KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1 (6) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tisdag 5 september 2017 Tid Plats Smedjan, landstingets kansli Tidplan Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och L i Tången Formella punkter och informationsärenden Lunch Fortsättning från och med ärende ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Lennart Hellström (M) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras den 18 september Informationsärenden till landstingsstyrelsen 3. Redovisning av sommarens verksamhet 2017 Föredragning av Krister Björkegren, kl Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning av Magnus Persson, kl Redovisning av köfri vård Föredragning av Lars Mattsson, Florence Eddyson-Hägg, Johan Rosenqvist och Anna Strömblad, kl Information om landstingets ekonomi Föredragning av Ingeborg Eriksson Gunnarsson, kl Information om Regionala cancercentrums Sydöst verksamhet Föredragning av RCC Sydösts verksamhetschef, Srinivas Uppugunduri, kl

2 2 Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 8. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. 9. Utredningsuppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, delredovisning Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delredovisningen av utredningsuppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande. 10. Utredningsuppdrag 17/01 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet inom primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/01 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team. Landstingsstyrelsen antar handlingsplan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team, daterad den 16 augusti Landstingsstyrelsens arbetsutskott kommer att följa upp handlingsplanen årligen, med start hösten Utredningsuppdrag 17/02 - En plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/02 En plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt. 2. Landstingsstyrelsen antar Plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt, att gälla från och med den 1 oktober 2017 och tills vidare. Uppföljning av planen ska årligen ske i landstingsstyrelsens arbetsutskott.

3 3 12. Utredningsuppdrag 17/03 En plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/03 En plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården. 2. Landstingsstyrelsen antar Plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården, att gälla från och med den 1 oktober 2017 tillsvidare. 3. Uppföljning ska ske till landstingsstyrelsen 5 december Utredningsuppdrag 17/04 En handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus, delredovisning Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner delredovisning över utredningsuppdrag 17/04 - En handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus. 2. Slutredovisning ska ske till landstingsstyrelsen under hösten Utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende. 2. Återredovisning av planerat pilotprojekt ska ske till landstingsstyrelsen den 19 september Utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet. 2. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom planering avseende om- och tillbyggnad av nuvarande lokal för ambulansstationen i Torsås och uppdrar åt landstingsservice att förhandla och teckna avtal med Torsås Fastighets AB. Ekonomiska konsekvenser får arbetas in i kommande plan- och budget. a. Hyra uppskattas till kr/år vilket är en höjning från dagens kr/år b. Avtalslängd 12 år 3. Vidare föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag att - under planperioden fortsätta processen och arbeta tillsammans med respektive hyresvärd för att ta fram förslag avseende de externa ambulansstationerna i Hultsfred, Emmaboda, Nybro, Borgholm och Högsby för att tillskapa ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler samt att

4 4 - fortsätta processen och genomföra en förstudie för alternativ till befintlig ambulansstation i Virserum. 16. Rekommendation till landsting och regioner om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Diarienummer /7 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner och ställer sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation till landstingen och regionerna om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. 17. Ändring av riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, del 4 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta gjorda ändringar i Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, del 4 ortopedtekniska hjälpmedel och tjänster. Ändringarna ska gälla från och med den 1 oktober Yttrande över promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen tillstyrker förslagen i departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20). Yttrandet överlämnas till Finansdepartementet. 19. Yttrande över remiss Förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården redovisning av ett regeringsuppdrag Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Yttrandet överlämnas till utbildningsdepartementet. 20. Yttrande över betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 21. Delegationsärenden Protokoll från landstingsstyrelsens presidiums sammanträden den 13 april, 23 maj, 13 juni, 20 juni, 7 juli 2017 samt den 23 augusti 2017.

5 5 22. Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Inkomna protokoll Forsknings- och utvecklingsdelegationen den 14 juni Landstingets revisorer den 2 juni Personaldelegationen den 10 maj Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen den 2 juni Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser (se bifogad förteckning). Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 23. Motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp de sköldkörtelsjuka Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp - de sköldkörtelsjuka med hänvisning till landstingets pågående arbete med nationellt kliniskt kunskapsstöd inkluderat framtagande av lokala tillägg kring exempelvis vårdnivå. 24. Motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare med hänvisning till vad utvecklings- och folkhälsoenheten redovisar. 25. Motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar i enlighet med redovisat yttrande. 26. Motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering med att arbete pågår med att fortsatt utveckla strukturen och metoderna kring cancerrehabilitering med målet att cancerrehabiliteringen blir en standardiserad del i hela cancerprocessen. 27. Motion 7/2017 Doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård med redovisat yttrande från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 28. Motion 10/2017 Inför närvårdsplatser Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 10/2017 Inför närvårdsplatser.

6 6 29. Motion 11/2017 Om vad våra skattepengar går till Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 11/2017 om att landstinget i Kalmar län ska ansluta sig till Skattekollen. 30. Reviderad klimatstrategi Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige antar den reviderade klimatstrategin som beskriver långsiktiga mål och prioriterade områden för utsläppsreduktion av växthusgaser, daterad den 10 augusti 2017 att gälla från och den 15 oktober 2017 och tills vidare. 31. Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige antar Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, daterad den 12 maj 2017, att gälla under Beslutet gäller under förutsättning att kommunerna i Kalmar län fattar likalydande beslut 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att arbeta in konsekvenserna i kommande landstingsplan och förfrågningsunderlag för Hälsoval Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län ansvarar för att ta fram och besluta om praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen. 32. Reviderad förbundsordning för kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner den nya förbundsordningen gällande Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Beslutet gäller under förutsättning att övriga landsting/regioner fattar likalydande beslut. 33. Anmälningsärenden till landstingsfullmäktige - Motion 14/2017 Införande av en psykiatriambulans, diarienummer Motion 15/2017 angående karriärvägar, diarienummer Motion 16/2017 angående företagshälsovård för sjukvårdspersonal, diarienummer Motion 17/2017 Varför åsidosätta glutenintoleranta, diarienummer Medborgarförslag 9/2017 om färdtjänstresor i annan kommun, RIAK, diarienummer Medborgarförslag 10/2017 angående rabatterad slutenvårdsavgift, diarienummer Anders Henriksson (S) ordförande

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 14 augusti 2017) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren samt Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 16/02 Flyttad från landstingsstyrelsen den 5 september 2017 till den 31 oktober Uppdrag 16/05 Slutrapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober Uppdrag 17/04 Delrapport på landstingsstyrelsen den 5 september Slutrapport på landstingsstyrelsen den 19 september Uppdrag 17/05 Uppdrag 17/16 Uppdrag 17/17 Flyttad från landstingsstyrelsen den 5 september 2017 till den 31 oktober Flyttad från landstingsstyrelsen den 5 september 2017 till den 31 oktober Arbetas in i kommande landstingsplan. Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 14 augusti Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

8 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner Diarienummer Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/02 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar ska tas fram, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Landstingsservice Jörgen Ohlsson Rapporters på funktionshinderrådet den 12 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /05 Införande av digital hälsocentral, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Slutrapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /09 Ett nytt regelverk för sjukresor tas fram under planperioden, diarienummer God hälsa hos invånarna Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Hanteras i samband med budget och plan /17 Erfarenheter från projektet Kultur och hälsa ska implementeras, diarienummer God hälsa hos invånarna Bildnings- och kulturförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på folkhälsoutskottet den 20 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstingsservice Centrala verksamheter HR-enheten Peter Rydasp, Delrapport på landstingsstyrelsen 31 Jörgen Ohlsson oktober Slutrapport på landstingsstyrelsen den 5 september /01 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet inom primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september /02 En plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Reviderad inför landstingsstyrelsen den 5 september 2017

9 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 17/03 En plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården, diarienummer /04 En handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Kommunikationsenheten Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Strömblad Johan Rosenqvist Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Delrapport på landstingsstyrelsen den 5 september Slutrapport på landstingsstyrelsen den 19 september /05 En struktur för kunskapsstyrning för att skapa ett sammanhållet system från kunskapsstöd till uppföljning och där kedjan är tydlig från nationellt och regionalt till lokalt arbete, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende, diarienummer God hälsa hos invånarna Psykiatriförvaltningen Florence Eddyson-Hägg Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september /07 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /08 Utreda möjligheten till förstärkt samarbete med kulturorganisationerna inom integrationsområdet, diarienummer God hälsa hos invånarna Bildnings- och kulturförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 februari /10 Ta fram en strategi för att dra största fördel av EU:s fonder till att stärka vården och det förebyggande arbetet, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 7 februari /11 I projektform undersöka om Alaska-konceptet för teambaserad primärvård går att anpassa till svenska förhållanden, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Beställarenheten Sofia Hartz Rapporteras på landstingsstyrelsen mars /13 Uppföljning av erbjudande om heltid, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Centrala verksamheter HR-enheten Peter Rydasp Rapporteras på personaldelegationen den 20 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 6 december /16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet, diarienummer God ekonomisk hushållning Landstingsservice Jörgen Ohlsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober Reviderad inför landstingsstyrelsen den 5 september 2017

10 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 17/17 Bidrag till länets pensionärs- och funktionshinderorganisationer ska ses över, diarienummer God ekonomisk hushållning Centrala verksamheter Ekonomienheten Ingeborg Eriksson Gunnarsson Arbetas in i kommande landstingsplan. Reviderad inför landstingsstyrelsen den 5 september 2017

11 Landstinget i Kalmar län HR-enheten vid landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Reviderad Diarienr Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, delredovisning Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delredovisningen av utredningsuppdrag 16/27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande. Bakgrund I landstingsplanen fick landstingsdirektören i uppdrag att utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande. Landstingsdirektörens stab, HR-enheten och landstingsservice lämnade en delrapport över uppdraget i september Delredovisning För att nå visionen om Hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv behövs delaktiga och engagerade medarbetare med rätt kompetens. Ett led i arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla rätt medarbetare är att utveckla bättre samverkan med kommuner och näringsliv. Landstinget i Kalmar län har därför deltagit tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län, i det nationella samverkansprojektet Talent Attraction Management (TAM). TAM är ett samverkansprojekt för svenska regioner och kommuner som vill åstadkomma en organiserad talangattraktion. Med talang avses en potentiell medarbetare med kompetens och egenskaper som vi behöver och som skapar ett mervärde för vår organisation. En organiserad talangattration innebär ett samlat arbete med att attrahera, ta emot och integrera inflyttare. Tendensor AB har samordnat samverkansprojektet under hösten 2016 och vintern Målet med projektet var att identifiera nya verktyg för att rekrytera medarbetare till Kalmar län. Som arbetsgivare och offentlig aktör i länet har vi ett gemensamt ansvar och intresse att hitta, ta emot och integrera nya medarbetare i länet. Landstinget och regionförbundet har därför anordnat tre workshops där länets kommuner, Linnéuniversitetet samt flera arbetsgivare från privata näringslivet och myndigheter i länet deltagit för att skapa gemensamma arbetssätt för framtiden. Med utgångspunkt i vad som Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

12 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienr Sida 2 (2) framkommit vid workshoparna planerar landstinget och regionförbundet ett antal aktiviteter under Inom ramen för regeringsuppdraget att bygga en plattform för kompetensförsörjningsfrågor kommer regionförbundet att erbjuda olika kompetenshöjande insatser. Bland annat kommer länets alla kommuner erbjudas forum för lärande. Ett sådant forum kan vara en konferens där beslutsfattare inom kommunerna, arbetsgivare och andra aktörer får ta del av goda exempel och se ytterligare möjligheter till utveckling av länets förmåga att locka nya medarbetare. Att hitta bostad som inflyttare till länet kan ibland medföra svårigheter. Kalmar kommun erbjuder bostadsgaranti för nyinflyttade, så kallad Arbetsgivarbonus bostad. Medarbetare på landstingets HR-funktioner har dialog med kommunernas inflyttarlotsar (eller personer med motsvarande uppdrag) för att på så sätt underlätta för en blivande medarbetare. Att överta bostadsuppdraget alternativt agera hyresvärd för våra medarbetare ingår inte i landstingets uppdrag idag och skulle medföra utökad administration som det idag inte finns utrymme för vilket skulle leda till kännbart ökade omkostnader. Ett led i regionförbundets kommande kompetensutvecklingsinsatser för kommunerna kan däremot bli att erbjuda hjälp med utveckling av befintliga strukturer av inflyttarstöd av olika slag där bostadsfrågan är en viktig del. I både Västervik och Oskarshamn finns rekryteringsnätverk mellan privata och offentliga rekryterare. Landstinget initierar under 2017 ett rekryteringsnätverk i södra länet där såväl privata som kommunala rekryterare bjuds in. Landstinget planerar även att bjuda in till en länsövergripande träff för de tre rekryteringsnätverken i länet i slutet av Målsättningen är att skapa lärande mellan nätverken och planera gemensamma insatser för kommande år. Inom ramen för kompetensplattformsarbetet finns även möjligheter att erbjuda kompetensutvecklingsinsatser till rekryteringsnätverken, med hjälp av regionförbundet. Att skapa ett strategiskt nätverk är en del av det regionala uppdraget regionförbundet har. Det innebär att på en övergripande nivå lyfta gemensamma länsövergripande frågor. Ett exempel kan vara det gemensamma budskapet om vad vårt län kan erbjuda inflyttare såväl yrkesmässigt som privat. Här finns en tydlig koppling till den regionala utvecklingsstrategin (RUS) varför arbetet behöver utgå ifrån behov som framkommer där. Vad gäller profileringsfrågan av länet pågår det ett arbete med etableringsgruppen för E-hälsomyndigheten. Där tas underlag fram för exempelvis film och bilder som också ska spridas till övriga intressenter i länet. Landstinget och regionförbundet kommer att ha fortlöpande avstämningar under året för att hålla ihop det fortsatta arbetet med att locka nya invånare till Kalmar län. Katarina Nilsson HR-strateg Peter Rydasp HR-direktör Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice

13 Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/01 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet inom primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/01 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team. Landstingsstyrelsen antar handlingsplan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team, daterad den 16 augusti Landstingsstyrelsens arbetsutskott kommer att följa upp handlingsplanen årligen, med start hösten Bakgrund I landstingsplanen (utredningsuppdrag 17/01) fick landstingsdirektören ett uppdrag att ta fram en plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård. Kalmar län har den näst äldsta befolkningen i Sverige förutom Gotland. Enligt Statistiska centralbyråns prognos kommer antalet 80 år och äldre i Sverige fördubblas till Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är basen för en trygg och säker vård för sköra äldre genom vård i hemmet. Att ändra hälso-och sjukvården från ett sjukhustungt system till en modern nära vård är ett långsiktigt arbete. Vården av äldre närmare hemmet i primärvården kan med fördel vara den del av hälso-och sjukvården som går före i denna utveckling. Arbetet kring lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har goda förutsättningar att utgöra grund för utveckling av vården av äldre med komplexa behov i Kalmar län. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon Bankgiro

14 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Handlingsplanen omfattar totalt elva uppföljningsbara aktiviteter som syftar till att förbättra omhändertagandet av de äldre i Kalmar län. Ann-Katrin Wilhelmsson Äldresamordnare Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team.

15 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Datum: Planeringsenheten Ann-Katrin Wilhelmsson Version: 2 Äldresamordnare Dnr:

16

17 Sammanfattning Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är basen för en trygg och säker vård för sköra äldre genom vård i hemmet. Att ändra hälso-och sjukvården från ett sjukhustungt system till en modern nära vård måste ske i många små steg och under längre tid. Vården av äldre närmare hemmet i primärvården kan med fördel vara den del av hälso-och sjukvården som går före i denna utveckling. Stödet från primärvården i hemsjukvården behöver utvecklas. Närstående situation är viktig vid vård av äldre i hemmet. De behöver tillsammans med den äldre vara delaktiga i planeringen av vården. En handlingsplan har tagits fram som omfattar elva uppföljningsbara aktiviteter som syftar till att förbättra omhändertagandet av äldre i Kalmar län. Arbetet kring lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har goda förutsättningar att utgöra grund för utveckling av vården av äldre med komplexa behov i Kalmar län. På varje hälsovalsenhet behövs det en koordinatorsfunktion. Fast vårdkontakt och samordnad individuell plan ska erbjudas alla äldre med behov av samordning. Införande av geriatriker på akutvårdsavdelningen på länssjukhuset i Kalmar har varit lyckat och implementeras i ordinarie verksamhet. Ett geriatriskt rådgivningsteam på akutvårdsavdelningen i Kalmar med uppdrag för hela länet kan ge stöd till primärvården, kommunens hälso- och sjukvård samt övriga kliniker. Äldre med svåra och kroniska sjukdomar som ofta vårdas inom slutenvården har behov av anpassade öppenvårdsmottagningar och rådgivning. Detta bör planeras utifrån de lokala förutsättningarna vid sjukhusen och i psykiatrin. Kompetensutveckling för användande av digital teknik vid konsultationer, samordnad vård- och omsorgsplaneringar samt egenvård behöver fortsätta. Fortsatt implementering i primärvården av hälsosamtal för äldre för att tidigt kunna ge stöd och hjälp med samordning bör ske. Metoder för riskbedömningar såsom geriatrisk riskprofil och data från Cosmic datajournal behöver utvecklas. Utvecklingsprojekt såsom trygghetsteam i Mönsterås, hemsjukhuset och omvänd vårdplanering i Borgholm, samverkan med ambulansen, geriatriskt rådgivningsstöd till primärvård och kommun ska utvärderas och vid goda resultat implementeras. Vid bredare implementering ska hänsyn till lokala förutsättningar tas. Utbildning till medarbetare i landstinget bör erbjudas i äldres hälsa och sjukdomar. Handledning och möjlighet till reflektion är viktigt samt möjlighet att kombinera forskning och kliniskt arbete. Psykisk hälsa hos äldre behöver uppmärksammas mer. Antalet personer med demenssjukdom kommer att öka i och med att fler bli äldre. Rådgivning när det gäller psykogeriatriska patienter behöver förstärkas. Dialog bör påbörjas med kommunerna om anslutning till Cosmic journal för kommunens hälso- och sjukvård samt gemensam kompetensutveckling.

18 Innehåll Sammanfattning Inledning/bakgrund Äldre i Kalmar län Äldres hälsa Bättre liv för mest sköra äldre Onödig slutenvård av sköra äldre Från insats till personcentrerad vård Fast vårdkontakt och samordnad individuell plan Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård9 1.8 Effektiv vård God och nära vård Arbetssätt i andra landsting/regioner Uppdrag Metod Nuläge Strategi och handlingsplan för mest sköra äldre i Kalmar Nationell patientenkät Äldre Kalmar län Förebyggande och proaktivt arbetssätt Samverkan med länets kommuner Vårdkonsumtion slutenvård samt läkemedel Hälsovalsuppdrag Statistik primärvården Fast vårdkontakt och Samordnad individuell plan Digitala kanaler Primärvårdsläkare Samverkan ambulans, akuten, primärvård och kommun Trygghetsteam Mönsterås Borgholm Geriatriker på akutvårdsavdelning och stöd i hemmet Analys och tolkning Handlingsplan :1 Långsiktig inriktning :2 Handlingsplan Referenser

19 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 1 Inledning/bakgrund 1.1 Äldre i Kalmar län Kalmar län har den näst äldsta befolkningen i Sverige förutom Gotland. Antalet personer 65 år och äldre ökar med drygt personer årligen. Enligt Statistiska centralbyråns prognos kommer antalet 80 år och äldre att fördubblas till I Kalmar län har vi under de senaste tio åren inte sett någon större ökning av åldersgruppen 80 år och äldre. Detta kommer dock att ändras när dagens 65-åringar närmar sig 80 års ålder. Det skiljer dock mycket mellan kommunerna där Borgholm har drygt 33 % 65 år och äldre i jämförelse med Kalmar kommun med 19 %. I Stockholm är motsvarande siffra ca 15 %. Bild Prognos Sverige, SCB.se 1.2 Äldres hälsa Flertalet äldre har en god hälsa och lever ett självständigt och aktiv liv. De klarar sig utan stöd från vård- och omsorgsverksamheter. Med stigande ålder ökar dock risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar. En femtedel av alla äldre lider av psykisk ohälsa. Ett proaktivt arbetssätt med fokus på friskfaktorer kan bidra till att förskjuta risken att insjukna framåt i tiden. Exempel på detta är förebyggande åtgärder som brett riktar sig till äldre såsom Sund Smart Senior (ett samverkansprojekt mellan landstinget, länets kommuner och Smålandsidrotten) och träffpunkter i kommunerna. De mest sköra äldre kännetecknas av begynnande skörhet i form av allmän svaghet, trötthet, nedsatt uthållighet, viktminskning/aptitlöshet, låg fysisk aktivitet, dålig balans och nedsatt kognition. Ofta sätts gränsen till tre indikatorer för att identifieras som skör. Man beräknar att ca 25 % av personer 65 år och äldre tillhör gruppen mest sköra äldre. Detta motsvarar cirka personer i Kalmar län. 5

20 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 1.3 Bättre liv för mest sköra äldre Under 2011 till 2014 genomfördes den statliga satsningen Bättre liv för mest sjuka äldre där man fokuserade på preventivt arbete, vård i livets slutskede, vård vid demenssjukdomar, läkemedelsbehandling och sammanhållen vård och omsorg. Samtidigt bildades Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande områden hälso- och sjukvård mellan landstinget och länets tolv kommuner. Flera samordnande grupper bildades under länsgemensam ledning däribland den samordnande äldregruppen. I den gruppen har arbete med att förändra arbets- och förhållningsätt, utveckla metoder samt kompetensutveckling av landstinget och kommunens personal när det gäller äldre skett. På senare år har arbetet börja ge resultat med bland annat minskande antal vårdtillfällen och oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. Detta är dock ett långsiktigt arbete där förändringar behöver ske samtidigt både inom primärvård, öppen och sluten specialiserad vård och i länets kommuner. Bild kvalitetsportal.se 1.4 Onödig slutenvård av sköra äldre En kunskapsöversikt sammanställdes av Västra Götalandsregionen Forskning visar att många sköra äldre vårdas i onödan inom slutenvården. Äldre som vårdas längre tider på sjukhus riskerar att snabbt tappa både i psykisk som fysisk funktionsförmåga och kan också drabbas av vårdrelaterade infektioner, trycksår och förvirringstillstånd. Faktorerna bakom onödig slutenvård kan grupperas på tre nivåer: individorganisations- och samhällsnivå. Bild FoU VGR 6

21 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team På individnivå är det multisjuklighet, undernäring, förvirringstillstånd, depression och bristande följsamhet till behandling som leder till onödig slutenvård. Multisjukligheten är en av de största riskfaktorerna. Antal slutenvårdstillfällen förutsäger risken för återinskrivning på sjukhus bättre än sjukdomsbördan. Undernäring ökar risken för läkemedelsbiverkningar, trycksår, infektioner och andra vårdrelaterade skador. Även förvirringstillstånd är en stor riskfaktor för slutenvård, återinskrivningar och långa vårdtider. Omfattande vårdbehov efter utskrivning och depression har ett starkt samband.. Studier har visat att många som vårdas på sjukhus och som söker akutmottagningen har en kognitiv svikt. Kunskapsöversikten från Västra Götalandsregionen lyfter också fram faktorer ur ett organisationsperspektiv som kan minska onödig slutenvård bland äldre. Det är vårdplaneringar, kontaktsjuksköterskor, individ-/personcentrerad vård, uppföljning i hemmet och geriatrisk rehabilitering. En effektiv vårdplaneringsprocess underlättar och ger ökad trygghet för patienter och anhöriga samt ger vårdpersonalen en bättre överblick av arbetet. Det finns ett tydligt samband mellan onödig slutenvård och brister i vårdens övergångar. Samordnings- eller kontaktsjuksköterskor upplevs positivt och insatser både före, under och efter en sjukhusvistelse underlättar vårdens övergångar. Insatser utifrån systematiska bedömningar av funktionsnedsättning kan minska risken för onödig slutenvård. Geriatrisk rehabilitering, vård på geriatriska avdelningar och stöd av multiprofessionella geriatriska team i hemmet kan minska risken för återinskrivningar, behov av särskilt boende, fallskador, vårdrelaterade skador, felaktigt läkemedelsbehandling och förvirring. På samhällsnivå är det faktorer om hur hälso- och sjukvården planeras och organiseras. Den ekonomiska styrningen riskerar att fokusera i för stor omfattning på vårdens olika delar och inte på att få till en helhetslösning för de mest sköra äldre. 1.5 Från insats till personcentrerad vård I flera studier genomförda nationellt och i Kalmar län lyfts behovet fram av att utveckla vårdkedjan från att vara insatscentrerad till att vara mer personcentrerad. Vid en insatscentrerad vård ges insatser men insatserna sker för patienten i en oklar ordning, med bristande kontinuitet, osäker planering och koordinering. Oftast är det patient eller närstående som samordnar och får kontakta enskilda vård- och omsorgsgivare. Detta bidrar till otrygghet för patient och närstående samt dålig kvalitet och höga kostnader för vård och omsorg. Bild Samordnad vård och omsorg PM 2016:1 Vårdanalys 7

22 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Vid den personcentrerade vården och omsorgen utgår man från den enskildes behov, problem eller utmaning. Den äldre och dess närstående ges möjlighet att delta i den egna vården och omsorgen på ett naturligt sätt. Samverkan och att se till helheten i den äldres livssituation är viktiga delar. Rätt vård och omsorg ska ges mer frekvent, i rätt ordning och i rätt tid under en längre period. Patientens egna förmågor och resurser tas till vara. Bild Samordnad vård och omsorg PM 2016:1 Vårdanalys Professionerna behöver vara med och utveckla den personcentrerade vården och omsorgen tillsammans med patient och dess närstående. En viktig del i detta är att använda befintliga och kommande möjligheter med e-hälsa och olika tekniska lösningar. Modern teknik kan användas för kommunikation, utbildning, information, behandling och stöd. Den möjliggör för den enskilda patienten att ta eget ansvar för vården samt få stöd när det behövs. I jämförelse med primärvården i andra länder såsom Norge, Nederländerna och Storbritannien är primärvården i Sverige mindre patient/personcentrerad. Bild En primär angelägenhet rapport 2017:3 Vårdanalys 8

23 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 1.6 Fast vårdkontakt och samordnad individuell plan En fast vårdkontakt ska enligt Patientlagen utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Samordnad individuell plan (SIP) ska erbjudas om den äldre har behov av samordning av sin vård och omsorg. 1.7 Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Den 1 januari 2018 träder lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i kraft. Den omfattar samtliga patienter som efter utskrivning från vistelse på sjukhus behöver social omsorg, kommunal hälso- och sjukvård och landstingsfinansierad öppen vård. Målet är att individen så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs d.v.s. patienten är utskrivningsklar. Den medicinska och tekniska utvecklingen har möjliggjort att individen i ökad omfattning kan få vård av god kvalitet på ett tryggt och säkert sätt i hemmet. Främst primärvården men även öppen specialiserad vård såsom psykiatrisk vård och öppenvårdsmottagningar på sjukhusen kommer att få ansvar för att utse fast vårdkontakt, kalla till SIP samt följa upp vården. Detta kommer att innebära ett förändrat arbetssätt för länets kommuner, primärvården och den specialiserade vården. 1.8 Effektiv vård I rapporten SOU 2016:2 beskriver utredaren Göran Stiernstedt att den viktigaste åtgärden för hälso- och sjukvården att minska ojämlikheten i hälsa bland befolkningen är en förstärkning av primärvården. Primärvården ska vara den första kontakten och ansvara för preventivt arbete, diagnostik, behandling och rehabilitering som inte kräver vård på sjukhus. Den ska också koordinera och integrera vården utifrån patientens förutsättningar och behov. Mer kvalificerad vård behöver också utföras i primärvården. Speciellt vården av äldre med omfattande behov lyfts fram i utredningen där kommun och landsting gemensamt föreslås utföra verksamhet för äldre med omfattande behov så att den enskilde får en sammanhållen vård och omsorg. Utredningen bedömer också att vissa lagändringar krävs för att kunna nå hela vägen Med fler äldre kommer sannolikt fler människor att ha kroniska sjukdomar vilket kommer ställa stora krav på vården. De äldre behöver en hälso- och sjukvård som är anpassad till långa och komplexa sjukdomsförlopp med stort behov av kontinuitet och delaktighet. Det multiprofessionella arbetssättet i primärvården behöver än mer utvecklas, inte minst mellan kommun och primärvård men också mellan primärvård och slutenvård. Samlokalisering av olika professioner kan främja ett effektivt teamarbete. Framförallt tre specialiteter fokuserar på vården av äldre. Allmänmedicin på det elektiva eller subakuta i öppenvården, internmedicin på det akuta och geriatriken 9

24 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team på det subakuta på sjukhuset. Alla tre specialiteter behövs men vården bör ske närmare den äldre i hemmet. Att förflytta en skör person till och från olika vårdinrättningar ökar risken för förvirring, oro samt risken för smitta och fall. Vård i hemmet möjliggör även för de professionella att se helheten i patientens vardag och livssituation så de kan anpassa vården utifrån detta. Genom en överföring av resurser till primärvården som sker gradvis kan tillväxten av en vård närmare den äldre i hemmet ske dynamiskt utan att riskera att sjukhusvården påverkas negativt avseende kvalitet och effektivitet. Kompetenser och funktioner flyttas från sjukhus och annan öppenvård till primärvården. Virtuella vårdcentraler och digital teknik har möjligheter att öka patientnyttan och komplettera primärvården. 1.9 God och nära vård En särskild utredare Anna Nergårdh har av regeringen fått ett uppdrag att utifrån förslagen i Effektiv vård samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. I juni 2017 kom det första delbetänkandet Samordnad utveckling av god och nära vård SOU 2017:53. Där lyfts primärvårdens roll fram. En stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen samt att se till personens hela vårdbehov. Särskilt viktigt är att förbättra vården för dem med störst behov. En gemensam målbild som baseras på god och nära vård har tagits fram. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov Förändringar kommer att behöva genomföras på kort och lång sikt. En prioriterad del är att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, Primärvård NU. Detta beräknas vara klart i juni Omställningen av hälso-och sjukvården från ett sjukhustungt system till den moderna nära vården måste ske i många små steg och under längre tid. Tillit och förtroende för vården är viktig utifrån ett medborgar- och patientperspektiv Arbetssätt i andra landsting/regioner På många håll i Sverige pågår arbete med att förbättra vård och omsorg för äldre. Utgångspunkten för många av dessa projekt har varit att utveckla primärvården, övrig öppenvård, hemsjukvård och kommunens omsorg utifrån den äldres hela behov för att minska behov av vård på sjukhus. Flera av dessa projekt som ofta startats i mindre skala har sedan blivit en del av ordinarie verksamhet och spridits i landsting/region. Exempel på verksamheter är Skaraborgsmodellen i Västra Götalandsregionen, Almateam i region Östergötland och Hälsostaden i Ängelholm. Gemensamt för dessa projekt/verksamheter är närsjukvårdsteam, mobil hemsjukvårdsläkare samt mobilt palliativt team. Arbetssättet är symtomorienterat i stället för diagnosorienterat, vilket ska syfta till ett mer personcentrerat arbetssätt. 10

25 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Närsjukvårdsteamet i Skaraborg utgår från sjukhuset och vänder sig till patienter med komplexa medicinska och omsorgsbehov. Vården kräver samverkan mellan kommunal hemsjukvård och omsorg, primärvård samt slutenvård och sker genom hembesök. Teamet arbetar under en begränsad period där hela livssituationen, både medicinskt och omvårdnadsmässigt beaktas för att förbättra möjligheterna i det dagliga livet. Patienterna är inskrivna i närsjukvårdsteamet. Bild Så tänkte vi, så blev det Närsjukvården Skaraborg Den mobila hemsjukvårdsläkaren samarbetar med den kommunala hemsjukvården och syftet är att förbättra den medicinska planeringen och läkemedelsbehandlingen, ge ökad trygghet för individen samt bättre bedömningar i individens hemmiljö. Hemsjukvårdsläkaren har möjlighet till hembesök med kort varsel och är tillgänglig för konsultation. Detta ger ökad trygghet för patient, anhöriga och för den kommunala hälso- och sjukvården. Det mobila palliativa teamet består av läkare och sjuksköterska och ger avancerad vård i hemmet i samarbete med kommunens hälso- och sjukvård. Målet med insatserna är att uppnå symtomlindring och god livskvalitet på patientens egna villkor. Almateamen i Östergötland består av läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter och erbjuder specialiserad vård i hemmet. Teamet insats är ett alternativ till ett besök på akutmottagningen, istället får patienten ett hembesök. Vid hembesöket kan vårdpersonalen på plats göra provtagningar, sätta dropp, besluta om direktinläggning på vårdavdelning eller kontakta annan vårdinstans. Patienten har kontakt med Almateamet under en begränsad tid. På medicinkliniken i Eksjö, Region Jönköpings län pågår utveckling av en metod för att kunna riskbedöma äldre personer utifrån data i Cosmics datajournal, PREAB 30. Data som tas fram är antalet tidigare oplanerade återinskrivningar de senaste 12 månader, typ av klinik, vårdtid, ålder, antal ordinationer av läkemedel samt oplanerat vårdtillfälle eller ej. Syftet är att hitta äldre med ökat vårdbehov samt risk för återinskrivning. Varje morgon får ansvarig läkare på medicinkliniken upp en lista över vilka patienter som bedöms vara riskpatienter. Arbete pågår att även ta fram liknande system för primärvården. 11

26 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 2 Uppdrag I landstingsplanen för gavs uppdraget att ta fram en plan för att tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet inom primärvården, dels genom geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team. 2.1 Metod Genomgång av styrdokument, litteratur, rapporter som beskriver olika projekt och verksamheter nationellt och regionalt har skett. Samtal med verksamheter inom primärvården, hälso-och sjukvårdsförvaltningen och kommunerna har genomförts. Dokumenten Framtidens vård och omsorg i Kalmar län 2016 samt Strategi- och handlingsplanen Bättre liv för sköra äldre som arbetats fram av Samordnade äldregruppen i Kalmar län har även legat till grund för arbetet. Resultat Nationell Patientenkät Vårdkedjeanalys äldre och anhöriga/ närstående som tagit fram av Landstinget i Kalmar län, IC Quality och Linnéuniversitet har använts. Dataunderlaget är hämtat från landstingets vårddatalager i Cosmic, GIS handläggare, Kvalitetsportal.se, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. 12

27 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 3 Nuläge 3.1 Strategi och handlingsplan för mest sköra äldre i Kalmar Samordnande äldregruppen i Kalmar län har tagit fram förslag på hur vård och omsorg kan förbättras för de mest sköra äldre. Målet är en trygg äldre med en planering bestående av t.ex. samordnad individuell plan och en fast vårdkontakt som är känd av den enskilde själv, närstående och personal inom vård och omsorg. Identifiering av äldre med stor risk att försämras i närtid ska göras och utifrån detta ett strukturerat riskförebyggande arbete. I kommunerna ska förslag tas fram kring hur uppdraget som kontaktman kan utvecklas till en fast omsorgskontakt. I omsorgen om de äldre är även kontinuitet en viktig faktor. Förutom fortsatt kompetensutveckling och hemrehabilitering behöver kommunerna också fortsätta utveckla en trygg hemgång för de mest sköra äldre vid utskrivning från sjukhus. I primärvården behöver en fast vård- respektive läkarkontakt, samordning, ökat stöd i hemsjukvården/mobil hemsjukvårdsläkare och en mer personcentrad vård och ansvar för de mest sköra äldre utvecklas. Inom den öppna och slutna specialiserade vården föreslås för uppföljning av komplexa patienter mottagningar anpassade utifrån de äldres behov, konsultationsstöd för primärvård och kommun samt mobilt geriatriskt/medicinskt team. Förändring av den slutna vården från en diagnosbaserad organisation till en helhetsvård för de mest sköra äldre ska utvecklas. 3.2 Nationell patientenkät Äldre Kalmar län Hösten 2016 genomfördes Nationell patientenkät äldre i Kalmar län, den första i sitt slag i Sverige. Patienter 65 år och äldre som vårdades på sjukhus och dennes närstående fick besvara varsin enkät samt ett antal intervjuades även. Pilotstudien syftade till att undersöka vilka patientrelaterade faktorer utöver diagnosrelaterade och demografiska som kan fungera som en förutsägelse för vilka patienter 65 år och äldre som löper ökad risk för återinskrivning på sjukhus. Genom att kombinera patientens och dess anhörigs/närståendes upplevelse av vård, omsorg och stöd med fakta såsom diagnoser, läkemedel, antal besök i vården m.m. kan utvecklingsområden identifieras och förbättringsåtgärder föreslås. Återinskrivna patienter uppvisar en högre risk för undernäring och de konsumerar mer mediciner än icke återinskrivna patienter. Patienter som återinskrivs uppskattar sin egen hälsa som sämre. I den gruppen uppskattar 36 % sin hälsa som utmärkt, mycket god eller god medan motsvarande siffra för icke återinskrivna patienter är 49 procent. Närstående som vårdar en make/maka/partner anger till en högre grad att det påverkar deras psykologiska välbefinnande negativt jämfört med de anhöriga som vårdar en förälder. Den självuppskattade hälsan är också lägre, endast 47 % som vårdar en make/maka/partner anger att deras hälsa är utmärkt, mycket god eller god. Motsvarande siffra för närstående som vårdar en förälder är 74 %. Närståendes situation och behov av stöd behöver uppmärksammas mer. 13

28 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Andra utvecklingsområden är att öka patientens och närståendes delaktighet i planeringen av vård och omsorg. Det finns behov av mer lättförståelig information och en större förståelse för hur sjukdomen påverkar patientens hela livssituation. 3.3 Förebyggande och proaktivt arbetssätt Förebyggande insatser med fokus på friskfaktorer och rehabilitering är viktigt så att den äldre kan leva ett självständigt liv så länge som möjligt. Genom aktivt förebyggande arbete kan många sjukdomar förebyggas eller insjuknandet skjutas upp. Den äldre kan längre behålla sin funktionsförmåga kroppsligt och psykiskt. Det kan också leda till att den äldre och dennes närstående upplever större delaktighet och trygghet i vård och omsorg. Hälsosamtal för personer 75 år och äldre införs successivt i primärvården. En metod att hitta personer som kan vara i behov av stöd och samordning är en riskbedömning med Geriatrisk riskprofil. Personen riskbedöms bland annat utifrån ensamboende, kontakter med vården, minnessvårigheter, oro och ångest. De som får tre poäng eller mer erbjuds ett hälsosamtal med sjuksköterska på hälsocentralen. Hälsosamtalet görs antingen på mottagningen eller i personens hem. I hälsosamtalet tas den psykiska och fysiska hälsan, livsstil, social situation samt risk för undernäring och fall upp. Utifrån vad som framkommer vid hälsosamtalet erbjuds olika åtgärder såsom fast vårdkontakt, samtal, kontakt med läkare, psykolog, arbets-och fysioterapeut samt stöd till livsstilsförändringar. Tips och kontakt förmedlas angående social samvaro på öppna träffpunkter, föreningar och ideella organisationer. Vid behov tas kontakt med kommunen för larm, matdistribution, hemtjänst och hemsjukvård. Samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med den äldre, ev. närstående och berörda vård- och omsorgsgivare görs vid mer omfattande vårdoch omsorgsbehov. Inom den somatiska slutenvården riskbedöms personer 70 år och äldre för trycksår, fall och undernäring. Åtgärder sätts in vid behov. Samverkan med primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården behöver utvecklas när det gäller uppföljning. 3.4 Samverkan med länets kommuner Vården av äldre kräver nära samverkan med länets kommuner och beskrivs under flertalet av punkterna i detta kapitel. År 2008 flyttades ansvaret för hemsjukvård upp till sjuksköterskenivå över till länets kommuner. Läkaransvaret kvarstår i landstinget. Endast i Kalmar kommuns tätort finns lasarettansluten hemsjukvård. Under senare år har ett flertal samverkansprojekt genomförts samt riktlinjer och praktiska anvisningar som berör samverkan mellan vård och omsorg tagits fram. Länsgemensam ledning i samverkan med samordnande arbetsgrupper har bidragit till en tydligare struktur och gemensamma satsningar på kompetensutveckling. 14

29 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Det lokala arbetet utgår från de samverkansgrupper som finns i det norra, mellersta och södra området av länet. Dessa träffas regelbundet. De kallas Samverkansmöte i norr, KOLA-grupp i mellersta och Dialoggrupp i söder. 3.5 Vårdkonsumtion slutenvård samt läkemedel När det gäller antalet besök i vården uppdelat per patient ses tydligt i Landstinget i Kalmar län ett ökande antal besök i direkt förhållande till ålder Den äldre gruppen i Kalmar län behandlades under år 2015 i slutenvården för en mängd olika sjukdomar varav de fyra största tillhörde diagnosgrupperna cirkulationsorganens sjukdomar, sjukdomar i muskler, skelett och bindväv, andningsorganens sjukdomar och matsmältningsorganens sjukdomar. Diagnosfördelning, vårdtillfällen 65+, slutenvård 2015 Skador, Sjukdomar i njure förgiftningar och och urinvägar toxiska effekter 8% Sjukdomar 1% i öra, näsa, mun och hals 4% Sjukdomar i nervsystemet 7% Andningsorganens sjukdomar 11% Andra och ospecificerade hälsoproblem 5% Övrigt 3% Blodsjukdomar och immunologiska rubbningar 1% Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv 12% Sjukdomar i lever, gallvägar Myeloproliferativa och sjukdomar och icke Sjukdomar i hud specificerade och underhud tumörer 3% 1% Sjukdomar i manliga Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende 3% Matsmältningsorga nens sjukdomar 11% Infektions- och parasitsjukdomar Cirkulationsorganen s sjukdomar 20% inklusive HIV 3% Endokrina, metabola och nutritionssjukdoma r 2% Diagnosfördelning per andel vårdtillfällen inom slutenvård för patienter 65 år och äldre, år Källa: Landstinget i Kalmar län, Kostnad per patient, KPP, 2015 Med en stigande ålder följer fler kroniska sjukdomar och ökad användning av receptbelagda läkemedel. Dygnsdos per 1000 inv/dag Läkemedel på recept, antal dygnsdoser per 1000 inv/dag 7 000, , , , , , ,00 0, Ålder Kvinna Man Läkemedel på recept, antal dygnsdoser per 1000 invånare och dag. Källa: Landstinget i Kalmar län, Concise

30 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 3.6 Hälsovalsuppdrag Delar i uppdraget i Hälsoval i Kalmar län syftar mer specifikt till att förbättra vården av äldre såsom multisjuka och med socioekonomisk belastning. Ersättningen för Adjused Clinical Groups (ACG) utgår från sjukdomsbörda (diagnos/diagnoser), ålder och kön. När det gäller Care Need Index (CNI) som utgår från invånare med socioekonomisk belastning erhåller personer 65 år och äldre och ensamboende den högsta poängen. Vidare lyfts det förebyggande arbetet fram med att erbjuda hälsosamtal till personer som är 75 år eller äldre som har riskbedömts. Vid hälsosamtal går man igenom bland annat levnadsvanor, läkemedel, psykisk hälsa och social hemsituation samt bedömning av risk för undernäring och fall. Uppföljning och ersättning utgår för hälsosamtal, hembesök av läkare, demensutredning, vårdplanering och samordnad individuell plan (SIP). Även ersättning för hembesök för annan vårdpersonal än läkare utgår. Vårdplanering och SIP kan även ske via digital uppkoppling. Läkarbesök i hemsjukvården har hög prioritering både när det gäller ordinärt boende och särskilt boende. Läkare ska göra hembesök när medicinska behov föreligger. Sjuksköterskan i kommunen kan göra hembesök på uppdrag av vårdenheten. I jouråtagandet för läkare ingår mottagningsbesök, hembesök i ordinärt och särskilt boende samt konsultation till sjuksköterskor inom primärvården och kommun. Jourarbetet ska vara organiserat så att patienter inte ska behöva uppsöka sjukhus om inte sjukhusets resurser behövs. 3.7 Statistik primärvården Det skiljer mycket mellan olika hälsovalsenheter avseende hur många hembesök personer som är 65 år och äldre får. Det verkar inte finnas något samband om hälsovalsenheten är i en stad eller mindre samhälle ANTAL HEMBESÖK PER 1000 LISTADE 65 ÅR OCH ÄLDRE ANKARSRUMS ASTRAKANEN BERGA BLOMSTERMÅLA BLÅ KUSTENS BORGHOLMS CITYLÄKARNA I EMMABODA EMMAKLINIKEN ESPLANADENS FÄRJESTADENS GAMLEBY HULTSFREDS HUSLÄKARCENTRU HÖGSBY KRISTINEBERGS KVARNHOLMENS LINDSDALS LJUNGBYHOLMS LÄKARHUSET LÄKARHUSET LÄKARMOTTAGNIN MÖNSTERÅS MÖRBYLÅNGA MÖRLUNDA NORRLIDENS NYBRO RIDDARHUSLÄKAR SLOTTSFJÄRDENS SLOTTSGATANS SMEDBY STENSÖ STORA SÖDERÅKRA TORSÅS VIMMERBY VIRSERUMS Data från Cosmicjournal 16

31 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team När det gäller hembesök under jourtid så sker det endast i begränsad omfattning och där skiljer det sig i länet beroende på vilken jourcentral som den äldre tillhör. Antal hembesök på primärvårdsjouren personer 65 år och äldre år Primärvårdsjouren Borgholm Primärvårdsjouren Kalmar Primärvårdsjouren Nybro Primärvårdsjouren Vimmerby Primärvårdsjouren Västervik Data Cosmicjournal När det gäller kallelse till samordnad vårdplanering inför utskrivning från sjukhus är det endast i undantagsfall primärvården kallas. Under 2016 var primärvården kallad knappt 100 gånger medan sjuksköterskan i kommunen kallades gånger vilket tyder på behov av hälso- och sjukvård i hemmet. I och med den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer kallelseansvaret till samordnad individuell plan läggas på den landstingsfinansierade öppenvården. I undersökningar såsom Vårdbarometern och nationell patientenkät får primärvården i länet ett gott betyg som oftast ligger en bra bit över snittet i riket. 3.8 Fast vårdkontakt och Samordnad individuell plan En plan för att införa fast vårdkontakt bland annat i primärvården finns och skriftliga rutiner ska finnas på alla enheter. Tillsammans med länets kommuner pågår arbete med revidera och förbättra rutinerna avseende samordnad individuell plan och ytterligare utbildningsinsatser planeras. 3.9 Digitala kanaler Sedan några år används i några av länets kommuner videovårdplaneringar med gott resultat vid utskrivning från länets sjukhus. Inom primärvården har det hittills inte använts i någon större utsträckning. Via videokonferens kan läkare och övrig personal på hälsovalsenheten koppla upp sig från sin egen dator eller videokonferensrum och delta vid vårdplaneringar. Detta ökar även närståendes möjligheter att vara med om man inte har möjlighet att delta fysiskt. Arbetet pågår att alla hälsovalsenheter ska ha tillgång och kunskap om videomöten. Lindsdals hälsocentral har ett projekt där sjuksköterskan i kommunen kopplar upp sig i patientens hem direkt med läkaren på hälsocentralen för konsultation och vårdplanering. Även närstående kan på detta vis bli mer delaktiga i den äldres vård och omsorg. 17

32 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Cambio Cosmic arbetar för nuvarande med att anpassa Cosmic LINK till den nya lagen så att SIP, Samordnad individuell plan kan dokumenteras både av primärvård, slutenvård och kommun i samma plan. Detta ska även kunna användas enbart av kommun, primärvård och övrig öppen specialiserad vård när patienten är hemma. På 1177 webbplats finns information som riktar sig direkt till äldre både när det gäller förebyggande vård, sjukdomar samt samordning. Inom den nationella stödoch behandlingsplattformen och 1177 pågår arbete att utveckla en nationell digital samordnad individuell plan, SIP. 3.9 Primärvårdsläkare Under utredningen har flera samtal förts med läkare inom primärvården i Kalmar län och deras syn på vården av äldre. Det finns ett stort engagemang när det gäller vården av äldre inom primärvården i länet men också svårigheter att klara uppdraget. Den som känner patienten samt har en långvarig relation har byggt upp ett förtroende som ger trygghet och delaktighet. Läkarna i primärvården lyfter fram vikten av kontinuitet och att följa och ansvara för vården av de äldre ända till livets slut. För att klara detta upplever de ett behov av utökade läkar- och sjuksköterskeresurser inom primärvården. Resurser behöver också finnas för att ge ett bättre stöd till kommunens hälso- och sjukvård i vården av äldre både i form hembesök, konsultation, genomförande av Samordnad Individuell plan men också för kompetensutveckling. Möjlighet till konsultation med geriatriker/psykiatriker när det gäller framförallt psykogeriatriska patienter är också något som lyfts fram. Läkarna upplever att sjuksköterskorna i kommunen är hårt belastade och att det saknas helhetssyn då endast det som är angivet i uppdraget från primärvård och övrig hälso- och sjukvård utförs. Ett gemensamt journalsystem där även kommunens hälso- och sjukvårdspersonal dokumenterar i Cosmic skulle underlätta. Ett välfungerade IT-system som lätt kan användas utanför hälsovalsenheten vid hembesök och under jourtid behövs samt möjlighet till vårdplaneringar och konsultation via video. För vissa patienter som i huvudsak sköts av den specialiserade vården på sjukhus och där specialistkunskap om sjukdomen och patienten är av yttersta vikt vill man att förutom rådgivning även hembesök ska kunna göras av läkare från sjukhuset Samverkan ambulans, akuten, primärvård och kommun Sedan flera år pågår samverkan mellan ambulansverksamheten och hälsovalsenheterna i länet. Detta har utvecklas utifrån Högsbymodelen och finns i större delen av länet. Ambulanssjuksköterskan gör en bedömning, ger ev. behandling samt beslutar om vilken vårdnivå som är lämplig för patienten. Om patienten ska till akutmottagning, till hälsocentral, behöver telefonuppföljning från hälsocentralen eller endast fortsättning av pågående vård- och omsorg. 18

33 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Vid behov kör ambulansen patienten till hälsocentralen för fortsatt bedömning och behandling istället för till akutmottagningen eller meddelar hälsocentralen att patienten önskar bli uppringd. Försök har påbörjats med att akutmottagningen tar kontakt med hälsocentralen angående patienter som behöver uppföljning nästkommande dag. Hälsocentralen ringer upp och bestämmer tillsammans med patienten lämplig åtgärd. Beslutstöd för kommunens sjuksköterskor när en äldre hastigt försämras har succesivt börjat införas i länet. Det innebär att sjuksköterskan har ett stöd för att göra en strukturerad bedömning utifrån vitalparametarar och symtom. Detta för att kunna avgöra rätt vårdnivå såsom akutsjukvård, kontakt och ev. hembesök av primärvården eller stanna kvar hemma om tillräckliga ordinationer redan finns Trygghetsteam Mönsterås På Mönsterås hälsocentral finns Trygghetsteam sedan några år. Patienter inskrivna i hemsjukvården och patienter som söker vård ofta har ett patientansvarigt team för sina vårdkontakter på hälsocentralen. Teamet består av läkare, distriktssköterska/sjuksköterska, undersköterska och medicinsk sekreterare. Den patientansvariga sköterskan är fast vårdkontakt vilket ger ökad kontinuitet. Trygghetsteamet på hälsocentralen samverkar med kommunens hälso- och sjukvård för att skapa trygghet för patienter som är inskrivna i hemsjukvården. På särskilda boenden gör läkaren rond. Arbete pågår med att tillsammans med sjuksköterskan i kommunen göra en Samordnad individuell plan för de patienter som är inskrivna i hemsjukvården Borgholm I Borgholm har man tagit fram konceptet Hemsjukhuset. Hemsjukhuset är länets i särklass största sjukhus där den kommunala hemsjukvården och hemtjänsten samarbetar med hälsocentralen. Varje enskild dag vårdas på hemsjukhuset en stor mängd patienter. I Borgholm är ca 220 patienter som är inskrivna på hemsjukhuset. Dessa har sin ordinarie läkare på hälsocentralen som har ett personligt ansvar för sina inneliggande patienter tillsammans med sjuksköterskan i kommunen. Varje vardag finns möjlighet till akuta besök och inför varje helg stämmer läkaren och sjuksköterskan i kommunen av eventuella problem. Ambulansen gör akuta bedömningar, vid behov nödvändiga behandlingar och ev. transport till rätt vårdnivå. Framförallt för de mest sköra äldre är ett hembesök av läkare samma dag att föredra framför transport till akutmottagningen. Ambulansen har möjlighet att direkt erbjuda tid för ett hembesök av läkare på vardagar. Omvänd vårdplanering tillämpas och varje vardag sker samtal mellan ansvarig distriktsläkare och ansvarig akut- eller avdelningsläkare på länssjukhuset för de patienter som lagts in föregående dag. Både det aktuella och det kroniska problemet diskuteras och distriktsläkaren såsom patientens helhetsansvariga kan styra eller komplettera eventuellt utredningsbehov. Även förutsättningar inför hemgång klargörs redan under första vårddygnet. Varje akut sjukhusinläggning utan primärvårdskontakt, där ambulanspersonal inte bedömt inläggningen som självklar betraktas som en avvikelse. 19

34 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team På hälsocentralen finns kontaktsjuksköterskor som fast vårdkontakt för mångbesökare och mest sköra äldre. Genom bland annat Hälsosamtal och Geriatrisk riskprofil kan dessa fångas upp Geriatriker på akutvårdsavdelning och stöd i hemmet Den äldre med behov av slutenvård ska tas emot på akutmottagningen och vårdas på avdelning av medarbetare med geriatrisk kompetens. Genom att utveckla modeller för ett ökat stöd till kommun och primärvård från den öppna specialiserade vården kan tryggheten hos den äldre i det egna hemmet öka. Vidare kan onödig sjukhusvård undvikas. Digital teknik vid konsultationer och samordnade vård- och omsorgsplaneringar och egenvård behöver utvecklas. På länssjukhuset i Kalmar har arbetet påbörjats och införs stegvis. Geriatriker på akutvårdsavdelningen (AVA) finns för att bedöma, fatta beslut om vård och behandling av de mest sköra äldre som finns där och omfattar även rådgivning till kolleger på Akutkliniken. Nästa steg är att skapa ett rådgivningsteam på AVA för mest sjuka äldre bosatta i Kalmar. Detta omfattar också rådgivning utanför AVA, sjukhusets olika avdelningar, Kalmars hälsocentraler samt Kalmar kommuns hemsjukvård och SÄBO. En sjuksköterska koordinerar läkarinsatser och ger rådgivning till den kommunala hälso- och sjukvården. Rådgivningsteamet kan sedan utökas till att omfatta de sex södra kommunerna och slutligen hela länet. Direktinläggning på geriatriskavdelning finns sedan tidigare. Parallellt med denna utveckling sker även en e-hälsoutveckling med möjlighet till teknikutveckling i hemmet som underlättar vårdkontakter mm. På Oskarshamns och Västerviks sjukhus har planering påbörjats kring hur den öppna specialiserade vården kan öka sitt stöd utanför sjukhuset med konsultation och medverkan vid SIP. Tankar finns på ett mobilt team som vid utskrivning från sjukhuset fortsätter att ha ansvar för vissa av patienter som är i ett instabilt skede. Samverkan ska ske med primärvården och kommunens hälso- och sjukvård. 20

35 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 4 Analys och tolkning Att ändra hälso-och sjukvården från ett sjukhustungt system till en modern nära vård är ett långsiktigt utvecklingsarbete som måste ske stegvis. Förändringar i primärvårdens uppdrag i Kalmar län bör ske utifrån Primärvård NU (Nationellt Uppdrag för primärvården) som beräknas vara klart juni Detta leder troligen till att primärvården får ett större ansvar för den nära vården av äldre i hemmet. Patient och närståendes delaktighet i planeringen av vården är viktig. Lyhördhet måste finnas för närstående behov av stöd om vården flyttar närmare hemmet. Tillit och förtroende för vården är viktig utifrån ett medborgar-, patient- och närståendeperspektiv. Inom Hälsoval finns ersättning för specifika insatser som i huvudsak riktar sig till äldre men även andra grupper med behov av stöd och samordning. Ekonomiska förutsättningar måste fortsatt ges för att primärvården ska kunna ta ett större ansvar. I primärvården finns intresse och stor vilja att förbättra vård och omsorg för äldre i länet. Primärvården visar goda resultat i nationella och lokala mätningar. Flera olika utvecklingsprojekt när det gäller vård och omsorg av äldre pågår. Utgångspunkten för flertalet av dessa projekt är att utveckla primärvården, övrig öppenvård, hemsjukvård och kommunens omsorg utifrån den äldres behov för att minska vården på sjukhus. Dessa behöver utvärderas och vid positivt resultat, med hänsyn tagen till lokala förutsättningar, spridas i länet. Viktiga delar för att få en välfungerande vård och omsorg för äldre är att stärka samordningen och kontinuiteten. Rekrytering och förmåga att behålla kompetenta medarbetare är viktiga framgångsfaktorer. Den nya lagen om samverkan från utskrivning från sluten hälso-och sjukvård kommer att ställa krav på primärvården när det gäller samordning och fast vårdkontakt. En samordningsfunktion i form av en samordningssjuksköterska eller team bör finnas på varje hälsovalsenhet. Insatser behöver göras både före, under och efter en sjukhusvistelse. Nya vårdkoncept behöver utvecklas för att kunna erbjuda en trygg och säker vård närmare hemmet, vilket också kan minska behovet av slutenvård. Den medicinska och tekniska utvecklingen har möjliggjort att individen kan få vård av god kvalitet på ett tryggt och säkert sätt i hemmet. Ökat stöd från primärvården behövs i hemsjukvården. Detta kan utformas i form av hemsjukvårdsteam inom ett geografiskt område eller ökad möjlighet till hembesök av läkare från hälsovalsenheten med avsatt tid i schemat. Detta bör ske utifrån de lokala förutsättningarna. I jouråtagandet för läkare ingår mottagningsbesök, hembesök i ordinärt och särskilt boende samt konsultation till sjuksköterskor inom primärvården och kommun. Jourarbetet ska vara organiserat så att patienter inte ska behöva uppsöka sjukhus om inte sjukhuset resurser behövs. I större delen av länet ges konsultation till sjuksköterskor i primärvården och kommunen samt hembesök vid vårdintyg och konstaterande av dödsfall. Endast i mycket liten omfattning sker akuta och halvakuta hembesök hos äldre i hemmet under jourtid. Även under vardagar skiljer det mycket mellan olika hälsovalsenheter när det gäller antalet hembesök. 21

36 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team Psykisk hälsa hos äldre behöver uppmärksammas mer. Psykisk ohälsa, inte minst depressioner, behöver utredas och olika behandlingsmetoder erbjudas. Antalet personer med demenssjukdom kommer att öka i och med att fler bli äldre. Flertalet av dessa kommer någon gång under sin sjukdomstid drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom. Möjlighet till geriatrisk rådgivning inte minst när det gäller psykogeriatriska patienter efterfrågas. Hälso- och sjukvården måste systematiskt identifiera äldre med stor risk att försämras i närtid och utifrån detta agera med ett strukturerat riskförebyggande arbete. Genom ett proaktivt arbetssätt med förebyggande och rehabiliterande åtgärder kan tiden att leva ett självständigt liv förlängas. Hälsosamtal för personer 75 år och äldre håller på att införas i primärvården. I hälsosamtalet tas den psykiska och fysiska hälsan, läkemedelsbehandling, livsstil, social situation samt risk för undernäring och fall upp. Utifrån vad som framkommer erbjuds olika åtgärder såsom fast vårdkontakt, samtal, kontakt med läkare eller psykolog, stöd till livsstils-förändringar exempelvis fysisk aktivitet och goda matvanor. Ett system med riskbedömning utifrån data i Cosmic som presenteras för ansvarig läkare och sjuksköterska på ett lättöverskådligt sätt skulle underlätta att hitta äldre med behov av stöd och samordning. Insatser utifrån systematiska bedömningar av funktionsnedsättning kan minska risken för onödig slutenvård. Geriatrisk rehabilitering, vård på geriatriska avdelningar och stöd av multiprofessionella geriatriska team i hemmet kan minska risken för återinskrivningar, behov av särskilt boende, fallskador, vårdrelaterade skador, felaktig läkemedelsbehandling och förvirring. En nära samverkan behövs mellan landstingets och kommunens rehabilitering utifrån den äldres behov så att den äldre fortare kan förbättra sin funktionsförmåga och få möjlighet till ett självständigt liv. Digitala kommunikationsformer exempelvis vid samordnad individuell plan och konsultationer behöver utvecklas. Detta kommer att underlätta för den äldre och dess närstående att vara engagerade i sin hälsa samt delaktiga i planeringen av vård och omsorg. Kompetens och förutsättningar för lärande när det gäller äldres psykiska och fysiska hälsa samt åldrandets sjukdomar behöver förbättras både inom primärvården, den öppna och slutna specialiserade vården och i länets kommuner. 22

37 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 5 Handlingsplan 5:1 Långsiktig inriktning Primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är basen för en trygg och säker vård för sköra äldre genom vård nära i hemmet. Att ändra hälso-och sjukvården från ett sjukhustungt system till en modern nära vård är ett långsiktigt arbete. Vården av äldre närmare hemmet i primärvården kan med fördel vara den del av hälso-och sjukvården som går före i denna utveckling. Närstående situation behöver tas i särskild beaktande vid vård av äldre i hemmet. De behöver få tillräckligt med stöd och avlastning samt tillsammans med den äldre vara än mer delaktiga i planeringen av vården. Stödet från primärvården i hemsjukvården behöver utvecklas, till exempel i form av hemsjukvårdsteam inom ett geografiskt område eller ökad möjlighet till hembesök av läkare från hälsocentralen. Detta ska utformas utifrån de lokala förutsättningarna. Jouruppdraget för primärvården bör ses över så att reell möjlighet till hembesök och konsultation finns 7 dagar i veckan 24 timmar om dygnet. 5:2 Handlingsplan Ett större samordningsansvar utifrån den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård kommer att ligga på primärvården. Arbete pågår med att utforma praktiska anvisningar för Landstinget och länets kommuner för detta arbete. En samordningsfunktion i form av en samordningssjuksköterska eller team behöver finnas på varje hälsovalsenhet för äldre med behov av insatser finns både före, under och efter en sjukhusvistelse. Ansvaret gäller från och med 1/ Fast vårdkontakt och samordnad individuell plan ska erbjudas alla äldre med behov av samordning. 3. Införande av geriatriker på akutvårdsavdelningen på länssjukhuset i Kalmar har varit lyckat och implementeras i ordinarie verksamhet. Ett geriatriskt rådgivningsteam på akutvårdsavdelningen i Kalmar med uppdrag för hela länet bör etableras för att kunna ge stöd till primärvården, kommunernas hälso- och sjukvård samt övriga klinker. Detta planeras ske under Äldre med svåra och kroniska sjukdomar som ofta vårdas inom den specialiserade vården har behov av anpassade öppenvårdsmottagningar och rådgivning. Detta behöver planeras utifrån de lokala förutsättningarna vid de tre sjukhusen och psykiatrin och är särskilt viktigt i Västervik och Oskarshamn där specifik äldremottagning saknas. 5. Kompetensutveckling för användande av digital teknik vid konsultationer, samordnade vård- och omsorgsplaneringar samt egenvård behöver fortsätta. 6. Fortsatt implementering i primärvården av hälsosamtal för äldre för att tidigt kunna ge stöd och hjälp med samordning. Metoder för systematiska riskbedömningar såsom geriatrisk riskprofil och data från Cosmic datajournal behöver utvecklas. 7. Utvecklingsprojekt såsom trygghetsteam i Mönsterås, hemsjukhuset och omvänd vårdplanering i Borgholm, samverkan med ambulansen, geriatriskt rådgivningsstöd till primärvård och kommun ska utvärderas och vid goda 23

38 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team resultat implementeras. Vid bredare implementering ska hänsyn till lokala förutsättningar tas. 8. Utbildning till medarbetare i landstinget bör erbjudas i äldres hälsa och sjukdomar. Exempel är kombinationsblock vid specialisttjänstgöring i allmänmedicin/geriatrik och internmedicin/geriatrik, utökad arbetsgivarfinansierad utbildning på specialistsköterskeprogrammet med inriktning distriktssköterska och vård av äldre samt utbildning till specialistundersköterska med inriktning äldre. 9. Psykisk hälsa hos äldre behöver uppmärksammas mer. Psykiska ohälsa, inte minst depressioner, behöver utredas och olika behandlingsmetoder erbjudas. Separat utredning i denna fråga presenteras för landstingsstyrelsen hösten Antalet personer med demenssjukdom kommer att öka i och med att fler bli äldre. Rådgivning när det gäller psykogeriatriska patienter behöver förbättras. 11. Dialog inom Länsgemensam ledning i samverkan bör ske under 2017 när det gäller kommunernas eventuella anslutning till Cosmic datajournal för sin hälso- och sjukvård samt gemensam kompetensutveckling. 24

39 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet i primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team 6 Referenser Statistiska centralbyrån, SCB, Sveriges framtida befolkning , 2016 Sveriges kommuner och landsting: Äldres hälsa och livsvillkor omvärldsbevakning, Wilhelmson K, Eklund K, Gustafsson H, Larsson AC, Landahl S, Dahlin-Ivanoff S : Läkartidningen nr 16, vol. 109, Sveriges Kommuner och Landsting: Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Slutrapport, 2015 FoU i Väst/GR: Onödig slutenvård av sköra äldre, en kunskapsöversikt, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys: En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård och omsorgssystem, 2016 Westling Nordh M, Larsson A-C, Sjöberg A m.fl: Se mig: en intervjustudie med multisjuka äldre utifrån deras upplevelser av omsorg- och vårdinsatser från kommun och landsting, Fokus Kalmar län, 2012 Sjöberg A, Hugosson M: Trygg men ensam Hör mig! Se mig!: Kvalitativ uppföljning av de mest sjuka äldre. Fokus Kalmar län, 2012 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys: En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum, 2017 Regeringen: Proposition, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, 2017 Staten offentliga utredningar, SOU 2016:2, Effektiv vård. Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, 2016 Statens offentliga utredningar, SOU 2017:53, God och nära vård. Delbetänkande av Samordnad utveckling av god och nära vård, 2017 HCM Health Care Management: Närvården i västra Skaraborg Utvärdering och ekonomisk analys av Närsjukvårdsteamet, Mobila palliativa teamet och Mobil hemsjukvårdsläkare. Slutrapport till Sveriges Kommuner och Landsting, Region Östergötland: Almateam Stefansson U: Med fokus på det sannolika: En fallstudie av ett analytiskt förbättringsarbete för att minska återinskrivning inom 30 dagar på sjukhus, Högskolan i Jönköping, Samordnande äldregrupp Kalmar län: Strategi och handlingsplan Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län , 2017 Landstinget i Kalmar län IC Quality, Linnéuniversitetet: Vårdkedjeanalys äldre och anhöriga/närstående. Nationell patientenkät Kalmar län 2016, 2017 Landstinget i Kalmar län: Hälsoval Uppdragsbeskrivning/ förfrågningsunderlag 2017,

40 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/02 - En plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/02 En plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt. 2. Landstingsstyrelsen antar Plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt, att gälla från och med den 1 oktober 2017 och tills vidare. Uppföljning av planen ska årligen ske i landstingsstyrelsens arbetsutskott. Bakgrund I landstingsplanen fick landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt. Utvecklings- och folkhälsoenheten har tagit fram en utvecklingsplan med detta syfte. När fler personer lever allt längre med kroniska sjukdomar får det stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Därför är en förbättrad sjukvård för patienter med kroniska sjukdomar, såsom diabetes och hjärtsvikt, viktig för både patienternas välbefinnande och samhället i stort. Målet är att med utveckling av i första redan befintliga arbetssätt och teknik stärka hälsan hos kroniker och stimulera till ökat inflytande och ökad delaktighet i kontakten med vården. För att uppnå syftet med utvecklingsplanen kommer ett pilotprojekt genomföras för utveckling av preventiva och trygghetsskapande vårdtjänster. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

41 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Eftersom diabetiker och patienter med hjärtsvikt är breda patientgrupper har dessa valts ut som en del i projektet att utveckla patientnära tjänster. Joachim Petersson Verksamhetsutvecklare Utvecklings- och Folkhälsoenheten Magnus Persson Utvecklingsdirektör Bilaga Plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt.

42 Plan för utveckling av vårdtjänster för patienter med kroniska sjukdomar Prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt Syfte Att utveckla vårdtjänster som stödjer prevention och trygghet för patienter med kronisk sjukdom så nära dessa som möjligt. Mål Målet är att med utveckling av i första redan befintliga arbetssätt och teknik stärka hälsan hos patienter med kroniska sjukdomar och stimulera till ökat inflytande och ökad delaktighet i kontakten med vården. Giltighet Planen gäller tillsvidare. Målgrupp Patienter med kroniska sjukdomar Ansvarig för dokumentet Utvecklingsdirektören Revideras och följs upp Planen följs årligen upp i landstingsstyrelsens arbetsutskott Beslutsdatum 2017-xx Beslutat av Antagen av landstingsstyrelsen

43 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) 1. Bakgrund Vad innebär kroniska sjukdomar? De vanligast förekommande kroniska sjukdomarna tillhör grupperna hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancersjukdomar, lungsjukdomar såsom astma, allergi och KOL, psykiska sjukdomar inklusive beroendesjukdomar, neurologiska sjukdomar, muskel- och ledsjukdomar samt långvariga smärttillstånd. Världshälsoorganisationen (WHO) förutspår att antalet personer med kroniska sjukdomar kommer att öka markant i framtiden. Omkring 40 % av befolkningen i Europa äldre än 15 år, har minst en sådan sjukdom och vid 65 års ålder har två av tre personer minst två kroniska sjukdomar. 1 Sverige är inget undantag. Även här lever allt fler med sådana sjukdomar under allt längre tid. Många kroniska sjukdomar kan förebyggas Prevention och tidig uppmärksamhet är grundläggande för att förebygga förekomsten av kroniska sjukdomar och minska komplikationer för dem som redan har en sådan sjukdom. Sjukdomsförebyggande arbete handlar om att ha strategier för att arbeta med levnadsvanor direkt i hälso-och sjukvården, men också om preventiva insatser riktade till olika grupper i samhället. Särskilt angeläget är att nå socialt utsatta grupper där risken för ohälsosamma levnadsvanor är större. Till exempel är det dubbelt så vanligt att ha minst två hälsorisker bland män som har kort utbildning och svåra ekonomiska problem jämfört med män med kort utbildning och utan ekonomiska problem. Vid en jämförelse med män med lång utbildning och utan ekonomiska problem är riskförhållandet tre gånger så vanligt. Liknande skillnader finns också för kvinnor. Både förekomsten av och komplikationerna av kroniska sjukdomar kan minskas genom förebyggande insatser. Sjukdomar kan förebyggas på olika nivåer och med olika metoder. Sjukdomsförebyggande metoder omfattar förändrade levnadsvanor, men även läkemedelsbehandling av blodfetter och blodtryck. Tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och riskbruk av alkohol och andra droger spelar stor roll för både insjuknande i, och utvecklingen av ett flertal sjukdomar. Enligt WHO orsakar ohälsosamma levnadsvanor 80 % av alla kranskärlssjukdomar och stroke, liksom 30 % av all cancer. 2 Till det positiva hör också att den som redan har en kronisk sjukdom i många fall kan minska besvären av sin sjukdom genom att själva aktivt medverka i behandlingen och genom att vård erbjuds i enlighet med aktuell kunskap. Det är av stor strategisk betydelse att vården förbättras. Det leder till en i alla delar mer långsiktigt hållbar hälsooch sjukvård. Bättre vård förutsätter ökade möjligheter för patienterna att vara delaktiga i sin vård och att de förebyggande insatserna 1 Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, Ibid

44 prioriteras mer. En förbättrad sjukvård för personer med dessa sjukdomar är därför viktig för patientens välbefinnande. Bättre vård är också viktig samhällsekonomin. När fler personer lever allt längre med kroniska sjukdomar får det stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Vården av personer med kroniska sjukdomar står för en stor del av sjukvårdskostnaderna. 2. Aktivitetsplan Planen bygger på att inom ramen för e-tjänster via 1177 i första hand implementera ett basutbud av tjänster för invånare och verksamhet innan vi utvecklar och implementerar mer nischade tjänster. Detta gäller dels nationella tjänster i 1177, men framför allt e-tjänsten för stöd och behandling som är en del av Genomförande Avgränsning Pilot Utvärdering Breddinförande Avgränsning För att kunna göra en riktig utvärdering av vilka vårdtjänster som har bäst effekt ur ett perspektiv för dessa patienter, har planen avgränsats till att identifiera två kroniska sjukdomar som piloter Piloter Mot bakgrund av den breda patientgrupp som framförallt diabetiker är, har denna grupp valts ut som lämplig att använda som pilot för utveckling av preventiva och trygghetsskapande vårdtjänster. Även patienter med hjärtsvikt är en stor och växande grupp och därför även den lämplig att utveckla patientnära vårdtjänster för Diabetes Diabetes är en allvarlig sjukdom som kan orsaka förtida död, främst genom hjärt- och kärlsjukdomar. De vanligaste formerna av diabetes är typ 1- och typ 2-diabetes. Typ-1 innebär vanligtvis ett akut sjukdomsförlopp som kräver inläggning ibland via IVA, särskilt barn och unga. Behandlingen är livslång injektionsbehandling flera gånger per dygn. Typ -2 diabetes har i regel ett längre sjukdomsförlopp från månader till år innan debut och kan för vissa individer framgångsrikt behandlas med tabletter. Vissa i gruppen typ-2 diabetes blir med tiden även insulnberoende likt en typ 1 diabeteiker eller kan behöva både två och tre diabetesläkemedel. Gemensamt för typ 1- och typ 2-diabetes är förhöjda blodglukosnivåer och en ökad risk för komplikationer ju längre tid man haft sjukdomen och ju högre blodglukosnivån legat över tid. Exempel på vanliga komplikationer är nervskador, njurskador och förändringar i ögonbotten. I Sverige är ca individer diagnosticerade med diabetes men det finns ytterligare människor som utvecklat sjukdomen

45 men som ännu en ej sökt vård. 3 I Kalmar län finns idag nära diabetiker (typ 1 och typ 2) som får vård på våra vårdcentraler och medicinkliniker. 4 Individer med typ 2- diabetes behandlas oftast i primärvården och tillhör till stor del åldersgruppen 65 år och uppåt. För patienter med typ 1- diabetes är medicinklinikerna på länets sjukhus en mer naturlig instans och åldersspannet är betydligt vidare. 61 % av diabetikerna är fysiskt aktiva, vilket är något lägre än rikssnittet (67 %). 5 Av de fysiskt inaktiva är äldre överrepresenterade. Behov Det finns många olika källor för vilka behov som finns hos diabetiker. Dels flera olika kvalitetsregister med medicinska mätresultat, men även patientberättelser kring diabetikers förutsättningar att leva ett så normalt liv som möjligt i en vardag. Vid framtagningen av denna plan har vi använt följande källor: Enkät från Diabetikerförbundet till Kalmar läns tre diabetikerföreningar: Diabetikerföreningen Kalmar/Öland, Oskarshamnsortens diabetikerförening och Tjusbygdens diabetikerförening. Patientberättelser via Diabetesförbundet Patientberättelser från offentliga personer, till exempel Peter Jihde på TV4. Identifierade behov från ovan nämnda källor är: Mer information, kunskapsspridning och stöd till patienter och närstående. Samverkan och stöttning mellan patienter via till exempel samtalsgrupper. Mer egenvård. Bättre möjligheter till specialistfunktioner (fotvård, dietist, kurator, sjukgymnast etc.). Mer frekvent och bättre möjligheter till ögonbottenfotografering. Bättre förutsättningar att hantera sin diabetesvård i förhållande till livssituation (jobb, fritidsaktiviteter etc.). Bättre möjligheter till dokumentation och egen analys av värden för att kunna se och förstå variation och eventuella trender. Identifierade aktiviteter Mot bakgrund av ovan nämnda patientberättelser, är de aktiviteter som är riktade till diabetiker uppdelade i de fyra faserna enligt figuren nedan. 3 Diabetesförbundet, Nationella diabetesregistret, Vården i siffror, 2013

46 Innan (prevention) När det händer (insjuknande) Övergång (insjuknande till vardag) Vardag (hantering av livssituation) 1. Innan (prevention) Stöd och behandlingsplattformen (1177) Ytterligare stöd i förändring av levnadsvanor, till exempel självtester. Utöka möjligheterna till inmatning av biologisk data. Patienten fyller i och får sedan återkoppling av vårdpersonal. Arbetssätt Diabetesgrupper för nyanlända (hög incidens). Utforma en film som beskriver symptom och vad som är viktigt att tänka på. 2. När det händer (insjuknande) Stöd och behandlingsplattformen (1177) Skapa en interaktiv skola med information blandat med frågor till patienten. Utöka användandet av matdagböcker där dietist eller sjuksköterska ger återkoppling och råd. Skapa ett digitalt stöd som möjliggör kontakt mellan patient och diabetessjuksköterska där patienten kan rapportera in värden och aktiviteter Utöka användandet av e-tjänst där patienten enkelt kan beställa nya hjälpmedel (kanyler, reagenser, lancetter etc.). Utveckla chattfunktion som bemannas av sjuksköterska och eventuellt även patient från frivillig organisation. Utveckla en guide som diabetesvården kan använda sig av, liknande den för barn- och mödrahälsovården. 3. Övergång (från insjuknande till vardag) Stöd och behandlingsplattformen (1177) Utöka användandet av internetbaserad behandling för oro och stress Skapa program för att sköta sin fotvård själv i större utsträckning. Skapa specialutformade träningsprogram som patienten följer med stöd av film och möjlighet att rapportera hur det går. 1177

47 Utöka användandet av appar med mindfulness för att hantera stress och vara i nuet. 4. Vardag (hantering av livssituation) Stöd och behandlingsplattformen (1177) Digitalt uppföljningsprogram med kontroller till exempel var tredje månad, där patienten får fylla i sin hälsostatus och få återkoppling från sin diabetessjuksköterska Utveckla moment för att hantera och följa upp sin personliga vårdplan Utöka användandet av webtidbok för att underlätta patienternas bokningsärenden. Utöka användandet av väl utformade formulär i e-tjänsterna för olika typer av vanligt förekommande ärenden (frågetjänst, enkäter etc). Utveckla tjänst för att kunna få notifiering om nya provsvar samt kunna se provsvar. Arbetssätt Mer befogenheter till diabetessjuksköterskor för att flytta tyngd från läkaren och utnyttja sjuksköterskornas specialkompetens fullt ut. Utöka möjligheterna att göra tester hemma utan att behöva åka till hälsocentral eller sjukhus. Ägarskap Processgrupp diabetes är ägare av ovan aktivitetslista och prioriterar respektive aktivitet utifrån effekt och genomförbarhet. För att säkerställa eventuell spridning mot övriga patienter med kroniska sjukdomar och ge förutsättning för centralt utvecklingsstöd, formeras en nätverksgrupp bestående av representanter från processgrupp diabetes, IT, utvecklings- och folkhälsoenhet, planeringsenhet, primärvårdsförvaltning och kommunikationsenhet. Övriga aktiviteter Ögonbottenfotografering/diabetesscreening med mobilt team. Pilot mellan Ögonmottagningen LSK och Emmaboda HC: Med hjälp av en mobil fotoutrustning och personal från Ögonkliniken besöka primärvårdens hälsocentraler och genomföra diabetesscreening på plats för att reducera den långa väntetiden på över 1,5-2 år som finns idag. Det primära målet är att eliminera den långa väntetiden som idag är upp till 2 år för

48 screeningpatienter. Projektet innebär att en optiker åker till valda hälsocentraler i klinikens upptagningsområde. Ögonkliniken köper in kamera, kringutrustning och dator för ändamålet. Landstingets transportcentral ombesörjer att kamera och övrig utrustning flyttas till den hälsocentral där ögonklinikens personal ska ha sin mottagning. Hälsocentralerna tillhandahåller lokal. Ögonklinikens personal sköter bokning, skickar kallelser samt hanterar eventuella ombokningar av patienter. Bilderna skickas elektroniskt till ögonkliniken för granskning av ögonsjuksköterskor och vid behov av ögonläkare. Pilot i samarbete med läkemedelsleverantör där utvalda diabetespatienter får rådgivning, stöttning och guidning via extern diabetessköterska Hjärtsvikt Runt personer i Sverige lider av hjärtsvikt som är en folksjukdom som blir vanligare med stigande ålder. Det är ett allvarligt tillstånd och en av de hjärtsjukdomar som ökar i världen. Prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. De bakomliggande orsakerna till hjärtsvikten växlar, men mest är det äldre som drabbas och män insjuknar i allmänhet något tidigare än kvinnor. De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är tidigare hjärtinfarkt eller högt blodtryck. Individer som har hjärtsvikt orkar mindre. I stor utsträckning kan man ändå påverka hur man mår genom att ta sina mediciner och genom att ändra sina levnadsvanor. Eftersom hjärtsvikt delvis är en livsstilssjukdom är det bra om man kan genomföra några positiva livsstilsförändringar. Det kan handla om att sluta röka eller se över sina mat- och dryckesvanor. De flesta mår bra av att utöva en lämplig motionsform eller gå ner i vikt om det är nödvändigt. Regelbunden motion kan däremot förbättra hjärtsvikt. Identifierade aktiviteter Pilot för egen daglig monitorering av vikt. Utvalda patienter får en digital våg och en läsplatta som läser in aktuella värden och som patienten på ett enkelt och användarvänligt sätt kan tolka. Via medicinska styrgränser signalerar läsplattan avvikelser som patienten agerar efter. Mjukvaran i läsplattan är särskilt utformat tillsammans med äldre patienter för att skapa en enkel och användarvänlig interaktiv hantering för äldre. Leverantören av utrustningen utbildar patienterna i hemmet och står för löpande teknisk support. Syfte och mål med piloten är: o Mer aktiva patienter med ett bättre egenvårdsbeteende. 6 Hjärt- och lungfonden, 2016

49 o Högre livskvalitet för patienterna. o Mindre konsumerad slutenvård Utvärdering Efter implementering av de identifierade lösningarna för piloterna, ska dessa utvärderas avseende såväl patient- och verksamhetsnytta innan eventuellt breddinförande Breddinförande De arbetssätt som efter utvärdering visar ett positivt resultat ska breddinföras. Ett breddinförande innebär att dessa implementeras på samtliga delar av den aktuella verksamheten och för andra patienter med kroniska sjukdomar som på samma sätt kan använda dem. Smärta Reumatiker Astma/KOL Hypertoni Hudsjukdomar (psoriasis etc) Psykiska sjukdomar

50 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Kommunikationsenheten Datum Reviderad Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/03 En plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/03 En plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården. 2. Landstingsstyrelsen antar Plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården, att gälla från och med den 1 oktober 2017 tillsvidare. Uppföljning ska ske till landstingsstyrelsen 5 december Bakgrund 1177 Vårdguiden är hälso- och sjukvårdens nationella samlingsplats för invånarna och en självklar del av vardagen för den som söker information eller vill ha råd om hälsa och vård. Tjänsten erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster, finns på webb och telefon och är öppen dygnet runt, oavsett var invånaren befinner sig. Den är ett viktigt komplement och ett uppskattat alternativ till ett fysiskt besök i vården. Landstingsplanen innehåller ett utredningsuppdrag, med syfte att ta fram en plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården. Det handlar om att öka kännedomen om 1177 Vårdguidens tjänster, att öka nyttjandet av dem och därmed öka kvalitet, service och tillgänglighet. Denna plan omfattar hur arbetet ska struktureras och drivas och beskriver ansvarsfördelning och aktiviteter för att uppnå målen. Tillgänglighet är en viktig faktor när det gäller förtroende för hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen följer denna tillgänglighet och får regelbundet redovisning vid sina möten när det gäller tillgänglighet till 1177 Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post anna.stromblad@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Kommunikationsenheten Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon Fax Bankgiro

51 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Vårdguiden, såväl när det gäller tillgänglighet till sjukvårdsrådgivning på telefon som e-tjänsternas utveckling. Anna Strömblad Kommunikationsdirektör Johanna Engström Kommunikatör Bilagor Plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården.

52 Plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården Syfte Att utveckla service och vårdtjänster efter invånarnas behov och tydliggöra 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården. Mål Målet är att antalet tjänster på 1177 Vårdguiden ska öka och att användningen ska breddas för förbättrad tillgänglighet och en mer jämlik hälso- och sjukvård. Giltighet Planen gäller tillsvidare. Målgrupp Invånare i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kommunikationsdirektören Revideras och följs upp Vid behov. Beslutsdatum 2017-xx-xx Beslutat av Landstingsstyrelsen

53 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(12) 1. Syfte med planen Landstingsplanen innehåller ett utredningsuppdrag med syfte att ta fram en plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården. Det handlar om att öka kännedomen om 1177 Vårdguidens tjänster, att öka nyttjandet av dem och därmed öka kvalitet, service och tillgänglighet. Denna plan omfattar hur arbetet ska struktureras och drivas och beskriver ansvarsfördelning och aktiviteter för att uppnå målen. 2. Bakgrund 1999 startades 1177.se på uppdrag av ett fåtal landsting och dåvarande statliga Apoteket. Drivkraften var att erbjuda pålitlig och icke-kommersiell patientinformation och några år senare dök idén upp att samordna informationen på nätet med rådgivning på telefon startade dygnet runtöppen sjukvårdsrådgivning av sex landsting via numret 1177 och i dessa landsting kopplade man ihop telefontjänst och webbtjänst och marknadsförde 1177 som Dygnet runt-öppen sjukvårdsrådgivning på telefon och webb med samstämmiga råd i två olika kanaler hade de flesta landsting även anslutit sig till den gemensamma telefontjänsten och det byggdes en regionaliserad version av 1177.se. Först då blev det på riktigt en naturlig del av landstingets egen verksamhet och kännedomen och användningen av tjänsterna tog fart. Sedan 2013 bedrivs tjänsten i hela landet under varumärket 1177 Vårdguiden. Numera har varumärket utvecklats till ett helt tjänstekoncept som innehåller både öppna och inloggade invånartjänster. Idag är 1177 Vårdguiden är hälso- och sjukvårdens nationella samlingsplats för invånarna och en självklar del av vardagen för den som söker information eller vill ha råd om hälsa och vård. Tjänsten erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster, finns på webb och telefon och är öppen dygnet runt, oavsett var invånaren befinner sig. Den är ett viktigt komplement och ett uppskattat alternativ till ett fysiskt besök i vården. 1 Tillgänglighet är en viktig faktor när det gäller förtroende för hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen följer denna tillgänglighet och får regelbundet redovisning vid sina möten när det gäller tillgänglighet till 1177 Vårdguiden, såväl när det gäller tillgänglighet till sjukvårdsrådgivning på telefon som e- tjänsternas utveckling. 2.1 Beskrivning av 1177 Vårdguidens tjänster 1177 Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben erbjuder kvalitetssäkrad information om hälsa, 1

54 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(12) sjukdomar och vård. På 1177.se finns det närmare tretusen medicinska artiklar och information om vårdens regler, patientens rättigheter och hur man kan hitta mottagningar och jämföra vård. Allt material följer en särskild kvalitetssäkringsprocess och faktagranskas av specialister inom respektive område. Syftet med innehållet på 1177.se är att öka individens kunskap och handlingskraft i dialog med vården. Nationellt hade webbplatsen under 2016 cirka 89 miljoner besök vilket är en ökning med 14 procent mot föregående år, vilket gör den till en av landets mest besökta webbplatser. Besöken på Kalmar läns regionala sida ökar ständigt och hade över besök under maj månad Vårdguidens e-tjänster 1177 Vårdguidens e-tjänster möjliggör digital kommunikation mellan vårdgivare och invånare på ett säkert sätt. Genom att logga in kan invånaren till exempel boka tid, förnya recept, läsa sin journal eller på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. E-tjänsterna är skapade både för de som redan har kontakt med vården och för de som ännu inte etablerat kontakt men som vill kunna göra det digitalt. 2 Nationellt är ca 4 miljoner anslutna till e-tjänsterna, vilket motsvarar ca 40 procent av invånarna. I Kalmar län är drygt invånare anslutna, vilket motsvarar 37 procent av länsinvånarna. Det uppsatta målet är att 50 procent av länets invånare är användare av 1177 Vårdguidens e-tjänster senast 31 december Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon erbjuder sjukvårdsrådgivning dygnet runt i hela Sverige. Tjänsten är både regional och nationell. Varje landsting och region driver sin egen sjukvårdsrådgivningsverksamhet men ingår också i ett nationellt nätverk, följer nationella kvalitetsnormer och använder sig av samma beslutsunderlag för medicinska bedömningar. Cirka 1200 telefonrådgivningssjuksköterskor arbetar på runt om i landet och besvarar sammanlagt 4,5 miljoner samtal per år. 4. I Kalmar län arbetar drygt 30 telefonrådgivningssjuksköterskor och under 2016 ringdes drygt samtal till sjukvårdsrådgivningen i länet. De nationella tillgänglighetsmålen är att medelväntetiden för besvarade samtal ska vara maximalt fem minuter och att andelen besvarade samtal ska vara minst 85 procent. 5 I Kalmar län var medelväntetiden under föregående år 8,7 min och Införandeplan avseende målområden Ineras verksamhetsplan 2017 Version 1.0, Landstinget i Kalmar län

55 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4(12) andelen besvarade samtal 78 procent. Det är en andel som är på samma nivå som året innan och i linje med övriga rikets siffror. 6 Att de nationella tillgänglighetsmålen inte uppfylls beror på ett besvärligt bemanningsläge under en period när det gäller 1177 Vårdguiden på telefon. Bland annat har resurser avsatts för ytterligare tjänster för telefonrådgivning. Inför hösten 2017 har flera medarbetare rekryterats och därmed har bemanningsläget avsevärt förbättrats och rekryteringsarbetet fortsätter löpande. Landstinget i Kalmar län är också ett av de landsting och regioner som numera samverkar med andra regioner och landsting i en gemensam telefonkö vilket bland annat innebär att väntetiden minskar vid samtalstoppar. 7 Detta har under sommaren 2017 haft positiv påverkan på väntetider, som annars skulle varit högre. Utöver 1177 Vårdguiden samverkar också landsting och regioner kring Hjälplinjen, som via ett särskilt nummer erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd under vissa tider på dygnet. Umo/Youmo UMO lanserades 2008 och är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. På UMO hittar besökaren information och svar på frågor om sex, hälsa och relationer. Via Fråga UMO kan alla mellan 13 och 25 år ställa frågor anonymt och få ett personligt svar från någon som jobbar på UMO eller på en ungdomsmottagning. De yrkesgrupper som svarar på frågor är sjuksköterska, barnmorska, kurator, läkare, psykolog eller dietist. På Fråga UMO kan besökaren också läsa andras frågor och svar. Bakom UMO står alla landsting och regioner. Youmo.se lanserades i april 2017 och är webbplatsen om hälsa och jämställdhet för unga som är nya i Sverige. Youmo finns på arabiska, dari, somaliska, tigrinska, engelska samt lätt svenska. Sajten innehåller texter, illustrationer, bildspel och filmer som besvarar frågor om kroppen, om kärlek och vänskap, psykisk hälsa, sexualitet och jämställdhet. 2.2 Invånarnas upplevelse av 1177 Vårdguiden På regelbunden basis gör nationella och regionala mätningar av 1177 Vårdguiden med syfte att mäta nöjdheten hos användarna och för att identifiera framtida utvecklingsområden. I Varumärkesmätningen undersöks befolkningens uppfattning om 1177 Vårdguiden och om associationerna till 1177 Vårdguiden. Undersökningen görs vartannat år och urvalet är representativt för befolkningen med avseende på ålder och kön. 6 Köfri vård Primärvårdsförvaltningen. Dragning på Landstingsstyrelsen Vårdguiden på telefon i Kalmar län

56 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 5(12) Förstahandsval vid information om hälsa och vård På frågan vart man i första hand ringer för att få råd och information när man själv eller närstående är sjuk, svarar 47 procent av länsinvånarna spontant att de i första hand ringer till 1177/1177 Vårdguiden/Vårdguiden. Sammantaget är det ca 73 procent som uppger ett svar som kan kopplas till 1177 Vårdguiden. (Nationellt 72 procent). Efter 1177 Vårdguiden/Sjukvårdsupplysningen vänder sig flest länsinvånare till hälsocentralen, 19 procent. (Nationellt 12 procent). På frågan om var man i första hand söker information på webben om man själv eller någon familjemedlem blir sjuk uppger 45 procent av länsinvånarna svar som kan kopplas till 1177 Vårdguiden. (Nationellt 52 procent). Anledningarna till att man kontaktat 1177 Vårdguiden är att man får bra personlig service, ett professionellt bemötande, bra tillgänglighet/öppettider och att det känns tryggt. Den andra vanligaste platsen att söka information om hälsa och vård på är via Google, med 16 procent. (Nationellt 19 procent). Vid undersökningen fick respondenterna även bevara frågan vilken organisation de kopplar ihop logotypen 1177 Vårdguiden med. I Kalmar län svarar 57 procent landstinget, vilket är en betydligt högre siffra än det nationella snittet som ligger på 40 procent. Övriga mätningar som till exempel NKI-mätningar, Vårdbarometern och Hälso-och sjukvårdsbarometern är också viktiga pusselbitar för att få en helhetsbild av invånarnas upplevelse av 1177 Vårdguiden. Även dessa visar på att 1177 Vårdguiden överlag har ett mycket högt förtroende hos befolkningen och kundnöjdheten rankas som mycket nöjda användare. Varumärket håller en hög kvalitet, tillgänglighet och trovärdighet och allt fler invånare känner till och använder 1177 Vårdguiden på såväl nationell som regional nivå. Det är främst bemötandet som är de kvalitetsfaktorer som invånarna ger högst betyg, samt förtroende för 1177 Vårdguidens information och råd om hälsa. Inom 1177 Vårdguiden på telefon är kommunikation den kvalitetsfaktor som invånarna ger högst betyg, det vill säga sjuksköterskan förstod vad jag ville ha hjälp med och informationen som jag fick var lätt att förstå. 8 Likaså e- tjänsterna får ett mycket gott betyg där invånarna upplever att e-tjänsterna idag är mer användarvänliga, lättförståeliga och med ett mer tilltalande utseende. 9 3 Planerade åtgärder och aktiviteter Kvalitet och trovärdighet är värden som genomgående fått höga betyg i användarundersökningarna och Landstinget i Kalmar län har under många år arbetat för målet att stärka 1177 Vårdguiden och för att öka nyttjande av 8 Nöjdhetsmätningar invånare 1177 Vårdguiden på telefon Nöjdhetsmätning 1177 Vårdguidens e-tjänster invånare 2017

57 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 6(12) digitala tjänster. Den har inbegripit såväl interna som externa insatser riktade till olika målgrupper. Särskilda årliga planer har tagits fram och samverkan har även skett med externa parter. Också internt har satsningar gjorts för att öka kännedomen om 1177 Vårdguiden, bland annat genom utbildningar och intern informationsspridning. En tydlig målsättning för att bibehålla det höga förtroendet för 1177 Vårdguiden och fortsätta vara förstahandsvalet för den som söker kontakt med vården blir följaktligen att fortsätta säkra grundförutsättningarna för tjänsterna. Det handlar om att fortsätta skapa nytta för invånarna genom att framtidssäkra tjänsterna och ta tillvara ny teknik och nya digitala möjligheter och samtidigt fortsätta förstärka 1177 Vårdguiden både internt och externt. 3.1 Bredda och utöka attraktiva invånartjänster I takt med att samhället i allt större grad digitaliseras ökar också förväntningarna på digitala vårdtjänster. För ökad tillgänglighet och förbättrad användarupplevelse på 1177 Vårdguiden behöver därför satsningar göras så att fler tjänster implementeras och kommer invånare/patienter till del. I framtiden kommer det att behöva utvecklas fler tjänster som invånarna kan nyttja både som självservicetjänster och vägledningstjänster och som skapar förutsättning att flytta mer vård närmare invånare/patient. I den digitala strategin för landstinget är ett övergripande mål att invånarna ska kunna välja hur och när de vill kontakta landstinget i olika situationer. Digitala tjänster ska därför vara ett naturligt val i invånarnas kontakt med verksamheten. I den mån det är lämpligt kan interaktion som idag sker via telefon eller via personligt möte istället i större grad erbjudas via kontakter över nätet. Detta ökar också möjligheterna för invånarna att i större utsträckning engagera sig och ta ansvar för sin egen hälsa, vård och behandling. Landstinget har också gjort en tydlig e-tjänstsatsning kopplat till egenvård om hälsa på 1177.se för att både öka antalet e-tjänster och samtidigt inspirera till hälsa. För ett ökat mervärde för invånarna och nyttjande av e-tjänsterna behöver det därför säkerhetsställas att samtliga anslutna enheter erbjuder de e- tjänster som är beslutade i basutbudet. Då skapas en ökad tillgänglighet och service utifrån invånarnas behov och en mer jämlik vård där invånarna har samma möjligheter oavsett vilken hälsocentral eller mottagning de tillhör. Samtidigt stärker det invånarnas ställning i vården genom ökade möjligheter till delaktighet och självbestämmande i vårdprocessen. Det bör också vara prioriterat att erbjuda webbtidbok på fler mottagningar för att invånarna själva ska kunna boka tider, av- och omboka tider samt se sina bokade tider på webben. Webbtidbok har identifierats som en av de tjänster som kan effektivisera och underlätta den administrativa hanteringen inom vården och öka tillgängligheten till vården för den enskilda. På de mottagningar där

58 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 7(12) webbtidbok redan erbjuds är det av vikt att bokningsbara tider är tillgängliga och erbjuds i webbtidboken för att tillgodose invånarnas förväntningar på tjänsten. Det finns behov av att ytterligare optimera de tekniska lösningarna, så att det fungerar smidigt för de verksamheter som erbjuder webbtidbok. Digitala vårdmöten är ytterligare ett sätt att öka tillgänglighet till hälso- och sjukvården och som möjliggör 1177 Vårdguiden som första ingång för invånarna. Digital hälsocentral är en befintlig fysisk hälsocentral som kompletterar sin verksamhet med möjlighet till digitala vårdmöten som ett alternativ till fysiska möten. Patienten får instruktion till sitt digitala vårdmöte genom att logga in via e- tjänsterna på 1177.se och mötet journalförs precis som vid ett fysiskt besök. Målet är att lösningarna ska vara både användarvänliga och uppfylla högt ställda säkerhetskrav. Fyra av länets hälsocentraler har under 2017 medverkat i försöksprojektet med digitala hälsocentraler; Mönsterås, Mörbylånga, Emmaboda och Kvarnholmens hälsocentraler. Plan för införande på övriga enheter ska genomföras och målsättningen är att breddinföra lösningen. Möjligheten gällande videotriagering är också under planering. Virtuell hälsocentral är en ny vårdenhet utan fysisk adress som bemannas av personal som organisatoriskt och fysiskt kan vara spridd över länet (eller världen). Koncept och layout för virtuell hälsocentral arbetas fram under hösten i vårt landsting och kommer därefter att testas på rehabmottagningarna i länet se/vanliga-symtom I början av 2017 etablerades en symtomguide på 1177.se och landstinget i Kalmar län har aktivt bidragit i utvecklingsarbetet genom engagemang i styrgruppen för projektet. Symtomguiden är en webbfunktion som på ett enkelt och visuellt sätt stöttar den enskilde användaren att bedöma sina symtom, få hänvisning till mer information utifrån symtomen samt förstå vilken vårdnivå som är mest lämplig att vända sig till. Guiden bidrar till att vård söks och ges på rätt nivå, vilket även bidrar till ökad tillgänglighet och effektivitet i vårdkedjan. Det underlättar även för vårdgivare, då sökande i högre grad vänder sig till rätt vårdnivå direkt. Guiden kan också bidra till individens delaktighet och autonomi samt ge stöd för beslut rörande egen och anhörigs hälsa. Råden är samstämmiga med de som ges i artiklar på 1177.se och utifrån Rådgivningsstödet för 1177 Vårdguiden på telefon. Tjänsten har varit efterfrågad och tiotusentals besökare nyttjar tjänsten varje månad. I juni 2017 kompletterades den med ytterligare sex symtom: fästingbett, springmask, näsblödning, nagelbesvär och röda eller irriterade ögon. Det nya innehållet grundar sig på vanliga sökord på 1177.se och på vanliga frågor till

59 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 8(12) 1177 Vårdguiden på telefon. Nationell samverkan inom 1177 Vårdguiden på telefon Rådgivning via 1177 Vårdguiden på telefon har en viktig funktion för att invånarna ska få vård på rätt nivå. För att öka tillgängligheten till tjänsten har tester av nationell samverkan genomförts under 2016 med mycket goda resultat. Från 1 juni 2017 samverkar därför Landstinget i Kalmar län tillsammans med andra landsting och regioner under delar av dygnet i en gemensam telefonkö. Det är ett steg närmare en framtid där alla regioner och landsting samverkar dygnet runt. 10 Ett syfte med utökad samverkan är att på sikt kunna korta väntetiderna, öka tillgängligheten och effektivisera verksamheten ytterligare så att länets invånare får ännu bättre service. Samverkan minskar också sårbarheten för tjänsten genom att bidra till bättre förutsättningar för att klara exempelvis samtalstoppar, driftsstörningar och tillfälligt lägre bemanning. 11 Stöd och behandling Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör stöd- och behandlingsprogram via nätet. Syftet är att i första hand öka tillgängligheten och att erbjuda fler kvalitetssäkrade former för kontakt med vården allt utifrån vad som är bäst för patienten. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression, stress och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Patienternas kontakt med behandlaren ger trygghet och ofta en tätare kontakt än om enbart fysiska möten erbjuds. Möjligheten för patienten att själv bestämma när hen loggar in och gör sina uppgifter eller återkopplar till behandlaren, gör att resor och avbrott från skola eller arbete kan undvikas. Det sparar både tid, miljö och undviker onödiga inkomstbortfall. Stöd och behandling på nätet är ett komplement till vårdens möjligheter och erbjuds de patienter som har förutsättningar för det, önskan och en lämplig situation. Behandlare som fått rutin och erfarenhet av kommunikation och möten med patienter på nätet upplever ofta att det frigör tid för att ha kontakt med fler patienter. Interaktionen mellan behandlare och patient kan handla om såväl tiden före, under och som efter en behandling traditionell behandling eller behandling på nätet. Både behandlare och patient får en bra överblick av stöd- eller behandlingsprogrammet, vad som är gjort och vad som väntar. Det ger möjlighet till planering, tillbakablickar och även för effektiv uppföljning 10 Inera Utökad samverkan på telefon 11 vardguiden-pa-telefon-2021.pdf

60 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 9(12) och utvärdering 12. Landstinget i Kalmar län anslöt sig till plattformen Stöd och behandling Gemensamt i sydöstra sjukvårdsregionen har upphandling och implementering av KBT-behandlingsprogram för ångest, oro, stress, sömn och depression genomförts. Sjukskrivningskollen är ett av landstinget egenutvecklat program för den som är sjukskriven för psykisk ohälsa och/eller muskelrelaterad smärta och som har arbetsgivare. Programmet stödjer invånaren att bli delaktig i en aktiv sjukskrivning genom att ge tips och tillhandahålla information som är värdefull för den som är sjukskriven. Innehållet förmedlas i huvudsak av text, men innehåller även bilder, filmer och ljudfiler för att förstärka budskapet. Via programmets meddelandefunktion håller den sjukskrivne personlig kontakt med sin rehabkoordinator Stötta framtida utveckling och digitalisering av 1177 Vårdguiden År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e- hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. 14 Fokus framåt för 1177 Vårdguidens är därför att tjänstekonceptet ska uppfattas som en ännu mer självklar, central och välfungerande del av den svenska hälso- och sjukvården, både för invånare och för hälso- och sjukvårdens aktörer. Programmet Nya 1177 Vårdguiden bildades i augusti 2016 för att hålla samman och styra ett antal både pågående och planerade projekt och förstudier. En startpunkt för programmet var Vitalis 2016 då en förstudie presenterades som pekade på behov av förändring av delar av invånartjänsterna. Samtidigt pågick utredningar om behov av tekniklyft för tjänsterna. Detta sammantaget ledde till att programområdet Nya 1177 Vårdguiden bildades. Den gemensamma nämnaren för projekten och förstudierna är en riktning mot ett generationsskifte av 1177 Vårdguidens erbjudande. Det handlar om att under etablera en ny, driftsäker och flexibel plattform för åtta olika webbtjänster: 1177.se, Hitta och Jämför Vård, UMO.se och Youmo.se, Rådgivningsstödet Webb och Rådgivningsstödet Portal, Vårdhandboken och Rikshandboken. Det handlar också om en förflyttning av hantering och synsätt för att framtidssäkra invånartjänsterna. Målbilden är en fokuserad satsning på införande och användning av självservicetjänster som är direkt integrerade i vårdens och omsorgens system och att invånarna i större utsträckning själva Vision E-hälsa 2025

61 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 10(12) kan överblicka insatser och hjälpa varandra. En målbild är att utveckla vården nära invånarna och möjliggöra en förflyttning från vård på mottagningar till egenvård hemma. Internetbaserad beteendeterapi och fler e-tjänster till stöd för livsstilsförändring är exempel på tjänster som möjliggör vård nära patienten och som inte kräver den fullt utrustade sjukhusvårdens resurser Vårdguiden behöver i större utsträckning utvecklas ännu mer mot att vara ett nav för invånaren, oavsett avsändare/vårdgivare samt att fokusera än mer på självservice via till exempel logik och artificiell intelligens. Målet är att starta i vilken kanal som helst och sömlöst ta sig vidare till nästa service-nivå. Det kan röra sig om frågetjänsten där frågor som redan tidigare har besvarats kan tolkas och besvaras direkt. I ett senare skede kan även delar av telefonsjuksköterskornas uppgifter automatiseras, där datorer utför de enkla och kartläggande delarna medan personalens fokus läggs på att förbättra det som endast en människa kan leverera Genomföra interna informationssatsningar 1177 Vårdguiden behöver ständigt finnas på agendan för landstingets egna medarbetare. Professionen är mycket viktiga ambassadörer för att kunna förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården. Det kräver en kunskap och förståelse kring hur tjänsterna fungerar och vad de innehåller. Ökad kännedom internt kan bland annat minska administration för vårdpersonal, öka patientsäkerheten, förbättra samverkan mellan patient och landstingets verksamheter samt förbereda patienterna bättre inför besök. Kontinuerliga informationsinsatser och utbildningar för vårdpersonal är därför fortsatt angelägna aktiviteter hos såväl nya som mer erfarna medarbetare. All personal som möter patienter ska känna sig trygga i vad tjänsterna inom 1177 Vårdguiden innebär och hur de kan använda dessa som ett verktyg i mötet med patienten. För att uppnå planens mål att 1177 Vårdguiden ska vara förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso-och sjukvården är det också av stor vikt att invånarna känner att vården samverkar och att de får korrekta hänvisningar mellan olika enheter. Därför är det angeläget med en intern dialog med syfte att stärka och tydliggöra rollen i vårdkedjan för 1177 Vårdguiden på telefon. Annars kommer förtroendet för och upplevelsen av 1177 Vårdguiden på telefon att minska och invånarna välja en annan ingång nästa gång de söker vård. Det behöver närmare utredas vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare stärka samverkan och dialogen mellan olika vårdenheter och 1177 Vårdguiden på telefon. Det handlar om att hitta förbättringsområden på systemnivå och samtidigt få en ökad förståelse för varandras arbetssituation. 15 Marknadsrapporten 2017 Nuläge och rekommendationer - diskussionsunderlag för verksamhetsplanering samt Programmet Nya 1177 Vårdguiden PPT

62 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 11(12) Fokus ska ligga på invånarnas helhetsupplevelse av vårdkontakten. 3.4 Genomföra externa informationskampanjer Kundundersökningar visar att kvinnor och yngre i högre grad än andra nyttjar 1177 Vårdguiden idag. Utmaningen och potentialen ligger därför i att öka kännedomen, tydliggöra nyttan och stärka 1177 Vårdguiden inom fler och bredare målgrupper Vårdguiden ska vara det naturliga förstahandsvalet för alla invånarna när de söker information om hälsa och vård. Därför är det av vikt att lyfta aktuella budskap och möta olika målgruppen i vardagliga situationer och på så sätt kommunicera vilka tjänster som finns tillgängliga. Då kan informationsinsatserna skräddarsys än mer för att nå högre effektivitet och genomslagskraft. Tidigare externa informationskampanjer som har genomförts har presenterats i införandeplanen för Hur medborgare ska öka nyttjandet av digitala invånartjänster. De har alla tre justerats efter prioriterade målgrupper och blivit framgångsrika. Externa informationskampanjer bör därför fortsätta efter en ny treårsplan: 2018: Föräldrar/lärare/elever (skola) Att arbeta förebyggande med barn och unga, samt de vuxna de kommer i kontakt med är av stor vikt för en jämlik hälsa och utifrån barnkonventionens huvudprinciper. Familjecentralerna är viktiga utifrån familjens situation och ska ses som en hälsofrämjande mötesplats. Landstinget arbetar idag med målgruppen genom Tobaksfri Duo på högstadiet, Tobaksfri Utmaning för länets gymnasielever och med Kom igång för grundskoleelever. Landstingets Kom igång -satsning med fysisk aktivitet som en ingång för hälsosam livsstil och som sker i intern och extern samverkan i länet, kommer att fortsätta och vidareutvecklas. En del i arbetet för att inspirera målgruppen är evenemanget Världens Barnloppet. 2019: Seniorer Landstinget i Kalmar län har en stor andel äldre i befolkningen. Det är därför angeläget att utöka tjänster och skapa tillgänglighet för målgruppen så att de med egen kraft får verktyg och kunskap hur man håller sig hälsosam men också blir medvetna om utbudet på 1177.se. Landstinget har börjat den resan genom Kom igång-satsningen med efterföljande aktiviteter som kursen Sund Smart Stark Senior i samverkan med kommun, Smålandsidrotten och föreningslivet. Målet är att bredda detta ytterligare och Landstinget kommer arbeta mycket framöver med att ytterligare stärka insatserna med inriktning hälsa hela livet. 2020: Gör det själv/ hälsa och livsstil Utifrån vårt fokus på tillgänglighet och jämlik hälsa för alla behöver vi bredare lyfta temat hälsa och livsstil på 1177.se. Enligt fokusområdet främja hälsa och

63 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 12(12) enligt uppdraget att nå ett brett genomslag hos länets invånare är det rätt inriktning. Här finns mycket information om den egna hälsan, hälsotester, träningsprogram och olika övningar som man själv kan göra hemma. 3.5 Kvalitetssäkra innehåll och tydliggöra kontaktvägar Varje region och landsting har en regional del på 1177.se med möjlighet till regional anpassning. För en fortsatt god användarupplevelse för invånarna så krävs det en översyn av Landstinget i Kalmar läns innehåll. Den nationella texten är till exempel specifik kring när man ska söka vård men är vag när det handlar om vart man ska vända sig eller om det föreligger specifika förutsättningar på regional nivå. Möjligheten till regional information bör därför nyttjas i större utsträckning för att konkretisera och komplettera den nationella patientinformationen och guida invånaren rätt. Det handlar också om att säkerhetsställa att enheter och mottagningar visar upp aktuell, korrekt och relevant information på sina kontaktsidor och följer riktlinjer för förvaltning och revidering. Där det finns behov ska de regionala tilläggen vara tillgänglighetsanpassade för personer som inte har svenska som modersmål eller för personer som har lässvårigheter på grund utav funktionsnedsättning. En viktig del för att tydliggöra 1177.se som den primära kanalen för hälsa och sjukvårdsinformation är också att hänvisa invånarna till 1177.se i första hand. Fördelen är att på 1177.se kan invånarna enkelt hitta och jämföra vård i hela landet i ett sammanhang där de också kan tillgodogöra sig e-tjänster, självservicetjänster, medicinska råd samt fakta om sjukdomar och behandlingar.

64 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/04 - En handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus, delredovisning Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner delredovisning över utredningsuppdrag 17/04 - En handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus. 2. Slutredovisning ska ske till landstingsstyrelsen under hösten Bakgrund I landstingsplanen fick landstingsdirektören i uppdrag ta fram en handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus. Utredningsuppdraget utgår från ambitionen att i framtidens hälso- och sjukvård kunna ge en vård som motsvarar patienternas behov och som samtidigt är mer kostnadseffektiv genom att erbjuda en större andel vård som öppen vårdform. Ett antal kirurgiska åtgärder som bedöms möjliga till poliklinisering ligger i fokus. Delredovisning Poliklinisering Där öppenvård/dagkirurgi kan erbjudas med samma kvalitet som slutenvård ska detta vara första alternativet. Främst av effektivitetsskäl men också av kvalitetsskäl då vistelse på sjukhus i sig är förknippat med risker och då tidig och naturlig återgång till normalt liv bidrar till en effektiv rehabilitering. Metodutveckling för till exempel smärtlindring efter operation banar väg för nya vårdprocesser. Denna handlingsplan baserar sig på eftersök av möjligheter till ytterligare poliklinisering där sedan tidigare möjligheter ännu inte realiserats eller där nya metoder snabbt kan bidra till nya rutiner för en effektivare vård. Eftersöket baserar sig på 11 områden lämpliga för poliklinisering vilka har beskrivits i en artikel i Läkartidningen 2016 (bilaga) samt på analys av utdata från operationsplaneringsprogrammet. Vi har funnit det intressant att i första hand titta vidare på de områden som beskrivs i artikeln samt på några områden hämtade från operationsplane- Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post johan.rosenqvist@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Landstinget i Kalmar län Strömgatan 13 Kalmar Telefon Bankgiro

65 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) ringsprogrammet. Dessa områden utgör vårdprocesser inom kirurgverksamheten, gynekologisk verksamhet, öron-näsa-hals-verksamhet och ortopedisk verksamhet i länet. Aktiviteter Handlingsplanen består av att via sjukhuscheferna väcka frågan för diskussion internt inom varje berörd verksamhet för att därefter ha en sammanfattande diskussion senare under hösten och att där komma överens med verksamheten om vad som kan och ska göras. Resurser Utöver verksamhetsansvarigas engagemang kommer utdatakompetens att behövas tillsammans med kompetens för verksamhetsutveckling då nya vårdprocesser behöver skapas. Det kan komma att visa sig att digitala lösningar kan få en viktig roll i de nya rutinerna varför också digital kompetens kan komma att efterfrågas. Uppföljning Diskussion och överenskommelser med verksamheten hösten Uppföljning och konklusion våren och hösten Johan Rosenqvist Hälso- o sjukvårdsdirektör Bilaga Läkartidningen debatt 3 4/2016.

66 Handlingsplan för ökad poliklinisering Uppdrag 17/04 i landstingsplanen diarienummer Syfte Att effektivisera vården genom att minska den somatiska slutenvården på sjukhus och i stället erbjuda öppenvård och dagkirurgi (poliklinisering) som första alternativ i de fall detta kan erbjudas patienten med bibehållen kvalitet. Mål Att med hjälp av utdata se en förskjutning från slutenvård till öppenvård där så bedöms möjligt i den kommande diskussionerna. Tidplan Diskussion och överenskommelser med verksamheten hösten Uppföljning och konklusion våren och hösten Målgrupp Sjukhuschefer och berörda verksamhetschefer inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Ansvarig för dokumentet Hälso- och sjukvårdsdirektören. Revideras och följs upp xxx Beslutsdatum (20xx-xx-xx). Beslutat av NN

67 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Poliklinisering Där öppenvård/dagkirurgi kan erbjudas med samma kvalitet som slutenvård ska detta vara första alternativet. Främst av effektivitetsskäl men också av kvalitetsskäl då vistelse på sjukhus i sig är förknippat med risker och då tidig och naturlig återgång till normalt liv bidrar till en effektiv rehabilitering. Metodutveckling för t.ex. smärtlindring efter operation banar väg för nya vårdprocesser. Denna handlingsplan baserar sig på eftersök av möjligheter till ytterligare poliklinisering där sedan tidigare möjligheter ännu inte realiserats eller där nya metoder snabbt kan bidra till nya rutiner för en effektivare vård. Eftersöket baserar sig på 11 områden lämpliga för poliklinisering vilka har beskrivits i en artikel i Läkartidningen 2016 (bilaga) samt på analys av utdata från operationsplaneringsprogrammet. Vi har funnit det intressant att i första hand titta vidare på de områden som beskrivs i artikeln samt på några områden hämtade från operationsplaneringsprogrammet. Dessa områden utgör vårdprocesser inom kirurgverksamheten, gynekologisk verksamhet, öron-näsa-hals-verksamhet och ortopedisk verksamhet i länet. Aktiviteter Handlingsplanen består av att via sjukhuscheferna väcka frågan för diskussion internt inom varje berörd verksamhet för att därefter ha en sammanfattande diskussion senare under hösten och att där komma överens med verksamheten om vad som kan och ska göras. Resurser Utöver verksamhetsansvarigas engagemang kommer utdatakompetens att behövas tillsammans med kompetens för verksamhetsutveckling då nya vårdprocesser behöver skapas. Det kan komma att visa sig att digitala lösningar kan få en viktig roll i de nya rutinerna varför också digital kompetens kan komma att efterfrågas. Uppföljning Diskussion och överenskommelser med verksamheten hösten Uppföljning och konklusion våren och hösten Bilagor Läkartidningen debatt 3 4/2016

68 Sida 1 av 4 DEBATT 3 KOMMENTARER Fortsätt utveckla dagkirurgin Dagkirurgi är i dag både etablerat och accepterat. Nya kirurgiska tekniker, framsteg inom anestesin och medveten politik däribland ekonomiska incitament har lett till att andelen dagkirurgiska åtgärder ökat. Anne Tiainen utredare Birgitta Lindelius enhetschef; båda avdelningen för statistik och jämförelser, Socialstyrelsen Allt fler dagkirurgiska åtgärder innebär en effektivisering av sjukvården. Foto: Fotolia/IBL Målsättningen med svensk dagkirurgi är att genomföra kirurgiska operationer eller annan behandling och undersökningar under så kort vårdtid att patienten inte behöver övernatta på sjukhus. Enligt en enkätstudie finns strukturerade och enhetliga preoperativa rutiner för dagkirurgipatienter i Sverige [1]. Andra studier visar att kvaliteten inte försämrats och att antalet komplikationer inte ökat i takt med att antalet dagkirurgiska åtgärder ökat [2, 3]. I Storbritannien har andelen dagkirurgiska ingrepp ökat, men samtidigt konstateras att det finns en stor utvecklingspotential [4]

69 Sida 2 av Vi har studerat utvecklingen av antalet dagkirurgiska ingrepp i Sverige åren 2005 och Uppgifterna är hämtade ur patientregistret och inkluderar alla åtgärder som definieras som dagkirurgi (öppenvårdskod och en eller flera kirurgiska åtgärdskoder). Dessutom har vi för 11 ingrepp/tillstånd (artroskopi, kolecystektomi, livmoderframfall, ljumskbråck, pacemaker, planerad PCI, prostataförstoring, septumplastik, skrapning, tonsillektomi och urininkontinens) där åtgärder utförs både i dagkirurgi och i slutenvård, jämfört antal ingrepp och kostnader mellan åren. Eftersom kostnaderna varierar mellan olika ingrepp och landsting har vi beräknat kostnaderna för kirurgiska ingrepp med hjälp av 2013 års genomsnittskostnad per patient (KPP) för både dagkirurgi och slutenvård. Därmed har vi minskat risken för över- och underskattningar. Däremot kan det ökade antalet registreringar i patientregistret av privata vårdgivare (speciellt efter år 2010) vara en orsak till en viss överskattning av skillnaderna mellan åren. Totalt 2,7 miljoner kirurgiska ingrepp utfördes 2013, inklusive planerade och akuta åtgärder, en ökning med över 1 miljon ingrepp jämfört med Av den totala mängden kirurgiska ingrepp utfördes 70 procent i dagkirurgi år 2013 jämfört med 42 procent år Det största antalet ingrepp utgjordes av transluminala endoskopier och mindre kirurgiska åtgärder. Inom de 11 ingreppen ökade det totala antalet med De dagkirurgiska ingreppen ökade med cirka medan ingrepp i slutenvården minskade med cirka Samtidigt uppskattas att sjukvården frigjort cirka 80 vårdplatser tack vare övergången från slutenvård till dagkirurgi. Det fanns totalt vårdplatser i de kirurgiska verksamheterna 2013, jämfört med vårdplatser 2005, vilket är en minskning med 738 vårdplatser (9 procent). Medelvårdtiden varierade från 1,2 till 3,9 vårddygn för de olika ingreppen år De 80 vårdplatser som uppskattningsvis kan ha frigjorts tack vare övergången till dagkirurgi utgjorde 11 procent av det totala antalet nedlagda vårdplatser. Kostnaderna för de ingreppen uppgick till totalt cirka 3,2 miljarder kronor år Om andelen ingrepp i dagkirurgi inte ökat under studieperioden, utan varit densamma 2013 som under 2005, skulle kostnaderna ha varit cirka 440 miljoner kronor högre (14 procent av de totala kostnaderna). Allt fler dagkirurgiska åtgärder innebär en effektivisering av sjukvården, som nu kan utföra drygt fler åtgärder till lägre kostnad än tidigare. Eftersom dagkirurgi endast svarar för 61 procent av de aktuella ingreppen finns sannolikt utrymme för ytterligare effektiviseringar. Andelen dagkirurgiska ingrepp varierar dessutom

70 Sida 3 av 4 mellan landstingen. Som exempel kan nämnas att för urininkontinens varierade andelen mellan 4 och 99 procent, och för tonsillektomi mellan 4 och 94 procent, vilket tyder på att potentialen för effektivisering inom landstingen är stor. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. CITERAS SOM: Läkartidningen. 2016;113:DUXW Läkartidningen 03-04/2016 Lakartidningen.se REFERENSER VISA 1. Brattwall M, Warrén Stomberg M, Jakobsson JG. Dagkirurgin i Sverige sker strukturerat och med enhetliga rutiner. Läkartidningen. 2012;109(41): Engbæk J, Bartholdy J, Hjortsø N-C. Return hospital visits and morbidity within 60 days after day surgery: a retrospective study of day surgical procedures. Acta Anaesthesiol Scand. 2006;50: Majholm B, Engbæk J, Bartholdy J, et al. Is day surgery safe? A Danish multicentre study of morbidity after day surgery procedures. Acta Anaesthesiol Scand. 2012;56: Appleby J. Day case surgery: a good news story for the NHS. 2015; BMJ. 2015;351:h KOMMENTARER DÖLJ Mät den kirurgiska kvaliteten :47 Så länge vi inte har något nationellt kvalitetsregister över kirurgiska komplikationer (ICD T 8) kan man inte uttala sig om hur bra öppen- resp slutenvårdskirurgi fungerar. Margareta Berg, Med dr, öl ortopedi, Projektet Surgicon Blir befolkningen sjukligare? :06 Ingrepp är kirurgins eufemism för behandling med en operation. Behandling görs för sjukdom. När statistiken visar att antalet operationer ökat med mer än 1 miljon (>60%) på de senaste tio åren måste undras vad det är för ökad sjuklighet i befolkningen som tillkommit och som måste behandlas med en operation. Författarna ser kostnadsbesparingar i övergången till dagkirurgi och kallar det för effektivisering. Men

71 Sida 4 av om sjukligheten i befolkningen ökat som statistiken här visar så är det hellre sjukligheten som bör uppmärksammas. Sjukligheten brukar vara rätt stabil, så när behandlingen ändras så mycket på så kort tid är det oftare statistiken eller sjukvården själv som är förklaringen. Vilken är förklaringen här? Per-Olof Nyström, pens. överläkare, Linköping Nya operationsmetoder! :53 Man glömmer lätt att vi idag kan åtgärda betydligt fler tillstånd än förr, med hjälp av kirurgi. Funktionskraven ökar även i en befolkning som lever längre, och behåller sin vitalitet och aktivitetsgrad i högre åldrar än tidigare. (En parallell ang orsak och verkan: En gång ondgjorde sig en läkare över trånga jeans då han ansåg att detta kunde ge smalare bäcken och förlossningssvårigheter vilket skulle kräva fler kejsarsnitt. Någon replikerade då med frågan om vederbörande burit för trång mössa.) Margareta Berg, Med dr, öl ortopedi, Projektet Surgicon ADRESS: Läkartidningen, Box 5603, Stockholm TELEFON: E-POST: webmaster@lakartidningen.se CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: Pär Gunnarsson FAKTURAADRESS: Läkartidningen Förlag AB, FE515, PLF1020, Stockholm

72 Psykiatriförvaltningen Administrativ ledning TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende. 2. Återredovisning av planerat pilotprojekt ska ske till landstingsstyrelsen den 19 september Bakgrund I landstingsplanen fick landstingsdirektören i uppdrag att utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende. Psykiatriförvaltningen har gjort ett utredningsarbete runt möjligheter att införa självvald inläggning som en metod när det gäller patienter med självskadebeteende. Erfarenheter från andra landsting och regioner ger vid handen att metoden är trygghetsskapande och förebygger självskadebeteende samt långvariga inläggningar. Psykiatriförvaltningen har därför för avsikt att gå vidare och planera för ett pilotprojekt vid en av psykiatrins vårdavdelningar. Förberedelsearbete när det gäller projektorganisation och struktur har startat och kommer att fortsätta under hösten 2017 med ambitionen att starta pilot under Projektledare kommer att utses och uppdrag är under utformande. Affe Lindén Sjukvårdsstrateg Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post psykiatriforvaltningen@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Psykiatriförvaltningen Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Landstingshuset Strömgatan 13 Kalmar Telefon vx Bankgiro

73 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Bilaga Slutredovisning av utredningsuppdrag 17/06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende, daterad den.

74 Uppdrag 17/06, Utreda möjligheterna runt självvald inläggning gällande patienter med självskadebeteende

75 Sammanfattning I landstingsplanen anges att specialispsykiatrin ska fortsätta att arbeta för bättre vård och mindre tvångsvård för vuxna och för barn och unga med målet att helt undvika tvångsvård. En del kopplat till målsättningen är att ett utredningsarbete runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende ska göras under planperioden. Nationella Självskadeprojektet Genom det Nationella självskadeprojektet vill regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, stödja kommuner och landsting att utveckla och samordna insatser för att minska antalet unga med självskadebeteende. Satsningen består av ett antal aktiviteter som syftar till att utveckla kunskapen om och vården av personer med självskadebeteende. Det övergripande målet är att unga personer med självskadebeteende ska minska. I projektets Södra nod samverkar sju landsting för att deras verksamheter, andra organisationer och individer ska nå dessa mål. Nationella Självskadeprojektet är en riksomfattande satsning på att utveckla och sprida kunskap kring självskadebeteende, projektet är en del av Uppdrag Psykisk Hälsa. Regional samverkan Inom ramen för Regional Medicinsk Programgrupp psykiatri, RMPG, pågår ett arbete gemensamt med Region Östergötland och Jönköping. Arbetsgruppen har bland annat ansvar att följa och ta tillvara det nationella arbetet och arbetet i den södra noden beträffande forskning, utveckling och erfarenhet samt att samverka i Sydöstra sjukvårdsregionen runt kunskaper och erfarenheter. En plan för praktisk samverkan i regionen avseende denna grupp beträffande öppenvård, vårdplatser, speciella behandlingar mm kommer att tas fram. Genombrottsprojekt och pilot Psykiatriförvaltningen har för avsikt att genomföra en pilot som planeras att påbörjas under våren Förberedelsearbete gällande att bygga projektorganisation, planera för utbildning, projektplanering etc förväntas ske under hösten Uppdrag till projektledare är under utformande. I projektet ingår bland annat att redovisa kostnader samt belysa dessa inför breddning av metoden samt att identifiera indikatorer för uppföljning och utvärdering.

76 1. Bakgrund Självvald inläggning vid emotionell instabilitet innebär Strukturen runt självvald inläggning Uppdraget Beskrivning av nuläge Metod Handlingsplan, aktiviteter Utbildningsinsatser Föreläsningar Riktlinjer Stödstruktur Resurser Ekonomi Styrgrupp Projektledare och projektgrupp Handledarutbildning Implementeringsstöd Föreläsningstillfällen Definitioner och förklaringar Krisintervention DBT MBT Riskhanterings- och krisplan Referenser Bilagor Kontrakt för självvald inläggning vid emotionell instabilitet, SLL... 9

77 1. Bakgrund Självvald inläggning är en krisintervention för personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende. Interventionen utgår från ett personcentrerat förhållningsätt, främjar samarbetet öppen- slutenvård, stärker patientens autonomi och minskar risken för hospitalisering. Självvald inläggning riktar sig mot patienter, i första hand med emotionell instabiltet och självskadebeteende, men har också prövats inom ätstörnings- och psykosvård. I Nederländerna har sedan decennier metoden använts inom psykiatrin men ingen större vetenskaplig utvärdering har genomförts infördes en liknande metod med gott resultat inom psykosvården i Norge. (1) Sedan 2009 har psykiatrin i Växjö arbetat med en modell av självvald inläggning som bl.a. resulterat i en minskning av vårdplatser. FoU studie skall genomföras. I Halmstad introducerades metoden 2014, där ses resultatet som ett ökat antal inläggningar med minskad vårdtid med 27-52% I Skåne pågår försöksprojekt med brukarstyrd inläggning (BI) på flera orter som Lund, Malmö, Kristianstad och Helsingborg. Rapport kring studien väntas publiceras under maj I Stockholm bedrivs ett försöksprojekt och begreppet självvald inläggning används. Både i Skåne och Stockholm genomförs forskningsstudier för personer med självskadebeteende och suicidnära beteenden. Stockholm publicerade en helårsrapport mars 2017.(3) I studien undersöks om den här frivilliga vårdformen kan ersätta traditionella akutinläggningar och på så sätt bli en fungerande krishanteringsstrategi. Kan metoden påverka antalet tvångsåtgärder, självskador, besök på akutmottagningar, förmågan att hantera stress och personens funktionsnivå i vardagen?(3) 1.1 Självvald inläggning vid emotionell instabilitet innebär - Att, vid ökad stress, hotande kris erbjuds en time-out och krishantering i trygg miljö. - Att stärka patientens förmåga till känsloreglering och att använda konstruktiva hanterings strategier. - Att förebygga stressbelastning, självdestruktivt beteende och långvariga inläggningar - Att skapa förutsättningar att patienten själv ska kunna hantera sina symtom - Ökat självbestämmande, autonomi - Stärkt samarbete öppen- och heldygnsvård (3) 1.2 Strukturen runt självvald inläggning En sängplats ska finnas tillgänglig inom psykiatrisk heldygnsvård enligt överenskommelse och skriftligt kontrakt med berörda parter; patienten, specialistsjuksköterska inom heldygnsvården och behandlare inom öppenvården. Patienten tar själv beslut om inläggning, 1-3 dagar/3 gånger per månad och sjuksköterskan på avdelningen delegeras att ta ansvar för in och utskrivning. Självvald inläggning ska vara en del av kris- och vårdplanen och ett delat beslutsfattande mellan patient och personal. Ingen visitation ska ske och patienten ansvarar själv för sin läkemedelsbehandling, läkemedel ska kunna låsas in av patienten.(3)

78 2. Uppdraget Psykiatriförvaltningen ska utreda möjligheter runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende. Rapportering ska ske till Landstingsstyrelsens möte 5 september Beskrivning av nuläge Inklusionskriterier för dialektisk beteendeterapi är att det finns inslag av självskadebeteende. Under 2016 behandlades ett 90-tal patienter med DBT i Kalmar län. Över år har det sett i stort sett uu på samma sätt när det gäller antal patienter och fördelning på ålder och kön. Gruppen domineras av kvinnor, ca 95 %, med tydlig övervikt för åldrarna år och i viss mån även år. Det förekommer även självskadebeteende i lägre åldrar samt enstaka patienter i högre. De diagnosgrupper som dominerar är ångest, personlighetsstörningar, depression och ADHD. Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, förekommer också. I samband med att DBT initieras kan patientens sårbarhet öka initialt vilket också innebär att inläggning på vårdavdelning blir aktuellt vid ett eller flera tillfällen. Detta kan leda till ett ökat behov av slutenvård för dessa patienter. Som ett led i behandlingen, en krisintervention, skapas en möljghet till ökad delaktighet och trygghet i vården genom självvald inläggning. Inom psykiatrin i landstinget i Kalmar län finns för närvarande ett 16 aktiva DBT-terapeuter fördelade med viss övervikt i södra länsdelen. Den vanligaste behandlingsformen är enskilt möte med terapeut men gruppbehandling är också mycket vanligt. 4. Metod Den metod som sannolikt lämpar sig bäst genombrottsmetodik med en pilot inom vuxenpsykiatrisk heldygnsvård i södra länsdelen. Genom pilot kopplat till en enstaka vårdavdelning kan värdefulla erfarenheter tas tillvara inför en spridning av metoden till barnoch ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin i norra länsdelen. Handledarutbildning och implementeringsstöd kan ske i samverkan med Region Skåne. Projektledare och projektgrupp behöver utses. 5. Handlingsplan, aktiviteter Denna utredning beskriver i första hand förutsättningar för start av pilot i södra länsdelen. Under arbetets gång kommer delrapport ett utformas och efter genomförd pilot, vilken beräknas till ca sex månader kommer en slutrapport att utformas innehållande förslag till vidare implementering. 5.1 Utbildningsinsatser I samverkan med Region Skåne planeras för en utbildning och implementerinsstöd under våren Inför pilot rekommenderas att minst en sjuksköterska inom heldygnsvården, en

79 leg sjuksköterska med DBT-kompetens samt en överläkare genomgår tredagarsutbildning som handledare. Därefter behöver samtlig personal vid vårdavdelningen genomgå utbildning 1-3 heldagar, detta kan ske i egen regi. 5.2 Föreläsningar För att skapa god förståelse för metoden behöver riktade föreläsningar till ytterligare nyckelpersoner ske, i första hand till chefer inom öppen vård och heldygnsvård. 5.3 Riktlinjer Med tanke på att metoden är manualbaserad i mycket hög utsträckning kommer riktlinjer och praktiska anvisningar att tas fram. 5.4 Stödstruktur För att skapa ett bra stöd för personalen behöver formerna för dokumentation i journalssytemet Cosmic utvecklas. Arbetet syftar också till att kunna följa utvecklingen via datafångst gällande såväl omfattning som kvalitet. 6. Resurser 6.1 Ekonomi Förutsättningarna för ett införande gällande projekt, implementering, utbildning, lokalmässiga förutsättningar samt personalkostnader kommer att behandlas i landstingets plan- och budgetprocess, efter genomförd pilot. 6.2 Styrgrupp Stygrupp i projektet kommer att utses under september 2017 och kommer att bemannas av bland annat enhetschefer inom heldygnsvård och öppenvård, sjukvårdsstrateg, ekonom samt representant från psykiatri ledningsgrupp. 6.3 Projektledare och projektgrupp Projektledare ska utses och uppdrag är under utformande. Det är projektledarens uppgift att inför styrgruppen föreslå hur projektgruppen ska sättas samman. Projektgruppen kommer att bestå av 4-6 personer. 6.3 Handledarutbildning Inför start av pilot ska 2-3 handledare utbildas vilka ska kunna ge erforderligt stöd till berörd personal inom verksamheterna. Samarbete sker gemensamt med Region Skåne och Kalmar har planerade utbildningsplatser under våren Utbildningsinsatsen omfattar 3 heldagar. 6.4 Implementeringsstöd Inför, under och efter pilot kommer samverkan att ske med Region Skåne för stöd i samband med pilot.

80 6.5 Föreläsningstillfällen Såväl medarbetare inom heldygnsvården som inom den psykiatriska öppenvården behöver ha kunskaper om metoden självvald inläggning. Inför pilot kommer samtlig personal vid den aktuella vårdavdelningen samt medarbetare från öppenvården att genomgå en heldags föreläsning. 7. Definitioner och förklaringar 7.1 Krisintervention Krisintervention innebär planering för hur patienten vid ökad stress och hotande kris kan erbjudas avlastning genom en planerad inläggning, en time-out och krishantering i trygg miljö. 7.2 DBT Dialektik Beteende Terapi är en terapiform som utvecklades för att ge behandling till individer med bordeline personlighetsstörning och självskadebeteende. I behandlingen kombineras traditionella beteendeterapeutiska tekniker med tekniker som fokuserar på acceptans, validering och mindfulness. DBT är den behandling som kan uppvisa effekt enligt flest kontrollerade och randomiserade studier på behandling av självskadebeteende. 7.3 MBT Mentaliseringsbaserad terapi är en terapi form som utvecklats för individer med bordeline personlighetsstörning och självskadebeteende. Behandlingen bygger på att skapa struktur, bygga en terapeutisk alians och sätt att reparera problem med alliansen, fokus på interpersonella och sociala områden av livet samt utforska patient-terapeut-relationen. MBT är att stärka Efter DBT är MBT den behandlingsform som har starkast stöd i pskoterapiforskningen. 7.4 Riskhanterings- och krisplan I rekommendationerna från Nationella självskadeprojektet anges i rekommendationerna att Behandlare och individ tillsammans arbetar fram en riskhanteringsplan som ska innehålla en beskrivning av sårbarhets- och skyddsfaktorer för framtida självskadebeteende samt en krisplan. I Riskhanteringsplanen ingår att tillsammans med individen/patienten göra en krisplan. En krisplan ska innehålla strategier för egenvård och andra beteende/aktiviter än självskadebeteende som kan hjälpa personen att hantera krissituationen på ett adaptivt sätt. De alternativa beteenderna bör rangordnas efter vilket krisförlopp de passar för. Självvald inläggning kan vara en del av krisplanen för personer med svårigheter att reglera känslor och stor risk för självskadebeteende.

81 7. Referenser 1. Heskestad S, Tytlandsvik M. Brukestyrte kriseileggelser ved alvorlig psykisk lidelse. Tidskr Nor Legeforen.2008;128: Eckerström J, Perseius K-I. Brukarstyrd inläggning. Psyche 2016;1: Eckerström J. Självvald inläggning, helårsrapport

82 8. Bilagor 8.1 Kontrakt för självvald inläggning vid emotionell instabilitet, SLL

83 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet. 2. Landstingsstyrelsen ställer sig bakom planering avseende om- och tillbyggnad av nuvarande lokal för ambulansstationen i Torsås och uppdrar åt landstingsservice att förhandla och teckna avtal med Torsås Fastighets AB. Ekonomiska konsekvenser får arbetas in i kommande plan- och budget. a. Hyra uppskattas till kr/år vilket är en höjning från dagens kr/år b. Avtalslängd 12 år 3. Vidare föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag att - under planperioden fortsätta processen och arbeta tillsammans med respektive hyresvärd för att ta fram förslag avseende de externa ambulansstationerna i Hultsfred, Emmaboda, Nybro, Borgholm och Högsby för att tillskapa ändamålsenliga och långsiktigt hållbara lokaler samt att - fortsätta processen och genomföra en förstudie för alternativ till befintlig ambulansstation i Virserum. Bakgrund I landstingsplanen för fick landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en samlad översyn av ändamålsenligheten avseende lokalerna för länets ambulansstationer. Landstingsservice och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genomfört en översyn. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Bygg- och förvaltarenheten Box Kalmar Besöksadress Sjöbrings väg 4A, Kalmar Telefon vx Fax Bankgiro

84 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (3) Externa ambulansstationer Vissa av ambulansstationerna har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 har landstingsservice tillsammans med hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört en översyn för att fastställa status och identifiera renoveringsbehovet för länets externa ambulansstationer. Bedömning har gjorts ur ett 10-års perspektiv. Ambulansstationerna i Hultsfred, Emmaboda, Nybro, Borgholm och Högsby har olika renoveringsbehov bland annat saknas i vissa fall tillräckliga ytor för omklädningsrum och förvaring och vissa har brister avseende logistik, flöde och inneklimat. Vad gäller ambulansstationen i Torsås hyrs lokalerna av Torsås Fastighets AB och är del av kommunens räddningstjänstlokal. Verksamheten saknar omklädningsrum för kvinnor och rum för förvaring av larmställ. Tillsammans med hyresvärden har ett om- och tillbyggnadsförslag tagits fram som innebär att behovet av ytor för omklädning och förvaring tillgodoses. Mot bakgrund av detta föreslås att landstingsstyrelsen ställer sig bakom att gå vidare med planeringen och förhandla om ett nytt avtal med hyresvärden. Egna ambulansstationen i Virserum Ambulansstationen i Virserum har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 har Landstingsservice tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört en översyn för att fastställa status och identifiera renoveringsbehovet. Ambulansstationen är lokaliserad till fastigheten Länsmannen 25 i vilken landstinget i övrigt bedriver verksamhet i mycket begränsad omfattning. Två privata läkare som ingår i Hälsoval har verksamhet belägen inom samma byggnad. Ambulansstationens ytbehov är ca 10 % av byggnadens totala yta. Ambulansgaraget ligger i suterrängplan och har en för låg takhöjd för ett ordinarie ambulansfordon, vilket hittills krävt inköp av en specialanpassad lägre bil. Framgent kommer den modellen inte att tillverkas vilket innebär att det kommer uppstå problem nästa gång fordon ska bytas, rimligtvis inom 2-3 års tid. Möjligheten att bygga ett garage med erforderlig takhöjd i befintlig byggnad är inte något alternativ då det är komplicerat och blir orimligt dyrt. Byggnaden, som omfattar drygt m² har ett stort renoveringsbehov och är ur energisynpunkt en av landstingets sämsta. Byggnaden är dåligt nyttjad och stora delar är tomställda. Landstinget har en liten hyresintäkt för de externa uthyrningarna, men fastigheten är ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv inte försvarbar att behålla. En förstudie bör genomföras avseende alternativa lösningar för landstingets lokalbehov i Virserum och avyttring av fastigheten Länsmannen 25.

85 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (3) Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenenheten Bilaga Redovisning av uppdrag 17/16 avseende lokalstatus och renoveringsbehov av länets ambulansstationer.

86 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten Datum Diarienummer Sida 1 (1) Landstingsfullmäktige Redovisning av uppdrag 17/16 avseende lokalstatus och renoveringsbehov av länets ambulansstationer Bakgrund Några av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 har Landstingsservice tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört en översyn för att fastställa status och identifiera renoveringsbehovet för länets ambulansstationer. Bedömning har gjorts ur ett 10-års perspektiv. Ambulanssjukvården bedriver verksamhet i såväl eget fastighetsbestånd som i förhyrda lokaler. Kalmar Verksamheten bedrivs i hus 49 på Kungsljuset 3, Länssjukhuset i Kalmar. Befintliga lokaler är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Ålem Nybyggnation i egen regi pågår. Stationen beräknas vara färdigställd till årsskiftet 2017/2018. Vimmerby Verksamheten bedrivs i landstingets fastighet Svanen 3. Lokalerna är relativt nyrenoverade och är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Västervik Fastighetsägare: Tjustfastigheter AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Ambulansverksamheten finns i samma fastighet som räddningstjänsten. En större om- och tillbyggnad av stationen genomfördes våren 2017 för att möta verksamhetens behov. Lokalerna är därmed ändamålsenliga och långsiktigt hållbara. Mörbylånga Fastighetsägare: Mörbylånga Ambulans AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhets som bedrivs. Löttorp Fastighetsägare: Borgholms Energi AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån

87 Förlängningstid: 36 mån Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Stationen är en filial till Borgholmsstationen och bemannas med samma personalgrupp. Oskarshamn Fastighetsägare: Oskarshamn kommun Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Ambulansverksamheten är samlokaliserad med kommunens räddningstjänst och lokalerna hyrs av Oskarshamns kommun. Under 2017 har vissa omdisponeringar inom byggnaden gjorts och en utökning av ambulansverksamhetens lokalarea har skett. Lokalerna bedöms därmed vara ändamålsenliga även om ett visst underhållsbehov föreligger. Gamleby Fastighetsägare: Tjustfastigheter Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Ambulansverksamheten finns i samma fastighet som räddningstjänsten. Lokalerna är ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs. Torsås Fastighetsägare: Torsås Fastighets AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna hyrs av Torsås Fastighets AB och är del av kommunens räddningstjänstlokal. Verksamheten saknar omklädningsrum för kvinnor och rum för förvaring av larmställ. Tillsammans med hyresvärden har ett om- och tillbyggnadsförslag tagits fram som innebär att behovet av ytor för omklädning och förvaring tillgodoses. Parterna är preliminärt överens om ett nytt 12-årigt hyresavtal, med en årshyra på ca kr att jämföra med 2017 års hyresnivå på kr. Nybro Fastighetsägare: Nybro kommun Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna hyrs av Nybro kommun och är del av kommunens räddningstjänstlokal. Lokalerna är inte helt ändamålsenliga och långsiktigt hållbara för den verksamhet som bedrivs. Högsby Fastighetsägare: Jemek AB Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 12 mån Stationen är en filial till stationen i Oskarshamns och bemannas med samma personalgrupp.

88 De högst prioriterade lokalbehoven tillgodoseddes under 2014/2015. Lokalerna har dock ytterligare brister som behöver ses över. Emmaboda Fastighetsägare: Emmaboda kommun Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 24 mån Lokalerna hyrs av Emmaboda kommun och är en del av kommunens räddningstjänstlokal. Verksamheten är trångbodd och lokalerna har brister avseende logistik, flöde och inneklimat. Hultsfred Fastighetsägare: Hultsfreds kommun (ÖSK) Hyrestid: Uppsägningstid: 9 mån Förlängningstid: 12 mån Lokalerna hyrs av ÖSK (Östra Smålands Kommunalteknikförbund) och ligger integrerade med räddningstjänststationen i Hultsfred. Stationen består av två lokaler eftersom boendelen ligger i en separat friliggande byggnad utan invändig kommunikation till stations- /garagedelen. Vad gäller standard i boendedelen finns mer att önska och det gäller även ventilation och temperatur. Borgholm Fastighetsägare: Borgholms Energi AB Hyrestid: Uppsägningstid: 12 mån Förlängningstid: 36 mån Lokalerna som hyrs av Borgholms Energi AB har ett visst underhållsbehov. Det är dessutom lyhört i byggnaden vilket försvårar möjligheten till nattsömn för medarbetarna. En bättre geografisk placering av stationen är önskvärd då den ligger inom ett tätbebyggt område och vid utryckning passeras förbi skola, villaområde och stadsbebyggelse. Virserum Ambulansstationen är lokaliserad till fastigheten Länsmannen 25 i vilken landstinget i övrigt bedriver verksamhet i mycket begränsad omfattning. Två privata läkare som ingår i Hälsoval har verksamhet belägen inom samma byggnad. Ambulansstationens ytbehov är ca 10 % av byggnadens totala yta. Ambulansgaraget ligger i suterrängplan och har en för låg takhöjd för ett ordinarie ambulansfordon, vilket hittills krävt inköp av en specialanpassad lägre bil. Framgent kommer den modellen inte att tillverkas vilket innebär att det kommer uppstå problem nästa gång fordon ska bytas, rimligtvis inom 2-3 års tid. Möjligheten att bygga ett garage med erforderlig takhöjd i befintlig byggnad är inte något alternativ då det är komplicerat och blir orimligt dyrt. Byggnaden, som omfattar drygt m² har ett stort renoveringsbehov och är ur energisynpunkt en av landstingets sämsta. Byggnaden är dåligt nyttjad och stora delar är tomställda. Landstinget har en liten hyresintäkt för de externa uthyrningarna, men fastigheten är ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv inte försvarbar att behålla

89 Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Iréne Brodell Basenhetschef Bygg- och förvaltarenenheten Landstingsservice

90 Landstinget i Kalmar län Planeringsenheten Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Rekommendation om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner och ställer sig bakom Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation till landstingen och regionerna om etablering av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Bakgrund Landstingsstyrelsen beslutade den 7 september 2016 att ställa sig bakom och godkänna deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Utifrån förslagen i beslutsunderlaget tillsattes på Sveriges Kommuner och Landsting en interimistisk styrgrupp med uppdrag att arbeta fram ett förslag om hur den sammanhållna strukturen ska etableras och fungera. Förslaget i sin helhet redovisas i bifogat underlag Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting föreslår nu landstingen att ställa sig bakom rekommendationen och arbeta efter denna. Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga Beslutsrekommendation från SKL inklusive beslutsunderlag. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post karl.landergren@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon vx Bankgiro

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117 Landstingsservice Bygg- och förvaltarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Ändring av Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, del 4 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta gjorda ändringar i Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning, del 4 ortopedtekniska hjälpmedel och tjänster. Ändringarna ska gälla från och med den 1 oktober Bakgrund Landstinget i Kalmar län antog Riktlinjer för ortopedtekniska hjälpmedel och tjänster 1 januari Efter det att riktlinjerna har tillämpats praktiskt har vissa brister uppdagats. Förskrivningsanvisningarna gällande dessa produkter har därför omarbetats och mindre tillägg har gjorts. Förslag till ändrade riktlinjer för förskrivning av ortopedtekniska tjänster I riktlinjerna för ortopedtekniska tjänster saknades geriatriker som remittenter när det gäller nedre extremitetsproteser samt allmänläkare som remittenter för ortopediska skor. Detta är nu tillagt i riktlinjen för att underlätta så att patienterna inte behöver besöka flera instanser för att få sitt behov bedömt. I de avsnitt där vissa diagnoser anges som grund för förskrivning har ett tilllägg gjort där det framgår att dessa diagnoser är exempel på när man kan förskriva. Ändringarna är gulmarkerade i bilagan. Jörgen Ohlsson Förvaltningschef Landstingsservice Mimmi Hogland Blomkvist Funktionshinderstrateg Bilaga Riktlinjer för ortopedtekniska tjänster. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

118 Del 4 Ortopedtekniska hjälpmedel och tjänster Ortoser och proteser 06 Bedöma behov av insats Hjälpmedel är en integrerad del i vård, behandling och/eller habilitering samt rehabilitering och ska komplettera andra åtgärder de får alltså inte vara alternativ till aktiv behandling, habilitering eller rehabilitering. Att bedöma behov av insatser handlar om att identifiera hälsotillstånd. En förskrivare börjar därför bygga sin bedömning på de behov av stöd som brukaren själv, eller personer i brukarens omgivning, uttalar. Behovsbedömningen ska utgå från brukarens hela livssituation, vilket innebär att förskrivaren måste ta hänsyn till brukarens såväl fysiska som psykiska och sociala behov. Brukarens inflytande i förskrivningsprocessen är väsentlig och ska bemötas med respekt. Det gäller att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns för att på bästa sätt kunna tillgodose de behov som en funktionsnedsättning innebär. Förskrivaren ställer sedan de uttalade behoven i relation till andra planerade och/eller genomförda åtgärder samt lokala förutsättningar, för att därefter välja väg till hjälpmedel. Planerade och beslutade insatser samt individuella målsättningar ska ingå i rehabiliterings- eller habiliteringsplaner och det är viktigt att tydliggöra målet med förskrivning av ett hjälpmedel. Utgångspunkten är att brukarens behov ska tillgodoses med så enkla hjälpmedel och/eller lösningar som möjligt. Om brukaren samtycker bör samordning även ske med andra eventuella involverade verksamheter, som arbetsgivare och Försäkringskassan.

119 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(15) Prioriteringar Hjälpmedel är en del av vård, behandling, habilitering och rehabilitering. Landstinget är enligt hälso- och sjukvårdslagen skyldig att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Förskrivning av hjälpmedel sker på individnivå och den som förskriver hjälpmedel ska beakta såväl effekter på brukarens hälsa och livskvalitet som konsekvenser för brukaren vid uteblivet hjälpmedel. Förskrivaren ska dessutom ta hänsyn till både hjälpmedlets evidensbaserade dokumenterade effekt för brukaren och kostnadseffektiviteten enligt prioriteringsutredningens definition, se Socialstyrelsens rapport Prioriteringar i hälsooch sjukvården. Det innebär att förskrivaren i valet mellan olika åtgärder alltid bör eftersträva rimliga relationer mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet. Egenansvar och hjälpmedel på arbetsplats Med egenansvar avses att brukaren själv får bekosta hjälpmedlet, t.ex. är hjälpmedel för idrotts- eller motionsutövning egenansvar. Hjälpmedel som i huvudsak används på arbetet och i skola finansieras inte av landstinget. Brukaren rekommenderas att ta kontakt med arbetsgivare, skola och Försäkringskassan. Förskrivningsrätt Förskrivare av ortopedtekniska hjälpmedel är i huvudsak legitimerade ortopedingenjörer vid, av landstinget upphandlade, ortopedtekniska avdelningar (OTA). En medicinsk bedömning är förutsättning för förskrivning och ska genomföras av definierade funktioner och yrkeskategorier inom landstinget för respektive hjälpmedelsområde. Inom produktområdet ortoser är även fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom habilitering förskrivare och för dessa yrkeskategorier krävs ingen medicinsk bedömning av remittent. Om förskrivning är en del i ett teamarbete ska det tydligt framgå av interna rutiner vilka delar av processen som vårdgivarens personal är ansvariga för. Detta regleras i det avtal som tecknas mellan landstinget i Kalmar län och upphandlad utförare. Remisshantering Digital remiss skickas via anvisat journalsystem. Hjälpmedlen handläggs av de ortopedtekniska verksamheterna. Brukare vänder sig till sin läkare för att få remiss, se 1177 Vårdguidens vårdutbud. Brukare med remiss vänder sig direkt till ortopedteknisk verksamhet.

120 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(15) Egenavgifter Enligt nuvarande regelverk, inga förändringar i detta förslag. (gäller även regelverk gällande skor/inlägg, d.v.s. antal per år mm) Ekonomiskt ansvar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvar/budget för de ortopedtekniska hjälpmedlen om inget annat anges i förskrivningsanvisningarna. Samverkan Då en brukare kan ha kontakt med flera olika vårdgivare för samma funktionshinder är det viktigt att samråd sker mellan vårdgivarna för att få en samordning och helhetssyn av hjälpmedelsinsatserna. Det är därför lämpligt med teamverksamhet kring vissa typer av funktionshinder eller brukargrupper och att förskrivningsrätt kan delegeras till befattningshavare i teamet. Teamverksamhet bör finnas för t.ex. Barn- och vuxenhabilitering Diabetesvård

121 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4(15) Proteser 0618 Övre extremitetsprotes Hjälpmedel Övre extremitetsprotes Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter. Anvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel förskrivs vid förlust av del eller hel extremitet samt för dem som är födda med avsaknad av extremitet. Förskrivning görs för att kunna genomföra personlig och instrumentell ADL (Aktiviteter i dagliga livet). Detta är aktiviteter som alla människor regelbundet utför i sitt hem. Aktiviteterna kan ske självständigt eller med hjälp av någon annan person. Personlig och instrumentell ADL omfattar att: - äta och dricka - klä på och av sig - sköta sin personliga hygien - sköta sin övriga kroppsvård - göra toalettbesök - laga mat; vilket innebär att planera, laga, duka och diska - göra inköp; vilket innebär såväl att planera inköp som att handla - städa - tvätta - leka Förskrivning kan även göras för behov av kosmetisk protes som kompensation vid avsaknad av kroppsdel. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi - Specialistläkare och ST-läkare Medicinsk rehabilitering - Specialistläkare och ST-läkare och i förekommande fall fysioterapeut/sjukgymnast/arbetsterapeut. Remittenten ska ha tillgång till rehabiliterings/habiliteringsteam.

122 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 5(15) 0624 Nedre extremitetsprotes Hjälpmedel Nedre extremitetsprotes Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter. Anvisningar Protes förskrivs vid förlust av del eller hel extremitet för att kunna genomföra överflyttning mellan olika lägen som från t.ex. liggande till sittande, sittande till sittande eller sittande till stående samt att förflytta sig inom och utanför bostaden. Förskrivning för behov av kosmetisk protes som kompensation av kroppsdel. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi - Specialistläkare och ST-läkare Kärlkirurgi - Specialistläkare och ST-läkare Medicinsk rehabilitering - Specialistläkare, ST-läkare och i förekommande fall fysioterapeut/sjukgymnast Remittenten ska ha tillgång till rehabiliterings/habiliteringsteam. Geriatrik Specialistläkare och ST-läkare

123 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 6(15) Ortoser Ortoser är ett ortopedtekniskt hjälpmedel som - stöder, fixerar, korrigerar och/eller avlastar en kroppsdel - styr ledrörelser till riktning, omfång och styrka - dämpar spasticitet Egenavgift: Vid förskrivning av ortoser tas en egenavgift ut för faktisk kostnad, dock högst 500 kronor inkl. moms. En avgift tas ut per uppsättning förskriven ortos/er och tillfälle gällande samma diagnos/skada/symtom. Det ankommer på förskrivande enhet att informera om och inkassera avgiften. Avgiften tillfaller den förskrivande enheten. Avgift ska ej tas ut för traumafall, där ortosen ingår som en del i behandlingen (ersättning för gips). Barn under 18 år är befriade från egenavgift Övre extremitetsortoser Hjälpmedel Övre extremitetsortoser Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast inom habiliteringsverksamhet. Anvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel för det dagliga livet och som kompenserar svårare funktionsinskränkningar eller minskar risken för ökad invaliditet får förskrivas. Se funktionstillstånd nedan. - Neurologisk dysfunktion - Missbildningar med funktionsbortfall - Grava deformiteter - Uttalade funktionsinskränkningar i leder (leddestruerande reumatiska sjukdomar, artros) - Nedsatt hållfasthet i skelettet (osteroporos, skelettmetastaser) - Frakturer

124 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 7(15) Övre extremitetsortoser förskrivs för att kunna genomföra personlig och instrumentell ADL (Aktiviteter i dagliga livet), aktiviteter som alla människor regelbundet utför i sitt hem. Aktiviteterna kan ske självständigt eller med hjälp av någon annan person. Personlig och instrumentell ADL omfattar att: - äta och dricka - klä på och av sig - sköta sin personliga hygien - sköta sin övriga kroppsvård - göra toalettbesök - laga mat; vilket innebär att planera, laga, duka och diska - göra inköp; vilket innebär såväl att planera inköp som att handla - Städa och tvätta - Leka Övre extremitetsortoser förskrivs även för att kunna upprätthålla och förbättra fysiska funktioner samt för att motverka smärta och ledstelhet. Egenansvar Behov som täcks av enkla mjuka prefabricerade finger- tumortoser och handledsortoser betraktas som egenansvar efter 18 års ålder. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi - Specialistläkare och ST-läkare Neurologi- Specialistläkare och ST läkare Reumatologi Specialistläkare, ST läkare Handkirurgi - Specialistläkare och ST läkare Medicinsk rehabilitering - Specialistläkare, ST läkare Allmänmedicin Specialistläkare och ST läkare Habilitering - Specialistläkare, ST-läkare, fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut Rehabilitering - fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut

125 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 8(15) 0612 Nedre extremitetsortos Hjälpmedel Nedre extremitetsortos Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter. Arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnast inom habiliteringsverksamhet. Anvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel för det dagliga livet som kompenserar svårare funktionsnedsättningar eller minskar risken för ökad invaliditet förskrivs. Se exempel på funktionstillstånd nedan. För inlägg/fotbäddar se Neurologisk dysfunktion - Bortfall av känsel på belastade hudytor - Missbildningar med funktionsbortfall - Grava deformiteter - Uttalade funktionsinskränkningar i leder (leddestruerande reumatiska sjukdomar, artros) - Cirkulationsrubbningar med risk för sår (diabetes mellitus, arterioskleros) - Fotsår (diabetes mellitus, arterioskleros) - Fotsår (neuropatiska) - Behandling av frakturer och svåra ligamentsskador Nedre extremitetsortoser förskrivs för att kunna ändra och bibehålla kroppsställning för att motverka smärta och ledstelhet, upprätthålla och förbättra fysiska funktioner, genomföra överflyttning mellan olika lägen som från t.ex. liggande till sittande, sittande till sittande eller sittande till stående samt att förflytta sig inom och utanför bostaden samt till barn för att stimulera lek och utveckling. Egenansvar Mjuk ortos som inte kräver individuell anpassning, t.ex. mjuk knäortos med eller utan stödskenor. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi - Specialistläkare och ST-läkare Kärlkirurgi - Specialistläkare och ST-läkare

126 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 9(15) Endokrinologi, diabetologi - Specialistläkare och ST-läkare Neurolog Specialistläkare och ST-läkare Reumatologi - Specialistläkare och ST läkare Allmänmedicin - Specialistläkare och ST-läkare Medicinsk rehabilitering - Specialistläkare och ST-läkare med tillgång till rehabilitering/habiliteringsteam med fysioterapeut/sjukgymnast Fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut med speciell kompetens vid barnklinik, habilitering och neuroteam Sjuksköterska med specialisering i diabetesvård med tillgång till specialistläkare Fotterapeut vid diabetesmottagning med specialisering i diabetesvård och med tillgång till specialistläkare 0603 Spinal ortos Hjälpmedel Spinal ortos Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter. Fysioterapeut/sjukgymnast inom habiliteringsverksamhet och rehabiliteringsverksamhet. Anvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel för det dagliga livet och som kompenserar svårare funktionsinskränkningar eller minskar risken för ökad invaliditet förskrivs. Se exempel på funktionstillstånd nedan. - Skolios som beror på rotation av kotorna - Neurologisk dysfunktion - Missbildningar med funktionsbortfall - Grava deformiteter - Uttalade funktionsinskränkningar i leder (leddestruerande reumatiska sjukdomar, artros) - Nedsatt hållfasthet i skelettet (osteroporos) - Behandling av frakturer Spinala ortoser förskrivs för att kunna ändra och bibehålla kroppsställning för att motverka smärta och ledstelhet, främja cirkulation och andning, genomföra överflyttning mellan

127 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 10(15) olika lägen som från t.ex. liggande till sittande, sittande till sittande eller sittande till stående. Egenansvar Mjuk ortos som inte kräver individuell anpassning, t ex mjuk halskrage, sacroiliakabälte, mjuk ryggkorsett är brukarens egenansvar. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi - Specialistläkare och S läkare Neurologi - Specialistläkare och ST-läkare Reumatologi Specialistläkare och ST läkare Allmänmedicin Specialistläkare och ST läkare Medicinsk rehabilitering Specialistläkare och ST läkare med tillgång till habiliteringsteam med fysioterapeut/sjukgymnast (barn) Rehabilitering och habilitering - fysioterapeut/sjukgymnast Hjälpmedel vid bråckbehandling Hjälpmedel Hjälpmedel vid bråckbehandling Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter. Anvisningar Förskrivs till person som har bråck och som inte opereras och vid särskilda fall som försiktighetsåtgärd till opererade. Förskrivs även till person som har så svag bukvägg att den hotar att brista. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Kirurgi - Specialistläkare och ST läkare

128 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 11(15) 0633 Behandlingsskor Hjälpmedel Behandlingsskor Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter. Anvisningar Behandlingsskor förskrivs till person som har fotsår. Med behandlingskor avses skor som används vid behandling under en begränsad tid. Skorna har plats för förband, inlägg, avlastningar av sår. Skorna har normalt stel sula och gåvagga. Övrigt Behandlingssko och inlägg/fotbädd för behandling är för brukaren kostnadsfri och ingen begränsning av antal finns. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi - Specialistläkare och ST-läkare Reumatologi Specialistläkare och ST läkare Medicinsk rehabilitering Specialistläkare och ST läkare Kärlkirurgi - Specialistläkare och ST-läkare Endokrinologi, diabetologi - Specialistläkare och ST läkare Habilitering - fysioterapeut/sjukgymnast Sjuksköterska med specialisering i diabetesvård med tillgång till specialistläkare Fotterapeut vid diabetesmottagning med specialisering i diabetesvård och med tillgång till specialistläkare 0633 Ortopediska skor Hjälpmedel Ortopediska skor Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter.

129 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 12(15) Anvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel för det dagliga livet och som kompenserar svårare funktionsinskränkningar eller minskar risken för ökad invaliditet förskrivs. Se exempel på funktionstillstånd nedan. - Neurologisk dysfunktion - Bortfall av känsel på belastade hudytor - Missbildningar med funktionsbortfall - Amputationer - Grava deformiteter - Kraftigt avvikande volym - Uttalade funktionsinskränkningar i leder (leddestruerande reumatiska sjukdomar, artros) - Benlängdsskillnader som kräver minst 10 mm kompensation - Cirkulationsrubbningar med risk för sår (diabetes mellitus, arterioskleros) - Neuropati, risk för sår - Allergier mot kromgarvat läder Ortopediska skor förskrivs för att kunna genomföra överflyttning mellan olika lägen som från t.ex. liggande till sittande, sittande till sittande eller sittande till stående samt att förflytta sig inom och utanför bostaden. Egenavgiften uppgår till 1000 kronor/par från det man fyller 18 år. 400 kronor/par under 18 år. Anpassade standardskor, måttanpassade skor, tillverkade skor efter individuell utformad läst Med ortopedtekniskt tillverkade skor menas här skor, som förskrivs p.g.a. brukarens funktionsnedsättning och som anpassas eller tillverkas vid ortopedisk verksamhet. På remissen bör endast anges brukarens behov och därefter väljer den ortopedtekniska verksamheten den typ av skor som är indicerade efter de funktionella och medicinska behoven. Brukare som p.g.a. sin funktionsnedsättning har ett onormalt slitage och en stor förslitning av skor kan efter enskild prövning erhålla ytterligare skor på bidrag. Egenavgiften uppgår till 500 kronor/par från det man fyller 18 år. 250 kronor/par under 18 år. Normalförskrivning två par per 12-månadersperiod. Vid behov däröver ingen avgift.

130 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 13(15) Ändringar av egna skor Ändringar av egna skor är åtgärder, som utförs på av brukaren själv inköpta skor. Skorna bör väljas i samråd med den ortopediska verksamheten. Vid benlängdsskillnader som kräver minst 1 cm klackförhöjning betalar landstinget hela kostnaden för klackförhöjning. Egenavgift: 200 kronor tas ut för varje ändrad sko från det man fyller 18 år. Olikstora skor Olikstora skor kompenseras för om en person har så olikstora fötter att två par skor/stövlar måste köpas varje gång. Fotlängdskillnaden ska vara två skonummer eller mer för att bidrag ska utgå till ena skoparet, det andra skoparet bekostas av brukaren. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi Specialistläkare och ST läkare Reumatologi - Specialistläkare och ST läkare Neurologi - Specialistläkare och ST-läkare Medicinsk rehabilitering Specialistläkare och ST läkare Kärlkirurgi - Specialistläkare och ST läkare Endokrinologi, diabetologi - Specialistläkare och ST-läkare Allmänmedicin Specialistläkare och ST-läkare Fysioterapeut/sjukgymnast med speciell kompetens inom ortopedi vid barnklinik och habilitering Sjuksköterska med specialisering i diabetesvård med tillgång till specialistläkare Fotterapeut vid diabetesmottagning med specialisering i diabetesvård och med tillgång till specialistläkare Inlägg/fotbäddar Hjälpmedel Inlägg/fotbäddar Förskrivare Ortopedingenjör efter medicinsk bedömning av remittenter.

131 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 14(15) Anvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel för det dagliga livet och som kompenserar svårare funktionsinskränkningar eller minskar risken för ökad invaliditet förskrivs. Se exempel på funktionstillstånd nedan. - Neurologisk dysfunktion - Uttalade funktionsinskränkningar i leder (leddestruerande reumatiska sjukdomar) - Cirkulationsrubbningar med risk för sår (diabetes mellitus, arterioskleros) - Neuropati, risk för sår - Postoperativa komplikationer - Resttillstånd efter fraktur - Resttillstånd efter operation Undantag för barn under 18 år se nedan. Fotbäddar korrigerar och/eller kompenserar felställningar i fotens leder och/eller åstadkommer tryckavlastning för patologiska områden av fotsulan. Inlägg/fotbäddar förskrivs för att motverka smärta, förebygga fotsår, upprätthålla och förbättra fysiska funktioner samt för att kunna genomföra överflyttning mellan olika lägen som från t.ex. liggande till sittande, sittande till sittande eller sittande till stående samt att förflytta sig inom och utanför bostaden. Egenavgift: För inlägg och fotbädd erläggs en avgift om 500 kronor Tidigare erhållet inlägg ger inte rätt att erhålla inlägg igen. Reförskrivning av inlägg skall alltid föregås av ny bedömning. Inlägg till idrottsändamål bekostas inte med landstingsmedel Anvisningar undantag för barn under 18 år För att minska risk för bestående deformiteter och förbättra en funktion görs vissa undantag för barn under 18 år. Förutom de ovan specificerade funktionstillstånden kan följande funktionstillstånd även berättiga till ersättning från Landstinget gällande: - Pes equino varus adductus (klumpfot) - Syndrom med försämrad motorisk funktion (ex Downs syndrom, Marfans, Cerebral pares) - Ortos och protesbrukare med ökad belastning kontralateral sida - Dysmeli - Osteogenesis imperfecta (medfödd benskörhet)

132 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 15(15) - Skolios (med rotation av kotorna) i kombination med benlängdsskillnad alternativt kraftig fotfelställning - Pes plano valgus (inåt roterad plattfot) med felställning av hälbenet - Resttillstånd efter fraktur - Resttillstånd efter operation - Vid knäbesvär med inslag av rotation av underben pga. kraftig fotfelställning Observera att egenansvar gäller även för barn t.ex. hälsporre (plantarfascit), pes plano valgus (inåt roterad plattfot) utan felställning av hälbenet, pes adductus, framfotsbesvär samt inåt/utåtrotation av fot vid gång. Specificerade remittenter (som gör medicinsk bedömning) Ortopedi Specialistläkare och ST läkare Reumatologi Specialistläkare och ST läkare Medicinsk rehabilitering Specialistläkare och ST läkare Neurologi - Specialistläkare och ST läkare Endokrinologi, diabetologi - Specialistläkare och ST läkare Kärlkirurgi - Specialistläkare och ST-läkare Allmänmedicin - Specialistläkare och ST läkare Fysioterapeut/sjukgymnast med speciell kompetens inom ortopedi vid barnklinik och habilitering Sjuksköterska med specialisering i diabetesvård med tillgång till specialistläkare Fotterapeut vid diabetesmottagning med specialisering i diabetesvård och med tillgång till specialistläkare

133 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen tillstyrker förslagen i departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20). Yttrandet överlämnas till Finansdepartementet. Bakgrund Landstinget i Kalmar län har beretts möjlighet att senast den 15 september 2017 yttra sig över departementspromemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20). Stockholms, Kalmar och Blekinge län har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. I promemorian föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar även dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen istället ska betecknas som regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Sammanfattning av promemorian. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

134 1 Sammanfattning Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ansvarar landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun för insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting har nu hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I denna promemoria föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

135 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Universitetskanslerämbetets rapport förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Yttrandet överlämnas till utbildningsdepartementet. Bakgrund Socialstyrelsen fick i maj 2013 i uppdrag av regeringen att utreda behovet av en legitimation för kuratorer i hälso- och sjukvården. I uppdraget ingick även att föreslå vilken utbildning som bör ligga till grund för en eventuell legitimation samt att redovisa ekonomiska, organisatoriska författningsmässiga och övriga konsekvenser som en legitimation bedöms medföra. Socialstyrelsens bedömning är att det ur patientsäkerhetsperspektiv finns skäl att införa en sådan legitimation. Socialstyrelsen föreslår även att en legitimationsgrundande vidareutbildning i socialt arbete inom hälso-och sjukvård omfattande 30 högskolepoäng införs som leder till examen som hälso- och sjukvådskurator Socialstyrelsen har även redovisat vilka andra kvalifikationer som kan ligga till grund för legitimation under en övergångsperiod. Universitetskanslerämbetet har fått i uppdrag att lämna förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården där Socialstyrelsens rapport ska användas som underlag och beaktas i arbetet. UKÄ:s arbete sammanfaller i stor med de förslag som Socialstyrelsen förslagit i sin rapport. UKÄ förslår att den nya yrkesexamen får namnet Hälso- och sjukvårdskuratorsexamen och att den placeras på en avancerad nivå men med en omfattning på 60 högskolepoäng. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

136 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Ingela Lindström HR-strateg Peter Rydasp HR-direktör Bilagor 1. Yttrande över förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården. 2. Sammanfattning av förslaget.

137 Landstingsdirektörens stab HR-enheten YTTRANDE Datum Utbildningsdepartementet Sida 1 (1) Referens Diarienummer U2017/0077/UH Universitetskanslerämbetets rapport förslag till examensbeskrivning för yrkesexamen för kuratorer inom hälso- och sjukvården Landstinget i Kalmar län har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat förslag och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv ser Landstinget i Kalmar län positivt på en vidareutbildning. Detta måste dock ställas mot de tveksamheter vi ser gällande framtida rekrytering, svårigheten att rekrytera mellan huvudmän mm. Utbildningens längd är också en parameter som bör tas i beaktande. Socionomutbildningen är idag 3,5 år och därefter föreslås en vidareutbildning på ytterligare ett år. Detta kan innebära att antalet sökande för vidareutbildning inte motsvarar behovet för rekrytering. Landstinget föreslår att en fördjupad konsekvensbeskrivning genomförs vad gäller kompetensförsörjningsfrågan. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

138 , -. / / : ; - < = >? 6 A 4 4 / B C C D 2 6 E F E 4 / G : / 0. /. F 2 H G 6 9 F 2 5 B I /. I 9? I J I K? 3 L B 5 0 A 2 D 1. M - < = F A F 2 D G I K? I 9 1 G B C C. A B 7 7 E L I 2 D 6 5 B 2 I 2 D 2 /. E 6 2 I 9 N O P O? F E 3 5 I 7 1 C I 8. E F A C I 8. E I /. F 2 D L D / E : M F 2 B /. E E F 2 : 1? F 2 / E? E D 3 I K / I. I 9 1 G I D 1 1 G C A E 2 B. D. / 0 A I K? < = : 1 7 H 3 6 I K? F E C A 9 F L 7 / E 6 B 4 : / 7 D. /. E I I I K / I. I 9 1 G M F 2 B /. E 6 2. F 2 B C C D 2 6 E 1 4 E R I K / H C C I 2 4 S T U V W V X Y W V Z [ \ ] ^ _ ` ^ Y W Z ^ T ^ V [ Z X a b c d Z e Z f a d g ` _ h i ^ j T [ : M - < = D / 5 4 / E H H G : 7 / /. 4 1 E D D 1 7 / D ? F E 3 5 I H I K? D 1 E I /.. 3 / 1 G I 2 D. /. E F / E 6 1 G 6 9 / E F 2 D 1.. H 6 1 G M k 8 2 D 1 4 E D I 2 D / E 6 /.. 1? A / D 1.. H 6 1 G l B H K 5 4 / D 1 5 B C D / E? I F 2 9 A E I 2 3 I F : I 9 5 B I 2 /. I 9? I J I K? 3 L B 5 0 A 2 D 1. l? 6 2 D I I 9 9 / 4 / - < = m : D B C C D 2 6 E 1 4 / 3 4 I / D D I 9 R I K / H F I E / 3 /. 2 6 C C I 2 4 M - < = m F E 4 / G : / 0. /. E /. 5 7 B D D 1 5 B C 3 J 8 2 D / E? J I F 2 9 A E 1 9 A F 0 2 / E /.. 3 / 5 6 C / P M - < F A D 1.. H 6 H G 6 9 A n b c d Z e Z f a d g ` _ h i ^ j d _ ` ^ Y W Z ^ d T o Y X T [ p D 1. C 7 6 K C A K D. / 0 A 9 1 D 1. I /. E C A P O? F E 3 5 I 7 1 C I 8. E l I K? D L D / E : I /. E / C 1 K / K M q. 7 / E 4 - < = m 3 : 1 D F 9. /. /.. 3 D 1 4 /. E H G I 9 9 I I K / I. I 9 1 G M - < = D 1 4 / F L 7 / E E 1 I 9. A E 2 6 B 4 : / 7 D. /. E I D / E G I I K / I. I 9 1 G M I I ? F L 7 / E? B C C C A / 7 D : 1? F 2 / E? 1 4 I H ? D 1 D I K D I K / I. I / 7 7 B 4 : / 7 D. /. E 4 / 7 7? I J I K? 3 L B 5 0 A 2 D 3 5 B I 2 E 1. I / D E. /. E 1. : 1 D F E G l B / D H ? I I K / I. I 9 1 G M! " " # $ " % " & # '! ( ) * ) "! + + )

139 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkande Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att senast den 31 augusti 2017 yttra sig över betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5). Landstinget har beviljats anstånd att inkomma med yttrande till den 5 september Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet föreslår i sitt betänkande ett antal åtgärder i syfte att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Uppdraget till utredningen har varit att göra en översyn av försäkringsvillkoren i de sociala trygghetssystemen. Det är en bred definition av sociala trygghetssystem då trygghetssystemen innefattar socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkring. Även en översyn av socialavgifterna i perspektivet rörlighet över gränserna ingår i utredningens uppdrag. Utredningens förslag ska ta till vara intresset av en god balans mellan att bevara ett sammanhållet svenskt socialt trygghetssystem med hög legitimitet och de behov av internationell karaktär som finns i en alltmer globaliserad värld. Landstinget delar utredningens uppfattning och bedömer att förslaget är positivt för landsting och regioner, eftersom det ger en tydligare rättslig grund för att fakturera behörigt land för vårdkostnaderna. Anders Sandström landstingsjurist Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

140 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Bilagor 1. Yttrande daterat den 10 augusti Sammanfattning av betänkandet.

141 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Sida 1 (1) Datum Diarienummer Socialdepartementet Diarienummer 2017/00606/SF Yttrande över betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Utredningen bedömer att förslaget om ändring i 8 kap. 2 hälso- och sjukvårdslagen i kombination med en översyn av nuvarande möjlighet att få intyg från Försäkringskassan underlättar för hälso- och sjukvården vid mottagandet av patienter från andra EU/EES-stater och andra gränsöverskridande situationer i Sverige. Landstinget delar utredningens uppfattning och bedömer att förslaget är positivt för landsting och regioner, eftersom det ger en tydligare rättslig grund för att fakturera behörigt land för vårdkostnaderna. Vidare vill landstinget påpeka vikten av att regeringen i den fortsatta beredningen närmare behöver analysera kostnaderna för utveckla nödvändiga administrativa system och införa dessa. Om administrationen kan utvecklas borde det finnas potential till minskade offentliga utgifter genom att de aktuella vårdkostnaderna faktureras den behöriga staten i stället för att bäras av landstingen eller svenska staten. Vid en sådan analys bör utgångspunkten vara att reglera statlig ersättning till landsting och regioner i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Landstinget förutsätter att eventuella kostnadsökningar med anledning av förslagen kompenseras fullt ut och vill därför peka på vikten av kontinuerlig uppföljning av merkostnader. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

142 Sammanfattning Svensk social trygghet i en globaliserad värld Utredningen om trygghetssystemen och internationell rörlighet föreslår i sitt betänkande ett antal åtgärder i syfte att ta fram ett tydligt, hållbart och lättillgängligt regelverk avseende försäkringstillhörighet, som skapar goda förutsättningar för gränsöverskridande personrörlighet samt en effektiv och rättssäker myndighetsadministration. Uppdraget till utredningen har varit att göra en översyn av försäkringsvillkoren i de sociala trygghetssystemen. Det är en bred definition av sociala trygghetssystem då trygghetssystemen innefattar socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt arbetslöshetsförsäkring. Även en översyn av socialavgifterna i perspektivet rörlighet över gränserna ingår i utredningens uppdrag. Utredningens förslag ska ta till vara intresset av en god balans mellan att bevara ett sammanhållet svenskt socialt trygghetssystem med hög legitimitet och de behov av internationell karaktär som finns i en alltmer globaliserad värld. I det tilläggsdirektiv som utredningen fått tydliggörs att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner. Betänkandet består av två delar. Del ett innehåller bakgrundskapitel och beskrivningar av för uppdraget relevant gällande svensk rätt samt en fördjupad beskrivning av relevant internationell rätt. Del två innehåller utredningens överväganden och förslag. Behovet av översyn och utgångspunkter för utredningen Utredningen beskriver, analyserar och lämnar förslag kring hur villkoren för att få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen behöver förändras. Förändringarna görs i ljuset av en allt mer internationaliserad världsekonomi, förändrad demografi med ökad migra- 33

143 Sammanfattning SOU 2017:05 tion till och från Sverige samt den rättsliga utvecklingen som skett internationellt, inom Europeiska Unionen (EU)/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) samt nationellt sedan Sverige blev medlem i EU år Välfungerande och hållbara sociala trygghetssystem, som är anpassade till dagens samhälle, är en viktig förutsättning för att möjliggöra och underlätta rörlighet på den internationella arbetsmarknaden. Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner där social trygghet ingår som en del av mänskliga rättigheter. Sverige har även tecknat bilaterala avtal om social trygghet med ett antal andra stater. Fri rörlighet för personer och rätten att tillhandhålla gränsöverskridande tjänster är grundläggande fri- och rättigheter inom EU/EES, som syftar till att skapa en inre, gemensam marknad för varor, kapital, tjänster och arbetskraft. För att underlätta och främja dessa grundläggande principer har ett gränsöverskridande system för samordning av social trygghet utvecklats på EU-nivå, som syftar till att säkerställa sociala rättigheter och likabehandling av EU/EESmedborgare i olika gränsöverskridande situationer som t.ex. arbete eller vistelse i annan medlemsstat. Grundtanken är att EU/EES-medborgare som flyttar till eller vistas i en annan EU/EES-stat varken ska förlora intjänade sociala rättigheter eller bli dubbelförsäkrade och betala avgifter eller få ersättning från flera stater samtidigt. De svenska förutsättningarna Sveriges befolkning har passerat 10 miljoner i januari 2017 och bedöms växa till knappt 13 miljoner år En tydlig demografisk förändring under denna period är att andelen äldre i befolkningen antas fortsatt växa. Arbetskraften antas inte växa i samma takt. Den ökning av arbetskraften som ändå sker bedöms i allt väsentligt komma från personer som flyttat till Sverige. Utformningen av de svenska sociala trygghetssystemen har specifika drag som gör att de ingår i det som brukar kallas den nordiska välfärdsmodellen. Denna modell präglas bland annat av universalism i bemärkelsen att hela befolkningen omfattas av välfärdssystemen. I modellen ses sociala rättigheter inte endast som en angelägenhet för lägre samhällsklasser, utan utsträcks även till att få stor betydelse för medelklassen. Modellen syftar till att ge en gemensam hög nivå 34

144 SOU 2017:05 Sammanfattning av välfärd och inte bara en garanterad miniminivå. Finansieringen sker genom en kombination av socialavgifter och skatter. Sverige har (tillsammans med Finland) en förvaltningsmodell som kännetecknas av från regeringen fristående myndigheter, förbud mot ministerstyre och självständigt beslutsfattande i maktutövningen mot den enskilde. De flesta andra stater i Europa har i stället förvaltningsmodeller med ett uttalat ministerstyre. En konsekvens av detta är att i dessa stater kan politiska ställningstaganden få direkt genomslag i förvaltningen vid till exempel den nationella tolkningen av domar från EU-domstolen. I Sverige ansvarar myndigheterna självständigt för detta. Allmänna överväganden De svenska sociala trygghetssystemen i form av socialförsäkring, arbetslöshetsersättning samt hälso- och sjukvård är alla centrala delar i den svenska välfärdsmodellen. Systemen har under lång tid framgångsrikt bidragit till att bekämpa fattigdom, förbättra folkhälsan och medverkat till en mer rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i Sverige. De har därmed bidragit till både social sammanhållning och ekonomisk tillväxt. 1 De svenska sociala trygghetssystemen måste vara väl anpassade för de möjligheter och de utmaningar som följer av ökad globalisering med en allt mer integrerad världsekonomi och en ökad gränsöverskridande personrörlighet. Utifrån dessa utmaningar behövs ett tydligt regelverk för vad som krävs för att omfattas av svensk social trygghet som underlättar för enskilda att avgöra sitt försäkringsskydd och som möjliggör en rättsäker och effektiv administration. Villkoren för att omfattas av de sociala trygghetssystemen behöver utvecklas mot denna bakgrund. Tilliten till de sociala trygghetssystemen ligger på en hög nivå. De åtgärder som behöver vidtas med anledning av gränsöverskridande personrörlighet bör utformas så att denna tillit upprätthålls. De allmänna svenska sociala trygghetssystemen kan sägas utgå från tre principer universell tillgång för alla, individuella rättigheter samt solidarisk finansering via socialavgifter och skatter. Dessa principer 1 SOU 2015:21, s

145 Sammanfattning SOU 2017:05 har varit synnerligen stabila under lång tid och har en stark folklig förankring. Det finns inte skäl att ändra dessa principer enbart utifrån perspektivet gränsöverskridande personrörlighet. Bosättning eller arbete bör även fortsättningsvis vara de huvudsakliga grunderna för att omfattas av den sociala tryggheten i Sverige. Samtidigt finns det skäl att förtydliga och anpassa regelverket kring bosättning respektive arbete i syfte att både upprätthålla tilliten till systemen och vid behov underlätta gränsöverskridande rörlighet samt möjliggöra en effektiv och rättssäker administration. Villkoren för att omfattas av och få tillgång till förmåner inom svensk social trygghet bör så långt möjligt förutsätta att en person vistas lagligen i landet. Tillämplig lagstiftning i gränsöverskridande situationer För personer i olika gränsöverskridande situationer finns olika internationella, europeiska, nordiska regelverk och i bilaterala avtal som syftar till att ge dessa personer socialt trygghetsskydd. Gränsöverskridande situationer kan omfatta många olika grupper av personer som rör sig över landsgränserna av många olika anledningar, som exempelvis arbete, studier eller familjeförhållanden. Grundprincipen vid samordning i gränsöverskridande situationer är att endast en stats lagstiftning ska vara tillämplig. Syftet med att endast en stats lagstiftning ska gälla är att ingen ska stå utan socialt skydd, men inte heller omfattas av fler än en stats sociala trygghetssystem. Detta kräver att de berörda staterna samarbetar så att den enskilde inte går miste om rättigheter när han eller hon bosätter sig eller arbetar i en annan stat. Inom EU/EES och Norden finns ett väl utvecklat regelverk som reglerar detta. Även avtal om social trygghet som Sverige har med andra stater är del av regelverket för samordning av sociala trygghetsförmåner. Jag föreslår att det för den enskildes trygghet och rättssäkerhet ska införas en rätt att på begäran få prövat om han eller hon är försäkrad enligt SFB, samt att få ett intyg som visar detta. Det införs även en rätt att överklaga beslutet. En rätt att överklaga beslut som är utfärdade med stöd av avtal om social trygghet ska också införas. Ett sådant intyg från Försäkringskassan skulle till exempel kunna användas av en utsänd arbetstagare eller av en person som avser att bedriva näringsverksamhet i länder utanför EU/EES, och som 36

146 SOU 2017:05 Sammanfattning är försäkrade i samband med utsändning från Sverige. Jag bedömer att förslaget underlättar för personer som ska tjänstgöra i stater med vilka Sverige inte har avtal om social trygghet, oavsett om de har en statlig arbetsgivare eller inte, eftersom det skulle medföra en större tydlighet och förutsägbarhet gällande vilket lands lagstiftning de kommer att tillhöra under utsändningstiden samt var socialavgifter ska betalas. Jag bedömer vidare att intyget vid behov även torde kunna användas som grund för tillgång till vård i Sverige för de personer som omfattas av samordningsförordningen och har Sverige som behörig stat, men som inte är folkbokförda i landet. Om dessa personer anses bosatta i Sverige, enligt mitt förslag i 5 kap. 3 socialförsäkringsbalken (SFB), kan de också antas uppfylla kraven för tillgång till vård i Sverige enligt 8 kap. 2 hälso- och sjukvårdslagen, särskilt mot bakgrund av att kravet på ett års bosättning i 5 kap. 3 SFB tas bort samt att den föreslagna bosättningsbedömningen i hög grad står i överensstämmelse med den EU-rättsliga. Utöver att tydliggöra rättigheten för den enskilde att kunna på begäran få ett intyg om han eller hon omfattas av svensk socialförsäkring, kan mitt förslag bidra till att ge en bättre framtida översikt av hur stort antal personer det gäller där Sverige har ett ansvar vad gäller den sociala tryggheten. Det är således sammantaget viktigt att Försäkringskassan fortsättningsvis för löpande statistik över hur många intyg som utfärdas, och på vilken grund, för att få en god bild av hur många utanför landets gränser som omfattas av svensk social trygghet och varför. Detta gäller även dem som är i en gränsöverskridande situation i Sverige. Arbete som villkor för att omfattas av svensk socialförsäkring Att arbeta i Sverige är ett grundläggande villkor för att tillhöra de arbetsbaserade delarna av de sociala trygghetssystemen och få tillgång till arbetsbaserade förmånerna. Det handlar exempelvis om sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning på sjukpenningnivå, inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeersättning. De krav som, förutom arbete, ställs för att omfattas av socialförsäkringsskydd är till exempel försäkringstider eller arbetstillstånd. För att kunna få en arbetsbaserad förmån beviljad finns krav 37

147 Sammanfattning SOU 2017:05 på inkomst, som ligger till grund för förmånsbeloppet. I en gränsöverskridande situation, när en person kommer till Sverige från en annan EU/EES-stat, kan under vissa förutsättningar faktiska inkomster från den andra medlemsstaten jämställas med inkomster som intjänats i Sverige. När det är en gränsöverskridande situation i förhållande till en stat utanför EU/EES och det inte finns något bilateralt avtal om social trygghet tillämpas det svenska regelverket för att bedöma arbete. Jag har övervägt om det finns skäl att närmare definiera eller reglera vad som avses med förvärvsarbete (till exempel begreppen anställd, arbetstagare, egenföretagare, uppdragstagare) i SFB. Min bedömning är dock att dagens arbetsmarknad som består av en rad olika anställningsformer som ständigt utvecklas och förändras över tid, gör det svårt att närmare definiera förvärvsarbete i SFB. En sådan reglering skulle kunna leda till oönskade konsekvenser när arbetsmarknaden utvecklas och i förhållande till övrig nationell lagstiftning som på olika sätt reglerar arbete samt i förhållande till EU-rätten. Jag bedömer därför att ett en närmare definition av förvärvsarbete i SFB inte bör införas. Om en person slutar att förvärvsarbeta finns det regler i SFB som gör att arbetstagaren är fortsatt försäkrad för arbetsbaserade förmåner i tre månader efter att arbetet upphört. Syftet med de svenska efterskyddsreglerna är att säkerställa socialförsäkringsskydd vid kortare arbetsuppehåll, som till exempel vid byte av anställning, samt vid arbetshinder som sjukdom och arbetslöshet. Reglerna har utformats utifrån en nationell kontext och reglerna tillämpas även i gränsöverskridande situationer. I gränsöverskridande situationer innebär nuvarande regler att personer som har arbetat i Sverige och som bosätter sig i en annan stat i vissa fall fortsätter att uppbära förmåner i minst tre månader (efterskyddstiden) från Sverige under förutsättning att de inte arbetar och omfattas av motsvarande försäkring i den andra staten. Jag har övervägt att förändra efterskyddstiden eftersom det utifrån ett gränsöverskridande perspektiv skulle kunna finnas ett visst behov av att förändra efterskyddtiden. Jag bedömer dock att med hänsyn till de förändringar som är föreslagna gällande förordning 883/2004 kan de svenska efterskyddsreglerna med tremånaders frist fylla en bra funktion och i stället stärka den rättsliga positionen för de som 38

148 SOU 2017:05 Sammanfattning lämnar Sverige. Sammantaget är min bedömning därför att i nuläget inte förändra de svenska efterskyddsreglerna. Den arbetsbaserade delen av försäkringen gäller under den tid som en person har ett arbete, eftersom den arbetsbaserade försäkringen ska ge skydd mot förlorad arbetsinkomst. Det finns inga särskilda villkor utöver förvärvsarbete för att bli försäkrad. Med den definition Sverige har av vad som utgör förvärvsarbete kan en person anses vara arbetstagare även när arbete utförs i mycket liten omfattning och det finns inget krav på en minimigräns t.ex. i form av inkomstkrav. Dock kan arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare anses vara en typ av kvalifikationskrav. Jag har övervägt att införa ytterligare kvalifikationskrav för att bli försäkrad av socialförsäkringssystemet genom arbete. Den typ av kvalifikationsvillkor som skulle kunna vara aktuella är t.ex. en viss minimiinkomst eller att arbetet måste pågå en viss tid. De kvalifikationskrav som finns för att kunna fastställa en sjukpenninggrundande inkomst (SGI), nämligen en årsinkomst om minst 24 procent av prisbasbeloppet och ett arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd samt de villkor som kopplade till enskilda förmåner, är enligt min mening tillräckliga. Dessa villkor säkerställer att det i praktiken krävs en verklig och varaktig anknytning till den svenska arbetsmarknaden samt för att en person ska omfattas av den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen. Min bedömning är därför att ytterligare kvalifikationskrav inte är nödvändiga. Utsända arbetstagare från Sverige De nuvarande reglerna i SFB medger att arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige kan anses som arbete i Sverige om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år. 2 Syftet är att även om arbetet inte fysiskt utförs i Sverige är det rimligt att ändå fortsätta omfattas av socialförsäkringsskydd i Sverige under förutsättning att det ändå finns en stark anknytning till Sverige för den enskilde. Min bedömning är att det inte finns skäl för en generell ändring, oavsett situation, för utsändning av arbetstagare av annan än statlig 2 6 kap. 4 SFB. 39

149 Sammanfattning SOU 2017:05 arbetsgivare. Den svenska ekonomin är dock djupt integrerad i världsekonomin. För svenska arbetsgivare kan det finnas situationer där det är angeläget att kunna ha nyckelpersonal utsänd längre tid än ett år. Jag föreslår därför att den tid som en person arbetar utomlands som utsänd ska kunna ses som arbete i Sverige i som längst tre år. Genom förslaget förbättras möjligheterna för svenska företag att konkurrera på en internationell marknad. Jag föreslår även ett förtydligande om att en person ska vara försäkrad enligt SFB vid tidpunkten för utsändning för att kunna fortsätta att vara försäkrad under utsändningstiden. Utsändning av egenföretagare från Sverige Min bedömning är att även om det råder viss osäkerhet kring regelverket vad gäller utsända egenföretagare ska en särskild reglering för utsändning av egenföretagare från Sverige inte införas i SFB i dagsläget. För de fysiska personer med fast driftsställe i Sverige (egenföretagare) ska dock det arbete som de utför utomlands liksom tidigare anses som arbete i Sverige. Utsändning av arbetstagare till Sverige Innebörden av det nuvarande regelverket i SFB för utländska arbetsgivare som sänder ut arbetstagare till Sverige för arbete, är att arbete i Sverige inte ska anses föreligga, om utsändningen sker under motsvarande förhållanden som det som gäller för svenska arbetsgivare som sänder ut arbetstagare från Sverige. Den närmare innebörden av motsvarande förhållanden har i rättspraxis, förarbeten och doktrin bedömts som oklar. Min bedömning är trots detta att det nuvarande rekvisitet motsvarande förhållande i SFB inte ska förändras. Med motsvarande förhållande bör dock inte avses att den utsände till Sverige ska omfattas av offentligt inrättade socialförsäkringssystem i utsändningsstaten. 40

150 SOU 2017:05 Sammanfattning Utsändning av egenföretagare till Sverige Min bedömning är att det inte bör införas särskilda regler i SFB gällande utsändning av egenföretagare till Sverige. En svensk frivillig försäkring? Jag har bedömt lämpligheten av att införa en möjlighet till en frivillig försäkring för att omfattas av svensk social trygghet vid utsändning. I detta sammanhang har särskilt den norska modellen för frivillig försäkring analyserats. Min bedömning är att en sådan möjlighet till frivillig försäkring av principiella skäl inte bör införas. Bosättning som villkor för att omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet Att vara bosatt i Sverige är ett grundläggande villkor för att omfattas av de bosättningsbaserade delarna av de svenska sociala trygghetssystemen. I den svenska nationella lagstiftningen finns olika bosättningskrav som utgör grunden för att bedöma huruvida en person anses bosatt i Sverige och som har direkt anknytning till de sociala trygghetssystemen. Därutöver finns bosättningsbegrepp som endast är tillämpliga i gränsöverskridande situationer. Dessa regleras av EUrätten eller genom olika bilaterala avtal. När det gäller bosättningsbegreppet i SFB föreslår jag att det ska införas en tydligare skiljelinje än i dag mellan socialförsäkringsrättslig bosättning i icke gränsöverskridande respektive gränsöverskridande situationer. Nuvarande bestämmelse i 5 kap. 2 SFB ska endast utgöra grund för att bedöma bosättning i icke gränsöverskridande situationer medan bosättning i gränsöverskridande situationer ska bedömas enbart med stöd av 5 kap. 3 SFB. Med en gränsöverskridande situation avses en situation när en person rör sig eller har rört sig över landsgränser, till exempel i syfte att bo eller arbeta i ett annat land, och hans eller hennes bosättning i Sverige inte uppfyller villkoren enligt 5 kap. 2 SFB. De kriterier som i dag ligger till grund för bedöm- 41

151 Sammanfattning SOU 2017:05 ningen av bosättning i gränsöverskridande situationer kompletteras och vidareutvecklas. De kriterier som i dag ligger till grund för bedömningen av bosättning i gränsöverskridande situationer kompletteras och vidareutvecklas. De föreslagna kriterierna ska endast vara vägledande, förutom kravet på uppehållstillstånd som är ett styrande kriterium. Uppehållstillstånd är endast aktuellt för personer som behöver ett sådant för att vistas lagligen i Sverige. Kriterierna ska endast vara vägledande, förutom kravet på uppehållstillstånd som är ett styrande kriterium. Om kravet inte är uppfyllt kan dessa personer inte anses bosatta. Med detta menas att för de personer där uppehållstillstånd krävs kan bosättningsbaserade förmåner inte beviljas om kravet inte är uppfyllt. Jag har övervägt om även uppehållsrätt och medborgarskap skulle kunna utgöra en grund för att bedöma bosättning i Sverige, men min bedömning är att dessa kriterier inte bör användas. Det finns vissa situationer då personer vistas i Sverige en längre tid utan att de anses som bosatta i landet. Jag bedömer att dessa synnerliga skäl som talar emot bosättning inte ska förändras inom ramen för mitt förslag. I och med en vårdnadshavares tillsynsansvar för barn kan det anses vara naturligt att låta ett barn följa vårdnadshavarens bosättning och försäkring i stället för att fastställa barnets bosättning. 3 Men redan i dag görs vid tillämpning av SFB bedömningar av om barn ska anses bosatta här i landet. I många situationer, såväl nationella som gränsöverskridande, behöver Försäkringskassans handläggare bedöma och fastställa ett barns faktiska bosättning för att kunna bedöma rätten till en förmån. Jag föreslår därför ett tydliggörande i SFB om att barns bosättning ska bedömas och fastställas oberoende av föräldrarnas bosättning. EU-rättslig bosättning i Sverige Det EU-rättsliga bosättningsbegreppet ligger till grund för att bedöma huruvida en person som ingår i personkretsen för samordningsbestämmelserna ska omfattas av socialförsäkringssystemet, hälso- och 3 Jfr 6 kap. 2 föräldrabalken. 42

152 SOU 2017:05 Sammanfattning sjukvårdssystemet och arbetslöshetsförsäkringen i Sverige genom EU-rättslig bosättning. I dag finns ingen enhetlig, nationell tillämpning av detta begrepp utan det kan bli aktuellt med flera parallella bedömningar beroende på vilka system och myndigheter som berörs. Bedömningen för socialförsäkringsområdet, med undantag för pensioner, görs av Försäkringskassan. För pension och pensionsrelaterade förmåner görs denna bedömning av Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan tar även beslut om rätt till ersättning vid gränsöverskridande vård i annan unionsstat, ofta i samråd med landstingen, samt utfärdar intyg om tillgång till hälso- och sjukvård i Sverige eller i andra unionsstater, som till exempel europeiska sjukförsäkringskortet. För arbetslöshetsförsäkringen görs denna bedömning av arbetslöshetskassorna när det gäller helt arbetslösa gränsarbetare och så kallade sällanhemvändare. När det gäller själva prövningen rapporterar flera myndigheter att det finns tillämpningssvårigheter med gällande regelverk. Det gäller mer specifikt vad det EU-rättsliga bosättningsbegreppet omfattar och när bedömningen av bosättning ska göras utifrån EUrätten eller den nationella rätten. Mot bakgrund av ovanstående gör jag bedömningen att det finns behov av att se över tolkningen av det EU-rättsliga bosättningsbegreppet samt om möjligt utveckla gemensamma nationella riktlinjer för hur begreppet ska tolkas av tillämpande myndigheter. Särskilda personkategorier I SFB finns regler som möjliggör för särskilda personkategorier, däribland statligt anställda, biståndsarbetare samt medföljande familjemedlemmar till dessa kategorier, att fortsätta omfattas av svensk försäkring under längre vistelser utomlands. För framför allt medföljande familjemedlemmar lämnar jag ett antal förslag i syfte att förbättra möjligheterna för dessa att omfattas av den svenska sociala tryggheten. Förslagen rör efterskyddstid, vilande SGI samt 240-dagarsvillkoret för föräldrapenning. Vidare föreslår jag att den som har avregistrerats från folkbokföringen och som sedan blir utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst ska åter kunna folkbokföras i Sverige. Folkbokföring i Sverige ska även vara möjligt för de familjemedlemmar som följer med. Slut- 43

153 Sammanfattning SOU 2017:05 ligen föreslår jag att lokalanställda vid främmande makts beskickningar och karriärkonsulat ska kunna folkbokföras i Sverige. Uppehållsrätt och tillgång till förmåner I de tilläggsdirektiv som utredningen har fått framhålls att det bör vara ett krav att en person vistas lagligen i landet för att få tillgång till svenska bosättningsbaserade förmåner som ingår i tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om de sociala trygghetssystemen, i den mån unionsrätten tillåter det. För närvarande finns i svensk lagstiftning inget krav på en uppehållsrätt enligt 3 a kap. utlänningslagen (2005:716) (UtlL) för att en person ska få tillgång till de svenska sociala trygghetssystemen avseende bosättningsbaserade förmåner. Försäkringskassan har tidigare bedömt en persons uppehållsrätt i samband med bedömning om rätt till socialförsäkringsförmåner, men sedan några år tillbaka görs inte en sådan bedömning eftersom lagstöd bedöms saknas. 4 Skatteverket gör en bedömning av uppehållsrätt i samband med folkbokföring. Eftersom tillgång till hälso- och sjukvård är en bosättningsbaserad förmån, där bosättningsbegreppet sammanfaller med begreppet i folkbokföringslagen, kan uppehållsrätten sägas vara ett indirekt krav för tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige. EU-rätten tar sikte på att underlätta gränsöverskridande rörlighet. Arbetstagarnas särskilda rättigheter fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen. Rätt till social trygghet för unionsmedborgare i gränsöverskridande situationer inom EU/EES regleras i förordningarna 883/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Rörlighetsdirektivet avser att tydliggöra den fria rörligheten för unionsmedborgare och faststäl- 4 IM 2013:

154 SOU 2017:05 Sammanfattning ler villkor och begränsningar vad gäller unionsmedborgares rätt att röra sig fritt och uppehålla sig inom EU. Jag föreslår att det sociala biståndssystemet, som i UtlL i dag uttryckligen anger att det är det sociala biståndsystemet enligt socialtjänstlagen, ska tolkas bredare än i dag. Detta mot bakgrund av ordalydelsen i artiklarna 7 och 14 i rörlighetsdirektivet (vilka anger de sociala biståndssystemen), samt EU-domstolens- och svensk rättspraxis. Min bedömning är därför att orimlig belastning på det sociala biståndssystemet inte bör begränsas till socialtjänstlagen eftersom andra former av bistånd än de som utgår enligt socialtjänstlagen kan anses omfattas av det sociala biståndssystemet. Jag föreslår därför att ta bort begränsningen enligt socialtjänstlagen som framgår i 8 kap. 9 UtlL. Bestämmelsen avser endast de tre första månaderna av uppehållsrätt. Jag bedömer vidare att det finnas behov av att förtydliga 3 a kap. 3 3 och 4 i UtlL med beaktande av artikel 7.1 b i rörlighetsdirektivet. Enligt 3 a kap. 3 3 och 4 UtlL anges att en EES-medborgare har uppehållsrätt i mer än tre månader om han eller hon har tillräckliga tillgångar för sin försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. I punkten 3 framgår att studenter och deras familjemedlemmar ska ha tillräckliga tillgångar för sin försörjning. Jag föreslår att det i lydelsen i 3 a kap. 3 3 och 4 UtlL, anges, på samma sätt som det uttrycks i artikel 7.1 b i rörlighetsdirektivet, det vill säga att personen ska ha tillräckliga tillgångar för att inte bli en orimlig belastning på det sociala biståndssystemet samt ha heltäckande sjukförsäkring. Detta rör uppehållsrätt överstigande tre månader. Genom att byta ut försörjning som enbart handlar om ekonomiska förutsättningar innebär även det en bredare bedömning än att en person endast har tillräckliga medel för sin och sina familjemedlemmars försörjning. I 8 kap. 10 UtlL får en EES-medborgare eller en familjemedlem till en EES-medborgare som har vistats i Sverige mer än tre månader och som inte har uppehållsrätt, utvisas om han eller hon uppehåller sig i landet, men saknar de tillstånd som krävs för att få uppehålla sig här. Beslut om utvisning fattas av Migrationsverket. 5 När det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen har medlemsstaterna möjlighet att anmäla särskilda icke avgiftsfinan- 5 8 kap. 18 UtlL. 45

155 Sammanfattning SOU 2017:05 sierade kontantförmåner till Europeiska kommissionen och på så sätt begränsa vissa förmåner till att enbart betalas ut i bosättningslandet. Sverige har anmält förmånerna äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. 6 Syftet med äldreförsörjningsstödet är att tillgodose grundläggande försörjningsbehov för dem som inte får sin försörjning tryggad genom pension eller andra inkomster. Det är ett statligt stöd för att avlasta samhällets yttersta skyddsnät. Äldreförsörjningsstöd ges efter individuell behovsprövning, och är anpassat till skälig levnadsnivå. 7 De grundläggande kriterierna leder till att det snarare ska ses som ett socialt bistånd Även bostadstillägg för pensionärer beviljas efter en prövning av den enskildes ekonomiska förmåga. Dessa förmåner kan således sägas ha inslag av behovsprövning och är anpassade till svenska levnadsvillkor. Mot bakgrund av EU-domstolens rättspraxis, exempelvis Brey, Dano och Kommissionen mot Förenade Kungariket har medlemsstaterna getts möjlighet att kunna begränsa rätten till vissa sociala förmåner för att skydda de offentliga finanserna. Jag föreslår därför att den som saknar uppehållsrätt inte kan beviljas äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. Tillgång till svenska socialförsäkringsförmåner i gränsöverskridande genom arbete EU/EES Arbetstagare i Sverige, som omfattas av samordningsbestämmelserna, men som inte anses som bosatta i socialförsäkringsrättslig mening, kan ha rätt till bosättningsbaserade förmåner i landet om de uppfyller övriga villkor för de aktuella förmånerna (det vill säga utöver bosättning). Förhållandet mellan bosättning i Sverige och de arbetsbaserade förmånerna för icke yrkesaktiva är i en EU/EES-kontext i vissa fall komplicerad. Gällande arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner kräver flera av dessa förmåner att det finns en SGI. Det finns också som krav i svensk nationell rätt att den försäkrade personen måste tillhöra den arbetsbaserade delen av försäkringen för att SGI ska 6 Bilaga X i förordning 883/ Prop. 2001/01:36. 46

156 SOU 2017:05 Sammanfattning kunna fastställas. 8 Bergström-målet och även Hermansson-målet 9 är tämligen belysande för att beskriva hur tillhörighetsfrågan och även rätten till svenska socialförsäkringsförmåner kan påverkas av förordningens principer. Min bedömning är mot denna bakgrund att principen om likställande bör användas med viss försiktighet eftersom en generös tillämpning för Sveriges del torde innebära att indelningen mellan förmåner baserade på bosättning respektive arbete förlorar betydelse. Detta kan i sig få långtgående negativa konsekvenser för välfärdsstatens legitimitet och finansering. De principer som slogs fast i EU-domstolen bör enligt mig enbart gälla för föräldrapenning och inte för alla SGI-baserade förmåner. Vid Sveriges EU-medlemskap klassificerades föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning som moderskapsförmåner. Dessa har därefter under en period varit klassificerade som familjeförmåner eftersom det innan regelverket moderniserades inte fanns en kategori i samordningsförordningen som var helt överensstämmande med en förmån som gällde på likartade villkor för både mödrar och fäder Föräldrapenningen är sedan år 2011 åter klassificerade som moderskaps- och likvärdiga faderskapsförmåner. Jag har analyserat betydelsen av att klassificera föräldrapenningen som familjeförmån respektive moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån. Analysen visar att det finns vissa problematiska aspekter relaterade till klassificeringen av föräldrapenning som familjeförmån. Detta gäller bestämmelserna om tillämplig lag, berättigandet och beräkning av förmåner, möjligheterna att exportera familjeförmån via en familjemedlem till en annan medlemsstat samt gällande de personer som lämnat Sverige under föräldraledigheten. Den tudelade föräldrapenningen, som består av en del baserad på inkomst och en del som utgörs av en grundersättning, är svårförenlig med den struktur som finns i förordning 883/2004. Min sammantagna bedömning är dock att den svenska föräldrapenning- 8 Det framgår av 25 kap. 3 SFB att SGI endast kan fastställas för personer som är försäkrade för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. SFB. För att en förmån ska kunna utlämnas enligt den aktuella avdelningen i SFB krävs också allmänt enligt 23 kap. 4 SFB ett gällande försäkringsskydd för respektive förmån enligt 4 7 kap SFB. Därigenom kommer även regler om förmåner vid utlandsvistelse med i bilden. 9 HFD 2012 ref. 44 I och HFD 2012 ref. 44 II. 47

157 Sammanfattning SOU 2017:05 en även fortsättningsvis bör klassificeras som moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån. Jag har vidare övervägt huruvida arbetstagare från tredje land ska ha samma utgångsläge som arbetstagare från EU/EES och omfattas av både den arbetsbaserade och bosättningsbaserade socialförsäkringen i Sverige även vid kortare arbete här i landet. Detta har framför allt gjorts mot bakgrund av att denna grupp bidrar till att finansiera de sociala trygghetssystemen genom både skatter och socialavgifter i Sverige, samt att arbete är grunden för att upprätthålla de svenska välfärdssystemen. Detta skulle kunna motivera att denna grupp av arbetstagare får del av de svenska bosättningsbaserade förmånerna utan att de faktiskt är bosatta i landet. Detta kan dock bli problematiskt i relation till vissa förmåner, som exempelvis intjänandet av garantipension som beräknas utifrån antalet år som personen i fråga har bott i Sverige. 10 Min bedömning är därför att en arbetstagare från tredje land som inte uppfyller bosättningskraven i SFB eller folkbokföringslagen endast ska omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen, vilket är i enlighet med nuvarande regelverk. I promemorian Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd (Ds 2016:45) lämnas förslag till ändringar i lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. som innebär att den som ansöker om ett fortsatt uppehållstillstånd innan det tidigare tillståndet löper ut inte ska återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket eller till en mer begränsad rätt till vård. Det lämnas också förslag till ändringar i SFB och studiestödslagen som innebär att bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner samt studiehjälp och studiestöd ska kunna betalas ut även om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har upphört att gälla om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnas in innan tillståndet löper ut. Jag anser att dessa förslag är väl avvägda och avstår därför att lämna egna förslag gällande detta kap. 25 SFB. 48

158 SOU 2017:05 Sammanfattning Tillgång till svensk arbetslöshetsförsäkring i gränsöverskridande situationer För inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet krävs enligt svensk lagstiftning minst 12 månaders medlemskap (medlemsvillkor) i en arbetslöshetskassa, utöver övriga villkor för rätt till ersättning. Vid en gränsöverskridande situation när en person uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning genom sammanläggning av perioder enligt förordning 883/2004, uppstår frågan hur och vilka perioder som kan räknas med för att uppfylla medlemsvillkoret. I Sverige är det arbetslöshetskassorna som tillämpar lagstiftningen och bedömer om en sökande uppfyllt medlemsvillkoret. En dom i Högsta förvaltningsdomstolen har medfört att det utvecklats en praxis hos arbetslöshetskassorna där tid som medlem under arbete utomlands, så kallat kvarstående medlemskap, räknats med vid uppfyllandet av medlemsvillkoret. Denna praxis har uppstått ur en otydlighet i lagstiftningen om vem som omfattas av den svenska arbetslöshetsförsäkringen och under vilken tid. Den problematiska tillämpningen av kvarstående medlemskap bör lösas genom att det tydliggörs i lagstiftningen att medlemskapet i arbetslöshetskassa i Sverige ska vara knutet till arbete i Sverige eller arbete som anses vara arbete i Sverige. Jag anser det vara orimligt att låta svensk arbetslöshetsförsäkring i praktiken omfatta arbete utomlands som inte anses som arbete i Sverige. Förordningen är avsedd att genom sammanläggning lösa försäkringsskyddet så att personer som omfattas av förordningen alltid omfattas av ett lands lagstiftning. Jag föreslår vidare en rad åtgärder rörande inträdet i och utträdet ur arbetslöshetskassor i Sverige. Jag bedömer att 64-årsgränsen vid inträde bör förändras. En regel föreslås som innebär att en person som ansökt till en arbetslöshetskassa vars verksamhetsområde de inte omfattas av, kan ansöka till en annan arbetslöshetskassa utan att gå miste om den medlemstid de kunnat få om de redan vid första tillfället ansökt till rätt arbetslöshetskassa. En regel föreslås som reglerar att en person som kommer till Sverige och som inom åtta veckor från att försäkringsskyddet upphört i det tidigare arbetslandet, träder in i en arbetslöshetskassa, också får tillgodoräkna sig medlemstid för att överbrygga tiden som förflutit sedan personen omfattades av det andra landets försäkringsskydd. Ändringarna syftar till att underlätta för personer som vill omfattas av 49

159 Sammanfattning SOU 2017:05 det inkomstrelaterade skyddet i arbetslöshetsförsäkringen, att uppfylla villkoren för detta i en gränsöverskridande situation. Vissa av förändringarna får också positiva konsekvenser för personer som inte befinner sig i en gränsöverskridande situation. Vidare föreslår jag en större översyn av lagen om arbetslöshetsförsäkring, för att tydliggöra försäkringsskyddet. En sådan översyn behöver dock göras utifrån ett mer generellt perspektiv än vad den här utredningen haft i uppdrag. Tillgång till svensk hälso- och sjukvård i gränsöverskridande situationer inom EU/EES Utifrån bland annat att Europeiska kommissionen har uppmärksammat svårigheter rörande tillgång till svensk hälso- och sjukvård (till patientavgift) för personer som omfattas av personkretsen i 883/2004 och för vilka Sverige är behörig stat, men som inte är folkbokförda i landet, finns ett behov av att tydliggöra när rätt till vårdförmåner enligt 8 kap. 2 i den föreslagna hälso- och sjukvårdslagen 11, 5 a tandvårdslagen (1985:125) samt 4 lagen om läkemedelsförmåner m.m. (2002:160) föreligger. Följdändringar föreslås även för 2 lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 2 lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi, 7 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168) samt 5 lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. De föreslagna förändringarna syftar till att tydliggöra landstingens skyldighet att erbjuda vård till de personer som omfattas av personkretsen i förordning 883/2004 och för vilka Sverige bedöms som behörig stat genom arbete eller EU-rättslig bosättning. I en icke gränsöverskridande situation gäller i dag att en person som är bosatt i Sverige ska erbjudas hälso- och sjukvård av det landsting inom vilket han eller hon är bosatt. Därutöver gäller för personer som, utan att vara bosatta, som har rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004, att landstingen ska erbjuda hälso- och sjukvård även till dem. Uppdelningen i bosatta, respektive de som har rätt till vårdförmån utan att vara bosatta, har lett till otydligheter om vad som gäller för den grupp som inte anses bosatta i 11 Prop, 2016/17:43. 50

160 SOU 2017:05 Sammanfattning Sverige enligt folkbokföringen, men som ska anses vara bosatta här enligt samordningsbestämmelserna. Jag föreslår därför att de personer som har rätt till vårdförmåner enligt förordning 883/2004 ska visa sin rätt till vårdförmån för att landstinget ska vara skyldigt att erbjuda dem vård. Skyldigheten att visa sin rätt till vårdförmån enligt förordning 883/2004 gäller även familjemedlemmar till sådana personer, förutsatt att familjemedlemmen också befinner sig i en gränsöverskridande situation. Det är det landsting där en person har sitt varaktiga centrum för sina intressen som är skyldigt att erbjuda vården enligt ovan, om personen inte är yrkesverksam eller arbetslös. Förslaget syftar även till att tydliggöra kostnadsansvaret för vissa gränsöverskridande situationer när en person bor och är folkbokförd i Sverige, men arbetar i ett annat EU/EES-land. Intresset för att åberopa förordningen ligger här egentligen inte hos den enskilde, eftersom den har tillgång till hälso- och sjukvård även enligt 8 kap. 1 HSL. Intresset av att åberopa en gränsöverskridande situation ligger i stället hos den vars betalningsansvar skulle kunna undvikas genom att åberopa förordningen, det vill säga vårdgivaren/landstinget och i förlängningen staten. Detta eftersom kostnadsansvaret enligt samordningsbestämmelserna ska ligga hos den behöriga staten, vilket i dessa fall inte är Sverige. Överväganden om socialavgifter En grundläggande fråga vid utredningens analys har varit de problem vid samordning som klassificeringen av socialavgifterna ibland ger upphov till då olika staters sociala trygghetssystem och finansieringen av dem ser mycket olika ut, samt om det kan finnas anledning att ändra klassificeringen av socialavgifterna och därmed den administrativa hanteringen av dem. Min slutsats är dock att arbetsgivaroch egenavgifterna även fortsättningsvis bör klassificeras och administrativt hanteras som socialavgifter och inte som skatter. I utredningens uppdrag ingår att analysera samspelet mellan socialavgifterna och det sociala trygghetssystemet. Jag kan konstatera att systemet som helhet fungerar väl. En sak som jag uppmärksammat är dock att utländska arbetsgivare som inte har fast driftsställe i Sverige har en inte obetydlig skatte- och konkurrensmässig 51

161 Sammanfattning SOU 2017:05 fördel, i förhållande svenska arbetsgivare, genom att dessa utländska arbetsgivare inte behöver betala den allmänna löneavgiften. Avgiften har sedan Sveriges EU-inträde vuxit sig allt större. Den var ursprungligen 1,5 procent och finansierade EU-inträdet men uppgår år 2016 till 9,65 procent och är därmed den högsta delavgiften. Min bedömning är därför att det bör utredas vidare om utländska arbetsgivare som saknar fast driftställe i Sverige ska betala skatt, motsvarande den allmänna löneavgiftens storlek, eller om det ska införas en ny delavgift, exempelvis en hälso- och sjukvårdsavgift, som ska ingå i den totala arbetsgivar- och egenavgiften, med motsvarande sänkning av den allmänna löneavgiften. Informationsutbyte mellan myndigheter Under analysen av förutsättningarna för en effektiv och rättssäker administration har det framkommit ett behov av förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan Skatteverket och Försäkringskassan när det gäller vilken medelemsstats lagstiftning en person ska omfattas av i gränsöverskridanden situationer, exempelvis vid utsändning. Jag anser att myndigheter, för att de ska kunna fullgöra sina ålagda uppgifter, i vissa fall måste få tillgång även till sådan information som är sekretessbelagd hos andra myndigheter. Utifrån det material som Skatteverket och Försäkringskassan kommit in med till utredningen så handlar det om uppgifter som förekommer i skatteärenden och som Försäkringskassan har behov av för att beslut och intyg om tillämplig lagstiftning ska bli korrekta, till exempel vid utsändning av enskilda personer. Det handlar framför allt om uppgifter om anställning, bosättning och inkomst av tjänst. Bristen på överföring av information kan med nuvarande regelverk få till följd att en enskild inte tillhör det sociala trygghetssystemet i någon medlemsstat. Om Försäkringskassan haft tillgång till Skatteverkets information kanske beslutet om tillämplig lagstiftning skulle innebära en enskild omfattas av en annan medlemsstats lagstiftning än som nu är fallet och socialavgifter skulle ha betalats i en annan medlemsstat. Jag föreslår därför att en ny punkt ska införas i 7 första stycket förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (SdbF), enligt vilken Skatteverket till Försäkringskassan ska lämna ut uppgift från beskattningsdatabasen 52

162 SOU 2017:05 Sammanfattning för utredning om eller fastställande av tillämplig lagstiftning enligt EU:s förordning 883/2004. För att nämnda uppgifter, som även finns i Skatteverkets ärenden som handläggs manuellt och inte i skattedatabasen, också ska lämnas ut föreslår jag en motsvarande uppgiftsskyldighet i 110 kap. 34 a SFB som i 7 SdbF. När en uppgift från Skatteverket förs över och används i Försäkringskassans verksamhet upphör Skatteverkets sekretess att vara tillämplig på uppgiften. 12 Eftersom Försäkringskassans sekretessbestämmelse har ett rakt skaderekvisit innebär det att sekretesskyddet för uppgifterna blir svagare än hos Skatteverket. Jag föreslår därför, för att undvika att sekretesskyddet blir svagare, att ett tillägg ska införas i 27 kap. 1 3 OSL om att den sekretess som gäller hos Skatteverket även ska gälla hos Försäkringskassan för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat för utredning och bestämmande av tillämplig lagstiftning. Behov av fortsatt utredning EU:s direktiv 2004/38/EG om fri rörlighet för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar innebär att dessa personer har rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten enligt rörlighetsdirektivet inträder automatiskt förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. I den kartläggning som utredningen gjort rörande hur andra medlemsstater hanterar frågan om upphållsrätt i samband med gränsöverskridande personrörlighet framgår att vissa andra stater har en betydligt mer omfattande prövning än vad som är fallet i Sverige. Sverige har dock för närvarande inget systematiskt sätt att pröva om EU/EES-medborgare som har för avsikt att stanna längre tid än tre månader i landet har upphållsrätt. Behovet av en sådan ordning och hur den i så fall ska administreras bör enligt min mening utredas vidare. Myndigheter och domstolar i Sverige kan när det gäller att tolka och tillämpa svensk respektive EU-rätt förenklat sägas ha att hantera två olika rättsliga modeller, en med förarbeten att utgå ifrån och en utan. Detta i kombination med den svenska förvaltnings- 12 Prop. 2010/11:78 s. 23 f. 53

163 Sammanfattning SOU 2017:05 modellen med en tydlig ansvarsfördelning där myndigheter står för en oberoende tolkning och tillämpning av lagstiftning utan inblandning från den lagstiftande nivån innebär särskilda utmaningar. I de flesta stater inom EU finns en mer direkt styrning från regeringen ner i administrationen som svarar för tolkning och tillämpning. Ministerstyre är normen. Frågan hur förändrad EU-lagstiftning ska tolkas och tillämpas i en nationell kontext kan därmed i dessa förvaltningssystem göras utifrån både juridiska och politiska utgångspunkter. I Sverige kommer däremot tolkning och tillämpning att göras utan att eventuella politiska utgångspunkter som normalt finns i förarbeten kan vägas in. Detta är en svaghet i det svenska systemet och enligt utredningen bör möjligheterna att i dessa fall ge de rättsvårdande instanserna tydligare ändamålsbeskrivningar utredas vidare. En sådan förändring måste med nödvändighet ske inom ramen för regeringsformens regler för regeringens normgivningsmakt och med beaktande av den svenska förvaltningsmodellen i övrigt. Möjligheterna att underlätta för myndigheters tolkning av tillämpning av EU-rätten genom att utarbeta någon form av förarbeten bör därför utredas vidare. Slutligen ser jag ett behov av vidare utredning av den gränsöverskridande hälso- och sjukvården enligt förordning 883/2004 beträffande de delar som åligger den kommunala hälso- och sjukvården. Det saknas i dag en grundläggande kunskapsöversikt beträffande patienter som får vård i Sverige och där också hänsyn tas till Sveriges uppdelning av ansvaret på flera huvudmän. Jag anser att frågan är så komplicerad, bland annat på grund av att viss hälso- och sjukvård är så intimt sammankopplad med socialtjänstområdet, att en översyn bör göras av en särskild utredning. Socialtjänstlagen ligger även utanför utredningens uppdrag. 54

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten FÖRTECKNING Datum Till Landstingsstyrelsen Sida 1 Förteckning över inkomna och avgivna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde den 5 september 2017 Inkomna skrivelser Diarienummer Tilläggsöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet och jämlikhet i förlossningsvården och förstärkta insatser för kvinnors hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting. Diarienummer Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter, Sveriges Kommuner och Landsting. Diarienummer Förbundsavgift år 2018 till Sveriges Kommuner och Landsting. Diarienummer Regeringsbeslut. Ansökan om bidrag avseende kvinnors hälsa sexualupplysning på olika språk, Socialdepartementet. Avgivna skrivelser Diarienummer Remiss av betänkandet Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36), Justitiedepartementet. Diarienummer Remiss av förslag till föreskrifter om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten. Diarienummer Remiss, Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet, Folkhälsomyndigheten. Diarienummer Remiss av förslag till föreskrifter och allmänna råd om medicinska exponeringar, Strålsäkerhetsmyndigheten. Diarienummer Remiss av förslag till nya föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) och byggnadsmaterial, Strålsäkerhetsmyndigheten. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

178 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Diarienummer Remiss av föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden, dnr SMS , Strålsäkerhetsmyndigheten.

179 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Planeringsenheten Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp de sköldkörtelsjuka Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp - de sköldkörtelsjuka med hänvisning till landstingets pågående arbete med nationellt kliniskt kunskapsstöd inkluderat framtagande av lokala tillägg kring exempelvis vårdnivå. Bakgrund I motion 1/2017 föreslår Sverigedemokraterna avseende patientgruppen de sköldkörtelsjuka bland annat att de sker en översyn av kunskapsnivåer och arbetsstrukturer, att det skapas riktlinjer för vård och behandling och att patienterna involveras vid skapandet av dessa. Landsting och regioner etablerar för närvarande en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning i samverkan. Genom att etablera en ändamålsenlig och effektiv struktur som långsiktigt ger stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård av hög kvalitet. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. En viktig plattform och infrastruktur för att skapa förutsättningar för detta är Nationell kliniskt kunskapsstöd. Detta stöd syftar till att i ett första steg förse vården med enkelt tillgängligt nationellt kunskapsstöd, i form av diagnos- och behandlingsrekommendationer. För att det nationella kliniska kunskapsstödet ska utgöra bästa möjliga stöd till vårdprofessionerna finns möjlighet att genom så kallade lokala tillägg beskriva praktiskt vem som gör vad i det egna landstinget. Under 2017 pågår ett arbete i landstinget med framtagande av sådana lokala tillägg. I kunskapsstödet återfinns riktlinjer för såväl över- som underfunktion i sköldkörteln och i arbetet med de lokala tilläggen kommer överenskommelser tas fram av representanter från landstingets primär- och sjukhusvård kring hur och av vem dessa tillstånd ska handläggas. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besvara motionen med att hänvisa till pågående arbete på området. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13, Kalmar Telefon vx Bankgiro

180 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga Motion 1/2017 En bortglömd patientgrupp de sköldkörtelsjuka.

181

182 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Referens Sida 1(2) Landstingsfullmäktige Motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare med hänvisning till vad utvecklings- och folkhälsoenheten redovisar. Bakgrund I motion 4/2017 föreslår Pierre Edström, Liberalerna, att landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda ett införande av hjärtstartardrönare i vårt län samt att landstingsdirektören får i uppdrag att se över inom vilka fler användningsområden som drönare skulle kunna bidra till att utveckla hälsooch sjukvården i Kalmar län. Hjärtstartardrönare är en flygande farkost som kan fjärrstyras dit hjärtstartshjälp behövs. Det är ett samverkansprojekt mellan SOS Alarm och räddningstjänsten. Drönarsystemen utplaceras på brandstationer för omedelbar utlarmning. SOS Alarm följer drönarens framflygning. Det är av yttersta vikt att identifiera åtgärder som har god effekt för invånare som drabbats av hjärtstopp såväl i glesbygd som i tätort i Kalmar län. Det finns i dagsläget ett par vetenskapliga studier publicerade. Det finns ett svenskt drönarprojekt i ett tidigt stadie där de söker tillstånd och utvecklar teknik för snabbare defibrillering med en hjärtstartare. Avsikten är att utvärdera effekten i glesbygd och tätort. Hypotesen är att hjärtstartardrönarna minskar tiden till defibrillering framförallt i glesbygd och därigenom ökar överlevnadschansen. Systemet är redo för uppstart först om ett par år. Då projektet är relativt nystartat kommer det att ta ett par år innan det blir aktuellt att använda konceptet annat än i studieform. Det finns inga uppgifter på vad denna investering kan komma att kosta. Vi behöver invänta de nationella forskningsresultaten efter driftsättning av systemet för att kunna fatta beslut. Landstinget i Kalmar län inväntar resultaten av studien och kommer att följa Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

183 Landstinget i Kalmar län Datum Referens =4 Sida 2(2) den nationella forskningen gällande hjärtstartardrönare och eventuella ytterligare användningsområden för drönarassistans. Med hänvisning till ovanstående text och bilagor föreslås landstingsfullmäktige anse motionen besvarad. Lollo Olausson Verksamhetsutvecklare Magnus Persson Utvecklingsdirektör Bilagor 1. Motion 4/2017 Rädda liv med hjärtstartardrönare. 2. Claesson A UAV in OHCA October Claesson A et al Drones.

184

185 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 DOI /s ORIGINAL RESEARCH Unmanned aerial vehicles (drones) in outof-hospital-cardiac-arrest Open Access A. Claesson 1*, D. Fredman 1, L. Svensson 1, M. Ringh 1, J. Hollenberg 1, P. Nordberg 1, M. Rosenqvist 2, T. Djarv 1, S. Österberg 1, J. Lennartsson 3 and Y. Ban 3 Abstract Background: The use of an automated external defibrillator (AED) prior to EMS arrival can increase 30-day survival in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) significantly. Drones or unmanned aerial vehicles (UAV) can fly with high velocity and potentially transport devices such as AEDs to the site of OHCAs. The aim of this explorative study was to investigate the feasibility of a drone system in decreasing response time and delivering an AED. Methods: Data of Global Positioning System (GPS) coordinates from historical OHCA in Stockholm County was used in a model using a Geographic Information System (GIS) to find suitable placements and visualize response times for the use of an AED equipped drone. Two different geographical models, urban and rural, were calculated using a multi-criteria evaluation (MCE) model. Test-flights withanaedwereperformedontheselocationsinruralareas. Results: In total, based on 3,165 retrospective OHCAs in Stockholm County between , twenty locations were identified for the potential placement of a drone. In a GIS-simulated model of urban OHCA, the drone arrived before EMS in 32 % of cases, and the mean amount of time saved was 1.5 min. In rural OHCA the drone arrived before EMS in 93 % of cases with a mean amount of time saved of 19 min. In these rural locations during (n = 13) test flights, latch-release of the AED from low altitude (3 4 m) or landing the drone on flat ground were the safest ways to deliver an AED to the bystander and were superior to parachute release. Discussion: The difference in response time for EMS between urban and rural areas is substantial, as is the possible amount of time saved using this UAV-system. However, yet another technical device needs to fit into the chain of survival. We know nothing of how productive or even counterproductive this system might be in clinical reality. Conclusions: To use drones in rural areas to deliver an AED in OHCA may be safe and feasible. Suitable placement of drone systems can be designed by using GIS models. The use of an AED equipped drone may have the potential to reduce time to defibrillation in OHCA. Keywords: Cardiac arrest, EMS, Defibrillation, AED, UAV, Drone Background Out-of-hospital-cardiac-arrest (OHCA) is one of the leading causes of death in Europe, affecting about 300,000 people annually [1]. Emergency medical services (EMS) in Sweden report approximately 5,000 cases of OHCA each year to the Swedish registry for cardio-pulmonary resuscitation (SRCR) in which cardio-pulmonary resuscitation (CPR) * Correspondence: Andreas.claesson@ki.se 1 Department of Medicine, Karolinska Institutet, Solna Center for Resuscitation Science, Stockholm, Sweden Full list of author information is available at the end of the article was initiated [2]. It has previously been shown that early defibrillation in OHCA increases survival. Nevertheless, in rural areas there is usually an increase in distance due to prolonged response time for EMS and thereby a delay to first shock, which has a direct negative association to survival [3]. Dual dispatch using fire departments or police has been shown to shorten the response time and increase survival; however, the effect on 30-day survival is most significant in urban or downtown areas as compared to rural. Bringing an AED to the scene within its first minutes can dramatically increase survival [4] The Author(s). Open Access This article is distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 International License ( which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons license, and indicate if changes were made. The Creative Commons Public Domain Dedication waiver ( applies to the data made available in this article, unless otherwise stated.

186 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 2 of 9 A novel way of decreasing the delay from collapse to first shock in areas with long EMS response time could be to use a drone equipped with an AED. Drones may increasingly be used in the future by EMS for delivery of medical equipment, in major incident situations or for video surveillance [5, 6]. Simulation studies have found that the use of drones in emergency settings is most efficient and effective when flown on auto-pilot as compared to manual navigation [7]. Limitations in wind, flight endurance, payload and regulations need to be ensured for safe drone usage [8]. There is a large potential for many possibilities to use drone systems to transport and deliver an AED in cases of OHCA. The aim of this explorative study was to describe the potential benefit of a drone system to decrease the response time in OHCA in two different theoretical models. The second aim was to investigate the practical use of a drone for delivering an AED applied on historical OHCA, i.e. to describe safety and efficacy by using this kind of new system. Methods The analysis for this study consisted of two main subsections: analysis of suitable drone placement using GISmodels and delivery test-flights on these sites with a UAV system. Stockholm County This explorative study was carried out in Stockholm County, Sweden, which covers a total area of 6,488 km 2 and has a population of 2,224,156 inhabitants, producing an average density of 343 individuals/km 2 [9] The county consists of both rural areas with <250 inhabitants/km 2 and downtown areas in the city centre with 6000 inhabitants/km 2 [4]. The incidence of OHCA in Stockholm County is 46/ 100,000 per year. Four dispatch centres receive emergency 112 calls originating in Stockholm County and dispatch 58 ambulances during daytime and 38 at night. The EMS operates a two-tier system providing ALS treatment and is staffed with mainly registered nurses with university paramedic training. Dual dispatch parallel to EMS dispatch is carried out by police and fire departments [10]. In OHCA cases in Stockholm County presenting with a shockable rhythm, the median response time from collapse to defibrillation was 11 min, and survival to 30 days was 31 % for EMS cases versus a 70 % survival rate if a public AED was used prior to EMS arrival [10]. Analysis of optimal drone placement using GIS-models A spatial analysis of optimal drone placement was performed using geographic information system (GIS) tool ArcMap, and ArcGIS 10 [11] was used to analyse and visualize the results. Each area on a raster layer covering a map of Stockholm County was given a value based on EMS delay and incidence of OHCA. This raster with interpolated values was produced from EMS delay times and was weighed against a raster created from the density of previous validated non-crew witnessed OHCA cases with a presumed cardiac etiology reported to SRCR in Stockholm County. A Point Density (PD) tool counted the number of OHCA within several distinct areas providing a raster layer giving values representing the density. Inverse distance weight interpolation (IWD) is an additional tool that creates a raster from a point layer; it was used on the OHCA layer with EMS delay as input, Fig. 1. Multi-criteria evaluation (MCE) is a spatial tool that was used to evaluate the most suitable placement of UAVs by integrating these different layers and ranking the importance of each layer. Every layer is multiplied by a weight which adds up to 1. Calculations of suitable drone placement were based upon two alternative scenarios. Urban locations 50/50 weighting, Fig. 2 In order to find suitable placement for the drones, this MCE model favoured EMS delay and OHCA incidence equally and gave these factors 0.5 weight points each. Rural locations 80/20 weighting, Fig. 3 In order to find suitable placement for the drones, this MCE model gave 0.8 weight points to EMS delay and 0.2 weight points to OHCA incidence, favouring a more extensive EMS delay in addition to a presumed low OHCA incidence. Each circle on the map was given a 10 km radius from the suitable location, equalling an 8.5 min UAV flight time (70 km/h). Test flights In Sweden the use of drones by civilians is restricted; they can not be operated beyond a pilot s range of sight [12]. Test flights within the pilot s range of sight were therefore carried out in the rural areas calculated with data based on historical OHCA in the archipelago surrounding Stockholm County. Two different eight-rotor class 2 UAVs from HEIGHT TECH GmbH & Co. KG company (DE) were used. These were operated by two licensed UAV-pilots and flown in manual flightcommand mode. The UAV had a maximum velocity capacity of 70 km/h, with a maximal range of 10 km. The drone was modified with two latches holding the AED in place which could be opened remotely by the pilot. The AED was also prepared with a small parachute which unfolded after the opening of the latch-release.

187 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 3 of 9 Fig. 1 EMS response time in OHCA, Stockholm County Ambulance arrival time in minutes, Stockholm County Non-crew witnessed, cardiac etiology, n = 4,385 cases For delivery of the AED, three different techniques were tested: (1) dropping the AED from the UAV using a parachute technique from high altitude, minimum 25 m, (2) dropping the AED from the UAV at an altitude of 3 4 m with a remote release system that included two latches holding the AED in place, Fig. 4, and (3) landing the UAV onsite. Visual data on performance of the UAV was gathered in a structured protocol alongside meteorological data by the pilots and researchers. Basic performance of flying, hovering, delivery and landing on-site with an AED attached to the UAV was evaluated by the pilots and researchers after each flight. The AED was attached to a CPR-manikin post-delivery. Visual inspection was used

188 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 4 of 9 Fig. 2 Suitable placement of UAV in an urban setting using a 50/50 weighting. Optimal placement of UAV, using a 50/50 weighting alternative. OHCA cases n = 3,041 between in Stockholm County within a 10 km radius of point from optimal placement of UAV. Location #10 coincides with location #1 and was therefore excluded from visualisation in this figure to evaluate the AED alongside tests of functionality in terms of attaching and starting the AED. AED system The AED, (Schiller AG - FRED easyport ) weight 490 g with additional supplement case had a total weight of 1 kg and was attached under the UAV. Results Finding the best suitable placement of UAV A total of n = 7,256 OHCA cases were reported in Stockholm county between Out of these n = 4,385 OHCA non-crew witnessed cases with presumed cardiac etiology were included in the theoretical GIS model and were available for analysis (see Fig. 5). In total, n = 20 suitable locations covering n = 3,165 cases

189 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 5 of 9 Fig. 3 Suitable placement of UAV in rural setting using an 80/20 weighting. Optimal placement of UAV, using an 80/20 weighting alternative. OHCA cases n = 124 between in Stockholm County within 10 km radius of point from optimal placement of UAV (72 % of all cardiac OHCA) were identified by using this identification method. All OHCA cases where plotted within the reach of these twenty simulated UAV locations. In urban cases (n = 3,041), 69 % of all cardiac OHCA with presumed shorter EMS delay and higher OHCA incidence, giving EMS delay time and OHCA incidence the same value (50/50 weighting), ten suitable locations for the UAV were found, primarily in the city centre (see Fig. 2). The UAVs were predicted to arrive before EMS in 32 % of OHCA cases, and the mean time saved by using a UAV was estimated to be 1.5 min (see Table 1). In rural cases (n = 124), 3 % of all cardiac OHCA with longer EMS delay and low OHCA incidence, giving more value to a more extensive delay in EMS response time (80/20 weighting), ten other suitable locations for drone placement were found, all in remote areas (see Fig. 3). In this model, the UAV were predicted to arrive before EMS in 93 % of cases with a mean amount of time saved of 19 min (see Table 1).

190 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 6 of 9 Drone delivery test flights Manual test flights with AED equipped UAV (n = 13) were performed on recommended historical OHCA locations to evaluate the appearance of the UAV when carrying an AED (see Fig. 4). With the use of video link and flight data, pilots were able to safely control the UAV without disturbances in manoeuvrability. Drone delivery of the AED Three different techniques for the drone to deliver the AED were tested. The best methods of delivering the AED were found to be the use of a latch-release from low altitude (3 4 m) and landing the UAV on flat ground. In delivering the AED on site, these were both safe for bystanders and superior to parachute release. When using a parachute-release method (n = 1) winddrift caused uncertainty about where the AED would land. When using a latch-release method (n =6) at an altitude of 3 4 m, the bystander could fetch the AED as it released. The AED was fully functional and tested on a CPR-manikin (see Fig. 4). Landing the UAV (n =6) on flat hard ground was a good alternative, in order to reduce risk for damage to bystanders eager to intervene, the rotors were shut off before bystanders approached the UAV. The AED was fully functional after landing on-site. No injuries were caused to bystanders, environment or to the drone itself. Fig. 4 AED delivery using an UAV system. Delivery of an AED in simulated OHCA from 3 m altitude using latch-release from an UAV Discussion This both theoretical and practical study explores a novel method for delivering an AED to the scene of an OHCA by using a drone. We calculated suitable locations for UAVs equipped with an AED in a major Fig. 5 Flowchart of included cases. Flowchart of included cases. Final GIS analysis for optimal placement of UAV, n = 20 locations is based on non-crew witnessed cases with presumed cardiac etiology, n = 3,165 cases

191 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 7 of 9 Table 1 Potential of an UAV system for delivery of an AED in OHCA Urban, 50/50 weighting UAV, simulated maximum delay (min) EMS, delay (min) b UAV before EMS (min) b UAV before EMS (%) Location #: 1 (471,1122) a 8,5 8,5 (0 93) 0 30 % 2 (368,864) 8, % 3 (250,710) 8,5 8 (0 93) - 0,5 26 % 4 (323, 621) 8,5 9 (1 77) 0,5 34 % 5 (359,589) 8,5 9 (0 93) 0,5 39 % 6 (293,366) 8,5 10 (0 86) 1,5 44 % 7 (5,0) 8,5 31 (14 44) 22,5 100 % 8 (12,0) 8,5 24 (13 46) 15,5 100 % 9 (3,0) 8,5 32 (18 43) 23,5 100 % 10 (454,1095) 8,5 8 (0 76) - 0,5 29 % Total, (2538,5367) 32 % Rural, 80/20 weighting UAV, simulated maximum delay (min) EMS, delay (min) b UAV timesaving (min) UAV before EMS (%) Location #: 1 (5,0) 8,5 31 (14 44) 22,5 100 % 2 (3,0) 8, (12,0) 8,5 29 (13 46) 20,5 100 % 4 (21,0) 8,5 29 (19 43) 20,5 100 % 5 (14,1) 8,5 30 (11 81) 21,5 93 % 6 (23,1) 8,5 21 (11 62) 12,5 96 % 7 (4,1) 8,5 23 (9 40) 14,5 80 % 8 (3,0) 8,5 38 (6 82) 29,5 100 % 9 (15,1) 8,5 23 (5 41) 14,5 94 % 10 (24,6) 8,5 20 (3 54) 11,5 80 % Total, (124,10) 93 % a Numbers within parenthesis: (OHCA with UAV arrival before EMS vs OHCA with EMS arrival before UAV). Calculations based on suitable placements using a 50/50 vs an 80/20 weighting scenario, 8.5 min flight-time, UAV in 70 km/h velocity. Several cases are found within one or more UAV-locations, radius of each location 10 km b Mean delay (minutes) from call to arrival of EMS metropolitan area such as Stockholm county and in areas with substantial EMS delay. The use of an UAV in rural areas to deliver AED in OHCA may be safe and feasible. By using a GIS model [11] suitable placement of UAV systems can be designed and the use of an AED equipped UAV may potentially reduce time to defibrillation in OHCA. Suitable placement of UAV and potential reduction in response time With the use of data on EMS delay in response times as well as GPS-coordinates from retrospective OHCA cases, remote geographical areas can now be visualized. In remote areas with prolonged EMS response time (>20 min), the UAV might have real advantages in comparison to EMS in that a UAV may deliver an AED several minutes prior to EMS arrival. In contrast to our findings Pulver et al. estimated that a coverage of 80 % was met within one minute by placing drones at EMS-stations in an urban setting [13]. We believe this is optimistic and that the most significant time benefit will most certainly be found in rural areas, although the incidence of OHCA is less frequent than in urban areas. It is however important to take into account that a decrease in response time from ten minutes to seven minutes is less effective than one that goes from six minutes to three [4]. The difference in response time for EMS between urban and rural areas is substantial, as is the possible amount of time saved using this UAV-system. Changes in demographics over the year point out the need for a complement to EMS in rural areas. The suggested rural areas in this paper are largely inhabited in the summer time by people on vacation. Fire stations and sea-rescue stations in rural areas are reasonable alternatives for hosting such a system. For implementation to be feasible, UAVs need to be implemented into the context of current jurisdiction,

192 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 8 of 9 technological possibilities and existing search-and-rescue (SAR) infrastructure. Although time from call to dispatch has been set to zero for the UAV system, thus excluding time to recognition of the OHCA and dispatch, preliminary testing has shown that technical activation of the UAV (launch into the air) from the dispatch centre could be feasible within 10 s as compared to land-based EMS which can take up to 90 s in priority 1 cases. Helicopter emergency medical services (HEMS) which usually take up to 5 min before they are airborne. We believe that safety features, navigational planning and delay in seeking authorization from aviation authorities will be the main obstacles for this kind of system to be effective. Transportation of the AED Previous testing of using UAV to transport medical products such as laboratory specimens has shown it is possible that the accuracy of samples can be completely unaffected by a test flight [14]. A change in legislation, implementation of a transponder, collision warning systems sound and lights, a delivery system, as well as a stable radio-link are all needed if a UAV is to be flown by automated means and out of a pilot s visual range. Optimally UAVs should be deployed automatically with dual dispatch alongside EMS, and navigated via map-support. In commercial areas or in rescue scenarios, future autonomous flights can alleviate task interference and reduce the workload in the host/ operating system [8]. An alternative to automated flights is to have a designated pilot requesting flight permission for an UAV that can be flown manually with a videolink. Delivery of the AED During delivery of the AED onsite, we generally believe there is a risk the AED may be damaged when dropped to the ground or into an aquatic environment. Precautions needs to be taken in order to avoid causing harm to bystanders or the environment. The latch-release technique from 3 4 m height presents low risk of people being hurt from the rotors of the UAV. Adequate packaging of the AED may be needed, Fig. 4. Landing onsite is a preferable alternative for delivery. Optimally on flat ground using appropriate collision warning sensors as well as lights and sounds to attract attention. Bystanders onsite should be informed of incoming UAVs by the dispatch centre and instructed on how to locally enact appropriate safety measures. The dispatcher should not risk interrupting CPR; rather it should wait and inform the bystander once an AED is available in the vicinity. One could also consider deploying a drone in cases with two bystanders. Propellers should be shut off after landing, and AEDs should be placed on top of the drone, a more intuitive location for easy bystander access. Notwithstanding, modes of delivery need to be further evaluated in order to find a safe procedure for both AED and bystanders. Implementation A majority of all OHCA cases with a presumed cardiac etiology present with ventricular fibrillation (VF) during the first minutes and early defibrillation is the key intervention. Non-cardiac cases may as well present with a shockable rhythm. [4, 10] The rural cases can theoretically be reached by a UAV within 8.5 min from dispatch. Data from the SRCR suggest that 30-day survival rates in these cases can reach % if defibrillation is carried out between 7 10 min, as compared to 0 8 % with an EMS delay of more than 21 min [2]. We believe that although the AED is not immediately present, the drone system can compensate for the EMS or HEMS delay. The general public seems to have a neutral opinion regarding the risk involved with using UAVs; the risk is viewed as comparable to those of using existing manned aerial vehicles [15]. Implementing a new system such as this in addition to dual or even triple-dispatch in OHCA probably introduces new problems in the time-critical interaction between dispatcher, EMS and bystanders. Yet another technical device needs to fit into the chain of survival. We know nothing of how productive or even counterproductive this system might be in clinical reality. Current legislation today, however, restricts UAV flights for the purpose of delivering an AED that occur out of the range of pilots sight. Technical innovations and further studies on automated UAV-alert is needed to accurately deploy such a device with ensured safety and without delay. Presuming that legal and technical requirements are met, we nevertheless believe that an autonomous dispatched UAV may have great potential in reducing time to first defibrillation. Limitations We have only used data on OHCA from non-crew witnessed presumed cardiac etiology. Inclusion of noncardiac cases would have resulted in more cases perhaps altering results. Data on UAV delays are simulations and not directly comparable to EMS response times as they lack time from call to dispatch and delay in landing procedures. There were missing data in 2 locations Urban 2 and Rural 2. However, calculations are based on the maximum UAV delay 8.5 min, in many cases delay would probably be shorter than shown here. For GIS analysis, weighting alternatives of 50/50 and 80/20 were

193 Claesson et al. Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine (2016) 24:124 Page 9 of 9 used. Other weighting alternatives would have resulted in different suggested locations. As each UAV location covers a radius of 10 km, several OHCA cases in the analysis are overlapping. Data from a limited number of test flights regarding delivery of AED are the subjective experiences of the researchers and are not based upon quantitative data. The UAV used in test flights is just one of the many that are currently available and therefore perhaps may not be the most suitable. A different UAV system would have provided us with different conditions and perhaps altered results. Conclusions To use drones in rural areas to deliver an AED in OHCA may be safe and feasible. By using GIS models suitable placement of drone systems can be designed. The use of an AED equipped drone may have the potential to reduce time to defibrillation in OHCA. Abbreviations AED: Automated external defibrillator; CPR: Cardio-pulmonary resuscitation; EMS: Emergency medical services; GIS: Geographical information systems; GPS: Global positioning systems; IWD: Inverse distance weight interpolation; MCE: Multi-criteria evaluation; OHCA: Out-of-hospital cardiac arrest; PD: Point density; SAR: Search and rescue; SRCR: Swedish registry for cardio-pulmonary resuscitation; UAV: Unmanned aerial vehicle; VF: Ventricular fibrillation Acknowledgements We wish to acknowledge Jan Haas at the KTH for GIS-tool and data access, the DLR-Institute of Aerospace Medicine in Cologne, Germany and the Swedish Sea Rescue Society for their kind help and cooperation during test flights. Funding The Center for resuscitation science has received grants from the Laerdal Foundation, from the Swedish heart- and lung foundation and Stockholm County Council. These funders had however no role in study design, data collection, analysis, interpretation of data or writing of the manuscript. Availability of data and supporting material Data on OHCA in urban and rural locations from the SRCR is possible to obtain with special permission from Registercentrum Västra Götaland Please contact author for data requests. Authors contributions The idea and design of this study was done by authors AC, LS, JH, MR and YB. Collection and analysis of OHCA data from the SRCR was completed by DF, JH, PN, MR and JL. Design and analysis of GIS models were made by authors DF, SÖ, JL and YB. Planning, carrying through and collection of data from test-flights were made by authors SÖ and AC. First draft of the manuscript was made by AC. The interpretation of data was done by all authors including TD as well as the drafting of the manuscript, critical revision and final approval of the version to be submitted. Competing interests None of the author declare any competing interests. Consent for publication Consent has been granted for the publication of Fig. 4. Ethics approval and consent to participate Ethical approval was granted by the ethical board in Stockholm Sweden (#2015/ /5). Author details 1 Department of Medicine, Karolinska Institutet, Solna Center for Resuscitation Science, Stockholm, Sweden. 2 Department of Clinical Science, Karolinska Institutet, Danderyd University Hospital, Stockholm, Sweden. 3 Department of urban planning and environment, division of geoinformatics, The Royal institute of technology (KTH), school of architecture and the built environment, Stockholm, Sweden. Received: 31 March 2016 Accepted: 30 September 2016 References 1. Perkins GD. European resuscitation council guidelines for resuscitation 2015: section 2. Adult basic life support and automated external defibrillation. Resuscitation. 2015;95: Herlitz J. Swedish register for cardiopulmonary resuscitation, annual report Accessed on 20 July Hasselqvist-Ax I. Early cardiopulmonary resuscitation in out-of-hospital cardiac arrest. N Engl J Med. 2015;372: Nordberg P. The survival benefit of dual dispatch of EMS and fire-fighters in out-of-hospital cardiac arrest may differ depending on population density a prospective cohort study. Resuscitation. 2015;90: Floreano D. Science, technology and the future of small autonomous drones. Nature. 2015;521: Thiels CA. Use of unmanned aerial vehicles for medical product transport. Air Med J. 2015;34: Dixon SR. Mission control of multiple unmanned aerial vehicles: a workload analysis. Hum Factors. 2005;47: Abrahamsen HB. A remotely piloted aircraft system in major incident management: concept and pilot, feasibility study. BMC Emerg Med. 2015;15: Statistics Sweden, inhabitants Stockholm county. Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals och-halvarsstatistik Kommun-lanoch-riket/395387/ Accessed on 9 January Ringh M. Survival after public access defibrillation in Stockholm, Sweden, a striking success. Resuscitation. 2015;91: ESRI company, ArcGIS. Accessed 3 August Legislation on drones in Sweden. luftfart/luftfartyg-och-luftvardighet/obemannade-luftfartyg-uas/. Accessed 6 January Pulver A, Locating AED. Enabled medical drones to enhance cardiac arrest response times. Prehosp Emerg Care. 2016;20: Amukele TK. Can unmanned aerial systems (drones) Be used for the routine transport of chemistry, hematology, and coagulation laboratory specimens? PLoS One. 2015;29:10(7). 15. Clothier RA. Risk perception and the public acceptance of drones. Risk Anal. 2015;35: Submit your next manuscript to BioMed Central and we will help you at every step: We accept pre-submission inquiries Our selector tool helps you to find the most relevant journal We provide round the clock customer support Convenient online submission Thorough peer review Inclusion in PubMed and all major indexing services Maximum visibility for your research Submit your manuscript at

194 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS Resuscitation xxx (2017) xxx xxx Contents lists available at ScienceDirect Resuscitation journal homepage: Simulation and education Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning A. Claesson a,, L. Svensson a, P. Nordberg a, M. Ringh a, M. Rosenqvist a, T. Djarv a, J. Samuelsson b, O. Hernborg c, P. Dahlbom d, A. Jansson d, J. Hollenberg a a Karolinska Institutet, Department of Medicine, Center for Resuscitation Science, Stockholm, Sweden b Swedish Maritime Administration, Rescue Helicopter Unit, Göteborg Sweden c Helicopter Emergency Medical Services, Jämtland Härjedalen Region, Sweden d Swedish Lifesaving Society, Surf Lifesaving Club Tylösand, Sweden a r t i c l e i n f o Article history: Received 26 September 2016 Received in revised form 12 December 2016 Accepted 10 January 2017 Keywords: OHCA Drowning Search-and-rescue UAV Drone a b s t r a c t Background: Drowning leading to out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) and death is a major public health concern. Submersion with duration of less than 10 min is associated with favorable neurological outcome and nearby bystanders play a considerable role in rescue and resuscitation. Drones can provide a visual overview of an accident scene, their potential as lifesaving tools in drowning has not been evaluated. Aim: The aim of this simulation study was to evaluate the efficiency of a drone for providing earlier location of a submerged possible drowning victim in comparison with standard procedure. Method: This randomized simulation study used a submerged manikin placed in a shallow (<2 m) m area at Tylösand beach, Sweden. A search party of 14 surf-lifeguards (control) was compared to a drone transmitting video to a tablet (intervention). Time from start to contact with the manikin was the primary endpoint. Results: Twenty searches were performed in total, 10 for each group. The median time from start to contact with the manikin was 4:34 min (IQR 2:56 7:48) for the search party (control) and 0:47 min (IQR 0:38 0:58) for the drone-system (intervention) respectively (p < 0.001). The median time saved by using the drone was 3:38 min (IQR 2:02 6:38). Conclusion: A drone transmitting live video to a tablet is feasible, time saving in comparison to traditional search parties and may be used for providing earlier location of submerged victims at a beach. Drone search can possibly contribute to earlier onset of CPR in drowning victims Elsevier B.V. All rights reserved. Introduction The World Health Organisation (WHO) estimates that 372,000 people more than 90% of whom reside in low and middle income countries (LMIC), lose their lives in accidental drownings worldwide each year. 1 Out of n = 137 drowning accidents in Sweden in 2014, a total of 36% occurred in swimming areas and beaches. 2 Although rare case reports show that neurologically intact survival is possible after prolonged submersion in extremely cold water for min 3,4 the European Resuscitation Council 5 states that submersion duration of less than 10 min is normally required A Spanish translated version of the abstract of this article appears as Appendix in the final online version at Corresponding author. address: Andreas.claesson@ki.se (A. Claesson). for a favorable outcome. The Swedish Registry for Cardiopulmonary Resuscitation (SRCR) shows a median delay of five minutes from collapse to call for help and 15 min from collapse to arrival of emergency medical services (EMS) in out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) due to drowning. 6 Since standard EMS response time usually extends beyond 10 min nearby bystanders and professional lifeguards play a considerable role in the rescue as well as in early resuscitation. 5,6 In-water resuscitation (IWR) with ventilations can be performed at an early stage by highly trained rescuers with a buoyant rescue aid which increases chances of survival from out-of-hospital cardiac arrest (OHCA) due to drowning. 5,7,8 When the victim is retrieved from the water, cardiopulmonary resuscitation (CPR) should be initiated and an automated external defibrillator (AED) should be attached promptly, although a shockable rhythm is rare in asphyctic OHCA / 2017 Elsevier B.V. All rights reserved. Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

195 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS 2 A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx Fig. 2. UAV remote controller with tablet display ipad air 9,7. Fig. 1. Perspective from search party with surf-lifeguards walking vertical to shore with the use of a 23 m rescue-line. According to data from the Royal Lifesaving Society in the United Kingdom (UK) from 2002, a majority (79%) of drowning victims in beach conditions are rescued within 50 m of the shore. 9 Data from Australia show a rate of 128 rescues/100,000 swimmers with offshore wind and rip currents imposing a serious physical hazard to swimmers. 10,11 Rescuing a drowning victim with swimming as the main rescue method is common in cold, deep water. 12 Death of rescuers have been reported due to lack of swimming ability and appropriate flotation devices. 13,14 As part of the search and rescue (SAR) operation, a trained rescuer response preferably using surf-lifeguards (SL) walking the shallow waters in straight lines has traditionally been used to find submerged drowning victims at lifeguard-patrolled Swedish beaches. However forming such a search party is time-consuming often exceeding 10 min before initiation of the search (Peter Karlborg lifeguard captain Tylösand SLSC, personal communication August 8, 2016) visibility is poor and the inclusion of volunteers impose a risk of fatigue, hypothermia and drowning. The chance of survival decreases for every minute 15 and Strömsöe et al. speculate that improvements in logistics could increase survival, if initiation of CPR after collapse occurred earlier within 0 2 min, as compared to start of CPR in >2 min many lives could theoretically be saved. 16 In addition, accessibility of rescue diving units is limited in Sweden 17 and both helicopter emergency services (HEMS) 18 and search and rescue (SAR) helicopter services takes time to be recruited. 19 Unmanned aerial vehicles (UAV), commonly called drones, have increasingly been used for photography as well as for video surveillance, situational awareness and transport purposes. 20,21 Drones have the capability of instant launch, providing live aerial videostream to a tablet display. Drones have also reportedly been used to aid swimmers in distress by delivering life-buoys. 22 A drone transmitting live video to a tablet can possibly provide a safe and high-quality visual overview of an accident scene for providing earlier location of a submerged possible drowning victim. To our knowledge there is no other study showing the effectiveness of using a drone for this purpose in a recreational beach environment. Aim The aim of this simulation study was to evaluate the efficiency of a drone for providing earlier location of a submerged possible drowning victim in comparison with standard procedure. Methods This is a prospective simulation study comparing two methods for the location of a submerged drowning victim in calm conditions at Tylösand beach in the south of Sweden. Live video-stream from a drone to a tablet was compared to traditional rescuer response by a SL search party. Totally n = 10 simulated drownings were presented for each group using a manikin (Laerdal Resusci Junior www. laerdal.com), 112 cm height. The manikin was submerged in the sea between a depth of m within a 100 square m (m 2 ) predefined search area in randomized and GPS-logged (n = 10) locations for each group. All locations were GPS-logged, identical and blinded to all participants in both control and intervention group before each search. Time from start at the beach (search party positioned at the shoreline in the same location for all n = 10 tests and the UAV-pilot ready with engines shut-off) to contact with the manikin was set as the primary outcome variable. Both groups were briefed in the same way that a child was missing (submerged) within a m test area. All tests were performed in daytime hours during 2 weeks in July and August The sea conditions were calm with <4 m/s wind, no more than 0.5 m wave height at any point, sandy flat bottom conditions which ranged from 20 cm depth at the beach to 2 m at a maximum distance of 100 m out from the beach. Search party (control) A trained rescuer response consisting of (n = 14) SL from Tylösand Surf Lifesaving Club (SLSC) were recruited to form a search party (control), searching for a submerged manikin, Fig. 1. The search party starting at the beach held a rescue-line (23 m) and then walked outwards vertically from shore, looking and feeling for a submerged victim with their feet. The group proceeded until they had water up to their armpits, at about 1.5 m depth, they then turned and proceeded back to shore. The search party made contact with the manikin and initiated in-water ventilations. Time from start at the beach to contact of the manikin was documented as well as coverage (m 2 /min) using a waterproof GPS tracker that recorded time, position and distance. This was placed on the shoulder of one SL at one end of the search party (Finis inc. Hydrotracker, The surf-lifeguards who comprised the search party wore wetsuits, and a maximum time of 30 min to recognition of the manikin was pre-defined in order to protect volunteers from any potential Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

196 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx 3 Fig. 3. Manikin at 1.5 m depth recognized at 60 m altitude. Surf-lifeguard and lifebuoy positioned in the centre of the m search area. Footprint showing upper part (approximately 50% or 5000 m 2 ) of search area. Cut-out showing picture from the descending UAV at approximately 20 m altitude with SL approaching. exposure to hypothermia. Delay from entering the water to locating and making contact with the manikin was documented (Fig. 2). UAV-search (intervention) A SL with basic intuitive training for flying a UAV was positioned on the beach and launched the drone to 60 m altitude, an assistant helped in searching for the manikin on the screen. Via live video-stream from the UAV to an Apple ipad air 9.7 inch tablet display ( the pilot and an assistant manually analysed the screen, searching for the submerged manikin. After locating a possible submerged victim a third designated SL was alerted and the drone descended to 5 m altitude, hovering over the scene to mark recognition. The SL followed the position of the drone and made contact with the manikin thus initiating IWR. Time from UAV launch to (a) locating the manikin on the tablet and (b) physical contact with the manikin was documented. The drone used was a DJI Inspire 1 Pro that communicated using ( equipped with a DJI Zenmuse x5, Full HD, 4K, f1.7 sensor camera. All video recordings were documented using a 64 GB micro SD card. The search pattern used was a modified creeping line search 23. About 50% of the search area was covered with the drone hovering at an altitude of 60 m, giving a maximized footprint, Fig. 3. In order to safely evaluate this novel method s effectiveness, tests were performed without swimmers in the water. The drone was programmed to return home (a set GPS-coordinate on the beach) if the battery ran low or if the signal from the pilot was lost. Test flights were all executed within line of sight and granted by the Swedish Aviation Authority. Statistics Data on area coverage (m 2 ) was retrieved through Finis GPS tracker and was exported and computed in Google Earth. Video from each search was recorded and compared to manual timestamps with a focus on delay to locating and making contact with the manikin. For descriptive statistics SPSS version 21 was used. Mann Whitney s U-test was used for comparison of the search party and UAV group. A p-value of <0.05 was regarded as significant. Ethical approval Ethical approval was not applicable as this study did not concern research of humans according to current Swedish legislation. Table 1 Characteristics of a search-party versus UAV search for the early recognition of a submerged manikin in a beach environment. Search party vs UAV difference start to contact (min) UAV start to contact (min) Search party start UAV start to to contact (min) b recognition (min) UAV covered Search party vs area (m 2 /min) a UAV difference covered area (m 2 /min) Search party covered area (m 2 /min) Search operation Search party covered area (m 2 ) , :55 0:28 1:05 2: :30 0:20 0:38 8: :01 0:19 0:47 0: , :48 0:39 1:10 6: , :56 0:27 0:37 2: :30 0:29 0:50 4: , :00 0:25 0:58 2: :53 0:18 0:37 0: :02 0:26 0:48 7: :13 0:19 0:46 4:27 Median: 3:38 (IQR 2:02 6:38) p < * Median 0:47 (IQR 0:38 0:58) Median 0:25 (IQR 0:19 0:38) Median: 4:34 (IQR 2:56 7:48) Median: 4590 (IQR: ) p < * Median: 5000 (IQR: ,000) Median: (IQR: ) Median: (IQR: ) a UAV covered area is an estimate based on a footprint from 60 m altitude displaying approximately 50% of search area. The UAV covered either 50% or 100% of the search area from two alternative positions in-air. The UAV covered 100% of the area within one minute in all cases, area m 2 and m 2 /min are therefore presented in the same column. b Time from start to recognition and contact with the manikin is presented as one timestamp in the search-party group as the lifesaver immediately makes contact upon recognition of the manikin. * P for difference search party versus UAV: < Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

197 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS 4 A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx Table 2 Advantages and disadvantages of search party versus UAV-search. Search party UAV-search Advantages a Thorough search method Good visibility in calm water-beach environment No delay between recognition and contact of possible drowning victim Safe search-method in high waves, rip currents, cold water and in both shallow and deep water Feasible in shallow waters Provides situational awareness, efficient search-method, median 5000 m 2 /min Low-cost (rescue line) Requires only 3 individuals to perform search May be used for prevention i.e inventory of rip currents and live documentation Disadvantages Dangerous/impossible to search in high waves, Potentially worse visibility in stirred up waters rip currents Not feasible in deep water Battery consuming Risk of hypothermia or rescuer-drowning during prolonged search operations or in Risk of injuries to individuals or environment in case of crash rough seas Time consuming in organizing search party Video-feed needs human interpretation Requires many participants to be effective Delay between recognition and physical contact, median 0:22 s Semi-efficient search-method, median 570 m 2 /min area covered Poor visibility of LCD-screen in bright sunlight Cost equal to that of an AED a Advantages and disadvantages are to some extent dependent on characteristics of the lifesaving organisation and the aquatic environment for use of either search party or UAV-search. Results A total of 20 searches were performed, 10 in each group (control and intervention). The manikin was found within 10 min in all tests. The search party covered a median of 2600 (IQR: ) square meters (m 2 ) per search, equaling 570 m 2 /min (IQR: ). The UAV at 60 m covered approximately 50% of the search area equaling 5000 m 2 thus covering a larger median area of 4590 m 2 /min (IQR: ) than the search party, p < The total median time from start to contact with the manikin was 4:34 min (IQR 2:56 7:48) for the SL search party (control) and 0:47 min (IQR 0:38 0:58) for the drone (intervention) respectively, p < The UAV-pilot located the manikin on the tablet display in a median time of 0:25 (IQR 0:19 0:38) min, another 0:22 min were spent for the drone to descend and the SL to make physical contact with the manikin. The total median time difference in locating the submerged manikin by using the drone was 3 min and 38 s (IQR 2:02 6:38) from start at the beach to rescuer contact, see Table 1. Discussion The main finding of this study is that the use of drone transmitting live video to a tablet is feasible and time saving in comparison to traditional search parties for providing earlier location of submerged possible drowning victims. This search method has the potential to possibly contribute to earlier recognition and initiation of CPR in submerged victims, however there are advantages and disadvantages with both methods, see Table 2. To our knowledge this is the first study showing the effectiveness of using a drone for providing earlier location of a submerged possible drowning victim in a recreational beach environment. We present a statistically significant and important decrease in delay using a drone from start at the beach to contact with manikin and encourage others to evaluate this potential in other local settings. This is an important finding as earlier data suggests a decrease in survival with up to 10% for every minute that passes from collapse to start of CPR. 15 Search party Organizing a search party for the recovery of a drowning victim presents with several difficulties. There is often a significant delay from the time of collapse to a call for help as many drowning incidences are un-witnessed. 6 Patrolled beaches might perhaps reduce this delay and need for medical assistance overall. 24,25 In order to be effective, a large number of participants need to be recruited and they may themselves be put at risk of exposure to hypothermia and even drowning There was a large variation in delay from start to locating the manikin (range 0:53 9:30 min) within the SL search party group, thus suggesting that coincidences such as the location for start of the search determine the chance of providing earlier location. For the UAV group, the range was found to be much more limited (0:19 0:39 min) although, time to locating the manikin and making contact is separated in the latter. UAV-search With an overall survival in OHCA due to drowning in Sweden of 10% and an EMS delay of median 15 min 6 novel methods needs to be implemented. We have shown that a drone ascending to 60 m altitude can assist in providing earlier location of a submerged manikin. This is a complement for providing situational awareness to a low cost which may be used before the arrival of HEMS or SARhelicopter. We believe that in a local setting at an SLSC a drone may significantly reduce the delay to recognition and start of CPR. An estimated 70% increase in survival from swimming and beach related drownings in Sweden as indicated in Strömsöes study 16 would potentially mean another 3 4 lives saved each year if drones were implemented, this to a cost similar to that of an AED. Clinical real life studies are warranted to further explore this potential and the effect on neurologically intact survival from drowning. Implementation The optimal UAV model, appropriate training, local licenses and routines for use should be evaluated and implemented for each SLSC respectively. 22 Search patterns such as the expanding square or a creeping line may be used for covering larger areas. 23 However, Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

198 G Model RESUS-7034; No. of Pages 5 ARTICLE IN PRESS A. Claesson et al. / Resuscitation xxx (2017) xxx xxx 5 the drone-system will probably have most impact in conditions with good visibility, on drowning accident scenes close to shore 9 and in sites with the victim s last known location. Aviation regulations must be known and followed and respect for personal integrity must be maintained, particularly during training sessions. In similarity to automated external defibrillators (AED), drones come with certain safety restrictions. They are relatively easy to use and have the potential to save lives when used within the first minutes of an OHCA. 26 Progress in the development of UAV technology comes with user-friendly interface and features such as waypoints and GPS tracking. We speculate that live automatic location assistance of submerged victims using geographical fences and imaging of streamed video files may further improve this kind of system and shorten delays in the future. We believe these results may be even better in a clinical setting, preliminary experiences from windy conditions (15 m/s wind) show good visibility although limited by surf and especially foam on the surface. More evaluation is needed to fully address this question. Limitations Test-flights were performed during favorable meteorological conditions. We know little of performing drone searches: with actual swimmers in the water, in windy conditions, in heavy surf, search in rip currents, in water with poor visibility, in poor sunlight, or in cold air temperatures. This is a simulation study which is not comparable to a clinical study, we used a manikin which may differ in appearance i.e. color and movement in water as compared to a human body. An adult may on the contrary be easier to spot than showed in this paper as compared to a 112 cm manikin. Skin color, choice of bathing suit or bottom conditions may significantly alter the chances of providing earlier location. Another type of UAV using a different camera and focal length as well as another choice of altitude may influence time to recognition and contact with the manikin. This is not a clinical study and both UAV-pilot and SAR party were equally prepared for the search even if they were blinded to manikin location within the search area. Conclusion A drone transmitting live video to a tablet is feasible, time saving in comparison to traditional search parties and may be used for providing earlier location of submerged victims at a beach. Drone search can possibly contribute to earlier onset of CPR in drowning victims. Conflict of interest statement No conflicts of interest to declare. References 1. World Health Organization fact sheet on drowning; mediacentre/factsheets/fs347/en/. [Accessed 3 November 2016]. 2. Swedish lifesaving society, drowning statistics, annual report 2014 (Swedish). drunkningsstatistik/2014. [Accessed 2 August 2016]. 3. Bolte RG, Black PG, Bowers RS, et al. The use of extracorporeal rewarming in a child submerged for 66 minutes. JAMA 1988;260: Romlin BS, Winberg H, Janson M, et al. Excellent outcome with extracorporeal membrane oxygenation after accidental profound hypothermia (13.8 C) and drowning. Crit Care Med 2015;43:e Truhlář A, Deakin CD, Soar J, Khalifa GE, Alfonzo A, Bierens JJ. European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 4. Cardiac arrest in special circumstances. Resuscitation 2015;95: Claesson A, Svensson L, Silfverstolpe J, Herlitz J. Characteristics and outcome among patients suffering out-of-hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation 2008;76: Szpilman D, Soares M. In-water resuscitation is it worthwhile? Resuscitation 2004;63: Szpilman D, Bierens JJ, Handley AJ, Orlowski JP. Drowning. N Engl J Med 2012;366: The Royal Lifesaving Society. Lifesavers. Royal lifesaving society report no Morgan D, Ozanne-Smith J. Surf lifeguard rescues. Wilderness Environ Med 2013;24: Attard A, Brander RW, Shaw WS. Rescues conducted by surfers on Australian beaches. Accid Anal Prev 2015;82: Venema AM, Groothoff JW, Bierens JJ. The role of bystanders during rescue and resuscitation of drowning victims. Resuscitation 2010;81: Turgut A, Turgut T. A study on rescuer drowning and multiple drowning incidents. J Saf Res 2012;43: Zhu Y, Jiang X, Li H, Li F, Chen J. Mortality among drowning rescuers in China, 2013: a review of 225 rescue incidents from the press. BMC Public Health 2015;15: Larsen MP, Eisenberg MS, Cummins RO, et al. Predicting survival from out-ofhospital cardiac arrest: a graphic model. Ann Emerg Med 1993;22: Strömsöe A, Afzelius S, Axelsson C, et al. Improvements in logistics could increase survival after out-of-hospital cardiac arrest in Sweden. J Intern Med 2013;273: Claesson A, Lindqvist J, Ortenwall P, Herlitz J. Characteristics of lifesaving from drowning as reported by the Swedish Fire and Rescue Services Resuscitation 2012;83: Johnsen AS, Fattah S, Sollid SJ, Rehn M. Utilisation of helicopter emergency medical services in the early medical response to major incidents: a systematic literature review. BMJ Open 2016;6:e Carpenter J, Thomas F. A 10-year analysis of 214 HEMS backcountry hoist rescues. Air Med J 2013;32: Rodriguez PA, Geckle WJ, Barton JD, et al. An emergency response UAV surveillance system. AMIA Annu Symp Proc 2006; Thiels CA, Aho JM, Zietlow SP, Jenkins DH. Use of unmanned aerial vehicles for medical product transport. Air Med J 2015;34: German lifeguards test a low-flying drone to aid swimmers. Popular science; September [Accessed 4 November 2016]. 23. IAMSAR manual volume 3. UK: International Maritime Organization and International Civil Aviation Organization; Borse NN, Gilchrist J, Dellinger AM, Rudd RA, Ballesteros MF, Sleet DA. CDC childhood injury report: patterns of unintentional injuries among 0 19 year olds in the United States, Atlanta: Centers for Disease Control and Prevention; Szpilman D. Near-drowning and drowning classification: a proposal to stratify mortality based on the analysis of 1831 cases. Chest 1997;112: Perkins G, Handley AJ, Koster RW, et al. European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015 Section 2: adult basic life support and automated external defibrillation. Resuscitation 2015;95: Acknowledgements We wish to acknowledge the Swedish Lifesaving Society (SLS) and the surf-lifeguards at Tylösand Surf Lifesaving Club (SLSC) Sweden for their help and participation in performing this study. Please cite this article in press as: Claesson A, et al. Drones may be used to save lives in out of hospital cardiac arrest due to drowning. Resuscitation (2017),

199 Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättningar i enlighet med redovisat yttrande. Bakgrund I motionen, ställd av Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, föreslås att landstingsdirektören ges i uppdrag att ta fram tips och råd om bemötande gällande olika typer av specifika funktionedsättningar och hur man på bästa sätt gör sådan kunskap lätt tillgänglig för vårdpersonal, exempelvis på landstingets intranät. Motionären föreslår också att information om funktionsnedsättningen ska finnas i patientjournalen. Yttrande Landstingets mål är att alla som kommer i kontakt med landstinget ska känna sig sedda, få ett bra bemötande och god service. Patientens upplevelse är också central i arbetet för en mer person- och familjecentrerad vård. Denna inriktning innebär en perspektivförskjutning från att se individen i rollen som patient till att - med ett hälsofrämjande förhållningssätt - se hela människan. Varje möte i hälso- och sjukvården är unikt och behöver anpassas efter patientens behov och förutsättningar. Patientens unika berättelse måste ges utrymme och vårdpersonal måste lyssna och agerar utifrån berättelsen. Motionen tar upp en viktig fråga, men det finns risker - inte minst etiska - med att ta fram tips och råd för hur personer med specifika funktionsnedsättningar ska bemötas. Råden blir lätt generaliseringar och kan komma att motverka sitt syfte. Precis som alla andra människor är personer med funktionsnedsättningar olika sinsemellan och har olika behov. Varje person är unik och inte lik någon annan. I grundutbildningen för hälso- och sjukvårdens personal finns delar som tar upp funktionshinder. Dock har nationella undersökningar visat att det finns kunskapsluckor kring funktionshinderfrågor bland vårdpersonalen. I en akut situation är denna kompetens speciellt viktig - då finns inte tid att skaffa fram information om hur en patient ska behandlas och bemötas. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

200 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (3) På nationell nivå finns redan idag information kring denna fråga på olika webbsidor. Så har exempelvis Vårdhandboken en speciell del om bemötande, som även innehåller ett kunskapstest. Myndigheten för delaktighet har sidor med information om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial för bättre bemötande och jämlik vård, som också finns tillgängligt på Internet. Den pågående digitaliseringen innebär nya möjligheter för personer med funktionshinder. Idag finns appar och andra tekniska hjälpmedel som kan ge stöd för minne, koncentration, kommunikation, tid och planering. Förslaget som framförs i motionen om en handling kopplad till journalen kommer att kunna genomföras i slutet av november i år då en ny version av vårddokumentationssystemet Cosmic tas i bruk. I denna version finns en så kallad Uppmärksamhetssignal där man kommer att kunna dokumentera olika tillstånd. Då kan patienten, i samråd med personalen, se till att viktig information kring bemötande och behandling finns i journalen. I nuvarande landstingsplan skrivs: All personal ska ha kunskap om personer med olika funktionsnedsättningars särskilda behov och samverkan med länets funktionshinderorganisationer ska stärkas ytterligare, samt även: Funktionshinderperspektivet ska integreras i alla verksamhetsområden och i allt beslutsfattande, i ett tidigt stadium. I landstingsplanen nämns också fast vårdkontakt, vårdplan, vårdöverenskommelse och samordnade individuella planer (SIP). Sammanfattningsvis är det viktigt att frågor kring funktionsnedsättningar kontinuerligt tas upp i landstingets bemötandeutbildningar. Landstinget har redan idag en sedan länge etablerad samverkan med funktionshinderrörelsen, men denna kan stärkas ytterligare. Det finns också skäl att överväga om en övergripande riktlinje för bemötande av personer med funktionsnedsättning ska tas fram. Riktlinjen skulle kunna tas fram av funktionshinderrådet, i samverkan med FSO Kalmar län (Funktionsnedsattas SamarbetsOrgan). En sådan riktlinje kan på ett förenklat och pedagogiskt sätt - med hänsyn till etiken och diskrimineringslagstiftningen - beskriva hur olika rekommendationer och regler blir en del av en praktisk verklighet. Leif Knutsson Samordnare, kanslienheten Bilaga Motion 5/2017 Tips till vårdpersonal vid möten med personer med funktionsnedsättning.

201 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 3 (3) Länkar på området: Vårdhandbokens del om bemötande av personer med funktionshinder: Socialstyrelsens webbplats om funktionshinder: Socialstyrelsens webbsidor om ovanliga diagnoser: noser Socialstyrelsens utbildningsmaterial för bättre bemötande och jämlik vård: rebemotandeochjamlikvard Centrum för ovanliga diagnoser finns vid landets universitetssjukhus: enscentrumovanligadiagnoser Utbildningsmaterial om bemötande i hälso- och sjukvården, delen om funktionshinder: lt.aspx Funktionsrätt Sverige: Appar och hjälpmedel som underlättar vardagen: FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Vård, insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning: /Documents/ _Vardinsatserochstodtillpersonermedfunktionsnedsattning.pdf

202

203 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Sida 1 (2) Landstingsfullmäktige Motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering med att arbete pågår med att fortsatt utveckla strukturen och metoderna kring cancerrehabilitering med målet att cancerrehabiliteringen blir en standardiserad del i hela cancerprocessen. Bakgrund I motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering föreslår Malin Sjölander (M) att landstinget utreder hur ett pilotprojekt kan organiseras där standardiserade vårdförloppen omfattar hela cancerbehandlingen och rehabiliteringen. Den nationella satsningen Varje dag räknas har pågått sedan hösten I själva projektnamnet inryms ett av målen med satsningen det vill säga att patienter med misstanke om cancer inte ska behöva erfara onödig väntan på besked om behandling ska ske eller om det inte var någon cancer. För att de sjukvårdande och ansvariga vårdverksamheterna i landet skulle ges likvärdig ingång på vad som definierades som rimlig väntan har underlag vid namn standardiserade vårdförlopp tagits fram. I de standardiserade vårdförloppen anges vad som ska göras i varje processteg fram till att beslut av behandling eller att det inte blir aktuellt att starta behandling på grund av att den välgrundade misstanken inte visade sig vara en cancer. Redan vid påbörjad utredningsprocess anges att individens specifika behov av anpassat stöd ska dokumenteras vilket bland annat inrymmer att kartlägga existentiella, psykosociala och fysiska behov det vill säga cancerrehabiliteringens grundstenar. Landstingets projektledare med tillhörande projektorganisation har lotsat berörda kliniker inom både öppen och slutenvård att införa förlopp efter förlopp. Cancerrehabiliteringen finns angiven som en parallellprocess i dessa förlopp och är en frågeställning som uppkommer i samband med de multidisciplinära konferenserna MDK. Landstingets kontaktsjuksköterskor och paramedicinare (arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, kurator, logoped och psykolog) hade detta som ett tema på nätverksträff hösten 2016 där de bland annat samtalade kring det Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon Bankgiro

204 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) vårdprogram som RCC i samverkan tagit fram gällande cancerrehabilitering. En av landstingets medarbetare har tillsammans med den sjukvårdsregionala projektledaren för Kalmar ett uppdrag att fortsatt utveckla och samordna stödet gällande cancerrehabilitering i Kalmar län. De lokala paramedicinska resurserna arbetar redan nu med insatser för målgruppen. Arbetssättet är i likhet med insatser för övriga diagnosgrupper dvs. det är den enskilde patientens behov av vård som styr vilka insatser som ska ges. Under våren har en arbetsgrupp bildats för att se över möjligheterna hur landstinget kan erbjuda Mötesplatser-Forum där personer med erfarenhet av cancer ska kunna mötas och dela med sig till varandra. En annan insats inom området är den sjukvårdsregionala konferensen Utvecklingskraft Cancer som i år genomfördes i Kalmar den 18 maj Ett inslag i konferensen var att länets och regionens aktörer samlades och arbete intensivt i en workshop med tema cancerrehabilitering. Landstingets verksamheter har en plan för att fortsatt utveckla strukturen och metoderna kring cancerrehabilitering. Målet är att cancerrehabiliteringen blir en standardiserad del i hela cancerprocessen inkluderat de fall där palliativ vård är den valda behandlingsinsatsen. Landstingets verksamheter kommer i arbetet att dra nytta av den påbörjade kartläggningen som initierats av RCC sydöst och där varje landsting/region inom sydöstra varit delaktiga. Landstingets cancerarbete tar stöd i de aktiviteter som RCC sydösts regionala processledare identifierat samt inom vilka områden det kommer att göras regionalt. Landstingets följer också det nationella arbetet att med ta fram en elektronisk Min vårdplan/vårdöverenskommelse vilket också kommer att vara ett stöd för patienter och vårdaktörer att arbeta över en längre period enlig framtagen plan. Leni Lagerqvist Sjukvårdsstrateg Bilaga Motion 6/2017 Standardiserade vårdförlopp även för rehabilitering.

205

206

207 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård med redovisat yttrande från hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bakgrund I motion 7/2017 föreslår Gudrun Brunegård (KD) och Maud Ärlebrant (KD) att landstingsdirektören ges i uppdrag att utreda om doulor i strategiska geografiska områden skulle bidra till bättre hälso- och sjukvård för några grupper i Kalmar län, och i så fall ta initiativ till att utforma ett förslag till hur det kan genomföras. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar följande yttrande. Doula är ett begrepp som har funnits länge inom förlossningsvården. En doula är till för att stötta den födande kvinnan och det är egentligen inte knutet till att kvinnan är av utländsk härkomst och hon ersätter inte en tolk. Det kan idag vara en kvinnlig släkting eller väninna som fungerar som det. En doula är redan idag välkommen inom förlossningsvården om kvinnan så önskar. Om tolk behövs inom hälso- och sjukvården tillhandahålls detta redan idag i enlighet med patientlagen. Skulle man införa doulor på ett organiserat sätt är det ofrånkomligt att det kommer vara resurskrävande. Detta måste dock ställas mot eventuell annan nytta denna resurs kan göra. Om man vill överbrygga kulturskillnader och hjälpa till att ge en förståelse för sjukvårdssystemet, så är nog behovet störst under mödravårdstiden. Gällande doulor är det inte bara kvinnor av utländsk härkomst utan även svenska kvinnor som kan ha glädje av detta. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

208 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Mot ovanstående bakgrund, att kvinnor som önskar kan ta hjälp av en doula vid förlossning redan har denna möjlighet och att hälso- och sjukvården redan idag tillhandahåller tolkhjälp vid behov, finns inte behovet av ett utredningsuppdrag i nuläget. Johan Rosenqvist Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Motion 7/2017 angående doulor och kulturtolkar för förbättrad förlossningsvård

209

210 Planeringsenheten Landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Diarienummer Sida 1 (2) Svar på motion 10/2017 Inför närvårdsplatser Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 10/2017 Inför närvårdsplatser. Bakgrund I motion 10/2017 föreslår Malin Sjölander, Moderaterna, att landstinget utreder möjligheterna att snarats öppna närsjukvårdsavdelningar samt att landstinget undersöker intresset hos kommunerna för att samverka om närsjukvård. 1 januari 2018 träder Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i kraft. Patientgruppen som berörs är patienter som har behov av insatser från olika delar av vården. Lagen innebär bland annat ett förstärkt samordningsansvar med (en lagstiftad) särskild individuell planering av fortsatt vård i samverkan med patient, kommun, landstingets öppen- och slutenvård. Den öppna hälso- och sjukvårdens krav på att utse en fast vårdkontakt förstärks med målsättningen att öka delaktighet, stödja patienten i vårdkontakter och samordna vårdens insatser. Det pågår planering med praktiska anvisningar och lokala rutiner för att möjliggöra lagens intentioner och för att ytterligare stärka samverkan i vårdkedjan för att patienten ska få en så god vård som möjligt på den vårdnivå och den plats som patenten har behov av. Primärvårds- samt hälso- och sjukvårdsförvaltningens gemensamma uppfattning är att det härmed finns ett uppdrag med pågående förbättringsåtgärder. Uppdraget har enligt ovanstående beskrivning till syfte att förbättra processerna genom hela vårdkedjan det vill säga mellan samtliga förvaltningar och kommunal hälso- och sjukvård. Att införa en ytterligare vårdnivå konventionell slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård bedöms i denna situation inte aktuellt. Karl Landergren Planeringsdirektör Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

211 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Bilaga Motion 10/2017 Inför närvårdsplatser.

212

213

214 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Datum Diarienummer /11 Landstingsfullmäktige Motion 11/2017 om vad våra skattepengar går till Förslag till beslut Landstingsfullmäktige avslår motion 11/2017 om att landstinget i Kalmar län ska ansluta sig till Skattekollen. Bakgrund I motion 11/2017 föreslår Moderaterna att landstinget ansluter sig till Skattekollen. Ekonomienheten redovisar följande yttrande Skattekollen är en privat sajt där kommuners ekonomiska data matas in och där man som invånare kan gå in och se hur mycket av inbetald skatt som går till exempelvis skola, kultur eller politisk verksamhet. Kostnaden för att ansluta sig till sajten är beroende av invånarantal och för fler än invånare är kostnaden kronor/månad. I dagsläget är det 45 kommuner som anslutit sig till skattekollen men inget landsting/region. På landstingets hemsida under fliken Om landstinget finns i dagsläget en presentationsfilm och en bildspelspresentation om landstinget. Här finns möjlighet att vidareutveckla informationen och tydligare kommunicera hur mycket skattemedel som finansierar olika delar av landstingets verksamhet. Landstingsfullmäktige föreslås avslå motionen. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Bilaga Motion 11/2017 Om vad våra skattepengar går till. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

215

216 Landstingsdirektörens stab Ekonomi och hållbar utveckling TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Dnr Sida 1 (2) Reviderad klimatstrategi Förslag till beslut Landstingsfullmäktige antar den reviderade klimatstrategin som beskriver långsiktiga mål och prioriterade områden för utsläppsreduktion av växthusgaser, daterad den 10 augusti 2017 att gälla från och den 15 oktober 2017 och tills vidare. Bakgrund Landstingets verksamhet bidrar till utsläpp av växthusgaser och därmed påverkan av den förstärkta växthuseffekten. Gällande klimatstrategi är daterad den 29 april 2009 och beslutad i landstingsfullmäktige. Klimatstrategin är i behov av uppdatering för att bättre spegla nationellt klimatarbete och för att ge ett bättre stöd i landstingets fortsatta arbete med att minska utsläpp av växthusgaser. Förändringar i den uppdaterade klimatstrategin: Beskrivning, avgränsning och metodik för vad som ingår i landstingets årliga klimatbokslut. Kvalitetssäkrat underlag där beräkningar är verifierade av extern part och utgår från den globala standarden GHG (Green House Gas) Protocol Standard Klimatpåverkan från nya poster som landsting och regioner identifierat som viktiga finns beskrivna; förbrukningsmaterial, finanser, köldmedier och avfall. Målsättningar framtagna på lång sikt i linje med den klimatlag som regeringen beslutat om och som träder i kraft 1 januari Johanna Schelin Hållbarhetschef Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

217 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Bilagor 1. Klimatstrategi. 2. Klimatbokslut Förtydligande uppdatering av klimatstrategi.

218 Klimatstrategi Bakgrund Vårt landsting ska stå för en god miljö och ta ett långgående miljöansvar. Därmed bidrar vi till att förverkliga vår vision om hälsolänet för ett friskare, tryggare och rikare liv. Landstingets verksamhet genererar utsläpp av koldioxid som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Landstinget berörs av det nationella miljökvalitetsmålet, begränsad klimatpåverkan, och FN:s hållbarhetsmål 13, bekämpa klimatförändringen, inom ramen för Agenda Hur minskning av växthusgaser ska ske inom landstinget beskrivs i denna klimatstrategi. Landstingets övergripande klimatmål Tillsammans med andra offentliga organ ingår Landstinget i Klimatsamverkan Kalmar län som tillsammans har en överenskommelse för att öka takten i länets energi- och klimatarbete. Detta innebär: Till år 2020 ska alla samhällsbetalda resor vara klimatneutrala (dvs inget nettoutsläpp av koldioxid). Till år 2030 skall regionen vara fossilbränslefri. Klimatfrågan omfattar mer än transporter och Landstinget har även ett övergripande klimatmål:

219 Till 2017 skall Landstinget minska de direkta koldioxidutsläppen med 20 % utifrån basåret 2012 (I enlighet med Hållbarhetsprogrammet ). Långsiktiga målsättningar: Till 2020 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 30 % utifrån basåret Till 2030 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 60 % utifrån basåret Till 2040 ska landstinget minska koldioxidutsläppen med 80 % utifrån basåret Till 2045 ska landstingets nettoutsläpp 1 av växthusgaser vara noll utifrån basåret 2012 (i linje med Sveriges Klimatlag som gäller fr.o.m. 1 januari 2018) Avgränsningar och metodik I landstingets klimatbokslut redovisas årligen utsläppen av växthusgaser i enlighet med principerna i den globala standarden Greenhouse Gas Protocol Standard. Utsläppskällor som ingår i klimatbokslutet och utgångspunkt för målsättningarna ovan är: Pannor för uppvärmning av lokaler Elförbrukning i egenägda lokaler Ambulanser Lustgas från vården Köldmedier som läcker från klimatanläggningar Avfallshantering från landstingets 3 sjukhus Fordon i kollektivtrafiken Tjänsteresor med flyg, tåg, poolbilar, verksamhetsbilar, egen bil och hyrbilar 1 Nettoutsläpp är skillnaden mellan de utsläpp som sker och åtgärder som vidtas för att reducera utsläpp. Klimatneutral innebär att nettoutsläppen är noll.

220 I enlighet med GHG Protocol Standard redovisar bokslutet utsläppen i scope 1; (direkta utsläpp) 2, scope 2; (indirekta utsläpp genom inköpt energi) och scope 3; (övriga indirekta utsläpp). Fördelning av landstingets utsläppskällor Fördelningen av utsläppskällorna för koldioxid är kollektivtrafik (69 %), tjänsteresor (10 %), medicinska gaser (8 %), ambulanstransporter (5 %), uppvärmning (4 %), elförbrukning (3 %), avfallshantering (2 %) och köldmedier (1 %). Fördelningen är utifrån klimatbokslutet för verksamhetsåret Direkta utsläpp är utsläpp som landstinget äger/ansvarar för genom fastigheter, infrastruktur och fordonspark.

221 Indirekta utsläpp Landstingets klimatpåverkan är självklart mer omfattande än avgränsningen ovan. Svårigheten ligger i att beräkna de indirekta utsläpp 3 som landstinget genererar (scope 3). Dessa utsläppsposter är oftast stora, ligger längre ifrån verksamheten och är ofta svårare att påverka. En hel del kan dock göras genom exempelvis informationskampanjer, stöd i infrastruktur och/eller genom aktiva val och ställa krav vid upphandling. För dessa indirekta utsläpp kan individuella målsättningar för klimatreduktion sättas (med de ingår inte i det övergripande klimatmålet för landstinget). Exempel på indirekta utsläppsläppskällor; Arbetspendling Patienter och besökares resor Livsmedel Förbrukningsartiklar och upphandlade produkter inom vården Upphandlade transporter av externt gods, avfall och prover m.m. Fonder och investeringar Landstinget strävar hela tiden efter att öka kunskapen kring indirekta utsläpp som verksamheten bidrar till, varför bokslutet successivt kommer att utökas i samband med att tillförlitlig data är tillgänglig och möjlig att samla in. För verksamhetsåret 2016 gjordes beräkningar för kategorierna livsmedel (1 735 ton CO2e), förbrukningsartiklar ( ton CO2e) och landstingets finanser ( ton CO2e). Aktiviteter för att minska utsläppen För att minska utsläppen av växthusgaser från landstingets verksamhet krävs många aktiviteter inom flertalet områden. Nedan de områden där störst insats och skillnad kan göras. 3 Indirekta utsläpp är de utsläpp som uppkommer uppströms eller nedströms i produktionskedjan hos leverantören eller patienten/kunden.

222 Transporter Poolbilar och verksamhetsbilar skall divas med förnyelsebara drivmedel dvs biogas eller el. Landstingets avtal med hyrbilar skall vid nästa upphandling ställa krav på förnyelsebara drivmedel (biogas och el). Då vi väljer nya ambulansfordon ser vi möjligheterna att välja bränslesnåla, och om möjligt förnyelsebara alternativ för säkra patienttransporter. HVO som alternativ skall utredas för ambulans för att se om övergång är möjlig då leverantören lämnar garanti på fordon. Den digitala transformationen öppnar möjligheter för effektivisering och klimatbesparingar. Bl.a. genom ett ökat deltagande via video, reseplaneringsverktyg som ökar möjligheten till samåkning, patienttransporter som inte behöver ske genom digitala möten etc. Tåg ska väljas i första hand, där så är möjligt utifrån destination, tidsåtgång och kostnad. Klimatkompensation ska införas på flyg för att minska utsläppen. Detta inom ramen för överenskommelsen inom Klimatsamverkan i Kalmar län. Utbyggnad av infrastruktur för att möjliggöra laddning av el- och laddhybrider även vid hälsocentraler m.m. ska ske i takt med att efterfrågan från patienter och medarbetare ökar. När vi bygger nytt så förbereder vi med att dra tomma rör i marken för att enkelt kunna installera laddstolpar kostnadseffektivt då ett ökat behov uppstår i framtiden. Kollektivtrafiken ska köras på 100 % förnyelsebara bränslen och målsättningen är att minska koldioxidutsläpp per resenär och om möjligt den totala bränsleförbrukningen. Aktiviteter för att öka andelen resenärer skall ske för att få fler att ställa bilen hemma. Även tåg skall övergå till att drivas med förnyelsebara bränslen i enlighet med det regionala miljömålet Nooil. Miljökrav skall ställas vid upphandling av transporter av gods, varor, tvätt, post, prover m.m. Dessa ska vara fossilfria. Arbetspendling skall kartläggas och insatser göras för att uppmuntra medarbetare att ställa bilen, åka kollektivt eller cykla om möjligt. Att anställda blir erbjudna kort på KLT som avdrag på lönen skall utredas. Genom övergång till enbart förnyelsebara bränslen kan mål om noll nettoutsläpp uppnås för transporter. Detta innebär för kollektivtrafik, ambulans och tjänsteresor en reduktion om ca ton CO2e.

223 Energi I princip all olja ersätts med exempelvis pellets, bergvärme eller fjärrvärme för uppvärmning av landstingets fastigheter. Endast förnyelsebar el från sol, vind och vatten köps in alternativt produceras i egen regi. Krav skall ställas på hyresvärdar att lokaler som landstinget hyr skall förses med förnyelsebar el. Även krav på uppvärmning av lokaler skall ställas så att uppvärmning sker med en så liten klimatpåverkan som möjligt. Vid alla typer av upphandling av utrustning skall LCC-perspektiv beaktas för att se produkternas energiförbrukning under hela livscykeln, vilket skall tas med i bedömning och val av utrustning, behov av kyla etc. Geokyla som installerats vid länssjukhuset både kyler och värmer så att användningen av köldmedium minskar och därmed klimatpåverkan från F- gaser. När vi bygger om eller bygger nytt så verkar vi för effektivt nyttjande av lokalyta och energieffektivisering. Solceller skall upprättas i samband med nybyggnation och ombyggnation där förutsättningar finns. Genom övergång till enbart förnyelsebar el och uppvärmning kan mål om noll nettoutsläpp för energi i princip uppnås, vilket innebär en reduktion om ca 1000 ton CO2e. Reservkraft kräver i dagsläget fossila bränslen och här behöver förnyelsebara alternativ utredas. Lustgas Utsläpp från medicinska gaser skall minska. Lustgas är en aggressiv växthusgas som har ca 300 gånger större klimatpåverkan än koldioxid, dessutom bidrar lustgas till nedbrytning av ozonskiftet och är en arbetsmiljöfråga. Fastighetsdriften ska arbeta med läcksökning som ett led i att minska onödiga läckage av lustgas. Andra åtgärder är att installera destruktionsanläggningar vid landstingets förlossningsavdelningar. Även mobila destruktionsanläggningar kan användas inom tandvården. Genom övergång till destruktionsanläggningar för stationära och mobila anläggningar kan lustgasutsläppen reduceras med %, vilket innebär en reduktion med ca 1000 ton CO2e.

224 Köldmedier Landstinget skall aktivt välja F-gaser i köldmedieanläggningar med så låg CO2-ekvivalent som möjligt. Detta för att minska utsläpp till luft från kylanläggningar som påverkar klimatet. Äldre anläggningar skall successivt bytas ut mot mer energieffektiva. Nya mer klimatvänliga köldmedier som alternativ i kombination med skärpt lagstiftning kommer medföra en mindre klimatpåverkan i framtiden. Livsmedel Utsläppen från livsmedelsproduktion skall minska genom att minimera mängden matsvinn som uppstår. Klimatberäkningar skall göras på inköpta livsmedel en gång per år. Framför allt så synliggörs de olika ingående komponenternas klimatpåverkan för medarbetare som arbetar med recept och planering. Detta medför att små medvetna val, justeringar i recepten medför stort avtryck då landstingets samlade koldioxidutsläpp för tillagade måltider följs upp och målsätts på totalen (här ingår inte produktionsland och transporter). Olika köttslag står för ca 750 ton, eller 40 % av de totalt 1735 ton CO2e för landstingets livsmedel. Detta trots att kött endast står för 8 % av totalt inköpta livsmedel. Genom att byta ut delar av köttkonsumtionen mot vegetariska alternativ kan Landstinget spara 5-10 ton CO2e per procentandel kött som byts ut. Genom en översyn av planering och recept bedöms en minskning om ca ton CO2e kunna genomföras på sikt. Engångsartiklar inom vården Inom vården används en hel del engångsartiklar, där majoriteten av produkterna har sitt ursprung i fossil plast som ger ett stort bidrag till klimatpåverkan. Exempelvis säckar, förkläden, handskar, sprutor, slangar m.m. i stora volymer. Landstinget har köpt in förbrukningsmaterial under 2016 för ca 278 miljoner SEK. Det totala utsläppet är drygt ton CO2e, eller ungefär 109 kg CO2e per 1000 SEK. Landstinget skall successivt och i takt med att markanden kan erbjuda gå över till biobaserade plaster då det är funktionella och kvalitetssäkra alternativ. Vikt, material, och klimatpåverkan för produkter efterfrågas och

225 krav ställs vid upphandling av produkter och engångsartiklar där miljöaspekten ska vägas in vid valet av leverantör. Besparingspotentialen av CO2e är stor på lång sikt, men svår att bedöma. Avfall Mängden avfall ska minska. Ett steg i detta är att ställa krav på minskad vikt på produkt och förpackning och att det följs upp för att förebygga uppkomst av avfall och minimera resursanvändning. Vid upphandling skall flergångs förespråkas istället för engångsprodukter för att bidra till minskad klimatpåverkan. För att minska utsläpp från avfallshantering skall förutsättningar till återbruk av utrustning, möbler m.m. införas. Textilier skall så långt möjligt återbrukas och möjligheter till materialåtervinning skall ses över. Finanser Landstinget har en placeringspolicy som innebär att investeringar inte skall ske inom vapenindustri, oljeindustri m.m. Landstingets investeringar om ca 1,9 miljarder SEK orsakade ett totalt utsläpp om ton CO2e under Utsläppen per investerad krona 79 % lägre än angivet benchmark, och en bredare jämförelse med exempelvis Swedbank Roburs fondutbud ligger Landstingets utsläpp per investerad krona på en tiondel av genomsnittet. 4 Landstingets investeringar skall fortsätta bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att aktivt välja hållbara investeringar med liten klimatpåverkan. 4 Enligt klimatrapport från South Pole Group över landstinget i Kalmar läns finanser

226 Klimatbokslut för Landstinget i Kalmar län 2016 Bakgrund Landstinget i Kalmar län ansvarar för kollektivtrafik, hälso- och sjukvård, Folktandvården, och folkhögskolor. Landstinget i Kalmar län har ett hållbarhetsprogram för som inkluderar ett antal nyckeltal som följs upp inom miljöområdet och även specifikt för klimat. Som basår för sina mål har Landstinget i Kalmar län valt Målet är att minska landstingets direkta koldioxidutsläpp med 20 % till Detta skall framför allt ske genom övergång till förnyelsebara bränslen inom kollektivtrafiken. Även de fordon som används för tjänsteresor ska drivas på förnyelsebara bränslen. Landstinget skall öka sin samåkning och nyttjandet av videokonferenser i syfte att om möjligt minska resandet. I detta klimatbokslut redovisas utsläppen av växthusgaser för 2016 jämfört med basåret 2012 enligt principerna i Greenhouse Gas Protocol. Utöver detta redovisas även utsläppen från inköpta material och livsmedel, samt från de bolag som ingår i Landstingets investeringsportfölj. Avgränsningar och metodik Utsläppskällor som ingår i beräkningarna är: - Pannor och annan uppvärmning av egna lokaler - Elförbrukning i egenägda lokaler - Ambulanser - Lustgas från vården - Köldmedier som läcker från klimatanläggningar - Avfallshantering från landstingets 3 sjukhus - Fordon i kollektivtrafiken - Tjänsteresor med flyg, tåg, poolbilar, verksamhetsbilar, egen bil och hyrbilar Utöver detta redovisas även utsläppen från inköpta material och livsmedel, samt från de bolag som ingår i Landstingets investeringsportfölj. Dessa rapporteras separat då de inte ingått i tidigare klimatberäkningar, och inte omfattas i de klimatmål som Landstinget i Kalmar län satt upp. För bränslen, drivmedel och el ingår förutom de direkta utsläppen även indirekta utsläpp som uppstår vid t ex utvinning, raffinering och distribution av bränslet. De indirekta utsläppen redovisas i scope 3 men ingår inte i klimatmålet. Endast energiförbrukningen i egenägda lokaler ingår, vilken står för mer än 99 % av den totala energiförbrukningen. Utsläpp av koldioxid, metan, lustgas, HCFC och HFC ingår i beräkningarna. De medicinska gaserna sevofluran, isofluran och desfluran ingår inte då dessa inte ingår i Greenhouse Gas Protocol. Köldmedieläckaget hämtas från uppgifter som rapporteras till myndigheterna och avser påfylld mängd undantaget nyinstallation och konvertering. Ambulanstransporternas utsläpp har beräknats utifrån körd sträcka och genomsnittlig bränsleförbrukning. Indelningen i scope i enlighet med Greenhouse Gas Protocol utgår från en ansats om operationell kontroll, vilket betyder att till direkta utsläpp hör de utsläpp som sker då användaren har kontroll över utsläppen snarare än äger anläggningen eller fordonet. 1

227 Resultat 2016 Utsläppskälla Scope 1 Scope 2 Scope 3 Totalt Andel av Total Utveckling Sjukvård % -37% Uppvärmning % -75% Elförbrukning % 103% Ambulanstransporter % 2% Medicinska gaser (N 2 O) % -11% Köldmedier % -77% Avfallshantering % 12% Kollektivtrafik % -21% Fordon i kollektivtrafiken % -21% Tjänsteresor % -2% Bil % -1% Tåg % 25% Flyg % -7% Totalt, tidigare omfattning % -24% Investeringar % Portföljbolag* % Inköpt material % Livsmedel % Förbrukningsvaror % Totalt % * 89% av de ingående bolagen, och 94,5% av de investerade medlen ingår. Övriga har inte kunnat analyseras. 2

228 Jämförelse mellan 2016 och tidigare år 3

229

230

231 Analys Både de direkta utsläppen, som klimatmålet avser, och de totala utsläppen har minskat sedan basåret De direkta har minskat med 13% sedan basåret, eller drygt 1200 ton, vilket har uppnåtts genom att utsläppen minskat inom samtliga områden, men framförallt inom uppvärmning, tjänsteresor med bil och utsläpp från köldmedier. De totala utsläppen har minskat med 24% sedan 2012, främst tack vare förbättrade uppvärmningsmetoder i sjukvården och förnybara bränslen i kollektivtrafiken. Utsläppen från sjukvården har minskat med drygt 1900 ton sedan 2012, främst med hjälp av en kraftig reduktion av oljeförbrukningen och genom att fjärrvärmens utsläppsfaktor sjunkit, men även medicinska gaser och köldmedier har minskat. Samtidigt har utsläpp från elförbrukning, ambulanstransporter och avfallshantering ökat något. Minskningen av utsläpp i kollektivtrafiken ligg i princip uteslutande i scope 3, nästan 2400 ton jämfört med 2012, och kan främst attribueras till bytet av biodiesel från RME till HVO, där den senare har betydligt lägre utsläpp vid tillverkningen än RME. Utökat klimatbokslut 2016 Under 2016 har Landstinget i Kalmar län valt att utöka omfattningen till att även inkludera de bolag som man investerat i, samt inköpta material i form av livsmedel och förbrukningsvaror. De utsläpp som uppstår i dessa områden är stora i jämförelse med övriga. Tillexempel orsakar investeringarna ett utsläpp på ca ton, att jämföras med ca ton i hela den tidigare omfattningen. En kort analys kring var och ett av de tre områdena följer nedan: Investeringar Landstinget har beställt en rapport av South Pole group för att utvärdera de bolag som ingår i organisationens portfölj. De resultat som följer är tagna ur denna rapport. Landstingets investeringar om ca 1,9 miljarder SEK orsakade ett totalt utsläpp om ton CO2e under 2016, varav ton återfinns i portföljföretagens Scope 1 och 2, och återstående ton i företagens Scope 3. Hela portföljen kunde inte analyseras, men 89% av bolagen, och 94,5% av investerat kapital kunde täckas. Jämförelsevis visar rapporten på låga utsläpp per investerade medel. I rapporten är utsläppen per investerad krona 79% lägre än angivet benchmark, och en bredare jämförelse med exempelvis Swedbank Roburs fondutbud ligger Landstingets utsläpp per investerad krona på en tiondel av genomsnittet. Livsmedel Landstinget får inrapporterat ett koldioxidutsläpp för sina inköp av livsmedel. Utsläppen per kilogram i inrapporterade data ligger i linje med vad som kan förväntas, och anses utgöra en rimlig uppskattning på det totala utsläppet från inköpta livsmedel. Olika köttslag står för ca 750 ton, eller 40% av de totalt 1735 ton CO 2e som inrapporterats, trots att det står för endast ca 8% av den totala massan. Genom att byta ut delar av köttkonsumtionen mot vegetariska alternativ skulle Landstinget kunna spara 5-10 ton CO2e per procentandel kött som byts ut. En övergång till helt vegetariska rätter skulle kunna leda till en besparing på drygt 600 ton CO 2e. 6

232 Förbrukningsmaterial Landstinget har köpt in förbrukningsmaterial under 2016 för ca 278 miljoner SEK, vilken har rapporterats in i 65 olika konton. Dessa har sedan kategoriserats efter materielinnehåll, utifrån vilket utsläppet beräknats med hjälp av GHG-protokollets Scope 3-verktyg. Det totala utsläppet är drygt ton CO 2e, eller ungefär 109 kg CO 2e per 1000 SEK. De 10 största utgiftsposterna står för mer än 80% av utsläppet. Biogena direkta koldioxidutsläpp I enlighet med Greenhouse Gas Protocol ska biogena koldioxidutsläpp, dvs utsläpp av koldioxid från biobränslen, redovisas separat. För Landstinget i Kalmar Län uppstår dessa från egen uppvärmning, fordon i kollektivtrafiken och bilar i tjänsten och uppgick för 2016 till ton CO 2e. Biogent koldioxidutsläpp anses tas upp i motsvarande mängd när biobränslet bildas varför det inte ingår i klimatbokslutet i övrigt. Val av beräkningsmetod i scope 2 I enligt med Greenhouse Gas Protocol ska val av beräkningsmetod för scope 2 redovisas. De två metoder man kan välja på är Market-based method och Location-based method, där den förstnämnda tar hänsyn till ursprungsmärkta produkter och den andra enbart utgår från genom-snittlig mix i nätet. I detta bokslut används Market-based method. Om i stället Location-based method hade använts hade utsläppet i scope 2 varit ton för

233 Bilaga 1 Dataunderlag och utsläppsfaktorer 2015 och

234 Bilaga 2 Dataunderlag och utsläppsfaktorer 2012 och Förbrukning Utsläppsfaktor Totalt Utsläpp (Ton Förbrukning Utsläppsfaktor Totalt Utsläpp (Ton Utsläppskälla Värde Enhet Scope 1 Scope 2 Scope 3 Enhet CO 2 e) Värde Enhet Scope 1 Scope 2 Scope 3 Enhet CO 2 e) Sjukvård Uppvärmning Eldningsolja 259 Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 122 Träpellets kwh 6-13 g CO2e/kWh kwh 6-13 g CO2e/kWh 116 Fjärrvärme kwh g CO2e/kWh kwh g CO2e/kWh 503 Elförbrukning Ursprungsmärkt vattenkraft kwh g CO2e/kWh kwh g CO2e/kWh 202 Ambulanstransporter Dieselambulanser Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 731 Bensinambulanser Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 33 Medicinska gaser Lustgas (N2O) 4 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 1070 Köldmedier Köldmedieläckage R134A Västervik 0,006 ton g CO2e/ton 8 0,0070 ton g CO2e/ton 9 Köldmedieläckage R134A Kalmar 0,24 ton g CO2e/ton 312 0,0810 ton g CO2e/ton 105 Köldmedieläckage R134A Oscarshamn ,0126 ton g CO2e/ton 16 Köldmedieläckage R404A Västervik ,0040 ton g CO2e/ton 13 Köldmedieläckage R404A Kalmar ,0005 ton g CO2e/ton 2 Avfallshantering Fast avfall till deponi 36 ton g CO2e/ton 18 9 ton g CO2e/ton 5 Fast avfall till förbränning 995 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 285 Avfall som materialåtervinns 304 ton g CO2e/ton ton g CO2e/ton 5 Kollektivtrafik Diesel Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 7621 Biogas Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 814 RME Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 4139 Tjänsteresor Bil Bilpool/Verksamhetsbil - Bensin Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 89 Bilpool/Verksamhetsbil - Diesel Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 691 Bilpool/Verksamhetsbil - Etanol 758 Liter g CO2e/liter Liter g CO2e/liter 2 Bilpool/Verksamhetsbil - Fordonsgas Nm g CO2e/Nm Nm g CO2e/Nm3 20 Bilpool/Verksamhetsbil -Övriga (genomsnitt) - km g CO2e/km - - km g CO2e/km 0 Privatbilar km g CO2e/km km g CO2e/km 157 Hyrbilar km g CO2e/km km g CO2e/km 56 Tåg Eltåg Sverige pkm g CO2e/pkm pkm g CO2e/pkm 78 Flyg Samtliga flygningar pkm g CO2e/pkm pkm g CO2e/pkm 493 Totalt

235 Bakgrund Landstingets verksamhet bidrar till utsläpp av växthusgaser och därmed påverkan av den förstärkta växthuseffekten. Gällande klimatstrategi är daterad och beslutad i landstingsfullmäktige. Klimatstrategin är i behov av uppdatering för att bättre spegla nationellt klimatarbete och för att ge ett bättre stöd i landstingets fortsatta arbete med att minska utsläpp av växthusgaser. Förändringar i den uppdaterade klimatstrategin: Klimatstrategin och beräkningar utgår nu från kvalitetssäkrat underlag. Beräkningar är verifierade av extern part och utgår från den globala standarden GHG (Green House Gas) Protocol Standard. Beskrivning, avgränsning och metodik för vad som ingår i landstingets årliga klimatbokslut och landstingets målsättning har tagits fram i enlighet med ovan. Nya utsläppsposter är köldmedier, avfall, ambulanstransporter, kollektivtrafik vilka tidigare saknats helt. Det som ingår i landstingets målsättning är: el, uppvärmning, köldmedier, avfall, lustgas, ambulanstransporter, tjänsteresor (bil, flyg, tåg), kollektivtrafik. Klimatpåverkan från livsmedel är beräknat med tillförlitlig data och sätts som ett separat mål i landstingets verksamhetsplan (kg CO2e/kg livsmedel). Detta pga att det är ett indirekt utsläpp där klimatpåverkan främst ligger i produktionen av livsmedlet. Tidigare klimatstrategi beskriver inte hur reduktioner av växthusgaser ska ske. Klimatpåverkan från nya poster som landsting och regioner identifierat som viktiga finns beskrivna i den uppdaterade klimatstrategin; exempelvis förbrukningsmaterial inom vården och finanser/pensionsavsättningar. Dessa viktiga poster står för stora utsläpp och saknades tidigare helt. Det finns ett mål om noll-utsläpp till 2030 som inte är realistiskt i den gamla strategin. Den uppdaterade klimatstrategin innehåller ett långsiktigt mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045 i enlighet med klimatlag som träder i kraft 1 januari Delmål finns även till 2020 (30 %) 2030 (60 %) och 2040 (80 %) i enlighet med klimatlagens delmål.

236 Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1 (2) Diarienummer Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige antar Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, daterad den 12 maj 2017, att gälla under Beslutet gäller under förutsättning att kommunerna i Kalmar län fattar likalydande beslut. 2. Landstingsdirektören får i uppdrag att arbeta in konsekvenserna i kommande landstingsplan och förfrågningsunderlag för Hälsoval Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänsten och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län ansvarar för att ta fram och besluta om praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen. Bakgrund Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har med hjälp av utsedd arbetsgrupp från landstinget och kommunerna i Kalmar län tagit fram en överenskommelse gällande den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar att gälla 1 januari Nuvarande Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) upphör då att gälla. Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

237 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Kalmarmodellen bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december 2018, parallellt med utvärderingen tas en ny överenskommelse fram. Denna överenskommelse gäller från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december Konsekvenser - Hälso- sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen behöver se över sina arbetssätt för att effektivisera sina processer och sin samverkan med länets kommuner. - Digitala lösningar måste komma på plats för att underlätta kommunikationen samt möjliggöra en vård nära patienten. - Primärvården behöver stärkas för att kunna svara upp till lagens krav. - De ekonomiska förutsättningarna är svåra att förutse och en tydlig uppföljning och utvärdering bör därmed ske under kommande år. Beslutsgång Kalmar läns kommunfullmäktigeförsamlingar samt landstingsfullmäktige väntas fatta beslut gällande överenskommelsen under hösten Överenskommelsen är framtagen och godkänd av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Praktiska anvisningar kopplat till den nya lagen om samverkan Parallellt med framtagandet av överenskommelsen har en ny arbetsgrupp bildats med kompetens att ta fram praktiska anvisningar kopplat till överenskommelsen och den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Kalmar län. Dessa anvisningar syftar till att understödja processerna för implementering av den nya lagen utifrån länets överenskommelse. Beredningsgruppen för Länsgemensam ledning i samverkan ansvarar för arbetet gällande implementering av överenskommelsen. Sofia Hartz Beställarchef Bilagor 1. Missiv från Länsgemensam ledning i samverkan, daterat den 4 juni Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård, daterad den 12 maj 2017.

238 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Missiv Förslag till beslut Förslag till beslut är att anta Överenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Bakgrund På uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har utsedd arbetsgrupp från landstinget och kommunerna i Kalmar län tagit fram en överenskommelse gällande den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar att gälla 1 januari Nuvarande Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) upphör då att gälla. Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. Kalmarmodellen bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december 2018, parallellt med utvärderingen tas en ny överenskommelse fram. Denna överenskommelse gäller från till Kalmar läns kommunfullmäktigeförsamlingar samt landstingsfullmäktige väntas fatta beslut gällande överenskommelsen under hösten Överenskommelsen är framtagen och godkänd av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

239 2 Praktiska anvisningar kopplat till den nya lagen om samverkan Parallellt med framtagandet av överenskommelsen har en ny arbetsgrupp bildats med kompetens att ta fram praktiska anvisningar kopplat till överenskommelsen och den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Kalmar län. Dessa anvisningar syftar till att understödja processerna för implementering av den nya lagen utifrån länets överenskommelse. Beredningsgruppen för Länsgemensam ledning i samverkan ansvarar för arbetet gällande implementering av överenskommelsen. Kontaktperson: Camilla Freedeke, Regionförbundet i Kalmar län, csn@rfkl.se, tfn: Ordförande Gudrun Johnsson Vice ordförande Sofia Hartz

240 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Beslutad av Länsgemensam ledning i samverkan Överenskommelsens parter Landstinget Kalmar län Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Kommunerna kallas nedan gemensamt kommunerna och var för sig kommunen. Landstinget Kalmar län kallas landstinget. Kommunerna och Landstinget gemensamt kallas nedan parterna. 2. Inledning Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs d.v.s. patienten är utskrivningsklar. Parterna är överens om att en god utskrivningskvalitet leder till att den enskilde känner sig trygg och delaktig. Genom god och säker läkemedelsbehandling och bedömning av hälsotillståndet hos individer i hemmet enligt systematisk bedömningsstruktur kan inskrivning i slutenvården undvikas. Parterna ska arbeta strukturerat med det vårdpreventiva arbetet. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

241 Sida 2 av 7 Den medicinska och tekniska utvecklingen har möjliggjort att den enskilde i ökad omfattning kan få vård av god kvalitet på ett tryggt och säkert sätt i hemmet. Överenskommelsen syftar även till att tydliggöra parternas roller. Ansvaret för landstingets öppna vård i hemmet belyses särskilt. Denna överenskommelse avseende somatiska och psykiatriska sjukdomar träder i kraft 1/ Under 2018 utvärderas överenskommelsen och revideras. 3. Definitioner Målgrupp Målgruppen är personer, i alla åldrar, som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från socialtjänsten och/eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården samt landstingets öppenvårdsmottagningar. I avtalet kallad den enskilde eller patienten. Fast vårdkontakt En namngiven person som utses av verksamhetschefen inom den öppna vården enligt 6:e kap 2 Patientlagen (2014:821). Utskrivningsklar Den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården (Socialstyrelsens termer och begrepp). Hemmet Med hemmet avses både ordinärt och särskilt boende. Landstingets öppenvård Innefattar specialistvård, psykiatri och primärvård. Samordnad individuell plan (SIP) Vård och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård och omsorgsplanering (Socialstyrelsens termer och begrepp). Samtycke Samtycke till informationsöverföring mellan huvudmän och medgivande till hembesök och hemsjukvård ska inhämtas. Det räcker med ett muntligt samtycke som ska dokumenteras i patientens journal. Den aktuella vårdgivaren ansvarar för att inhämta patientens samtycke. Presumtivt samtycke bygger på att personalen förutsätter att patienten vill att en åtgärd ska genomföras utan att samtycke kan uttryckas muntligt eller skriftligt.

242 Sida 3 av 7 4. Syfte och Mål Syfte Åstadkomma en god vård på rätt vårdnivå, där ledtiderna är så korta som möjligt vid utskrivning från slutenvård till fortsatt öppen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där denne känner sig trygg och delaktig. Målet är att den enskilde så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs. Målsättningen är 0 utskrivningsklara dagar. Indikator sätts och följs upp årligen för att nå målet. 5. Parternas ansvar Alla parter har ansvar för att genomföra effektiva planeringsprocesser. Parterna ska tillhandahålla resurser och informationsöverföringssystem så att den enskilde kan komma hem på ett tryggt sätt efter en slutenvårdsvistelse. Arbetet ska organiseras på ett sådant sätt att SIP utförs utifrån vad som är bäst för den enskilde, företrädesvis i hemmet. Det är landstingets öppenvård som kallar till SIP. I undantagsfall kan någon av de andra parterna kalla till SIP under sjukhusvistelsen. Alla berörda parter har ansvar för att medverka i att en SIP upprättas och följs upp. Kommunens ansvar Ansvarar för att patienten kan lämna sjukhuset när denne meddelats utskrivningsklar. Har skyldighet att medverka när landstinget kallar till SIP. Landstingets ansvar Slutenvård Inskrivningsmeddelande skickas till kommun och berörda öppenvårdsenheter i landstinget inom 24 timmar efter inskrivning på sjukhus. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla personuppgifter och beräknad utskrivningsdag. Behandlande läkaren bedömer att patienten är utskrivningsklar. Patienten får skriftlig information inför hemgång. Nödvändig information för patientens fortsatta hälso- och sjukvård och socialtjänst överförs till de enheter som har fått ett inskrivningsmeddelande. Specialisthjälpmedel och medicinteknisk utrustning utifrån Landstingets ansvar ska vara tillgängliga för patienten. Har skyldighet att medverka när öppenvård eller kommun kallar till SIP. Öppenvård Fast vårdkontakt ska ha utsetts i landstingets öppenvård innan patienten skrivs ut från den slutna vården. Den utsedda fasta vårdkontakten ska kalla till SIP senast tre dagar efter att en underrättelse mottagits om att patienten är utskrivningsklar. Har skyldighet att medverka när kommun kallar till SIP.

243 Sida 4 av 7 Klar för hemgång Landstingets ansvar enligt ovan ska vara uppfyllt innan patienten meddelas utskrivningsklar till kommunen. Slutenvården ansvarar för att landstingets ansvar är uppfyllt. När meddelande utskrivningsklar har skickats börjar utskrivningsklara dagar att räknas. Öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård Vid överföring av en patient från sluten till öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård ska en samordnad vårdplan bifogas ansökan till förvaltningsdomstolen som beslutar. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) respektive lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Chefsöverläkaren inom psykiatrin ansvarar för kallelse och genomförande av en samordnad vårdplan. Den enskilde behöver inte ge sitt samtycke. Av den samordnande vårdplanen ska det framgå vilka behov patienten har av insatser, vilka enheter vid landsting, kommun eller annan huvudman som svarar för respektive insats. 6. Processen om samverkan vid utskrivning Processen ska stödjas av Praktiska anvisningar samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård som fastställs och beslutas av Länsgemensam ledning i samverkan senast den 31 december Kalmar läns modell Kalmar läns modell bygger på tillit och förtroende mellan huvudmännen med fokus på den enskildes och de närståendes bästa. En förutsättning för att uppnå ovanstående är att samtliga parter tar sin del av ansvaret och bygger upp effektiva processer och rutiner. Fokus under 2018 är uppföljningar, utvärderingar och uppbyggnad av effektiva processer. Uppföljning sker gällande genomsnittligt antal dagar per län inom somatisk vård. Kalmar län hade under 2016 i genomsnitt 2,68 utskrivningsklara dagar. Uppföljningsindikatorn utskrivningsklara dagar för 2018 (enl. punkt 4) är 2,0. Länsgemensam ledning beslutar årligen om nivån för indikatorn utskrivningsklara dagar. Antalet utskrivningsklara dagar kommer följas per kommun och månadsvis. Halvårsvis sker uppföljning av genomsnittligt antal utskrivningsklara dagar per kommun. Vid negativ utveckling ska aktuella verksamhetsansvariga från landsting och kommun analysera orsaker samt genomföra åtgärder. Utskrivningsklara dagar inom den psykiatriska vården redovisas separat.

244 Sida 5 av 7 Statistik hämtas från Kvalitetsportalen Detta kommer successivt flyttas över till Vården i siffror Under 2018 kommer även statistik från den psykiatriska vården att redovisas från SKL. Uppföljning sker av antalet SIP:ar som görs mellan landstinget och kommunerna, redovisas halvårsvis. Individens upplevda delaktighet följs i nationella mätningar så som nationella patientenkäter och öppna jämförelser. Uppföljning av avvikelser sker halvårsvis. Beredningsgruppen i Länsgemensam ledning har ansvar att sammanställa ovanstående samt redovisa i Länsgemensam ledning som en stående punkt på dagordningen. Ekonomisk reglering För de kommuner som har mer än tre utskrivningsklara dagar i genomsnitt under en månad ska resultatet analyseras tillsammans med landstingets sluten- och öppenvård. Landstinget ansvarar för att kalla aktuell kommun. I analysen ska orsaken till överskridande utskrivningsklara dagar tydliggöras utifrån kommunens och landstingets ansvar (se punkt 5 parternas ansvar). De dagar där landstinget inte uppfyllt sitt ansvar ska exkluderas från totalen och genomsnittet räknas om. Om genomsnittligt antal utskrivningsklara dagar, efter omräkning, fortsatt överstiger tre per månad sker debitering på individnivå för de dagar som överstiger tre utskrivningsklara dagar. Kommunen debiteras 6 285: - per dygn i 2017 års prisnivå, beloppet räknas upp årligen enligt centrala direktiv. Eventuella kostnader betalas retroaktivt. Psykiatrin följer reglerna som ovan. Ekonomisk reglering sker dock när utskrivningsklara dagar överstiger 20 på individnivå under Överenskommelsen testas under 2018, beslut om fortsatt ekonomisk överenskommelse tas inför Tvist Tvist angående tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse skall i första hand lösas av 1. Verksamheterna på tjänstemanna-/chefsnivå 2. Länsgemensam ledning i samverkan 3. Kommunchef/direktör och Landstingsdirektör 4. Primärkommunala nämndens presidium och landstingsstyrelsens presidium I andra hand skall tvist angående tolkning eller tillämpning av denna överenskommelse lösas genom förhandling parterna emellan. Kan tvisten ej lösas skall den hänskjutas till svensk allmän domstol för avgörande med tillämpning av svensk rätt. Eventuella tvisteförhandlingar skall i första instans äga rum i Kalmar.

245 Sida 6 av 7 9. Uppföljning, utvärdering och revideringar i överenskommelsen Uppföljning för år 2018 ska ske senast 31 augusti Utvärderingen klar 31 december Uppföljning av överenskommelsen ska följa särskild plan enligt punkt 7. Ändring av och/eller tillägg till denna överenskommelse ska, för att vara bindande, vara skriftliga samt undertecknade av parterna och i förekommande fall godkända av parternas beslutande organ. Beslut om ändringar av mindre betydelse och som inte påverkar överenskommelsens huvudsakliga innehåll, exempelvis språkliga ändringar, anpassning till förändringar i lagtext eller nationella riktlinjer, kan initieras och godkännas av Länsgemensam ledning i samverkan. Dessa ändringar ska dokumenteras och biläggas överenskommelsen. 10. Överenskommelsen ikraftträdande och upphörande Denna överenskommelse gäller från och med till och med Överenskommelsen förlängs automatiskt 1 år i taget och revideras vid behov, under förutsättning att den godkänns av landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige genom beslut som vinner laga kraft, samt att samtliga kommuner i Kalmar län, var för sig, ingår samma överenskommelse med landstinget. Överenskommelsen kan sägas upp i sin helhet, med en uppsägningstid på 6 månader, och för samtliga parter, var för sig, efter beslut i landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

246 Sida 7 av 7 Överenskommelse mellan Landstinget Kalmar län och kommunerna i Kalmar län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Denna överenskommelse har upprättats i 13 likalydande exemplar och utväxlats mellan parterna. Landstinget Kalmar län.. Namn Namnförtydligande Borgholms kommun.. Namn Namnförtydligande Emmaboda kommun.. Namn Namnförtydligande Hultsfreds kommun.. Namn Namnförtydligande Högsby kommun.. Namn Namnförtydligande Kalmar kommun.. Namn Namnförtydligande Mönsterås kommun.. Namn Namnförtydligande Mörbylånga kommun.. Namn Namnförtydligande Nybro kommun.. Namn Namnförtydligande Oskarshamns kommun.. Namn Namnförtydligande Torsås kommun.. Namn Namnförtydligande Vimmerby kommun.. Namn Namnförtydligande Västerviks kommun.. Namn Namnförtydligande

247 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(1) Referens Diarienummer Reviderad förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och komplettering till tidigare beslut Förslag till beslut Landstingsfullmäktige godkänner den nya förbundsordningen gällande Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Beslutet gäller under förutsättning att övriga landsting/regioner fattar likalydande beslut. Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade den 30 september 2015, 72, att anta förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Landstingsfullmäktige beslutade den 31 maj 2017, 68, om lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Förbundsfullmäktige i Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg beslutade den 6 april 2017 att fastställa en ny förbundsordning och prismodell att gälla från och med den 1 januari Detta beslut skall godkännas av kommunalförbundets medlemmar. Revideringen avser 15 som innebär att lån och borgen räknas upp med 3 % årligen. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Göran Andersson Finansstrateg Bilagor 1. Protokoll förbundsfullmäktige Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg den 6 april Förbundsordning revision 1 Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

248 Förbundsordning Revision 01 KOMMUNALFÖRBUNDET SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM DNR KSA

249 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Innehållsförteckning 1 Namn och säte Medlemmar Ändamål, uppgifter Organisation Förbundsfullmäktige Beslut i fullmäktige Arvodesbestämmelser Styrelse Revisorer Initiativrätt Kungörelser och tillkännagivanden Andelskapital Andel i tillgångar och skulder Kostnadstäckning Lån, borgen mm Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Budget årsredovisning Förbundskansli Uppsägning och utträde Likvidation och upplösning Tvister Bildande av förbundet Ändringar av förbundsordningen... 8 BILAGA Fördelningsmodell Prismodell fördelning av kostnader under uppbyggnad av verksamheten Prismodell fördelning av kostnader under verksamhetsdrift... 9 SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 2 (9)

250 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan. Stockholms läns landsting, Region Uppsala, Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne. 3 Ändamål, uppgifter Förbundets ändamål är att för medlemmarna tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Det ankommer därvid förbundet att bland annat: o o o o o o upphandla och samordna flygambulanstjänst, upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom tillhandahållande av beställnings- och -koordineringscentral, samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning, tillhandahålla sjukvårdspersonal, i övrigt följa därmed sammanhängande frågor för den luftburna ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige. 4 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan kallat fullmäktige respektive styrelsen. För styrelsen gäller det reglemente som beslutas av fullmäktige. 5 Förbundsfullmäktige Fullmäktige skall bestå av medlemmar i enlighet med 2. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige. Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 3 (9)

251 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Fullmäktige skall besluta i följande ärenden: o o o o o mål och riktlinjer för verksamheten, förbundets årliga budget, val av ledamöter och ersättare i styrelsen, val av revisorer och revisorssuppleanter, årsredovisning och ansvarsfrihet, Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från den 1 januari 2016 till den 1 april Fullmäktige skall vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden. Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten. Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden enligt kommunallagen kap Beslut i fullmäktige Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet. Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet angivna röster. 7 Arvodesbestämmelser Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt det ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har sitt säte. 8 Styrelse Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid val till styrelsen. Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktige i de ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligt ovan. Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 4 (9)

252 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsen enligt kommunallagen kap Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fullmäktige. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång. 10 Initiativrätt Ärenden i fullmäktige får väckas av: o o o ledamot i fullmäktige, styrelsen, samt Förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen 11 Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla, samt på kommunalförbundets webbplats. Västerbottens läns landsting officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för förbundet. Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida. 12 Andelskapital Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 13 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundet upplösning. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 5 (9)

253 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täckas enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 15 Lån, borgen mm Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor ( kronor) enligt 2015 års prisnivå. Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver SEK, teckna borgen, garantier eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Beloppet enligt första och andra stycket ska räknas upp med 3% årligen. 16 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige. 17 Budget årsredovisning Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 6 (9)

254 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbete och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 november före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster sker enligt bilaga 1. Faktiska kostnader som ska fördelas enligt prisberäkningsmodellen fastställs årligen i budgeten. Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida. 18 Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. 19 Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ut förbundet, om inte annat avtalats mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 20 Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 7 (9)

255 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 21 Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande. 22 Bildande av förbundet Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 januari Ändringar av förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarna landstingsfullmäktige. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 8 (9)

256 FÖRBUNDSORDNING Revision 01 KSA BILAGA 1 1 Fördelningsmodell Kommunalförbundets medlemmar är överens om att solidariskt finansiera den gemensamma kostnaden av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinsk teknik, hyra för hangarer och bas-faciliteter samt administration. Kostnaderna enligt fastställd budget ska fördelas mellan medlemmarna utifrån yta (55%) och invånarantal (45%). Föregående års invånarantal enligt SCB skall användas som underlag för invånarantal. 2 Prismodell fördelning av kostnader under uppbyggnad av verksamheten Kostnaden enligt 1 debiteras som en avgift vid årets början till medlemmarna. 3 Prismodell fördelning av kostnader under verksamhetsdrift Kostnaden enligt 1 utgår som en särskild avgift per påbörjat uppdrag. Avgiften är maximerad till SEK per flygtimme. Överskjutande del av avgiften ska fördelas lika mellan övriga parter. Kostnaden debiteras som en preliminär avgift vid årets början till medlemmarna utifrån fjolårets volym flygtimmar per medlem och avräknas efter årets slut utifrån faktiskt antal flygtimmar. För första driftåret, då ingen fjolårs volym i flygtimmar finns att tillgå, används den av förbundet estimerade volymen i flygtimmar för att bestämma preliminära avgiften. Detta gäller endast från och med den månad då flygverksamheten startar. Kostnader för perioden som föregår flygverksamhetens start ska fördelas enligt 2 ovan. Kostnaden för flygtjänsten (kostnad för operativ och teknisk drift, och kapital kostnad för flygplanen) är en kostnad som fördelas utifrån antalet faktiska uppdrag och flygtimmar faktureras ifrån förbundet till beställande part. Avräkning sker efter årets slut utifrån faktiskt kostnad för flygtjänsten. Eventuella extra avgifter som tillkommer för att genomföra ett specifikt beställt uppdrag, så som öppning av flygplats och avisning av flygplan (mm.), faktureras ifrån förbundet till beställande part. Detta gäller även om uppdraget av någon anledning inte genomförs. Kostnader för särskilda vårdteam (neonatal, ECMO och IVA) faktureras ifrån den part som tillhandahåller teamet till beställande part. SVENSKT AMBULANSFLYG ORG.NR DATUM SIDA 9 (9)

257

258

259

260

261

262

263

264

265

266

267

268

269

270

271

272

273