Avenyn både tryggast och otryggast Vi påverkas av vad som sker på en plats, men också av hur den beskrivs
|
|
- Hanna Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avenyn både tryggast och otryggast Vi påverkas av vad som sker på en plats, men också av hur den beskrivs Hur trygg är Kungsportsavenyn? Svar: en av stadens tryggaste platser och en av de otryggaste. Den motsägelsen kom forskaren Gabriella Sandstig fram till när hon studerade hur massmedias brottsrapportering påverkar vår upplevelse av otrygghet i staden. Visst kan man tänka sig att massmedia spelar en rätt stor roll för människors upplevelser av hot mot tryggheten, säger forskaren Gabriella Sandstig. När Mellanrum nystartade efter sommaruppehållet var Gabriella Sandstig, filosofie doktor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet, en av föreläsarna. I faktaredovisningen utgick hon från sin avhandling Otrygghetens landskap en kartläggning av otryggheten i stadsrummet och en analys av bakomliggande orsaker, med fokus på mediernas roll, som blev klar ifjol. Dagen efter seminariet träffas vi för ett fortsatt samtal på temat. Tillsammans plockar vi bland annat upp tråden från Avenyn, och Gabriella Sandstig tar en extra titt på den genom forskarluppen. Hon konstaterar att det lilla delresultat i avhandlingen som ovanstående ingress syftar
2 på egentligen inte är så märkligt som det först kan förefalla. Det vill säga att Göteborgs paradgata kan upplevas både som extremt trygg och mycket otrygg. Vi påverkas av vad som sker på en plats, vad vi hör talas om av vänner och bekanta men också av hur den beskrivs i massmedia. Enbart erfarenheten av att ha tagit del av hot och risker genom medierna påverkar inte upplevelsen av otrygghet i staden. Men medierna kan spela en roll genom att förstärka annan erfarenhet när de håller oss påminda om hotfulla händelser. Förstärkt upplevelse Om man själv har utsatts för hot och risker kan den upplevelsen förstärkas genom att man också tar del av dem via massmedierna, fortsätter Gabriella Sandstig. Och det gäller också om man sett andra utsättas eller hört vänner och bekanta som har sådana erfarenheter. Mönstret för andra centrala platser i staden som medborgarna själva angett är likartat, förklarar hon. Däremot skiljer sig mönstret när göteborgarna angett till exempel förorten som en otrygg typ av plats, eftersom dessa platser inte nämns bland de tryggaste. Det är inte helt enkelt att förklara dessa skillnader, säger Gabriella Sandstig. Men vid mätningar av hur mycket göteborgarna besökt olika delar av staden är det, kanske som väntat, vanligare att ha besökt centrum är ytterområdena. Hon berättar också om en journaliststudie om i vilken utsträckning våld och brott skildras i de olika delarna av staden Där framgår att det är klart vanligast med skildringar av brott i centrum, medan det är ovanligare i Göteborgs förorter. En tänkbar förklaring är att förorten, till exempel Backa eller Bergsjön, både upplevs och beskrivs mot en annan klangbotten än stadens centrala delar, där även andra mer positiva händelser betonas. Trygg och otrygg samtidigt Upplevelsen av en både trygg och otrygg plats på en och samma gång, som sagt var. Men det är inte bara kriminalitet, våld och hot som kan leda till upplevelser av otrygghet, konstaterar Gabriella Sandstig. Sociala problem, samhällsutvecklingen i stort, den egna hälsan, globala problem, internationella konflikter Samtliga dessa faktorer påverkar också, och samtliga bevakas dessutom kontinuerligt i våra massmedier. I studien ställde hon vid tre tillfällen under 2000 talet en öppen fråga till de boende i Västra Götalandsregionen där de själva fick ange vilka hot som de upplevde som allvarligast mot den egna tryggheten. Under seminariet visade hon en bild som överskådligt illustrerade resultatet. Hälften anger olika former av brott, främst våldsbrott 50 procent som det allvarligaste hotet, men hälften avser annat. Därefter följer: * Sociala problem (cirka 20 procent). * Hälsa och miljö (drygt 15 procent).
3 * Samhällsutvecklingen (knappt 15 procent. * Internationella konflikter (ett par procent). Intressant nog visar Gabriella Sandstigs forskning också att vart och ett av ämnesområdena ges ett utrymme i media som i omfattning motsvaras av allmänhetens oro per område. Hälften av rapporteringen om hot mot trygghet handlar alltså om brott, 20 procent om sociala problem och så vidare. Extra tydlig blev denna överensstämmelse hösten Då, förklarade Gabriella Sandstig, ledde händelserna den 11 september till att kategorin internationella konflikter tog ett skutt upp på listan över bevakade ämnen i massmedia från ett par procent till cirka 10. Vad kommer först? På motsvarande sätt ökade procentsatsen för denna faktor ungefär lika mycket när människor svarade på frågor om hot mot tryggheten. När man får den typen av resultat i sin forskning så frågar man sig förstås vad som kommer först. Är det människors oro som speglas i medias bevakning? Eller är det medierna som påverkar människors upplevelser, frågar Gabriella Sandstig och konstaterar att det förmodligen handlar om en växelverkan. Men det finns indikationer, säger hon, på att det förekommit så kallade dagordningseffekter när det gäller organiserad brottslighet som ett allvarligt hot. Det var först vid mätningen 2007, strax efter att de lokala medierna kört en reportageserie om organiserad brottslighet som Original gangsters eller organiserad brottslighet började dyka upp i göteborgarnas svar. Något sådant fanns inte svaren 2001 och Hon tillägger: Till det journalistiska uppdraget hör ju att informera om sådant som det finns ett allmänintresse av. Så visst kan man tänka sig att massmedia spelar en rätt stor roll för människors upplevelser av hot mot tryggheten. Leder till begränsning I inbjudan till föreläsningen utlovades också en diskussion kring frågan om massmedia överdriver i sin rapportering av brott. Gabriella Sandstig slår i detta sammanhang fast att ens upplevelse av otrygghet står i relation till om man tycker att massmedia överdriver eller underdriver i denna bevakning. Människor som tycker att brottsrapporteringen är underdriven upplever i högre grad otrygghet i stadsrummet. Detta gäller också för dem som tror att medierna i hög grad påverkar upplevelser av hot och risker. Båda dessa faktorer medför också att man är mer begränsad i sitt rörelsemönster i staden än om man inte tror att medierna påverkar människors upplevelser om hot och risker. Gabriella Sandstig tangerade i sitt föredrag också det ämne som avhandlades av kvällens andra föreläsare, Sven Åke Lindgren, professor i sociologi. Lindgren slog bland annat fast
4 att risken för brott ökar i takt med ökad koncentration av serviceinrättningar, restauranger, nöjesutbud med mera. I vårt samtal kommer vi i detta sammanhang in på Göteborgs och många andra städers strävanden att förtäta. I ljuset av Lindgrens kommentar kan ju sådana målsättningar te sig tveksamma. Självklart tycker vi väl alla att det är bra och viktigt med brottsbekämpning. Men jag köper inte tesen att det finns ett självklart samband mellan minskad brottslighet och ökad upplevd otrygghet rakt av. Förutom avsaknaden av framför allt våldsbrott anger göteborgarna själva när de blir tillfrågade en god social och fysisk miljö som grund för vad som gör att en plats upplevs som trygg, berättar hon. Även resultaten av det trygghetsskapande arbeten som bedrivits av kommunerna talar för en sådan slutsats. Insatser ökar tryggheten De områden där de boendes trygghet har ökat sammanfaller inte med självklarhet med de områden där man ser en nedgång i brottsligheten, utan framför allt där kommunen genomfört trygghetsskapande insatser som att flytta hållplatser och så vidare. Det handlar alltså om sådant som människor möter i sitt vardagsliv och blir påminda om. En behaglig upplevelse på väg till och från jobbet, staden eller vart man nu är på väg, är något de blir påminda om dagligen. Detta kan jämföras med hur ofta de får reda på eller påminda om att brottsligheten i ett område gått ner. Andra faktorer än förekomsten av brott påverkar otrygghetskänslan i minst lika hög grad, fortsätter Gabriella Sandstig och utvecklar: När jag har kartlagt otryggheten i stadsrummet så har följande stått klart: ju mer social karaktär på rummen och sammanhangen desto större chans att känna sig trygg. Det vill säga om det finns andra människor där eller om man är där med människor som man känner. Eller att det finns människor som ansvarar för inrättningar, och andra som bryr sig. Mycket folk skapar trygghet Hon lyfter fram ett exempel för att utveckla tesen om social kontroll: Både stadsmiljön i sig och olika egenskaper hos individer spelar roll. I den förtätade staden är tryggheten anonym till sin karaktär. Vi är tryggast när vi vistas i staden med vänner eller bekanta, men överlag känner vi oss också tryggare om det är mycket folk i rörelse än om det är helt öde. När det väl finns andra människor där är det av betydelse hur vi ser på den andre. Är det någon vi kan möta med tolerans eller litar vi inte på dem vi möter i stadsrummet? Under Mellanrummet nämndes också åldersblandning som ett möjligt medel för att öka tryggheten i stadsrummet. Gabriella Sandstig känner sig lockad av tanken och hon slår
5 ett slag för kulturen när hon utvecklar det resonemanget. När det gäller vem som känner otrygghet i stadsrummet utifrån ålder så utmärker sig framför allt yngre och äldre. Men tanke på betydelsen av tolerans mot andra i staden låter åldersblandning som en tänkbar väg att gå. Jag tänker på en stadsdel som Majorna där jag upplever att det finns musikutbud som vänder sig till människor från olika generationer. Det finns forskning som förordar kulturens betydelse för hälsa och det är inte otänkbart att kultur i alla dess former också kan gynna trygghetsarbetet. Uppskattat av äldre och yngre Det som kännetecknat den moderna staden och dess karaktär har varit just dess funktionsuppdelning, men också tolerans mot olikheter, fortsätter Gabriella Sandstig. Vi vet också att unga befolkar det offentliga stadsrummet i högre utsträckning än äldre, på samma sätt som att det är vanligare att högutbildade och resursstarka vistas i centrum än att lågutbildade och resurssvaga gör det. Utifrån en sådan historia är det inte otänkbart med umgänge över generationsgränserna i våra stadsmiljöer, fortsätter hon. Och dessutom tror jag att en stad som byggs för alla barn, kvinnor och hemlösa och både äldre och yngre skulle uppskattas. När det gäller att verka för tryggare stadsmiljöer är min gissning faktiskt att det skulle kunna fungera bra. Tänk bara på hur ungdomar uppför sig när mamma eller pappa har 50 årsfest. Som regel sköter de dig utmärkt. Visst vill unga människor ha frihet, men det vill, precis som vuxna, också umgås på ett civiliserat sätt. Segregationen är en annan otrygghetsfaktor som vi också kommer in på. Och Gabriella Sandstig pekar i detta sammanhang på att det finns en inbyggd paradox i storstadslivet som bidrar till upplevelsen av otrygghet. Helst vill vi möta och umgås med människor som är lika oss själva. Men i städer fungerar det inte så. Där råder av nödvändighet en heterogenitet. Vi tvingas så att säga gnugga oss mot varandra och öva oss på tolerans. Det är en nyttig övning. Samtalet lider mot sitt slut, och vi återvänder i tanken till platsen där vi startade: Avenyn. Gabriella Sandstig konstaterar återigen att där finns ett rikt utbud av restauranger och andra inrättningar där det förvisso begås brott. Men samtidigt får vi inte glömma att dessa inrättningar tillsammans med folkbiblioteket, konstmuseet, konserthuset, Röhsska och så vidare också är platser dit allmänheten har tillträde och söker sig för att uppleva mer angenäma saker. Så även om fler offentliga miljöer bidrar till att utbudet för att begå brott ökar, kan det rimligtvis inte leda fram till slutsatsen att vi ska sluta satsa på miljöer dit stadens medborgare har tillträde. Snarare bör vi komma ihåg att brottslighet är en oönskad konsekvens, men vi måste lära oss hantera den, oavsett om vi är stadsplanerare, poliser eller helt vanliga individer. Text och Foto: Johan Bergsten
6
Segregation en fråga för hela staden
Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merhade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.
Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt
Läs merVälbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum
Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet
Läs merSpänningen stiger hamnar centret i Göteborg?
Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merMan kan lära sig att bli lycklig
Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merHaningeborna tycker om stadskärnan 2014
Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar
Läs merGemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
Läs merDialog och samarbete. Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Kortversion. Social resursförvaltning
Dialog och samarbete Ett samlat program för Göteborgs Stads trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete Kortversion socialutveckling.goteborg.se Dialog och samarbete I den här broschyren får du en
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merTalmanus till presentation om nätvardag 2015
Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte
Läs merNätverka med hjärtat. och gör bättre affärer. Helene Engström. Smakprov fra n boken Nätverka med hjärtat, utgiven pa www.egetforlag.
Nätverka med hjärtat och gör bättre affärer Helene Engström Innehåll Om nätverk...7 Nätverka med vem?...10 Nätverka lagom...12 Var hittar jag nätverk?... 15 Professionella affärsnätverk...16 Nätverka internationellt...22
Läs merBOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling
Läs mertext & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG
38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka
Läs merFår man säga vad man vill på nätet?
Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Läs merSvar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden
Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merFoto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg
Foto: Niklas Lydeen Samverkansöverenskommelse för ett tryggt och säkert Helsingborg 2018-2020 Foto: Anders Ebefeldt, Studio E Helsingborgs vision är att år 2035 vara en skapande, pulserande, global gemensam
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merMalmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering
Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning
Läs merINTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare
17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.
Läs merVardagen blir roligare i kollektivhus
Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att
Läs merDärför går jag aldrig själv om natten.
Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning
Läs merDen stora katastrofen
Den stora katastrofen H ej, det är jag här igen, Malin, jag som bor i Rukubacka med min lillasyster Fia, vår hund Rufs och mamma och pappa. Allting är bra här hos oss utom en sak. Det har hänt 4 5 en katastrof,
Läs merTina Yildirim Yrke: Entreprenör, har startat och drivit två företag, artistförmedling inom musik och InvivoPlay, sajt och app för ökat välbefinnande genom att koppla ihop användare med coacher Utbildning:
Läs merKurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren
qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merDEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE
DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det
Läs merMedborgarlöfte Essunga 2019
Vårt löfte till Dig Polisen och Essunga kommuns gemensamma medborgarlöfte för 2019 är att förebygga och förhindra bruk av droger i skolmiljö, i trafiken och på övriga offentliga platser samt att förebygga
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merDemolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation
Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David
Läs merVart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma
Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.
Läs merEnsamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.
Ensamhet En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den. Den upplevda ensamheten är störst bland unga och i våra större städer Händer det att du känner dig
Läs merOm barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Läs merPEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan
Läs merMental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merHANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merUndersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22
Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22 Åldersgrupper: Kommuner: 61 st 10-12 år 50 st 16 % 13-16 år 202 st 66 % 17-20 år 56 st 18 % Sammanfattning Mätningen visar tendenser av den uppfattning unga, stadigvarande
Läs merSå kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas
DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW
Läs merUtgångspunkter LSS och FNs konvention
Utgångspunkter LSS och FNs konvention Föräldrar har det huvudsakliga ansvaret för sina barns vård och fostran även då barnet har omfattande funktionsnedsättningar. Enligt Lag (1993:387) om stöd och service
Läs merKIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.
innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon
Läs merTryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006
Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merMellan det förflutna och framtiden
Mellan det förflutna och framtiden asylsökande barns hälsa, välbefinnande och välfärd Barn av vår tid Göteborg 17 mars 2011 Henry Ascher henry.ascher@nhv.se Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Rosengrenska
Läs merINSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Njut av resan och prestera på topp
INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Njut av resan och prestera på topp Föreläsningsanteckningar Aron Anderson Stockholm, Ingenjörshuset 15 oktober 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Njut av resan och
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merDin idé. Innehåll. stephen king
Din idé Jag vill försätta några personer (kanske ett par, kanske bara en ensam människa) i en brydsam situation och sedan se hur de ska klara sig ur det hela. stephen king Det allra viktigaste är förstås
Läs merBrott, straff och normer 2
Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero
Läs merProfessionellt har det gett nya kontakter och framförallt kunskaper i de ämnen som avhandlas.
Dags att nätverka Svensk Byggtjänst har tagit fram ett program med nätverksträffar med syfte att hjälpa unga (under 30 år) talanger till en bra start i yrkeslivet. Idén är att erbjuda den senaste kunskapen
Läs merJulia Nilsson Talmanus Demonstration Avgå 20150915 FINAL Version
Idag är vi samlade här i Stockholm för att visa vår regering i Sverige att vi inte tänker stå och se på när Sverige håller på att sjunka som ett skepp i ett djupt hav. Jag är djupt oroad över den utveckling
Läs merSammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013
Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.
Läs merFredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merTalarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag
Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.
Läs merKommunernas arbete mot våldsbejakande extremism
á 2 Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism - en kartläggning av problembild erfarenheter och arbetssätt Magnus Lindgren forskare & f.d. polis Patricia Wallinder Kriminolog & socionom 3 Innehållsförteckning
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merReflexioner kring självbedömning
Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas
Läs merSEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR
SEGREGATIONEN SKÄR GENOM ALLT MEN INTE VÅRA DRÖMMAR 2016-03-17 Av: Staden är Din Det handlar om att omfördela makten och om att skapa rättvisa städer där alla har tillgång till lika mycket. Segregationen
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merHur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Läs merRödluvan. Med bilder av Mati Lepp
Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merSpråkrevitalisering och ortografi
*!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;
Läs merInnehåll i kvällens information
Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merBrottsförebyggande program. för Ronneby kommun
Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun Samverkansöverenskommelse Lokalpolisområde Alingsås och Vårgårda kommun träffar följande överenskommelse avseende samverkan
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merTrygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005
Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merFigur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006
Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna
Läs merFörsta regeln för en god stil är att man har något att säga.
Första regeln för en god stil är att man har något att säga. Arthur Schopenhauer Journalistik är konsten att välja. Man måste inte berätta allt man vet. NYHETSVÄRDERING För 4.000 år sedan Tid I morse Hos
Läs merLättläst beskrivning av handlingen
Lättläst beskrivning av handlingen VIKTIGA PERSONER I FÖRESTÄLLNINGEN Greve Almaviva en adelsman, han bestämmer på godset Grevinnan Rosina Almaviva en adelsdam, gift med greven Susanna grevinnans kammarjungfru,
Läs merInflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012
FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar
Läs merDet fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Läs merENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.
ENKÖPINGS KOMMUN 2016 Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN Enköping 1 Enköping 2 Innehåll Demokratibarometern... 4 Så här genomförs Demokratibarometern...
Läs merEffektivare offentlig upphandling
2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet
Läs merEn föräldramanual om läxläsning
En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merNu gör jag något nytt
Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område
Läs merTryggt eller otryggt i rättsväsendet
Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merSammanfattning 2014:8
Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En
Läs merUngdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige
Läs mer