Modern och kaxig i Stockholms närhet Övergripande plan med budget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Modern och kaxig i Stockholms närhet Övergripande plan med budget 2015-2017"

Transkript

1 Kommunstyrelsens handling nr 37/2014 Modern och kaxig i Stockholms närhet Övergripande plan med budget Foto: Josefine Karlsson Fastställd av kommunfullmäktige , 14

2 2 (77) Modern och kaxig i Stockholms närhet Katrineholms kommun behöver och ska fortsätta växa. Det är tyngdpunkten i vår övergripande plan med budget för Tillväxtfrågorna är centrala för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och bibehållen välfärd. Den viktigaste satsningen inför kommande år är därför att skapa goda förutsättningar för Katrineholm att fortsätta växa. Det gör vi bland annat genom att slutföra arbetet med översiktsplanen, genom ökat bostadsbyggande och genom intensifierat arbete för att främja näringslivets utveckling. Men tillväxtfrågan är bredare än så, alla kommunala verksamheter berörs och kan bidra. Katrineholm ska vara ett attraktivt alternativ i Stockholms närhet, för enskilda att flytta till och för företag att etablera sig i. Fler bostäder är nyckeln till fler invånare. Kommunen ska vara aktiv både när det gäller att erbjuda mark till byggföretag som vill bygga lägenheter eller småhus och genom att låta kommunens fastighetsbolag bygga nytt. Under de närmaste åren ska Katrineholm Fastighets AB bygga minst 130 nya lägenheter. Bostadsbyggande ökar också rörligheten på bostadsmarknaden. Genom att bygga nytt sticker vi ut och tar plats som kommun inte minst i konkurrens med Stockholms överhettade bostadsmarknad. Infrastruktur och kommunikationer är andra viktiga tillväxtsatsningar. Det är mycket betydelsefullt för framtiden att vi nu kommer igång med den omfattande utbyggnaden av bredband. Fibernätet kommer skapa nya möjligheter för enskilda och företagare på landsbygden och är en viktig kugge för tillväxt i hela kommunen. Avgörande för tillväxten är också att det finns bra pendlingsmöjligheter till, från och inom Katrineholms kommun. Befolkningstillväxten ställer också krav på kommunen. Katrineholms kommun ska möta dagens och framtidens utmaningar med nytänkande, flexibilitet och en hög tilltro till vad vi gemensamt kan åstadkomma. Kommunens verksamheter ska inte bara anpassas i takt med yttre förändringar utan också aktivt bidra till samhällets utveckling. Grunduppdraget att säkra välfärd och service till invånarna är en viktig del i detta. En närliggande satsning är den utbyggnad av förskolan med minst tio nya avdelningar som ska göras under Det mycket betydelsefulla arbetet med att förbättra måluppfyllelsen i grundskolan kommer också att fortsätta. Att fler flickor och pojkar klarar skolan med goda resultat är avgörande inte bara för deras egna livsmöjligheter utan för hela samhällets utveckling. Våra äldsta invånare kommer bli en allt större grupp under kommande år som en följd av den demografiska utvecklingen i landet. Kommunen ska möta denna utmaning genom att i god tid planera för hur behoven av omsorg för äldre och funktionsnedsatta ska tillgodoses. Många faktorer inför 2015 är fortfarande osäkra. Vi har därför lagt en förhållandevis försiktig budget inför nästkommande år. Om befolkningstillväxten håller i sig som vi hoppas, och om det från nationellt håll tillförs mer resurser till den kommunala sektorn i samband med att statsbudgeten beslutas, kan det finnas anledning att revidera budgeten längre fram. Tack vare att kommunen har haft en välskött ekonomi under en rad av år kan vi dock direkt göra särskilda satsningar på bland annat förlängning och utveckling av två framgångsrika projekt; Arbetslinjen, en jobbsatsning för personer med ekonomiskt bistånd, och Klimatsmart mat lagad från grunden, en miljösatsning med fokus på bättre mat i skola och äldreomsorg. Finansiering sker genom medel som avsatts för välfärdsutmaningar från tidigare års resultat. Genom den integrationsfond som kommunen skapat i år har vi också resurser för att möta kommande volymökningar inom skolan. Vi tar också redan nu avstamp inför mandatperiodens kommande budgetprocesser genom att sätta igång ett antal förstudier kring olika satsningar som vi tror kommer att behövas för att fortsätta utveckla välfärden och vår kommun. Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande

3 3 (77) INNEHÅLL Inledning... 4 Utmaningar inför planperioden Ekonomiska förutsättningar... 6 Kommunens styrsystem... 8 Organisationsöversikt Ansvarsområden och verksamhetsfakta Vision Övergripande mål och resultatmål Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Räkenskaper Övergripande driftbudget 2015 med plan Nämndernas underlag till investeringar Sammanställning investeringsbehov fastigheter Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Särskilda uppdrag Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingsavdelningens förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Bilaga 2: Öronmärkta medel Bilaga 3: Modern och kaxig i Stockholms närhet ett axplock ur satsningar och investeringar Foto: Camilla Andersson (s. 38), Josefine Karlsson (s. 1, ), Hanna Maxstad (s. 27, 43, 50, 58), Jessica Svärd (s. 48)

4 4 (77) INLEDNING Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden utgörs av Vision 2025 som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 samt av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 29 april Efter valet i september har majoriteten, parallellt med budgetarbetet, inlett arbetet med att ta fram en ny kommunplan som kommer vara styrande under den kommande mandatperioden I enlighet med anvisningarna i planeringsdirektivet har nämnderna och bolagen inkommit med underlag till kommunstyrelsen för den fortsatta beredningen av kommunens övergripande plan med budget. Nämndernas och bolagens planer med budget kommer fastställas efter att kommunfullmäktige har beslutat om övergripande plan med budget I detta dokument ges inledningsvis en översiktlig bild av de förutsättningar som påverkar kommunens planering och budget samt av kommunens styrsystem och organisation. En kortfattad redogörelse för nämndernas/bolagens ansvarsområden kompletteras med ett antal volymmått som är avsedda att ge en bild av nämndernas och bolagens verksamhet och volymer. Avsnittet övergripande mål och resultatmål utgår från de målområden som fanns i kommunplan och innehåller en beskrivning av förutsättningar och verksamhetsförändringar samt resultatmål för nämnderna och bolagen. Resultatmålen ska ha en tydlig koppling till de övergripande målen, vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå för att säkerställa att måluppfyllelsen kan följas upp i delårsrapporter och årsredovisningar. Ambitionen har varit att minska det totala antalet resultatmål, att öka samordningen mellan nämnderna/bolagen samt att resultatmålen ska vara genusmedvetna och bygga på könsuppdelad statistik. Jämförbarhet över tid och med andra kommuner efterstävas också. Avsnittet därefter innehåller räkenskaper; drift- och investeringsbudget, resultaträkning, balansräkning samt kassaflödesanalys. I bilaga 1 finns ekonomi- och upphandlingsavdelningens förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen. I bilaga 2 finns redovisning av tidigare års öronmärkta medel, integrationsfonden och resultatutjämningsreserven. I bilaga 3 finns ett presentationsmaterial Modern och kaxig i Stockholms närhet ett axplock ur satsningar och investeringar Utmaningar inför planperioden En av slutsatserna i rapporten Katrineholm underlag för samhällsplanering på längre sikt är att befolkningstillväxt är av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. För att uppnå detta har det i rapporten identifierats tre fokusområden: befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i synnerhet befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning för Katrineholm. En ökad befolkning bidrar till platsens attraktivitet, fler skattebetalare och större statsbidrag vilket i sin tur ger möjlighet till ökad handlingsfrihet. Antalet invånare avgör både intäkternas storlek och behovet av och kostnaderna för kommunal service. Hundra nya katrineholmare innebär cirka 5 miljoner kronor mer i skatteintäkter och statsbidrag. Något som står klart är att det till år 2030 kommer bli betydligt färre i arbetsför ålder som ska försörja ett ökat antal äldre. Därför är kvarboende och inflyttning av personer i arbetsför ålder viktigt för att utgöra ett attraktivt Katrineholm och för att skapa en balans mellan andelen personer som arbetar och andelen personer som behöver kommunala tjänster i Katrineholm. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver därför ned prognosen för årets BNP-tillväxt från 3,0 procent till 2,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent.

5 5 (77) Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. I Katrineholm var totalt 10,6 procent av den registerbaserade arbetskraften år arbetslösa i augusti Då inräknas både öppet arbetslösa, 4,8 procent, och sökande i program, 5,8 procent. Arbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande period 2013, då var 11,7 procent arbetslösa. Bland unga är arbetslösheten högre. Totalt var 20,4 procent av den registerbaserade arbetskraften år arbetslösa i augusti 2014, varav öppet arbetslösa 8,3 procent och sökande i program 12,1 procent. Även bland unga har det skett en minskning av arbetslösheten jämfört med motsvarande period 2013, då var 22,3 procent arbetslösa. Under perioden januari till augusti 2014 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 37,9 miljoner kronor, vilket är samma nivå som förra året. Under denna period fick i genomsnitt 674 hushåll per månad försörjningsstöd (659 hushåll 2013) med ett genomsnittligt månadsbelopp på kr (7 179 kr 2013). Jämfört med 2013 har antalet hushåll således ökat något medan utbetalningen per hushåll och månad har minskat. Befolkningsutvecklingen är av avgörande betydelse vid bedömningen av olika verksamheters behov. Diagrammet på nästa sida visar trenderna för Katrineholm under de kommande tolv åren. Framskrivningen baseras på antaganden om antalet födda och döda samt in- och utflyttning w Diagrammet visar förändringen av antalet individer i olika ålderskategorier. År 2013 används som basår. Källa: SCB befolkningsstatistik. Antalet åringar kommer att öka kraftigt efter Antalet åringar kommer att öka redan under de närmaste åren beroende på att 40-talisterna kommer upp i den åldern. Denna ökning får dock inte så stora konsekvenser för de kommunala verksamheterna. Den stora minskningen inom gymnasiet ser nu ut att ha stabiliserat sig och antalet åringar ligger relativt konstant på

6 6 (77) en nivå på drygt ungdomar. Inom förskolan sker en ökning av antalet barn i början av perioden fram till 2018 för att sedan ligga relativt konstant. Antalet barn i åldrarna 6-15 år kommer att öka sakta under perioden. Enligt SCB:s befolkningsprognos ovan beräknas det totala invånarantalet för Katrineholm till invånare per den 31 december Katrineholms kommun står inför stora utmaningar inom personal- och kompetensförsörjningsområdet de kommande åren. Kommunen kommer påverkas av demografiska förändringar. Detta påverkar kommunen i form av nya och utökade krav från invånarna men också behov av ökade resurser för att möta den ökade verksamhetsvolymen. För att möta denna situation krävs dels effektiviseringar, dels att kommunen ligger i framkant vad gäller nya arbetsmetoder och arbetssätt. Katrineholms kommun ska som arbetsgivare också fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att vara ett attraktivt alternativ i rekryteringssammanhang. Ekonomiska förutsättningar Det råder en stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och i omvärlden. Flera viktiga faktorer som påverkar den kommunala ekonomin för den kommande planperioden är fortfarande mycket osäkra. Regeringens budgetproposition presenteras den 23 oktober och det är i dagsläget osäkert vilka effekter den kan ge den kommunala ekonomin. Riksdagens kammare debatterar och beslutar om de olika utskottens förslag under december. När alla beslut är fattade sammanställer riksdagen nästa års statsbudget och överlämnar den till regeringen dagarna före jul. 1 Andra faktorer som har stark påverkan på kommunens ekonomi är utveckling av skatteunderlaget, befolkningsutveckling, arbetslöshet, invandring, inflationens utveckling samt andra politiska beslut på nationell nivå. Skatteintäkter och statsbidrag SKL bedömer att skatteunderlaget under perioden ökar med 23,3 procent. Enligt den senaste prognosen (oktober 2014) uppgår skatteintäkterna och utjämning för Katrineholm till 1,856 miljarder kronor för Vid beräkning av skatteintäkter används SKL:s prognoser för planperioden, vilka anpassats till befolkningstalet invånare (per 1 november 2014). Pensioner Beräkningen av pensionskostnader i tjänstemannaunderlaget utgår från en pensionsprognos från Kommunernas pensionsanstalt, KPA, som förvaltar kommunens pensioner. Löneökningar Löneökningarna beräknas uppgå till 2,7 procent 2015, 3,0 procent 2016 och 3,3 procent Finansiering Förutom skatteintäkter och pensioner finns det ett antal viktiga poster som påverkar den kommunala budgeten. I beräkningarna antas att kommunen under planperioden inte kommer att uppta några långfristiga lån. Kommunen lämnar borgen till sina bolag enligt fastställda principer. Detta innebär att dotterbolagens lånekostnader blir lägre än utan kommunal borgen. Kommunfullmäktige beslutade att bolagen från och med 2010 ska betala en borgensavgift om 0,3 procent på det utestående borgensbeloppet. Vid beräkning utifrån den borgen som kommunen har utställt i dagsläget, uppgår därmed den budgeterade intäkten till ca 4,9 miljoner kronor. 1 Källa:

7 7 (77) Demografi Kommunen har sedan 2009 använt sig av en resursfördelningsmodell som ska ta hänsyn till volymförändringar inom förskola, grundskola, gymnasieskola samt äldreomsorg. Modellen bygger på en beräknad kostnad per individ i de olika verksamheterna och ska hantera volymförändringar mellan åren. Modellen utgår ifrån att den beslutade ram som gäller för innevarande år är korrekt. Under beredningsarbetet med övergripande plan med budget har en översyn av modellens del avseende förskola, grundskola samt gymnasieskola gjorts. Den nu gällande resursfördelningsmodellen mellan kommunfullmäktige och bildningsnämnden bygger på samma princip som används gentemot de fristående verksamheterna. Det totala bidraget per barn/elev inom förskolan och grundskolan har nu delats upp i en grunddel, ett tilläggsbidrag som efter bedömning av elevhälsan fördelas till barn i behov av särskilt stöd samt en del för modersmålsundervisning. Gällande bidraget inom gymnasieskolan används ett viktat snittpris mellan kommunens gymnasieprogram och köpta platser. Vid beräkning av volymer, används befolkningsprognos från SCB från mars Vid beräkning av resurser för äldreomsorgen används de nya gällande prislapparna i den uppdaterade kostnadsutjämningsmodellen. Vid beräkning av volymer, används även här befolkningsprognos från SCB från mars Tabellen nedan visar volymerna som resursfördelningen baseras på: Förskola inkl. pedagogisk omsorg Förskoleklass Grundskola Grundskola Totalt grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ålder Ålder Ålder Totalt äldreomsorg Kostnader för verksamhetslokaler Lokalkostnaderna för de kommunala verksamheterna baseras på de hyreskostnader som betalas till kommunens hyresvärdar. Den största delen av verksamhetslokalerna ägs av KFAB som enligt uppdrag debiterar kommunen självkostnaden. I hyreskostnaderna ingår kostnader för drift, planerat underhåll samt kostnader för genomförda investeringar (avskrivning och ränta). Som en följd av nya regler för komponentavskrivning 2 dras gränsen mellan investering (det som aktiveras i balansräkningen) och underhåll (det som kostnadsförs direkt) på ett annorlunda sätt. Fler insatser betraktas som investeringar och i renodlade former är det bara löpande underhåll och reparationer som kostnadsförs direkt. Effekten för kommunens verksamhetslokaler är än så länge något osäker eftersom de nya reglerna inte tillämpats tidigare. Vidare innebär de nya reglerna att 2 Komponentavskrivning är en avskrivningsmetod för anläggningstillgångar som grundar sig på att de olika komponenterna i t.ex. en fastighet särskiljs och skrivs av var för sig. Den utgår ifrån att varje separat del anses ha olika lång livslängd och nyttjandetid.

8 8 (77) fler projekt för verksamhetslokalerna som tidigare ansetts som underhåll nu räknas som investering, vilket i sin tur innebär att beslut om investeringen ska fattas av kommunfullmäktige. Kommunens styrsystem Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades i början av Det beskrivs mer utförligt i Styrsystemet i Katrineholms kommun (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige , 21). Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led av beslutsprocessen som i genomförande och uppföljning. Styrningen ska också utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar såväl nämnder som bolag och kommunalförbund. Andra utgångspunkter för styrningen är enkelhet och tydlig rollfördelning. Eftersom styrningen till stor del konkretiseras i olika styrdokument är det vidare viktigt att säkerställa levande styrdokument. Genom tydliga rutiner ser vi till att styrdokumenten används vid planering, genomförande och uppföljning och att de revideras vid behov.

9 9 (77) Att använda uppföljning som grund för planering är en viktig utgångspunkt för att säkerställa att vi nyttjar erfarenheter av det som har hänt när vi tar ut riktningen för framtiden. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som vid behov kompletteras med en fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling. Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. En ny kommunplan för den kommande mandatperioden kommer att tas fram efter valet Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige fastställer nämnder och bolag nämndens/bolagets plan med budget. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska normalt fastställas innan planeringsåret påbörjas. Eftersom det är val till kommunfullmäktige 2014 kan nämndernas/bolagens planer för 2015 fastställas först i februari 2015 då de nya nämnderna/ bolagsstyrelserna har tillträtt. När den politiska nivån gjort politiska ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Målstruktur För att de politiska målen ska styra det som görs i verksamheterna behövs en tydlig målstruktur. Det är viktigt att det är tydligt på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (den röda tråden i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp.

10 10 (77) Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget eller av nämnder till sin förvaltning i nämndernas planer med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges till vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Uppföljning I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv. Uppföljningen ska utgå från styrningens fyra perspektiv. Den ska också vara genusmedveten och bygga på könsuppdelad statistik. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och eventuella verksamhetsavvikelser med förslag till åtgärder. Uppföljningen av ett enskilt år görs i kommunens årsredovisning. I samband med bokslutsberedningen ska nämnder och bolag presentera en analys av föregående år. Analysen ska återkoppla till de övergripande målen och resultatmålen. I samband med årsredovisningen ska kommunstyrelsen även utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten och ska ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen definierar därför i övergripande plan med budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att pengarna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning: Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning: Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 ska öka

11 11 (77) Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka Organisationsöversikt Kommunkoncernen

12 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 12 (77)

13 13 (77) Ansvarsområden och verksamhetsfakta Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 29 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör tillfullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling.

14 14 (77) Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer 3 Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EU-ansökningar (projekt) Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens informationsansvar 4 i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola Antal barn i pedagogisk omsorg Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Prognos för antal barn och elever höst 2014 samt vår och höst 2015 är baserad på SCB:s befolkningsprognos framtagen i mars Prognosen visar på en konstant ökning av antalet barn och elever i bildningsförvaltningens verksamheter de kommande fem åren. Antalet barn i förskolan förväntas öka med drygt 200 barn mellan 2014 och Under samma period beräknas antalet 3 Antal lönespecifikationer innehåller även lönespecifikationer för Gnesta kommun och bolagen KFAB/KIAB. 4 Kommunen har enligt skollagen ansvar för att följa upp vad ungdomar i åldern år som inte går på gymnasiet gör och att erbjuda dem aktiviteter. Ansvaret för detta ligger på bildningsförvaltningen. Viadidakt utför i samverkan med bildningsförvaltningen uppföljning och aktiviteter.

15 15 (77) elever i grundskola öka med drygt 400 och kopplat till det kommer antalet barn i fritidshem att öka med knappt 300. Inom gymnasieskolan beräknas en ökning med drygt 100 elever. Inom förskolan har antalet barn de sista fem åren ökat med drygt 50 st. och inom grundskolan har elevunderlaget ökat med drygt 70 elever. Under samma period har friskolorna trätt in på marknaden och 500 elever har valt att gå över till friskolorna. Antalet katrineholmselever i gymnasieskolan har under de sista fem åren minskat med nästan 300 elever. Under samma period har över 700 barn och ungdomar från andra länder kommit till Katrineholm och en stor del av dessa barn finns nu i bildningsförvaltningens verksamhet. Antalet barn och ungdomar från andra länder fortsätter att öka och till och med maj 2014 har kommunen under året tagit emot 106 nyanlända barn och ungdomar och ytterligare 147 barn och ungdomar är aviserade. Antalet elever i grundsärskolan och gymnasiesärskolan har också ökat och förväntas fortsätta öka. Ökningen består i huvudsak av elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden är en ny nämnd som bildas från och med 1 januari Bygg- och miljönämndens ansvarsområde motsvarar ansvarsområdena för den tidigare byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden. Bygg- och miljönämnden ska därutöver även ansvara för miljöstrategiska frågor i samverkan med kommunstyrelsen. Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Bygg- och miljönämnden ansvarar också för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Bygg- och miljönämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen och i det miljöstrategiska arbetet. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal inkomna bygglovsansökningar Antal strandskyddsärenden Antal anmälningsärenden, icke lovpliktiga åtgärder Antal ansökningar om förhandsbesked om bygglov Antal antagna detaljplaner Tillsynsuppdrag miljöskydd Tillsynsuppdrag hälsoskydd Tillsynsuppdrag livsmedel

16 16 (77) Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Inkomna avloppsansökningar Antal miljö- och hälsoskydds-ärenden totalt Volymmåttet Anmälningsärenden, icke lovpliktiga ärenden är ett nytt mått och gäller så kallade Attefallshus som infördes den 1 juli Av den anledningen är det inte möjligt att ange tidigare utfall. När det gäller tillsynsuppdrag miljöskydd och hälsoskydd är utfallet för första halvåret 2014 lågt till följd av vakanser. Prognosen för 2015 utgår från en treårig verksamhetsplan. Olika verksamheter får besök med olika intervall och därmed varierar volymerna från år till år. Prognosen för inkomna avloppsansökningar påverkas av att sista dag för att inkomma med ansökan tidigare år har varit i början av sommaren. I år är det i november och därmed är prognosen för 2014 och 2015 högre än tidigare års utfall. Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Arrangemangsbidrag, beviljade Ungdomsbidrag Snabba stålar, beviljade Antal besökare i Kulturhuset Besök på Kulturhusets konstutställningar Utlån av e-media Utlån per invånare 8,18 4,03 8,2 8,2 Antal besökare på Perrongen, Lokstallet Antalet ansökningar om bidraget Snabba stålar minskade under första halvåret då Ung Kultur och Fritid fokuserade på projektet Integration Katrineholm samt konferens- och lokaluthyrning. Antalet besökare i Kulturhuset förväntas under 2014 bli högre än vanligt då förtidsröstning inför de olika valen anordnades i Hörsalen. Antalet besök på kulturhusets konstutställningar har också varit högre än vanligt, till följd av den populära utställningen I väntan på paradiset av Andy Best och Merja Puustinen. Utställningen hade över besökare under de två månader som den pågick. Antalet utlån av e-böcker ökar hela tiden kraftigt.

17 17 (77) Perrongen är numera etablerat som ungkulturhus och känt bland ungdomarna. Prognosen är därför att antalet besökare kommer att fortsätta öka. Antalet besökare under andra halvåret 2014 väntas dock bli lägre än under första halvåret, vilket beror både på att höstterminen är kortare än vårterminen och på att Perrongens öppettider minskas under hösten Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det antagna kostpolitiska programmet. Kostverksamheten omfattar även olika spetskompetenser inom måltidsutveckling. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt klottersanering. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal lunchportioner förskola Antal lunchportioner grundskola Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet Antal dagsportioner särskilt boende för äldre Antal portioner lunchmatlåda äldreomsorg Antal besökare i simhallen Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter Antal producerade växter i växthuset Antal ärenden hos konsumentvägledningen

18 18 (77) Antalet besökare i simhallen beräknas bli lägre än normalt under 2015 på grund av planerad renovering av omklädningsrummen, vilket innebär att simhallen behöver vara stängd under en period. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). LVU är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och dennes föräldrar. LVM är också ett komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utveckling av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges med stöd av LVU eller LVM måste socialnämnden ansöka hos förvaltningsrätten. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, budgetrådgivningen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Socialnämnden driver även ett eget boende för ungdomar, Kollektivet HVB samt lägenhetsboendet Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, genomsnitt per månad Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag Antal inkomna aktualiseringar Antal startade utredningar Antal avslutade utredningar

19 19 (77) Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal pågående utredningar Antal stadigvarande alkoholtillstånd Antal kvinnofridsärenden Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering Antal pågående insatser, kontaktfamiljer/ kontaktpersoner Antal sociala kontrakt Antalet sociala kontrakt har ökat till följd av att individerna inte får förstahandskontrakt med fastighetsbolagen. Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna, ökar till följd av att det är många som får annan sorts vård än vad institutionsplaceringar är tänkta till, det gäller äldre/samsjuka personer som inte klarar av att hantera sin vardag utan stöd. Socialnämnden ser också ett ökat allvarligt missbruk bland vuxna. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad, integration och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna (särvux), samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar när myndigheten för yrkeshögskolan beviljar medel. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla goda förutsättningar för genomförande av högre utbildningar för att stärka och öka tillväxten i kommunerna. Viadidaktnämnden erbjuder studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering, som innebär bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar. Nämnden har också i uppdrag att genomföra personal- och uppdragsutbildning för kommunernas anställda samt utbildningsinsatser gentemot näringslivet. Viadidakt har fortsatt en aktiv roll i arbetet med nyanlända flyktingar och invandrare i samverkan med övriga förvaltningar och med Arbetsförmedlingen. Nämnden samverkar med ett fyrtiotal kommuner kring samhällsorientering för nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står utanför arbetslivet. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utan arbete och studier får stöd och vägledning samt för feriearbeten till ungdomar i årskurs 2 på gymnasieskolan. I nämndens uppdrag ingår även att samverka med socialnämnden, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Producerade verksamhetspoäng gymnasial nivå Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå

20 20 (77) Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Producerade verksamhetspoäng särskild utbildning för vuxna Antal studerande inom svenska för invandrare, sfi, genomsnitt per månad , varav ca 55% kvinnor och 45% män Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar h varav h för kvinnor och h för män h varav h för kvinnor och h för män h h Antal tentander på eftergymnasial nivå vid Viadidakts lärcentra 449 totalt varav 365 kvinnor och 84 män 198 totalt varav 145 kvinnor och 53 män Antal mottagna ungdomar som faller under informationsansvaret Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm på uppdrag av socialförvaltningen 163 deltagare varav 75 kvinnor och 88 män 170 deltagare varav 75 (44%) kvinnor och 95 (56%) män Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade från Arbetsförmedlingen Antal ungdomar år från Katrineholm på Viadidakt ungdomstorg Antal feriearbetare i Katrineholm 451 deltagare 192 deltagare varav 93 (48%) kvinnor och 99 (52%) män 281 ungdomar varav 144 kvinnor och 137 män 117, varav 63 kvinnor, 54 män Prognosen gällande volymmåttet deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade från Arbetsförmedlingen är för 2015 mycket osäker till följd av att regeringen har aviserat att jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas (fas 3) kommer att avvecklas. Arbetsförmedlingen kan i dagsläget inte ge någon information om vilka insatser som kommer ges. Vissa av ungdomarna på Viadidakt ungdomstorg är anvisade dit av socialtjänsten respektive Arbetsförmedlingen och ingår således även i dessa volymmått. Prognosen för antal feriearbetare 2015 är lagd utifrån viadidaktnämndens ram. Antalet kan bli högre om kommunstyrelsen fattar beslut om att tillskjuta ytterligare medel.

21 21 (77) Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och människor med funktionshinder, insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) samt hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Beviljade hemtjänsttimmar per månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad egen regi timmar/månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad extern regi timmar/månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad Beviljade timmar boendestöd 5 per månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad timmar/månad Belagda platser på särskilt boende Belagda platser på LSS-boende Antal brukare med daglig verksamhet inom LSS per månad 355 belagda platser* 123 belagda platser** 355 belagda platser 360 belagda platser 365 belagda platser 123 av belagda platser 125 belagda platser 125 belagda platser 172 personer 174 personer 178 personer 180 personer * Totalt 366 platser. ** Totalt 127 platser Inom hemtjänst kommer en trolig ökning att ske under I takt med att fler äldre får hemtjänst byggs denna stödform ut. Inom personlig assistans följer utvecklingen den nationella kurvan, men med en något lägre ökningstakt i Katrineholm. Inom boendestöd sker en ökning av framförallt unga personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Platserna på särskilt boende samt på LSSboende uppvisar mycket hög beläggningsgrad. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigastillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ungdomar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. 5 Insatser i hemmet för målgruppen med funktionsnedsättning inom neuro- och socialpsykiatri.

22 22 (77) Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014* Prognos 2014 Prognos 2015 Antal aktuella ärenden varav godmanskap varav förvaltarskap varav ensamkommande barn *Utfallet avser aktuell nivå 16 september Under 2014 förväntas fler ärenden tillkomma och färre avslutas än under föregående år. Det innebär att antalet ärenden ökar totalt. Antalet ärenden rörande ensamkommande barn kan variera under året till följd av att ärendena avslutas när personen fyller 18 år eller får en förordnad vårdnadshavare. KFAB och KIAB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Antalet fast anställda är 43 personer fördelat på 36 män och 7 kvinnor. Katrineholms kommuns aktiekapital i KFAB är 40 mnkr. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Antal bostäder, totalt varav bostäder i centrum Uthyrningsgrad lägenheter, % Antal lägenhetskontrakt med kommunal hyresgaranti Antal lägenhetskontrakt med socialt kontrakt ,3% 99,7% 99,7% 99% Yta lokaler, m KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar 23 fastigheter samt förvaltar 39 fastigheter för Katrineholms kommun. Volymmått Utfall 2013 Utfall jan-juni 2014 Prognos 2014 Prognos 2015 Uthyrningsbar area, m 2 Uthyrningsgrad, % 90,5% 90,5% 90% 93%

23 23 (77) Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att äga kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor.

24 24 (77) VISION 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt För många människor är det läge för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv.

25 25 (77) Lek, idrott och kultur I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RESULTATMÅL I kommunplan angavs de övergripande målen utifrån en indelning i olika målområden. Nämnder och bolag har i sitt underlag för övergripande plan med budget gjort en översyn av sina resultatmål med utgångspunkten att denna indelning ligger fast: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation För varje målområde redovisas nedan nämndernas och bolagens underlag gällande förutsättningar och verksamhetsförändringar samt förslag till resultatmål. Resultatmålen är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. För varje resultatmål anges vilka nämnder/bolag som föreslås ha ansvar för målet, vilken målnivå som föreslås samt källa, det vill säga var underlag för uppföljning av resultatmålet ska hämtas. Dessutom anges hur ofta resultatmålet föreslås följas upp. Ett så aktuellt utfall som möjligt redovisas också med kommentarer. Flera resultatmål är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av ca 40 mått som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. I redovisningen av resultatmålen används följande förkortningar: BIN BMN KS KTN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB VSR Bildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholm Vatten och Avfall AB Västra Sörmlands Räddningstjänst

26 26 (77) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Övergripande mål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Tillväxt och samhällsplanering I rapporten Katrineholm 2030 underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av huvudslutsatserna att befolkningstillväxt och ökad sysselsättning har stor betydelse för möjligheterna att upprätthålla och utveckla välfärden, skapa goda levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. I rapporten framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. I det fortsatta arbetet har näringsliv, stadsmiljö, boende, fritid och utbildning identifierats som viktiga fokusområden för en hållbar tillväxt. Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling är kopplat till den demografiska utvecklingen, utbildningsnivån, pendlingsmöjligheter samt företagsklimatet i kommunen. Den framtida invandringen är viktig för tillväxten i Sverige och i Katrineholm. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja allt fler. Ett inkluderande Katrineholm och möjligheter till arbete är därmed viktigt. Under planperioden ska samordningen av kommunens integrationsarbete utvecklas. Den internationella strategin för Katrineholms kommun tar sikte på Vision 2025: Läge för liv & lust. Både på regional och lokal nivå finns idag stora möjligheter att vara med och påverka EU:s beslut. Den internationella strategin ska skapa en gemensam plattform och referensram för Katrineholms kommuns internationella arbete. Strategin är kommunövergripande och ska vara integrerad i kommunens ordinarie arbete. En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet är att skapa en samlad bild av hur kommunen ska utvecklas i framtiden. Första delen av översiktsplanen avser staden och kommer att antas i slutet av Den andra delen avser landsbygden och beräknas kunna antas under Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer eventuellt att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. Under 2015 fortsätter arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/Sköldinge och Julita. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser också ett behov av att ett kulturmiljöprogram upprättas för att visa på de mest skyddsvärda miljöerna och samtidigt utgöra underlag vid tillämpning av plan- och bygglagens bestämmelser kring kulturvärden, utveckling och bevarande. Kulturmiljöprogrammet bör utformas som ett tillägg till översiktsplanen. Katrineholms kommun arbetar aktivt för att ha en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att kunna skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i kommunen. Målsättningen är att proaktivt söka upp nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter. Kommunen stöttar nya företagare och besöker redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat som attraherar fler företag och leder till tillväxt i kommunen. Katrineholms Industrihus AB ambition är att fortsätta utveckla fastigheterna i syfte att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler, men även för att bidra till att Katrineholm uppfattas som en attraktiv kommun att bo och verka i.

27 27 (77) Bildningsförvaltningen verkar för ökat samarbete med det lokala näringslivet genom bland annat Katrineholms tekniska college, Vård- och omsorgscollege, uppdragsutbildning, UF-företag, etc. Ökat samarbete ska också ske genom utveckling av den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek och skolutvecklings-programmet NTA (Naturvetenskap och teknik för alla). Vård- och omsorgsnämnden arbetar aktivt för att utveckla innovativa miljöer inom vård och omsorg. Tillsammans med bland annat Linköpings Universitet och näringslivet har vård- och omsorgsförvaltningen deltagit i NovaMedTechs verksamhet och tagit fram Katrineholmsmodellen, en arbetsmodell för att utveckla såväl verksamhet som att få fram nya tekniska förbättringar i omsorg. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Katrineholms kommun tillhör en av Sveriges mest expansiva regioner. Den positiva utvecklingen för orten kommer dock inte automatiskt. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige och inom landet prioriteras. Arbetet har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Samarbetet med de större hamnarna fortsätter, vilket förväntas ge ökade godsvolymer. Under 2014 har Logistikcentrum kunnat erbjuda kunderna lösningar för tredjepartslogistik. För närvarande finns fyra kunder anslutna till verksamheten och ytterligare en nyetablering planeras inom kort. Att etablera ett logistikcentrum nationellt i en hård konkurrens är en lång process. En ny fas för Logistikcentrum kommer 2015 då en driftorganisation ska sjösättas där Logistikcentrum går från projekt till en mer affärsmässig och förvaltande fas. Katrineholms samarbete med Stockholm Business Alliance ska utvecklas för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt ta tillvara på kommunens gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 52 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. Konkurrensen om invånare mellan kommuner och företag i regionen är stark. För att uppnå Vision 2025: Läge för liv & lust behöver Katrineholm förstärka positionerna ytterligare. Därför utgår kommunikationen från varumärkesplattformen Katrineholm Sveriges Lustgård. Idag används varumärket Sveriges Lustgård som ett samlande begrepp för att tydliggöra Katrineholms många möjligheter vid marknadsföring av den vackra naturen och allt som finns att göra och uppleva här.

28 28 (77) Kultur och turism är nyckelområden för kommunens utveckling. Ett brett kulturutbud, med möjligheter till eget kulturskapande och attraktiva evenemang, bidrar till att invånare väljer att stanna på orten och lockar nya invånare. Ett livskraftigt kulturliv ger de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. Medvetna satsningar på kultur kan innebära en växande attraktivitet, en ny identitet samt en vinnande image. Genom fortsatta satsningar på utemiljöer, rekreationsområden, gator, parker, med mera kan Katrineholm ytterligare förstärka sitt varumärke som en trevlig, trygg och attraktiv kommun som invånarna är stolta över. Sportcentrum är ett av kommunens tre största besöksmål. Sportcentrums framtidsgrupp arbetar för att verksamheten ska fortsätta att ligga i framkant och locka besökare, vilket bidrar till såväl turistnäring som handel och tillväxt. Sportcentrum och framtidsgruppen verkar för jämställdhet, integration, god hälsa och fritidssysselsättningar för flickor och pojkar och det bidrar också till samhällets och näringslivets positiva utveckling i Katrineholm. Den 1 januari 2017 fyller Katrineholm som stad 100 år. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka Katrineholm och varumärket Sveriges Lustgård. Det ska firas för att sprida kunskap om och stolthet över Katrineholms historia, utveckling, kultur, näringsliv, natur och framtid. Jubiléet ger möjlighet att skapa gemenskap och engagera invånare, företag och organisationer. Utbildning och arbetsmarknad Arbetsförmedlingen konstaterar att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker ett arbete. Den starkaste sysselsättningstillväxten framöver väntas inom yrken som kräver utbildning på universitets- och högskolenivå, vilket gör att efterfrågan på högutbildade kommer att öka kraftigt under överskådlig tid. Redan nu finns tecken på att företag och offentlig sektor har svårt att rekrytera, vilket riskerar påverka tillväxten och framtidens välfärd. Av långsiktig betydelse är att alla elever inom grundskola och gymnasieskola ska ha tillgång till vägledning när det gäller deras framtida yrkesval. Studie- och yrkesvägledningen ska ha som ledstjärna att visa på olika möjligheter i livet för både flickor och pojkar. Den ska leda till hållbara val för individen och motverka avhopp och programbyten inom gymnasieskolan. Undersökningar visar att ungdomar som flyttar för att studera på högskola i allt större utsträckning inte återvänder till hemorten, vilket i förlängningen kan medföra problem att klara kompetensförsörjningen i Katrineholm. Ett viktigt verktyg för kompetensförsörjning är att kunna erbjuda kompetensutveckling och högre utbildning i hemkommunen. Dagens behov av yrkesvuxutbildning är större än det antal platser som finns att tillgå. Det är i dagsläget osäkert hur statsbidragen för yrkesvuxutbildning kommer att utvecklas. Detta försvårar en långsiktig planering både för Viadidakt och utbildningsanordnare. Arbetslöshetens struktur ser annorlunda ut än vid jämförbara konjunkturlägen tidigare, något som gör arbetet med matchningen betydligt svårare. De nya jobben tillkommer inom yrken på gymnasial och eftergymnasial nivå samtidigt som antalet inskrivna arbetslösa med högst förgymnasial utbildning är rekordstort. Till grupper med svag ställning på arbetsmarknaden räknas utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, personer i åldrarna år samt personer med högst förgymnasial utbildning. I april 2014 utgjorde trettio procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen personer vars högsta utbildningsnivå var grundskola. Arbetslöshetens struktur gör att målgruppen som anvisas till Viadidakt från socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen i allmänhet står längre från arbetsmarknad och studier än tidigare. För att möta de nya behoven behöver Viadidakt anpassa verksamheten och utveckla andra insatser än tidigare. Viadidakts ungdomstorgs verksamhet tar emot ungdomar från både socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Verksamheten erbjuder coachande samtal individuellt och i grupp samt tillgång till studie- och yrkesvägledning, praktik, studiebesök samt möjlighet att pröva på eller återuppta gymnasiestudier i samverkan med bildningsförvaltningen. Samordningsförbundet RAR

29 29 (77) har beviljat medel till LSG 6 för att under två år arbeta fram en metod enligt den så kallade Umeåmodellen. Målgruppen är ungdomar i åldern år. Genom samlokalisering av verksamheter, funktioner och kompetenser är målet att skapa en mötesplats där arbetssökande ungdomar med särskilda behov kan få det stöd de behöver med bättre och snabbare träffsäkerhet vad gäller insatser. Arbetet påbörjas hösten 2014 och avslutas i halvårsskiftet Viadidakts ungdomstorg kommer vara en av utförarna av olika aktiviteter. Socialnämndens arbete med att erbjuda motivation, stöd och kompetensutveckling som väg mot egen försörjning är också en viktig del i arbetet för minskad arbetslöshet. Under 2014 har socialnämnden påbörjat en kvalitetssäkring av den egna verksamheten, vilket även innefattar att tydliggöra vilka klienter som står närmast arbetsmarknaden. Arbetet förväntas leda till att arbetssökande som har ekonomiskt bistånd ska få rätt insats från början och till att vägen till hållbar självförsörjning kortas. Katrineholms kommun kommer under 2015 fortsätta den jobbsatsning som pågått under två år. I projektet Arbetslinjen har personer med ekonomiskt bistånd kunnat söka halvårslånga anställningar inom kommunens förvaltningar med målet att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Utvärderingar av projektet visar på goda resultat. Satsningen framåt, Arbetslinjen 3.0, innebär en vidareutveckling av projektet och att ytterligare 4 miljoner kronor avsätts till projektet av medel som öronmärkts för kommande välfärdsutmaningar i tidigare års bokslut. Europeiska socialfonden, ESF, går från och med 2015 in i en ny programperiod. Syftet med de kommande projekten kommer vara struktur- och organisationsförändringar mer än individinsatser. Implementering och uppföljning av resultat kommer också vara prioriterat. Viadidaktnämnden är delaktig och aktiv i arbetet med ESF, vilket är viktigt för utveckling av verksamheten och samverkan med andra myndigheter, kommuner och aktörer. Externa medel har stor betydelse för kommunens möjligheter att möta behoven av riktade insatser till olika grupper. Infrastruktur och kommunikationer För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. En välutbyggd kollektivtrafik har avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompentent personal och underlättar även möjligheten att studera på högskole- och universitetsorter. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren. Beslut har tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik. För kommunen återstår att genomföra den nyligen avslutade översynen av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vid genomförandet finns det skäl att se över möjligheten att pröva alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen samt mer miljövänliga drivmedel i fordonen. Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli effektiv både vad avser funktion och kostnader. En utbyggd bredbandsinfrastruktur är en viktig förutsättning för Katrineholms tillväxt. Idag har ca 44 procent av hushållen i kommunens tätorter tillgång till fiberbaserat bredband medan motsvarande siffra för landsbygden är under två procent. Staten har satt upp som mål att 90 procent av alla 6 Lokal samverkansgrupp som består av Arbetsförmedlingen, Landstinget, Försäkringskassan, Vingåkers kommuns socialtjänst, Katrineholms kommuns socialtjänst samt Viadidakt.

30 30 (77) hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år Kommunstyrelsen beslutade i juni 2014 om en bredbandsstrategi för att 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ska ha möjlighet till fiberbaserat bredband Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande och sysselsättning för invånare och näringsliv. Bredbandsstrategin innebär att kommunen kommer avsätta tio miljoner kronor årligen ( ) i investeringsmedel för fiberutbyggnad på landsbygden. Bostäder En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Under hösten 2014 färdigställs nya bostäder i centrala Katrineholm som producerats av lokala byggföretag och fler projekt är på gång. Katrineholms Fastighets AB har påbörjat nyproduktion av totalt 130 lägenheter i kvarteret Hästen under en femårsperiod. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på att ta fram nya detaljplaner. Från och med 1 januari 2015 träder förändringar i plan- och bygglagen ikraft som bland annat innebär att det blir lättare att tillåta avvikelser från detaljplan, under förutsättning att åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Handläggningen av bygglov kommer därmed förenklas och mer fokus kan läggas på ändring av detaljplaner som har större betydelse. Arbetet kring boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun fortsätter under Fastighetsägare kommer att bjudas in till ett samarbete kring en gemensam tillgänglighetsmärkning av bostäder samt gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter. Miljö Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun; klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Enligt uppdrag i planeringsdirektivet för 2015 har nämnder och bolag inarbetat miljöstrategiska rådets övergripande lokala miljömål i underlaget för övergripande plan med budget Kommunstyrelens förvaltningar kommer under 2015 se över möjligheter för minskad pappersförbrukning samt ökad sopsortering och kompostering och kommer också verka för resultatmålet om en hög andel miljöbilar i kommunkoncernen. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen pågår arbete med att ta fram en gång- och cykelplan, som planeras att antas under hösten Antas planen kommer det under 2015 att genomföras infrastruktursatsningar samt påverkansåtgärder för att få fler kvinnor och män, flickor och pojkar att välja cykeln som transportsätt. Det bidrar både till en bättre miljö och till ett friskare Katrineholm. Bildningsnämnden verkar för att kommunen ska nå de lokalt beslutade övergripande miljömålen genom att miljöperspektivet utgör en del i utbildningen från förskola till grundskola. Pappersförbrukningen ska minskas genom att på olika sätt använda digitala arbetsredskap och använda webben som kommunikationskanal. Det pågående arbetet kring att minska matsvinnet tillsammans med service- och teknikförvaltningen ska fortsätta utvecklas. Bygg- och miljönämnden kommer under 2015 fortsätta arbetet vad gäller målområdet vatten med inventering av enskilda avlopp, tillsyn av dagvatten på industrianläggningar samt vattenkvaliteten i Öljaren, Kolsnaren och Viren. Arbetet utförs i samverkan med länsstyrelsen, vattenvårdsförbund, Vingåkers kommun samt boende och företagare runt sjöarna. Syftet är att minska närsaltbelastningen och därmed övergödningen av sjöar och vattendrag. Bygg- och miljönämnden kan också påverka i miljömålens riktning i planarbetet och kommer under 2015 att ta fram ett kulturmiljöprogram, en handlingsplan för dagvatten samt en grönplan som alla har betydelse för miljömålen. Handlingsplan för dagvattenhantering kommer att vara

31 31 (77) vägledande för nämnden vid upprättande av detaljplaner och vid bygglovshantering. Den kommer också vara vägledande i nämndens arbete med bland annat prövning i miljöskyddsärenden. Byggoch miljönämnden kan framförallt påverka via rådgivning och i viss omfattning via myndighetsutövning. Service- och tekniknämnden kommer fortsätta utbytet av gatubelysningsarmaturer till mer energieffektiva LED. Möjlighet ges att leverera till kommunens omlastningscentral för vidare transport med lätta fordon, vilket leder till minskad tung trafik och minskade utsläpp. Skötseln av kommunens skog sker enligt Forest Stewardship Councils miljöcertifiering, för att främja ett ansvarsfullt bruk av världens skogar ur både miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett successivt utbyte till miljövänligare bilar fortsätter. Kommunen har en bra och fungerande miljöbilsstrategi för tätorten, där 90 procent av bilarna drivs av biogas. På landsbygden är det däremot betydligt svårare, där hemtjänstens behov av fyrhjulsdrift och mer bränsleeffektiva fordon omöjliggör en större användning av gasbilar. Ambitionen är att tillsammans med vård- och omsorgsnämnden arbeta fram alternativ som ryms inom miljöbilskriterierna. Service- och tekniknämnden kommer också vidta ytterligare åtgärder för att minska matsvinnet. Analyser av tidigare svinnmätningar har visat att den största mängden svinn sker vid servering i mottagningskök. Därför påbörjas ett pilotprojekt under hösten 2014 där två mottagningskök (med tillhörande tillagningskök) ska arbeta med dagliga uppföljningar och åtgärder för att minska serveringssvinnet. Mätningarna kommer även innefatta kökssvinn i tillagningsköken, vilket tidigare inte analyserats. Metoden ska sedan implementeras på alla enheter under Projektet Klimatsmart mat lagad från grunden kommer att fortsätta under Ytterligare 2 miljoner kronor kommer att avsättas för projektet av medel som i tidigare års bokslut öronmärkts för kommande välfärdsutmaningar. Arbetet med förändrade tillagningssätt och utbyte av råvaror fortsätter för att nå uppsatta ekologiska mål och leva upp till kommunens miljö och klimatmål. Projektet har inneburit att kommunens mål för ett ökat användande av ekologiska och närproducerade livsmedel har kunnat uppnås. I augusti 2014 låg andelen ekologiska livsmedel på 31 procent och andelen närodlade på 9 procent. Det har även skett en övergång från utländska till svenska varor, och den övervägande delen kött och kyckling kommer idag från Sverige. För att vidmakthålla de goda resultaten krävs ett aktivt arbete kring bland annat förändrade tillagningssätt, utbyte av råvaror samt inköp och livsmedelsupphandling. Ambitionen är också att fortsätta utveckla samarbeten med lokala producenter och möjliggöra för fler småskaliga producenter (med begränsade egna lagringsutrymmen) att kunna leverera större kvantiteter till kommunen. Sportcentrums framtidsgrupp verkar för att verksamheten ska bedrivas så hållbart och miljövänligt som möjligt. En stor utmaning framöver ligger i att byta ut köldmedlet som används för konstfrusen is. Idag används stora mängder ammoniak, vilket innebär en stor potentiell risk om anläggningen skulle gå sönder och ammoniaken läcka ut. Service- och tekniknämnden har ett nära samarbete med räddningstjänsten och en god beredskap för detta, men i framtiden bör anläggningen moderniseras. Socialnämnden kommer att se till att de transportmedel som används ska ha lägsta möjliga miljöpåverkan. Verksamheten kommer också se över möjligheterna att minska pappersförbrukningen och ha fokus på el-, värme och vattenkonsumtion, sopsortering och kompostering. En handbok för hur man kan miljöanpassa kontor ska tas fram. Viadidaktnämnden kommer sträva efter att minska miljöpåverkan genom att öka användandet av digitala arbetsredskap och kommunikationskanaler. Medarbetarna kommer att uppmuntras att använda cykel och kollektivtrafik i möjligaste mån och i andra hand använda nämndens miljövänliga fordon. Viadidakt kommer också årligen på arbetsplatsträffar diskutera och belysa vikten av källsortering, transportpolicy och pappersanvändning. Vid vård- och omsorgsnämndens kommande upphandling av beställarcentral och transportörer för färdtjänst kommer miljömålen att beaktas avseende krav på minskning av fossila bränslen. Nämnden kommer också verka för resultatmålet om en hög andel miljöbilar i kommunkoncernen.

32 32 (77) KFAB och KIAB kommer ta fram handlingsplaner utifrån de fyra fokusområdena tas fram. Arbetet med energieffektiviseringar fortsätter. Fortsatta satsningar kommer också att göras på utbyggnad av solenergi. Arbetet att miljöcertifiera KFAB fortgår tillsammans med utbildnings- och konsultföretaget Miljöstegen. Inventeringar och framtagning av strategiska dokument för certifiering färdigställs under Vidare kommer bolagen köpa in bättre produkter med mindre miljöpåverkan, utvärdera alternativ för minskade utsläpp av koldioxid vid byten av fordon samt göra analyser för effektivare fordonskörning. Katrineholm Vatten och Avfall AB kommer genom Sörmland Vatten och Avfall AB minska utsläpp av metangas och arbeta mot avfallsplanens mål att 50 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt 2017 så att energi och näring tas till vara. Bolaget kommer också att minska näringsämnen ut i vattendrag samt minska farligt avfall i hushållsavfallskärlen så att farligt avfall hanteras rätt för att bevara miljön. Västra Sörmlands Räddningstjänst kommer ha ett aktivt och förebyggande miljöarbete som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att förbättra befintliga miljöer, utveckla miljöarbetet, förebygga föroreningar, minska miljöbelastningen och nyttjandet av ändliga naturresurser ska tas tillvara. Vid all upphandling ska miljöanpassade produkter och tjänster begäras. Vid övning, räddningsinsatser och i drift- och underhållsarbetet ska miljömässigt bra material och metoder användas så att den skadliga inverkan på miljön minimeras. Miljöanpassade fordon och drivmedel ska främjas. Besöksnäringen Besöksnäringen är en av de snabbast växande näringsgrenarna nationellt. Under 2013 omsatte besöksnäringen i Katrineholms kommun 440 miljoner kronor. Andelen årssysselsatta i branschen upp går till 356 personer och de direkta skatteintäkterna till kommunen är beräknade till 15 miljoner kronor. En citysamverkansgrupp bestående av kommun, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad med ambitionen att Katrineholms city ska vara västra Sörmlands mest attraktiva city som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen årets stadskärna En viktig del av kultur- och turismnämndens arbete handlar om att försköna Katrineholm och skapa en positiv bild av kommunen. Det sker bland annat genom att arbeta med den offentliga konstnärliga utsmyckningen av kommunen. Under kommande år planeras konstnärliga gestaltningar vid trafikplats Glysa, en skulptur om Fogelstadskvinnorna samt i samband med utvecklingen av Stortorget. En utmaning de kommande åren vad gäller utvecklingen av besöksnäringen i kommunen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen. KFV Marknadsföring har kommunens uppdrag att verka för utveckling av destinationen Katrineholm, Sveriges Lustgård i syfte att öka kännedomen om Katrineholm och bidra till en attraktiv bild av kommunen. Sörmland deltar som ett av flera pilotområden i den nationella strategin att utveckla fler exportmogna destinationer. KFV Marknadsföring och flera lokala besöksföretag medverkar i detta arbete som fokuseras på slott och herrgårdar. KFV Marknadsföring har sedan i maj 2014 nya lokaler i stationshuset. I det förnyade uppdraget ingår att bedriva service i form av biljettförsäljning Uppdraget innebär även att KFV Marknadsföring har blivit en så kallad blågul turistbyrå och med det medföljer ökade krav på verksamheten. Service- och tekniknämnden har tagit fram en marknadsföringsplan för Sportcentrum. Syftet med planen är att marknadsföra Katrineholms kommun med hjälp av Sportcentrum. Detta kräver ett ökat samarbete med andra kommunala verksamheter och med näringslivet.

33 33 (77) Nämndernas och bolagens resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Företagsklimatet ska förbättras Nyföretagandet ska öka Omsättningen inom besöksnäringen ska öka Sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KS, BN, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning insikt. KKIK KS Målnivå: Placering 165 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK KTN Målnivå: Till 2020 ska omsättningen öka till 500 mnkr. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). KTN Målnivå: Till 2020 ska antal årssysselsatta öka till 400. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Årlig Utfallet avser total NKI enligt undersökningen Medelvärde för de 189 kommuner som genomfört undersökningen var NKI 67. För de olika myndighetsområdena blev resultatet för Katrineholm (medel samtliga kommuner inom parentes): brandtillsyn NKI 83 (75), bygglov NKI 69 (63), markupplåtelse NKI 76 (65), miljö- och hälsoskydd NKI 57 (66), serveringstillstånd inget utfall (72). NKI-mått följs from 2014 upp per kvartal. I Svenskt Näringslivs ranking ligger kommunen på 196:e plats 2013 mot 244:e plats Delår 206 Delår Utfallet kommer troligen nå upp till målvärdet vid årets slut. Som en del av aktiviteterna kan noteras att Nyföretagarcentrum har haft 267 st besökstillfällen på "starta eget" och bokföringskurserna samt 74 st enskilda tillfällen med rådgivning. Viadidaktnämnden har erbjudit utbildningar inom företagsekonomi och affärsjuridik. "Starta eget" utbildningar har genomförts. Årlig 440 mnkr 2013 Utfallet avser omsättning Utfallet 2013 är inte helt jämförbart med tidigare års resultat till följd av en definitionsförändring. Bedömningen är dock att det också har skett en reell ökning jämfört med var omsättningen 244 mnkr. Årlig 356 st 2013 Utfallet avser antal sysselsatta Utfallet 2013 är inte helt jämförbart med tidigare års resultat till följd av en definitionsförändring. Bedömningen är dock att det också har skett en reell ökning jämfört med var antalet sysselsatta 198 personer. God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka. KS Målnivå: Försäljning/ uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen redovisning Årlig kvm Delår Under perioden har kvm köpts och sålts.

34 34 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar KIAB ska erbjuda närings- och föreningslivet lokaler och vara en aktör vid etablering och utveckling av verksamheter. Andelen nöjda hyresgäster ska öka Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Fler av de personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete KIAB Målnivå: NKI 69. KIAB eftersträvar att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 67 eller högre Källa: Egen kundundersökning BIN, VIAN Målnivå: Öka Källa: SCB, befolkningens utbildning åldersgrupp år SOCN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Egen mätning VIAN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Lång sikt Utfallet avser NKI-mätningen Årlig 28% 2013 Utfallet avser En viss ökning har skett för både kvinnor och män. Katrineholm: kvinnor 35,0%, män 22,8%, totalt 28,8%. Medelvärde samtliga kommuner: kvinnor 37,4%, män 25,8%, totalt 31,4% Delår Nytt resultatmål inför 2015 Månad 30% Aug 2014 Utfallet avser perioden januari-juni Viadidakt har tagit mot totalt 170 personer från socialförvaltningen i Katrineholm, varav 104 ärenden har avslutats. Av dessa gick 30 procent till arbete eller studier, 13 procent avslutades på grund av ohälsa, 11 procent gick till insats hos annan aktör. Av ungdomarna gick 31,5 procent till arbete eller studier. Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka VIAN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Källa: SCB VIAN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik Årlig 42% 2013 Utfallet visar genomsnittet av utfallet för de olika kurserna. Andelen studerande som fick minst betyget godkänt var; 2B 25%, 2C 44%, 3C 49%, 3D 50%. Jämfört med 2012 har utfallet förbättrats något, då var genomsnittet 41%. Utfallet har förbättrats för 2C och 3C, men försämrats för 2B och 3D. Jämförelse riket: genomsnitt alla kurser 38,5%. Statistiken går ej att få fram könsuppdelad. Årlig 77,4% 2013 Utfallet visar genomsnittet av utfallet för de olika ämnena. Andelen studerande som fick minst betyget godkänt var; Sv1 84,2%, Ma1B 75%, En5 72,9%. Jämfört med 2012 har utfallet förbättrats i svenska, men försämrats i matematik och engelska. Jämförelse riket: genomsnitt alla kurserna 75,4%, Sv1 77,5%, Ma1B 70,5 %, En5 78,2%. Könsuppdelad statistik går ej att få fram.

35 35 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar KFAB ska genom ett affärsmässigt synsätt erbjuda ett boende av god normal standard. Andelen nöjda hyresgäster ska öka Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög KFAB Målnivå: NKI 75. Inom AO Bostäder eftersträvar KFAB att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 71 eller högre Källa: Egen kundundersökning STN Målnivå: 75% Källa: Undersökningen Kritik på teknik, som genomförs av SKL vart tredje år Lång sikt Utfallet avser NKI-mätningen Lång sikt 81% 2013 Utfallet gäller senaste mätningen (2013). Totalt var det 81% av invånarna som tyckte att parkerna i centrum sköts bra eller mycket bra. Andelen har ökat bland både kvinnor och män. Av kvinnorna var det 84% och av männen 78% som tyckte att parkerna i centrum sköts bra eller mycket bra men skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd. Genomsnitt för de 38 kommuner som använde samma frågeformulär i undersökningen var 65%. Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska KS Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabas en Årlig kg/inv 2013 Utfallet avser Tendensen för Katrineholm är sänkta utsläppsnivåer i kg/inv. En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen Minskad energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd Minskad energianvändning i kommunens verksamhetslokaler Samtliga nämnder Målnivå: 65% Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKiK KFAB Målnivå: Energianvändningen ska minska med 20% till 2020, jämfört med 2008 Källa: KFAB, mätning av minskad energianvändning per areaenhet bostäder KFAB Målnivå: Energianvändningen ska minska med 20% till 2020, jämfört med 2008 Källa: KFAB, mätning av minskad energianvändning per areaenhet verksamhetslokaler Årlig 47% 2013 Utfallet avser 2013 och baseras på en mätning från Miljöfordon Syd. Årlig -12,8% Nytt resultatmål inför 2015 Delår Utfallet avser första halvåret Årlig -7% Nytt resultatmål inför 2015 Delår Utfallet avser första halvåret 2014.

36 36 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Rena sjöar och vattendrag Bevara och utveckla den biologiska mångfalden - skyddad natur ska bevaras Svinnet av mat ska minska Fortsatt hög andel ekologiska råvaror Fortsatt hög andel närproducerade råvaror Andelen mat som lagas från grunden ska öka genom en minskning av användandet av hel- och halvfabrikat KS, MHN, KVAAB Målnivå: Öka Källa: Mätning av fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen KS, STN Målnivå: Bevarande av areal reservat och biotopskydd Källa: SCB STN Målnivå: Minskning med 20% till 2020, dvs. en minskning till 46 g per portion i samband med lunchserveringarna Källa: Egen mätning STN Målnivå: 30% Källa: KKIK, egen redovisning av andel ekologiska råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel STN Målnivå: 5% Källa: Egen redovisning av andel närproducerade råvaror av kommunens totala inköp av livsmedel STN Målnivå: 10 % årlig minskning av hel-/halvfabrikat Källa: Egen undersökning baserad på statistik över inköpta hel/halvfabrikat. Udda år 31% 2013 Utfallet avser andel sjöar med god ekologisk status. Sammantaget har en förbättring skett sedan senaste mätningen klarar åtta av 26 sjöar god ekologisk status jämfört med en vid förra mätningen. Antalet sjöar med dålig status har minskat från sju till fyra. Årlig 550ha 2013 Skyddad natur har ökat med 52 hektar från Delår 56 g Delår Utfallet avser delår Svinnet har i genomsnitt ökat sedan förra mätningen. Under hösten 2013 hölls en tävling bland skolelever för att minska svinn, vilket gav ett mycket bra resultat. Sedan tävlingen avslutades har tallrikssvinnet åter ökat. Serveringssvinnet i skolor och förskolor fortsätter minska. Delår 31,5% Delår Utfallet avser delår Projektet klimatsmart ekomat har lett till en kraftig ökning av andelen ekologisk mat. Delår 9,1% Delår Utfallet avser delår Projektet klimatsmart ekomat har lett till en kraftig ökning av andelen närproducerade råvaror. Delår -28% Delår Utfallet avser delår De analyserade inköpen av hel-/halvfabrikat (från Laga mat från grunden-pyramidens bas) har minskat med 28% jämfört med motsvarande period förra året.

37 37 (77) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Biblioteksverksamhet Utlån av elektroniska böcker ökar i en snabb takt. Någon slags begränsning på antalet nedladdningar av e-böcker kommer att behöva införas. Ambitionen är att denna begränsning ska läggas på individnivå snarare än kollektiv nivå och/eller per boktitel. En tänkbar förebild är Östgötabiblioteken som har ett poängsystem som ger låntagare möjlighet att låna e-böcker i en viss mängd per månad baserat på vad lånet kostar biblioteket. Katrineholms bibliotek kommer den 1 januari 2015 att officiellt bli ett så kallat Librisbibliotek. Riksdagen gav 2011 Kungliga biblioteket ett utökat uppdrag kring samverkan och utveckling för det allmänna biblioteksväsendet. Inom ramen för det uppdraget ligger att utveckla Libris till en nationell katalog som innefattar även folkbibliotekens bestånd. Denna utveckling ska ses som ett steg i att demokratisera biblioteksverksamheten. I Katrineholms biblioteksplan är ett av de mest angelägna begreppen tillgänglighet. Det står att: Katrineholms bibliotek ska vara tillgängligt i ordets allra vidaste bemärkelse, vilket innefattar ändamålsenliga lokaler, anpassat utbud till både innehåll och form, digital åtkomst och generösa öppettider för besökare med skiftande önskemål och behov. Kultur, idrotts- och fritidsverksamhet Kultur- och turismnämnden samverkar inom ramen för Samkultur Sörmland med landstinget och länets kommuner kring den regionala kulturplanen. En gemensam vision/målbild har tagits fram: Kultur skapas i möten. I Sörmland finns kulturen där människorna finns, är en naturlig del av vardagen och speglar samhällets mångfald. För kommunernas del innebär modellen större delaktighet och påverkansmöjlighet. Planen kommer årligen att kompletteras med en handlingsplan som för varje kulturform beskriver mer noggrant vilka aktiviteter som den regionala kulturverksamheten ska arbeta med under det kommande året. Kultur- och turismnämndens och bildningsnämndens gemensamma kulturplan för barn och unga beskriver kommunens ambition och viljeinriktning att stärka barns och ungas kulturliv. Kulturplanen betonar hur viktig kulturen är såväl för den individuella utvecklingen och samhörigheten mellan människor, som för utvecklingen av språk, kunskaper och färdigheter. Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen samarbetar med vård- och omsorgsförvaltningen kring genomförandet av kulturplanen. Kulturplanen kommer att revideras under hösten Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen arbetar gemensamt för att öka läsförmågan hos kommunens barn genom projektet Lust att läsa läslyftet. Folkbiblioteken spelar en stor roll för att sprida kunskap om och främja läsande genom att stimulera och uppmuntra lustfyllt läsande på barns fritid. En viktig målgrupp är också vuxna som finns i barnens närhet.

38 38 (77) Kulturskolan är en viktig verksamhet för barns och ungas utveckling men också för Katrineholms varumärke. De större föreställningar som Kulturskolan producerar med olika samarbetspartners, till exempel DUD, spelar en stor roll i kommunens kulturella image. Kulturskolans medverkan i skolans undervisning ökar måluppfyllelsen. Kulturskolans insatser i skolan bör systematiseras bättre, till exempel genom att knyta ett arbetslag av kulturskolepedagoger till varje samordningsområde. Inom bildningsnämndens verksamhet finns också den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek, där barn och ungdomar som är intresserade eller nyfikna på teknik kan delta i olika former av teknikkurser på kvällar och lov. Från och med hösten 2012 är lokstallet med ungkulturhuset Perrongen i drift. Verksamheten ger stora möjligheter till inflytande och delaktighet för ungdomar. Kommunens kulturplan för barn och unga, med ledorden AV, MED, FÖR, präglar verksamheten där ungdomar både kan skapa själva, delta i organiserad verksamhet (till exempel workshops) eller uppleva andras arrangemang. Samarbeten med andra förvaltningar fortsätter att utvecklas framåt. Synergieffekter i form av uthyrning till såväl kommunal verksamhet som det privata näringslivet har oväntat uppstått men säkerställer att huset används även när verksamheten inte är öppen. Idrottandet ska utvecklas för ett bättre socialt engagemang och ökad integration, vilket i sin tur leder till ett tryggare och mer välmående samhälle. Inom service- och teknikförvaltningen fortlöper arbetet enligt det idrottspolitiska programmet kommunen, föreningslivet och spontanidrotten ska alla bidra till en god och jämlik hälsa i både tätort och på landsbygd. För att detta ska vara möjligt krävs välskötta idrottsanläggningar både i centralorten och i kransorterna. Under 2015 sker en fortsatt satsning på underhåll och återinvesteringar i lokaler och utrustning. Socialnämnden kommer fortsätta arbeta förebyggande för att motverka utanförskap genom att ge möjlighet till familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd att söka ekonomiskt bidrag till barns kultur- och fritidsaktiviteter. Vidare finns det behov att utveckla kultur- och fritidsaktiviteter som en del i kontaktpersoners och kontaktfamiljers uppdrag. Samverkan med föreningslivet Sedan början av 2014 finns en föreningskonsulent anställd av service- och teknikförvaltiningen. Föreningskonsulenten fungerar som en kontaktpunkt i föreningsrelaterade frågor och erfarenheterna är hittills mycket goda. Föreningskonsulentens arbete syftar till att underlätta för samtliga föreningar i deras kontakt med kommunen. Funktionen ska även arbeta proaktivt, med att söka upp och ta kontakt med föreningar, såväl i staden som i kransorterna, i frågor som berör dem. Under 2015 kommer arbetet att utvecklas och fördjupas, baserat på föregående års erfarenheter och lärdomar. Under 2014 bildades en framtidsgrupp bestående av politiker, tjänstemän, företrädare för föreningar och SISU idrottsutbildarna. Syftet är att se hur idrottsarenorna i Katrineholm och krans-

39 39 (77) orterna ska utvecklas på kort och lång sikt. Även planering av hur området Duveholmshallen/ Backavallen (Sportcentrum) kan användas på bästa sätt i framtiden ingår i gruppens arbete. Anläggningarna är av skiftande kvalitet och behöver åtgärdas därför tas nu ett helhetsgrepp genom framtidsgruppen. I grundskolan sker samverkan med föreningslivet inom bland annat fritidshemmen. Under läsåret 2014/2015 görs en storsatsning med samverkan mellan ett flertal föreningar och skolor i kommunen. Samarbetet sker som rastverksamhet, under friluftsdagar och som idrottsfritids. Projektet finansieras av Sörmlandsidrotten, SISU idrottsbildarna och Katrineholms kommun. Kultur- och turismnämnden har en bra samverkan med föreningar och stödjer årligen föreningslivet genom olika bidrag. Målet är att skapa förutsättningar för att kommunen har en bred och varierande kulturverksamhet. Särskilt stöd ges till föreningar med utåtriktad verksamhet samt till föreningar som arbetar genusmedvetet och för barn och unga. Kulturföreningarna och kulturaktörerna i kommunen driver ett mycket aktivt kulturliv som kompletterar kommunens egen kulturverksamhet. Kultur- och turismnämnden kommer under 2015 tillföras medel avsedda för att kompensera för att en allt större del av föreningsbidragen har gått till hyreskostnader sett över ett antal år till följd av hyreshöjningar. Detta gör att medlen för utåtriktad kulturverksamhet nu kan ökas. Socialnämnden forsätter att utveckla sin samverkan med förskolan och skolan, bibliotek, föreningar och kyrkan för att kunna erbjuda barn och unga i utsatta grupper kultur och fritidsaktiviteter. En aktiv fritid har även för vuxna visat sig vara gynnsamt för drogfrihet och nykterhet. Det finns ett behov att skapa samverkan med andra aktörer i kommunen kring kultur- och fritidsaktiviteter för barn, ungdomar och vuxna. Socialnämnden kommer föra dialog kring samverkans- och finansieringsformer med ideella föreningar inom välfärden. Nämndernas och bolagens resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Invånarna ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet KTN Målnivå 90% Källa: Kulturundersökning Vartannat år (udda år) Nytt resultatmål inför Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Djulöområdets attraktivitet ska öka Andelen barn och unga i hushåll med ekonomiskt bistånd som får del av så kallad fritidspeng ska öka KTN Målnivå: 90% Källa: Enkät KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds. Källa: Kulturundersökning SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning av antal barn och unga som fått del av "fritidspeng" i relation till totalt antal barn och unga som tillhör hushåll med ekonomiskt bistånd Årlig Nytt resultatmål inför Lång sikt 50% 2013 Utfallet 50% avser andel av invånarna som ger ett högt betyg (4 eller 5 på en skala 1-5) åt Stora Djulö (som helhet dvs. område, aktiviteter, miljö, etc.). Uppdelat på kön: kvinnor 54%, män 46%. Årlig Nytt resultatmål inför 2015

40 40 (77) Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska förskolan och skolan lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Utveckling och kvalitet Målsättningen under perioden är att öka flickors och pojkars förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och fritidshemmen samt att förbättra måluppfyllelsen i grundskola och gymnasieskola. Elevernas betygsresultat och meritvärdena i årskurs 9 har, liksom resultaten på de nationella proven, under tidigare år försämrats i förhållande till riket. Resultaten våren 2014 visar dock på ett trendbrott då både behörigheten till gymnasiet ökade med drygt fem procent och betygsnittet, meritvärdet, ökade med drygt 14 poäng samtidigt som andelen godkända nationella prov i år 3, 6 och 9 ökade. Bildningsnämnden och bildningsförvaltningen arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. Den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan är fortfarande bekymmersam och det finns inte en isolerad orsak till detta. Det finns ett starkt samband mellan elevgruppers socioekonomiska bakgrund och förutsättningarna att lyckas i skolan. Statistik visar att Katrineholm jämfört med riket har höga andelar barn och ungdomar som är födda utomlands, har föräldrar med låg utbildningsnivå resp. lever i ekonomiskt utsatta familjer. 7 Katrineholm lägger i jämförelse med andra kommuner något mer resurser än riket på grundskola inkl. förskoleklass. Bildningsnämndens resursfördelningssystem tar hänsyn till socioekonomiska parametrar och styr ekonomiska resurser till de områden som har störst behov. Detta är också ett krav som skrevs in i skollagen från och med den 1 juli Den nya skrivningen pekar också på resursfördelning på individnivå Rektorer och förskolechefer ska fördela resurser efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Andelen utrikesfödda elever har ökat under de senaste åren och många av de barn och elever som kommer nyinflyttade från andra länder behöver längre tid att nå målen. För att förbättra dessa elevers möjlighet att nå sina mål har bildningsförvaltningen under 2014 arbetat för att stärka modersmålsundervisningen samt även förstärka nyanländas skolgång efter tiden på interkulturella enheten. Detta har bland annat möjliggjorts via medel från den integrationsfond som inrättats i kommunen. Den uppdaterade resursfördelningsmodellen som kommer att gälla från och med 2015 tydliggör detta genom att en del av bidraget riktas till modersmålsundervisning. I alla verksamheter inom bildningsnämndens ansvarsområde implementerades under läsåret 2012/2013, ett gemensamt kvalitetssäkringssystem, Qualis. Syftet är att skapa en gemensam bild för ledning och medarbetare av styrkor och förbättringsområden i verksamheten samt ge en struktur åt det fortsatta kvalitetsarbetet. Ett effektivt och systematiskt förbättringsarbete, med ett gemensamt språk och fokusering på säkring och utveckling av verksamhetens processer, utvecklar hållbar kvalitet över tid. 7 Andelen barn och ungdomar som är födda utomlands var 11 procent i Katrineholm jämfört med 8 procent i riket Andelen barn och ungdomar vars föräldrar har en låg utbildningsnivå var 12,5 procent i Katrineholm jämfört med 7,2 procent i riket Andelen barn och ungdomar som lever i ekonomiskt utsatta familjer var 18 procent i Katrineholm jämfört med 11 procent i riket 2012.

41 41 (77) Bildningsförvaltningen har ambitionen att skapa en mer samlad utvecklingsorganisation. I ett första steg identifieras samtliga utvecklingsinsatser/-projekt på alla nivåer inom organisationen. Utsedda processledare kommer under läsåret 2014/2015 göra en genomlysning av samtliga verksamheter och ta fram en samlad bild. Utvecklingsorganisationens form och innehåll kommer, efter färdigställd nulägesanalys, arbetas fram tillsammans med chefer, medarbetare, och politik. En ökad samverkan kommer att ske med högskolor och universitet. De senaste åren har flera insatser gjorts för att öka användningen av digitala lärverktyg i kommunens skolor. En gemensam lärplattform, Lärknuten (tidigare Ping Pong) från förskola till gymnasieskola har införts för dialog mellan lärare, lärare och föräldrar samt lärare och elever. Modern teknik och digitala verktyg för elever och pedagoger är viktiga redskap för att öka måluppfyllelsen i grundskolan. Idag har alla skolor och i stort sett alla förskolor tillgång till trådlöst nätverk. Utbyggnaden av det trådlösa nätverket i förskolor och skolor fortsätter för att svara upp mot befintliga och kommande behov. Under 2015 ska en förstudie göras för att ta fram en strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola. Bildningsförvaltningen har under ett par läsårs tid arbetat med att bygga upp KomTek, en kommunal teknik- och entreprenörskola. Syftet är att främja intresset för naturvetenskap och teknik. Kommunen samverkar också med föreningen Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA). Från och med hösten 2014 deltar kommunen i Skolverkets satsning på NT-utvecklare, som har i uppdrag att verka för god pedagogisk utveckling inom naturvetenskap och teknik. Dessa tjänster samordnas med KomTek. Ett samarbete har inletts mellan service- och tekniknämnden och bildningsnämnden för att förbättra grundskoleelevers kostvanor och studieresultat. Elever som äter skollunch har bättre förutsättningar att lära. Måltiderna i skolan ger eleverna möjlighet till bra matvanor och är en viktig del av folkhälsoarbetet. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att ta fram ett ämnesövergripande pedagogiskt verktyg för skolmåltider (år 4-6) och Katrineholms kommun kommer att delta i ett pilotprojekt som inleds under hösten Ett samverkansprojekt mellan bildningsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen gällande matematik och mat har också påbörjats. En studie kommer att genomföras på år 8 på Södra skolan för att se om ett extra mellanmål/frukost kan ge positiv påverkan på studieresultat. Det webbaserade verktyget Skolmat Sverige är ett viktigt redskap i arbetet med att kvalitetssäkra och dokumentera skolmåltiderna och måltidsmiljön. Skolmatsalarna inom Katrineholms skolor kommer att ses över, både när det gäller utformning och användning. Arbete pågår för att förändra serveringssystemet i gymnasieskolan i riktning mot en mer restaurangliknande miljö framtidens skolrestaurang. Kockarna kommer att göras mer synliga för eleverna, och ambitionen är att det ska bli en mer attraktiv miljö för elever att vistas och äta i. Förskola Den satsning på förskolan som påbörjats kommer att fortsätta under Förskolan byggs ut med minst tio nya avdelningar. Utbyggnaden görs för att möta ett ökat behov av fler förskoleplatser. Behovet av förskoleplatser ökar ständigt i tätorten medan det är relativt konstant på landsbygden. Under 2015 kommer ett in- och utcheckningssystem på förskola och fritidshem införas. Syftet är att bättre kunna överblicka beläggningen under verksamhetsårets alla veckor samt att effektivisera arbetet med att lämna nationell statistik. Ett utvecklingsarbete med pedagogisk dokumentation genomförs för närvarande och kommer att följas av en satsning på att höja kvaliteten på utvecklingssamtalen. I förskolans reviderade läroplan ställs högre krav på att man ska kunna följa varje barns utveckling. Vidare ska barns möjlighet till inflytande tillvaratas. En kompetensutvecklingssatsning pågår också i samarbete med Reggio Emiliainstitutet, för att möjliggöra inspiration av olika pedagogiska inriktningar. Kulturskolan strävar efter att utveckla sin verksamhet för att kunna möta och stimulera barns tidiga kulturintresse och samtidigt öka förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang.

42 42 (77) Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för alla elever. Bildningsförvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda digitala verktyg som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Under hösten 2014 kommer även ett arbete startas kring språkutvecklande arbetssätt för pedagoger i år 7-9. Satsningar på matematik fortsätter genom Matematiklyftet och SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) matematiksatsning PISA För alla elever i år 7-9 och i gymnasieskolan finns dessutom Matte-coach på nätet som stöd. Under 2014 har kommunen satsat på påsklovsskola och kvällsskola för år 9 samt sommarskola för år 6-8 med fokus på matematik, svenska och engelska i kombination med estetiska lärprocesser. Detta arbeta kommer att utvärderas för att sedan fortsätta att utvecklas under Kulturskolan samordnar kommunens projekt inom Skapande skola som är en satsning via statens kulturråd. Syftet med satsningen är att öka tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheten till eget skapande. Därigenom och genom annat samarbete med grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Kulturskolan utvecklar sin verksamhet för att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. I samarbete med elevhälsan erbjuder Kulturskolan undervisning i musik och andra kulturämnen för att erbjuda alternativa verktyg för att stärka elevens hela skolsituation. Samverkan sker också mellan kulturskolan och interkulturella enheten i syfte att hitta former för att genom olika kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Elevhälsan utgör ett viktigt stöd för verksamheten för att insatser ska sättas in tidigt. Elevhälsans förebyggande arbete i form av utbildning till pedagogerna har varit framgångsrik och kommer att fortsätta. Från och med 1 juli 2015 krävs det behörighet i samtliga ämnen som läraren betygsätter samt lärarlegitimation. Det betyder att om en lärare från och med den 1 juli 2015 inte uppfyller dessa krav så kan läraren fortsätta att undervisa men inte självständigt ansvara för undervisningen och besluta om betyg i det aktuella ämnet eller årskursen. I sådana fall ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal samt att lärare får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Utmaningarna är särskilt stora på de mindre skolorna. Efterfrågan på plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och från och med 2014 tilldelas även denna verksamhet en skolpeng baserad på antal elever. Andelen elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun och inskrivna i grundsärskolan är drygt 2 procent, vilket är mer än dubbelt så högt som snittet i Sverige. Antalet barn i grundsärskolan är svårt att beräkna, dock har antalet elever ökat de sista åren och beräknas fortsätta öka. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Katrineholms gymnasieskolor har genomgått en stor strukturförändring utifrån ett sjunkande elevantal. Gruppstorlekarna varierar utifrån program och ämne. En genomlysning görs för närvarande av gymnasieskolan i Katrineholm inför framtiden och beräknas utmynna i ett första förslag i slutet av Målet med genomlysningen är att Katrineholms gymnasieskola ska vara ett attraktivt utbildningsalternativ, anpassat till antalet ungdomar i regionen och till samhällets behov av kompetens. Planer finns också på en översyn av strukturen för industriprogrammet för att bättre möta elevernas och arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft inom industrin. Under läsåret 2014/15 erbjuds industriprogrammet som lärlingsutbildning.

43 43 (77) Katrineholms kommun har till Regionförbundet Sörmland anmält intresse för medverkan i Plug-in. Plug-in arbetar med nya metoder som ska få ungdomar som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har gjort det, att vända tillbaka till skolan. Gymnasiesärskolan har beviljats bidrag för fortsatt utbyte med utbildningssamordnare i Kina och kommer att intensifiera det internationella samarbetet. Samverkan Under hösten 2014 kommer bildningsnämnden att inrätta ett formellt samverkansråd där representanter från elevråd/kår från 7-9 skolorna och gymnasieskolorna bjuds in. På sikt bör även möjligheten att bjuda in yngre elever beredas. Syftet med samverkansrådet är att öka flickors och pojkars möjligheter till inflytande i frågor som rör dem och till att framföra sina åsikter och erfarenheter till beslutsfattare på olika nivåer. Alla flickor och pojkar ska ses som självklara aktörer i sina egna liv. Vuxensamhället har ett ansvar att stödja dem och möta dem med respekt. Ett samarbete pågår mellan bildningsnämnden och kultur- och turismnämnden kring skolbiblioteken i projektet Lust att läsa läslyftet. Målet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Ett stärkt samarbete mellan barnbibliotekarier, förskolepedagoger och kulturskolan möjliggör ett ännu bättre språkutvecklande arbete bland barnen i förskolan. Folkbibliotekets roll i läslyftet går via fokus på barn i förskoleåldrarna och satsning på barns fritidsläsning. Det är av största vikt att på olika sätt starta det språkutvecklande och lässtimulerande arbetet tidigt. Skolbiblioteken i Katrineholm ökar stadigt sin samverkan med, och anpassning efter, respektive skolas behov, samtidigt som likvärdigheten beaktas. En satsning inleds under 2015 för att införa in- och utlåningsautomater på skolbiblioteken. Detta kommer frigöra tid för skolbibliotekarierna som istället kan läggas på stöd till elever och pedagoger. Genom införandet av självbetjäningsautomater säkerställs också in- och utlåningsstatistik som är ett viktigt arbetsredskap för skolbibliotekarierna.

44 44 (77) Service- och tekniknämnden genomförde tillsammans med bildningsnämnden under våren 2014 ett projekt för att minska skadegörelsen i Järvenhallen med goda resultat. Projektet kommer under 2015 fortsätta och utvidgas. Bildningsnämnden samverkar med Ungdomstorget, som är en del av Viadidakt, kring de ungdomar som väljer att avsluta sin utbildning i förtid. Målet med verksamheten är att få elever som hoppat av skolan att återuppta och slutföra sina gymnasiestudier. Socialnämndens och bildningsnämndens gemensamma arbete med verksamheten Samtid fortsätter under Samtid syftar till att bistå rektorerna för kommunens grundskolor i arbetet med att ge elever, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. Från och med första januari 2015 förtydligas det så kallade informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar. Det byter också namn till aktivitetsansvar. Syftet är att kommunerna ska bli bättre på att identifiera de unga och snabbt nå fram med erbjudande om stöd. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen på ett tydligare sätt än tidigare ska vara aktiv i att söka upp de ungdomar (som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år) som är utanför gymnasieskolan och erbjuda lämpliga individuella åtgärder. De åtgärder som erbjuds ska i första hand motivera till utbildning. Kommunerna får också nya uppgifter att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Samstämmig forskning visar att familjehemsplacerade barn oftare än andra barn underpresterar i skolan, trots att deras begåvningsresurser i genomsnitt är normala. Vidare har barnen som grupp en högre risk för sociala problem och psykisk ohälsa. Bildningsnämnden och socialnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Samverkansprojektet SkolFam som är en nationell satsning påbörjades årsskiftet 2013/2014 och beräknas pågå under tre år. SkolFam är en metod för att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång. Arbetet bygger på att stärka samarbetet mellan socialtjänsten och skolan, samt att öka stödet till familjehemmet och barnen. Ett gemensamt arbete mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen pågår för att se över behov och föreslå ett optimalt utnyttjande av kommunens samlade resurser och kompetens i stödet till barn med olika typer av svårigheter och funktionsnedsättningar, både när det gäller skola och boende. Syftet med samarbetet är att med bibehållen eller ökad kvalitet, på ett kostnadseffektivt sätt, utveckla lösningar inom kommunen och undvika externa placeringar. Parallellt pågår översyn och planering för att kunna erbjuda anpassad undervisning inom ramen för gymnasieskolans program. Idag finns möjligheter för barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat att ingå i särskilda undervisningsgrupper från årskurs 1 till och med årskurs 9. Ett projekt pågår också kring utveckling av diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsinsatser. Det är ett samarbete mellan Landstinget Sörmland och kommunerna i Sörmland. Målsättningen är att upptäcka barn med neuropsykiatrisk problematik i ett tidigare skede för att kunna minska lidande och kunna ge rätt insatser i rätt tid. Nämndernas och bolagens resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka BIN Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKiK. Antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster. Årlig, lång sikt 5,67st 2013 Personaltätheten i förskolan har ökat sedan föregående mätning. Framtagandet av statistik har kvalitetssäkrats vilket också bidrar till att utfallet 2013 är betydligt lägre än Den faktiska personaltätheten, dvs. antal närvarande barn/personal, var 4,8 barn/personal hösten Medelvärde KKiK: 4,4 barn/personal.

45 45 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Alla barn som går ut åk 1 ska kunna läsa Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 ska öka Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 ska öka Eleverna ska ha en positiv syn på Katrineholms skolor och den undervisningen som bedrivs i dem Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka BIN, KTN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKiK BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKiK BIN Målnivå: Öka Källa: SKL:s elevundersökning, KKiK BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik. KKiK. Andel som är behöriga till ett yrkesprogram. Årlig 84 % 2013 Andel elever som bedöms kunna läsa enligt fastställda kriterier: flickor 91%, pojkar 80%, totalt 84% (elever som gick ut åk 1 vt 2013). Årlig 56% 2013 Utfallet avser andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesproven i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Utfallet har försämrats för både flickor och pojkar. Katrineholm: flickor 62%, pojkar 51%, totalt 56% Riket: flickor 74%, pojkar 67%, totalt 70% Årlig 93% 2013 För elever i åk 6 mäts fr.o.m andel elever som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E som totalbetyg för ämnesprovet i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Utfallet går inte att jämföra med tidigare år. Katrineholm: flickor 92%, pojkar 95%, totalt 93% Riket: flickor 94%, pojkar 92%, totalt 93% Årlig 80% 2013 Utfallet avser 2012 då mätningen 2013 inte kunnat sammanställas på övergripande nivå. Medelvärde alla kommuner som deltog i mätningen 2012: 88%. Årlig 74,3% 2013 Utfallet avser andelen elever i åk. 9 som är behöriga till minst ett yrkesprogram. Utfallet har försämrats för både flickor och pojkar. Katrineholm: flickor 77,1%, pojkar 71,4%, totalt 74,3% Riket: flickor 89,5%, pojkar 85,8%, totalt 87,5% Meritvärdet i årskurs 9 ska öka BIN Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik Årlig, lång sikt Utfallet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Jämfört med 2012 har meritvärdet minskat för flickor men ökat för pojkar. Katrineholm: flickor 198, pojkar 184, totalt 191. Riket: flickor 221, pojkar 198, totalt 209.

46 46 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Skolresultaten för alla barn som kommunen placerat i familjehem/på institution ska regelbundet följas upp och andelen barn med godkända resultat ska öka Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms skolor BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK. Avser elever folkbokförda i kommunen och redovisas både inkl. IM och exkl. IM (Introduktionsprog rammet). BIN, SOCN Målnivå: 100% ska följas upp, andelen med godkänt ska öka Källa: Egen mätning BIN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Årlig 78,9% 2013 Utfallet har förbättrats för både flickor och pojkar. Katrineholm: flickor 79,9%, pojkar 77,8%, totalt 78,9% Riket: flickor 79,7%, pojkar 74,9%, totalt 77,2% Årlig 100% Delår Barnens skolgång följs upp i och med uppföljning av placeringen. Utfall avseende skolresultaten kommer att rapporteras i årsredovisningen. Årlig Nytt resultatmål inför 2014.

47 47 (77) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Omsorg till äldre och funktionsnedsatta Värdighetsgarantier infördes av vård- och omsorgsnämnden under 2014 i syfte att skapa ökad trygghet och högre livskvalitet för människor inom äldreomsorgen. Bland annat innefattar garantierna att alla brukare inom särskilt boende ska ha möjlighet att göra en egen aktivitet varje månad. Efterfrågan på korttidsplatser inom äldreomsorgen är stor, bland annat som en konsekvens av Trygghetsmodellen som garanterar att brukaren själv ska kunna boka en plats på korttidsboende vid behov. Införandet av Trygghetsmodellen innebär även att den fria avlösarservicen för anhöriga som utförs av hemtjänsten har ökats från 10 till 20 timmar per månad under Det internationella klassificeringssystemet ICF 8 kommer under 2015 att fortsätta integreras i myndighetsbeslut och i verksamheterna. ICF har främst inriktats till personer med funktionsnedsättning men kommer nu även att omfatta äldre personer. Parallellt kommer vård- och omsorgsförvaltningen att delta i en statlig satsning för att införa ÄBIC (äldres behov i centrum) som är nära knutet till ICF. Dubbla beslut inom äldreomsorgen är en del i förberedelserna för införandet av demensföreskrifterna, som också innebär högre krav på uppföljning och omprövning av tidigare fattade beslut. Det leder till ökat behov av handläggarresurser och längre handläggningstid. Under 2014 inleddes ett samarbete rörande en trädgårdsmästartjänst mellan service- och tekniknämnden och vård- och omsorgsnämnden. Samarbetet syftar till att ge vackrare utemiljöer vid särskilda boenden inom äldreomsorgen och skapa sysselsättning för kvinnor och män kring skötsel av trädgårdar och planteringar. Tre boenden fick särskilt fokus under 2014 och inför 2015 är ambitionen att gå vidare med ytterligare boenden. Under sommaren 2014 har det blivit uppenbart att möjligheten till luftkonditionering på särskilt boende behöver ses över inför I dagsläget har endast ett av tio särskilda boenden luftkonditionering inbyggt. Vård- och omsorgsförvaltningen har i samarbete med KFAB tillfälligt löst situationen med hjälp av mobila luftkonditioneringsanläggningar. Service- och tekniknämndens matdistribution ansvarar för hemleverans av matlådor till äldre i Katrineholm. Verksamheten är under utveckling för att ge utökade valmöjligheter av maträtter och ökad kännedom om matlådans kvalitet. Inför 2015 ser vård- och omsorgsnämnden en ökning av kostnader för färdtjänsten i och med den utökade avtalsuppföljning som utförs på färdtjänstleverantörerna och som bekostas av samtliga kommuner som upphandlat fördtjänst. Det har även skett en ökning i beställda resor. Färdtjänsten är föremål för en del kritik och en ny upphandling av beställarcentral och transportörer har påbörjats genom Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Nytt avtal beräknas börja gälla 1 juli Redan nu finns en obalans mellan behov och tillgängliga resurser inom boendestödsverksamheten. Prognosen är att målgruppen psykiskt funktionshindrade ökar och därmed kommer behoven att öka 8 International Classification of Functioning, Disability and Health

48 48 (77) ytterligare. Under 2014 har ett par brukare med svår psykisk ohälsa initierats av landstinget för insatser av socialpsykiatrin. Personerna behöver ofta ha en egen personalgrupp kring sig, ett så kallat Case management team. Arbetsmetoden är effektiv men mycket resurskrävande. Flera nya boenden för personer med funktionsnedsättningar planeras. Korttidsboendet Granheden, beläget i anslutning till Tallheden, beräknas stå klart under första kvartalet Granhedens verksamhet kommer att kunna möta behovet av stöd till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ett behov som ökat kraftigt i och med allt fler barn får dessa diagnoser. Granheden kommer även att bedriva korttidstillsyn enligt LSS då behovet har ökat. Behov finns av en ytterligare gruppbostad då ett antal ungdomar med funktionsnedsättning beräknas flytta hemifrån under de närmaste åren. En förstudie kommer göras kring detta under Planering för att ersätta nuvarande psykiatriboendet Skogsbrynet med nya lokaler behöver också påbörjas. Lokalerna är inte anpassade för den typ av verksamhet som bedrivs i dem och är mycket slitna. En ombyggnation beräknas bli dyrare än att bygga nytt. Antalet kvinnor och män med funktionsnedsättning som är i behov av daglig verksamhet ökar åter med början hösten En nyligen genomförd psykiatriinventering visar att personer med psykisk ohälsa både har svag förankring på arbetsmarknaden och få sysselsättningsalternativ. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar sedan 2013 i en lokal samverkansgrupp med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att utveckla arbete och sysselsättning för målgrupper som behöver särskilt stöd. Viadidaktnämnden startar under hösten 2014 ett utvecklingsarbete inom särskild utbildning för vuxna. Arbetet beräknas pågå under hela 2015 och innebär bland annat förändrade arbetsmetoder, praktik kopplad till undervisningen, tydligare kurser och verksamhetspoäng, nya kursplaner samt förändring och förtydligande av målgrupp. Ett utökat samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen behövs bland annat gällande den arbetsplatsförlagda utbildningen.

49 49 (77) Individ- och familjeomsorg Socialnämndens verksamhet och behovet av insatser påverkas av den demografiska utvecklingen i kommunen. Socialnämnden bedömer att tillströmningen av klienter kommer öka de kommande åren och att verksamheten därmed kommer vara resurskrävande. Samverkan med andra aktörer, till exempel beroendevården, psykiatrin och polisen, behöver fortsätta att utvecklas. Dessutom behöver det skapas utrymme för både nya samverkansformer och samverkansplattformer som utgår ifrån nya målgrupper och deras behov av stöd. Formerna för såväl den interna som den externa samverkan måste tydliggöras och formaliseras. Socialnämnden utvecklar under hösten 2014 en enkät som riktar sig till individer som har varit och är i behov av nämndens insatser. Enkäten omfattar frågor kring bemötande, tillgänglighet, service och återkoppling och kommer användas för analys och utvecklingsarbete. Ungdomar och vuxna med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och behov av behandling förväntas öka under Missbruksbilden har förändrats med åren till att man nu använder flera preparat samtidigt. Dessutom märks en ökning av nätdrogmissbruket i åldersgruppen år. Under 2014 har socialnämnden inlett samarbete med ett jourhem som har resulterat till positiva förändringar i hantering av flickor och pojkar som behöver få stöd snabbt. Nämnden ser dock att behovet av jourhem ökar ständigt och en översyn behöver göras av behovet. Utveckling av förstärkt familjehemsvård måste också ses över och utvecklas för att säkra en trygg och säker vård. Arbetet med att möta flickor och pojkar i svåra vårdnadstvister behöver fortsätta att utvecklas. Tydligare samordning och samsyn behövs när det gäller familjer där en vårdnadsutredning och barnavårdsutredning pågår samtidigt. Socialnämnden måste fortsätta utveckla metoder, i samverkan med Barnahus i Nyköping, för att kunna möta familjer där barn har utsatts för våld. Allt fler barn från Katrineholm får stöd från Barnahus. Det behövs mer insatser och starkare samordning inom socialnämndens arbete för barn som utsätts för eller upplever våld och som behöver stöd. Socialnämnden bedömer att det kommer finnas fortsatt stora behov av sysselsättning eller arbetsträning för invånare med social problematik, missbruk och psykisk funktionsnedsättning. Nämnden är beroende av att hela den kommunala organisationen bidrar med att utveckla metoder för att ge fler klienter inom socialtjänsten tillgång till sysselsättning och arbetsträning. Det är avgörande för att klienterna ska öka sina möjligheter till egen försörjning och för att det ekonomiska biståndet ska minska. Under 2015 planeras fortsatt arbete med att förstärka barnperspektivet i bland annat handläggning av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden kommer vidare se över möjligheterna för ansökningar om ekonomiskt bistånd ska kunna skickas in digitalt för att skapa smidigare handläggning och mer utrymme för utredarna att träffa den enskilde i motiverande samtal. Ett nytt nationellt verktyg kommer också möjliggöra för kommunen att på ett enkelt och säkert sätt inhämta nödvändiga uppgifter digitalt för handläggning av ärenden inom ekonomiskt bistånd. Socialnämnden kommer fortsätta utveckla budget- och skuldrådgivningen. Bland annat behöver budget- och skuldrådgivningens roll i det vräkningsförebyggandet arbete ses över. Under 2014 har efterfrågan på stöd från budget- och skuldrådgivning samt sociala kontrakt fortsatt vara väldigt hög. Antalet invånare med sociala kontrakt prognostiseras vara fortsatt högt och det kommer förbli ett resurskrävande arbete inom nämnden. Verksamheterna kommer behöva hantera bostadsfrågor och sedan eventuellt komplettera med andra stödinsatser från socialnämndens sida. Trygghetsarbete Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras.

50 50 (77) Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Det skadeförebyggande arbetet innefattar långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Behovet av samordningsansvar för trygghetskapande åtgärder ökar. En översyn av organisationen för ett bättre skadeförebyggande arbete pågår. De ökade behoven bedöms främst handla om: Samordna kommunens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete Samordna folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottets utmaningar för områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande Samverkan och samråd med interna och externa aktörer, exempelvis polisen och trafikverket Dialog med medborgare och civilsamhället i övrigt for att involvera föreningsliv och frivilligorganisationer Arbete med förbättrad uppföljning inom trygghetsområdet för ett utvecklat förebyggande arbete Ökad trygghet i det offentliga rummet Bildningsförvaltningen fortsätter delta i den samverkan som finns mellan kommunen och polisen och arbetar bland annat med frågor kring trafiksäkerhet samt motverkande av klotter och skadegörelse. Förvaltningen för en dialog med elever, lärare, föräldrar kring alkohol, droger, brott och dess konsekvenser. Arbetet med attityder kring integration och oliktänkande för att öka förståelse och minska främlingsfientlighet är också prioriterat. Förvaltningen arbetar också för att öka medvetenheten om brandsäkerheten i skolan. Under 2015 fortsätter satsningen på säkerhetshöjande åtgärder för att förbättra belysningen i parker och stadsmiljö, i enlighet med kommunens ljusplan. Att hålla efter klotter och skadegörelse i kommunen är också viktigt för att staden ska upplevas som trygg. Vård- och omsorgsnämnden ser en ökad belastning på larmpatrullens tjänster, vilket kan ha flera förklaringar. Då fler gamla bor hemma istället för på särskilt boende samtidigt som landstinget reducerar antalet tillgängliga slutenvårdsplatser innebär det att fler personer med ohälsa behöver omsorg och omvårdnad i sitt hem ibland akut i form av larmpatrull. Många brukare får trygghetslarm för att kunna påkalla hjälp. Kommunen står mitt uppe i ett teknikskifte och arbete pågår med att byta ut de kvarvarande analoga trygghetslarmen till GSM-larm. Under 2014 och 2015 kommer vård- och omsorgsnämnden även byta ut samtliga brandlarm på gruppbostäder för att uppfylla en högre säkerhetsklassificering.

51 51 (77) Nämndernas och bolagens resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andel brukare inom hemtjänst som svarar att de är trygga i sin bostad Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de är trygga i sin bostad Andel brukare som svarar att de är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka VON Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: 12 personer Källa: Egen mätning, KKIK VON Målnivå: 80% Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik VON Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: 95% Källa: KKIK. Redovisas med könsuppdelad statistik. VON Målnivå: 2014: 56 dagar, 2015: 55 dagar Källa: KKiK. Genomsnittlig väntetid från ansökan till erbjudande om plats. Redovisas med könsuppdelad statistik. VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik VON Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: 90% Källa: KKiK. Redovisas med könsuppdelad statistik. Årlig Medelvärde KKiK: 14 personer Udda år 72% 2013 Uppföljning genom egna mätningar i Kompassen (nytt mätverktyg sedan 2013). Utfallet är inte jämförbart med tidigare år eller med den målnivå som angetts tidigare. Kompassen visar att 69% av kvinnorna och 73% av männen är trygga, snittet är 72%. Utvärdering har också gjorts avseende Fixar Malte och visar att 98% av kvinnorna och 97% av männen, totalt 98%, instämmer i hög grad i att de känner sig trygga med vetskapen att tjänsten Fixar Malte finns att tillgå. Årlig 93% 2013 Ny mätmetod, inte jämförbar med tidigare år, därav ändrad målnivå 95% utifrån övergripande plan med budget Katrineholm: kvinnor 93%, män 92%, totalt 93% Riket: kvinnor 89%, män 90%, totalt 90% Årlig 58 dagar 2013 Mäts genom att ange antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum (tidigare angavs antal dagar från beslut till inflyttning). Utfallet avser medelvärdet för väntetid till särskilt boende; 58 dagar (medianvärde 53 dagar). Kvinnor 62 dagar (median 53 dagar), män 51 dagar (median 51 dagar). Medelvärde KKiK: 50 dagar. Udda år 86% 2013 Ny mätmetod, inte jämförbar med tidigare år, därav ändrad målnivå 90% utifrån övergripande plan med budget Katrineholm: kvinnor 86%, män 88%, totalt 86% Riket: kvinnor 83%, män 82%, totalt 83% Årlig 86% 2013 Ny mätmetod, inte jämförbar med tidigare år, därav ändrad målnivå 90% utifrån övergripande plan med budget Katrineholm: kvinnor 86%, män 88%, totalt 86% Riket: kvinnor 83%, män 82%, totalt 83%

52 52 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är trygga i sitt boende Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hjälp de får ska öka Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation Antal brukare inskrivna i hemsjukvården med en Samordnad Individuell Plan, SIP Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal Insatser ska ges utifrån den enskildes behov - andelen brukare som upplever att behovet är tillgodosett ska öka Den upplevda tryggheten ska öka VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. VON Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. VON Målnivå: 80 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Redovisas med könsuppdelad statistik. VON Målnivå: 60 % Källa: Närvård Sörmland SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen brukarundersökning KS, BIN Målnivå: Öka Källa: Trygghetsundersö kning Udda år 81% 2013 Utfallet avser Udda år 84% 2013 Utfallet avser Udda år 78% 2013 Utfallet avser Årlig 46% Nytt resultatmål inför 2015 Delår 100% Utfallet avser Årlig Nytt resultatmål inför 2015 Lång sikt 66% 2013 Utfallet avser andel invånare som i polisens trygghetsundersökning 2013 svarat trygg på frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, känner du dig då trygg eller otrygg?. Katrineholm: totalt 66%, kvinnor 57%, män 76%. Medelvärde länet: totalt 69%, kvinnor 59%, män 79%. Utfallet har förbättrats jämfört med undersökningen Då var resultatet för Katrineholm: totalt 65%, kvinnor 54%, män 75%. Medelvärde länet 2011: totalt 69%, kvinnor 60%, män 77%.

53 53 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Snabb klottersanering för ökad trygghet Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggan de och olyckshanterande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska kontinuerligt öka Räddningstjänste ns första enhet ska vara framme inom målsatt tid vid alla olyckor Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda STN Målnivå: Om vädret tillåter ska mindre klotter saneras under närmast följande arbetsdag, och omfattande klotter inom en vecka Källa: Egen mätning VSR Målnivå: Minska Källa: Egen mätning VSR Målnivå: Antalet personer som utbildas ska öka Källa: Egen mätning VSR Målnivå: 100% Källa: Egen mätning VSR Målnivå: 60% Källa: Egen mätning Årlig Nytt resultatmål inför Årlig 25 personer Årlig personer Delår Jämfört med motsvarande period 2013 har det totala antalet skadade/omkomna ökat något. Antalet omkomna har minskat, antalet allvarligt skadade är oförändrat och antalet lindrigt skadade har ökat. Delår Färre personer har utbildats jämfört med motsvarande period Årlig 98% Delår Målsatt tid definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja Årlig 42% 2013 Svårt att mäta på grund av att insatspersonalen ofta är upptagna med andra för stunden viktigare uppgifter.

54 54 (77) Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Folkhälsa Folkhälsoutskottet samt det tidigare tillgänglighetsutskottet har inför 2015 prioriterat tre utmaningar: Ungas psykiska hälsa ska bli bättre Stärka samarbete och samverkan med föreningslivet för att främja möjligheten för deltagande Stärka och utveckla tillgängligheten till social gemenskap för äldre Vård- och omsorgsförvaltningen kommer under 2015 att delta i det länsgemensamma arbetet Sörmland UPPmärksammar barnen. Syftet med arbetet är en god och trygg uppväxt för barnen i Sörmland. Vård- och omsorgsnämnden har också beslutat om en ny samverkansorganisation i kontakt med brukare och brukarföreningar. Under 2015 kommer dessa kontakter och samverkansformer att fördjupas och utvecklas. Vård- och omsorgsnämnden arbetar för att utveckla former för ökad social gemenskap och minska ensamhetsproblematik för äldre. Förvaltningen kommer under 2014/2015 ha en särskild satsning på äldres psykiska hälsa. De kostpolitiska och idrottspolitiska programmen är viktiga styrdokument för hela kommunens folkhälsoarbete och behöver förankras i verksamheterna och bli en naturlig röd tråd i det dagliga arbetet. En populärversion av båda programmen tas fram under hösten 2014 och kommer att användas för att göra informationen lättillgänglig. Service- och tekniknämndens och vård- och omsorgsnämndens gemensamma pilotprojekt med ändrad måltidsordning på ett antal äldreboenden har genomförts och utvärderas inför Positiva resultat på nattfastans längd syns redan. Om utfallet är fortsatt positivt kan resterande boenden i kommunen komma att involveras i projektet. Socialstyrelsen håller på att ta fram nya föreskrifter om förebyggande och behandling av undernäring. Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med service- och teknikförvaltningen också påbörjat projektet Mat är liv och lust, som pågår till maj 2015, för god matupplevelse och flexibel måltidsmiljö inom äldreomsorgen. På Lövåsgården prövas och utvärderas aktiviteter där kock och serveringspersonal möter matgästerna samt införande av frukostbuffé. Sammantaget ska arbetssättet uppmuntra till att skapa matlust kring måltiden och ge kvinnor och män ökade valmöjligheter. En spridning av arbetssättet planeras till fler boenden. I syfte att förebygga hälsoproblem kommer Viadidaktnämnden tillsammans med service- och tekniknämnden under 2015 att erbjuda nyanlända utbildning inom området kost- och livsstilsfrågor. Socialnämnen ser ett stort behov av utveckling av drog- och brottsförebyggande insatser inom kommunen i samverkan med andra nämnder. Genom ökad samverkan mellan nämnderna, myndigheter och andra aktörer i kommunen ska arbetsmetoder fortsätta utvecklas för att snabbt identifiera unga kvinnor och män som behöver stöd för att inte hamna i utanförskap. Ett flertal nationella studier visar att barns och ungdomars ökade användning av sociala medier och andra digitala kommunikationsmedel inte alltid leder till positiva effekter då sårbarheten ökar för

55 55 (77) de individer som redan är utsatta i samhället. Socialnämnden ser behov av mer information och kunskap om digital kommunikation samt information om vilket stöd som finns att tillgå när någon utsätts för mobbning och kränkningar genom sociala medier. Detta arbete bör också kopplas till socialnämndens ungdomsmottagning där webben kan användas tydligare för att nå barn och unga i åldrarna 12 till 23 år. Statens satsning på stöd till barn och unga med psykisk ohälsa (PRIO) kommer fortsätta fram till och med Arbetet kring barn och ungas psykiska ohälsa sker i samverkan mellan socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden och bildningsnämnden. Tydligare samordning behövs mellan nämnderna gällande insatser. Det behöver också utvecklas gemensam information om stöd och insatser som kommunen kan bistå med vid psykisk ohälsa. Jämlikhet och integration Migrationsverket förutspår en ökad ström av asylsökande till Sverige och att antalet ensamkommande asylsökande barn kommer fortsätta öka. Detta kommer också att ställa ökade krav på Katrineholms kommuns verksamheter. Samverkan mellan nämnderna gällande integration, försörjning och arbete behöver utvecklas och stärkas för att kommunen ska kunna ge stöd i tillräcklig omfattning till de kvinnor och män som kommer som flyktingar till kommunen. Det behövs bra informationskanaler som beskriver hur det nya samhället fungerar och hur olika funktioner inom samhället fungerar och samverkar. Bildningsnämnden ansvarar för att nyanlända flickor och pojkar introduceras i det svenska samhället. Kommunen får bidrag från Migrationsverket för att bekosta denna introduktion. En kraftfull satsning under de första åren som barnet eller ungdomen är i landet är av största vikt för språkutvecklingen. Under 2014 har bildningsförvaltningen fått del av medel från kommunens integrationsfond. Dessa medel kan även användas under I förvaltningens insatser ingår att förstärka modersmålsundervisningen och ytterligare förbättra mottagandet av nyanlända flickor och pojkar. Vidare behöver rutinerna för mottagande i ordinarie skola efter tiden på interkulturella enheten utvecklas, något som Skolinspektionen i en granskning nyligen slog fast. Kultur- och turismnämnden har i samverkan med Viadidakt drivit projektet Integration Katrineholm. Erfarenheterna från projektet finns samlat i skriften "Dialog genom aktivitet". Fungerande arbetssätt från projektet kommer implementeras i Perrongens ordinarie verksamhet. För att tillgodose behoven för personer med andra språk än svenska behöver Katrineholms bibliotek erbjuda god tillgång på dels lättläst och användbar svensk litteratur, dels kvalitativ litteratur på olika språk. Språkkurser, information (både i fysisk form samt på webbplatsen) på olika språk, biblioteksvisningar och läsfrämjande verksamhet behövs också. För att möta dessa behov på ett lyhört och effektivt sätt har Katrineholms bibliotek inlett ett samarbete med Viadidakt. Viadidaktnämnden kommer att med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen bygga upp och påbörja en insats för att få tillstånd en så kallad flyktingguideverksamhet. I viadidaktnämndens regi genomförs också FogelstadAkademins medborgarutbildning för nyanlända kvinnor. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska få en ökad medvetenhet om medborgarskapet och sitt eget samhällsansvar, ökat engagemang och en förstärkt känsla av tillhörighet till Sverige och samhörighet med övriga invånare. Jämställdhet Under innevarande kommunplansperiod har jämställdhetsarbetet i kommunen varit inriktat på att skapa hållbarhet i arbetet med genusmedveten styrning. Med hållbarheten som utgångspunkt behöver den fortsatta inriktningen vara ett mer handlingsinriktat arbetssätt för att få in jämställdhetsoch genusperspektivet i infrastrukturen för beslutsfattandet. En jämställd verksamhet är en verksamhet som har kunskaper om den maktproblematik som skapar ojämställdhet i såväl service och bemötande som i resursfördelning. Förvaltningarnas arbete med att kartlägga och analysera sina verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv kommer fortsätta under Syftet är att säkerställa att män och kvinnor, pojkar och

56 56 (77) flickor i Katrineholms kommun har samma möjlighet att påverka samhällets utveckling och sina liv. En likvärdig service ska levereras till alla invånare och aktivt bidra till ett mer jämställt samhälle. Forskning visar att förväntningarna och föreställningarna om kön är en av de faktorer som påverkar skolresultatet för flickor och pojkar. Bildningsförvaltningen har tagit fram en handlingsplan för hållbar jämställdhetsintegrering med målet att öka måluppfyllelsen för alla elever och öka genusmedvetenheten hos lärare, rektorer, politiker och annan personal. Utbildningsinsatser riktade mot skolornas personal och elever i år 8 genomförs. Vidare har bildningsnämnden med start från 2014 börjat belysa alla ärenden utifrån pojkars och flickors perspektiv. Kultur- och turismnämndens handlingsplan lägger bland annat fokus på föreningsbidragen. Bibliotekets läsfrämjande arbete med fokus på pojkar fortsätter också. Att idrottandet i kommunen ska vara jämställt, och att pojkar, flickor, kvinnor och män ska ges samma möjligheter till idrottande och god hälsa är ett av det idrottspolitiska programmets främsta fokusområden. Service- och tekniknämnden genomför en enkätundersökning i samarbete med SISU och bildningsnämnden, med syfte att undersöka och kartlägga hur pojkar och flickor i grundskolan ser på idrott och jämställdhet. Resultatet ska ligga till grund för utbildningsinsatser som riktar sig till bland annat idrottsledare och föräldrar till barn som idrottar. Undersökningen är en del i en större satsning som kommunen genomför för att idrott ska bli jämställd. Socialnämnden kommer under 2015 fortsätta prioritera arbetet med våld i nära relationer. Arbetet kommer att påverkas av förslag som är under utarbetande på nationell nivå men också av nya interna riktlinjer. Det är viktigt att utveckla metoder för att upptäcka och förebygga våldet. Att vidareutveckla stöd och information till HBTQ-personer, bevaka behovet av skyddade boenden och behov av nya insatser för våldutsatta kvinnor och män, samt arbeta med hedersrelaterat våld kommer att vara viktiga delar i insatserna mot våld i nära relationer. Tillgänglighet I regeringens strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken ses kommunernas arbete med att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet som mycket angeläget. Sveriges Kommuner och Landsting kommer under perioden att lägga ett särskilt fokus på idrottsanläggningar, skolor, vårdcentraler och handikapptoaletter. Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga som bidrar till att utveckla kommunens välfärdsservice. Med en ökad digital delaktighet där tekniken utnyttjas på rätt sätt möjliggörs flexiblare lösningar. För kommunen innebär det möjligheter att dels uppfylla invånarnas behov av välfärdstjänster, dels öka den inre produktiviteten. Formen med öppna handledningar på svenska och arabiska har fungerat bra och bör vara en fortsatt del av arbetet med digital delaktighet, men fler metoder kommer att arbetas fram. Alla förvaltningar ingår sedan våren 2014 i en arbetsgrupp med digital delaktighet som fokus. Utvecklingen av tjänsten Boken kommer och annan uppsökande biblioteksverksamhet för äldre och/eller funktionshindrade kvinnor och män har en spännande tid framför sig. Framtidsspaningen säger att tekniken kan komma att vara så enkel och billig inom en snar framtid att den blir tillgänglig för allt fler. Utvecklingen av bibliotekets service sker i samverkan mellan kultur- och turismförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Service- och tekniknämnden inledde under hösten 2014 en satsning på att utveckla kommunens växel, med syfte att öka tillgängligheten för invånarna. Att utveckla den befintliga växelfunktionen framkom som förslag i en utredning kring eventuellt införande av ett kontaktcenter för invånarna. Växeln kommer att utvecklas i sin funktion som generalister, för att i större utsträckning kunna fungera som en väg in för invånarna genom att svara på allmänna frågor och ge allmän information. Vid ärenden som kräver specialistkunskap eller ett myndighetsutövande kopplar växeln samtalet till rätt instans eller lägger in ett ärende som tas om hand av förvaltningarna. Syftet

57 57 (77) är främst att nå högre tillgänglighet för invånarna men även effektivare processer och avlastning för olika specialistkompetenser. Nämndernas och bolagens resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) Elevnärvaron vid skollunchen ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende oavsett driftsform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka KS, STN Målnivå: Öka Källa: Hälsa på lika villkor BIN, STN Målnivå: öka Källa: Egen mätning av andel ätande elever STN, VON Målnivå: 90% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Könsuppdelad statistik ska redovisas. STN, VON Målnivå: 60% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik Lång sikt 2013 Utfallet avser 2012: Tobak; andel som röker dagligen: Katrineholm: kvinnor 13%, män 13%, totalt 13% Riket: kvinnor 12%, män 11%, totalt 11% Tobak; andel som snusar dagligen: Katrineholm: kvinnor 3%, män 16%, totalt 10% Riket: kvinnor 3%, män 19%, totalt 11% Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: Katrineholm: kvinnor 6%, män 4%, totalt 5% Riket: kvinnor 7%, män 7%, totalt 7% Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag: Katrineholm: kvinnor 9%, män 6%, totalt 7% Riket: kvinnor 11%, män 5%, totalt 8% Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3 tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter: Katrineholm: kvinnor 49%, män 55%, totalt 52% Riket: kvinnor 54%, män 57%, totalt 55% Delår Nytt resultatmål inför 2015 Delår 58,6% Delår Arbetet med riskbedömningar pågår. Ny måltidsordning är genomförd på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Av de undersökta brukarna (318 st av 461) visar 58,5% risk för undernäring (59,6% av männen och 57,6% av kvinnorna). Av dessa har 62,4% planerad förebyggande åtgärd (64,3% av männen och 60,8% av kvinnorna). Delår 56,7% Delår Bland kvinnor är det 55,1% och bland män 59,5% som har en nattfasta på mindre än 13 timmar. Ny måltidsordning är genomförd på särskilda boenden inom äldreomsorgen. Det finns ett antal avdelningar inom äldreomsorgen där ingen brukare har en ofrivillig nattfasta längre än 13 timmar. Delår 739 st Delår Av deltagarna var 55% kvinnor, 45% män.

58 58 (77) Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Alla barn som kommunen placerar i familjehem/på institution ska genomgå hälsooch tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen Andelen brukare som upplever att socialnämnden har god tillgänglighet och bra bemötande ska öka SOCN Målnivå: Öka Källa: Egen brukarundersökning Kulturverksamheten ska vara jämställd, en jämn könsfördelning eftersträvas bland deltagarna i alla aktiviteter SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning av antal barn som har fått undersökningarna i relation till antal barn som placerats på familjehem/ institution under året KTN Målnivå: 50% Källa: Egen statistik. Månadsvis mäts könsfördelning på Perrongen, Lokstallet. Årligen mäts könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet. Årlig 100% 2013 Alla nya familjehemsplacerade barn genomgår hälsoundersökning i enlighet med upprättade rutiner. Årlig Nytt resultatmål inför 2015 Månad 37% Aug 2014 Utfallet avser augusti Fördelningen tjejer/killar fluktuerar över året, generellt minskar andelen kvinnliga besökare kring loven. Verksamheten arbetar med riktade aktiviteter under loven för målgruppen tjejer, exempelvis skateläger för tjejer. Verksamhetens nya upplägg för hösten är också framtaget med fokus på förutsättningar för att möjliggöra för fler tjejer att besöka Perrongen.

59 59 (77) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Effektiv organisation Inför den nya mandatperioden kommer ett förslag till ändring i Katrineholms kommuns nämndorganisation att behandlas där bland annat byggnadsnämnden respektive miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslås läggas samman till en gemensam bygg- och miljönämnd. Dessutom föreslås antalet ledamöter och ersättare att minskas i några av nämnderna. Kommunfullmäktige i Katrineholm fattade i januari 2014 beslut om nya bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda. De nya reglerna gäller från och med de allmänna valen 2014 och omfattar då huvudsakligen förtroendevalda som nytillträder uppdrag. Den tidigare möjligheten till visstidspension har försvunnit från de nya bestämmelserna. De har i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner. I den övergripande plan med budget för har effekterna beaktats av kommande förslag till förändring gällande arvoden för förtroendevalda. Både årsarvoden och sammanträdesarvoden kommer föreslås bli tydligt kopplade till det gällande riksdagsmannarvodet utan den eftersläpning av nivån som nu gäller. Befolkningsutvecklingen är tillsammans med den ekonomiska konjunkturen två viktiga delar i planeringsarbetet inom Katrineholms kommun. Demografin påverkar behoven av välfärd och har betydelse för dimensioneringen av kommunens verksamheter. Framåt blir kommunens flexibilitet och förmåga att hantera förändringar, komplexa situationer och förändrade ekonomiska villkor allt mer betydelsefull för möjligheten att kunna vara proaktiv snarare än reaktiv. Behovet av samspel med och mellan olika aktörer ökar för att en individuell service ska fungera men också för att klara det kommunala uppdraget på längre sikt. Utvecklingen ställer krav på kommunens lednings- och stödprocesser. Implementering av interna spelregler, internprissättning och effektivt nyttjande av kommunens fastigheter är fortsatta fokusområden för framtiden för en effektiv organisation. I och med den teknikutveckling som Katrineholms kommun står inför behöver också de tekniska system som kommunen har uppdateras. Inom IT ses en snabb tillväxt på mobilområdet, antalet molntjänster ökar, systemen har en högre komplexitet och det är fortsatt hög takt på teknikutvecklingen. Ett arbete kommer inledas för att uppgradera affärssystemet Agresso vilket kommer möjliggöra en utökad integrering via mobila arbetsverktyg. Under 2015 planeras ett utvecklat ärende- och dokumenthanteringssystem tas i drift. Datoriserat arbetsstöd och datoriserade processer har i praktiken lett till att den interna skriftliga kommunikationen numera sker nästan uteslutande i digital form. En förstudie ska göras kring införande av e-arkiv. Från och med juni 2014 ingår Katrineholms kommun i ett samverkansavtal inom upphandling med Telge Inköp vilket ger kommunen tillgång till en större upphandlarorganisation. Samverkansavtalet innebär även en fortsatt kvalitetssäkrad upphandlingsverksamhet i Katrineholms kommun vilket också ställer krav på en professionell beställarorganisation inom de kommunala verksamheterna.

60 60 (77) Inför 2014 överfördes budgetmedel mellan den utförande nämnden (service- och tekniknämnden) och beställande nämnder avseende måltider, städning och vaktmästeri. Beställar- och utförarrollerna har därmed blivit tydligare. Syftet med budgetöverföringarna är bland annat att skapa en ökad transparens och ge en mer rättvis bild av vad de olika verksamheterna kostar. Arbetet med tydliga rutinbeskrivningar och interna spelregler kommer även under 2015 vara en fokusfråga. Tydlighet och gemensamma synsätt är viktigt för att samarbetet ska fungera bra. Kultur- och turismförvaltningen kommer under 2015 att arbeta vidare med förslag som framkommit vid en genomlysning av verksamhet och ekonomi. Förslagen rör de flesta delarna av verksamheten och syftar till ett mer effektivt utnyttjande av kultur- och turismnämndens resurser. Den övergripande organisationen utvecklas genom införande av olika arbetsgrupper för att bredda engagemanget bland medarbetare, skapa delaktighet i olika processer samt främja helhetsperspektivet. Arbetssättet kan ge synergier som leder till effektiviseringar. Inom service- och tekniknämnden genomförs under hösten 2014 en kartläggning för att säkerställa att rätt IT-stöd används i de olika verksamheterna. Genom att i högre grad arbeta med moderna ITlösningar inom nämndens verksamheter bör effektiviteten kunna stärkas och ökas. Service- och tekniknämnden har en stark och bred samverkan med Vingåkers kommun. Inom kostverksamheten upprättades under 2014 ett nytt samverkansavtal vars målsättning är att verksamheten ska ses ur ett helhetsperspektiv där kommungränsen inte får utgöra ett hinder för en ömsesidig fördelaktig samverkan. Genom samordning nyttjas den totala produktionskapaciteten inom kostavdelningarna på ett sätt som gynnar båda kommunerna. Sedan 2014 köper Vingåkers kommun även växeldrift av service- och tekniknämnden. Viadidaktnämnden fick under våren 2014 ett särskilt beredningsuppdrag av kommunstyrelsen att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas inom tilldelad ekonomisk ram. Syftet är att öka genomströmningen så att fler individer kommer i arbete eller studier och därmed minska de framtida behoven av ekonomiskt bistånd och/eller andra stödinsatser från kommunen. Ett resultat av genomlysningen är att nämnden måste förbättra kvalitetsarbetet bland annat genom att ta fram ett kvalitetsledningssystem och avsevärt förbättra ekonomistyrningen. För att Viadidakt ska kunna möta behoven krävs en utveckling av organisationen, andra insatser och till viss del annan kompetens. Ungdomstorget bedriver en viktig verksamhet. I samband med den fortsatta översynen av viadidaktnämndens verksamheter ska ungdomstorgets finansiering inrymmas i nämndens tilldelade budgetram. Socialnämndens verksamheter kommer från och med hösten 2014 arbeta med ett reviderat övergripande ledningssystem för kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet utgår från lagkrav, verksamheternas egna krav samt invånarnas upplevelse av bemötande och delaktighet. Genom att synliggöra processer, fastställda rutiner och arbeta med avvikelse flyttas bristerna i verksamheten från ett individperspektiv till ett systemperspektiv. Kvalitetssäkringen av statistiksystem inom individ- och familjeomsorgen kommer att fortsätta för att på ett enkelt, snabbt och flexibelt sätt kunna redovisa utvecklingen av insatser inom socialnämndens olika verksamheter. Inom vård- och omsorgsnämnden kommer ett nytt verksamhetssystem implementeras under 2014/2015, vilket kommer ge en ökad effektivitet. Det nya systemet innebär bland annat att TES (tidsoptimeringssystem) som används av hemtjänsten för planeringen av besök kan utvecklas och förbättras. Kommunikation och öppenhet Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation och engagerade medarbetare. Kommunen har över medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på olika platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera bästa service till kommuninvånarna. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen Communis, som lanserades under 2014 är ett verktyg för en effektiv internkommunikation. Plattformen har öppnat nya möjligheter att dela, samla, söka och hitta den information som behövs i arbetet. Med plattformen på plats behöver fokus läggas på

61 61 (77) en ökad och smartare användning, förbättrade processer och integration med de övriga system som används i Katrineholms kommun. Användandet av e-tjänster har ökat de senaste åren och i takt med att antalet mobila enheter blir allt fler, ökar också användandet av applikationer för diverse tjänster och service. Inom Katrineholms kommun utvecklas tjänster både för den enskilde medborgaren men också för att underlätta för företagare. Integrerade system där systemen i olika miljöerna kopplas ihop blir allt mer betydelsefulla. Den 1 april 2015 startar en ny avtalsperiod för kommunens telefoni. Målsättningen inför det nya avtalet är att tillgängligheten ska öka och att kommunen, genom moderna telefonilösningar ska uppnå ökad effektivitet både vad gäller kostnader och kommunikationssätt. Kommunens verksamhetslokaler och utemiljö För KFAB och KIAB är målsättningen att överträffa kundernas förväntningar. Stor vikt läggs vid att i samförstånd med ägare och hyresgäster utveckla fastigheterna. Väl underhållna och ändamålsenliga lokaler och byggnader leder till positiva effekter för kommunen. På lång sikt är det viktigt att höja soliditeten i KFAB/KIAB i syfte att kunna möta framtida utmaningar med bland annat nyproduktion av lokaler. KFAB kommer bygga minst tio nya förskoleavdelningar under På flera förskolor krävs att en ny detaljplan tas fram innan produktion kan ske. På Skogsborgsskolan kommer lokaler att byggas ut för att inrymma det ökande antalet elever. Det fria skolvalet bidrar till att rörligheten mellan kommunens skolor ökar Vissa skolor och förskolor blir mer eftertraktade än andra vilket gör det svårt att få ett effektivt lokalutnyttjande. Under 2015 kommer en fortsatt satsning göras på utemiljöerna kring kommunens förskolor och skolor. Pedagogiska och stimulerande utemiljöer är en konkurrensfaktor gentemot de fristående verksamheterna. Satsningar kommer också göras på upprustning av förskole- och skollokaler. Kommunen som arbetsgivare Katrineholms kommun ska vara en attraktiv arbetsplats, där medarbetare vill stanna kvar och dit det är lätt att locka nya medarbetare. Detta kräver ett bra ledarskap och en genomtänkt personalförsörjningsstrategi som genomsyras av kommunens värdegrund; respekt, öppenhet, tydlighet och tillit. Det skapar i sin tur engagerade medarbetare som vill ta ansvar och utvecklas i sitt arbete. Alla medarbetare ska kunna utvecklas i sitt arbete genom ökat ansvar, kompetensutveckling och intern rörlighet. Att ha en genomarbetad introduktions- och rekryteringsprocess och en bra personalförsörjningsstrategi stärker kommunens arbetsgivarvarumärke och möjligheterna att även i framtiden leverera välfärdstjänster med god kvalitet till kommunens invånare. För att få framgångsrika verksamheter med bra resultat och engagerade medarbetare behöver kommunen i större utsträckning integrera teknik, organisation, arbetssätt och ledarskap. För att lyckas med detta måste organisationen, förutom finansiering och andra grundförutsättningar, ha rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. Kommunen behöver därför en medveten strategi för personalförsörjningen. Sedan 2013 har staten satsat pengar på karriärtjänster och Katrineholms kommun inrättade redan vid starten 13 karriärtjänster inom bildningsförvaltningen. Hösten 2014 utökas satsningen till 51 karriärtjänster. Inom flera förvaltningar har det under 2014 pågått arbete med att fram nya jämställdhetsplaner. Nästa steg blir att gå vidare med bland annat utbildningsinsatser för chefer och medarbetare. Det är prioriterat att kommunens verksamheter fortsätter arbetet med att sänka sjukfrånvaron genom regelbunden uppföljning, vidtagande av lämpliga åtgärder samt ett hälsofrämjande ledarskap även under kommande år. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att knyta rätt komptens vid rätt tid till olika verksamheter. Viadidaktnämnden ser en stor utmaning i att planera personalförsörjningen eftersom behovet av specifik kompetens kan variera snabbt.

62 62 (77) Vård- och omsorgsnämnden kommer under 2015 att arbeta med ett kompetensförsörjnings- och utvecklingsprogram för att säkerställa behovet av rätt kompetens. Det pågående projektet med heltid/deltid på Lövåsgården kommer att fortsätta och utvärderas under Nämndernas och bolagens resultatmål Resultatmål Beskrivning Uppföljning Utfall Senaste kommentar Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Kommunen har god information på Katrineholm.se Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Andelen nöjda kursdeltagare inom personaloch uppdragsutbildningen ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: 60% Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: KKIK Samtliga nämnder Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s webbinformationsundersökning, informationsindex. KKiK. Samtliga nämnder Målnivå: Förbättra föregående mätnings resultat Källa: SKL:s HME-index (hållbart medarbetarengag emang) VIAN Målnivå: 78% Källa: Egen redovisning Årlig 93% 2013 Medelvärde KKiK: 79% Årlig 45% 2013 Medelvärde KKiK: 44% Årlig 92% 2013 Medelvärde KKiK: 87% Årlig 85% 2013 Medelvärde KKiK: 79% Udda år Ny mätmetod inför Delår 85,2% Delår Utfallet avser första halvåret Andelen nöjda kursdeltagare var totalt 85,2%; 84,2% för kvinnor och 86,2% för män.

63 63 (77) RÄKENSKAPER Övergripande driftbudget 2015 med plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Budget Budget Plan Plan Nämnd/styrelse Övergripande politisk ledning Bildningsnämnden Kommunstyrelsen varav Kommuncentrala inkl KLC varav Kommunledningsförvaltningen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen varav KS medel till förfogande Kultur- och turismnämnden Bygg- och miljönämnd* Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Räddningstjänsten VSR Kompensation för ökade löner Summa nämnder Ökade kostnader lokaler Löneuppräkning Ofördelade löner överhäng Drifteffekt av föreslagna investeringar Po-påslag och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Kommunal fastighetsavgift Prestationsbaserad ersättning för flyktingmottagande Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Summa finansiering TOTALT med nytt utjämningssystem Budgeterat resultat i % av skatter och 1,03% 1,03% 0,44% 0,76% utjämning GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Resurser för volymökning inom BIN * För 2014 avses byggnadsnämnd och miljö- och hälsoskyddsnämnd

64 64 (77) Nämndernas underlag till investeringar Nämnd Kategori Benämning KS/KLF 5 Bredband KS/KLF 4 Utbyggnad trådlösa nätverk KS/KLF 4 E-tjänstplattform 600 KS/KLF 4 Årliga nätverksinvesteringar KS/KLF 4 Mobilt reservdelsverk KS/KLF 4 Läsplattor till KS/KF 52 KS/KLF 4 Uppgradering av affärssystemet 500 KS/KLF 4 PA-system KS/KLF 4 Ny webbplats 800 Summa kommunledningsförvaltning KS/SBF 1 Tillgänglighetsåtgärder KS/SBF 1 Miljöinventeringar KS/SBF 4 Tillgänglighetsanpassad trädgård 500 KS/SBF 4 Övriga investeringar KS/SBF 4 Miljöåtgärder enligt miljöstrategiska 150 rådet KS/SBF 4 Fokusområde vatten 250 KS/SBF 5 Drottninggatan KS/SBF 5 Trädgårdsgatan-Floragatan-Fredsgatan KS/SBF 5 Nollvisionsåtgärder KS/SBF 5 Vingåkersvägen-Mejerigatan KS/SBF 5 Värmbolsvägen-Dalvägen KS/SBF 5 Stensättersgatan 600 KS/SBF 5 Hastighetssäkring övergångsställen KS/SBF 5 Hastighetssäkring av områden KS/SBF 5 Sveaparken KS/SBF 5 Temaparker KS/SBF 5 Kollektivtrafikåtgärder KS/SBF 5 Genomfarten KS/SBF 5 Bondegatan KS/SBF 5 Lövåsen/Sandbäcken KS/SBF 5 Aktivitetsparker i kransorterna KS/SBF 5 Stortorget KS/SBF 5 Ny infart Djulöområdet KS/SBF 5 Parkeringsstrategi KS/SBF 5 Hantverkargatan, gågata/gångfartsområde KS/SBF 5 Nya informationsplatser/skyltar KS/SBF 5 Vasavägen KS/SBF 5 Attraktiva gångstråk KS/SBF 5 Järnvägsinfarterna KS/SBF 5 GC-väg, Lövåsen KS/SBF 5 Gator, övrigt KS/SBF 5 Ljus i staden KS/SBF 5 Belysning i parker

65 65 (77) Nämnd Kategori Benämning KS/SBF 5 Stadsparken, belysning KS/SBF 5 Belysning Vedebyvägen, Björkvik 500 KS/SBF 5 Aulaparken KS/SBF 5 Belysning i centrum KS/SBF 5 Djulöområdet belysning mm KS/SBF 5 Hundpark på Öster KS/SBF 5 Östermalmsgatan norra delen, CG-väg 900 KS/SBF 5 Arboretum 400 KS/SBF 5 Cykelplan skyltar KS/SBF 5 Bie skola. Ny parkering samt av- och 400 påstigningsplats. KS/SBF 6 Lövåsen KS/SBF 6 Nyköpingsvägen KS/SBF 6 Klubbetorp, Björkvik KS/SBF 6 Djulö Skola 400 KS/SBF 6 Kvarteret Vägskälet KS/SBF 6 Kvarteret Hjorten KS/SBF 6 Kvarteret Örnen KS/SBF 6 Luvsjön etapp 3b KS/SBF 6 Lasstorp/Gersnäs KS/SBF 6 Krämbol summa samhällsbyggnadsförvaltning Investeringsram Kommunstyrelsen BIN 4 Förskola BIN 4 Grundskola inkl. fritidshem och förskoleklass BIN 4 Gymnasieskola BIN 4 Myndighetskrav BIN 4 Förvaltningsövergripande BIN 4 Utrustning nya förskoleavdelningar BIN 4 In- och utcheckningssystem förskola/fritidshem BIN 4 Plattform Investeringsram Bildningsnämnden VIAN 4 Läsplattor till nämnd VIAN 1 Arbetsmiljö VIAN 4 Utrustning till praktisk verksamhet, t.ex tvättmaskiner, ugnar, etc. VIAN 4 Möbler studierum och samtalsrum VIAN 1 Kontorsmöbler VIAN 1 Anpassning av lokaler/ytor VIAN 1 Kortläsare vid bakdörr på Kullbergska 29 huset VIAN 2 Komplettering med taktila knappar samt talande våningsvisare i hissen i Kullbergska huset 27

66 66 (77) Nämnd Kategori Benämning VIAN 1 Installation av brandlarm på 300 Överskottsmarknaden, resursen, snickeri, Värmbol VIAN 1 Komplettering av befintliga brandlarm så 100 att de kan uppfattas av personer med hörselskada Investeringsram Viadidaktnämnden KTN 4 Konstnärlig utsmyckning Stortorget KTN 4 Konstnärlig utsmyckning KTN 4 Konstinköp KTN 4 Reinvest Ängeln KTN 4 Reinvest Konsthallen KTN 4 Reinvest Perrongen KTN 4 Hörsal/entré 200 KTN 4 RFID skolbibliotek KTN 4 Koha (biblioteksdatasystem) 650 Investeringsram Kultur- och turismnämnden STN 4 Maskiner och fordon STN 4 GPS vinterväghållning 150 STN 4 Långsiktig underhållsplan STN 4 Oförutsedda driftsinvesteringar STN 4 Värmbols IP, dagvattenpump 500 STN 4 Konsekvens dagvattenpolicy STN 4 Biologisk bekämpning STN 5 Gatubelysning, byte till LED-belysning STN 5 Gatubelysning, elsäkerhetsåtgärder STN 5 Gatubelysning, byte stolpar STN 5 gatubelysning, byte kabelskåp STN 5 Gatubelysning, byte kreosotstolpar 250 STN 5 Gatubelysning, byte styrsystem 800 STN 5 Övriga IP, miljöåtgärder STN 5 Upprustning av grusbelagda gc-vägar STN 5 Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken STN 5 Beläggningsytor STN 5 Brobesiktningar STN 5 Hällstugevägen, upprustning 900 STN 5 Åtgärder enligt asfaltplan STN 4 Växthuset, plasttak 200 STN 4 Växthuset, bevattningssystem 500 STN 4 Växthuset, bordvärme 100 STN 4 Informationsskyltar, anläggning 80 STN 4 Inventering växtmaterial 100 STN 4 Växthuset, växtbelysning 200 STN 4 Upprustning parker, lekplatser, parkutrustning

67 67 (77) Nämnd Kategori Benämning STN 4 Friluftsbad STN 4 Uppsättning av stålkanter i finparker STN 4 Byte av träd i gaturummet STN 4 Parkprogram STN 4 Övriga, IP bullerdämpning 300 STN 4 Motionsspår STN 4 Övriga IP, upprustning fastigheter STN 4 Djulö värdshus, brygga 200 STN 4 Sammanslutning motionsspår Stalls backe och Forssjö STN 4 Oförutsedda driftsinvesteringar SPC STN 4 Sportutrustning STN 4 Backavallen upprustning läktare A-plan exteriört STN 4 Backavallen såmaskin (1972) 75 STN 4 Backavallen arbetsfordon (fyrhjuling) 300 STN 4 Backavallen åkgräsklippare 100 STN 4 Backavallen traktorkärra (1969) 100 STN 4 Backavallen skurmaskin/sopmaskin 100 ishallen STN 4 Backavallen områdesbelysning STN 4 Backavallen friidrottsbanor ommålning 300 STN 4 Backavallen utbyte av konstgräs STN 4 Backavallen omklädnings- och samlingsrum vid konstgräset STN 4 Backavallen renovering och ventilation vaktmästarbyggnad bandyplan STN 4 Backavallen ombyggnad garage ismaskin 400 (Rolba bandyplan) STN 4 Backavallen ismaskin (Rolba bandyplan) STN 4 Backavallen pressläktare bandyplan 200 STN 4 Backavallen sarg uterink 500 STN 4 Backavallen avbytarbås och sekretariat 500 rinken STN 4 Backavallen tillvaratagande på 400 överskottsenergi STN 4 Backavallen konvertering kylsystem STN 4 Backavallen elbil med flak 150 STN 4 Föreningslokal Valla 350 STN 4 Sporthallen inredning och teknik, entré 550 STN 4 Sporthallen gymnastikhallen STN 4 Sporthallen stolar publik evenemang 100 STN 4 Sporthallen ventilation tennishallen 500 STN 4 Sporthallen dörrar tennishallen 200 STN 4 Sporthallen flyttbara läktare 3000 Duveholmshallen A-B C hallen STN 4 Sporthallen friidrottsutrustning 300

68 68 (77) Nämnd Kategori Benämning STN 4 Sporthallen fällbar läktare D och E-hallen 700 STN 4 Simhallen startpallar 300 STN 4 Simhallen utemöbler gäster 50 STN 4 Simhallen skurmaskin 50 STN 4 Simhallscafeteria kylmonter 75 STN 4 Simhallen bottensug lilla bassängen 35 STN 4 Simhallen offentliga personvågar 30 STN 4 Djulö camping återvinningscentral 200 STN 4 Djulö camping servicebyggnad STN 4 Oförutsedda arbetsmiljöåtgärder STF STN 4 Oförutsedda driftinvesteringar kost STN 4 Arbetsmiljöåtgärder personalutrymmen STN 4 Uppgradering av våra datastöd STN 4 Storköksutrustning STN 4 Måltidsmiljö i våra restauranger STN 4 Transportvagnar för mat STN 4 Städmaskiner STN 4 Uppgradering telefonisystem 500 STN 4 Matbil 500 Investeringsram Service- och tekniknämnden SOCN 4 Arkivskåp - Skandex Lektriever hyllor 284 SOCN 4 Ombyggnation inför installation av 21 Lektrievern SOCN 4 Upprustning jourlägenheter SOCN 4 Upprustning HVB Klivet SOCN 4 Integrera kvalitetsledningssystem i Communis SOCN 4 Anpassning av lokal till arbetsytor SOCN 4 Upprustning Modulerna SOCN 4 Ombyggnation MERCUR SOCN 1 Arbetsmiljöinsatser hela förvaltningen SOCN 4 Treservatillägg - Utdataplattform samt 500 moduler för utredning, statistik och uppföljning SOCN 4 Arkiveringsskåp - Utredningsgruppen 70 SOCN 4 Inredning vilutrymme 100 SOCN 4 Inredning samtalsrum 100 Investeringsram Socialnämnden VON 1 Arbetsmiljöåtgärder, MYS VON 4 Verksamhetssystem, integrering TES VON 4 Verksamhetssystem, tillägg VON 1 SITHS-kort 360 VON 1 Person-och taklyftar och rullstolar VON 4 Sängar och madrasser VON 4 Ny teknik VON 4 Inventarier Granheden 700

69 69 (77) Nämnd Kategori Benämning VON 1 Arbetsmiljöåtgärder VON 1 Arbetstekniska hjälpmedel VON 4 Möbler gemensamhetsutrymmen VON 1 Diskdesinfektor VON 4 CircleRed, datasystem 200 VON 4 Ny teknik Resurscenter VON 1 Inköp mobiltelefoner till TES VON 1 TES VON 4 Ny gruppbostad VON 4 Flytt av Skogsbrynet Investeringsram Vård- och omsorgsnämnden Summa Total

70 70 (77) Sammanställning investeringsbehov fastigheter Förv Objekt Investering Kapitalkostnad BIN Utemiljö förskolor/skolor BIN Ljudabsorbenter och akustik BIN Sammanställning av mindre ombyggnationer i skolor/förskolor (investeringar 50 tkr eller mindre) BIN Lindengymnasiet ombyggnad plan 3, 4 och 5 BIN Nävertorpsskolan. Utbyggnad av parkering BIN KTC. Ombyggnad gasledningar BIN Lindengymnasiet Programprofilering av arbetsytor på HA och HT. T.ex. affärsliknande utbildningsstationer, reception och justeringar av befintliga lokaler. BIN Backa förskola. Ombyggnad av entréer, wc och skötrum. BIN Bie skola. Ombyggnad av entré, wc och skötrum. Förskoleklass/ fritidshem 3 torkskåp. BIN Forssjö skola. Lusthus BIN Särskolan Stenkullen. Inbyggnad av loft till personalrum BIN Särskolan Stenkullen Uppsättning av vägg i genomgångsrum. BIN Särskolan Stenkullen Upprustning av kök. Spis med ugn. BIN Särskolan Q37. Uppsättning av vägg/delning av rum. BIN Kulturskolan. Mjukare golv i salar för små barn. Ljudisolering av golv i orkestersalen BIN Nyhemsskolan solskydd BIN BIN Södra skolan. Ombyggnad/renovering av no/tekniksal Södra skolan. Ombyggnad av sal 35 till fungerande no-depå

71 71 (77) Förv Objekt Investering Kapitalkostnad BIN Södra skolan. Ombyggnad/ renovering av sal 2 och 3 BIN Tallåsskolan. Ombyggnation av personalrum till ett konferensrum. BIN Sandbäcksskolan. Nya toaletter BIN Totalt FAST Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/ myndighetskrav) FAST Totalt KLF Nämndhuset, brandlarm KLF Totalt KTN Lokstallet bygghyttan KTN Lokstallet Black Box. Projektering och riskanalys. KTN Lokstallet. Hörslinga och kameraövervakning KTN Lokstallet. Musikrummen samt studion behöver akustikutredas samt ljudisoleras ytterligare. KTN Totalt STN Återvinningsstationer på förskolor och skolor samt Lokstallet STN Skogsborgsskolan. Om- och tillbyggnad av kök. STN Skogsborgsskolan. Ny köksutrustning i samband med utbyggnad av kök. STN Duveholmshallen. Ombyggnad entré STN Duveholmshallen. A B C hallen. Nytt idrottshallsgolv STN Duveholmshallen. Ombyggnad omklädningsrum i simhallen. STN Yngaregården. Ombygg av lastkaj STN Västra skolan. Ombyggnad av mottagningskök till produktionskök. STN Pantern, Saltkråkan och Påfågeln Ombyggnation av mottagningskök till produktionskök. STN Nävertorpsskolan. Utbyggnad av matsal och foajé till matsalen STN Örnen, Näverstugan, Forssjö och Skogsborg. Utrustning kök på nya förskolor/avd

72 72 (77) Förv Objekt Investering Kapitalkostnad STN Sandbäcksskolan. Utbyggnad av matsal. STN Fettavskiljare avlopp STN Totalt VIAN Röda huset, Kungsgatan Ombyggnation studielokaler i D- korridoren. VIAN Röda huset, Kungsgatan Nedtagning av vägg i personalrum. VIAN Totalt VON Skogsbrynet - nybyggnation VON Norrgläntan flytt av befintligt staket och kortläsare VON Strandgården, cykelförråd och belysning VON Lövåsgården, ombyggnad av gård vid cafét samt aktivitetsutrustning. VON Lövåsgården, ljudisolering mellan konferensrum och kontor VON Furuliden, Extra entrédörr vid B entrén för att skapa en kallrassluss VON Furuliden, uteplats med tak mot Djulö gärde VON Vallgården, nya omklädningsrum VON Almgården, ombyggnad av toaletter/badrum VON Totalt Tot Investeringar KFAB

73 73 (77) Investeringsåtgärder Förv Objekt Investering Kapitalkostnad Tallåsskolan, byte av armaturer Tallåsskolan, byte av rumsagg till central ventilation Sandbäcksskolan, utbyte av entrepartier Sandbäcksskolan, fönsterbyte Nyhemsskolan, utbyte av ställverk alla byggnader Nävertorpsskolan, utbyte av brandlarm centralstyrning Forssjö skola, fönsterbyte Energibesparande åtgärder FAST Energibesparande åtgärder Effekter av ovanstående åtgärder Summa resultat av energibesparingar Kommunens egna fastigheter FAST Stadsparken servering, renovering av fasad och fönster FAST Djulö vandrarhem, markarbeten FAST Djulö vandrarhem, omläggning av tak FAST Krämbols gård, målning av fasad och fönster FAST Gamla Vattentornet, fönster och takrenovering FAST Sjöstugan, byte av panel och målning FAST Sjöstugan, indragning av varmvatten i en lägenhet FAST Sanering och stängning av Talltullens skyddsrum FAST Stora Djulö. Målning fasad och fönster. KLF Gröna Kulle. Ombyggnad till 2 wc i källaren. KLF Gröna Kulle. Upprustning av invändigt ytskikt. FAST Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/ myndighetskrav) Tot

74 74 (77) Resultaträkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter/kostnader Periodiseringsfond och uppskjuten skatt -408 ÅRETS RESULTAT MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

75 75 (77) Balansräkning Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Summa finansiella anläggningstillgångar SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER EGET KAPITAL, DÄRAV ÅRETS RESULTAT Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Borgensförbindelser därav kommunala bolag borgen och förlustansvar egna hem Pensionsskuld ansvarsförbindelse enl KPA (inkl löneskatt) Operationella leasingsavgifter

76 76 (77) Kassaflödesanalys Utfall Budget Budget Plan Plan Belopp i tusentals kronor (tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ kortfristiga placeringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Försäljning av materiella anläggningstillgångar 97 0 Investering- i materiella anläggningstillgångar Investering- exploatering Investering i pågående projekt Ökning - av finansiella anläggningstillgångar -192 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning- långfristiga fordringar Minskning+ av långfristiga fordringar Bidrag statlig infrastruktur Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Summa likvida medel vid årets slut

77 77 (77) SÄRSKILDA UPPDRAG Uppdrag till kommunstyrelsen att som underlag för beredningen av övergripande plan med budget genomföra förstudier inom nedanstående områden. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda nämnder och andra berörda aktörer och ska avrapporteras senast i september Utbyggnad av förskolan med ytterligare fem nya avdelningar Byggnation av en ny skola i centrum Strategi för ytterligare IT-satsningar i förskola, förskoleklass och grundskola Förutsättningar för och ekonomiska konsekvenser av att ändra regelverket för skolskjutsar så att skolor likabehandlas, oavsett huvudman Inrättande av en familjecentral där öppen förskola, mödravård, barnavårdscentral och socialtjänst samverkar Byggnation av ett nytt särskilt boende för äldre Byggnation av en ny gruppbostad för unga vuxna med funktionsnedsättning Utveckling av samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga äldre personer HBTQ-certifiering av kommunal verksamhet Införande av e-arkiv Inrättande av en så kallad black box för teater inom Lokstallet Anläggande av aktivitetsparker i kransorter där det finns skolor eller särskilda boenden för äldre Utveckling av Sjukhusparken/Sveaparken Förutsättningar för anläggning av parkeringsdäck på Norr i anslutning till Katrineholm Central Förutsättningar för en ny brandstation Firande av Katrineholms 100-årsjubileum som stad 2017 Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till grundläggande principer för finansiering av IT för bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Bakgrunden är verksamheternas krav på flexibla IT-lösningar och en transparent prissättningsmodell. Uppdraget ska redovisas senast i april Uppdrag till kommunstyrelsen att tillsammans med berörda aktörer ta fram en strategi för att minska omfattningen av sociala kontrakt. Uppdraget ska redovisas senast i april Uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en plan för kommunens beredskap för och samordning av flyktingmottagande. Uppdraget ska redovisas senast i april 2015.

78 Bilaga 1: Ekonomi- och upphandlingskontorets förteckning över genomförda ramjusteringar under beredningsprocessen Utgångspunkten är Övergripande plan med budget KF , beloppen enligt budget 2014 Övergripande politisk ledning Tekniska justeringar Minskad ram för valnämnden pga inga val 1200 Lönekompensation Löneöverhäng Justering under den politiska beredningen Kostnader för utbildning förtroendevalda -200 Ökade resurser Överförmyndaren -240 Aktuell ram varav Kommunfullmäktige varav Revision varav Överförmyndaren varav Valnämnden -55 Bildningsnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning Lönekompensation Privata utförare lönekompensation -518 Kost/vaktmästeri/omlastning lönekompensation -479 Hyreskompensation div 200, Löneöverhäng Privata utförare löneöverhäng -173 Kost/vaktmästeri/omlastning löneöverhäng -160 Korrigering av kapitalkostnader 731 Måltider och städ, effekt demografi Justering under den politiska beredningen Effekt av uppdaterad resursfördelningsmodell Lokalkostnader privata utförare Aktuell ram

79 Kommunstyrelsen Justeringar beslutade i flerårsplanen Lägre kostnader för kollektivtrafiken enligt beräkning från SKTM Tekniska justeringar Lönekompensation 2014 Löneöverhäng 2015 Förändring av kapitalkostnader mellan 2013 och 2014 Minskad ram för valnämnden pga inga val Korrigering av ram pga förändrade kostnader för städning -60 Lönekompensation Löneöverhäng Communis -522 Hyreskompensation div 200, Korrigering av kapitalkostnader IT Korrigering av kapitalkostnader Justering under den politiska beredningen Ökade kostnader för kollektivtrafiken Effekt av förändrad arvodesmodell, ska fördelas till samtliga nämnder -860 efter beslutad nämndsorganisation Resurser näringslivsråd -50 Ökning av medel till KS förfogande Utökad verksamhet för turistbyrån -850 Driftorganisation KLC Aktuell ram varav Kommuncentrala varav Kommunledningsförvaltning varav Samhällsbyggnadsförvaltning varav KLC avskrivning varav KLC internränta, ej driftskostnadspåverkande, se intäkt under posten kapitalkostnadsintäkter varav Kommunstyrelsens medel till förfogande Kultur- och turismnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 148 Lönekompensation Löneöverhäng Hyreskompensation div 200, Korrigering av kapitalkostnader -320 Justering under den politiska beredningen Kostnader för underhåll av skateparken -100

80 Ersättning för ökade hyror föreningslokaler -70 Aktuell ram Bygg- och miljönämnden -370 Miljöstrategiskt arbete -100 Aktuell ram Service- och tekniknämnden Justeringar beslutade i flerårsplanen Ökade driftskostnader för genomfarten Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 23 Lönekompensation Löneöverhäng Hyreskompensation div 200, Korrigering av kapitalkostnader Justering under den politiska beredningen Ökade kostnader för tillkommande ytor (parker, GC-vägar, vägar) -300 Medel för 50% tjänst som föreningskonsulent (50% fanns sedan tidigare) -280 Aktuell ram Socialnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 100 Lönekompensation Löneöverhäng Korrigering av kapitalkostnader -6 Justering under den politiska beredningen Resursförstärkning för försörjningsstöd och institutionsplaceringar Aktuell ram

81 Viadidaktnämnden Tekniska justeringar Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 177 Lönekompensation Löneöverhäng Hyreskompensation div 200, Korrigering av kapitalkostnader 201 Aktuell ram Vård- och omsorgsnämnden Tekniska justeringar Förändrade resurser enligt demografimodellen Korrigering av ram pga lägre kostnader för städning 703 Lönekompensation Löneöverhäng Privata utförare lönekompensation -310 Kost/vaktmästeri/omlastning lönekompensation -202 Privata utförare löneöverhäng -103 Kost/vaktmästeri/omlastning löneöverhäng -68 Hyreskompensation div 200, Korrigering av kapitalkostnader Justering under den politiska beredningen Ökad habiliteringsersättning Ersättning för ökad nettohyra Medel för leasing av digitala trygghetslarm Ökade personalkostnader Granheden Aktuell ram Räddningstjänsten VSR Justeringar beslutade i flerårsplanen Ändrad andel i VSR pga ändrad finansieringsprincip KF Katrineholms andel 80,1% Tekniska justeringar Lönekompensation 2015 inkl lönejustering, helårseffekt av ökade avskrivningar -749 Aktuell ram

82 Utgångspunkten är Övergripande plan med budget KF , beloppen enligt plan 2015 FINANSIERING Ökade kostnader för lokaler Ökade kostnader för verksamhetslokaler Förskottering av underhåll Effektivisering av verksamhet Aktuellt budgeterat belopp Löneuppräkning Tekniska justeringar Uppdaterat underlag samt utfördelat löneutrymme avseende överhäng Justering under den politiska beredningen Ökade kostnader som en följd av höjd OB-ersättning -800 Uppdaterat antagande om löneökning, från 3,1% till 2,7 % Aktuellt budgeterat belopp Drifteffekt av föreslagna investeringar -310 Aktuellt budgeterat belopp Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Uppdatering av underlaget Aktuellt budgeterat belopp Pensioner varav effekt av uppdaterad prognos per 31/ Aktuellt budgeterat belopp Intäkter Viadidakt Vingåker Effekt av uppdaterat avtal 64 Aktuellt budgeterat belopp

83 Kapitalkostnadsintäkter Kapitalkostnader belastar varje förvaltning och motsvarande summa blir en intäkt under finansiella poster. Uppdatering av underlaget -536 Aktuellt budgeterat belopp varav intäkt KLC internränta Avskrivningar För att beräkna avskrivningar måste hänsyn tas till flera faktorer såsom: 2014 års investeringar, vilka ännu inte är genomförda Investeringar som skett under tidigare år som kommer att vara avskrivna under 2015 Planerade investeringar under 2015 Förslaget bygger dessutom på att investeringarna fördelas utöver året och på det sättet sprids avskrivningskostnaderna. Justering under den politiska beredningen Effekt av minskade investeringar Aktuellt budgeterat belopp Skatteintäkter och utjämning Justering under den politiska beredningen Effekt av uppdaterad skatteprognos. Skatteprognosen bygger på uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) oktober 2014 och ett antagande av invånare Aktuellt budgeterat belopp Finansiering, utdelningar mm Denna post består av följande poster; ränteintäkter och räntekostnader, momsersättning för särskilda boenden, avkastningskrav KFAB, kostnader för aktivering av bidraget till Citybanan Uppdatering av underlaget -256 Aktuellt budgeterat belopp Jobbcentrum -900 Under Viadidakt ingår jobbcentrum. Verksamheten bedrivs inte tillsammans med Vingåker God ekonomisk hushållning I beräkningarna är målet att ha ett resultat som är en procent av skatteintäkterna och statsbidrag.

84 Bilaga 2: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR 2013 års öronmärkta medel för välfärdsutmaningar Belopp i tkr Beslutat Ungdomstorget Viadidakt KS , 44 Projekt Arbetslinjen KS , 44 Hel-del på Lövåsgården KS , 44 Kompetensutveckling förskola 600 KS , 44 Arbetskläder för utomhusbruk KS , 44 Individ- och familjeomsorg KS , 44 Lov- och sommarskola 550 KS , 44 Utökad verksamhet Turistbyrån 700 KS , 44 Medel till sommarjobb KS , 32 Uppföljning av elevutveckling KS , 154 Kvarstående medel Förslag övergripande plan med budget Förlängning av Klimatsmartmat från grunden Infrastruktur Samhällsbyggnadsförvaltningen Tillväxtfrämjande åtgärder 500 Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin 600 Arbetslinjen Förstudier enligt Övergripande plan med budget Kvarstående medel Integrationsfonden, belopp i tkr IB IB Beslut KS SFI/VIAN Beslut KS BIN Tillförda medel under Utgående balans Förslag övergripande plan med budget Resurser för volymökning BIN, förslag övergripande plan Kvarstående medel RUR Enligt beslut i KF avsattes kr till resultatutjämningsreserven. Inget av dessa medel har nyttjats i samband med bokslut för 2013.

85 Övergripande plan med budget Ett axplock ur satsningar och investeringar

86 Ortsutveckling

87 Ortsutveckling Fortsatt jobbsatsning, Arbetslinjen mnkr (öronmärkta medel) Satsning på bredbandsutbyggnad, 50 mnkr under 5 år Tillväxtprojekt samhällsbyggnadsförvaltningen 500 tkr (öronmärkta medel) Arbete med den internationella strategin 600 tkr (öronmärkta medel) Åtgärder enligt miljöstrategiska rådet 150 tkr Återvinningsstationer vid förskolor 2 mnkr Hantverkargatan till gågata/gångfartsområde 2 mnkr GC-väg (Östermalmsgatan) till Lokstallet 900 tkr Ljus i staden, förbättrad belysning 3 mnkr Beläggningsytor 5 mnkr

88 Kultur och fritid Offentlig konst, konstinköp och konstnärlig utsmyckning 650 tkr Ombyggnad av omklädningsrum simhallen 2,4 mnkr under två år Utvändig upprustning av läktaren vid A-plan 2 mnkr Upprustning av parker och lekplatser 800 tkr

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Övergripande plan med budget 2013-2015

Övergripande plan med budget 2013-2015 s handling 8/2012 Övergripande plan med budget 2013-2015 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012 1 Ansvarsområde med verksamhetsfakta 1.1 Ansvarsområde Miljö- och hälsoskyddsnämnden fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014

Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 VIANs handling 21-2011 BUDGET 2012-2014 1 (9) VIAN/2011:21-042 2011-08-25 Viadidaktnämndens åtagande inför plan med budget 2012-2014 A. Verksamhetsbeskrivning 1. Syfte och ansvarsområden Viadidaktnämnden

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning 1(5) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-04-24 73 Reviderad: 2014-10-30 153, 2015-09-24 116 Reglemente för socialnämnden Sammansättning 1 Socialnämnden består av elva ledamöter och elva

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid. 1 Delårsrapport per 31 augusti 2013 KS/2013:428 MSK 2

KALLELSE. Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid. 1 Delårsrapport per 31 augusti 2013 KS/2013:428 MSK 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-03 Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 9 oktober 2013, kl. 8.15 Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärenden Handl. Sid

KALLELSE. Nr Ärenden Handl. Sid KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-10-09 Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 21 oktober 2013 kl. 18.00 Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl.

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Nämnden för arbete och välfärd Dokumentinformation - Dokumentnamn Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd

Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Styrande dokument Senast ändrad 2012-04-17 Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Nämnden för arbete och välfärd Dokumentnamn Reglemente för nämnden

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

Läge för skola, mat & jobb

Läge för skola, mat & jobb Läge för skola, mat & jobb Ett axplock ur Övergripande plan med budget 2014-2016 Läge för skola, mat och jobb År 2030 bor det 40 000 invånare i vår kommun. En ökning med 7 000 personer. Det är ett av målen

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg?

1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? Innehållsförteckning 1. Är du intresserad av att driva en fristående förskola/ sid 3 fritidshem/pedagogisk omsorg? 2. Vem beslutar om att godkännande av fristående sid 3 3. Vad krävs för att få ett godkännande

Läs mer

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen

Arkivbeskrivning för kommunstyrelsen Kommunledningskontoret, kanslienheten Lina Rådegård, 0531-526013 lina.radegard@bengtsfors.se ARKIVBESKRIVNING Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Arkivbeskrivning för c:\users\annsan\appdata\local\microsoft\windows\temporary

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.07) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 91 Antagen av

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Revidering av Omsorgsnämnden reglemente avseende alkoholhandläggning

Revidering av Omsorgsnämnden reglemente avseende alkoholhandläggning STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 7 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-04-24 Kf 36 Ks 47 Au 75 Ks/2014-0175 Revidering av Omsorgsnämnden reglemente avseende alkoholhandläggning

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Nummer: 50:1 Blad: (1) Reglemente för Socialnämnden A Socialnämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Socialnämnden har att enligt gällande lagstiftning fullgöra kommunens uppgifter vad avser individ- och

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 Kf 103/2014 Dnr Ks/K 2001.10441 REGLEMENTE FÖR TOMELILLA KOMMUN OCH DESS HELÄGDA FÖRETAG Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, Kf 103. 1.

Läs mer

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2

Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 Innehållsförteckning Bilaga 2. Volymer och nyckeltal 2 i. Barn- och ungdom 2 ii. Utbildning, arbetsmarknad och integration 3 iii. Kultur och fritid 4 iv. Vård och omsorg 5 v. Social omsorg 6 vi. Bygg och

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Styr- och ledningssystem

Styr- och ledningssystem Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ och väljs av kommuninvånarna i allmänna val. Kommunfullmäktiges ansvar är att styra kommunkoncernens verksamhet. Detta gör Kommunfullmäktige genom

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden

Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...

Läs mer

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01

Dnr 26/2014-041. Budget 2015. Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Dnr 26/2014-041 Budget 2015 Fastställd av förbundsdirektionen den 15 oktober 2014, 89 2014-10-01 Innehåll 1 Förbundets uppdrag och verksamhet 5 1.1 Uppdrag... 5 1.2 Verksamhet... 5 Förbundsdirektionen...

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11

1 (6) KF 2014-05-26 102. Ägardirektiv. Borgholm Energi AB. Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 1 (6) KF 2014-05-26 102 Ägardirektiv Borgholm Energi AB Fastställt av årsstämma Borgholm Energi AB, 2014-06-18 11 2 (6) Detta ägardirektiv avser Borgholm Energi AB, (556527-7455), nedan kallat bolaget

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Organisationsnummer 556509-7663 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Näringslivs AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att allmänt främja

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund

Katrineholms kommuns författningssamling. Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Katrineholms kommuns författningssamling Nr 5.03 Förbundsordning för Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund Ändrad av kommunfullmäktige 2003-06-16, 164, 2004-10-18, 149, 2006-12-18, 33, 2009-05-18, 84

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB

Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB Ägardirektiv för VärmdöBostäder AB VärmdöBostäder AB är ett helägt bolag till Kommunhuset i Värmdö AB som är ett helägt bolag till Värmdö kommun. Detta ägardirektiv är ett komplement till bolagsordningen

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Riktlinje för ekonomistyrning

Riktlinje för ekonomistyrning Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det

Läs mer

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer.

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. 1 (6) REGLEMENTE Gäller från och med 2013-03-25 KF 85.2013 Antagen av kommunfullmäktige den 25 mars 2013. Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3

Kungsörs kommuns författningssamling Nr A.3 Allmänt reglemente för kommunstyrelse och nämnder Antaget av kommunfullmäktige 2007-02-26, 84 Reviderat av kommunfullmäktige 2012-04-10, 34 Reviderat av kommunfullmäktige 2015-05-11, 63 Nämnds ansvar och

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Halmstads Fastighet AB (härefter benämnt bolaget) skall enligt bolagsordningen i allmännyttigt syfte äga och förvalta

Läs mer

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG

REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG REGLER FÖR GODKÄNNANDE OCH BARNOMSORGSPENG (BIDRAG) FÖR ENSKILD FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH SKOLBARNOMSORG Antaget av kommunfullmäktige den 22 april 2010, 30 Förskoleverksamhet är ett samlingsbegrepp för förskola,

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens verksamhetsplan 2015-2017

Tjänsteskrivelse Socialnämndens verksamhetsplan 2015-2017 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2014-11-19 DNR SN 2014.222 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens verksamhetsplan 2015-2017

Läs mer

Gemensamt ägardirektiv för samtliga kommunägda bolag i koncernen Linköpings Stadshus AB

Gemensamt ägardirektiv för samtliga kommunägda bolag i koncernen Linköpings Stadshus AB 2015-03-09 Rev KF 2015-03-24 Gemensamt ägardirektiv för samtliga kommunägda bolag i koncernen Linköpings Stadshus AB Ägardirektivet är fastställt av Linköpings kommun i kommunfullmäktige 2015-03-24, 141

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Ägardirektiv för Witalabostäder AB

Ägardirektiv för Witalabostäder AB 1 (5) Ägardirektiv för Witalabostäder AB Dokumenttyp: Ägardirektiv Beslutad av: Kommunfullmäktige (2014-04-23 61) Gäller för: Witalabostäder AB Giltig fr.o.m.: 2014-04-23 Dokumentansvarig: VD, Vetlanda

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

Verksamhetsplan 2013-2015

Verksamhetsplan 2013-2015 Verksamhetsplan 2013-2015 10.5. KOMMUNSTYRELSEN...19 10.5.1. Ledningssidé...19 10.5.2. Uppdraget...19 10.5.3. Inriktningar med resultatmål...19 10.5.4. Kvalitetsmål...20 10.5.5. Servicegarantier...21 10.5.6.

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer