skolplan en helhetsidé

Transkript

1 skolplan en helhetsidé

2 3 // Denna helhetsidé för åren är Örnsköldsviks kommuns policyprogram för arbetet med barns, ungdomars och vuxnas utbildning. Den visar på kommunens intentioner och är ett komplement till de statliga styrdokumenten för utbildningsverksamheten. Skollagen, läroplaner och kursplaner är fastlagda av staten och gäller för samtliga som arbetar i förskoleverksamhet, fritidshem och skola. Därtill kommer också riktlinjer inom olika områden som kvalitetsredovisning, likabehandlingsplan, Individuell Utvecklingsplan och obligatoriska särskolan.styrdokumenten för vår kommmun och staten vilar på samma grund. 2 // helhetsidé

3 5 // Helhetsidén lyfter fram några områden som gynnar barns och vuxnas lärande och utveckling samtidigt som de bidrar till trivsel och välbefinnande. Långsiktig hållbarhet gäller inom alla utvecklingsområden. Det innebär ett livslångt lärande perspektiv inom både hälsa, miljö och lärande. 4 // hållbarhet

4 7 // Att kunna läsa, skriva och räkna utgör grunden för fortsatt lärande i skola och vuxenliv Förmågorna grundläggs redan i förskolan. Med undervisning som gynnar både pojkars och flickors tidiga läs- och skrivförmåga har vi goda förutsättningar att förverkliga en likvärdig skola. 6 // läsa räkna skriva

5 9 // Skolplanen presenteras som en helhetsidé för att kunna förverkligas i meningsfulla sammanhang i skolvardagen. Syftet är att skapa en dialog och en fördjupad förståelse för vad som bäst bidrar till allas lärande och utveckling. Det är i denna kreativa process som tankar om lärande, undervisning och utveckling kan ifrågasättas, förnyas och fördjupas. För att arbetet i skolan ska upplevas meningsfullt är det avgörande att alla är medskapare av sin egen vardag. Det ger förutsättningar att känna sig som en del i ett sammanhang vilket gynnar lärande och kunskapsutveckling. 8 // medskapare

6 11 // Lärande att utöva inflytande över och vara medskapare i sin egen vardag 10 //

7 13 // Barns, ungdomars och vuxnas erfarenheter och föreställningar är nödvändiga utgångspunkter för lärandet. Personliga utmaningar är en förutsättning för lärande och utveckling oavsett ålder. Utmanande möten kräver en genomtänkt miljö för lärande. De föreställningar man har får då möjlighet att fördjupas och vidgas. 12 // utmaningar

8 15 // För eleven är meningsfulla sammanhang av avgörande betydelse för lärandets resultat. Det är egna erfarenheter som påverkar upplevelsen av mening och förståelse. Betydelsefulla relationer är grunden för att delge och att få ta del av andras tänkande, kunskap och kompetens. Den lärande miljön och dess sociala sammanhang bidrar till elevens välbefinnande och hälsa. I en lärande organisation tas erfarenhet tillvara på ett systematiskt sätt så att lärdomar på alla nivåer bidrar till fortsatt lärande och utveckling. 14 // sammanhang

9 17 // Ett demokratiskt arbetssätt innebär att barn, unga och vuxna är involverade i sina lärandeprocessers alla delar. Att få planera arbetsinnehållet, välja metod, samarbeta med andra, värdera och reflektera över sitt arbete påverkar inte bara vad man lär sig utan även hur länge kunskapen faktiskt finns kvar. För att barn och ungdomar ska bli demokratiska medborgare måste de kunna påverka sin arbetssituation och förväntas därför bemötas som aktiva medarbetare i skolan. Att vara medskapare av sin vardag och påverka sitt eget liv och samhället i stort är en process som främjar demokratisk utveckling, kompetens och välbefinnande. Tid måste finnas för reflektion och eftertanke. Undervisningsprocessen tar tid, men är i sig föremål för lärande. 16 // demokrati

10 19 // Föräldrars engagemang, delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling och lärande även i skolan. De utgör en viktig resurs i skolans arbete. 18 // föräldrar

11 21 // Välbefinnande att få kraft att göra medvetna och självständiga val 20 //

12 23 // Människors olikhet skall ses som en tillgång. Detta är ett förhållningssätt som har stor betydelse för att uppmuntra medarbetarskap, förebygga mobbning och annan kränkande behandling vilket är av avgörande betydelse för elevens känslomässiga och sociala utveckling. FN:s konvention om barns rättigheter är grunden för att arbeta med dessa frågor. Idag är en skola för alla ett självklart kännemärke för Örnsköldsviks kommun. Det innebär att elever med skilda behov ingår i verksamheten. Redan i förskolan börjar den ömsesidiga respekt och förståelse som bygger på gemenskap och dialog mellan alla människor, oavsett ålder, kön, funktionshinder, social och etnisk bakgrund, att byggas upp. 22 // en skola för alla

13 25 // Goda och jämbördiga relationer mellan barn och vuxna samt tid för reflektion och samtal med fokus på viktiga livsfrågor är förutsättningar för en god arbetsmiljö. Barns och ungdomars välbefinnande och hälsa hänger samman med lärandet men är också beroende av goda möjligheter till daglig lek och rörelse och fysisk aktivitet såväl inne som ute. För allas välmående skall tid och utrymme ges till pojkar och flickor så att man finner och kan utveckla sina inneboende möjligheter. Alla ska ha samma möjlighet att utvecklas från den man är till den man kan bli. Fysiskt, socialt och känslomässigt välbefinnande liksom glädje i arbetet bidrar till ett bra liv. 24 // möjligheter

14 27 // En viktig utgångspunkt är ett hälsofrämjande synsätt i undervisning och fostran. Det bygger på elevens inneboende kraft och omgivningens förmåga att skapa en bra lärandemiljö som präglas av helhetssyn. Ett hälsofrämjande arbete innebär att elevhälsan och skolans övriga personal gemensamt arbetar utifrån elevernas förutsättningar och behov. Alla i skolan måste möta barn och ungdomar med ett öppet perspektiv när de inte själva klarar sin vardag. Elevernas arbetsmiljö ska stärka deras kraft att göra självständiga val. Skolans uppdrag är att uppmuntra eleverna till att leva ett liv utan alkohol, tobak och andra droger. 26 // hälsa

15 29 // Natur, miljö, teknik kreativitet, forskande och nyfikenhet 28 //

16 31 // Varje skola har ett naturnära område som ger unika pedagogiska möjligheter. Med naturen som rum för lärande byggs kunskap upp i meningsfulla sammanhang. Här ges förutsättningar att förstå omvärlden och att kunna värdera vad som sker. Avgörande för vår hälsa och existens är kunskap om och förståelse för det känsliga sambandet mellan mänsklig aktivitet och rent vatten, frisk luft och giftfri jord. Här kan elevernas känsla för naturen förenas med konkreta handlingar, som kan bidra till en bättre miljö. 30 // naturrum

17 33 // Barns medfödda nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik skall stimuleras och vidareutvecklas under skoltiden. Kreativitet och forskande, experiment, funderingar och diskussioner är viktiga för eleven. Design och formgivning kan bidra till en ökad verklighetsförståelse och att de traditionella könsrollerna luckras upp. I den kommunala teknikskolan, Kom Tek, finns stöd att få för utvecklingsarbetet inom området. 32 // nyfikenhet

18 35 // Företagsamhet fantasi och företagsamhet en möjlighet 34 //

19 37 // Barns och ungdomars fantasi och företagsamhet är en möjlighet som kan ha avgörande betydelse för framtiden och närsamhället. Att skapa möten och dialoger med olika verksamheter lokalt och regionalt är en viktig utvecklingsmöjlighet för såväl skolan som omgivningen. Barn och ungdomar lär om livet, samhället och arbetslivet och kan bidra med idéer och kreativitet som kan ge växtkraft till det lokala näringslivet och samhället. När omgivningen visar tilltro till barns och ungdomars förmåga kan de släppa fram sin inneboende kreativitet och skaparkraft. När skolan öppnar sig utåt mot det omgivande samhället blir företag, offentliga arbetsgivare, föreningar och andra aktörer naturliga samarbetspartners. 36 // öppenhet

20 39 // Kultur att se sig själv som en värdefull del av samhället 38 //

21 41 // Vi lever i en tid som kännetecknas av information och tidspress, vilket pekar på behovet av att skolan uppmärksammar de långsamma processerna. Möjlighet och tid till eftertanke för att bearbeta sina små och stora frågor om livet är nödvändigt. Det kan vara frågor om mening och sammanhang, jämställdhet, relationer, kärlek, värderingar och etik. Dessa frågor har stor betydelse för att se sig själv som en värdefull del av samhället. 40 // eftertanke

22 43 // Att skapa och uttrycka sig på olika sätt underlättar för barn och ungdomar att värdera och förstå sin omvärld för att bli stärkta i sin identitet. Människor lär på olika sätt och i vår kommun vill vi lyfta fram alternativa kunskapsformer. Kulturskolecentrum är här en betydelsefull resurs i skolans utveckling med sin tyngdpunkt på de estetiska kunskapsformerna. 42 // skapa

23 45 // Skolan bör även öppna upp för de kulturarbetare som finns tillgängliga i kommunal verksamhet, föreningar eller enskilda utövare. Om de knyts till skolans arbete kan de berika undervisningen med nya perspektiv och skapande uttryck. Runt om i vår kommun finns fornlämningar och minnen som skapar band med människor och platser från tidigare generationer. Kännedom om våra rötter skapar förståelse för nutiden och stimulera viljan att påverka framtiden. 44 // inspiration

24 47 // I vårt mångkulturella samhälle är kunskapen om det egna landet och andra länders religioner och kulturer mycket viktiga för eleverna. Med nyfikenhet, öppenhet och vilja att förstå omvärlden, kan en harmonisk samvaro skapas utan våld, främlingsfientlighet och kränkande behandling. Barn och ungdomar blir delaktiga i ett globalt fredsarbete, genom personliga kontakter och internationella utbyten. Att behärska media och informationsteknik möjliggör goda relationer med omvärlden. Det globala sammanhanget är vägledande i det lokala arbetet. 46 // globalt lokalt

25 49 // Intentionen med policyn är att öka möjligheterna för lärande och välbefinnande i skolans verksamhet. 48 //

26 51 // För att den ska ge påtagliga avtryck i verksamheten förväntas bearbetning och delaktighet av alla. Skolledning och lärare ansvarar för att intentionerna förverkligas i vardagspraktiken i dialog med elever och föräldrar. 50 //

27 53 // Formen har valts för att stimulera samtal. Dialog, tolkning och värdering bildar den kreativa process i vilken undervisning och lärande kan ifrågasättas och förnyas. 52 //

28 55 // Policyn utgör en utgångspunkt för att ta fram och skapa redskap som utvecklar kvalitet i lärandet och möjliggör formulering och redovisning av densamma. 54 //

29 foto Anna Andrén 25b, 45a,45c,49b Bert Grundström 37a, 37b Bert Selqvist 23b Elisabeth Ämting 11, 31a, 31b, 39, 43a, 43b, 43c Förskolan Mostugan 19a, 19b, 19c Ingrid Ottosson 17a Joakim Forsgren 9b Kristina Byström 17b Magnus Helin 23a Markus Söderlund 21, 25a, 27a, 27b, 29a, 29b Tomas Thelin 3a, 3b, 5a, 5b, 5c, 7b, 9a, 9c, 15a, 15b, 15c, 25c, 29c, 33b, 33c, 45b, 47a, 47b, 47c, 49a, 51a, 51b, 53a, 53b, 55a Thomas Birkö 1 Ulrica Westin 13a, 13b, 33a, 35, 55b, 56 Örjan Salö 7a, 41a, 41b tryck Larsson Offsettryck AB, Linköping 2008 Örjan Salö form