Aktia Bank Abp. Emissionsprogram för masskuldebrevslån

Transkript

1 Grundprospekt/ Börsprospekt Aktia Bank Abp Emissionsprogram för masskuldebrevslån euro Prospektet består av detta grundprospekt, av de lånespecifika villkoren för enskilda lån samt av dokument som införlivats genom hänvisning.

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Allmänt om Aktia Bank och om bankens verksamhet Värdepapper som emitteras under Programmet Riskfaktorer RISKFAKTORER FÖRKNIPPADE MED AKTIA BANKS VERKSAMHET... 7 Allmänt... 7 Kredit- och motpartsrisker... 7 Marknadsrisk... 7 Finansierings- och likviditetsrisk... 8 Operativ risk... 8 Legala risker... 8 Försäkringstekniska risker RISKFAKTORER FÖRKNIPPADE MED VÄRDEPAPPER Emittentrisk Värdepapprets marknadsrelaterade riskfaktorer PUBLICERING AV PROSPEKTET PERSONER SOM ÄR ANSVARIGA FÖR PROSPEKTET OCH REVISION Aktia Banks styrelse och verkställande direktör Försäkran given av Emittenten, Emittentens styrelse och verkställande direktör Personer ansvariga för revisionen 2007 för Aktia Sparbank Abp koncernens del UPPGIFTER OM AKTIA BANK Allmänna uppgifter om Aktia Bank Väsentliga händelser i Aktia Banks verksamhet Uppgifter om aktiekapital Aktiakoncernen i korthet Förvaltning

3 6.6 De största ägarna Aktia Banks verksamhetsområde Huvudmarknad FINANSIELLA UPPGIFTER Aktia Bank Abp:s bokslutsuppgifter Information om trender Betydande avtal Rättegångar Delårsrapport under TILLGÄNGLIGA DOKUMENT UPPGIFTER OM PROGRAMMET Behörighet att emittera masskuldebrevslån Allmänna lånevillkor De allmänna lånevillkoren för Programmet Komplettering av Programmet ÖVRIG INFORMATION TILL TECKNARE MODELL FÖR LÅNESPECIFIKA VILLKOR LISTA PÅ HÄNVISADE DOKUMENT FÖRKORTNINGAR I PROSPEKTET Aktia Bank Abp Aktia Bank Abp och dess dotterbolag Aktia Abp:s koncern Aktia Bank, banken, emittenten Bankkoncernen Aktiakoncernen 3

4 1. Sammanfattning Denna sammanfattning skall ses som en introduktion till grundprospektet. Varje beslut om att investera i värdepappren skall baseras på en bedömning av grundprospektet i dess helhet från investerarens sida. Civilrättsligt ansvar kan åläggas de personer som lagt fram sammanfattningen om sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet. Om yrkanden som är hänförliga till uppgifterna i prospektet anförs vid domstol, kan den investerare som är kärande bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet innan de rättsliga förfarandena inleds Allmänt om Aktia Bank och om bankens verksamhet Aktia Bank Abp (nedan också "banken" eller "emittenten"), FO-nummer , har grundats och införts i handelsregistret Banken har genom en i Lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (FFS 1501/2001) avsedd överlåtelse av affärsverksamhet emottagit Aktia Sparbank Abp koncernens bankverksamhet. Bankens räkenskapsperiod är ett kalenderår och den första räkenskapsperioden går ut Bankens hemort är Helsingfors och adressen till dess huvudkontor är Mannerheimvägen 14 A, 3 vån., Helsingfors. På banken tillämpas Finlands lag. Bankens verksamhetsområde är enligt bolagsordningens andra paragraf sådan affärsverksamhet som är tillåten för depositionsbanker. Aktia Bank är ett dotterbolag till Aktia Abp och därigenom en del av Aktia Abp:s koncern (nedan även "Aktiakoncernen"), en finländsk och tvåspråkig finans- och försäkringskoncern, med 83 kontor längs kustområdet från Lovisa till Uleåborg och i tillväxtcentra i inlandet, såsom Tammerfors. Tillsammans med sina samarbetspartners, spar- och lokalandelsbankerna, har Aktia Bank för vissa finanstjänsters del tillgång till ett kontorsnät på ca 430 kontor. I livförsäkringsärenden erbjuder bankens dotterbolag Livförsäkringsaktiebolaget Veritas 2 sina tjänster förutom genom bankens och lokalandelsbankernas kontor även genom Veritas, Alandiabolagens och Ålandsbankens samt en del sparbankers kontor. På basen av avtal med Automatia Oy betjänas bankens kunder av ett riksomfattande nät av ca 1700 Ottokontantuttagsautomater. Banken fungerar som centralt finansiellt institut för lokalandelsbankerna och för sparbankerna. Aktia Banks verksamhet är indelad i fyra segment, Kontorsrörelse, Affärsbank & treasury, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Varje segment har en resultatansvarig chef som hör till bankkoncernens ledningsgrupp. Kontorsrörelsen innefattar bankens kontorsrörelse, lån som banken förmedlat till Aktia Hypoteksbank Abp samt dotterbolaget Aktia Kort & Finans Ab. Affärsbank & treasury omfattar bankens affärsbank, treasury och dotterbolag Aktia Hypoteksbank Abp med undantag av lån som banken själv förmedlat till Hypoteksbanken. Kapitalförvaltningen utgörs av operativa enheterna Aktia Privatbanken i Helsingfors och Förvars- och backofficetjänster samt av dotterbolagen Aktia Fondbolag Ab och Aktia Asset Management Oy Ab. Livförsäkringssegmentet består av Livförsäkringsaktiebolaget Veritas. 1 Om Aktia Bank Abp skulle emittera lån under grundprospektet och erbjuda dem till försäljning i ett annat EU-land än Finland, är Aktia Bank Abp endast skyldig att översätta denna sammanfattning till det ifrågavarande landets officiella språk. Vid en rättegång i annat EU-land kan käranden på uppmaning av domstolen bli tvungen att på egen bekostnad översätta också övriga delar av grundprospektet till det ifrågavarande landets officiella språk. Översättningsskyldigheten gäller inte vid rättegångar i Finland. Aktia Bank Abp har för avsikt att emittera lån enbart i Finland. 2 Från Aktia Livförsäkring Ab 4

5 1.2 Värdepapper som emitteras under Programmet Aktia Bank upprätthåller inom ramen för detta grundprospekt ("Prospektet") ett emissionsprogram ("Programmet") under vilket banken i enlighet med gällande lagstiftning kan emittera enskilda masskuldebrevslån ( Lån") i euro eller annan valuta. Prospektet är i kraft i högst tolv (12) månader efter att det med Finansinspektionens godkännande har offentliggjorts. Lån emitteras antingen som masskuldebrevslån med samma förmånsrätt som Aktia Bank Abp:s övriga förbindelser utan säkerhet, som debenturer med sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser eller som masskuldebrevslån avsedda i 46 1 mom. 3 punkten i kreditinstitutslagen med sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser (nedan s.k. eviga lån). Skuldebreven emitteras antingen som fysiska innehavarskuldebrev, som värdeandelar i Finlands Värdepapperscentrals Ab:s värdeandelssystem, som innehavarskuldebrev för vilka utfärdas teckningsbevis, eller på annat sätt som specificeras i de lånespecifika villkoren. Det totala nominella beloppet av de utestående Lånen uppgår till högst euro. Kapitalet för varje Lån fastställs separat och anges i de lånespecifika villkoren. På Lånen tillämpas de allmänna villkoren för Programmet (punkt 9) samt de lånespecifika villkor som gäller för varje enskilt lån. De lånespecifika villkoren publiceras som en bilaga till Prospektet vid emission av enskilda Lån. Det nominella värdet hos skuldebreven och en eventuell litteraindelning (fysiska skuldebrev)/enhetsstorlek (låneandelar i värdeandelssystemet) anges i de lånespecifika villkoren. Lånetiden samt emissionsdagen och återbetalningsdagen/-dagarna för varje Lån anges i de lånespecifika villkoren. De skuldebrev som emitteras inom ramen för Programmet kan även vara utan förfallodag, s.k. eviga lån. På det utestående kapitalet betalar Aktia Bank Abp en ränta som specificeras närmare i de allmänna villkoren för Programmet (punkt 9) samt i de lånespecifika villkoren. Räntan är antingen en fast ränta, en euriborränta eller rörlig ränta bunden till annan referensränta, en nollränta, eller en ränta eller gottgörelse som fastställs på annat sätt. Räntan eller annan gottgörelse betalas på den/de i de lånespecifika villkoren angivna räntebetalningsdagen/-dagarna. I de lånespecifika villkoren definieras den ränteberäkningsgrund som tillämpas som grund för beräkning av räntan. 1.3 Riskfaktorer Riskfaktorer förknippade med bankkoncernens affärsverksamhet Aktia Bank och dess dotterbolag (nedan också "bankkoncernen") bedriver i huvudsak bank-, kapitalmarknads- och livförsäkringsverksamhet och därmed är såväl riskexponering som aktiv riskhantering en central del av verksamheten. De största riskerna som är relaterade till bankkoncernens verksamhet utgörs av kreditrisker i bankverksamheten och marknadsrisker i livförsäkringsverksamheten. Operativa risker och affärsrisker finns inom samtliga verksamhetsområden. Även de strukturella ränteriskerna och likviditetsriskerna inom bankverksamheten är av betydelse. Med kreditrisker avses situationer där en kund eller motpart inte kan uppfylla sina åtaganden. Återfinansieringsrisker (finansiella risker och likviditetsrisker) syftar på situationer där bankkoncernen inte till fullo skulle kunna svara för sina finansiella åtaganden. Med marknadsrisk avses i huvudsak den effekt ränte-, aktie- eller valutakursfluktuationer har på bankens resultat. Med operativa risker avses risk för skador som uppstår till följd av oklara eller bristfälliga instruktioner, verksamhet som strider mot instruktionerna, otillförlitlig information, bristfälliga system eller personalens agerande. 5

6 Riskfaktorer förknippade med de värdepapper som emitteras under Programmet Emittentrisk Ifall banken blir insolvent kan investerarna helt eller delvis förlora det investerade kapitalet. För masskuldebrev emitterade under Prospektet inom ramen för Programmet ställs ingen säkerhet ifall inte annat angivits i de lånespecifika villkoren. Om inget annat angivits i de enskilda lånevillkoren, har varje Lån samma förmånsrätt som bankens övriga förbindelser. Ifall banken förklaras insolvent under lånets lånetid innebär detta att fordringarna inte ges någon företrädesrätt utan de har samma förmånsrätt som bankens övriga förbindelser. Debenturer som emitteras under Prospektet har sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser, frånsett sådana Lån eller andra förbindelser som enligt sina egna villkor har lika eller sämre förmånsrätt än debenturen. S.k. eviga lån som emitteras under Prospektet har sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser. Avkastning, gottgörelse och återbetalning Att investera på värdepappersmarknaden är alltid förenat med risker. Värdepapprens historiska utveckling är inte en garanti för framtida avkastning. Investeraren ansvarar själv för de ekonomiska följderna av egna investeringsbeslut. Under Prospektet inom ramen för Programmet emitteras masskuldebrevslån och debenturer, vilkas avkastning är beroende på utvecklingen av underliggande räntor, värdepapper eller finansiella instrument eller en kombination av dessa. Avkastningen kan vara beroende t.ex. av en specifik ränta, ett index, en aktie eller aktiekorg. Investeraren bör även beakta faktorer i de lånespecifika villkoren som kan påverka värdepapprets avkastning, t.ex. ränteberäkningsgrunder, participationsgrader, emissionskurser och räntetak. Risker som hänför sig till enskilda Lån framgår ur de lånespecifika villkoren för Lånet. Sekundärmarknad Masskuldebreven är innehavarskuldebrev och kan säljas vidare under lånetiden. Om det i villkoren för ett enskilt Lån bestäms att Lånet ifråga skall noteras, kommer ansökan om notering på OMX Nordic Exchange Helsingfors, att inlämnas efter teckningstidens utgång, förutsatt att Lånet har tecknats för ett nominellt belopp på minst euro. Banken kan inte garantera att det under lånetiden uppkommer en fortlöpande daglig sekundärmarknad. Investeraren bör observera att en överlåtelseförlust kan uppstå ifall Lånet säljs före förfallodagen. En investerare kan på det sätt och villkor som anges i de lånespecifika villkoren ha rätt att för egen del kräva förtida återbetalning av Lånet. Beskattning Beskattningen av Lån emitterade under Programmet och avkastningen av dem kan ändras under lånetiden. I Prospektet finns beskrivet de gällande skattebestämmelserna. Skatt på räntan eller gottgörelsen uppbärs enligt gällande lagar och skattemyndigheters föreskrifter vid betalningstidpunkten. I de lånespecifika villkoren anges om lagen om källskatt på ränteinkomster (1341/1990) är tillämplig på Lånet och den gällande källskatteprocentsatsen på ränteinkomst vid teckningstidens början. 6

7 2. Riskfaktorer förknippade med Aktia Banks verksamhet Allmänt Aktia Bank och dess dotterbolag bedriver i huvudsak bank-, kapitalmarknads- och livförsäkringsverksamhet och därmed är såväl riskexponering som aktiv riskhantering en central del av verksamheten. De största riskerna som är relaterade till bankkoncernens verksamhet utgörs av kreditrisker i bankverksamheten och marknadsrisker i livförsäkringsverksamheten. Operativa risker och affärsrisker finns inom samtliga verksamhetsområden. Även de strukturella ränteriskerna och likviditetsriskerna inom bankverksamheten är av betydelse. Kredit- och motpartsrisker Kreditrisken utgör det största enskilda riskområdet inom bankkoncernen. Kreditrisken definieras som resultatfluktuationer föranledda av att gäldenär eller motpart inte fullföljer sina åtaganden. Kreditriskerna mäts genom bedömning av sannolikhet för och förlust vid fallissemang. Fallissemangssannolikheten mäts med hjälp av scoring eller ratingmodeller och förlusten vid fallissemang genom att beakta säkerheternas realiseringsvärde. Bankens styrelse fastställer årligen, inom ramen för de beslut som moderbolaget fattat, en strategi och närmare instruktioner inklusive limiter för kredit och motpartsrisker. Kreditrisker uppstår i bankverksamheten medan motpartsrisker ingår i såväl bank- som försäkringsverksamheten. Limitstrukturen begränsar kredit- och motpartsriskerna inom såväl bank- som försäkringsverksamheten skilt för sig samt på konglomeratnivå den totala exponeringen mot enskilda motparter. Konglomeratet har inga enskilda kundhelheter vars åtaganden överstiger 10 % av kapitalbasen beräknat enligt myndighetsdirektiv. Marknadsrisk Med marknadsrisk avses den effekt ränte-, kurs- eller marknadsvärdefluktuationer har på bankkoncernens resultat. Målet med marknadsriskhanteringen är en långsiktigt stabil utveckling av räntenetto och resultat. Bankens styrelse fastställer, inom ramen för de beslut som moderbolaget fattat, limiter och principer för marknadsrisktagning. Marknadsriskerna är antingen relaterade till bankverksamheten (strukturell ränterisk), till enskilda transaktioner eller till livförsäkringsbolagets placeringsverksamhet. Banken tar inte aktivt marknadsrisker i trading-syfte. Risktagning är ett centralt element i livförsäkringsbolagets placeringsverksamhet. Inom livförsäkringsverksamheten strävar man till att de tillgångar som utgör täckning för ansvarsskulden är uppbyggda med hänsyn tagen till arten av den försäkringsrörelse som bolaget bedriver som påverkar avkastningskrav, risknivå och möjligheter att omvandla tillgångarna till kontanta medel. De största riskerna som hänför sig till placeringsverksamheten inom livförsäkringsbolaget är en nedgång i marknadsvärdet på tillgångarna samt en otillräcklig avkastning i förhållande till ansvarsskuldens krav. Dessa risker strävar man till att reducera genom att sprida placeringarna i tillräcklig utsträckning instrumenten emellan, såväl geografiskt som sektormässigt. Ränterisken inom bankverksamheten består av både strukturell och momentan ränterisk. Strukturell ränterisk uppstår som en följd av skillnaden i räntebindningen eller återprissättningen mellan fodringar och skulder. För att minska volatiliteten i räntenettot begränsas den strukturella ränterisken genom i första hand skyddande derivatinstrument. Räntefluktuationen påverkar också marknadsvärdet av bankverksamhetens likviditetsportfölj (momentan ränterisk). Med valutakursrisken inom bankverksamheten avses den negativa värdeförändringen i bankkoncernens valutapositioner som uppstår på grund av fluktuationer i valutakurserna. Inom bankverksamheten utgår 7

8 valutahandeln ifrån kundernas behov, varför handeln i första hand avser de nordiska valutorna och den amerikanska dollarn. Huvudprincipen i valutariskhanteringen är matchning. Med aktiekursrisk inom bankverksamheten avses värdeförändringar som föranleds av aktiekursfluktuationer. För aktierisker har fastställts limiter i relation till bankkoncernens egna medel. Banken tar inte aktivt aktierisk i trading-syfte. Fastighetsrisker inom bankverksamheten hänför sig till en nedgång i fastighetstillgångarnas marknadsvärde. Placeringar i fastigheter eller ägande av fastigheter ingår inte i bankkoncernens kärnverksamhet varför fastighetsbestådet under senaste tid aktivt minskats så att fastighetsriskerna numera endast har en marginell inverkan på bankkoncerns riskbärningsförmåga. En försäljning av det återstående egna fastighetsbeståndet kommer att fortsätta. Fastigheterna är huvudsakligen försäkrade med fullvärdesförsäkring. Finansierings- och likviditetsrisk Likviditetsrisken definieras som tillgången på återfinansiering samt differenser i maturiteten mellan tillgångar och skulder. Genom hantering av återfinansieringsrisker säkerställs att bankkoncernen kan svara för sina finansiella åtaganden. Finansierings- och likviditetsriskerna hanteras på legal bolagsnivå och det existerar inga förbindelser mellan bankkoncernen och livförsäkringsbolaget. En stabil inlånings- och depositionsstock från hushåll, hypoteksbankens emissioner och mottagna depositioner inom ramen för verksamheten som centralt finansiell institut samt en tillräcklig likviditetsbuffert utgör hörnstenarna i bankverksamhetens likviditetshantering. Vid hanteringen av återfinansieringsrisken beaktar Banken förutom sin egen utlåningsverksamhet även sina åtaganden gentemot spar- och lokalandelsbankerna, för vilka banken fungerar som centralt finansiellt institut. Dessa utgör också en viktig finansieringskälla för banken. Inom livförsäkringsverksamheten definieras likviditetsrisken som tillgång till finansiering för utbetalning av försäkringsersättningar från de olika riskförsäkringsslagen samt sparsummor och återköp från sparförsäkringar samt återköp och pensioner från frivilliga pensionsförsäkringar. Tillgången till likviditeten planeras utgående från dessa behov samt utgående från placeringsverksamhetens krav på likvida medel för en effektiv och optimal hantering av placeringsportföljen. Till största delen kan likviditeten skötas med kassainflödet och en till det varierande behovet anpassad portfölj av placeringscertifikat. Oförutsedda större behov av likvida medel hanteras med den likvida portföljen av masskuldebrev och aktier. Operativ risk Med operativa risker avses förlustrisker som uppstår som följd av oklara eller bristfälliga instruktioner, verksamhet som strider mot instruktionerna, otillförlitlig information, bristfälliga system eller personalens agerande. Skador på grund av riskerna kan vara indirekta eller direkta, ekonomiska eller sådana med företagsbilden förknippade skador som minskar bankens trovärdighet på marknaden. Bankkoncernens policy för hantering av operativa risker har fastslagits av styrelsen. Enligt policyn skall de väsentliga funktionerna i bankkoncernen, inkluderande även utlagda funktioner, regelbundet riskkartläggas. Riskkartläggningen utmynnar i en sannolikhets- och konsekvensbedömning, varefter behörigt beslutsorgan tar ställning till hur riskerna skall hanteras. Förutom regelbunden riskkartläggning skall i förebyggande syfte även upprättas tillräckliga instruktioner för att reducera de operativa riskerna inom centrala och riskutsatta områden. Instruktionerna bör omfatta bl.a. legala risker, personalrisker och principer för kontinuitetsplanering. Legala risker Med legal risk avses risk för förlust på grund av ogiltiga kontrakt eller brist på dokumentation och risk för sanktioner och förlorad goodwill på grund av brott mot lag eller myndighetsbestämmelser. Bankkoncernen strävar efter att hantera risken för dålig avtalsdokumentation genom att inrätta de avtalsförhållanden som hänför sig till den löpande verksamheten i enlighet med standardvillkor som utarbetats i bank- och försäk- 8

9 ringsbranschen. När det gäller att färdigställa andra än standardiserade avtal, skall kontoren och affärsenheterna anlita koncernens sakkunniga i juridiska ärenden. Vid behov anlitas även externa experter. I Aktiakoncernen har särskilda sakkunniga resurser avsatts för att stöda bankkoncernens regleringsefterlevnad (compliance), i synnerhet vid tillhandahållandet av investeringstjänster. Försäkringstekniska risker Livförsäkringsaktiebolaget Veritas 3 beviljar frivilliga pensions-, liv och sparförsäkringar. På grund av bestämmelser i lag om försäkringsavtal har bolaget mycket begränsade möjligheter att påverka premier och villkor för gamla ikraftvarande försäkringar. Premiernas tillräcklighet följs upp årligen. För nya försäkringar kan bolaget fritt bestämma premienivån vilket sker av bolagets styrelse på förslag av chefsmatematikern. Teckning av återförsäkring är ett verktyg för att begränsa ersättningsansvar för egen räkning så att bolagets solvenskapital är tillräckligt och resultatet inte fluktuerar för mycket. Livförsäkringsbolagets styrelse har fastställt gränser för de risker som bolaget själv kan bära utan att teckna återförsäkring. Den väsentligaste risken beträffande spar- och pensionsförsäkringar med diskretionär del är ränterisken, d.v.s. att avkastning på placeringarna inte räcker till försäkringarnas räntekrav, som motsvarar åtminstone beräkningsräntan (den garanterade räntan) på försäkringen. Per var den genomsnittliga beräkningsräntan på livförsäkringsbolagets ansvarsskuld exklusive ansvarsskulden för fondförsäkringar ca 2,9 %. Beträffande fondanknutna försäkringar ökar eller minskar försäkringsbesparingen på basen av värdeutvecklingen av de placeringsfonder, som försäkringstagaren valt att binda sin besparing till. Livförsäkringsbolaget köper motsvarande fondandelar som täckning för den fondbundna delen av ansvarsskulden och skyddar sig på så sätt mot den delen av förändringen i den fondbundna ansvarsskulden, som härrör sig från värdeförändringar i de fonder, till vilka kunderna linkat sin besparing. De väsentligaste riskerna, som är förknippade med riskförsäkringar (främst liv- och sjukförsäkringar), är risker i anslutning till dödlighet och förväntad livslängd samt stigande sjukersättningar. De viktigaste metoderna för att hantera risken förknippade med riskförsäkringar är riskurval, tariffering, återförsäkring av risker samt uppföljning av ersättningskostnader. Gällande sjukförsäkringar kan livförsäkringsbolaget med vissa begränsningar höja försäkringspremierna för att täcka ökande sjukersättningar. En ökning av dödlighet och sjukersättningarna med 50 % skulle medföra att riskersättningarna skulle öka med knappa 5 miljoner på årsnivå. 3 Fr.o.m Aktia Livförsäkring Ab 9

10 3. Riskfaktorer förknippade med värdepapper 3.1 Emittentrisk Aktia Bank Abp är ett publikt aktiebolag. Ett aktiebolag är en kapitalsammanslutning som med sin egen förmögenhet ansvarar för sina förbindelser. Ägarna är således inte personligen ansvariga för bolagets skulder. Ifall banken blir insolvent kan investerarna helt eller delvis förlora det investerade kapitalet. För masskuldebrev emitterade under Prospektet inom ramen för Programmet ställs ingen säkerhet ifall inte annat angivits i de lånespecifika villkoren. Om inget annat angivits i de enskilda lånevillkoren, har Lån samma förmånsrätt som bankens övriga förbindelser. Ifall banken förklaras insolvent under Lånets lånetid innebär detta att fordringarna inte ges någon företrädesrätt utan de har samma förmånsrätt som bankens övriga förbindelser. Debenturer som emitteras under Prospektet har sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser, frånsett sådana Lån eller andra förbindelser som enligt sina egna villkor har lika eller sämre förmånsrätt än debenturen. Det är i första hand Aktia Bank Abp i sin egenskap av emittent som ansvarar för sina fordringar. Men för att skydda investerarnas likvida medel och finansiella instrument, såsom fordringar, måste banken enligt lagen om värdepappersföretag (922/2007), i sin egenskap av värdepappersförmedlare vara ansluten till ersättningsfonden för investerare. Icke-professionella kunder omfattas av ersättningsfondens skydd för investerare. Bankens internationella kreditvärderingsklassificering vid datering av Programmet är A1 (långfristig upplåning), P-1 (kortfristig upplåning) och C (finansiell styrka), alla med stabila utsikter (Moody s). 3.2 Värdepapprets marknadsrelaterade riskfaktorer Avkastning, gottgörelse och återbetalning Att investera på värdepappersmarknaden är alltid förenat med risker. Värdepapprens historiska utveckling är inte en garanti för framtida avkastning. Investeraren ansvarar själv för de ekonomiska följderna av sina investeringsbeslut. Under Prospektet kan också emitteras masskuldebrevslån och debenturer, vilkas avkastning är beroende på utvecklingen av underliggande räntor, värdepapper eller finansiella instrument eller en kombination av dessa. Avkastningen kan vara beroende t.ex. av en specifik ränta, ett index, en aktie eller aktiekorg. Investeraren bör även beakta faktorer i de lånespecifika villkoren som kan påverka värdepapprets avkastning, t.ex. ränteberäkningsgrunder, participationsgrader, emissionskurser och räntetak. Risker som hänför sig till enskilda Lån framgår ur de lånespecifika villkoren för Lånet. Under Programmet kan emitteras Lån där det nominella beloppet inte återbetalas i sin helhet och där masskuldebrevsinnehavaren kan riskera att helt eller delvis förlora det investerade nominella kapitalet. Ifall Lånets teckningskurs är rörlig kan Lån även emitteras till överkurs. I detta fall bör investeraren observera att återbetalning inte garanteras till betald överkurs. Den effektiva årliga avkastningen kan i vissa fall bli negativ på grund av teckningsprovisionen. Investeraren bör även observera att om banken under Lånets lånetid konstateras vara insolvent finns det en risk för att investeraren förlorar hela eller delar av det investerade kapitalet. 10

11 3.2.2 Sekundärmarknad Masskuldebreven är innehavarskuldebrev och kan säljas vidare under lånetiden. Om det i villkoren för ett enskilt Lån bestäms att Lånet ifråga skall noteras, kommer ansökan om notering på OMX Nordic Exchange Helsingfors att inlämnas efter teckningstidens utgång, förutsatt att Lånet har tecknats för ett nominellt belopp på minst euro. En uppskattning om startdag för börsnotering ingår i de lånespecifika villkoren. Banken kan inte garantera att det under lånetiden uppkommer en fortlöpande daglig sekundärmarknad. Investeraren bör observera att en överlåtelseförlust kan uppstå ifall Lånet säljs före förfallodagen. En investerare kan på det sätt och villkor som anges i de lånespecifika villkoren ha rätt att för egen del kräva förtida återbetalning av lånet. Förtida återbetalningar av lån bundet till en rörlig referensränta kan då göras endast på räntebetalningsdagar. På kapital som återbetalas upplöper ingen ränta för den tid som följer på den av innehavaren av skuldebrev krävda betalningsdagen Beskattning Beskattningen av Lån emitterade under Programmet och avkastningen av dem kan ändras under lånetiden. I Prospektet finns beskrivet de gällande skattebestämmelserna. Skatt på räntan eller gottgörelsen uppbärs enligt gällande lagar och skattemyndigheters föreskrifter vid betalningstidpunkten. I de lånespecifika villkoren anges om lagen om källskatt på ränteinkomster (1341/1990) är tillämplig på Lånet och den gällande källskatteprocentsatsen på ränteinkomst vid teckningstidens början. 4. Publicering av Prospektet Prospektet för Lån som emitteras på basen av detta masskuldebrevsprogram består av detta Prospekt som basdel, av hänvisade dokument samt respektive lånespecifika villkor (även under namnet Värdepappersbilaga) för varje enskilt Lån. Detta Prospekt tillämpas således inte på lån som har emitterats innan Prospektet offentliggjorts. Ovannämnda handlingar finns att få på adressen och på teckningsställena för varje enskilt Lån. Finansinspektionen har godkänt Prospektet (Dnr 83/250/2008) men ansvarar inte för riktigheten hos de i Prospektet angivna uppgifterna. Detta Prospekt har uppgjorts enligt värdepappersmarknadslagen (495/1989), finansministeriets förordning om prospekt som avses i 2 kap. i värdepappersmarknadslagen (452/2005) samt kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 (bilaga V, XI och XII) om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG på finska och svenska, av vilka den svenskspråkiga är den officiella av Finansinspektionen godkända versionen. Därmed är den svenskspråkiga versionen den avgörande om det finns avvikelser mellan de olika språkversionerna. Banken kompletterar Prospektet med ett tillägg då det sker sådana förändringar under teckningstiden eller innan värdepappren upptagits till handel som väsentligt kan påverka de emitterade masskuldebrevens värde. Vid en ny emission uppdateras Prospektet med väsentliga förändringar i prospektinformationen såsom Aktia Bank Abp:s delårsrapport. Uppdateringarna och kompletteringarna skall godkännas av Finansinspektionen. Vid komplettering av masskuldebrevsprogrammet kan de investerare som förbundit sig att teckna eller köpa värdepapper innan kompletteringen av prospektet offentliggjorts återkalla sin teckning inom två bankdagar eller inom en av Finansinspektionen av särskilda skäl bestämd längre tid, dock högst fyra bankdagar efter det att kompletteringen offentliggjorts. Det kompletterade Programmet, alla till kompletteringen relevanta dokument och anvisningarna om eventuellt återkallande av teckning finns att få på teckningsställena och på adressen Enskilda lån under Programmet erbjuds till personer bosatta i Finland och varken Prospektet eller de lånespecifika villkoren kommer att offentliggöras annanstans än i Finland. Erbjudanden under Programmet riktas således inte till person vars medverkan förutsätter andra åtgärder än de som vidtagits och som följer av gällande lagstiftning i Finland. 11

12 5. Personer som är ansvariga för Prospektet och revision 5.1 Aktia Banks styrelse och verkställande direktör Styrelsemedlemmar Kaj-Gustaf Bergh ordförande, juris kandidat, diplomekonom; verkställande direktör, Föreningen Konstsamfundet r.f. Dag Wallgren vice ordförande, ekonomie magister; verkställande direktör, Svenska litteratursällskapet i Finland r.f., Hans Frantz politices licentiat; överlärare i social- och hälsovårdsadministration, Vasa yrkeshögskola Lars-Olof Hammarén ingenjör Lars-Erik Kvist civilekonom Kjell Sundström ekonomie magister; skattmästare, Stiftelsen för Åbo Akademi Marina Vahtola ekonomie magister; verkställande direktör, Bauhaus Finland Ab Nina Wilkman vicehäradshövding; advokat, Advokatbyrå Borenius & Kemppinen Ab Verkställande direktör Jussi Laitinen ekonomie magister Styrelsens och verkställande direktörens arbetsadress: Aktia Bank Abp, Mannerheimvägen 14 A 3 vån., Helsingfors. Postadress: PB 207, Helsingfors. 5.2 Försäkran given av Emittenten, Emittentens styrelse och verkställande direktör Emittenten och emittentens styrelse och verkställande direktör försäkrar att de har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Prospektet, såvitt de vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. Helsingfors, Aktia Bank Abp Aktia Bank Abp:s styrelse Jussi Laitinen, verkställande direktör 12

13 5.3 Personer ansvariga för revisionen 2007 för Aktia Sparbank Abp koncernens del PricewaterhouseCoopers Oy, CGR-samfund huvudansvarig revisor Jan Holmberg, CGR Adress: Östersjötorget 2 (PB 1015), Helsingfors. 6. Uppgifter om Aktia Bank 6.1 Allmänna uppgifter om Aktia Bank Aktia Bank grundades och infördes i handelsregistret Bankens FO-nummer är Bankens räkenskapsperiod är ett kalenderår och dess första räkenskapsperiod går ut Bankens hemort är Helsingfors och adressen för dess huvudkontor är Mannerheimvägen 14 A, 3 vån., Helsingfors. Bankens postadress är PB 207, Helsingfors och telefonnummer På banken tillämpas finsk lag. Bankens verksamhetsområde är enligt bolagsordningens andra paragraf sådan affärsverksamhet som är tillåten för depositionsbanker. Banken är verksam i hela Finland. Grunden till bankens verksamhet lades 1825, då Helsingfors Sparbank grundades. Genom fusioner mellan Helsingfors Sparbank och flera sparbanker i kustområdet uppstod 1991 Sparbanken Aktia, som sedermera ombildades till Aktia Sparbank Abp. Aktia Sparbank Abp överförde genom en i Lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (FFS 1501/2001) avsedd överlåtelse av affärsverksamhet sin bankverksamhet till Aktia Bank. 6.2 Väsentliga händelser i Aktia Banks verksamhet Finansinspektionen beviljade banken koncession för kreditinstitutsverksamhet. Aktia Bank inledde sin verksamhet som bank då Aktia Sparbank Abp överlät sin bankverksamhet till banken. I samband med att bankverksamheten inleddes tillträdde de nuvarande styrelsemedlemmarna och verkställande direktören sina uppdrag. 6.3 Uppgifter om aktiekapital Vid utgången av september 2008 uppgick Aktia Banks inbetalda och i handelsregistret antecknade aktiekapital till euro fördelat på tre aktier. Aktien hör inte till värdeandelssystemet. 13

14 6.4 Aktiakoncernen i korthet Aktia Abp Aktia Bank Abp Övriga dotterbolag inkl. 14 fastighetsförmedlingsbolag Livförsäkringsaktiebolaget Veritas (Från Aktia Livförsäkring Ab) Aktia Hypoteksbank Abp Aktia Fondbolag Ab Aktia Asset Management Oy Ab Aktia Företagsfinans Ab Aktia Kort & Finans Ab Banken är ett helägt dotterbolag till Aktia Abp och är en del av Aktiakoncernen. 6.5 Förvaltning Allmänt om förvaltningen Aktia Bank förvaltas enligt aktiebolagslagen, kreditinstitutslagen och lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform. Bankens dotterbolag förvaltas därtill enligt tillämplig lagstiftning, såsom lagen om hypoteksbanker, lagen om placeringsfonder och lagen om värdepappersföretag. Regler om bankens och dess dotterbolags förvaltning ingår i bankens bolagsordning (finns på Aktias nättjänst samt i en av bankens styrelse fastställd arbetsordning som innehåller en närmare reglering av de olika förvaltningsorganens allmänna uppgifter, mötesrutiner, mötesprotokoll, ordinarie mötesangelägenheter, beredning och föredragning av de ärenden som behandlas vid styrelsemötena samt om rapporteringsrutiner till förvaltningsorganen. Styrelsen ansvarar för ledningen av banken enligt lag och bolagsordning. Frånsett uppdrag som styrelsen i enskilda fall ger styrelseledamöterna, har dessa inte individuella uppgifter i anslutning till bankens förvaltning. 14

15 Verkställande direktören sköter bankens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens instruktioner. Koncernens ledningsgrupp deltar i beslutsfattandet om bankens löpande affärsverksamhet i enlighet med de instruktioner gällande förvaltningen av bankens affärsverksamhet som bankens styrelse utfärdat. Vissa angelägenheter i anslutning till kreditgivning och hantering av bankkoncernens finansierings-, likviditets- och marknadsrisker samt administrationen av kontorsverksamheten handläggs av utskott som ledningsgruppen tillsätter inom sin krets. Medlemmar av bankens förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan samt samfund eller stiftelser där dessa har uppdrag har i många fall ett kundförhållande till banken. Frånsett dessa föreligger inga potentiella intressekonflikter mellan dem och banken, vare sig privat eller på basen av andra uppdrag Styrelsen Styrelsens sammansättning är presenterad i punkt 5.1. Arbetsadress: Aktia Bank Abp, PB 207, Helsingfors Koncernens ledningsgrupp Jussi Laitinen verkställande direktör Jarl Sved vice verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare Stefan Björkman vice verkställande direktör Robert Sergelius vice verkställande direktör Merja Hellberg direktör Taru Narvanmaa direktör Gösta Råholm direktör Olav Uppgård direktör Marit Leinonen personalrepresentant Arbetsadress: Aktia Bank Abp, PB 207, Helsingfors. 15

16 6.6 De största ägarna Aktia Bank är ett helägt dotterbolag till Aktia Abp. Aktia Bank har inte kännedom om överenskommelser som kan leda till större förändringar i ägande av bankens aktier. 6.7 Aktia Banks verksamhetsområde Aktia Bank betjänar främst privatkunder, små och medelstora företag, samt lantbruksföretagare och andra enskilda näringsidkare. Till bankens kundkrets hör även samfund och organisationer. Banken bedriver depositionsbanksverksamhet, kan tillhandahålla vissa i lagen om värdepappersföretag avsedda investeringstjänster samt därtill, som sidotjänster till investeringstjänsterna, förvars- och förvaltningstjänster. Banken har ett täckande korrespondentbanksnät och fungerar som spar- och lokalandelsbankernas centrala finansiella institut. Banken har av Finlands Bank godkänts som motpart för penningmarknadsoperationer och är också med i Finlands Banks Target 2- system. Aktia Bank är en del av en finländsk och tvåspråkig finans- och försäkringskoncern, och bankkoncernens verksamhet är indelad i fyra segment, Kontorsrörelse, Affärsbank & treasury, Kapitalförvaltning och Livförsäkring. Varje segment har en resultatansvarig chef som hör till bankkoncernens ledningsgrupp. Segmentet Kontorsrörelse innefattar den traditionella depositions-, placerings-, finansierings- och betalningsrörelseverksamheten, samt förmedlingen av Aktia Hypoteksbanks lån med bostadssäkerheter, som sker via Aktia Banks kontorsnät. Via dotterbolaget Aktia Kort & Finans erbjuder banken blancolån samt betaltids- och kreditkort. I segmentet Affärsbanken & treasury ingår Aktia Banks operativa enheter Aktia Affärsbanken och Treasury samt dotterbolaget Aktia Hypoteksbank Abp. Affärsbanken har delats in i olika specialkompetensområden och respektive expertteam. Teamen är Bygg och fastighet, Ägarstruktur, Cash & Trade samt Bank och finans. Förutom dessa team består Affärsbanken av Affärscentralen, som producerar specifika betalningsoch lånetjänster för banken och lokalbankerna, och sedan september 2007 av Aktia Företagsfinans Ab, som erbjuder sina kunder finansiering mot objektsäkerhet (avbetalning, leasing, factoring) som ett komplement till traditionella banklån. Bankens Treasury ansvarar för bankens balans- och ränteriskhantering och koncernens likviditet samt finansiering. Treasury säljer även balans- och ränteriskrapporteringstjänster samt förmedlar derivat till lokalbankerna. Aktia Hypoteksbank Abp fungerar som bankens och vissa andra spar- och lokalandelsbankers bostadslånebank. Bankens verksamhet regleras av hypoteksbankslagen och kreditinstitutslagen. I kapitalförvaltningssegmentet ingår dotterbolagena Aktia Asset Management Oy Ab och Aktia Fondbolag Ab samt de operativa enheterna Privatbanken i Helsingfors och Förvars- och backofficetjänster. Aktia Fondbolag Ab, Finlands första och äldsta fondbolag, administrerar och marknadsför aktie-, bland- och räntefonder som placerar på den finländska och den internationella kapitalmarknaden. Aktia Asset Management Oy Ab förvaltar Aktia Fondbolag Ab:s placeringsfonder och erbjuder investerare diskretionär portföljförvaltning. Aktia Privatbanken förvaltar förmögna privatpersoners, stiftelsers och samfunds kapital. Kunderna kan välja mellan allt från placeringsrådgivning till diskretionära avtal, där Privatbanken inom överenskomna ramar fattar placeringsbeslut för kundens räkning. Privatbanken erbjuder också skatteplanering och juridisk rådgivning samt heltäckande samfundstjänster. Förvars- och backofficetjänster som sköter bankens verksamhet som kontoförande institut betjänar bankens kunder i förvar av inhemska och utländska värdepapper. Förvars- och backofficetjänster sköter även bankens verksamhet som förvaringsinstitut, huvudsakligen för Aktia Fondbolag Ab:s placeringsfonder. Därtill sköter enheten clearing av börsaffärer och producerar backofficetjänster för bankens treasury. Livförsäkringssegmentet omfattar Livförsäkringsaktiebolaget Veritas, som erbjuder ett omfattande sortiment av livförsäkringsprodukter åt privatkunder. För företagskunder erbjuder Livförsäkringsaktiebolaget Veritas 16

17 verktyg för att skydda, belöna och motivera ledningen och personalen samt för att komplettera den lagstadgade pensionen. 6.8 Huvudmarknad Aktia Bank har 84 kontor längs med kustområdet från Lovisa till Uleåborg och i tillväxtcentra i inlandet, såsom Tammerfors. Tillsammans med sina samarbetspartners, spar- och lokalandelsbankerna, har banken för vissa finanstjänsters del tillgång till ett kontorsnät på ca 430 kontor. I livförsäkringsärenden erbjuder bankens dotterbolag Livförsäkringsaktiebolaget Veritas sina tjänster förutom på bankens och lokalandelsbankernas kontor även på Veritas', Alandiabolagens, Ålandsbankens samt en del sparbankers kontor. På basen av avtal med Automatia Oy betjänas bankens kunder av ett riksomfattande nät av ca 1700 Ottokontantuttagsautomater. 7. Finansiella uppgifter 7.1 Aktia Bank Abp:s bokslutsuppgifter Aktia Bank grundades och övertog Aktia Sparbank Abp:s bankverksamhet. Vid tidpunkten för publiceringen av Prospektet finns inget reviderat eller oreviderat bokslut eller revisionsberättelse för banken eller bankkoncernen. Aktia Sparbank Abp koncernens reviderade bokslut 2007 samt dess delårsrapport har inkluderats genom hänvisning i detta Prospekt. I dessa finansiella uppgifter ingår emellertid även de funktioner som vid verksamhetsöverlåtelsen förblev kvar i nuvarande Aktia Abp och som inte därmed ingår i bankkoncernen Redovisningsprinciper och noter till bokslutet Bankkoncernen tillämpar samma redovisningsprinciper som Aktia Sparbank Abp koncernen har tillämpat. Redovisningsprinciper och noter till bokslutet hittas således i Aktia Sparbank Abp:s bokslut på sidorna respektive Redovisningsprinciperna har kompletterats i Aktia Sparbank Abp:s delårsrapport och hittas på sidorna Aktia Sparbank Abp:s bokslut 2007 har upprättats i enlighet med stadgandena i bokföringslagen och kreditinstitutslagen, finansministeriets förordning om bokslut och koncernbokslut i kreditinstitut och värdepappersföretag (150/2007) samt Finansinspektionens årsredovisningsstandard 3.1. Bokslutet för Aktia Sparbank Abp har uppgjorts enligt finsk redovisningsstandard (FAS). 17

18 7.1.2 Indikativ balansuppdelning Indikativ fördelning av Aktia Sparbank Abp:s tillgångar och skulder mellan Aktia Bank och Aktia Abp på basen av delårsbokslutet per Den nedan beskrivna fördelningen av Aktia Sparbank Abp:s tillgångar och skulder mellan Aktia Bank och Aktia Abp är uppgjord på basen av delårsrapporten och med beaktande av den planerade verksamhetsöverlåtelsen. Den slutliga balansuppdelningen sker per Per enligt FAS, tusen euro Aktia Sparbank Abp Aktia Abp Aktia Bank Abp Kontanta medel Fordringsbevis belåningsbara i centralbank Fordringar på kreditinstitut och centralbanker Fordringar på allmänheten och offentliga samfund Fordringsbevis Aktier och andelar Placeringar i ägarintresseföretag Placeringar i koncernföretag Övriga tillgångar AKTIVA TOTALT Skulder till kreditinstitut och centralbanker Skulder till allmänheten och offentliga samfund Skuldebrev emitterade till allmänheten Övriga skulder Efterställda skulder Eget kapital PASSIVA TOTALT

19 Beskrivning av bankkoncernens tillgångar, skulder och eget kapital Den nedan beskrivna fördelningen av Aktia Sparbank Abp koncernens tillgångar och skulder mellan bankkoncernen och Aktia Abp är uppgjord på basen av delårsrapporten och med beaktande av den planerade verksamhetsöverlåtelsen. Den slutliga balansuppdelningen sker per Bankkoncernen Per enligt IFRS, tusen euro Aktia Sparbank Abp koncernen totalt Exkluderade dotterbolag Aktia Abp:s andel av tidigare Aktia Sparbank Abp Eliminering av aktier i Aktia Bank Abp Exkluderade dotterbolagens elimineringseffekter Bankkoncernen Kontanta medel Finansiella tillgångar värderade via resultatet Finansiella tillgångar som kan säljas Lån och andra fordringar Finansiella värdepapper som innehas till förfall Derivatinstrument Placeringar för fondanknuten ansvarsskuld Placeringar i ägarintresseföretag Placeringar i koncernföretag Övriga tillgångar Summa tillgångar Depositioner Övriga finansiella skulder Derivatinstrument Ansvarsskuld Övriga skulder Summa skulder Aktieägarnas andel av eget kapital Minoritetens andel av eget kapital Eget kapital Summa skulder och eget kapital Redogörelse för indikativa effekter på resultat- och balansposter samt indikativ kapitaltäckningsgrad i den nya bankkoncernen Nedan redogörs separat för bokslut 2007 och för delårsrapport för de indikativa effekterna på resultat- och balansposter i bankkoncernen för de funktioner som vid verksamhetsöverlåtelsen förblev kvar i Aktia Abp. Dotterbolagen Vasp-Invest Ab, HSB-Finans Ab, Robur Invest Ab, alla fastighetsförmedlingsbolagen och vissa balansposter i holdingbolaget Aktia Abp har exkluderats. Bokslut 2007 Rörelseresultatet i den nya bankkoncernen ökar med ca 0,60 % jämfört med 66,3 miljoner euro i Aktia Sparbank Abp koncernen. Balansomslutningen minskar med ca 0,36 %. Den enskilt största effekten på balansomslutningen kommer från finansiella tillgångar som kan säljas, som förblir kvar i Aktia Abp. Totala skulderna ökar med ca 0,01 %. Orsaken till att skulderna ökar är att eliminering av depositioner som de exkluderade dotterbolagen har i banken försvinner. Eget kapital minskar med ca 8,85 %. Detta kommer till största delen från att eget kapital i Aktia Sparbank Abp fördelas mellan Aktia Abp och Aktia Bank. 19

20 Delårsrapport Rörelseresultatet i den nya bankkoncernen ökar med ca 1,00 % jämfört med 29,9 miljoner euro i Aktia Sparbank Abp koncernen. Balansomslutningen minskar med ca 0,34 %. Den enskilt största effekten på balansomslutningen kommer från finansiella tillgångar som kan säljas, som förblir kvar i Aktia Abp. Totala skulderna minskar med ca 0,01 %. Depositionerna ökar något på grund av att eliminering av depositioner gällande de exkluderade dotterbolagen försvinner och övriga skulder från de exkluderade dotterbolagen minskar. Eget kapital minskar med ca 10,07 %. Detta kommer till största delen från att eget kapital i Aktia Sparbank Abp fördelas mellan Aktia Abp och Aktia Bank. Indikativ kapitaltäckningsgrad för Aktia Bank och bankkoncernen Den indikativa kapitaltäckningsgraden beräknat utgående från fastställd delårsrapport och med beaktande av planerad verksamhetsöverlåtelse minskade för Aktia Bank med ca 5,6 % och minskade för bankkoncernen med ca 6,2 %. 7.2 Information om trender Nedan redogörs om alla kända trender, osäkerhetsfaktorer, potentiella fordringar eller andra krav, åtaganden eller händelser som kan förväntas ha en inverkan på bankens affärsutsikter. Bankkoncernens lönsamhet bedöms vara på en god nivå, men en fortsatt turbulent finansmarknad gör resultatutvecklingen svårbedömd och belastar bankkoncernens kapitalbas. En god kreditvärdighet och bankkoncernens nuvarande kapitalbas möjliggör återfinansiering och moderat tillväxt även i den nuvarande marknadssituationen. Betydelsen av kostnadseffektivitet kommer ytterligare att öka i nuvarande konkurrensläge. Detta förstärks i och med avtalade löneförhöjningar. En eskalering av finansoron kan även leda till bestående värdesänkningar i enskilda placeringar, som nu bedöms vara av god kvalitet. Detta skulle påverka bankkoncernens resultat negativt. Därtill kan högre avkastningskrav bland investerare leda till en generell prisnedgång för finansiella tillgångar, vilket skulle påverka bankens kapitaltäckning negativt. Koncernens ledning kan påverka graden av risktagning och kostnadsnivån. Räntenivån och utvecklingen på finansmarknaden i övrigt, finansiella tillgångars likviditet och pris, efterfrågan på krediter, det allmänna incentivet för fond- och försäkringssparande samt den finländska detaljbanksmarknaden är faktorer som ligger utanför koncernens kontroll. 7.3 Betydande avtal Ett avtal om framställning av centrala ADB-processer för Aktiakoncernen har ingåtts med ADBserviceföretaget Oy Samlink Ab, som ägs av banken tillsammans med de andra sparbankerna, Svenska Handelsbanken AB (publ.) och lokalandelsbankerna. 7.4 Rättegångar Varken Aktia Bank eller dess dotterbolag är, eller har under de senaste 12 månaderna varit, delaktiga i rättsliga förfaranden, skiljeförfaranden eller myndighetsförfaranden (inklusive ännu icke avgjorda ärenden eller sådana som banken är medveten om att kan uppkomma), som haft eller skulle kunna få betydande effekter på bankens finansiella situation eller lönsamhet. 20