V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E

Transkript

1 V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Siffror inom parentes avser 2012 års resultat. Årets resultat blev (49 997) kronor. MEDLEMMAR Hållbar Utveckling Skåne hade 75 (78) medlemsorganisationer den 31 december Cirka 75% av föreningens medlemsorganisationer har under året varit representerade vid medlemsmöten, styrelse - arbete och projektdeltagande. Deltagande i nätverken är inte inräknat. HUT SKÅNE 15 ÅR 2013 var föreningens femtonde verksamhetsår. Detta uppmärksammades på dagen för årsmötet med lunch, ett minnestal av föreningens första ordförande Karl-Erik Grevendal och jubileumsföredrag av Mikael Stamming (Region Skåne), Åsa Skog - ström (IKEA) och Anna Ranger (Reflekta). Till årsmötet hade utöver medlemmarna även tidigare medlemmar och styrelseledamöter bjudits in. KANSLIET Hållbar Utveckling Skånes kansli finns på Nordenskiöldsgatan 17 i Malmö med Helena Thelander som heltidsanställd verksamhetsledare och Birthe Müller som verksamhetsutvecklare för social hållbarhet på 25%. Kansliet är medlemsorganisationernas fören ingskontakt. Kansliets uppgifter är bland annat att representera föreningen vid seminarier och evenemang, arrangera medlemsmöten och seminarier, sprida information via hemsidan, agera styrelse sekreterare, sköta föreningens administration samt driva föreningens projektverksamhet. Verksamhetsledaren sitter även i styrelsen för Stiftelsen TEM. PERSONAL Hållbar Utveckling Skåne har under året haft följande personal anställd: Helena Thelander Verksamhetsledare Birthe Müller Verksamhetsutvecklare social hållbarhet Britt Carlsson-Green HMSkåne Jonas Hedlund HMSkåne Magdalena Nilsson HMSkåne Katja Wessling MILOU2 Lars Brander Äldre Vattenkartor Carl Bergman Äldre Vattenkartor Madeleine Svelander Äldre Vattenkartor Patrick Leijon Öresund som cykelregion Den sammanlagda personalstyrkan har under 2013 uppgått till 6,2 heltidstjänster. STYRELSENS ARBETE Styrelsen har haft sju protokollförda möten, inkluderat det konstituerande styrelsemötet. Mötena hålls cirkulerande hos de olika styrelseledamöterna. Styrelsens ledamöter bidrar även i planering och genomförande av de medlemsmöten som föreningen arrangerar. Under året har styrelsen arbetat aktivt med frågor som rör föreningens strategier för framtiden. Arbetet fortsätter under Styrelse På årsstämman valde medlemmarna följande styrelse: Ordförande Christine Jönsson, CJ Samhälls & PA kompetens Cecilia Thapper, Energikontoret Skåne Ann Åkerman, LUCSUS vid Lunds Universitet Revisorsuppleanter Greger Nyberg, Region Skåne Kaj Persson, Lunds kommun Ordinarie ledamöter Stig Persson, Region Skåne (v ordf) Sven Stephens, Region Skåne (ekonomiansvarig) Åsa Abrahamsson, Malmö stad Torrid Bengtsson, Lunds stift Susanne Dahlberg, Länsstyrelsen Anna Grönlund, Bromölla kommun Lotte Melin, LRF Skåne Klas Nyberg, Helsingborgs stad Erik Persson, SLU Suppleanter Catja Appelros, E.ON Annika Hansson, Trelleborgs kommun Anders Karlsson, Sportfiskarna Jaromir Korostenski, Högskolan Kristianstad Revisorer Patrik Henriksson, Malmö stad Simon Jørning Webrandt, Länsstyrelsen Valberedning Gösta Regnéll, Länsstyrelsen (sammankallande) Per-Inge Andersson, Hyllie Park Folkhögskola Lina Cronzell, Sensus studieförbund Bodil Elmqvist, LUCSUS vid Lunds Universitet Bo Persson, Kommunförbundet Skåne 2 Verksamhetsberättelse Hållbar Utveckling Skåne

3 Nätverk Under året har föreningen haft fyra aktiva nätverk. Det gröna kulturarvet och Förebyggande av avfall är nystart ade men är redan förhållandevis stora vilket visar på intresset för frågorna. Minnesanteckningar och presentationer från träffarna ligger på HUT Skånes hemsida. JORDBRUK, SKOGSBRUK OCH LANDSKAPSVÅRD Nätverket har under 2013 haft fyra möten. Fokus har liksom under de senaste åren legat på vattenoch våtmarksfrågor, som är ett område där det ständigt verkar hända mycket på gott och ont inte minst på den byråkratiska fronten. LOVA-stöden som låg i malpåse 2013 kommer nu tillbaka; landsbygdsprogrammet bidrar just nu med mera pengar än någonsin till våtmarker, men för nya projekt är det nu stopp oklart om stoppet varar till 2015 eller Och nu kommer ett nytt anslag på 40 Mkr från Havs- och Vattenmyndigheten, som ännu inte ens har fått något namn. Aspekter på dagvatten har vi också försökt belysa särskilt vid två tillfällen. Vi har dock också tagit upp andra frågor vid flera tillfällen. Februarimötet (i Lund) hade tema biogas och resulterade också i samarbete med SLU kring en fullsatt bussexkursion till Foulum i Danmark. Majmötet i Staffanstorp hade fokus på planeringsunderlag med GIS (geografiska informationssystem) för vattenarbete och hur sådant underlag även bör utnyttjas i fysisk planering. Här hade vi också ett inslag om miljöekonomi med Fyleån som exempel. I september tog vi upp viktiga artfrågor: förvaltning av gäss och varg i Skåne och ett inlägg om kulturrelikterna i landskapet. Ett gott exempel på användning av LOVA-medel gavs från Segeå, där man karterat dräneringsrörens mynningar i ån och dess tillflöden. Gruppen har nu drygt 200 deltagare, varav många dock endast tar emot utsänd e-post. Mötena har formen av små halvdagskonferenser med cirka 25 deltagare i snitt. Minnesanteckningarna på hemsidan kompletteras med talarnas presentationer. Mellan möten sker visst informationsutbyte med e-post. Kontaktperson är Gösta Regnéll, Länsstyrelsen Skåne. SOCIAL HÅLLBARHET Nätverket Social Hållbarhet har under 2013 haft tre möten, den 23 april hos Folkuniversitetet, den 6 mars på Globalen och den 12 november åter hos Folkuniversitetet. Nätverket har diskuterat tema för seminarium eller konferens men andra aktörer har genomfört intressanta aktiviteter som de flesta i nätverket deltagit i. Nätverket har fungerat som ett diskussions forum där deltagaran får erfarenhetsutbyte med professionella och engagerade människor från offentlig, privat och idéburen sektor. Kontaktperson är Mattias Larsson, Länsstyrelsen Skåne. DET GRÖNA KULTURARVET Nätverket startade 2013 och riktar sig till alla som arbetar med grönska som har en historisk anknytning. Växterna har spelat en oerhört viktig roll i vår historia och syftet är att skapa en mötesplats för de som arbetar med arvväxter, träd, parker, grönområden, betesmarker, ängar, kyrkogårdar, begravningsplatser, gårdsmiljöer och landskap men ibland saknar likasinnade att bolla sina tankar med. Genom att träffas och skapa ett nätverk kan erfarenheter bytas och kunskap om det gröna kulturarvet spridas till fler. 50 personer är med i nätverket hittills. Nätverket har som målsättning att årligen genomföra två nätverksträffar och två fältbesök eller konferenser. Två träffar genomfördes under 2013 första tillfället ägnades åt att diskutera nätverkets form och funktion. Vid andra träffen var forskare från SLU och Nord- Gen inbjudna för att berätta om projekt och verksameter. Kontaktpersoner är Torrid Bengtsson, Lunds stift, Erik Persson, SLU och Åsa Jakobsson, Regionmuseet. FÖREBYGGANDE AV AVFALL Nätverket startades den 18 september Nätverket samlar personer som på olika sätt arbetar med eller är intresserade av avfallsförebyggande arbete. Medlemmarna representerar bland annat kommuner, Länsstyrelsen, kommunala avfallsbolag och universitet. Syftet med nätverket är att lära sig mer om förebyggande av avfall och byta erfarenheter på detta nya område. De två första träffarna har ägnats åt lära känna varandra och varandras arbetsområden samt åt diskussioner kring hur man definierar förebyggande av avfall. Nätverket har även fått en genomgång av EU-förordningen kring förebyggande av avfall av Hervé Corvellec från Lunds universitet. En del av tiden har också använts till att diskutera möjligheter och utmaningar med att förebygga avfall på individoch leverantör-/producentnivå. I dags -läget är 30 personer med i nätverket. Kontaktperson är Britt- Marie Fagerström, Tyréns. Hållbar Utveckling Skåne. Verksamhetsberättelse

4 Kunskap Föreningen har genomfört åtta kunskapsaktiviteter under året. Vi strävar efter att samarbeta med medlemmar eller andra. Se faktarutan nedan för samarbetspartners och antal deltagare vid aktiviteterna. Jan Gehl Jan Gehl föreläste på temat Livable Cities For The 21st Century, people oriented planning as strategy för en nära nog fullsatt aula i Malmö Högskola. Urban Biologisk mångfald Deltagarna fick under halvdags-seminariet höra mer om ICLEI-projektet LAB i Helsingborg, om vad vi behöver tänka på för att stora, gamla träd ska klara urban miljö. Nya tankesätt kring grönyteskötsel och hur fåglarna mår i stadsmiljö fanns också med på agendan. Under kaffepausen fanns möjlighet att prova på att bygga bon åt vilda bin. Årsmöte med föreläsning Föreningens 15-årsjubileum uppmärksammades på årsmötet. Stämmoförhandlingarna följdes av gemensam lunch och en eftermiddag med föreläsningar. Deltagarna fick sig till livs minnen från de första åren med föreningen. Det blev också framåtblickande presentationer om bland annat regional utveckling och tillväxt, de tre hållbarhetsperspektiven och samverkan mellan företag, civilsamhället, kommuner och högskola. Upptäckardagar Sydskånska Gymnasiet Under en heldag träffade HUT Skåne runt 100 gymnasieelever och utmanade dem i en tävling där målet var att de skulle lära sig mer om vilka produktmärkningar som är viktiga att känna till. Märkesquiz på Malmöfestivalen Märkesquizen från Sydskånska Gymnasiet upprepades under en kväll på Malmöfestivalen. Både barn och vuxna stannade till och testade sina kunskaper kring produktmärkningar. Hur använder vi Öresund? För att i planeringsarbetet få in föreningars synpunkter och tankar kring hur Öresund ska användas arrangerades en workshop på kvällstid. Deltagarna fick lyssna föreläsningar kring bland annat planeringsarbete och databaser som kan användas vid planering. Efter en kvällsmacka gjorde deltagarna två pass där de på sjökort ritade in de områden i Öresund som är viktigast för deras aktiviteter. Materialet togs om hand av Miljöförvaltningen Malmö Stad och kommer digitaliseras för vidare användning. Hållbart lärande För andra gången genomförde föreningen en inspirationsdag för lärare i högstadium och gymnasium. Dagen inleddes med en femkamp bland Vattenhallens stationer. Efter femkampen fick lärarna välja mellan ett stort antal workshops på olika teman inom hållbar utveckling. Mellan workshop-passen fanns en utställningsyta där organisationer presenterade läromaterial, tips och idéer för lärande för hållbar utveckling. Utvärderingen visade att dagen var mycket uppskattad. Kunskapsaktiviteter Aktivitet Datum Ort Antal deltagare Samarbetspartners Föreläsning Jan Gehl 28 februari Malmö 200 personer Malmö stad, Malmö Högskola Sustainable Business Hub Urban Biologisk mångfald 13 mars Malmö 60 personer Malmö Stad, Sensus studieförbund Årsmöte med föreläsning 17 april Hässleholm 47 personer Upptäckardagar SSG 15 maj Ystad 100 personer Sveriges konsumenter Märkesquiz på Malmöfestivalen 21 augusti Malmö okänt Sveriges konsumenter Hur använder vi Öresund? 5 september Malmö 23 personer Malmö stad, Länsstyrelsen Hållbart lärande 23 oktober Lund 73 personer Vattenhallen, Lunds universitet, Länsstyrelsen Kontaktpersonsmöte 21 november Malmö 15 personer 4 Verksamhetsberättelse Hållbar Utveckling Skåne

5 Kontaktpersonsmöte Årets kontaktpersonsmöte ägnades åt att i smågrupper diskutera vissa specifika frågor utifrån styrelsens tankar kring strategierna för framtiden. Bland annat diskuterades hur nätverken ska kunna utvecklas och hur man som kontaktperson effektivt ska kunna sprida information från föreningen in i sin egen organisation. KOMMUNIKATION Nätverksmejl Under året har 12 nätverksmejl skickas ut till kontaktpersoner i medlemsorganisationer samt till föreningens e-postnätverk, cirka 400 e-postadresser. Nätverksmejlen innehåller en sammanställning av aktiviteter på områdena social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet arrangerade av både medlems - organisationer och andra, tips om bloggar, filmer etc på temat hållbar utveckling. I nätverksmejlet inkluderas även vissa arrangemang i övriga Sverige. Facebook och hemsida HUT Skåne startade under 2013 sin Facebook-sida och har där ugenfär samma typ av information som i nätverksmejl och på hemsida. Facebook-sidan är intressant ur det perspektivet att det enkelt går att interagera, kommentera och skicka vidare information. På baksidan av sidan går det också att se hur stor räckvidd olika inlägg får. Räckvidden varierar i normalfall mellan personer. Dock verkar information som rör lärande för hållbar utveckling vara av större intresse för Facebookanvändarna. Stipendieutlysningen och inbjudningar till workshops och liknande för lärare har haft räckvidd på runt personer. Utannonseringen av stipendiaten Stina Billing slog rekord med en räckvidd på personer. STIPENDIUM 17 ansökningar kom in till årets stipendieutlysning. Ansökningarna kom från allt mellan förskola och högskola, från 13 lärare, 5 elever, 1 från elever och lärare i samarbete. Stipendiat blev Stina Billing från Freinetskolan i Lund, hennes projektidé inkluderade alla hållbarhetsaspekterna och är ett gammalt men ändå nytt sätt att ta tillvara och sprida kunskap kring resurshushållning. Stina ska arrangera slöjdträffar med fokus på att lappa, laga och ta hand om sina kläder. Träffarna genomförs på skolan för lärare och elever tillsammans. Stipendiesumman är kronor. RCE SKÅNE Ett RCE (Regional Centre of Expertise on education for sustainable development) är ett regionalt nätverk som har som uppgift att främja och sprida lärande för hållbar utveckling inom olika former för lärande. Lärande kan ske både formellt (det offentliga utbildningssystemet), informellt (spontan inlärning driven av behov eller nyfikenhet hos individer) och nonformellt (organiserade studier utanför det offentliga utbildningssystemet). RCE Skåne består av Malmö Högskola, Lunds Universitet, Malmö stad, Lunds kommun, Region Skåne och Hållbar Utveckling Skåne. Klas Nyberg och Ann Åkerman från HUT Skånes styrelse brukar närvara vid styrgruppsmötena för RCE Skåne. Projektet KlimatVardag 2012 avslutades med en heldagsaktivitet i Malmö. Foto: Jonas Lövendahl Hållbar Utveckling Skåne. Verksamhetsberättelse

6 Uppdragsverksamhet HÅLLBAR MOBILITET SKÅNE (HMSKÅNE) Huvuddelen av Hållbar Mobilitet Skånes verksamhet bedrivs i projekt. Under 2013 drev eller medverkade HMSkåne i följande projekt: E-mission Projektet har syftet att öka kunskap och acceptans kring elbilar och få fler elfordon i Öresundsregionen. Projektet har bland annat tagit fram en ladd infrastrukturstrategi med konkreta råd för organisationer som vill göra en handlingsplan för byte till elfordon och en studie kring behov och placering av snabbladdare i Skåne. Projektet höll slutkonferens i november men har förlängts till halvårsskiftet HMSkåne är en av 7 parter i projektet. Klimatmatchen I samarbete med Skåneidrotten arrangerades Klimatmatchen i Skåne. Syftet var att få fler barn och unga att gå, cykla och åka kollektivt till träningen. Omkring 40 lag var med i Skåne. Tävlingen arrangerades samtidigt på andra håll i landet. MM Pågatåg Nordost Den 14 december 2013 invigdes tio järnvägsstationer i Norra Skåne. För att få så många som möjligt att åka med den nya tågtrafiken arbetar HMSkåne med mobility management. Arbetet pågår Pendla med cykel 2.0 Projektet Pendla med cykel handlar om att uppmuntra pendling med cykel från och till Malmö, Lund, Staffanstorp, Lomma, Burlöv. Själva genomförandet kommer att ske under Skånetrampar En tävling mellan lag på arbetsplatser för att få så många som möjligt att ta cykeln till jobbet eller under arbetstid. Under 2013 deltog personer och nästan km cyklades i tävlingen. Skånes cykelutvecklingsnätverk HMSkåne samordnar och driver på cykelutvecklingen inom både Region Skåne och i Skåne som område genom ett cykelutvecklingsnätverk. Klimatsamverkan Skåne HMSkåne är sammankallande för arbetsgruppen för transporter. Gruppen har genomfört två projekt: Skåneresan: elever i klass 6 i Skåne planerar en resrutt i Skåne och genomför denna under en dag. Ungdomarna har i detta projekt fått praktisk erfarenhet i att planera sin resa och sin tid och en känsla för de möjligheter kollektivtrafiken erbjuder. Den interaktiva utställningen Monoliten lanserades 7 jan 2013 och har sedan dess varit på turné i Skåne. Monoliten lyfter argument och påståenden kring transporter i syfte att öka kunskapen om transporter och dess miljöpåverkan samt influera till ändrade resvanor och miljöanpassade färdsätt. Nätverk för Mötes- och resepolicy Projektet för Mötes- och resepolicy i kommuner har utvecklats till ett nätverk för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte inom denna fråga och detta nätverk har under år 2013 haft 2 träffar. Effektiva transporter i hemtjänsten I samverkan med Länsstyrelsen Skåne och Energikontoret Skåne arrangeras en seminarieserie om möjligheter kring och vikten av ruttoptimering i hemtjänsten för att minska transporterna. Utöver dessa projekt har centrat varit involverat i Skånes cykelvägsplan, cykelreseplaneraren cykla i Skåne samt ingått i arbetsgruppen för den skånska Resvaneundersökningen RVU HMSkåne deltar också i godsnätverket för Malmö stad och följer projektet för samordnad varudistribution i Blekinge där Bromölla kommun deltar. HMSkåne har under 2013 utkommit med 6 nyhetsbrev som finns tillgängliga på hemsidan. Den 12 april arrangerades i samarbete med Biogas Syd seminariet Miljöbil 2.0 och den december höll det nationella MM-nätverket Swepomm sin årliga konferens i Hässleholm där HMSkåne var medarrangör. Under året 2013 påbörjades även planeringen för konferensen MMÖresund som ska hållas för andra gången mars VERKSAMHETSFAKTA HMSkåne etablerades 2006 Projektsamordnare: britt.carlsson-green@hmskane.se, jonas.hedlund@hmskane.se, magdalena.nilsson@hmskane.se Finansiärer: Region Skåne och Trafikverket Region Syd är grundfinansiärer av verksamheten. Projekten finansieras från många olika håll, bland annat Region Skåne och InterregIVa, Länsstyrelsen Skåne, Energikontoret i Skåne och regionala infrastrukturplanens pott för mobility management 6 Verksamhetsberättelse Hållbar Utveckling Skåne

7 Projektverksamhet Föreningens projekt har olika inriktning och greppar över flera aspekter av hållbar utveckling. Projekt - idéerna kommer ibland från våra medlemsorganisationer och ibland genom utvecklandet av idéer tillsammans med andra aktörer. Vissa projekt har startat som en fråga för ett nätverk, men utvecklats till projekt när behov funnits att arbeta koncentrerat med en viss fråga. Hållbar Utveckling Skånes styrelse avgör vilka projekt föreningen ska driva respektive delta i som samarbetspartner. Matrisen nedan visar de senaste sex årens projektverksamhet HandlingsForum/MILOU* KlimatVardag Hållbar Frisör** Äldre Vattenkartor*** KlimatVardag 2012 RådRum * Omfattar MILOU, MILOU mål II och MILOU2/HandlingsForum **Även förstudien Småföretagare och hållbar utveckling ***Projektet genomfördes i tre olika faser/projekt RÅDRUM Arbetsgruppen var på utbildning hos Citizens Advice Bureaux Liverpool i juni och december. En person har varit på studieresa till Österrike. Arbetsgruppen har tillsammans eller enskilt deltagit i seminarier och konferenser arrangerade av aktörer i Skåne eller genom SIK. Fokusgrupper genomfördes under våren i Kristianstad och Malmö för att lyssna på målgruppen och de som arbetar nära målgruppen. Test av två olika angreppssätt För att testa olika vägar och metoder att kunna etablera RådRum ser processen olika ut i Kristianstad och Malmö. I Kristianstad har fokusgrupperna varit tydliga med att RådRum bör lokaliseras till centrum. Samarbete med kommunen, Arbetsförmedlingen, Fastighetsägarföreningen och Sparbanken 1826 är viktiga för utvecklingen lokalt. I Malmö har processen påbörjats för att etablera RådRum i Lindängen. Rekryteringen av rådgivare ur både målgrupp och majoritetssamhället har påbörjats. PROJEKTEKONOMI mars dec 2013 Intäkter Kostnader (hittills ackumulerade) varav tid debiterad Differensen mellan intäkter och kostnader beror på en eftersläpning i betalning från Europeiska Integrationsfonden. PROJEKTFAKTA Projekttid: mars 2013 juni 2015 Projektledare: birthe.muller@hutskane.se Projektpartners: Malmö stad, Studieförbundet Sensus, Malmö Högskola och Region Skåne Finansiärer: Europeiska Integrationsfonden, HUT Skåne och projektpartners. Utbildning Sensus är huvudansvarig för produktion av relevant utbildning. Arbetsgruppen har deltagit i utvecklingen av utbildningen inom sina kompetensområden. Struktur, ämnesområden, pedagogisk form, externa resurser och datum för första introduktionshelgen är på plats. Kommunikation Utveckling av värdegrund och nyckelord för kommunikation har utarbetats av arbetsgruppen och kommer att vara ett levande dokument tills Råd- Rum är etablerat i Kristianstad och Malmö. Råd- Rum har egen hemsida, finns på facebook och har presentationsmaterial, utbildningsfilm och folder. Utveckling enligt ursprunglig plan Under 2013 har utvecklingen gått enligt planerna med en viss tidsförskjutning av rekrytering och utbildning. Den största förändringen från planen är att det blir två RådRum istället för tre för att koncentrera resurser i Kristianstad och Malmö. Finansieringens fördelning för hela projekttiden Europeiska Integrationsfonden 75% Malmö stad 7,2% Hållbar Utveckling Skåne 7,1% Region Skåne 4,0% Sensus studieförbund 3,9% Malmö högskola 2,7% Kostnadernas fördelning för hela projekttiden Lönekostnader 74,7% Resekostnader 5,8% Köp av tjänster 9,2% Projektlokaler 3,8% Indirekta kostnader 6,5% Hållbar Utveckling Skåne. Verksamhetsberättelse

8 HANDLINGSFORUM / MILOU2 Mellan drev Hållbar Utveckling Skåne upphandlingsprojektet MILOU (finansierat av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Region Skånes Miljövårdsfond, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och skånska kommuner). I augusti 2010 beviljade Energimyndigheten resurser för ett uppföljande projekt. Medfinansiering har mottgits från flera håll och under 2013 kunde projektet äntligen rulla igång. Status och resultat En projektledare anställdes januari 2013 och en komprimerad leveransplan sattes i verket. Projekttiden är förlängd till mars Under 2013 har MILOU2 genomfört aktiviteter för aktörer från offentlig, civil och privat sektor: 8 utbildningstillfällen ca 240 deltagare 17 verkstäder ca 150 deltagare 53 föredrag eller nätverksmöten (informationsinsatser) ca 900 deltagare + nyhetsbrev och projektledarens nätverkande vid olika tillfällen 44 koordineringsmöten (förberedelser, synergier och koordinering) Projektet har prioriterat att bygga närvaro och nätverk. Kunskapsbasen har utvecklats och vi har skapat material som stöd för kommunerna: Stödmaterial för strategiskt och hållbart upphandlingsarbete Verktygslådor för hållbar upphandling Informationsmaterial och workshopdesign om hållbar upphandling Informationsmaterial om innovationsupphandling Framtiden För att fullt förankra arbetet i Skåne krävs en långsiktighet på 4 7 år. Nya EU-direktiv ska omsättas till svensk lagstiftning och informationsbehoven är stora. Nya roller och samarbetsbehov mellan upphandlare och organisationen skapar också behov av stöd. Arbetet med att länka offentlig sektors behov och köpkraft till akademin, privat- och civil sektor är viktigt för att främja näringslivsutveckling samt för att dra EU-finansiering till Sverige (t ex Horizon 2020). HandlingsForum/MILOU2 är en viktig resurs för att skapa dessa synergier. Under våren 2014 blir det viktigt att hitta samarbetspartners för större regionala eller EU-ansökningar. PROJEKTEKONOMI tom Intäkter Kostnader varav tid debiterad av VL PROJEKTFAKTA Projekttid: jan 2013 mars 2014 Projektledare: katja.wessling@hutskane.se Finansiärer: Energimyndigheten, Länsstyrelsen, Hållbar Utveckling Skåne, Energikontoret Skåne, samt kommunerna Eslöv, Höör, Klippan, Osby, Skurup, Staffanstorp och Tomelilla. Finansieringens fördelning tom Energimyndigheten 27,4% Kommuners medfin. i tid 27,4% Hållbar Utveckling Skåne 17,3% Skånes kommuner 14,7% Region Skåne 9,4% Länsstyrelsen Skåne 2,0% Energikontoret Skåne 2,0% Kostnadernas fördelning tom Projektdeltagarnas arbetstid 40,5% Hos Region Skåne Koncerninköp arrangerades workshop kring hållbar upphandling. Foto: Katja Wessling Personalkostnader 29,1% Debiterade timmar 16,0% OH-kostnader 7,0% Konferenskostnader 5,0% Trycksaker 2,3% Reskostnader 0,3% 8 Verksamhetsberättelse Hållbar Utveckling Skåne

9 ÄLDRE VATTENKARTOR I mars avslutades föreningens två-åriga projekt Äldre Vattenkartor. Slutkonferensen i Hässleholm lockade över 100 deltagare. I projektet producerades ett planeringsunderlag (ett GIS-skikt), genom digitalisering av de akter som beskriver dikningsföretag, invallningsföretag m m som finns hos Lantmäteriet. Länsstyrelsen har gjort samma typ av arbete på det material som finns där och tillsammans utgör materialen ett komplett GIS-skikt över dikningsföretag i Skåne, med stort värde ur samhällsplaneringssynpunkt, för kommunal översikts planering, för bedömning av översvämningsrisker, men också för exempelvis VA-utbyggnad och Trafikverkets planering och vid återställningsoch restaureringsprojekt och prioritering av tillsyns insatser som till exempel rensning. Detta är första gången i föreningens historia som samtliga Skånes kommuner deltar i ett projekt. Projektet genomfördes i tre faser med olika finansiärer under i de olika delarna. Projektets sista fas, som finansierades helt av deltagande kommuner, fick ett överskott som beror på att endast 50% av de anställdas nystartsbidrag intäktsfördes i budgeten då det är en intäkt kopplad till just dessa personer. Överskottet används efter styrelsebeslut för att täcka underskott i andra projekt. EKONOMI april 2011 mars 2013 Intäkter Kostnader varav tid debiterad av VL FAKTA Projekttid: april 2011 mars 2013 Projektledare: helena.thelander@hutskane.se Övrig projektgrupp: Gösta Regnéll, Länsstyrelsen Finansiärer: Alla skånska kommuner, Jordbruksverket, LOVA-medel och Region Skånes Miljövårdsfond. Finansieringens fördelning Kostnadernas fördelning Kommuner, 34% Nystartsbidrag, 19% LOVA-medel, 17% Jordbruksverket, 14% Uthyrning av personal, 9% Region Skånes Miljövårdsfond, 8% Personalkostnader, 56% Debiterade timmar, 23% Lokalkostnader, 18% Övrigt, 3% KLIMATVARDAG 2012 I mars avslutades KlimatVardag 2012 som totalt 87 hushåll deltog i. Aktiviteterna har varit bland annat två storföreläsningar, en uteträff i Söderåsens nationalpark, två tävlingar samt valfria aktiviteter inom vitt skilda ämnesområden. Deltagarna fick ett mejl varje vecka med information om någon specifik miljöfråga. Cirka 20 artiklar om projektet har publicerats i media. Avslutningen i mars var en heldag i Malmö Högskolas lokaler Gäddan. Det erbjöds föreläsningar, klädbytarbord, återbrukshantverk, individuella klimatsamtal, introduktion till odling och mycket annat. PROJEKTEKONOMI april 2012 mars 2013 Intäkter Kostnader varav tid debiterad av VL PROJEKTFAKTA Projekttid: mars 2012 mars 2013 Projektledare: helena.thelander@hutskane.se Finansiärer: Bjuv, Bromölla, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Ystad, Åstorp, Örkelljunga och Lunds stift. Finansieringens fördelning Kostnadernas fördelning Helsingborg, Bjuv, Höganäs, 18% Svalöv, Perstorp, Örkelljunga, 18% Kristianstad, 15% Landskrona, 13% Seminariekostnader, 46% Debiterade timmar, 30% Lönekostnader, 21% Övrigt, 2% Hässleholm, 12% Bromölla, 10% Ystad, 9% Lunds stift, 4% Hållbar Utveckling Skåne. Verksamhetsberättelse

10 Föreningens ekonomi Årets resultat Föreningens verksamhet har gett ett överskott på (49 997) kronor. Föreningens soliditet (andel eget kapital) uppgår till 42,2 (29,5)%. Intäkter Föreningens intäkter uppgår till ( ) kronor varav ett föreningsbidrag från Region Skåne på ( ) kronor ( ) kronor utgör av kansliet debiterad tid i föreningens projekt. Kostnader Föreningens kostnader uppgår totalt till ( ) kronor. Av kostnaderna utgör personalkostnader 79 (79)%. Projektverksamheten Projektverksamheten särredovisas i bokföringen. Då kansliet debiterar tid i projekten ger detta verksamhetsintäkter till föreningen. I projektet RådRum medfinansierar föreningen genom att täcka 25% av kostnaderna kopplade till Hållbar Utveckling Skånes verksamhet i projektet. Föreningens totala medfinansiering blir under projekttiden cirka kronor. Vid projektavslut kan föreningens ekonomi påverkas negativt/positivt om projektet har varit under-/överfinansierat. Styrelsen har tagit beslut på att eventuella överskott i projektverkamheten ska användas för att täcka underskott i andra projekt. Föreningens intäkter 2013 Medlemsavgifter 18% Föreningsbidrag 11% Projektverksamhet 67% Övriga intäkter 4% milj 2,0 1,5 Omsättning 1,0 0,5 0, Verksamhetsberättelse Hållbar Utveckling Skåne

11 RESULTATRÄKNING INTÄKTER Not Medlemsavgifter Föreningsbidrag Debiterad tid i projekt Övriga intäkter Debiterad projektkostn Summa intäkter KOSTNADER Personalkostnader Medlemsaktiviteter Lokalkostnader Redovisningstjänster Telefoni, IT Medfinansiering projekt Övriga föreningskostnader Summa kostnader Resultat före avskrivningar Avskrivningar Resultat efter avskrivningar Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Skatt 0 0 ÅRETS NETTORESULTAT BALANSRÄKNING Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Kortfristiga fordringar Interimsfordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital SKULDER Kortfristiga skulder Interimsskulder Leverantörsskulder Skatteskulder och moms Övriga kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Hållbar Utveckling Skåne. Verksamhetsberättelse

12 NOTER Not 1 Statliga bidrag Region Skånes föreningsbidrag med kr för Not 2 Debiterad tid i projekt Avser verksamhetsledarens och verksamhetsutvecklarens debiterade tid i föreningens projektverksamhet. Projekt Agenda för HUT HMSkåne Hållbar Frisör KlimatVardag KlimatVardag MILOU RådRum Äldre Vattenkartor ÖSCR Summa Not 3 Övriga intäkter Intäkter från medlemsmöten och öresutjämning. Not 5 Lokalhyra Lokalhyran för 2012 var lägre än budgeterat på grund av återbetalning av moms som på hyresbeloppet. Not 6 Redovisningstjänster Delar av kostnaderna för redovisningstjänsterna är detta år bokförda på HandlingsForum/MILOU2. Not 7 Övriga föreningskostnader Intäkt på grund av en förflyttning av kostnader till HandlingsForum/ MILOU2. Kostnaderna härrör till trycksaker som beställts i projektet men bokförts i föreningen då det rådde en viss tveksamhet kring ifall projektet skulle kunna genomföras eller ej. Not 8 Finansiella poster Intäkter från föreningens högräntekonto. Not 9 Interimsposter Interimsposterna avser fordringar respektive skulder gentemot pågående projekt. Not 4 Debiterad projektkostnad Intäkt för uthyrning av kontorsrum till projektet HandlingsForum/MILOU2. Christine Jönsson Stig Persson Sven Stephens Ordförande Vice ordförande Ekonomiansvarig Åsa Abrahamsson Torrid Bengtsson Susanne Dahlberg Anna Grönlund Lotte Melin Klas Nyberg Erik Persson Cecilia Thapper Ann Åkerman Helena Thelander Verksamhetsledare 12 Verksamhetsberättelse Hållbar Utveckling Skåne

13 REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman Hållbar Utveckling Skåne I enlighet med vårt uppdrag har vi granskat föreningens verksamhet och räkenskaper för år Vi har granskat årsredovisning, förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, verksamhetsplan för år 2013, styrelsens protokoll, samt utfört stickprovsvis granskning av föreningens räkenskaper. Diskussioner har förts med berörda avseende bakgrundsinformation i bland annat årsredovisning, förvaltningsberättelse samt om ekonomiadministrativa rutiner, rutiner för uppföljning och kontroll samt i övrigt om årets verksamhet. Vi tillstyrker att resultatredovisning och balansräkning fastställs att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret Malmö den 4 mars 2014 Patrik Henriksson Malmö stad Simon Jørning-Webrandt Länsstyrelsen Skåne Hållbar Utveckling Skåne. Verksamhetsberättelse

14 Nordenskiöldsgatan Malmö Omslagsbild: Förodling i tidningspapperskrukor Foto: Jonas Lövendahl. På avslutningsaktiviteten för KlimatVardag 2012 kunde deltagarna bland annat välja att lära sig mer om odling tillsammans med Karin Jansson, chefredaktör för tidningen Odlaren. Karin har även tidigare besökt KlimatVardag och föreläst om bland annat hur man odlar på liten yta, hur man bygger upp bra och näringsrik jord och hur man kan intensivodla.