Sociala band och socioekonomisk bakgrund som orsak till ungdomsbrottsligheten

Transkript

1 Sociala band och socioekonomisk bakgrund som orsak till ungdomsbrottsligheten En kvantitativ studie om brottslighet bland ungdomar Moa Halvars & Fanny Karlsson Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys Ht 2016 Handledare: Martin Hällsten

2 Sammanfattning För många ungdomar är just ungdomen den mest brottsintensiva perioden i livet. Samtidigt är det ett fåtal individer som står för det mesta av brottsligheten. Många har försökt att förklara vad som ligger bakom ungdomsbrottsligheten och vad som orsakar att vissa unga väljer att begå brottsliga handlingar och andra inte. Utifrån Mertons teori om strain undersöker vi om ungdomars socioekonomiska bakgrund har något samband med deras brottsliga beteende? och utifrån Hirschis teori om sociala band undersöker vi hur ungdomars sociala relationer till föräldrar och vänner har samband med deras brottsliga beteende. Tidigare forskningen pekar på just familjerelationer och socioekonomisk bakgrund som orsak till brottslighet. För att testa sambandet mellan sociala band, socioekonomisk bakgrund och ungdomsbrottslighet används i denna uppsats linjär regression som metod. Studiens baseras på Stockholms stad självdeklarationsundersökning från 2014 med elever från årskurs nio samt andra året på gymnasiet, totalt var det 8997 respondenter. Resultaten visar att det finns ett samband mellan att begå brott som ungdom och ha svaga sociala band till sina föräldrar. Detta samband är signifikant för både pojkar och flickor. Resultatet visar även att vännerna som ungdomarna har spelar en stor roll för vidare de väljer att begå brottsliga handlingar eller ej. Resultaten i denna studie visar även att socioekonomisk bakgrund inte har ett samband med brottslighet, även om det stora interna bortfallet är en osäkerhetsfaktor här. Slutsatserna är att många faktorer påverkar ungdomarnas brottsliga beteende men vår studie finner främst stöd för att banden till föräldrarna och vilka vänner de har omkring sig är viktiga förklaringar av brottsligt beteende. Nyckelord Ungdomsbrottslighet, sociala band, socioekonomisk bakgrund, kvantitativ metod

3 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Teori och tidigare forskning Teori Tidigare forskning Socioekonomisk bakgrund Sociala band Hypoteser Metod Material och urval Validitet och reliabilitet Etik Variabler och operationalisering Beroende variabel Demografiska bakgrundsvariabler Socioekonomisk bakgrund Sociala band Sociala relationer Föräldrars kontroll Statistisk metod Resultat Resultat pojkar Resultat flickor... 21

4 5. Analys och diskussion Socioekonomisk bakgrund Sociala relationer Föräldrars kontroll Vidare forskning Referenslista... 28

5 1.Inledning Det är enligt Ring, Nelander och Skarp (2013), Sarnecki (1993) och Polisen (2016) vanligt att ungdomar vid något tillfälle begår brott, och ungdomen är för de flesta tonåringar den mest brottsintensiva perioden i livet. Samtidigt är det endast ett fåtal individer som står för det mesta av brottsligheten bland ungdomar. Trots samhällets alla försök att förhindra brottslighet anger nästan hälften av ungdomarna som ingick i Ring, Nelander och Skarps (2013) studier att de under de senaste 12 månaderna begått någon typ av brottslig handling. De unga som begår flertalet brott har ofta problem både hemma och i skolan, de har ibland även kriminella familjemedlemmar. Andersson och Stattin (2001) menar att ungdomstiden är kritisk och familjen är under denna period en viktig del av tillvaron. Beroende på föräldrarnas uppfostringsmetoder, ekonomiska förutsättningar och närhet till individen ser den personliga utvecklingen olika ut. Föräldrarnas förmåga att skapa en trygg och tillitsfull miljö för ungdomen under den här tiden är central för den fortsatta personliga utvecklingen, moralen och vidare om personen väljer att begå brott. Forskning visar att den känslomässiga relation som finns mellan den unge vuxna och föräldern ofta påverkar utvecklingen av antisocialt beteende. Brottsliga handlingar kan förklaras av både individuella och sociala faktorer. Bland annat kan uppmärksamhetsstörningar leda till kriminalitet hos ungdomar (Polisen 2016) men även individens förmåga till självkontroll ses enligt Gottfredson och Hirschi (1990) som en faktor. Förmågan till självkontroll grundas i barndomen och ökar om de sociala banden är starka. En annan förklaring till kriminellt beteende är styrkan hos de sociala band individen har till familj, samhället, normer och andra individer (Hirschi 2002). Om banden brister ökar risken för avvikande beteende hos människor och även risken att begå brottsliga handlingar. En ytterligare förklaring till kriminalitet är en obalans mellan individens möjligheter och krav och förväntningar på individen. Om individen inte har de förutsättningar som krävs för att uppnå samhällets gemensamma mål och förväntningar kan det leda till att individen begår brottsliga handlingar (Merton 1938). Även rent genetiska orsaker till brottsligt beteende finns. Den senaste forskningen som fokuserar på genetik diskuterar en MAO-gen som påverkar individens signalsubstanser och därigenom individens förmåga till impulskontroll (Andersson & Stattin 2001). Den tidigare forskningen visar blandade resultat gällande socioekonomisk 1

6 bakgrund och dess påverkan på brottsligt beteende. Loeber och Dishion (1983) menar att det finns svaga samband mellan brottslighet och socioekonomisk bakgrund. Samtidigt visar Stattin och Magnusson (1991) i sina studier att socioekonomisk bakgrund faktiskt påverkar brottsligheten. För att kunna förstå vilka faktorer som ligger bakom vilka individer som blir kriminella och på så sätt minska brottsligheten behövs ytterligare forskning kring ämnet. Därför har vi valt att studera om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund, sociala band och ungdomsbrottsligheten. Avgränsningar som gjorts är att inte vidare förklara ungdomars uppmärksamhetsstörningar och genetiska orsaker som förklaringar till brottslighet. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är alltså att studera om sociala band och socioekonomisk bakgrund samverkar med ungdomars kriminella beteende genom en kvantitativ studie grundad på material från Stockholmsenkäten. Frågeställningarna är 1) Har ungdomarnas socioekonomiska bakgrund något samband med deras brottsliga beteende? 2) Finns det ett samband mellan ungdomars brottsliga beteende och deras sociala band? 1.2 Disposition Studien inleds med en genomgång av relevanta teorier som berör ämnet samt tidigare forskning inom området. Vidare framförs val av metod och studiens resultat. Avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten, vilka styrkor och begränsningar föreliggande studie kan tänkas ha samt vilken framtida forskning som kan vara aktuell. 2.Teori och tidigare forskning 2.1 Teori Hirschi (2002) förklarar brottslighet med att kriminellt beteende grundar sig i bristen på sociala band, vilket är den anknytning en person har till familj, vänner, arbete och samhället. 2

7 Ju mer integrerad en individ är i samhället desto starkare är de sociala banden. Integrering innebär också att samhället har en form av social kontroll över individen. Enligt denna teori kommer de sociala band individen har med andra i sin omgivning vara det som hindrar en brottslig bana. När dessa band gentemot samhället försvagas frikopplas kraften, som tidigare hållit tillbaka individen från att begå brott, och risken för brott ökar. Teorin om sociala band har fyra övergripande delar. Första faktorn är den anknytning som individen har till andra människor i sin omgivning. Exempel på detta kan vara att relationen till familjen är så pass stark att hen inte vill svika dem genom att begå ett brott. Punkt två och tre handlar om social kontroll där den andra punkten är individens åtaganden i samhället där familj och arbete är viktigt. Genom brottsligt beteende riskeras dessa vilket gör att individen avstår. Den tredje punkten är involvering, alltså den tidsmässiga upptagenheten någon har i olika aktiviteter. När arbete och fritidsaktiviteter kräver mycket av den vakna tiden finns det ej någon tid att lägga på brottsliga handlingar. Den sista punkten behandlar övertygelse och moralisk tro på systemet. Alltså om individen anser att det är viktigt att följa de lagar och regler som finns i samhället. När en eller flera av ovanstående utgångspunkter är svaga minskar den sociala kontrollen över individen vilket innebär mer frihet och frigörelse från samhället då hen ej berörs av andras reaktioner. Detta leder ofta till ett större avvikande beteende och fler brottsliga handlingar. Vidare menar Hirschi att en låg självkontroll leder till svårigheter i att motstå stundens frestelse. Enligt Gottfredson och Hirschi (1990) är självkontroll inte något medfött utan något som grundar sig i individens barndom genom föräldrarnas uppfostran. De sociala banden barnet har till sina föräldrar och andra i sin omgivning påverkar alltså självkontrollen. Låg självkontroll uttrycks genom impulsivitet, okänslighet, risktagande, kort tidsperspektiv och icke-verbalitet och är delvis ett resultat av svaga band till omgivningen. Wikströms (2005, Wikström & Treiber 2007, 2009a, 2009b) situationella handlingsteori innehåller delar, bland annat idén om att självkontroll, som påminner om Gottfredson och Hirschis (1990) teori. Teorin (Wikström 2005) beskriver brott som moraliska handlingar. Det som anses vara brottsligt är alltså det som strider mot samhällets normer. Under givna förhållanden styrs handlingar av en uppfattning om vad som är rätt och fel. Att begå brott är då ett moraliskt ställningstagande. Om individens moraliska uppfattning är densamma som samhällets kommer hen inte att begå brott på grund av skam och skuldkänslor. Teorin beskriver även hur individer ofta handlar vanemässigt och ibland mer eftertänksamt. Anledningen till att de begår brott är för att de ser brottsliga handlingar som ett möjligt handlingsalternativ. Den självkontroll individen har kan ses som förmågan att handla efter 3

8 sina moraliska värderingar i de situationer där de överväger att begå en brottslig handling. Wikström och Treiber (2007) menar alltså att de som har en hög självkontroll inte begår brott även om tillfälle ges. Utgångspunkten är sedan att individens moral och självkontroll avgör om den brottsliga handlingen skall genomföras. Individens självkontroll präglas delvis av den moraliska fostran som individen får men påverkas även av de miljöer som individen vistas i. Om de jämnåriga kompisarna begår brott bidrar det till att den miljö som individen uppehåller sig i främjar brottsliga handlingar. Genom att påverka ungdomarnas moralbildning kan brottsligheten minskas eftersom det leder till ökad självkontroll hos individerna och alltså mindre brottslighet. Föräldrar och lärare har en central roll vid bildandet av moraliska värderingar och är en del av grunden till ungdomarnas självkontroll. De sociala banden ungdomarna har till andra i sin omgivning påverkar alltså deras självkontroll, om banden är starka ökar chansen för att självkontrollen är hög. Brottsbenägenheten hos människor påverkas även av de miljöer och situationer individen utsätts för och vistas i. Kriminogena miljöer kan vara frestande och provocerande vilket, tillsammans med brottsbenägenheten, kan leda till att brott begås. Hur tvingande miljön är beror på vilka moraliska normer som finns. Merton menar i sin strainteori (1938) att det är strukturen i samhället som är grunden till att människor väljer ett avvikande beteende och begår brottsliga handlingar som bryter mot samhällets normer. Han beskriver strain som en frustration över att inte ha de legitima medel som krävs för att kunna uppnå de mål som samhället har. Frustrationen leder till att man istället begår brott för att uppnå samma livsmål som de andra i samhället. Merton hävdar vidare att strain uppstår när det finns en motsättning mellan mål och medel i samhället. I samhällen med för stort fokus på etablerade livsmål kommer kriminalitet och andra sociala problem att utvecklas. Detta eftersom livsmålen bygger på medelklassvärderingar och är samma för alla människor oavsett klass. Möjligheten att nå livsmålen är skevt fördelade i samhället, de lägre samhällsklasserna har mindre ekonomiska möjligheter och därför har svårigheter med att lyckas i utbildningssystemet som i sin tur leder till sämre arbeten och lägre lön. Detta resulterar i att spänningar uppstår och leder därför till strain. Merton introducerar fem möjliga utfall när individen upplever strain. De mest relevanta utfallen i detta sammanhang är konformitet, innovation och uppror. Det vanligaste alternativet är konformitet, där möjligheten och medlen finns för att uppnå samhällets mål. Vid innovation försöker individer uppnå de samhälleliga målen men har ej rätt medel och använder därför kriminella handlingar för att uppnå dem. Det sista alternativet är uppror, där individen gör revolt mot existerade mål och medel. Svårigheter, begränsningar eller fattigdom som vissa 4

9 samhällsgrupper är utsatta för behöver inte leda till kriminalitet. Utan endast i relation till de samhälleliga målen, så som ekonomiska framgångar, kan strain utvecklas vilket då kan öka risken för brottsligt handlande eller asocialt beteende. Enligt Mertons teori om strain kommer individens sociala bakgrund påverka vidare brottsliga handlingar ses som ett alternativ eller inte. Individer med sämre socioekonomisk bakgrund kommer uppleva strain och därför välja att begå brott. 2.2 Tidigare forskning Socioekonomisk bakgrund Socioekonomisk bakgrund är en frekvent term vid förklaringar till kriminellt beteende och innebär t ex föräldrarnas utbildning, inkomst och sysselsättning. Flertalet studier, bland annat Nye, Short och Olson (1958); Cottle, Lee och Heilbrun (2001) har under årtionden försökt att testa sambandet mellan brottslighet och socioekonomisk bakgrund. De studier som gjorts visar blandade resultat. Loeber och Dishion (1983) menar att det finns svaga eller inga samband mellan socioekonomisk bakgrund och brottslighet och kritiserar hur tidigare studier testat detta samband. Wright, Caspi, Moffitt, Miech och Silva (1999) visar att det finns ett svagt samband men att riktningen inte är självklar. Deras studie visar både ett negativt och ett positivt samband mellan socioekonomisk bakgrund och brottsligt beteende. Andersson och Stattin (2001) menar att om man studerar brott på individnivå finner man att socioekonomiska bakgrundsfaktorer, t ex föräldrarnas utbildning, påverkar ungdomars brottslighet. Dessa samband är dock ofta relativt svaga. Cottle, Lee och Heilbrun (2001) visar genom sin studie att det finns ett signifikant samband mellan att begå brott och ha en låg socioekonomisk bakgrund. Stanfield (1966) visar i sin studie att de pojkar som har en far med låg socioekonomisk status begår fler brott än de som har en far med hög socioekonomisk status, socioekonomisk bakgrund påverkar alltså pojkarnas kriminella beteende. Stattin och Magnusson (1991) studerade män under tre tidsperioder av deras liv. Resultatet visar att de män som aldrig begått ett brott och de som endast begått brott som vuxna tenderar att ha högre utbildade föräldrar än individerna i övriga grupper. Dock visar resultaten att inga signifikanta skillnader, gällande föräldrarnas utbildning, fanns mellan de män som alla någon gång begått ett brott. I en studie författad av Braithwaite (1981) jämförs resultaten från olika studier gällande sambandet mellan kriminellt 5

10 beteende, socioekonomisk bakgrund och klass. Resultaten som baseras både på egen klass och socioekonomisk bakgrund visar att individer som har en lägre klass begår fler brott än de med en högre klass och vidare menar han att de ungdomar som har en lägre klass visar tecken på en väsentligt högre brottslighet än de som är medelklass. Vidare menar tidigare studier (Agnew, Matthews, Bucher, Welcher & Keyes 2008) också att de individer som är oförmögna att uppnå de ekonomiska mål som finns i samhället oftare begår kriminella handlingar än de som har förmågan att uppnå målen. Nilsson och Estrada (2009) visar att en hög andel av de brottsbelastade personerna har vuxit upp med en outbildad far, i ett trångbott hem eller med en splittrad familj. Socioekonomisk bakgrund som förklaring till brott är begränsad men det har visat sig att mer än hälften av de ungdomar eller vuxna som registrerats för brott har vuxit upp i en familj som fått socialbidrag. Vidare har mer än en tredjedel av dessa varit återkommande eller långvarigt fattiga under sin uppväxt. I Nilssons (2002) studie undersöks bland annat fångars uppväxtvillkor och levnadsförhållanden. Resultatet visar att majoriteten av fångarna kommer från dåliga uppväxtförhållanden, ofta fattigdom. Merparten av fångarna har en låg utbildning och hade under året innan svårt att betala hyra, räkningar, mat och liknande (Nilsson 2002). Resultatet i studien kan tänkas vara applicerbart på även ungdomsbrottsligheten och ge en bild av hur uppväxten varit för de som begått kriminella handlingar. Trots signifikanta resultat i flera studier som pekar på att socioekonomisk bakgrund spelar roll för brottsligheten finns det också kritiker (Braithwaite 1981) som menar att resultatet skall tolkas med försiktighet då studierna baseras på självdeklarationsundersökningar som ofta skiljer sig från brottsstatistiken. Det finns även problem med att dra slutsatser om socioekonomisk klass och bakgrund då den ofta mäts på olika sätt i olika studier. Forskning (Ring, Nelander & Skarp, 2013; Steffensmeier & Allan, 1996) visar även att pojkar begår brott i högre utsträckning än flickor. Bland de vanligast förekommande brottstyperna skiljer sig andelarna lite bland delaktigheten i brottsliga beteenden mellan pojkar och flickor. Dock blir skillnaderna mellan könen mer markanta när det gäller allvarligare brottshandlingar. Även Andersson och Stattin (2001) beskriver skillnader i brottslighet mellan könen. Pojkar som uppvisar normbrytande beteenden som barn begår dubbelt så mycket brott när de blir vuxna om man jämför med flickorna. 6

11 2.2.2 Sociala band Sociala band kan vara både relationen till föräldrar och relationen till institutioner i samhället. I en brittisk studie av Wikström och Butterworths (2006) framkom det att de ungdomar som endast bor med en förälder, jämfört med dem som bor med båda föräldrarna, i högre utsträckning har begått något brott. Dessa ungdomar begår i sin tur färre brott än de som bor med fosterföräldrar eller på fosterhem. Resultatet visar också att ju svagare banden till familjen är, desto högre är risken för att ha begått brottsliga handlingar. I studien har Wikström och Butterworths analyserat sambandet mellan föräldraövervakning och brottsliga handlingar och resultaten visar att sämre övervakning leder till högre risk för att bli involverad i brottslighet. Analysen visar också att ju svagare bandet till familjen är desto sämre övervakning har föräldrarna över sina barn. Brottsförebyggande rådet (Ring, Nelander & Skarp 2013; Shannon & Ring 2009) visar i studier att de ungdomar som är brottsbelastade ofta har en omfattande kompiskrets som vanligtvis inkluderar andra brottsbelastade personer, samtidigt som umgänge med prosociala kamrater ofta kan fungera som ett skydd. Vidare framgår det i rapporterna att de brottsbelastade ungdomarna i högre utsträckning har en låg grad av självkontroll, alltså förmågan att kontrollera sina handlingar, och att relationen till föräldrar upplevs vara mindre bra. Dessa föräldrar saknar ofta vetskap om vilka deras barn umgås med eller träffar. Evans, Cullens, Burton, Dunaway och Benson (1997) visar att de individer som har en låg självkontroll också har sämre kvalitet i sina vänskapsrelationer och en lägre kvalitet i sin relation till familjen än de med en hög självkontroll. De individer som har låg självkontroll är också mer benägna att vistas i oorganiserade stadsdelar samtidigt som de mer ofta har kriminella medarbetare vilka de tillsammans med, internaliserar kriminella värderingar. Ring (1999) studerade orsaker till ungdomsbrottslighet. Studien baserades på två riksrepresentativa undersökningar med elever i nionde klass från 250 stycken svenska skolor. Resultatet visar att ungdomarnas umgänge har en inverkan på brottsligt beteende. Ungdomar som ofta träffar vänner på kvällar samt träffar en vän som är äldre tenderar att vara mer brottsbelastade. Vidare visade resultatet att en mindre bra känslomässig kontakt till föräldrarna leder till en ökad brottslighet. Likväl ungdomar som anser att deras föräldrar har liten vetskap om var de befinner sig samt vilka de umgås med tenderar att begå brott i högre utsträckning. Vad det gäller socioekonomiskt status hos ungdomarnas föräldrar visade resultatet att de med föräldrar som har en hög socioekonomisk status tenderar att ha en lägre 7

12 brottsbelastning. Detta samband var dock svagt, vilket även gäller sambandet mellan splittrad familj och andelen brott. Andersson och Stattin (2001) visar även dem samband mellan splittrade familjeförhållanden och unga lagöverträdare, sambandet var vanligast hos flickorna. De visar även på signifikanta samband mellan pojkar som begår brott och splittrade familjer under ungdomen Hypoteser Med den tidigare forskning som bakgrund har två hypoteser formats. Dessa lyder: H1 Låg socioekonomisk bakgrund hos ungdomar leder till ett ökat brottsligt beteende. H2 Svaga sociala band leder till ökad brottslighet hos ungdomar. 3. Metod Studien utgår från en deduktiv ansats då den är teori- och hypotestestande utifrån Hirschi och Gottfredson, Wikströms samt Mertons teorier. Då studiens frågeställning angående hur sociala band och socioekonomisk bakgrund påverkar ungdomars kriminella beteende är av kvantitativ karaktär krävs en kvantitativ metod för att genomföra studien. Vidare var ett av målen även att kunna generalisera resultatet vilket då kräver en kvantitativ metod. 3.1 Material och urval Materialet som används i studien baseras på data från Stockholmsenkäten år 2014, detta är en självdeklarationsundersökning beställd av socialförvaltningen i Stockholm. Självdeklarationsundersökningar innebär att respondenterna själva får svara på frågorna och definiera sina svar. I undersökningen (Stockholmsstad, 2014) deltog 161 skolor med en svarsfrekvens på 76 procent. Enkäten besvarades av 8997 ungdomar bosatta i Stockholmsområdet. Undersökningen genomförs vartannat år och riktar sig till samtliga elever i Stockholm som går i årskurs nio och andra året på gymnasiet. Enkäten berör frågor som levnadsförhållanden och brottslighet. Enkäten består av 101 frågor där majoriteten av frågorna är fasta svarsalternativ. Deltagandet är anonymt men sker under skoltid under 8

13 övervakning av lärare. För att kunna genomföra denna studie används alltså sekundärdata som är insamlat av någon annan. I detta fall är sekundärdata en förutsättning för genomförandet av studien, då det inte finns tid eller pengar för insamling av eget material. Sekundärdata ger i detta fall en möjlighet att undersöka ett stort urval där samband kan testas men också i bästa fall generaliseras. Vid användandet av sekundärdata måste författarna förhålla sig till redan befintliga frågor, vilket kan tänkas vara problematiskt eftersom de då nödvändigtvis inte är anpassade efter studien. I detta fall har enkätens frågor studerats noggrant för att sedan kunna välja ut de som är mest passande och sakliga för denna studie. 3.2 Validitet och reliabilitet Validitet innebär att studien mäter det som avses att mäta (Ejvegård 2003). Då denna studie genomförs vartannat år och är en etablerad undersökning kan det tänkas att frågorna är tydliga och enkla att förstå för respondenterna vilket i sin tur gör risken för feltolkningar liten och svaren mer tillförlitliga. Eftersom studien är baserad på en självdeklarationsundersökning finns det risk för att svaren inte är helt ärliga och därför är missvisande, då ungdomarna kanske väljer att inte svara sanningsenligt. Att svara på frågor om brott kan tänkas vara känsligt och incitament för ungdomarna att ljuga kan tänkas påverka svaren. Reliabilitet avser tillförlitlighet, alltså att användbarheten av studien och mätinstrumenten är tillförlitliga (Ejvegård 2003). Målet är att kunna upprepa studien och få resultat som är liknande. Då svarsalternativen på frågorna i studien är fasta gör det enkelt för framtida forskning att upprepa studien. Svarsfrekvensen är hög vilket gör studien användbar, dock faller observationer bort i den linjära regressionen vilket minskar reliabiliteten. Det är i regressionen många observationer som slås samman vilket innebär att många faller bort då varje observation med bortfall i någon fråga exkluderas. Ring, Nelander och Skarp (2013) beskriver överrapportering och underrapportering som problematiskt när man tolkar resultat från självdeklarationsundersökningar. Överrapportering innebär att ungdomarna anger fler handlingar än de begått och underrapportering innebär att de inte anger handlingar de begått. Detta kan vara bra att ha med sig vid tolkningen av den tidigare forskningen som finns om fältet. I denna studie kan det vara så att ungdomarna underrapporterar kring frågor om brott som anses vara känsliga och om de är rädda för att deras svar kan få konsekvenser. Det kan även tänkas att de tar handlingar de begått på för stort allvar och istället överrapporterar genom att säga att de begått brott som egentligen inte var så allvarliga. 9

14 3.3 Etik I en studie är det viktigt att utgå från de fyra etiska ställningstagandena: nyttjandekravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt informationskravet (Vetenskapsrådet 2002). Respondenterna i denna undersökning har informerats om syftet kring studien samt att deltagandet i undersökning är anonymt och frivilligt. Genom att svara på enkäten är samtyckeskravet också är uppfyllt. Datamaterialet har behandlats i enlighet med de riktlinjer som finns och alltså behandlats konfidentiellt av uppsatsförfattarna och handledaren. Det var även avidentifierat när de mottogs av författarna och deltagarna är alltså anonyma. Eftersom vi inte själva utfört undersökningen och samlat in datan behövde vi inte ta ställning till respondenternas unga ålder och inte heller förhålla oss till etiska aspekter som rör ålder. 3.4 Variabler och operationalisering Beroende variabel Den variabel som mäter brottsliga beteendet är baserad på 18 frågor gällande brottsliga handlingar. Frågan lyder Hur många gånger har du gjort följande saker under de senaste 12 månaderna? med svarsalternativen: ingen gång, 1-2 gånger, 3-5 gånger, 6-10 gånger och mer än 10 gånger. Påståendena som besvaras är: snattat, klottrat olaglig graffitti, stulit en cykel, stulit en moped eller motorcykel, stulit en bil, tvingat någon att ge dig pengar, mobiltelefon eller något annat värdefullt, med avsikt förstört saker som inte var dina, använt annans/ falsk legitimation, tagit pengar hemma som inte var dina, smitit från betalning, tvingat någon att ha sex med dig, stulit ur någons ficka, stulit något annat som vi inte frågat om, köpt något som du vet var stulet, sålt något som var stulet, gjort inbrott i bil, affär, kiosk eller annan byggnad, med avsikt slagit någon så att du tror eller vet att han/hon behövde sjukvård och till sist burit vapen. Ett skalreliabilitetstest visar om svaren på frågorna kan bilda ett index. I detta fall visar skalreliabilitetstestet ett Chronbach s alpha på , vilket kan anses adekvat (Tavakol & Dennick, 2011). Därefter skapas ett index genom de 18 frågorna och svaren om brottsliga handlingar. Individerna får en poäng mellan 0 och 18 som anger hur många olika brottstyper 1 Till en början testades två separata index för att särskilja personbrott och egendomsbrott men vid skalreliabilitetstestet var dock cronbach alpha för lågt (0,48 och 0,79). 10

15 de begått. De med 0 poäng har aldrig begått någon typ av brott och övriga har minst en gång begått någon brottstyp. Tabell 1. Deskriptiv tabell Index brott Minsta värde Andel som svarat 0 Högsta värde Medelvärde Std Pojkar 0 54,3 18 1,4 2,6 Flickor 0 59,8 12 0,7 1, Demografiska bakgrundsvariabler Årskurs mäts genom frågan, ange årskurs, där respondenterna kan välja grundskolan årskurs nio eller årskurs två på gymnasiet. En dummyvariabel skapas där årskurs nio kodas som 0 och årskurs två på gymnasiet som 1. Kön mäts genom en enkätfråga om respondenten är en pojke eller flicka. En dummyvariabel konstrueras sedan som kodas pojke (1) och flicka (0). För att kontrollera för migrationserfarenhet har vi mätt tid i Sverige genom frågan Hur länge har du bott i Sverige? svarsalternativen var: Hela mitt liv, 10 år eller mer, 5-9 år samt Mindre än 5 år. Denna variabel kodas så den mäter vidare individen bott i Sverige mindre än fem år (1) eller mer än fem år (0) eftersom vi vill se om en kortare tid har någon påverkan på brottsligt beteende Socioekonomisk bakgrund Föräldrarnas utbildning mäts genom frågan Vilken högsta utbildning har dina föräldrar?. Svarsalternativen är folkskola/grundskola, gymnasium, universitet/högskola och vet inte. Variabeln kodas så att den enbart mäter den förälder med högst utbildning, sedan kodas den till en dummy med tre kategorier där folkskola/grundskola är referenskategori. Vet inte kodas som missing. För att mäta boende frågades Vad bor du i för typ bostad?. Där svarsalternativen bostadsrätt, radhus och villa kodas 0 och hyreslägenhet som 1. Denna dummy används som en indikator på föräldrarnas socioekonomiska klass där hyreslägenhet kan tänkas vara låg klass och övriga boendeformer en högre klass. 11

16 För att undersöka vilka ungdomarna bor med frågas Vilka personer bor du tillsammans med? där de anger ett eller flera alternativ. Svarsalternativen de kunde välja är mamma, pappa, styvpappa/styvmamma, mamma och pappa växelvis, syskon, fosterföräldrar, annan eller jag bor ensam. Denna variabel kodas som en dummy som indikerar på att man bor med båda eller någon av sina föräldrar (1) (mamma, pappa eller mamma och pappa växelvis) och om man bor ensam eller med någon annan (0). Föräldrars arbetsmarknadsanknytning mäts genom två dummyvariabler för om mamma respektive pappa är sysselsatta, utifrån Vad gör dina föräldrar? med svarsalternativen arbetar, studerar, tjänstledig/föräldraledig, arbetslös eller annat. Med sysselsatt menas att föräldrarna arbetar, studerar och är tjänstlediga från sitt arbete vilket kodas som 1 och ej sysselsatt som Sociala band Sociala band operationaliseras i två dimensioner: dels som relationer till vänner och relationer till föräldrar, dels som graden av social kontroll som föräldrar utövar på sina barn Sociala relationer För att mäta relationen till ungdomens föräldrar ställs frågan Hur väl stämmer följande påstående in på hur dina föräldrar/vårdnadshavare är mot dig? Med följande påståenden: de ger mig beröm när jag gör något bra, de brukar uppmuntra och stötta mig, jag vet inte hur de reagerar när jag gjort något de inte gillar, de märker när jag gör något bra, jag bryr mig om vad mina föräldrar/vårdnadshavare säger, mina föräldrar/vårdnadshavare är en förebild för mig. Respondenten kan välja på svarsalternativen stämmer mycket dåligt (1), stämmer ganska dåligt (2), stämmer ganska bra (3) samt stämmer mycket bra (4). För den variabel som går i motsatt riktning, dvs. jag vet inte hur de reagerar när jag gjort något de inte gillar, är skalan omvänd så att stämmer mycket dåligt har värdet (4) och stämmer mycket bra värdet (1). Denna variabel har namnet Band till föräldrar och är ett index med värden mellan 1 och 4, där 1 innebär ett svagt band till föräldrarna och 4 ett starkt band. För att mäta om individen kan be sina föräldrar/vårdnadshavare om hjälp vid ett personligt problem används frågan Om du har ett personligt problem, kan du be någon av dina föräldrar/vårdnadshavare om hjälp? Med svarsalternativen ja, nej och vet inte. Denna variabel dummy kodas med namnet Prata om personligt problem där svarsalternativen ja antar värdet 1 och svaret nej antar värdet 0. För att mäta kompisars icke avvikande beteende används frågan Hur många av dina kamrater 12

17 (inom och utom skolan) med nio påståenden: Har snattat/klottrat/vandaliserat? Är med i någon förening? (sport, hobby, musik eller någon annan förening) Röker tobak? Slåss? Är duktiga i skolan? Dricker sig berusad på alkohol? Använder narkotika? Skolkar? Har rånat, gjort inbrott eller stulit en bil? Respondenterna kan välja på svarsalternativen ingen (4), någon enstaka (3), ungefär hälften (2), de flesta (1) och vet inte. De två frågorna som går i motsatt riktning, är med i någon förening och är duktiga i skolan, kodades ingen (1) och de flesta (4). Denna variabel kompisar med icke avvikande beteenden konstruerades till ett index med värden mellan 1 och 4, där 1 innebär att kompisarna har ett avvikande beteende och 4 innebär att de inte har ett avvikande beteende Föräldrars kontroll Som en del i att mäta ungdomarnas sociala band användes variabler som speglar föräldrarnas kontroll. Föräldrarnas kontroll angående skolk mäts med frågan Hur skulle dina föräldrar reagera om du skolkat? med svarsalternativen de skulle reagera mycket kraftigt, de skulle reagera ganska mycket, de skulle inte reagera så mycket, de skulle inte reagera alls samt alternativet vet inte. Denna variabel har dummy kodats med namnet Kontroll skolk där svarsalternativen reagera mycket kraftigt och reagera ganska mycket antar värdet 1 och svarsalternativen inte reagera så mycket och inte reagera alls antar värdet 0. Vet inte kodas som missing, vilket gäller samtliga variabler. Föräldrarnas kontroll mot kamrater på kvällen mäts med frågan Vet dina föräldrar/vårdnadshavare var du är när du är ute med kamrater på kvällar? med svarsalternativen alltid, ibland, sällan, aldrig samt vet inte. Denna variabel har dummy kodats med namnet kontroll kväll där alternativen alltid och ibland antar värdet 1 och svarsalternativen sällan och aldrig antar värdet 0. Föräldrars kontroll gällande individens umgänge på fritiden mäts genom frågan Vet dina föräldrar/vårdnadshavare vilka kamrater du umgås med? Med svarsalternativen ja alla, ja de allra flesta, ja några, nej ingen samt vet inte. Denna variabel har dummy kodats med namnet kontroll umgänge där ja alla och ja de allra flesta antar värdet 1 och svarsalternativen ja några och nej ingen antar värdet 0. Föräldrars kontroll gällande individens pengar mäts med frågan Vet dina föräldrar/vårdnadshavare vad du spenderar dina pengar på? Där respondenterna får välja mellan ja helt och hållet, ja till större delen, ja en liten del, nej inte alls samt vet inte. Denna variabel dummy kodas med namnet kontroll pengar där alternativen ja helt och hållet och ja till större delen antar värdet 1 och ja en liten del och nej inte alls antar värdet 0. 13

18 3.4.7 Statistisk metod Hypoteserna testas genom linjär regressionsanalys. Linjär regressionsanalys valdes eftersom att beroende variabeln är approximativt kontinuerlig 2. Resultatet för flickor och pojkar testades separat eftersom den tidigare forskningen (Ring, Nelander & Skarp, 2013; Steffensmeier & Allan, 1996) indikerar att det finns skillnader mellan könen. 2 Man kan betrakta indexet som tillhörande ordinalskala eller räkneskala, där ordinal logit respektive poissonregression vore naturliga analysmodeller. Emellertid är sådana modeller avancerade och ingår inte på kandidatnivå inom sociologin. Således kan den linjära modellen vi använder kan ses som en förenklad analys. 14

19 Tabell 2. Variabelöversikt Variabler N Bortfall Medelvärde Standardavvikelse Brott index ,2 2,32 Årskurs ,48 0,5 Bott i Sverige mer än 5 år ,95 0,22 Socioekonomisk bakgrund Föräldrars högsta utbildning, Folkskola, grundskola= Ref Gymnasium ,17 0,37 Universitet, högskola ,76 0,43 Bor i hyreslägenhet ,37 0,48 Mamma sysselsatt ,88 0,33 Pappa sysselsatt ,84 0,37 Sociala band Kompisar med icke avvikande beteenden Index ,1 0,52 Band till föräldrar Index ,25 0,55 Bor med mamma och/eller pappa ,96 0,2 Prata om personligt problem ,88 0,33 Föräldrarnas kontroll Kontroll skolk ,82 0,28 Kontroll kväll ,92 0,26 Kontroll umgänge ,83 0,37 Kontroll pengar ,73 0,44 Samtliga variabler

20 I variabelöversikten, tabell 2, kan vi se att de variablerna med störst bortfall är beroende variabeln Index brott och oberoende variablerna föräldrarnas utbildning och kompisar med icke avvikande beteende index. När en variabel bygger på flera underliggande frågor ökar bortfallet, vilket syns tydligt i båda variablerna som är ett index, brott index och kompisar med icke avvikande beteende index. Variabeln band till föräldrar index har ett lägre bortfall men fortfarande anmärkningsvärt stort. När alla variabler kombineras ökar bortfallet betydligt, vilket framgår av den sista raden i tabellen. Här förlorar vi större delen av urvalet. Dessa bortfall påverkar i sin tur resultaten i studien, men vi har inte utrett exakt vilka det är som svarar vet ej i hög utsträckning. 16

21 4. Resultat Tabell 3. Linjär regression över sambandet mellan sociala band, socioekonomisk bakgrund och pojkars brottslighet Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Gymnasiet (Åk9=Ref) 0,236 0,236-0,915* -0,885* 0,897* Bott i Sverige mer än 5 år 0,116 0,201 0,27 0,246 0,205 Socioekonomisk bakgrund Föräldrars högsta utbildning (Folkskola, grundskola= Ref) Gymnasium 0,06 0,082 0,153 0,194 Universitet, högskola 0,578 0,189 0,192 0,225 Bor i hyreslägenhet 0,392* 0,288 0,261 0,263 Mamma sysselsatt 0,213 0,274 0,415 0,237 Pappa sysselsatt 0,34 0,326 0,223 0,239 Sociala relationer Index Kompisar med icke avvikande -2,569* -2,515* -2,302* beteenden Index Band till föräldrar -0,348* 0,231 Bor med mamma och/eller pappa -1,678* -1,612* Prata om personligt problem 0,177 0,075 Föräldrarnas kontroll Kontroll skolk 0,341 Kontroll kväll -0,777* Kontroll umgänge 0,052 Kontroll pengar -0,500* R2 (justerat) 0 0,012 0,243 0,254 0,267 N *=P< 0,05 17

22 4.1 Resultat pojkar I första modellen i tabell tre testas sambanden mellan utfallsvariabeln delaktighet i brott och årskurs samt migrationshistorik. Resultatet visar att brottsligheten tenderar att vara högre på gymnasiet och att brottsligheten är större för de som bott i Sverige mer än 5 år, men dessa skillnader är inte statistiskt signifikanta. I modell två adderar vi variablerna för social bakgrund: föräldrars högsta utbildning, om de bor i hyreslägenhet, och variabeln som anger om föräldrarna är sysselsatta. Resultatet visar att brottsligheten tenderar att vara lägre bland ungdomarna när föräldrarnas utbildning är högre, men denna skillnad är inte signifikant. För boendeform finner vi dock en signifikant skillnad, de pojkar som bor i hyreslägenhet begår brottsliga handlingar i högre utsträckning än övriga. Skillnaden är ca 0.4 typer av brott (av 18), vilket inte är någon stor skillnad. Föräldrarnas sysselsättning uppvisar olika samband för mamma och pappa, men dessa är inte signifikanta. Sammantaget visar våra modeller på att socioekonomisk bakgrund inte har något starkt samband med brottsliga handlingar, men man ska också ta i beaktande att urvalet är litet och det intern bortfallet är stort, så det går inte att dra någon definitiv slutsats. I modell tre skiftas fokus till sociala band. Här adderas indexet för kompisar med icke avvikande beteende till modellen. Variabeln är signifikant och pekar på att de ungdomar som har kompisar med ett icke avvikande beteende tenderar att begå färre brott. Om kompisarnas icke avvikande beteende ökar från att någon enstaka kompis begår brottsliga handlingar till ungefär hälften av kompisarna begår ungdomar generellt 2,5 färre brottstyper. När vi jämför de med högst och lägst värden på variabeln blir skillnaderna i antal brottstyper 7,7. (max 4 och min 1, skillnad=3 som ger 3* 2,569= 7,7). Kompisarnas beteende har alltså ett stort samband med om ungdomarna begår brott av olika slag. Vi kan notera att koefficienten för att bo i hyreslägenhet försvagas när vi kontrollera för kompisars icke avvikande beteende. Den koefficienten är inte längre signifikant i modell 3. En del av sambandet mellan att bo i hyreslägenhet och brottsliga handlingar förklaras alltså av egenskaper hos vänner. I modell fyra adderar vi variablerna som mäter sociala band till föräldrar: vårt index för sociala band samt en indikator om man bor med mamma och/eller pappa och variabeln prata om personligt problem. Resultatet visar att brottsliga handlingar är färre om pojkarna har ett 18

23 starkt band till sina föräldrar eller om de bor tillsammans med sin mamma och/eller pappa. De flesta resultaten är signifikanta och går i hypotesens riktning med undantag för personligt problem som inte är signifikant men går i hypotesens riktning. De pojkar som kan prata om ett personligt problem med sina föräldrar begår färre brottsliga handlingar. Resultatet visar även signifikanta värden som innebär att de ungdomar som bor med sin mamma och/eller pappa begår 1,7 färre brottstyper än resterande ungdomar. En enhets skillnad i indexet för band till föräldrar leder till 0,35 färre antal brottstyper för pojkarna. Här betyder en enhet att ungdomarna t ex angett att något positivt påstående gällande relationen till deras föräldrar stämmer mycket bra istället för stämmer ganska bra. När vi jämför de med högst och lägst värden på variabeln blir skillnaderna i brottstyp 1,05 (max 4 och min 1, skillnad=3 som ger 3* 0,35= 1,05). I den sista modellen i tabell tre adderar vi variabler för föräldrarnas sociala kontroll: dvs. indikatorer på kontroll över skolk, aktiviteter på kvällen, umgänge och pengar. Resultatet visar överlag att om kontrollen hos föräldrarna ökar så minskar brottsligheten. Men, det är bara kontroll över vad ungdomarna gör med sina pengar och var de befinner sig på kvällarna som visar på signifikanta resultat. Detta innebär att om föräldrarna vet vad ungdomarna gör med sina pengar så minskar brottsligheten med en halv brottstyp (b.5). Om föräldrarna har kontroll över var ungdomen befinner sig på kvällen är delaktigheten i brott med 0,8 brottstyper lägre. Ungdomar begår alltså nästan en brottstyp mindre om föräldrarna har kontroll över var de befinner sig på kvällen. Vidare visar resultatet fortfarande signifikanta värden för kompisar med icke avvikande beteende och om hen bor med mamma och/eller pappa. I sista modellen är inte längre variabeln band till föräldrar signifikant, även om resultatet för variabeln går i hypotesens riktning. En del av sambandet av sociala band förklaras av den kontroll föräldrarna har över sina barn. Sammantaget visar resultatet för pojkarna att hypotesen om sociala band stämmer och att socioekonomisk bakgrund inte har något starkt samband med brottsliga handlingar, men viktigt att ta i beaktande att urvalet är litet och det intern bortfallet är stort, det går inte att dra någon definitiv slutsats. I modell fem kan vi förklara 27 procent av variansen gällande brott. Den största ökningen i R2 kommer från när vi inkluderar mått på vänners brottslighet. 19

24 Tabell 4. Linjär regression över sambandet mellan sociala band, socioekonomisk bakgrund och flickors brottslighet Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Årskurs (Åk9=Ref) 0,173* 0,167* 0,432* -0,390* -0,385* Bott i Sverige mer än 5 år 0,299 0,301 0,119 0,130 0,083 Socioekonomisk bakgrund Föräldrars högsta utbildning, Folkskola, grundskola= Ref Gymnasium 0,289 0,191 0,156 0,142 Universitet, högskola 0,299 0,168 0,131 0,120 Bor i hyreslägenhet 0,051 0,031 0,029 0,02 Mamma sysselsatt 0,217 0,125 0,154 0,173 Pappa sysselsatt 0,09 0,013 0,052 0,038 Sociala relationer Index Kompisar med icke avvikande -1,280* -1,199* -1,177* beteenden Index Band till föräldrar -0,209* -0,175* Bor med mamma och/eller pappa 0,216 0,318 Prata om personligt problem 0,329* -0,273* Föräldrarnas kontroll Kontroll skolk 0,007 Kontroll kväll -0,791* Kontroll umgänge 0,198 Kontroll pengar 0,095 R2 (justerat) 0,004 0,006 0,203 0,215 0,23 N *=P< 0,05 20

25 4.2 Resultat flickor Modell ett i tabell fyra visar att flickor som går på gymnasiet begår färre brott än de i årskurs nio, detta samband är signifikant. Resultatet för variabeln bott i Sverige mer än 5 år visar att migrationshistorik har ett positivt samband med brott, dock inte ett signifikant samband. I modell två lägger vi till variablerna föräldrars högsta utbildning, bor i hyreslägenhet och om mamma och pappa är sysselsatta. Resultatet visar att desto högre utbildning flickornas föräldrar har desto färre brott begår dem. Flickor som bor i en hyreslägenhet begår mer brott än dem som bor i annan typ av bostad. Variabeln gällande sysselsättning skiljer sig för mamma och pappa. Flickor vars mammor är sysselsatta begår i högre utsträckning brott och de brottsliga handlingarna minskar om pappan är sysselsatt. Resultaten är inte signifikanta men går i hypotesens riktning bortsett från variabeln som mäter om mamman är sysselsatt som går i motsatt riktning. Sammanfattningsvis visar modell två att social bakgrund inte har ett starkt samband med ungdomarnas brottsliga handlingar. Men man bör ta hänsyn till det lilla urvalet och det stora interna bortfallet. För att testa om sociala band påverkar ungdomarnas brottsliga handlingar används en del av sociala relationer så vi adderar i modell tre variabeln kompisar med icke avvikande beteende. Om flickornas kompisar består av personer med icke avvikande beteende minskar deras brottsliga handlingar. Resultatet är signifikant och innebär att om flickorna angett att ungefär hälften istället för de flesta av deras kompisar brukar begå en viss typ av brottslig handling minskar deras brottsliga handlingar i genomsnitt med 1,3 brottstyper. När vi sedan jämför med högst och lägst värden på variabeln blir skillnaderna i brottstyp 3,9 (max 4 & min 1, skillnad 3 som ger 3*1,3= 3,9). Vilka vänner flickorna umgås med påverkar alltså deras brottslighet. I modell tre förändras även riktningen på sambandet mellan brott och om pappa är sysselsatt. Sambandet är inte längre negativt utan de flickorna med en sysselsatt pappa begår fler brott. En del av variansen i pappa sysselsatt förklaras alltså av kompisar med icke avvikande beteende. I modell fyra lägger vi till variablerna gällande relation till föräldrar samt boende med mamma och/eller pappa. Här adderas alltså variabler som mäter sociala band till föräldrarna. Variabeln som mäter kompisar med avvikande beteende är fortfarande signifikant och visar att sambandet kvarstår även om den visar ett aningen svagare samband. Detta kan tänkas bero 21

26 på att en del av variansen i kompisar med avvikande beteende förklaras av sociala band till föräldrarna. Resultatet visar även att brottsliga handlingar minskar desto bättre relationen är till föräldrarna. En flicka som har ett starkt band till sina föräldrar begår 0,2 brottstyper färre än resterande flickor, detta samband är signifikant. Om relationen till föräldrarna ökar, alltså att flickorna angett att ett positivt påstående om deras föräldrar ökar från stämmer ganska dåligt till stämmer ganska bra, minskar brottsliga handlingarna i snitt med 0,2. När vi sedan jämför detta genom högsta och lägsta värdet på variabeln blir skillnaderna i brottstyp 0,6. Detta samband visar inte lika stark påverkan på brottsligheten som sambandet med de icke avvikande vännerna som var 3,9 mellan max och minvärde. Vilka vänner flickorna har påverkar alltså brottsligheten mer än deras sociala band till föräldrarna. Flickornas resultat visar vidare att om de känner att de kan prata med sina föräldrar om ett problem så minskar brottsligheten med 0,3 brottstyper. Även hos flickor finns alltså ett signifikant samband som beskriver sociala band som en faktor vid brottsliga handlingar där relationen dels beskrivs av att de kan prata om personliga problem. I modell fem i tabell fyra inkluderades indikatorer på föräldrarnas kontroll över skolk, kväll, umgänge och pengar, alltså variabler som vi tänker mäter föräldrarnas sociala kontroll. Resultatet visar att om föräldrar har kontroll över skolk, fritid och pengar minskar brottsliga handlingar. Om föräldrarna har kontroll över var flickorna befinner sig på kvällen sjunker brottsligheten med 0,8 brottstyper och resultatet är signifikant. Detta verkar alltså vara den typen av kontroll som har störst samband med variabeln brott. Resultatet för variabeln som mäter om föräldrarna har kontroll över vilka som ungdomen umgås med på sin fritid visar att om föräldrarna har kontroll så ökar brottsligheten. Detta går emot vår hypotes men sambandet är inte signifikant och det kan tänkas att det påverkas av det stora interna bortfallet i studien. Variablerna kompisar med icke avvikande beteende, band till föräldrar och prata om personligt problem är även i modell fem signifikanta. Sammanfattningsvis visar resultaten i modell fem att sociala band har en påverkan på flickornas brottslighet medan föräldrarnas sociala kontroll inte verkar vara lika viktig. Variabeln kompisar med icke avvikande beteende är i alla modeller den tillämpas signifikant. Detta indikerar att just kompisar har en stor påverkan på flickorna och deras brottsliga beteende och att hypotesen (H2) om sociala band stämmer. Resultaten i tabell fem visar att hypotes ett (H1) kan förkastas eftersom socioekonomisk bakgrund inte verkar påverka 22

27 flickornas brottsliga beteende. I modell fem kan vi förklara 23 procent av variansen gällande brott. 5. Analys och diskussion 5.1 Socioekonomisk bakgrund Resultatet av denna studie visar blandade utfall gällande socioekonomisk bakgrund. H1 kan förkastas då inga signifikanta resultat visar att ungdomarnas socioekonomiska bakgrund påverkar deras brottsliga beteende. Dock visar riktningen på resultaten att brottsligheten sjunker ju högre utbildning deras föräldrar har. Dessa resultat är inte signifikanta men går i linje med tidigare forskning som exempelvis pekar på att personer med lågutbildade pappor begår brottsliga handlingar i större utsträckning. En del av resultaten går i motsatt riktning än den tidigare forskningen. Bland annat resultaten som säger att om föräldrarna är sysselsatta begår ungdomarna mer brott, resultatet är dock inte signifikant. Tidigare forskning indikerar att om föräldrarna har ett bättre jobb och en bättre socioekonomisk ställning begår ungdomarna färre brott. Att resultatet för denna studie visar motsatsen kan tänkas bero på att många observationer fallit bort i regressionerna. Resultatet visar även att brottsligheten ökar för både pojkar och flickor om deras mamma är sysselsatt. Detta kan tänkas bero på att det ofta är mamman som har det huvudsakliga ansvaret att uppfostra barnen och i de fall där mamman är sysselsatt hinner hon inte med denna uppgift och de sociala banden blir svagare vilket leder till att ungdomarna begår fler brott. Det kan tänkas att resultatet fått ett annat utfall om andra variabler inkluderats som också mäter socioekonomisk bakgrund, såsom föräldrars inkomst eller område som individen vuxit upp i. Det bör även uppmärksammas att de regressioner som gjorts inneburit att många observationer fallit bort i resultatet. Detta påverkar tillförlitligheten i studien och innebär även att resultaten bör tolkas med försiktighet. 5.2 Sociala relationer Sociala relationer är en del av teorin om sociala band. Resultatet som studien visar ger stöd för den hypotes (H2) som säger att svaga sociala band påverkar ungdomarnas brottsliga 23