Återrapportering av regeringsuppdrag: Urvalskriterium för tillsyn
|
|
- Stefan Falk
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 / (18) Ert datum Er beteckning A2016/00160/ARM Enheten för statistik och analys Hannes Kantelius, Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Återrapportering av regeringsuppdrag: Urvalskriterium för tillsyn Sammanfattning Syftet med denna förstudie är att analysera möjligheten att ta fram ett urvalskriterium för tillsyn med fokus på att synliggöra eventuella branscher och arbetsställen där det finns ett tidigt utträde som i rimlig grad kan relateras till arbetsmiljöfaktorer. Förstudien bygger på SCB:s Longitudinella Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings och Arbetsmarknadsstudier (LISA) för årgångarna Det finns ingen officiellt vedertagen definition eller gräns för när någon kan anses ha utträtt från arbetsmarknaden. Det finns heller ingen vedertagen definition av arbetsmiljöfaktorer. Vi har därför skapat olika definitioner av tidigt utträde utifrån i hur stor omfattning en persons inkomst består av sjukersättning från Försäkringskassan. Vi har valt att använda oss av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och anmälda arbetssjukdomar för att fånga arbetsmiljöfaktorer. Förstudien är en totalundersökning av alla som i LISA-databasen varit sysselsatta under perioden och som 2008 varit mellan år gamla, n = ( män och kvinnor). Denna population följdes sedan under De personer som under denna period kom att beviljas sjukersättning i olika omfattning har bedömts som tidigt utträdda. Av de som beviljades sjukersättning under perioden identifierades de som också anmält en arbetsskada, antingen en arbetsolycka som medfört sjukfrånvaro eller en arbetssjukdom, under den föregående perioden ( ). Postadress: Stockholm Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: av.se Organisationsnummer:
2 / (18) Sammanfattningsvis visar förstudien att: De som anmält arbetsskada har högre risk för tidigt utträde jämfört med de som inte anmält arbetsskada. De som anmält arbetssjukdom har högst risk för tidigt utträde, där kvinnor löper högre risk än män. Det finns i vissa branscher skillnader mellan hur stor andel män respektive kvinnor som anmält arbetsskada och som sedan gjort tidigt utträde. Anmälda arbetsskador torde i viss mån kunna förutsäga risken för tidigt utträde från arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverkets bedömning är därför att det inte enbart utifrån de data som använts i denna förstudie går att ta fram ett enskilt urvalskriterium för tillsyn. Däremot är denna förstudie ett viktigt tillskott i verkets pågående och fortsatta arbete med att förbättra och utveckla den riskbaserade tillsynen. Anmälda arbetsskador och tidigt utträde är två av flera variabler som bör beaktas vid riskbaserad tillsyn.
3 / (18) Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Upplägg av rapporten Bakgrund Tidigare forskning Metod och data Tidigt utträde Arbetsmiljöfaktorer Förstudiens resultat Den studerade populationen Definitioner av tidigt utträde Förekomst av tidigt utträde Diskussion och slutsatser Källförteckning Inledning 1.1 Upplägg av rapporten Inledningen avser att ge en kort bakgrund till uppdraget och redovisa en sammanfattning av tidigare forskning. I avsnitt 2 diskuteras kopplingen mellan arbetsmiljöfaktorer och tidigt arbetsmarknadsutträde. Vidare presenteras vilka datakällor som skulle kunna vara användbara för att bedöma detta samband. I avsnitt 3 redovisas den studerade populationen, olika definitioner av tidigt utträde och hur stor förekomst av tidigt utträde som går att finna. Slutligen diskuteras i avsnitt 4 de slutsatser som kan dras av förstudien. 1.2 Bakgrund I samband med regeringens arbetsmiljöstrategi (Skr. 2015/16:80) fick Arbetsmiljöverket i regleringsbrev daterat (dnr. A2016/00160/ARM) ett antal uppdrag. Ett av dessa löd i sin helhet: Arbetsmiljöverket har tagit fram en kunskapssammanställning om sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (Rapport 2014:8). Bland den forskning som kartlades fann man att den psykiska arbetsmiljön har betydelse. Låg kontroll tillsammans med höga krav ökar också risken att lämna arbetslivet i förtid. Detsamma gäller för dåligt socialt stöd och då framförallt från personer i chefsposition. Även
4 / (18) fysiskt påfrestande och ergonomiskt bristfälliga arbetsmiljöer ökar risken för utträde ur arbetskraften i förtid. Vidare har arbetstagare i kontaktyrken större risk att lämna arbetslivet i förtid, något som även gäller de med högre utbildning såsom präster och psykologer. Forskningen pekar dessutom på att kvinnor har högre sjukfrånvaro, större hälsoproblem och lämnar arbetslivet tidigare än män. Det finns även olikheter i hur män och kvinnor påverkas av faktorer i arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket ska mot denna bakgrund genomföra en förstudie för att analysera möjligheten att ta fram ett urvalskriterium för tillsyn med fokus på att synliggöra eventuella branscher och arbetsställen där det finns ett tidigt utträde som i rimlig grad kan relateras till arbetsmiljöfaktorer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartement) senast den 1 juni Tiden för redovisning av uppdraget har förlängts och ska ske i samband med årsredovisningen för Tidigare forskning Det finns ett stort intresse av att få ökad kunskap om följande orsakskedja: arbetsmiljö ohälsa sjukfrånvaro tidigt utträde Att en belastande arbetsmiljö har negativa hälsoeffekter har slagits fast i ett flertal vetenskapliga utvärderingar som gjorts av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Enligt SBU:s utvärderingar ökar dålig arbetsmiljö risken för sömnstörningar, ryggproblem, depression och utmattningssyndrom, hjärt-kärlsjukdom samt för artrosbesvär (se SBU 2013, 2014a, 2014b, 2015, 2016, 2017). I linje med SBU:s granskningar har Försäkringskassan i egna studier funnit att en bristande psykosocial arbetsmiljö ökar risken för sjukskrivning i psykiska diagnoser (Försäkringskassan, 2014). Däremot är det svårare att belysa arbetsmiljöfaktorers mer direkta påverkan på ett tidigt utträde från arbetsmarknaden. I Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning Samband mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, (Anxo, Månsson & Ivarsson, 2014) kartläggs en del av den tillgängliga litteraturen som behandlar kopplingen mellan arbetsmiljö, hälsa och tidigt utträde. Författarna hävdar att forskningen är enad om att personer med högre utbildning stannar i arbetslivet längre än lågutbildade, vilket kan beror på att högutbildade har bättre ergonomiska arbetsmiljöer, större kontroll över sin arbetssituation och kanske även är positivt
5 / (18) selekterade jämfört med resten av befolkningen (mer motiverade till arbete osv.). Slutsatsen författarna drar är dock att det finns begränsad forskning av det direkta sambandet mellan arbetsmiljö och utträde från arbetsmarknaden samt att det behövs fler kvantitativa undersökningar. Det finns svenska studier som analyserar hur olika faktorer påverkar beslutet att lämna arbetskraften. I en rapport till Finanspolitiska rådet framkommer att centrala faktorer som påverkar beslutet att lämna arbetskraften är hälsa, familjeförhållanden, inkomst, yrke och utbildningsnivå (Sjögren Lindquist & Wadensjö, 2009). I rapporten Vem arbetar efter 65 års ålder? (Klevemarken 2010) från Sociala Rådet framkommer att personer med hälsoproblem, långvarigt arbetslösa och de med stora kapitalinkomster med intresse för fritid tenderar att lämna arbetslivet i förtid. I en rapport från IFAU studerar Johansson, Laun och Palme (2014) hur hälsa påverkar olika utträdesvägar från arbetslivet. Författarna finner att hälsa, mätt i antal sjukhusinläggningar, är central för att förklara tidigt utträde från arbetsmarknaden. Det finns sammantaget en del studier som utifrån svenska förhållanden analyserar kopplingen mellan hälsa och ett tidigt arbetsmarknadsutträde, men vi har inte funnit någon som lyckats isolera påverkan från arbetsmiljön. 2. Metod och data I detta avsnitt presenterar vi hur en operationalisering av tidigt utträde på grund av arbetsmiljöfaktorer kan göras utifrån den data Arbetsmiljöverket har tillgång till. Alla sysselsatta exponeras för en arbetsmiljö som kan variera med avseende på t.ex. yrke, näringsgren och organisationsstruktur. Arbetsmiljön kan vara såväl fysiskt som psykiskt ansträngande. Att en ansträngande arbetsmiljö kan leda till ohälsa och en nedsatt arbetsförmåga är vilket nämnts belagt i forskningen. Nedsatt arbetsförmåga till följd av en ansträngande arbetsmiljö som medför sjukskrivning kan bli långvarig och leda till övergång till sjukersättning. Lång tid i sjukersättning ökar risken för att lämna arbetslivet i förtid. I sådana fall kan arbetsmiljön därmed ha haft en indirekt påverkan via negativa hälsoeffekter som i sin tur ökar risken för tidigt utträde från arbetsmarknaden. Det finns även andra faktorer än arbetsmiljön som påverkar hälsan och som kan bidra till tidigt utträde från arbetsmarknaden. Här spelar livsstilsfaktorer som exempelvis kost-, rök-, motions- och alkoholvanor in. För att göra en korrekt
6 / (18) analys av arbetsmiljöns påverkan på risken för tidigt utträde från arbetsmarknaden är det således viktigt att kontrollera för andra aspekter som kan påverka hälsan. Vilket nämnts är det svårt att isolera arbetsmiljön utifrån den data som är tillgänglig för Arbetsmiljöverket. För att kunna bedöma om arbetsmiljöfaktorer går att koppla till tidigt utträde via sjukersättning, behövs tillgång till olika typer av registerdata från framförallt Arbetsmiljöverket och Statistiska Centralbyrån (SCB). Arbetsmiljöverket har idag, via MONA 1, möjlighet att samköra information om anmälda arbetsskador från 1993 med SCB:s Longitudinella Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings och Arbetsmarknadsstudier (LISA) för årgångarna Varje LISA-årgång består av samtliga personer registrerade i Sverige över 16 år, och innehåller för oss centrala faktorer såsom sjuklöner, inkomst, yrke, näringsgren, anställningsform, utbildningsnivå, familjestruktur och ersättningssystem. Denna data gör det möjligt att följa samtliga sysselsatta individer i arbetskraften under flera år. I den LISA-data Arbetsmiljöverket har tillgång till är sjukersättning den variabel vi valt för att försöka mäta ett tidigt utträde från arbetsmarknaden. För att kunna göra en bedömning om arbetsmiljöfaktorer leder till tidigt utträde på grund av att en person blir sjukskriven och senare hamnar i sjukersättning, måste vi först definiera vad vi menar med tidigt utträde och hur arbetsmiljöfaktorer ska kunna kopplas till utträdet. 2.1 Tidigt utträde Tidigt utträde från arbetsmarknaden kan ske av olika anledningar. Vad som ska anses som tidigt, d.v.s. vid vilken ålder utträdet skett, kan också definieras på olika sätt. Det är emellertid svårt att definiera tidigt utträde enbart utifrån ålder eftersom ett tidigt utträde kan sägas vara positivt eller negativt. Positivt i den meningen att en person har möjlighet att frivilligt lämna arbetslivet i förtid, exempelvis tack vare en god privatekonomi eller för att ens partner redan lämnat arbetslivet. Negativt i den meningen att personen får en nedsättning av arbetsförmågan vilket tvingar personen till ett tidigt utträde från arbetslivet helt eller delvis. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv kan dock både ett positivt och ett negativt utträde leda till en ökad ekonomisk belastning. 1 MONA är namnet på SCB:s system för extern åtkomst till mikrodata.
7 / (18) Förstudien kommer fokusera de negativa utträdena, det vill säga de fall där utträdet beror på en nedsättning av arbetsförmågan som resulterat i att personen beviljats sjukersättning till någon del. Flera tidigare studier visar att sannolikheten att återgå från sjukersättning till sysselsättning varierar med ålder. Ju äldre personen blir desto lägre blir sannolikheten att återgå från sjukersättning till sysselsättning. Personer som är äldre än 50 år som får sjukersättning har betydligt lägre sannolikhet att återgå till sysselsättning jämfört med personer som är yngre än 50 år. Det finns ingen officiellt vedertagen definition eller gräns för när någon kan anses ha utträtt från arbetsmarknaden. I förstudien kommer vi därför skapa olika definitioner av utträdet utifrån i hur stor omfattning en persons inkomst är sjukersättning. Dessa definitioner redogörs för i nästkommande avsnitt. Nästa steg är att försöka klargöra om nedsättningen av arbetsförmågan som resulterat i sjukersättning går att koppla till arbetsmiljöfaktorer. 2.2 Arbetsmiljöfaktorer För att kunna mäta sambandet mellan arbetsmiljö och tidigt utträde via sjukersättning måste arbetsmiljöfaktorer kunna definieras och om möjligt isoleras i analysen. Arbetsmiljöverket ansvarar för den officiella statistiken inom arbetsmiljöområdet vilket omfattar tre statistikprodukter som kan sägas mäta arbetsmiljöfaktorer. De tre officiella statistikprodukterna är arbetsskadestatistiken, arbetsmiljöundersökningen och arbetsorsakade besvär. Arbetsskadestatistiken är ett register med anmälda arbetsskador från landets olika arbetsgivare. I registret finns fyra typer av arbetsskador vilka är arbetsolycka med sjukfrånvaro, arbetsolycka utan sjukfrånvaro, färdolycka och arbetssjukdom. De anmälda arbetsskadetyper där mer information om skadan ska lämnas i anmälan är arbetsolycka med sjukfrånvaro och arbetssjukdom. För dessa typer av anmälda arbetsskador har Arbetsmiljöverket relativt god information om vad som varit orsaken till skadan samt skadans omfattning och allvarlighetsgrad. Arbetsmiljöundersökningen och arbetsorsakade besvär är urvalsundersökningar som täcker in frågor om upplevda fysiska och psykiska besvär och syftar till att beskriva de sysselsattas upplevda arbetsmiljö. Dessa undersökningar går inte heller att koppla till arbetsskadestatistiken eller LISAdata. Detta medför att vi tvingas bortse från dessa undersökningar i denna förstudie.
8 / (18) För att kunna ta fram ett urvalskriterium med kopplingen arbetsmiljö och tidigt utträde har vi i förstudien därför valt att definiera anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och anmälda arbetssjukdomar som arbetsmiljöfaktorer. Fördelen med denna ansats, jämfört med att använda Arbetsmiljöverkets övriga statistikprodukter, är att det är möjligt att kombinera information från LISA om inkomst, sjukvariabler, yrke med mera och att relatera de som anmält arbetsskador till de övriga sysselsatta på arbetsmarknaden. Att bedöma sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och tidigt utträde utifrån denna statistik är dock problematiskt. Arbetsmiljöverket har t.ex. inte kunskap om vilken specifik diagnos som lett till den arbetsförmågenedsättning som Försäkringskassan beviljat sjukersättning för. Detta medför att om en person anmält en arbetsskada och som senare beviljats sjukersättning, finns det ingen möjlighet utifrån LISA-data att bedöma eller få bekräftat om det var den anmälda arbetsskadan som ledde till sjukersättningen. Särskilt problematiskt blir detta om det gått en längre tid mellan anmäld arbetsskada och beviljad sjukersättning. Personer kan, även om det är ganska ovanligt, dessutom byta yrke och näringsgren under ett arbetsliv och det kan vara svårt att koppla en arbetsskada till ett specifikt yrke eller näringsgren. En annan svaghet med att använda sig av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och anmälda arbetssjukdomar är att det finns en underrapportering vars omfattning är svår att bedöma. Arbetsmiljön ute på arbetsställena kan också variera betänkligt över tid. Förändring av chefer och medarbetare kan påverka arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Andra förändringar som påverkar organisationen, t.ex. konjunktur, organisationsförändringar eller företagssammanslagningar, kan också få stor inverkan på arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Även strukturförändringar på arbetsmarknaden påverkar arbetsmiljön på landets arbetsplatser. Fördelen med att använda LISA-databasen är att den omfattar alla sysselsatta i Sverige. Det går alltså att följa de personer som anmält en arbetsskada för att se om de senare beviljats sjukersättning. I arbetet med denna förstudie bedömer vi därför att den tillgängliga registerdatan är adekvat. I nästa avsnitt presenteras förstudiens resultat. 3. Förstudiens resultat Vi börjar med att beskriva den population som undersökts och vilka kriterier vi valt för att definiera olika former av tidigt utträde. Vi redovisar därefter förekomsten av tidigt utträde i den undersökta populationen.
9 / (18) 3.1 Den studerade populationen Den undersökta populationen är individer i Statistiska centralbyråns Longitudinell Integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Vi har skapat en population som åren varit sysselsatta, d.v.s. haft en inkomst och inte beviljats sjukersättning, och som 2008 varit mellan år gamla. Nedan beskrivs populationen uppdelat på män respektive kvinnor, samt utifrån vilka som under perioden anmält en arbetssjukdom eller en arbetsolycka som resulterat i sjukfrånvaro. Arbetssjukdomar Ingen anmälan Anmälan Män (1,8 %) Kvinnor (2,2 %) Arbetsolyckor med sjukfrånvaro Ingen Anmälan anmälan (4,6 %) (3,8 %) Total Totalt följdes personer som var sysselsatta Av dessa var män och kvinnor (49 procent). Av dessa anmälde personer en arbetssjukdom och personer anmälde en arbetsolycka som resulterade i sjukfrånvaro. I diagrammet nedan redovisas fördelningen av anmälda arbetssjukdomar respektive anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro för män respektive kvinnor.
10 / (18) Denna population följdes under De personer som under denna period kom att beviljas sjukersättning i olika omfattning har bedömts som tidigt utträdda. Av de som beviljades sjukersättning under perioden identifierades de som också anmält en arbetsskada, antingen en arbetsolycka som medfört sjukfrånvaro eller en arbetssjukdom, under den föregående perioden ( ). I nästa avsnitt beskriver vi de definitioner av tidigt utträde som använts. 3.2 Definitioner av tidigt utträde Vilket nämnts finns det ingen vedertagen definition av tidigt utträde från arbetslivet. Vi har därför skapat fem olika varianter av definitioner som används i denna förstudie vilka redovisas i tabellen nedan.
11 / (18) Definition Utträde 1 Utträde 2 Utträde 3 Utträde 4 Beskrivning Sjuk-/aktivitetsersättning > Förvärvsinkomst under något år under perioden Sjuk-/aktivitetsersättning > Förvärvsinkomst under det sista året (2014) Sjuk-/aktivitetsersättning > Förvärvsinkomst 2 år i rad (under perioden ) Summan av Sjuk-/aktivitetsersättning > Summan av Förvärvsinkomst mätt över alla år (under perioden ) Utträde 5 Sjuk-/aktivitetsersättning > Förvärvsinkomst under de sista 2 åren ( ) Sjuk-/aktivitetsersättning = Total inkomst föranledd av förtidspension/sjukbidrag/sjukersättning/aktivitetsersättning. Förvärvsinkomst = Total inkomst av förvärvskälla av aktiv näringsverksamhet, exkl underskott. Dessa definitioner innebär att en person kan tillhöra en eller flera definitioner av tidigt utträde. Det kan också ses som att de olika definitionerna är olika strikta eller enkla att hamna vad gäller när en person anses vara tidigt utträdd från arbetsmarknaden. Den första definitionen är minst strikt och de två sista definitionerna är de mest strikta. Det är i allmänhet så att ersättningsnivån för sjukersättning är betydligt lägre än den försäkrades lön, d.v.s. dennes pensionsgrundande inkomst. Sjukersättningen är i sin tur vanligtvis lägre än personens ersättning vid sjukpenning. För att en person ska kvalificera sig i de mer strikta definitionerna av tidigt utträde måste denne alltså i princip haft hel sjukersättning under merparten av tidsspannet. 3.3 Förekomst av tidigt utträde Förstudien är en totalundersökning av alla som varit sysselsatta under perioden Vi har därför inte behövt göra osäkerhetsskattningar med konfidensintervall. Utifrån de ovan redovisade definitionerna är det i förhållande till den undersökta populationen mellan 0,6 1,3 procent som kan anses vara tidigt utträdda från arbetsmarknaden. Detta inkluderar både de som anmält någon arbetsskada och de som inte anmält någon arbetsskada. Andelarna redovisas i diagrammet nedan, vilket även illustrerar de olika definitionernas strikthet.
12 / (18) I nästa steg har vi utifrån de fem olika definitionerna på tidigt utträde jämfört personer som under anmält arbetsolycka som medfört sjukfrånvaro eller anmält arbetssjukdom med de personer som inte gjort någon anmälan. Jämförelserna har gjorts branschvis och utifrån kön. Inledningsvis redogörs för hela arbetsmarknaden oavsett bransch, sedan redogörs för några olika branscher. Vi har exkluderat de branscher där anmälda arbetsolyckor eller anmälda arbetssjukdomar understigit 100 personer. I appendix återfinns resultatet för alla branscher. I de två diagrammen nedan redogörs andelen med tidigt utträde för de som har anmält en arbetsolycka med sjukfrånvaro jämfört med de som inte har anmält arbetsolycka. I nästa diagram redogörs för andelen med tidigt utträde för de som har anmält en arbetssjukdom jämfört med de som inte anmält arbetssjukdom.
13 / (18) Oavsett definition på utträde är det betydligt högre andel av de som anmält arbetsolycka med sjukfrånvaro eller anmält arbetssjukdom som lämnat arbetsmarknaden i förtid. Andelen med tidigt utträde är störst för de som anmält arbetssjukdom, som mest cirka 4 gånger större än de som inte anmält arbetssjukdom. För andelen med anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro är gruppen som mest cirka 1,5 gånger större än de som inte anmält arbetsolycka. Detta är i sig inget oväntat resultat, men de stora skillnaderna mellan de som anmält arbetssjukdom eller inte är särskilt intressanta. Detta tyder på att
14 / (18) arbetsmiljöfaktorer torde ha en inte obetydlig inverkan på risken för tidigt utträde. När andelen utträdda delas upp branschvis är skillnaden liten mellan de kvinnor och män som gjort tidigt utträde men som inte anmält någon arbetsskada. Skillnader mellan kvinnor och män finns dock i de fall en anmälan om arbetsskada finns. Detta talar för att arbetsmiljöfaktorer har en påverkan. I nedanstående diagram redogörs för andel (d.v.s. procenttal) med tidigt utträde utifrån sex branscher som skiljer sig åt både vad gäller yrken och vad gäller antalet män och kvinnor som arbetar i respektive bransch.
15 / (18)
16 / (18) Diagrammen ovan uppvisar liknande trender. Att arbetsmiljön har påverkan visar sig också i att andelen med tidigt utträde för de som inte anmält vare sig arbetssjukdom eller arbetsolycka med sjukfrånvaro är relativt snarlika mellan kvinnor och män. Branschspecifika variationer i hur män och kvinnor tycks påverkas av arbetsmiljön är störst för avdelningarna C, N och i viss mån P. Om detta beror på att kvinnor och män exponeras för olika arbetsmiljöer, p.g.a. olika arbetsuppgifter eller yrken, eller något annat kan inte förstudien uttala sig om. 4. Diskussion och slutsatser Syftet med detta arbete har varit att göra en förstudie för att analysera möjligheten att ta fram ett urvalskriterium för tillsyn med fokus på att synliggöra eventuella branscher och arbetsställen där det finns ett tidigt utträde som i rimlig grad kan relateras till arbetsmiljöfaktorer. En svårighet med analysen är att det inte finns någon vedertagen definition av arbetsmiljöfaktorer eller tidigt utträde från arbetsmarknaden. Det gör att vi varit tvungna att skapa definitioner för dessa. Vi har valt att använda oss av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och anmälda arbetssjukdomar för att fånga arbetsmiljöfaktorer. Det kan givetvis finnas arbetsmiljöaspekter som vi inte fångar med denna definition. Arbetssjukdomar utvecklas under lång tid på grund av återkommande eller ihållande belastning. När arbetssjukdomen utvecklats så pass mycket att personen får en nedsättning av arbetsförmågan och dessutom väljer att anmäla den är risken för tidigt utträde särskilt stor.
17 / (18) Omsättningen på den svenska arbetsmarknaden är dock generellt sett låg. Personer byter i regel oftare arbetsgivare än de byter yrke och branschtillhörighet. Att anta att de anmälda arbetssjukdomarna härrör från brister i arbetsmiljön på arbetsstället, eller åtminstone i branschen, får stöd av arbetsskadestatistiken. I nuläget har dock inte Arbetsmiljöverket tillgång till data som gör det möjligt att koppla den specifika anmälan om arbetsolycka med sjukfrånvaro eller anmäld arbetssjukdom till orsaken till att personen beviljades sjukersättning. En arbetsolycka kan i sig ha skett trots att det inte föreligger några brister i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete. Vidare kan en arbetsolycka av fysisk art leda till psykisk pålagring hos den drabbade, vilket kan leda till att sjukersättning beviljas för psykisk diagnos. Sammanfattningsvis visar förstudien att: De som anmält arbetsskada har högre risk för tidigt utträde jämfört med de som inte anmält arbetsskada. De som anmält arbetssjukdom har högst risk för tidigt utträde, där kvinnor löper högre risk än män. Det finns i vissa branscher skillnader mellan hur stor andel män respektive kvinnor som anmält arbetsskada och som sedan gjort tidigt utträde. Anmälda arbetsskador torde i viss mån kunna förutsäga risken för tidigt utträde från arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverkets bedömning är därför att det inte enbart utifrån de data som använts i denna förstudie går att ta fram ett enskilt urvalskriterium för tillsyn. Däremot är denna förstudie ett viktigt tillskott i verkets pågående och fortsatta arbete med att förbättra och utveckla den riskbaserade tillsynen. Anmälda arbetsskador och tidigt utträde är två av flera variabler som bör beaktas vid riskbaserad tillsyn.
18 / (18) 5. Källförteckning Anxo D, Månsson J & Ivarsson E (2014) Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften. Arbetsmiljöverket, rapport 2014:8. Försäkringskassan (2014) Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. En studie av Sveriges befolkning år. Socialförsäkringsrapport, 2014:4. Johansson P, Laun L & Palme M (2014) Pathways to retirement and the role of financial incentives in Sweden. IFAU Working Paper 2014:20. Klevmarken A (2010) Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. Sociala rådet, SOU 2010:85. SBU (2013) Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar. SBU-rapport nr 216. SBU (2014a) Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. SBU-rapport nr 223. SBU (2014b) Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. SBU-rapport nr 227. SBU (2015) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom. SBU-rapport nr 240 SBU (2016) Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. SBU-rapport nr 253. SBU (2017) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom Exponering för kemiska ämnen. SBU-rapport nr 261. Sjögren Lindquist G & Wadensjö E (2009) Arbetsmarknaden för de äldre. Institutet för social forskning, Stockholms Universitet. Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/7.
Nordisk försäkringstidskrift 1/2012. Den glömda försäkringen
Den glömda försäkringen Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen,
En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet
En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets
Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen
2017-05-30 2017/025994 1 (5) Ert datum Er beteckning 2016-01-28 A2016/00160/ARM Enheten för region nord Elisabeth Åkerlund, 010-730 9956 Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen
Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Arbetsmiljöverket
Regeringsbeslut 21 Arbetsmarknadsdepartementet 2016-12-20 A2016/02473/ARM A2016/02422/SV (delvis) Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 11279 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Arbetsmiljöverket
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Olycksförebyggande åtgärder för arbetstagare som arbetar på och vid väg
2016-01-28 A2016/00159/ARM Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 112 79 Stockholm Riksdagen har beslutat om Arbetsmiljöverkets verksamhet för budgetåret 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 14, bet. 2105/16:AU2,
- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen
1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan
Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017
Kommittédirektiv Flexiblare insatser (exempelvis flexjobb) för att förbättra möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få och behålla ett arbete Dir. 2017:41 Beslut vid regeringssammanträde
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador
Arbetsskaderapport 2015 Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket arbetar med inspektioner
Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar
Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda
1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL
6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom
Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016
Kommittédirektiv En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada Dir. 2016:9 Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över försäkringen
Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010
En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson Annika Strandhäll Irene Wennemo. Arbetsmarknadsdepartementet
En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Annika Strandhäll Irene Wennemo Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden
Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010
Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror
Sjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Pathric Hägglund, ISF Per Johansson, Uppsala universitet, IFAU och ISF Rapportens disposition Sjukdom, ohälsa och arbetsoförmåga
Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (16) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (16) Innehållsförteckning Kvalitet på inkomna arbetsgivarutlåtanden...1
# Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen
#6 2016 Trampolin eller kvicksand? En rapport om hur tjänstemännen uppfattar sjukförsäkringen och sjukskrivningsprocessen Kontakt TCO Mikael Dubois, Mikael.Dubois@tco.se Trampolin eller kvicksand? #6 2016
Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV
REDOVISAR 2003:2 Sjukfrånvarande enligt SCB och sjukskrivna enligt RFV Enheten för statistik 2003-07-01 Upplysningar: Christian Elvhage 08-786 95 40 christian.elvhage@rfv.sfa.se Ola Rylander 08-786 95
Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik
Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik Arbetsskadeutvecklingen och sjukfrånvaroutvecklingen i statistiken Framtiden, strukturomvandling och åldrande arbetskraft
Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland
181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Månadsrapport sjukförsäkringen
Information: carolin.holm@forsakringskassan.se Tfn: 010-116 90 72 2011-01-14 1 (8) Månadsrapport sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter. Minskningen omfattar alla län och
Policy Brief Nummer 2018:2
Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll
Vem får avsättning till tjänstepension?
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:15 Vem får avsättning till tjänstepension? En analys av tjänstepensionernas täckningsgrad baserad på deklarationsuppgifter Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång
Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet
Regeringens arbetsmiljöstrategi
Regeringens arbetsmiljöstrategi 2016-2020 Rasmus Cruce Naeyé, politiskt sakkunnig Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet 1 Riktning, reformer och resultat Arbetsmarknadsdepartementet 2
Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar
Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband?
Tidig ålderspension och striktare sjukförsäkringsregler finns det ett samband? nr 2 2015 årgång 43 Historiskt har ett vanligt sätt att lämna arbetslivet i förtid varit via sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen
Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring
Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad
Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner
Sysselsättning, hälsa och dödlighet
22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat
Samlad kunskap stärkt handläggning SOU 2017:25
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (7) Datum 2017-08-24 Enheten för barn-, familje- och funktionshindersförmåner och tandvårdsstöd Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Samlad kunskap stärkt handläggning
Försäkrad men utan ersättning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:7 Försäkrad men utan ersättning En granskning av underutnyttjandet av den kollektivavtalade sjukförsäkringen Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för
SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24. Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133
SSG Säkerhetskonferens 2010-03-24 Kjell Blom Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 Statistikenheten 10-03-24 1 Informationssystemet om arbetsskador (ISA) Arbetsskadestatistik Branschspecifik arbetsskadestatistik
Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11
Analys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:10 Tidigt utträdefrån arbetslivet bland kvinnor och män En analys av utträdesåldrar och utträdesvägar för olika grupper på arbetsmarknaden Detta är en sammanfattning av en
Vi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Försäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Bransch El. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. du upphandlar tjänster elektriska arbeten.
Bransch El Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster elektriska arbeten. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda olyckor som leder till
Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen
Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger
Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsmiljöverket
Regeringsbeslut 13 Arbetsmarknadsdepartementet 2015-12-17 A2015/03276/ARM A2015/03257/SV (delvis) Arbetsmiljöverket Lindhagensgatan 133 112 79 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Arbetsmiljöverket
DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta
DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta Äldre arbetar allt längre Vad är bakgrunden till den observerade utvecklingen? Vilka
Företagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada
Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska
https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011 Uppdaterade
LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Er beteckning 2019-04-24 S2019/00497/SF LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 LO-TCO
Dokumentation av statistiken
Dokumentation av statistiken En beskrivning av genomförande och metoder Statistik om Operativa företagsledare 2019-06-27 Ordernummer: 248778/894480-3 Inledning Enheten för löner och sysselsättning vid
Social problematik och sjukskrivning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:9 Social problematik och sjukskrivning En analys av sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning under tidsperioden 1995 2015 Detta är en sammanfattning av
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Anmäl din arbetsskada
Anmäl din arbetsskada Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön.
Sjukfrånvarons utveckling
Dialogmöte den 16 november 2015 Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län Sjukfrånvarons utveckling Peje Bengtsson, analytiker vid avdelningen för analys och prognos Sid 1 16 november 2015 Dialogmöte
Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU12 Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse
ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD tillsvidare DOKUMENTTYP Rutin BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG HR & ekonomi
Friska verksamheter - vilka leder oss dit?
Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09
Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Hel sjukersättning från 19 års ålder
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:9 Hel sjukersättning från 19 års ålder En granskning av Försäkringskassans tillämpning efter regeländringen den 1 februari 2017 Detta är en sammanfattning av en rapport från
Vilka eekter har lönebidrag och skyddat arbete?
Vilka eekter har lönebidrag och skyddat arbete? Nikolay Angelov IFAU 215-1-16 Hur vet vi vem som har funktionsnedsättningar? Vilka är eekterna av AF:s riktade program? Bygger på IFAU rapport 214:24 som
Pensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Arbetsmiljöverket. Vår vision
Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 17 januari 2011 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad
Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Rektorers arbetsmiljö
RAPPORT Rektorers arbetsmiljö En tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket (AV), distriktet i Göteborg under 2009 och 2010 Postadress: Box 2555, 403 17 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 8 Telefon:
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 21 juni 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 49 Fråga om det finns särskilda skäl att använda en högre inkomst som livränteunderlag än den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt då livränta första gången kan lämnas.
Gruppen lågutbildade i Sverige
Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000
Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen
1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen
1 (18) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (18) Sammanfattning De nya reglerna inom sjukskrivningsprocessen som trädde i kraft den
Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Dokumentation av statistiken
Dokumentation av statistiken En beskrivning av genomförande och metoder Statistik om Operativa företagsledare 2018-06-26 Ordernummer: 241396/891488-9 Inledning Enheten för löner sysselsättning vid Statistiska
För rehabilitering med hälsan i fokus
22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över
Vilka skador ska anmälas?
Vilka skador ska anmälas? Du ska anmäla alla olyckor och sjukdomar som uppstått i arbetet. Det kan gälla kroppslig skada men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Konflikter på arbetsplatsen
Statskontoret ska, när det gäller samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen kartlägga:
Regeringsbeslut II:2 2012-02-23 S2011/9837/FST (delvis) Socialdepartementet Statskontoret Box 8110 104 20 Stockholm Uppdrag att kartlägga kommunernas och Arbetsförmedlingens insatser för personer med ekonomiskt
Resultatet av inspektionen 28 mars 2017
2017-05-03 2017/013690 1 (8) Avdelningen för inspektion Karin Lilje Gränge, 010-730 92 58 arbetsmiljoverket@av.se STOCKHOLMS KOMMUN 105 35 STOCKHOLM Resultatet av inspektionen 28 mars 2017 Ert organisationsnummer:
TIPS TILL SOMMARJOBBARE
Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många
Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Sjukskrivningarnas anatomi
Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala
Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans
Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid
Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,
SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ
Karin Allera SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ Y Sjukskrivningarna bland psykologer ökar. Det talas till och med om att psykologyrket håller på att bli ett riskyrke. Läs om riskerna i yrket
Hälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009
Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4