KALLELSE. 13 Kommunstyrelsens interna budget 2012 KS/2012:45 PJ Omdisponering av investeringsanslag inom serviceoch

Transkript

1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 25 januari 2012, kl Plats KTS-salen, Vita Huset Nr Information 1 Uppföljning av kommunstyrelsens ansvarsområde 2 Brotts- och skadeförebyggande rådet 3 Avtal med Trafikverket Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 4 Svar på motion om frukt och grönt i matlådan KS/2011:357 PJ 3 5 Svar på motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen K:\Beredningsmöten\2012\120125\ Kallelse för utskick.docx KS/2011:561 MSK 9 6 Svar på motion om förskolelokaler KS/2011:386 KR 13 7 Förändring av Katrineholms internationella nätverk KS/2011:708 KR 20 8 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (tredje kvartalet 2011) - socialnämnden 9 Revidering av Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst KS/2012:7 KR 27 KS/2012:37 MSK 29 Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 10 Val till miljöstrategiska rådet KS/2011:670 KR Styrel - prioritering av el till samhällsviktiga verksamheter 12 Förslag till yttrande över delbetänkandet På jakt efter den goda affären KS/2011:719 KR 42 KS/2011:673 MSK Kommunstyrelsens interna budget 2012 KS/2012:45 PJ Omdisponering av investeringsanslag inom serviceoch tekniknämnden för gata/park 15 Omdisponering av investeringsanslag inom serviceoch tekniknämnden för kost- och transportservice 16 Försäljning av fastigheten Sothönan 19 i Katrineholms kommun 17 Uppdrag att tydliggöra hur kommunens uppsiktsplikt i KFV Marknadsförings AB ska fullgöras KS/2011:723 PJ 106 KS/2011:724 PJ 109 KS/2011:729 PJ 112 KS/2012:15 PJ 120 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Varumärkeshandbok för Sveriges Lustgård och lansering under 2012 Varumärkeshandboken bifogas separat (färgtryck till gruppledarna i kommunstyrelsen) 19 Projekt Framtida kollektivtrafik i Sörmland kommunöversyn Katrineholms kommun Remissversionen Framtida kollektivtrafik i Sörmland bifogas separat (färgtryck till gruppledarna i kommunstyrelsen) KS/2011:656 MSK 123 KS/2011:615 MSK Justering av årsarvoden för åren 2012, 2013 och 2014 KS/2012:10 KR Yttrande över utredningen om samverkan mellan flygplatser i Östergötland KS/2011:709 PJ Alternativa förskolelokaler KS/2012:48 MSK 148 Nr Uppföljningar/utvärderingar Handl. Sid 23 Delrapport projekt Byggnadshytta Lokstallet KS/2012:12 MSK 150 Nr Anmälningsärenden 24 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 157 Sid Göran Dahlström Ordförande K:\Beredningsmöten\2012\120125\ Kallelse för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

3 Dnr KS/2011: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om frukt och grönt i matlådan Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta avslå motionen med hänvisning till att pengar saknas i 2012 års budget för de merkostnader som komplettering av matlådorna med frukt och färska grönsaker medför. Om service- och tekniknämnden har för avsikt att genomföra dylika kompletteringar får detta beaktas i arbetet med 2013 års budget. Ärendebeskrivning Anita Karlsson (C) och Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion i vilken de yrkar på att Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att få matlådan kompletterad med färsk frukt och färska grönsaker. Motionen har följande lyselse: "Motion om frukt och grönt i matlådan Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att kompletteramatlådan med färsk frukt och färska grönsaker. Bakgrund Enligt Folkhälsoinstitutet äter sörmlänningen för lite flukt och grönsaker. Den dagliga kosten bör innehålla fem frukt- eller grönsaksportioner. Endast en tiondel av befolkningen äter så mycket frukt och grönt varje dag. Halva befolkningen äter frukt och grönt minst en gang per dag, vilket även det är i minsta laget. (Källa: De flesta av oss har möjlighet att komplettera vardagsmaten, så att den blir fullvärdig. Den som äter sin lunch på restaurang har nästan alltid möjlighet att komplettera lunchen med en grönsakstallrik med färska grönsaker och sallad. Den som får sin mat hemsänd genom kommunens försorg har idag inte denna möjlighet, vilket vi i Centerpartiet tycker är olyckligt och bör ändras. Det bör vara möjligt för den som får mat via kommunen att precis som den som äter på restaurang kunna äta färsk frukt och färska grönsaker till maten. Det är viktigt med frukt och grönsaker inte minst för att bidra till en bättre aptit, vilket för många är ett problem. Det finns alltså många azgument för att tillföra frukt och grönsaker till de matlådor som levereras till den som inte kan laga mat själv, utan som får den distribuerad via biståndsbeslut från kommunen." Kommunledningsförvaltningenhar berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från service- och tekniknämnden

4 samt vård- och omsorgsnämnden. Kommunens folkhälsostrateg och också lämnat sina synpunkter på motionen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion: om frukt och grönt i matlådan, 2011-OS-30 Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 100 Sammanträdesprotokoll från vård- och omsorgsnämnden, , 108

5 _ 1\atrineholms kommun \ KOMMU NLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Vår hantlläggare Per Johansson TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Ert tlawm Vår beteckning KS/2011: Er beteckning 1 (3) Svar på motion om frukt och grönt i matlådan Ärendebeskrivning Anita Karlsson (C) och Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion i vilken de yrkar på att Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att is matlådan kompletterad med färsk frukt och färska grönsaker. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från service- och tekniknämnden samt vård- och omsargsnämnden. Kommunens folkhälsostrateg nchockså lämnat sina synpunkter på motionen. Redovisning av inkomna yttranden Service- och tekniknämnden Matdistribution är en insats inom vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndshandläggare bedömer behov av och fattar beslut om matservice. Maten tillagas av kommunens kostservice och distribueras ut två ganger per vecka till brukarna. Kosten planeras och tillagas enligt riktlinjer från "Mat och kostbehandling för äldre" och "Svenska Näringsrekommendationer", vilka talar om enpersons behov av energi och näringsämnen. I de matlådor som skickas ut finns ångkokta grönsaker. Färska grönsaker skickas enstaka gånger. Detsauuna gäller frukt. Förklaringen är, enligt service- och tekniknämnden, att matdistributionen sker två ganger per vecka och att det därmed finns risk för att färska grönsaker inte håller sig fräscha hos brukarna om de ligger flera dagaz i t ex kylskåp. Frukt kan däremot skickas med till brukare som så önskar. Enligt service- och tekniknämndens yttrande, medför kompletteringar av matlådorna med frukt och grönt en ökad kostnad. Nämndens bedömning är att om frukt och grönsaker regelmässigt ska göras tillgängligt vid matdistribution, utöver vad som redan sker, bör det vara i form av tillägg mot avgift som väljs av bnxkama som alternativ till egna inköp. Målsättningen är att, så långt det är möjligt, tillmötesgå önskemål som finns rörande kosten. Långsiktigt finns en strävan att möjliggöra distribution av färska grönsaker och frukt med det innebär logistikplanering och ökade kostnader. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: BO Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

6 1\dtrlrie~'1O1ri1S ICOri1ri1UT1 ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Stab Vård- och omsorgsnämnden Enligt vård- och omsorgsnämnden, behöver alla brukare göra inköp. Som exempel nämns att frukost inte ingår i kostservicen. Många brukare haz inte gjort tillägg i form av bröd, smör eller dryck. Inköp av livsmedel görs således av brukarna. Inköp av frukt och färska grönsaker kan göras samtidigt. Vård- och omsorgsnämnden skriver i sitt yttrande att komplettering av matlådorna med frukt och grönt medför ökad kostnad. Om frukt och grönt regelmässigt ska ingå i matlådorna, bör detta ske i form av tillägg som kan väljas av brukarna. Den ökade kostnaden som detta med%r, bör tas ut i form av avgift %r mattillägg efter brukarens eget val. Vård- och omsorgsnämnden instämmer i övrigt i motionen. Nämnden föreslår också kommunstyrelsen att, om motionen bifalls, ska en upp%ljning göras efter ett år i syfte att få en bild av har många brukare som valt frukt och grönt som tillägg i sina matlådor. Förvaltningens bedömning Ekonomiska konsekvenser Av de yttrande som inkommit, framkommer att ha färska grönsaker och fruktide matlådor som levereras av kommunens kostservice medför ökade kostnader. Dock preciseras inte hur stor denna kostnadsökning blir. Båda nämnderna pekar på att kostnadsökningen kan hanteras genom att en avgift tas ut av brukarna. Nuvarande avgifter rörande matservice: Lunch 5 I kr Tillägg till lunch i form av bröd, smör och dryck 4 kr Dessert 5 kr Kvällsmål 25 kr Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Folkhälsostrategen menar att frukt och färska grönsaker förhöjer kvaliteten på måltiden dels rent smakmässigt men också genom att den blir mer tilltalande för ögat. Dock finns det inga belägg för att fnikt och färska grönsaker bidrar till en större aptit. Vidare, kan en större del av det dagliga behovet av mineraler och vitaminer tillgodoses genom färska grönsaker och frukt, jämfört med t ex ångkokta grönsaker. Ur ett hälsoperspektiv så innebär frukt och färska grönsaker förhöjd kvalitet på måltiden. Några jämställdhets- eller tillgänglighetsaspekter finns inte belysta i ärendets handlingar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulbgatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

7 _ 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Stab Bedömning Det är en målsättning för kommunens kostservice att tillgodose brukarnas olika önskemål om kosten så långt som detta är möjligt. Färska grönsaker och frukt utgör kvalitetsförhöjande inslag i måltiderna. Regelbundna inslag av frukt och färska grönsaker i matlådorna är enplanerings- och logistikfråga samt i slutändan också en fråga om kostnader. Motionärerna yrkar på att Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice kompletteringaz av matlådorna med färska grönsaker och frukt. Detta låter sig göras men medför samtidigt ökade kostnader för kommunens kostservice. Pengar för detta saknas i 2012 års budget. Det kan vara en möjlighet att frukt och färska grönsaker finns med i matservicen som ett tillägg som kan väljas av brukaren mot en avgift. Detta bör i så fall beaktas i kommande~rbete med 2013 års budget. Per Johan on Prot köllsutdrag till: Service- och tekniknämnden Vård- och omsorgsnämnden Lix: 49 KOMM U N LE DN I NGS FÖRVALTN I N G EN Katrineholm Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefon: Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se Org.nummer

8 CENTERPARTIET Motion till kommunfullmäktige Om frukt och grönt i matlådan Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda personer som haz matservice att komplettera matlådan med färsk frukt och färska grönsaker. Bakgrund Enligt Folkhälsoinstitutet äter sörmlänningen för lite frukt och grönsaker. Den dagliga kosten bör innehålla fem frukt- eller grönsaksportioner. Endast entiondel av befolkningen äter så mycket frukt och grönt varje dag. Halva befolkningen äter frukt och grönt minst en gang per dag, vilket även det är i minsta laget. (Källa: De flesta av oss haz möjlighet att komplettera vazdagsmaten, så att den blir fullvärdig. Den som äter sin lunch på restaurang har nästan alltid möjlighet att komplettera lunchen med en grönsakstallrik med färska grönsaker och sallad. Den som får sin mat hemsänd genom kommunens försorg haz idag inte denna möjlighet, vilket vi i Centerpartiet tycker är olyckligt och bör ändras. Det bör vara möjligt för den som får mat via kommunen att precis som den som äter på restaurang kunna äta färsk frukt och färska grönsaker till maten. Det är viktigt med frukt och grönsaker inte minst för att bidra till en bättre aptit, vilket för många är ett problem. Det finns alltså många argument för att tillföra frukt och grönsaker till de matlådor som levereras till den som inte kan laga mat själv, utan som izr den distribuerad via biståndsbeslut från kommunen. Katrineholm 30 maj 2011 Anita Karlsson (C) Inger Fredriksson (C)

9 Dnr KS/201 I : Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har lämnat in en motion om närvarorätt för Sverigedemola~aterna i kommunstyrelsen. Motionen har följande lydelse: "Närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen Yrkande: Fullmäktige medger att en representant för Sverigedemokraterna får närvara vid kommunstyrelsens sammanträden och med yttranderätt. Bakgrund: Enligt kommunallagen (4 kap. 23 ) är närvarorätten, en s.k. insynsplats, visserligen ingen rättighet, men en möjlighet." Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunallagens 4 kap. 23 anger följande "Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad". Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige har möjligheten att medge närvaro för en förtroendevald vid nämndssammanträde enligt kommunallagen. Beredning: Kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström (M), "Lars Gunnlev (SD) har inkommit med en motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. Vi har tagit del av motionen och anser inte att Sverigedemokraterna ska medges närvarorätt med yttranderätt i kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna hänvisas till att föra diskussioner med övriga oppositionen om fördelning av platser i kommunstyrelsen. Vi föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen."

10 Ärendets handlingar Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström (M), Skrivelse från kommunledningsförvaltningen, ll Motion daterad

11 Katrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN OaWm Vår beteckning KS/2011: (1) V2r handläggare Eh datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen Lars Gunnlev (SD) haz inkommit med en motion om närvarorätt för Sverigedemokratema ikommunstyrelsen. Vi har tagit del av motionen och anser inte att Sverigedemola-atema ska medges närvarorätt med yttranderätt i kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna hänvisas till att föra diskussioner med övriga oppositionen om fördelning av platser i kommunstyrelsen. Vi föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. =~-~:-.~ Göran Dahlström ars ~~ ström Kommunstyrelsens ordförande kommunstyrelsens vice ordförande K:\Beredn ingsmöten~2012n 20125\bilagor\Närvarorätt.docx KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Djulbgatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunstyrelsen@katrineholm.se

12 ~a`k 1\atrineholms kommun KOMMUN LEDNINGSFCSRVALTN INGEN Staben TJRNSTEUTLATANDE Datum Vårbeteckning KS/2011: (1) Vår handl2ggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert dawm Er beleckninb Kommunstyrelsen Svar på motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) haz inkommit med en motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. Följande yrkande framförs i motionen: "Fullmäktige medger att en representant för Sverigedemokraterna får närvara vi kommunstyrelsens sammanträden och med yttranderätt." Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunallagens 4 kap. 23 anger följande "Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet far även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad". Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige har möjligheten att medge närvaro med yttranderätt för en förtroendevald vid nämndssauimanträde enligt kommunallagen. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrånjämställdhet, tillgänglighet folkhälsa och baznkonventionen. Ärendet bedöms inte innehålla några direkta aspekter som bör belysas av tvärfrågorna. Ärendets handlingar Motion Närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen, 20ll Marie Sandström Koski K:1Beredningsmöten~2012\120125\Tjänsteutlåtanden MSK Närvarorätt.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besbksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se LIX,59

13 Dnr KS/ Handläggare: Karin Rytter Svar på motion om förskolelokaler Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen om förskolelokaler mot bakgrund avbildningsnämndens yttrande. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C), Ann-Charlotte Olsson (C), Sten Holmgren (C) samt Anita Karlsson (C) bar inkommit med en motion om förskolelokaler. Motionen har följande lydelse: "Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda föreningslivet möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksamhet. Bakgrund Allt fler barn tar i dag del av kommunens förskoleverksamhet. För att inte barngrupperna ska bli orimligt stora, krävs en fortsatt utbyggnad av verksamheten med nya lokaler och avdelningar eller alternativ inom förskoleverksamheten. I Katrineholms kommun har det varit näpnast självklart att fler barn inom förskoleverksamheten betyder att nya förskolor byggs i egen regi. I andra kommuner, exempelvis Kalmar, har kommunen tänkt annorlunda. Där har föreningslivet erbjudits att hyra ut sina lokaler till förskoleverksamheten, som drivs både av kommunen och av entreprenörer. Uthyrningen har bidragit till ökade intäkter för föreningarna, vilket gjort det möjligt att genomföra underhåll och renovering som varit svårt att finansiera på annat sätt än genom lån. Dessutom har lokalerna kommit till användning under fler timmar. Denna lokalsamverkan har inte krockat med föreningens ordinarie verksamhet, då den oftast legat efter vanlig arbetstid. Centerpartiet anser att den här iden är väl värd att prova i Katrineholms kommun. Många föreningar har anläggningar som mycket vä1 skulle kunna fungera på det här sättet. En lokalsamverkan skulle gynna båda parter." Inkomna yttranden Bildningsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden beskriver att det krävs att lokalernas utformning överensstämmer med gällande miljö- och säkerhetskrav samt att lokalerna också ska fungera ur ett pedagogiskt syfte, för att en bra förskoleverksamhet ska kunna bedrivas. En ytterligare viktig aspekt för en fungerande verksamhet är att städ- och matsituationer ska fungera på ett bra sätt.

14 I den lokalplanering som bildningsförvaltningen arbetar efter, innebär att där elevantalet minskar kan skollokaler friställas och användas till förskola, vilket har skett i exempelvis Björkvik, Forssjö, Häringe och Sandbäcken. Förvaltningens bedömning Förskolor och skolor omfattas av miljöbalkens bestämmelser och är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Detta gäller även tillfälliga lokaler. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Plan- ocb bygglagen reglerar säkerheten på förskolans lekplats och livsmedelslagen hanteringen av mat i förskolan. Kommunernas miljönämnder eller motsvarande, har det operativa tillsynsansvaret enligt miljöbalken. De har ansvaret för det praktiska tillsynsarbetet och ska kontrollera att förskolan följer miljöbalkens krav. Miljöbalken ställer krav på att förskolorna ska bedriva egenkontroll. Detta innebär bland annat att förskolan ska ha ett system för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet och att detta ska dokumenteras. Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor enligt miljöbalken som rör hälsoskydd och sådana smittskyddsfrågor där smitta kan spridas via objekt. Socialstyrelsen har ingen detaljerad vägledning för hur en förskola ska se ut eller hur många barn som kan vistas i lokalerna (antal barn per kvadratmeter). Detta eftersom förutsättningarna kan variera mellan förskolor och påverka vilka lösningar som är lämpliga. Det kan handla om hur lokalerna disponeras, vilken pedagogik som bedrivs eller hur mycket man är utomhus. Kommunledningsförvaltningen bedömer att samlokalisering iallmänhet är positivt, då lokalerna utnyttjas på bästa sätt. Mot bakgrund av det tidigare nämnda och också med anledning av bildningsnämndens yttrande, kan det dock konstateras att det ställs stora krav på lokaler för förskoleverksamhet. Barnens trygghet och hälsa är viktigt. Barnkonventionen fastställer att hänsyn till barns bästa ska komma i första hand i alla åtgärder som påverkar och får konsekvenser för barn. Det är således viktigt att en lokal där förskoleverksamhet bedrivs, är en utvecklande, men ändå trygg och säker miljö. En miljö som utvecklar alla sinnen. Också ur tillgänglighetssynpunkt kan en lokal, som inte är ämnad för förskoleverksamhet innebära vissa svårigheter, då alla lokaler inte är anpassade för barn med speciella behov. I Boverkets skrift "Bygg barnsäkert i byggnader, på tourer och i utemiljö", anges det att vistelse och lek utomhus för barn med funktionsnedsättning, betyder frihet. För barn med funktionsnedsättningar är denna frihet särskilt viktig, eftersom de vistas mycket inomhus och är beroende av vuxna för att komma ut. På lekplatsen kan de möta andra barn och få möjlighet att leka. Barn med funktionsnedsättningar har inte samma möjligheter att pröva de utmaningar som lockar andra barn, men också de vill och kan pröva det okanda och spännande när de leker utomhus. För att barn med funktionsnedsättningar ska kunna göra detta på ett både utmanande och tryggt sätt ställs stora krav på utformningen av lekplatsen och utemiljön. Såsom omnämns i motionen finns behov av att skapa fler förskoleavdelningar i Katrineholms kommun. Med anledning av det har kommunen beslutat om utbyggnad

15 av Gersnäs förskola samt att ytterligare en förskola i centralorten ska byggas ut, under Detta innebär att storleken på barngrupperna kommer att minska och i och med det också behovet av samlokalisering. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Belysning av tvärfrågorna har genomförts i bedömningen ovan. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsffirvaltningen, ]0 Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 116 Motion "Om förskolelokaler",

16 _ 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben TJI~NSTEUTLÅTANDE Datum Vår belecknin9 KS/2011: (3) VAS handläggare Handläggare Etl tlalum Er beleckning Kommunstyrelsen Svar på motion om förskolelokaler Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C) haz inkommit med enmotion om att erbjuda föreningslivet möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksamhet. Centerpartiet anger i motionen att en fortsatt utbyggnad av förskoleverksamheten med nya lokaler och avdelningar krävs, för att inte barngrupperna ska bli orimligt stora. Partiet anser dock att föreningslivet ska erbjudas att hyra ut sina lokaler till förskoleverksamheten, som drivs både av kommunen och av entreprenörer. "En lokalsamverkan skulle gynna båda parter". Inkomna yttranden Bildningsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden beskriver att det krävs att lokalernas utformning överensstämmer med gällande miljö- och säkerhetskrav samt att lokalerna också ska fungera ur ett pedagogiskt syfte, för att en bra förskoleverksamhet ska kunna bedrivas. En ytterligare viktig aspekt %r en fungerande verksamhet är att städ- och matsituationer ska fungera på ett bra sätt. I den lokalplanering som bildningsförvaltningen arbetar efter, innebär att där elevantalet minskar kan skollokaler friställas och användas till förskola, vilket har skett i exempelvis Björkvik, Forssjö, Häringe och Sandbäcken. Ärendets beredning Ärendet har översänts till bildningsnämnden påremiss. Synpunkter har också inhämtats från lokalresursplaneraren. Förvaltningens bedömning Förskolor och skolor omfattas av miljöbalkens bestämmelser och är anmälningspliktiga verkwmheter enligt miljöbalken. Detta gäller även tillfälliga lokaler. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Plan- och bygglagen reglerar säkerheten på förskolans lekplats och livsmedelslagen hanteringen av mat i förskolan. Kommunernas miljönämnder eller motsvarande, har det operativa tillsynsansvaret enligt miljöbalken. De har ansvaret föx det praktiska tillsynsarbetet och ska kontrollera att förskolan följer miljöbalkens krav. Miljöbalken ställer krav på att förskolorna ska bedriva egenkontroll. Detta innebär bland annat att G:\Gemensam\Personliga mappar\karin R1TjänsteutlåtandenWlotion förskolelokaler.docx FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

17 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~3~ KOMMUN LEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Datum VAr beteckning KS/2011: förskolan ska ha ett system ör att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet och att detta ska dokumenteras. Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor enligt miljöbalken som rör hälsoskydd och sådana smittskyddsfrågor däc smitta kan spridas via objekt. Socialstyrelsen har ingen detaljerad vägledning för hur en förskola ska se ut eller hur många barn som kan vistas i lokalerna (antal barn per kvadratrneter). Detta eftersom fönxtsättningama kan variera mellan förskolor och påverka vilka lösningar som är lämpliga. Det kan handla om hur lokalerna disponeras, vilken pedagogik som bedrivs eller hur mycket man är utomhus. Kommunledningsförvaltningenbedömer att samlokalisering iallmänhet är positivt, då lokalerna utnyttjas på bästa sätt. Mot bakgrund av det tidigare nämnda och också med anledning av bildningsnämndens yttrande, kan det dock konstateras att det ställs stora krav på lokaler för förskoleverksamhet. Barnens trygghet och hälsa är viktigt. Barnkonventionen fastställer att hänsyn till baros bästa ska komma i första hand i alla åtgärder som påverkar och får konsekvenser för barn. Det är således viktigt att en lokal där förskoleverksamhet bedrivs, är en utvecklande, men ändå bygg och säker miljö. En miljö som utvecklar alla sinnen. Också ur tillgänglighetssynpunkt kan en lokal, som inte är ämnad för förskoleverksamhet innebära vissa svårigheter, då alla lokaler inte är anpassade för barn med speciella behov. I Boverkets skrift "Bygg barnsäkert i byggnader, på tomter och i utemiljö", anges det att vistelse och lek utomhus för barn med funktionsnedsättning, betyder frihet. För barn med funktionsnedsättningar är denna frihet särskilt viktig, eftersom de vistas mycket inomhus och är beroende av vunna för att komma ut. På lekplatsen kan de möta andra barn och få möjlighet att leka. Barn med funktionsnedsättningar har inte sainina möjligheter att pröva de utmaningar som lockar andra bam, men också de vill och kan pröva det okanda och spännande när de leker utomhus. För att barn med funktionsnedsättningar ska kunna göra detta på ett både utmanande och tryggt sätt ställs stora krav på utformningen av lekplatsen och utemiljön. Såsom omnämns i motionen finns behov av att skapa fler förskoleavdelningar i Katrineholms kommun. Med anledning av det har kommunen beslutat om utbyggnad av Gersnäs förskola samt att ytterligare en förskola i centralorten ska byggas ut, under Detta innebär att storleken på barngrupperna kommer att minska och i och med det också behovet av samlokalisering. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Belysning av tvärfrågorna har genomförts i bedömningen ovan. G:\Gemensam\Personliga mapparlkarin R\TjänsteutlåtandenVNotion förskolelokaler.docx FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

18 I\atl"1riel101rilS ICOTT1ri1L111 ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben alum Vårbeteckning KS/2011: (3) Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 116 Motion "Om förskolelojyaler", ~~i 1 /i~ grin Rytter LIX: 53 G:\Gemensam\Personliga mappar\karin R\Tjänsteutlåtanden\Motion förskolelokaler.docx FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

19 CENTERPARTIET Motion till kommunfullmäktige Om förskolelokaler Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda föreningslivet möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksamhet. Bakgrund Allt fler barn tar i dag del av kommunens förskoleverksamhet. För att inte barngrupperna ska bli arimligt stora, hävs en fortsatt utbyggnad av verksamheten med nya lokaler och avdelningar eller alternativ inom förskoleverksamheten. I Katrineholms kommun har det varit närmast självklart att fler bam inom förskoleverksamheten betyder att nya förskolor byggs i egen regi. I andra kommuner, exempelvis Kalmar, har kommunen tänkt annorlunda. Där har Föreningslivet erbjudits att hyra ut sina lokaler till förskoleverksamheten, som drivs både av kommunen och av entreprenörer. Uthyrningen har bidragit till ökade intäkter för föreningarna, vilket gjort det möjligt att genomföra underhåll och renovering som varit svårt att finansiera på annat sätt än genom 1ån. Dessutom har lokalerna kommit till användning under fler timmar. Denna lokalsamverkan har inte la~ockat med föreningens ordinarie verksamhet, då den oftast legat efter vanlig azbetstid. Centerpartiet anser att den här iden är vä1 värd att prova i Katrineholms kommun. Många föreningar haz anläggningar som mycket vä1 skulle kunna fungera på det här sättet. En lokalsamverkan skulle gynna båda parter. Katrineholm 13 juni 2011 ~,~:, ~'In~er Fredriksson (C) Ann-Charlotte Olsson (C) Sten Holmgren (C) Anita Karlsson (C)

20 Dnr KS/2011: Handläggare: Karin Rytter Förändring av Katrineholms internationella nätverk Ordförandens förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att vänortssamarbetet ska avvecklas och att befintliga avtal ska sägas upp. Kommunstyrelsens beslut Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om uppsägning av vänortssamazbete, uppdras kommunledningsförvaltningen att ta fram en internationell strategi för att möta aktuella behov, öka kunskapen och främja kommunens utveckling. Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har sedan en längre tid haft en mängd internationella kontakter, organiserade och spontana. Idag finns ingen övergripande strategi för kommunens internationella arbete och för hur kommunen ska agera i den internationella omgivningen. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2011 om att "EUstrategi och principer för EU-arbete"1 omedelbart ska utgå. Kommunstyrelsen beslutade i april 2011 om att en bedömning av behovet av en ny EU-strategi ska göras i samband med budgetarbetet 2012 (Granskning av nytgandet av EU-medel, revisionsrapport. KS ). Vidare beslutade kommunstyrelsens om en uppväxling av verksamheten med EU finansierade projektmedel, KS Samtliga nämnder och kontor fick i uppdrag att se över sin verksamhet samt kommunplanen och därifrån med stöd från EUsamordnaren skapa EU projekt som kan utveckla mervärde i verksamheten och vara kopplade till kommunplanens må1. Detta för att skapa möjlighet till uppväxling. Trenden visar på ett minskande intresse för de nordiska länderna medan intresset för övriga EU och världen ökat. Idag finns det fler europeiska nätverk med olika inriktningaz, ambitionsnivåer och funktioner. Nätverken varierar i sin kazaktär och kan vara allt från generellt och strategiskt hållna nätverk till rena expertnätverk med fokus på en specifik fråga. Beroende på eventuell ny EU-strategi är ett alternativ till vänortssamarbetet affmed utgångspunkt i befintliga styrdokument utveckla Katrineholms internationella nätverk i syfte att skapa mervärde i verksamheterna för den samlade kommunnyttan. Framtida satsningaz på internationella azbeten som ska genomföras föreslås ha en regional kazaktär och vara i samverkan med andra kommuner och aktörer för att möta Katrineholm kommuns aktuella behov, öka kunskapen och främja utveckling. Mot bakgrund av detta och att vänortssamarbetet stagnerat föreslås kommunstyrelsens besluta om att meddela Odder, Salo, Vennesla, Halver, Saint-Cyrsur-Loire, Kethna och Rzhev att samarbetet avvecklas i sin nuvarande form.

21 Exempel på befintliga nätverk Regionförbundet Sörmland Swedish-Chilean Business Center CLEAN -Export Mälardalen ENTP, European New Towns &Pilot Cities Platform SKL International Internationellt Centrum för Lokal Demokrati Programmet kommunalt partnerskap SWEREG Vinrova FoU nätverk Sweden Emilia-Romagna Network, SERN Eurocities Bedömning Vänortssamarbetet har varit en form för samarbete och haft ett värde för den kommunala utvecklingen. Arbetet har dock på senare år stagnerat då verksamheterna söker andra Typer av samarbetsformer. En avveckling av vänortssamarbetet isin nuvarande form föreslås därför liksom att befintliga avtal sägs upp. Vidare föreslås att en ny internationell strategi tas fram för att möta aktuella behov, öka kunskapen och främja kommunens utveckling. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse,

22 Katrineholms kommun ~ ~ ~5~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN oawm vz~eaie~xm~9 Kommunchef Vär hantllägqare EA datum Er beteckning Jenny Bolander Kommunledningshandläggare Förändring av Katrineholms internationella nätverk Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har sedan en längre tid haft en mängd internationella kontakter, organiserade och spontana. Idag finns ingen övergripande strategi för kommunens internationella arbete och för hur kommunen ska agera i den internationella omgivningen. Kommunfullmäktige beslutade i mars om att "EU-strategi och principer för EU-arbete"1 omedelbart ska utgå. 1 den föreslogs dock att Katrineholms kommuns EU-arbete skall utmärkas av att: följa utvecklingen inom EU såväl nationellt som internationellt genom kontakter av olika slag ta del av andras kunskap och erfarenheter i EUfrågor för att på så sätt bygga upp en kunskapsbank inom kommunen vad gäller unionella frågor genom kontakter med andra, kommuner, organisationer och enskilda, utveckla nätverk för att skapa möjligheter för fortsatt kommunal EU-utveckling i enlighet med riksdagens och regeringens beslut utveckla vänortsarbetet i samarbete med Länsstyrelsen och det lokala näringslivet driva frågor kring näringslivsutvecklingen ikommunen ur ett EU-perspektiv söka delta i utvecklingsprojekt som på ett naturligt sätt anknyter till kommunens normala verksamhet, varvid samarbete i första hand bör ske med vänorterna samt utbildningsinsatser inom den kommunala organisationen skall ske i EU-frågor. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting påverkar EU indirekt eller direkt 60% av punkterna på dagordningen i kommunfullmäktige. Genom att följa EU:s utveckling och bevaka Katrineholms kommuns intresse kan kommunen öka sitt inflytande över den gemensamma agendan. Bevaka subsidiaritetsprincipen, sammanhållningspolitikens utveckling och det lokala och regionala intresset i genomförandet av EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi och den öppna samordningsmetoden bedömer SKL som några punkter av stor strategisk vikt de närmaste åren.3 Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas så nära medborgaren som möjligt. Ett beslut på EU-nivå måste därför motiveras utifrån varför det är mer Katrineholms kommuns förfatmingssamling Nr 6.14, "EU-strategi och principer för EU-arbete" antagna av kommunstyrelsen , 91 och , 75. Kommunfullmäktige beslutade i mars om att styrdokument omedelbart skulle upphöra, KF z Nyberg 2010 ' Nyberg 2010, sid KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Djulbgatan 47 Telefan: KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer vmvw.katrineholmse jennybolander@katrineholmse

23 Datum Vär beteckning z ~s~ effektivt än en nationell åtgärd. Medlemsstaterna ska själva bevaka att principen upprätthålls och protestera om så inte görs. Principen gäller på såväl lokal som regional nivå. EUs sammanhållningspolitik syftar i sin tur till att minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor. Målet är att bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom EU. Den syfar till att Sammanhållningspolitiken främsta instrument är strukturfonderna och sammanhållningsfonden, som omfattar drygt en tredjedel av EU:s budget och utgör ett verktyg för hela EU och Sveriges arbete med att skapa hållbar regional tillväxt. Bakgrund Nordiska vänortssamarbetet Katrineholm har hai ett vänortssamarbete med Odder, Danmark,Salo, Finland och Vennesla, Norge sedan 1970-talet. Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2007 om att för Katrineholms del avveckla det nordiska vänortssamarbetet isin nuvarande form, KS Efrer kommunstyrelsens beslut träffades kommunrepresentanter från de nordiska vänorterna Odder, Salo, Vennesla och Katrineholm samt Föreningen Norden i Odder L enlighet med politiskt beslut var Katrineholms uppdrag att avsluta vänortssamarbetet isin nuvarande form vilket också vad parterna enades om vid mötet i Odder. Kommunstyrelsens beslut 2007 och mötet i Odder 2008 innebar att: Odder, Salo, Vennesla och Katrineholm fortsatte att betrakta varandra som vänorter Utbyte mellan vänorterna sker efter initiativ från invånare, föreningar, skolklasser eller dylikt. Varje kommun utsåg en kontaktperson genom vilken respektive kommun kan efterlysa samarbetspartner till specifika projekt eller utbyten. Respektive kommun åtog sig att en speciella plats på den externa webbplatsen för utbyte av information och möjligheter till samarbete för föreningar, skolklasser osv. En gång per halvår skriver kommunerna ett nyhetsbrev till varandra vilka också publiceras på respektive webbplats. Varje kommun ska ha en speciell e-post för frågor eller efterlysningar som berör vänortssamarbetet. i Katrineholm utsågs Anna Bengtsson, informatör till kontaktperson. En gemensam brevlåda skapades för med adress vanort@katrineholm.se. Kommunledningsförvaltningen och informationskontoret förfogar över användarnamn, lösenord och vilka som har tillgång till e-post lådan. På den externa webbplatsen har information och material om Katrineholms vänortsarbete samlats under adressen ngs I iv/eu-samordn ine/v anorter/ rv~ Ynrai~dd~..,~

24 Dalum VAr beteckning 3 (5) Övriga vänortskontakter Halver, Tyskland 1 maj 1964 beslutade Katrineholms stadsfullmäktige om att utse Haber i Tyskland till Katrineholms vänort.idag pågår ett utbytessamarbete med Anne Frank gymnasium i Halver innebärandes att vart annat år åker Katrineholms ungdomar till Tyskland och vart annat år kommer tyska elever hit. Saint -Cur-sur Loire, Frankrike Kommunfullmäktige beslutade 1974 om att etablera vänortsförhållande med St Cyr sur Loire i Frankrike. Kehtna, Estland Kommunfullmäktige beslutade i januari 1995 om att anta Kehtna, Estland till vänost och den 19 augusti beslutade kommunfullmäktige om att godkänna upprättat förslag till vänortsavtal mellan Katrineholms kommun och Kehtna kommun i Estland, KSH nr 23/1996. Avtalet förbinder Katrineholms kommun och Kehtna kommun "att söka främja vänskap och förståelse mellan befolkningen i kommunerna men också att söka bidra med ömsesidig hjälp vidden fortsatta samhällsutvecklinged'. Vidare ska partema "söka värna om banden mellan båda kommunernas samhällsorgan och att verka för utbyte mellan föreningar och invånare". Överenskomna områden är bland annat: Kommunala styrelsers, nämnders och förvaltningars verksamhet Miljövård, teknik för vattenrening, avlopp och renhållning, räddningstjänst, byggegenskap, fjärrvärme, teknikutveckling Näringsliv Turism Social- och hälsovård Sport och kultur Utbildning Ungdomsorganisationer Institutioner med myndigheter i övrigt Rzhev, Ryssland Katrineholm och Rzhev, Ryssland tecknade 1998 avtal om vänskap och samarbetet mellan städerna, KSH nr 17/1998. Enligt avtalet ska parterna "aktivt och beslutsamt utveckla sina förbindelser vad gäller handel liksom de ekonomiska, kulturella, vetenskapliga områdena m.fl. samt fördjupa den ömsesidiga förståelsen och %rtroendet med varandra." PM FnrRndrinu av

25 Datum Vår beteckning 4 (5) Sporadiska samarbeten Utöver vänortssamarbetena med Odder, Salo, Vennesla, Halver, Saint-Cyr-sur-Loire, Kethna och Rzhev har Katrineholm kommun sporadiska internationella samarbeten. Katrineho]ms kommun ingår som partner i det regionala samarbetsprojektet Stockholm Business Alliance -SBA. SBA består av 43 medlemskommuner istorstockholm-mälarregionen som tillsammans ska verka för att dels locka internationella investeringar till regionen, dels öka samarbetet inom området i näringslivsfrågor. Samarbetet sker under det samlade varumärket Stockholm - Capital of Scandinavia. Det centrala arbetet genomförs av Stockholms stads näringslivskontor. Vidare har Katrineholm kommun samarbetat med Karslbad, Tjeckien. Nuläge Kommunstyre]sen beslutade i april 2011 om att en bedömning av behovet av en ny EU-strategi ska göras i samband med budgetarbetet 2012 (Granskning av nyttjandet av EU-medel, revisionsrapport. KS ). Vidare beslutade kommunstyrelsens om en uppväxling av verksamheten med EU finansierade projektmedel, KS Samtliga nämnder och kontor fick i uppdrag att se över sin verksamhet samt kommunplanen och därifrån med stöd från EUsamordnaren skapa EU projekt som kan utveckla mervärde i verksamheten och vara kopplade till kommunplanens må1. Detta för att skapa möjlighet till uppväxling. Trenden visar på ett minskande intresse för de nordiska länderna medan intresset för övriga EU och världen ökat. Idag finns det fler europeiska nätverk med olika inriktningar, ambitionsnivåer och funktioner. Nätverken varierar i sin karaktär och kan vara allt från generellt och strategiskt hållna nätverk till rena expertnätverk med fokus på en specifik fråga. Beroende på eventuell ny EU-strategi är ett alternativ till vänortssamarbetet att med utgångspunkt i befintliga styrdokument utveckla Katrineholms internationella nätverk i syfte att skapa mervärde i verksamheterna för den samlade kommunnyttan. Framtida satsningar på internationella arbeten som ska genomföras föreslås ha en regional karaktär och vara i samverkan med andra kommuner och aktörer för att möta Katrineholm kommuns aktuella behov, öka kunskapen och främja utveckling. Mot bakgrund av delta och att vänortssamarbetet stagnerat föreslås kommunstyrelsens besluta om att meddela Odder, Salo, Vennesla, Halver, Saint-Cyrsur-Loire, Kethna och Rzhev att samarbetet avvecklas i sin nuvarande form. Exempel på befintliga nätverk Regionförbundet Sörmland Swedish-Chilean Business Center CLEAN -Export Mälardalen ENTP, European New Towns &Pilot Cities Platform SKL International P~ Fo.~~a. ~o a~

26 Datum Vår beteckning 5 (5) Internationellt Centrum för Lokal Demokrati Programmet kommunalt partnerskap SWEREG Vinnova FoU nätverk Sweden Emilia-Romagna Network, SERN Eurocities Bedömning och förslag till beslut Vänortssamarbetethar varit en form för samarbete och haft ett värde för den kommunala utvecklingen. Arbetet har dock på senare år stagnerat då verksamheterna söker andra typer av samarbetsformer. En avveckling av vänortssamarbetet isin nuvarande form föreslås därför liksom att befintliga avtal sägs upp. Vidare föreslås att en ny internationell strategi tas fram för att möta aktuella behov, öka kunskapen och främja kommunens utveckling. Jenny Bolander Ko m munledningshandläggare PM Fnrändrinr nv

27 Dnr KS/2012:7-709 Handläggaze: Karin Rytter Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (tredje kvartalet 2011) - socialnämnden Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att lägga rapporteringen av ej verkställda gynnande biståndsbeslut från socialnämnden till handlingarna. Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till socialstyrelsen och ita~ffy~3ic3iiy11 Socialnämnden har inkommit med enrapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för tredje kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några gynnande beslut som ej verkställts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av socialnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen haz inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyxelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Ärendet bedöms inte innehålla några direkta. aspekter som bör belysas av tvärfrågorna. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 155

28 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNI NGSFÖRVALTNI NGEN Vår handl8gqare Karin Rytter Tjänsteskrivelse Datum VAr beteckning KS/2012:7-709 Eh datum Er beteckning 1 (1) Kommunstyrelsen Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (tredje kvartalet 2011) - socialnämnden Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till socialstyrelsen och revisorerna. Socialnämnden har inkommit med en rapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för tredje kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några gynnande beslut som ej verkställts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen hsr tagit del av socialnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning KommunledningsFörvaltningen har inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Ärendet bedöms inte innehålla några direkta aspekter som bör belysas av tvärfrågorna. Ärendets handlingar socialnämnden, , 155!~ /!~ ~~ arin Rytter Protokollsutdrag till: Socialnämnden Lrx: ss KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefat: Org.nummer kommun@katrineholm.se

29 Dnr KS/2012: Handläggare: Marie Sandström Koski Revidering av Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa redovisat förslag till reviderat Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst. Ärendebeskrivning Företrädare för Katrineholms kommun har tillsammans med företrädaze för Vingåkers kommun tagit fram ett reviderat förslag till Uppdrag till Västra Sörmlands Räddning (VSR). Uppdraget ingår som bilaga till förbundsordningen och är kommunens dokument för styrning av VSR. Kommunerna ska inom ett år efter varje mandatperiod fastställa Uppdrag till VSR angående räddningstjänstvecksamhet. Ärendets handlingar Kommunchefens tjänsteslaivelse, Förslag till reviderat Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst

30 ~ 1\atrineholms kommun ~, Datum Vår beteckning KS/2012: (3) VAr handl6ggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert tlawm Er beteckning Kommunstyrelsen Uppdrag till VSR angående räddningstjänstverksamhet Bakgrund Katrineholms och Vingåkers kommuner har bildat ett kommunalförbund för att bedriva gemensam räddningstjänstverksamhet, Västra Sörmlands Räddningstjänst nedan kallat VSR. För att styra verksamheten och tydliggöra den politiska viljan med VSR väljer medlemskommunerna Katrineholm och Vingåker att utforma följande tre styrdokument. 1. Förbundsordning I förbundsordningen beskrivs den formella strukturen för VSR. Förbundsordningen ska vara statisk och sällan behöva revideras. I förbundsordningen regleras de juridiska fundamenten som t ex medlemmaz, namn, säte, ändamål, utträde samt politiska och ekonomiska styrformer. 2. Reglemente för direktionen Reglementet är ett statiskt dokument som beskriver ansvar och arbetssätt. 3. Uppdrag till VSR angående räddningsfjänstverksamhet Uppdraget till VSR är det politiska dokumentet för styrning av VSR. Sett över flera mandatperioder är det ett dynamiskt dokument, men det kan revideras under pågående mandatperiod om det finns särskilda skäl. Uppdraget ska förnyas eller omprövas inom ett år efter varj e mandatperiod för att hålla den politiska styrningen av %rbundet levande. Men också för att säkerställa aktualitet i relation till förändringar i lagstiftningen. I Lagen om skydd mot olyckor finns två nationella må1 för räddningstjänstverksamhet Tillfredställande och likvärdigt skydd Effektiv räddningsinsats inom godtagbar tid Uppdraget till VSR är medlemskommunernas tolkning och lokala utformning av de nationella målen. I uppdraget beskrivs de lagstiftningsområden inom vilka VSR ska svara för räddningstjänstverksamhet samt må1, krav, restriktioner, medgivanden och former för rapportering till kommunerna. K:\Beredningsmäten~2012\120125\Bilagor\Mattias - VSR.docx KOMMUNLEDNINGSF6RVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: mariesandstrom@katrineholmse

31 ~ti~' 1\atrineholms kommun \ z ~s> Datum Vår beteckning KS/2012: Enligt lagstiftningen ska kommunerna anta handlingsprogram för varje mandatperiod. För att den politiska majoritetens vilja ska prägla handlingsprogrammen är det rimligt att handlingsprogram antas högst ett år efter varje ny mandatperiod. I VSR antaz direktionen handlingsprogram och i medlemskommunerna respektive fullmäktige. Kommunernas uppdrag till VSR utgör den innehållsmässiga grunden för VSR: s handlingsprogram. Kommunernas handlingsprogram täcker de områden inom LSO där VSR inte har ett ansvar. Främst samordningen av skyddet mot olyckor samt planering kring de olyckor som inte leder till räddningsinsatser. Reviderat förslag till Uppdrag till VSR Företrädare för Katrineholms kommun har tillsammans med företrädare för Vingåkers kommun utarbetat ett förslag till revidering av Uppdrag till VSR. De reviderade delarna är av mindra omfattande karaktär och redovisas nedan Lag 2003:778 om skydd mot olyckor Under samordning LXO ändrat till LEH Under samordning kommentar sist i kolumn tillägg USR Tillhandahåller kompetens Under räddningstjänst kommentar tillägg vilket beslutas vid antagande av nytt handlingsprogram Under kommunernas förebyggande åtgärder... tillägg VSR kan tillhandahålla övrig olycksförebyggande utbildningar efter beställning Lag 2010:1011 om brandfarliga och explosiva varor Hämtat från föna justeringen då VSR fick det totala ansvaret för dessa frågor Lag (2006:544) om kommuners och landstingets åtgärder inför och vid extraardinära hdndelser tillägg i fredstid och höjd beredskap Analys och planering tillägg VSR tillhandahåller kompetens inom området Höjd beredskap tillägg materialen är ayskrivna2014 och tillfaller då kommunerna som överlämnar material till VSR tillägg sist i stycket VSR utför arbetet genom avtal Må[ 3 ändrat till RäddningstJänstenska vara framme vid 100 % av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta 4 ändrat till Vid 60 % av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddnings jänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda Ekonomiska mål Sista målet tas bort helt (VSR ska värdesäkra det egna kapitalet så att det minst växer motsvarande inflationen) K:16eredninosmöten12012\120125\BilaaorlMaltias - VSR.docx KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: ~jultigatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se

32 ~' 1\atrineholms kommun ~ Datum V$r beteckning KS/2012: (3) Förslag till beslut selsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att fastställa revideringen av Västra Sörmlands Räddningstjänst. K:1BeredningsmSten \Bilagor\Mattias - VSR.docx KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se

33 _0.~ 1\atrineholms kommun \ KOMMU N LEDNINGSFÖRVALTNI NGEN Reviderat förslag Datum Vårbeteckning 1 (8) Vår hantlläggare Ewa Ersson-Häggkvist Eh tlalum Kommunstyrelsen Er beteckning Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst Samordning 1 kap 6 VSR har ansvaret för att samordna statliga och kommunala myndigheters verksamhet i fråga om räddningstjänst och skydd mot bränder. Samordning 3 kap 1 Kommunerna har ansvaret för att samordna skyddet mot olyckor. Syftet är att skapa en samsyn mellan olika statliga, kommunala och privata LEH 2 kap 7 aktörer inom t ex trafiksäkerhet, plan- och byggsektorn, miljöförvaltningen, folkhälsoverksamheten, kommunskydd, räddningstjänstverksamhet och skydd mot extraordinära händelser. VSR ska delta i arbetsgrupper/råd som verkar inom de olyckstyper där VSR har erfarenheter från räddningsinsatser. Exempel på sådana olyckor är trafikolyckor, miljöolyckor, drunkning, naturolyckor och suicid. VSR tillhandahåller ~ Tillsyn ~ 3 kap 1 ~ VSR ansvarar för tillsyn av ~ K:\Beredningsmdten~2072V 20125\Bilagor\VSR - uppdra.docx KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN Besöksadress: Grdna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: BO Katrineholm Telefax: E-post' kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

34 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Reviderat förslag DaNm Vårbeteckning 2 (8) enskildas ansvarsta ande. Information 1 kap 7 VSR ansvarar för att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns samt upplyser om varning och information vid allvarliga of ckor. Underlätta för den 3 kap 2 I begreppet underlätta ingår enskilde information och rådgivning till den enskilde samt i mån av resurser utbildnin. Underlätta för den enskilde VSR underlättar för den enskilde att ta sitt ansvar utan att inkräkta på annan myndighets ansvar inom alla typer av olyckor som omfattas av be re et räddnin st änst. Rengöring och 3 kap 4 VSR svarar beslut i fråga om brandskyddskontroll sotningstaxor, utförandeavtal och därtill hörande frågor. VSR svarar för att medge dispens för egen sotning. VSR ansvarar för tillsyn av sotvin sverksamheten. Räddningstjänst 3 kap 7 VSR svarar för att genomföra effektiva räddningsinsatser som påbörjas inom godtagbar tid, vilket beslutas vid antagande av handlingsprogram för räddningstjänst. Räddningstjänst VSR ska genomföra räddningsinsatser så att det skapas ett mervärde för de drabbade. Skadeavhjälpande VSR ska utföra insatser mot insatser" andra olyckor än de som faller under begreppet räddningstjänst under förutsättning att VSR kan åstadkomma ett mervärde för den drabbade. Olycksförlopps- 3 kap 10 VSR ansvarar för att alla utredning olyckor som föranlett räddnin sinsats utreds m.a.. ~ Den enskildes förebyggande skyldigheter enligt deeuia lag begränsas till område[ brand. Detta uppdrag äx således också begxänsnt rill området brand. ~ elven om upp~f[en Gggee utanföi IagsrifGVngens ram kao kommunerna välja a[[ addeia dec som en uppgift om det gagnai [ry~gghe[en. De[[a är ety sätt att effektivisera kommunens samlade riygglietsskap~nde axbete. 3 Fömtom vid själva xäddeungsinsatsen kan VSR stödja drabbade efree en olycka genom eftexföljai~de arbete. Detta stöd ligger utanför lagstift~vngens krav men äx ett uttryck för kommunernas ambition. ~ Denna uppgift äx bredare än de lagstadgade kraven på kommunerna. VSR ska utföra i~sa[sei mot andea olyckor än de som fa0ex under begreppet räddningstjänst dvsikteo med denna uppgift äx att öka ti}~ggheten i kommunerna.. K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uppdra.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögalan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

35 1\atrineholms kommun KOMMU NLEDN INGSFCSRVALTN INGEN Reviderat förslag Datum Vår beteckning 3 (8) orsak, (örlo och insats. Alarmering 6 kap 10 VSR ansvarar för att det finns anordningar för alarmering av räddningstjänsten, vilket sker via SOS AB. Räddningstjänst 8 kap 2 VSR ansvarar för höjd beredskap tillkommande uppgifter som ankommer på kommunerna under hö d beredska. Kommunernas 2 kap 1,2,3 Kommunerna har ett förebyggande egenansvar för sitt eget åtgärder i egenskap brandskydd i likhet med alla av enskild andra företag och individer. VSR ska tillhandahålla all brandskyddsutbildning åt kommunerna efter beställning från respektive kommun. Ersättning för utbildning ingår inte i kommunbidraget. VSR kan även tillhandahålla övrig olycksförebyggande utbildnin ar efter beställnin Tillstånd VSR ansvarar för tillståndsprövning gällande hantering och överföring av explosiva varor och hantering av brandfarli a varor. Aterkallande av 20 VSR ansvarar för tillstånd återkallande av tillstånd i Tillsyn 21 VSR ansvarar för utövande av tillsyn över efterlevnaden av ivna tillstånd. Beslut om 25 VSR ansvarar för att meddela föreläggande och förelägganden och förbud i förbud förekommande fall. Fastställande av 27 VSR ansvarar för att fatta avgifter beslut om avgifter för tillståndsprövning, tillsyn, provtagning m.m. enligt aktuel I lag. K'.\Beredningsmöten~2012N 20125\Bilagor\VSR - uppdrag.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefon: Org.nummer Katrineholm Telefax: www_katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm-se

36 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDN INGSFCSRVALTN INGEN Reviderat förslag Datum Vårbeteckning 4 (8) Tillsyn 15 Länsstyrelsen svarar för tills nen. VSR ska biträda. Information till 14 VSR biträder kommunerna i allmänheten arbetet med att informera (högre krav- personer som löper risk att nivå) påverkas av en allvarlig Kommunens plan för FSO 6 VSR ansvarar för att upprätta räddningsinsatser (högre en plan för räddningsinsatser kravnivå) enligtförordning om skydd K:\Beredningsmöten~2012N 20125\Bilagor\VSR - uppdra docx Analys och 2 kap 1 Kommunen har det direkta planering ansvaret för dessa frågor. VSR tillhandahåller kom etens inom området. Krislednings- 2 kap 2-6 Räddningschef eller den som nämndens räddningschefen utser har verksamhet mandat att sammankalla krisledningsgrupp och ingår i kommunernas Delta i 2 kap 7 Kommunen har ett geografiskt arbetsgrupper områdesansvar för att olika aktörer samverkar planeringsoch förberedelsearbetet samt att aktörernas olika åtgärder och information samordnas. VSR deltar i detta förberedelsearbete. Utbildnin Kommunen har det direkta KOMMUNLEDNINGSFdRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

37 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFURVALTNINGEN Revideratförslag Oalum Vår beteckning 5 (8) Rekrytering, utbildning och övning övning Rapportering Höjd beredskap ansvaret. VSR kan biträda vid utbildnin och övnin. VSR ansvarar för att egen personal utbildas och övas. VSR ansvarar även för rekrytering och övning av annan personal för räddningstjänst under höjd beredska. Kommunen har det direkta ansvaret. VSR kan biträda. Kommunen ansvarar för att förvara, vårda, underhålla, och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till kommunens disposition av staten. Materielen är avskrivna 2014 och tillfaller då kommunerna som överlämnar materiel till VSR. Kommunerna ska vidare underhålla och provade de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap. VSR utför arbetet genom avtal. Biträda kommunens Biträda kommunens byggprocess VSR utgör planfrågor. VSR biträder kommunen i byggprocessen, vilket inkluderar till exempel byggsamråd, granskning av brandskyddsdokumentation och säkerhetsbesiktning. K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uoodrao.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNWGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

38 I\atrineholms kommun KOMMUNLEDN INGSF6RVALTNI NGEN Reviderat förslag OaWm VAr beteckning 6 (8) Biträda kommunens byggprocess5 VSR ska aktivt delta i samhällsplaneringen genom att f61ja samhällsutvecklingen och föreslå lösningar, peka på behov och brister som behöver hanteras samt delta i avbets ru er. Biträda kommunen vid dimensionerin g av antal brandposter Kommunen svarar var och en för att ertorderligt antal väl fungerande brandposter finns. Kommunerna var och en tillhandahåller aktuella kartor som utvisar brandposternas Vid förfrågan 6 VSR utgör remissinstans i biträda andra tillståndsärenden m.a.p. till myndigheter exempel offentlig tillställning (ordningslag), LSSverksamhet (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och alkoholservering (alkohollag). VSR bistår även Polismyndigheten med sakkunnighetsutlåtanden. ' L,n viktig komponent i det olycksföxeuyggande azbe[et äe nskuanteri~g i samhällsplaneringen. VSR ska upptäcka riskel i samhällsplaneringen och fetna åtgäxdex för at[ minska dessa. VSR ska utgöra remissinstans [ill ansvarig nämnd. VSR loax ]rite någon slags veto, men ska å andra sidan inte heller avstå från att peka på samhällsplanering som fnnebäi förhöjda xlskex. K:\Beredningsmöten~2012\120125\BilagorNSR - uoodraa,docx KOMMUNLEDNINGSF6RVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltving@katrineholmse

39 1\atrineholms kommun KOMMU NLEDN INGSFÖRVALTNI NGEN Reviderat förslag Dalum Vårbeteckning 7 (8) Mål Må1 Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska kontinuerligt öka. Beskrivning/Förklaring nationella mål och kommunernas uppdrag till VSR är detta det yttersta och logiska resultatet. Den enskildes förmåga lyfts ofta fram som den mest effektiva åtgärd för att åstadkomma ett tryggare samhälle. Hur denna förmåga utvecklas är intressant för kommunerna att följa. Målet är begränsat till olyckor som kan föranleda räddningsinsats. För andra olyckor (sam inte leder till räddningsinsats) ska kommunerna beskriva sina aktiviteter och mål i respektive kommuns handlingsprogram. Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekarta Vid 6o procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda Det nationella målet är att räddningsinsats ska ske inom godtagbar tid. Detta mål är kommunernas lokala tolkning. Istället för att koppla framkomsttiden till vissa orter har tiden kopplats till Vid insatser som görs av räddningsstyrkan ska detta mätas. Detta kan också ses som ett kvitto på hur väl utbildning till allmänheten har haft förväntad effekt 5 VSR ska ha ett positivt årligt resultat Målet handlar om vilken balans förbundet har över sina intäkter och kostnader under året (resu Itatperspektivet) 6 VSR ska ha god budgetföljsamhet så att Målet handlar om vilken kontroll avvikelsen budget utfall är högst 2 % förbundet har över den ekonomiska K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uppdrag docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholmse

40 Katrineholms kommun ~ KOMMUNLEDNINGSF6RVALTNINGEN Reviderat förslag Dalum Vår Eeteckning 8 (8) VSR ska ha god prognossäkerhet så avvikelse prognos utfall är högst 1 om vilken kontroll förbundet har över den ekonomiska motsvarar betalberedskap vilket en månads betalningar Målet handlar om att VSR på kort sikt ej ska behöva vidta drastiska åtgärder för att mota ekonomiska problem VSR får sänka beredskapen när omständigheterna När VSR gör en räddningsinsats så medger minskar av naturliga skäl beredskapen för en andra samtidig insats. Detta kan hanteras genom att kalla in RIBstyrkor. Uppstår ytterligare en samtidig olycka minskar beredskapen fören tredje insats och så vidare. VSR får sänka beredskapen i relation till mål nr 3 med hänsyn till sannolikhet för ett andra larm eller andra viktiga omständigheter VSR ska utveckla samverkan med andra kommuner Syftet är att genom någon form av i syfte att öka effektivitet och kvalitet. samverkan öka effektivitet. Samverkan kan röra samordning inom ett visst ansvarsområde eller total samverkan inom visst geografiskt område. Samverkan ska inte medföra K:\BeredningsmOten~2012\720125\BilagorNSR - uppdrag.docx KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

41 Dnr KS/2011:670-1 ll Handläggare: Karin Rytter Val till miljöstrategiska rådet Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Kenneth Malm (SD) som ledamot i miljöstrategiska rådet, efter Lars Gunnlevs (SD) avsägelse från uppdraget. Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har inkommit med en skrivelse till kommunstyrelsen, angående önskemål om avsägelse från sitt uppdrag som ledamot i miljöstrategiska rådet. Lars Gunnlev (SD) föreslår Kenneth Malm (SD) som ny ledamot.

42 Dnr KS/2011: Handläggare: Karin Rytter Styrel - prioritering av el till samhällsviktiga verksamheter Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreslagna prioriteringsordningen och anta den som Katrineholms kommuns prioriteringslista. 2. Ansvaret för prioriteringsordningen delegeras till krisledningschefen. 3. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att göra en översyn av prioriteringsordningen under varje mandatperiod och vid förändringar återkomma till kommunstyrelsen med en redovisning av prioriteringsordningen. Ärendebeskrivning Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att utveckla och införa ett system för styrning av el till prioriterade elanvändare vid kortsiktig elbrist, Styrel. Det nya systemet utgår från att bortkopplingar sker på lokalnätsnivå. På det sättet kan tillgänglig el styras till ellinjer med prioriterade elanvändare, på samma gång som ellinjer med oprioriterade elanvändare kopplas bort. Prioriterade elanvändare kan till exempel vara vårdboenden, räddningstjänst och sjukhus. Styrel bygger på att kommuner och elnätsföretag identifierar och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen har initierat arbetet och leder det i länet och fattar de myndighetsbeslut som ska ligga till grund för bortkoppling. Processen är beslutad att gå till enligt följande: Kommunen identifierar vilka elanvändare som i händelse av en allvarlig elbrist bör prioriteras Tillsammans med berörda elföretag kartläggs längst vilka ellinjer de prioriterade finns Kommunen överlämnar resultatet av sitt arbete till länsstyrelsen Länsstyrelsen kompletterar underlaget med de nationellt viktiga elanvändarna inom länet Länsstyrelsen beslutar om prioriteringsordning Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en prioriteringsordning från 1 ti118, som stöd till kommunerna i deras arbete med att prioritera sina verksamheter. Ärendets beredning Ärendet har samordnats av säkerhetsstrategen via kommunens riskhanteringsgrupp som består av representanter från de kommunala förvalmingama och bolagen. Dialog haz förts med Utsikt nät AB och Vattenfall AB i arbetet. Kommunen har även kommunicerat med landstinget angående deras verksamhet och det lokala näringslivet.

43 Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunstyrelsen föreslås att godkänna den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreslagna prioriteringen enligt bilaga, som underlag för prioriteringen av elanvändare vid elbrist, översända kommunens prioriteringsförslag till Länsstyrelsen i Södermanlands 1än samt delegera prioriteringarna till krisledningschefen en översyn av listan skall göras varje mandatperiod, utav ansvarig tjänsteman Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Bilaga "Prioriteringsklasser",

44 1\atrineholms kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) KOMMU N LEDN INGSFCSRVALTN INGEN Staben Datum Vår beteckning 20]1: Vå1 hantllä9aare Johan Harter Eh tla[um Er beteckning Kommunstyrelsen Styrel, prioritering av el till samhällsviktiga verksamheter Ärendebeskrivning Energimyndigheten har fått regeringens uppdrag att utveckla och införa ett system för styrning av el till prioriterade elanvändare vid kortsiktig elbrist, Styrel. Det nya systemet utgår från att bortkopplingar sker på lokalnätsnivå. På det sättet kan tillgänglig el styras till ellinjer med prioriterade elanvändare, på samma gång som ellinjer med oprioriterade elanvändare kopplas bort. Prioriterade elanvändare kan till exempel vara vårdboenden, räddningstjänst och sjukhus. Styrel bygger på att kommuner och elnätsföretag identifierar och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen har initierat arbetet och leder det i länet och fattar de myndighetsbeslut som ska ligga till grund för bortkoppling. Processen är beslutad att gå till enligt följande: Kommunen identifierar vilka elanvändare som i händelse av en allvarlig elbrist bör prioriteras Tillsammans med berörda elföretag kartläggs längst vilka ellinjer de prioriterade finns Kommunen överlämnar resultatet av sitt arbete till länsstyrelsen Länsstyrelsen kompletterar underlaget med de nationellt viktiga elanvändarna inom länet Länsstyrelsen beslutar om prioriteringsordning Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en prioriteringsordning från 1 till 8, som stöd till kommunerna i deras arbete med aty prioritera sina verksamheter. Ärendets beredning Ärendet har samordnats av säkerhetsstrategen via kommunens riskhanteringsgrupp som består av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen. Dialog har förts med Utsikt nät AB och Vattenfall AB i arbetet. Kommunen har även kommunicerat med landstinget angående deras verksamhet och det lokala näringslivet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Gröna Kulle Telefon: Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se Org.nummer

45 I\atrineholms kommun TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) KOMMUN LEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Datum Vårbeteckning 2017: Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunstyrelsen föreslås att godkänna den av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreslagna prioriteringen enligt bilaga, som underlag för prioriteringen av elanvändare vid elbrist, översanda kommunens prioriteringsförslag till Länsstyrelsen i Södermanlands län samt delegera prioriteringarna till krisledningschefen en översyn av listan skall göras varje mandatperiod, utav ansvarig tjänsteman Ärendets handlingar Bilaga "Prioriteringsklasser", Johan Harter Säkerhetsstrateg LIX,67 KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se

46 1\atrineholms kommun \ BILAGA 1 (1) Datum KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Staben V6r beteckning VAr handläggare Johan Harter Ert datum Er beteckning Prioriteringsklasser 1. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis akutsjukvård, akuttjänstgörande polis och räddnings tjänst och o»zsorg om utsatta grupper. 2. Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis ledningsfunktioner, drivmedelsförsörjning, vatten, och avlopp, vissa finansiella system, radio/tv, elektroniska kommunikationer och vissa transporter. 3. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Exempelvis primärvård, dagmottagningar och läkemedelsförsörjning 4. Elanvändare som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Exempelvis betalningsförmedling, transporter och livsmedelsförsörjning. 5. Elanvändaze som representerar mycket stora ekonomiska värden. Exempelvis massa- och pappersindustri, grztvor, raffinaderier, järn-, stål- och större verkstadsindustri. 6. Elanvändare som har mycket stor betydelse för miljön. Exempelvis sophantering och kemisk industri. 7. Elanvändare som har mycket stor betydelse för sociala och kulturella värden. Exempelvis arkiv, museer och objekt på UNESCO:s världsarvslista. 8. Övriga elanvändare. Exempelvis boende och små till medelstora företag. Kommunen skca inte idenlifzera dessa elanvändare på objektsnivå. G:\Gemensam\Personliga mappar\karin R\(Svrigt\STYREL.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle Org.nummer Telefon: Djulögatan 41 Telefax: E-post: johan.harter@katrineholm.se

47 Dnr KS/2011: Handläggare: Marie Sandström Koski Förslag till yttrande över delbetänkandet "På jakt efter den goda affären" Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta redovisat förslag till yttrande över delbetänkandet "På jakt efter den goda affären" (SOU 2011:73) som sitt eget och överlämna det till Socialdepartementet som Katrineholms kommuns yttrande. Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har fått möjlighet att lämna yttrande över delbetänkandet "På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offenlliga upphandlingen" (SOU 2011:73). Lagstiftning rörande offentlig upphandling infördes under tidigt 1990-talet, men har förändrats ett flertal tillfällen under 2000-talet. Vid den senaste lagändringen i juni 2010 infördes stadganden som bland annat innebär att kommunen riskerar att få avtal upphävda eller beläggs med upphandlingsskadeavgift vid otillåtna direktupphandlingaz. Förändringarna innebär även att beloppsgränsen för nyttjande av direktupphandling (d v s den nedre beloppsgräns som begränsar regelverket för offentlig upphandling) fastställdes i lag i stället för av varje upphandlande myndighet. Redan i september 2010, det vill säga två månader efter införandet av den nya lagstiftningen, förordnade finansdepartementet en särskild utredare för att utvärdera upphandlingsregelverket och att göra en översyn av upphandlingsstatistiken. Utredningen antog namnet Upphandlingsutredningen I november 2011 överlämnade utredningen ovan nämnda delbetänkande med syfte att återkomma med eventuella konkreta förslag till författningsändringar. Syftet med delbetänkandet är att beskriva förutsättningarna för den offentliga upphandlingen samt vilka problem och frågeställningar som Upphandlingsutredningen 2010 bör prioritera isitt fortsatta arbete. Ärendets handlingar Förslag till yttrande från kommunledningsförvaltningen, Delbetärilcandet "På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen" (SOU 2011:73)

48 ~, Y~ 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE ~ ~s~ KOMMUNLEDN INGSFÖRVALTNINGEN Staben Datum Vår beteckning KS/2011: Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över delbetänkandet "På jakt efter den goda affären" Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har fått möjlighet atc lämna yttrande över delbetänkandet "På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen" (SOU 2011:73). Lagstiftning rörande offentlig upphandling infördes under tidigt 1990-talet, men har förändrats ett flertal tillfällen under 2000-talet. Vid den senaste lagändringen i juni 2010 infördes stadgandes som bl a innebär att kommunen riskerar att få avtal upphävdaeller beläggs med upphandlingsskadeavgifr vid otillåtna direktupphandlingar. Förändringarna innebär även att beloppsgränsen för nyttjande av direktupphandling (d v s den nedre beloppsgräns som begränsar regelverket för offentlig upphandling) fastställdes i lag i stället för av varje upphandlande myndighet. Redan i september 2010, d v s två månader efter införandet av den nya lagstiftningen, förordnade finansdepartementet en särskild utredare för att utvärdera upphandlingsregelverket och att göra en översyn av upphandlingsstatistiken. Utredningen antog namnet Upphandlingsutredningen I november 2011 överlämnade utredningen ovan nämnda delbetänkande med syfte att återkomma med eventuella konkreta %rslag till författningsändringar. Syftet med delbetänkandet är att beskriva förutsättningarna för den offentliga upphandlingen samt vilka problem och frågeställningar som Upphandlingsutredningen 2010 bör prioritera isitt fortsatta arbete. Ärendets beredning Ärendet har i huvudsak bedömts utifrån juridiska aspekter. Förvaltningens bedömning Då betänkandet beskriver problem mer än lösningar finns oftast inga konkreta förslag för kommunen att ta ställning till i betänkandet. Yttrandet kommer därför att koncentrera sig till att bedöma om eventuella problembilder känns relevanta för kommunen samt om kommunen anser att det saknas områden som Upphandlingsutredningen 2010 inte hanterar i betänkandet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Katrineholm Teletax: E-past:. staffan.kallstrom@katrineholm.se

49 ~ ~ 1\atrineholms kommun ~ TJANSTEUTLÅTANDE 2 ~6~ Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN KS/2011: Staben Katrineholms kommun har idag fem årsarbetare som arbetaz som upphandlare. En av dessa tjänster bekostas av externa upphandlande myndigheter och enheter och kommunen kan därför sägas fungera som en inköpscentral. Upphandlarna utför ungefär 100 upphandlingar av varor, tjänster och byggentreprenader per år. Upphandlingarna utförs för den egna verksamheten, för Vingåkers kommun och till viss del de båda kommunernas helägda och delägda bolag och förbund. Upphandlingar görs även tillsammans med andra kommuner i Söedermanlands 1än och till sammans med Landstinget Sörmland. Yttrandet är uppställt så att eventuella synpunkter som är föranledda av utredningens delbetänkande hänvisar till kapitelindelningen idetsamma. Förslag till yttrande Medborgarperspektiv Av utredningen framgår att en upphandling som hanterar varor och tjänster som syftar till att möjliggöra god service till medborgarna ställer h6gre lffav på att en upphandlande myndighet medvetet axlar köparrollen. Kommunen instämmer i detta och konstaterar att affärstraditionen troligtvis är 1åg i de flesta kommuner. I skattefinansierade verksamheter gynnas sällan affärsmedvetenhet ibudgetsammanhang, och konkurrensutsättningen ses ibland som en onödig och byråkratisk omväg för att nå verksamhetens må1. I skattefinansierad verksamhet finns sällan incitament för konkurrensutsättning. De upphandlande myndigheterna haz dessutom svårt att verka som medvetna köpare då de i affärssammanhang möter säljare som dagligen hanterar affärer inom sitt område, men myndigheterna endast upphandlar en gång var tredje år. Kommunen anser att utredningen i kommande betänkande bör främja att goda exempel lyfts fram och att samordnade mallar tas fram av t ex Kammarkollegiet för att på det sättet stärka möjligheter att upphandlande myndigheter nyttjar samma, eller i vart fall liknande, dokument Beakta de mindre förelagen och upphandlande myndigheterna. Utredningen konstaterar att mindre myndigheter missgynnas av regelverken, då samma krav ställspå en liten kommun som på en större. Detta är korrekt. Katrineholms kommun är Sveriges ca 75 största kommun, men har ett invånarantal om endast ca personer. Detta innebär att det finns ca 220 st kommuner i Sverige som är lika stora eller har färre invånare än st. Katrineholms kommun fungeraz trots detta som den största samarbetspartnern till sina mindre grankommuner och är en av de fyra största i länet. För att hjälpa mindre upphandlande myndigheter bör arbete med gemensamma mallar stärkas (se ovan). På detta sätt stärks rättssäkerheten iunderlagen, men förenklar även för leverantörer då underlagen blir mer likformade. KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN Besöksadress' Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se

50 ry 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (6) ~~ Dalum VA~beleckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Staben ~J.6. Beloppsgränsernaför direktupphandling Utredningen överväger att i sitt slutbetänkande föreslå att beloppsgränsen för direktupphandling höj s, i vart fall för upphandling av byggentreprenader. Kommunen genomför idag ca 100 upphandlingar. En generell höjning av direktupphandlingsbeloppet skulle innebära att tid frigjardes för att kvalitetssäkra upphandlingar av större värde. I de direktupphandlingar där konkurrensnivån är hög kommer troligtvis konkurrensutsättning att fortsätta. Kommunen stödjer tanken på att beloppsgränsen för direktupphandling höjs till ett högre belopp, alternativt kopplas till en procentsats av den upphandlande myndighetens eller enhetens omsättning kompletterat med ett lägsta belopp. Idag har kommuner med invånarantal understigande t ex invånare saimna beloppsgräns som de största myndigheterna, landstingen och kommunerna. Med tanke på storleken på de sammanlagda inköpen bör direktupphandlingen inte bara vara kopplad till transaktionskostnaden utan även till vad som faktiskt kan ses vara ett lågt belopp för myndigheten eller enheten. 4.7 Förhandlad upphandling med föregnende annonsering Utredningen konstaterar att det finns ett intresse av ökade förhandlingsmöjligheter. Kommunen ställer sig tveksam till hur upphandlingar som både tillgodoser direktivens krav på i huvudsak oförändrat underlag efter förhandling och en större flexibilitet Tupphandlingen. Redan idag finns möjligheten att förhandla, men nyttjas dåligt då det tar tid att förhandla och nyttan av att förhandla kan ifrågasättas då underlaget inte får förändras i någon större omfattning. Leverantörer brukar sällan vara intresserade av att redovisa en lösning på ett problem och sedan, utan ersättning, låta lösningen bli en del i en offentlig upphandling. Ett alternativ till förhandling är att t ex Kammazkollegiet får i uppgift att sammankallamöten mellan upphandlande myndigheter och enheter å ena sidan och leverantörer åandra sidan för att föra diskussioner om marknaden, innovativa lösningaz och lyckade underlag. 4.9 Elektronisk upphandling en förenklingsåtgärd för alla? Upphandlingsutredningen har för avsikt att analysera om utredningen kan bidra till att komma till rätta med de flaskhalsar som hindrar en snabb utveckling av den elektroniska upphandlingen i Sverige. Enligt kommunen kan en flaskhals vara att många kommuner, även vid samazbete, är små och har begränsade personella resurser för att införa elektronisk upphandling. Även antalet upphandlingar kan, enligt kommunen, vara en hämsko för att nyttja ett elektroniskt upphandlingssystem fullt ut. Tiden för att utveckla upphandlingen på KOMMUNLEDNINGSF6RVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se

51 `ten % I\atYlriCl101rilS ItOrilrilUri ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (6) palum VAS beteckning KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN KS/2011: Staben lokal nivå finns inte utan tidigare underlag används trots att upphandlingen skulle kunna genomföras på ett för leverantören mer effektivt sätt. Såsom diskuterats ovan kan enhöjning av direktupphandlingsbeloppet leda till att tid frigörs för att t ex utvecklade elektroniska upphandlingarna. 4.I0 Ramavtal Utredningens beskriver på ett omfattande sätt fördelar och problem med ramavtal. Kommunen konstaterar att utredningen tagit till sig synpunkter från upphandlande myndigheter och enheter om fördelar och nackdelar med ramavtal. Kommunen vill förtydliga sina egna synpunkter rörande ramavtal med följande: Ju tydligare det faktiska behovet beskrivs i underlaget, ju större chans har leverantörerna att möta förfrågan med bra priser och bra kvalitet. Priserna i ramavtal med angivna nettopriser har en tendens att bli onormalt låga för att leverantören sedan försöker byta ut nettoprisprodukter eller få en decentraliserad organisation att köpa produkter som är dyrare. Utredningen förenklar ibland hur organisationer genomför gemensamma ramavtal. Beskrivningarna motsvazar i första hand de upphandlingar som genomförs gemensamt gällande IT-produkter på nationell nivå. Gemensamma upphandlingsorganisationer på kommunal nivå höjer förvisso nivån och kompetensen hos dem som genomför upphandlingarna, men då många kommuner har en mycket bred upphandlingsyta fördelat på få upphandlare är det svårt för kommunala upphandlare att bli riktiga specialister Upphandling riv livsmedel Utredningen haz tagit del av synpunkter rörande livsmedelsupphandlingar som beskriver brister i konkurrensen, många överprövningar, oklarheter vad avser djurskydd och transporter och brister i uppföljning. Katrineholms kommun kan konstatera att det endast är två leverantörer i grossistbranschen som lämnar kompletta anbud, kompletterat med leverantörer som lämnar anbud inom delar av upphandlingen. Dessa två grossisterna överprövar regelmässigt en förlorad upphandling, oavsett om fel har begåtts eller inte. Underlagen vad avser upphandling av livsmedel är så omfattande att en leverantör alltid kan hitta oklarheter om så önskas Upphandling av konsulttjänster Utredningen beskriver upphandlingen av konsulttjänster på sidan 174 i betänkandet påföljande sätt: "Det handlar om att handla in en jänst som myndigheten inte själva kan utföra och som säljaren egentligen är bäst skickad att beskriva ". KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Telefon~ Telefax: E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se Org.nummer

52 ~. Å 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (6) DaWm Vårbeteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Staben Enligt Katrineholms kommun är denna beskrivning ett väsentligt problem som rör stora delar av den offentliga upphandlingen, inte endast upphandling av konsulttjänster. Kommunen förutsätts att på ett professionellt sätt kunna beskriva behov av allt från "papper och engångsartiklar" till byggentreprenader av avloppsverk. Möjligheten att nyttja konsulter i dessa fall är delvis begränsade av ekonomiska orsaker. 5.2 Miljömässigt ocli socialt ansvarsfull offentlig upphandling Kapitlet beskriver offentlig upphandling ur en miljömässigt och socialt ansvarsfull synvinkel. Katrineholms kommun kan konstatera att fokus fortfarande ligger på miljömässigheten i de offentliga upphandlingarna. Leverantörerna har ofta djupa kunskaper om miljökrav inom sin verksamhet, och många ganger har de även tekniska lösningar och en intern kontroll som t o m överstiger de krav som kommunen ställer. Vad avser de socialt ansvarsfulla offentliga upphandlingarna har de inte utvecklats på samma sätt, och bland de få goda exempel som nämns är upphandlingar som ställer krav på att enleverantör av t ex en byggentreprenad ska anställa arbetslösa. Möjlighetenidag att främja socialt medvetna företag är begränsad då dessa inte får särbehandlas vid krayställande och utvärdering. Den enda möjligheten kommunen har är att se till att kraven inte försvårar för dessa företag. Utredningen redovisar även hur de upphandlande myndigheterna kan ställa krav på att ILO-konventioner uppfylls, men kommuner har oftast svårt att göra faktiska uppföljningar av att leverantören lever upp till konventionerna. S.I8 Små och rizedelstora företags medverkan i offentliga upphandlingar Kapitlet redovisar vilket arbete som sker och vilka överväganden utredningen gör för att underlätta för små och medelstora företags att lämna anbud i offentliga upphandlingar. Katrineholms kommun gör följande reflektion. Bristen på tid minskar dock möjligheterna att göra avvägningar för att attrahera små och medelstora företag i offentliga upphandlingar. Ett annat problem är en kommun, om man jämför med hur ett företag mäts, är en stor köpare. Antalet anställda understiger sällan 500 personer oavsett hur liten kommunen än är. Det är av den anledningen ibland svårt att få fram underlag som fyller kommunens behov med som underlättar för små och medelstora företag att lämna anbud. De merkostnader som kan vara förenat med s k delade anbud kan vara svåra att bära för mindre kommuner. KOMMUNLEDNINGSFbRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se Org.nummer

53 I~åtYll7e1701T11S k01]ltllllri ~ TJÅNSTEUTLATANDE 6 (6) Datum VA~beleckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Staben 6 Nationell upphandlingssiatistik Kapitel 6 i betänkandet behandlar frågan om nationell upphandlingsstatistik nch hänvisar bl a till arbete med EU-direktiv, svenska forskningsrapporter och exempel från andra länder, t ex Skottland. Katrineholms kommun anser att ett framtagande och fastställande av nyckeltal för statistik är viktigt. Offentlig upphandling är ett verksamhetsområde som, i alla fall i Sverige, har vuxit under de sista tio åren. Det är därför nödvändigt att få fram jämförbar statistik, dels på nationell nivå, men även på kommunal nivå. Som statistiken ser ut idag finns det en risk att skillnader i olika upphandlande myndigheters redovisade kostnader och besparingar m a a offentlig upphandling delvis bygger på gissningar och olika sätt att redovisa. Genom en nationell plan för framtagande av statistik blir den offentliga upphandlingen mer vetenskaplig och empirisk än idag. Kommunen anser att samtliga upphandlingar, inklusive direktupphandlingaz, bör ingå i framtagandet av en nationell upphandlingsstatistik eftersom det ger en fullständig bild av de offentliga inköpen kompletterat med eventuella konkurrensutsättningar av direktupphandlingar. En fördel med ett nationellt system är dessutom att leverantörer av upphandlings-, e-handels, och ekonomisystem kan utveckla tjänster för redovisning på ett övergripande sätt. Ärendets handlingar Delbetärilcandet "På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen" (SOU 2011:73) Staffan Källström, Kommunjurist KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: staffan.kallstrom@katrineholm.se Org.nummer

54 Dnr KS/2012: Handläggare: Per Johansson Kommunstyrelsens interna budget 2012 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar fastställa de interna budgetarna för 2012 som avser kommunchefined ledningen, kommunledningsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen gällande drift, investeringar och prioriteringar. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till intern budget för Budgeten har tre delar: kommunchef med ledningen, kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, vilka presenteras som separata dokument. De av fullmäktige beslutade åtaganden sam berör kommunstyrelsen och kommunfullmäktige finns redovisade i kommunledningsförvaltningens budget. Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden utgörs av Vision 2025 och Kommunplan 201 ]-2014 som fastställdes av fullmäktige den 18 apri12011 och av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 27 apri I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort underlaget till övergripande plan med budget fastställdes av kommunfullmäktige den 21 november Nämnderna ska senast under januari månad upprätta budget- och planeringsdokument ienlighet med fullmäktiges beslut om övergripande plan med budget. I nämndens plan ska också nämndens produktionsmål anges. I enlighet med detta, har kommunledningsförvaltningen upprättat intern budget för kommunstyrelsens verksamhetsområden. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Kommunstyrelsens plan med budget : kommunchef med ledning, Kommunstyrelsens plan med budget : kommunledningsförvaltningen inklusive kommuncentrala budgeteringsposter, Kommunstyrelsens plan med budget : samhällsbyggnadsförvaltningen,

55 _ ~~~ I\att-ineholms kommtul TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) KOMMUNLEDNI NGSFCSRVALTNINGEN Stab Datum Vår beteckning Vår pantllåggare Per Johansson EM1 datum Er beteckning Kommunstyrelsens interna budget 2012 Kommunledningsförvaltningen haz arbetat fram ett förslag till intern budget för Budgeten har tre delar: kommunchef med ledning, kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, vilka presenteras som separata dokument. De av fullmäktige beslutade åtaganden som berör kommunstyrelsen och kommunfullmälctige finns redovisade i kommunledningsförvaltningens budget. Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden utgörs av Vision 2025 och Kommunplan som fastställdes av fullmäktige den 18 apri12011 och av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 27 apri I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. I enlighetmed styrsystemet haz nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort underlaget till övergripande plan med budget fastställdes av kommunfullmäktige den 21 november Nämnderna ska senast under januari månad upprätta budget- och planeringsdokument ienlighet med fullmäktiges beslut om övergripande plan med budget. I nämndens plan ska också nämndens produktionsmål anges. I enlighet med detta, har kommunledningsförvaltningen upprättat intern budget för kommunstyrelsens verksamhetsområden. Förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta fastställa de interna budgetarna för 2012 som avser kommunchef med ledning, kommunledningsförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen gällande drift, investeringar och prioriteringar. För kommunledningsförvaltningen Sari Eriksson Förvaltningschef KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 641 BO Katrineholm Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefon: Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se Org.nummer

56

57 _ Katrineholms kommun \ 2 (14) Inledning Utgångspunkten för planeringsarbetet infbr planperioden utgörs av Vision 2025 och Kommunplan 20] som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 och av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 27 april I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. Ienlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefrer lämnat åtaganden i förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i planeringsdirektivek Naznndemas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort utgångspunkten fbr det majoritetsförslag till övergripande plan med budget som beslutades av kommunstyrelsen den 26 oktober Övergripande plan med budget fastställdes av kommunfullmäktige den 21 november Nämnderna ska senast under januari månad upprätta budget- och planeringsdokument i enlighet med kommunfixllmäktiges beslut om övergripande plan med budget. I nämndens plan ska ocks$ nämndens produktionsmål anges. Detta dokument utgör den del av kommunstyrelsens egen plan med budget för som berör kommunchefens verksamhet. Först återges Vision 2025 och må7omr$dena i Kommunplan I avsnittet därefter anges de resultatmål och åtaganden som berör kommunchefen. För varje resultatmål anges också de örutsättningar och verksamhetsförändringar som berör kommunchefen samt de produktionsmål som kommunstyrelsen tog beslut om i augusti. Av kommunstyrelsens produktionsmål redovisas här endast de som berör kommunchefen. I nästkommande avsnitt finns de tillkommande uppdrag som kommunfullmäktige har beslutat om och som berör kommunchefen. Sist i dokumentet anges kommunstyrelsens budget för kommunchefen för Innehåll Inledning... Vision Målområden i Kommunplan Resultatmål, åtaganden och produktionsmå för kommunchefen... Ortsutveckling... Kultur och fritid Skola... Omsorgoch try88het... Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... Ekonomi och organisation... Tillkommande uppdrag för kommunchefen... Budget 2012 fdr kommunchefen

58 I~atiineholms kommun \ 3 (14) Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vi ja, ambition. Det är också det lustfyddda det vi lever för och det vi Zever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge fdr liv &lust Målområden i Kommunplan De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Resultatmål, åtaganden och produktionsmål för kommunchefen I detta avsnitt redovisas kommunens resultatmål för planperioden Resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan För varje målområde redovisas också de förutsättningar och verksamhetsförändringaz samt åtaganden som berör kommunchefen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. Åtagandena återspeglar inte all den löpande verksamhet som bedrivs. För varje åtagande anges också vilken eller vilka andra nämnder bolag som ska arbeta med åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet och hur ofta det ska följas uppe. Dessutom anges källa, dvs. var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. Vidaze anges vilket/vilka kantor inom KLF som har huvudansvar %rresp.åtagande. Flera åtaganden är baserade på SKLs undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), en årlig insamling av 39 måtta som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Katrineholms kommun deltar i KKiK sedan hösten I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: I vissa fall anges inte målniv$n mer speci5kt än att förhållandet i fråga ska öka/minska eller kvarstå på samma nivå som tidigaze. Z De åtaganden som ska följas upp månadsvis redovisas till kommunstyrelsen i samband med månadsuppföljningen. ~ Inför KKiK-mätningen hösten 2011 har vissa KKiK-mått satt ett annat nummer än vid mätningen I Svergripande plan med budget används den nya numreringen vid hänvisning till resp. I{KiK-m$tt.

59 1\atrineholms kommun 4 (14) BIN BN KS KTN MI1N STTI SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholms Vatten och Avfall AB Ortsutveckling Visionen för ICutrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra mi jöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av närings]ivet, stärkt handel och besöksnazing samt goda möjligheter till vidazeutbildning för vwcna skapas tillvä7ct och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunfullmäktige har beslutat att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Detta ska bidra till en större kundfokus och bättre service och bemötande av medborgare och företagare i samband med myndighetsutövning eller andra kontakter. Bildandet av den nya förvaltningen innebär att samhällsbyggnadsfrågorna samlas på en förvaltning. Innan årsskiftet fanns frågorna på förvaltningen näringsliv och tillväxt, stadsarkitektkontoret, miljöfärvalfiingen och till viss del service- och teknikförvaltningen. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen skapar förutsättningaz för att driva orts- och näringslivsutvecklingen p$ ett effektivare sätt och utifrån en helhetssyn. Viktiga frågor för den nya förvaltningen handlar om att stimulera etablering av tjänsteföretag samt skapa förutsättningaz fören fortsatt befolkningstillväxt. Logistikcentrumprojektet går över från en byggnadsfas till en marknadsföringsfas, vilket i sig innebär en viss förändring inom organisationen. En prioritering är att få till en eller flera logistiketableringar. Prognoserna när det gäller arbetslöshetens utveckling är osäkra. Därför behöver kommunen förbereda sig på en situation med fortsatt hög arbetslöshet. En stor ungdomsarbetslöshet och stora ungdomskullar innebär ett ökat tryck både på socialnämnden och på viadidaktnämnden. Kommunen påverkas också av förändringar av socialförsäkringssystemet. I Katrineholm är arbetslösheten hög. För att ta krafttag mot azbetslösheten har majoriteten beslutat om att genomf2sra projektet "Arbetslinjen" under 2012 för att bidra till att bka antalet azbetstillfällen i Katrineholms kommun samt minska antalet försörjningsstödstagare. Projektet, som

60 I~atiineholms kommun \ 5 (14) finansieras genom de 12 miljoner kronor som avsattes för kommande välfärdsutmaningar i bokslutet 2010, ska göra det mbjligt för ca 100 personer med försörjningsstöd att få en anställning i kommunen under minst ett halvår. Må(et är att andelen invånare i Katrineholm som har ett arbete och kan fbrsörja sig själva ska öka. Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar också behovet av andra kommunala azbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. En viktig utmaning är att utveckla metoder och samverkan, mellan företag, myndigheter och icke statliga organisationer, för att kunna matcha och utbilda personer som står utanför arbetsmazknaden för att möta f&retagens arbetskraftbehov. I Katrineholms kommun pågår en översyn av kollektivtrafiken bland annat utifrån den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft Den nya lagen innebär en omstrukturering av hela systemet för kollektivtrafiken genom avreglering och ett fritt mazknadstillträde. För Katrineholms kommun är kollektivtrimken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmazknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Målet i Kommunplan är att pendlingsmöjlighetema till och från Katrineholm för arbete och studier säkras genom en fortsatt satsning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet ocb helst samma tidsavgångar ("styva tidtabeller") som ligger fast år efrer år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Ett annat m$1 i kommunplanen är att prova nya alternativa kollektivtr~klösningar, exempelvis anropsstyrd trafik. Den frågan har funnits med i Länstrafikens lokala översyn av kollektivtrafiken ikatrineholm. Kostverksamheten kommer under hösten att behöva anpassa arbetet i relation till den nya skollag som trädde i kraft den i juli 2011 och som bland annat berör skolmåltider. Enligt den nya lagen ska eleverna erbjudas näringsriktiga måltider som lever upp till svenska näringsrekommendationer. För att möta kraven krävs fortsatt implementeringsazbete och samverkan mellan förvaltningar. Kostverksamheten påverkas även av de senaste tre årens demografiska utveckling. Produktionsmål Det pågående arbetet med översiktsplanen ska slutföras och beslutas i kommunfullmäktige. Arbetet ska ta hänsyn till visionen och målen i kommunplanen. Underlätta utbyggnaden av solenergi och vindkraft, skapa förutsättningar för ytterligare biogasproduktion samt verka för en kollektivtrafik med alternativa drivmedel. Nämndemas och bolagens åtaganden Åtaganden U föl'nin~ Månad Delår Årlom Lång sikt] Företagsklimatetska förbättras BN, KS, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI4 70 Källa: SKL:s mätning Insikt. KKiK mått 34 Resultat tidigare mätningar: NKI 59 (2007), NKI 63 (2009), NKI64 (2011) Jämförelse: Medelvärde för samtliga 50 kommuner inom SBAS; NKI 63 (2007), NKI 66 (2009), NKI 67 (2011) x " N&jd-Kund-Index 5 Stockholm Business Alliance

61 1\aaineholms kommun \ 6 (14) Åtaganden UPPföI'niu Månad Delår årli Lån sikt Arbetslösheten ska minska x x x KS, SOCN, VIAN Källa: Arbetsförmedlingen Resultat senaste mätning: Antalet arbetslösa åldrama år; 443 kvinnor, 479 man. Öppen arbetslöshet 4,6 %, åtgärder 4,3 %, totalt 8,9 %. Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 6,1 %, Sörmland 7,9 %. Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta kommunens s x utveckling Samtliga Källa: KKiK mått 15. (Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta kommunens utveckling?.) Resultat senaste mäfiing: 37 av maacpoäng (2010) Jämförelse: Medelvärde KKiK Katrineholmarnabska känna till platsens varumärke x x KS, KTN, VIAN Målnivå: 90 Källa: Kulturundersökning 2012 Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står x x för KS, KTN, VIAN Målnivå: 50 Källa: Kulturundersökning 2012 Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets inveckling. I Katrineholm. Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Förutsättningaroch verksamhetsf6rändringar Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Med utgångspunkt i det omgivande samhället ska biblioteket vara en attraktiv, synlig, tillgänglig, unik mötesplats och en kreativ medaktör för lärande, information och kultur. Informationen är fri och öppen på biblioteken och servicenivån är hög. I Kommunplan prioriteras kultur för barn och ungdomaz. Under den tid då bam vvicer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina o]ika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. 6 Med Katrineholmaze avses nattbefolkning.

62 _ Katrineholms kommun ~ 7 (14) Det nya idrottspolitiska program som är under framtagande kommer att Tydliggöra riktlinjer för Sportcenhums verksamhet riktad mot både medborgare, föreningsliv och kommunal verksamhet. Programmet kan leda till verksamhetsförändringaz under planperioden. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden U föl"nio ~' Månad Delår ådi Katrineholms kommun haren stark samverkan med x x föreningslivet dr att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige bar beslutat KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: NKI 60 Källa: Utvärdering eller enkät 2012 Lån sikt Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla bom och ungdomar att nå kunskapsmålen. Förutsättningaroch verksamhetsförändringar Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasium. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden, framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har elevunderlaget i kommunens grundskolor stadigt minskat. Även gymnasieskolan är inne i en period av elevminskning. Två friskolor har lämnat in ansökan att is starta verksamhet i Katrineholm; Lärande i Östergötland och Kunskapsskolan. Båda har erhållit tillstånd för start fr.o.m. lå 2012/13, Lärande i Östergötland för start av 1-9 skola och Kunskapsskolan för start av 4-9 skola. Detta kommer att innebära omfattande strukturförändringaz för de kommunala skolorna. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget haz ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer

63 l~atrineholms kommun ~ 8 (14) och kamma till Katrineholm. Eftersom det länge har rått osäkerhet kring detta har nämnden valt att behålla organisationen med en mottagningsenhet under Nämndernas och bolagens åtaganden Produktionsmål Kommunchefen engagerar sig, stödjer och leder frågorna ur ett samlat kommunperspektiv. Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oayseld vilket Zäge i livet vi befanner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för Brygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningaz att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Förutsättningar och verksamhetsförändringar För vård- och omsorgsnämnden förväntas förändringarna avseende antal personer som behöver/ efterfrågar insatser fortsätta. Det gäller svängningar inom såväl handikappomsorg inkl personlig assistans som äldreomsorgens hemtjänst. Inom handikappomsorgen kommer antalet brukare i behov av daglig verksamhet att öka, det gäller även behovet av särskilda boendeplatser (nationell trend). Personer med mera komplexa vårdbehov kommer att kräva en höjd kompetens hos personal. Landstingets neddragningaz inom psykiatrisk vård har direktpåverkan i flera av handikappomsorgens verksamheter med ökad vårdtyngd som följd. Landstinget fortsätter inte att dela kostnad med kommunens handikappomsorg för brukare på psykiatriska behandlingshem. Ett antal brukare har redan återkommit till kommunen medan andra brukaze kräver, för att kunna $terkomma, ny kompetens och personalförstärkning. Inom äldreomsorgen beräknas behovet av demensplatser att öka. Ömbyggnationen av Lövåsen fortskrider enligt plan. Ti]] hösten 2012 öppnas tio' nya demensplatser på Lövåsen. På uppdrag av Länsstyrgruppen för närvård ska ett länsövergripande demensnätverk bildas med uppdrag att sprida och följa upp det reviderade länsgemensamma vårdprogrammet för demens. Det som framförallt påverkar socialnämndens verksamhet inom målområdet är utvecklingen när det gäller arbetslöshet och enskilda människors möjlighet till egen försörjning. Kommunen påverkas också av utveckling och förändring av socialförsäkringssystemet. Arbetslöshet påverkar inte bara enskilda familjers ekonomi utan också deras övriga levnadsförhållanden. Antalet hushåll med försörjningsstöd kommer att vaza på en fortsatt hög nivå under Antalet sociala kontrakt har okat med 27 procent det senaste året och socialnämnden förväntar en fortsatt ökning år Detta innebär att verksamheten måste förändras och förstärkas. Belastningen på hela socialffirvaltningen är så pass stor att det eventuellt kan la'ävas omorganisationer, personalförändringaz och effektiviseringar. Socialnämndens verksamhet kommer att lokaliseras till nya lokaler under augusti 2012 för att förbättra arbetsmiljön och ge en utökad service. Detta medför ökade kosfiader och kommer att tillfälligt påverka den dagliga verksamheten. ~ Uppgiften är ändrad i förhållande till kommunstyrelsens förslag, som då var tolv platser.

64 l~atrineholms kommun ~ 9 (14) Det brotts- och skadeförebyggande arbetet ska vidazeutvecklas genom dels gemensamma trygghetsfrämjande insatser mellan kommunala förvaltningar och bolag och dels genom utökad samverkan mellan polisen och kommunen. Det samverkansavtal som har tecknats mellan kommunen och polisen ska implementeras och ligga till grund för kommunens fortsatta ttygghetsazbete. En trygghetsundersökning genomförs under hösten 2011 och resultatet från denna kan underlag för vidare prioriteringar. Produktionsmål Kommunchefen engagerar sig, stödjer och leder fr$goma ur ett samlat kommunperspektiv Fortsätta samverkan med Landstinget för gad och sammanhållen omsorg. En fortsatt utveckling av Kullbergska sjukhuset är viktig. Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheder. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. FÖrutsätiningar nch verksamhetsförändringar Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt. Alla oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, status, åsikt eller kön ska ges mbjlighet att delta i samhället på lika villkor. En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs tidigt i livet och kommer att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår och pågår hela livet. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att exempelvis studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska uppnås. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver ske samtidigt på flera olika nivåer och kan handla om såväl generella insatser på samhällsnivå som riktade insatser på gruppnivå. Det tar tid innan det går att se övergripande resultat och lönsamhet i de insatser som görs. Med lönsamhet menaz vi att invånarna upplever ökad livskvalite och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna rninskar. Kommunens verksamheter har stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl strategisk nivå som verksamhetsnivå. Viktigast är att arbetet inte ses som olika projekt utan som ett pågående långsiktigt arbete. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över politikområdena. Föreningslivet, idebuma organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs i arbetet mot en god och jämlik hälsa. Inom jämställdhetsområdet fortsätter arbetet för att nå de nationella jämställdhetspoliska målen genom strategin för jämställdhetsintegrering, Strategin innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i ordinarie sakfrågor, i alla led i beslutsprocessen och verksamheten genom att förändra normer, omfördela makt och resurser i den ordinarie verksamheten. Katrineholms kommun har beviljats stöd från SKLs program för Hållbar Jämställdhet för att säkra hållbazheten i det sedan flera år p$gående jämställdhetsazbetet.

65 1`atrineholms kommun ~ ~o (14) Kommunstyrelsen har beslutat om projektdirektiv för projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter, att säkra styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i hela kommunkoncernen. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och man, flickor och pojkar. Projektet sträcker sig fram till hösten Nämndemas och bolagens åtaganden Åtaganden U föl'ni~ Månad Delår Årli Lån sikt Ohälsotalete ska minska KS Källa: Försäkringskassans statistik. KKiK mått 35 Resultat senaste mätning (november 2010): 35,7 dagar per år Jämförelse: medelvärde KKiK 33 da ar er år Valdeltagandet ska öka BIN, KS, VIAN Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndighetens statistik. KKiK mått 13 Resultat senaste mätning (2010): 82,5 Jäm%relse: enomsnitt riket 81,5 Antalet digitalt delaktiga ska öka x x KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: I Katrineholm ska 1742 personer9 delta i aktiviteter i någon form (under perioden ) Källa: Egen redovisning av antal deltagaze i aktiviteter x x Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi våll uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att må[ uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett fsredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till 1Qaven på god ekonomisk hushållning. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under planperioden ökar kravet på samordning inom kommunkoncernen för att få en effektiv organisation som levererar rätt service till medborgaze och organisationer. Kommunfullmäktige har e Summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning dividerat med befolkningen 164 år. Alla dagar är omräknade till heldagar. 9 Baserat på undersökningen Svenskar och Internet.

66 1\atrineholms kommun ~ 11 (14) beslutat att koncernstyrningen ska utvecklas och att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Med anledning av dessa beslut kommer kommunchefens uppdrag att förändras. Kommunchefen ska ansvara för hela den kommunala organisationen med en ökad fokusering på kommunävergripande frågeställningar. Ioch med detta kommer kommunchefen inte längre att vaza förvaltningschef på kommunledningsförvaltningen. Ett steg i samordningen inom kommunkoncernen är att införa shared business10 vilket kommer att påverka kommunstyrelsens verksamhet. Som en ffiijd av organisationsförändringen genomförs en översyn av kommunledningsförvaltningen. För service- och teknikförvaltningen som helhet kommer en organisationsöversyn att inledas under hösten 2011 med fokus på urieckling och effektiviseringaz. Målet är främst en balanserad ekonomi men även ordning och reda och en starkare kontroll på verksamheten. Under kommande år ska en översyn göras av samtliga avtal (bl.a. arrendeavtal och avtal med föreningar). I översynen ingår även att utreda vilka effekter den nya samhällsbyggnadsförvaltningen har för förvaltningen. Ny kunskap och ny teknik ger utvecklade, snabbare och nya kommunikationsmöjligheter. Det medverkar i sin tur till att fler inom organisationen bär kommunens kommunikation ut$t vilket medför att ett kommunikativt medarbetar- och ledarskap blir allt mer betydande. De allt större kommunikations- och informationsmängderna medför ett större krav på individers egen selektering. Denna filtrering sker främst via relationer och relationsmarknadsföring blir därför allt mer betydande. Kommunen bör i större utsträckning delta på de kommunikationsarenor där de vi är till för finns. Detta ställer ökat krav på djupare internkommunikation och föranla~ing. För att dra nytta av den tekniska utvecklingen och de möjligheter som skapas blir utvecklingen av ett mer digitalt arbetssätt och e-förvaltning grundläggande. Den ökande förändringstakten isamhället ställer också krav på att i högre grad azbeta med ständiga utvecklingsprocesser som en de] av det dagliga azbetet istället för att bedrivas som särskilda utvecklingssteg. Utmaningen är utveckling av delaktighet och medskapande bland medarbetare och medborgare. I enlighet med kommunens styrmodell och utvecklingen av tjänster kommer formerna för medborgaznas delaktighet och valmöjligheter att utvecklas vidaze. För verksamheten innebär det forsatt fokus på information, inflytande och delaktighet för en god dialogutveckling som i sin tur också ger stöd för handling. I Kommunplan anges att Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivaze. En av de viktigaste framtida utmaningarna handlar om att attrahera rätt och ny kompetens till den kommunala sektorn. I konkurrensen om arbetskraft behöver kommunen ha ett Tydligt arbetsgivarmärke som talaz om vad du får som medarbetare i Katrineholms kommun. En generationsvä~cling är i antågande. Den kommer att påverka verksamheterna men det är ännu till viss del osäkert hur. Under några år framåt kommer ca personer per år att fylla 65 år. Majoriteten av dessa medarbetare finns inom v$rd- och omsorg samt inom de pedagogiska verksamheterna. Medarbetaze har möjlighet att gå i pension från det att de fyller 61 år och rätt att arbeta kvaz till dess att de fyller 67 år. Fler väljer att fortsätta arbeta efter 65 år samtidigt som fler väljer att gå tidigare i pension. Ett åtagande framåt är att medarbetarna ska vara nöjda med kommunen som arbetsgivare. Då är det viktigt att arbeta med både ledarskapet och medarbetarekapet. En utmaning är att fortsätta att attrahera och utveckla de medarbetaze och ledare som idag finns i organisationen. En del i arbetet handlar om att skapa kazriärvägar och säkerställa chefsförsörjningen framåt. Ett traineeprogram för framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun startar under hösten 2011 och kommer att pågå under hela Vi behöver också skapa mer flexibla möjligheter att utföra arbetet på. 10 Med shared business avses här ett gemensamt utnyttjande av administration. Bolagen uppdras att använda vissa cenhala tjänster av kommunen t.ex. ekonomiadministration, finansadministration, personal- och löneadministration; televä7cel, kontorsvaktmästeri, information/marknadsföring samt IT.

67 _ l~atdneholms kommun ~ 12 (14) Ett annat sätt att vara en attraktiv arbetsgivare år att erbjuda möjlighet att azbeta heltid i större utsträckning. Under hssten 2011 startar projektet "Heltid en rättighet deltid en möjlighet'. Målet är att alla som vill ska is att arbeta heltid samt att de som vill arbeta mindre ska få vara tjänstlediga på en viss procent av sin azbetstid. Otrygga anställningsförhållanden ska upphöra. Projektet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv då många av de deltidsazbetande är kvinnor. Heltidsanställning förbättrar också förutsättningarna att rekrytera fler ungdomar och man. I kommunens personalpolitiska program tydliggörs kommunens värdegrund respekt, öppenhet, Tydlighet och tillit RÖ1"T. Målet är att vi alla, medarbetaze och ledaze, ska arbeta efter denna värdegrund. Det görs på många arbetsplatser, men vi måste prata mer om våra värderingar, och leva våra värderingaz, i större utsträckning än vad som görs idag. Inför varje rekrytering behöver vi också se över personalens sammansättning avseende mångfalden. Produktionsmål Kommunchefen engagerar sig, stödjer och leder frågorna ur ett samlat kommunperspektiv Samverkan med andra kommuner ska eftersträvas för att uppnå högre effektivitet och minskade kostnader. Kommunkoncernen haz en samlad jour/ beredskapsorganisation senast Projekt Nämndemas och bolagens åtaganden Åtaganden Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare Samtliga nämnder och bolag Målnivå: NMI" 70 Källa: Medazbetarenkät Resultat senaste mätvin 2010 : NMI 65 Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad kommunens arbetsgivarmärke står för Samtliga nämnder Målnivå: 90 Källa: Medarbetarenkäten Resultat senaste mätning: - Uppföl'nin Månad Delår årlig_ Lån sikt x x " NBjd-Medarbetar-Index

68 1\atrineholms kommun ~ 13 (14) Tillkommande uppdrag för kommunchefen Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet "Samlad jour- och beredskapsorganisation senast 2013" inom ram.

69 1\atrineholms kommun ~ 14 (14) Budget 2012 för kommunchef Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunchefen ska leda, stödja och samordna i det samlade kommunala uppdraget för att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige. Kommunchefen: Representerar den sammantagna förvaltningsorganisationen gentemot kommunstyrelsen med dess ordförande, kommunmedlemmaz och företag Leder förvaltningscheferna och samordnar i det samlade kommunala tjänstemannauppdraget ikoncernen Driftsbudget Kommunchef t~ sia et Zmz'Z sia ec zoii Intäkter Kostnader Nettoram~ Skillnaden i nettoramen mellan 2011 och 2012 beror delvis på att medel bar flyttats till törvaltningsledniug inftsr år 2012

70 ~' ll~ N~~ll~l~Y~l'~~~~N 4/l ip 4/~ ~~ ~ 111 ''I ~ ~r ~~4 ~~~Nli~ll~l loll (l1 / ~ / ~ '.li ~ l l l l l I 1 1 X l~ n l '~r ~F Hi' N~ i~~j il il I i~ A '.l l ~~ dyl ~ 6 ~~ l i ~~~u~~~,r,, ~ 4, i,~,,r~,;, '~,,~ ;,,,,,,~, %,,,, ~, -/ l%i i 0 r l i ~ m '. y ie /ryp4~l~hl '.h NG ~n r l l l~f l ~ l ~.i ~~liy ~l. 4 l%l /n n ~ ~ i ". six( ry i~ ~ ' rar ll" ~ l i i ' i ~'.r i F,, i ~~ n ~ i

71 Aatrineholms kommun 2 (23) Inledning Utgångspunkten %r planeringsarbetet inför planperioden utgörs av Vision 2025 och Kommunplan som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 och av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 27 april I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i planeringsdirektivet. Nämndemas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort utgångspunkten för det majoritetsförslag till övergripande plan med budget som beslutades av kommunstyrelsen den 26 oktober Övergripande plan med budget fastställdes av kommunfullmäktige den 21 november Nämnderna ska senast under januari manad upprätta budget- och planeringsdokument i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om övergripande plan med budget. I nämndens plan ska också nämndens produktionsmål anges. Detta dokument utgör den del av kommunstyrelsens egen plan med budget för som berör kommunledningsförvaltningens verksamhet. Efter inledningen återges Vision 2025 och målområdena i Kommunplan I avsnittet därefter anges de resultatmål och åtaganden som enligt fullmäktiges beslut gäller %r kommunstyrelsen under Avsnittet inleds med en kort beskrivning av de löpande verksamheterna samt prioriterade områden. Av kommunstyrelsens åtaganden redovisas här endast de som berör kommunledningsförvaltningen (KLF). Vidaze anges vilket/vilka kontor inom KLF som har huvudansvar för respektive åtagande. Vissa av kommunstyrelsens åtaganden berör både KLF och samhällsbyggnadsförvaltningen. För varje resultatmål anges också de förutsättningar och verksamhetsförändringar som berör KLF samt förslag på produktionsmål. Av kommunstyrelsens produktionsmål redovisas här endast de som berör KLR I nästkommande avsnitt finns de tillkommande uppdrag som kommunfullmäktige har beslutat om och som berör KLF. Därefter följer en beskrivning av de kommunövergripande projekt som pågår inom KLF. Sist i dokumentet anges kommunstyrelsens budget för KLF samt kommuncentrala budgeteringsposter för Innehåll Inledning.. Vision z...3 Målområden i Kommunplan Resultatmål, åtaganden och produktionsmå för kommunledningsförvaltningen...3 Löpande verksamhet... Prioriterade områden Ortsutveckling... Kultur och fritid... Skola... Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet i l Ekonomioch organisation...13

72 1\atrineholms kommun ~ 3 (23) Tillkommande uppdrag ftir kommunledningsjdrvaltningen...17 Nyaoch pågående projekt...17 Budget 2012 för kommunledningsförva/tningen...19 Budget 2012 f "tir kommuncentrals budgeteringsposter...22 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi ZeveY föy och det vi IeveY av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv &lust Målområden i Kommunplan De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Resultatmål, åtaganden och produktionsmål för kommunledningsförvaltningen I detta avsnitt redovisas kommunens resultatmål för planperioden Resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan För varje målområde redovisas också de %rutsättningaz och verksamhetsförändringar samt åtaganden som berör kommunlednings-förvaltningen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. Åtagandena återspeglar inte all den löpande verksamhet som bedrivs. För varje åtagande anges också vilken målnivå som gäller för åtagandet och hur ofta det ska följas upp.dessutom anges källa, dvs. vaz underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. Vidaze anges vilkeuvilka kontor inom KLF som har huvudansvar för resp. åtagande. I vissa fall anges inte målnivån mer specifikt än att förhållandet i fråga ska öka/minska eller kvarstå på samma nivå som tidigare. 2 De åtaganden som ska Följas upp månadsvis redovisas till kommunstyrelsen isamband med månadsuppföljningen.

73 1\atrineholms kommun \ 4 (23) Flera åtaganden är baserade på SKLs undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), en årlig insamling av 39 måtta som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Katrineholms kommun deltaz i KKiK sedan hösten Produktionsmålen följs upp vid delår och helår. Löpande verksamhet Kommunledningsförvaltningens verksamhet består av många olika områden som innebär arbete med detalj- såväl som övergripande frågor. Förvaltningens verksamheter står inför olika utmaningar under Ekonomi- och upphandlingskontoret kommer att fokusera på förändrade arbetssätt för att bättre kunna möta omvärldens förändringar. Inom ekonomi kommer fokus att ligga på redovisning; intern såväl som extern. Utveckling av ekonomi- och fakturasystemen ska också ske för att bland annat förbättra rapportuttag och automatisera processer och minska det manuella arbetet. Inom upphandlingsverksamheten ska arbetet bedrivas mer strategiskt med fokus på uppföljning. Uppföljning innebär möjligheter att förbättra upphandlingarna genom att lära av tidigare upphandlingar och att även se "vinsterna" med upphandlingen. Den utveckling som skett inom upphandlingsområdet med fler och fler överklaganden innebär att arbetet behöver bedrivas på andra sätt än tidigare. Personalkontoret kommer bland annat att arbeta med resultatet av den medarbetarenkät som genomfördes i slutet av 2011, analysera resultatet och se vilka strategiska insatser det kan finnas behov av att genomföra. I azbetet med arbetsgivannärket och att vara en attraktiv arbetsgivare måste kommunens rekryteringsprocess ses över samt samarbetet med de närliggande högskolorna etableras med möjligheter för studenter avseende uppsatsskrivning på c- respektive d-uppsatser samt eventuellt även annat examensarbete. Sedan 1 januari 2012 ingår Katrineholms kommun i gemensam nämnd med Gnesta kommun; lönesamverkan Sörmland. Under andra delen av 2012 kommer arbetet med azbetsvärdering att genomföras med anledning av den lönekartläggning som ska vara genomförd under Inom stab och kommunsekretariat kommer verksamheten under 2012 att bland annat fokusera på utvecklade berednings- och beslutsprocesser med anledning av den nya styrmodellen. Arbetet med att rationalisera och förenklade interna arbetsprocesser ska fortsätta liksom utvecklandet av tillgängligheten till information och handlingar och stärkandet av kommunens förmåga att motstå störningar i viktiga samhällsfunktioner. Under 2012 ska informationskontoret arbeta med att utveckla nya arbetssätt bland annat genom relationsmarknadsföring och digitala medier. Utveckling av synpunktshanteringen och felanmälan är ett exempel på det pågående arbetet avseende att utveckla kommunens service. Informationskontoret arbetar tillsairunans med olika intressenter för att förankra Vision 2025 och varumärket Sveriges Lustgård samt stöttar arbetet inom olika områden, bland annat utvecklandet av attraktivt arbetsgivarmärke samt marknadsföringsplanen för Sportcentrum. ' Inför KKiK-mätningen hösten 2011 har vissa KKiK-mått satt ett annat nummer än vid mätningen I övergripande plan med budget används den nya numreringen vid hänvisning till resp. KKiK-mått.

74 1\atrineholms kommun ~ 5 (23) Projektkontorets utvecklings- och förbättringsarbete kommer under 2012 bland annat att röra framtagande av rutiner för att integrera tvärperspektiven och barnkonventionen inom ramen för projektarbete. Projekthandboken ska revideras och metoder för nyttoberäkning/nyttokalkylering utforskas. Ett syfte är att vid projektstart kunna beräkna och synliggöra den nytta och mervärde ett projekts resultat kan förväntas resultera i. Katrineholms IT-kontor bedrivs i projektform under ett år. Projektet pågår till och med den 31 oktober Projektet ska införa rutiner och ett nytt arbetssätt med målet att höja kvalitet i leverans mot kunder/brukare samt skapa en organisation som jobbar processorienterat och med starkt kund-/brukarfokus. Löpande drift sepazeras från framtida strategier och utveckling. Prioriterade områden 2012 Attraktiv arbetsgivare Katrineholms kommun har ett må1, att vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Önskan är att stärka möjligheterna att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare; att fler ska se Katrineholms kommun som sin framtida arbetsgivare samt att dagens medarbetare ska fortsätta välja kommunen som sin arbetsgivare. Katrineholms kommun startade under 2011 ett traineeprogram för framtidens chefer och ledaze i kommunen, programmet pågår till Arbetet med arbetsgivarmärket inleddes i övrigt i maj 2011 genom ett seminazium i Storytelling med syfte att belysa det goda arbete som dagligen genomförs i kommunen. Resultatet seminariet var ett antal korta där medarbetare från olika verksamheter berättar om händelser i sin vardag. Under 2012 kommer arbetet att fortsätta med bland annat följande frågor; Vad anser medarbetarna i Katrineholms kommun att en attraktiv arbetsgivare är? Vad kan kommunen som arbetsgivare enligt dem förändra? Ett fortsatt arbete med att fastslå kommunens arbetsgivarmärke, med ambitionen är att bygga in Vision 2025 samt kommunens värdegrund i arbetsgivannärket. Ett steg är att ta fram en handlingsplan för arbetet med implementeringen av arbetsgivarmärket. Relationsmarknadsföring Relationsmarknadsföring sätter relationer, nätverk och interaktion i centrum och riktar sig till individer eller grupper av konsumenter/kunder med gemensamma intressen där relationen blir en del av kundens upplevda kvalitet. Målsättningen är att få lojalitet och fortsätta relationen då det är lättare att behålla en gaxmnal kund än att värva en ny. En längre relation kan också innebära en gemensam möjlighet att utveckla nya eller förbättrade produkter eller tjänster som redan finns. En längre relation kan också innebära att kunden/brukaren blir en supporter eller rent av en aktiv marknadsförare för leverantören. För kommunen som organisation innebär relationsmazknadsföring att vi kan marknadsorientera organisationen dvs att is alla medarbetaze att bli medvetna om sin rollbetydelse för hur vår organisation uppfattas. Alla medarbetare som möter kunder/brukare, leverantörer, eller som arbetar med myndighetsutövning är mycket viktiga när det gäller hur våra tjänster upplevs.

75 l~atrineholms kommun ~ s (zs) Om marknadsföring och IT samarbetar kan organisationen arbeta med e-relationer och interaktion på ett nytt sätt. Tekniken erbjuder exempelvis möjlighet att ställa frågor till de vi är till för innan ett förslag arbetas fram för beslut. E-förvaltning &förvaltning är det samlingsnamn som används för att beskriva hur kommunen kan använda de digitala möjligheterna för att bli effektivare i sitt verkställande samt med den potentiella effektiviseringen kunna ge en bättre service till medborgarna. Det kan handla om allting ifrån att få olika IT-system att tala med varandra, till att kunna läsa mail i mobilen eller att medborgarna kan nå kommunen digitalt under en större del av dygnet och från fler platser i världen. Ett förbättrat esamhälle i gynnar både medborgare och företag. Kommunens service blir mer tillgänglig för individer som vanligtvis har svårt att fysiskt komma i kontakt med kommunen, inklusive personer med funktionsnedsättning eller språksvårigheter. Vardagen förenklas för de medborgare som arbetar i andra kommuner och därmed har svårt att sköta sina ärenden under normal arbetstid. Smidiga och innovativa lösningar förenklar och skyndar på hanteringen av nödvändig data. Att digitalisera och automatisera beslutsprocesser är till gagn för både medborgare och miljön. Handläggningstiderna kortas och arbetsbelastningen minskar för handläggarna. Genom att ständig förbättra e-samhället möter Katrineholms kommun de nationella kraven på att göra det så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Katrineholms kommun ska bedriva arbetet med e-förvaltning i projektform. Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge föy förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillvit och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Förutsättningar och verksamhetsförändringar I Katrineholm är arbetslösheten hög. För att ta krafttag mot arbetslösheten har majoriteten beslutat om att genomföra projektet "Arbetslinjen" under 2012 för att bidra till att öka antalet arbetstillfällen i Katrineholms kommun samt minska antalet försörjningsstödstagare. Projektet, som finansieras genom de 12 miljoner kronor som avsattes för kommande välfärdsutmaningar ibokslutet 2010, ska göra det möjligt för ca 100 personer med försörjningsstöd att få en anställning i kommunen under minst ett halvår. Målet är att andelen invånaze i Katrineholm som har ett arbete och kan försörja sig själva ska öka. Kommunledningsförvaltningen bidrar till att fler personer får ett arbete och kan försörja sig själva genom att ta fram arbetstillfällen som varar i minst ett halvår.

76 _ l~atrineholms kommun ~ 7 (2a) Produktionsmål Studenter ska knytas till kommunledningsförvaltningen för studentuppsatser och examensarbeten på C- eller D-nivå. Kommunstyrelsens åtaganden för kommunledningsförvaltningen Åtaganden Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KS (KLP/Informa[ionskon[o~e[) Målnivå- Omsättningen inom besöksnäringen ska under en tre9rsperiod bka till 275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen öka [ill 250 årssysselsatta. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Resultat senaste m~[ni~ mkr sann[ 189 2rssysselsatta U fölning Månad Delår Årlig Lån sikt Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska x x öka KS (KLF/Personalkontoret) Kalla: SCBs register Befolkningens utbildning i Resultat senaste m~ning (2010): I åldersgruppen r hade 33 % av kvinnorna och 22 ~ av männen någon form av eftergymnuial utbildning Jflmförelse: Genomsnitt fisr riket; kvinnor 42 %, män 34 Andelen %rvärvsarbetande" ska öka x x KS (KLF/ samtliga kontor) Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik KKiK m9tt 3l Resultat senaste maning (2009): Andelen förv~rvsarbe[ande av befolkningen $r var ffir kvinnor 69,5 %, för män 75,9 Jämtbrelse: Genomsnitt fbr riket var fbr kvimor 73,1 %, ftlr m2n 76,2 % _ Arbetslösheten ska minska x x x KS (KLF/samtliga kontor) K211a~ Arbe[sfUrtnedlingen Resultat senaste mätning: Mtalet arbe[sltisa i åldrama Ar; 443 kvinnor, 479 män. Öppen arbetslöshet 4,6 %, i åtgärder 4,3 %, [otal[ 8,9 %. Jämförelse: Totat arbetslöshet; riket 6,1 %, Sörmland 7,9 %. Ungdomsarbetslösheten ska minska KS (KLF/ samtliga kontor) Kffila: Arbetstt3nnedlingen Resultat senaste mätning Quli 7A11): Antalet arbetslösa i åldrama år, 104 kvinnor, 124 män. Uppen arbetslöshet 7,3 %, i åtgirder 7,1 %, total[ 14,4 %. J~mförelse: Total arbetslöshet; riket 9,5 %, Sömiland 13,3 %. x x x Andelen med försörjningsstöd som går vidare till studier eller x x x x arbete ska öka KS (KLF/samtliga kontor) MAlnivå: Mdelen personer som är tlppet arbetslbsa och har försörjningsstöd som går vidare till arbete eller studier ska öke Källa: Treservo Resultat senaste mätning (fi5esta halv2~e[ 2011): 4,7 Verksamhetsmål för od ekonomisk hushållnin Bredbandsyttäckningen ska ökas KS (KLF/IT) Målnivås 5 % av kommunens yta ska ha bredbandst~ckning 2012 Kfllla: Post- och telestyrelsen Resultat senaste m9ning (våren 2011): 3,61 / _,_. x x,_ Som ffirvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genomsnitt minst en timme per vecka under november månad. Även de som var tillfälligt frånvarande under mätperioden, t.ex. på grund av sjukdom, ingår. Även företagare, dvs. personer som redovisat uppgift om aktiv näringsverksamhet, rälmas som förvärvsazbetande. 5 Definitionen av bredband ändrades från 2 mb/s till 100 mb/s under början av Regeringen haz må1 om 100

77 Katrineholms kommun ~ 8 (23) Åtaganden Månad Delår Uppföl'nin _T Andelen miljöcertifierad nyinförskaffad IT-utrustning ska öka x x KS (KLF/IT) Målnivå: 30 Källa: Leverantörens certifiering Resulffit senaste mätning: Balmas _._ Åda Lån sikt Katrineholmarna~ ska känna till platsens varumärke x x KS (KLF/infortnationskon[oret) Målniv9: 90 K~IIa: Kul[umndersölming 2012 Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står x x för KS (KLF/info~ma[ionskontoret) M9lnivä: 50 Källa Kulturundersökning 2012 ~. Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, fnns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället där informationen är fri och öppen och servicenivån är hög. I hög servicenivå ingår högkvalitativa och välutvecklade e-tjänster via kommunens hemsida. Det är något som informations-, projektoch IT-kontoret ärmed och bidrar till. Fastigheter och lokaler har bidragit till renoveringen av lokstallet. Under år 2012 kommer fritidsgården att bli färdig. mb/s ti1190 procent av hushållen och företagen år Med Katrineholmare avses nattbefollcning.

78 Katrineholms kommun ~ s (zs) Kommunstyrelsens åtaganden för kommunledningsförvalfningen Åtaganden -.._ M$nad U fötnin p ~ Delår Årli Lån sikt I Katrineholms kommun haren stark samverkan med x x föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige bar beslutat KS (KLF/staben) Målniv9: NKI 60 Kålla: UNardering eller enkat 2012 Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Förutsättningar nch verksamhetsförändringar Två friskolor har satt tillstånd att starta verksamhet i Katrineholm från och med läsåret Detta kommer att innebära omfattande strukturförändringar för de kommunala skolorna. Förändringarna påverkar kommunledningsförvaltningen och kommuncentrala ansvarsområden som har ett ansvar för att leda, samordna och stödja kommunens utveckling samt effektivisera administrationen. Inom ramen för sitt uppdrag, och att möta konkurrens från friskolor, ser bildningsnämnden ett stort behov av att utveckla IT-stödet inom grundskolan. Behoven innebär såväl utökning av antalet datorer för elever och läraze, som fortsatt kompetensutveckling i ITkompetens för pedagoger. Kommunstyrelsens åtaganden för kommunledningsförvaltningen Åtaganden _. _U följning r_._ Månad Delår Ådi Lång sikt Kommunledningsförvaltningen ställer sia kompetens till x x bildningsförvaltningens Förfogande KS (KLF/samtliga kontor) M'elniv9: 100 aktiviteter inom bildningslbrvaf[ningens kärnverksamhet Kffi]a: Stratsys Resultat senaste måning: Saknas. i

79 l~atrineholms kommun ~ ~o (23) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket Zäge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skorpa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Det brotts- och skadeförebyggande arbetet ska vidareutvecklas genom dels gemensamma hygghetsfrämjande insatser mellan kommunala förvaltningar och bolag och dels genom utökad samverkan mellan polisen och kommunen. Det samverkansavtal som haz tecknats mellan kommunen och polisen ska implementeras och ligga till grund för kommunens fortsatta trygghetsarbete. En trygghetsundersökning genomförs under hösten 2011 och resultatet från denna kan ge underlag för vidare prioriteringar. Tätare och kontinuerliga träffar med polisen kan snabbt påvisa om det uppstått några problem inom specifika områden. Stationsområdet är ett prioriterat område ur trygghetssynpunkt och ett samazbete mellan Jemhusen AB, Trafikverket, polisen och kommunen kommer att utvecklas. Under våren 2012 planeras en Trygghetsvecka där målet är att bidra till en tryggaze miljö för medborgarna genom att arbeta aktivt med bland annat trygghetsfrågor i offentlig miljö genom exempelvis olika aktiviteter för äldre och yngre samt klottersanering. Produktionsmål Brottsförebyggande insatser och en nära dialog mellan kommunen och polisen. Belysning, övervakningskameror, alkohol- och drogförebyggande arbete, arbete mot våld i nära relationer samt stöd och hjälp till brottsoffer är viktiga delar av ett brottsförebyggande arbete. Fortsätta samverkan med Landstinget för god och sammanhållen omsorg. En fortsatt utveckling av Kullbergska sjukhuset är viktig. Kommunstyrelsens åtaganden för kommunledningsförvaltningen ÅFaganden _ U fölzning_ T---- ~~ Månad ~ Derr Årlig ~ Läng sik[ I KommunledningsFörvaltningen ställer sin kompetens till vård- x x och omsorgsförvaltningens förfogande KS (KLF/samtliga kontor) Målnivå: 100 akgvite[er inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet K~IIa_ Stratsys Resultat senaste manin :Saknas

80 Katrineholms kommun \ 11 (23) Åtaganden U föl'nin Månad Delår Årli Lån sikt Alla ärenden ska belysas utifrån x x barnperspektivet/barnkonventionen KS (KLF/staben) MSInivA: 100 IC~IIa: Ärendeuppföljning Resultat senaste m~fiin : Balmas Alla projekt ska belysas utifrån x x barnperspektivet/barnkonventionen KS (KLF/projektkontoret) Målnivå: 100 Källa: Projek[uppfbljning Resultat senaste mätning: Salinas Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver ske samtidigt på flera olika nivåer och kan handla om såväl generella insatser på samhällsnivå som riktade insatser på gruppnivå. Det tar tid innan det går att se övergripande resultat och lönsamhet i de insatser som görs. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalite och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna minskar. Kommunens verksamheter har stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl strategisk nivå som verksamhetsnivå. Viktigast är att arbetet inte ses som olika projekt utan som ett pågående långsiktigt arbete. Inom jämställdhetsområdet fortsätter axbetet för att nå de nationella jämställdhetspoliska målen genom strategin för jämställdhetsintegrering, Strategin innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i ordinarie sakfrågor, i alla led i beslutsprocessen och verksamheten genom att förändra normer, omfördela makt och rasraser i den ordinarie verksamheten. Katrineholms kommun har beviljats stöd från SKL:s program för Hållbaz Jämställdhet för att säkra hållbarheten i det sedan flera år pågående jämställdhetsarbetet. Kommunstyrelsen har beslutat om projektdirektiv för projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter, att säkra styrningen av

81 Katrineholms kommun ~ 12 (23) jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i hela kommunkoncernen. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och man, flickor och pojkar. Projektet sträcker sig fram till hösten Produktionsmål Kontinuerligt erbjuda 2 integrations/språkpraktikplatser (på kommunledningsförvaltningen) Kommunstyrelsens åtaganden för kommunledningsförvaltningen Åtaganden - -. _U~pföl'n~ ing Månad Delår Årlig Långsikt Alla ärenden ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och x x jämställdhetsperspektiv KS (KLF/staben) Målniv2~, 100 Källa: Ärendeuppfiljning Resultat senaste m3[ning (del'ar 2011): 43 % -- Alla projekt ska belysas ur folkhälso-, tillgänglighets- och x x jämställdhetsperspektiv KS (KLF/projektkontoret) Målnivå: 100 KBIIa: Projektuppföljning Resultat senaste m8tnin : Balmas Andelen barn och unga som mår bra ska öka (ICLF/samtliga kontor) Källa: Liv &hälsa ung, nästa undersölming görs 2014 Resultat senaste m~[ning (våren 2011): I KaVineholms kommun anger 80 % av flitkoma och 90 / av pojkarna att de mär bra.' J2mffirelse: I länet anger 79,6 % av flitkoma och 88,4 % av pojkarna att de mår bra (våren 2011._... - _. Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, x alkohol, kost och fysisk aktivitet) KS (KLF/samtliga kontor) Kä11a~H~lsa ålfika villkor genomfors 2012 och 2016 Ohälsotalete ska minska KS (KLF/samtliga kontor) Källa: Försäkringskassans statistik. KKiK mått 35 Resultat senaste maning (november 2010): 35,7 dagar pet år J~mffirelse: medelv~rde KKiK 33 da ar er år Valdeltagandet ska öka (KLF/staben) Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Killa: Valmyndighe[cns statistik. KKiK mått 13 Resultat senaste mäfiiug (2010): 62,5 J~mförelse: genomsnitt riket 8I,5 % _.~ _ X x X Resultatet är en sunmanslagning av elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet. e Summan av dagaz med utbetald sjukpenning arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning dividerat med befollcningen 164 åc Alla dagar är omräknade till heldagaz.

82 Katrineholms kommun ~ 13 (23) Åtaganden _ ~U ~föl'nin Månad Delår Årlig _ Långsikt Antalet digitalt delaktiga ska öka x x KS (KL:F/samtliga kontor) Mäluiv9: I Kfltcinehofm ska 1742 personed delta i aktiviteter i n9gon forn (undo perioden ) Killa: Egen redovisning av antal deltagare i aktiviteter Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processen hör till den jordnära vardag som steg för steg kcan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmdrke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under planperioden ökar kravet på samordning inom kommunkoncernen för att is en effektiv organisation som levererar rätt service till medborgare och organisationer. Ett steg i samordningen inom kommunkoncernen är att införa shared businessl0 vilket kommer att påverka kommunstyrelsens verksamhet. Som en följd av organisationsförändringen genomförs en översyn av kommunledningsförvaltningen. Ny kunskap och ny teknik ger utvecklade, snabbaze och nya kommunikationsmöjligheter. Det medverkar i sin tur till att fler inom organisationen bär kommunens kommunikation utåt vilket medför att ett kommunikativt medarbetar- och ledarskap blir allt mer betydande. De allt större kommunikations- och informationsmängderna medför ett större krav på individers egen selektering. Denna filtrering sker främst via relationer och relationsmarknadsföring blir där%r allt mer betydande. Kommunen bör i större utsträckning delta på de kommunikationsarenor där de vi är till för finns. Detta ställer ökat krav på djupare internkommunikation och förankring. För att dra nytta av den tekniska utvecmingen och de möjligheter som skapas blir utvecklingen av ett mer digitalt arbetssätt och e-förvaltning grundläggande. Utmaningen är utveckling av delaktighet och medskapande bland medarbetare och medborgare. I Kommunplan anges att Katrineholms kommun ska vaza ett föredöme som arbetsgivare. En av de viktigaste framtida utmaningarna handlaz om att attrahera rätt och ny kompetens till den kommunala sektorn. I konkurrensen om arbetskraft behöver 9 Baserat på undersökningen Svenskar och internel. 10 Med shazed business avses här ett gemensamt utnyttjande av administration. Bolagen uppdras att använda vissa centrala tjänster av kommunen t.ex. ekonomiadministration, finansadministration, personal- och löneadministration, televäxel, kontorsvaktmästeri, information/marlmadsföring samt IT.

83 Katrineholms kommun ~ 14 (23) kommunen ha ett tydligt arbetsgivarmärke som talar om vad du får som medarbetare i Katrineholms kommun. Ett åtagande framåt är att medarbetarna ska vara nöjda med kommunen som arbetsgivare. Ett traineeprogram för framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun startade under hösten 2011 och kommer att pågå till Kommunen behöver också skapa mer flexibla möjligheter att utföra arbetet på. Ett annat sätt att vara en attraktiv arbetsgivare är att erbjuda möjlighet att arbeta heltid i större utsträclming. Under hösten 2011 startade projektet "Heltid en rättighet deltid en möjlighep'. Målet är att alla som vill ska is arbeta heltid samt att de som vill azbeta mindre ska få vara tjänstlediga på en viss procent av sin arbetstid. Otrygga anställningsförhållanden ska upphöra. Projektet haz ett tydligt jämställdhetsperspektiv då många av de deltidsazbetande är kvinnor. Heltidsanställning förbättrar också förutsättningarna att rekrytera fler ungdomaz och man. Produktionsmål Samverkan med andra kommuner ska eftersträvas för att uppnå högre effektivitet och minskade kostnader. Kommunkoncernen har en samlad jour/ beredskapsorganisation senast Projekt Sainmanställningaz av klagomål, synpunkter och förslag samt %rbättringsåtgärder kommuniceras på kommunens digitala kanaler och i kommunens månadsannons. Utvärdering och förbättring av klagomåls- och synpunktshantering sker kontinuerligt. Medarbetare i Katrineholms kommunkoncern driver en aktiv fritidsförening för alla medarbetare. Föreningen har eget organisationsnummer. Kommunen bidrar med 100 tkr per år och avsätter 4 h resurs per vecka. Kommunstyrelsens åtaganden för kommunledningsförvalfningen Åtaganden _. _. U pföl'n1 ing Månad Delår Årlig Lån sikt Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga x inom två arbetsdagar ska öka (KLF/samtliga kontot) Målniv2: Minst 78 K~Ifa: KKiK m9tt 1 Resultat senaste mäfiing: Salrnas (ftirsta mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 78%(2010)..... Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka (KLF/samtliga kontor) Målniv2: Minst 60 %a K911a: KKiK mått 2 Resultat senaste mätring: Salrnas (förste mätning göts 2011) Jämförelse: medefvarde KKiK 56 %(2010) x

84 Katrineholms kommun ~ 15 (23) Åtaganden.. Månad _ Uppföl"nin Delår å~~_ Långsikt Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott X bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka (KLF/ samtliga kontor) Målnivå: Minst 83 K211a: KKiK m&tt 3 Resultat senaste mätning; Balmas (första mätring görs 2011) S~mförelse. medelvärde KKiK _.. 83 %(2010) _ - Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna x x x (KLF/ samtliga kontor) Ktilla: Årsredovisning Resultat senaste metning (2010): 1 Finansiellt m91 f2ir od ekonomisk hi~shållnin Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än x x x slzatteintäkterna KS (KLF/ekonomi- och upphandlingskontoret) Källa: årsredovisning Resultat senaste mäcuing (2010): SkaHein[~ktsölming 4,6 %, nettokoslnadsölmiug 4,7 Pinansiellt mål ftsr hod ekonomisk hushållning Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre x x x procent av driftbudgeten KS (KI.F/ekonomi- ooh upphandliugskontoret) Källa. Årsredovisning Resultat senaste m~[ning (20 f 0): 2,8 Finansiellt m9l ftlr od ekonomisk hush'ellnin Det planerade underhållet i fastigheter ska överstiga akuta x x x reparationer KS (KLF/ekonomi- och upphandlingskon[oret nch staben) K~IIa: Katrineholms Fastighets AB:s årsredovisning Resultat senaste mtitning: Underhåll 13,4 mkr, reparationer 7,5 mla Verksamhetsmät fbr god ekonomisk hushållni~ År 2012 ska Katrineholms kommun beviljas minst 30 mnkr x x x genom EU-medel KS (KLF/projektkontoret) M&Inivå: 30 mnkr Källa. Egen redovisning Resultat senaste mätning (2010: 6,6 mnkr Ökad avtalstrohet x x x x KS (KLF/ekonomi-och upphandlingskon[ore[) M'nlnivå: 90 KAIIa: Egen mätning Resulta[senas[e m~fiing 'uti 2011): 76%_. Andel e-beställningar ökar x x x x KS (KI.P/ekonomi- ooh upphandlingskontoret) Målnivå: 90 Källa: Prooeedo Resultat senaste mätnio Quli 2011:78 %. Kommunen har god information på Katrineholmse (KLF/ samtliga kontor) M91~ivå: SKL:s informationsindex minst 77 Källa; SKLx webbinformauonsundersökning. KKiK m2tt 14 Resultat senaste mätning: 77 Jämfbrelse: medelvärde KKiK 69 Katrineholms kommunkoncern ska utveckla e-%rvaltningen (KLF/IT) MälnivA: 9:e plats av kommunemu Kålfa: Handelskammarens e-index Resulffit senaste mätning: 9:eplats av kommunemu X x

85 Katrineholms kommun ~ 16 (23) Åtaganden --- U p~föl'nin - Ett högt antal besökare på Katrineholms kommuns webbplatser och bloggar KS (KLP/infnrtnationskouto~et) Målnivå: minsc unika besökare 2012 K811a: Vi~zit Sta[counter Resultat senaste mätnio :Saknas Ett högt antal interaktioner på Katrineholms kommuns bloggar KS (KI.P/i~fonnationskon[ocet) Källa: Vinit, s[a[counter ~ Resultat senaste mätpin : Salmu Fler kommunkoncerngemensamma IT-system nås via plattformsoberoende inloggning12 KS (KLF/IT) Målnivå: 10 / K811a: Egen mätning IT-kontoret, Katrineholms kommun Resultat senaste m~triing: Saknas Månad Delår Årli Lån sikt Kommunstyrelsen är nöjd med X kommunledningsförvaltningens verksamhet KS (KI,F/ samtliga kontor) MSlnivå: Mins[ 3,0 pa varje kontor (högsta värde 4,0) Källa: Intervjuer/ enkät Resultat senaste m5[ning (2011): Samtliga kontot utom IT-kontoret hade ett medelvärde fiver 3, Förvaltningarna är nöjda med kommunlednings örvalfiingens verksamhet KS (KLF/ samtliga kontor) Målniv2: Minst 3,0 på varje kontor (högsta värde 4,0) Källa: Enkät Resultat senaste m9tning (2011): Samtliga kontos utom IT-konYOret hade ettmedelvärde över 3,0 Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare (KLP/ sarntliga kontor) Målniv9: NMI" 70 K~IIa Medarbetazenkät Resultat senaste miming (2010). NMI 65 Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad kommunens arbetsgivarmärke står för (KLA/pecsoualko~toret) Målnivå: 90 Källa: Medarbetazenk3ten Resultat senaste mätnio : - Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald (KI.F/ samtliga kontot) Källa: Personalsta4stik, medarbetarecilcät Resultat senaste mätnio :Balmas ~ X g X x x X X 11 Antal interaktioner på Katrineholms kommuns bloggaz mäts bland annat genom antalet inlägg, bloggposter, tweets+antal reaktioner+antalet tweets, gillningar delat på antal mlägg/bloggposter/tweets samt genom antalet kommentarer på kommunens bloggar. '~ Plattformsoberoende inloggning innebär att medarbetare kan logga in och komma åt sina system oberoende av operativsystem (till exempel en Ipad, eller en androidplatta, en vanlig windowsdator). 13 Nbjd-Medazbetar-Index

86 l~atrineholms kommun \ 17 (23) Tillkommande uppdrag för kommunledningsförvaltningen Uppdrag till bildningsnämnden och kommunstyrelsen att ta fram en kommunikationsoch muknadsföringsplan mot bakgrund av att förutsättningarna för bildningsnämndens verksamhet förändras. Uppdrag till service- och tekniknämnden och kommunstyrelsen att fram en marknadsföringsplan för Sportcentrum. Uppdrag till viadidaktnämnden nch kommunstyrelsen att göra en analys av kostnaderna för vuxenutbildningen mot bakgrund av de jämförelsevis höga kostnader per elev som redovisats för Katrineholm i "Vad kostar verksamheten i din kommun?", SKL Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet "Samlad jour- och beredskapsorganisation senast 2013" inom ram. Nya och pågående projekt Kompetensplaneringsprojektet Projektets övergripande må1 är att hela organisationen ska implementera ett strategiskt arbetssätt för kompetensfrågor och att tillhandahålla ett systemstöd för detta arbetssätt. Detta innebär att vi med rätt kompetens och rätt kompetensplanering bättre och mer effektivt ska nå våra må1 och bidra till vår vision. Projektet har förlängts med ett år och kommer att avslutas vid årsskiftet Projekt Communis Projektets övergripande syfte är att skapa en användarvänlig och tillgänglig kommunikationsplattform som underlättar och effektiviserar samarbete och arbete för anställda i Katrineholms kommun. Genom en ny kommunikationsplattform ges bättre förutsättningar att arbeta och kommunicera effektivare. Målet är ett modernt intranät som ska ge möjligheter till ett modernt arbetssätt, där lättillänglighet, samarbete och kunskapsutbyte står i fokus. Projektet startade under 2011 och pågår i 3år. Projektet Heltid en rättighet och deltid en möjlighet Syftet med projektet är att skapa tryggare anställningsförhållanden, klara personalförsörjningen på kort och lång sikt, bidra till en organisation som har ökat nytänkande via flexibilitet, effektivare vikariehantering, större delaktighet och inflytande. Få ökad jämställdhet i arbetstid. Genom detta ska målen för projektet uppnås. Dessa är: I Katrineholms kommun ska a11a tillsvidareanställda ha heltidsanställning som grundanställning med möjlighet att azbeta önskad sysselsättningsgrad. Andelen timavlönad personal haz minskat. Ofrivillig deltid (eller heltid) ska försvinna. Kommunen har en plan för att hantera kompetensförsörjning påett långsiktigt, tydligt och attraktivt sätt. Hela kommunen arbetar mot samma må1 och enligt en gemensam metod, men stor vikt läggs på %rvaltningarnas skiftande behov och förutsättningar. Projektet startade under 2011 och pågår i 3år.

87 Katrineholms kommun ~ 18 (23) Barn- och ungdomsprojektet Projektets övergripande må1 är att skapa förutsättningar fören god hälsa och hälsoutveckling pålika villkor med trygga och goda uppv~tvillkor för alla bam och ungdomar. Projektet har pågått sedan 2009 och avslutas i mars Arbetslinjen Syftet med projektet är att motsvarande ca 100 personer som idag har försörjningsstöd ska ha anställts på 75-procenttjänster som varar minst ett halvår inom någon av kommunens förvaltningar. Av de 100 tjänsterna ska en tredjedel vara för ungdomar. Om några av personerna visar sig vara berättigade till arbetsmarknadsstöd innebär det att antalet personer som får arbete blir fler i och med att resurserna då räcker längre. Projektets må1 är att under 2012 och därefter ska andelen invånare i Katrineholms kommun som har ett arbete och därmed kan försörja sig själva ha ökat jämfört med idag. Andelen med försörjningsstöd som går vidare till arbete skall öka. Projektet pågår under 2012 Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Syftet med Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter och att säkra hållbarheten i styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i kommunens samtliga förvaltningar och bolag. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och man, flickor och pojkar. Projektet pågår år 20ll 2013 Samlad jour- och beredskaps organisation Målet är att kommunkoncernen har en samlad jour- och beredskapsorganisation senast Proj ekt pågår under Projekt IT kontoret Katrineholms IT-kontor bedrivs i projektform under ettår. Projektet pågår till och med den 31 oktober E-förvaltningsprojektet Projektet syfte är att driva utvecklingen mot esamhälle och e-förvaltning inom Katrineholms kommun. Projektet ska analysera och digitalisera vissa handläggningsprocesser inom utvalda förvaltningar. Dessa kommer att väljas ut i förhållande till medbargarnyttan och syfta till att automatisera beslutsprocesser för snabbare och effektivaze handläggning, vilket i sin tur ger en bättre medborgarservice. Projektet ska även hantera rutiner och strategier för framtida utveckling av esamhället och e-förvaltning inom Katrineholms kommun. Allt arbete i projektet utgår från medborgazbehovet och skapa långvarigt värde för medborgarna i framtiden. Ett viktigt

88 l~atrineholms kommun ~ 19 (23) må1 i projektet är att skapa en rutin för förvaltningazna att driva dessa frågor vidare i framtiden. Medel för prof ektet finns avsatta för Budget 2012 för kommunledningsförvaltningen Driftsbudget Komm unlednrngsförvaltningen tkr '._- Bud et 2012_~ Bud et 2011 Intäkter Kostnader Nettoram *j *Kommunledning tillhör inte längre Kommunledningsförvaltningen. Det har flyttats till egen budgeteringsnivå. Varav Förvaltningsledning t~ _ Budget 2012 ~ Budget 2011 Intäkter Kostnader Nettoram 146 _ Z~* *Förvaltningsövergripandeverksamhet, medel har flyttats från kommunchefen och ekonomikontoret. Kommunsekretariat t~ Bud et 2012 Bud et 2011 Intäkter Kostnader ~~ ~ ---~~-- Nettoram _

89 Katrineholms lzommun ~ 20 (23) Informationskontor t~ Intäkter Kostnader Nettoram Bud et 2012 Bud et 2011 IQQ c~ Intek[er Ekonomi- och upphandlingskontor Kostnader _. Nettoram *Medel har flyttats till förvaltningsledning. Bud et 2012 Bud et * IT-kontor tkr - -- Bud et 2012 Bud et 2011 Intäkter Kostnader Nettoram * ~ 0 *Interndebitering inom IT-kontorets grupper har upphört år Personalkontor tkr Intäkter Kostnader Nettoram Bud et 2012 Bud et

90 _ Katrineholms kommun ~ 21 (23) Stab c~ - Bud et 2012 Bud et 2011 Int~k[er Kostnader Nettoram * *Kommunekologen har Förts över rill samhällsbyggnadsförvaltningen 340tkr. Projektkontor `~` sua et_zoiz ~ s dget2oii Int~lctec Kostnader Nettoram Investeringsbudget Investering Belopp, tkr f Infranät, dokumenthanteringssystem och systemstöd Arbetsmiljöinvesteringar 150 I Infrastruktur (digitala infartsskyltaz) 2000 Årliga nätverksinvesteringar P E-förvaltning ', Brandvägg Trådlös centralenhet 6 Bokriingssystemsutbyggnad Ö

91 _ 1\atrineholms kommun ~ 22 (23) Budget 2012 för kommuncentrala budgeteringsposter Kommuncentrals budgetposter Intäkter Kostnader Nettoram Budget 2012 Bud et varav Fastigheter och lokaler u~~ Intäkter Kostnader Nettoram Budget 2012 Bud et Kommungemensamt Intäkter Kostnader Bud et 2012 Bud et Nettoram _ Kommunikationer ckr In[Ak[er Kostnader Nettoram Bud et 2012 Bud et 2011 ~ Q

92 _ Katrineholms kommun ~ za (zs) Politisk ledning ~~ Intakter Kostnader Nettoram -- Bud et 2012 Bud et S

93 _Garn Version 3 1"1~a...~..'-0f1A ~f Y

94 Katrineholms kommun ~ 2 (13) Inledning Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden utgörs av Vision 2025 och Kommunplan som fastställdes av kommunfiillmäktige den 18 april 2011 och av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 27 april I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort utgångspunkten för det majoritets%rslag till övergripande plan med budget som beslutades av kommunstyrelsen den 26 oktober Övergripande plan med budget fastställdes av kommunfullmäktige den 21 november Nämnderna ska senast under januari manad upprätta budget- och planeringsdokument i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om övergripande plan med budget. I nämndens plan ska också nämndens produktionsmål anges. Detta dokument utgör den del av kommunstyrelsens egen plan med budget för som berör samhällsbyggnadsförvaltningens (SBF) verksamhet. Först återges Vision 2025 och målområdena i Kommunplan I avsnittet därefter anges de resultatmål och åtaganden som enligt fullmäktiges beslut gäller för kommunstyrelsen under Av kommunstyrelsens åtaganden redovisas här endast de som berör SBF. Vissa av kommunstyrelsens åtaganden berör både kommunledningsförvaltningen och SBF. För varje resultatmål anges också de förutsättningar och verksamhetsförändringar som berör SBF samt de produktionsmål som kommunstyrelsen tog beslut om i augusti. Av kommunstyrelsens produktionsmål redovisas här endast de som berör SBF. I nästkommande avsnitt finns de tillkommande uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen som berör SBF. Sist i dokumentet anges kommunstyrelsens budget för SBF för Innehåll Inledning...2 Vision Målområden i Kommunplan Resultatmål, åtaganden och produktionsmå för kommunstyrelsen/ samhällsby99nadsftirval tningen...3 Ortsutveckling...4 Omsorgoch trygbhet...7 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet...7 Ekonomioch organisation...8 Tillkommande uppdrag för kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsförvaltningen...10 Budget 2012 för kommunstyrelsen/samhällsbyggnadsförvoltningen...11

95 Katrineholms kommun \ 3 (13) Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv. lärande och företagsamhet. Lust är passion, vil å, ambition. Det är också det Zus~llda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, rnbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv &lust Målområden i Kommunplan De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Resultatmål, åtaganden och produktionsmål för kommunstyrelsen/ samhällsbyggnadsförvaltningen I detta avsnitt redovisas kommunens resultatmål för planperioden Resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan För varje målområde redovisas också de förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden för kommunstyrelsen som berör SBF. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. Åtagandena återspeglar inte all den löpande verksamhet som bedrivs. För varje åtagande anges också vilken eller vilka andra nämnder/bolag som ska arbeta med åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet och hur ofta det ska följas uppz. Dessutom anges källa, dvs. var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. Flera åtaganden är baserade på SKLs undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), en årlig insamling av 39 måtta som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Katrineholms kommun deltar i KKiK sedan hösten I vissa fall anges inte målnivån mer specifikt tin att förhållandet i fråga ska öka/minska eller kvarstå på samma nivå som tidigaze. 2 De åtaganden som ska följas upp månadsvis redovisas till kommunstyrelsen isamband med månadsuppftiljningen. 3 Inför I{KiK-mäMingen hästen 2011 har vissa KKiK-mått satt ett annat nummer än vid mätningen I övergripande plan med budget används den nya numreringen vid hänvisning till resp. KKiK-mått.

96 Katrineholms kommun ~ 4 (13) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillvänt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunfullmäktige haz beslutat att en ny samhällsbyggnadsförvalhung ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Detta ska bidra till en större kundfokus och bättre service och bemötande av medborgare och företagare i samband med myndighetsutövning eller andra kontakter. Bildandet av den nya förvaltningen innebär att samhällsbyggnadsfrågoma samlas på en förvaltning. Idag finns frågorna på förvaltningen Näringsliv och Tillväst, stadsazkitektkontoret, miljöförvaltningen och till viss del sexviceoch teknikförvaltningen. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen skapar förutsättningar för att driva orts- och näringslivsutvecklingen på ett effektivare sätt och utifrån en helhetssyn. Viktiga frågor för den nya förvaltningen handlar om att stimulera etablering av tjänsteföretag samt skapa förutsättningar för en fortsatt befolkningstillväxt. Logistikcentrumprojektet går över från en byggnadsfas till en marknadsföringsfas, vilket i sig innebär en viss förändring inom organisationen. En prioritering är att is till en eller flera logistiketableringar. I Katrineholms kommun pågår en översyn av kollektivtrafiken bland annat utifrån den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft Den nya lagen innebär en omstrukturering av hela systemet för kollektivtrafiken genom avreglering och ett fritt marknadstillträde. I Sörmland pågår arbete med att bilda en ny regional kollektivtrafikmyndighet och framtagande av ett trafikförsörjningsprogram för länet. Samtidigt pågår översyner dels av den regionala tågtrafiken, dels av länets lokala och regionala busstrafik. Det pågår även politiska förhandlingar om en ny ansvazsuppdelning och kostnadsfördelningsmodell. År 2012 blir ett övergångsår då det hittillsvarande konsortialavtalet kommer att gälla. För Katrineholms kommun innebär det en utökning av budgetramen i förhållande ti1120ll. För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetsla~aft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en vä1 utbyggd kollektivtrafik. Målet i Kommunplan är att pendlingsmöjlighetema till och från Katrineholm för arbete och studier säkras genom en fortsatt satsning på såväl infrashuktur som kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst sanuna tidsavgångar ("styva tidtabeller") som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och azbetsplanering. Ett annat må1 i kommunplanen är att pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, exempelvis anropsstyrd trek. Den frågan har fiuuiits med i Länstrafikens lokala översyn av kollektivtrafiken ikatrineholm. Förvaltningen Näringsliv och Tillväxts roll i landsbygdutvecklingen har vidareutvecklats genom regelbunden närvazo i kransorterna enligt modellen "VallaprojekteY'. Förvaltningen

97 '~ Katrineholms kommun ~ 5 (13) har en koordinerande och lotsande roll med ett tydligt ansvar för genomförandet per kransort, som oftast sker i samverkan med lokala sockenråd, hembygdsföreningar och företagarföreningar. Kommunstyrelsens produktionsmål Det pågående arbetet med översiktsplanen ska slutföras och beslutas i kommunfullmäktige. Arbetet ska ta hänsyn till visionen och målen i kommunplanen. Underlätta utbyggnaden av solenergi och vindkraft, skapa förutsättningar för ytterligare biogasproduktion samt verka för en kollektivtr~k med alternativa drivmedel. Kommunstyrelsens åtaganden för samhällsbyggnadsförvaltningen Åtaganden Up föl'ni~ j _ Månadelår Årlig Lån sg ikt ~~ Företagsklimatet ska förbättras X SBF Målnivå: NKIQ 70 Källa: SKLs mätning Insikt. KICiK mått 34 Resultat tidigare mätningar: NKI 59 (2007), NKI 63 (2009), NKI64 (2011) i Jämförelse: Medelvärde för samtliga 50 kommuner inom SBAS; NKI 63 (2007) NKI 66 (2009), NKI 67 (2011) Svenskt Näringslivs ranking av kommunen ska förbättras SBF Målnivå: plats 145 år 2013 Källa: Svenskt Näringslivs kommunranking. KKiK kompletterande mått Resultat senaste mätning: p1ays 241 (2011) Nyföretagandet ska öka x x x SBF Målnivå: Placering 160 Källa: Nyföretagarcentrums företagarbarometer, Bolagsverket. KKiK mått 32 Resultat senaste mätning (2011): 5,5 nya företag per invånare, placering 178 (+ 68 plac.) Jämförelse: Katrineholm 3,7 nya företag per invånaze (2010), medelvärde för samtliga kommuner i KICiK 5,3 nya företag er invånare (2010) X "Nöj d-kund-index 5 Stockholm Business Alliance

98 l~atrineholms kommun ~ 6 (13) Åtaganden _ U föl'nin _ Månad Delår Årli Lång sikt Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska x öka SBF Målnivå: Omsättningen inom besöksnäringen ska under en treårsperiod öka ti11275 mkr. Inom samma period ska sysselsättningen öka ti11250 årssysselsatta. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). Resultat senaste mätning (2010): 216 mkr samt 189 årssysselsatta God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen x x av etableringsmark ska öka SBF Målnivå: Försäljning/uthyrning av beredd resp. oberedd etableringsmark ska öka Källa: Egen mätning Resultat senaste mätning (första halvåret 2011): Såld oberedd etableringsmark; kvm Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens x x utveclding SBF Källa: KKiK mått 15. (Hur vä1 möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?.) Resultat senaste mätning: 37 % av maxpoäng (2010) Jämförelse: Medelvärde KKiK 44 % 2010) Antal byggklara tomter ska öka x SBF Målnivå: 60 st byggklaza tomter för småhus i centralorten Källa: Egen mätning Resultat senaste mätning (apri12011): 19 st. Minskad klimatpåverkan x SBF Målnivå: Minst ton minskad CO2-utsläpp genom att Katrineho]ms Logistikcentrum möjliggör överföring av godstrafik till järnväg. Källa: Uppgifter från Van Dieren Maritime Resultat senaste mätning~2010): minskning ton CO2

99 Katrineholms kommun \ 7 (13) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestäimnande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Förutsättningar och verksamhetsftirändringar Det brotts- och skadeförebyggande azbetet ska vidareutvecklas genom dels gemensamma trygghetsfrämjande insatser mellan kommunala förvaltningaz och bolag och dels genom utökad samverkan mellan polisen och kommunen. Det samverkansavtal som har tecknats mellan kommunen och polisen ska implementeras och ligga till grund för kommunens fortsatta trygghetsarbete. En trygghetsundersökning genomfsrs under hösten 2011 och resultatet från denna kan underlag för vidare prioriteringar. Tätaze och kontinuerliga träffar med polisen kan snabbt påvisa om det uppstått några problem inom specifika områden. Stationsområdet är ett prioriterat område ur trygghetssynpunkt och ett samarbete mellan Jernhusen AB, Trafikverket, polisen och kommunen kommer att utvecklas. Kommunstyrelsens produktionsmål Brottsförebyggande insatser och en nära dialog mellan kommunen och polisen. Belysning, övervakningskameror, alkohol- och drogf'örebyggande azbete, arbete mot våld i nära relationer samt stöd och hjälp till brottsoffer är viktiga delar av ett brottsförebyggande arbete. Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Förutsättningar och verksamhetsförändringar I regeringens nya strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken ses kommunernas arbete med att skapa förutsättningar %r delaktighet och jämlikhet som mycket angeläget. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder ska fortsätta med full kraft. SKL kommer under perioden att lägga ett särskilt fokus på idrottsanläggningar, skolor, vårdcentraler och handikapptoaletter.

100 Katrineholms kommun ~ 8 (13) Kommunstyrelsens åtaganden för samhällsbyggnadsförvaltningen _.. Åtaganden --- Oppföl'nin _ Månad Delår Årli Lån sikt Andelen barn och unga som mår bra ska öka X SBF Källa: Liv &hälsa ung, nästa undersökning görs 2014 Resultat senaste mätning (våren 2011): I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra.b Jämförelse: I länet anger 79,6 % av flitkoma och 88,4 % av o'karna att de mår bra våren 20ll~ _. Fler övergångsställen ska tillgänglighetsanpassas X X i KSS Målnivå: Två per år Källa: Egen redovisning Resultat senaste mätning: _._ Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under planperioden ökar kravet på samordning inom kommunkoncernen för att is en effektiv organisation som levererar rätt service till medborgaze och organisationer. Kommunfullmäktige har beslutat att koncernstyrningen ska utvecklas och att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. I kommunens personalpolitiska program tydliggörs kommunens värdegrund respekt, öppenhet, tydlighet och tillit RÖTT. Målet är att vi alla, medarbetare och ledare, ska arbeta efter denna värdegrund. Det görs på många arbetsplatser, men vi måste prata mer om våra värderingaz, och leva våra värderingar, i större utsträckning än vad som görs idag. Inför varje rekrytering behöver vi också se över personalens sammansättning avseende mångfalden. 6 Resultatet är en sammanslagning av elever i årskurs 7, 9 och andra året på gymnasiet. I övergripande plan med budget angavs STN som ansvarig nämnd. Ansvaret bör istället ligga på KS eftersom frågan hanteras av samhällsbyggnadsförvalfiingen.

101 ~ Katrineholms kommun ~ 9 (13) Kommunstyrelsens produktionsmål Samverkan med andra kommuner ska eftersträvas för att uppnå högre effektivitet och minskade kostnader. Heltid ska vara enrättighet, deltid en möjlighet. Utvärdering och förbättring av klagomåls- och synpunktshantering sker kontinuerligt. Kommunstyrelsens åtaganden för samhällsbyggnadsförvaltningen Åta anden -- g _ U föl'ni~_. Månad Delår Årli Lån sikt Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom lvå arbetsdagar ska öka SBF Målnivå: Minst 78 Källa: KKiK mått 1 Resultat senaste mätning: Salinas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 78 % 2010) Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka SBF Målnivå: Minst 83 Källa: KKiK mått 3 ~ Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 83 % 2010) Resultatet ska uppgå fill en procent av skatteintäkterna x x x SBF Källa: Årsredovisning Resultat senaste mätning (2010):1 Finansiellt mål för odekonomiskhushåldnin Kommunen har god informafion på Katrineholmse SBF Målnivå: SKLs informationsindex minst 77 Källa: SKLs webbinformationsundersökning. KKiK mått 14 Resultat senaste mätning: 77 Jämförelse: medelvärde KKiK 69 x X X

102 Katrineholms kommun \ 10 (13) Åtaganden U föl'nin Månad Delår årli Långsikt Katrineholms kommunkoncern ska utveckla e- drvaltningen x SBF Målnivå: 9:e plats av kommunerna Källa: Handelskammarens e-index Resultat senaste mätvin 9:e lats av kommunerna Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare x SBF Målnivå: NMIB 70 Källa: Medarbetazenkät Resultat senaste mätning (2010): NMI 65 Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad x kommunens arbetsgivarmärke står tir SBF Målnivå: 90 Källa: Medarbetarenkäten Resultat senaste mätvin Personalens sammansättning ska ökad grad spegla det x omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald SBF Källa: Personalstatistik, medarbetazenkät Resultat senaste mätning: Saknas Tillkommande uppdrag för kommunstyrelsen/ samhällsbyggnadsförvaltningen Uppdrag till miljöstrategiska rådet att under 2012 fortsätta arbetet inom de fyra fokusområden som presenterades i rapporten "Från nationella till lokala miljökvalitetsmål" (KS , 27) samt att till kommunstyrelsen löpande avrapportera implementeringen av de lokala miljökvalitetsmålen. Miljöstrategiska rådet ska också senast den 31 augusti 2012, som underlag för övergripande plan med budget , lämna förslag till åtaganden inom det milj östrategiska området. e Nöjd-Medarbetar-Index

103 _~ Katrineholms kommun ~ 11 (13) Budget 2012 för kommunstyrelsen/ samhällsbyggnadsförvaltningen Driftsbudget Samhällsbyggnadsförvaltning ~ Budtet 2012 Buffet 2011 Intäkter , Kostnader Nettoram _21 X88 Katrineholms logistikcentrum (kapitalkostnadsram) t~ Bud et 2012 Bud eg t 2011 Intäkter p 0 Kostnader _ l Nettoram

104 Katrineholms kommun 12 (13) Investeringsbudget Kate- Investering Belopp, gop tkr Utökning av adresskartan 40 U pp iiäterm,, g, awfrihdskartan'+'. _ r ~eu,~ Z, j4 ~ ~~9`~~" ~~ ~ ~a~ '", r ~"~~~å`~ w~,~, ~~ "" ~~ ini /,2-r0 ; Nationell höjddatamodell 430 i7ppg"råderingåvnu~+arandemarkissystem 4~,r" +Y G,~ vyu ryk, -~i Övriga investeringar inkl prod. investeringar 50.~ 5 Drottninggatan " ~ 4,1 ~~~ Nollvisionsåtgärder 500 H A Rundvägen Hastighetssalffing overgang'sstallen r ~~,~ A ~;~~ ; ~~1 ti,~~~;,wti~~~"a, ~y u ;5~0., Hastighetssäkring inom 30-zon 500 Z DJU~Ögåtåll KV: Ii111110åI1~. ', ~ ~ l ~ ~' ~FUy ~Y rci i~/~ w ~n~,:~ ~~ HOO... Y,i~ii ~; f Lövåsen/Sandbäcken Industrigatan/Österleden 2000,.; Parkeringsplatser: icentrum ~ ~ %~ ~ ~ q,%y F ' 750 Nya informationsplatser 750 Duveholmssjön, Backasjön och Lillsjön 500 ~- i Fri p r~ f /ra ~N i ~~ ~~ ~~~N,~y~~~r~ `ikr r riti ~! ffi qby afl'~ x rib' GåYOC ~, r' ~ w ~ i v~ iii ~r1'r ~/Y 9~ {~~ `~ ~ r ~ a~l~~ ~*~~~~q~~~ w 1'~~,~~AO 6 Lövåsens handelsområde KLC Knorrar (väster om Österleden) Trollestrand

105 Katrineholms kommun ~ 13 (13) Kv Hunden 500 Kv Lejonet 500 Total ram För SBF Kate- Investering Belopp, t1q gori

106 Dnr KS/2011: Handläggare: Per Johansson Omdisponering av investeringsanslag inom service- och tekniknämnden för gata/park Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna service- och tekniknämndens förslag till omdisponering av investeringsanslag motsvarande 393 OOO honor, från objekt 61 O51 (Beläggningsytor) rill objekt (Eneergioptimering). Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 december 20ll ( 122) bevilja kronor som en del av investeringen i bergvärmeanläggningen för varmvatten och uppvärmning av lokal i anslutning till Vännbols idrottsplats. Förutsättningen för att kommunen ska bidra med pengarna är att SISU Idrottsutbildarnabidrar med en minst lika stor summa. En idrottsanläggning har hög energiförbrulrning. Service- och tekniknämnden har ambitionen att sänka energiförbrukningen vid kommunens idrottsanläggningar. Den anläggning som förbrukar mest energi är Värmbols idrottsplats. Service- och teknikförvaltningen har därför föreslagit en konvertering till bergvärme. Kostnaden för installation av bergvärme är beräknad till cirka kronor. Värmbols FC har av SISU Idrottsutbildarna fått ett muntligt löfte om bidrag motsvarande kommunens bidrag för investeringen. SISU fattar beslut i bidragsfrågan under januari Det innebär att service- och tekniknämnden måste fatta beslut om investering ibergvärmeanläggningen före utgången av Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har synpunkter inhämtats från ekonomi- och upphandlingskontoret. Service- och tekniknämnden bedömer investeringen i energioptimering bör prioriteras framför andra investeringar. Tanken med arunälningsplikten hos kommunstyrelsen är att nämnden rapporterar de avvikelser som nämnden bedömer nödvändiga i förhållande till den budget som beslutats av fullmäktige. Det är inte ett sätt att få utökat investeringsutrymme och innebär inte att de investeringsprojekt som medlen flyttas ifrån automatiskt kommer att kvarstå Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 122

107 ~~ 1\atrineholms kommun '~' KOMMU N LEDNINGSFÖRVALTNI NGEN Stab VAr hantlläggare Per Johansson TJÄNSTEUTLÅTANDE DaNm Ert tlawm var ceie~k~m9 KS/2011: E beteckning 1 (2) Omdisponering av investeringsanslag för Gata/park Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 december 2011 ( 122) bevilja kronor som en del av investeringen i bergvärmeanläggningen för varmvatten och uppvärmning av lokal i anslutning till Värmbols idrottsplats. Förutsättningen för att kommunen ska bidra med pengarna är att SISU Idrottsutbildarna bidrar med en minst lika stor summa. En idrottsanläggning har hög energiförbrukning. Service- och tekniknämnden haz ambitionen att sänka energiförbrukningen vid kommunens idrottsanläggningaz. Den anläggning som förbrukar mest energi är Värmbols idrottsplats. Service- och teknikförvaltrungen har därför föreslagit en konvertering till bergvärme. Kostnaden för installation av bergvärme är beräknad till cirka kronor. Värmbols FC haz av SISU Idrottsutbildarna fått ett muntligt löfte om bidrag motsvarande kommunens bidrag för investeringen. SISU fattar beslut i bidragsfrågan under januari Det innebär att service- och tekniknämnden måste fatta beslut om investering ibergvärmeanläggningen före utgången av Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har synpurilcter inhämtats från ekonomi- och upphandlingskontoret. Kommunledningsförvaltningens bedömning Ekonomi Värmbols idrottsplats ägs av föreningen, Vännbols FC, som betalar energikostnaden och får i efterhand driftbidrag från kommunen för att täcka kostnaden. Tanken är att service- och tekniknämnden bidrar med kronor och SISU Idrottsutbildarna med en lika stor summa. Resterande del, cirka kronor, ska föreningen svara för. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTN INGEN Katrineholm Besöksadress: Gröna Kulle, Djultigatan 41 Telefon: Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se Org.nummer

108 _ ~~~~ Katrineholms kommun ~ r~ansteur~å,ran~e 2 ~z~ Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Stab Av underlaget från service- och tekniknämnden framgår att installationen av bergvärme medför enbesparing på cirka kronor per år för vanevatten och uppvärmning. Service- och tekniknämnden önskar få omdisponera kronor från objekt (Beläggningsytor) till objekt (Energioptimering). Tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Förslaget om omdisponering av investeringsanslag bedöms inte innehålla några direkta aspekter med bäring på de tre tvärfrågorna. Bedömning Service- och tekniknämnden bedömer investeringen i energioptimering bör prioriteras framför andra investeringar. Tanken med anmälningsplikten hos kommunstyrelsen är att nämnden rapporterar de avvikelser som nämnden bedömer nödvändiga i förhållande till den budget som beslutats av fullmäktige. Det är inte ett sätt att få utökat investeringsutrymme och innebär inte att de investeringsprojekt som medlen flyttas ifrån automatiskt kommer att kvazstå Kommunledningsförvaltningen har inte funnit något att erinra mot service- och tekniknämndens förslag till omdisponering av investeringsanslag motsvarande kronor från objekt (Beläggningsytor) till objekt (Eneergioptimering). Förvalt~~n föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna omdisponeringen. l,,~' Per,'4 havsson rotokollsutdrag till: `Service- och tekniknämnden Lix: 54 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefon: Telefax: E-past: per.johansson@katrineholm.se Org.nummer

109 Dnr KS/2011: Handläggare: Per Johansson Omdisponering av investeringsanslag inom service- och tekniknämnden för kost- och transportservice Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna service- och tekniknämndens förslag till omdisponering av investeringsanslag motsvarande 150 OOO la~onor, från objekt (Batterier Limmar växeln) till objekt (Storköksutrustning). Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden beslutade vid sitt sammanträde den I S december 2011 ( 121) att hos kommunstyrelsen begära att få omdisponera investeringsmedel motsvarande kronor från objekt (Batterier limmar växeln) till objekt (Storköksutrustning) och att pengarna överförs till Inom kost- och transportservice pågår ett utvecklingsarbete som inkluderar att allt mer mat lagas från grunden. Detta finns med som åtagande under 2012 och för aft uppnå detta, behöver vissa investeringar göras i fråga om störköksutrustning. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har synpunkter inhämtats från ekonomi- och upphandlingskontoret. Service- och tekniknämnden bedömer att investeringen i storköksutrustning bör prioriteras framför andra investeringar. Tanken med anmälningsplikten hos kommunstyrelsen är att nämnden rapporterar de avvikelser som nämnden bedömer nödvändiga i förhållande till den budget som beslutats av fullmäktige. Det är inte ett sätt att få utökat investeringsutrymme och innebär inte att de investeringsprojekt som medlen flyttas ifrån automatiskt kommer att kvarstå Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 121

110 ' I\atYlrieY101ri1S kori7riluri ~ TJÅNSTEUTLÅTANDE ~ ~2~ KOM M U N LEDN I NGSFÖRVALTN I NGEN Stab VAr hantlläggare Per Johansson alum Ert datum Vårbeteckning KS/2011: Ebbeteckning Omdisponering av investeringsanslag för kost- och transportservice Ärendebeskrivning Service- och tekniknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 december 2011 ( 121) att hos kommunstyrelsen begära att få omdisponera investeringsmedel motsvarande kronor från objekt (Batterier limmar väaceln) till objekt (Storköksutrustning) och att pengarna överförs till Inom kost- och transportservice pågår ett utvecklingsarbete som inkluderaz att allt mer mat lagas från grunden. Detta finns med som åtagande under 2012 och för att uppnå detta, behöver vissa investeringaz göras i fråga om störköksutrustning. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har synpunkter inhämtats från ekonomi- och upphandlingskontoret. Kommunledningsförvaltningens bedömning Ekonomi I service- och tekniknämndens budget för 20ll finns kronor på objekt (Batterier limmar väaceln) och som inte kommer att nyttjas. Kost- och transportservice önskar använda pengarna för att köpa in viss storköksutrustning: varvtalsreglerare för grytor, nedkylningsskåp och grönsakshackare. Detta för att klara åtagandet om att laga mat från grunden. Tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa a11a ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Förslaget om omdisponering av investeringsanslag bedöms inte innehålla några direkta aspekter med bäring på de tre tvärfrågorna mer än ett allmänt konstaterande att vällagadoch näringsriktig mat är av betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. G:\GemensamlPersonliga mappar\perl\tjänsteutlåtanden\tänsteutlåtande docx KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

111 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~2~ Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN KS/2011: Stab Bedömning Service- och tekniknämnden bedömer att investeringen i storköksutrustning bör prioriteras framför andra investeringar. Tanken med anmälningsplikten hos kommunstyrelsen är att nämnden rapporterar de avvikelser som nämnden bedömer nödvändiga i förhållande till den budget som beslutats av fullmäktige. Det är inte ett sätt att få utökat investeringsutryrnine och innebär inte att de investeringsprojekt som medlen flyttas ifrån automatiskt kommer att kvazstå Kommunledningsförvaltningen har inte fuuvit något att erinra mot service- och tekniknämndens förslag till omdisponering av investeringsanslag motsvarande kronor från objekt (Batterier limmar v~eln) till objekt (Storköksutrustning). Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta godkänna omdisponeringen. ~~ '~e" ~ ~G' C-f~rit~r~yz er Jo nsson P tokollsutdrag till: Service- och tekniknämnden Liz: 54 G:\Gemensam\Personliga mappar\perl\tjänsteutlåtanden\tjänsteutlåtande docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Grdna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

112 Dnr KS/2011: Handläggare: Per Johansson Försäljning av fastigheten Sothönan 19 i Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna köpeavtal rörande fastigheten Sothönan 19 i Katrineholms kommun samt delegera till mark- och exploateringschefen att underteckna övriga handlingar i överlåtelsens fullföljande. Arendebeskrivning Logistikposition Katrineholm AB har framfört önskemål om att få förvärva fastigheten Sothönan 19. Fastigheten omfattar kvadratmeter industrimark och är belägen inom närområdet till Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget hax som skäl för förvärvet anfört att fastigheten är strategiskt belägen och ska användas för lager- och logistikverksamhet. Köpeskillingen är kronor. Ärendets handlingar Skrivelse från mark- och exploateringschefen, Köpeavtal mellan Katrineholms kommun och Logistikposition Katrineholm AB

113 1\atrineholms kommun ~ NI~RINGSLIV OCH TILLVÄXT alum Vår beleckni 1 ~~~ Vår hantllaggare Björn Winnberg Persson Mark- och exploateringschef Ert tlanm Er beteck ing ~~~~ ' ~ Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Sothönan 19 i Katrineholms kommun. Katrineholms kommun förvärvade fastigheten Sothönan 9 av Katrineholms Träförädling AB. Del av fastigheten Sothönan 9 avstyckades senare i samband rned då aktuell försäljning och erhöll fastighetsbeteckningen Sothönan 19. Den då aktuella %rsäljning godkändes av KS 2009-OS-07 men överlåtelsen fullföljdes aldrig. Det för Katrineholm Logistikcentrums utveckling bildade bolaget Logistikposition Katrineholm AB haz framfört önskemål om att få förvärva fastigheten Sothönan 19. Fastigheten Sothönan 19 omfattar kvm industrimark, bebyggd med två industribyggnader (f.d sågverket och d transformatorstation). Fastigheten är belägen inom närområdet till Katrineholms Logistikcentrum nch har adressen Trädgårdsgatan 33, se bifogad karta. Bolaget har som skäl till förvärvet framfört att fastigheten ligger strategiskt beläget och skall nyttjas inom lager/logistikverksamhet. Köpeavtal mellan parterna har upprättats och undertecknats. Köpeavtalet är viltkarat av kommunstyrelsens godkännande. Mark och exploateringschefen föreslår kommunstyrelsen besluta: att att godkänna bifogat köpeavtal delegera till mark- och exploateringschefen att underteckna övriga handlingar i överlåtelsens fullföljande. I tjänsten ~. '~ _ ~~ Bjöm Winnberg Persson Näringsliv och Tilivä~ Besöksadress: Vingåkersvägen 16 Postgiro Telefon: vx Bankgiro KATRINEHOLM Telefax:

114 _ - \~ _~ ~- 1 V ~.~ ~ //~ ~~ / / / ~ \ / ~ / \ T ~ ~~ ~.\ ~~..~. u ~~ i~~ ~ -.-.,~~,y, ' ~ ~ ~. ~ ~ r /~/%/ i i ~.i 1.\ Ö M ~~ Y 0 3 Q \.\ ~ ~"/ ~~+ ~.~' ~~~~ i~ i' i' i ~ ~ ^Pa,,\.\ '\ ~\ ~. ~ \,~ \'.\ ~ \~ / / ~.''., \, // \ +'\. ~y~~. OTHÖNAN ~~'L,~ '~ \.\ '~.\ x I YL x = y = \\. ~ \ TALGOXEN,'~~,\', System SWEREF Aktualitet: z~ i ~ ZI o $I 100 m Skala 12000

115 Katrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN KAIRINtI-[OEMs KOMMUN `~2~ Näringslivskontoret 2or~ P~2- z a KÖPEAVTAL Säljare Katrineholms kommun, , Köpaze Logistikposition Katrineholm AB, , Box 852, Helsingborg Giltighet Detta avtal är giltigt under förutsättning att Katrineholms kommunstyrelse genom beslut som vinner laga kraft godkänner detta avtal. Om nämnda %rutsättningar ej uppfyller senast har endera part rätt att frånträda avtalet utan rätt till ersättning för någondera parten. Eventuellt bekommen ersättning enligt detta avtal återbetalas därvid till part. Objekt Säljazen överlåter och försäljer till köparen fastigheten Sothönan 19 i Katrineholms kommun (se bilaga 1). Syfte Köparen avser att iordningställa befintlig byggand och nyttj a fastigheten i sin verksamhet inom logistik. Tillträdesdag Tillträde får ske sedan köpebrevet utfärdats. Köpeskilling Köpeskilling utgör enmiljonsjuttiofemtusen kronor ( :-). I köpeskillingen storlek haz hänsyn tagits till objektets nedgångna skick. Köpeskillingens erläggande Objektets skick Köpeskillingen erlägges senast 45 dager efter det att detta avtal vunnit giltighet. Sedan köpeskillingen till fullo erlagts utfärdas köpebrev. Fastigheten överlåtes i det skick den är på köpeavtalsdagen. Köparen är väl medveten om att fastigheten och byggnaderna är en hårt nedsliten industrifastighet. Säljazens behöver ej tillse att fastigheten är rengjord eller utrymd. Köparna är vä1 förtrogen med fastighetens skick. Köpare och säljare har tagit del av Jordabalkens regler om undersökningsplikt resp. upplysningsplikt. Sålunda förklaraz sig respektive köpare i alla delar godtaga fastigheternas skick och avstår med bindande verkan från alla anspråk mot säljaren p g a fel eller brist i fastigheten. Köparen friskriver sålunda säljazen från allt ansvar för fel eller brist i fastigheten. ~,e~ ~ ~i1~~ L ril

116 z~z~ Inteckningar Säljaren garanterar att den blivande fastigheten inte besväras av några penninginteckningar. Servitut m.rn Fastigheten belastas av ledningsrätt för optofiberkabel samt fjämärme. Skatter och avgifter Skatter och andra avgifter betalas av säljaren intill tillträdesdagen och därefrer av köparen. Lagfarts och inteckningskostnader ska11 betalas av köpazen. Villkor Fastigheten har genomgått sanering/efterbehandling av förorenade mark i tidigare ägares regi (Katrineholms Träförädling AB). Katrineholms Träförädlings har erhållit bekräftelse utan anmärkning från tillsynsmyndigheten (MF) för godtagbart genomförd sanering/efterbehandling av hela fastigheten Sothönan 9 (bilaga 2), vazifrån sedermera Sothönan 19 blivit avstyckad från. Katrineholms kommun har som ägaze/förvärvaze till Sothönan 9 och 19 övertagit miljöansvaret för fastigheten. Miljöansvaret förpliktaz att hålla Katrineholm Trä%rädling AB eller något bolag i Träförädlingens koncern skadelös i det fall de skulle drabbas av krav i egenskap av tidigare verksamhetsutövare eller tidigaze ägare. Köparen Logistikposition Katrineholm AB övertar miljöansvaret för Sothönan 19 och skulle säljaren drabbas av krav i egenskap av tidigare ägare skall köpazen överta de förpliktelser säljaren har mot tidigaze ägaze/verksamhetsutövare och hålla säljaren skadeslös för sådana krav. Detta avtal haz upprättats i två likalydande exemplar, varav köpare och säljare erhållit var sitt. {r',kt,1u-1, (G_ o'z För Katrineholms kommun tir ~.. Säljarens namnteckning bevittnas: ~. 1 i Köparnas namnteckning ition Katrineholm AB '~J ffd~,~ ~i,~-cwt 'b

117 L A N T M Ä T E R I E T b~~4r«'1 Karta Registreringsdatum: '~GO 1-C~ -'L4 Ärende Avstyckning från Sothönan 9 samt ledningsrättsåtgärd i Katrineholms kommun,, ~9 """ Anders Eriksson Förrättningslantmätare Akt6ilaga: KA Ärendeur: D09504 Orig.formah: A45 Teknisk beskrivning Koordinatförheckning PkY N E Markering Rör i mark Rör i mark, ny Rör i mark, ny Rör i mark, ny Rör i mark, ny Rör i mark, ny R" or i mar k, ny Rör i mark, ny ~ /' Framställd genom: Nymätning och kopiering från primärkarta ~ ~ Koordinatkvalitet: Inre 40 mm, Yttre 40 mm /~ ~ ~~6` Koordinatsystem: RT GON V Or 15 ~NRTK-GNS) / ;~. 7 Mätmetod; Sat ellitmähning NRiK-tjänst / / ~/~ ' ~~ /ice i ~ 7!%~ 9 ~/ i~/ ~ ~ ~ ~~ ~/ l / ice/ / \ i "'079~~~ ~~~ SOTHÖNAN I\ `~ ~\.\ \\ 19 ~~~.~ \~ O.~ ~ N= ~ \ \ -I- 8 ~e ~,40,~ Fastighetsrätt slig beskrivning, se akt bilaga BE. Nya gränser: D \~ 9 `. ~\ m ~~.G. \~ O1 \ \ b60 ~\ ~ 3~ / ~\` \,ao~s. 9 ~i SpC10 o~ ~ ~ 6 / as9m i N \ / - ö Meter \~ ~~ //~/ Z~Zq~ 3.~ Skala 1:7000.~~.~~.~ ~~~~4~`~ Akt /361~ ~%~ L1~J J ~

118 FR Webb I Katrineholm Sothönan 19 Sida 1 a '~~'~ b:l~~w `1 FR Trans 06 Oktober 2017 Fastighet ~oi,a~> Beteckning Senaste ändringen i Senaste ändringen i Aktualitetsdatum i Katrineholm Sothönan 19 allmänna delen inskrivningsdelen inskrivningsdelen Nyckel: Församling Katruieholmsbygden Adress ~mj Adress ~ ~ ~~~ Träc~årdsgatan Katrineholm Areal ~osj Område Totalareal Därav tandareal Dårav vattenareal Totalt 9606 kvm 9606 kvm Läge, karta ~o~~ Område N, E ~swsaef99~rmq N, E ~stve~f~vieso~ Registerkarta 1 654D Katrineh Ägare And HKS / Katrineholms Ko~mn1 641 SO Katrineholm Köp: 2009-O5-OS Ingen köpeslålluig redovisad Anteckningar, Inteckningar och Avtalsrättigheter ~x4,as~.. Fastigheter är gavarionsfii Rättigheter ~i~ Andamål Rättsförhållande Rättighetstyp Datum Akt Fjurvume Last I.e~in~srätt /36.1 Optofiberkabel Last Ledningrätt /362 Planer, bestämmelser och fornlämnin ar ~ia> Planer Datum Akt Stadsp]an:Östraindustiområdet K-A LM 04-KAS677 Planacvnärlatix~: Genomförandetidmharvtgått Taxerin~sup~~ifter ~~9,zo> ~ ~~ ~_ Taxeringsenhet Indisirienhet, med sazieringby~ad (412) Omfattar he] re8sterfastighet Industritillbehör. Indushitillbel~ör sylmas Taxeringsvärde därav byggnadsvärde därav markvärde Uppgiftsår SEK 0 SEK SEK 2010 Taxerad ägare Andel Juridisk form Ägandetyp /1 Primärko~mmer,La~azt Katrineholms Konarnm borgerligt 641 SO Katrineholm färd ~is~ ~.. ~_m_.~~_ Fastighetsrättsliga åtgårder Datum _ Akt Avstyclaring,I.echdrigsåtgärd /36 Ursprung (a' ~ ~ m _~~ Katr~nleholm Sothönan 9 A'ourförande~ndi~hetl2~,~. ~_ Lantmäterimyndighet Telefon Lantrnäteriet Box Nyköping Inskrivningsmyndighet Telefon Iantrnäteriet Inslaivning Norrtälje Box Norrtälje selfinfo/protecuservlet/fastighetsok 2~11-1a-~6 ~~~ ~'yviy, ~~ ~{j~

119 l~~,~ ~~, c-~ 1\atrineholms kommun MILJÖ-OCH HÅLSOSKYDDSNI~MNDEN oa'""' VAr haml3ggare Etl datum Miljäinspektnr Agnes Andersson Kommunekolog Håkan Lernefalk Direkttfn , Setra Group AB Att Tommy Kronholm Nyby Sågverk BJÖRKLINGE Vårbeteckning Er betecnning Bekräftelse med anledning av genomförda efterbehandlingsåtgärder uid fastigheten Sothönan 9, Katrineholms kommun Inom rubricerad fastighet, där impregneriugsverksamhetbedrivits, har Seh~a Group AB låtit utföra efterbehandlingsåtgärder. Samråd med miljöförvaltningen om åtgärderna har genomförts före, under och efter genomförd sanering. Miljökontrollen liar utförts av Structor Nyköping AB som även dokumenterat resultatet av efterbehandling. Rapporten har inlämnats till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Mot bakgrund av uppgifterna i rapporten finner miljö- och hälsoskyddsnämnden att överenskomna åtgärder utförts och att uppställda åtgärdsmål uppnåtts. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedämer därför att det för närvarande inte finns behov av ytter]igare åtgärder på fastigheten och anser ärendet avslutat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden erinrar om att s]<ulle de miljöskyddande åtgärderna inte vara tillräckliga lean nämnden meddela förelägganden om sådana försildighetsmått eller förbud som behövs för att miljöbalkens bestämmelser ska efterlevas. Deiuia skrivelse har upprättats i två exemplar. MILJÖFÖRVALTNINGEN ~~~:~ ~C~ Håkan Lernefalk MILJÖ- OCH HALSOSKYD~SNAMNDEN Besöksadress: Vasavägen 76 Telefon: exp 6a180 KATRWEHOLM Telefax' Orq.nummer ~rjuvw.katrineholmse miljo.halsoskyddsnamnden@katrineholmse

120 Dnr KS/2012: Handläggare: Per Johansson Uppdrag att tydliggöra hur kommunens uppsiktsplikt i KFV Marknadsförings AB ska fullgöras Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att årligen till sitt sammanträde i maj bjuda in VD för KFV Marknadsföring till kommunstyrelsens för att redovisa större händelser och framtida inriktning i bolaget. Ärendebeskrivning Genom fullmäktiges beslut ll 22 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att tydliggöra hur kommunens uppsiktsplikt i KFV Mazknadsföring ska fullgöras. Med anledning av detta uppdrag har kommunjuristen inkommit med en skrivelse. Uppsiktsplikten innebär att kommunen genom ägardirektiv och bolagsordning kan binda bolaget till vissa åtgärder. Katrineholms kommun äger 30 % av antalet aktier i KFV Marknadsförings AB. Enligt kommunallagen, ska kommunfullmäktige se till att bolaget blir bunden av de regler som gäller för helägda kommunala bolag i den omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna iövrigt. När kommunen är minoritetsägare kan det vara svårare att få gehör för att skriva in regler som tillgodoser tillsynen än om kommunen är majoritetsägare. Kommunjuristens rekommendation är att kommunstyrelsen inte ska agera på annat sätt vad avser upplysningsplikten än att bjuda in representanter från bolaget för att årligen redovisa större händelser och framtida inriktning i bolaget. Genom detta, tillsammans med ägarrepresentationen, regelbundna ägarmöten samt genom att ta del av den offentliga redovisningen får kommunen anses fullgöra sin uppsiktsplikt enligt kommunallagen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse,

121 1\atrineholms kommun 1 (2) alum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Vår hantll3ggare Uppdrag att tydliggöra hur kommunens uppsiktsplikt i KFV Marknadsförings AB ska fullgöras Genom fullmäktiges beslut har kommunstyrelsen fått i uppdrag att tydliggöra hur kommunens uppsiktsplikt i KFV Mazknadsföring ska fullgöras. Katrineholms kommun äger 30 procent av antalet aktier i KFV Mazknadsförings AB, och bolaget utgör därför ett sådant bolag som regleras i 3 kap 18 kommunallagen (1991:900) Av denna paragraf framgår att fullmäktige ska se till att bolaget blir bunden av de regler som gäller för helägda kommunala bolag i den omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna iövrigt. Uppsiktsplikten innebär att kommunen genom ägazdirektiv och bolagsordning kan binda bolaget till vissa åtgärder. När kommunen är minoritetsägare kan det vaza svårare att få gehör för att skriva in regler som tillgodoser uppsikten än om kommunen är majoritetsägare. I KFV Mazknadsföring AB föreligger i dagsläget inget ägardirektiv. Av aktieägaravtalet framgår att bolagets handlingar inte omfattas av offentlighetsprincipen. Dådet privata ägandet, och inslaget av konkurrensutsatt verksamhet, kan anses väga tyngre än det kommunala ändamålet med bolaget kan det vara till fördel för bolaget att inte ha en redovisningsskyldighet eller insyn som tynger bolagets administration mer än nödvändigt. Kommunen har alltid möjlighet att påverka bolaget och dess skyldigheter genom sitt ägande, och ytterst genom agerande på bolagsstämma. Min rekommendation med anledning av ovanstående är att kommunstyrelsen inte ska agera på annat sätt vad avser uppsiktsplikten än att bjuda in representanter från bolaget, iförsta hand VD samt kommunens styrelserepresentanter, för att årligen redovisa större händelser och framtida inriktning i bolaget. Förslagsvis kan inbjudan avse maj månads sanunanträde. Vid den tidpunkten är årsredovisningen ibolaget troligtvis färdigställd och årets verksamhet genomförd till en tredjedel. Samtidigt har bolaget sannolikt också börjat planera för vad som ska ske kommande år.

122 _ 1\atrineholms kommun ~ z ~2~ Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab I samband med detta bör dock påpekas att de styrelseledamöter som kommunen utsett har skyldigheter gentemot bolaget enligt aktiebolagslagen. Ledamöterna kan vara bundna av tystnadsplikt gentemot kommunen om det skulle skada bolaget att lämna ut uppgifter. Genom ägarrepresentationen, genom ovanstående och genom att ta del av den offentligaredovisningen får kommunen anses fullgöra sin uppsiktsplikt enligt kommunallagen. I tjänsten Staffan Källström

123 Dnr KS/2011: Handläggare: Marie Sandström Koski Varumärkeshandbok för Sveriges Lustgård och lansering under 2012 Ordförandens förslag till beslut L Kommunstyrelsen godkänner varumärkeshandboken. 2. Kommunledningsförvaltningen uppdras att uppdatera kommunens grafiska profil. 3. KFV Marknadsföring AB uppdras att arbeta med lansering av varumärkeshandboken och förankring av varumärkt Sveriges Lustgård under Detta ska ske i samråd med kommunen där en fördjupad aktivitetsplan beskriver vilka målgrupper och vilka aktiviteter som ska genomföras. 4. Kommunstyrelsen avsätter kronor för lansering och förankring av varumärkeshandboken från medel för tillväxt. Förvaltningschefen för kommunledningsförvaltningen utses som beslutsattestant. Kommunledningsförvaltningen uppdras att redovisa medlen vid delårs- och årsbokslutet. Ärendebeskrivning Olika aktörer i Katrineholm har påpekat avsaknaden av en tydlig och gemensam varumärkesplattform. KFV Marknadsföring AB och kommunen har sedan bolaget bildades samarbetat för att utveckla ortens arvaktivitet och marknadsföra Katrineholm. Med anledning av ovanstående uppdrog Katrineholms kommun den 23 juni åt KFV MF AB att ta fram en vazumärkeshandbok, som skulle innehålla huvudargumenten för varumärket Sveriges Lustgård, beskrivning av budskapets innehåll och användningsområden, intervjuer med profilbärare på orten och grafisk profilmanual. I uppdraget ingick också att ta fram ett förslag på aktivitetsplan gällande en förankringsprocess för att alla som bor och verkar i Katrineholms kommun ska känna till och acceptera varumärket och förhoppningsvis nyttja det i sin exponering. Varumärkesplattformen/brandbook är ett strategiskt styrdokument i processen att etablera varumärket. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag till beslut Under 2012 påbörjas arbetet med lansering av varumärkeshandboken och förankring av varumärkt Sveriges Lustgård. En mer detaljerad plan med aktiviteter för olika målgrupper och intressenter både i och utanför kommunen tas fram. Detta ska ske i samråd med Katrineholms kommun och andra intressenter i kommunen.

124 Kommunens grafiska profil ska kompletteras med anvisningar om hur kommunen ska gå ut med destinationsmarknadsföring. KFV MF har bifogat en övergripande aktivitetsplan med olika möjliga aktiviteter som skulle kunna genomföras fram till år En mer detaljerad aktivitetsplan för 2012 bör tas fram. Enbedömning är gjord att kronor behöver avsättas för aktiviteter under I bokslut 2010 öronmärktes fem miljoner kronor av drifrresultatet till tillväs[projekt. Kommunfullmäktige beslutade samridigt att kommunstyrelsen fattar beslut om dessa medel. Medlen är avsedda att användas till olika driftskostnader som faller inom ramen för tillväxtprojekt Vilka aktiviteter som ska genomföras 2013 bör behandlas i samband med budgetarbetet för Kommunstyrelsen föreslås besluta följande Godkänna varumärkeshandboken. Uppdra år kommunledningsförvaltningen att uppdatera kommunens grafiska profil. Uppdra åt KFV Marknadsföring AB att arbeta med lansering av varumärkeshandboken och förankring av varumärkt Sveriges Lustgård under Detta ska ske i samråd med kommunen där en aktivitetsplan beskriver vilka målgrupper och vilka aktiviteter som ska genomföras kronor avsätts för lansering och förankring av varumärkeshandboken från medel för tillväxt. Utse informationschefen som beslutsattestant för kronor av tillväxtmedlen. Uppdra åt ekonomi- och upphandlingskontoret att redovisa medlen vid delårs- och årsbokslutet. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens slaivelse, Skrivelse med bifogad Varumärkeshandbok för Sveriges Lustgård (uppdaterad januari 2011) och övergripande aktivitetsplan från KFV Marknadsföring AB

125 1\atrineholms kommun 1 (4) KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Informationskontoret Vår nandlaggare Informationschef Maria Magnusson Datum Eh datum Vårbeteckning Er beteckning Kommunstyrelsen Varumärkeshandbok för Sveriges Lustgård och lansering under 2012 Ärendebeskrivning Bakgrund Olika aktörer i Katrineholm har påpekat avsaknaden av en tydlig och gemensam varumärkesplattform. KFV Mazknadsföring AB och kommunen har sedan bolaget bildades samarbetat för att utveckla ortens attraktivitet och mazknadsföra Katrineholm. Med anledning av ovanstående uppdrog Katrineholms kommun den 23 juni åt KFV MF AB att ta fram en varumärkeshandbok, som skulle innehålla huvudargumenten för varumärket Sveriges Lustgård, beskrivning av budskapets innehåll och användningsområden, intervjuer med profilbärare på orten och grafisk profilmanual. I uppdraget ingick också att ta fram ett förslag på aktivitetsplan gällande en förankringsprocess för att alla som bor och verkar i Katrineholms kommun ska känna till och acceptera varumärket och förhoppningsvis nyttja det i sin exponering. Vad vill vi använda en brandbook till? Varumärkesplattformen/brandbook är ett strategiskt styrdokument i processen att etablera varumärket. En budskapsplattform som positionerar varumärket på marknaden. Ett dokument som berättaz vad vår kommunikation ska signalera och vilka argument som ska med beroende på område. Detta för att få ett långsiktigt framgångsrikt varumärke. När ska brandbocken användas och av vem? Brandbocken är ett stöd för alla på orten som azbetar med att stärka ortens attraktion, skapa tillväxt och som arbetar med kommunikation/marknadsföring. Internt i kommunen som organisation nyttjas det som styrdokument och som vägledning för hur azbetet ska gå till. K:\Beredningsmöten~2012\120125\BilagorVWrende Ifll KS om varumärkeshandbok januari 2012.docx KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 47 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholmse

126 1\atrineholms kommun \ 2 ~4~ Oalum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationskontoret Vår beteckning Varumärket Sveriges Lustgård - Fortsatt arbete Under 2012 påbörjas arbetet med lansering av varumärkeshandboken och förankring av varumärkt Sveriges Lustgård. En mer detaljerad plan med aktiviteter föi olika målgrupper och intressenter både i och utanför kommunen tas fram. Detta ska ske i samråd med Katrineholms kommun och andra intressenter i kommunen. Kommunens grafiska profil ska kompletteras med anvisningar om hur kommunen ska gå ut med destinationsmarknadsföring. Finansiering KFV MF har bifogat en övergripande aktivitetsplan med olika möjliga aktiviteter som skulle kunna genomföras fram till år En mer detaljerad aktivitetsplan för 2012 bör tas fram. En bedömning är gjord att kronor behöver avsättas för aktiviteter under I bokslut 2010 öronmärktes fem miljoner kronor av driftresultatet till tillv~tprojekt. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt att kommunstyrelsen fattar beslut om dessa medel. Medlen är avsedda att användas till olika driftskostnader som faller inom ramen för tillväxtprojekt Vilka aktiviteter som ska genomföras 2013 bör behandlas i samband med budgetarbetet för Inkomna synpunkter En information gavs i ärendet till kommunstyrelsen idecember 2011 och då uppmanades ledamöter och ersättare att lämna in synpunkter på förslaget till varumärkeshandboken. Eventuellt berörda tjänstemän har fått samma möjlighet. Några redaktionella synpunkter har inkommit och förts vidare till KFV Mazknadsföring AB som tagit fram produkten. I övrigt har framförts: Blev glad när jag läste den. En snygg produkt. Sidorna med historia. Det är stort fokus på historien och texterna når inte fram till idag. Ska de besla-iva avstampet i historien och komma fram till vår tid eller bara beskriva historien? Svar: Hela upplägget med intervjuer avser att spegla nutiden. Detta tillsammans med beskrivningen om vad Katrineholm varit och hur Katrineholm nu uppfattas är ett säll att knyta ihop säcken. Bland de trevliga reportagen om Katrineholmare som berättar om sin känsla för bygden saknar jag någon nysvensk. De utgör trots allt ca 20 % av oss Katrineholmare. Gärna också att ett barn finns med. K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor~.4rende till KS om varumärkeshandbok januari 2012.docx KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefat: www,katrineholmse E-post kommunledningsforvaltning@katrineholmse

127 1\atrineholms kommun ~ palum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationskontoret Vårbeteckning 3 ~a~ Svar: Dela tar vi till oss ach tar frampresentationer över ytterligare två "Katrineholmare ", som faller inom dessa ramar till kommunstyrelsens sammanträde. Tillägget natur jag tyckte det var för statiskt medans miljö har ett mer dynamiskt förhållningssätt. Förslag att ta bort argumentet naturen och bara ha Läge för liv o lust kvar. Svar: Efter att ha tittat på detta ytterligare ett varv, tillsammans med representanter från såväl näringsliv och offentligbeställare av produkten, har vi gemensamt kommit fram att göra en korrigering. Naturen är för många viktig i aspekten närheten. Närheten är en naturlig del av läget, och för att inte förvirra bkrarna av varumärket, dvs de som verkar och bor här, så kommer vi att lägga kraften från visionens devis tillsammans med varumärkets. Gemensam kommunikation föreslås bli Katrineholm Sveriges Lustgård Ldge för liv &lust. Viska sätta in Katrineholm i varumazket lustgården. Svar: Katrineholm kommer alltid att finnas med i kombination med logo. Antingen via text eller i ytterligare beskrivningstext. Iall kommunikation reed Sveriges Lustgård ska alltid Katrineholm finnas med Detta förtydligas i varumärkeshandboken. På sidan 23 tycker jag att texten om musikskolan kulturskolan bör andras till "Musikskolan är utvecklad till en kulturskola där olika konstarter ingår. Fortfazande skolas nya musiktalanger fram och framträdanden av lokala körer, musik- och dramagrupper är alltid lika uppskattade." På sidan 25 som handlar om skolstaden saknar jag text om både förskola och grundskola samt att det felaktigt står att vi har tre gymnasieskolor. Mitt förslag är därför i andra stycket (det första är OK) "I dag har Katrineholm fyra gymnasieskolor, Ellwynska skolan, Duveholmsgymnasiet, Lindengymnasiet och Katrineholms tekniska college. I ett samarbete mellan kommunen och näringslivet drivs nu Katrineholms tekniska college med inriktning på industriell kompetens. På samma sätt är ett vård och omsorgscollage under uppbyggnad. Att varje gymnasieelev får tillgång till en egen dator är i dag lika självklart som att man förr fick en egen penna. Förskolor och grundskolor arbetaz också med teknik, uppfinningar och entreprenörskap på olika sätt. Målet är att skapa en röd tråd som knyter ihop arbetet inom förskola, grundskola och gymnasieskola med sikte på en kommunal teknikskola för barn och ungdomar." Svar: Åtgärdat Vazför är det svart bakgrund i varumärkeshandboken? Vid utskrift är det inte miljövänligt. K:\Beredningsmöten~2012\120125\BilagorV~,rende till KS om varumärkeshandbok januari 2012.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 4l Org.nummer Telefoni Katrineholm Telefat: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholmse

128 1\arrineholms kominan ~ 4 ~4~ Dalum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Informationskontoret Vårbeteckning Svar: Varumärkeshandboken bör ej printas ut oavsett färger ur mi jösynpunkt. Manualen ska i första hand vara tryckt, tankar fznns på en populistisk tidningsvariant till alla hushåll och att de som arbetar med marknadsföying får allt på CD-skiva.PDF eller CD skiva ska vara i syfte at[ se påskärm alt visa i storbildformat. Manualen~dr möjligheter att använda logtyper och maner. Varumärket ägs av alla parter som bor och verkar i Katrineholm och att det är kommunen och KFV Marknadsföring som tar ansvar för att uppdatera och vidareutveckla varumärket och varumärkeshandboken kontinuerligt framåt. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta följande Godkänna varumärkeshandboken. Uppdra år kommunledningsförvaltningen att uppdatera kommunens grafiska profil. Uppdra åt KFV Marknadsföring AB att arbeta med lansering av varumärkeshandboken och föranlqing av varumärkt Sveriges Lustgård under Detta ska ske i samråd med kommunen där en aktivitetsplan beskriver vilka målgrupper och vilka aktiviteter som ska genomföras kronor avsätts för lansering och förankring av vazumärkeshandboken från medel för tillväxt. Utse informationschefen som beslutsattestant för kronor av tillväxtmedlen. Uppdra åt ekonomi- och upphandlingskontoret att redovisa medlen vid delårsoch årsbokslutet. Ärendets handlingar Skrivelse med bifogad varumärkeshandbok för Sveriges Lustgård och övergripande aktivitetsplan från KFV Marknadsföring AB, inkommet Sari Eriksson Ekonomi- och förvaltningschef K:\Beredningsmöten~2012N 20125\BilagorV~rende till KS om varumärkeshandbok Ianuan 2012.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: D~ulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post' kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

129 Dnr KS/2011: Handläggare: Marie Sandström Koski Projekt Framtida kollektivtrafik isörmland kommunöversyn Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att, mot bakgrund av bildningsnämndens beslut att justera skolans start- och sluttider, tillkännage för Länstrafiken Sörmland att skolorna i Katrineholm i fortsättningen följer den princip som föreslås i kommunöversynen. 2. Vidare beslutar kommunstyrelsen att godkänna Länstrafiken Sörmlands principförslag till nytt linjenät, dock med tillägget att en tidig tur med linje 714 har en viktig funktion för arbetspendlare till Eskilstuna (någon tidig tågförbindelse finns inte) och därför måste beaktas i den fortsatta trafikplaneringen. Godkännandet görs dock med villkoret att de ekonomiska konsekvenserna ska ligga i linje med den diskuterade alternativa ansvars- och kostnadsfördelningsmodellen. 3. Kommunen har för avsikt att följa Länstrafiken Sörmlands rekommendation om en särskild översyn av tätortstrafiken. Översynen kommer att genomföras i en process med delaktighet från olika intressenter. Beslut om en tätortsöversyn ska tas i särskild ordning. Ärendebeskrivning Mot bakgrund av ny lagstiftning från 1 januari 2012 om kollektivtrafiken har länets landsting och kommuner fattat beslut om organiseringen av en regional kollektivtrafilanyndighet Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Enligt den nya lagstiftningen ska den nya myndigheten före den 1 oktober 2012 fatta beslut om ett Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken ilänet. Nu pågår även politiska förhandlingar om en ny modell för kostnadsfördelningen mellan landstinget och länets kommuner av kollektivtrafikens underskottsbidrag. Efter begäran från Regionförbundet Sörmland och uppdragsbeslut från Lanstrafikens styrelse har Länstrafiken Sörmland med biträde av landstinget och kommunerna genomfört ett projekt Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Projektet har bestått av kommunöversyner av kollektivtrafiken ilänets nio kommuner samt utarbetande av ett regionalt stomtrafiknät för bussar. Dessa nio översyner och förslag till regionalt stomnät för busstrafiken kommer att utgöra underlag i processen att ta fram länets Trafikförsörjningsprogram. Vid sidan av Länstrafiken Sörmlands översynsunderlag till Trafikförsörjningsprogrammet har Mälartrafik AB (MÄLAS) genom styrelsebeslut till den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten överlämnat ett underlag ( OS) om regional tågtrafik istockholm Mälarregionen.

130 Länstrafiken Sörmland har vid ett par tillfällen presenterat projekt Framtida kollektivtrafik isörmland för kommunstyrelsen ikatrineholm. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 december 2010 ( 247) fattades beslutet att delta i projektet med en kommunöversyn samt att tillsätta en intern kommungrupp för att kunna biträda Länstrafiken Sörmland i översynsarbetet. Den 24 oktober 2011 överlämnade Lanstrafiken Sörmland till kommunen Remissversion Framtida kollektivtrafik isörmland Kommunöversyn Katrineholms kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Att mot bakgrund av bildningsnämndens beslut att justera skolans start- och sluttider tillkännage för Länstrafiken Sörmland att skolorna i Katrineholm i fortsättningen följer den princip som föreslås i kommunöversynen. Att godkänna Länstrafiken Sörmlands principförslag till nytt linjenät, dock med tillägget att en tidig tur med linje 714 har en viktig funkrion för arbetspendlare till Eskilstuna (någon tidig tågförbindelse finns inte) och därför måste beaktas i den fortsatta trafikplaneringen; godkännandet görs dock med villkoret att de ekonomiska konsekvenserna ska ligga i linje med den diskuterade alternativa ansvars- och kostnadsfördelningsmodellen. Att följa Länstrafiken Sörmlands rekommendation om en särskild översyn av tätortstrafiken, genomförd i en process med delaktighet från olika intressenter; beslut om en tätortsöversyn ska tas i särskild ordning. Ärendets handlingar Skrivelse från samhällsbyggnadsförvaltningen, Remissversion Framtida kollektivtrafik isörmland, kommunöversyn Katrineholms kommun, Bildningsnämndens protokoll, , 117 Vård- och omsorgsnämndens protokoll, , 143 Katrineholms pensionärsråd, Björkviks bygdekommitte, Service- och tekniknämndens protokoll, , 123 Handikapprådet (på uppdrag av tillgänglighetsutskottet),

131 ~ ~~ Katrineholms kommun _ ~~~~ SAMHÄLLSBYGGNADSFCSRVALTNINGEN Datum Vårbeteckning KS/2011: (11) Vår hantlläggare Mats Hedberg , Mats. Hed berq(o)katrineholm.se Eh datum Er beteckning Kommunstyrelsen Projekt Framtida kollektivtrafik isörmland kommunöversyn Katrineholms kommun Förslaget ( ) Framtida kollektivtr~k i Sörmland Kommunöversyn Katrineholms kommun lämnas nu efter remissomgång till kommunstyrelsen för det av Länstrafiken Sörmland önskade principbeslutet. Bakgrund Mot bakgrund av ny lagstiftning från 1 januari 2012 om kollektivtrafiken har länets landsting och kommuner fattat beslut om organiseringen av en regional kollektivtrafikmyndighet Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Enligt den nya lagstiftningen ska den nya myndigheten före den 1 oktober 2012 fatta beslut om ett Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken ilänet. Nu pågår även politiska förhandlingar om en ny modell för kostnadsfördelningen mellan landstinget och länets kommuner av kollektivtrafikens underskottsbidrag. Projekt Framtida kollektivtrafik isörmland Efter begäran från Regionförbundet Sörmland och uppdragsbeslut från Lanstrafikens styrelse har Lanstrafiken Sörmland med biträde av landstinget och kommunerna genomfört ett projekt Framtida kollektivtrafik isörmland. Projektet har bestått av kommunöversyner av kollektivtrafiken ilänets nio kommuner samt utarbetande av ett regionalt stomtrafiknät för bussar. Dessa nio översyner och förslag till regionalt stomnät för busstrafiken kommer att utgöra underlag i processen att ta fram länets Trafikförsörjningsprogram. Vid sidan av Länstrafiken Sörmlands översynsunderlag till Trafikförsörjningsprogrammet her Mälartrafik AB (MÄLAB) genom styrelsebeslut till den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten överlämnat ett underlag ( OS) om regional tågtrafik istockholm Mälarregionen. Remiss av förslaget Kommunöversyn Katrineholms kommun Lanstrafiken Sörmland har vid ett par tillfällen presenterat projekt Framtida kollektivtrafik isörmland för kommunstyrelsen ikatrineholm. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 15 december 2010 ( 247) fattades beslutet att SAMHÄLLSBYGGNADSF6RVALTNINGEN Besöksadress: Djulbgatan 41 Org.nummer Telefon: , BO Katrineholm Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholm.se

132 ~'~ ~-;.;. y4 1\atiineholins kommun ~ \~'' SAMHALLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Vårbeteckning KS/2011: (11) delta i projektel med en kommunöversyn samt att tillsätta en intern kommungrupp föx att kunna biträda Länstrafiken Sörmland i översynsarbetet. Den 24 oktober 2011 överlämnade Länstrafiken Sörmland till kommunen Remissversion Framtida kollektivtrafik isörmland Kommunöversyn Katrineholms kommun. Remissversionen redovisas som Ärendets handlingar. Förvaltningen Näringsliv och Tillväxt (nuvazande Samhällsbyggnadsförvaltningen) remitterade förslaget till ffiljande instanser: Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Service- och Tekniknämnden Katrineholms Pensionärsråd (KPR) Pendlarföreningen Företagarna Västra Sörmlands Näringsliv Svensk Handel Bygdekommitten Björkvik Sockenrådet Julita Sockenrådet Valla / Sköldinge Tillgänglighetsutskottet /Handikapprådet Kronfågel Katrineholm Följande remissinstanser har lämnat svar: Bildningsnämnden ( , 117) Vård- och omsorgsnämnden , 143) Katrineholms Pensionärsråd (KPR) ( ) Björkviks Bygdekommitte ( ) Service- och Tekniknämnden ( , 123) Handikapprådet på uppdrag av TillgänglighetsuYskottet (2012-O1-OS) En sammanställning av lämnade remissvar redovisas som Ärendets handlingar. Följande remissinstanser har ej lämnat något svar: Pendlarföreningen Företagarna Västra Sörmlands Näringsliv Svensk Handel Sockenrådet Julita Sockenrådet Valla / Sköldinge Kronfågel Katrineholm Länstrafiken Sörmland arrangerade tillsammans med Katrineholms kommun en informationskväll den 6 december 2011 i Hörsalen på kulturhuset Ängeln. SAMHÄLLSBYGGNADSFORVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: , Telefax: Oi E-post: mats.hedberg@katrineholm.se Orgnummer

133 ~V 1\atrineholms kommun ~ ~~,; 3 (11) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Ur Fö jebrev till remissen I ett följebrev till remissen av Länstrafikens Kommunöversyn Katrineholm gjorde förvaltningen Näringsliv och Tillväxt några kommentarer och förtydliganden. Bakgrunden till översynsförslaget är ny kollektivtrafiklag 1 januari 2012, Regionförbundet Sörmlands utredning Stomlinjenät med buss i Sörmland samt pågående politiska förhandlingar om ny ansvars- och kostnadsfördelningsmodell för kollektivtrafiken isörmland. Till Länstrafikens översynsarbete är kopplat MÄLAB:s (Mälardalstrafik AB) utredningsarbete beträffande utveckling av den regionala tågtrafiken. Länstrafiken Sörmland skriver i projektbeskrivningen följande om arbetet med kommunöversynerna: De kommunvisa (eller kommungruppvisa) översynerna av kollektivtrafiken syftar till att behovsinventera och effektivisera den lokala kolleldivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunld från det [av Regionförbundet Sörmland] föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Kommunöversynerna kommer att vara en del av Länstrafikens arbete med Trafikplan 2017.". Det politiska målet för Sörmlands kollektivtrafik är en vision om det fördubblade resandet och att 50 procent av arbetspendlarresoma år 2020 i de starka stråken sker med kollektivtrafik. Ledorden i översynsarbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. Kommunöversynen för Katrineholms kommun är inriktad på de lokala landsbygdslinjerna. En avgörande faktor för att upprätthålla landsbygdslinjer är att dessa kan utnyttjas som skolskjutsar. En viktig del av arbetet har därför varit att med anpassning av skolans start- och sluttider bättre kunna nyttja linjelagd trafik som skolskjutsar. Översyn av stadstrafiken och frågeställningen om att inrätta anropsstyrd trafik (flertrafik) har av främst tidsskäl ej kunnat ske. Länstrafiken rekommenderar därför Katrineholms kommun (ss.31, 35 i rapporten) att genomföra en särskild översyn av tätortstrafiken under vintern 2011/2012 för att besluta om hur tätortstrafiken ska utformas. Kommunöversynen är del i ett förändringsazbete inom kollektivtrafiken som innebär nya principer och ändrad inriktning. Remissen haz således flera syften: att informera, att skapa delaktighet i ett större förändringsarbete och att få synpunkter på kommunöversynens inriktning av kollektivtrafiken i Katrineholm. Yttrandet över remissförslaget bör därför gärna i större utsträckning ge synpunkter på inriktningen och mindre på detaljfrågor som kan komma att andras i det fortsatta förändringsarbetet. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: , Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholm.se Org.nummer

134 ~~,~~ Tr 1\atrineholms kominan 4 (11) ~, Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Utredningens trafikförslag, remissynpunkter och kommentarer Lanstrafikens utredning, biträdd av en grupp med representanter för kommunen, har syftat till att inventera behov av kollektivtrafik och lägga förslag som innebär effektiviseringar. Med utgångspunkt från det regionala politiska beslutet om en vision för kollektivtrafiken isörmland har ledorden för utredningen varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. Det trafikförslag som Länstrafiken nu lägger i utredningen grundar sig således på en ny inriktning av mer principiell natur. Motiven till de mer konkreta förändringarna bör alltså sökas i principiella överväganden. Utredningens trafikförslag Skolans start- och sluttider Att skolans start- och sluttider justeras för bättre anpassning mellan skolan och linjetrafiken för att därmed minska transportbehovet Trafikförslag per linje Linje 714 ersätts av två lokala linjer, linje x}14 mellan Katrineholm och Äsköping respektive linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna Linje 790/465: Den regionala trafiken mellan Katrineholm och Nyköping körs uteslutande via riksväg 52 (via Bettna) o Linje 790 ersätts av två lokala linjer, linje 490 mellan Katrineholm och Björkvik via Forssjö respektive linje 590 mellan Björkvik och Nyköping via Jönåker o Linje 465 ersätts av den regionala linjen 765 mellan Katrineholm Nyköping som körs via Bettna, Vrena och Stigtomta Linje 730: En utökning av antalet turer mellan Vingåker och Katrineholm. Linjen körs uteslutande via Hackstarondellen i Vingåker Linje 780 ffireslås få utökad trafik till två turer i timmen i högtrafiktider och timmertrafik övrig tid. I huvudsak körs trafiken med styv tidtabell. Övrig lokal landsbygdstrafik De lokala linjerna anpassas efter förslaget omjusterade skoltider. Detta innebär för de flesta linjer en utökning av antalet avgångaz, i synnerhet på eftermiddagen. Större förändringar föreslås för linje 483, vilken i förslaget endast körs mellan Strångsjö och Katrineholm (med något undantag). Som beslaivits tidigare är förslaget också att linje 465 läggs ner och ersätts av den regionala linjen 765 samt att linje 790 ersätts av två nya lokala linjer (linje 490 Björkvik Forssjö Katrineholm och 590 Björkvik Nyköping). Stadstrafzk Resandet i stadstrafiken är tydligt koncentrerat till linje 1. När det gäller linje 2 och linje 3 visar statistiken att ingen avgång i genomsnitt har fler än fem påstigande. SAMHÅLLSBYGGNADSF6RVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org,nummer Telefon: , Katrineholm Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholm.se

135 ~~~!~ Katrineholms kommun 5 (11) Datum Vårbeteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFCSRVALTNINGEN KS/2011: Resandet på linje 3är särskilt begränsat där avgångarna i snitt endast har en påstigande. Företrädare för pensionärsorganisationerna ikommunen har efterfrågat att flextrafik införs i kommunen. Lanstrafiken har tidigare utrett detta och gjort bedömningen att flextrafik kan lämpa sig att införa i Katrineholm men bör då köras i kombination med en atomlinje (motsvarande dagens linje 1). Ett sådant upplägg, där flextrafik ersätter linjerna 2 4, bedömdes då innebära en ökad kostnad för kommunen med ca 1 miljon kr per år. Orsaken var att trafiken ansågs kräva minst två fordon istället för ett fordon linje 2 4 använder idag. Då flextrafik utretts i ett tidigaze skede görs ingen fördjupad studie av detta inom ramen för denna utredning. Ett alternativ till flextrafik kan vara att s1å ihop linjerna 2 4 och/eller köra dessa med ett mer anpassat fordon. Idag används en landsbygdsbuss för dessa linjer vilken inte är anpassad för trafik av servicekaraktär. Länstrafiken rekommenderar en särskild översyn av tätortstrafiken under vintern 2011/2012 för att besluta hur tätortstrafiken ska utformas. Konsekvensanalys ekonomi Länstrafiken skriver i förslagets konsekvensavsnitt: "En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport." En förhandling om en ny ansvars- och kostnadsfördelningsmodell pågår i skrivande stund. I projektets slutrapport för länet, daterad , står följande att läsa: "Tendensen är därför att utredningens trafikförslag, inom ramen för nuvarande fördelningsprincip, ger landstinget en minskad andel av underskottet för trafiken medan flera kommuner får en ökad kostnad." En diskuterad ansvars- och kostnadsfördelningsmodell märk att förhandlingar pågår! innebär att landstinget tar över kostnaden för tågtrafiken och den regionala landsbygdstrafiken, medan kommunerna finansierar stadstrafik och lokal landsbygdstrafik. Med en sådan förutsättning skriver Länstrafiken i slutrapporten för länet: "Den stora 'vinnaren' ur ett ekonomiskt perspektiv är Katrineholm vars kostnader för tågtrafik idag är höga, som trots att flera linjer övergår från att vara regionala till lokala beräknas få en minskad kostnad med knappt 10 miljoner kr per år." Remissynpunkter och kommentar Skolans start- och sluttider Bildningsnämnden har lämnat följande yttrande: "Förslaget har diskuterats i rektorsgrupp, ledningsgrupp och på nämndnivå och möjlighet har funnits till delaktighet i framtagandet av förslaget. Förvaltningen ser inga hinder att justera skolornas start- och sluttider i syfre att öka effektiviteten och som också kommer att innebära minskade kostnader för skolskjutsaz." SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 47 Org.nummer Telefon: , Katrineholm Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholmse

136 ~ ~~~ I~atrineholmskominun \ s(~~) _.~. Datum Vårbeteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Kommentar: Motivet till förslaget anges i utredningen: "Principen bakom förslaget har varit att skolorna i ytterkanten av kommunen börjar först på morgonen och skolorna i centralorten sist." "Att justera skoltiderna utifrån denna princip gör det möjligt att utöka kollektivtrafiken ikommunen och samtidigt minska kostnaderna." Tr ftkförslag per linje Linie 714 Vård- och omsorgsnämnden gör följande anmärkning beträffande förslaget att ersätta den regionala linjen 714 med två lokala linjer: "För patienter som behöver åka buss till Mälarsjukhuset från Katrineholm och närliggande orter innebär bussbytet i Äsköping en försämring. Äldre personer och även andra med svag hälsa kan tänkas avstå från bussresan på grund av den extra ansträngningen. Därutöver tillkommer att byte till lokaltrafiken i Eskilstuna." Katrineholms Pensionärsråd om förslaget att ersätta linje 714: "I utredningsförslaget begränsas möjligheten att åka direktbuss till Eskilstuna och därmed sjukbesök på Mälarsjukhuset. De resenärer som det blir bekymmer för är de som inte uppfyller kravet för sjukresor, men som ändå inte kanta sig fram med egna fordon. Den möjligheten behöver ytterligare belysas i samråd med sjukvården." Handikapprådet skriver följande: "För patienter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna som är bosatta i Katrineholms kommun innebär detta förslag en försämring av förutsättningarna för resandet. Inför ett sådant beslut är det därför önskvärt att inte enbart göra en konsekvensbedömning av resandeunderlag utan att också se till andra sociala aspekter, såsom tillgänglighet." Kommentar: Länstrafiken motiverar förslaget genom att hänvisa till resandestatistik som indikerar att det genomgående resandet mellan kommunerna är begränsat i omfattning. Linjen fyller därmed mer funktionen lokaltrafik än regionalt resande. Kollektivtrafiken mellan Katrineholm och Eskilstuna sker företrädesvis med tåg (LIVEN). Alternativet tåg innebär endast ett byte för att nå Mälarsjukhuset och ökar därmed tillgängligheten. Linje 714 az en av de dyrare i länet. En lokal linje mellan Katrineholm och Äsköping betyder fler turer och bättre tillgänglighet då alla turer körs till Äsköping. Det bör också noteras att förslaget är att de två lokala tarerna med byte och väntetid om 5 minuter i Äsköping innebär att möjligheten att resa med buss till Eskilstuna kvarstår om än med färre turer. Dock, det måste noteras att en tidig tur med linje 714 har en viktig funktion för arbetspendlare till Eskilstuna. Tågförbindelse till Eskilstuna finns inte vid så tidig avgång och inte heller enligt förslaget lokal linje. Tidig arbetspendling till Eskilstuna måste således uppmärksammas och få en lösning. Linfe 790/465 Björkviks Bygdekommitte kommenterar på följande sätt: "För visso är körsträckan via väg 52 ca tre kilometer kortare förutsatt att inga avvikelser görs men väg 52 är mera olycksdrabbad och hårdare trafikerad i relation till vägstandarden. Sträckningen via Björkvik ger möjlighet att välja motorväg i 25 kilometer alternativt väg 800 med hög vägstandard." SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: , BO KaUineholm Telefan E-post'. mata hedberg@katrineholmse

137 :$. ~~ I~atrineholins kommtm \ ~ ~~ i) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFbRVALTNINGEN KS/2011: Beträffande den föreslagna nya lokala linjen 590 Björkvik Nyköping föreslår kornmitten följande: "Om direktlinjen från Björkvik föreslås att två turer morgon respektive kväll går via motorvägen till och från Nyköping. Allt detta för att underlätta för studerande och arbetspendlare. En sådan linje skulle innebära att restiden med buss inte nämnvärt överstiger restiden med bil, vilket i sin tur sannolikt kommer att öka antalet som väljer buss i stället föx bil. Om den nya lokala linjen 490 via Forssjö skriver kornmitten: "När det gäller linjen via Forssjö föreslås att Forssjö inlemmas i stadstrafiken och att Katrineholm Björkvik blir morgon och kväll en direktlinje för att öka resandet med buss för arbetspendlare och studerande." Kommentar: Arbets-och studiependling från Katrineholm till olika resmål Eskilstuna, Stockholm, Norrköping, Linköping, Örebro, Västerås -sker huvudsakligen med regionaltågen Sörmlandspilen och UVEN. En ort som inte från Katrineholm på ett effektivt sätt nås med tåg är Nyköping. Behov av en bättre kollektivtrafikförbindelse Katrineholm Nyköping är uppenbar. Lanstrafikens förslag om en ny busslinje 765 med regional funktion genom blir en direkt och snabb förbindelse mellan Katrineholm och Nyköping med få stopp. De lokala reabehoven för Björkvik och mellan Björkvik och Katrineholm respektive Björkvik och Nyköping löses genom två lokala linjer med fler stopp men också motsvarande hittillsvarande restid. Linfe 730 och Linfe 780 och fråsan om hållplatser Katrinehoms Pensionärsråd skriver generellt om trafikförslaget: "En mycket positiv konsekvens i förslaget är det ökade antalet turer." I punkt 9 skriver KPR: "Hur ser den fysiska och ekonomiska planeringen för hållplatser ut i kommunen? För resande som stiger på 'under vägen' borde i anslutning till hållplatserna anordnas särskilda enlda parkeringsplatser både för cyklar och för bilar." Service- och Tekniknämnden konstaterar "att de föreslagna förändringarna kommer medföra kostnader för utbyggnad av nya hållplatser respektive vändplatser för busstrafiken i Sköldinge och Björkvik. En samordning mellan olika väghållare krävs för att förslaget ska kunna genomföras fullt ut Ansvazet för hållplatsåtgärder på statliga vägar delas mellan Trafikverket och kommunen. Idag haz kommunerna i Södermanlands 1än ansvaret för väderskydden medan Trafikverket har ansvar fär övriga väganordningar." Kommentar: Det största antalet pendlare finns i relationerna Katrineholm Vingåker och Katrineholm Flen. Trots tågförbindelsen finns behov av vä1 utbyggd busstrafik. Arbeta- och skolpendlingen är omfattande. De båda linjerna får utökad trafik. De båda regionala linjerna ska trafikförsörja Baggetorp, Valla, Sköldinge och Kronfågels fabrik. Aspekten restid gör dock att Länstrafiken i förslaget om Sköldinge skriver "bör dock ett nytt hållplatsläge anläggas utefter riksvägen i höjd med Kyrkovägen där en GGtunnel redan finns under riksvägen". Restidaspekten gör också att Länstrafiken mot bakgrund av Kronfågels önskemål om en hållplats invid fabriksgrinden skriver: "Avståndet till närmaste hållplats ärt idag 800 meter. SAMHALLSBYGGNADSFÖRVALTNWGEN Besbksadress: Djulögatan 4l Org.nummer Telefon: , Katrineholm Telefax: E-post: mats.hed6erg@katrineholm.se

138 ~~~~ Katrineholms lcomintu~ \ a~~~~,, Datum Vår beteckning SAMHI~,LLSBYGGNADSFbRVALTNINGEN KS/2011: Länstrafikens bedömning är att det inte går att motivera att linjen avviker ytterligare från ordinarie körväg. Istället kan trafiksäkerheten förbättras samtidigt som ett gångstråk från hållplatsen till Kronfågels anläggning iordningställs." Länstrafiken beskriver sitt trafikförslag på följande sätt: "Många linjer, även landsbygdslinjer, får fler turer, i synnerhet på eftermiddagen. De regionala linjerna får generellt förkortade restider." Denna beskrivning gäller i hög grad linjerna 730 och 780 som får utökad trafik med ambitionen kortare restid. Övrig lokal landsbygdstrafik Katrineholms Pensionärsråd skriver: "Samordningen med skolskjutsarna anser gruppen är ett bra effektivitetstänkande, förutsatt att det blir ordentligt förankrat hos berörda." Vård- och omsorgsnämnden gör följande anmärkning: "Totalt sett minskar inte antalet turer, i de flesta fall utökas de, med undantag av linjen [483] Katrineholm Strångsjö Björkvik som endast får en förbindelse per dag som går fram till Björkvik." I nämndens yttrande sägs att föreslagna förändringar av landsbygdstrafiken inte med undantag linje 483 -får någon negativ effekt för färdtjänstberättigade eller för personer med funktionsnedsättning. Kommentar: Motivet till de förändringar som görs är samordningen mellan linjetrafik och skolskjutsar. Precis som Länstrafiken skriver i förslaget innebär det för de flesta linjer en utökning av antalet avgångar, i synnerhet på eftermiddagen. Stadstraf[k Vård- och omsorgsnämnden om stadstrafiken /tätortstrafiken: "Det är mycket angeläget atc vård- och omsorgsförvaltningen får möjlighet att bli delaktig i arbetet med att förändra tätortstrafiken." Nämndyttrandetpekar dels på kopplingen mellan kollektivtrafik och färdtjänst, dels på att en särskild översyn kan påverka möjligheten för äldre och personer med funktionsnedsättning att resa inom tätorten. Katrineholms Pensionärsråd skriver: "Huvudmålet för Pensionärsrådet är ju, som också framgår av tidigare skrivelser, att få till stånd någon typ av anropsstyrd trafik eller, som det benämns i förslaget, flextrafik, med anpassat fordon, som ersättning för linjerna 2 4, men också för boende utanför trafiklinjerna." Handikapprådet skriver: "För att bevaka tillgänglighetsaspekterna ser handikapprådet det som angeläget att man ges möjlighet att deltaidet arbetet och ges möjlighet att inkomma med synpunkter på det förslag som kommer att presenteras för tätortstrafikens framtida utformning." Konsekvensrcnalys ekonomi Inga synpunkter har lämnats förutom Pensionärsrådet efterfrågade statistik om äldregruppernas medelinkomster kopplade till möjligheten att betala egenavgifter. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: , Katrineholm Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholmse

139 ~~ 1\atrineholms kommun ~ 9 (11) :~., Datum Vårbeteckning SAMHI~,LLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Kommentar: Biljett- och prisfrågor behandlas inte i denna utredning. Beträffande modell för den kommunala finansieringen av kollektivtrafiken kommenteras detta i förvaltningen samlade bedömning och förslag till kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömning och förslag till kommunstyrelsens beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen ger nu under förslagsrubriker en samlad bedömning utifrån lämnade remissvar. Avslutningsvis lämnar förvaltningen kommunstyrelsen ett förslag till beslut. Länstrafiken Sörmland har framhållit att översynsutredningen består av principiella förslag, exempelvis princip för ramtider vid skolor, principförslag till nytt linjenät i Katrineholms kommun. När Länstrafiken Sörmland beskriver det fortsatta utvecklingsarbetet tillsammans med entreprenören för trafiken, Nobina, vilket innebär att planera trafiken i detalj, framhålls att det arbetet ska grundas på kommunens principbeslut gällande kommunöversynen. Att notera är också, såsom redan framhållits i inledningen till denna skrivelse, att länets samtliga kommunöversyner läggs till grund för det Trafikförsörjningsprogram som den nya regionala kollektivtrafikmyndigheten ska fatta beslut om före den 1 oldober Förvaltningens bedömning Skalans start- och sluttider Principen bakom förslaget omjustering av skoltider haz varit att skolorna i ytterkanten av kommunen börjar först på morgonen och skolorna i centralorten sist. Förslaget bygger också på att ingen skola ska ha fler än två sluttider på eftermiddagen (max tre om det rör sig om en F-9-skola). Mot bakgrund avbildningsnämndens beslut att justera skolans start- och sluttider, gör samhällsbyggnadsförvaltningenbedömningen att kommunstyrelsen kan tillkännage för Länstrafiken Sörmland att skolorna i Katrineholm i fortsättningen följer den princip som föreslås i kommunöversynen. Trafikförslag per linje Det principförslag till nytt linjenät i Katrineholms kommun berör de regionala linjerna och de lokala landsbygdslinjerna, men inte stadstrafiken. Ändringsförslagen för linjerna 730, 780 och 790 / 765 möter hos remissinstanserna iprincip inga invändningar. Den regionala karaktären förstärks, vilket innebär kortare restider och färre stopp. Förslagen innebär även utökad trafik. Slopandet av linje 714 (som ersätts av två lokala linjer) kritiseras på två punkter: försvårade resor till Mälarsjukhuset och borttagen möjlighet till arbetspendling med en tidig avgång för linje 714. Förändringarna av de lokala landsbygdslinjerna, motiverade av samordningen med elevernas skolskjutsar, får i stort sett ett positivt mottagande, främst med tanke på fler turer, särskilt under eftermiddagstid. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: , Katrineholm Telefax: E-post. mats.hedberg@katrineholmse

140 ~~ l~atrineholms kominan _ %~,i SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning KS/2011: (11) Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att kommunstyrelsen kan godkänna Länstrafiken Sörmlands principförslag till nytt linjenät, dock med tillägget att en tidig tur med linje 714 har en viktig funktion för arbetspendlare till Eskilstuna (någon tidig tågförbindelse finns inte) och därför måste beaktas i den fortsatta trafikplaneringen. Stadstrafiken Lanstrafiken Sörmland har i utredningen inte gjort en översyn av stadstrafiken. Enligt uppgift dels av tidsskäl, dels därför att frågan om införande av flertrafik (anropsstyrd trafik) tidigare utretts av Länstrafiken som ett alternativ för en förändrad stadstrafik. Ett alternativ till dey förslag som då presenterades kan, enligt översynsutredningen, vara att s1å ihop linjerna 2 4 till en linje. Länstrafiken rekommenderar en särskild översyn av tätortstrafiken. Engagemanget för stadstrafiken är stort bland remissinstanserna. Frågor kopplade till en översyn av stadstrafiken är färdtjänst, funktionsnedsatta och tillgänglighet liksom Pensionärsrådet huvudmål införande av anropsstyrd trafik (flertrafik). Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att kommunstyrelsen bör följa Länstrafikens rekommendation om en särskild översyn av tätortstrafiken, genomförd i en process med delaktighet från olika intressenter. Konsekvensanalys ekonomi Den konsekvensanalys som utredningen gör av förslagets ekonomiska följder för kommunen består av två alternativ: konsekvenser av den nuvarande kostnadsfördelningen respektive konsekvenser av en diskuterad ännu ej förhandlad ny modell för ansvars- och kostnadsfördelning. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser det nödvändigt att kommunstyrelsen villkoraz godkännandet av principförslaget till nytt linjenät. Ett godkännande görs med villlcoret att de ekonomiska konsekvenserna ligger i linje med den diskuterade alternativa ansvars- och kostnadsfördelningsmodellen. Förslag till kommunstyrelsens beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Att mot bakgrund av bildningsnämndens beslut att justera skolans start- och sluttider tillkännage för Lanstrafiken Sörmland att skolorna i Katrineholm i fortsättningen följer den princip som föreslås i kommunöversynen. Att godkänna Länstrafiken Sörmlands principförslag till nytt linjenät, dock med tillägget att en tidig tur med linje 714 har en viktig funktion för arbetspendlaze till Eskilstuna (någon tidig tågförbindelse finns inte) och därför måste beaktas i den fortsatta trafikplaneringen; godkännandet görs dock med villkoret att de ekonomiska konsekvenserna ska ligga i linje med den diskuterade alternativa ansvazs-och kostnadsfördelningsmodellen. SAMHÄLLSBYGGNADSFURVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: , Telefax: E-post. mats.hedberg@katrineholm.se Org.nummer

141 ~~ ~~~ Katrineholms kominan '-~.; Datum SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN (11) Vår beteckning KS/2011: Att följa Länstrafike "omlands rekommendation om en särskild översyn av tätort r fake o örd i en process med delaktighet från olika intressenter; beslut ~m ~, ät r ska i särskild ordning. Lars. b dt, ~ ~~ ~ ~~ ~ ~~-e..>'+ " Samhä 1 yggnadschef ~ Mats Hedberg Ortsutvecklingsstrateg SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: , Katrineholm Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholm.se

142 Dnr KS/2012: Handläggare: Karin Rytter Justering av årsarvoden för åren 2012, 2013 och 2014 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att: år 2012 är det justerade arvodet kronor per månad År 2013 är det justerade arvodet kronor per månad År 2014 är det justerade arvodet kronor per månad Ärendebeskrivning Under år 2011 har grunden för arvoden till förtroendevalda varit kronor per månad. Det är kommunstyrelsen uppgifr att årligen justera dessa årsarvoden. I gällande arvodesbestämmelser för förtroendevalda anges att arvodena ska baseras på det riksdagsmannaarvode som gäller den 1 januari två år före det kalenderår som årsarvodena ska gälla. Dessförinnan avräknas den del som kommunstyrelsen bedömer utgör del av riksdagsmännens kostnadsersättning. Denna del har under en följd av år ansetts utgöra kronor per manad. Kommunledningsförvaltningen gör ingen annan bedömning för kommande år. För 2012 ska således årsarvodena baseras på riksdagsmannaarvodet ijanuari 2010, vilket uppgick ti kronor per månad. Ett år senare uppgick arvodet till kronor, vilket utgör grund för år 2013 och i januari 2012 gäller arvodesnivån kronor, vilket utgör grund för år Med beaktande av den ovan nämnda avräkningen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen anger det justerade riksdagsmannaarvodet, som ska ligga till grund för arvoden till förtroendevalda enligt följande: År 2012 är det justerade arvodet kronor per månad. År 2013 är det justerade arvodet kronor per manad. År 2014 är det justerade arvodet kronor per månad. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen "Justering av årsarvoden för 2012 och 2012, OS Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen "Kompletterande förslag till arvodesnivåer",

143 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab VAr hantllb89are Gunnar Westermark OaWm Ert datum Kommunstyrelsen ~oi~: 51 1 (1) Vårbeteckning i~j~ö~u ~ 02.: ~~ ~ (i~ å Er beteckning Justering av årsarvoden för 2012 och 2013 Under år 2011 har grunden för arvoden till förtroendevalda varit kronor per manad. Det är kommunstyrelsens uppgift att årligen justera dessa årsarvoden. I gällande arvodesbestämmelser för förtroendevalda anges att arvodena ska baseras på det riksdagsmannaarvode som gäller den 1 januari två år före det kalenderår som årsarvodena ska gälla. Dessförinnan avräknas den del som kommunstyrelsen bedömer utgör del av riksdagsmännens kostnadsersättning. Denna del har under en följd av år ansetts utgöra kronan per månad. Kommunledningsförvaltningen gör heller ingen annan bedömning för de kommande åren. För 2012 ska således årsarvodena baseras på riksdagsmannaarvodet i januari 2010, vilket uppgick till kronor per manad. Ett år senare uppgick arvodet ti honor, vilket utgör grund %r år Med beaktande av den ovan nämnda avräkningen föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen anger det justerade riksdagsmannaarvodet, som ska ligga till grund för arvoden till förnoendevalda enligt följ ande: År 2012 är det justerade arvodet kronor per manad År 2013 är det justerade arvodet kronor per manad För kommunledningsförvaltningen unnar Westermark Kanslichef G:\Gemensam~Personliga mappar\gunnar\ekonomi12012wrvodesnivåer för 2012 och 2013.docz KOMMUNLEDNINGSFfSRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: gunnar.westermark@katrineholm.se

144 _ ~~, 1\atrineholms kommun KOMMUN LEDN INGSFÖRVALTNINGEN Stab V$r hantlläggare Gunnar Westermark Datum Ert datum Kommunstyrelsen Vår beteckning i~s~~i~, : ~ ~~ ~~~ ' '~~ Er beteckning 1 (1) Kompletterande förslag till arvodesnivåer Efter kontakt med riksdagsförvaltningens informationsenhet har jag fått besked om att riksdagsledamöternas arvoden höjdes den 1 november 2011 ti kronor. Den arvodesnivån gäller således också i januari 2012, vilket innebär att det numera funs underlag för kommunstyrelsen att nu kunna fastställa även 2014 års justerade riksdagsmannaarvode. Nedanstående förslag utgör därmed en komplettering till min skrivelse den 5 januazi 2012 om årsarvoden för 2012 och Kommunledningsförvaltningens förslag Kommunstyrelsen f6reslås fastställa det justerade riksdagsmannaarvodet, som ska ligga till grund för arvoden till förtroendevalda under 2014 till kronor per manad. För kommunledningsförvaltningen ~~~ ~~ ~ Gunnaz Westermark G:\GemensamlPersonliga mappangunnar\ekonomi~2012~arvoden 2014.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN BesSksadress: Djulögatan 47 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefan: E-post: gunnar.westermark@katrineholm.se

145 Dnr KS/2011: Handläggare: Per Johansson Yttrande över utredningen om samverkan mellan flygplatser iöstergötland Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande över utredningen om samverkan mellan flygplatser i Östergötland och tar den som sitt eget samt överlämnar det till Norrköpings kommun. Ärendebeskrivning I ett följebrev till en konsultutredning med rubriken Samverkan mellan flygplatser i Östergötland skriver kommunstyrelseoxdföxande ilinköping och Norrköping följande: "innan kommunerna går vidare vill vi höra om ni har några synpunkter på rapporten. För att kunna hålla tempot uppe i det fortsatta arbetet behöver vi era eventuella synpunkter senast den 15 februari 2012." LFV Aviation Consulting AB och Aeropol AB har på uppdrag av kommunerna Nonköping och Linköping utrett möjligheterna för utveckling av flyget i Östergötland. Uppdraget har varit följande: Att utreda vilka ekonomiska, organisatoriska och marknadsmässiga effekter en samverkan mellan Linköpings och Norrköpings flygplatser kan ge. Utgångspunkten var: Infrastruktur och flygmarknad (bl.a. resenärernas behov, konkurrensen från Arlanda och Skaysta flygplatser). Katrineholms kommun har fått tillfälle att yttra sig över utredningen. Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till yttrande över utredning om samverkan mellan flygplatser i Östergötland, Utredning om samverkan mellan flygplatser i Östergötland, 2011-]2-16

146 _; ~J~~ 1\atrineholms kommun ~ YTTRANDE Dalum SAMHÄLLSBYGGNADSFC7RVALTNINGEN Vårbeteckning KS/2011: ~ ~2~ Ert datum Vår hantlläggare Mats Hedberg , Mats. Hedberq(a~Katrineholm.se Er beteckning Till Kommunstyrelsen Yttrande över utredningen om samverkan mellan flygplatser i Östergötland Inledning I ett följebrev till en konsultutredning med rubriken Samverkan mellan flygplatser i Östergötland skriver kommunstyrelseordförande ilinköping och Nosköping följande: "Innan kommunerna går vidare vill vi höra om ni har några synpunkter på rapporten. För att kunna hålla tempot uppe i det fortsatta arbetet behöver vi era eventuella synpunkter senast den 15 februari 2012." LFV Aviation Consulting AB och Aeropol AB har på uppdrag av kommunerna Norrköping och Linköping utrett möjligheterna för utveckling av flyget i Östergötland. Uppdraget har varit följande: Att utreda vilka ekonomiska, organisatoriska och marknadsmässiga effekter en samverkan mellan Linköpings och Norrköpings flygplatser kan ge. Utgångspunkten var: Infrastruktur och flygmarknad (bl.a. resenärernas behov, konkurrensen från Arlanda och Skavstor flygplatser). Yttrande Katrineholms kommun läser utredningen med ett må1 för ögonen: Katrineholms kommuninvånaze ska ha allra bästa möjligheter att resa med flyg. Av det skälet bör en analys innefatta inte baza två av Östergötlands "hemmaflygplatser" [Norrköpings och Linköpings; Skavstor räknas även som en hemmaflygplats till Östergötland på grund av restid till flygplatsen] utan även Skavstor och Arlanda. Ett viktigt må1 blir att värna Arlanda som internationell hub. Avvägningen blir således om utgångspunkten är resornas syften Arlanda och en, två eller tre komplementära "hemmaflygplatser". Utredningens primära syfte är att utreda ekonomiska, organisatoriska och marlmadsmässiga effekter av en samverkan mellan två av tre "hemmaflygplatser", dvs. samverkan mellan Norrköpings och Linköpings flygplatser. Att ett gemensamt SAMHåLLSBYGGNADSFbRVALTNINGEN Besöksadress: Djultigatan 41 Org,nummer Telefon: , Katrineholm Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholm.se

147 ~~~ I~ati~neholms kormnun ~ vrtranoe z ~z~ Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNWGEN KS/2011: ägt flygplatsbolag för Norrköping och Linköping har positiva effekter organisatoriskt och ekonomiskt visar utredningen. Samtidigt är det en faktor av ett antal som utredningen listar som krav för utveckling av flyget i Östergötland. Mot den bakgrunden hade det vazit både intressant och kanske nödvändigt att utredningen tillfrågat marknadsaktörerna varför de krav som också behöver uppfyllas för en positiv utveckling av de två flygplatserna inte redan har genomförts, ex. matarlinjer, kapacitet, frekvens till Amsterdam, trafikstruktur till Köpenhamn med flera liknande marknadsfrågor. Dessutom, det är vår uppfattning, vore det en styrka om analysen tydligare innefattade Arlanda, Skaysta, Norrköping och Linköping för att utröna en ur resenärssynpunkt optimal flygplatsstruktur med syfte att tillgodose behoven både nationellt och för "regionen" Östra Mellansverige. En struktur som självklart på bästa sätt ska tillgodose Öst~r~ötlan~ behov utifrån olika reseanledningar..i i' Å~ ars Hå ats Hedberg Ortsutvecklingsstrateg ~~. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Katrineholm wwwkatrineholm.se Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: , Telefax: E-post: mats.hedberg@katrineholm.se Org.nummer

148 Dnr KS/2012: Handläggare: Marie Sandström Koski Alternativa förskolelokaler Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt Katrineholms Fastighets AB att utreda möjligheten att anpassa lokalerna vid Västangården till förskola. Utredningen ska redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde i mars Det pågående arbetet med tillskapandet av förskoleavdelningar föreslås bli vilande i avvaktan på kommunstyrelsens ställningstagande vid sammanträdet i mars Ärendebeskrivning Det har kommit till vår kännedom att lokaler vid Västangården kan komma att bli lediga. Dessa lokaler har tidigare ändvänds som förskola. Kommunen beslutade 2011 att bygga ut förskoleverksamheten med en förskoleavdelning vid Gersnäs förskola samt ytterligare en förskoleavdelning icentralorten under Ingen av dessa förskoleavdelningaz är påbörjade i dagsläget. Det är högst sannolikt att en anpassning av lokalerna vid Västangården skulle kunna bli mer kostnadseffektiv och gå snabbare att genomföra. Därför föreslår vi att denna möjlighet utreds innan tillskapandet av de beslutade förskoleavdelningarna genomförs. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt Katrineholms Fastighets AB att utreda möjligheten att anpassa lokalerna vid Västangården till förskola. Utredningen ska redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde i mars Det pågående azbetet med tillskapandet av förskoleavdelningar föreslås bli vilande i avvaktan på kommunstyrelsens ställningstagande vid sammanträdet i mars Ärendets handlingar Skrivelse från kommunledningsförvaltningen,

149 1\atrineholms kommun KOMMUN LEDNINGSFCSRVALTNI NGEN Staben Vår hantlläppare Lokalresursplanerare Gunnar Berglund Direkttfn TJÄNSTESKRIVELSE Datum Ert tlawm Kommunstyrelsen Vårbeteckning KS/2012: Er beteckning Alternativa förskolelokaler Bakgrund Det har kommit till vår kännedom att lokaler vid Västangården kan komma att bli lediga. Dessa lokaler har tidigare ändvänds som förskola. Kommunen beslutade 2011 att bygga ut förskoleverksamheten med en förskoleavdelning vid Gersnäs förskola samt ytterligare en förskoleavdelning icentralorten under Ingen av dessa förskoleavdelningaz är påbörjade i dagsläget. Det är högst sannolikt att en anpassning av lokalerna vid Västangården skulle kunna bli mer kostnadseffektiv och gå snabbare att genomföra. Därför föreslår vi att denna möjlighet utreds innan tillskapandet av de beslutade förskoleavdelningarna genomförs. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt Katrineholms Fastighets AB att utreda möjligheten att anpassa lokalerna vid Västangården till förskola. Utredningen ska redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde i mars Det pågående arbetet med tillskapandet av förskoleavdelningar %reslås bli vilande i avvaktan på kommunstyrelsens ställningstagande vid sammanträdet i mars För kommunledningsförvaltningen J ~ ~' ~ ~%` / Gunnar Bergluifd ~ Lokalresursplanerare LIX = 58 Alremeiive Fa-rskalelakeler KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postgiro Postadress: Telefon: vx Bankgiro KATRINEHOLM Telefat: Org.nummer kommun@katrineholm.se

150 Dnr KS/2012: Handläggare: Marie Sandström Koski Delrapport projekt "Byggnadshytta Lokstallet" Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger delrapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 27 maj 2009, 284, att godkänna förslaget till utbildnings- och arbetsmarknadsprojektet, "Byggnadshytta Lokstallet'. Projektdirektiven godkändes i kommunstyrseln den 24 augusti Enligt direktiven ska en återrapportering göras till kommunstyrelsen två ganger per år. Enligt nu inlämnad återrapport följer projektet tidplanen och budgeten. Ett problem som ses framöver är de höga kostnaderna för nyproduktion av de plåtklädda portarna. Ärendets handlingar Delrapport projekt Byggnadshytta Lokstallet,

151 _~ 1\atrineholms kommun KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNINGEN Datum Vår ~eleckning KTN 2006:136 1 (2) Ver hantllåggere EA tlawm Er beteckning Delrapport projekt "Byggnadshytta Lokstallet" Inledning Kommunstyrelsen godkände 2009-OS förslaget till utbildnings- och azbetsmarknadsprojektet, "Byggnadshytta Lokstallet. För projektet anslogs för kronox samt att medel för kommande år avsätts i budget. Vidare uppdrogs åt kommunledningsförvaltningen att arbeta. fram projektdirektiv vilka godkändes i kommunstyrseln återrapportering ska enligt beslutet ske till styrelsenjuni och december månad under projekttiden. Periodens resultat Under perioden fram till och med december -11 har färdigställande av fönster haft fortsatt prioritet. Fönstren har restaurerats från grunden, d v s plockats ned i sina minsta beståndsdelar för att återuppbyggas. Totalt har samtliga 38 fönster restaurerats (exkluderat högdelen och sandtornet). Samtliga fönster i stallarna 14-21, lokaler för Ung Kultur och Fritid, har återmonterats. Arbetet vad gäller murning har avstannat p g a långvarig sjukdom. Den under våren beställda stommen för nyproduktion av en port levererades under slutet av sommaren. Porten är nu färdigställd och monterad på plats. Kostnaderna för en port uppgår till kronor. Under hösten har påbörjats renovering av fönster i den s k högdelen. I det främre rummet på nedre plan i samma byggnad har golvet brutits upp och befintligt golvfyllnad har fraktats bort. Antal elever: Under hösten har eleverna från byggprogrammet beretts möjlighet att delta i renovering av stallarna Arbetet där har omfattat takarbeten, uppbyggnad av cafe, scen m m. Sysselsättningsgarantin: F n 5 personer har sysselsättning inom ramen förjobb- och utvecklingsgarantin fas 3 med förlängning till halvårsskiftet -12. Till projektet finns även en OSA anställd murare knuten. Länsmuseet: Länsmuseet har fungerat som antikvarisk kontrollant för projektet. Länsstyrelsen: Lansstyrelsen har i betalat ut kronor i beslutade bidrag till förvaltningen. K'.\Beredningsmöten~2012N 20125\Bilagor\Redovisning projekt lokstallet KS jan -12 (2).docx KULTUR- OCH TURISMFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Kulturhuset Ängeln Telefon: Telefax: E-past: per-olof.millberg@katrineholm.se Org.nummer

152 z ~z~ Datum 2~12-~2-~2 Vårbeteckning Pågående aktiviteter: Ytterligare nyproduktion av en port vilket ryms inom nuvarande budget. Renovering och nyproduktion av fönster och ev. dörrar i högdel och sandtorn. I mån av tid behjälplig vid renoveringen av de aktuella stallama. Tidplan och budget: Projektet följer tidplanen och budget. Projektets prognos för 2011 pekar på +/- 0. Ett problem är de höga kostnaderna för nyproduktion av de plåtklädda portarna. Projektet går nu in på sitt sista halvår. Diskussioner förs med Länsstyrelsen om ev. förlängning även andra halvåret 2012 för att kunna klara av produktion av ytterligare portar. Prognos: Projektet fokuseraz enligt planerna på att renovera lokstallet utifrån ett kulturarvsperspektiv d v slokstallet återställs exteriört och interiört enligt Sörmlands museums intentioner. Rapporten är avstämd med projektkoordinator Anna Johansson. Per-Olof Mittberg Kultucchef/Projektledare

153 Anmälan av delegationsbeslut Ekonomichefen har med stöd av gällande delegation på kommunstyrelsens vägnar beslutat avskriva följande fordringar: Avgift Summa Beslutsdatum och paragraf Hyra Sandbäcksskolans 2670:- 12 december 2011, B 16 gymnastiksal Omsorg och service 7 135:- 12 december 2011, B 16 Avgift enl livsmedelslagen 1 520:- 12 december 2011, B 16 Ej återlämnad media till 150:- 12 december 2011, B 16 biblioteket Ej återlämnad media till 150:- 30 december 2011, B 17 biblioteket Förstörd bok 300:- 30 december 2011, B 17 Skrotning av OBP :- 30 december 2011, B 17 Ej återlämnat material till 150:- 30 december 2011, B 17 Duveholmsgymnasiet Barnomsorgsavgift 1 196:- 30 december 2011, B 17 Inkasso :- 30 december 2011, B 17 Tillsynsavgift enl miljöbalken 2 ZgO:- 30 december 2011, B 17 Boendestöd 2 757:- 30 december 2011, B 17 Äldreomsorg 1 988:- 30 december 2011, B 17 Frukost och lunch 2 445:- 30 december 2011, B 17 Lunch 450:- 30 december 2011, B 17 Båtplats 1 320:- 30 december 2011, B 17 Lunch Duveholmsgymnasiet 45:- 30 december 2011, B 18 Ej återlämnad media 150:- 30 december 2011, B 18 Duveholmsgymnasiet Dnr KS/201 :2-040 Informationschefen beslutar på kommunstyrelsens vägnar att %rordna informatör Geza Simon till att, utöver egen tjänst, upprätthålla befattningen som kontorschef på informationskontoret 23 december, december 2011 och 2 januari 2012 samt informatör Jessica Sjögren till att, utöver egen tjänst, upprätthålla befattningen som kontorschef på informationskontoret december 2011 och 5 januari (KS del 109.) Kommunchef Mattias Jansson beslutar med stöd av gällande delegation att förordna Lars Hågbrandt att utöver egen tjänst också upprätthålla tjänsten som förvaltningschef för förvaltningen näringsliv och tillväxt. (KS del 110.) Projektchefen beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förordna Catharina Marklund att utöver egen tjänst upprätthålla befattningen som projektchef under tiden 23 december 27 december 2011 samt 2 9 januari (KS del 111.) Kommunchefen beslutar på kommunstyrelsens vägnar förordning enligt nedan med anledning av kommunchefens semester:

154 Förvaltningschef Per-Olof Millberg förordnas att utöver egen tjänst också upprätthålla tjänsten som kommunchef från den 22 december 2011 till och med den 1 januari Förvaltningschef Lena Andreasson förordnas att utöver egen tjänst också upprätthålla tjänsten som kommunchef från den 2 januari till och med den 9 januari (KS del 113.) Kanslichefen beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förordna följande personer att utöver egen tjänst även upprätthålla befattningen som kanslichef 22 december samt december Marie Sandström Koski 23 december Karin Rytter 27 december, 30 december 2011 Per Johansson (KS del 115.) Personalchefen beslutar på kommunstyrelsens vägnar att förordna Lotta Öfirman att utöver egen tjänst upprätthålla befattningen som personalchef 27 december 201 L (KS del 116.) Ekonomichefen Sari Eriksson beslutar med stöd av gällande delegation att förordna verksamhetsledare Marita Asplund-Håkansson att utöver egen tjänst också upprätthålla tjänsten som ekonomichef t o m (KS del 117.) Förvaltningschefen Sari Eriksson beslutar med stöd av gällande delegation att förordna nedanstående personer att utöver egen tjänst också upprätthålla jänsten som förvaltningschef Kontorschef Hans Haglund ~4 t o m Ol Kontorschef Gunnar Westermark t o m (KS del 118.) KS/2011:1-029 Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att anslå kronor för sponsring av Katrineholms Volleyboll Klubb, för klubbens deltagande (med bland andra Karin Lundqvist) i beachvolleybo Anslaget tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. (KS del 112.) KS/2011: Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att anslå kronor för köp av marknadsföringstjänster av enskild firma Csilla Norenius. Medlen tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. (KS del 114.) KS/2011: Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att Katrineholms kommun inte har något att erinra mot detaljplan för del av kvarteret Violen, fastigheterna Violen 12 och Sandbäcken 3:1. (KS del 119.) KS/2011: Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnar att bevilja föreningen Somaliska Institutet för Demokratiska Alternativet kronor i bidrag för anordnande av heldagskonferens (en dad under perioden 6 10 februari 2012). Bidraget utbetalas efter redovisning av kostnader. (KS del 1/2012.) KS/ Kommunstyrelsens ordförande beslutar på kommunstyrelsens vägnaz att bevilja kronor i bidrag för genomförande av musikfestival för mogna. Bidraget tas ur kommunstyrelsens medel till förfogande. (KS del 2/2012.) KS/2012:11-045

155 Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m. Konferenslkurs/seminarium Konferens om Sveriges nationella handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Arrangör Justitiedepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting Onsdag den 12 mars 2012, Stockholm Seminariet Fyra steg mot morgondagens välfärd Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Almega 8 februari 2012, Malmö 15 februari 2012, Göteborg 21 februari 2012, Sundsvall 24 februari 2012, Stockholm

156 Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 11:55 Uppgifter för beräkning av avgifter för äldre- och handikappomsorgen :56 Basbelopp för år :57 Budgetförutsättningar för åren :59 Nya uppsägningstider iallmänna bestämmelser (AB) från 1 januari :61 Utfall ikostnads- och LSS-utjämningen :62 Kommunal fastighetsavgift :63 Arbetsdomstolens dom 2011 nr 17 om avsked av IT-tekniker som oriktigt registrerat arbetstid i kommunens tidsredovisningssystem 12:1 Cirkulärhantering 2012 samt abonnemang på cirkulär 2012 och cirkulärförteckning 2011

157 Meddelanden Protokoll och protokollsutdrag Lanstrafiken Sörmland AB har översänt protokoll från sammanträde med styrelsen Handl nr 2011:3912 Kommunstyrelsens tillgänglighetsutskott her överlämnat protokoll från sammanträde Handl nr Landstinget Sörmland har översänt protokoll från sacmnanträde med gemensamma patientnämnden i Södermanlands 1än Handl nr Landstinget Sörmland har översänt protokoll från sammanträde med gemensam nämnd vård, omsorg och hjälpmede120ll Handl nr 2011:3946 Kommunstyrelsens folkhälsoutskott har överlämnat protokoll från sammanträde Handl nr 2011:3952 Samordningsförbundet RAR i Sörmland har översänt protokoll från sammanträde med förbundsstyrelsen Handl nr 2011:3960 Kommunstyrelsens personalutskott haz överlämnat protokoll från sammanträde Handl nr 2011:4025 Västra Sörmlands Räddningstjänst har översänt protokoll från sammanträde Handl nr 2011:4080 Verksamhetsplan Vårdförbundet Sörmland har för kännedom översänt Verksamhetsplan och budget år Handl nr 2011:3948 Remisser Remiss: Energi- och miljöplan handlingsplan för hållbart Vingåker Katrineholms kommun har fått rubricerat dokument för yttrande. Kommunens miljöförvaltning har tagit del av förslaget till energi- och miljöplan. Likaså har ärendet föredragits för kommunstyrelsens ordförande. Katrineholms kommun haz inga synpunkter att lämna på förslaget. KS/2011:

158 Remiss: Betänkande Händelseanalyser vid självmord inom hälso-och sjukvården och socialtjänsten Katrineholms kommun meddelar härmed att kommunen avstår från att lämna synpunkter på betänkandet. KS/20ll : Remiss: strategi för naturvårdsbränning isydöstra Sveriges skyddade områden - Katrineholms kommun avstår från att lämna synpunkter på ovan nämnda remiss. KS/2011: Beslut Länsstyrelsen Södermanlands 1än har översänt beslut om tillstånd till allmän kameraövervalrning vid Svenska Statoil AB:s automatstation på Mejerigatan 11 Katrineholm. KS/2011: Länsstyrelsen Östergötland har översänt beslut avseende utbyggnad av fibernät med redundans mellan Norrköping, Finspång och Katrineholms kommuner med stöd från Post- och TelesTyrelsen samt Östra Mellansverige. Rekvirerat belopp ( kr) överförs till Norrköping. KS/2011: Länsstyrelsen Södermanlands 1än har översänt beslut om entledigande av uppdrag som notarius publicus i Katrineholms kommun. Handl nr Överförmyndaren Länsstyrelsen Södermanlands 1än har översänt meddelande om att inspektion enligt 20 förmyndarskapsförordningen har genomförts av överförmyndaren i Katrineholms kommun. Inspektionsprotokoll översändes för kännedom. Handl nr Intern kontrollplan Miljö- och hälsoskyddsnämnden her översänt protokollsutdrag från sammanträde Intem kontrollplan. KS/2011: Nyhetsbrev Riksorganisationen Hela Sverige ska leva har översänt tidningen Hela Sverige ska leva nummer 4/2011. Handl nr 2011:2944 Centrum för kommunstrategiska studier har översänt CKS nyhetsbrev nummer 4 december Handl nr 2012:54

159 Julkort Borgmästaren från Halver stad har översänt julhälsning. Handl nr 2011:3954 Kehtna kommun har översänt julhälsning. Handl nr 2011:4079 Director för Xinyi City Government Office har översänt julhälsning. Handl nr Rapport Sveriges Kommuner och Landsting har översänt rapporten Nyckeltal energi och klimat 2011 byggnader, transporter och utsläpp i kommuner och landsting. Handl nr 2012:146 Upphandlingsavtal Avtalet mellan Katrineholms kommun och Kontorab gällande profil- och presentprodukter prolongeras till och med KS/2009: Ramavtal mellan Katrineholms kommun, Sörmland Vatten och Avfall AB och Björkviks Marktjänst AB avseende grus och fyllnadsmaterial. Avtalstid Ramavtal mellan Katrineholms kommun, Vingåkers kommun, Sörmland Vatten och Avfall AB och m4 Gruppen AB avseende grus och fyllnadsmaterial. Avtalstid Ramavtal mellan Katrineholms kommun, Vingåkers kommun, Sörmland Vatten och Avfall AB och Åkersnäs Gräv och Lantbruk AB avseende grus och fyllnadsmaterial. Avtalstid KS/2011: Övrigt Kommuninvest haz översänt information om att årsstämman den 7 apri12011 enhälligt antog det omarbetade regressavtalet samt det så kallade garantiavtalet. Ett original av "Avtal om regress m.m." och ett original av "Kommunernas ansvar för Kommuninvests motpartsexponeringar avseende derivap' bifogas. KS/20ll : Statsarkitektkontoret har för kännedom överlämnat reviderade utställningshandlingar tillhörande detaljplan för Trollestrand etapp 1, del av fastigheten Trolldalen 1:1 m.fl., Katrineholms kommun. KS/2011:

160 Tillväxtverket haz översänt meddelande om beslut om medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för projekt Förstudie Europapendeln. KS/2011: Svenskt Vatten har översänt information om behov av att se över och uppgradera reningen i vattenverken när det gäller avskiljning och avdödning av mikroorganismer. Svenskt Vatten och Dricksvattenkommitten har tagit fram "Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion". Riktlinjerna finns på svensktvattense/vattentjanster/dricksvatten/takt-till-lawn/ Handl nr Svenska Röda Korset utmanar Sveriges kommuner att avge tre nyårslöften! Att på äldreboenden i kommunen stärka de boendes och deras närståendes delaktighet i beslut som berör det dagliga livet. Att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande genom utökade möjligheter fysisk aktivitet, näringsrik och god mat och ett meningsfullt socialt liv. Att se till att alla i kommunen på ett enkelt sätt kan påtala missförhållanden inom äldreomsorgen. Handl nr Kommunstyrelsen ordförande och vice ordförande har översänt en skrivelse till migrationsminister Tobias Billgren med inbjudan till Katrineholm för fortsatt dialog om anhöriginvandringsfrågan. Handl nr Länsstyrelsen i Stockholms 1än och Sametinget har översänt affisch angående nationella minoriteter i Sverige. Mer finns att läsa på Handl nr 1012:42 Meddelande avseende besvarande av enkät från SKL om att stärka barnets rättigheter: Kommunledningsförvaltningen har besvarat SKL enkät "Att stärka barnets rättigheter i Sverige". Sammanställningen av svaren bygger på underlag från samtliga förvaltningar. Inte på någon av de sju frågorna gällande barns rättigheter har vi kunnat svara ja på att kommunen fattat de beslut eller arbetar på det sätt som man efterfrågat. Dock har några av svaren kommenterats under övriga synpunkter för att ge en mer nyanserad bild. Besvarat enkätformulär biläggs. Handl nr 2012:149