Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

Transkript

1 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Styrgruppen för miljö och samhälsbyggnad Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Tid: Fredag 12 juni 2015, kl Plats: GR, Göteborg Närvarande ledamöter Mikael Berglund (M), Ale, v. ordf. Jöran Fagerlund (V), Göteborg Hampus Magnusson (M), Göteborg ( 1-3) Mikael Johannisson, (M), Härryda Fredrik Hansson (C), Kungsbacka Maria Kjellberg (MP), Kungälv ( 3-8) Carlos Rebelo Da Silva (S), Lilla Edet Joel Olsson (SD), Mölndal Olof Lundberg (S), Stenungsund Benny Andersson (S), Tjörn ( 3-8) Göran Ohlsson (FP), Öckerö Frånvarande ledamöter Ulf Kamne (MP), Göteborg, ordf. Thorsten Larsson (M), Alingsås Olle Adolfsson (S), Lerum Niclas Ylander (S), Partille Sekreterare Joanna Friberg, GR Övriga Maria Sigroth, GR Per Kristersson, GR ( 1-5) Amie Ramstedt, GR ( 1-3) Gustav Höjer, GR ( 1-3) Karin Meyer, GR ( 6) Paragrafer 1 8 Just:

2 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Styrgruppen för miljö och samhälsbyggnad Val av justeringsperson Beslut Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses Jöran Fagerlund. 2 Godkännande av dagordning Beslut Utsänd dagordning godkänns. 3 Tema bostäder Per Kristersson informerade om tidigare arbeten med bostadsfrågan inom GR och hur denna är kopplad till övrig regionplanering. Diskussion om det behövs ett regionalt planeringsmål för befolkningsutvecklingen följde. Detta som stöd för utvecklande av ett regionalt planeringstal för bostadsbyggande. Konstaterades att fortsatt diskussion i frågan behövs. Amie Ramstedt presenterade GRs arbete med Urbana stationssamhällen, ett projekt inom Mistra Urban Futures. Flera delprojekt inom Urbana stationssamhällen pågår, läs om dem och rapporter från genomförda aktiviteter inom projektet på Mistra Urban Futures websida mistraurbanfutures.org/sv. Per berättade även att GR går in med ansökan om EU-projekt SMART- MR, om bland annat utbyggnad och förtätning i urbana stationssamhällen och regional mobilitetsplanering. Just:

3 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Styrgruppen för miljö och samhälsbyggnad Diskussion följde om samsyn gällande parkeringsfrågor, både mellan kommunerna i regionen och mellan kommunerna och Västtrafik. Detta är en fråga som med fördel kan lyftas i DKR-arbetet. Kansliet tar med sig frågan till nästa DKR-möte. Gustav Höjer informerade om GRs arbete kring mottagandet av nyanlända. En utgångspunkt är att behovet av boende för nyanlända inte kommer minska den närmaste tiden, även om flyktingmottagandet i Sverige skulle minska, då det redan idag finns väldigt många på anläggningsboenden som väntar på kommunanvisning. Arbetsmarknadsdepartementet har tagit fram ett förslag om gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända vilket kommer att skickas på remiss till kommunerna. Enligt förslaget skall kommunerna kunna anvisas att ta emot nyanlända för bosättning. Motivet är att öka och att bättre fördela mottagandet över kommunerna. Parametrar, när de berörda statliga myndigheterna ska bestämma läns- och kommuntal, är bl a storleken på kommunens befolkning, läget i arbetsmarknadsregionen samt vilket mottagande kommunen haft under den senaste femårsperioden. Vi är en del av en stark arbetsmarknadsregion och några av kommunerna i regionen har haft ett lågt mottagande de senaste åren, vilket sannolikt betyder att det krävs ett större mottagande de kommande åren om förslaget får bifall i riksdagen. Diskussion om samordning när det gäller boende för nyanlända följde. Om kommunerna ska ta emot fler nyanlända krävs ökat bostadsbyggande och ökad samordning mellan kommunerna vad gäller kringstrukturer. Ökat bostadsbyggande kräver även större samordning med länsstyrelsen. Kansliet tar fram ett förslag till skrivning gällande de behov styrgruppen ser av ökad samordning och samsyn för att underlätta etablering av bostäder. Skrivningen ska kunna användas som underlag för såväl remissvar i styrgruppen och som stöd för kommunerna. Beslut Informationen antecknas. Just:

4 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Styrgruppen för miljö och samhälsbyggnad Rapport från Länsstyrelsens samrådsmöte om integration och etablering av nyanlända Maria Sigroth informerade om Länsstyrelsens samrådsmöten och rapporterade från det senaste mötet om arbetet med integration och etablering av nyanlända. GRs förbundsstyrele har antagit en viljeinriktning gällande kommungemensamt främjande av etablering av nyanlända flyktingar. Utifrån denna viljeinriktning har GR lämnat underlag till länsstyrelsen om nio områden där vi ser att förändringar kan skapa stor skillnad. Ett viktigt område är bostadsfrågan, och en identifierad nyckelfråga är ändrade spelregler som möjliggör ökat samarbete mellan stat och kommun. Skrivelsen bifogas protokollet. Beslut Informationen antecknas. 5 Bostadsförsörjningsprogram , Härryda Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Härryda kommun daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Beslut Förslag till yttrande, daterat , godkänns. Förbundsstyrelsen rekommenderas godkänna förslag till yttrande, daterat Just:

5 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Styrgruppen för miljö och samhälsbyggnad Rapport från verksamheten Nulägesbeskrivning Sverigeförhandlingen, se vidare GR går in med ansökan om EU-projekt Artis kollektivtrafik flygplats-omland Göteborgsregionens åtgärdsprogram för kvävedioxid skall revideras, arbetet påbörjas i september Fortsättning av arbetet med regional kustzonsplanering, förstudiens rapport remitteras till kommunerna Två LONA-projekt om grönstruktur pågår i två av regionens gröna kilar Kartläggning av tysta områden i regionen är genomförd i samarbete med länsstyrelsen, läs rapporten på grkom.se. 7 Övriga frågor Benny Andersson önskade alla en trevlig sommar. Alla önskade Benny en trevlig sommar tillbaka. 8 Nästa sammanträde Nästa sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är torsdag 10 september kl 9 12 på Göteborgs stads vattenverk i Lackarebäck i Mölndal. Just:

6 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Styrgruppen för miljö och samhälsbyggnad Vid protokollet Joanna Friberg Justeras: Mikael Berglund Jöran Fagerlund Just:

7 Landshövding Lars Bäckström Göteborg Länsstyrelsen, Västra Götalands län Underlag för skrivelse till regeringen inför kommande budgetarbete gällande mottagande av nyanlända flyktingar På samrådsmötet den 5 maj uppmanades samrådsgruppen att komma med inspel inför den skrivelse du planerar att sända till regeringen inför kommande budgetarbete. Synpunkter och inspel önskas senast den 5 juni, och här kommer inspel från oss på Göteborgsregionens kommunalförbund. Den 24 oktober föregående år antog GRs förbundsstyrelse en viljeinriktning för det fortsatta kommungemensamma arbetet i Göteborgsregionen (bifogas). Viljeinriktningen har under våren även varit ute på remiss till medlemskommunernas kommunstyrelser. Elva av tretton medlemskommuner ställer sig bakom inriktningen som helhet. Kungsbacka kommun har valt att inte kommentera inriktningen då de i sitt arbete med flyktingsfrågan orienterar sig till kommunerna i sitt län. Kungälvs kommuns svar kommer i dagarna. Viljeinriktningen håller nu på att konkretiseras. Flera av de saker som tas upp och som är önskvärda för att påskynda nyanländas etablering oavsett ålder- skulle underlättas om spelreglerna mellan olika myndigheter samt mellan stat och kommun kunde förändras. Arbetet med mottagandet och etableringen av den nyanlände är idag mycket fragmenterat. Ingen har idag ansvaret för helheten. I Alingsås har man gjort en ministudie som visar att den nymottagna flyktingen i kommunen kan ha upp till 78 myndighetskontakter under den första tiden; kontakter i form av besök, återbesök, tredjebesök, hänvisningsbesök, telefon, mail etc. Detta stjäl tid från både handläggare och den nyanlände som skulle kunna användas betydligt mer fruktbart och konstruktivt. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett bra etableringsarbete är tillväxtbefrämjande samt bidrar till att klara

8 framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och utmaningar. Mottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på kommunerna. Mottagandet inom Göteborgsregionen är mycket ojämnt fördelat och dessutom svårplanerat. Omkring två tredjedelar av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga; många gånger till undermåliga bostadsförhållanden som inte främjar etableringen. Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg och där främst i tre stadsdelar. Trots att GRs kranskommuner ökat sitt mottagande under de senaste åren har de sammantaget ett lägre mottagande per invånare än många andra kommuner i Västra Götalands län. I den bilagda viljeinriktning som Göteborgsregionens styrelse antog i höstas anges bl.a. sju punkter där det är angeläget att staten omprövar och ändrar spelreglerna. I anslutning till dessa punkter vill vi från GR också göra följande inspel: 1. Ett större regionalt och lokalt mandat Länsstyrelsen i vårt län har bidragit till att arenor skapats på delregional nivå för dialog och samverkan mellan stat och kommun samt med hälso- och sjukvård. Sedan 2010 har de tretton medlemskommunerna i GR, Länsstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (Af) mötts med regelbundenhet. Hälso- och sjukvården anslöt lite senare. En erfarenhet som kan dras är att handlingsfriheten att agera utifrån lokala och regionala förhållanden är snäv, bland annat beroende på myndigheternas regelverk. Ett större regionalt och lokalt mandat borde ges till de statliga företrädarna så att de dels har en större handlingsfrihet, dels kan agera och parera snabbare samt dels kan bygga hållbara allianser med kommunen. Då kan de delregionala partnerskapen bli betydligt handlingskraftigare. 2. Kan regeringen stimulera privata och offentliga fastighetsägare att anstränga sig ytterligare så att fler bostäder blir tillgängliga? Bostaden hemmet har stor betydelse för etableringen, inte bara på arbetsmarknaden utan även i lokalsamhällen. Bostaden är viktig för samvaro, återhämtning och studier. Samtidigt har alla kommuner i Göteborgsregionen sedan flera år tillbaka signalerat att det finns en bostadsbrist, att marknaden domineras av bostadsrätter och egnahem samt att hyresrätter i tillräcklig omfattning saknas. Flera har idag inte råd att skaffa sig en bostad i nyproduktionen oavsett upplåtelseform. Det gäller såväl många flyktingar som låginkomsttagare och ungdomar. Det är ingen nyhet att bostadsbyggandet behöver öka kraftigt, men lika viktigt är att bostäderna blir ekonomiskt möjliga för en bredare grupp. Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2015 Bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen är en bland flera utredningar som analyserar situationen. På kort sikt står inget annat till buds än det befintliga bostads- och fastighetsbeståndet. Kan regeringen stimulera privata och offentliga fastighetsägare att anstränga sig ytterligare så att fler bostäder blir tillgängliga? Vi ser även gärna en översyn av regelverket för att kunna etablera tillfälliga bostäder.

9 3. Utvidgad kommunal roll i mottagandet mot statlig ersättning När etableringsreformen sjösattes i dec 2010, och Af tog över delar av ansvaret från kommunerna, reducerades också statens bidrag till kommunerna. Flera kommuner lade då också ned sin flyktingmottagning. Nu ser man att ingen har ett helhetsgrepp när det gäller flyktingens etablering i kommunen. Familjer ska introduceras, rådgivning, vägledning och socialt stöd behövs den första tiden och myndigheters olika insatser behöver koordineras. När nu lotsavtalen har sagts upp accentueras detta behov ytterligare. En möjlighet är att kommunerna får (får återta) en utvidgad roll i mottagandet av nyanlända, mot statlig ersättning. I en förlängning bör det övervägas om ansvaret för socialt stöd också ska regleras på ett tydligare sätt. 4. Ge Af möjlighet att köpa tjänster av kommunerna Ge Af möjlighet att köpa tjänster direkt av kommunerna, till exempel språkutbildningar, vägledande insatser, yrkesinriktade utbildningar samt arbetsprövning. 5. Yrkesutbildningar med språkstöd löftesrikt men inte utan hinder När det gäller yrkesutbildningar med språkstöd startade GR ett pilotprojekt på våren 2013 omfattande tre utbildningar: Omvårdnadsutbildning och industriutbildning med inriktning svets i Mölndal samt kockutbildning i Stenungsund. Ambitionen med pilotprojektet var att göra ett genombrott i utbildningen för nyanlända invandrare, och målsättningen var att verkligt förkorta tiden från anmälan till egenförsörjning. Projektet har utvärderats och deltagarna kvitterar det stora värdet med modersmålsstödet samt att det är en riktig yrkesutbildning som gäller på arbetsmarknaden. Söktrycket har varit stort, få avhopp trots långa resor för en del (regional intagning öppen för alla i GRområdet) och en kraftig majoritet har fått jobb (23 av 25 på omvårdnad, 13 av 15 på kock och många på industriutbildningen). Dessa löftesrika resultat har lett till att fler utbildningar har startat: Två ytterligare kockutbildningar samt utbildning för fordonsmekaniker i Stenungsund, ännu en omvårdnadsutbildning i Mölndal samt en utbildning till personlig assistent i Lerum. Planer finns på fler utbildningar inom flera branscher men ett problem är brist på modersmålsstöd. Sannolikt finns flera personer med någon form av pedagogisk utbildning som kommit till Sverige under de senaste åren som med en kompletterande utbildningsinsats skulle kunna arbeta som språkstödjare. Tre frågor här. 1. Vem ansvarar för att hitta dessa personer? 2. Vem kan ta ansvaret för och finansiera den kompletterande utbildningen? 3. Yrkesutbildningar tillhör det ordinarie utbildningssystemet vilket innebär att Af inte kan erbjuda dessa och inte heller svara för individens försörjning. Samma begränsning gäller om man här önskar ett snabbspår inom Afs etableringsuppdrag vilket hade varit värdefullt om den nyanlände, med bibehållen etableringsersättning, skulle kunde kunna påbörja utbildningen inom två år. Kan regeringen öppna dörren här för intresserade nyanlända, så att denna utbildningssatsning blir möjlig inom Afs etableringsuppdrag?

10 6. Höj kvaliteten och statusen på praktiken. Den yrkesnära praktiken är viktig av flera skäl. Både för språkets utveckling och för att lära sig yrkesmomenten. Många arbetsplatser har mycket att göra. Tid för en bra handledning saknas många gånger. Flera arbetsplatser tar därför inte emot praktikanter. Inspelet här är att hitta modeller för att utveckla arbetet med praktik så att antalet praktikplatser kan öka och lärandet utvecklas på arbetsplatsen. 7. Bättre matchning mot rekryteringsbehov Matchningen mot arbetsgivares rekryteringsbehov bör förbättras. Bygg en hållbar kedja där arbetsgivare och arbetsförmedling med den nyanlände skriver ett kontrakt som syftar till anställning. Handledning och lärandet i arbetet är här centrala moment. Kedjan ska innehålla delar som pröva på, praktik, utbildning som leder till en anställning. Validering kan här också vara ett moment. Berörda parter ska teckna en förbindelse där det framgår vem som ska svara för vad när det gäller såväl insatser som den enskildes försörjning. Detta syftar till att bygga rutiner över myndighets- och organisationsgränser istället för tidsbegränsade projekt. Här skulle kommunerna, som arbetsgivare, vara en part. Regeringen kan bidra till att se vilka eventuella regelhinder som finns i detta snabbspår och förändra dessa. 7. Validering av formell och reell kompetens. Validering Väst i Västra Götalandsregionen har här betydande erfarenheter av vad som behöver förändras för att validering ska kunna bli ett effektivt instrument. Af har tagit fram en progressiv valideringsmodell som vi vill lyfta fram och som bör prövas i större skala. 8. Pilotverksamhet för ökad kunskap om svensk arbetsmarknad GR bedriver sedan 2011 en regional samhällsorientering vilket innebär att alla nyanlända vuxna i Göteborgsområdet anmäls till och påbörjar orienteringen hos Integrationscentrum i Göteborg (cirka 1800 personer 2014). Detta är en verksamhet som utvärderats varje år och som fungerar bra. En av de saker som många deltagare tar upp är att man önskar mer kunskap om den svenska arbetsmarknaden och att i större omfattning få möta olika branschföreträdare. Vår bedömning är att det vore ett ypperligt tillfälle att kunna tillmötesgå denna efterfrågan inom ramen för samhällsorinteringen (SO) då det på plats också finns ett bra modersmålsstöd i form av samhällsinformatörerna. Detta är dock förknippat med en kostnad som inte ryms inom det statsbidrag som kommunerna erhåller för att anordna samhällsorientering. GR gör nu med Af en inventering av vad deltagarna önskar mer specifikt. Finns det möjlighet till en pilotverksamhet med - om så behövs ett extra ekonomiskt bidrag från staten? 9. Utökad avtalssamverkan mellan kommunerna och Af För att kunna erbjuda ett bra mottagande behöver kommunen ha goda förutsättningar att erbjuda bostad, förskola, skola, socialtjänst och annan service som den nyanlände har behov av samt en flexibel och individualiserad sfi- och vuxenutbildning. Det är inte alltid möjligt att i varje enskild kommun kunna erbjuda alla delar med lika

11 god kvalitet. Det bör prövas om kommuner kan utveckla och inrikta sig på olika delar av mottagandet och i samverkan med Af och närliggande kommuner utveckla särskilda etableringsprogram med till exempel en särskild yrkesinriktning som utgår från lokala och regionala behov på arbetsmarknaden. Staten bör medverka till att upphandlingslagstiftningen inte lägger hinder i vägen för en utökad avtalssamverkan mellan kommunerna och Af. Med vänlig hälsning Helena Söderbäck Förbundsdirektör Göteborgsregionens kommunalförbund Bilaga: Viljeinriktning GRs förbundsstyrelse

12 Göteborgsregionens kommunalförbund Styrelseärende 4 Dnr: Till Förbundsstyrelsen Förslag på inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Ärendet Styrgruppen för arbetsmarknad beslöt den 20 mars 2014 att GR tillsammans med kommunernas representanter i plattformen för nyanlända ska utarbeta ett förslag till inriktningsdokument för det regionala arbetet och återkomma till styrgruppen med förslaget. I GRs verksamhetsinriktning och budget för 2015, som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, anges: Ett ökat flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Styrgruppen ska verka för - Att den kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks. - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Situationen Sedan styrgruppen för arbetsmarknad gav uppdraget och GRs fullmäktige antog verksamhetsinriktningen för 2015 har flyktingsituationen förändrats dramatiskt. I mars 2014 prognostiserades att cirka flyktingar kommer att söka asyl i Sverige. Idag har prognosen höjts med och Migrationsverket förväntar att ca kommer under De stora grupperna asylsökande är syrier, eritreaner samt statslösa. Hur situationen i Irak kommer att utvecklas är svårbedömt. Förslaget En arbetsgrupp bestående av representanter från några av

13 Göteborgsregionens kommunalförbund medlemskommunerna, som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, har tagit fram ett förslag för fortsatt politisk behandling och ställningstagande. Förslaget, som bifogas, ger inledningsvis en kort beskrivning av situationen när det gäller mottagandet av flyktingar i Göteborgsregionen. Utifrån dessa utgångspunkter föreslås därefter en viljeinriktning för det fortsatta arbetet. För att klara ett ökat mottagande och motverka en fortsatt segregation är en utgångspunkt att medlemskommunerna gemensamt arbetar för en jämnare spridning av bosättning av flyktingar inom Göteborgsregionen. En nödvändig utgångspunkt för att mottagandet ska kunna förbättras är förändrade förutsättningar i samspelet med staten och andra aktörer på ett antal punkter. Plattformsarbetet syftar till att identifiera denna typ av hinder och att när det finns samsyn agera gemensamt i frågorna. I sammanhanget kan nämnas att såväl Riksrevisonen samt regeringens utsedda flyktingsamordnare också aktualiserat ett antal förbättringsförslag som kan effektivisera mottagandet och underlätta de nyanländas etablering. Styrgruppen för arbetsmarknad beslutade på sitt sammanträde den 19 september 2014 att godkänna förslaget inriktningsdokument, att sända förslaget till förbundsstyrelsen för föredragning och diskussion samt att skicka förslaget vidare för yttrande i GR-kommunerna. Förbundsstyrelsens presidium behandlade förslaget och beslöt att efter vissa revideringar översända förslaget till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att godkänna förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen, samt att sända förslag till utgångspunkter till medlemskommunerna för yttrande. Göteborg 29 september 2014 Helena Söderbäck /Cecilia Bokenstrand

14 Förslag till utgångspunkter för ett fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen Främja nyanländas etablering en förutsättning för hållbar tillväxt och social utveckling Göteborgsregionens medlemskommuner har via GR sedan årsskiftet 2010/11 etablerat en plattform för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. Ett samarbete har etablerats på flera områden, bland annat drivs en gemensam regional samhällsorientering som är öppen för alla nyanlända i Göteborgsregionen. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett annat exempel som prövas och utvecklas kommungemensamt. I GRs budget och verksamhetsinriktning för 2015 som antogs av GRs förbundsfullmäktige den 10 juni 2014, uttrycks att det ökade flyktingmottagande kommer att kräva en ökad mobilisering hos GRkommunerna för att hantera inflödet samt skapa möjligheter för en god etablering och integration. Vidare anges i verksamhetsinriktningen att styrgruppen för arbetsmarknad ska verka för: - Att kommungemensamma plattformen för nyanlända flyktingar stärks, - Att GR stödjer kommunerna samt ger möjlighet till samverkan och samutnyttjande vid ett ökat mottagande. Styrgruppen för arbetsmarknad har uppdragit åt GR att tillsammans med representanter från några av medlemskommunerna som också ingår i arbetet med den kommungemenensamma plattformen för nyanlända, utarbeta ett förslag till det fortsatta kommungemensamma arbetets inriktning. 1 Utgångspunkten är att alla medborgares resurser är till nytta för regionens utveckling, och att det är en gemensam angelägenhet att skapa bra villkor för allas möjligheter till självförsörjning. Flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande som kräver samarbete mellan stat och kommun. Ett bra etableringsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering. Asyl- och flyktingmottagandet innebär både möjligheter och utmaningar. Flyktingmottagandet ställer höga krav på alla samhällsaktörer och inte minst på kommunerna. 1 I arbetsgruppen har ingått: Magnus Billborg enhetschef försörjningsstöd Sektor Arbete, Trygghet, Omsorg Ale kommun, Pia Borg planeringsledare SLK Göteborgs Stad, Veronica Morales verksamhetschef Social Resursförvaltning Göteborgs stad, Tarja Thorén verksamhetschef Social- och Arbetsmarknadsförvaltningen Mölndals stad samt Ulrica Furby och Gustav Höjer GR.

15 Det råder stor brist på kommunplatser och många flyktingar bor lång tid på Migrationsverkets (MIV) anläggningar som på flera ställen är överbelagda. Riksrevisionens granskning visar att nära åttiofem procent av de nyanlända väljer att ordna eget boende eller flytta till anhöriga. Det innebär också att utflyttningen från Migrationsverkets anläggningsboenden till stora delar sker utan den planering som Arbetsförmedlingen ska ansvara för när det gäller att hitta plats för bosättning där det också finns arbete. Bakgrund Nationellt Antalet asylsökande har sedan hösten 2012 ökat markant. År 2013 ökade antalet asylsökande från (år 2012) till närmare personer. Drygt 36 % av de asylsökande var kvinnor. Knappt 50 % av de som sökt asyl fick uppehållstillstånd. Den i särklass största andelen asylsökande kom från Syrien. Cirka flydde därifrån för att söka asyl i Sverige och 85 % av de ärenden som prövats fick bifall. Migrationsverkets huvudscenario i den senaste prognosen för 2014 pekar på att ca personer kommer att söka asyl i Sverige under året. Det är en ökning med personer sedan prognosen i mars i år. Flyktingsituationen i vår omvärld riskerar att förvärras ytterligare bland annat beroende på utvecklingen i Irak och dess närområden. Anhöriginvandringen bedöms att öka då flera som flyr och söker skydd gör det utan sina familjer. De kommer att vilja återförenas med sina släktingar om och när uppehållstillstånd har beviljats. Detta kan komma att förskjutas fram i tiden då handläggningstiderna ökar. Regionalt och delregionalt Utmaningen för Göteborgsregionen kan illustreras enligt tabell nedan: Andel (och antal) mottagna i procent inom Göteborg, kranskommunerna och totalt. År Göteborg Kranskommunerna Totalt VG % (646) 30 % (271) 100 % (917) % (1 112) 26 % (390) 100 % (1 502) Källa: Migrationsverket % (2 187) 19 % (506) 100 % (2 693) (inkl Kungsbacka) Planeringstal, Länsstyrelsen 2014/ (exkl Kungsbacka) 2

16 Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat markant de senaste åren. En jämförelse med övriga delregioner i Västra Götaland för år 2013 visar dock att vår delregion (GR) har ett lägre mottagande per invånare än övriga delregioner. Under en följd av år har den största andelen nyanlända mottagits i Göteborg. Trots att kranskommunerna ökat sitt mottagande i antalet flyktingar så har deras andel minskat i förhållande till Göteborg från 30 % 2011 till 19 % En av förklaringarna är att de flyktingar som Göteborg tar emot är s.k. EBO (eget boende). Boendesituationen för många nyanlända i Göteborgs stad är extremt svår vilket försvårar etableringen i samhället. Vid en mätning som genomfördes i november 2013 var det minst 200 barnfamiljshushåll som bodde under osäkra boendeförhållanden 2. De allra flesta nyanlända flyktingar bosätter sig i de nordöstra stadsdelarna och i Västra Hisingen (Biskopsgården). Förslaget i den här skrivelsen gäller nyanlända vuxna flyktingarnas situation. Dock bör det påpekas att situationen för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar också är synnerligen ansträngd är prognosen för Sverige totalt barn/ungdomar vilket är en betydande ökning sedan föregående år. Sedan årsskiftet har i Mölndal haft 1100 ensamkommande barn och ungdomar som gått igenom transitsystemet. I fjol tog Mölndal emot cirka 600 barn varav drygt 10 % sedan fick permanent uppehållstillstånd i kommunen. Enligt ny lagstiftning ska kommunerna (anvisnings kommuner) ta emot ensamkommande enligt en framtagen kvot som bygger på invånarantalet. I år undantas Mölndal från denna kvot eftersom kommunen är ankomstkommun. Utgångspunkter för fortsatt kommungemensamt arbete Med anledning av ett fortsatt högt och enligt bedömningarna ökande flyktingmottagande de kommande åren behövs en fördjupad kommungemensam och regional samverkan för att undvika fortsatt och ökande segregation i Göteborgsregionen. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar med målet att regionen ska klara ett hållbart mottagande när det gäller etableringen av vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. För att nå målet krävs utöver ett vidgat samarbete på lokal och regional nivå även regelförändringar på nationell nivå. Gemensamt planera och rusta för ett hållbart mottagande Det är angeläget att gemensamt planera och rusta för ett bra mottagande som främjar etableringen på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Kvinnor och män ska erbjudas ett effektivt stöd så att integrationen och etableringen i det svenska samhället underlättas. Särskilda insatser ska riktas mot vuxna i arbetsför ålder så att de snabbt kan komma i arbete och försörja sig själva och sin familj. Samverkan kring introduktionsinsatser Den nyanlända ska kunna bo i en kommun och få introduktionsinsatser i en eller flera andra kommuner utifrån hens behov och kommunernas utbud. Överenskommelser om gemensamma insatser och resurser finns redan i dag. Dessa kan utvecklas ytterligare och nya områden för samarbete kan identifieras. Genom samverkan skapas möjligheter både till ett bredare underlag och ett mer diversifierat utbud vilket ökar möjligheten till individanpassade insatser. 2 Med osäkra boendeförhållanden betecknas allt som inte är ett eget kontrakt. Det kan vara inneboende, som är den helt dominerande boendeformen eller andrahandskontrakt (giltiga eller ogiltiga), jourboenden m.m. 3

17 Öka nyanländas möjlighet att välja bostadsort inom regionen Medlemskommunerna ska aktivt bidra till att öka individernas möjligheter att välja bostadsort inom regionen. På detta sätt medverkar alla kommuner till målet att nå en jämnare spridning av var människor bosätter sig i regionen. En jämnare fördelning möjliggör ett ökat mottagande. Genom ett enhetligt agerande och gemensamt ansvarstagande från kommunerna i Göteborgsregionen möjliggörs en hållbar etableringskedja. Denna viljeinriktning är grunden för kommunernas samarbete med statliga myndigheter och organisationer som Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt Västra Götalandsregionen (hälso- och sjukvården). Framtagandet av en regional bostadsanalys En förutsättning för att kommunerna i högre utsträckning ska kunna bidra till en geografisk spridning i Göteborgsregionen är att kommunerna har större möjlighet att planera för mottagandet både vad gäller mottagande enligt avtal från anläggning och bosättning genom EBO. En sammanställning och kartläggning av GR-kommunernas bostadsplanering som även inkluderar bostadsförsörjning för nyanlända behövs. En sådan analys ger underlag för att utveckla strategier i ett regionalt perspektiv och skapar förutsättningar för gemensamma förhållningssätt och en samlad dialog med statliga och regionala aktörer. Andra gemensamma initiativ är att bjuda in både allmännytta, privata fastighetsägare och den civila sektorn till dialog om bostadsförsörjning för nyanlända. Utgångspunkter för samarbetet med staten Flyktingmottagandet samt etableringsuppdraget är i grunden statens ansvar. Kommunerna har åtagit sig eller blivit ålagda av riksdag och regering att utföra vissa uppdrag för att stödja etableringen. För att mottagandet ska kunna ske på ett bra sätt fordras ett fungerande samspel mellan statliga, regionala och lokala aktörer. En viktig uppgift inom ramen för den fortsatta kommungemensamma plattformen är att identifiera och synliggöra förhållanden eller regelverk som hindrar eller försvårar samspelet med staten och andra aktörer och när det finns samsyn mellan kommunerna, agera gemensamt för att få till stånd en förändring. Riksrevisionen och regeringens flyktingsamordnare presenterade innan sommaren sina respektive rapporter kring hur mottagningskapaciteten kan ökas och effektiviseras. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har också pekat på ett antal områden som behöver förändras. Utifrån deras rekommendationer och medlemskommunernas egna erfarenheter är det angeläget att förändringar sker inom ett antal områden så att samarbetet kan utvecklas. Samordningen behöver tydliggöras Ett helhetsperspektiv i styrningen av asyl- och flyktingpolitiken är nödvändigt och det brister idag. Länsstyrelsens samordningsuppdrag när det gäller de statliga, berörda myndigheterna bör förtydligas. Matchningen mot den nationella arbetsmarknaden bör nyanseras 4

18 Arbetsförmedlingens har i uppdrag att planera boendet för dem som får uppehållstillstånd och det ska ske med hänsyn till den nationella arbetsmarknaden. Erfarenheterna från GR kommunerna visar att detta är ett för ensidigt förhållningssätt och att även andra aspekter bör vägas in. En närhets- och kontinuitetsprincip är också angelägen att tillämpa bland annat i de mindre orterna där anläggningsboenden finns etablerade. Där har de boende fått sin första kommunförankring och påbörjat sin etablering och integration. En nationell matchning bör i första hand tillämpas för personer som har en utbildnings- och yrkesbakgrund som är tillräckligt specifik för att en matchning ska bli aktuell. Ett samlat ansvar för bosättningen I dag delas ansvaret för bosättningen mellan Arbetsförmedlingens och Migrationsverket. Uppdelningen medför en rad otydligeter i förhållande till kommunerna. Migrationsverket bör förslagvis ha ett samlat ansvar för bosättningen. För att klara ett ökat inflöde av nyanlända krävs förbättrade planeringsförutsättningar. Detta skulle kunna underlättas om Migrationsverket ges möjligheter att bygga upp och driva anläggningsboenden i egen regi. Det bör också övervägas att ge den myndighet som får bosättningsansvaret utökade anvisningsmöjligheter i perioder av högt mottagande. Samråd mellan Migrationsverket och kommunerna inför etablering av anläggningsboenden Den tilltagande flyktingsströmmen innebär att nya anläggningsboenden måste öppnas. Detta sker i första hand genom upphandling. För att kommunerna ska kunna mobilisera resurser för sina åtaganden krävs framförhållning. En förutsättning för detta är att kommunerna involveras i ett samråd innan en etablering kommer till stånd men detta sker inte regelmässigt idag. Ur ett kommunalt perspektiv bör Migrationsverket ansvara för att samråd med kommunerna sker och även säkerställa att kommunikationen mellan upphandlade leverantörer och berörd kommun fullgörs till exempel att kommunikationsskyldigheten anges i upphandlingsunderlaget. Gör Arbetsförmedlingens resurser mer flexibla och öka möjligheterna till samarbete med kommunerna När flyktingströmmen ökar och fler nyanlända ska påbörja sina etableringsinsatser hos arbetsförmedlingen finns en stor risk att insatserna försenas på grund av att arbetsförmedlingens handläggare fått en kraftigt ökad arbetsbelastning. En konsekvens av detta är också att arbetsförmedlingens budgeterade medel för etableringsinsatser riskerar att inte förbrukas. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att använda kommunerna som aktör för etableringsinsatser samt att utföra lokala och regionala upphandlingar så att utbudet kan anpassas efter de förutsättningar som råder på kommunal och regional nivå. Fyll väntetiden på anläggningsboendena med innehåll Bostadssituationen är svår och kommer att vara så under en längre tid om flyktingsituationen inte förändras i vår omvärld. Anläggningsboendet kommer sannolikt att vara det bostadsalternativ många flyktingar kommer att ha under flera månader och kanske upp till ett år. Det är viktigt att denna första tid också används konstruktivt för att främja etableringen. Att vidga och utöka insatserna för personer på anläggningsboenden är därför väsentligt. Utöver SFI är det önskvärt om det också kan 5

19 ges andra insatser vid anläggningsboenden, såsom samhällsorientering, förberedande arbetsmarknadspolitiska etableringsinsatser och validering. Statens ersättning till kommunerna för mottagande av nyanlända Det är angeläget att GR-kommunerna utifrån ett kommunalt perspektiv gemensamt bevakar förändringar i statsbidragens konstruktion och verkar för att de kommunala utgifterna ges en statlig täckning. Dagens system innebär att kommunerna får ersättning genom ett grundbelopp, per mottagen nyanländ samt eventuellt en prestationsbaserad ersättning som baseras på det totala antalet mottagna i förhållande till befolkning och i jämförelse med andra kommuner. Den ersättning som är prestationsbaserad och som nyligen införts bör följas upp för att säkerställa att önskade effekter uppnås. När det gäller kommunernas utbetalning av försörjningsstöd i väntan på att den nyanlände får etableringsersättning ska kommunerna återsöka dessa kostnader, den så kallade glappetersättningen. I detta sammanhang måste det ske en förenkling av återsökningen. När kommunerna planerar sina insatser krävs vidare en ökad transparens och överblick kring vilka medel som kan rekvireras. Tiden för glappersättningen måste minimeras och rimligen ska inte den nyanlända behöva ha kontakt med mer än ett ersättningssystem. 6