Konsumtion och skador av alkohol, narkotika och tobak i kommunerna i Jämtlands län

Transkript

1 Konsumtion och skador av alkohol, narkotika och tobak i kommunerna i Jämtlands län Håkan Leifman & Irma Kilim Stockholm 2017

2 Förord CAN har som en av sina huvuduppgifter att genomföra kartläggningar och detta gör vi på många olika sätt. Vi har årligen återkommande nationella drogvaneundersökningar bland skolelever och vi följer alkohol- och tobakskonsumtionen bland vuxna, för att nämna två exempel. Sedan några år tillbaka genomför vi också genomgripande kartläggningar av såväl ungas som vuxnas ANDT-vanor och skador samt och omfattning och utveckling av det förebyggande arbete som bedrivs i enstaka, alla eller flertalet kommuner, i ett och samma län. I detta arbete kan vi peka på vad som sticker ut och utmärker kommuner och vad som eventuellt brister i det förebyggande arbetet, inte minst i ljuset av hur ANDT-vanorna och ANDT- skadorna ser ut. Vet kommunen inte hur ANDT-situationen ser ut är det svårt att planera för och långsiktigt bedriva ett effektivt förebyggande arbete. Denna rapport är resultatet av det uppdrag som CAN fick av länsstyrelsen i Jämtlands län, nämligen att göra en sammanställning av ANT-situationen i länet och i dess kommuner med hjälp av befintliga data. Det ser naturligtvis inte likadant ut i alla län i Sverige när det gäller tillgång till olika undersökningar och datakvaliteten varierar mellan olika undersökningar. I många län går det dock att med befintliga data få en relativt sett god bild, och bättre än idag, av ANDT-vanor både bland unga och vuxna och av omfattningen och utveckling av olika former av ANDT-relaterade skador. Dessutom går det ofta att jämföra nivåerna i en kommun med hela länet och med riket som helhet. Rapporten är utgiven av CAN men analyser och slutsatser i rapporten skall ses som författarnas egna även om de viss utsträckning diskuterats med kollegor på CAN och med representanter för de olika kommunerna och med länsstyrelsen i länet. Håkan Leifman Direktör Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN Stockholm, oktober

3 Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 Sammanfattning...3 Skolelevers ANT-vanor... 4 ANT-vanor bland vuxna... 5 ANT-relaterade vårdade patienter, ANT-relaterade dödsfall samt alkoholrelaterat våld (misshandel)... 5 Det drogförebyggande arbetet... 7 Sammanfattning i korthet Inledning Material och metod Ungas alkohol-, narkotika- och tobaksvanor Vuxnas alkohol-, narkotika- och tobaksvanor Antalet döda och skadade på grund av alkohol, narkotika eller tobak Misshandel Kommunernas preventionsarbete Resultat Elever i årskurs 9 och gymnasiets år Vuxna befolkningens ANT-vanor i Jämtlands läns kommuner Antal dödsfall och antal vårdade patienter med ANT-diagnoser Alkoholrelaterat våld Hur hänger det ihop? Kommunernas förebyggande arbete Diskussion Referenser Bilaga Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Östersunds kommun Åre kommun Bergs kommun

4 Sammanfattning Länsstyrelsen i Jämtlands län gav under våren 2017 CAN i uppdrag att kartlägga och analysera alkohol-, narkotika- och tobakssituationen (ANT i vidare text) i länet och i länets kommuner. Resultatet redovisas i denna rapport. Rapporten redovisar både ungas och vuxnas ANT-användning och omfattning och utveckling av ANT-relaterad vård, dödlighet och misshandel. Kommunspecifika uppgifter redovisas tillsammans med uppgifter för genomsnittet för hela länet och siffror för riket. Vidare redovisas, bedöms och analyseras det ANDT-förebyggande arbetet per kommun och totalt sett. Huvudsakligen används fem olika datakällor i rapporten i syfte att ge en så heltäckande bild som möjligt ANT-situationen både bland ungdomar och vuxna i kommuner i Jämtlands län. Två datakällor består av enkäter. Den ena enkäten består av data från den totalundersökning av skolelevers drogvanor i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som genomfördes senast 2015 och dessförinnan. Den andra enkätundersökningen är den folkhälsoenkät som genomförs varje år av Folkhälsomyndigheten (Hälsa på lika villkor, HLV) men med tilläggsurval för alla kommuner i Jämtlands län 2006, 2010 och Data för dessa tre år analyseras och frågorna avser alkohol, narkotika och tobak. En tredje datakälla består av olika registerdata över ANT-relaterad sjukhusvård och dödlighet (båda från Socialstyrelsen) och misshandel (data från Brottsförebyggande rådet). En fjärde datakälla består till största delen av en årlig webbaserad enkät riktat till Sveriges samtliga kommuner men komplettas med registerliknande uppgifter om tillsyn, antal serveringstillstånd och andel restauranger med möjlighet till alkoholservering efter kl Den femte datakällan utgörs av en blandning av olika kommundokument och samtal med kommunrepresentanter i syfte att få en bättre bild av hur det ANDT-förebyggande arbetet ser ut i de olika kommunerna. Analyserna visar sammantaget på tydliga lokala variationer och tydligare för vissa mått mer än andra av de som studeras. Vissa av kommunerna, företrädesvis småkommuner, uppvisar en klart större ANT-problematik än andra båda avseende sjuklighet och dödlighet men också lägre nivåer av ANT-förebyggande arbete. De lokala variationerna är viktiga att försöka förstå än mer. Tre generella faktorer bedöms som sannolikt bidragande till de lokala skillnaderna och lyfts: 1. Socioekonomiska skillnader: Kommuner med en större andel lågutbildade tenderar att uppvisa en högre nivå av skador och sjuklighet, åtminstone på alkoholoch tobaksområdet. Detta har också framkommit i ett annat CAN-projekt med fokus på just småkommuner. 2. Omfattningen av det ANT-förebyggande arbetet: Det tycks finnas ett mönster där kommuner med minst utbyggt förebyggande arbete (inklusive tillsyn, tillstånd och öppettider m.m.) tenderar att uppvisa en generellt sett sämre ANTsituation, särskilt när det gäller ungas ANT-vanor. Det lokalt förebyggande ANTarbetet kan sannolikt inte förklara hela skillnaden men den kan bidra. Skulle dessa kommuner utveckla sitt drogförebyggande arbete så talar mycket för att också problembilden över tid förbättras. Men det tar tid. 3

5 3. Normer kring alkohol och tobak: De rådande normerna kring framförallt alkohol och tobak skiljer sig sannolikt åt mellan kommuner. De kommuner som uppvisar en högre nivå av berusningsdrickande bland unga och vuxna är sannolikt kommuner med en mer tillåtande syn på berusning, inte minst bland vuxna. CAN:s erfarenhet är att vissa kommuner med ett lågt prioriterat ANDT-arbete också bland beslutsfattare och befolkning har en mer tillåtande syn till framförallt alkohol och alkoholberusning. Gamla svenska alkoholvanor hänger sig kvar helt enkelt. Skolelevers ANT-vanor Alkohol Mer detaljerade data när det gäller skolever har redovisats till länet vid flera tidigare tillfällen och senast i anslutning till den senaste mätningen genomförd 2015 och näst senaste Båda dessa år studeras närmare i denna rapport. För de åtta Jämtlandskommunerna som helhet, uppgår värdena på de studerade alkoholmåtten i regel till något högre nivåer än för riket Eftersom så inte var fallet 2012 är nedgången således något större i riket än i Jämtlands län Sett över en längre tid följer dock Jämtlands län samma positiva utveckling som framkommer i hela landet och i alla Sveriges län, dvs. stora nedgångar (förbättringar) i alla alkoholmått med mellan procent i årskurs 9 och procent i gymnasiets år 2. Detta gäller båda pojkar och flickor i såväl Jämtlands län som i riket. Hur det ser ut i enskilda kommuner för pojkar respektive flickor kan vi inte svara på pga. för låga statistiska tal men allt pekar på samma trender som för hela Jämtland och som för riket. Totalt sett är dock kommunvariationerna inom länet ganska så betydande, framförallt i årskurs 9. Här ligger mindre kommuner som Krokom, Strömsund och Ragunda (det år som de deltog, dvs. 2012) högt. I gymnasiets år 2 ligger Åre högst på alla tre alkoholmått: andelen som dricker alkohol, medelkonsumtionen och andelen som ofta (minst en gång i månaden) dricker stora mängder vid ett och samma tillfälle. Även Östersund ligger relativt sett högt i gymnasiets år 2. Narkotikaanvändning Narkotikaanvändningen tycks vara något mindre vanligt bland elever i årskurs 9 och gymnasiet i Jämtlands län än i riket. Åre ligger högt både i årskurs 9 och i gymnasiet. Även Östersund ligger högt, framförallt i gymnasiet. I årskurs 9 ligger också Strömsund högt på båda studerade måtten. Krokom ligger också generellt högre än genomsnittet i länet. Utvecklingen är ungefär densamma i Jämtlands län som i riket i båda årsklasserna. Rökning De studerade måtten visar genomgående på klart högre andelar rökare i Jämtlands län än i riket. Detsamma gäller andelen snusare. Faktum är att Jämtlands län ligger högst av alla län i Sverige både i rökning och snusning i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Det är inte direkt de kommuner som ligger högst i narkotika och alkohol som uppvisar högst andel rökare. Åre, som låg högst i alla alkoholmått i gymnasiet och bland de högsta i narkotikaanvändning ligger lägst av samtliga i rökning bland gymnasieeleverna. Högst i årskurs 9 och gymnasiets år 2 ligger Berg och Strömsund. Sistnämnda uppvisar förvisso också relativt höga nivåer av narkotikaanvändning

6 Ser man till samtliga tre substanser så ligger Åre bland gymnasieleverna sämst till när det gäller alkohol och narkotika. Bland elever i årskurs 9 ligger Strömsund dåligt till med höga, ganska höga nivåer på samtliga tre substanser. Ragunda uppvisar också höga nivåer av alkoholanvändning, åtminstone det år (2012) då kommunen deltog i skolundersökningarna. ANT-vanor bland vuxna Alkoholvanor Nivåerna bland vuxna i andelen riskkonsumenter av alkohol (enligt AUDIT-C som är en kortversion AUDIT-skalan och som består av tre alkoholvanefrågor hur ofta man dricker, hur många glas man dricker per tillfälle och hur ofta man dricker minst 6 glas vid ett och samma tillfälle) ligger i Jämtlands län på något lägre nivå än riket, både för män och för kvinnor. Den kommun som uppvisar högst andel riskkonsumenter är klart och tydligt Åre och detta gäller alla tre studerade åren 2006, 2010 och Även Härjedalen och Östersund ligger högre än genomsnittet, så också Berg för kvinnorna. Ragunda som lågt högt bland unga uppvisar här låga nivåer, t.o.m. lägst av alla åtta kommuner och svarar också för den största minskningen av andelen riskkonsumenter över den studerade tidsperioden. Narkotikavanor (andelen som använt cannabis) Andelen som använt cannabis någon gång låg kvar på ungefär samma nivå 2010 som 2006 men har ökat 2014 jämfört med I riket har också andelen ökat men denna skedde snarare mellan 2006 och 2010 för att sedan ligga kvar på samma nivå. Nivåerna är klart lägre i Jämtlands län än i riket och detta gäller under hela perioden Som för andelen riskkonsumenter uppvisar Åre den klart högsta andelen användare (livstidsprevalens), följt av en lika klar tvåa, nämligen Östersund. Härjedalen följer därefter med den tredje högsta andelen. Skillnaderna mot de kommuner som ligger lägst är slående. Bräcke och Strömsund ligger lägst 2014 med 3,4 respektive 4,0 procent som använt cannabis, att jämföras med Åres 14,6 och Östersunds 10,5 procent. Dagligrökare I linje med cannabisanvändningen ligger andelen dagligrökare lägre i Jämtlands län än i riket. Detta mönster avviker alltså mot unga i årskurs 9 och gymnasiet där eleverna i Jämtlands län ligger klart högre än i riket. Också åringarna i HLV ligger klart lägre i Jämtlands län än i riket. Hur detta skall förstås i ljuset av skolelevers motsatta mönster är svårt att förstå. Kanske är det många unga i länet som slutar röka i 20- årsålden eller så är de ungas högre nivåer något nytt som om några år också kommer att få genomslag bland unga vuxna. ANT-relaterade vårdade patienter, ANT-relaterade dödsfall samt alkoholrelaterat våld (misshandel) Sambandet mellan antal vårdade och antal dödsfall i kommunerna är ganska tydligt för både alkohol och rökning. (Narkotikadödsfall per kommun redovisas inte.) En kommun som ligger högt på antal vårdade uppvisar generellt sett också relativt höga nivåer i antalet dödsfall. 5

7 Ragunda och Bräcke ligger högst eller nästan på alla indikatorer när det gäller alkohol och rökning och således både för antal sjukhusvårdade och antal dödsfall. På motsvarande sätt ligger Åre lågt alla mått, inklusive narkotikavårdade. Åre som ligger högt i andelen riskkonsumenter och cannabisanvändare uppvisar alltså, relativt sett, låga vård- och dödstal. Vid jämförelse av vårdade och dödlighet mellan Jämtlands län och riket är bilden denna: (1) ungefär samma nivåer av alkoholrelaterad vård men högre antal dödsfall i länet; (2) lägre antal narkotikavårdade patienter och narkotikarelaterade dödsfall och (3) ungefär samma antal tobaksrelaterade vårdade patienter men högre antal tobaksrelaterade dödsfall i Jämtlands län jämfört med riket som helhet. Två indikatorer på alkoholrelaterat våld över tid redovisas i rapporten men endast för Jämtlands län som helhet över tid och jämfört med riket. Den ena indikatorn avser antal polisanmälda misshandelsbrott utomhus med obekant gärningsman, den andra antal sjukhusvårdade fall av misshandel enligt Socialstyrelsens patientregister. Båda indikatorerna visar på ökningar från 2000 till 2007/2008 och därefter minskningar och detta gäller både i riket och i Jämtlands län. Nivåerna är något lägre för Jämtlands län än för riket när det gäller polisanmälda misshandelsbrott men i stort sett samma nivå i antal sjukhusvårdade för misshandel. Sammantaget ger detta bilden av en allvarligare ANT-skadesituation för Jämtlands län än för riket, inte minst av det skälet att den alkohol- och tobaksrelaterade dödligheten är högre i länet än för riket i stort. Resultatdelen avseende ANT-situationen avslutas med en kortare analys av hur de olika resultaten från de olika undersökningarna och registren hänger ihop på kommunnivå. De mönster som framkommer är inte entydiga, men sammantaget visar analyserna ändå på att kommuner med höga skadetal på en substans också har höga skadetal på övriga substanser. Ragunda och Bräcke uppvisar höga tal på skador orsakade av alkohol, narkotika och tobak (vårdade och dödsfall). Dessa kommuner uppvisar också låga poäng på det mått som mäter omfattning av olika preventiva insatser (Preventionsindex). Däremot saknas samband mellan omfattning av skador och nivå av användning. De kommuner som uppvisar högst andel dagligrökare, högst andel riskkonsumenter och störst andel cannabisanvändare är inte de som ligger högst i skador orsakade av dessa substanser. Vad detta beror på är oklart men kan mycket väl ha att göra med att användning mäter aktuellt bruk medan skadorna mäter konsekvenser av tidigare omfattande bruk. Det är också möjligt att data uppvisar validitetsbrister, exempelvis så att HLV-data över riskkonsumtion (AUDIT-C) inte ger en tillfredsställande bild av den sanna fördelningen av riskkonsumenter visavi icke-riskkonsumenter av alkohol i en kommun. När det gäller skolelever tycks det finnas viss koppling mellan substanserna. Åre och Östersund ligger i gymnasiet högt både på alkohol och på narkotika men inte på rökning. Strömsund ligger högt på både alkohol och narkotika i årskurs 9. En kommun som ligger högt på alkohol tenderar således att också ligga högt på narkotika medan kopplingen till rökning är mer otydlig. 6

8 Vidare är också sambanden från årskurs 9 till gymnasiet inte tydliga. Visserligen ligger Åre och även Östersund högt på intensivkonsumtion narkotika i båda årskullarna och Ragunda ligger högt men det finns också många exempel på motsatsen. Det bör också påpekas att vi här endast har att röra oss med åtta kommuner. Sambanden mellan kommuner (eller andra aggregerade data) är också något annat än sambanden på individnivå där det i dessa och i andra data framkommer tydliga samband mellan alla tre substanser. Det drogförebyggande arbetet Som antyds ovan är vissa kommuner mer ANT-utsatta än andra, med högre nivåer av användning av olika substanser och högre skadenivå. Vissa kommuner uppvisar också ett betydligt mer eftersatt preventionsarbete än andra. Det behöver inte vara en tillfällighet att det är just dessa kommuner med bristande preventionsinsatser som också uppvisar högst ANT-problematik i form av olika ANT-relaterade skador. Att det finns ett samband mellan ökade preventionsinsatser i särskilda utvalda insatskommuner och en mer gynnsam utveckling av konsumtion och skador av alkohol har nyligen redovisats (Nilsson, m.fl., 2017). Detta kan tala för att en bidragande orsak till högre nivåer av ANT-skador i vissa kommuner än andra beror på ett sämre utvecklat förebyggande arbete. Det är naturligtvis också möjligt att kommuner med höga skadetal skulle fortsätta ligga relativt sett högt även om det förebyggande arbetet skulle utvecklas. Andra faktorer påverkar också såsom kommunens socioekonomiska sammansättning. Sammanfattning i korthet När det gäller alkohol är likheterna mellan Jämtlands län och riket stora gällande utvecklingen både bland unga och vuxna: i båda fallen faller nivåerna något (vuxna) eller markant (unga). Nivåerna är dock något högre bland unga men något lägre bland vuxna i Jämtlands län jämfört med riket. Narkotikasituationen ser något bättre ut i Jämtlands län än i riket men utvecklingen är ogynnsam när det gäller vuxna både i Jämtlands län och i riket. Vissa data tyder på att avståndet till riket för de olika narkotikamåtten minskat under senare år. När det gäller gymnasieelever (år 2) är nivåerna i Jämtlands län på i stort sett desamma som i riket. Rökning bland unga i årskurs 9 och gymnasiets år 2 och tobaksrelaterade dödsfall är mer utbrett i Jämtlands län än i riket. Andelen som röker sjunker dock både bland unga och vuxna i såväl länet som i riket. Det finns tydliga skillnader mellan kommunerna i Jämtlands län både när det gäller användning av ANT, ANT-relaterade skador och, viss mån, utvecklingen över tid. För flera av måtten som studerats är skillnaderna påtagliga. Detta är kanske som mest tydligt när det gäller antal vårdade och antal dödsfall relaterade till ANT, vilket får ses som allvarligt. Kommuner med låga nivåer av preventionsarbete ligger högt på ANT-relaterade problem. Det är möjligt att ANT-problemen i dessa kommuner skulle vara på lägre nivå om det preventiva arbetet vore mer utvecklat. 7

9 1. Inledning Länsstyrelsen i Jämtlands län gav under våren 2017 CAN i uppdrag att kartlägga och analysera alkohol-, narkotika- och tobakssituationen (ANT) i länet och i länets kommuner. Resultatet av detta uppdrag redovisas i denna rapport. Rapporten är av beskrivande natur och redovisar både ungas och vuxnas ANT-användning och omfattning och utveckling av ANT-relaterad vård, dödlighet och misshandel. Kommunspecifika uppgifter redovisas tillsammans med uppgifter för genomsnittet för hela länet och siffror för riket. Vidare redovisas och bedöms det ANT-förebyggande arbetet per kommun och totalt sett. Uppgifter om dopningsanvändning redovisas inte dels eftersom få data finns tillgängliga, dels då det data som finns visar på ytterst få som använder, varför en redovisning mellan kommuner och över tid inte är statistiskt relevant. Kvantitativa data kompletteras med analyser av mer kvalitativ karaktär baserat på bland annat dokument (olika program/policys, handlingsplaner) och samtal med kommunrepresentanter (drogsamordnare eller liknande). I kapitel 2 redovisas de olika datamaterial som analyserats och i kapitel 3 redovisas resultaten av de analyser som genomförts på samtliga material. Rapporten avslutas i kapitel 4 med en kortare diskussion av vissa huvudresultat som framkommit i analyserna. Beskrivningen av vanorna och konsekvenserna av dessa i kapitel 3 är för det mesta skriven i presens trots att data avser ett eller flera år tillbaka i tiden. De data som används är de för tillfället mest uppdaterade som finns att tillgå men när det gäller vuxnas användning av alkohol, cannabis och tobak avser den senaste mätningen 2014; därefter finns inga uppgifter om omfattning och utveckling. Erfarenheten är dock att ANT-vanor inte förändras kraftigt från ett år till ett annat varför den bild som vi får om vuxnas vanor 2014 sannolikt ger en tämligen representativ bild även av dagens situation. Liknande uppgifter finns också för 2006 och Sjukvårds- och dödlighetsstatstiken sträcker sig från 2000 till, misshandelsdata från 2000 till Uppgifter om ungas vanor av ANT avser 2012 och Preventionsmåtten redovisas också över tid, från 2011 till När vi har arbetat med liknande uppdrag i andra kommuner och för övrigt även i andra sammanhang när vi haft regionalt och lokalt fokus, har vi blivit varse att det ofta inte bara finns data insamlade men att dessa data dessutom många gånger är underutnyttjade eller till och med outnyttjade. Jämtlands län tycks i detta avseende inte vara något undantag. Detta är ett enormt slöseri, inte minst om man tänker på allt arbete som krävts för att planera och genomföra undersökningarna och vilken nytta man faktiskt skulle kunna ha med dem om de används mer aktivt exempelvis som viktiga verktyg i det lokala och/eller regionala förebyggande arbetet. 8

10 2. Material och metod Huvudsakligen används fem olika datakällor i denna rapport i syfte att kunna ge så fyllig bild som möjligt av alkohol-, narkotika- och tobakssituationen både bland ungdomar och vuxna i kommuner i Jämtlands län. Två datakällor är enkäter, en tredje består av olika registerdata över ANT-relaterade vårdade patienter, dödsfall och misshandel. En fjärde består till största delen av en årlig webbaserad enkät riktat till Sveriges samtliga kommuner men kompletteras med registerliknande uppgifter om tillsyn, antal serveringstillstånd och andel restauranger med möjlighet till alkoholservering efter kl Den femte datakällan utgörs av en blandning av olika kommundokument och samtal med kommunrepresentanter i syfte att få en bättre bild av hur det ANDT-förebyggande arbetet ser ut i de olika kommunerna. Materialen beskrivs närmare nedan. För alla måtten redovisas siffror för alla kommunerna var för sig där så är möjligt och för hela länet samt för riket i stort. Med riket i stort avses hela Sverige, inklusive boende i Jämtlands län. 2.1 Ungas alkohol-, narkotika- och tobaksvanor De siffror som redovisas när det gäller ungas ANT-vanor härrör från den totalundersökning av skolelevers drogvanor som genomfördes av CAN under våren 2012 och våren 2015 i alla eller flertalet av länets kommuner. Dessa undersökningar har genomförts på beställning av Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Den enkät som använts är identisk med den nationella skolundersökning som också genomförs under våren men som görs årligen. Undersökningarna riktar sig till elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. Den nationella baseras dock på ett nationellt representativt urval av elever medan uppdragsundersökningarna (totalundersökningar, dvs.) så gott som alla klasser i årskurs 9 och gymnasiets år 2 ingår i urvalsramen. Enkäten delas ut i klassrummet och fylls i under lektionstid. De flesta frågorna avser bruk av olika former av alkohol, narkotika och tobak. Visserligen är det frågan om en totalundersökning men antalet svarande elever är relativt få i flera av kommunerna. Få svarande leder till större osäkerhet de uppmätta estimaten i dessa kommuner varför det blir viktigare för dessa kommuner att se om de olika måtten på ANT visar på ungefär samma tendenser och likheter mellan årskurs 9 och gymnasiets år 2 och mellan åren. Totalt deltog elever i årskurs 9 och 905 elever i gymnasiets år 2 (ca 50 % av vardera kön) i 2015-års undersökning. Motsvarande 2012 var 993 respektive År 2012 deltog alla åtta kommuner, 2015 deltog inte Ragunda och i gymnasiets år 2 inte heller Härjedalen. Bortfallet av klasser som inte deltog 2015 uppgick till 5 procent i årskurs 9 och 10 procent i gymnasiets år 2, att jämföras med 16 respektive 21 procent i riksundersökningen. Bortfallet av elever samma år (2015) som inte deltog den dagen då enkäten delades ut uppgick till 11 och 19 procent i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2. I riksundersökningen uppgick motsvarande bortfall till 15 respektive 19 procent. Sammantaget innebär det att täckningskvoten, dvs. antal individer som deltog i relation till antalet av SCB registrerade individer för respektive åldersgrupp per deltagande 9

11 kommun, uppgick till ca 70 procent i årskurs 9 och 70 procent i gymnasiets år 2. Täckningskvoten varierade dock något mellan kommunerna med ca 60 procent som lägst andel i årskurs 9 och ca 50 procent som lägst i gymnasiets år 2. Skillnaderna mot 2012 är små. Resultaten från båda undersökningarna har rapporterats tidigare. I denna rapport summeras de viktigaste resultaten genom att redovisa hur ANT-vanorna ser ut bland unga i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i respektive kommun, sammantaget för de deltagande kommunerna, dvs. genomsnittssiffror, och i riket. Genomsnittsvärden för kommunerna (benämna som Jämtlands län) baseras på alla elevers svar från dessa kommuner vilket således innebär att de större kommunerna får större genomslag än de små kommunerna eftersom de större kommunerna helt enkelt har fler svarande elever. (Det rör sig alltså inte om kommungenomsnitt för de åtta kommunerna där respektive kommun väger som en åttondel). Det bör också nämnas att kommunsiffrorna för både årskurs 9 och gymnasiet avser den kommun som eleverna bor i, inte den kommun man går i skolan i. 2.2 Vuxnas alkohol-, narkotika- och tobaksvanor Samtliga uppgifter om användning (konsumtion) av alkohol, cannabis och tobak bland vuxna (16 84-åringar) baseras på de tilläggsurval i Jämtlands läns samtliga kommuner som genomförs inom ramen för Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät (Hälsa på lika villkor [HLV]). HLV är sedan 2004 en nationell enkätundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor vars syfte är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Den årliga enkäten går till ett slumpmässigt urval av personer i åldern år. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför urval och datainsamling. Frågorna i enkätens tilläggsurval är identiska med den nationella HLV-enkäten. Tilläggsurvalen i Jämtlands län har genomförts 2006, 2010 och (senast) År 2014 svarade ca vuxna i åldrarna år på enkäten med ungefär 400 svarande i per kommun med undantag av Östersund med 2186 svarande. År 2010 var antalet något större, totalt men igen med drygt 400 svarande per kommun undantaget Östersund med svarande. År 2006 deltog 5258 i undersökningen, flertalet kommuner med ca 500 svarande men med drygt 800 svarande i både Krokom och Östersund och över i Åre. Datainsamlingen sker genom postal enkät (och i den nationella HLV kompletterad med webenkät). Bortfallet i befolkningsundersökningar har ökat över tid och detta gäller också HLV som under senare år har ett bortfall på ca 50 procent. I HLV för 2014 (nationella urvalet) var bortfallet 51 procent. Bortfallet i de tre specifika tilläggsurvalen är oklart men sannolikt ligger bortfallet även här på ungefär samma andel som i den nationella HLV. Alkoholfrågorna som analyseras är en kortversion (AUDIT-C) av alkoholskalan AUDIT (sammantaget 10 frågor) och består av följande tre frågor: (1) hur ofta man dricker, (2) hur många glas en typisk dryckesdag och (3) hur ofta man dricker minst 6 glas vid samma tillfälle. Varje fråga ger mellan 0 till 4 poäng och maxpoängen således

12 Gränsen för riskabla alkoholvanor sätts till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män, enligt vedertagen praxis (FoHM, 2016; Socialdepartementet, 2013). Användning av cannabis mäts genom en fråga där man genom olika svarsalternativ kan särskilja de som använt cannabis någon gång, använt cannabis under de senaste 12 månaderna och använt cannabis under de senaste 30 dagarna. I analyserna studeras nivåer och utveckling av andelen som använt cannabis någon gång. På länsnivå redovisas också andelen som använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Flera frågor om tobak ställs, men här redovisas svaren på frågan om man röker dagligen. Fokus ligger alltså på andelen dagligrökare. Förutom kommunspecifika uppgifter från Jämtlands läns samtliga åtta kommuner redovisas länsvärden som också här rör sig om medelvärden för alla respondenter sammantaget i dessa tolv kommuner. Kommun- och länssiffrorna jämförs genomgående med rikssiffror för samma år (2006, 2010 och 2014). 2.3 Antalet döda och skadade på grund av alkohol, narkotika eller tobak Att minska antalet döda och skadade på grund av eget (och andras bruk) av ANT är ett grundläggande långsiktigt mål för det förebyggande ANT-arbetet i Sverige. Dödsfall och sjuklighet orsakade av alkohol, tobak och narkotika är att betrakta som viktiga och centrala indikatorer på ANT-problemets omfattning och utveckling. Det är vidare välbelagt att skadligt bruk och missbruk av ANDT bidrar till en stor del av den förtida dödligheten och andra skador (se exempelvis Babor, m.fl., 2010). Antalet ANT-relaterade dödsfall och antal patienter som vårdats med ANT-relaterade diagnoser inom den slutna sjukhusvården har erhållits från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och patientregister. Utgångspunkten är ett urval av de långsiktiga indikatorer som tidigare föreslagits av regeringens projektgrupp och som också beslutats av regeringen att användas för att följa upp regeringens ANDT-strategi (Socialdepartementet, 2013). De diagnoser som följs är vedertagna och följer de indikatorer som regeringen följer upp inom ramen för den nationella ANDT-strategin. Eftersom uppgifter redovisas per kommun och många kommuner är små till befolkningen är siffrorna endast redovisade i tre fyraårsperioder och en tvåårsperiod , , och För mer information hänvisas till den rapport som projektgruppen för indikator redovisade år 2013 (se Socialdepartementet, 2013). Uppgifterna avser antal vårdade patienter per invånare 15 år och äldre under respektive period. Statistiken över ANT-relaterad dödlighet inkluderar, när inget annat anges, dödsfall med ANT-relaterad diagnos som antingen underliggande och/eller bidragande dödsorsak och med samma diagnoser som för slutenvårdsstatistiken. Uppgifterna avser antal dödsfall per invånare 15 år och äldre per år i medeltal under respektive fyraårsperiod. När det gäller uppgifter om antalet dödsfall är antalet fall i många av kommunerna mycket få, framförallt när det gäller narkotika men också till viss del alkohol och tobak. 11

13 Därför redovisas inga kommunspecifika uppgifter om antalet narkotikarelaterade dödsfall och siffror när det gäller alkohol och tobak skall tolkas med viss försiktighet. För samtliga tre redovisas dock länssiffror (kommungenomsitt för de åtta kommunerna) och siffror för hela riket. Alkohol När det gäller alkohol redovisas antalet dödsfall där en alkoholdiagnos (enligt ICD-10) specifikt anges som orsak (underliggande och/eller bidragande) till dödsfallet. I detta kombinerade mått (av Socialstyrelsen benämnt alkoholindex) inkluderas alla diagnoser där alkohol uttryckligen nämns som orsak till dödsfallet (t.ex. toxisk effekt av alkohol [T51], leversjukdom orsakad av alkohol [K70], psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol [F10]). Dödsfall där någon explicit alkoholdiagnos inte uppgetts ingår således inte. Exempelvis ingår därför inte hela gruppen leversjukdomar utan endast de alkoholspecifika leverfallen. Undergrupper av alkoholspecifik dödlighet såsom levercirros och alkoholförgiftningar redovisas inte pga. för få antal tal i flertalet av kommunerna vilket därmed lätt ger upphov till stora slumpmässiga variationer över tid. Endast det sammanväga totala antalet specifika dödsfall bedöms en mer rättvis bild även om det fortfarande är så att antalet fall är relativt sett få i många av kommunerna. Sjukvårdsdata är ett viktigt komplement till dödsorsaksstatistiken genom att den dels innehåller fler personer, dels speglar alkoholskador uppkomna i ett tidigare skede. Även här kan man ta fram ett alkoholindex som inkluderar samtliga patienter som vårdas inom den slutna vården med en alkoholspecifik diagnos som huvud- och/eller bidiagnos enligt samma ICD-kriterier som för dödsfallen. Således redovisas även detta alkoholindex för antalet vårdade patienter. Narkotika Beträffande narkotika redovisas samtliga vårdade patienter med diagnoser där narkotika uttryckligen nämns som orsak till vårdtillfället (t.ex. psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser [F11 F16, F18, F19], förgiftning med narkotiska och psykodysleptiska medel [T40]), antingen som huvudoch eller bidiagnos. Det finns också ett liknande narkotikaindex för dödsfall orsakade av narkotika men, som nämndes ovan, är antalet för få för att redovisas per kommun. Däremot redovisas den för länet som helhet jämfört med motsvarande utveckling i hela riket. Det är denna tidsserie över narkotikarelaterade dödsfall som Socialstyrelsen löpande redovisar i den årliga redovisningen av dödsorsaker i Sverige (t.ex. Dödsorsaker 2014, se Socialstyrelsen, 2015). Tobak Som indikatorer på skador orsakade av tobaksbruk redovisas omfattning och utveckling av totala antalet dödsfall och antal vårdade i lungcancer och/eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) (hädanefter KOL/lungcancer) enligt samma princip som för alkohol och narkotika. Dessa två brukar betraktas som de viktigaste och större tobaksrelaterade sjukdomarna och dödsorsakerna. Det bör här påpekas att det är en lång eftersläpning mellan befolkningens rökvanor och tobaks-relaterad sjuklighet och dödlighet. Detta innebär att den aktuella utvecklingen 12

14 speglar förändringar i rökvanor flera decennier bakåt i tiden och att man inte kan förvänta sig tydliga samband med aktuella trender i rökvanor. 2.4 Misshandel För att få en bredare bild av alkoholskadeutvecklingen bör sjukvårds- och dödlighetsdata kompletteras med indikatorer som speglar negativa sociala beteenden kopplade till hög alkoholkonsumtion. En sådan är våld och framförallt misshandel. Flera undersökningar visar att alkoholkonsumtionen per invånare varierar systematiskt med polisanmälda misshandelsbrott (Kühlhorn, 2004). Vidare visar studier om lagförda för misshandel att mellan procent av dessa personer var alkoholpåverkade vid brottstillfället. Ju högre konsumtion desto fler misshandelsfall. När det gäller alkohol finns det i litteraturen tecken som tyder på ett starkt samband med alkoholkonsumtion och våld som begås utomhus (se t.ex. Norström, 1998) och sannolikt är sambandet som starkast med våldsbrott utomhus där gärningsmannen är obekant med offret (se också Socialdepartementet, 2013). På basis av detta föreslog den projektgrupp som tog fram indikatorer på uppdrag av Social-departementet (2013) rekommenderade mått som kan följas upp både på riket och regionalt: Antalet polisanmälda misshandelsbrott utomhus med obekant gärningsman, per inv. 15 år och äldre. Källa: Brottsförebyggande rådet. Antalet sjukhusvårdade fall av misshandel enligt ICD-10 X85-Y09 enligt patientregistret (slutenvård plus öppenvård), per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsens patientregister. Inom ramen för denna rapport har vi inte haft möjligheter att skaffa lokala data för dessa två indikatorer. Nedan redovisas därför utvecklingen för dessa två alkoholrelaterade indikatorer endast för Jämtlands län och för riket. Till sist bör det nämnas att några liknande indikatorer över narkotikarelaterat våld inte finns även om det är sannolikt att även narkotikabrukets omfattning kan påverka nivån av antal misshandelsfall. 2.5 Kommunernas preventionsarbete Preventionsindex Som mått på omfattningen av lokalt ANDT-förebyggande arbete använder vi ett sammansatt preventionsmått benämnt Preventionsindex. Detta har konstruerats för att mäta, följa och utvärdera betydelsen av lokal alkoholprevention i Sverige men med något större fokus på alkohol än tobak och narkotika. Indexet består av många enskilda indikatorer (mått) som har grupperats i fem kategorier; policy, tillstånd/tillsyn, samverkan, aktiviteter, personal/budget. De fem kategorierna är viktiga beståndsdelar var för sig i det förebyggande arbetet och tillsammans antas de förstärka varandra och bilda ett system av förebyggande åtgärder 13

15 (se Nilsson, m.fl., 2015). Var och en av dessa kategorier kan generera 20 poäng och den totala maximala summan av dem tillsammans är alltså 100 poäng (5*20 poäng). Tidigare resultat visar att detta sammansatta mått troligen fångar faktiska förändringar i alkoholförebyggande arbete på lokal nivå (Nilsson, m.fl., 2015). Underlaget till Preventionsindex bygger huvudsakligen på uppgifter som Folkhälsomyndigheten samlar in årligen via en webbaserad enkät (den så kallade Länsrapporten) om lokalt (och regionalt) drogförebyggande arbete. Enkäten består av olika delar och mäter bland annat kommunernas arbete avseende tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen och övriga ANDT-förebyggande åtgärder. Enkätfrågorna besvaras exempelvis av kommunala drogsamordnare eller personer med motsvarande funktioner. Till dessa data kommer registerbaserade uppgifter, som till exempel antal serveringstillstånd och uppgifter om serveringstider. På grund av bortfall finns inte data till Preventionsindex för alla kommuner alla år. För närvarande finns Preventionsindex tillgängligt för 227 kommuner för åren I denna rapport redovisas dock utvecklingen från 2011 till 2015 vilket är det sista året med tillgängliga data. Alla Jämtlands län kommuner redovisas, trots att vissa kommuner inte deltagit alls eller fullt ut vissa år (framförallt Bergs kommun) och de tre storstäderna ingår inte i rikssiffrorna, detta då enkäten inte tidigare varit anpassad till kommuner med stadsdelar och svaren från stadsdelarnas från dessa tre städer inte varit möjliga att analysera. Preventionsindex är fortfarande under viss utveckling, framförallt kommer tobakstillsynsfrågor att inkluderas vilka alltså inte ingår i det nu aktuella indexet. Däremot ingår flera frågor om alkoholtillsyn. Kommunernas preventionsarbete enligt kommundokument och samtal med kommunrepresentanter För att få en bredare bild av kommunernas ANDT-förebyggande arbete började vi med att be de kommunala ANDT-samordnarna att fylla i en checklista, framtagen av CAN. Detta dokuments syfte är att ge en översiktlig bild av kommunens organisation och struktur samt målgrupper och insatser. Med avstamp i checklistan samt kommunens poäng i Preventionsindex analyserades resultatet. I ett sista steg genomfördes telefonintervjuer där vi dels utredde frågetecken som uppstått under vägen men också gav de kommunala samordnarna möjlighet att lyfta de utmaningar som de möter i sitt dagliga arbete, diskutera den politiska inställningen till ANDT-frågan samt vilka möjligheter till förbättring som de ser i sin kommun. Frågor som alla på sitt sätt förklarar varför en kommuns ANDT-förebyggande arbete ser ut som det gör. Vi valde även att titta på kommunernas lokala policydokument som en del i kartläggningen. 14

16 3. Resultat 3.1 Elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 Nedan redovisas de, som vi bedömer, viktigaste indikatorerna när det gäller ungas alkoholvanor, narkotikavanor och rökvanor. Samtliga data har tidigare överlämnats till regionen i samband med uppdragens genomförande under 2012 och Senare kommunspecifika data för länet finns inte tillgängliga. Alkohol Nedan redovisas de som vi bedömer viktigaste indikatorerna när det gäller ungas alkohol-konsumtion: andelen som dricker, hur mycket man totalt sett dricker uttryckt i liter ren alkohol per respondent (dvs. genomsnittskonsumtion) och andelen som dricker stora mängder alkohol (berusningsdricker) vid ett och samma dryckestillfälle, minst en gång per månad. Andelen konsumenter av alkohol Andelen elever i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 som dricker alkohol framgår av figurerna 1a-b. En kommun uppvisar 2015 en andel på ca 60 procent i årskurs 9 (Krokom), några andra på drygt eller knappt 50 procent (Berg: 54 %, Åre: 49 %, Härjedalen: 47 %). För övriga fyra kommuner med data för 2015 ligger andelarna på drygt eller knappt 40 procent. (Data för Ragunda saknas 2015 både i årskurs 9 och gymnasiets år 2). Bräcke och Ragunda låg högt 2012 men ej (Ragunda deltog ej 2015). För alla kommuner förutom Krokom, och därmed också för hela länet, ligger nivåerna lägre 2015 än 2102, vilket är i linje med rikets utveckling i årskurs 9. Som också framgår av figuren är andelen konsumenter något högre i Jämtlands län än i riket både 2012 och 2015 men gapet är större 2015 (år 2015: Jämtland 50 %, riket: 42 %). Gymnasieleverna (figur 1b) uppvisar, inte oväntat, högre andelar konsumenter i alla av kommunerna som deltagit i undersökningen (varken Ragunda eller Härjedalen deltog 2015). Högst andel 2015 uppvisar Åre med ca 80 procent alkoholkonsumenter, följt av Östersund (77 %). Lägst andel återfinns i Bräcke (70 %). Skillnaderna mellan kommunerna är något mindre i gymnasiet än i årskurs 9 och ligger på mellan procent konsumenter. Alla sex kommuner uppvisar nedgångar från 2012 till 2015 vilket också är fallet bland gymnasieelever i riket som helhet. Andelen konsumenter ligger ca 2 procentenheter högre i Jämtlands sex deltagande kommuner jämfört med riket (77 % visavis 75 %). Även i gymnasiet låg Bräcke högt 2012 men ej Höga nivåer 2012 redovisar också Ragunda och Berg. 15

17 Åre Östersund Berg Strömsund Krokom Bräcke Ragunda Härjedalen Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, 2015 Krokom Berg Åre Härjedalen Strömsund Östersund Bräcke Ragunda Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, Pojkar Flickor Figur 1a. Andel (%) alkoholkonsumenter bland elever i årskurs 9 i kommuner i Jämtlands län och i riket 2012 och (Rangordnat från kommun med högst andel till kommun med lägst andel) Pojkar Flickor Figur 1b. Andel (%) alkoholkonsumenter bland elever i gymnasiets år 2 i kommuner i Jämtlands län och i riket 2012 och (Rangordnat från kommun med högst andel till kommun med lägst andel), 16

18 Den genomsnittliga årskonsumtionen av alkohol I enkäten ställs frågor om hur ofta och hur mycket man i genomsnitt dricker per alkoholdryck. Genom att summera dessa och räkna om mängderna till liter 100 % (ren) alkohol får man en bild av den totala alkoholkonsumtionen under en ettårsperiod (2015). Som framgår av figur 2 och tabell 1 är variationerna relativt sett stora mellan kommunerna både i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. I årskurs 9 sjunker konsumtionen i alla kommuner med data från 2012 till I liter mätt är nedgången störst i Bräcke, följt av Östersund, och som minst i Åre. År 2015 uppvisar Strömsund den högsta och Berg den lägsta alkoholkonsumtionen. I gymnasiet uppvisar Åre den största ökningen, följt av Strömsund och Östersund. Övriga tre kommuner med data för 2012 och 2015 uppvisar minskningar och störst är nedgången i Bräcke, följt av Krokom och Berg. Gymnasieelever boende i Åre uppvisar den högsta konsumtionen 2015 och elever boende i Bräcke den minsta. Bräcke uppvisar även här en stor nedgång 2015 jämfört med Så stora nedgångar måste tolkas med försiktighet, inte i minst i ljuset av ganska få deltagande elever. Skillnaden mot riket är relativt sett liten men 2015 ligger Jämtlands län något lägre än riksgenomsnittet i årskurs 9 men något högre i gymnasiets år 2. Noterbart är att 2012 var förhållandet det omvända i gymnasiet: högre i riket än i Jämtlands län. Detta tyder på en totalt sett bättre utveckling i riket än i länet bland gymnasieeleverna (-1,2 liter i riket och -0,6 liter i Jämtlands län). I årskurs 9 är utvecklingen mer lik mellan Jämtland och riket, dock med något större nedgång i Jämtlands län (-0,8 liter jämfört med -0,6 i riket). 17

19 Ragunda, 2012 Deltog ej Bräcke, 2012 Bräcke, 2015 Krokom, 2012 Krokom, 2015 Strömsund, 2012 Strömsund, 2015 Åre, 2012 Åre, 2015 Berg, 2012 Berg, 2015 Härjedalen, 2012 Härjedalen, 2015 Östersund, 2012 Östersund, 2015 Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, 2015 Ragunda, 2012 Deltog ej Bräcke, 2012 Bräcke, 2015 Krokom, 2012 Krokom, 2015 Strömsund, 2012 Strömsund, 2015 Åre, 2012 Åre, 2015 Berg, 2012 Berg, 2015 Härjedalen, 2012 Deltog ej Östersund, 2012 Östersund, 2015 Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, 2015 Sprit Vin Starköl Folköl Blanddrycker Sprit Vin Starköl Folköl Blanddrycker 8 Årskurs 9 8 Gymnasiet, år Figur 2. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100 %) i Jämtlands län och i riket (Rangordnat från kommun med högst konsumtion till kommun med lägst konsumtion.) 18

20 Tabell 1. Liter ren (100 %) alkohol totalt och per alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100 %) per respondent (per capita) i kommuner i Jämtlands län och i riket år 2015 (rangordnat från högst total konsumtion till lägst [från vänster till höger] per årskull) Årskurs 9 Strömsund Bräcke Krokom Berg Åre Östersund Jämtlands län Sprit 0,46 0,37 0,42 0,25 0,63 0,25 0,27 0,33 0,49 Vin 0,04 0,68 0,03 0,11 0,07 0,06 0,05 0,08 0,07 Starköl 0,62 0,34 0,91 0,54 0,26 0,17 0,27 0,35 0,29 Folköl 0,08 0,00 0,13 0,16 0,07 0,25 0,14 0,13 0,13 Blanddrycker 0,69 0,40 0,15 0,33 0,18 0,36 0,26 0,31 0,40 Totalt 1,89 1,79 1,64 1,38 1,21 1,09 1,00 1,21 1,37 Riket Härjedalen Gymnasiet, år 2 Åre Berg Jämtlands Strömsund Östersund Krokom Bräcke län Riket Sprit 1,06 1,24 0,98 0,78 0,57 0,33 0,33 0,90 Vin 0,64 0,06 0,36 0,46 0,42 0,15 0,08 0,36 Starköl 1,74 1,66 1,48 1,26 1,06 0,64 1,27 0,81 Folköl 0,74 0,31 0,16 0,32 0,17 0,08 0,28 0,25 Blanddrycker 0,84 0,75 0,86 0,63 0,64 0,47 0,73 0,79 Totalt 5,02 4,02 3,83 3,46 2,86 1,68 3,39 3,12 Ragunda deltog inte varken i åk 9 eller gymnasiets år 2. Härjedalen deltog inte i gymnasiets år. 19

21 Krokom Strömsund Åre Härjedalen Bräcke Östersund Berg Ragunda Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, 2015 Andelen som intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden I figurerna 3a-b redovisas andelen som dricker stora mängder alkohol vid ett och samma dryckestillfälle minst en gång per månad. Krokom och Strömsund med 12 respektive 11 procent ligger högst i årskurs 9. Lägst andel uppvisar Berg och Östersund (4 % respektive 5 %). Alla sju kommuner med data båda åren uppvisar en minskning Ragunda uppvisade den högsta andelen 2012 men deltog alltså inte I gymnasiets år 2 ligger Åre högst med 38 procent och är dessutom den enda kommunen, tillsammans med Krokom, som uppvisar en ökning 2015 jämfört med Lägst andel och med en mycket stor minskning (även i årskurs 9) uppvisar återigen Bräcke, en kommun som låg högst Ragunda uppvisar den näst högsta andelen Både i årskurs 9 och gymnasiets år 2 ligger andelen som intensivkonsumerar minst en gång i månaden något högre i Jämtland än i riket 2015 men skillnaderna är små och 2012 var förhållandet det omvända i årskurs Pojkar Flickor Figur 3a. Andelen elever i årskurs 9 som intensivkonsumerat alkohol någon gång i månaden eller oftare, i kommuner i Jämtlands län och i riket. Procentuell fördelning i årskurs 9 och gymnasiet år och (Rangordnat från kommun med högst andel till kommun med lägst andel år 2015.) 20

22 Åre Östersund Berg Härjedalen Krokom Strömsund Bräcke Ragunda Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, Pojkar Flickor Figur 3b. Andelen elever i gymnasiets år 2 som intensivkonsumerat alkohol någon gång i månaden eller oftare, i kommuner i Jämtlands län och i riket. Procentuell fördelning i årskurs 9 och gymnasiet år och (Rangordnat från kommun med högst andel till kommun med lägst andel år 2015.) 21

23 Åre Strömsund Östersund Berg Krokom Bräcke Härjedalen Ragunda Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, 2015 Narkotika Det i särklass vanligaste narkotiska preparatet både bland unga och vuxna är cannabis och, åtminstone bland unga, är idag marijuana vanligare än hasch (se exempelvis Gripe, 2015). När andelen som använder narkotika studeras, såsom nedan, så svarar således cannabis för en mycket stor del av denna andel. Av de elever i CAN:s riksundersökningar 2014 och 2015 som svarade att de använt narkotika hade drygt 83 procent i årskurs 9 och 92 procent i gymnasiets år 2 använt cannabis antingen som enda preparat eller som ett av flera preparat (Gripe, 2015). Nedan redovisas två prevalensmått: de som någon gång använt narkotika (använt minst en gång) och de som använt under de senaste 12 månaderna. I årskurs 9 är skillnaderna mellan de två måtten liten men i gymnasiet, inte oväntat, något större. Andel som använt narkotika någon gång (livstidsprevalens) Figurerna 4a-b visar andelen elever som någon gång använt narkotika. Åre uppvisar högst andel 2015 i årskurs 9 och näst högst andel i gymnasiet. Även Östersund uppvisar relativt sett höga andelar högst i gymnasiet och bland de högsta i årskurs 9. Härjedalen uppvisar låg andel i årskurs 9 och Strömsund i gymnasiet. Eleverna i årskurs 9 i Åre uppvisar dessutom en betydande ökning mellan 2012 och Detta gäller också Strömsund. Övriga kommuner uppvisar minskningar både i årskurs 9 och gymnasiets år Pojkar Flickor Figur 4a. Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika i kommuner i Jämtlands län och i riket 2012 och (Rangordnat från kommun med högst andel 2015 till kommun med lägst andel). 22

24 Östersund Åre Bräcke Krokom Berg Strömsund Ragunda Härjedalen Jämtlands län, 2012 Jämtlands län, 2015 Riket, 2012 Riket, Pojkar Flickor Figur 4b. Andelen elever i gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika i kommuner i Jämtlands län och i riket 2012 och (Rangordnat från kommun med högst andel 2015 till kommun med lägst andel). Andel som använt narkotika under de senaste 12 månaderna (12- månadersprevalens) I figurerna 5a-b redovisas andelen som använt narkotika under de senaste 12 månaderna Mönster är inte exakt detsamma som för livstidsprevalensen. Här är andelen i årskurs 9 som högst i Strömsund och Krokom. Åre ligger i mitten av kommunerna. Berg visar den lägsta andelen (0 %). Pojkar i länet uppvisar en viss nedgång 2015 jämfört med 2012, flickor i liten ökning. Totalt sett är andelen i länet något lägre 2015 än 2012 och båda åren lägre än i riket. Även i gymnasiet ligger Jämtlandskommunerna totalt sett lägre än i riket och här är skillnaderna än mer påtagliga än i årskurs 9. I riket minskar dock andelen under perioden vilket inte är fallet i Jämtlands län. Högst andel som använt narkotika under de senaste 12 månaderna i gymnasiet återfinns i Åre, följt av Östersund. Berg (och Härjedalen 2012) uppvisar lägst andel. 23