Vidingsjöskolan - en skola att längta till -

Transkript

1 Vidingsjöskolan - en skola att längta till - Plan mot diskriminering och kränkande handling Vidingsjöskolan, Linköping Skola år f 6 och fritidshem Utarbetad av stödgruppen, arbetsmiljögruppen, skolråd och elevråd Adress: Tunngatan 13, Linköping Hemsida: Tel: Giltighetstid för denna plan:

2 Innehållsförteckning Vidingsjöskolans vision... 3 Bakgrund... 3 Länkar... 3 Definitioner... 4 Ansvar... 5 Rektor skall... 5 All personal skall... 5 Eleverna har ansvar för... 6 Vi önskar att föräldrarna... 6 Stödgruppen ansvarar för... 6 Utvärdering... 7 Resultat... 7 Analys... 8 Mål för Beskrivning av förebyggande aktiviteter... 9 Förebyggande arbetssätt Kamratspanare Enkät Rutiner vid kränkande behandling Elev som kränker elev Personal som kränker elev Rutin vid mobbning Delaktighet och medinflytande i verksamheten Beslut Bilagor Bilaga 1 Ordningsregler Bilaga 2 Rastvärdens uppdrag

3 Vidingsjöskolans vision Vidingsjöskolan ska vara en skola att längta till. Vi på Vidingsjöskolan tar kraftigt avstånd från alla handlingar som kan uppfattas som kränkande för den enskilda individen. På Vidingsjöskolan skall alla respektera varandra och kunna känna sig trygga. Alla ska ha lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Ingen form av kränkande behandling, mobbning, rasistiska yttringar eller hedersrelaterat våld ska förekomma. Var och en har ansvar att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen. Alla elever, personal och vårdnadshavare i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra elever eller vuxna för något slags kränkande handlingar. Om sådant ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt den egna enhetens handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Bakgrund Planen mot diskriminering och kränkande handling upprättas varje år i enlighet med skollagen (SFS 2010:800 kap 6), diskrimineringslagen (2008:567), FN:s konvention om barnets rättigheter samt läroplanen för grundskolan (LGR 11). Socialtjänstlagen och reglerna i brottsbalken kan dessutom behöva tillämpas. Länkar Skollagen Diskrimineringslagen fb587b5658/diskrimineringslag.pdf Lgr 11 läroplan Vidingsjöskolan 3

4 Definitioner Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Kränkande handling är uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara: Fysiska, så som slag, knuffar etc. Verbala, så som hot, skällsord, etc. Psykosociala, så som utfrysning, ryktesspridning. Text och bild burna, så som klotter, sms och sociala medier. Med begreppet likabehandling menas att alla ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. 4

5 Ansvar Skolans/fritidshemmens ledning, personal och elever skall ta avstånd från alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Om det upptäcks att någon blir utsatt för kränkning/kränkningar av elev/elever eller vuxen ska en vuxen på skolan omedelbart kontaktas, som i sin tur går vidare med ärendet, enligt fastlagda rutiner. Dokumentationen överlämnas till rektor som tar kontakt med huvudman. För att kränkningar skall upptäckas är det viktigt att: personalen är lyhörd. personalen observerar beteenden i verksamhetens lokaler och skolgården på raster. personalen skapar en sådan kontakt med barnen/eleverna att eleverna vågar säga till om de själva eller någon i deras närhet blir kränkta. ämnet tas upp till diskussion under enskilda samtal med barn/elever och/eller vårdnadshavare. Rektor skall Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans Plan mot diskriminering och kränkande handling för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Ansvara för insatser om elever kränks av personal och om elev kränker elev. Fortlöpande se till att elever och personal får kompetensutbildning inom området social- och emotionell träning. Ansvara för att föräldrarna informeras om och inbjuds till delaktighet kring skolans plan mot diskriminering och kränkande handling. Ansvara för att eleverna varje år får en sammanfattning av planen mot diskriminering och kränkande handling och att både elever och föräldrar får adressen till skolans hemsida där planen finns att hämta. Ansvara för arkivering och eventuella externa kontakter. All personal skall Genomföra gruppstärkande samarbetsövningar i klassen varje till varannan vecka. Regelbundet utse kamratspanare och stötta deras arbete. Gå in och arbeta mot mobbning, konflikter, trakasserier och andra kränkande handlingar mellan elever. Vara lyhörd för hur det sociala samspelet i klasserna fungerar. Om kränkningar uppstår ta ansvar för att utredning påbörjas enligt rutin i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vara förtrogen med innehållet i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 5

6 Eleverna har ansvar för Att ta del av skolans värdegrund och handla utifrån den. Att om man får kännedom om kränkande behandling eller mobbning som sker på skolan berätta det för någon vuxen på skolan. Att som elev på skolan respektera andra, visa hänsyn och bidra till en god arbetsmiljö. Vi önskar att föräldrarna Stöttar sina barn att vara goda kamrater och att de gör sitt bästa för att lära sig i skolan. Ställer upp och hjälper till att hantera eventuell förekomst av kränkande behandling, samt vid behov kontaktar skolan/fritidshemmet. Stödgruppen ansvarar för Arbeta med akuta mobbningsärenden genom samtal med elever och föräldrar samt uppföljning. Arbeta med skolans kamratspanare. Planera och genomföra temadagar. Planera, genomföra, analysera och följa upp trivselenkät, kartläggning av otrygga platser samt arbetet med skolans värdegrundsarbete i stort. Under ledning av skolledning arbeta med skolans plan mot diskriminering och kränkande handling. Stödgruppen består av: Eva Thell, Inger Eriksson, Magnus Lindgren, Maria Hansson, Emelie Karlsson och Lisa Eklund. 6

7 Utvärdering Resultat Trivselenkät Tabellen nedan visar resultat från de två senaste enkätundersökningarna. Hur ofta känner du dig trygg. Alltid Oftast Ibland Aldrig Antal svar på skolan? 55% 57% 34% 32% 9% 9% 2% 2% med andra elever på 2 skolan? 53% 59% 38% 29% 8% 10% 1% 2% på rasterna? 54% 64% 35% 27% 10% 8% 2% 2% på väg till/från skolan? 68% 74% 24% 17% 6% 7% 2% 2% på fritids? 59% 63% 29% 23% 8% 10% 5% 4% Kartläggning av skolgårdens otrygga platser I undersökningen framkom att de vanligaste platserna att känna sig otrygg på är vid motorikbanan, vid klätterställningen på stora skolgården samt på båda fotbollsplanerna. Vänskapsdag Arbetet med schemabrytande samarbetsövningar och social färdighetsträning skapade en glädje hos många av barnen och personal. Normer och värden Genom att ha olika samtal kring normer och värden ökar kunskapen, förståelsen och medvetenheten hos elever. Detta har enligt både elever, föräldrar och personal gett ett tryggare klimat. Rastleksförråd Rastleksförrådet har bidragit till fler lekar då eleverna ser vad som finns att tillgå. Tanken är också att eleverna ska vara mer rädda om vårt material, men vår upplevelse är den motsatta. Rastaktiviteter De styrda rastaktiviteterna har fungerat bra. Den ansvariga pedagogen har hjälpt till med bland annat turtagning, vilket har bidragit till att en lugn miljö utan konflikter. Eleverna har varit representerade av majoriteten av årskurserna främst från de som sedan tidigare haft en relation till den ansvariga pedagogen. Elever som ibland/ofta är ensamma under rasterna har sällan deltagit. Temafriluftsdag Dagen främjar samarbete mellan årskurserna. De yngre eleverna tar mer kontakt med de äldre, vilket visar på en ökad trygghet. Det är en dag som passar bra för majoriteten, medan andra barn inte mår bra av schemabrytande aktiviteter i så stor utsträckning. 7

8 Uppstartdagar i år 4 Eleverna uppskattade dagarna med samarbetsövningar. Det blev en bra start tillsammans med de nya lärarna. Kamratspanare Under läsåret har vi träffat kamratspanarna varje vecka fram till november. Därefter gjordes ett uppehåll till förmån av konfliktlösning enskilt och i grupp. Detta ledde till att vi tappade den nära relationen med verksamheten. Analys Trivselenkäten visar att merparten av skolans elever känner sig trygga både under skol- och fritidstid. Det vi ser är att andelen som svarat alltid har ökat men att delarna oftast och alltid blir ungefär lika mycket 2015 och Men vi ser samtidigt att andelen elever som svarat ibland eller aldrig på fråga 2 har ökat. De platser på skolan där elever känner sig otrygga har ändrats från föregående år. Analysen är att våra punktinsatser har fungerat och att vi bör fortsätta på samma sätt på fler platser. Syftet med de olika främjande aktiviteterna som skolan anordnar ger möjlighet till att bygga nya relationer inom och mellan årskurserna, både för elever och personal. Dock viktigt att inför framtiden fundera på hur vi kan bemöta alla behov. Ett förslag är att utveckla den styrda rastaktiviteten är att vid starten av läsåret gå klassvis till rastaktiviteterna så att alla får prova på - som en rastworkshop. Att bibehålla samtalen med kamratspanarna är viktigt för att skapa en nära relation med verksamheten och eleverna. Detta medför att vi får informationen i ett tidigare skede, vilket gör att vi kan förebygga eventuella konflikter. Relationen bidrar också till att samtalen blir mer ärliga och lösningsfokuserande. 8

9 Mål för 2017 Vårt mål är att skapa trygghet och trivsel för alla elever. Delmål: Aktivitet: Ansvar: Hur utvärderas delmålet, av vem och när? Behålla en hög grad av trygghet bland eleverna Fortlöpande värdegrundsarbete Aktiva rastvärdar Erbjuda styrda rastaktiviteter Följa upp resultatet från genomförd trivselenkät på både grupp- och individnivå. Skolan ser ständigt över vuxentätheten bland eleverna under raster och i idrottens omklädningsrum. All personal Delmålet utvärderas i en ny trivselenkät och kartläggning av otrygga platser höstterminen Ansvarig: Stödgruppen Fritidshemmen och skolan arbetar med olika värdegrundsfrågor för att förebygga kränkande handling. Eleverna ska trivas, och känna vi-känsla Vänskapsdag EQ-övningar Använda oss av orden *God dag*, *Adjö*, *Tack* *Förlåt* Uppstartsdagar i år 4 Lägerskola år 5 Aktivitetsdag med tvärgrupper Rastleksförråd Erbjuda styrda rastaktiviteter. Skapa fungerande ordningsregler. Rastvärdar Följa upp resultatet från genomförd trivselenkät på både grupp- och individnivå. All personal Delmålet utvärderas dels i trivselenkäten och kartläggning av otrygga platser höstterminen Vissa aktiviteter utvärderas separat genom exempelvis observation och diskussioner i elev- och personalgrupp. Ansvarig: Stödgruppen Beskrivning av förebyggande aktiviteter Vänskapsdag en schemabrytande dag med syfte att stärka relationerna i årskurserna genom att arbeta med temat vänskap. Skolan arbetar med EQ övningar löpande under året för att stärka den empatiska förmågan. Detta kan vara i form av samtal med och mellan eleverna kring normer och värden, vad det står för och vilket ansvar har jag som enskild elev. 9

10 För att öka sammanhållningen mellan alla på skolan både elever och personal har vi som regel att säga hej och hejdå till varandra när vi kommer och går. Tack och förlåt är två andra viktiga ord vi använder för att visa varandra respekt och uppmuntra till en anda som kännetecknas av hjälpsamhet och empati. Vid läsårsstart har år 4 två dagar med samarbetsövningar för att komma ihop som grupp och ge klasslärarna möjlighet att lära känna eleverna. Lägerskola i år 5 ordnas i början av höstterminen med syfte att stärka gruppsammanhållningen mellan elever och pedagoger. Tidigt på höstterminen ordnas en aktivitetsdag med tvärgrupper med syfte att skapa sammanhållning över årskurserna. Elever från år 6 är gruppledare för att träna ansvar och ledarskap. Skolan har ett rastleksföråd där elever lånar leksaker som de använder under rasten för att värna om skolans saker och därmed skapa vi-känsla. Utvalda elever från år 3 och 6 ansvarar för utlåningen. Personal ansvarar för att ordna styrda rastaktiviteter under förmiddagsrasten varje dag som ett komplement till den fria leken. Syftet är att hjälpa elever som behöver stöd i sin sociala utveckling samt stödja elever i lekar vad gäller regler och turtagning. Ordningsregler upprättas årligen i samråd med elever och vårdnadshavare (bilaga 1). Under rasterna har vi rastvärdar i klädda gröna västar ute på skolgården. Uppdraget är att stötta eleverna i leken för att undvika konflikter, men även hjälpa till när konflikter uppstår. Rastvärdens roll förtydligas samt vilket område på skolgården som respektive värd cirkulerar i för att finnas där för eleverna (bilaga 2). Förebyggande arbetssätt Vidingsjöskolan skall vara en plats där kunskap inhämtas. En förutsättning för ett gott kunskapsinhämtande är en lugn och trygg arbetsmiljö. Vi på Vidingsjöskolan arbetar gemensamt för att skapa dessa förutsättningar. Vid konflikter utgår vi från följande frågeställningar i arbetet med eleverna: Vilket är problemet? Hur känner sig de inblandade? Vilka olika lösningar finns? Konsekvenser/ Vad händer? Frågeställningarna är tagna från Islandsmodellen som är en konflikthanteringsmodell. Vi arbetar också med lågaffektivt bemötande i många situationer. Den låg-affektiva pedagogiken handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och 10

11 positiva förväntningar på den berörda i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Kamratspanare Att vara kamratspanare innebär att två elever/klass under en vecka har som uppdrag att observera hur klimatet är i gruppen under skoldagen. Uppdraget rullar så att alla elever i klassen får möjlighet att vara kamratspanare. Medlemmar ur stödgruppen träffar och pratar med kamratspanare från en klass i taget för att höra hur de upplever sin arbetsmiljö. Stödgruppen bearbetar informationen och arbetar vidare med det som behövs. Enkät I september genomförs en enkätundersökning hos alla elever om hur man trivs i skolan. Resultatet sammanställs och vid behov planerar stödgruppen tillsammans med rektor insatser på klassnivå eller för enskild elev. Pedagogerna arbetar sedan kontinuerligt med resultatet som framkommit av enkäterna. Ärenden som framkommit kan även lyftas i arbetslag. I februari kan ytterligare en enkätundersökning göras vid behov. Resultaten av undersökningen gås igenom av rektor, ledningsgrupp, elevhälsoteamet samt i alla arbetslag. Åtgärder vidtas på olika nivåer, individ/grupp/organisation, vid behov. I anslutning till trivselenkäten görs också en undersökning och var på skolgården som eleverna upplever att det finns otrygga plaster. Resultatet av den undersökning ligger till grund för var på skolgården vi behöver ha bättre uppsyn. 11

12 Rutiner vid kränkande behandling Varje individs upplevelser av kränkning tas på allvar. Elev som kränker elev 1. Personal har samtal med berörda elever för att utreda och stödja de inblandade att lösa konflikten. 2. Personal kontaktar vårdnadshavare. 3. Rapport om kränkande handling skrivs skyndsamt av personalen och lämnas till rektor, som informerar huvudman. 4. Personalen följer upp händelsen genom samtal med berörda elever inom två veckor. 5. Om kränkningarna inte upphört ska personalen göra en skriftlig anmälan till stödgruppen. Personal som kränker elev 1. Den som upptäcker att en elev blir utsatt för kränkning av personal ska snarast anmäla detta till rektor. 2. Rektor ansvarar för att utreda uppgifterna. 3. Vårdnadshavare underrättas. 4. Bedöms kränkningen som allvarlig, vidtar rektor lämpliga åtgärder. 5. Eleven erbjuds stöd och hjälp. 6. Rektor kontaktar personalavdelningen på Utbildningsförvaltningen för vidare råd och arbetsrättsliga åtgärder. Rutin vid mobbning 1. Personal gör skriftlig anmälan till stödgruppen. 2. Stödgruppen tar snarast kontakt med den drabbade för att utreda vad som hänt. 3. Samtal genomförs med den/de som utsatt eleven för kränkningar. 4. Stödgruppen tar kontakt med vårdnadshavare. 5. Ansvarig rektor informerar huvudman. 6. Lämpliga åtgärder utformas så att mobbningen upphör omedelbart. 7. Uppföljningssamtal med den utsatte för att säkerställa att kränkningarna upphört. 8. Om kränkningarna inte upphört informeras rektor som tar över ansvaret för vidare handläggning. Vårdnadshavare gör anmälan vid kränkande handling till klasslärare, kurator eller skolledning. Mottagaren av anmälan gör en skriftlig anmälan till stödgruppen. 12

13 Delaktighet och medinflytande i verksamheten Eleverna på Vidingsjöskolan deltar i utformningen av våra planer. Varje läsår delges föräldrar och elever skolans arbete med normer och värden. Vid informationsmöten för nya F-klasser, år 1 och år 4 skall planen vara en stående punkt på dagordningen. Genom att tillsammans med eleverna planera och genomföra olika aktiviteter som behandlar olika värdegrundsfrågor görs eleverna delaktiga i utformningen av värdegrundsarbetet. Personalen utgår från elevernas känslor, tankar och idéer när de planerar verksamheten. Trivselenkäter och kartläggning av otrygga plaster ligger till grund för hur vi ska arbeta vidare för att skapa en trivsel i vår dagliga arbetsmiljö. Resultatet sammanfattas och vid behov planerar stödgruppen tillsammans med rektor insatser på klassnivå eller för enskilda elever. På elevrådet och skolrådet går skolan igenom och beskriver planen mot diskriminering och kränkande handling varje vår och höst. Vid tillfället på våren finns möjlighet till utvärdering av planen för både elev- och skolrådet. Lärarna i varje klass går kontinuerligt under läsåret igenom planen med eleverna och på föräldramöten med föräldrar. Rektor går vid terminsstart igenom planen mot diskriminering och kränkande handling med personalen. Dokumentet läggs ut på skolans hemsida. Planen följs upp årligen och finns med i kvalitetsredovisningen. 13

14 Rektor Christina Bradley Ireman Biträdande rektor Lena Norman Stödgruppen Eva Thell / Inger Eriksson Magnus Lindgren Maria Hansson Emelie Karlsson Lisa Eklund Skolsköterska Lisa Eklund Beslut Ovanstående plan för verksamheten på Vidingsjöskolan har upprättats och antagits av personal och elever samt delgetts föräldrar genom skolrådet. Vidingsjöskolan den Rektor 14

15 Bilagor Bilaga 1 Ordningsregler Bilaga 1 Ordningsregler för skola och fritids. Läsåret Ansvar, respekt och hänsyn skapar trygghet och trivsel 1. Jag är rädd om min skola och skolmiljö. 2. Jag visar hänsyn och respekterar andra och använder ett vårdat språk. 3. På rasten är jag på skolområdet och låter alla vara med. Jag lämnar bara skolan, när jag har lärarens tillåtelse. 4. Inlines, kickboard och liknande använder jag efter fritidstidens slut. 5. Mobiler förvaras avstängda under skoldagen/fritidstiden om inte annat bestäms med lärare/fritidspersonal. 6. Jag ansvarar själv för de saker jag tar med mig till skolan. 7. Jag kastar inte snöboll. 8. Vid pulkaåkning under skoltid/fritidstid ska hjälm användas. 9. Träden på skolgården klättrar vi inte i. Konsekvenser 1. Vid skadegörelse på skolans byggnader eller på annan egendom som tillhör skolan gäller följande: Om skadan sker avsiktligt krävs vårdnadshavaren på ersättning. Jag ska, om möjligt, personligen reparera den skada som jag gjort. Om skadan sker oavsiktligt och kan rubriceras som ren olyckshändelse, svarar skolan för kostnaderna. 7. Mobiltelefoner som stör och/eller missbrukas omhändertas och lämnas tillbaka efter skoldagens eller fritidstidens slut. 8. Skolan ersätter ej förlorade värdesaker/föremål. Allmänt Föremål som kan störa eller skada mig eller andra omhändertas och lämnas tillbaka efter skoldagens slut. Om jag vid upprepade tillfällen tar med mig störande saker behöver inte föremålet lämnas tillbaka förrän vårdnadshavaren meddelats. Läraren kan låta mig stanna kvar under uppsikt i högst en timme efter skoldagens slut. Den tiden fylls med meningsfulla uppgifter som har koppling till skolarbetet. Hemmet kontaktas. Vid upprepade förseelser kontaktas föräldrarna. Händelsen kan också rapporteras till rektor som beslutar om lämplig åtgärd. Skolrestaurangen 1. I matsalen äter jag i lugn och ro och har ett trevligt bordsskick. 2. Jag försöker äta av det som serveras och tar inte mer än jag tror att jag kan äta upp. 15

16 Bilaga 2 Rastvärdens uppdrag Bilaga 2 NÄR DU ÄR RASTVÄRD Cirkulera runt över angivna områden. Är man två, avtala med varandra vilka områden som ni ansvarar för. Var uppmärksam på var barnen befinner sig. Och rör dig där barnen är. Riskställen: - Bakom Räven och Ugglan - Stora fotbollsplanen Motorikbanan - Höga gräset (ovanför motorikbanan) Prata med barnen när de är på områden man inte får vara på. Ta tillfället att skapa relation med barnen. Ledningsgrupp och stödgrupp 16