Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Transkript

1 Sid 1 (14) Yttrande Dnr 14KS426 Ida Johansson Telefon ida.johansson@gavle.se Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt Gävle kommun har arbetat fram detta förslag till yttrande i en arbetsgrupp med representanter från Kommunledningskontoret, Samhällsbyggnad Gävle, Kultur och fritid och Gästrike Vatten AB. Samrådsförslagen har först granskats överskådligt, men huvudfokus har därefter varit på åtgärdsprogrammet, eftersom det har bedömts vara den del som mest direkt påverkar kommunernas arbete framöver. Övergripande Generellt är det ett gediget och välarbetat material som Vattenmyndigheten presenterar. Förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet och VISS bedöms utgöra ett bra underlag vid det kommande åtgärdsarbetet för Gävle kommun. Dokumenten behöver generellt kompletteras med goda exempel ur kommunalt perspektiv, eller innehålla hänvisningar till var sådana kommer att finnas samlade. Det behövs även bra stöd och vägledning från länsstyrelsen och Vattenmyndigheten i det fortsatta åtgärdsarbetet. Det är önskvärt att detta stöd kan innebära att personer kan komma ut på kommunbesök för samtal och vägledning kring specifika frågor och inte bara genom skriftliga vägledningar. Prioritering av grundvatten Vattenmyndigheten behöver lyfta grundvattenfrågorna mer. De har generellt tagits med i liten omfattning jämfört med ytvattenfrågorna. Ramdirektivet vilar på två grundpelare: att värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten att säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion Med dessa grundpelare som grund vid genomgång av samrådsunderlaget anser vi att för lite fokus har lagts på grundvatten som i denna region utgör huvuddelen av råvattnet för dricksvattenproduktion. Vi anser att det är viktigt att såväl åtgärder prioriteras där de är av störst vikt och ger störst effekt och att fokus ligger på de högst prioriterade vattenförekomsterna. Gävle kommun Kommunledningskontoret Gävle Besök Stadshuset, Drottninggatan 22, Gävle Växel gavle.kommun@gavle.se

2 Sid 2 (14) Fyra olika dominerande faktorer nämns och dess faktorers påverkan på våra vatten. I detta avsnitt nämns inte alls skydd, vattenförsörjning eller samhällsplanering. Det är viktigt att på olika sätt skydda vårt dricksvatten genom en bra samhällsplanering och verktyg för att kunna styra lokaliseringen för verksamheter som etablerar sig. Vi har noterat att det inte finns någon representant med djupa kunskaper inom VA, dricksvatten, eller samhällsplanering bland ledamöterna i vattendelegationen. Om det är så att kunskap om grundvatten respektive VAförsörjning saknas så är det viktigt att den kunskapen hämtas in från externt håll. De tre perspektiven i hållbar utveckling Samhällsekonomi och ekologisk hållbarhet är i centrum i samrådsförslaget. Social hållbarhet nämns enbart i miljökonsekvensbeskrivningen under Befolkning och hälsa i en tabell (i slutet av dokumentet på sidan 35). Det finns flera sociala vinster med åtgärdsförslagen och dessa bör nämnas, på samma sätt som eventuella konfliktområden bör belysas. Förvaltningsplanen Förvaltningsplanen fungerar bra som ett uppslagsverk, men är på gränsen till att vara för omfattande. Vattenförvaltningsarbetet som förvaltningsplanen ska sammanfatta kan därför upplevas svåröverskådligt och svårtillgängligt. Samtidigt saknas delar såsom kommunperspektivet såväl skatte- som för vakollektivets taxeaspekter i de ekonomiska delarna och under samverkan. Samverkan Avsnittet om samverkan i förvaltningsplanen verkar ha utgått från Vattenmyndighetens perspektiv och fokuserar mycket kring samrådsprocessen som ska löpa under hela vattenförvaltningscykeln. Det saknas en beskrivning av hur Vattenmyndigheten ser på samverkan under åtgärdsarbetet, vilka roller olika aktörer förväntas ha, t.ex. hur Vattenmyndigheten ser på vattenrådens roll under genomförandet. Bör vattenråden utgöra plattformer för samverkan kring åtgärdsarbetet, eller ska det skapas separata plattformer för det? Det skulle behövas goda exempel på effektivt åtgärdsarbete mellan kommuner, vattenråd och andra aktörer. Detta är något som alla kommuner ställs inför och här önskas en vägledning från Vattenmyndigheten, och goda exempel ur ett kommunalt perspektiv. Finansiering av åtgärder Förslagen som finns i samrådhandlingarna innebär en stor ambitionshöjning av de krav som ställs på kommunerna. Det kommer att behövas mer insatser både personellt i vissa frågor, mer investeringsmedel och även personella resurser för samordning. I frågan om finansiering av åtgärder anser vi att förvaltningsplanen saknar kommunperspektivet. Utifrån kommunernas omfattande ansvar för att säkerställa att målet om att god ekologisk, kvantitativ och kemisk status ska nås i

3 Sid 3 (14) vattenförekomsterna borde en ekonomisk konsekvensbedömning för kommunerna finnas med i förvaltningsplanen. Förorenaren betalar Förvaltningsplanen ska enligt Vattenmyndigheten innehålla en beskrivning av det åtgärdsarbete som behövs och förutsättningarna för att få det utfört. Finansieringsfrågan är en grundförutsättning för att få åtgärdsarbetet att fungera. Kring den frågan är Vattenmyndigheten tydlig med att det inte finns några statliga medel som ska finansiera eller delfinansiera åtgärdsarbetet. Vi kan här konstatera att Vattenmyndigheten hänvisar till principen om att förorenaren betalar. Även EU-finansiering anges som ett alternativ. Miljökvalitetsnormer Vi anser att det är svårt att få en överblick över vad som ska uppnås med miljökvalitetsnormerna (MKN). Det kommer att behövas stöd från Vattenmyndighet, länsstyrelse eller liknande för att underlätta tillämpningen av dem.. Åtgärdsprogrammet Vid granskningen av åtgärdsprogrammet har vi både tittat på om åtgärderna bedöms vara tillräckliga och vilka konsekvenser åtgärderna bedöms få för Gävle kommuns arbete. Vi har även granskat om kommunerna får det stöd vi bedömer behövs av andra aktörer, såsom länsstyrelse, naturvårdsverk osv, för att kommunerna ska klara sina åtaganden. Åtgärdsvisa kommentarer för de åtgärder som föreslås gälla för kommunerna Kommunerna, åtgärd 1a Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Gävle kommun är positiv till förslaget och tror att vatteneffekterna av tillsynen kommer att bli större med dessa förändringar i arbetssätt. Det är svårt att använda miljökvalitetsnormerna vid tillsyn och prövning i praktiken. Några anledningar är bristande underlag för de statusklassningar som gjorts och att det är svårt att ta del av det bakgrundsmaterial som finns till dessa. MKN och statusklassningarna används idag vid prioritering av vilka områden och typer av verksamheter där tillsyn ska bedrivas. Diffus spridning av föroreningar försvårar ytterligare tillämpandet av MKN. Detta gäller speciellt havsområden med stort vattenutbyte.

4 Sid 4 (14) Tydligare vägledning kring hur kommunerna ska tillämpa MKN behövs för att genomföra åtgärden fullt ut. Det saknas även tydlighet kring hur kommunerna ska få information om t.ex. uppdateringar av status i vattenförekomster. Här önskas ett aktivt informationsarbete från Vattenmyndigheten till kommunerna. I en av Naturvårdsverkets åtgärder står att Naturvårdsverket behöver ta fram föreskrifter och/eller andra styrmedel samt utveckla sin tillsynsvägledning inom detta område, som stöd till bl.a. kommuner och länsstyrelser. Det är viktigt att Naturvårdsverket i det arbetet har insikt i svårigheterna som kommunerna ställs inför vid tillämpningen av MKN vid tillsyn (se ovan). Konsekvensbeskrivning för Gävle kommun: Det nya förslaget innebär en hårdare skrivning än tidigare 1. I åtgärdsprogrammet för stod det att kommunerna behöver prioritera utifrån statusen på vattenförekomsterna. Skillnaden innebär i praktiken större krav på kommunen som tillsynsmyndighet, och kräver att tillsynen på ett mer omfattande sätt ska vara kopplat till statusen i vattenförekomsterna. Det innebär att det kommer att behövas mer kompetens och underlagsmaterial kring statusklassning och miljöövervakning och hur detta ska översättas i tillsynen. Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås, Gävle kommun är positiv till förslaget utifrån att det är ett viktigt åtgärdsområde för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Gävle kommun undrar varför Vattenmyndigheten gjort avgränsningen jordbruk och hästhållning. Då ingår inte övrig djurhållning i lantbruk. 1 I åtgärdsprogrammet för står följande: Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status

5 Sid 5 (14) Konsekvensbeskrivning för Gävle kommun: Förslaget (2a) innebär en tydligare satsning på tillsynen av jordbruk och hästhållning och även mer fokus på att det ska synas i minskade utsläpp av kväve och fosfor. Tillsynen ska även fokusera på tillsyn av tillförsel av växtskyddsmedel. Detta är också ett nytt område i ÅP. Båda förslagen är tydligt kopplade till statusklassning och analys av denna. Detta ställer som tidigare åtgärdsförslag högre krav på kommunen som tillsynsmyndighet, och kräver att tillsynen ska vara närmare kopplat till statusen i vattenförekomsterna. Vattenmyndigheten skriver även att det i dagsläget oftast inte utövas tillräcklig tillsyn på området och att många kommuner därför behöver utöka sin tillsyn av hästhållning och jordbruk. Naturvårdsverket kommer enligt åtgärdsprogrammet ta fram föreskrifter om skyddsavstånd och regler för hantering av växtskyddsmedel inom jordbruket. Länsstyrelserna ska ge kommunerna tillsynsvägledning med fokus på utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning. Gävle kommun är positiv till detta stöd och vägledning. Kommunerna, åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Förslaget innebär ingen förändring jämfört med åtgärdsprogrammet Det är ett viktigt tillsynsområde som även fortsättningsvis bör finnas med i åtgärdsprogrammet. Länsstyrelserna kommer enligt ÅP att ge kommunerna vägledning för prövning och tillsyn av enskilda avlopp som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Gävle kommun är positiv till det. Konsekvensbeskrivning för Gävle kommun: Ingen förändring jämfört med idag. Kommunerna, åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten 2 Åtgärd 33 i åtgärdsprogram : Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status.

6 Sid 6 (14) Det är positivt att vattenmyndigheten ställer krav på tillsyn av avloppsledningsnätet, något som tidigare inte varit så mycket i fokus. Gästrike Vatten AB arbetar med detta redan idag och arbetet rapporteras i miljörapporterna. Naturvårdsverket kommer enligt ÅP att genomföra flera åtgärder som ska bidra till minimerade utsläpp från avloppsreningsverk. Många åtgärder är direkt riktade till avloppsreningsverk med tillhörande ledningsnät. En åtgärd berör tillsynsmyndigheten på kommunen och den innebär att Naturvårdsverket ska införa eller förändra föreskrifter och andra styrmedel så att utsläppen från avloppsledningsnät minskar. Kommunerna, åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt ut kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande, b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa prioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. Gävle kommun motsäger sig att kommunerna ska ansvara för denna åtgärd. För att nå målen om god ekologisk status, kemisk såväl som kvantitativ status, så måste det troligtvis till åtgärder såsom odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande och etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Gävle kommun anser inte att detta är kommunernas ansvar att göra sådana åtgärder. Åtgärden upplevs i övrigt som otydlig vad gäller skrivningen inom sina ansvarsområden. Detta begrepp behöver förtydligas och specificeras. Menar Vattenmyndigheten ansvarsområden kopplat till VA-huvudman och/eller kommunen som markägare? Det är även otydligt hur Vattenmyndigheten ser på kommunernas ansvar för punkt b. Gävle kommun anser att detta inte ingår i kommunkoncernens ansvarsområde och utifrån Vattenmyndighetens hänvisning till PPP (förorenaren betalar) så anser vi även att åtgärden är orimlig att kommunerna ska bekosta. Det är väldigt svårt att ta ställning till detta förslag eftersom det är flera oklarheter kring ansvarsfrågan och även vilka åtgärder som kan vara aktuella. Därför blir även kostnadskonsekvenserna för förslaget otydliga. Utifrån ovan

7 Sid 7 (14) nämnda brister och oklarheter ställer sig Gävle kommun restriktiv till förslaget. Länsstyrelsen kommer enligt ÅP att verka för att kommunerna genomför kompletterande åtgärder eller motsvarande för att ytterligare minska halterna av gödande näringsämnen i de vattenförekomster som på grund av övergödning inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten. Havs- och vattenmyndigheten föreslås medverka till att åtgärden vidtas av kommunerna bl.a. genom att: utveckla vägledning för arbetet med kompletterande åtgärder så som musselodling, fosforfällning av förorenade sediment, biomanipulation eller motsvarande, och verka för att det finns tillräckliga medel för att stimulera långsiktig etablering av näringsreducerande åtgärder och uppföljning av åtgärdernas effektivitet Den sista punkten anser Gävle kommun vara otydlig. Innebär det att Havsoch vattenmyndigheten kommer att finansiera de kompletterande åtgärderna? Vad betyder tillräckliga medel? Gävle kommun önskar mer förklaringar kring detta. Konsekvensbeskrivning för Gävle kommun: Denna åtgärd, som bedöms som orimlig, kommer om den beslutas att kräva ett helt annat arbetssätt, med höga kostnader för fysiska åtgärder och arbetsinsatser. Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner,

8 Sid 8 (14) e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Under denna punkt anges inte tillsyn mot verksamheter som riskerar att förorena dricksvattnet, men Gävle kommun tolkar det som att det ingår i åtgärd 1. Stämmer det? Om inte bör det ingå som en punkt i denna åtgärd. Gävle kommun önskar att det anordnas utbildningsinsatser för de som arbetar med planering för att utveckla förståelsen för behovet av att skydda vattentäkter och hur användningen av mark- och vattenområden då kan föreskrivas i planarbetet. Det vore bra om dessa utbildningar anordnades nationellt av Vattenmyndigheten eller liknande. Hur ser Vattenmyndigheten på kostnaden för de enskilda vattentäkterna när det ska göras skyddsföreskrifter för dessa, vem bekostar dem? Länsstyrelserna kommer inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och bedriva tillsyn inom vattenskyddsområden. Gävle kommun är positiv till detta. Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. I gällande åtgärdsprogram står det att kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. Nu har det förtydligats vilken planläggning och prövning det gäller. Gävle kommun har inte tagit fram ett samlat arbetssätt för detta. Det är därför positivt att kommunerna ska göra detta i samråd med länsstyrelsen, för det behövs vägledning. Länsstyrelserna kommer att ge råd och anvisningar till kommunerna så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs vid översikts- och detaljplanering. Länsstyrelsen behöver särskilt beakta att det framgår av översiktsplanen hur miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att följas och vid granskning av detaljplaner kontrollera att kommunerna har använt aktuellt och relevant underlag från Vatteninformationssystem Sverige. Länsstyrelsen kommer även ge stöd för att inhämtandet av aktuellt planeringsunderlag från Vatteninformationssystem Sverige underlättas och att data är kvalitetssäkrad.

9 Sid 9 (14) Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Gävle kommun arbetar just nu med en VA-plan som gäller hela kommunen. Åtgärden i samrådsförslaget verkar syfta till vatten- och avloppsplaner som tar ett större grepp kring ytvatten inom mindre geografiska områden. I texten under åtgärden står det att VA-planerna bidrar där till genomförandet av fysiska åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. Samtidigt använder Vattenmyndigheten samma begrepp som i tidigare åtgärdsprogram, Vatten- och avloppsplan. Gävle kommun önskar att Vattenmyndigheten preciserar vad som ingår i begreppet mycket tydligare. Det är önskvärt att de olika begreppen kring denna typ av planer definieras och tydliggörs och att en vägledning riktad till kommunerna för denna åtgärd tas fram. Konsekvensbeskrivning för Gävle kommun: Konsekvenserna är otydliga eftersom det är finns oklarheter om den VA-plan som nu tas fram uppfyller åtgärden eller om det kommer att behövas ytterligare en plan. Kommunerna, åtgärd 9 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Detta är en ny åtgärd som inte finns med i ÅP för Detta är en bra och konkret åtgärd som vi tror ger stor nytta. Åtgärden ingår redan i Gävle kommuns miljöstrategiska program och planeringen av åtgärden kommer att inledas under Kommunernas utpekade åtgärd 9 löser dock bara en del av den fysiska påverkan på vattendragen. Allt det andra ligger övergripande på andra myndigheter vad det gäller att ta fram bestämmelser, underlag, riktlinjer, policys osv. Även en stor del av den finansiering som finns att tillgå finns hos andra myndigheter. De medel som krävs då det t.ex. handlar om att åtgärda problematiken kopplat till den pågående vattenkraften finns är inte tillgängliga liksom de medel som skulle krävas för att man överhuvudtaget skulle kunna få igång ett åtgärdsarbete i den takt som Åtgärdsplanen beskriver. Tidigare har det ofta varit så att själva genomförandet och även omfattningen av en åtgärd till stor del är beroende av att det finns en kommun som initierar och är huvudman för åtgärderna.

10 Sid 10 (14) Konsekvensbeskrivning för Gävle kommun: För att uppnå åtgärden behöver Gävle kommun peka ut vandringshinder vilket är något som behöver identifieras i fält. Gävle kommun behöver därefter ha en strategi för hur vi ska prioritera mellan dem och i förlängningen finansiering av åtgärderna. Frågeställningar kopplat till åtgärdsprogrammet Frågeställningar som Vattenmyndigheten önskar svar på: Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till? Svar: Ja Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Ja Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Ja Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Ja, tillräckligt. Det bör vara upp till varje berörd aktör. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Ja Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Svar: Nej. Förslag till prioritering önskas. Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? Svar: Bollplank och utbildare. Länsstyrelsen. Statligt stöd för vattenförvaltning till kommunerna, liknande det statliga stödet för energieffektivisering. Naturvårdsverket eller annan myndighet. Statligt stöd för fysiska åtgärder. Länsstyrelse, kammarkollegiet, naturvårdsverket eller annan myndighet. Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Svar: Delvis utifrån det underlag som finns. Finns i MKB. Ökade krav på samverkan i åtgärdsarbetet Gävle kommun kommer att behöva samordna arbetet mera än tidigare inom kommunen. Vi har i gällande åtgärdsprogram använt arbetssättet att var och en av verksamheterna som berörs av en åtgärd, ansvarar själva för att se till att den utförs. Nu höjer Vattenmyndigheten ambitionsnivån och kräver mer av kommunerna. Det kommer att kräva ett annat arbetssätt, där kommunen samordnat och parallellt måste arbeta med åtgärder inom en vattenförekomst och även parallellt inom flera vattenförekomster. Kommunerna behöver även ha mycket god kunskap kring vilka effekter som åtgärder förväntas innebära. Det finns kommuner som idag har en vattensamordnare som koordinerar och samordnar vattenfrågorna i kommunen. Det kan vara en förutsättning för att lyckas med åtgärderna, men då önskas statligt ekonomiskt stöd för detta.

11 Sid 11 (14) Kommunerna behöver också samverka mer med andra aktörer kring avrinningsområdena. Vattenmyndigheten har inte skrivit något kring vilken aktör som kan initiera denna samverkan över administrativa gränser. Ett effektivt åtgärdsarbete riskeras att inte uppnås i och med att detta saknas. Gävle kommun saknar resurser idag för att klara de åtgärdskrav som förslaget innebär. Om det även är så att det är kommunerna som är den aktör som ska skapa plattformer för samverkan kring avrinningsområden så krävs än mer resurser. Behov av ekonomiskt stöd till kommuner Vi föreslår att det ska inrättas ett statligt stöd till kommuner av samma typ som det statliga stödet för energieffektivisering, men nu inriktat på åtgärdsarbete inom vattenförvaltning. Det skulle ge kommunerna möjlighet att inrätta en samordnare i vattenförvaltningsarbetet vilket arbetsgruppen bedömer som en grundförutsättning för att Gävle kommun ska klara åtagandena. Det behövs även mer resurser till fysiska åtgärder att söka från myndigheter i Sverige. Det blir svårt i praktiken att basera åtgärderna enbart på finansiering av EU-projekt eftersom den administrativa bördan blir stor och det inte är alla åtgärder som lämpar sig för sådana projekt. Större behov av vägledning Vi skulle önska vägledning från länsstyrelsen i hur organisationen kan se ut kring vattenförekomsterna, och kanske att länsstyrelsen tar ett ansvar i formandet av detta, genom att vara en processledare eller liknande. På samma sätt som länsstyrelsen gjorde vid bildandet av vattenråd. I vattendirektivet har det redan från början varit tydligt att vi ska se till vattnets gränser och inte administrativa gränser. Vi behöver därför inte bara få en god överblick av hur koncernen väljer rätt åtgärder så att vi når god ekologisk status, kemisk såväl som kvantitativ status, utan vi behöver t ex även involvera andra kommuner i närområdet. Det saknas ett utpekande av vilken aktör som ska initiera denna samverkan över administrativa gränser. Ett effektivt åtgärdsarbete riskeras därför att utebli. Större behov av vägledning inom tillsyn Det krävs mycket resurser för länsstyrelsen för att ge kommunerna det stöd och den vägledning som behövs för en skarpare tillsyn som finns som föreslås under många åtgärder. Att använda MKN i prövning och tillsyn kräver att det är klarlagt att det är en viss verksamhet som kan påverka/påverkar vattenkvaliteten negativt. Om ekonomiska åtgärder blir tvingande för företagen med anledning av att de påverkar MKN måste vi ha ett bra underlag att presentera. Har vi tillförlitliga analysresultat/mätningsserier så vi kan vidhålla att underlaget är riktigt vänt mot en enskild verksamhet? Får de som utför tillsynen information om när otillfredsställande status fastställs i en vattenförekomst? Viktigt att stöd och vägledning tas fram snabbt Många av kommunernas åtgärder kräver stöd och vägledning från andra aktörer. Det kräver att vägledningen är på plats snabbt så att kommunerna kan arbeta på ett effektivt sätt.

12 Sid 12 (14) Bilagan till åtgärdsprogrammet Det framgår inte specifikt när åtgärderna ska vara genomförda. Gäller år 2021? Bilagan behöver vara av den kvaliteten att vi kan arbeta lokalt efter dem. Om det inte är så och åtgärderna formulerats efter generella antaganden krävs det mycket merjobb för varje kommun. Det borde vara mer effektivt att vattenmyndigheten tar fram tillförlitligt underlag som kommunerna kan arbeta efter. Arbetsgruppen önskar att Vattenmyndigheten gör ett förslag till prioritering av åtgärder i bilagorna. Åtgärdsprogrammet är generellt riktat till myndigheter, men i denna bilaga utpekas specifika industrier och reningsverk. Hur ska detta tolkas? Ska tillsynsmyndigheterna ställa krav på dessa verksamheter eller ställer nu Vattenmyndigheterna direkta krav på verksamheter också? Övriga synpunkter: Hur är det tänkt att åtgärdsförslagen ska användas? Är det bindande åtgärder och vem riktar åtgärderna sig till? Det står att en vidare diskussion krävs för att fastställa vilka åtgärder som är bäst att genomföra. Mellan vilka ska denna diskussion föras? Åtgärdsförslagen bör vara markerade med åtgärdsnummer för att man ska kunna följa var de hör hemma. Alla dokument måste ha sidnumrering. Det är en varierande kvalitet angående detaljer mellan olika områdessammanställningar, och det skulle behövas en översyn kring detta. I tabeller som beskriver föreslagna åtgärder bör de vattenförekomster som åsyftas nämnas, dvs. inte bara antal. I tabellerna bör åtgärderna detaljeras ytterligare och det bör göras tydligare om påverkan gäller ytvatten eller grundvatten. Avsnittet Otillräckligt dricksvattenskydd bör förses med en tabell för åtgärdsförslag i enlighet med övriga problemområden. Detta för att tydliggöra var behov finns för nya eller uppdaterade föreskrifter om vattenskyddsområden För avsnittet Sammanställning av förslag till åtgärder bör en översyn göras av innehållet för Testeboåns åtgärdsområde, Gästriklands kustvattens åtgärdsområde, Gavleåns åtgärdsområde. Även problem med t.ex. övergödning, miljögifter och bristfälligt skydd av dricksvatten bör nämnas i sammanställningen när dessa problem föreligger och det förekommer många förslag till åtgärder för dessa. I nuläget verkar fokus endast vara på förändrade habitat genom fysiska förändringar i sammanställningsavsnittet. Exempel på bra formulering med avseende på detta finns i t ex 1:47 Dalälven Grådö-Torsång eller 1:49 Nedre Dalälven

13 Sid 13 (14) Kommentarer om åtgärd och åtgärdsförslag: Övergödning Beskrivningarna av genomfört och pågående arbete är inte kompletta. Kommunalt VA har byggts ut på många fler ställen än i Falu kommun och inventering av enskilda avlopp likaså. Att sätta ett villkor på rening i åtgärdsprogrammet är inte motiverat. Det kan vara motiverat att se över fosforreningen på reningsverken i de flesta åtgärdsområden och då genom att föråldrade tillstånd förnyas. Villkoren på rening sätts av tillståndsmyndigheten och i en tillståndsansökan ska MKN och vattenförekomsternas status bedömas och villkor sätts utifrån det. Åtgärdsförslaget att komma ner till 0,1 mg/l fosfor, till vilka verk är det tänkt att ett sådant villkor ska ställas och vilken status ska en vattenförekomst ha för att ett sådant krav ska ställas? Angående kväverening har reningsverk norr om Norrtälje varit befriade från kvävevillkor. Har nya studier visat på annat behov nu? Hur ställer man sig till detta i åtgärdsprogrammet? Kommentarer om åtgärd och åtgärdsförslag: Miljögifter Utsläpp av miljögifter från reningsverken måste bedömas från verk till verk. Verken är olika belastade av miljögifter beroende på vilka verksamheter som är anslutna och vilken sorts samhälle som det är beläget i. Detta är något som tillsynsmyndigheten jobbar med. Dock måste en källfördelningsanalys göras som det står i åtgärdsförslagen. Vem som ska göra den och hur det ska gå till saknas. Att använda miljögifter som rubrik är att begränsa sig. Vi anser att en bredare rubrik som kemiska ämnen och produkter skulle inrymma mer. Miljögifter är ett stort område och flera viktiga miljögifter saknas det åtgärder för. Vi förvånas att inte ämnen som PFOS och andra aktuella ämnen inte nämns bland åtgärderna. Vi saknar mer fokus på grundvatten bland åtgärdsförslagen. Det finns förebyggande åtgärder som det arbetas med och som ytterligare kan förstärkas för att bibehålla vattenkvaliteten och därmed undvika att försämra våra vattens status som att jobba med grundvattenskydd och samhällsplanering för att skydda grundvatten och ytvatten. Detta saknas både i åtgärdsförslagen och i beskrivningen av miljöproblemet Miljögifter i yt- och grundvatten. Det saknas åtgärder och åtgärdsförslag riktade till samhällsplaneringsfunktionen som kan vara vägledande och styrande i samhällsplaneringen för att skydda vattenförekomster generellt och speciellt de som nyttjas för dricksvattenförsörjning idag och i framtiden. En specifik kommentar på 1:34 Gästriklands kustvatten, tabell 3, påverkan 2.4.1, Åtgärd Grundvattenrening in-situ-behandling, t ex Pump and treat : I stycket Grundvattenförekomsten Björke/Hille nedan tabellen påpekas att nytt grundvatten bildas kontinuerligt och viss nedbrytning sker naturligt samt

14 Sid 14 (14) att övervakning krävs för att följa utvecklingen. Därmed är det logiska att först övervaka den naturliga processen (nedbrytning och utspädning) för att senare kunna utvärdera om en aktiv grundvattenrening bör genomföras, dvs. om den naturliga processen är otillräcklig. Dessutom bör även en källspårning genomföras för att konstatera att inte mer förorening tillförs. I flera åtgärdsområden under Påverkan 2.3 står åtgärden Grundvattenåtgärd övrigt. Vad betyder det? Det behöver definieras tydligare. Minskad påverkan från Urban markanvändning är en otillräcklig förklaring. Kommentarer om åtgärd och åtgärdsförslag: Klorid i grundvatten Det vore önskvärt om åtgärdsrubriken Klorid i grundvatten byttes ut mot Påverkan från teknisk infrastruktur etc för att innefatta ett större område och bredda åtgärdsarbetet. Påverkan på grundvattnet från klorid i vägsalt (såväl för dammbindning som halkbekämpning) är enbart en liten del av riskerna och påverkan från väg- järnväg- och flygtrafik och dess infrastruktur. Byggande, dagvattenhantering, förebyggande samt insatsplanering vid olyckor kan då beskrivas på ett bättre sätt. Minskad användning av vägsalt bör t.ex. alltid sättas i relation till ökad olycksrisk med föroreningsrisk som följd. Utredning krävs för att den minskade användningen ska kunna göras optimalt t ex endast på begränsad vägsträcka, typ av saltning etc. Kommentarer om åtgärd och åtgärdsförslag: Otillräckligt dricksvattenskydd Vi önskar att detta område inte enbart behandlar arbete med vattenskyddsområde utan även samhällsplanering, miljödom för uttag mm. Det är bl.a. svårt att reglera befintlig verksamhet med giltiga tillstånd utifrån föreskrifterna för ett vattenskyddsområde även om ny kunskap framkommit, det är i första hand att reglera utökning/nya verksamheter för att bibehålla god kvalitet och kvantitet som är avsikten med ett vattenskyddsområde. Detta avsnitt och åtgärdstabeller måste utvecklas och uttryckas tydligare. Skriv ut vilka täkter som behöver översyn och vilka som behöver skyddsområde och vilka grundvattenförekomster som är aktuella. Bo Bäckström Planeringschef Kommunledningskontoret Ida Johansson Miljöstrateg Kommunledningskontoret