Övergripande plan med budget

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2015:360 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Övergripande plan med budget Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut 1. Övergripande plan med budget för Katrineholms kommun fastställs enligt upprättat förslag. 2. Skattesatsen fastställs till 22,18 kronor per skattekrona. 3. Ingå borgen såsom för egen skuld för Katrineholms Fastighets AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. En borgensavgift om 0,3 procent tas ut på utestående borgensbelopp. 4. Ingå borgen såsom för egen skuld för Katrineholms Industrihus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 110 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. En borgensavgift om 0,3 procent tas ut på utestående borgensbelopp. 5. Ingå borgen såsom för egen skuld för Katrineholm Vatten och Avfall AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 590 miljoner kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. En borgensavgift om 0,3 procent tas ut på utestående borgensbelopp. 6. Nämnderna uppdras att senast i december 2015 upprätta budget- och planeringsdokument i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om övergripande plan med budget. 7. I investeringsbudgeten anges nämndernas investeringar för Omprioriteringar får beslutas av respektive nämnd avseende investeringar understigande en miljon kronor. Gällande omprioriteringar över en miljon kronor ska kommunstyrelsen höras. Kommunstyrelsens beslut 1. Reservera medel ur integrationsfonden enligt följande: Medel för uppföljning av barn- och elevutveckling inom bildningsnämndens verksamhetsområde, 5 miljoner kronor. Medel till socialnämnden för ökat antal ensamkommande barn och ungdomar, 1 miljon kronor. 2. Finansiera föreslagna projekt enligt övergripande plan med budget motsvarande totalt kronor ur 2013 och 2014 års öronmärkta medel för välfärdsutmaningar. Extraordinära åtgärder till flyktingkrisen, 5 miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2015:360 Stab Tillväxtfrämjande åtgärder samhällsbyggnadsförvaltningen, 1 miljon kronor Infrastruktur samhällsbyggnadsförvaltningen, 1,4 miljoner kronor Tillfällig resursförstärkning arbete med detaljplaner och bygglov, 1 miljon kronor Tillfällig resursförstärkning för bland annat ungdomsverksamhet kultur- och turismnämnden, 0,5 miljoner kronor Tillfällig resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden, 2 miljoner kronor 3. Följande områden ska vara föremål för kommunstyrelsens övergripande uppföljning under 2016: Bostadsbyggande: nulägesbeskrivning och behovsanalys Nya verksamhetslokaler: lägesrapport om byggnation av nya förskolor, skola, äldreboende, LSS-boenden samt brandstation Jobb och egenförsörjning: nya arbetstillfällen och nya former av arbetsmarknadsåtgärder Proaktiva insatser för företagsetablering Kommunens kompetensförsörjning: beskrivning av pågående arbete, analys och förslag till kommande åtgärder Sammanfattning av ärendet Mot bakgrund av kommunstyrelsens planeringsdirektiv har kommunstyrelsen och nämnderna lämnat underlag för övergripande plan med budget Detta har vägts samman mot kommunens ekonomiska förutsättningar och resulterat i ett gemensamt förslag till övergripande plan med budget från Socialdemokraterna och Moderaterna. Föreslagna förändringar av taxor och avgifter behandlas som separata ärenden. I och med revideringen av styrsystemet (Styrsystemet i Katrineholms kommun, kommunstyrelsens handling nr 8/2014) infördes, som ytterligare ett led i utövandet av uppsiktsplikten, en årlig övergripande uppföljning i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen fastställer vilket eller vilka områden som ska vara föremål för den övergripande uppföljningen under nästkommande år i samband med beredningen av övergripande plan med budget. Kommunchefen beslutar om hur uppföljningen ska genomföras i samråd med berörda förvaltningar. Information om övergripande plan med budget har skett till Cesam den 21 oktober Ärendet kommer att behandlas vid Cesams sammanträde den 26 oktober. Protokoll skickas därför senare. Ärendets handlingar Övergripande plan med budget med bilaga 1-4 Nämndernas protokollsutdrag (finns tillgängliga i akten) Tjänstemannaunderlag för övergripande plan med budget (finns tillgängligt i akten) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

3 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2015:360 Stab Göran Dahlström (S) Lars Härnström (M) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

4 Offensivt välfärdsbygge Övergripande plan med budget Socialdemokraternas och Moderaternas förslag till kommunfullmäktige Foto: Hanna Maxstad

5 Förord Det pågår en unik byggboom i Katrineholm. Totalt finns i dagsläget konkreta projekt och planer för närmare 700 nya bostäder. Översiktsplanearbetet ger förutsättningar för ännu fler, med sikte på befolkningsmålet invånare år Glädjande är också att det kommer in nya företag i kommunen. Handeln fortsätter att utvecklas, likaså besöksnäringen. Samtidigt pågår och förbereds en historiskt sett mycket omfattande utbyggnad av välfärden. Under de närmaste åren kommer Katrineholms kommun att investera i bland annat ett antal nya förskolor, en ny skola, ett nytt äldreboende, två nya LSSboenden, en ny brandstation, ett nytt parkeringsdäck vid järnvägen och en omfattande utbyggnad av bredband på landsbygden. Viktiga satsningar för framtiden som gör det ännu mer attraktivt att bo och verka i kommunen, men som också underlättar pendling till och från Katrineholm. Det går inte att komma ifrån att detta sammantaget medför en viss växtvärk. Även om Katrineholms kommun står väl rustad genom att kommunen inte har några lån kommer satsningarna innebära utmaningar, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, under kommande år. Men det är positiva utmaningar, som visar att vår kommun är inne i en gynnsam omvandlingsfas. Fler bostäder ger fler invånare, fler företag ger fler jobb och fler skattebetalare ger förutsättningar att trygga välfärden. Detta ger oss tillförsikt inför framtiden. Samtidigt läggs denna övergripande plan med budget fram i en orolig tid. Det pågår en flyktingkatastrof i världen som kommer att få effekter även i Katrineholm. På vilket sätt och i vilken omfattning är i dagsläget fortfarande svårt att bedöma. Vi har också ett osäkert politiskt läge på riksplanet som gör det svårare att ha en långsiktighet i kommunens planering. Lokalt har vi under 2015 haft ett fortsatt högt tryck på socialnämndens verksamheter, något som också avspeglas i resursfördelningen inför nästa år. Omfattande insatser görs för att bromsa och vända denna utveckling, för att minska social och ekonomisk utsatthet bland kommunens invånare och för att i högre grad kunna prioritera andra verksamheter som också är angelägna. Vid sidan om projekteringar för utbyggnad av skola, äldreomsorg med mera kommer även andra viktiga satsningar göras under nästa år. Inom skolan inleds en omfattande IT-satsning på 1:1, som på några års sikt kommer ge alla elever och pedagoger i Katrineholms skolor tillgång till varsin dator eller ipad. Bildningsnämnden kommer också fortsatt att garanteras resurstillskott för ökat antal barn och elever. Även vård- och omsorgsnämnden ges en betydande resursförstärkning inför nästa år. Ett nytt måltidspolitiskt program är på väg att antas med ännu högre ambitioner avseende ekologiska livsmedel, klimatsmart mat och förbättrade måltidsmiljöer. Ett nytt idrottspolitiskt program ska beslutas och börja implementeras. Arbetet för att skapa en så kallad Black Box för teater i Lokstallet fortsätter, med ambitionen att fatta beslut i nästa budget. Flera nya offentliga konstverk invigs. Ett treårigt vidareutbildningsprojekt om HBTQpersoners situation inleds för samtliga anställda. Detta är bara ett axplock av insatser under nästa år som kommer att bidra till en positiv utveckling i Katrineholm. Genom en välskött ekonomi kombinerad med kraftfulla investeringar lägger vi grunden för trygghet och välfärd i det framtida Katrineholm. Fortsatt mod och uthållighet kommer vara nödvändigt. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande 2 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

6 Innehåll INLEDNING... 4 Utmaningar inför planperioden Ekonomiska förutsättningar... 6 Kommunens styrsystem... 7 Organisationsöversikt Ansvarsområden och volymmått VISION TILLVÄXT, JOBB & EGEN FÖRSÖRJNING ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER UTBILDNING OMSORG & TRYGGHET KULTUR, IDROTT & FRITID HÅLLBAR MILJÖ EKONOMI & ORGANISATION RÄKENSKAPER Övergripande driftbudget 2016 med plan Investeringsbudget Fastighetsinvesteringar Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys SÄRSKILDA UPPDRAG Nya särskilda uppdrag Ställningstagande till tidigare särskilda uppdrag Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingsavdelningens förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Bilaga 2: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR Bilaga 3: Indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan Bilaga 4: Offensivt välfärdsbygge Ett axplock ur satsningar och investeringar Foto: Lena Hammarbäck (sid. 39), Josefine Karlsson (sid. 21, 41), Hanna Maxstad (sid. 1, 19, 32, 37), Marie Moqvist (sid. 28), Geza Simon (sid. 25) Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 3

7 INLEDNING Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden utgörs av Vision 2025 som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011, Kommunplan som fastställdes av kommunfullmäktige den 19 januari 2015 samt av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 29 april I enlighet med anvisningarna i planeringsdirektivet har nämnderna och bolagen inkommit med underlag till kommunstyrelsen för den fortsatta beredningen av kommunens övergripande plan med budget. Nämndernas och bolagens planer med budget kommer fastställas efter att kommunfullmäktige har beslutat om övergripande plan med budget. I detta dokument ges inledningsvis en översiktlig bild av de förutsättningar som påverkar kommunens planering och budget samt av kommunens styrsystem och organisation. En kortfattad redogörelse för nämndernas/bolagens ansvarsområden kompletteras med ett antal volymmått som är avsedda att ge en bild av nämndernas och bolagens verksamhet och volymer. Avsnittet övergripande mål och resultatmål utgår från de målområden som finns i kommunplan och innehåller förutsättningar och verksamhetsförändringar samt resultatmål för nämnderna och bolagen. Avsnittet räkenskaper innehåller drift- och investeringsbudget, resultaträkning, balansräkning samt kassaflödesanalys. I bilaga 1 finns ekonomi- och upphandlingsavdelningens förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen. I bilaga 2 finns redovisning av tidigare års öronmärkta medel, integrationsfonden och resultatutjämningsreserven. I bilaga 3 redovisas indikatorer för uppföljning av kommunplan I bilaga 4 finns ett presentationsmaterial Offensivt välfärdsbygge ett axplock ur satsningar och investeringar Utmaningar inför planperioden Befolkningstillväxt och lokal tillväxt är en grundläggande förutsättning för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Tillsammans med lokala och regionala aktörer kommuniceras Katrineholm som en attraktiv kommun att etablera sig i. Arbetet med att locka fler företag till kommunen och stötta befintliga företag i kommunen är fortsatt prioriterat. För att Katrineholm ska kunna växa och vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. För att möjliggöra byggnationer och etableringar krävs god planberedskap. Allt fler barnfamiljer väljer att bosätta sig i Katrineholm, vilket också medför ett ökat behov av utbyggnad av förskoleverksamheten och utrymme för fler elever i skolan. Samtidigt ökar behovet framöver av fler platser på särskilda boenden för en åldrande befolkning. Detta för med sig ett utökat behov av kompetent personal inom ett flertal områden. Inom vård- och omsorgsnämndens område finns ett stort framtida kompetensbehov. Vården och omsorgen blir alltmer komplex samtidigt som volymökningar inom verksamheten kräver mer personal med adekvat utbildning. Inom bildningsförvaltningens område väntas bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare fortsätta att öka. Ett arbete pågår för att ta fram en sammanhållen plan för kompetensutveckling, rekrytering och personalförsörjning för att på bästa sätt kunna möta framtidens behov hos kommuninvånarna. Katrineholms kommun ska som arbetsgivare också fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att vara ett attraktivt alternativ i rekryteringssammanhang. En annan utmaning för kommunen är att hantera den förväntade ökningen av antalet invandrare och flyktingar som väljer att bosätta sig i Katrineholm. Det stora antalet nyanlända kräver en god beredskap och en kompetent kommunal organisation för att tillgodose nyanländas behov av boende, försörjning, språkundervisning, förskoleverksamhet, skolgång, med mera. En ökad befolkning i kommunen bidrar till dess attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket i sin tur ger möjlighet till ökat handlingsutrymme. Samtidigt är det en utmaning att klara av de kommande behoven och kraven som detta innebär avseende infrastruktur, boendemiljö, skola, kommunikationer och övrig kommunal service. Antalet invånare avgör både intäkternas storlek och behovet av och kostnaderna för kommunal service. Hundra nya invånare i kommunen innebär cirka 5 miljoner kronor mer i skatteintäkter och statsbidrag. 4 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

8 Demografi Långtidsprognoser beträffande den demografiska utvecklingen visar entydigt sedan flera år tillbaka att det blir allt färre i Katrineholm som ska försörja allt fler, såsom i flertalet kommuner i Sverige. Av den anledningen är det viktigt att skapa ett attraktivt Katrineholm som lockar personer i arbetsför ålder att flytta hit, men även att de som bor i kommunen ska känna att bästa framtidsalternativet är att bo kvar här. Genom detta kan en balans skapas mellan andelen personer i arbete och andelen personer som är i behov av kommunala tjänster. Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av framtida behov hos kommunens olika verksamheter. Diagrammet visar Statistiska centralbyråns (SCB) prognos avseende befolkningens utveckling, uppdelad i sex ålderskategorier, för Katrineholm under de kommande tolv åren. Framskrivningen baseras på antaganden om antalet födda och döda samt in- och utflyttning. Antalet åringar kommer att öka kraftigt från 2016 och framåt, med cirka 100 personer per år. Antalet åringar har redan börjat öka men håller sig sedan på en relativt konstant nivå. Denna ökning får dock inte någon större påverkan på de kommunala verksamheterna. Den tidigare minskningen inom gymnasiet ser nu ut att ha stannat av och antalet åringar ligger relativt konstant på en nivå på drygt ungdomar. Både antalet barn i förskoleålder 0-5 år, och i grundskoleålder 6-15 år kommer att öka under perioden. Kommunen har sedan 2009 använt sig av en resursfördelningsmodell som tar hänsyn till volymförändringar inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Modellen bygger på en beräknad kostnad per individ i de olika verksamheterna och ska hantera volymförändringar mellan åren. Modellen utgår ifrån att den beslutade ram som gäller för innevarande år är korrekt. Resursfördelningsmodellen mellan kommunfullmäktige och bildningsnämnden bygger på samma princip som används gentemot de fristående verksamheterna. Det totala bidraget per barn/elev inom förskolan och grundskolan är uppdelat i en grunddel, ett tilläggsbidrag som efter bedömning av elevhälsan fördelas till barn i behov av särskilt stöd samt en del för modersmålsundervisning. Gällande bidraget inom gymnasieskolan används ett viktat snittpris mellan kommunens gymnasieprogram och köpta platser. Vid beräkning av volymer används befolkningsprognos från SCB från april Vid beräkning av resurser för äldreomsorgen används de nya gällande prislapparna i den uppdaterade kostnadsutjämningsmodellen. Vid beräkning av Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 5

9 volymer används även här befolkningsprognos från SCB från april Tabellen nedan visar volymerna som resursfördelningen baseras på: Förskola och skola Förskola inkl. pedagogisk omsorg Budget 2015 Prognos Förskoleklass Grundskola Grundskola Totalt grundskola Gymnasieskola, år Gymnasieskola, 19 år Äldreomsorg Ålder Ålder Ålder Totalt äldreomsorg Sysselsättning/arbetslöshet Sysselsättningen i Katrineholm är oförändrad jämfört med samma period förra året. I augusti 2015 var 10,7 procent av befolkningen år arbetslösa, varav 5,9 procent var sökande i program med aktivitetsstöd. Av ungdomar mellan år var 18,2 procent utan arbete, en minskning med 2,2 procentenheter jämfört med samma tid förra året. Av de 18,2 procent arbetslösa ungdomarna var 10 procent sökande i program med aktivitetsstöd. Jämfört med riket och länet är arbetslösheten i Katrineholm högre, dock ytterst marginellt jämfört med länet. Detsamma gäller ungdomsarbetslösheten. Det positiva som statistiken från Arbetsförmedlingen redovisar är att antalet långtidsarbetslösa har minskat. Försörjningsstöd Under perioden januari till augusti 2015 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 40,4 miljoner kr, vilket är 2,5 miljoner kr mer än förra året. Under denna period fick i genomsnitt 707 hushåll per månad försörjningsstöd (673 hushåll 2014) med ett genomsnittligt månadsbelopp på kr (7 015 kr 2014). Ökningen av det genomsnittliga månadsbeloppet med 1,6 procent beror delvis på hyreshöjningar. Ekonomiska förutsättningar Nationell utveckling Den ekonomiska utvecklingen för landet, som direkt har påverkan på kommunernas ekonomi, är beroende av ett flertal faktorer, exempelvis den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld, utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, invandring, arbetslöshet, inflationens utveckling samt statsbidragens storlek. Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt och även 2015 startade bra. Ett skäl har varit att tillväxten i omvärlden visade tydliga tecken att få allt bättre fart. Dock, på grund av turbulensen kring Greklands ekonomiska situation och under senare tid nedgången i Kina, har den positiva utvecklingen tappat fart. Den uppgång på stockholmsbörsen som skedde i början av året är nu utraderad. Hur ekonomin i de europeiska länderna såväl som i Sverige kortsiktigt påverkas av den stora flyktingströmmen som pågår är osäkert. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) räknar med en tillväxt av svensk BNP med drygt 3 procent både 2015 och 2016, medan en väsentlig svagare utveckling förväntas följande år, 2,4 respektive 1,8 procent. Under 2015 tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med förra året, vilket delvis beror på större ökningar av löner och pensioner, men också på att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Nästa år medför en tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin kommer i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Den mer dämpade tillväxten i sysselsättning och skatteunderlag som följer efter att konjunkturell balans har nåtts innebär att kommunerna får svårigheter att matcha de kostnadskrav som befolkningsutvecklingen ställer. Kommunerna tvingas då, enligt SKL:s beräkningar, till betydande skattehöjningar för att intäkterna ska täcka kostnaderna. Den nya befolkningsframskrivningen från SCB visar en snabbare befolkningstillväxt än tidigare prognoser och därmed större befolkning för samtliga år. Den genomsnittliga skattekraften i riket sjunker, med mindre inkomstutjämning per invånare som följd. Sysselsättningen fortsätter att öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. SKL:s prognoser visar att löneökningarna ligger på 3 procent i år och att de blir något högre nästa år. Prisutvecklingen har fortsatt vara mycket svag men i takt med att prisfallet på olja dämpas kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxttakten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Skatteintäkter och statsbidrag SKL bedömer att skatteunderlaget under perioden ökar med 24,4 procent. Enligt den senaste prognosen (oktober 2015) uppgår skatteintäkterna 6 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

10 och utjämning samt fastighetsavgift för Katrineholm till 1,931 miljarder kronor för Vid beräkning av skatteintäkter används SKL:s prognoser för planperioden, vilka anpassats till befolkningstalet invånare per 1 november 2015 (antagande i planeringsdirektivet, kommunstyrelsen , 86). Pensioner Beräkningen av pensionskostnader utgår från en pensionsprognos från Skandia som förvaltar kommunens pensioner. Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. Löneökningar I övergripande plan med budget avsätts medel för 2,0 procent löneökningar Löneökningarna 2017 och 2018 beräknas enligt SKL uppgå till 3,4 procent respektive 3,5 procent. Finansiering Finansieringen av kommunens verksamhet sker främst genom skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift samt avgifter som brukare betalar för äldreomsorg, barnomsorg, med mera. Kommunen lämnar borgen till sina bolag enligt fastställda principer. Detta innebär att dotterbolagens lånekostnader blir lägre än utan kommunal borgen. Kommunfullmäktige beslutade att bolagen från och med 2010 ska betala en borgensavgift om 0,3 procent på det utestående borgensbeloppet. Vid beräkning utifrån den borgen som kommunen har utställt i dagsläget, uppgår därmed den budgeterade intäkten till cirka 4,9 miljoner kronor. Kostnader för verksamhetslokaler Lokalkostnaderna för de kommunala verksamheterna baseras på de hyreskostnader som betalas till kommunens hyresvärdar. Den största delen av verksamhetslokalerna ägs av KFAB som enligt uppdrag debiterar kommunen självkostnaden. I hyreskostnaderna ingår kostnader för drift, planerat underhåll samt kostnader för genomförda investeringar (avskrivning och ränta). Kommunens styrsystem Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades i början av Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige , 21). En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led av beslutsprocessen som i genomförande och uppföljning. Styrningen ska också utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar såväl nämnder som bolag och kommunalförbund. Andra utgångspunkter för styrningen är enkelhet och tydlig rollfördelning. Eftersom styrningen till stor del konkretiseras i olika styrdokument är det vidare viktigt att säkerställa levande styrdokument. Genom tydliga rutiner ser vi till att styrdokumenten används vid planering, genomförande och uppföljning och att de revideras vid behov. Att använda uppföljning som grund för planering är en viktig utgångspunkt för att säkerställa att vi nyttjar erfarenheter av det som har hänt när vi tar ut Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 7

11 riktningen för framtiden. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som vid behov kompletteras med en fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling. Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige fastställer nämnder och bolag nämndens/bolagets plan med budget. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska fastställas innan planeringsåret påbörjas. När den politiska nivån gjort ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Målstruktur För att de politiska målen ska styra det som görs i verksamheterna behövs en tydlig målstruktur. Det är viktigt att det är tydligt på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (den röda tråden i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp. Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget eller av nämnder till sin förvaltning i nämndernas planer med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges till vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Uppföljning I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv. Uppföljningen ska utgå från styrningens fyra perspektiv. Den ska också vara genusmedveten och bygga på könsuppdelad statistik. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och eventuella verksamhetsavvikelser med förslag till åtgärder. Uppföljningen av ett enskilt år görs i kommunens årsredovisning. I samband med bokslutsberedningen ska nämnder och bolag presentera en analys av föregående år. Analysen ska återkoppla till de övergripande målen och resultatmålen. I samband med årsredovisningen 8 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

12 ska kommunstyrelsen även utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten och ska ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen definierar därför i övergripande plan med budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Andelen hushåll med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen brukare som är nöjda med hemtjänsten ska öka Andelen brukare som nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andelen brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som är nöjda med den hjälp de får ska öka Uppföljning av kommunplan I januari 2015 fastställde kommunfullmäktige det övergripande inriktningsdokumentet Tillväxt och välfärd Kommunplan som tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar den långsiktiga inriktningen för kommunens planering. I kommunplanen anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Målen indelas i sju olika målområden. Kommunplanen ligger till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för nämndernas planer med budget och för ägardirektiven till de kommunala bolagen. Den ligger också till grund för den årliga uppföljningen i delårsrapporter och årsredovisningar. I övergripande plan med budget redovisas för varje målområde förutsättningar och verksamhetsförändringar utifrån nämndernas och bolagens underlag. Det anges också vilka nämnder/bolag som ansvarar för resultatmålen. I bilaga 3 anges vilka indikatorer som kommer att ligga till grund för uppföljningen av resultatmålen i kommande delårsrapporter och årsredovisningar. För indikatorerna anges källa, det vill säga var underlag för uppföljning av indikatorn ska hämtas, och hur ofta indikatorn ska följas upp. I redovisningen av resultatmålen används följande förkortningar: BIN Bildningsnämnden BMN Bygg- och miljönämnden KS Kommunstyrelsen KTN Kultur- och turismnämnden STN Service- och tekniknämnden SOCN Socialnämnden VIAN Viadidaktnämnden VON Vård- och omsorgsnämnden KFAB Katrineholms Fastighets AB KIAB Katrineholms Industrihus AB KVAAB Katrineholm Vatten och Avfall AB VSR Västra Sörmlands Räddningstjänst Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 9

13 Organisationsöversikt Kommunkoncernen 10 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

14 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 11

15 Ansvarsområden och volymmått Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 25 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhets- samt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos Antal företagsbesök Antal EU-ansökningar (projekt) Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar 1 i samverkan med socialförvaltningen 1 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter. 12 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

16 och Viadidakt. Utöver dessa lagstadgade verksamheter ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknikoch entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (ämneskurs) Antal pågående ärenden inom Elevhälsan Antal elever IKE kartläggningsenhet Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid Antal elever som deltar i modersmålsundervisning * Prognos enligt SCB. Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos 2015 Vår Höst Vår Höst Prognos * Ingår nedan * * * Ingår ovan Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Kommentar till volymutvecklingen I Katrineholms skolor har ca 30 procent av flickorna och pojkarna utländsk bakgrund, dvs. minst en förälder är född utomlands. I grundskolan deltar 34 procent av de berättigade eleverna i modersmålsundervisning. Motsvarande andel för gymnasieskolan är 25 procent. Inom grundskolan är andelen flickor och pojkar som deltar i modersmålsundervisning i stort sett lika, medan det i gymnasieskolan är en större andel flickor än pojkar som deltar. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Bygg- och miljönämnden ansvarar också för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker, liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Bygg- och miljönämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen och är beredningsorgan för de miljöstrategiska frågor som hanteras av kommunstyrelsen. Volymmått Antal inkomna bygglovsansökningar Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos Antal strandskyddsärenden Antal anmälnings-ärenden, icke lovpliktiga åtgärder Antal ansökningar om förhandsbesked om bygglov Antal antagna detaljplaner Tillsynsuppdrag miljöskydd Tillsynsuppdrag hälsoskydd Tillsynsuppdrag livsmedel Inkomna avloppsansökningar Antal miljö- och hälsoskyddsärenden totalt Kommentar till volymutvecklingen Ett ökat inflöde av bygglovsärenden under 2015 och tillägget av så kallade Attefallsärenden (som inte fanns första halvåret 2014), men också ett ökat antal telefonförfrågningar bland annat kopplat till ändrade ROT-avdrag, har medfört en förlängd handläggningstid för enkla bygglovsärenden från 18 till 21 dagar. För ärenden av normal karaktär har handläggningstiden ökat från 24 till 30 dagar. Den ökade mängden miljö- och hälsoskyddsärenden beror på att hela Björkvik omfattas av avloppsinventering i år jämfört med planerat halva. Beroende på utfallet kan antalet inkomna avloppsansökningar komma att bli högre under andra halvåret 2015 eller Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 13

17 Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Volymmått Arrangemangsbidrag, beviljade Ungdomsbidrag Snabba stålar, beviljade Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos Antal besökare i Kulturhuset Besök på Kulturhusets konstutställningar Utlån av e-media Utlån per invånare 8,21 3,83 7,8 7,8 varav lån per invånare på huvudbiblioteket varav lån per invånare på skolbibliotek/filial Antal besökare på Perrongen, Lokstallet 62% 60% 60% 38% 40% 40% Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det kostpolitiska programmet samt de lagar som styr kostverksamheten. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt klottersanering. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Antal besökare i simhallen Antal deltagare vid arrangemang/läger inom Sportcentrum Antal ansökningar om föreningssbidrag Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter Drift/underhåll av kilometer GC-vägar Drift/underhåll av kilometer gatuvägar Grönytor med intensiv skötsel, antal kvm Grönytor med extensiv skötsel, antal kvm Naturmark, antal kvm Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Antal lunchportioner förskola * Antal lunchportioner grundskola Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet och KTC Antal dagsportioner särskilt boende för äldre Antal portioner matlåda äldreomsorg Antal ärenden hos konsumentvägledningen Antal anknytningar/abonnemang i kommunens växel Antal bilar inom bilsamordningen * * * * Volymmåttet har förändrats sedan 2014, varför relevant jämförelsesiffra saknas. Kommentar till volymutvecklingen Prognosen för antal deltagare vid arrangemang/läger inom Sportcentrum kan komma att sänkas för 2016 beroende på golvbyte i ABC-hallen, vilket tar cirka tio veckor. Volymmåtten drift/underhåll av kilometer GC-vägar respektive gatuvägar är nya mått som förutsätter 14 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

18 extern inmätning och besiktning, en tjänst som kommer att köpas in från och med De förväntade utfallen för antal lunchportioner i förskola och grundskola 2015 är lägre än de antal som tidigare prognostiserats. Anledningen är att service- och teknikförvaltningen tillsammans med bildningsförvaltningen har börjat analysera frånvaron, vilket har medfört att antalet portioner justerats nedåt. Under 2015 har ett mätverktyg utarbetats för att följa upp elevnärvaron i skolrestaurangerna. Ambitionen är öka lunchnärvaron framför allt bland de äldre eleverna genom bättre dialog och utveckling av måltidsmiljöer och måltidsutbud. Antalet anknytningar/abonnemang i kommunens växel bedöms öka som en följd av att kommunens växelsystem digitaliseras under hösten Digitaliseringen ger en lägre abonnemangskostnad, vilket förväntas leda till en minskning av antalet mobilabonnemang som inte går via växeln. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och/ eller dennes föräldrar. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges med stöd av LVU eller LVM måste socialnämnden ansöka och beviljas detta hos förvaltningsrätten. I arbetet med försörjningsstöd har socialförvaltningen två uppdrag. Det primära är att stödja enskilda att bli självförsörjande. Det sekundära uppdraget handlar om att under vissa förutsättningar och efter behovsprövning bevilja bistånd i form av försörjningsstöd. Socialnämnden erbjuder också budget- och skuldrådgivning enligt skuldsaneringslagen till invånare i Katrineholm och Vingåker. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor samt insatser mot familjevåld. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Nämndens driver även ett eget hem för vård och boende (HVB) som heter Kollektivet HVB samt ett lägenhetsboende för ungdomar som heter Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. Volymmått Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, genomsnitt per månad Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos Antal sociala kontrakt Antal stadigvarande serveringstillstånd Antal kvinnofridsärenden Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag Antal inkomna aktualiseringar Antal startade utredningar Antal avslutade utredningar Antal pågående utredningar Antal pågående insatser, kontaktfamiljer/ kontaktpersoner Kommentar till volymutvecklingen För det första halvåret 2015 redovisar socialnämnden ett relativt högt antal utnyttjade vårddygn på institution för barn och unga. Till en viss del beror årets ökning på att verksamheten har kommit i kapp med ärendeinflödet. En annan orsak till den redovisade ökningen är ensamkommande barn och unga som placeras på institution. Ensamkommande barn och unga som placeras på institution kommer att öka eftersom antalet barn och unga som söker asyl i Sverige förväntas fortsätta öka Socialnämnden har under första halvåret 2015 även sett en kraftig ökning av antal vårdygn på institution för vuxna. Efter sommaren har dock ökningen upphört. En utmaning gäller behandling av samsjuka som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruksproblematik. Socialnämnden bedömer Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 15

19 att antalet ärenden rörande samsjuklighet kommer att öka under nästkommande år. Även antalet barn och unga placerade i familjehem fortsätter hålla sig på en hög nivå. En grupp som förväntas öka bland familjehemsplacerade är ensamkommande barn och unga. Migrationsverket ser en trend att allt fler yngre barn, under 13 år, söker asyl i Sverige. Om Migrationsverkets prognos stämmer kommer socialnämnden behöva överväga uppväxtplacering i familjehem för dessa barn. Barn bör inte vara institutionsplacerade när det handlar om en uppväxtplacering. Socialnämnden har ansvar för samtliga ensamkommande barn och unga som anvisas till kommunen fram till och med att det enskilda barnet fyller 21 år. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbidlningar och universitetsoch högskoleutbildningar. Nämnden ansvarar även för Campus Viadidakt där man tillhandahåller tentamen på hemmaplan studielokaler och utrustning för högre studier. Syftet är att ge fler invånare möjlighet att studera på eftergymnasial nivå och därmed bidra till en högre utbildningsnivå. Nämnden tillhandahåller samhällsorientering för nyanlända invandrare. Nämnden erbjuder även studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering (bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar). Vidare ansvarar viadidaktnämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står utanför arbetslivet. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utan arbete och studier får stöd och vägledning samt för feriearbeten för ungdomar i årskurs 2 på gymnasieskolan. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt inom olika områden. Från 1 juli 2015 förändrades Viadidaktnämndens ansvarsområde då det strategiska integrations- och mottagningsansvaret flyttades över till kommunstyrelsen efter beslut i kommunfullmäktige. Viadidaktnämnden har beslutat om en ny organisation från och med den 1 januari Volymmått Producerade verksamhetspoäng gymnasial nivå Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå Producerade verksamhetspoäng särskild utbildning för vuxna Antal studerande inom svenska för invandrare, sfi, genomsnitt per månad Antal studerande inom samhällsorientering, genomsnitt per månad Antal närvarotimmar i samtliga personaloch uppdragsutbildningar Antal tentander på eftergymnasial nivå på Campus Viadidakt Antal mottagna ungdomar som faller under aktivitetsansvaret Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av Arbetsförmedlingen Antal ungdomar år från Katrineholm på Viadidakt ungdomstorg Antal feriearbetare i Katrineholm Utfall 2014 Utfall janjuni 2015 Prognos 2015 Prognos % kv, 49% män ,5% kv, 20,5% män 348, 77% kv, 23% män 59 51% kv, 49% män % kv, 52% män % kv, 47% män % kv, 49% män % kv, 49% män % kv, 48% män % kv, 60% män % kv, 21% män % kv, 37% män 18 50% kv, 50% män % kv, 54% män % kv, 57% män % kv, 59% män % kv, 47% män Kommentar till volymutvecklingen Ett delvis minskat kursutbud inom gymnasial vuxenutbildning bidrar till en försiktigare prognos gällande producerade verksamhetspoäng under Antalet elever och producerade verksamhetspoäng på grundläggande vuxenutbildning har ökat de senaste åren på grund av ökat antal elever på sfi, samt ett ökat antal elever på sfi som har förutsättningar att klara studier på grundläggande nivå. Enligt Viadidaktnämndens prognos kommer elevantalet inom grundläggande utbildning för vuxna att vara fortsatt högt även under Antalet studerande på sfi har ökat under 2015 och förväntas fortsätta öka under För 2015 och 2016 förutspås en ökning av studerande som skriver tentamen då flera nya studentgrupper börjar. 16 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

20 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Till vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde hör även ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från 18 år samt ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende och för dem som vistas i dagverksamhet. Till vård- och omsorgsnämndens ansvar hör även betalningsansvar enligt lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Nämnden ansvarar även för verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem (2008:962) för fritt val av utförare inom äldreomsorgens hemtjänst. I nämndens ansvar ingår också prövning utifrån ett antal lagar, bland annat av bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag och prövning av tillstånd till resor enligt lag om färdtjänst och riksfärdtjänst. Volymmått Utförda hemtjänsttimmar per månad, egen regi Utförda hemtjänsttimmar per månad, extern regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, extern regi Belagda platser på särskilt boende Belagda platser på LSSboende Beviljade timmar boendestöd per månad Antal brukare med daglig verksamhet inom LSS per månad Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos * 355* ** 124** *367 platser totalt (permanenta och korttids, servicehusen ej inräknade) **127 platser totalt Kommentar till volymutvecklingen Inom hemtjänst kommer troligen liten ökning av antal personer och beslutade timmar att ske under Baserat på erfarenheter från sker ökningen främst till privata utförare inom LOV. I takt med att fler äldre får hemtjänst byggs denna stödform ut. Inom personlig assistans följer utvecklingen den nationella kurvan, men med en något lägre ökningstakt i Katrineholm. Platserna på särskilt boende samt på LSS-boende uppvisar hög beläggningsgrad. När det gäller personlig assistans är utfallet för beviljad tid 2015 inte jämförbart med utfallet 2014 till följd av bytet av verksamhetssystem. Beviljad tid har i praktiken ökat något sedan Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ungdomar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Antal aktuella ärenden varav godmanskap varav förvaltarskap varav ensamkommande barn *Utfallet avser aktuell nivå 4 juni Kommentar till volymutvecklingen Antalet ärenden totalt har ökat jämfört med tidigare år. Tillströmningen av nya ärenden är högre. Även antalet avslutade ärenden ökar. Sedan 2010 har antalet ärenden ökat med 67 procent totalt. Det har skett en kraftig ökning av antal ensamkommande barn under Antalet ensamkommande barn är svårt att ge prognoser för. Komplexiteten har ökat för ärenden gällande godmanskap och förvaltarskap. Bedömningen är att komplexiteten ökar ytterligare. Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 17

21 Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 närings- och föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Antal bostäder, totalt varav bostäder i centrum Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Uthyrningsgrad lägenheter, % Antal lägenhetskontrakt med kommunal hyresgaranti Antal lägenhetskontrakt med socialt kontrakt Yta verksamhetslokaler, kvm 99,9% 99,9% 99,9% 99,9% Kommentar till volymutvecklingen Inom affärsområdet bostäder äger och förvaltar bolaget 43 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om m 2. Prognosen för 2015 är en ökning med 36 lägenheter som avser den nyproducerade byggnaden vid Hästen 7, vilken beräknas vara färdigställd i december Fastigheten Humlen 10 omfattande 13 lägenheter förvärvades 1 december Ombyggnation planeras under 2016 för att skapa ytterligare 13 lägenheter inom samma fastighet. Vidare planeras nybyggnation av ytterligare 39 lägenheter i kvarteret Pantern och kvarteret Barberaren. KFAB hade initialt sju hyresgäster där den kommunala hyresgarantin prövades. Av dessa har idag fem egna kontrakt. KFAB följer uthyrningspolicyn och de kriterier som finns uppställda för uthyrningsverksamheten. Det är svårt att bedöma om antalet hyresgäster med kommunal hyresgaranti kommer att öka framöver. Den höga uthyrningsgraden medför att möjligheterna att få en lägenhet har minskat då det finns många sökande på varje ledig lägenhet. Inom affärsområdet verksamhetslokaler förvaltar bolaget 47 fastigheter med en uthyrningsbar yta om m 2 (primär bruksarea). KFAB arbetar på uppdrag av Katrineholms kommun i investering och förvaltning av kommunala verksamhetslokaler. I prognosen för 2016 har hänsyn tagits till planerad utökning med fyra förskolor (Skogsborg, Sandbäcken, Forssjö och Nävertorp) samt tillbyggnader vid Skogsborgsskolan. Vidare pågår inom Katrineholms kommun flera planer och utredningar gällande behovet av nybyggnationer för kommunala eller kommunrelaterade verksamheter. Det gäller bland annat planer på att uppföra en ny brandstation, ett nytt särskilt boende för äldre och en ny samlad gruppbostad LSS. Dessa planer är dock ej inräknade i prognosen ovan. Katrineholms Industrihus AB Katrineholms Industrihus AB (KIAB) har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till Antal aktuella ärenden varav godmanskap Kommentar till volymutvecklingen KIAB äger och förvaltar 24 fastigheter samt förvaltar 26 fastigheter för Katrineholms kommun. Det totala antalet lokalkontrakt uppgår i augusti 2015 till 184 st. KIAB ser att uthyrningssituationen under flera år har utvecklats bra och att bolaget kan knyta till sig nya hyresgäster. Intäkterna fortsätter att öka som en följd av en långsiktigt förstärkt uthyrningssituation. Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att tillhandahålla kommunal VA- och avfallsverksamhet samt äga och förvalta kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. 2 Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. 2 Ett ärende rörande revidering av ägardirektiv och bolagsordning för Katrineholm Vatten och Avfall AB behandlades av kommunstyrelsen den 30 augusti Enligt förslaget görs ett tillägg rörande ändamålet med bolagets verksamhet. Enligt tillägget är bolagets uppgift vidare produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas samt annan därmed förenlig verksamhet. 18 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

22 VISION 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det läge för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. År 2025 sjuder Katrineholm av liv Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 19

23 TILLVÄXT, JOBB & EGEN FÖRSÖRJNING ÖVERGRIPANDE MÅL Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Befolkningstillväxt Katrineholm växer stadigt och lockar fler nya invånare. Vid halvårsskiftet 2015 hade Katrineholms kommun invånare, fler än någonsin tidigare. Katrineholm Sveriges Lustgård är ett starkt varumärke och genom goda kommunikationsinsatser lyfts Katrineholms unika mervärden fram. Tillsammans med lokala och regionala aktörer arbetar kommunen för att kommunicera Katrineholm som en attraktiv och självklar plats, för att locka företag och människor som vill etablera sig och för att stärka besöksnäringen. I maj 2015 beslutade kommunfullmäktige att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning. Kommunledningsförvaltningen kommer under 2016 utgöra en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen samt skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. Med anledning av den pågående flyktingkatastrofen och osäkerheten kring hur detta kommer att påverka Katrineholms kommun avsätts 5 miljoner kronor för extraordinära åtgärder till följd av flyktingkrisen av medel som i föregående års bokslut öronmärkts för kommande välfärdsutmaningar. Sysselsättning och egen försörjning Konjunkturinstitutets senaste prognos visar att både sysselsättningen och arbetslösheten kommer att öka något framöver. Vanligtvis brukar en stigande sysselsättning medföra en sjunkande arbetslöshet. Nu sker samtidigt en ökning av arbetskraftsutbudet, främst till följd av flyktingmottagningen. På kort sikt ökar därför arbetslösheten. På längre sikt är det dock helt nödvändigt för företag och verksamheter i länet att få tillgång till mer arbetskraft. Arbetslösheten i Sverige beräknas minska från 7,8 procent 2015 till 7,5 procent I Södermanlands län prognostiseras däremot arbetslösheten stiga svagt både under 2015 och Vid utgången av 2016 av beräknas 10,4 procent vara arbetslösa i länet. Närmare 75 procent av de arbetslösa ingår i någon av de grupper som bedöms som särskilt utsatta för arbetslöshet. Det gäller personer med högst förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga samt äldre år. Arbetsgivarna har samtidigt mycket svårt att hitta personal med vissa kompetenser, det handlar ofta om yrken med krav på högre eftergymnasial utbildning. Sysselsättningen i Katrineholm är oförändrad jämfört med samma period förra året. I augusti 2015 var 10,7 procent av befolkningen år arbetslösa, varav 5,9 procent var sökande i program med aktivitetsstöd. Av ungdomar år var 18,2 procent utan arbete, en minskning med 2,2 procentenheter jämfört med samma tid förra året. Av de arbetslösa ungdomarna var 10 procent sökande i program med aktivitetsstöd. Regeringen presenterar i budgeten åtgärder och insatser i syfte att stimulera sysselsättningen. Bland annat inrättas extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt. Extratjänster införs som en form av subventionerad anställning. Målgruppen är deltagare i tidigare sysselsättningsfasen, FAS 3, som kommer att avvecklas. Som en följd därav minskar statsbidragen. Detta kommer att påverka Viadidakts arbetsmarknadsinsatser. Traineejobben är en arbetsmarknadsinsats med syfte att minska ungdomsarbetslösheten, underlätta generationsväxlingen inom välfärden och 20 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

24 öka tillgången på personer som kan anställas inom bristyrken som kräver yrkesutbildning på gymnasial nivå. Traineejobben innebär att ungdomar i kombination med yrkesstudier har ett arbete på deltid för att få formell kompetens inom yrken där det finns en efterfrågan på arbetskraft. Detta innebär att fler platser behöver säkerställas inom yrkesutbildningar. Utbildningskontrakten ger arbetslösa ungdomar år möjlighet att påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning. Studierna bedrivs på hel- eller deltid och kan kombineras med arbete/praktik. För både traineejobb och utbildningskontrakt kommer statsbidrag kunna sökas. Viadidakt arbetsmarknad kommer under hösten 2015 att strukturera om sitt arbetssätt för att bättre kunna möta upp de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Målet är höja kvalitén genom att ta tillvara de olika kompetenser som finns inom personalen samt tydliggöra vilka insatser som kan erbjudas för olika målgrupper. Regeringen kommer att tillföra ytterligare medel för komvux och yrkesvux för Viadidakt kommer att göra en ansökan till Skolverket för att ta del av dessa medel. Hösten 2016 startar en ny spetsutbildning med fokus på animation och visualisering på Duveholmsgymnasiet. Utbildningen, som kommer att ha riksintag, är högskoleförberedande och möjligheten att få jobb efter avslutad utbildning bedöms som god. Tillfälliga statliga medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen kommer under ge möjligheter att anställa ny personal. Satsningen gäller för personal som är brukarnära, till exempel vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och arbetsledare på verksamhetsnivå. Under 2015 har antalet hushåll som behövt ansöka om försörjningsstöd ökat. Detta är en trend som många av Sveriges kommuner redovisar. Det är en stor utmaning framåt att få fler kvinnor och män vidare till egen försörjning. Även ur ett barnperspektiv är det av största vikt att föräldrar kommer vidare till någon form av sysselsättning eller studier. Bidragstiden för de som uppbär försörjningsstöd tenderar också att bli längre. För att minska försörjningsstödet krävs insatser som hjälper vidare till egen försörjning. Under 2016 kommer ökade insatser och samverkan ske för att främja ett Aktivt försörjningsstöd, ett arbetssätt som ger ökade förutsättningar för försörjningsstödstagare att komma vidare till egen försörjning. Försörjningsstödstagare som står längre ifrån arbetsmarknaden har på grund av ohälsa, språk och sociala problem behov av rehabilitering och arbetsförberedande stöd för att komma vidare till egen försörjning. Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 21

25 Fortsatt god samverkan mellan socialförvaltningen, Viadidakt, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är nödvändig. Under 2015 har flera samverkansprojekt initierats där nämnder och myndigheter gått samman i syfte att snabbare komma fram till eventuella bakomliggande orsaker till svårigheten att komma vidare till egen försörjning. Vingåkers och Katrineholms kommuner kommer under hösten 2015 också att ta fram en överenskommelse som syftar till att främja den lokala samverkan ur ett långsiktigt perspektiv, framförallt mellan Arbetsförmedlingen och kommunen kring ungdomsarbetslösheten. I dagsläget pågår implementering av samverkans- och samlokaliseringsprojektet Vinka In (Vägen in för unga i Vingåker och Katrineholm). Projektet vänder sig till ungdomar och unga vuxna med komplex problematik. Genom samlokalisering och samordning av insatser ökar möjligheten att stödja deltagarna på vägen mot egenförsörjning. Projektet finansieras med medel från RAR och kommer att pågå fram till november Insatsen Arbetslinjen, Arbetslinjen 2.0 samt Arbetslinjen 3.0 har gett goda resultat i flera år. Korta yrkesutbildningar som vänder sig till försörjningsstödstagare som står långt ifrån arbetsmarknaden är en annan insats som har visat sig vara framgångsrik i andra kommuner. Insatsen skulle kunna utvecklas även i Katrineholm. Det finns också fortsatt stort behov av sysselsättning eller arbetsträning för invånare med social problematik, missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden är beroende av att hela kommunen bidrar med att utveckla metoder för att ge fler klienter inom socialtjänsten tillgång till sysselsättning och arbetsträning, med målsättningen att på längre sikt öka möjligheterna till egen försörjning. Även inom socialpsykiatrin och daglig verksamhet inom LSS ökar antalet brukare med behov av sysselsättning. Många av brukarna får sin sysselsättning/ dagliga verksamhet förlagd till privata företag och/eller offentliga arbetsplatser, vilket främjar mångfald och stärker förståelse för och möjligheter för personer med funktionsnedsättning att nå arbetsmarknaden. Enligt vård- och omsorgsnämnden finns ett behov av viss utbyggnad för att klara behoven från fler brukare. Växande och mångsidigt näringsliv Ett gott näringslivsklimat leder till tillväxt för kommunen. Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling lokalt och i regionen hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter och företagsklimat. Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 53 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. Katrineholms Logistikcentrum har en strategiskt viktigt roll för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Förvaltningen kommer att prioritera sitt arbete genom att lägga mer resurser på att få fler företag och arbetstillfällen till kommunen samt stötta nya företagare och redan etablerade företag. KIAB:s ambition är att fortsätta utveckla bolagets fastighetsbestånd och på så sätt bidra till att skapa en attraktiv miljö för företagandet i Katrineholm. Avgörande för hur KIAB lyckas är hur uthyrningen utvecklas och att fastighetsutvecklingen kombinerar en förbättrad miljö för hyresgästerna med ökad energieffektivitet. Planer finns på både försäljningar och förvärv av fastigheter i syfte att bidra till att utveckla näringslivet i Katrineholm utifrån affärsmässiga principer. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrum med aktörerna Almi, Leader, Katec och Nyföretagarcentrum. En satsning på Ung Företagsamhet uppmuntrar och stimulerar entreprenörskap. Inom ramen för Ung Företagsamhet får sistaårselever på samtliga gymnasieskolor i kommunen möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet och företagsamhet. Future Camp, ett entreprenörs- och innovationsläger för blivande företagare, stimulerar också ungdomar till att starta egna företag. Service- och teknikförvaltningen gör en stor del av sina inköp från lokala leverantörer, vilket gynnar den lokala tillväxten och landsbygdsutvecklingen. Under 2016 kommer den interna omlastningscentralen flytta till nya verksamhetslokaler, vilket gör det möjligt för fler småskaliga producenter att leverera större kvantiteter till kommunen då de nya lokalerna är bättre anpassade för hantering och förvaring av varor. Vård- och omsorgsnämnden kan bidra till ett växande näringsliv genom att ge bra stöd och information till hemtjänstföretag som vill etablera sig inom ramen för LOV (Lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten). Det ställer dock höga krav på uppföljning och hand- 22 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

26 läggning av de företag som vill starta verksamhet för att säkerställa en hög kvalitet på tjänsterna. Handel och besöksnäring Handeln fortsätter att utvecklas. Omsättningen inom handeln totalt har ökat 3 procent i Katrineholm jämfört mot föregående år och antalet sysselsatta är 828 st. En proaktivt arbete pågår för att skapa fler etableringar inom handelssegmentet; dels genom citysamverkansgruppen för utveckling av centrumhandeln, dels genom aktiv samverkan mellan KIAB, Catena och Katrineholms kommun. Detta samarbete har bland annat inneburit etablering av företaget Matsmart på Logistikcentrum. Även besöksnäringen fortsätter att utvecklas. Antalet gästnätter inom besöksnäringen har ökat med cirka 5 procent jämfört med föregående år. Kultur- och turismnämnden har fattat beslut om ett nytt målprogram för turism- och besöksnäringen i Katrineholm. Syftet är att formulera de långsiktiga målen för turism- och besöksnäringens tillväxt. En viktig förutsättning för utvecklingen av besöksnäringen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen, för fler besökare, fler arbetstillfällen och nya skatteintäkter. Besöksnäringen och Katrineholms kommun ska tillsammans ta fram en marknadsförings- och handlingsplan. Planen kommer beskriva ett antal utvecklingsområden som Katrineholms kommun och besöksnäringen tillsammans åtar sig att genomföra. Attraktiva, tillgängliga livsmiljöer och idrotts- och fritidsanläggningar kan bidra till att människor trivs, väljer att bosätta sig och etablera sina företag i Katrineholm. De många arrangemangen inom Sportcentrum, med en miljon besökare per år, ger gyllene tillfällen att visa upp vad kommunen har att erbjuda. Samverkan med turismnäringen och näringslivet bör utvecklas för att kunna sälja in Katrineholm som en modern och kaxig stad i Stockholms närhet. Den 1 januari 2017 fyller Katrineholm som stad 100 år. Det är ett jubileum som ska firas för att sprida kunskap om och stolthet för Katrineholms historia, utveckling, kultur, näringsliv, natur och ytterligare poängtera Katrineholms framtid. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka varumärket Katrineholm Sveriges Lustgård. Kommunledningsförvaltningen har uppdraget att leda, samordna och genomföra arbetet kring firandet. Digital infrastruktur Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för invånare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del av och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Staten har satt upp som mål att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Katrineholms kommuns mål är att 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ska ha möjlighet till fiberbaserat bredband Vård- och omsorgsnämnden ser ett behov av att bygga ut tillgången till bredband inom sina verksamheter. Många äldre är beroende av säkra lösningar för kommunikation och trygghetslarm, detta gäller inte minst på landsbygden. Det finns också en efterfrågan på tillhandahållande av bredband inom särskilt boende för äldre. Även på gruppbostäder behöver möjligheterna att erhålla bredband till de boende ses över. Digital infrastruktur är också en viktigt förutsättning för framtida innovation inom vården, exempelvis när det gäller utveckling av digitala tjänster inom hemtjänsten. RESULTATMÅL Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut KS Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB Ökad branschbredd i det lokala näringslivet KS Växande handel och besöksnäring KS, KTN, STN Fler nystartade företag KS Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka VIAN Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka VIAN Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka SOCN, VIAN Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka KS Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 23

27 ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER ÖVERGRIPANDE MÅL Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökat bostadsbyggande En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. För att främja byggnationer och etableringar krävs en god planberedskap och en effektiv bygglovshandläggning. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram nya detaljplaner. Bedömningen är att ärendeinströmningen kommer att öka ytterligare under Under 2016 ges samhällsbyggnadsförvaltningen en resursförstärkning på 1 miljon kronor för arbete med detaljplaner och bygglov genom medel som i föregående års bokslut öronmärkts för kommande välfärdsutmaningar. Merparten av detaljplanerna som är under framtagande rör bostadsbyggande och kommer möjliggöra byggande av 500 nya bostäder under mandatperioden. Ett kontinuerligt arbete pågår med att effektivisera administrationen i bygglovsprocessen. Under 2015 har en ny, avsevärt förbättrad, version av byggärendehanteringssystemet tagits i drift. Nya funktioner kommer att tillkomma framöver för att ytterligare effektivisera det administrativa arbetet. Det finns en fortsatt stor efterfrågan på personlig information och rådgivning gällande bygglov trots att stora insatser gjorts under 2015 för att förbättra informationen på webben. Ett ytterligare steg som övervägs för att effektivisera administrationen är att använda ett gemensamt ärendehanteringssystem för bygg- och miljöärenden. Efterfrågan på lägenheter i Katrineholm är stor. KFAB har under den senaste femårsperioden varit en aktiv aktör på marknaden med försäljningar och förvärv av fastigheter i syfte att utveckla fastighetsbeståndet och Katrineholms möjligheter att utvecklas som ett attraktivt boendealternativ. Nyproduktion pågår och planeras i kvarteret Hästen, kvarteret Pantern och kvarteret Barberaren. I kvarteret Hästen, vid Linnévägen/Eriksbergsvägen, kommer totalt 130 lägenheter att produceras inom en femårsperiod. Lägenheterna kommer att variera i storlek från 1:or till 4:or. Den första byggetappen av tre färdigställs i december I kvarteret Pantern, vid Kungsgatan, planeras för ett nytt ungdomsboende i tre våningar med 17 yteffektiva lägenheter med en för målgruppen rimlig hyresnivå. I kvarteret Barberaren, i hörnet Oppundavägen och Västgötagatan, planeras för 16 nya lägenheter. Inom KFAB:s fastighetsbestånd finns stora utmaningar i att hantera de eftersläpande underhållsbehoven. KFAB:s målsättning är att över tid hantera underhållsbehovet inom miljonprogrammet genom särskilda upprustningsinsatser i de olika bostadsområdena. Fram till 2015 har omkring en tredjedel av fastighetsbeståndet berörts av insatserna. Närmast planeras att genomföra en renovering av kvarteret Grenen. Arbetet sker i samarbete med Hyresgästföreningen och ger möjlighet för de boende att påverka omfattningen av renoveringen av sina lägenheter. Den stora efterfrågan på bostäder har gjort det svårt för kvinnor och män som en gång har förlorat sitt boende att få en andra chans då villkoren på bostadsmarknaden har hårdnat. Bostadslösheten förväntas fortsätta öka Utvecklingen kan komma att 24 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

28 medföra höga kostnader för tillfälligt boende, sociala kontrakt och träningslägenheter. Attraktiv stadsmiljö För att göra staden mer attraktiv för såväl katrineholmare som hitresande besökare och nyinflyttade har kommunen gjort ett aktivt val att gestalta det offentliga rummet med konst genom årliga investeringsmedel. Konstverken placeras ut i den offentliga miljön och ger platsen en unik karaktär som stärker kommunens identitet och skapar en personlig närhet till betraktaren. Under 2016 kommer fyra nya offentliga gestaltningsuppdrag att genomföras och avslutas, däribland ett offentligt konstverk utifrån Fogelstadgruppens engagemang och arbete. Under 2017 och 2018 fortsätter kultur- och turismnämndens arbete med den offentliga konsten bland annat i form av ljusgestaltningar. Kultur- och turismnämnden kommer också att arbeta med ett offentligt konstverk i samband med ombyggnaden av Stortorget. Detta verk planeras stå klart 2017 eller 2018, utifrån de övriga tidsplaner som finns för Stortorget. KFAB har beslutat att avsätta en procent av investeringsbudgeten till konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation och utbyggnad av kommunens drivna verksamheter. Kultur- och turismnämnden är en samarbetspart. Katrineholm är också en trädgårdsstad som invånarna är stolta över. Det är något som kan lyftas fram ytterligare och befästas även utanför kommungränsen. Stadsparken är en av många pärlor, Djulöområdet är en annan. I Djulögruppen samverkar företagare, föreningar och kommunen. Målet är att området ska fortsätta att utvecklas och att attraktiviteten ska öka. En kommungemensam grönplan håller på att tas fram. I förlängningen innebär den en strukturell översyn av skötsel och underhåll inom service- och tekniknämndens verksamhetsområde. Levande landsbygd Arbetet med översiktsplanen för landsbygden pågår och den beräknas kunna antas under Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar intentionerna för hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om kommunens framtida utveckling med invånare och företag. Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under 2016 fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/Sköldinge och Julita. Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 25

29 Förbättrad tillgänglighet En tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet i Katrineholm har genomförts, i enlighet med rapporten om boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun. Fastighetsägare kommer att bjudas in till ett samarbete kring en gemensam T-märkning (tillgänglighetsmärkning) av bostäder samt gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter. Antalet ärenden rörande bostadsanpassning ökar hos vård- och omsorgsförvaltningen. Det beror delvis på att fler bor hemma längre, men även på att det finns många äldre fastigheter i Katrineholm som bland annat saknar hiss. Samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och fastighetsägare behöver intensifieras. Bygg- och miljönämnden kommer under 2016 att fortsätta arbetet med att se till att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas i syfte att göra kommunen tillgängligare för invånare och gäster. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utredningsoch processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017, dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren och det kommer krävas en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. Beslut har tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik. För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Stadstrafiken måste också noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Det finns därför skäl att pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, exempelvis försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen samt mer miljövänliga drivmedel i fordonen. Det är också viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Satsningar på tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter har fått stort utrymme, men även miljö- och gestaltningsåtgärder är prioriterade. Större investeringsprojekt som planeras under planperioden är bland annat en omdaning av Stortorget med en ny byggnad i norra delen, ombyggnad av de tidigare genomfarterna till stadsgator, anpassning av Fredsgatan till Kullbergska sjukhusets nya entré samt fortsatt satsning på trygghet och miljö genom belysning av gator, gång- och cykelvägar samt parker. Service- och tekniknämnden har övertagit underhållet av de gamla genomfarterna. Den nya förbifarten sköts av Trafikverket. Detta gör det möjligt att satsa på omläggning och ombyggnation av gatorna i staden. Inventering och dokumentation av gator, vägar, gångoch cykelvägar, broar, skyltning, gatubelysning, trafikljus, grönområden, spår och leder, badplatser och parker ska uppdateras och föras in i aktuella driftprogram. Dokumentationen kan sedan omsättas till moderna underhålls- och skötselplaner. Detta för att kunna planera, driva och utvärdera verksamheten på effektivast möjliga sätt. Dokumentationen kan också användas som underlag vid medborgardialoger där flickor, pojkar, män och kvinnor inom ett visst geografiskt område kan få vara med och tycka till om exempelvis planering av parker och lekplatser. RESULTATMÅL Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka KFAB Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar KS, STN 26 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

30 UTBILDNING ÖVERGRIPANDE MÅL Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Förutsättningar och verksamhetsförändringar Utbyggnad av förskolan och skolan Allt fler barnfamiljer väljer att flytta till Katrineholm och för att möta de behov som uppstår görs omfattande satsningar på förskola och skola. Under de senaste åren har tio nya förskoleavdelningar öppnats och beslut finns om att öppna ytterligare 15 avdelningar under de närmaste åren. Det är av största vikt att kunna bygga ut verksamheten i takt med behoven. Under 2016 planeras utbyggnad av Näverstugan med tre avdelningar, Berguven med fyra avdelningar, Skogsborg med fyra avdelningar och Forssjö med en ny avdelning och flytt av tre befintliga. Med befolkningsmålet om invånare år 2030 som grund kommer det att krävas utrymme för många nya elever de kommande åren. Redan idag är en utbyggnad av grundskolan i tätorten akut då elevökningen varit stor de senaste åren och alla skollokaler inom tätorten är fullbelagda. Bildningsnämnden ges nu i uppdrag att i samråd med kommunledningsförvaltningen och KFAB fortsätta förstudien kring byggnation av en ny skola i centrum för att utreda alternativa förslag. Uppdraget ska återrapporteras senast i april 2016 för beslut om projektering. Under 2015 har kommunledningsförvaltningen i samverkan med bildningsförvaltningen, övriga berörda förvaltningar och KFAB tagit fram en långsiktig plan för kommunens skollokaler. För att säkerställa en bra måltidssituation är det också av stor vikt att service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen är samordnade vid öppnande av nya förskoleavdelningar och placering av elever. Bildningsnämnden kommer också fortsatt att garanteras resurstillskott för tillkommande barn och elever. För kommande volymökningar avsätts 5 miljoner kronor under 2016 från kommunens integrationsfond. Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan De senaste åren har betygsresultaten i Katrineholms skolor blivit bättre. I SKL:s Öppna jämförelser, som presenterades i april 2015, stod det klart att Katrineholms skolor förbättrats på samtliga punkter jämfört med föregående rapport. Detta gör att Katrineholm går emot den rådande nationella trenden med negativ resultatutveckling. Katrineholms grundskolor ligger trots detta under rikssnittet gällande exempelvis andel elever i årskurs 9 som når kunskapskraven i alla ämnen och genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen och fortsätter fokusera på utveckling av framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete. En bidragande orsak till de relativt sett lägre skolresultaten är den sammanlagda elevstrukturen i Katrineholms kommun. Denna har under det senaste decenniet blivit mer problematisk än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrars utbildningsnivå samt antal nyanlända elever. Resultaten måste bedömas mot dessa bakgrundsfaktorer. Organisationens strukturella, ekonomiska och kompetensmässiga utveckling har haft svårt att ställa om till de nya förutsättningarna. Under två år har det pågått ett intensivt arbete med att skapa en tydlig utvecklingsorganisation inom bildningsförvaltningen. Utifrån en genomförd kartläggning kommer ett arbete genomföras under läsåret 2015/16 för att systematisera och samordna de utvecklingsprocesser som pågår och skapa en större långsiktighet i utvecklingsarbetet. Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 27

31 För att få en tydlig bild av kvaliteten i bildningsförvaltningens verksamhet använder sig samtliga kommunala förskolor och skolor av kvalitetssäkringsverktyget Qualis. Arbetet med Qualis skapar förutsättningar för ett systematiskt förbättringsarbete över tid för att nå hållbar kvalitet och förbättrade resultat. Varje år lämnar varje verksamhet ifrån sig en kvalitetsredovisning. I dessa framgår bland annat förbättringsområden och förslag till åtgärder för förbättring. Under 2016 kommer sex förskolor och sex skolor också att genomgå en extern granskning genom Qualis. Inom skolan inleds under 2016 en omfattande IT-satsning på 1:1, som på några års sikt kommer ge alla elever och pedagoger i Katrineholms skolor tillgång till varsin dator eller ipad. Under 2015 har en förstudie kring strategi för ytterligare IT-sats-ningar i förskola, förskoleklass och grundskola genomförts. En införandeplan för har också tagits fram. I enlighet med förstudien och införandeplanen kommer 12,7 miljoner kronor att avsättas för ITsatsningar inom förskola, förskole-klass och grundskola under Den statliga satsningen Matematiklyftet som påbörjades 2013 kommer att slutföras under läsåret 2015/16. Då har samtliga undervisande lärare i matematik inom grund- och gymnasieskola genomgått utbildningen. Katrineholms kommun deltar också i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 där varje kommun åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från såväl politisk nivå som förvaltnings-, rektors- och lärarnivå. Skolbiblioteken är en stödfunktion för att öka elevernas måluppfyllelse och bidra till ett livslångt, levande lärande samt ökad livskvalitet. För att skolbiblioteksorganisationen ska kunna vara så flexibel som uppdraget kräver, behöver den interna biblioteksorganisationen förändras under Under 2016 fortsätter införandet av RFID, utlåningsautomater, på skolbiblioteken. Kultur- och turismnämnden fortsätter tillsammans med bildningsnämnden att anordna sommarskola i Perrongens lokaler för de elever i årskurs 6-8 som inte klarat målen i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. I januari 2016 träder ny lagstiftning beträffande mottagande av barn och unga i kraft. Lagen innebär att den organisation som hittills funnits för mottagande i grundskolan måste ändras. Däremot kan gymnasieskolans nuvarande programstruktur för nyanlända tillsvidare behållas. Lagen föreskriver att elever får visats i en mottagningsenhet maximalt i två månader för bedömning av mognads- och kunskapsnivå och för att ge enkla grunder i det svenska språket. Därefter ska eleven klassplaceras på sin hemskola. Rektor bedömer om en förberedelseklass ska inrättas på skolan eller om eleverna kan ges det kvalificerade stöd de behöver i ordinarie klass. Om förberedelseklass inrättas får eleven visats maximalt två år i denna och ska redan från skolstart ha kontakt med sin ordinarie klass. Från förberedelseklassen ska eleven slussas ut i ämne efter ämne allteftersom ordförråd och begrepp etablerats på det nya språket. Bildningsförvaltningens mottagningsenhet, interkulturella enheten (IKE), kommer i och med detta att bli en kartläggningsenhet där eleverna stannar betydligt kortare tid än idag. Mindre klasser i de lägre årskurserna och möjlighet för lärarna att ge mer tid till varje enskild elev är något som pekas ut som viktigt i kommunplanen. Detta kommer delvis att kunna möjliggöras via det riktade statsbidrag som tillförs kommunen med start hösten Med tanke på den lokalsituation som finns inom tätortens grundskolor är det i många fall inte möjligt att skapa mindre grupper. Vad som däremot är möjligt är att tillföra mer personal till elevgrupperna, det vill säga skapa en högre personaltäthet. Statsbidragets syfte är att höja utbildningens kvalitet och ge lärare mer tid för varje elev. Under läsåret 2015/16 kommer Katrineholms skolor att kunna dela på drygt 5 mnkr vilket motsvarar cirka tio 28 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

32 tjänster. Nytt beslut kommer sedan att tas inför kommande bidragsår. Redan i förskolan läggs grunden för det fortsatta lärandet. Under de senaste åren har det talats mycket, både lokalt och regionalt, om att grupperna i förskolan är stora. Från hösten 2015 finns det möjlighet att söka statsbidrag för att minska barngruppernas storlek i förskolan eller för att motverka en ökning av barngruppernas storlek. Statsbidrag kommer att lämnas med ett belopp om kronor för varje minskning av en barngrupp med en plats. Trygga barn och ungdomar som mår bra Inom elevhälsan har antalet ansökningar till läs- och skrivutredningar, tal- och språkutredningar och psykologutredningar ökat. Till följd av detta har väntetiderna blivit längre. För psykologinsatser har väntetiden på kort tid ökat från fyra till tio månader, och kommer troligen snart att vara uppe i 12 månader. För läs- och skrivutredningar är specialpedagogernas väntetider 12 månader. De ökade väntetiderna kan kopplas till den elevökning som skett de senaste åren. Många ansökningar inkommer från skolor där nyanlända flickor och pojkar placerats efter sin tid på IKE. Samarbetet mellan vård- och omsorgsförvaltningen, bildningsförvaltningen och socialförvaltningen rörande barn med särskilda behov och skolplaceringar kommer att vidareutvecklas under Syftet med samarbetet är att med bibehållen eller ökad kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt utveckla hemmaplanslösningar och undvika externa placeringar för barn med särskilda behov. Det pågår flera förebyggande insatser i kommunen riktade till barn och unga som uppvisar svårigheter inom skolan som kan leda till ett utanförskap. Dessa insatser kommer att fortsätta under Projektet Samtid, bildningsnämndens och socialnämndens gemensamma arbete med barn och ungdomar som inte har en kontinuerlig skolgång, kommer att fortsätta under Syftet är att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Ambitionen är att Samtid på sikt även ska omfatta lågstadiebarn. Katrineholms kommun har anmält intresse till Regionförbundet Sörmland för medverkan i Plug-in. Plug-in arbetar med nya metoder för att få flickor och pojkar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Bildningsförvaltningen har i samverkan med Viadidakt beviljats medel från europeiska socialfonden (ESF) gällande så kallade Drop-outs. En projektledare har anställts på tre år med start i september Syftet i initialskedet är att genom intervjuer fördjupa kunskapen om varför gymnasieelever väljer att hoppa av sin utbildning samt att identifiera framgångsfaktorer genom studier av projekt i andra delar av landet. I steg två kommer en förebyggande verksamhet att byggas upp. SkolFam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med SkolFam är att i samarbete mellan socialförvaltningen och bildningsförvaltningen säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. Projektet SkolFam syftar till att successivt bli en permanent verksamhet inom kommunen. Social insatsgrupp är en ny arbetsmetod riktad mot ungdomar i riskzonen för kriminalitet och utanförskap som börjar tillämpas under hösten 2015 i samverkan mellan socialnämnden, polisen och bildningsnämnden. Socialnämndens verksamhet Ungdomssupport kommer också fortsätta samverka med skolorna i kommunen. Samverkan omfattar både enskilda ärenden men även ett generellt förebyggande arbete. Efterfrågan på Ungdomssupportens stöd är stort och socialnämnden bedömer att denna verksamhet kommer att behöva utökas under Under 2014 antog bildningsnämnden en policy för tobaksfri skoltid. Målet med policyn är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Under 2016 kommer arbetet med att införa policyn på alla skolor att fortsätta och utvärderas. En bra måltidsverksamhet bidrar till att elever mår bra och trivs i skolan samt ger dem bättre förutsättningar för att klara kunskapsmålen. Därför bedrivs under 2015 ett projekt med syfte att under-söka om mellanmål på skoltid (ökat näringsintag) leder till ökad koncentrationsförmåga. Projektet avslutas i början av 2016 då resultaten kommer att sammanställas och analyseras. Utfallet kan komma att ligga till grund för rekommendationer, satsningar eller nya projekt under Ytterligare ett steg i att säkra elevernas näringsintag är att öka andelen av de äldre eleverna som äter skollunch varje dag. I de yngre klasserna är skollunchen en del i en planerad skoldag där en vuxen följer med barnen till restaurangen. I högstadiet och gymnasiet, då ansvaret läggs på eleverna, är det viktigt att måltidsupplevelsen blir så tilltalande att alla elever väljer att gå till skolrestaurangen. Under 2015 har ett mätverktyg utarbetats för att följa upp elevnärvaron i skolrestaurangerna. Genom en bättre dialog med elever och skolans pedagoger, samt en utveckling av måltidsmiljön och måltidsutbudet, ska elevnärvaron Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 29

33 vid skollunchen i kommunens högstadieskolor, Duveholmsgymnasiet och KTC öka. Höjd utbildningsnivå Bildningsförvaltningen har under de senaste två åren ökat fokuset på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Att eleverna ska kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till framtidsfrågor är viktiga mål som rör hela skolans personal. Vägledningen behöver ha en stark roll för att leda till hållbara val som inte är bundna vid könsstereotypa förväntningar och för att undvika kostsamma avhopp och programbyten. Vägledning är också viktig för att minska studieavbrott och för att åstadkomma bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden. Viadidakt kommer under 2016 att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet för att anpassa utbildningarna och utbildningsutbudet till invånarnas behov och efterfrågan. Ett långsiktigt mål är att i nära samverkan med arbetslivet kunna erbjuda fler yrkeshögskoleutbildningar i regionen. Campus Viadidakt erbjuder möjligheter till tentamen på hemmaplan och studiemiljöer med olika tekniker för att underlätta för högre studier på hemorten. I samarbete med Karlstads universitet har grundlärarprogrammet, inriktning årskurs 4-6, startat under hösten 2015 i Vingåker. Samarbetet med Karlstads universitet pågår kontinuerligt och våren 2016 startar förskollärarprogrammet i Katrineholm. Hösten 2016 startar grundlärarprogrammet, inriktning förskoleklass och årskurs 1-3, i Katrineholm och grundlärarprogrammet, inriktning årskurs 4-6, i Vingåker. Viadidakt möter allt fler elever som har stora svårigheter att uppnå utbildningsmålen utan särskilt stöd. Anledningen till svårigheterna kan vara flera, men många gånger är det elever som har fått olika diagnoser. Detta ställer ökade krav på individ-anpassningar i form av både lärarstöd och lokaler. Hur denna elevgrupp ska kunna ges bättre förutsättningar att nå sina utbildningsmål är en utmaning för Viadidakt under kommande år gällande både resurs-fördelning och kompetensutveckling av undervisande personal. Under 2015 kommer de största grupperna asylsökande enligt Migrationsverket från Syrien, Eritrea och Afghanistan, vilket också avspeglas i ansökningarna till utbildning i svenska för invandrare. Migrationsverkets prognoser för 2015 och 2016 visar fortsatt höga nivåer av asylsökande. Det kommer att innebära ett fortsatt högt antal elever inom sfi. Antalet elever som snabbt avslutar sina sfi-studier och övergår till fortsatta studier inom komvux ökar. Studier på grundläggande nivå är en lagstadgad rättighet som innebär att kommunen är skyldig att erbjuda alla sökande platser. Detta medför att Viadidakt måste omprioritera befintliga resurser från gymnasial till grundläggande nivå. Skollagen och etableringslagstiftningen föreskriver att undervisning inom komvux och sfi-utbildning ska bedrivas under hela året vilket innebär att Viadidakt i ökad utsträckning behöver tillhandahålla studier under hela kalenderåret. Digital delaktighet För att öka den digitala delaktigheten erbjuder kommunen bland annat digitala veckor, praktiska verkstäder, föreläsningar och datorhandledningar. Arbetet för att öka den digitala delaktigheten sker i samverkan mellan samtliga förvaltningar. Arbetet fortsätter på den inslagna vägen under Det är viktigt att genomföra satsningar för att säkerställa att så många som möjligt kan dra nytta de tjänster som kommunen erbjuder i takt med att satsningarna på att bygga ut fibernätet och skapa smartare e-tjänster för invånarna fortsätter. På så sätt kan kommunen nå största möjliga samhällsnytta på samma gång som den interna administrationen blir mer effektiv. Ambitionen är både att få fler kommuninvånare och fler kommunanställda digitalt delaktiga. För att bidra till att öka den digitala delaktigheten kommer viadidaktnämnden att även fortsättningsvis erbjuda datorutbildning både som del av utbildningen inom till exempel sfi och som datorkurser på grundläggande- och gymnasial nivå. RESULTATMÅL Förskolan ska byggas ut efter behov BIN Trygg och utvecklande förskoleverksamhet BIN Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan BIN, KTN Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat BIN, KTN Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat BIN Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka BIN, STN Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON 30 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

34 OMSORG & TRYGGHET ÖVERGRIPANDE MÅL Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Förutsättningar och verksamhetsförändringar Utbyggnad av omsorgen för äldre och funktionsnedsatta En förstudie rörande byggnation av ett nytt särskilt boende inom äldreomsorgen har gjorts under KFAB ges nu i uppdrag att i samråd med vård- och omsorgsnämnden och kommunledningsförvaltningen projektera för ett nytt äldreboende. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i augusti 2016 för beslut om igångsättande av byggnation. I rapporten Framtidens boende för äldre, som togs fram under 2014, visas att Katrineholms kommun behöver bygga fyra nya särskilda boenden för äldre fram till Då den äldre befolkningen börjar öka från 2019 för att sedan öka kraftigt från 2025 behöver ett nytt särskilt boende stå klart under Planering för ytterligare ett särskilt boende behöver också påbörjas. Det är redan idag periodvis stor efterfrågan på korttidsplatser inom äldreomsorgen, bland annat som en konsekvens av Katrineholms Trygghetsmodell som infördes I rapporten Framtidens boende för äldre fastläggs också att samtliga tio befintliga särskilda boenden som riktar sig till äldre förutsätts finnas i drift Planering för underhåll och modernisering av dessa kommer att uppdateras i samarbete med KFAB. Då servicehusen Igelkotten och Pantern inrättades fanns inte samma typ av särskilda boenden inom äldreomsorgen som finns idag. Det innebär att brukare med mycket olika behov för närvarande bor på servicehusen, allt från att ha mycket omfattande vårdbehov till inga alls. En översyn har initierats för att ge underlag för beslut kring servicehusens inriktning. Inom verksamheten för stöd till personer med funktionsnedsättning samt socialpsykiatrin finns en efterfrågan på flera boendeplatser. Projektering pågår för byggande av en ny sammanhållen gruppbostad med sex platser i kvarteret Hästen, driftstart är planerad till Projektering pågår också av en servicebostad enligt LSS med sex lägenheter i kvarteret Hästen. Vidare pågår planering för att ersätta nuvarande psykiatriboendet Skogsbrynet med nya lokaler eftersom de nuvarande inte bedöms kunna uppgraderas till ett modernt boende. Detaljplanen för ny anvisad plats Vägskälet 17 kommer att beslutas under Antalet barn med neuropsykiatriska funktionshinder som söker stöd fortsätter att öka. Detta kan delvis förklaras av mer uppmärksamhet kring nya diagnoser och barnens situation. Under 2015 togs det nya korttidsboendet Granheden i drift, vilket ger bättre förutsättningar för att ge stöd inom kommunen till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns ett mycket stort behov av mindre hyreslägenheter centralt till vård- och omsorgsnämndens målgrupper. Framförallt har personer med psykisk ohälsa svårt att finna lämplig bostad. Detta för med sig att personer som får stöd av socialpsykiatrin måste erbjudas mer resurskrävande lösningar i form av särskilt boende då de annars skulle sakna boende. Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 31

35 Fortsatt utveckling av omsorgen för äldre och funktionsnedsatta I enlighet med Socialstyrelsens krav används från 2015 dubbla beslut inom äldreomsorgen för en mer rättssäker bedömning. Arbetssättet innebär även högre krav på uppföljning och omprövning av tidigare fattade beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen går också successivt över till att arbeta med biståndsbedömning och utförande av stöd enligt ÄBIC (äldres behov i centrum), vilket är ett av Socialstyrelsen anvisat arbetssätt. Vård- och omsorgsnämnden har under ett par år sett en ökad belastning på både nattpatrullens och larmpatrullens tjänster. Då fler äldre bor hemma istället för på särskilt boende samtidigt som landstinget reducerar antalet tillgängliga slutenvårdsplatser innebär det att fler personer med ohälsa behöver omsorg och omvårdnad i sitt hem, ibland akut i form av larmpatrull. Många av vård- och omsorgsnämndens brukare får trygghetslarm för att kunna påkalla hjälp och skapa trygghet. Under 2015 har de kvarvarande analoga trygghetslarmen bytts ut till digitala GSMlarm som ett led i att säkra funktionen. Tillfälliga statliga medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen kommer under ge möjligheter att anställa brukarnära personal, till exempel vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och arbetsledare på verksamhetsnivå. Kommunen har en låg sjukskötersketäthet i särskilt boende jämfört med riksgenomsnittet och det finns behov av en ambulerande sjuksköterska för att minska användningen av vikarier och för att säkra upp verksamheten. De statliga stimulansmedlen kommer delvis gå till att förstärka sjuksköterskeorganisationen. En egen undersökning om vad brukare i äldreboenden tycker om matsedel och måltidsmiljö har tagits fram. Resultatet kommer att användas under 2016 för att anpassa matsedelns rätter och utveckla måltidsmiljön på äldreboendena. Projektet Mat är liv och lust har under 2015 fått en fortsättning. Brukare på Igelkottens vårdboende har erbjudits två lunchalternativ. Under våren 2016 ska detta utvärderas inför eventuell implementering på andra särskilda boenden. Arbetet för kortad nattfasta kommer att utvecklas genom en ny blankett som kan användas direkt på avdelningarna för att registrera nattfastan och direkt beräkna antalet timmar. Detta ger mer effektiva mätningar samt snabbare återkoppling till avdelningarna. Service- och tekniknämndens dietiståtagande gentemot vård- och omsorgsnämnden har minskats, vilket kommer att påverka arbetets omfattning och rutiner. Fokus kommer att ligga på att minska undernäringen hos äldre kvinnor och män, handledning vid individärenden i äldreomsorgen och utredningar kring brukare med svårigheter att äta. 32 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

36 Antalet hemtjänsttimmar fortsätter att visa en ökning totalt, det är främst inom privata LOV-företag som ökningen sker. Under första halvåret 2015 har kommunens utförarverksamhet inom hemtjänsten haft svårigheter att ställa om verksamheten utifrån antal beslutade timmar. För 2016 behöver styrningen av den interna hemtjänsten utvecklas ytterligare. Service- och tekniknämndens distribution av matlådor till äldre kvinnor och män är under utveckling för att ge utökade valmöjligheter av maträtter och ökad kännedom om matlådans kvalitet. För att bidra till goda levnadsvanor hos äldre är målsättningen att matlådan ska blir ett än mer attraktivt alternativ och att användandet av den på så sätt ska öka. Kommunen deltar via vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen i den statliga Priosatsningen för personer med psykisk ohälsa. I satsningen har bland annat ingått att ha en utförlig information på respektive kommuns och landstings webbplats om var man kan söka vård för barn och unga med psykisk ohälsa. För perioden finns ett ambitiöst lokalt utvecklingsprogram som bland annat innebär en satsning på Supported employment (att anpassa arbets-/praktikplatser till brukarens behov) och införande av modellen Ett självständigt liv, i syfte att förbättra brukarnas livskvalitet och möjlighet att styra över sin egen situation. Satsningen kommer delvis att kunna finansieras genom erhållna stimulansmedel. En särskild satsning på förbättrat stöd till äldre personer med psykisk ohälsa har påbörjats och fortsätter Vård- och omsorgsförvaltningen har i samarbete med Katrineholms entreprenörcentrum Katec och FoU i Sörmland bedrivit projektet Katrineholms innovationsmodell inom äldreomsorgen. Resultaten visar på att det finns stora vinster att göra både i förbättrad omsorg för brukare och personaltillfredställelse med ett breddinförande inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Beslut har därför tagits att under en treårsperiod arbeta med att införa modellen på så många arbetsplatser som möjligt inom förvaltningen. I personalgrupperna kommer det att ges möjlighet att systematiskt arbeta med vardagsnära förbättringar. Satsningen som redan påbörjats kommer delvis att finansieras av kvarvarande stimulansmedel från Bättre liv för sjuka äldre. Det pågår en ökad användning av teknik i vård- och omsorgsnämndens verksamheter, till exempel nattkamera inom hemtjänsten, olika tekniska hjälpmedel inom Resurscenter och den virtuella cykeln som prövats på Furuliden. Under 2016 kommer de pågående satsningarna att utvärderas och utökas för att nå fler brukare. Möjligheterna för fler boende på särskilt boende ska få tillgång till bredband kommer ockås att ses över Genom Boken kommer får äldre och personer med funktionsnedsättningar tillgång till bibliotekets tjänster. Kultur- och turismnämnden har gett kulturoch turismförvaltningen i uppdrag att i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen arbeta fram ett förslag på effektivisering av denna verksamhet. Genom ökat nämndöverskridande samarbete finns en utvecklingspotential att kunna nå fler personer och möta ökande behov på ett resurseffektivt sätt. En ny föreskrift om hygien i vård och omsorg börjar gälla 1 januari Socialstyrelsen ställer nu krav på att det i alla verksamheter där det finns risk för överföring av smittämnen ska finnas arbetsplatsbundna arbetskläder. Detta är en skärpning av kraven och berör bland annat hemtjänst, särskilt boende och LSS-boenden. Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att behöva bygga ut systemet för att tillhandahålla arbetskläder och se över riktlinjer och rutiner. Vård- och omsorgnämnden har ett väl utvecklat samarbete med landstinget. Fortsatt samverkan sker inom ramen för närvård Sörmland för utveckla stödet till brukare/patienter. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar i de förändringar i arbetssätt som genomförs för Kullbergska sjukhuset. Bland annat kommer vårdplanering via videolänk och ipad att byggas ut. Ny leverantör av färdtjänst håller på att upphandlas med stöd av kollektivtrafikmyndigheten. Ny beställarcentral för färdtjänst kommer förläggas till Eskilstuna. Nuvarande färdtjänstleverantörer har fått flera synpunkter och klagomål på tillhandahållna tjänster. Inför 2016 ser vård- och omsorgsnämnden en osäkerhet kring kostnadsutvecklingen med anledning av det nya avtalet för färdtjänst. Även en ökning i beställda resor påverkar debiteringen till kommunen. Utmaningar inom individ- och familjeomsorgen Antalet ungdomar och vuxna med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och behov av behandling förväntas fortsätta öka Missbruksbilden har förändrats till att man nu använder flera preparat samtidigt. Narkotikaproblemet har enligt Polismyndigheten i Sörmland blivit allt allvarligare. Behandlingshemmet Vårnäs har påtalat att antalet personer som fastnat i nätdroger har ökat markant de senaste åren. Missbrukssituationen i kommunen kommer fortsätta att medföra ökat tryck på socialnämnden. I de nya nationella riktlinjerna för beroende- och missbruksvård kommer det framöver att ställas krav Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 33

37 på att kommunen ska erbjuda fler behandlingsmetoder. Socialnämnden har under 2015 satsat på att utbilda personal i fler metoder, vid årsskiftet kommer kognitiv beteendeterapi (KBT) kunna erbjudas. För att minska kostnaderna för institutionsplaceringar har socialförvaltningen skapat nya rutiner för att gå igenom alla barn- och vuxenplaceringar. Genom rutinerna kan nämnden säkerställa huruvida det finns hemmaplanslösningar i något ärende. Under 2015 har flera nya samarbeten inletts mellan vård- och omsorgsförvaltningen, KFAB och andra fastighetsägare. Parterna arbetar tillsammans för att hitta hemmaplanslösningar för de klienter som är färdigbehandlade på institution men som är bostadslösa. En förstudie har genomförts kring utveckling av samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga äldre personer. Vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden kommer under 2016 fortsätta arbetet med utgångspunkt från förstudien. Regeringen har genomfört en utredning om olika boendeformer för ungdomar som bedrivs av kommunen och beviljas av socialtjänsten. Idag är det bara boendeformen HVB som omfattas av krav på tillsyn av inspektionen för vård- och omsorg (IVO). Socialnämnden ansvarar för ett HVB, Kollektivet. Enligt utredningen kommer även jourfamilj, familjehem och lägenhetsboende för ungdomar att omfattas av krav på innehåll och personaltäthet. För att socialnämnden ska kunna leva upp till dessa kvalitetskrav krävs flera åtgärder, bland annat kommer Klivets lägenhetsboende behöva högre personaltäthet på kvällar och helger. Det finns behov av att utveckla stödet till föräldrar, särskilt föräldrar med barn i tonåren. Socialnämnden kommer framöver arbeta för att nå ut till fler familjer i behov av stöd. Nämndens öppenvårdsavdelning ska även fortsätta utveckla föräldrastödprogram i förebyggande syfte. Bostadsbristen har medfört höga kostnader för socialnämnden eftersom nämnden behöver bevilja tillfälliga boenden för bostadslösa invånare. Nämnden ser att allt fler inte klarar de boendealternativ som finns idag. Det har medfört att en del blir kvar på exempelvis institutioner. Socialnämnden bedömer att det finns behov av boendealternativ för kvinnor och män med funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik. Bristen på bostäder har även slagit hårt mot invånare som är i behov av någon form av behandling på hemmaplan. Under 2016 ges socialnämnden investeringsmedel för att genom moduler öka kapaciteten och flexibiliteten i öppenvården, vilket främjar möjligheten att i ökad utsträckning kunna hitta hemmaplanslösningar istället för institutionsplaceringar. Migrationsverket prognostiserar en kraftig ökning av antalet ensamkommande barn och unga som söker asyl i Sverige under Katrineholms kommun har ingått en överenskommelse med Migrationsverket om att tillhandahålla tio asylplatser och fem platser för barn med permanent uppehåll (PUT) från och med 1 juli Eftersom antalet ensamkommande barn och unga överskrider antalet överenskomna platser i Sverige är det klart att kommunens mottagande kommer fortsätta vara betydligt högre än det som anges i överenskommelsen. Socialnämndens verksamhet för ensamkommande barn och unga omfattar boende, omvårdnad och stöd. De kommande åren behöver antalet platser öka både i jour- och familjehem men även i lägenheter. Beroende på ålder och behov placeras barnet i första hand i jourhem eller på ett HVB. För väldigt unga ensamkommande barn är det mest lämpligt med en uppväxtplacering i ett familjehem. De ensam-kommande ungdomar som idag finns placerade på HVB kommer successivt behöva integreras i samhället och få en egen bostad. I och med att antalet nyanlända ökar i kommunen ställs också nya krav på socialnämndens utbud och innehåll i öppenvården. Den familjebehandling som idag erbjuds bygger på den svenska kulturen och de normer som råder här och det uppkommer ibland kultur- och kunskapskrockar. I kombination med att individerna kan ha traumatiska upplevelser av krig och flykt innebär detta att dagens insatser behöver anpassas. Socialnämnden ser även att nyanlända ensamstående mödrar har extra svårt i sin föräldraroll. En ökad samverkan med exempelvis barn- och vuxenpsykiatrin behövs så att tidigare insatser kan ges till de föräldrar och barn som behöver stöd. Trygghet och säkerhet för kommunens invånare Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor och ökade spänningar mellan olika grupper är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och att på olika sätt förhindra att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Det skadeförebyggande arbetet innefattar långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. En översyn av kommunens organisation genomförs under 2015 för 34 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

38 att utveckla trygghets- och säkerhetsarbetet. Behovet av samordningsansvar för trygghetsskapande åtgärder ökar. Samordning behövs också när det gäller ökad trygghet i det offentliga rummet och utveckling av dialogen med medborgare och civilsamhället för att involvera föreningsliv och frivilligorganisationer i arbetet. Det behövs också förbättrad uppföljning inom trygghetsområdet för utvecklat förebyggande arbete. I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ett lokalt krishanteringsråd ska bildas inom brotts- och skadeförebyggande rådet. I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap verkar kommunen för att olika aktörer i kommunen samverkar i planerings- och förberedelsearbetet. Vid en extraordinär händelse ska kommunen också se till att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas och att informationen till allmänheten samordnas. Möjligheten att upprätta en frivillig resursgrupp är något som ses över. En frivillig resursgrupp består av personer från olika frivilligorganisationer som vid en extraordinär händelse kan utgöra en resurs i kommunens och samhällets krisberedskap. Under 2015 har ett reviderat uppdrag för Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) avseende räddningstjänst arbetats fram. Även ett nytt samverkansavtal mellan polis och kommun tagits fram. Polisen och Katrineholms kommun har analyserat den aktuella brottssituationen och invånarnas upplevda trygghet och enats om att två samverkansområden ska prioriteras; organiserad brottslighet och social oro. Enligt undersökningen Liv och hälsa ung som genomfördes 2014 uppgav de flesta elever, både flickor och pojkar, i Katrineholms kommun att de känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen. Däremot var det sämre resultat och en stor skillnad mellan könen när det gäller trygghet i bostadsområdet kvällstid/nattid; andelen flickor som känner sig trygga var avsevärt lägre (årskurs 7; flickor 60 pro-cent, pojkar 83 procent., år 2; flickor 63 procent, pojkar 86 procent). Kultur- och turismnämnden har beviljats stöd från Boverket för att genomföra det offentliga konstprojektet Ljusare konst tryggare stad. Projektet tar ett nytt grepp om frågan om jämställdhet och trygghet i det offentliga rummet genom att arbeta med offentlig ljuskonst istället för att enbart genomföra belysningsåtgärder. Syftet med projektet är att öka tryggheten och jämställdheten i kommunen för i första hand ungdomar mellan år, med särskilt fokus på unga kvinnor med utländsk bakgrund. Ungdomarna arbetar i samråd och i workshopsprocesser med konstnärerna. Två nya offentliga konstverk ska stå klara till försommaren Att arbeta förebyggande mot skadegörelse och klotter är viktigt för att Katrineholm ska upplevas som en trygg och säker kommun. Skadegörelse och klotter måste också åtgärdas så snart som möjligt. För att klara detta behövs samverkan mellan kommunen, kommunens bolag, företagare, fastighetsägare och enskilda. Service- och teknikförvaltningen ser möjligheter att utveckla arbetet genom ett felhanteringssystem med en app. Där kan felanmälan för klotter, skadegörelse, trasig vägbelysning, potthål, med mera tas emot och skickas vidare till handläggare. Efter åtgärd kan uppföljning ske både till inrapportören och i form av statistik. Trygghetsvandringar utförs och ska fortsätta att utföras, både i ljus och i mörker. I samband med dessa förebyggs, upptäcks och åtgärdas många punkter som bidrar till att kommunen blir trygg och säker. De kommunala badplatserna kommer att utrustas med ny säkerhetsutrustning och skyltar med information som ska användas vid kontakt med räddningstjänst, vilket också ger en ökad trygghet i kommunen. RESULTATMÅL Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov VON Ökad trygghet för hemtjänstens brukare VON Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare STN, VON Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende STN, VON Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare STN, VON Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning VON Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum BIN, KTN, SOCN Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov SOCN Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 35

39 KULTUR, IDROTT & FRITID ÖVERGRIPANDE MÅL Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar Fler invånare ska ha möjlighet att delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet Värdighetsgarantier infördes av vård- och omsorgsnämnden under 2014 i syfte att skapa ökad trygghet och högre livskvalitet för människor inom äldreomsorgen. Garantierna innefattar bland annat att alla brukare inom särskilt boende ska ha möjlighet att göra en egen aktivitet varje månad, till exempel att gå på kafé eller delta i andra sociala aktiviteter. Målet för 2016 är att fler äldre ska utnyttja möjligheten för att öka social samvaro. Under 2016 behöver effekterna av garantierna utvärderas. Möjligheten att använda ny teknik inom vård- och omsorgsnämndens boenden har uppmärksammats, bland annat i syfte att bryta upplevelse av ensamhet. Exempelvis prövas under 2015 en virtuell cykel där brukare har möjlighet att med datorns hjälp cykla på platser som man besökt tidigare i livet och berätta för andra brukare om detta. För att förbättra möjligheterna för brukare i äldreomsorgen att delta i sociala aktiviteter ska även restaurangerna på boendena utvecklas. De ska inte bara kunna tillhandahålla mat och näring utan också erbjuda en trevlig miljö för samvaro och socialt utbyte för brukarna. Under 2016 kommer det att finnas behov av ett omfattande samarbete mellan bildningsförvaltningen, kultur- och turismförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen då Kulturstrategin för barn och unga ska omvandlas till en handlingsplan för mandatperioden. Ambitionen är att arbetet ska bidra till att pojkar och flickor i Katrineholms kommun är nöjda med den kulturverksamhet som finns i kommunen och till att samverkan utvecklas ytterligare mellan förvaltningarna. För att nå fler barn- och unga har socialnämnden, bildningsnämnden och kultur- och turismnämnden utvecklat ett nytt samarbete under Samarbetet har lett till ett projekt som riktar sig till barn- och unga som inte går på fritidshem eller deltar i verksamheten på Lokstallarna, den så kallade Tweenies-gruppen. I projektet har föreningar en stor betydelse. Bibliotekets del är att fokusera på läsfrämjande insatser och fortsatt samverkan med föreningar. Utvärdering av Tweenies-projektet ska landa i en utveckling av hur det läsfrämjande arbetet under eftermiddagar på Kulturhuset Ängeln ska se ut. Målsättningen är att också kunna använda denna utveckling till läsfrämjande verksamhet riktad till män/pappor. Ungdomsverksamheten på Perrongen vid Lokstallet lockar allt fler ungdomar och fortsätter att utvecklas, vilket är mycket positivt. Kultur- och turismnämnden ges under 2016 en resursförstärkning på 0,5 miljoner kronor för bland annat ungdomsverksamhet genom medel som i föregående års bokslut öronmärkts för kommande välfärdsutmaningar. Perrongens redan befintliga samarbeten med Kulturskolan, DUD och Åsa folkhögskola kommer också att intensifieras. Genom att verksamheterna har olika målgrupper som av tradition inte möts eller använder sig av de möjligheter som erbjuds, kan verksamheterna tillsammans marknadsföra och synliggöra varandra och nå ut till fler. Samarbetet kommer att utvecklas vidare under Under 2016 kommer också, i linje med kommunens övergripande satsning på HBTQfrågan, ett HBTQ-café att starta i Perrongens regi. 36 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

40 Ett rikt kulturliv I kommunplanen framgår att lokstallsområdet ska utvecklas ytterligare. En del i detta är den förstudie som har genomförts när det gäller ombyggnationen av delar av stallarna till en så kallad Black Box för teater. Inför 2016 ges kultur- och turismnämnden i uppdrag att gå vidare och söka bygglov för detta projekt. Ställningstagande till byggnation av en Black Box i Lokstallet kommer därefter att tas i samband med beredning av övergripande plan med budget När det gäller lokstallsområdet som helhet ser en arbetsgrupp utsedd av kultur- och turismnämnden på olika utvecklingsmöjligheter. Katrineholms kulturskola bidrar till att barn och unga utvecklas till skapande, ansvarstagande medborgare men är också en viktig del av Katrineholms rykte och varumärke. De större föreställningar som Kulturskolan producerar med olika samarbetspartners spelar en stor roll för kommunens kulturella image. Kulturskolan har som tradition att producera dels en storföreställning, dels en luciaföreställning vartannat år; detta kommer att ske Bildningsnämnden har beslutat om uppdrag för Kulturskolan för mandatperioden I uppdraget beskrivs flera utvecklingsområden. Kulturskolan ska stödja förskolans och skolans arbete för ett ökat estetiskt lärande i enlighet med läroplanerna. Kulturskolan ska nå grupper som hittills är underrepresenterade i verksamheten, så att elevsammansättningen speglar samhället i övrigt. De frivilliga ämneskurserna ska erbjudas alla barn och ungdomar i kommunen och ska ges i olika konstarter. Inför 2016 har kultur- och turismnämnden fått i uppdrag att se över och utreda möjligheten till att bli en kommun som arbetar med Fristadsystemet för förföljda konstnärer och författare utifrån internationella fristadsorganisationen Icorn, International Cities of Refuge Network. Samtidigt arbetar kulturoch turismnämnden med ett länsövergripande samarbete för att se på möjlighet med ett mentorsprogram med och för nyanlända kulturarbetare. Biblioteksverksamheten Ett område som lyfts fram i kommunplanen är den roll biblioteken kan ha för att stimulera läsintresset hos kommunens flickor och pojkar. Under 2016 kommer bildningsförvaltningens språkutvecklare tillsammans med kommunens bibliotekarier och bibliotekspedagoger att planera för insatser utifrån målet att öka pojkars läsning genom läsande manliga förebilder. Utöver detta pågår en kurs kring läsning och läsförståelse. Det kommer också att genomföras en ny kurs för pedagoger i förskolan. Projektet Bokmatchen fortsätter under våren 2016 och avslutas i juni. Inom ramen för projektet ska idrottsledare läsa med sina idrottande ungdomar i Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 37

41 syfte att öka deras läslust, stärka lagandan samt arbeta med föreningens värdegrund. Fokus kommer att ligga på pojkar. Projektet finansieras inom rambudget och tillsammans med SISU Idrottsutbildarna, samt med redan beviljade medel från Kulturrådet. Under 2016 intensifierar Katrineholms bibliotek arbetet med att ta kontroll över utvecklingen av de digitala tjänster som biblioteket erbjuder och ska erbjuda i framtiden. En del är att vara pilotkommun för den boktipsartjänst för barn som Stockholms Stadbibliotek utvecklar under En annan del är att aktivt följa med i/bidra till utvecklingen av det Nationella Digitala Biblioteket. En tredje del som kan bli aktuell 2017 är att byta ut det nuvarande biblioteksdatasystemet mot ett system som bygger på öppen källkod (Koha). Att ta kontroll över utveckling innebär också att ta kontroll över kostnader. Målet är att kunna erbjuda digitala tjänster med en så hög kvalitet som biblioteksbesökarna förväntar sig. Arbetet med att förse alla skolbibliotek med RFID, utlåningsautomater, fortsätter under 2016 och ska vara slutfört under De positiva effekterna av detta arbete är ökad tillgänglighet för såväl elever och lärare som för allmänheten i de kransorter som har skolbibliotek. Goda förutsättningar för idrott Det kommande nya idrottspolitiska programmet bygger på nuvarande kommunplan och fördjupar och utvecklar den politiska viljeinriktningen inom området. Programmet ska fungera som en vägledning vid prioriteringar och satsningar. Även reglementet för de kommunala stöden till idrottsföreningar anpassas efter det idrottspolitiska programmets innehåll. Det första viktiga steget i arbetet med det idrottspolitiska programmet är att kommunicera ut det till berörda föreningar och förvaltningar. Sportcentrums arrangemang och läger tar årligen emot en miljon besökare och är ett av Katrineholms viktigaste turistmål. Det finns också en stor social betydelse av att ha barn och ungdomar, flickor och pojkar, aktiva i idrottsrörelsen. Sportcentrum kommer under nästa år fortsätta arbeta med kundfokus och bemötande. Framtidsgruppen med politiker, föreningar, SISU och kommuntjänstemän ska fortsätta verka för och utveckla sportcentrumområdet till en modern, funktionell och attraktiv mötesplats. Alla delar av kommunen ska tydligare inkluderas i framtidsgruppens arbete. Inför 2016 ges service- och tekniknämnden i uppdrag att i samråd med Framtidsgruppen och KFAB göra en utredning kring dels en utbyggnad av Duveholmshallen, dels byggnation av en samlingsbyggnad på Backavallen för omklädning, kontor, café med mera. I uppdraget ingår att se till helhetsbilden av verksamhet och kommande investeringar inom Sportcentrum. Skateparken vid Lokstallet är väldigt välbesökt och uppskattas av såväl kommuninvånare som hitresta besökare. Samverkan med föreningslivet Kultur- och turismnämnden har en bra samverkan med föreningar och stödjer årligen föreningslivet genom olika bidrag. Föreningsbidragen ska stödja det lokala kultur- och föreningslivet för att skapa förutsättningar för att kommunen har en bred och varierande kulturverksamhet. Särskilt stöd ges till föreningar med utåtriktad verksamhet samt till föreningar som arbetar genusmedvetet och för barn och unga. Under 2016 kommer nämnden fortsätta genomföra utbildningsdagar och särskilda aktiviteter för att stödja föreningarna i de värdegrunder som nämnden arbetar med. Kulturföreningarna och kulturaktörerna i kommunen driver ett mycket aktivt kulturliv som kompletterar kommunens egen kulturverksamhet. Under de senaste åren har aktörerna och arrangemangen blivit fler, vilket stärker kommunens kulturliv och varumärke. De flesta av kultur- och turismnämndens bidrag stödjer den utåtriktade kulturverksamheten. Inför 2016 och 2017 kommer kultur- och turismnämnden att öronmärka en del av föreningsbidragen för Katrineholms 100-års jubileum. Föreningskonsulentens funktion som en kontaktväg in till kommunen för alla föreningar ska fortsätta att utvecklas. Likaså ska samarbetet med SISU Idrottsutbildarna utvecklas och fördjupas. Lokalbokningssystemet som används vid bokningar av kommunens lokaler och idrottsanläggningar, ska få förbättrad funktionalitet, bli mer användarvänligt och enklare att använda för invånare, föreningar och kunder. Nuvarande programvara kommer att uppgraderas och bytas ut till en helt webbaserad motsvarighet. God folkhälsa En god folkhälsa i Katrineholm innebär att katrineholmarnas hälsa inte bara är så bra som möjligt utan också jämlik. De kommunala verksamheterna arbetar aktivt med olika insatser för att förbättra möjligheterna för alla katrineholmare att få en bra hälsa. Inriktningsdokumentet En god hälsa för alla utmaningar har under den förra mandatperioden utgjort grunden för kommunens folkhälsoarbete. Arbetet utvärderas under hösten Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

42 Folkhälsoutskottet ser behov av att löpande uppmärksamma vad som sker i omvärlden och samordna kommunens insatser för en god hälsa för alla. De kommande nya idrottspolitiska och måltidspolitiska programmen utgör viktiga hörnstenar för hela kommunens folkhälsoarbete. Extra tydligt är detta för service- och tekniknämnden. Folkhälsoarbete handlar dock inte enbart om kost och idrott utan går som en röd tråd genom nämndens verksamheter, till exempel avsenende cykelbanor, trygga parker, säkra varutransporter, med mera. Socialnämndens verksamhet Ungdomssupport har ett bra och nära samarbete med polisen och har som ambition att arbeta mer med tobaksförebyggande arbete under Det finns en tydlig koppling mellan tobaksrökning och hasch. Ungdomar har en mer liberal syn på hasch än tidigare. Förändringen har skett successivt och det kommer krävas mer förebyggande arbete för att stoppa utvecklingen. Inom särskild utbildning för vuxna har ett nytt utbildningskoncept tagits fram som är inriktat på att eleverna får möjlighet att utvecklas som personer där de självständigt kan välja ett gott liv. RESULTATMÅL Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrottsoch fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun BIN, KTN, STN, VON Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med BIN, KTN, VON Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare STN Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen STN, VON Jämställda kultur- och fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 39

43 HÅLLBAR MILJÖ ÖVERGRIPANDE MÅL Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Minskad klimatpåverkan För att ställa om samhället i en hållbar riktning behöver kommunen bidra till minskad miljöpåverkan. Flera av de områden som samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med är viktiga delar i en hållbar utveckling, till exempel miljöfrågor, planarbete, naturvård och tillgänglighet. För att nå framsteg är det viktigt att alla tar ansvar och gör vad som är möjligt utifrån sina perspektiv. En hållbar kommun är också en attraktiv kommun. Under 2016 prioriteras ett fortsatt arbete med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen. Av de fyra fokusområden kommer åtgärder främst att göras inom områdena klimat och vatten. Arbetet med energieffektiviseringar fortsätter. För att stimulera till ökad utnyttjande av solkraft kommer samhällsbyggnadsförvaltningen under 2016 utreda möjligheten till bygglovsbefrielse för solpaneler på en- och tvåbostadshus. KFAB har utifrån Katrineholms kommuns miljömål och miljöpolicy satt miljömål för den egna verksamheten. Bolaget arbetar aktivt för att skapa ett hållbart kvalitets- och miljöledningssystem och målet är att en miljöcertifiering ska kunna ske hösten KFAB arbetar för att minska energianvändningen. För att nå det nationella målet, som innebär en minskning av energianvändningen med 20 procent fram till 2020 med basår 2008, krävs att medel avsätts kontinuerligt för att modernisera teknisk utrustning och att organisationen fortlöpande arbetar med energioptimering. KFAB verkar även för att stärka hyresgästernas medvetenhet när det gäller deras egen möjlighet att påverka energibelastningen. Ett nationellt energieffektiviseringssystem med energikartläggningscheckar till företag samt lantbrukare med minst 100 djurenheter infördes den 16 juli Detta medför att det finns behov av att informera berörda företag och lantbrukare som har en elförbrukning som överstiger 300 MWh. Framtidsgruppen, bestående av politiker, föreningar, SISU och kommuntjänstemän, har under ett drygt år arbetat med Sportcentrumområdets fortsatta utveckling. Ett prioriterat utvecklingsområde är Backavallen och möjligheterna att fullt ut nyttja den befintliga energianläggningen. Det finns ännu outnyttjad kapacitet/energi att ta tillvara, detta behöver utredas vidare. Under 2014 och 2015 har gatubelysningsarmaturerna i kommunens kransorter bytts ut till mer energieffektiva och miljövänliga LED-armaturer. Utbytet fortsätter successivt i Katrineholm, vilket bidrar till en minskad energianvändning i kommunen. Modern informations- och kommunikationsteknik ger ökade möjligheter till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning, exempelvis genom att öka andelen digitala kontakter och möten och genom att välja ITutrustning med låg energiförbrukning. Målsättningen är att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik bidra till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning både internt och i kontakter med invånare och näringsliv. Att arbeta aktivt med Grön IT innebär att hållbara processer och arbetssätt främjas där IT utgör en naturlig del genom sitt fokus på e-tjänster samt digitala och mobila arbetssätt. 40 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

44 Rena sjöar och vattendrag Arbetet med avloppsinventeringar i kommunen fortgår. Under 2015 har samtliga fastighetsägare i Björkvik informerats om kraven på enskilda avlopp. Inventering och prövning av ansökningar kommer att fortgå hela året. Under 2016 kommer uppföljning av inventeringsarbetet i Julita och Björkvik att ske. Lantbrukstillsynen kommer även fortsatt ha fokus på gödselhantering i syfte att minska näringsbelastningen på sjöar och vattendrag. Under året kommer en informationskampanj att riktas mot mindre djurhållare om hur gödsel ska lagras. Vattenarbetet kring Kolsnaren och Viren kommer att fortsätta under Projektet har fått statliga bidrag för strukturkalkning, medel som ska användas under 2015 och Som ett led i arbetet med åtgärdsprogramet för Södermanlands miljö kommer en årlig vattendag arrangeras med start Under 2015 utvecklades kommunens natur- och fritidsinformation på hemsidan och via en app, Naturkartan. Under 2016 kommer hemsidan och appen att kompletteras med mer information om natur- och friluftsliv. Ansökan hos länsstyrelsen om LONA-bidrag (Lokala naturvårdssatsningen) kommer att göras för projekt inom naturvård och friluftsliv. Klimatsmart mat och ökat gästfokus Projektet Klimatsmart ekomat har inneburit ett ökat användande av ekologiska och närproducerade livsmedel. Inköpen av ekologiska och närproducerade livsmedel ligger nu klart över målnivåerna på 30 respektive 6 procent. Enligt förslaget till nytt måltidspolitiskt program (en revidering av det gällande kostpolitiska programmet) är ambitionen att andelen närproducerade respektive ekologiska livsmedel ska höjas till 40 respektive 15 procent under mandatperioden. Det har även genomförts en övergång från utländska till svenska varor, och allt kött och kyckling som serveras i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden kommer idag från Sverige. De goda resultaten har möjliggjorts genom en tioprocentig ökning av råvarukostnaden samt en omställning till mer klimatsmarta recept med mer säsongsgrönsaker samt mer mat lagad från grunden. I kommunens förskolor och skolor har projektet resulterat i att måltiderna innehåller mer vegetabilier och att vissa råvaror serveras främst i säsong. För att skapa acceptans hos barn och unga och öka kunskapen om matens påverkan på miljön, krävs en ökad dialog kring klimatsmart mat vilket gör den pedagogiska skolmåltiden oerhört viktig. Serviceoch teknikförvaltningens mål är att servera klimatsmarta måltider som uppskattas av såväl små som stora gäster och ambitionen är att utveckla utbudet så att minst tre maträtter dagligen ska serveras i skol- Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 41

45 restaurangerna. Fortsatt satsning på måltidsmiljön och nya större serveringsdiskar i kommunens restauranger möjliggör att fler maträtter kan erbjudas. Enligt det kostpolitiska programmet ska lunchen i kommunens skolor serveras mellan kl och och barn och ungdomar ska ha möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Redan idag har en del skolor svårt att få schemaläggningen av lunchen att fungera. Öppnande av fler mottagningskök ställer även högre krav på mattransporterna. För att säkerställa en bra måltidssituation är det av stor vikt att service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen är samordnade vid öppnande av nya förskoleavdelningar och placering av elever. Kommunen har gått in i ett nytt livsmedelsavtal som är bättre anpassat efter de nya inköpsmönstren. Prisbilden på ekologiska livsmedel har blivit betydligt bättre än föregående år. Tidigare erfarenheter visar dock att priserna under en avtalsperiod vanligtvis stiger, vilket innebär att prisbilden troligtvis kommer att försämras successivt fram till En ökad efterfrågan på svenska råvaror samt ökade foderpriser gör också att priserna för svenskt kött och kyckling stiger kraftigt för tillfället. Med hänsyn till detta behöver service- och tekniknämnden verka för att öka användandet av viltkött i samarbete med lokala leverantörer. Bildningsförvaltningen och service-och teknikförvaltningen behöver också tillsammans fortsätta arbeta för att minska matsvinnet i kommunens förskolor och skolor. Detta för att bidra till att minska miljöpåverkan och att hålla nere livsmedelskostnaderna. Trots ett stort arbete med att synliggöra matsvinnet genom årligen återkommande svinnmätningar har inte kommunens matsvinn minskat nämnvärt. Framför allt är det serveringssvinnet i mottagningsköken som är det stora problemet. I Katrineholms tillagningskök slängs väldigt lite mat jämfört med andra kommuner. Det pilotprojekt som utvärderats under våren 2015 visar att en tydligare kommunikation mellan tillagningskök och mottagningskök gör att matsvinnet kan minska. Projektet mynnar ut i nya beställningsrutiner som ska implementeras i samtliga kök under Förhoppningsvis innebär det att målet att minska matsvinnet med 20 procent till 2020 kommer att kunna uppnås. Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med service- och teknikförvaltningen drivit projektet Mat är liv och lust under för god matupplevelse och flexibel måltidsmiljö inom äldreomsorgen. Sammantaget har arbetssättet uppmuntrat till att skapa matlust kring måltiden och ge äldre ökade valmöjligheter. Efter projekttiden har frukostbuffén permanentats på berörda avdelningar. Projektet har under 2015 fått en fortsättning, brukare på Igelkottens vårdboende har erbjudits två lunchalternativ. Under våren 2016 ska detta utvärderas inför eventuell implementering på andra särskilda boenden. Då arbetssättet är mera personalkrävande krävs det att ekonomiska resurser kan omfördelas inom berörda förvaltningar. Även arbetet med att erbjuda ekologiska och närproducerade råvaror fortsätter tillsammans med service- och tekniknämnden. Inom omsorg till funktionsnedsatta har projektet Sapere rätten till din smak bedrivits i flera år och varit mycket uppskattat av brukare och personal. För att säkerställa fortsatt arbete med Saperemetoden behövs fortsatt samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen. Nya brukare och ny personal behöver få utbildning i och pröva på arbetssättet. RESULTATMÅL Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Samtliga nämnder, KFAB Kommunens energiförbrukning ska minska Samtliga nämnder, KFAB Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara STN, KVAAB Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka KS, BMN, STN Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald KS, STN Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON 42 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

46 EKONOMI & ORGANISATION ÖVERGRIPANDE MÅL God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning Årets budgetproposition innehåller ett antal för kommunen positiva besked. En tydlig satsning på områden och verksamheter som direkt berör kommunerna redovisas. Ett område där Katrineholm från 2016 får ett klart bättre stöd från staten är flyktingmottagandet. Både schablonersättningen och ersättningen för asylsökande barns skolgång höjs med 50 procent, samtidigt som tidigare prestationsersättning tas bort. Budget-propositionen är också tydlig i satsningen på vård och omsorg samt skolan. Kommunerna tillskjuts medel för att kunna höja personaltätheten inom såväl omsorgen om äldre och funktionsnedsatta som inom förskole- och skolverksamheten. I dagsläget kan dock inte någon specifik nivå anges beträffande det ekonomiska tillskottet för Katrineholms kommun. Ytterligare ett område som är positivt för kommunerna är en tydlig inriktning på att få ned bostadsbristen genom en satsning på kraftiga subventioner till byggandet av hyresrätter. En stabil ekonomi på alla nivåer är en förutsättning för att kommunen ska kunna satsa offensivt och samtidigt hantera, och anpassa sig till, nya förhållanden. Ett effektivt resursutnyttjande och en bra ekonomisk styrning ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att de politiska målen i den nya kommunplanen ska få genomslag i de kommunala verksamheterna och ge resultat för kommuninvånarna måste det finnas en tydlig struktur för både planering och uppföljning. Det är därför angeläget att fortsätta utveckla resultatstyrningen i kommunen. Den röda tråden i den interna styrningen, från mål till verksamhet och resultatuppföljning, behöver bli ännu tydligare och starkare. Kommun- ledningsförvaltningens roll är att samordna och stödja nämndernas planerings- och uppföljningsarbete. Prioriterat under kommande år är att utveckla stödet när det gäller dels analys, dels verksamhetsplaner. Ett annat prioriterat område handlar om att utveckla hur mål och resultat redovisas utåt för invånare och andra intresserade, i syfte att öka insynen och utveckla dialogen. Inom arbetet med effektivisering av den kommunala administrationen kommer kommunledningsförvaltningen under 2016 fokusera på att utveckla och förbättra kommungemensamma processer och arbetssätt. Under 2015 uppgraderas kommunens affärssystem. Syftet med uppgraderingen är att åstadkomma likartade arbetssätt och rutiner inom den kommunala organisationen och även inom Shared Business Services (gemensam administration med KFAB). Kommunledningsförvaltningen har också ambitionen att tydliggöra och utveckla stödet till de förtroendevalda. Inriktningen mot samordnad och gemensam nämndadministration fortsätter för en fortsatt effektivisering av administrationen. Avsikten är att ge ordförandena ett bra stöd under pågående sammanträden och att skapa en likartad hantering i alla nämnder. Dokument- och ärendehanteringsprojektet (en del av projektet Communis) har från september 2015 övergått i ordinarie verksamhet. Ytterligare en förändring inför 2016 är den grundläggande principen för finansiering av IT. Syftet med den nya finansieringsprincipen är att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. En effektiv och stödjande organisation och en väl utvecklad ekonomistyrning är två faktorer som bildningsförvaltningen lagt stort fokus på de senaste åren. Bildningsförvaltningen övergick redan 2013 till ett internt skolpengssystem som sedan vidareutvecklades under Samtidigt med detta fattades beslut i kommunfullmäktige om att månads- Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 43

47 vis tillföra bildningsnämnden resurser för barn och elever utöver budget. Denna omställning har lett till en ökad medvetenhet om sambandet mellan elevantal, personalresurser, gruppstorlekar och tilldelade resurser. Under 2016 kommer bildningsförvaltningen att fortsätta att utveckla strukturerna kring ekonomi och kvalitet för att på så sätt säkra bland annat analysarbetet. En utvärdering av de variabler som används för bildningsförvaltningens socioekonomiska tilldelning behöver göras inför 2016 för att se om dagens socioekonomiska fördelning ger eleverna mer likvärdiga förutsättningar för god måluppfyllelse. Socialnämndens verksamheter arbetar sedan hösten 2014 med ett övergripande ledningssystem för kvalitetsarbete. Genom att synliggöra processer, fastställa rutiner och analysera avvikelser flyttas bristerna i verksamheten från ett individperspektiv till ett systemperspektiv. Arbetet med ständiga förbättringar är en viktig del av det dagliga arbetet på socialförvaltningen. Socialförvaltningen arbetar för att kunna koppla kvalitetsledningssystemet till intranätet Communis under För service och teknikförvaltningen kommer flytten till nya verksamhetslokaler i kvarteret Sothönan inte bara att innebära nya fysiska lokaler. Nya arbetssätt, nya former för samarbete och nya kulturer kommer att skapas. Ett tydligt och enat ledarskap hos chefer och arbetsledare kommer att vara en förutsättning för att kunna implementera detta. Service- och teknikförvaltningen kommer under 2016 göra en översyn av den befintliga städorganisationen inom kommunens förskolor. Syftet med översynen av den nuvarande organisationen med kombinationstjänster inom och kök och städ, är att se om det finns effektiviseringsmöjligheter. Under 2015 har ett förslag till ny organisationsstruktur för Viadidakt tagits fram utifrån en tidigare genomlysning av verksamheten. Uppdraget innebär att Viadidakt ser över befintliga resurser för en möjlig omfördelning inom förvaltningen för att bättre svara upp mot invånarnas behov. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation För att utveckla kommunens tillgänglighet och bemötande ska arbetet kring värdegrund, relationer och värdskap fortsätta. Det är en nyckelfaktor för tillväxtmålet att människor vi möter på olika sätt får ett gott intryck av Katrineholm. Den digitala utvecklingen förändrar hela tiden kraven och förväntningarna på kommunikationen. Kommunen ska finnas i de kanaler där medborgarna och näringslivet finns. Det påverkar öppettider, sättet att kommunicera på samt var och hur kommunen är tillgänglig. Besöksantalet till Katrineholms kommuns webbplats ökar stadigt för varje år och uppgår till drygt en miljon besök. Även den interna digitala kommunikationen behöver följa utvecklingen för att utgöra ett bra redskap för ledare och medarbetare. Intranätet Communis är en plattform för samverkan, kunskapsdelning och effektivare arbetssätt. Service- och tekniknämnden fortsätter utveckla kommunens växel. Växeltelefonisterna kommer att fördjupas i sin funktion som generalister, för att i större utsträckning kunna svara på allmänna frågor och ge allmän information. Syftet är främst att nå högre tillgänglighet för invånarna men även effektivare processer och avlastning för olika specialistkompetenser. Under 2014 inrättade bildningsförvaltningen ett formellt samverkansråd där representanter från elevråd/kår från högstadie- och gymnasieskolorna bjuds in. På sikt bör även möjligheten att bjuda in yngre elever utredas. Syftet med samverkansrådet är att öka flickors och pojkars möjligheter till inflytande i frågor som rör dem och att ge dem möjligheter att framföra sina åsikter och erfarenheter till beslutsfattare på olika nivåer. Ett ökat antal besökare samt önskemål från ungdomarna om ökade öppettider innebär att kulturoch turismnämnden under 2016 kommer att erbjuda mer öppettider än i dagsläget. Ett förslag har tagits fram med åtgärder för att arbeta med HBTQ-personers situation i Katrineholms kommun. Ett treårigt vidareutbildningsprojekt planeras för samtliga anställda i Katrineholms kommun, där utbildningsinsatser sker i tre olika nivåer där anställda genomgår utbildning på en för verksamheten anpassad nivå. Ny kunskap och ny teknik I dagens samhälle behöver större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. Trenden är att allt mer data hamnar i det så kallade molnet, vilket innebär att kommunernas verksamhetssystem placeras i olika serverhallar och åtkomst sker över internet. Kommunens medarbetare vill kunna arbeta där de är, och kommunens invånare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Det finns stora möjligheter och fördelar, men också risker med en ökad informationsanvändning. Brister i informationshantering och -säkerhet riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Det kan också leda till försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer. För att kommunens verksamheter ska kunna bedrivas på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på 44 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

48 verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. Kommunens IT-miljö ska vara uppbyggd på ett sådant sätt att dessa krav uppnås. Kommunledningsförvaltningen undersöker en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för både anställda, elever och invånare. Under 2016 fortsätter också arbetet med att utveckla en modern och effektiv övergripande IT-arkitektur, där antalet system och kopplingar mellan dessa ses över. En komplex IT-miljö påverkar ekonomin då ett ökat antal verksamhetssystem är kostnadsdrivande. Även ur ett säkerhetsperspektiv finns det fördelar med en standardiserad och sammanslagen miljö. Den blir dessutom mer flexibel då det blir enklare att genomföra förändringar. Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner har påbörjat ett samarbete kring en gemensam telefonilösning. När den nya telefonilösningen implementerats är planen att kommunerna ska upphandla ett gemensamt operatörsavtal. Operatörsupphandlingen är den del där service- och tekniknämnden bedömer möjligheterna att reducera kommunens totala telefonikostnad som störst. Utveckling av kommunens lokalresurser Katrineholms kommun och KFAB samverkar i planering, projektering och byggnation av lokaler för kommunal verksamhet för att skapa effektivitetsvinster till nytta för den kommunala verksamheten. Ägaren beslutar om investeringar i fastigheterna och KFAB är utförare av kommunens beslutade uppdrag. KFAB:s ekonomiska förutsättningar för verksamheten styrs av kommunfullmäktiges beslut om rambudget. Behovet av underhåll för att vidmakthålla fastigheternas värde och funktion är på flera håll stort. KFAB arbetar aktivt med att skapa ett hållbart kvalitets- och miljöledningssystem. Planerna för att skapa 15 nya förskoleavdelningar under en treårsperiod fram till 2017 fortgår. Detta sker genom förtätning vid befintliga förskolor och ombyggnationer i andra befintliga verksamhetslokaler. KFAB undersöker och planerar också för ytterligare nyproduktion. Inom Katrineholms kommun pågår flera utredningar gällande behovet av nybyggnationer för den kommunala verksamheten. Det gäller bland annat planer på att uppföra en ny brandstation, en ny skola i centrala Katrineholm, ett nytt särskilt boende för äldre, en ny gruppbostad samt ytterligare en gruppbostad/servicebostad enligt LSS. Genomförs merparten av dessa nybyggnationer i KFAB:s regi innebär detta att bolagets balansomslutning fördubblas. Resultat blir även en högre hyresnivå för Katrineholms kommun som hyresgäst. Ett långsiktigt arbete måste även ske i samarbete mellan KFAB och kommunen med att planera för en lämplig hantering av lokaler som de kommunala verksamheterna lämnar. Attraktiv arbetsgivare När konkurrensen om arbetskraften ökar behöver Katrineholm öka sin attraktivitet som arbetsgivare. För att lyckas krävs långsiktighet, nya arbetssätt och ett tätt samarbete mellan kommunledningsförvaltningen och övriga förvaltningar. Katrineholms kommun ska tillämpa kompetensbaserad rekrytering. Rekryteringsansvaret och annonseringsansvaret ligger på varje rekryterande chef. Kommunledningsförvaltningen tillhandahåller utbildningar i kompetensbaserad rekrytering. Utgångspunkten för varje rekrytering ska vara en kravprofil, det ska vara öppet för alla att söka och urvalsprocessen ska bygga på transparens. Kommunen behöver framöver också använda effektivare annonseringsverktyg och arbeta mer intensivt med riktad annonsering genom sociala medier, såsom Facebook och Linkedin. Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka. Detta kommer att beröra Katrineholm likväl som andra kommuner. Under 2015 har bildningsförvaltningen därför påbörjat arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan för att tydliggöra befintliga och kommande kompetensbehov. En insats som redan har påbörjats och som kommer att fortsätta under 2016 är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Syftet är skapa en tydlig koppling mellan teori och praktik i lärarutbildningen. Lärarstudenter gör all sin verksamhetsförlagda utbildning på en och samma skola (övningsskolan), vilket ökar förutsättningarna att knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla personal behöver bildningsförvaltningen också se över olika karriärmöjligheter för personalen. Inom bildningsförvaltningen finns 48 inrättade karriärtjänster som är tidssatta till 30 juni Från statligt håll planeras inga förändringar i antalet tjänster inom reformen med karriärvägar. Nytillsättningen av karriärtjänster 2016 behöver samordnas med bildningsförvaltningens övergripande arbete kring karriärvägar. Viadidakt påverkas av bristen på behöriga lärare inom svenska för invandrare. Från och med 1 juli 2015 får endast legitimerade lärare sätta betyg och erbjudas tillsvidareanställning. Regeringen har aviserat kommande satsningar på Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 45

49 kompetensutveckling för sfi-lärare och för lärare i svenska som andraspråk på komvux. Service- och teknikförvaltningen står inför ett generationsskifte med stora pensionsavgångar under de kommande åren. Mångårig kompetens och erfarenhet riskerar att förloras om inte skiftet hanteras på ett bra sätt. Det är därför mycket viktigt att i god tid arbeta med kompetensöverföring och rekrytering. Socialnämnden behöver fortsätta satsa på långsiktig personalförsörjning och sträva efter ökad mångfald i personalsammansättningen. Socialnämnden arbetar för att öka socionomyrkets attraktivitet genom att utveckla introduktionsprogram och arbeta med mentorer som har till uppgift att ge stöd till nyanställda. Under 2016 ska också ett aktivt arbete ske gentemot universitet och högskolor. Socialförvaltningen kommer också fortsätta att ta emot praktikanter. Den växande bemanningsbranschen för socionomer bidrar till att öka konkurrensen om socionomer. Under kommande år behöver socialnämndens verksamheter stärka sin konkurrenskraft och fortsätta utvecklas mot allt mer mobila arbetslösningar för ett flexiblare arbetsliv och bättre möjligheter för medarbetare att kombinera karriär och familj. Under kommer vård- och omsorgsförvaltningen att ta fram en sammanhållen plan för kompetensutveckling, rekrytering och personalförsörjning. Den demografiska utvecklingen, en ökad rörlighet i arbetslivet och stora kommande rekryteringsbehov av omvårdnadspersonal innebär att kommunen måste vara proaktiv. Det finns också ett stort framtida behov inom vård- och omsorgsnämndens område när det gäller att höja personalens kompetens till följd av att vård och omsorg blir mera komplex samt att anpassa vården till ett mångkulturellt samhälle där språk- och kulturkompetenser efterfrågas. Vidareutbildning av befintlig personal sker kontinuerligt inom vård- och omsorgsnämndens område. Samarbetet med utbildningsanordnare för gymnasieutbildningar samt med högskolor/universitet kommer att fortsätta utvecklas under Ett nytt avtal med Mälardalens högskola kring praktik för bland annat sjuksköterske- och socionomstudenter beräknas träda i kraft En specifik satsning behöver genomföras för att få fler sjuksköterskor med specialistutbildning i äldreomsorg. Sjuksköterskeorganisation har, vid sidan av ett behov av förstärkning för att minska antalet brukare/patienter som varje sjuksköterska ansvarar för, också ett behov av att utveckla en modell för mentorskap i syfte att kunna anställa nya sjuksköterskor. Det pågående projektet med heltid/deltid på Lövåsgården kommer att fortsätta så länge projektmedel finns avsatta och beräknas räcka under en del av RESULTATMÅL Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Samtliga nämnder Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Samtliga nämnder Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten KS Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Samtliga nämnder, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Samtliga nämnder Tydlig och effektiv kommunikation Samtliga nämnder Ökat medarbetarengagemang Samtliga nämnder Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Samtliga nämnder Minskad sjukfrånvaro Samtliga nämnder 46 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

50 RÄKENSKAPER Övergripande driftbudget 2016 med plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse Övergripande politisk ledning Bildningsnämnden Kommunstyrelsen varav Kommuncentrala inkl KLC varav Kommunledningsförvaltningen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen varav Kommunstyrelsens medel till förfogande Kultur- och turismnämnden Bygg- och miljönämnd Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Räddningstjänsten VSR Kompensation för ökade löner Summa nämnder Ökade kostnader lokaler Löneuppräkning Ofördelade löner överhäng Drifteffekt av föreslagna investeringar Po-påslag och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Schablonersättning för flyktingmottagande Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Summa finansiering TOTALT med nytt utjämningssystem Budgeterat resultat i % av skatter och utjämning 1,03% 1,09% 0,74% 0,05% GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Resurser för volymökning inom BIN I plan beaktas förändringar av löner enligt prognos för SKL, pensioner enligt prognos från KPA, skatteintäkter enligt prognos från SKL, avskrivningar i enlighet med flerårsplanen i investeringsbudgeten samt beräknad ökning av kapitalkostnader. I övrigt har inga ramjusteringar gjorts för 2017 och Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 47

51 Investeringsbudget Nämnd Kategori Benämning KS/KLF 5 Bredband KS/KLF 4 Utbyggnad trådlösa nätverk KS/KLF 4 Webb TV-utrustning KF 50 KS/KLF 4 a nätverksinvesteringar KS/KLF 4 Mobilt reservelverk KS/KLF 4 Ny webbplats 800 Summa kommunledningsförvaltning KS/SBF 1 Tillgänglighetsåtgärder KS/SBF 1 Miljöinventeringar KS/SBF 4 Tillgänglighetsanpassad trädgård KS/SBF 4 Övriga investeringar KS/SBF 4 Miljöåtgärder enligt miljöstrategiska rådet KS/SBF 4 Fokusområde vatten 250 KS/SBF 4 Sjöreningsprojektet KS/SBF 5 Drottninggatan KS/SBF 5 Trädgårdsgatan-Floragatan-Fredsgatan KS/SBF 5 Nollvisionsåtgärder KS/SBF 5 Ny park på Norr (Park 2030) KS/SBF 5 Värmbolsvägen-Dalvägen KS/SBF 5 Stensättersgatan 600 KS/SBF 5 Hastighetssäkring övergångsställen KS/SBF 5 Hastighetssäkring av områden KS/SBF 5 Sveaparken KS/SBF 5 Temaparker KS/SBF 5 Kollektivtrafikåtgärder KS/SBF 5 Genomfarten KS/SBF 5 Forssjö fritidsområde KS/SBF 5 Lövåsen/Sandbäcken KS/SBF 5 Aktivitetsparker i kransorterna KS/SBF 5 Stortorget KS/SBF 5 Ny infart Djulöområdet KS/SBF 5 Parkeringsstrategi KS/SBF 5 Nya informationsplatser/skyltar KS/SBF 5 Vasavägen KS/SBF 5 Attraktiva gångstråk KS/SBF 5 Järnvägsinfarterna KS/SBF 5 Gator, övrigt KS/SBF 5 Ljus i staden KS/SBF 5 Belysning i parker KS/SBF 5 Infart P-hus Norr 750 KS/SBF 5 GC-väg till Lokstallarna KS/SBF 5 Aulaparken KS/SBF 5 Belysning i centrum KS/SBF 5 Hundparker KS/SBF 5 Östermalmsgatan norra delen, CG-väg KS/SBF 5 Arboretum 400 KS/SBF 5 Cykelplan vägvisning KS/SBF 5 Åtgärder enligt GC-plan KS/SBF 5 Stadsparken KS/SBF 5 GC-väg Vingåkersvägen Rönngatan KS/SBF 5 Åtgärderenligt Djulögruppen KS/SBF 5 Cirkulationsplats Kungsg/Fredsgatan KS/SBF 5 Cirkulationsplats Rv 52/ värmbolsvägen KS/SBF 5 Köpmangatan Gångfartsområde KS/SBF 5 Sportcentrum åtgärder enl. framtidsgruppen KS/SBF 5 Eriksbergsvägen Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

52 Nämnd Kategori Benämning KS/SBF 5 Infrastrukturinvestering KLC 950 KS/SBF 6 Exploatering Lövåsen KS/SBF 6 Exploatering Knorran KS/SBF 6 Exploatering Nyköpingsvägen KS/SBF 6 Exploatering Vägskälet KS/SBF 6 Exploatering Djulö skola KS/SBF 6 Exploatering Kvarteret Hjorten 500 KS/SBF 6 Exploatering Kvarteret Örnen 500 KS/SBF 6 Ecploatering Kvarteret Alen 500 KS/SBF 6 Exploatering Kvarteret Pionen KS/SBF 6 Exploatering Kvarteret Lien 500 summa Exploatering summa samhällsbyggnadsförvaltning Investeringsram Kommunstyrelsen BIN 4 Förskola - reinvestering BIN 4 Förskola - nyinvestering BIN 4 Grundskola - reinvestering BIN 4 Gymnasieskola - reinvestering BIN 4 Investering förskola och skola BIN 4 1:1 satsning år BIN 4 Förvaltning centralt BIN 4 Kuturskolan BIN 4 Elevhälsan BIN 4 Bibas (barn i behov av särskilt stöd) BIN 4 Oförutsedda investeringar Investeringsram Bildningsnämnden VIAN 4 Databas elevadministration VIAN 4 Teknisk utrustning för undervisning. Smartboard o projektor VIAN 4 Maskinell utrustning till praktiska verksamheter VIAN 4 Möbler Investeringsram Viadidaktnämnden KTN 4 Konstnärlig utsmyckning Stortorget KTN 4 Konstnärlig utsmyckning KTN 4 Konstinköp KTN 4 inventarier Ängeln KTN 4 Inventarier Konsthallen KTN 4 Reinvest Perrongen KTN 4 Kickbikeramp 250 KTN 4 RFID skolbibliotek KTN 4 Koha (biblioteksdatasytem) 650 Investeringsram Kultur- och turismnämnden STN 4 Arbetsmiljöåtgärder STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar kost STN 4 Arbetsmiljöåtgärder personalutrymmen STN 4 Datastöd utveckling tillgänglighet STN 4 Måltidsmiljö restauranger STN 4 Storköksutrustning STN 4 Lås och larmsystem 250 STN 4 Städmaskiner STN 4 Matbil, gasdriven 550 STN 4 Elbil 300 STN 1 Växthuset, byte gödselblandare (Recyclering) lagkrav STN 1 Växthuset, Returtank+pump+slangar (Recyclering) lagkrav STN 4 Maskiner o fordon STN 4 Drift och underhållsplan gata/park STN 4 Konsekvens dagvattenpolicy STN 4 Verkstadsutrustning 250 STN 4 Materialfickor 250 STN 4 Spilloljetank med tillhörande utrustning (slangar mm) 130 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 49

53 Nämnd Kategori Benämning STN 4 Biologisk ogräsbekämpning STN 4 Brobesiktningar och broåtgärder STN 4 Kabelskåpsbyten elsäkerhetsåtgärd STN 4 Motionsspår STN 4 Inventering dokumentation elanläggningar STF 200 STN 4 Elsäkerhetsåtgärder STN 4 Växthuset, byte av växthusbord ebb och flod. Ingår i Recyclering STN 4 Växthuset bevattning sjövatten (filter pump) ny ledning STN 4 Upprutning parker, lekplatser, parkutrustning STN 4 Friluftsbad STN 4 Byte av träd i gatu- och parkmark STN 4 Automatbevattning park STN 4 Upprustning grönytor STN 4 Dränering Lasstorp koloni 100 STN 4 Oförutsedda driftsinvesteringar gata/park STN 4 Uppdatering av park och anläggningsprogrammet STN 4 Fastighetsbesiktningar STF:s fastigheter STN 4 Båt för vassröjning, brygg- och brounderhåll 100 STN 4 Övriga IP, upprustning fastigheter STN 5 Upprustning av grusbelagda gc-vägar STN 5 Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken STN 5 Beläggningsytor STN 5 Sköna Gertruds väg, Renstigen, Älgstigen m.m STN 5 LED-belysning STN 5 Belysningsstolpar besiktning byte STN 5 Byte kvicksilver miljöåtgärd energioptimering STN 4 Oförutsedda driftsinvesteringar SPC STN 4 Städmaskiner SPC STN 4 Uppdatering bookingsystem/kassa, passagesystem SPC STN 4 Sportutrustning SPC STN 4 Backavallen upprustning läktare A-plan exteriört STN 4 Backavallen arbetsfordon (fyrhjuling, åkgräsklippare, dressvagn, torvskärare m.m) STN 4 Backavallen utemiljö, belysning m.m STN 4 Backavallen friidrottsbanor ommålning 300 STN 4 Backavallen traktor 500 STN 4 Backavallen, ishallen avbytarbås, kiosk, akustik STN 4 Backavallen elbil med flak 150 STN 4 Sporthallen gymnastikhallen STN 4 Backavallen utbyte av konstgräs STN 4 Vandrarhem, badrum STN 4 Djulö camping servicebyggnad STN 4 Djulö camping elstolpar 100 STN 4 Djulö camping incheckningsfil och infart 160 STN 4 Djulö camping stugor STN 4 F1 Sporthallen flyttbara läktare Duveholmshallen A-B-C-hallen STN 4 F1 Sporthallen fällbar läktare D och E-hallen STN 4 F1 Sporthallen utveckling av nya sporter D-E hallen STN 4 F1 Sporthallen täckgolv Duveholmshallen A-B-C Hallen STN 4 F2 Sporthallen inredning och teknik, entré 550 STN 4 F3 Backavallen ombyggnad garage ismaskin (Rolba 400 bandyplan) STN 4 F3 Backavallen ismaskin (Rolba bandyplan) STN 4 F3 Backavallen pressläktare bandyplan 200 STN 4 F4 Backavallen utredning tillvaratagande på överskottsenergi 400 STN 4 F5 Backavallen renovering och ventilation vaktmästarbyggnad bandyplan Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

54 Nämnd Kategori Benämning STN 4 F5 butredning Backavallen samlingsbyggnad omklädning samlinglokal, kontor, café samt utbyggnad Duveholmshallen 250 STN 4 F6 Backavallen konvertering kylsystem STN 4 F6 Backavallen allaktivitetsanläggning 100 STN 4 F6 Backavallen sarg uterink 500 STN 4 F6 Backavallen avbytarbås och sekretariat rinken 500 STN 4 F7 Backavallen läktare konstgräset 500 STN 4 F8 Sporthallen ventilation tennishallen 500 STN 4 F8 Sporthallen energikonvertering tennishallen STN 4 Belysning Djulö allé i samverkan med SBF och KTN Investeringsram Service- och tekniknämnden SOCN 4 Ombyggnation reception 100 SOCN 4 Upprustning HVB SOCN 4 Anpassning av lokal till arbetsytor SOCN 4 Upprustning Modulerna SOCN 4 Ombyggnation MERCUR SOCN 1 Arbetsmiljöinsatser SOCN SOCN 4 Uppgradering av klientsystem SOCN 4 Inköp 3 nya moduler 300 Investeringsram Socialnämnden VON 1 Arbetsmiljöåtgärder VON 1 Person-och taklyftar och rullstolar VON 4 Sängar och madrasser VON 4 Ny teknik VON 1 Arbetstekniska hjälpmedel VON 4 Möbler gemensamhetsutrymmen VON 1 Diskdesinfektor VON 4 Ny gruppbostad, inventarier 700 VON 4 Ny bservicebostad, inventarier 700 VON 4 Ny teknik Resurscenter 50 VON 1 Inköp mobiltelefoner till TES VON 1 TES 100 VON 4 Flytt av Skogsbrynet 700 Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden Summa Total Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 51

55 Fastighetsinvesteringar Förv Objekt Investering 2016 Investering 2017 Investering 2018 Kapitalkostnad 2016 Kapitalkostnad 2017 Kapitalkostnad 2018 BIN Utemiljö förskolor/skolor BIN Ljudabsorbenter och akustik BIN Sammanställning av mindre ombyggnationer i skolor/förskolor (investeringar 50 tkr eller mindre) BIN Västra skolan. Ombyggnad av Björken 1 vån BIN Ombyggnad av entréer på förskolor BIN Örnen. Ombyggnad av personalrum BIN Björkviksskola. Ombyggnad av lokal för användning som fritids/lektioner BIN Regndroppen. Utomhusbelysning BIN Nyhemsskolan, fritidshem. Nytt entrétak och diskbänk med VA. BIN Nyhemsskolan. Belysning skolgård, vid fotbollsplanen framför stora skolhuset. BIN Nyhemsskolan. Vägg för att skapa grupprum samt indragning av vatten. BIN Forssjö skola. Lusthus BIN Södra skolan. Ombyggnad/renovering av no/tekniksal BIN Södra skolan. Ombyggnad av sal 35 till fungerande no-depå BIN Södra skolan. Ombyggnad/renovering av sal och 3 BIN Strandskolan. Vägg och dörr i aktivitetsrummet BIN Duveholmsskolan BIN Mysak. Utbyggnad av hall på Moses BIN Uppdrag att minska investeringar BIN Totalt FAST Rivning av Valla badhus FAST Forssjö Idrottshall FAST Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/ myndighetskrav) FAST Totalt KLF Nämndhuset säkerhet KLF Totalt KTF Lokstallet bygghyttan KTF Konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation KTF Lokstallet. Musikrummen samt studion behöver akustikutredas samt ljudisoleras ytterligare KTF Totalt STF Åtevinningsstationer på förskolor och skolor samt Lokstallet STF Duveholmshallen. A B C hallen. Nytt idrottshallsgolv STF Duveholmshallen. Ombyggnad omklädningsrum (damernas) i simhallen STF Duveholmshallen.Ombyggnad entré STF Sportcentrum. Utemiljö och Parkeringsplatser STF Västra skolan. Ombyggnad av mottagningskök till produktionsskök STF Västra skolan. Utbyggnad av skolmatsalen med 60 platser STF Furuliden. Ombyggnation av mottagningskök till produktionskök. STF Nävertorpsskolan. Utbyggnad av matsal med 60 platser och foaje till matsalen (Särskolan?) STF Berguven, Näverstugan, Forssjö och Skogsborg. Utrustning kök på nya förskolor/avd Den totala investeringsramen för bildningsnämnden förutsätter prioritering av ovanstående projekt. 52 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

56 Förv Objekt Investering 2016 Investering 2017 Investering 2018 STF Sandbäcksskolan. Utbyggnad av matsal med 80 platser STF Skogsborgsskolan ny lastkaj STF Matavfallskvarnar STF Totalt VIAN Röda huset, Kungsgatan 19. Ombyggnation studielokaler VIAN Röda huset, Kungsgatan 19. Tillgänglighetsanpassning för permobil. Utvändig hiss VIAN Lokalanpassning dörrar i Värmbol VIAN Totalt VON Vägskälet - nybyggnation VON Almgården, ombyggnad av 16 toaletter/badrum VON Kylanläggningar på samtliga äldreboenden VON Norrgläntan, akustikplattor på samtliga avdelningar VON Norrgläntan, utomhusbelysning VON Strandgården, belysning till och på stora parkeringen. VON Vallgården och Pantern, nya omklädningsrum VON Igelkotten, öppna upp foajén VON Hemtjänsten Yngaregården.Ny trapp VON Lövåsgården utemiljö VON Totalt Myndighetskrav BIF Larm förskolor STF Fettavskiljare avlopp Totalt Energibesparande åtgärder Förv Objekt Investering 2016 Investering 2016 Investering 2016 Kapitalkostnad 2016 Kapitalkostnad 2017 Kapitalkostnad 2018 Kapitalkostnad 2016 Kapitalkostnad 2016 Kapitalkostnad 2016 FAST Energibesparande åtgärder Summa resultat av energibesparingar Kommunens egna fastigheter Förv Objekt Investering 2016 Investering 2017 Investering 2018 Kapitalkostnad 2016 Kapitalkostnad 2017 Kapitalkostnad 2018 FAST Gamla Vattentornet, fönster- och takrenovering FAST Stora Djulö. Målning fasad och fönster FAST Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/ myndighetskrav) Totalt Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 53

57 Resultaträkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter/kostnader Periodiseringsfond och uppskjuten skatt 0 ÅRETS RESULTAT MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

58 Balansräkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER EGET KAPITAL, DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Borgensförbindelser därav kommunala bolag borgen och förlustansvar egna hem Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl löneskatt) Operationella leasingsavgifter Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 55

59 Kassaflödesanalys Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ kortfristiga placeringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering- i materiella anläggningstillgångar Investering- exploatering Investering i pågående projekt Ökning - av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning- långfristiga fordringar Minskning+ av långfristiga fordringar Bidrag statlig infrastruktur Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Summa likvida medel vid årets slut Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

60 SÄRSKILDA UPPDRAG Nya särskilda uppdrag Uppdrag till service- och tekniknämnden att i samråd med Framtidsgruppen och KFAB göra en utredning kring dels en utbyggnad av Duveholmshallen, dels byggnation av en samlingsbyggnad på Backavallen för omklädning, kontor, café med mera. I uppdraget ingår att se till helhetsbilden av verksamhet och kommande investeringar inom Sportcentrum. I uppdraget ingår också att ta fram kostnadskalkyler. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i augusti 2016 inför beredningen av övergripande plan med budget Ställningstagande till tidigare särskilda uppdrag Utgångspunkten nedan är de särskilda uppdrag som kommunfullmäktige fattade beslut om i samband med övergripande plan med budget Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring utbyggnad av förskolan med ytterligare fem nya avdelningar. Uppdraget rapporterades i samband med att en långsiktig planering för förskolor och skolor redovisades för kommunstyrelsen i april Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra åt KFAB bygga ytterligare två avdelningar på Guldregnets förskola samt att bygga ytterligare en avdelning i den beslutade förskolebyggnaden i Forssjö (KS , 88). De ökade hyreskostnaderna har beaktats i övergripande plan med budget I redovisningen av uppdraget föreslogs även en tillbyggnad med ytterligare två avdelningar vid den nya förskolan Karossen. Planändring krävs för denna tillbyggnad. Planändringen kan vinna laga kraft tidigast fjärde kvartalet Uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring byggnation av en ny skola i centrum. Uppdraget om långsiktig planering för skolor och förstudien Byggnation av ny skola i centrum har tagits fram av kommunledningsförvaltningen i samråd med bildnings-, samhällsbyggnads-, service- och teknikförvaltningen och KFAB. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 205). Bildningsnämnden ges nu i uppdrag att i samråd med kommunledningsförvaltningen och KFAB fortsätta förstudien för att utreda alternativa förslag. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast i april 2016 för beslut om projektering. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. Uppdraget rapporterades i april Kommunfullmäktige gav då ett uppdrag till bildningsnämnden att utifrån genomförd förstudie göra en införandeplan för åren med prioriteringar kring satsning på digitala verktyg för elever samt personal inom förskola och grundskola. Detta uppdrag redovisades augusti i samband med bildningsnämndens underlag för övergripande plan med budget. Med utgångspunkt från förstudien och införandeplanen avsätts i övergripande plan med budget investeringsmedel för IT-satsningar inom förskola, förskoleklass och grundskola. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring förutsättningar för och ekonomiska konsekvenser av att ändra regelverket för skolskjutsar så att skolor likabehandlas, oavsett huvudman. Förstudien redovisades av bildningsnämnden i april Enligt förstudien innebär dagens regler och förutsättningar att att alla elever som är folkbokförda i kommunen i år 7-9 har skolskjuts om de uppfyller avståndskraven eftersom dessa årkurser enbart finns i centralorten. Elever i år F-6 är i allmänhet inte berättigad till skolskjuts (varken kommunal skola eller friskola) eftersom deras hemskola är en närmare belägen skola. Av förstudien framgår inte några argument som förespråkar ändring av regelverket för skolskjutsar. Kommunstyrelsen har konstaterat att uppdraget är fullföljt (KS , 89). Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring inrättande av en familjecentral där öppen förskola, mödravård, barnavårdscentral och socialtjänst samverkar. Förstudien har arbetats fram av bildningsförvaltningen och socialförvaltningen samt genomförts i samråd med berörda nämnder och andra aktörer. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 201). Ställningstagande kommer att göras i samband med beredning av övergripande plan med budget Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring byggnation av ett nytt särskilt boende för äldre. Förstudien redovisades i augusti Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 204). KFAB ges nu i uppdrag att Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 57

61 projektera för ett nytt äldreboende i samråd med vård-och omsorgsnämnden och kommunledningsförvaltningen. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i augusti 2016 för beslut om igångsättande av byggnation. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring byggnation av en ny gruppbostad för unga vuxna med funktionsnedsättning. Förstudien redovisades i augusti Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 204). Projektering för en ny samlad gruppbostad LSS samt en ny servicebostad LSS har genomförts av KFAB. Inflyttning beräknas kunna ske Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring utveckling av samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga äldre personer. Förstudien är framarbetad av socialförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 202). Vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden ges nu i uppdrag att fortsätta arbetet med utgångspunkt från förstudien. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen senast i april Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring HBTQ-certifiering av kommunal verksamhet. Med anledning av uppdraget gavs bildningsförvaltningen i uppdrag av kommunledningen att utreda behovet av insatser för HBT-personers situation i Katrineholm. Detta uppdrag delegerades till kultur- och turismförvaltningen. Kultur- och turismförvaltningen tog under våren 2015 fram en förstudie om HBT-personers situation. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 199). Kultur- och turismnämnden ges nu i uppdrag att med utgångspunkt från förstudien planera och inleda ett treårigt vidareutbildningsprojekt för samtliga anställda i Katrineholms kommun. Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring införande av e-arkiv. Kommunledningsförvaltningen har anlitat ett konsultföretag för att ta fram en förstudie. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 203). Kommunstyrelsen ges nu i uppdrag att med utgångspunkt från förstudien fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för införande av E- arkiv. Ställningstagande till införande av E-arkiv kommer att tas tidigast i samband med beredning av övergripande plan med budget Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring inrättande av en så kallad black box för teater inom Lokstallet. Förstudien är framarbetad av kulturoch turismförvaltningen. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 200). Kultur- och turismnämnden ges nu i uppdrag att gå vidare och söka bygglov. Ställningstagande till byggnation av en Black Box i Lokstallet kommer därefter att tas i samband med beredning av övergripande plan med budget Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring anläggande av aktivitetsparker i kransorter där det finns skolor eller särskilda boenden för äldre. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram lokaliseringsförslag och kostnadsberäkning för anläggande av fem aktivitetsparker i kransorter. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen med tillägget att även Valla idrottsplats ingår i förslaget till lokalisering av aktivitetsparker (KF , 206). I övergripande plan med budget avsätts investeringsmedel till kommunstyrelsen för iordningställande av aktivitetsparker i Valla och Julita. Ställningstagande till byggnation av ytterligare aktivitetsparker i kransorter kommer att tas i samband med beredning av övergripande plan med budget Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring utveckling av Sjukhusparken/Sveaparken. Samhällsbyggnadsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen har tagit fram en illustrationsplan med kostnadsberäkning för utveckling av Sjukhusparken/Sveaparken. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 207). Ställningstagande kommer att tas i samband med beredning av övergripande plan med budget Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring förutsättningar för anläggning av parkeringsdäck på Norr i anslutning till Katrineholm Central. Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram förslag till lokalisering samt kostnadsberäkning för anläggande av ett parkeringsdäck på Norr. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 208). Kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsförvaltningen ges nu i uppdrag att projektera för ett nytt parkeringsdäck på Norr. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelsen senast i april 2016 för beslut om igångsättande av byggnation. 58 Övergripande plan med budget Katrineholms kommun

62 Uppdrag till kommunstyrelsen att göra en förstudie kring förutsättningar för en ny brandstation. Förstudien redovisades i augusti Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 209). KFAB ges nu i uppdrag att i samråd med VSR projektera för en ny brandstation med utgångspunkt från förstudien. Uppdraget ska återrapporteras till kommunstyrelserna i Katrineholm och Vingåker senast i april 2016 för beslut om igångsättande av byggnation. Uppdrag till kommunstyrelsen att genomföra en förstudie kring firande av Katrineholms 100- årsjubileum som stad Förstudien redovisades i juni Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra till kommunledningsförvaltningen att leda, samordna och genomföra arbetet kring firandet av Katrineholms 100-årsjubileum (KS , 136). Kommunstyrelsen avsatte samtidigt tre miljoner kronor för projektet Katrineholms kommuns jubileum 2017, vilka reserverades av återbetalning från AFA försäkring. Finansiering av projektledare ska hanteras inom kommunledningsförvaltningens ram. Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till grundläggande principer för finansiering av IT för bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Kommunfullmäktige har beslutat att anta förslaget till grundläggande principer för finansiering av IT inklusive uppgradering av Microsoft-licenser (KF , 153). De nya principerna för finansiering av IT har tagits i beaktande i övergripande plan med budget Uppdrag till kommunstyrelsen att tillsammans med berörda aktörer ta fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt. Uppdraget redovisades i mars Socialförvaltningen har tillsammans med kommunchefen tagit fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt i kommunen. Kommunfullmäktige har överlämnat förstudien till kommunstyrelsen för vidare hantering i budgetprocessen (KF , 197). Kommunstyrelsen och socialnämnden ges nu i uppdrag att fortsätta arbetet utifrån den framtagna strategin. Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagande. I samband med den övergripande genomlysningen av Viadidakt uppdrog kommunstyrelsen till kommunledningsförvaltningen att utreda hur integrationsarbetet i kommunen kan utvecklas. Uppdraget redovisades i april Kommunfullmäktige har därefter beslutat att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning (KF , 152). Kommunfullmäktige har också beslutat om revideringar av kommunstyrelsen och viadidaktnämndens reglementen. Övergripande plan med budget Katrineholms kommun 59

63 Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingsavdelningens förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Utgångspunkten är den beslutade ramen enligt övergripande plan med budget (KF , 14). Alla siffror är i tusentals kronor. Övergripande politisk ledning Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och 2015 Kostnader för ökade arvoden -105 Löneöverhäng Korrigering kapitalkostnad -2 KS beslut 29/4, 17/6 Finasiering av IT 19 Justering under politisk beredning Överförmyndare -581 Webb-TV -80 Förtjänsttecken, utökning -100 Aktuell ram varav Kommunfullmäktige varav Revision varav Överförmyndaren varav Valnämnden -55 Bildningsnämnden Tekniska justeringar Kostnader för ökade arvoden -83 Hyreskompensation div 200, Flytt av medel avseende skolpeng Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och Flytt av medel avseende kost/vaktmästeri/omlastning hyreskomp -387 Flytt av medel avseende förskolestädning -419 Korrigering hyreskompensation -24 Lönekompensation Privata utförare lönekompensation -599 Kost/vaktmästeri/omlastning lönekompensation -526 Löneöverhäng Privata utförare löneöverhäng Kost/vaktmästeri/omlastning överhäng Korrigering kapitalkostnad -623 Gymnasieskolan 48 kr/inv Majoritetsjustering Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell KS beslut 29/4, 17/6 Föreningsstöd 25 Samordning administration 238

64 Ökade intäkter 300 Finansiering av IT Justering under politisk beredning Kommunalekonomisk utjämning, matematik i mellanstadiet -833 Kommunalekonomisk utjämning, obligatorisk kartläggning, nyanlända elever -204 Kommunalekonomisk utjämning, obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1-44 Aktuell ram Kommunstyrelsen Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och Korrigering av kapitalkostnader Communis -252 Hyreskompensation div 200, Korrigering av kapitalkostnader IT Effekt av förändrad arvodesmodell, Ska fördelas till samtliga nämnder 451 Korrigering hyreskompensation 213 Lönekompensation Löneöverhäng Förändring kapitalkostnad Majoritetsjustering Minskning av medel till KS förfogande KS beslut 29/4, 17/6 Samordning administration 34 Föreningsstöd 225 Översyn av lokaluthyrning/tomställa lokaler 130 Besparing samordning 806 Finansiering av IT Finansiering av IT-licens Finansiering av IT intäkt IT Justering under politisk beredning Triangelgården -298 Ökade driftkostnader för Lex -200 Kommunstyrelsens medel till förfogande Ökade kostnader för kollektivtrafiken -442 Drifteffekt av nya investeringar -100 Aktuell ram varav Kommuncentrala varav Kommunledningsförvaltning varav Samhällsbyggnadsförvaltning varav KLC avskrivning varav KLC internränta, ej driftskostnadspåverkande, se intäkt under posten kapitalkostnadsintäkter varav Kommunstyrelsens medel till förfogande

65 Kultur- och turismnämnden Tekniska justeringar Kostnader för ökade arvoden -25 Hyreskompensation div 200, Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och Lönekompensation Löneöverhäng Korrigering kapitalkostnad 68 KS beslut 29/4, 17/6 Samordning administration 14 Föreningsstöd 500 Finansiering av IT 390 Driftteffekt av ny investering -50 Aktuell ram Bygg- och miljönämnden Tekniska justeringar Kostnader för ökade arvoden och ökat antal ledamöter -38 Aktuell ram Service- och tekniknämnden Tekniska justeringar Kostnader för ökade arvoden -61 Hyreskompensation div 200, Korrigering av ökade lokalkostnader Kerstinboda -195 Flytt av medel avseende skolpeng Flytt av medel avseende kost/vaktmästeri/omlastning hyreskomp 553 Flytt av medel avseende kost 317 Flytt av medel avseende förskolestädning 419 Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och Korrigering av hyreskompensation 35 Lönekompensation Löneöverhäng Korrigering av kapitalkostnad KS beslut 29/4, 17/6 Samordning administration 61 Föreningsstöd 500 Finansiering av IT 857 Justering under politisk beredning Ökade kostnader för tillkommande ytor (parker, GC-vägar, vägar) -250 Drifteffekt av ny investering 50 Aktuell ram

66 Socialnämnden Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och Kostnader för ökade arvoden -57 Lönekompensation Löneöverhäng Korrigering av kapitalkostnad 85 Majoritetsjustering Resursförstärkning för försörjningsstöd och institutionsplaceringar KS beslut 29/4, 17/6 Samordning administration 34 Föreningsstöd 200 Finansiering av IT 785 Justering under politisk beredning Resursförstärkning för försörjningsstöd och institutionsplaceringar Aktuell ram Viadidaktnämnden Tekniska justeringar Kostnader för ökade arvoden -26 Hyreskompensation div 200, Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och Korrigering av hyreskompensation -244 Löneöverhäng Lönekompensation Korrigering kapitalkostnader -227 KS beslut 29/4, 17/6 Samordning administration 20 Finansiering av IT ADM 855 Finansiering av IT EDU 762 Aktuell ram Vård- och omsorgsnämnden Tekniska justeringar Förändring av kapitalkostnader mellan 2014 och Kostnader för ökade arvoden -56 Hyreskompensation div 200, Flytt av medel avseende kost/vaktmästeri/omlastning hyreskomp -166 Flytt av medel avseende kost -317 Lönekompensation Löneöverhäng Privata utförare, lönekompensation Kost/vaktmästeri/omlastning lönekompensation Privata utförare löneöverhäng Kost/vaktmäster/omlastning löneöverhäng

67 Korrigering kapitalkostnader -327 Korrigering av hyreskompensation -11 Majoritetsjustering Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell KS beslut 29/4, 17/6 Ökade intäkter 400 Samordning administration 193 Föreningsstöd 300 Finansiering av IT Justering under politisk beredning Kommunalekonomisk utjämning, 7 kr/invånare 235 Resursförstärkning Aktuell ram Räddningstjänsten VSR Majoritetsjustering Ändrad andel i VSR pga ändrad finansieringsprincip (KF ) Katrineholms andel 78,9% samt uppdatering av underlaget -487 Aktuell ram FINANSIERING Ökade kostnader för lokaler Justeringar beslutade i flerårsplanen Ökade kostnader för verksamhetslokaler Effektivisering av verksamhet Teknisk justering Pga nytt underlag uppdatering av lokalkostnader Underlag inlämnat av KFAB avseende investeringar Justering efter ny lista från KFAB KS beslut 17/6 Översyn lokalanvändandet, besparing Justering under politisk beredning Justering av KFAB:s budgetram Aktuellt budgeterat belopp Löneuppräkning Tekniska justeringar Uppdaterat antagande om löneökning från 2,7 % till 3,2 % Majoritetsjustering Nedjustering av löneuppräkning från 3,2 % till 2,2 % KS beslut 17/6 Nedjustering av löneuppräkning från 2,2 % till 1,5 % 6 500

68 Justering under politisk beredning Uppjustering av löneuppräkning från 1,5 % till 2,0 % Aktuellt budgeterat belopp Drifteffekt av föreslagna investeringar -310 Justeringar beslutade i flerårsplanen Drifteffekt av föreslagna investeringar, nytt underlag Justering under politisk beredning Drifteffekt av investering hanteras inom ram för bildningsnämnden Minskad drifteffekt på grund av sänkt investeringsvolym 485 Drifteffekt av inveteringar, hanteras av Ks, KoT och SoT. 100 Aktuellt budgeterat belopp Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Tekniska justeringar Uppdatering av underlaget Effekt av höjda arbetsgivaravgifter för unga under 26 år Effekt av mindre budgeterad löneökning Justering under politisk beredning Effekt av höjda arbetsgivaravgifter för + 65 år Aktuellt budgeterat belopp Pensioner Tekniska justeringar Effekt av uppdaterad prognos per 31/ Uppdatering av tidigare prognos Aktuellt budgeterat belopp Intäkter Viadidakt Vingåker Majoritetsjustering Uppdatering av underlaget -49 Teknisk justering Uppdatering av underlaget -63 Aktuellt budgeterat belopp Kapitalkostnadsintäkter Teknisk justering Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella poster. Uppdatering av underlaget Aktuellt budgeterat belopp

69 Avskrivningar För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: års investeringar, vilka ännu inte är genomförda - Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under Planerade investeringar under 2016 Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas utöver året och på det sättet sprids avskrivningskostnaderna. Tekniska justeringar Uppjustering efter föreslagen investeringsbudget Justering under den politiska beredningen Effekt av minskade investeringar Effekt av ny avskrivningsmodell Aktuellt budgeterat belopp Skatteintäkter och utjämning Justering under den politiska beredningen Effekt av uppdaterad skatteprognoser. Skatteprognosen bygger på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ett antagande av invånare "Prestationsbaserad" ersättning för flyktingmottagande ökning Aktuellt budgeterat belopp Finansiering, utdelningar mm Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan Tekniska justeringar Justering enligt flerårsplan 237 Justering under den politiska beredningen Uppdatering av underlaget Aktuellt budgeterat belopp Jobbcentrum -900 Under Viadidakt ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåker Aktuellt budgeterat belopp Budgeterat resultat God ekonomisk hushållning I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag.

70 Bilaga 2: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR 2013 års öronmärkta medel Välfärdsutmaningar Ungdomstorget Viadidakt Projekt Arbetslinjen Hel-del på Lövåsgården Kompetensutveckling förskola 600 Arbetskläder för utomhusbruk Individ- och familjeomsorg Lov- och sommarskola 550 Utökad verksamhet Turistbyrån 700 Medel till sommarjobb Uppföljning av elevutveckling Förlängning klimatsmart mat från grunden Infrastruktur Samhällsbyggnadsförvaltningen Tillväxtfrämjande åtgärder 500 Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin 600 Arbetslinjen Förstudier enligt Övergripande plan med budget Resurser volymökning, BIN Kvarstående medel Förslag övergripande plan med budget Extraordinära åtgärder flyktingkrisen Kvarstående medel års öronmärkta medel Välfärdsutmaningar Förslag övergripande plan med budget Extraordinära åtgärder flyktingkrisen 900 Tillväxtfrämjande åtgärder samhällsbyggnadsförvaltningen Infrastruktur samhällsbyggnadsförvaltningen Tillfällig resursförstärkning arbete med detaljplaner och bygglov Tillfällig resursförstärkning till bland annat ungdomsverksamhet kultur- och turismnämnden 500 Tillfällig resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden Kvarstående medel Integrationsfonden, belopp i tkr Ingående balans Beslut KS SOC Beslut KS BIF -500 Tillförda medel Utbetalt till BIN t.o.m sep Kvarstående medel Förslag övergripande plan med budget Resurser för volymökning barn och elever bildningsnämnden Resurser för ökat antal ensamkommande barn och ungdomar socialnämnden Kvarstående medel RUR Enligt beslut i KF avsattes kr till resultatutjämningsreserven. Inget av dessa medel har nyttjats i samband med bokslut för 2014.

71 Bilaga 3: Indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan Tillväxt, jobb och egen försörjning Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Invånarantal SCB befolkningsstatistik Delår Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafik- och miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Antal lokala livsmedelsleverantörer via kommunens interna omlastningscentral Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Detaljhandelns totala omsättning Sysselsättning inom handeln Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättning inom besöksnäringen SKL:s mätning Insikten. KKiK Svenskt Näringsliv Egen redovisning SBF baserad på kundenkät KIAB kundenkät Egen mätning, STF Grufman & Reije branschanalys Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB. Antal sysselsatta 16+ år inom total detaljhandel TEM (turismekonomisk mätning) TEM (turismekonomisk mätning) Fler nystartade företag Antal nya företag Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket Fler ungdomar ska starta UF-företag Antal nya företag per 1000 invånare Antal nya företag som finns kvar efter tre år Antal elever som driver UF-företag Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK Bolagsverket Ung Företagsamhet Södermanland Udda år Delår Jämna år Delår Jämna år Delår Delår

72 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat arbeta Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera Egen redovisning Viadidakt, SKL Egen redovisning Viadidakt, SKL Delår Delår Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andel deltagare som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare Egen redovisning Viadidakt, Skolverket Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Andel hushåll med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning Andel personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt som går vidare till egen försörjning Egen redovisning SOC Egen redovisning Viadidakt Delår Delår Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd PTS Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd PTS Attraktiva boende- och livsmiljöer Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Ökat bostadsbyggande Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Antal färdigställda lägenheter i nybyggda småhus Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus SCB SCB Egen redovisning SBF Delår Handläggningstid för bygglov Egen redovisning SBF Delår Kundnöjdhet avseende KFAB:s bostäder Redovisning av tillgänglighetförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Invånarnas bedömning av kommunikationerna Antal resande med stadstrafiken (buss) KFAB kundenkät KFAB Egen redovisning STF SCB:s medborgarundersökning Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Jämna år Jämna år Delår

73 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Delår Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl samt under normal säsong) Samtrafiken (tidtabellerna 56, 60, 61, 70, 80) Delår Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Andel invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Jämna år Andel invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Jämna år Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde Egen redovisning STF Utbildning Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Förskolan ska byggas ut efter behov Antal nya förskoleavdelningar som öppnas under mandatperioden Egen redovisning BIF Delår Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum KKiK, egen redovisning BIF Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum KKiK, egen redovisning BIF Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Barn per årsarbetare i förskolan, antal KKiK Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal Egen redovisning BIF Delår Andel föräldrar som är nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Qualis enkät till föräldrar Andel flickor och pojkar på förskolan som uppger att de tycker om att vara på förskolan Qualis enkät till barn i åldrarna 3-5 år på förskolan Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa Egen redovisning BIF Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Skolverket Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Skolverket Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Skolverket

74 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Skolverket Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Skolverket Andel flickor och pojkar med grundläggande behörighet till universitet och högskola SCB och Skolverket Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning SCB och Skolverket Andel elever med ärende hos Elevhälsan som bedöms ha fått förbättrade förutsättningar att klara målen i skolan genom stödet från Elevhälsan och åtgärder som skolan har satt in Elevhälsans enkät till ansvariga pedagoger efter avslutad insats Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Elever/pedagogisk personal grundskola, antal Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen SCB och Skolverket KKiK Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen KKiK Andel flickor och pojkar som mår bra Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Vart tredje år Andel flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Vart tredje år Elevnärvaro vid skollunchen på högstadiet och vid Duveholmsgymnasiet och KTC Egen redovisning STF Delår Höjd utbildningsnivå i kommunen Andel kvinnor och män i grundläggande vuxenutbildning som klarar målen Egen mätning Viadidakt Delår Andel kvinnor och män i gymnasial vuxenutbildning som klarar målen Skolverket Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning SCB Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Jämna år Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Medarbetarenkäten Udda år

75 Omsorg och trygghet Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen (antal dagar från ansökningsdatum till erbjudande om inflyttningsdatum, medelvärde) KKiK, egen redovisning VOF Antal platser på demensavdelningar Egen redovisning VOF Delår Påbörjande av byggnation av ett nytt äldreboende Egen redovisning VOF/KFAB Tillskapande av en gruppbostad för unga med funktionsnedsättning Egen redovisning VOF/KFAB Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Personalkontinuitet inom hemtjänsten antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde KKiK, egen redovisning VOF Andel brukare som svarar att det känns ganska/mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel brukare inskrivna i hemsjukvården med en samordnad individuell plan (SIP) Närvård Sörmland Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Andel brukare med hemtjänst som svarar att personalen oftast/alltid tar hänsyn till åsikter och önskemål Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel brukare med hemtjänst som svarar att de oftast/alltid kan påverka vilka tider de får stöd Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hemtjänst de har Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Andel brukare inom särskilt boende som svarar att personalen oftast/alltid tar hänsyn till åsikter och önskemål Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de oftast/alltid kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel brukare som svarar att det känns ganska/mycket tryggt att bo på ett särskilt boende Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare Andel brukare i särskilt boende med risk för undernäring enligt bedömning i Senior Alert Kvalitetsregistret Senior Alert Andel brukare i särskilt boende med bedömd risk för undernäring som har en planerad förebyggande åtgärd Kvalitetsregistret Senior Alert

76 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är mindre än 11 timmar (med hänsyn taget till den enskildes önskemål) Kvalitetsregistret Senior Alert Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin omsorg Kompassen, egen redovisning VOF Udda år Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är ganska/mycket trygga i sitt boende Kompassen, egen redovisning VOF Udda år Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation Kompassen, egen redovisning VOF Udda år Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt boende/arbete/hjälpen i sin helhet Kompassen, egen redovisning VOF Udda år Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, BVC och skola Genomsnittlig utredningstid (antal dagar) för individ- och familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år Egen redovisning SOC KKiK, egen redovisning SOC Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen Egen redovisning SOC Delår Andel barn i familjehem som besökts minst en gång per kvartal Egen redovisning SOC Delår Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan Egen redovisning SOC/BIF Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Andel brukare som upplever att behovet är tillgodosett Andel brukare som upplever att socialförvaltningen har god tillgänglighet och bra bemötande Egen redovisning SOC baserat på brukarundersökning Egen redovisning SOC baserat på brukarundersökning Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Polisens trygghetsundersökning Egen redovisning STF Jämna år Delår Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) BRÅ

77 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild VSR VSR VSR VSR Kultur, idrott och fritid Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts-, och fritidslivet Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Jämna år Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) SCB:s medborgarundersökning Jämna år Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten SCB:s medborgarundersökning Jämna år Invånarnas bedömning av utställnings- och konstverksamheter SCB:s medborgarundersökning Jämna år Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter SCB:s medborgarundersökning Jämna år Invånarnas bedömning av kulturutbudet för barn och unga SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Jämna år Andel unga och unga vuxna som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Egen undersökning KTF Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Andel nöjda utövare och besökare på Sportcentrum Egen undersökning STF Delår Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter på vardagar KKiK, egen redovisning VOF Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen KKiK, egen redovisning VOF

78 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Andel äldre som svarar att de är ganska/mycket nöjda med de aktiviteter som erbjuds på sitt särskilda boende Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel äldre i särskilt boende som inte besväras av ensamhet Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Andel äldre med hemtjänst som inte besväras av ensamhet Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Antal äldre som äter i de kommunala lunchrestaurangerna Egen redovisning STF Delår Jämställda kultur-, och fritidsverksamheter Könsfördelning på Perrongen, Lokstallet. Egen redovisning KTF Delår Könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet Egen redovisning KTF Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Liv och hälsa Liv och hälsa Vart fjärde år Vart fjärde år Andel invånare med goda kostvanor Liv och hälsa Vart fjärde år Andel invånare som är fysiskt aktiva Liv och hälsa Vart fjärde år Hållbar miljö Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Egen redovisning STF baserad på underlag från Transportstyrelsen, KKiK, Miljöfordon Syd Kommunens energiförbrukning ska minska Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 Egen redovisning KFAB Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 Egen redovisning KFAB Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara Andel matavfall som samlas in och behandlas biologiskt Andel hushåll som uppger att de sorterar ut matavfall Plockanalys SVAAB Kundenkät SVAAB Jämna år Udda år Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling Avfall Sverige, KKiK

79 Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamheter inom förskola, skola och äldreomsorg Andel sjöar med god ekologisk status Egen redovisning SBF, mätning av fosfor och kväve i 26 sjöar Udda år Areal reservat och biotopskydd SCB Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Minskning av inköp av hel- och halvfabrikat Andel barn som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andelen äldre som svarar att maten smakar ganska/mycket bra på sitt särskilda boende Andelen äldre som svarar att måltiderna på sitt särskilda boende ofta/alltid är en trevlig stund på dagen Andelen äldre på särskilt boende med en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna Andel barn som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel äldre på särskilt boende som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen Egen redovisning STF KKiK, egen redovisning STF Egen redovisning STF Egen redovisning STF Qualis enkät till elever Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning inom äldreomsorgen Egen redovisning STF KKiK Egen redovisning STF Delår Delår Delår Delår Delår

80 Ekonomi och organisation God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Resultatmål Indikator Källa Uppföljning Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Kommunens delårsrapport och årsredovisning Delår Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och utjämning Kommunens delårsrapport och årsredovisning Delår Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftsbudgeten Avskrivningar i förhållande till nettodriftbudget Kommunens delårsrapport och årsredovisning Delår Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler KFAB kundenkät Jämna år Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar KKiK Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon KKiK Andel invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen KKiK Tydlig och effektiv kommunikation Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv SKL:s webbinformationsundersökning Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv SKL:s webbinformationsundersökning Kundnöjdhet avseende samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Samhällsbyggnadsförvaltningens kundenkät Delår Ökat medarbetarengagemang Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang SKL:s HME-index (hållbart medarbetarengagemang) Udda år Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Rekryteringsverktyget Aditro Recruit Rekryteringsverktyget Aditro Recruit Minskad sjukfrånvaro Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Personalsystemet Aditro Delår Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar Personalsystemet Aditro Delår

81 Övergripande plan med budget Ett axplock ur satsningar och investeringar

82 TILLVÄXT, JOBB OCH EGEN FÖRSÖRJNING

83 Tillväxt, jobb och egen försörjning Fortsatt befolkningstillväxt vid halvårsskiftet 2015 hade Katrineholms kommun invånare, fler än någonsin tidigare Proaktiva insatser för fler företagsetableringar Satsning på bredbandsutbyggnad, 50 mnkr under 5 år Tillväxtprojekt samhällsbyggnadsförvaltningen, 1 mnkr (öronmärkta medel) Katrineholms kommuns 100-års jubileum 2017, 3 mnkr Nya åtgärder för att underlätta insteg på arbetsmarknaden: extratjänster, traineejobb och utbildningskontrakt Vinka In (Vägen in för unga i Vingåker och Katrineholm) fortsätter Aktivt försörjningsstöd ökade insatser och samverkan för att komma vidare till egen försörjning Extraordinära åtgärder till följd av flyktingkrisen, 5 mnkr (öronmärkta medel)

84 ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER

85 Attraktiva boende- och livsmiljöer Byggboom resursförstärkning för arbete med detaljplaner och bygglov, 1 mnkr (öronmärkta medel) KFAB bygger nya lägenheter 130 lägenheter i kv Hästen, 17 ungdomslägenheter i kv Pantern, 16 lägenheter i kv Barberaren Fyra nya offentliga konstverk invigs, bland annat ett om Fogelstadsgruppen Fortsatt satsning på trädgårdsstaden och naturmiljöer ny grönplan på gång Översiktsplanen för landsbygden ska slutföras Projektering av ett nytt parkeringsdäck på Norr Ny gestaltning av genomfarten, 6 mnkr (första etappen) Ny utformning av Stortorget, 2,5 mnkr Ljus i staden förbättrad belysning, 750 tkr Belysning Djulö allé, 2 mnkr Upprustning av parker, lekplatser, friluftsbad och grönytor, drygt 1 mnkr Beläggningsytor, 5 mnkr

86 UTBILDNING

87 Utbildning Fortsatt utbyggnad av förskolan med 12 avdelningar (Näverstugan 3 avd, Berguven 4 avd, Skogsborg 4 avd, Forssjö 1 ny avd + flytt av 3 befintliga) Fortsatt förstudie kring byggnation av en ny skola i centrum för att ta fram fler alternativ, inför beslut om projektering under våren 2016 En omfattande 1:1-satsning inleds som kommer ge alla elever och pedagoger i Katrineholms skolor tillgång till varsin dator eller ipad, 12,7 mnkr Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell, 19,4 mnkr, samt resurser för kommande volymökningar barn och elever, 5 mnkr (integrationsfonden) Treårigt projekt för att minska avhopp från gymnasiet Drop-outs (ESF-medel) Fortsatt satsning på sommarskola i Lokstallet för elever som inte nått målen Satsning skolbibliotek med ny teknik, 1,1 mnkr under tre år Utbyggnad av skolmatsalarna Västra skolan och Sandbäcksskolan, 4,5 mnkr Fortsatt satsning på måltidsmiljöer i skolrestaurangerna Fortsatt satsning på upprustning av utemiljön skolor/förskolor Ökade möjligheter till högre studier på hemmaplan bland annat genom samarbete med Karlstads universitet (förskollärar- och grundlärarutbildning)

88 OMSORG OCH TRYGGHET

89 Omsorg och trygghet Projektering av nytt äldreboende, beslut om byggstart tas under hösten 2016 KFAB bygger två nya LSS-boenden Resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden, 9,1 mnkr (varav 2 mnkr öronmärkta medel) Statliga medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen, 8 mnkr Ombyggnad och modernisering av badrum på Almgården, totalt 6,5 mnkr under tre år Satsning på inredning i gemensamhetsutrymmen vård- och omsorg, 600 tkr Resursförstärkning socialnämnden för försörjningsstöd och institutionsplaceringar, 16 mnkr Resursförstärkning socialnämnden för ökat antal ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, 1 mnkr (integrationsfonden) Kapacitets- och flexibilitetsökning inom öppenvården, 300 tkr Fortsatta satsningar på trygghet och säkerhet genom trygghetsvandringar, belysning, klottersanering, säkerhetsutrustning badplatser, mm Projektering av ny brandstation, beslut om byggstart tas under våren 2016

90 KULTUR, IDROTT OCH FRITID

91 Kultur, idrott och fritid Uppdrag att söka bygglov för Black box för teaterverksamhet i Lokstallet Ungdomsverksamheten på Perrongen vid Lokstallet lockar allt fler ungdomar Resursförstärkning kultur- och turismnämnden till bland annat ungdomsverksamhet 0,5 mnkr (öronmärkta medel) Projektet Bokmatchen och andra läsfrämjande insatser fortsätter Offentlig konst, konstinköp och konstnärlig utsmyckning, 700 tkr Utredning kring dels utbyggnad av Duveholmshallen, dels byggnation av samlingsbyggnad på Backavallen för omklädning, kontor, café med mera Ombyggnad av damernas omklädningsrum simhallen, 1,5 mnkr Duveholmshallen nytt golv ABC-hallen inkl täckgolv, 3 mnkr + 1 mnkr Övriga investeringar Sportcentrum/Backavallen, 2,5 mnkr Upprustning av Forssjö idrottshall, 2,2 mnkr under två år Aktivitetsparker i Valla och Julita, 500 tkr

92 HÅLLBAR MILJÖ EKONOMI OCH ORGANISATION

93 Hållbar miljö Fortsatt arbete för att nå de lokala miljömålen, fokus på klimat och vatten Ännu högre ambitionsnivå när det gäller klimatsmart och ekologisk mat Arbetet med inventering av enskilda avlopp fortsätter Vattenarbetet kring Kolsnaren och Viren fortsätter Utbyte till LED-belysning i gatubelysning, 2 mnkr Backavallen, utredning om tillvaratagande av överskottsenergi, 400 tkr Ekonomi och organisation Ny modell för finansiering av IT i syfte att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd Fortsatt fokus på kompetensutveckling, rekrytering och personalförsörjning Ett treårigt vidareutbildningsprojekt om HBTQ-personers situation planeras för samtliga anställda i Katrineholms kommun

94 Särskilda uppdrag Uppdrag att göra en utredning kring dels en utbyggnad av Duveholmshallen, dels byggnation av en samlingsbyggnad på Backavallen för omklädning, kontor, café mm Fortsatt förstudie kring byggnation av en ny skola i centrum, för att ta fram fler alternativ inför beslut om projektering Projektering för ett nytt äldreboende, utifrån tidigare gjord förstudie Fortsatt arbete kring utveckling av samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga äldre personer, utifrån tidigare gjord förstudie Inledning av ett treårigt vidareutbildningsprojekt kring HBTQ för samtliga anställda i Katrineholms kommun, utifrån tidigare gjord förstudie Uppdrag att söka bygglov för en Black Box för teater i Lokstallet Projektering av ett nytt parkeringsdäck på Norr, utifrån tidigare gjord förstudie Projektering av en ny brandstation, utifrån tidigare gjord förstudie

95 Driftsbudget

96 Förtydliganden budget 2016 Övergripande politisk ledning Ökade kostnader för kommunfullmäktige (webb-tv, förtjänsttecken): 180 tkr Ökade resurser överförmyndaren: 581 tkr Kommunstyrelsen Ökade kostnader för kollektivtrafiken: 442 tkr KS medel till förfogande 6 mnkr Extraordinära åtgärder flyktingkrisen: 5 mnkr (öronmärkta medel) Infrastruktur samhällsbyggnadsförvaltningen: 1,4 mnkr (öronmärkta medel) Tillväxtfrämjande åtgärder samhällsbyggnadsförvaltningen: 1 mnkr (öronmärkta medel) Tillfällig resursförstärkning arbete med detaljplaner och bygglov: 1 mnkr (öronmärkta medel)

97 Förtydliganden budget 2016 Bildningsnämnden Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell: 19,4 mnkr Minskning av statliga medel för gymnasieskolan: -1,6 mnkr Resursförstärkning för matematik i mellanstadiet, obligatorisk kartläggning nyanlända elever samt obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1: 1,1 mnkr Resurser för volymökning barn och elever under året: 5 mnkr (integrationsfonden) Riktade statliga medel (preliminär bedömning): totalt ca 41 mnkr Maxtaxa förskola: 9,3 mnkr Bidrag som ansöks (lågstadiesatsning, karriärtjänster, minskade barngrupper förskola, mm): 15,1 mnkr Aviserade bidrag enligt budgetpropositionen (höjda lärarlöner, personaltäthet fritidshem): 6 mnkr Ersättning från Migrationsverket: 10,2 mnkr Övriga statsbidrag: 0,4 mnkr Bygg- och miljönämnden

98 Förtydliganden budget 2016 Kultur- och turismnämnden Tillfällig resursförstärkning till bland annat ungdomsverksamhet: 500 tkr (öronmärkta medel) Service- och tekniknämnden Ökade kostnader för skötsel av tillkommande ytor (parker, GC-vägar, vägar): 250 tkr Socialnämnden Resursförstärkning för försörjningsstöd och institutionsplaceringar: 16 mnkr Resurser för ökat antal ensamkommande barn och ungdomar socialnämnden: 1 mnkr (integrationsfonden) Riktade statliga medel (preliminär bedömning): 2,8 mnkr Ersättning från Migrationsverket: 1,4 mnkr Nytt bidrag för utveckling av socialtjänsten: 0,7 mnkr Övriga bidrag Socialstyrelsen: 0,7 mnkr

99 Förtydliganden budget 2016 Viadidaktnämnden Riktade statliga medel (preliminär bedömning): 11,2 mnkr Ersättning från Migrationsverket: 9,5 mnkr Bidrag från Skolverket: 1,7 mnkr Vård- och omsorgsnämnden Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell: 4,5 mnkr Resursförstärkning, 2 mnkr Resursförstärkning till följd av ändring av maxtaxa: 0,6 mnkr Tillfällig resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden: 2 mnkr (öronmärkta medel) Riktade statliga medel (stimulansmedel för ökad bemanning): 8 mnkr

100 Investeringar och exploateringar under 2016 Verksamhetsinvesteringar Fastighetsinvesteringar Investeringar i infrastruktur 45,6 mnkr 30,4 mnkr 33,4 mnkr Exploateringar 5,5 mnkr

101 Resurser att tillgå utöver budgeten Öronmärkta medel för välfärdsutmaningar Integrationsfonden Resultatutjämningsreserv (RUR) 18,2 mnkr 3,4 mnkr 17 mnkr

102 Resultat och skattesats Budgeterat resultat 2016 KS medel till förfogande Oförändrad skattesats 21,1 mnkr 6 mnkr 22,18 kr Beräknat utifrån ett befolkningsunderlag på invånare

103