YRKE, SKOLA OCH ARBETSLIV (LYS)

Transkript

1 YRKE, SKOLA OCH ARBETSLIV (LYS) - KOMMENTARER 1. Inledning Inriktning Yrke, skola och arbetsliv består av fyra kurser (30hp+30hp+15hp+ 15 hp), som tillsammans utgör 90 högskolepoäng. 1 Samtliga kurser tar utgångspunkt i branschområdets yrkeskunnande, fackteori och ämneskunskaper. Inriktningen i lärarprogrammet har tre parallella huvudspår: a) service, individ, natur och produktion, b) tillverkning, underhåll, bygg och teknik samt c) kultur, kommunikation, design och hantverk. Beroende på arbetets art skiljer sig förutsättningarna för lärande i olika yrken. De tre sektorerna är ett uttryck för detta och för att utformningen av karaktärsämnen på gymnasiet och i lärlingsutbildning ser olika ut. Lärarutbildningen är professionsinriktad. Inriktningen Yrke, skola och arbetsliv syftar till att bearbeta den dubbla professionalismen och vad den innebär - som yrkesman/yrkeskvinna i näringslivet respektive pedagog/lärare i arbetsliv och skola. LYS100 LYS200 LYS300 YRKESKUNNANDE OCH LÄRANDE, 30 hp (varav 7,5 hp VFU) Yrkeskunskap i tiden, 15 hp - Kvalifikationer inom yrkesområdet, 7,5 hp - Strukturella förändringar inom yrkesområdet, 7,5 hp Lärande i arbetsliv och skola, 15 hp - Att handleda lärande i arbetslivet, 7,5 hp - Att studera lärandets processer, 7,5 hp MÄNNISKAN OCH ARBETET, 30 hp (varav 7,5 hp VFU) Professionsämneskunskap, 15 hp - Moderna och beprövade arbetsformer, 7,5 hp - Prblemlösning och kommunikaton inom yrkesområdet, 7,5 hp Yrke, kunskap och kompetens, 15 hp - Att planera yrkesutbildning, 7,5 hp - Att bedöma kunskap och validera kompetens, 7,5 hp SKOLA, ARBETSLIV OCH PROFESSION, 15hp (ingen VFU) Skola,arbetsliv och profession, 15 hp LYS350 YRKESPEDAGOGISKT FÖRDJUPNINGSARBETE, 15 hp (ingen VFU) Grundläggande forskningsmetodik, 7,5 hp Fördjupningsarbete i yrkespedagogik, 7,5 hp 1 Inriktningen består av två grundläggande kurser LYS100 Yrkeskunnande och lärande 1-30 hp, LYS200 Människan och arbetet, hp samt en fördjupning som består av två kurser LYS300 Skola, arbetsliv och profession, poäng samt LYS350 Yrkespedagogik, Fördjupningsarbete, hp.

2 Kursen LYS100 syftar till att studenten skall utveckla kunskap som bygger vidare på och fördjupar förståelsen av de professionsämnesanknutna frågeställningar, begrepp och färdigheter som introducerats inom de för den aktuella yrkesinriktningen relevanta karaktärsämnena på gymnasial nivå. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar grundläggande pedagogisk förmåga att som handledare uppmärksamma och ta hänsyn till individers varierande behov av stöd för lärande i arbetslivet. Undervisningen på kursen genomförs i form av både högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning, där den verksamhetsförlagda delen genomförs bl a på arbetsplatser där handledning av gymnasieelever och/ eller lärlingar förekommer. Den högskoleförlagda utbildningen består av föreläsningar, litteraturseminarier, arbete i mindre grupper, handledning samt individuellt arbete. Undervisningen är vanligen förlagd till lärosätet alternativt nätbaserade föreläsningar och virtuella seminarier. Studentens självupplevda erfarenheter från arbetsliv och yrkesutövning skall vara utgångspunkt för metodisk träning att formulera upplevelserna i muntlig och skriftlig form. Studentens planerade observationsarbete under den verksamhetsförlagda utbildningsdelen (se nedan), och det sätt på vilket det förbereds, tas fortlöpande upp till diskussion. Studenterna förväntas ta del av och kritiskt granska varandras dokumenterade observationsarbeten vid en avslutande presentation. Om inte kursledaren informerar om annat gäller obligatorisk närvaro vid litteraturseminarier och presentationer. Särskild överenskommelse träffas mellan student och lärare vad gäller möte för handledning. Kursen LYS200 syftar till att studenten skall utveckla professionsämneskunskaper relaterade till arbetsliv och skola. Kursen syftar också till att ge förutsättningar för studenten att utveckla insikter om hur människan synligt och osynligt formar och formas av verksamheters innehåll och yrkens arbetsvillkor. Kursen syftar även till att studenten ska kunna beskriva och analysera förekommande uttryck för professionalism i det eller de yrken som studenten är inriktad mot, bl.a. i anslutning till bedömning och validering av yrkeskunskap. Undervisningen på kursen genomförs i form av både högskoleförlagd och verksamhetsförlagd utbildning, där den verksamhetsförlagda delen genomförs på arbetsplatser bl a där handledning av gymnasieelever och/ eller lärlingar förekommer. Den högskoleförlagda utbildningen består av föreläsningar, litteraturseminarier, arbete i mindre grupper, handledning samt individuellt arbete. Undervisningen är vanligen förlagd till lärosätet alternativt nätbaserade föreläsningar och virtuella seminarier. Studentens planerade intervjuarbete i anslutning till valideringsmomentet, och det sätt på vilket det förbereds, tas fortlöpande upp till diskussion. Studenterna förväntas ta del av och kritiskt granska varandras dokumenterade intervjuarbeten vid en presentation. Om inte kursledaren informerar om annat gäller obligatorisk närvaro vid litteraturseminarier och presentationer. Särskild överenskommelse träffas mellan student och lärare vad gäller möte för handledning. De dokumenterade intervjuerna ventileras vid seminarium, där utsedd student fungerar som opponent och ansvarar för att kritiskt granska och ge synpunkter. Detta ger möjlighet till korrigering och bearbetning med utgångspunkt i de synpunkter som framkommit vid seminariet. Kursen LYS300 syftar till att studenten skall inhämta kunskap som bygger vidare på och fördjupar förståelsen av de professionsämnesanknutna frågeställningar, begrepp och färdigheter som introducerats i de båda inledande kurserna inom inriktningen Yrke, skola och arbetsliv. Undervisningen på kursen genomförs i form av högskoleförlagd utbildning som består av föreläsningar, litteraturseminarier, arbete i mindre grupper, handledning samt individuellt arbete. Undervisningen är vanligen förlagd till lärosätet alternativt nätbaserade föreläsningar och virtuella seminarier. 2

3 Studentens självständiga arbete i anslutning till granskning av den samhällspolitiska debatten om arbetsliv och skola, och det sätt på vilket det förbereds, tas fortlöpande upp till diskussion. Studenterna förväntas ta del av och kritiskt granska varandras dokument vid en presentation. Om inte kursledaren informerar om annat gäller obligatorisk närvaro vid litteraturseminarier och presentationer. Särskild överenskommelse träffas mellan student och lärare vad gäller möte för handledning. Kursen LYS350 genomförs i form av högskoleförlagd utbildning och utgörs av introduktion, grupphandledning, individuellt arbete samt avslutande examinerande seminarieverksamhet. Undervisningen är vanligen förlagd till lärosätet alternativt nätbaserade föreläsningar, virtuella seminarier och lärobjekt tillgängliga via den lärstödjande IT-plattformen. Kursen ger rikliga tillfällen att arbeta självständigt och träna den kommunikativa förmågan under handledning. I kursen förekommer både muntliga och textbaserade presentationer i plenum och med hjälp av IT-verktyg i syfte att stärka förmågan att tolka, sammanfatta och presentera stoffet på ett sakligt och vederhäftigt sätt för en större grupp. Studentens självständiga arbete kan genomföras av maximalt två studenter tillsammans. Det självständiga arbetet, och det sätt på vilket det förbereds, tas fortlöpande upp till diskussion med handledare knutna till kunskapsområdet. Studenterna förväntas ta del av och kritiskt granska varandras arbeten vid en avslutande presentation. Om inte kursledaren informerar om annat gäller obligatorisk närvaro vid introducerande genomgångar, grupphandledning och avslutande seminarier. Särskild överenskommelse träffas mellan student och lärare vad gäller möte för handledning, som både sker enskilt och i grupp. Det självständiga arbetet ventileras vid seminarium, där utsedd student fungerar som opponent och ansvarar för att kritiskt granska och ge synpunkter. Detta ger möjlighet till korrigering och bearbetning med utgångspunkt i de synpunkter som framkommit vid seminariet. 2. Förkunskaper, validering och kursuppläggning Eftersom studenterna vid antagning till LYS-inriktningen kommer att ha olika förkunskaper, så ställs betydande krav på hur inriktningens kurser och delkurser bjuds. En stor flexibilitet kommer att avkrävas utbildningsanordnaren för att på ett rimligt sätt kunna möta de önskemål som studenterna har på varierade studiegångar. Merparten av kurserna och delkurserna inom inriktningen ges därför parallellt. På så sätt ökar förmågan att ta emot studenter som står på olika nivåer. Möjligheterna att rekrytera fler studenter och utföra ett större antal helårsprestationer ökar också. Onödigt långa studiegångar undviks, vilket leder till ökad effektivitet genom att fler lärarstudenter blir utbildade på kortare tid. Bedömning av grundläggande och särskild behörighet sker vid antagning till lärarprogrammet. Den sökande ska kunna uppvisa merithandlingar som styrker att nödvändiga kvalifikationer finns. En student kan förkorta sin studietid om det visar sig att vederbörande redan har motsvarande kunskaper som ett deltagande i kursen leder fram till. UFL ansvarar för tillgodoräknande av hel kurs. För tillgodoräknande av delkurs eller kursmoment ansvarar examinator vid för kursen ansvarig institution. Vid tillgodoräkning skall kunskaperna vara dokumenterade, t.ex. genom uppvisande av betygshandling från annat lärosäte, skriftligt omdöme från examinator etc. Validering är den process som kan initieras när studenten hävdar att motsvarande kunskaper finns, men det saknas giltiga dokument som styrker detta. En genomförd validering kan i vissa fall leda fram till dokumenterad kompetens i form av ett skriftligt omdöme som styrker att studentens kunskap svarar upp mot kursens mål. Detta skriftliga omdöme kan sedan ligga till grund för tillgodoräkning. 3

4 Inriktning Yrke, skola och arbetsliv bygger på dialog och samverkan med arbetslivet och med anordnare av branschernas utbildningar. Även kvalificerad yrkesutbildning, collegeutbildningar och högskoleutbildningar med yrkesinriktning skall bedömas i förhållande till lärarutbildningens mål för den aktuella inriktningen. Den professionsämneskunskap som studenterna uppvisar vid antagning och vid vissa moment inom inriktningen, skall kunna prövas i dialog med representanter för branschorganisationerna. Validering och multimodala former för prövning och examination förväntas bli en central del i arbetet med inriktningen, särskilt vad gäller de branschanknutna yrkeskompetenserna. Inriktningen inleds med att det efter kursstart genomförs en särskild validering inom ramen för LYS som kan innebära att delar av inriktningen bedöms vara uppfyllda och att studenten besitter motsvarande kunskaper. Studiegångar upprättas och varje student kan därefter följa de kurser som skall ingå i genomförandet av LYS. Studiegången beskriver den strukturella progressionen inom LYS. De fortsatta studierna ska innebära att studentens förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar av lärande och kompetensutveckling i arbetslivet successivt ökar. Även förmågan att på ett självkritiskt sätt kunna reflektera över sin handledarroll och sin person skall stärkas. Inriktningen skall därför ge förutsättningar för regelbunden träning i och redskap till att systematiskt kunna göra sådana analyser. Detta omfattar även träning i att börja föra samman erfarenhetsbaserad kunskap med vetenskapligt grundad kunskap. Inriktningen syftar således till att studenten fördjupar sin förmåga till syntetiserad kunskap som bygger på beprövad, reflekterad grund och vetenskaplig kunskap. I lärarprofessionen ligger ett pedagogiskt ledarskap, som bl.a. innebär att leda lärande för ungdomar och vuxna i skolan, men också i arbetslivet. I skarven mellan skola och arbetsliv utvecklas ungdomar till medborgare i samhället. De bygger upp en yrkesidentitet och lägger fast etiska värden, både i professionen och som samhällsmedborgare. 3. Professionsperspektiv och särskilda förutsättningar för deltagande För tillträde till samtliga kurser inom inriktningen krävs minst tre års dokumenterad, allsidig och kvalificerad yrkeserfarenhet samt karaktärsämneskunskaper på gymnasial nivå inom för inriktningen relevant yrkesområde eller motsvarande kunskaper. Motsvarande kunskaper kan t.ex. betyda att den sökande vid validering och/eller med dokumenterade meriter kan visa att kunskaper finns och som t.ex. byggts upp i anslutning till yrkesutövande under längre tid och/eller via genomförda högskolestudier inom för inriktningen relevanta områden. För vissa yrken krävs yrkesbevis, certifikat, licenser, mästarbrev mm. Dessa skall normalt kunna uppvisas i anslutning till anmälan. Universitetet bekostar inte dessa prov, utan det står den sökande för själv. Inriktningen mot Yrke, skola och arbetsliv syftar till att studenten skall utveckla sin förmåga att utbilda gymnasieelever i arbetslivet samt undervisa i gymnasieskolan inom yrkesförberedande program. Inriktningen syftar vidare till att bredda rekryteringen till högskolestudier, att ta vara på studenternas erfarenheter från arbetslivet, att underlätta validering av reell kompetens samt att möjliggöra arbetsintegrerad högskoleutbildning och etappvis genomgång av lärarutbildningen. Vissa studenter kan förutsättas ha stor läsvana och bemästrar kurslitteratur med enkelhet. Andra behöver mer tid för att tillägna sig litteraturen och att skriva egna analytiska texter utifrån gjorda observationer och genom självständig reflektion. Genom inriktningens kurser skapas en progression som syftar till att studenten gradvis når en ökad förmåga att beskriva, analysera och tolka förutsättningar för lärande och yrkesutbildning i skola och arbetsliv. 4

5 4. Genus och värdegrundsperspektiv En nära samverkan med branscher och arbetsliv är väsentligt för inriktningen, som varken kan eller skall genomföras enbart vid högskolan. Återkommande kontakter med näringsliv och offentlig förvaltning utgör en grund för inriktningen om yrke, skola och arbetsliv. De högskoleförlagda delarna genomförs vanligen vid universitetet, medan de verksamhetsförlagda delarna genomförs i näringslivet bl a där elever från gymnasieskolan genomför sin arbetsplatsförlagda utbildning. Den första kursen, LYS100 Yrkeskunnande och lärande, 30 hp, har ett arbetslivs- och ett grundläggande yrkespedagogiskt perspektiv som knyter nära an till och bygger vidare på deltagarnas egna yrkeserfarenheter. Lärande på arbetsplatsen fokuseras i förhållande till arbetslivets och branschernas förändring samt de krav som ofta ställs på handledare på arbetsplatserna. Den andra kursen, LYS200 Människan och arbetet, 30 hp, har ett verksamhetsperspektiv där professionsämnesteoretisk kunskap inom området behandlas. Förmågan att se helheter vad gäller såväl produktion som arbetsmiljö fokuseras. Skillnader i förutsättningar för lärande i olika branscher belyses: service, hantverk och industriell produktion. Villkoren att vara anställd på arbetsplatsen för att lära och utvecklas inom ramen för arbetarkollektivet jämförs med lärande inom ramen för ett aktivt entreprenörskap och företagande. Modeller för validering av kunskaper och färdigheter behandlas. VFU skall genomföras i inriktningen. VFU skall ge studenten möjlighet att se hur den praktiska verksamheten bygger på teori samtidigt som teorin grundar sig på praktisk erfarenhet. I inriktningen mot Yrke, skola och arbetsliv är det fördelaktigt att förlägga de verksamhetsförlagda delarna till arbetslivets miljöer, dvs på platser där gymnasieeleverna befinner sig, bl.a. i anslutning till företagsförlagd gymnasieutbildning (FFG), arbetsplatsförlagd utbildning (APU), arbetsplatsförlagt lärande (APL), lärande i arbetslivet (LIA) eller i gymnasial lärlingsutbildning. Det är i sådana sammanhang som lärarstudenternas kompetens i t.ex. yrkeshandledning bör kunna stärkas. Lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i arbetslivet stödjer också relationen mellan arbetsliv, skola och högskola samt ger arbetslivet möjligheter att samverka med lärarutbildningen på ett konkret sätt. Inriktningen skall med stöd av VFU:n stärka studentens allsidiga yrkespedagogiska förmåga samt leda till kunskaper och färdigheter med aktualitet och relevans i förhållande till de professionsämnen som ingår i gymnasieutbildning. Den tredje kursen, LYS300 Skola, arbetsliv och profession, 15 hp, behandlar frågor om det yrkespedagogiska ledarskapet, etnicitets- och genusfrågor samt den mångkulturella arbetsplatsen. Yrkespedagogiska frågeställningar ur ett individperspektiv diskuteras med stöd av begrepp som förmåga, färdighet, teoretisk kunskap, tyst kunskap, mentalitet och identitet. Frågeställningar ur ett organisations- och samhällsperspektiv diskuteras med hjälp av reproduktionsbegreppet. Med kunskaper om samhällsklass, kön och etnicitet fokuseras yrkeslivets och yrkesutbildningarnas omvandling som en del av dagens globaliserade arbetsmarknad. Professionalism och hur den gestaltas i samtida arbetsliv granskas. Inriktningen avslutas med den fjärde kursen, LYS350 Yrkespedagogiskt fördjupningsarbete, 15 hp, som kan bestå av ett yrkespedagogiskt fördjupningsarbete. Det yrkespedagogiska fördjupningsarbetet skall vara inriktat mot frågeställningar som rör professionell pedagogisk och didaktisk verksamhet med anknytning till arbetsliv och yrke. Arbetet skall vara en övning i och en tillämpning av redan vunna kunskaper om generella pedagogiska teorier, modeller och metoder samt kunskaper inom 5

6 det yrkespedagogiska kunskapsområdet. I denna kurs fördjupas professionsämneskunskaperna genom att studenten planerar, genomför och rapporterar ett självständigt arbete. Detta skall vara väl förankrat i organisationen och ha tydlig relevans för den yrkespedagogiska utvecklingen i skola och/eller arbetsliv. Det kan också vara ett fördjupningsarbete med internationell karaktär och som knyter an till de yrkesförberedande gymnasieprogrammens utlandspraktik. LYS-inriktningen som helhet skall kännetecknas av att den i såväl innehåll som form anknyter till gällande lagstiftning, nationella och internationella överenskommelser vad gäller genus- och värdegrundsfrågor. Generellt gäller under högskolestudierna att alla studenter skall behandlas lika. I högskolans verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. I anslutning till behandling av kursinnehåll som t.ex. produktionskunskap och människan i arbetet knyter inriktningen nära an till gällande lagar. Studenter jämställs med arbetstagare och omfattas sålunda av arbetsmiljölagen. 2 Inriktningen i lärarutbildningen önskar aktivt motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 3 Frågor om genus- och värdegrundsperspektiv behandlas återkommande under de kurser som ingår i inriktningen i syfte att göra gällande överenskommelser och lagstiftning känd för studenterna. 5. IT Deltagande förutsätter grundläggande datorvana samt tillgång till dator uppkopplad mot Internet. Med grundläggande datorvana avses att studenten självständigt skall kunna använda en dator som arbetsredskap i studierna. Denna självständighet innefattar studentens förmåga att skapa nya och finna dokument och att spara dem, hålla informationen på datorns hårddisk eller annat media organiserad samt kunna kommunicera med stöd av e-post. Studenten skall kunna söka program och dokument lagrade på dator och media. Studenten skall även kunna använda ordbehandlingsprogram samt webbläsare för att lösa kursuppgifter. Kursen genomförs med stöd av IT på ett under hela studietiden integrerat sätt. Kursinformation och studieuppgifter hämtas med stöd av en lärplattform på nätet. Vissa inlämningsuppgifter m.m. distribueras med IT-stöd. Kontakt med kursledningen kan ske via lärplattformen. Studieuppgifter som kräver samarbete mellan deltagare på olika VFU-platser, och som syftar till att förstärka lärandet, kommer att genomföras med stöd av kommunikation på webben. Färdighetsträning och kunskapsutveckling genom kollaborativt nätbaserat lärande ger på så sätt inriktningen en särskild karaktär. Även examination med IT-stöd kan förekomma. En kontinuerlig träning bör ske genom hela kursen på så sätt att studenten systematiskt reflekterar över olika frågeställningar i exempelvis en loggbok. Loggbokskrivandet sker normalt via dator, vilket innebär både en träning i skriftlig kommunikation och i nyttjandet av IT-verktyg. 2 Lag om anställningsskydd (1982:80, LAS); Lag om offentlig anställning (1994:260, LOA); Anställningsförordning (1994:373, AF); Lag om förbud mot diskriminering (2003:307); Jämställdhetslag (1991:433 med ändringar 1994:292, 1998:208 och 2000:773); Arbetsmiljölag (1977:1160, AML) 3 Med etnisk tillhörighet avses att någon tillhör en grupp av personer som har samma ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Med etniska trakasserier menas uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares integritet och som har samband med arbetstagarens etniska tillhörighet. Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som p.g.a. skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller förväntas uppstå. Med sexuell läggning avses homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning. Med trakasserier avses i detta sammanhang sådant uppträdande i arbetslivet som kränker en arbetstagares integritet och som har samband med arbetstagarens sexuella läggning. 6

7 6. Integration och progression Denna inriktning skiljer sig från andra inriktningar inom lärarprogrammet, eftersom den inte börjar med det allmänna utbildningsområdet (AUO). Detta motiveras bl.a. utifrån den särskilda antagningsproblematiken för lärarstudenter i karaktärsämnen med yrkesinriktning. Studenternas studiegång för att uppnå 180 hp i lärarprogrammet innebär att det allmänna utbildningsområdet (AUO) skall genomgås, men läggs i slutet av studiegången. För att incitamenten för blivande yrkeslärare att följa en lång lärarutbildning skall öka, bör en etappvis och flexibel uppläggning erbjudas. Såväl campus som nät/ distansform samt flera varianter av studietakt karaktäriserar inriktningen. En flexibel utbildningsform stärker rekryteringsmöjligheterna och därmed universitetets förmåga att nå det övergripande målet med breddad rekrytering. Genom att docka inriktningen Yrke, skola och arbetsliv mot antagning och genomförande av det korta lärarprogrammet, där många lärarstudenter med yrkesinriktning redan deltar (eftersom de uppfyllt kravet på 90 högskolepoäng vid antagningen), kan flera fördelar uppnås: Sökande som lärarutbildningen måste avvisa, emedan de saknar särskild behörighet till korta programmet, kan erbjudas möjlighet att antas till inriktningen Målen för det allmänna utbildningsområdet (AUO) bör vara snarlika de som förekommer för samma målgrupp inom det korta programmet. Studenter inom inriktningen gör sin VFU i arbetslivsmiljöer under de första 60 högskolepoängen, vilket motiverar att de därefter har mer VFU-poäng kopplat till skolmiljöer, d.v.s. så som omfattningen är i det korta programmet Lärarutbildningen ger programantagna studenter inom den aktuella inriktningen samma utbildning som lärarstudenter med andra inriktningar, vilket ger möjligheter till att arbeta integrativt och att stärka arbetslagstanken som en förberedelse för lärarprofessionen. Inriktningen Yrke, skola och arbetsliv utgör tillsammans med 90 hp inom allmänt utbildningsområde en komplett lärarutbildning på 180 hp för gymnasielärare i yrkesämnen. 7