Riktvärden och utgångspunkt för att vända uppåtgående trend för PFAS (summa 11) avser samtliga grundvattenförekomster på nationell nivå.

Transkript

1 Riktvärde för PFAS i grundvatten inför kartläggning 2016 Vattendelegationerna har fattat inriktningsbeslut om riktvärde och utgångspunkt för att vända uppåtgående trend för Poly- och perfluorerade alkylsubstanser PFAS (summa 11) i grundvatten. Denna grupp högfluorerade ämnen används främst brandsläckningsskum, impregneringsmedel och rengöringsmedel. De är svårnedbrytbara och bioackumulerande och några med toxisk verkan. Inriktningsbeslut Ingående PFAS (summa 11): se tabell 1. Analysresultat som är rapporterande som "mindre än" (<) detektionsgräns eller rapporteringsgräns ingår med värdet 0 (noll) i summeringen av halt. Tabell 1: PFAS som ingår i PFAS summa 11, inklusive CAS-nr Substans CAS-nr Perfluorbutansulfonat (PFBS) Perfluorhexansulfonat (PFHxS) Perfluoroktansulfonat (PFOS) Fluortelomersulfonat (6:2 FTS) Perfluorbutanoat (PFBA) Perfluorpentanoat (PFPeA) Perfluorhexanoat (PFHxA) Perfluorheptanoat (PFHpA) Perfluoroktanoat (PFOA) Perfluornonanoat (PFNA) Perfluordekanoat (PFDA) Riktvärde PFAS (summa 11); 90 ng/l (totalhalt, summa av partikulärt och löst form) Utgångspunkt för att vända uppåtgående trend PFAS (summa 11); 20 % av riktvärdet vilket motsvarar 18 ng/l vatten (totalhalt, summa av partikulärt och löst form). Riktvärden och utgångspunkt för att vända uppåtgående trend för PFAS (summa 11) avser samtliga grundvattenförekomster på nationell nivå. Remissförfarande för inriktningsbeslut Förslagen till inriktningsbeslut har varit ute på remiss under perioden till till sammanlagt 42 berörda remissinstanser (myndigheter, kommuner, 1 (16)

2 universitet och länsstyrelser), varav 34 har inkommit med svar, se bilaga 1, Sammanställning av remissvar. Ytterligare tre remissinstanser svarade att de avstod från yttrande. Slutgiltigt beslut Kartläggning (riskbedömning, statusklassificering och åtgärdsbehov) av PFAS i grundvatten sker under hösten Resultat av kartläggning samråds under perioden 1 nov 2017 till 30 april Slutligt beslut om riktvärde och utgångspunkt för att vända trend tas senast i dec 2018 i Vattendelegationerna när MKN och åtgärder beslutas. Definitioner Nedan ges definitioner enligt Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) föreskrifter om miljökvalitetsnormer (MKN) och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Riktvärde för grundvatten: den koncentration av ett särskilt förorenande ämne eller föroreningsindikator i grundvatten som inte bör överskridas, fastställd som en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 2 miljöbalken. Ett riktvärde för grundvatten kan gälla för en grundvattenförekomst eller en grupp av grundvattenförekomster, ett vattendistrikt, svensk del av ett internationellt avrinningsdistrikt eller på nationell nivå. Utgångspunkt för att vända uppåtgående trend: procentandel av riktvärde för grundvatten, fastställd som en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 4 miljöbalken. Vid denna nivå ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder som anges i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för att vända betydande och ihållande uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen, grupper av förorenande ämnen eller föroreningsindikatorer. Bakgrund Enligt SGUs föreskrifter om MKN och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2013:2) ska Vattenmyndigheterna fastställa MKN i form av riktvärden för grundvatten för de förorenande ämnen eller indikatorer som vid kartläggning och analys har föranlett bedömningen att grundvattenförekomsten är utsatt för risk att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus. Riktvärden ska grundas på grundvattnets påverkan på anslutande ekosystem, störning på eller användning av grundvattenförekomsten samt hydrogeologiska egenskaper, se bilaga 3 i samma föreskrift. Hänsyn ska tas till de förorenande ämnenas toxicitet, bioackumulering, persistens och spridningsbenägenhet. Vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status ska omfattas av åtgärder. 2 (16)

3 Problem med PFAS i grundvatten uppmärksammades under vattenförvaltningens andra cykel, 2009 till 2015 men informationsbrist och avsaknad av välgrundade förslag på riktvärde från centrala myndigheter gjorde att Vattenmyndigheternas beslutsförslag 2015 inte innehöll MKN och åtgärder för PFAS. För att ändå hantera problemet skyndsamt behöver MKN och åtgärder för PFAS i grundvatten ingå i det beslut som delegationerna ska fatta senast i dec Inför delegationernas beslut 2018 behöver samtliga grundvattenförekomster statusklassificeras och riskbedömas med avseende på PFAS under hösten Förslag på ett riktvärde och ett värde när uppåtgående trender ska brytas ( utgångspunkt för att vända trend ) behövs inför kartläggningen. Motivering av förslag till inriktningsbeslut Informationen om PFAS är bristfällig och det är mycket osäkert hur toxiska de olika ingående substanserna är. Teknikutveckling för hur förorenade områden kan hanteras pågår, och konsensus råder för närvarande inte beträffande val av teknisk lösning. I den första kartläggningsperioden, hösten 2016, anser Vattenmyndigheten att riktvärdet och utgångspunkt för att vända uppåtgående trend ska användas för att identifiera grundvattenförekomster som sannolikt är påverkade av PFAS-förorening. Åtgärder för majoriteten av dessa grundvattenförekomster blir initialt fördjupad kartläggning och inventering. I grundvattenförekomster med otillfredsställande status bör ansvariga verksamhetsutövare, i avvaktan på kostnadseffektiva och designade efterbehandlingsmetoder, utreda förutsättningarna för att frysa läget, dvs vidta åtgärder så att fortsatt PFAS-läckage till grundvatten minskar eller helst upphör helt. I nästa kartläggningsperiod under 2018, inför beslut om MKN och åtgärdsprogram 2021, bör det finnas bättre underlag för mer tillförlitliga riktvärden för PFAS. Kartläggningsarbetet kan då förhoppningsvis fortsätta något effektivare genom att grundvattenförekomster i risk att vara förorenade redan är identifierade. Förhoppningsvis har även kunskapen om lämpliga åtgärder för PFAS-förorenade områden ökat. Ingående PFAS: PFAS (summa 11) Vattenmyndigheterna föreslår riktvärde och vända trendvärde för totalhalten (summa av partikulärt och löst form) för samma 11 PFAS substanser som ingår i SLVs riskhanteringsrapport, PFAS (summa 11), (se tabell 1). 29 av de 34 svarande remissinstanser anser att riktvärdet och utgångspunkt för att vända uppåtgående trend bör omfatta PFAS (summa 11) eller hade inga synpunkter, se bilaga 1. 3 (16)

4 Livsmedelsverkets (SLV) val av PFAS (summa 11) grundas på en genomgång av vilka PFAS som har funnits och finns i brandskum, tillsammans med förekomst i undersökningar av grundvatten och dricksvatten. Mest information finns om ett av ämnena, PFOS (CAS-nummer ). För att kompensera för osäkerheterna i skadliga effekter anser SLV att alla PFAS-substanserna kan anses vara lika toxiska. Inom European Food Safty Authority (EFSA) pågår ett projekt för att utvärdera riskerna med fler PFAS-substanser. Resultat från detta väntas under år 2017, och förväntas innebära en uppdelning av värden för tolerabelt dagligt intag (TDI-värden) för olika PFAS. Om fler TDI-värden kommer för andra PFAS, finns behov av en revidering av ingående PFAS inför kartläggning och beslut PFOS kan inte användas som signalsubstans för övriga PFAS-substanser, då resultat från screeningundersökning (Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel, Naturvårdsverkets rapport 6709, mars 2016) visar att grundvattenförekomster kan ha höga halter av andra PFAS utan att det finns detekterbara halter av PFOS. Riktvärde: 90 ng/l 29 utav de 34 svarande remissinstanser anser att riktvärdet på 90 ng/l för PFAS (summa 11) är rimligt eller har inga synpunkter, se bilaga 1. Vattenmyndigheterna föreslår att detta riktvärde används i det fortsatta arbetet med kartläggning, åtgärdsplanering och MKN för grundvattenförekomster. Övriga riktvärden för grundvattenparametrar utgår från halterna för otjänligt dricksvatten enligt SLVs föreskrifter 2001:30 (se Vattenmyndigheternas Förvaltningsplan (ej beslutad) och SGU-FS 2013:2). Då övriga riktvärden för grundvatten följer SLVs krav på dricksvatten bedömer Vattenmyndigheterna att det är motiverat att följa SLVs åtgärdsgräns för PFAS, vilket innebär att åtgärder behövs vidtas om värdet 90 ng/l överstigs. Vattenmyndigheterna föreslår därför att SLVs åtgärdsgräns för PFAS (summa 11) på 90 ng/l används som riktvärde. Detta innebär att grundvattenförekomster med halter som överskrider denna halt ska klassificeras som otillfredsställande status. Det är också motiverat utifrån tillsynssammanhang att ha samma värde som SLV. Ett riktvärde i grundvatten ska också bidra till att säkra så att utströmmande grundvatten inte riskerar att påverka anslutna terrestra och akvatiska ekosystem negativt. Då osäkerheten i PFAS toxicitet är hög finns flera olika beräkningssätt som visar när ekosystemen riskerar att påverkas. I EUs direktiv 2013/39/EU anges gränsvärde för årsmedelvärdet för PFOS i inlandsvatten till 0,65 ng/l. Denna låga halt motiveras av att PFAS är starkt bioackumulerande, vilket innebär att även låga halter i vatten kan ge mycket höga halter högre upp i näringskedjan. 4 (16)

5 Statens Geotekniska Institut (SGI) har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag på riktvärde för PFOS i grundvatten i förorenade områden på 45 ng/l (se Preliminära riktvärden för PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) i mark och grundvatten, SGI P-21, 2015). Riktvärdet är inte liktydigt med gränsvärden eller åtgärdsnivåer, och är precis som SLVs värde inte juridiskt bindande, men ett överskridande kan vara en indikation på att en åtgärd behövs om det saknas ytterligare information eller utredningar som visar på andra fakta. SGI använder i samma rapport en spädfaktor på 1/350 för utläckande grundvatten till ytvatten. Grundvatten kan med denna spädfaktor ha en halt på 227 ng/l utan att överskrida EUs gränsvärde för ytvatten (0,65 ng/l). SGIs beräknade spädfaktor till våtmarker är betydligt lägre, 1/10, och då många våtmarker är grundvattenberoende motiverar detta ett lägre värde på förslaget till Vattenmyndigheternas riktvärde än 227 ng/l. För intag till dricksvatten eller för bevattning anser SGI att ingen spädning sker. Om våtmarker däremot kan likställas med ytvattenlevande organismer, visar EUs underlagsdokument PFOS EQS dossier 2011 på att risk för ytvattenlevande organismer uppkommer vid 230 ng/l. På grund av den höga bioackumuleringseffekten i vattenlevande organismer är EUs gränsvärde för ytvatten betydligt lägre. Då flertalet av beräkningarna ger halter över 90 ng/l anser Vattenmyndigheterna att föreslaget riktvärde också torde innebära att grundvattenberoende ekosystem skyddas, utifrån den kunskap som finns idag. EFSAS TDI-värde kommer med stor sannolikhet att sänkas under 2017 vilket kan medföra att Vattenmyndigheternas riktvärde inför beslut 2021 kommer behöva revideras och eventuellt delas upp på fler riktvärden för olika PFAS. Utgångspunkt för att vända uppåtgående trend: 18 ng/l (20 % av riktvärde) I remissen föreslogs 10 ng/l för PFAS (summa 11) som utgångspunkt för att vända uppåtgående trend. 26 av de 34 svarande remissinstanserna ansåg detta värde som rimligt eller hade inga synpunkter, se bilaga 1. Vattenmyndigheterna väljer dock att höja värdet och uttrycka det som 20 % av riktvärdet, vilket motsvarar en halt på 18 ng/l för PFAS (summa 11). Detta för att minimera problem med hur halter under detektionsgräns ska tolkas. Halten blir också högre än medianhalt i områden med diffusa källor, se nedan. Det är inte rimligt att kräva åtgärder i samtliga grundvattenförekomster utifrån låga halter av långväga transporterade PFAS. Åtgärder för att utreda okänd påverkanskälla och eventuellt stoppa vidare spridning av PFAS, ska främst krävas 5 (16)

6 där det finns tillräckligt höga halter eller andra indikatorer som visar att det kan finnas lokala källor eller där diffusa källor behöver specificeras. En sammanställning över bakgrundshalter (antropogena) saknas men i områden med diffusa källor är medianhalten enligt screening ca 12 ng/l (Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel, Naturvårdsverkets rapport 6709, mars 2016). Även i dessa områden finns dock en förväntad diffus påverkan, vilket innebär att bakgrundshalterna kan förväntas vara lägre. I SLVs rapport om PFAA i råvatten och dricksvatten - Resultat av en kartläggning (september 2014) bedöms 109 dricksvattenanläggningar (inklusive ytvatten) kunna vara påverkade av PFAS, dock utan att halterna utgör en hälsorisk. Enligt Utredningen om spridning av PFASföroreningar i dricksvatten (M 2015:B) saknar många områden riskklassning utifrån dagens kunskapsläge och ytterligare förorenade områden kommer att upptäckas, några sannolikt belägna i anslutning till vattentäkter. Det framkommer också av samrådssvaren att det finns en stor osäkerhet i antalet förorenade platser, men att det kan vara flera hundra. Hur många av dessa som har halter som överstiger Vattenmyndigheternas föreslagna värde på 18 ng/l är osäkert. Enligt screening av PFAS-påverkade områden under (Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel, Naturvårdsverkets rapport 6709, mars 2016), är det ca 20 provtagningsplatser i grundvatten som har halter över 18 ng/l. Detektionsgräns för olika PFAS är för majoriteten av kommersiella laboratorier mellan 1 till 10 ng/l. Forskningslaboratorium har betydligt lägre gränser, vilket innebär att tekniken för att sänka detektionsgränserna är under utveckling. Med en summa(11)halt för PFAS på 18 ng/l för utgångspunkt för vända uppåtgående trender skulle detektionsgränserna vara tillräckligt låga även för kommersiella laboratorier att ge tillförlitliga resultat. Om värdet höjs finns risk för att föroreningskällor missas. För grundvattenförekomster är det svårt att få representativa provtagningsplatser, om värdet sätts för högt riskerar en felaktig vald provtagningsplats (utanför hotspot / spridningsplym) leda till att grundvattenförekomster med åtgärdsbehov förbises. Ett högre värde för krav på vidare undersökningsbehov ska också ställas mot det mycket låga gränsvärdet på ytvatten. Inom EFSA pågår ett projekt för att ytterligare utvärdera riskerna med fler PFAS-substanser. Resultat från detta väntas under år 2017, och förväntas innebära en officiell sänkning och eventuell uppdelning av TDIvärden för olika PFAS. Vatten-myndigheterna anser att det är lämpligt om värdet för utgångspunkt för att vända uppåtgående trend hamnar under de nya gränsvärdena. Det är viktigt att ha en låg gräns för att påbörja undersökningar, eftersom PFASföroreningar i marken rör sig långsamt och även låga nivåer kan innebära att det kan finnas en källa som så småningom leder till ökande halter i grundvattnet. 6 (16)

7 Utgångspunkten för att vända uppåtgående trend kan komma att revideras inför beslut 2021 och eventuellt delas upp på fler nivåer för olika PFAS. 7 (16)

8 Bilaga 1: Sammanställning av remissvar om riktvärde för PFAS i grundvatten Förslagen om vilka PFAS som ska ingå i summaberäkning (PFAS 11), riktvärde på 90 ng/l och utgångspunkt för att vända trend på 10 ng/l skickades på remiss till till sammanlagt 42 stycken berörda myndigheter, kommuner, universitet och länsstyrelser, varav 34 svar har inkommit, se tabell 1. Ytterligare tre remissinstanser svarade att de avstod från yttrande. Remissvar Se tabell 1 för kort sammanställning av inkomna remissvar. Majoriteten av remissvaren uttrycker nödvändigheten att inkludera PFAS i beslut om miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärder Ingen remissinstans ifrågasätter nyttan. Generalläkaren anser att det kan bli otydligt för tillsynsmyndigheter om det tillkommer ytterligare en myndighet som tar fram riktvärden för PFAS. Vattenmyndigheterna anser därför att det kan vara lämpligt att så långt möjligt förhålla sig till de riktvärden för PFAS som redan finns. Ingående PFAS i summaberäkning 29 av de 34 svarande remissinstanserna anser att riktvärdet och utgångspunkt för att vända uppåtgående trend bör omfatta PFAS (summa 11) eller har inga synpunkter, se tabell 1. Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Länsstyreslen i Örebro anser att perfluorooktansulfonamid (FOSA, CAS-nr: ) borde ingå i summaberäkningen för PFAS. FOSA har enligt en undersökning från SLU varit en av de dominerande PFAS i studier av dricksvattenrelaterat grundvatten, men enligt Livsmedelsverket (SLV) endast på ett fåtal ställen och i områden med låga totalhalter PFAS. Utifrån nuvarande information kommer inte SLV att inkludera FOSA i summaberäkningar för PFAS. Statens Geotekniska Institut (SGI) ifrågasätter PFAS summa 11 dels utifrån att det i en studie från SLV anges 13 olika PFAS (Glynn A och Sand S (2014): Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten, , Livsmedelsverket), dels för resultat från screening av PFAS visar på förekomsten av ett 40-tal PFAS i vattenmiljön (Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpningsmedel, Naturvårdsverkets rapport 6709, mars 2016). Stockholms Universitet anser att PFAS-omfattningen bättre bör spegla innehållet i brandskum. Halmstad kommun anser att det finns risk för nedprioritering av andra PFAS om dessa inte omfattas av riktvärde. 8 (16)

9 När SLV inkluderar de 11 utvalda PFAS till att ingå i summaberäkningar inför åtgärdsgränsen på 90 ng/l, görs det utifrån förekomst och halter av PFAS i grundvatten/dricksvatten. Övriga PFAS, inklusive de två som väljs bort från studien om intagsberäkningar, hittas endast i mindre omfattning i grundvatten. Vattenmyndigheterna är medvetna om att det finns fler PFAS som kan behöva undersökas och ingå, men anser att det är av större värde att följa en redan etablerad avgränsning av ingående PFAS än att ta fram ytterligare PFAS som ingår i riktvärdet. Ingående PFAS i summaberäkningen kan behöva revideras inför beslut Förslag på riktvärde 90 ng/l (totalhalt) 29 utav de 34 svarande remissinstanser anser att riktvärdet på 90 ng/l är rimligt eller har inga synpunkter, se tabell 1. Länsstyrelserna i Jönköping, Östergötland och Gävle anser att förslag till riktvärde på 45 ng PFOS/liter från SGI bättre avspeglar den osäkerhet som finns angående ämnenas toxicitet, persistent, bioackumulation och påverkan på grundvattenberoende ekosystem. Länsstyrelsen i Halland anser att 90 ng/l är för högt i förhållande till gränsvärdet för PFOS i ytvatten (0,65 ng/l). Svenskt vatten anser att ett riktvärde behöver ta hänsyn till både miljö- och hälsoeffekter, vilket kan vara svårt. Alternativet kan vara att fastställa två riktvärden. I SLVs scenarioberäkning av åtgärdsgränsen för PFAS (summa 11) är 90 ng/l den halt som krävs för ett intag i nivå med tolerabelt dagligt intag (TDI). I beräkningarna antas att alla PFAS i dricksvatten har samma toxicitet som PFOS. Då osäkerheten i PFAS toxicitet är hög finns flera olika beräkningssätt som visar när ekosystemen riskerar att påverkas, se beslutsunderlag för Riktvärde för PFAS i grundvatten. Vattenmyndigheterna anser att i nuvarande läge med kunskapsbrist om ämnenas toxicitet, persistent och bioackumulation är det lämpligt ur tillsynssammanhang att utgå från ett befintligt värde. För grundvatten är dricksvatten ett stort användningsområde, och för övriga grundvattenparametrar är riktvärdena framtagna utifrån att grundvatten utan rening kan användas som dricksvatten. Därmed anser vattenmyndigheten att SLVs åtgärdsgräns på 90 ng/l är lämplig att använda som riktvärde. Riktvärdet behöver justeras när det finns mer kunskap, se nedan. Utgångspunkt för att vända uppåtgående trend I remissversionen föreslogs halten 10 ng/l som utgångspunkt för att vända uppåtgående trend för PFAS (summa 11). 26 av de 34 svarande remissinstanserna ansåg detta värde var rimligt eller hade inga synpunkter, se tabell 1. 9 (16)

10 Vattenmyndigheterna väljer att höja värdet och uttrycka det som 20 % av föreslaget riktvärde, vilket motsvarar 18 ng/l, dvs. Detta för att minimera problem med hur halter under detektionsgräns ska tolkas, samt att något minska det antal områden som kommer att omfattas av åtgärdsbehov i form av utredningar. Utgångspunkt för att vända trend kan komma att revideras inför beslut 2021 och eventuellt delas upp på fler vården för olika PFAS. Generalläkaren och Försvarsmakten anser att de 50 platser som enligt senaste screeningen hade PFAS-halter högre än 10 ng/l, är en underskattning av problembilden. Områden med åtgärdsbehov kommer att vara betydligt fler när nya mätdata samlas in, och det är inte praktiskt genomförbart med åtgärder i ett större antal områden. Försvarsmakten, SGU, Länsstyrelsen i Kronoberg, Uppsala kommun och SGI anser att detektionsgränserna för ingående PFAS är för höga för en summaberäkning på 10 ng/l, samt påtalar olämpligheten att värdet ligger under NVs medianberäkning av halter i områden med diffus spridning (12 ng/l). Svenskt vatten saknar ett vetenskapligt resonemang kring vald halt. Länsstyrelsen i Halland anser att 10 ng/l är för högt eftersom alla PFAS är antropogena, samt att det råder stor osäkerhet vad bakgrundshalten (med avseende långväga transport och diffus spridning) för PFAS är i grundvatten. Vattenmyndigheterna instämmer med Halland att bakgrundshalterna för antropogena substanser borde vara mycket låga. Det saknas praktisk möjlighet att undersöka och åtgärda samtliga grundvattenförekomster och åtgärder behöver prioriteras i de grundvattenförekomster som har störst behov. Riskbedömningen ska peka ut de grundvattenförekomster där det finns indikationer på att mer kunskap kan behövas för att utreda en eventuell påverkanskälla som kan behöva åtgärdas. Baserat på inkomna remissvar anser Vattenmyndigheterna att förslaget till riktvärde på 10 ng/l behöver höjas till 18 ng/l, dvs 20 % av föreslaget riktvärde. Då hamnar värdet över NVs medianberäkning för områden med diffus spridning (12 ng/l) och klart över detektionsgränserna för många laboratorier. En höjning till 18 ng/l innebär att ca 20 områden i senaste screeningen av PFAS hamnar över värdet för utgångspunkt för att vända uppåtgående trend, men förmodligen är antalet områden underskattat. Om värdet höjs ytterligare finns risk för att föroreningskällor missas. För grundvattenförekomster är det svårt att få representativa provtagningsplatser och om värdet sätts för högt riskerar en felaktigt vald provtagningsplats (utanför hotspot / spridningsplym) leda till att grundvattenförekomster med åtgärdsbehov förbises. Ett högre värde för krav på vidare undersökningsbehov ska också ställas mot det mycket låga gränsvärdet på ytvatten. Inom European Food Safty Authority (EFSA) pågår ett projekt för att ytterligare utvärdera riskerna med fler PFASsubstanser. Resultat från detta väntas under år 2017, och förväntas innebära en officiell sänkning och eventuell uppdelning av TDI-värden för olika PFAS. Om TDIvärdet för PFOS och PFOA sänks och fler TDI-värden kommer för andra PFAS, 10 (16)

11 skulle de svenska gräns- och riktvärdena förmodligen också behöva justeras nedåt. Vattenmyndigheterna anser att det är lämpligt om värdet för utgångspunkt för att vända uppåtgående trend hamnar under de nya gränsvärdena. Enligt KEMI är det viktigt att ha en låg gräns för att påbörja undersökningar, eftersom PFASföroreningar i marken rör sig långsamt och ett analysvärde över detektionsnivå innebär att det kan finnas en källa som så småningom leder till ökande halter i grundvattnet. Vidare synpunkter Många av remissinstanserna saknar vetenskapligt kopplade miljö- och hälsoeffekter av de föreslagna riktvärdena. Vattenmyndigheterna instämmer i bristen på effektanalyser och att det saknas kunskap för att säkert veta när halten i grundvatten är farlig för hälsa och miljö, samt när ett förorenat område behöver undersökas mer för att utreda eventuella risker för spridning. I remissvaren framkommer dock en tydlig önskan om att vattenförvaltningen snarast påbörjar kartläggningsarbetet för PFAS. Enligt Försvarsmakten bör provtagning av vatten vara utformat så att det värde som rapporteras är statistiskt korrekt. I den första kartläggningsperioden, hösten 2016, kommer även mätdata med lägre tillförlitlighet att användas, främst på grund av en generell brist på kemiska analyser av PFAS. Till kartläggningen 2018 bör antalet kemiska analysresultat ha ökat, vilket ger ett större underlag för beräkningar och statistik. I nuläget är det dock viktigt att det framkommer vilka grundvattenförekomster som behöver undersökas närmare. Många remissinstanser har påtalat att det inte finns lämpliga åtgärder för det stora antalet grundvattenförekomster som riskerar att kräva åtgärder, främst eftersom verksamheten redan har upphört. Utan fungerande metoder för efterbehandling av PFAS-förorenat område är det svårt att sänka halterna eller vända uppåtgående trender. Generalläkaren anser att det behöver ske en samhällsekonomisk prioritering av resurser om mycket förhöjda halter av PFAS i grundvattenförekomster ska renas till varje pris. Vattenmyndigheterna anser att för grundvattenförekomster som är påverkande av PFAS finns främst ett behov av undersökningar av eventuella källor till spridning. När föroreningskällan lokaliserats görs en bedömning om metod för efterbehandling av det förorenade området, eller i avvaktan på kostnadseffektiva och designade efterbehandlingsmetoder, utreda förutsättningarna för att frysa läget, dvs vidta åtgärder så att fortsatt PFAS-läckage till grundvatten minskar eller helst upphör helt. Några länsstyrelser anser att det är lämpligt att komplettera EUs gränsvärde för PFOS i ytvatten med ett nationellt framtaget särskilt förorenande ämne (SFÄ) för övriga PFAS som ingår i PFAS summa 11. Ett förslag om detta är inlämnat till Havoch vattenmyndigheten, för vidare utredning inför eventuellt fastställande av SFÄ. 11 (16)

12 SLU visar i sitt remisvar på att de i sitt forskningslaboratorium kan analysera PFAS med betydligt lägre detektionsgränser än de som visades i remissen. Det tyder på att utvecklingen av analysmetoder går framåt, och att mer tillförlitliga analysresultat med lägre detektionsgränser kan bli vanliga även från kommersiella laboratorier inom en snar framtid. SLU påpekar också att de på uppdrag av NV utförde screeningen av PFAS 2014/205. Livsmedelsverket påtalar att i deras undersökningar av PFAS summa 11 ingår enbart riskbedömning av PFAS som ingår i brandskum och som hittats i råvatten. Inga tester av lakvatten har vidtagits. Svenskt vatten påtalar vikten av att arbeta förebyggande för att undvika kontaminering av dricksvattentäkter. Även om det ofta är råvattenproducenter som har problem med höga halter PFAS är dessa inte ansvariga för varken användning eller spridning. Det måste finnas ett förorenaren betalar perspektiv på eventuella krav på åtgärder. 12 (16)

13 Tabell 1 Svar från remissinstanser remissinstans förslag PFAS summa 11 förslag riktvärde PFAS (90 ng/l) förslag vända uppåtgående trend (10 ng/l) kommentarer Försvarsmakten ok 90 >10 10 ng/ innebär många åtgärdsområden, detektionsgränser höga, statistiskt säkra analysreslutat måste grunda bedömningen, det saknas lämpliga åtgärder Generalläkaren inga synpunkter inga synpunkter Havs- och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen >10 konsekvensanalys saknas av 10 ng/l: ger många förorenade områden. Vad är det som ska åtgärdas och hur? ok tillräckligt låga värden för att skydda ekosystem ok viktigt att följa upp låga halter i god tid. Kunskapshöjande åtgärder för vända trend värde Naturhistoriska inga synpunkter allt OK riksmuseet Naturvårdsverket ok ha koll på forskning, även låga halter som tyder på förorening behöver utredas. 13 (16)

14 Statens Geotekniska Institut Sveriges Geologiska Undersökning Sveriges Lantbruksuniveristet Ev summa 13? Utred utifrån NV screening 90 > 10 tydliggör att nivån inte skyddar grundvattenmiljön, 10 ng/l hamnar ofta under kvantifieringsgräns, jämför summa 11 med NV screening och SLV rapport. inga synpunkter vända trend riskerar hamna under detektionsgränser. Viktigt med riktvärde, otjänligt dricksvatten 900 ng/l inte bra som underlag till riktvärde FOSA borde ingå 90 inga synpunkter Visar på lägre detektionsgränser är möjliga, NV screening är utförd av SLU Livsmedelsverket ok bifogar ny formulering på text under SLV, påpekar att PFASförekomst i lakvatten inte är med i deras utredning Stockholms universitet kan behöva utredas inga synpunkter inga synpunkter förtydliga vad detektionsgränser är och vad koncentrationerna avser, beskriv osäkerheten med kända och okända PFAS tydlit vad avser föreslagna värden, rätta småfel 14 (16)

15 Svenskt vatten ingen synpunkt osäkert, ev två värden osäkert två värden, ett hälsobaserat och ett miljöbaserat? koppling mot ytvatten, vetenskapligt resonemang saknas, miljökontrol på ansvarig myndighet och ppp, inte dricksvattenproducenter ansvariga kommuner Botkyrka kommun ok rimliga värden Halmstads kommun fler inga synpunkter inga synpunkter inte rimligt att bara titta på ett färre urval av PFAS, halterna måste vara flexibla och kunna uppdateras, åtgärdarbetet är otydligt, ffa finansiering, Hudiksvalls avstår att svara avstår att avstår att avstår att svara kommun svara svara Härnösand avstår att svara avstår att avstår att avstår att svara kommun svara svara Uppsala kommun ok 90 >90 10 ng/l för lågt med avseende på detektionsgränser, dock viktigt att inte missa ev föroreningar, ser gärna platsspecifika åtgärdsgränser. Mer forskning och finansiering krävs Luleå kommun ok inga synpunkter Länsstyrelser LST Blekinge ok allt OK LST Dalarna inga synpunkter allt OK LST Gotland ok inga synpunkter LST Gävle inga synpunkter Värde från SGI samt okänd toxicitet motiverar lägre riktvärde, behov av vägledning 15 (16)

16 LST Halland ok <90 <10 högt med avseende på grundvattenberoende ekosystem LST Jämtland ok tydliggör hur summering ska gå till, påverkan på ytvatten LST Jönköping ok i enlighet med SGI, skydd av grundvatten. viktigt att revidera till 2021 LST Kronoberg ok 90 > ng/l dålig överensstämmelse med gränsvärde för ytvatten, 10 ng/l för lågt med avseende på detektionsgränser. LST Norrbotten ok inga synpunkter LST Skåne ok bra avvägda LST Stockholm alla PFAS förslaget måste justeras vid ny info, starkare koppling mot ytvatten LST inga synpunkter inga inga inga synpunkter Södermanland synpunkter synpunkter LST VGR inga synpunkter Kunskapshöjande åtgärder vid halter över vända trend, svårt att hitta källan LST Värmland avstår att svara avstår att svara avstår att svara LST Västerbotten inga synpunkter inga inga inga synpunkter synpunkter synpunkter LST ok bra med värde Västernorrland LST Västmanland ok inget ytterligare att anföra LST Örebro FOSA borde ingå viktigt ta med FOSA LST Östergötland ok risk för påverkan på ytvattensystem Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Ronneby kommun, Karlsborgs kommun samt länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala inkom inte med svar. 16 (16)