SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P23556

Transkript

1 PELLO KOMMUN Svar till inkomna yttranden från Sverige, resultatet av det internationella samrådsförfarandet i förslagsfasen SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY

2 SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA Svar till inkomna yttranden från Sverige, resultatet av Janne Tolppanen Innehållsförteckning 1 Svar till inkomna yttranden från Sverige, resultatet av det internationella samrådsförfarandet i förslagsfasen Naturvårdverket Länsstyrelsen Norrbotten Finsk-svenska gränsälvskomissionen (suomalais-ruotsalainen rajajokikomissio) Övertorneå kommun Energimyndigheten... 15

3 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 1 (16) SVAR TILL INKOMNA YTTRANDEN FRÅN SVERIGE, RESULTATET AV DET IN- TERNATIONELLA SAMRÅDSFÖRFARANDET I FÖRSLAGSFASEN 1.1 Naturvårdverket

4 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 2 (16)

5 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 3 (16)

6 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 4 (16) Planläggarens bemötande Yttrande från Länstyrelsen i Norrbottens län I Juoksengi by på svensk sida uppstår större påverkan på landskapet än i Juoksenki by på finska sidan därför att från byn har man utsikt över älven mot finska sidan rakt mot vindkraftsparken. Däremellan finns dock betydande terrängformationer som i alla fall delvis gömmer vindkraftverken bakom sig. Det beror på utsiktspunkten, hur många kraftverk man ser och till hur stor del de göms bakom höjderna och växtligheten. Avståndet är som närmast över 8 kilometer, vilket medför att vindkraftverkens påverkan på landskapet inte längre kan anses vara dominerande. Påverkan på landskapet kan bedömas vara måttlig på vissa ställen men bedöms i huvudsak vara liten. Baserat på synlighetsanalysen uppstår ingen landskapspåverkan i Kuivakangas på finsk sida från Palovaaras vindkraftspark. Synlighetsanalysen visar att även en stor del av Kuivakangas på svensk sida hamnar utanför det område där landkapet påverkas. I det fall något kraftverk syns i Kuivakangas på svensk sida är avståndet som närmast ca 20 kilometer, så påverkan på landskapet blir i vilket fall som helst liten. Finsk-Svenska Gränsälvskommissionen Inget informationsmöte har hållits på finsk sida därför att svenska myndigheter hittills inte har förutsatt eller begärt detta. I de kungörelser som skickats till Sverige har dock funnits information om de informationstillfällen som skulle hållas på finsk sida och att där skulle komma att finnas svenskspråkig planläggare på plats. Projektet och dess konsekvenser bedöms med beaktande av områdets nutillstånd och de andra kommande projekt som man känner till. I konsekvensbedömningarna är det omöjligt att beakta eventuella framtida skogsavverkningar. Palovaara vindkraftsparks konsekvenser för renskötsel har bedömts i den utsträckning som projektets omfattning förutsätter med hjälp av den information som fåtts av renbeteslaget. (Finska) renbeteslagens förening samt det lokala Lohijärvi beteslaget har deltagit i generalplanens myndighetssamråd och gett sina synpunkter i den omfattning som de sett nödvändigt. Synpunkterna har beaktats i planen. Dessutom har vindkraftsutvecklaren påbörjat samarbete med renbetesla-

7 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 5 (16) get gällande uppföljning av renarna med gps-halsband. Vindkraftsutvecklaren och renbeteslaget fortsätter dialogen och samarbetet gällande uppföljning av konsekvenser för rennäringen. Övertorneå kommun I Juoksengi by på svensk sida uppstår större påverkan på landskapet än i Juoksenki by på finska sidan därför att från byn har man utsikt över älven mot finska sidan rakt mot vindkraftsparken. Däremellan finns dock betydande terrängformationer som i alla fall delvis gömmer vindkraftverken bakom sig. Det beror på utsiktspunkten, hur många kraftverk man ser och till hur stor del de göms bakom höjderna och växtligheten. Avståndet är som närmast över 8 kilometer, vilket medför att vindkraftverkens påverkan på landskapet inte längre kan anses vara dominerande. Påverkan på landskapet kan bedömas vara måttlig på vissa ställen men bedöms i huvudsak vara liten. När det gäller varningsljus för flyghinder följer man finska trafiksäkerhetsverkets Trafis bestämmelser. Varningsljus för flyghinder syns i klart väder i stort sett på samma områden där själva vindkraftsverkens torn och vingar syns. Vid visst lämpligt molnigt väder kan ljusens blinkande effekt synas längre än själva vinkraftverken. Nuvarande bestämmelser förutsätter dock att blinkande ljus används bara dagtid och på natten används rött fast ljus. Även när det gäller varningsljus för flyghinder så är påverkan på landskapet på svensk sida måttlig på vissa ställen men i huvudsak liten. Palovaara vindkraftspark påverkar inte grunderna för skydd av Tornio Kalixälvarnas Natura-område (Torne och Kalix älvsystem SE ). I den MKBprocess som genomgåtts för vindkraftsparken har behandlats påverkan på grunderna för skydd av de närmaste Natura- och skyddsområdena. Dessa befinner sig närmare än Natura-2000 objektet på svensk sida. Nuvarande vindkraftsparksprojekt (Ahkiovaara området är inte med längre) befinner sig längre bort från Torneälv än det ursprungliga Palovaara-Ahkiovaara området som behandlats i MKB-processen. I bedömningen av konsekvenser har potentiella konsekvenser för vattendrag granskats genom 3. och 2. delområdenas vattendrag. Torne-Kalix- Naturaområde är mycket omfattande och vindkraftsparksprojektet har inga realistiska försämrande konsekvenser för vattenkvaliteten för helheten. Landskapspåverkan beaktas inte i bedömningen av konsekvenser för skyddsgrunder för Natura-områden. Konsekvenser för turismen är ganska svårt att bedöma därför att konsekvenser berör enskilda företag beroende på var företaget ifråga befinner sig och vilka produkter företaget erbjuder. Negativa konsekvenser kan uppstå om turister upplever vindkraftverken störande och av den anledningen väljer ett annat besöksmål. Upplevd störning uppstår antingen av att se vindkraftsverken eller av ljud eller skugg-blinkning eller av en kombination av dessa. När det gäller buller och skuggblinkning kan konstateras att konsekvenserna inte når fram till svensk sida. Vindkraftsverken kommer på sina ställen att synas på svensk sida men på grund av mycket omväxlande topografiska förhållanden och växtlighet så är påverkan på landskapet också mycket omväxlande. Hypotetiskt kan konsekvenser uppstå för någon enskild företagare på älvstranden om vindkraftverken syns på ifrågavarande företags område och om kunderna upplever dem som störande. Med hänsyn till skalan för hela Övertorneå eller Torne älvdal så blir konsekvenserna dock mycket små. När det gäller allmän fritid och rekreation så blir påverkan på svensk sida enbart en viss ändring av landskapet på vissa platser som kan störa vissa människor. Andra möjliga konsekvenser för fritid och rekreation uppstår enbart på finsk sida.

8 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 6 (16) Vindkraftsparken orsakar inga ändringar av hur områden används på svensk sida orsakade av buller, blinkning, fara för fallande is eller konsekvenser för jakt. Energimyndigheten Sveriges Energimyndighet har inga specifika synpunkter på delgeneralplanen. Yttrandet noteras för kännedom.

9 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 7 (16) 1.2 Länsstyrelsen Norrbotten

10 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 8 (16) Planläggarens bemötande I Juoksengi by på svensk sida uppstår större påverkan på landskapet än i Juoksenki by på finska sidan därför att från byn har man utsikt över älven mot finska sidan rakt mot vindkraftsparken. Däremellan finns dock betydande terrängformationer som i alla fall delvis gömmer vindkraftverken bakom sig. Det beror på utsiktspunkten, hur många kraftverk man ser och till hur stor del de göms bakom höjderna och växtligheten. Avståndet är som närmast över 8 kilometer, vilket medför att vindkraftverkens påverkan på landskapet inte längre kan anses vara dominerande. Påverkan på landskapet kan bedömas vara måttlig på vissa ställen men bedöms i huvudsak vara liten. Baserat på synlighetsanalysen uppstår ingen landskapspåverkan i Kuivakangas på finsk sida från Palovaaras vindkraftspark. Synlighetsanalysen visar att även en stor del av Kuivakangas på svensk sida hamnar utanför det område där landkapet påverkas. I det fall något kraftverk syns i Kuivakangas på svensk sida är avståndet som närmast ca 20 kilometer, så påverkan på landskapet blir i vilket fall som helst liten.

11 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 9 (16) 1.3 Finsk-svenska gränsälvskomissionen (suomalais-ruotsalainen rajajokikomissio)

12 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 10 (16)

13 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 11 (16) Planläggarens bemötande Inget informationsmöte har hållits på finsk sida därför att svenska myndigheter hittills inte har förutsatt eller begärt detta. I de kungörelser som skickats till Sverige har dock funnits information om de informationstillfällen som skulle hållas på finsk sida och att där skulle komma att finnas svenskspråkig planläggare på plats. Projektet och dess konsekvenser bedöms med beaktande av områdets nutillstånd och de andra kommande projekt som man känner till. I konsekvensbedömningarna är det omöjligt att beakta eventuella framtida skogsavverkningar. I planeringen av vindkraftsprojektet och generalplanen har beaktats naturobjekt och källor som observerats i samband med inventeringen. Objekten har märkts ut på plankartan. Genomförande av vindkraftsprojektet kommer inte att ändra deras naturliga tillstånd eller riskera deras naturvärden. Fågelutredningar gjorda på området har utförts i enlighet med myndigheternas krav och är tillräckligt omfattande med tanke på projektet. Flyttfåglar har observerats och konsekvenser för artbestånden bedömts i samband med MKB- och planprocesserna. Palovaara vindkraftsparks konsekvenser för renskötsel har bedömts i den utsträckning som projektets omfattning förutsätter med hjälp av den information som fåtts av renbeteslaget. (Finska) renbeteslagens förening samt det lokala Lohijärvi beteslaget har deltagit i generalplanens myndighetssamråd och gett sina synpunkter i den omfattning som de sett nödvändigt. Synpunkterna har beaktats i planen. Dessutom har vindkraftsutvecklaren påbörjat samarbete med renbeteslaget gällande uppföljning av renarna med gps-halsband. Vindkraftsutvecklaren och renbeteslaget fortsätter dialogen och samarbetet gällande uppföljning av konsekvenser för rennäringen.

14 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 12 (16) 1.4 Övertorneå kommun

15 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 13 (16) Planläggarens bemötande I Juoksengi by på svensk sida uppstår större påverkan på landskapet än i Juoksenki by på finska sidan därför att från byn har man utsikt över älven mot finska sidan rakt mot vindkraftsparken. Däremellan finns dock betydande terrängformationer som i alla fall delvis gömmer vindkraftverken bakom sig. Det beror på utsiktspunkten, hur många kraftverk man ser och till hur stor del de göms bakom höjderna och växtligheten. Avståndet är som närmast över 8 kilometer, vilket medför att vindkraftverkens påverkan på landskapet inte längre kan anses vara dominerande. Påverkan på landskapet kan bedömas vara måttlig på vissa ställen men bedöms i huvudsak vara liten.

16 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 14 (16) När det gäller varningsljus för flyghinder följer man finska trafiksäkerhetsverkets Trafis bestämmelser. Varningsljus för flyghinder syns i klart väder i stort sett på samma områden där själva vindkraftsverkens torn och vingar syns. Vid visst lämpligt molnigt väder kan ljusens blinkande effekt synas längre än själva vinkraftverken. Nuvarande bestämmelser förutsätter dock att blinkande ljus används bara dagtid och på natten används rött fast ljus. Även när det gäller varningsljus för flyghinder så är påverkan på landskapet på svensk sida måttlig på vissa ställen men i huvudsak liten. Palovaara vindkraftspark påverkar inte grunderna för skydd av Tornio Kalixälvarnas Natura-område (Torne och Kalix älvsystem SE ). I den MKBprocess som genomgåtts för vindkraftsparken har behandlats påverkan på grunderna för skydd av de närmaste Natura- och skyddsområdena. Dessa befinner sig närmare än Natura-2000 objektet på svensk sida. Nuvarande vindkraftsparksprojekt (Ahkiovaara området är inte med längre) befinner sig längre bort från Torneälv än det ursprungliga Palovaara-Ahkiovaara området som behandlats i MKB-processen. I bedömningen av konsekvenser har potentiella konsekvenser för vattendrag granskats genom 3. och 2. delområdenas vattendrag. Torne-Kalix- Naturaområde är mycket omfattande och vindkraftsparksprojektet har inga realistiska försämrande konsekvenser för vattenkvaliteten för helheten. Landskapspåverkan beaktas inte i bedömningen av konsekvenser för skyddsgrunder för Natura-områden. Konsekvenser för turismen är ganska svårt att bedöma därför att konsekvenser berör enskilda företag beroende på var företaget ifråga befinner sig och vilka produkter företaget erbjuder. Negativa konsekvenser kan uppstå om turister upplever vindkraftverken störande och av den anledningen väljer ett annat besöksmål. Upplevd störning uppstår antingen av att se vindkraftsverken eller av ljud eller skugg-blinkning eller av en kombination av dessa. När det gäller buller och skuggblinkning kan konstateras att konsekvenserna inte når fram till svensk sida. Vindkraftsverken kommer på sina ställen att synas på svensk sida men på grund av mycket omväxlande topografiska förhållanden och växtlighet så är påverkan på landskapet också mycket omväxlande. Hypotetiskt kan konsekvenser uppstå för någon enskild företagare på älvstranden om vindkraftverken syns på ifrågavarande företags område och om kunderna upplever dem som störande. Med hänsyn till skalan för hela Övertorneå eller Torne älvdal så blir konsekvenserna dock mycket små. När det gäller allmän fritid och rekreation så blir påverkan på svensk sida enbart en viss ändring av landskapet på vissa platser som kan störa vissa människor. Andra möjliga konsekvenser för fritid och rekreation uppstår enbart på finsk sida. Vindkraftsparken orsakar inga ändringar av hur områden används på svensk sida orsakade av buller, blinkning, fara för fallande is eller konsekvenser för jakt.

17 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 15 (16) 1.5 Energimyndigheten

18 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY 16 (16) Planläggarens bemötande Sveriges Energimyndighet har inga specifika synpunkter på delgeneralplanen. Yttrandet noteras för kännedom.