrymmet för minskning av fosfor fiån större reningsverk kan vara äverskattat. Sannolikt är det viktigare att fokusera på ledningsnäten och eventuella bräddpunkter på dessa. Det finns ett stort behov av förenkling och förtydligande, bland annat genom att lyfta in "dagvatten" som ett begrepp i miljöbalken och plan- och bygglagen. Miljönämnden vill poängtera att framtagande av styrmedel, nationella handledningar samt %rändringar och förtydliganden i lagstiftning måste få stor prioritet för att kommunerna ska kunna genomföra operativa åtgärder. Miljönämnden delar Vattenmyndigheternas bedömning att underlagen behöv=er utvecklas och kvalitetssäkras i större omfattning. Belastningsberäkningar och beräkningar av åtgärdsbehov har till stor del gjorts med data som är framtagna för att användas på nationell nivå. Åtgärdsförslagen är därför ospecifika och sällasl relevanta för urbana miljöer. För ett effektivare åtgärdsarbete behövs operativa åtgärdsprogram på vatten%rekomstnivå. Det finns även sannolikt andra påverkanskällor där åtgärder kan bli kostnadseffektivare, ti11 exempel inom jordbruket. Åt åg ~rd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte Fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att: inom sina ans~ arsoinråden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation e11er motsvarande inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten %ljs. Miljönämndens synpunkter på åtgärd 5; Miljönämnden tolkar att denna åtgärd enbart berör kommuner med kuststräcka mot Västerhavet. Justerandestur

20 M~L.~oNAMN DEN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MN 1 s forts. Åt åg 'rd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd %r den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter %r nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats %re miljöbalkens införande och vid behov residera skyddsområdets a~~gränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmärula och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är iver än 10 tn3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vatten%rsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd %r vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnonllenia för vatten. Miljönämndens synpunkter: När det gäller att säkerställa ett långsiktigt skydd av dricksvattenförsörjningen, ser miljönämnden mycket positivt på åtgärden. Det finns kommunala vattentäkter med vattenskyddsområden som behöver revideras i alla våra medlemskommuner (Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro). Det finns även både allmänna och enskilda dricksvattentäkter loin helt saknar skydd. Inrättandet av vattenskyddsområden kan vara tids- och resurskrävande med långa processer. Det finns därför behov av verktyg och. vägledningar från central nivå för att underlätta processerna %r kommunerna. Åtgärder för detta behöver kompletteras och förtydligas, bland annat när det gäller länsstyrelsenia och Havsoch vattenmyndigheten. Åt åg rd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna %r vatten följs. 0 Atgärden behöver genomföras ei~er samråd aled länsstyrelserna Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden ser ett stort behov av att utveckla den fysiska planeringen enligt åtgärd nummer 7, särskilt kopplat till Boverket, åtgärd 1 (Boverket behöver utveckla kunskapsunderlag, vägledning och upp%ljning av och för fysisk planering enligt plan- och bygglagen för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten). Det finns ett behov av att utveckla vägledningar och verktyg för att lyfta vattenfrågorna i kommunernas planering. Miljönämnden bedömer att åtgärder för att lyfta miljökvalitetsnormerna för vatten och vattenplanering iden fysiska planeringen bör inriktas på den översiktliga planeringen. Enskilda detaljplaner och planförslag har ofta en mycket begränsad påverkan på en vattenförekomst. 's signatur

21 MILJÖNÄMNDEN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Åt åg.rd g Kommunerna behö~~er utveckla vatten- och avlopps~ attenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte %lja miljökvalitetsnormerna %r vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden ser positivt på åtgärdsförslaget. Åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genom%ra åtgärder mot vandringshinder %r fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vattenidet kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Miljönämndens synpunkter: Miljönämnden anser att de centrala myndigheterna behöver underlätta %r kommunerna och övriga aktörer att genom%ra åtgärderna. Dct finns även en inneboende konflikt mellan klimatmålen, ökad andel förnyelsebar energi och mål för att bevara kulturmiljöer. Riksdagen föreslås ge berärda intressemyndigheter Tuppdrag att utreda. och klargöra intressekonflikterna. Redogörelse för ärendet Vattenmyndigheterna för Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Ined tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden Alla länder i Europa arbetar sedan 2000 ined en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet %r vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag som privatpersoner är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så att beslut kan fattas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Vattenmyndigheten Västerhavet önskar svar senast den 30 april Vattenmyndigheten Södra Östersjön önskar svar senast den 5 maj ~. i fi[~7

22 M'L.~o~AMN DEN ÖSTRA SKARABORG SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Beslutsunderlag Miljönämndens presidiums förslag till beslut daterat Remissen från Vatternnyndigheten ivästerhavets vattendistrikt Remissen från Vattenmyndigheten isödra Östersjöns vattendistrikt Beslutet skickas till Vattenmyndigheten ivästerhavets vattendistrikt, dnr Vattenmyndigheten isödra Östersjöns vattendistrikt, dnr ].4 anacur ~ i~ ~. iil