Nr Ärenden Handl. Sid

Transkript

1 .+ f Tj KALLELSE ;.:,. 1\atrineholms kommun Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tld Måndagen den 13 februari 2012 kl Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering 2 Sammanträdets laga tillkomst 3 Entledigande av ledamot ikultur- och KS/2012:38 1 turismnämnden 4 Entledigande samt val av ledamot iservice- och KS/2012:61 2 tekniknämnden 5 Entledigande samt val av ledamot och ersättare i KS/2012:62 3 byggnadsnämnden 6 Entledigande samt val av ledamöter och ersättare i KS/2012:63 4 vård- och omsorgsnämnden 7 Svar på motion om frukt och grönt i matlådan KS/2011:357 PJ 5 8 Svar på motion om närvarorätt för KS/2011:561 MSK 18 Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen 9 Svar på motion om förskolelokaler KS/2011:386 KR Svar på interpellation om när nattfastan blir längre KS/2011: hur går det då? 11 Svar på interpellation om Julita gård försvunnit från KS/2012:43 38 kommunen 12 Förändring av Katrineholms internationella nätverk KS/2011:708 KR Rapportering av ej verkställda gynnande beslut KS/2012:7 KR 51 enligt SoL (tredje kvartalet 2011) socialnämnden 14 Revidering av Uppdrag till Västra Sörmlands KS/2012:37 MSK 54 Räddningstjänst 15 Motion om skolan mitt i byn KS/2012: Motion om att införa årlig barnhearing KS/2012: Nya ärenden 70 Leif Tronelius Ordförande Gunnar Westermark Kanslichef G:\Gemensam\KF~2012~ \KF Kallelse docx KOMMUNLEDNINGSFORVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltningen@katrineholm.se

2 Dnr KS/2012: Entledigande av ledamot ikultur- och turismnämnden Förslag till beslut Kommunfullmäktige entledigar Lennart Dahlberg (MP) från uppdraget som ledamot i kultur- och turismnämnden. Ärendebeskrivning Lennart Dahlberg (MP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot ikultur- och turismnämnden Endedieande av

3 Dnr KS/2012: Entledigande samt val av ledamot iservice- och tekniknämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Magnus Esko (FP) från uppdraget som ledamot i service- och tekniknämnden. 2. Kommunfullmäktige väljer Agneta Emanuelsson (FP) som ny ledamot i serviceoch tekniknämnden för tiden t.o.m. den 31 december Ärendebeskrivning Magnus Esko (FP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot iservice- och tekniknämnden. Folkpartiet Liberalerna i Katrineholm nominerar nu Agneta Emanuelsson (FP) som ny ledamot. 531-I I F.ndedieande av

4 Dnr KS/2012: Entledigande samt val av ledamot och ersättare i byggnadsnämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Marianne Fältskog (FP) från uppdraget som ledamot i byggnadsnämnden. 2. Kommunfullmäktige entledigar Bengt Hult (FP) från uppdraget som ersättare i byggnadsnämnden. 3. Kommunfullmäktige väljer Bengt Hult (FP) som ny ledamot i byggnadsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december Kommunfullmäktige väljer Marianne Fältskog (FP) som ny ersättare i byggnadsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december Ärendebeskrivning Marianne Fältskog (FP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ledamot i byggnadsnämnden. Bengt Hult (FP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare i byggnadsnämnden. Folkpartiet Liberalerna i Katrineholm nominerar nu Bengt Hult (FP) som ny ledamot i byggnadsnämnden och nominerar samtidigt Marianne Fältskog (FP) som ny ersättare i byggnadsnämnden F.ntledieande av

5 Dnr KS/2012: Entledigande samt val av ledamöter och ersättare i vårdoch omsorgsnämnden Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige entledigar Agneta Emanuelsson (FP) från uppdraget som ledamot ivård- och omsorgsnämnden. 2. Kommunfullmäktige entledigar Marianne Fältskog (FP) från uppdraget som ledamot ivård- och omsorgsnämnden. 3. Kommunfullmäktige entledigar Inger Hult (FP) från uppdraget som ersättare i vård- och omsorgsnämnden. 4. Kommunfullmäktige väljer Magnus Esko (FP) som ny ledamot ivård- och omsorgsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december Kommunfullmäktige väljer Inger Hult (FP) som ny ledamot ivård- och omsorgsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december Kommunfullmäktige väljer Maud Wistbacka (FP) som ny ersättare ivård- och omsorgsnämnden för tiden t.o.m. den 31 december Ärendebeskrivning Agneta Emanuelsson (FP) och Marianne Fältskog (FP) har inkommit med begäran om att bli entledigade från uppdragen som ledamöter ivård- och omsorgsnämnden. Inger Hult (FP) har inkommit med en begäran om att bli entledigad från uppdraget som ersättare ivård- och omsorgsnämnden. Folkpartiet Liberalerna i Katrineholm nominerar nu Magnus Esko (FP) och Inger Hult (FP) som nya ledamöter ivård- och omsorgsnämnden och nominerar samtidigt Maud Wistbacka (FP) som ny ersättare i vård- och omsorgsnämnden. 531-I1 F.ntlu{ieande av

6 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad 6 Dnr KS/2011: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om frukt och grönt i matlådan Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen med hänvisning till att pengar saknas i 2012 års budget förde merkostnader som komplettering av matlådorna med fnikt och färska grönsaker medför. Om service- och tekniknämnden har för avsikt att genomföra dylika kompletteringar får detta beaktas i arbetet med 2013 års budget. Reservation Mot beslutet och till förmån för Sten Holmgren (C) med fleras yrkande reserverar sig Sten Holmgren (C), Ewa Gallhammar (FP), Magnus Esko (FP), Joha Frondelius (KD) och Gudrun Lindvall (MP). Den skriftliga reservationen redovisas på sidan 8. Ärendebeskrivning Anita Karlsson (C) och Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion i vilken de yrkar på att Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att få matlådan kompletterad med färsk frukt och färska grönsaker. Motionen har följande lyselse: "Motion om frukt och grönt i matlådan Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att komplettera matlådan med färsk frukt och färska grönsaker. Bakgrund Enligt Folkhälsoinstitutet äter sörmlänningen för lite frukt och grönsaker. Den dagliga kosten bör innehålla fem frukt- eller grönsaksportioner. Endast en tiondel av befolkningen äter så mycket frukt och grönt varje dag. Halva befolkningen äter frukt och grönt minst en gång per dag, vilket även det är i minsta laget. (Källa: De flesta av oss har möjlighet att komplettera vardagsmaten, så att den blir fullvärdig. Den som äter sin lunch på restaurang har nästan alltid möjlighet att komplettera lunchen med en grönsakstallrik med färska grönsaker och sallad. Den som far sin mat hemsänd genom kommunens försorg har idag inte denna möjlighet, vilket vi i Centerpartiet tycker är olyckligt och bör ändras. Det bör vara möjligt för den som får mat via kommunen att precis som den som äter på restaurang kunna äta färsk frukt och färska grönsaker till maten. ~~~

7 '~ ~~~~ I~at1'1rie~101ri1S k011lriluri ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Det är viktigt med frukt och grönsaker inte minst för att bidra till en bättre aptit, vilket för många är ett problem. Det finns alltså många argument för att tillföra frukt och grönsaker till de matlådor som levereras till den som inte kan laga mat själv, utan som får den distribuerad via biståndsbeslut från kommunen." Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Kommunens folkhälsostrateg och också lämnat sina synpunkter på motionen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion: om frukt och grönt i matlådan, 2011-OS-30 Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 100 Sammanträdesprotokoll från vård- och omsorgsnämnden, , 108 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Sten Holmgren (C), Ewa Gallhammar (FP), Gudrun Lindvall (MP), Magnus Esko (FP) och Joha Frondelius ~~) Förslag och yrkanden Sten Holmgren (C) yrkar, med instämmande av Ewa Callhaimnar (FP) och Gudrun Lindvall (MP) bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Sten Holmgren (C) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes sign ~C' Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till ~~~ Akten

8 KOMMUNSTYRELSEN ~~~~~~ ~+~ / CFN TER P~gT1ET miljöpartiet de grönq ~i ~~~ Folkpartietlil~ralerna IGistdemokracema Ärende Besvarande av motion om frukt och grönt i matlådan. Denna motion från Centerpartiet handlar om något som borde vara självklart, nämligen att de äldre, som får mat hemkört genom kommunens försorg, även ska få färsk frukt och färska grönsaker. Idag propageras för att vi ska äta alltmer frukt och grönt. Kroppen behöver såväl de vitaminer som de antioxidanter, som finns i dessa färska produkter. Det borde alltså vara självklart att färsk frukt och grönt ingår i alla matsedlar -även de som tillhandahålls av kommunen. I motionen krävs inte att frukt och grönt ska överlämnas vid varje distribution. Äpplen, apelsiner, morötter, paprika med flera har en god hållbarhet och en påse en gång i veckan skulle vara fullt tillfyllest. I Vård- och omsorgsnämnden bifölls motionen. Den nämnd som har ansvaret för de äldre delar alltså motionärernas synpunkt. Dock avslås motionen av Service- och tekniknämnden, som distribuerar maten. I kommunstyrelsen avslås motionen. Tydligen ges det rent praktiska en större betydelse än de äldres hälsa och välfärd. Vi yrkade bifall till motionen. Eftersom vi inte fick gehör för detta reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm den 25 januari Sten Holmgren (C) ~~~- G drun Lindvall (mp)... Ewa Gallhammar (fp) ` L'X J ha Frondelius (kd) Magnus Esko (fp) ~~. ~~~

9 :~ `~ '~~~~ I~atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Vår handläggare Per Johansson TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Ert datum Vår beteckning KS/2011: Er beteckning 1 (3) Svar på motion om frukt och grönt i matlådan Ärendebeskrivning Anita Karlsson (C) och Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion i vilken de yrkar på att Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att fa matlådan kompletterad med färsk frukt och färska grönsaker. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttranden inhämtats från service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Kommunens folkhälsostrateg och också lämnat sina synpunkter på motionen. Redovisning av inkomna yttranden Service- och tekniknämnden Matdistribution är en insats inom vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndshandläggare bedömer behov av och fattar beslut om matservice. Maten tillagas av kommunens kostservice och distribueras ut två gånger per vecka till brukarna. Kosten planeras och tillagas enligt riktlinjer från "Mat och kostbehandling för äldre" och "Svenska Näringsrekommendationer", vilka talar om enpersons behov av energi och näringsämnen. I de matlådor som skickas ut finns ångkokta grönsaker. Färska grönsaker skickas enstaka gånger. Detsamma gäller frukt. Förklaringen är, enligt service- och tekniknämnden, att matdistributionen sker två gånger per vecka och att det därmed finns risk för att färska grönsaker inte håller sig fräscha hos brukarna om de ligger flera dagar i t ex kylskåp. Frukt kan däremot skickas med till brukare som så önskar. Enligt service- och tekniknämndens yttrande, medför kompletteringar av matlådorna med frukt och grönt en ökad kostnad. Nämndens bedömning är att om frukt och grönsaker regelmässigt ska göras tillgängligt vid matdistribution, utöver vad som redan sker, bör det vara i form av tillägg mot avgift som väljs av brukarna som alternativ till egna inköp. Målsättningen är att, så långt det är möjligt, tillmötesgå önskemål som finns rörande kosten. Långsiktigt finns en strävan att möjliggöra distribution av färska grönsaker och frukt med det innebär logistikplanering och ökade kostnader. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

10 f'~ K ~ ~ atr1rie1101ms 1COmmUri TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 3 Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2011: Stab Vård- och omsorgsnämnden Enligt vård- och omsorgsnämnden, behöver alla brukare göra inköp. Som exempel nämns att frukost inte ingår i kostservicen. Många brukare har inte gjort tillägg i form av bröd, smör eller dryck. Inköp av livsmedel görs således av brukarna. Inköp av frukt och färska grönsaker kan göras samtidigt. Vård- och omsorgsnämnden skriver i sitt yttrande att komplettering av matlådorna med frukt och grönt medför ökad kostnad. Om frukt och grönt regelmässigt ska ingå i matlådorna, bör detta ske i form av tillägg som kan väljas av brukarna. Den ökade kostnaden som detta medför, bör tas ut i form av avgift för mattillägg efter brukarens eget val. Vård- och omsorgsnämnden instämmer i övrigt i motionen. Nämnden föreslår också kommunstyrelsen att, om motionen bifalls, ska en uppföljning göras efter ett år i syfte att få en bild av hur många brukare som valt frukt och grönt som tillägg i sina matlådor. Förvaltningens bedömning Ekonomiska konsekvenser Av de yttrande som inkommit, framkommer att ha färska grönsaker och fruktide matlådor som levereras av kommunens kostservice medför ökade kostnader. Dock preciseras inte hur stor denna kostnadsökning blir. Båda nämnderna pekar på att kostnadsökningen kan hanteras genom att en avgift tas ut av brukarna. Nuvarande avgifter rörande matservice: Lunch 51 kr Tillägg till lunch i form av bröd, smör och dryck 4 kr Dessert 5 kr Kvällsmål 25 kr Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Folkhälsostrategen menar att frukt och färska grönsaker förhöjer kvaliteten på måltiden dels rent smakmässigt men också genom att den blir mer tilltalande för ögat. Dock finns det inga belägg för att frukt och färska grönsaker bidrar till en större aptit. Vidare, kan en större del av det dagliga behovet av mineraler och vitaminer tillgodoses genom färska grönsaker och frukt, j ämfört med t ex ångkokta grönsaker. Ur ett hälsoperspektiv så innebär frukt och färska grönsaker förhöjd kvalitet på måltiden. Några jämställdhets- eller tillgänglighetsaspekter finns inte belysta i ärendets handlingar. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se

11 ~' ~~ 1\atrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) ~, - Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSF(ORVALTNINGEN KS/2011: Stab Bedömning Det är en målsättning för kommunens kostservice att tillgodose brukarnas olika önskemål om kosten så långt som detta är möjligt. Färska grönsaker och frukt utgör kvalitetsförhöjande inslag i måltiderna. Regelbundna inslag av frukt och färska grönsaker i matlådorna är en planerings- och logistikfråga samt i slutandan också en fråga om kostnader. Motionärerna yrkar på att Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice kompletteringar av matlådorna med fäaska grönsaker och frukt. Detta låter sig göras men medför samtidigt ökade kostnader för kommunens kostservice. Pengar för detta saknas i 2012 års budget. Det kan vara en möjlighet att frukt och färska grönsaker finns med i matservicen som ett tillägg som kan väljas av brukaren mot en avgift. Detta bör i så fall beaktas i kommande~rbete med 2013 års budget. F Per. Johan on.` Prot6kollsutdrag till: Service- och tekniknämnden Vård- och omsorgsnämnden Lix: 49 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Gröna Kulle, Djulbgatan 41 Telefon: Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se Org.nummer

12 KATRINEHOLMS KpMMUN Kommunstyrelsen 11. ~~ CE9VTERPARTIET Motion till kommunfullmäktige Om frukt och grönt i matlådan Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att komplettera matlådan med färsk frukt och färska grönsaker. Bakgrund Enligt Folkhälsoinstitutet äter sörmlänningen för lite frukt och grönsaker. Den dagliga kosten bör innehålla fem frukt- eller grönsaksportioner. Endast en tiondel av befolkningen äter så mycket frukt och grönt varje dag. Halva befolkningen äter frukt och grönt minst en gång per dag, vilket även det är i minsta laget. (Källa: De flesta av oss har möjlighet att komplettera vardagsmaten, så att den blir fullvärdig. Den som äter sin lunch på restaurang har nästan alltid möjlighet att komplettera lunchen med en grönsakstallrik med färska grönsaker och sallad. Den som får sin mat hemsänd genom kommunens försorg har idag inte denna möjlighet, vilket vi i Centerpartiet tycker är olyckligt och bör ändras. Det bör vara möjligt för den som får mat via kommunen att precis som den som äter på restaurang kunna äta färsk frukt och färska grönsaker till maten. Det är viktigt med frukt och grönsaker inte minst för att bidra till en bättre aptit, vilket för många är ett problem. Det finns alltså många argument för att tillföra frukt och grönsaker till de matlådor som levereras till den som inte kan laga mat själv, utan som får den distribuerad via biståndsbeslut från kommunen. Katrineholm 30 maj 2011 Anita Karlsson (C) Inger Fredriksson (C)

13 ; ~~~ 1\attineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Blad Dnr STN/2011: I Yttrande över motion om frukt och Beslut v`~.~ Service- och tekniknämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande samt överlämnar det till kommunstyrelsen. r~ Reservation Carl Frick reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande, se sid 8. Ärendebeskrivning Sammanfattning Kommunledningsförvaltningen har i remiss den 7 juli 2011 önskat yttrande från Service- och tekniknämnden över motion om fiulct och grönt i matlådan. Yttrandet ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast den 30 september Utöver service- och tekniknämnden hax vård- och omsorgsnämnden samt folkhälsoutskottet beretts möjlighet att yttra sig över motionen. Justerandes sign Bakgrund Matdistribution inom äldreomsorgen Matdistribution är en insats inom vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndshandläggare bedömer behovet och fattar beslut. Maten tillagas av kostservice och distribueras två gånger per vecka till de pensionärer som fått beslut om matdistribution. För närvarande (juni 2011) har 160 personer matdistribution. Matlådan står för en del av dagens energi och näringsbehov, en lunch eller ett kvällsmål innebär att det ska svara för 30 % av dagsbehovet, har man både lunch och kvällsmål motsvarar det ungefär 60 % av dagens energi och näringsbehov. Kosten planeras och tillagas utifrån Mat och kostbehandling för äldre saint Svenska Näringsrekommendationerna (SNR) som anger vad en person i genomsnitt behöver av energi och näringsämnen. Med matlådan skickas ångkokta grönsaker till varje måltid, färska grönsaker skickas enstaka gånger. Frukt skickas några ggr/månaden. Enstaka brukare har särskilda önskemål då det gäller grönsaker vilket tillgodoses. Anledning till att färska grönsaker inte kan skickas i större utsträckning är att distributionen sker två dagar i veckan och det skulle innebära att sallad eller annan typ av farska grönsaker inte håller sig fräscht hos brukarna flera dagar i kylskåp. r~,akten, Protokollsutdrag till kommuns elsen Utdragsbis yrkande j%i~/,~jj /1~ r,. / ~'

14 ~ ~~~ 1\at~ineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL _ ~s Sammantrådesdatum SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Blad Brukaren kan välja lunch, kvällsmål eller dessert. Till lunchen kan tillägg i foran av bröd, smör och dricka väljas. För närvarande har 107 personer valt lunch utan tillägg, 13 personer har valt kvällsmål och 8 personer har valt dessert. Avgifter Lunch 51 kr Tillägg Dessert Kvällsmål 4 kr 5 kr 25 kr Att komplettera matlådan med frukt och grönt innebäx en ökad kostnad. Antingen kan den tas ut i form av avgift för tillägg, efter brukarens eget val, i likhet med bröd m.m. eller, i det fall samtliga matlådor kompletteras med frukt och grönt, öka grundavgiften för lunch det vill säga utöver nuvarande 51 kronor. Alla brukare behöver göra inköp eftersom frukost inte delas ut genom kostservice. En majoritet av dem som har matdistribution har inte valt tillägg i form av bröd, smör eller dryck. Service- och teknikförvaltningens bedömning Matlådor som distribueras till brukarna i dag med en frekvens av två ggr/veckan, försvårar önskemålet om färska grönsaker varje dag. Frukt skulle däremot k~.u~tia skickas med matlådan till brukaxe som vill ha och klarar av att äta frukt. Ur näringssynpunkt kan man tillgodose en del av dagsbehovet av vitaminer och mineraler både från ångkokta grönsaker och färska grönsaker. Om frukt och grönt regelmässigt skall göras tillgängligt i samband med matdistribution, utöver vad som för närvarande finns, borde det enligt förvaltningens mening vara ett tillägg som väljs av brukarna som alternativ till att göra egna inköp. Slutsats Kost och transportservice vill så långt dei är möjligt tillmötesgå de önskningar som finns dådet gäller kosten. Långsiktigt finns en önskan om att möjliggöra distribution av färska grönsaker/sallader men det kräver en del logistikplanering och en kostnadsökning. Nämndens överläggning Under överläggningen yttrax sig Johan Hartman (M), Martin Buren (S), Caxl Frick (MP) och Ingemar Björklund (KD). Förslag och yrkanden Carl Frick yrkar att nämnden ska instämma i motionen.

15 _ ~- 1\at~ineholrns kommun SERVICE- OGH TEKNIKNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden majoritetens förslag mot Caxls Fricks yrkande och finner att nämnden biträder majoritetens förslag. C

16 _ r~ 1\atrineholms lcommun SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum g Blad Service- och tekniknämnden Ärende 7 Yttrande över motion om frukt och grönf i matlådan Reservation Centerpartisterna Anita Karlsson och Inger Fredriksson har tillsammans lagt en motion om mera frukt och grönt i de kommunala matlådorna. Förvaltningen ger ett helt övervägande positivt svar till majoriteten. Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig om samma motion och valt att instämma i den. Men iservice- och tekniknämnden vill majoriteten bara anse motionen besvarad. Miljöpartiets förslag till beslut var att Service- och tekniknämnden skulle instämma i motionen. Förslaget avvisades av majoriteten (s+m). Reservation Då vi inte fick gehör för vårt förslag reserverar vi oss till förmån för Iagt förslag. För miljöpartiet de gröna iservice- och tekniknämnden Carl Frick Nämndledamot

17 ~' ~ at~ineholms kommun \ VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEI~ SAMMANTRÄDESP Sammantrådesdatum HULNi~ KOMI munstyrelsen Blad ~ 0! ~ r6j e7 L. -~ Dnr VON/2011: Handläggare: Lars Erik Yttrande över motion om frukt och grönt i matlådan Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Våxd- och omsorgsnämnden beslutax att ställa sig bakom förvaltningens bedömning. 2. Vård- och omsorgsnämnden instämmer i motionen. 3. Nämnden föreslår kommunstyrelsen att om motionen bifalls, så ska en uppföljning göras om ett år för att se hur många som valt ett tillägg med frukt och grönt. Ärendebeskrivning Kommunledningsförvaltrvngen har i remiss den 7 juli 2011 önskat yttrande från vårdoch omsorgsnämnden över motion om frukt och grönt i matlådan. Yttrandet ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast den 30 september Utöver vård- och omsorgsnämnden har service -och tekniknämnden samt folkhälsoutskottet bereffs möjlighet att yttra sig över motionen. Anita Kaxlsson (C) och Inger Fredriksson (C) har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att Katrineholms kommun ska erbjuda personer som har matservice att komplettera matlådan med färsk frukt och färska grönsaker. Den dagliga kosten bör innehålla fem frukt- och grönsaksportioner. De flesta av oss har möjlighet att komplettera vardagsmaten, så att den blir fullvärdig, "Den som fåx sin mat hemsänd genom kommunens försorg har idag inte denna möjlighet, vilket vi i Centerpartiet tycker är olyckligt och bör ändras." Vård- och omsorgsförvaltningens yttrande 201' : Matdistribution inom äldreomsorgen Maldistribution är en insats inom vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndshandläggare bedömer behovet och fattar beslut. Maten tillagas av kostservice och distribueras två gånger per vecka till de pensionärer som fått beslut om matdistribution. För närvarande (juni 2011) har 160 personer matdistribution. Brukaren kan välja lunch, kvällsmål eller dessert. Till lunchen kan tillägg i form av bröd, smör och dricka väljas. För närvarande har 107 personer valt lunch utan tillägg. Det är 13 personer som valt kvällsmål och åtta personer hax valt dessert. Avgiften för lunch är 51 kronor, tillägg kostar fyra kronor och dessert 5 kronor. Kvällsmål kostax 25 kronor. Att komplettera matlådan med frukt och grönt innebäx en ökad kostnad. Antingen kan den tas ut i form av avgift för tillägg, efter brukarens eget val, i likhet med bröd m.m. Kommunledningsförvaltningen, handläggare, akt ~. ~, r~ ~~

18 ~' kq'~ V r I\at~ineholms lcomrnun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Blad eller, i det fall samtliga matlådor kompletteras med frukt och grönt, öka grundavgiften för lunch dvs. utöver nuvarande 51 kronor. Alla brukaxe behöver göra inköp, frukost utdelas inte genom kostservice, enmajoritet av dem som har matdistribution har inte valt tillägg i forn av bröd, smör eller dryck. Frukt och gyönt i matlådan I alla matlådor ingåx någon grönsak, t.ex. morötter, broccoli, blomkål, grönsaksblandningar, ärtor, majs. En del brukare säger ifrån om grönsaker, en del väljer bort vissa, t.ex. morötter. Till vissa rätter biläggs frukt t.ex. banan men der sker rätt sällan. Några brukare har särskilda önskemål om grönsak t. ex. tomat och då skickas det med i väskan. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning Alla brukare behöver göra inköp, frukost utdelas inte genom kostservice, många har inte valt tillägg i form av bröd, smör eller dryck. Inköp av livsmedel görs således av brukarna, inköp av frukt och grönt kan göras samtidigt. Om frukt och grönt regelmässigt, utöver vad som för närvarande finns, ska11 göras tillgängligt i samband med matdistribution borde det enligt förvaltningens mening vara ett tillägg som väljs av brukarna som alternativ till att göra egna inköp. Ärendets handlingar Motion från Anita Karlsson (C) och Inger Fredriksson (C) Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S) och Ove Melin (S) samt förvaltningschef Lena Andreassön. Yrkanden och förslag Ordföranden Monica Johansson (S) yrkar på ett tillägg att nämnden ska föreslå kommunstyrelsen att om motionen bifalls, så ska en uppföljning göras om ett år för att se hur många som valt ett tillägg med frukt och grönt. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på sitt eget förslag till beslut med ovan redovisade tilläggsyrkande. Hon finner att nämnden bifaller detta.

19 ~ ; 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SammanträdesdaWm Blad Dnr KS/2011: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. Reservation Mot beslutet och till förmån för Gudrun Lindvall (MP) med fleras yrkande reserverar sig Gudrun Lindvall (MP), Ewa Callhanunar (FP), Magnus Esko (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD). Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har lämnat in en motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen. Motionen har följande lydelse: "Närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen Yrkande: Fullmäktige medger att en representant för Sverigedemokraterna får närvara vid kommunstyrelsens sammanträden och med yttranderätt. Bakgrund: Enligt kommunallagen (4 kap. 23 ) är närvarorätten, en s.k. insynsplats, visserligen ingen rättighet, men enmöjlighet." Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunallagens 4 kap. 23 anger följande "Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad". Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige har möjligheten att medge närvaro för en förtroendevald vid nämndssammanträde enligt kommunallagen. Beredning: Kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström (M), Justerandes sign

20 ~`j; ~ 1\atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL., Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN "Lars Gunnlev (SD) har inkommit med en motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. Vi har tagit del av motionen och anser inte att Sverigedemokraterna ska medges närvarorätt med yttranderätt i kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna hänvisas till att föra diskussioner med övriga oppositionen om fördelning av platser i kommunstyrelsen. Vi föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen." Ärendets handlingar Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande, Göran Dahlström (S) och kommunstyrelsens vice ordförande, Lars Härnström (M), Skrivelse från kommunledningsförvaltningen, Motion daterad Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP). Joha Frondelius (KD), Sten Holmgren (C), Lotta Back (V), Göran Dahlström (S), Ewa Gallhammar (FP) och Magnus Esko (FP). Förslag och yrkanden Gudrun Lindvall (MP) yrkar, med instämmande av Ewa Gallhammar (FP), Joha Frondelius (KD) och Sten Holmgren (C) bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Gudrun Lindvall (MP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Blad Justerandes sign Utdragsbeslyrkande ~~ Protokollsutdrag till Akten

21 '~~ _ ~~ atrineholms kommun 1 (1) KOMMUNSTYRELSEN Datum Vår beteckning KS/2011: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen Lars Gunnlev (SD) har inkommit med en motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. Vi har tagit del av motionen och anser inte att Sverigedemokraterna ska medges närvarorätt med yttranderätt i kommunstyrelsen. Sverigedemokraterna hänvisas till att föra diskussioner med övriga oppositionen om fördelning av platser i kommunstyrelsen. Vi föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen om närvarorätt för Sverigedemokraterna i komm~}nstyrelsen. ~--_!i ~l,l Göran Dahlström ars ström Kommunstyrelsens ordförande kommunstyrelsens vice ordförande K:\Beredningsmöten12012\120125\Bilagor\Närvarorätt.docx KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunstyrelsen@katrineholm.se

22 S'J IG? S~ ~ :-~ Katrineholms kommun \ TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning KS/2011: (1) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna i kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Lars Gunnlev (SD) har inkommit med en motion om närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen. Följande yrkande framförs i motionen: "Fullmäktige medger att en representant för Sverigedemokraterna får närvara vi kommunstyrelsens sammanträden och med yttranderätt." Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunallagens 4 kap. 23 anger följande "Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad". Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunfullmäktige har möjligheten att medge närvaro med yttranderätt för en förtroendevald vid nämndssammanträde enligt kommunallagen. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet folkhälsa och barnkonventionen. Ärendet bedöms inte innehålla några direkta aspekter som bör belysas av tvärfrågorna. Ärendets handlingar Motion Närvarorätt för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen, t Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten12012\ Tjänsteutlåtanden MSK Närvarorätt.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se LIX:59 Org.nummer

23 ~~~ ~'~ ~y~~g~f'~~.~.~` f ~ ~l~~~f~l.~~~ r <7x~. Motion till kommunfullmäktige NärvarorätF för Sverigedemokraterna ikommunstyrelsen Yrkande: Fullrnäkfiige medger att en representant för Sverigedemokraterna får närvara vid kommunstyrelsens sammanträden och med yttranderätt. Bakgrund: Enligt kommunallagen (4 kap 23 ) är närvarorätten, en s k insynsplats, visserligen ingen rättighet, men en möjlighet. ~tri~ kolm "; ~;,, ~"~~~~f rs Gu lev (sd)

24 ~= ~~~~ I~atrineholms kommun _ ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/201 1: Handläggare: Karin Rytter Svar på motion om förskolelokaler Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen om förskolelokaler mot bakgrund av bildningsnämndens yttrande. Reservation Mot beslutet och till förmån för sitt eget yrkande reserverar sig Sten Holmgren (C). Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C), Ann-Charlotte Olsson (C), Sten Holmgren (C) samt Anita Karlsson (C) har inkommit med en motion om förskolelokaler. Motionen har följande lydelse: "Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda föreningslivet möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksamhet. Bakgrund Allt fler barn tar i dag del av kommunens förskoleverksamhet. För att inte barngrupperna ska bli orimligt stora, krävs en fortsatt utbyggnad av verksamheten med nya lokaler och avdelningar eller alternativ inom förskoleverksamheten. I Katrineholms kommun har det varit närmast självklart att fler barn inom förskoleverksamheten betyder att nya förskolor byggs i egen regi. I andra kommuner, exempelvis Kalmar, har kommunen tänkt annorlunda. Där har föreningslivet erbjudits att hyra ut sina lokaler till förskoleverksamheten, som drivs både av kommunen och av entreprenörer. Uthyrningen har bidragit till ökade intäkter för föreningarna, vilket hjort det möjligt att genomföra underhåll och renovering som varit svårt att finansiera på annat sätt än genom lån. Dessutom har lokalerna kommit till användning under fler timmar. Denna lokalsamverkan har inte krockat med föreningens ordinarie verksamhet, då den oftast legat efter vanlig arbetstid. Centerpartiet anser att den här iden är vä1 värd att prova i Katrineholms kommun. Många föreningar har anläggningar som mycket vä1 skulle kunna fungera på det här sättet. En lokalsamverkan skulle gynna båda parter." Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande *.J

25 '~:,.:~ I~atY1rie1101ri1S I~OlI1ri1Uri \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Inkomna yttranden Bildningsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden beskriver att det krävs att lokalernas utformning överensstämmer med gällande miljö- och säkerhetskrav samt att lokalerna också ska fungera ur ett pedagogiskt syfte, för att en bra förskoleverksamhet ska kunna bedrivas. En ytterligare viktig aspekt för en fungerande verksamhet är att städ- och matsituationer ska fungera på ett bra sätt. I den lokalplanering som bildningsförvaltningen arbetar efter, innebär att där elevantalet minskar kan skollokaler friställas och användas till förskola, vilket har skett i exempelvis Björkvik, Forssjö, Häringe och Sandbäcken. Förvaltningens bedömning Förskolor och skolor omfattas av miljöbalkens bestämmelser och är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Detta gäller även tillfälliga lokaler. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Plan- och bygglagen reglerar säkerheten på förskolans lekplats och livsmedelslagen hanteringen av mat i förskolan. Kommunernas miljönämnder eller motsvarande, har det operativa tillsynsansvaret enligt miljöbalken. De har ansvaret för det praktiska tillsynsarbetet och ska kontrollera att förskolan följer miljöbalkens krav. Miljöbalken ställer krav på att förskolorna ska bedriva egenkontroll. Detta innebär bland annat att förskolan ska ha ett system för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet och att detta ska dokumenteras. Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor enligt miljöbalken som rör hälsoskydd och sådana smittskyddsfrågor där smitta kan spridas via objekt. Socialstyrelsen har ingen detaljerad vägledning för hur en förskola ska se ut eller hur många barn som kan vistas i lokalerna (antal barn per kvadratmeter). Detta eftersom förutsättningarna kan variera mellan förskolor och påverka vilka lösningar som är lämpliga. Det kan handla om hur lokalerna disponeras, vilken pedagogik som bedrivs eller hur mycket man är utomhus. Kommunledningsförvaltningenbedömer att samlokalisering iallmänhet är positivt, då lokalerna utnyttjas på bästa sätt. Mot bakgrund av det tidigare nämnda och också med anledning av bildningsnämndens yttrande, kan det dock konstateras att det ställs stora krav på lokaler för förskoleverksamhet. Barnens trygghet och hälsa är viktigt. Barnkonventionen fastställer att hänsyn till barns bästa ska komma i första hand i alla åtgärder som påverkar och får konsekvenser för bam. Det är således viktigt att en lokal där förskoleverksamhet bedrivs, är en utvecklande, men ändå trygg och säker miljö. En miljö som utvecklar alla sinnen. Justerandes sign Protokollsutdrag till U ragsbestyrkande ~~~

26 '~' `~.,i 1\atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL G~- Sammanträdesdalum KOMMUNSTYRELSEN Blad Också ur tillgänglighetssynpunkt kan en lokal, som inte är ämnad för förskoleverksamhet innebära vissa svårigheter, då alla lokaler inte är anpassade för barn med speciella behov. I Boverkets skrift "Bygg barnsäkert i byggnader, på tourer och i utemiljö", anges det att vistelse och lek utomhus för barn med funktionsnedsättning, betyder frihet. För barn med funktionsnedsättningar är denna frihet särskilt viktig, eftersom de vistas mycket inomhus och är beroende av vuxna för att komma ut. På lekplatsen kan de möta andra barn och få möjlighet att leka. Barn med funktionsnedsättningar har inte samma möjligheter att pröva de utmaningar som lockar andra barn, men också de vill och kan pröva det okända och spännande när de leker utomhus. För att barn med funktionsnedsättningar ska kunna göra detta på ett både utmanande och tryggt sätt ställs stora krav på utformningen av lekplatsen och utemilj ön. Såsom omnämns i motionen finns behov av att skapa fler förskoleavdelningar i Katrineholms kommun. Med anledning av det har kommunen beslutat om utbyggnad av Gersnäs förskola samt att ytterligare en förskola i centralorten ska byggas ut, under Detta innebär att storleken på barngrupperna kommer att minska och i och med det också behovet av samlokalisering. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Belysning av tvärfrågorna har genomförts i bedömningen ovan. Ärendets handlingar Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 116 Motion "Om förskolelokaler", Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Sten Holmgren (C). Förslag och yrkanden Sten Holmgren (C) yrkar bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Sten Holmgrens (C) yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes sign r ~, Protokollsutdrag till Akten Utdragsbestyrkande

27 r, r ~'.:- ~,I atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår beteckning KS/2011: (3) Vårhandläggare Handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om förskolelokaler Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion om att erbjuda föreningslivet möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksamhet. Centerpartiet anger i motionen att en fortsatt utbyggnad av förskoleverksamheten med nya lokaler och avdelningar krävs, för att inte barngrupperna ska bli orimligt stora. Partiet anser dock att föreningslivet ska erbjudas att hyra ut sina lokaler till förskoleverksamheten, som drivs både av kommunen och av entreprenörer. "En lokalsamverkan skulle gynna båda parter". Inkomna yttranden Bildningsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden beskriver att det krävs att lokalernas utformning överensstämmer med gällande miljö- och säkerhetskrav samt att lokalerna också ska fungera ur ett pedagogiskt syfte, för att en bra förskoleverksamhet ska kunna bedrivas. En ytterligare viktig aspekt för en fungerande verksamhet är att städ- och matsituationer ska fungera på ett bra sätt. I den lokalplanering som bildningsförvaltningen arbetar efter, innebär att där elevantalet minskar kan skollokaler friställas och användas till förskola, vilket har skett i exempelvis Björkvik, Forssjö, Häringe och Sandbäcken. Ärendets beredning Ärendet har översänts till bildningsnämnden påremiss. Synpunkter har också inhämtats från lokalresursplaneraren. Förvaltningens bedömning Förskolor och skolor omfattas av miljöbalkens bestämmelser och är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Detta gäller även tillfälliga lokaler. Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling så att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Plan- och bygglagen reglerar säkerheten på förskolans lekplats och livsmedelslagen hanteringen av mat i förskolan. Kommunernas miljönämnder eller motsvarande, har det operativa tillsynsansvaret enligt miljöbalken. De har ansvaret för det praktiska tillsynsarbetet och ska kontrollera att förskolan följer miljöbalkens krav. Miljöbalken ställer krav på att förskolorna ska bedriva egenkontroll. Detta innebär bland annat att G:\Gemensam\Personliga mappar\karin R\Tjänsteutlåtanden\Motion förskolelokaler.docx FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

28 !'~ `~~ ~,~ 1\atrineholms kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 ~3~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Datum Vår beteckning KS/2011: förskolan ska ha ett system för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet och att detta ska dokumenteras. Socialstyrelsen är den centrala tillsynsvägledande myndigheten för frågor enligt miljöbalken som rör hälsoskydd och sådana smittskyddsfrågor där smitta kan spridas via objekt. Socialstyrelsen har ingen detaljerad vägledning för hur en förskola ska se ut eller hur många barn som kan vistas i lokalerna (antal barn per kvadratmeter). Detta eftersom förutsättningarna kan variera mellan förskolor och påverka vilka lösningar som är lämpliga. Det kan handla om hur lokalerna disponeras, vilken pedagogik som bedrivs eller hur mycket man är utomhus. Kommunledningsförvaltningenbedömer att samlokalisering iallmänhet är positivt, då lokalerna utnyttjas på bästa sätt. Mot bakgrund av det tidigare nämnda och också med anledning av bildningsnämndens yttrande, kan det dock konstateras att det ställs stora krav på lokaler för förskoleverksamhet. Barnens trygghet och hälsa är viktigt. Barnkonventionen fastställer att hänsyn till barns bästa ska komma i första hand i alla åtgärder som påverkar och får konsekvenser för barn. Det är således viktigt att en lokal där förskoleverksamhet bedrivs, är en utvecklande, men ändå trygg och säker miljö. En miljö som utvecklar alla sinnen. Också ur tillgänglighetssynpunkt kan en lokal, som inte är ämnad för förskoleverksamhet innebära vissa svårigheter, då alla lokaler inte är anpassade för barn med speciella behov. I Boverkets skrift "Bygg barnsäkert i byggnader, på tomter och i utemiljö", anges det att vistelse och lek utomhus för barn med funktionsnedsättning, betyder frihet. För barn med funktionsnedsättningar är denna frihet särskilt viktig, eftersom de vistas mycket inomhus och är beroende av vuxna för att komma ut. På lekplatsen kan de möta andra barn och få möjlighet att leka. Barn med funktionsnedsättningar har inte samma möjligheter att pröva de utmaningar som lockar andra barn, men också de vill och kan pröva det okända och spännande när de leker utomhus. För att barn med funktionsnedsättningar ska kunna göra detta på ett både utmanande och tryggt sätt ställs stora krav på utformningen av lekplatsen och utemilj ön. Såsom omnämns i motionen finns behov av att skapa fler förskoleavdelningar i Katrineholms kommun. Med anledning av det har kommunen beslutat om utbyggnad av Gersnäs förskola samt att ytterligare en förskola i centralorten ska byggas ut, under Detta innebär att storleken på barngrupperna kommer att minska och i och med det också behovet av samlokalisering. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Belysning av tvärfrågorna har genomförts i bedömningen ovan. G:\Gemensam\Perso FÖRVALTNING Utdelningsadress Postnr Postadress rin R\TiänsteutlåtandenlMotion förskolelokaler.docx Besöksadress: ADR Telefon: TFN Telefax: TLFX E-post: EPST Org.nummer

29 ~. '~ 1\atrineholms kommun ~ TJÄNSTEUTLÅTANDE _ ~., Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning KS/2011: (3) Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 116 Motion ~6-13 C~ 1 grin Rytte LIX: 53 G:\Gemensam\Personliga mappar\karin R\Tjänsteutlåtanden\Motion förskolelokaler.docx FÖRVALTNING Besöksadress: ADR Org.nummer Utdelningsadress Telefon: TFN Postnr Postadress Telefax: TLFX E-post: EPST

30 -~ _~' Tr %~~ ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN ~~1~~NOi~M~ ~OMA~U K~o~ Dnr BIN/2011:60, 609 Handläggare: Hansgösta este~~~~ ^~ ~~ ~ Fi~~t~~~ u~t~i r, ~ M~ndfä~gare ` i"l filar umm r Diarieplan Yttrande över motion om at# erbjuda förenin s~ive~ möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksam het Bildningsnämndens beslut ~~~~~~~~ ~ ~~`~" ~~ Bildningsnämnden avvisar motionen med hänvisning till bil yttrande. Reservation Ann-Charlotte Olsson (C) reserverar sig mot beslutet. Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C) har inkommit med en motion om att erbjuda föreningslivet möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksamhet. Centerpartiet anger i motionen att en fortsatt utbyggnad av förskoleverksamheten med nya lokaler och avdelningar krävs, för att inte barngrupperna ska bli orimligt stora. Partiet anser dock att föreningslivet ska erbjudas att hyra ut sina lokaler till förskoleverksamheten, som drivs både av kommunen och av entreprenörer. "En lokalsamverkan skulle gynna båda parter". Bildningsnämndens yttrande För att bedriva en bra förskoleverksamhet krävs att lokalerna utformning överensstämmer med gällande miljö- och säkerhetskrav samt att de naturligtvis även skall fungera ur pedagogisk synpunkt. Städning och matsituationerna måste också fungera tillfredställande. Förskolans öppettider är 6.00 = vilket kan innebära bekymmer för samutnyttjande av lokaler. I den lokalplanering som bildningsförvaltningen arbetar efter innebär att där elevantalet minskar kan skollokaler friställas och användas till förskola, exempel på detta är utökade förskoleavdelningar exempelvis i Björkvik, Forssjö, Häringe och Sandbäcken. Centerpartiet har i sin motion sett fördelar för föreningslivet som genom uthyrning får ökade intäkter till underhåll och renovering som varit svårt att finansiera på annat sätt än genom 1ån. Enligt motionen så har i Kalmar denna lokalsamverkan inte krockat med föreningens ordinarie verksamhet, då den oftast legat efter vanlig arbetstid. Jus,=rardes sign Efter kontakt med Kalmar kommun så har det framkommit att de vid två tillfällen har använt sig av denna, som de ser det "nödlösning". Det är två idrottsföreningars klubblokaler som använts varav den ena är ganska nybyggd och som även möjliggör att barnen kan äta i lokalerna. Idrottsföreningen använder lokalen vissa kvällar och över helgerna.

31 ~'~ J. ~~ atrineholins kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNNGSNÄNINDEN Blad De barn som behöver omsorg under senare delen av eftermiddagarna får gå över till en närliggande förskola. Samarbetet har fungerat ganska smärtfritt. Den andra föreningslokalen är äldre och i sämre skick, planlösning och utrustning medger inte att barnen kan äta där. Endast äldre barn finns på denna avdelning eftersom de får gå några hundra meter till en annan förskola för att äta. Avslutningsvis poängterar planeringssekreteraren att detta inte är en långsiktig strategisk planering utan ett sätt att snabbt få fram platser i en akut situation. Ärendets handling Centerpartiets motion om förskolelokaler bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Helene Björkquist förv.chef, Ann- Charlotte Olsson (C ), Carina Björk-Andersson (FP), Marian Loley (KD) och Anneli Hedberg (S). Förslag och yrkanden Ann-Charlotte Olsson (C) yrkar att bildningsnämnden ska instämma i motionen. Carina Björk- Andersson (FP), Marian Loley (KD) och Anneli Hedberg (S) yrkar bifall till bildningsförvaltningens förslag till beslut. Proposition Efter avslutad överläggning goäxänner biläningsnämnden oräföranäens törsiag tiii propositionsordning. Därefter ställer ordförande proposition på Ann-Charlotte Olssons (C) förslag och på Carina Björk- Anderssons (FP), Marian Loley:s (KD) och Anneli Hedbergs (S) förslag och finner att bildningsnämnden beslutar enligt bildningsförvaltningens förslag. ~us~zranaes sign /?;`' ~ ;; rrotorconsucarag nu Kammunstyrel~e~, akt,.~f'jf373 ~25iJ.'~53~^..~.~ ~ n _

32 ner CENTERPARTIET ~~i Motion till kommunfullmäktige Om förskolelokaler Yrkande: Katrineholms kommun ska erbjuda föreningslivet möjligheten till lokalsamverkan för förskoleverksamhet. Bakgrund Allt fler barn tar i dag del av kommunens förskoleverksamhet. För att inte barngrupperna ska bli orimligt stora, krävs en fortsatt utbyggnad av verksamheten med nya lokaler och avdelningar eller alternativ inom förskoleverksamheten. I Katrineholms kommun har det varit närmast självklart att fler barn inom förskoleverksamheten teetyder att nya förskolor byggs i egen regi. I andra kommuner, exempelvis Kalmar, har kommunen tänkt annorlunda. Där har föreningslivet erbjudits att hyra ut sina lokaler till förskoleverksamheten, som drivs både av kommunen och av entreprenörer. Uthyrningen har bidragit till ökade intäkter för föreningarna, vilket gjort det möjligt att genomföra underhåll och renovering som varit svårt att finansiera på annat sätt än genom 1ån. Dessutom har lokalerna kommit till användning under fler timmar. Denna lokalsamverkan har inte krockat med föreningens ordinarie verksamhet, då den oftast legat efter vanlig arbetstid. Centerpartiet anser att den här iden är vä1 värd att prova i Katrineholms kommun. Många föreningar har anläggningar som mycket vä1 skulle kunna fungera på det här sättet. En lokalsamverkan skulle gynna båda parter. Katrineholm 13 juni 2011,~=1.är;-I- ~ Gi.~~t- ~~ ~~~-~U '; ~~ Inger Fredriksson (C) Ann-Charlotte Olsson (C).~ " Sten Holmgren (C) _ ~~, ` Anita Karlsson (C)

33 Dnr KS/2011: Svar på interpellation om när nattfastan blir längre, hur går det då? Förslag till beslut Ärendebeskrivning Anita Karlsson (C) har lämnat in en interpellation om när nattfastan blir längre. Kommunfullmäktige har vid mötet beslutat att interpellationen får framställas. Interpellationen är ställd till vård- och omsorgsnämndens ordförande och har följande lydelse: "När nattfastan blir längre, hur går det då I media har äldreomsorgen stått i fokus under den senaste tiden. Skrämmande brister har uppmärksammats. Ett uppmärksammat exempel är den dementa kvinnan på ett äldreboende i Vänersborgs kommun som avled av näringsbrist, eller svalt ihjäl, om man vill uttrycka det ännu tydligare. Många äldre har svårt med matlusten samtidigt som behovet av näring i en vä1 sammansatt kost ökar. Katrineholms kommun har deltagit i olika projekt för att få äldre mer välnärda på kommunens boenden, och att förebygga undernäring. I Socialdemokraternas och Moderaternas budget för Katrineholms kommun för 2012 finns ett må1 för nattfastan. I dag har målet var elva timmar, det vill säga att det högst ska gå elva timmar från kvällsmålet till morgonmålet. I budgeten för 2012 har målet förändrats till tretton timmar. Enligt uppgift från vård- och omsorgsförvaltningen var det inte ens hälften av de boende som hade en nattfasta om elva timmar eller lägre. I det kostpolitiska programmet, som kommunfullmäktige ikatrineholm antog 16 mars 2009, står det att nattfastan inte bör överstiga elva timmar. Jag vill därför fråga vård- och omsorgsnämndens ordförande Monica Johansson: Hur ser läget ut på kommunens boenden? Vilka boenden når inte elvatimmarsmålet? Hur många personer är berörda? Hur ska personalen tolka att den satsning som hjorts på att öka kunskaperna om kostens näringsinnehåll inte längre behövs?"

34 Vård- och omsorgsnämndens ordförande lämnar följande svar "Anita Karlsson, (c) har ingett en interpellation om när nattfastan blir längre, hur går det då? Interpellationen är ställd till vård och omsorgsnämndens ordförande Monica Johansson (s). Nedan följer mitt svar på de i interpellationen framställda frågorna. Hur ser läget ut på kommunens boenden? Vilka boenden når inte elva timmars-målet? Hur många personer är berörda? Det finns inget boende som har avdelningar där alla personer har en nattfasta understigande elva timmar. Däremot så finns det alltid ett antal personer på varje avdelning som har en nattfasta understigande elva timmar. Höstens mätning 2011 genomfördes under v 43 och mina svar är baserade på det preliminära resultat som i skrivande stund finns att tillgå. Det är 289 personer som ingår i det preliminära resultatet men det saknas fortfarande mätningar för ca 30 personer. Det är 166 personer (56%) som har en nattfasta överstigande 14 timmar. 87 personer (30%) har en nattfasta mellan 12-13,75 timmar. Och det är 36 personer (12%) har en nattfasta som är mindre än 12 timmar. Hur ska personalen tolka att den satsning som gjorts på att öka kunskaperna om kostens näringsinnehåll inte längre behövs? Utbildning och fortbildning om kostens betydelse i olika sammanhang genomförs regelbundet till kostombud och andra proffesioner. Insatser för att öka kunskapen om kost- och nutritionsrutiner, kostens betydelse för att stärka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, näringsinnehåll, smittspridning, identifiering av brukare med risk för undernäring och vidta åtgärder pågår och kommer att fortsätta. Personalens kunskaper behövs och kommer alltjämt att behövas. Behöver inte det kostpolitiska programmet efterlevas? Det står i det kostpolitiska programmet att nattfastan inte bör överstiga elva timmar och är ett styrdokument. Målet med elva timmars nattfasta ska vi fortsätta stäva efter. I socialstyrelsens dokument och i den senaste äldreguiden trycker man på att måltiderna ska ha en spridning så att nattfastan inte blir för lång. Helst inte längre än elva timmar. Men man påpekar samtidigt att det inte finns någon vetenskaplig evidens för att just elva timmar är rätt utan något man kommit fram till genom expertis gemensamma hållning. Åtaganden som vård- och omsorgsnämnden har för att komplettera nattfastan är att under år 2012 ska 70% av de som är över 65 år som bor på särskilt boende eller är inskrivna i hemsjukvården ska vara undersökta för undernäring. Vi har även ett åtagande om nutritionsutredningarna för de personer som har ett MNA (Mini Nutritional Assesment) mindre än elva ska öka. MNA är ett instrument särskilt anpassat för bedömning av näringstillstånd hos äldre. I grunden handlar det om att se varje individ och dokumentera t.ex. i Senior Alert, vilket kommer att underlätta uppföljningen på varje enskild person. Vi kommer att fortsätta att arbeta på alla plan med nattfastan för att nå uppsatta

35 må1, vi kommer att identifiera personer som befinner sig i riskzonen och vidta åtgärder och vi kommer att fortsätta att arbeta för en bra måltidsordning i trevliga miljöer." Ärendets handlingar Interpellation daterad Svar på interpellation daterat

36 CENTERPARTIET Interpellation till vård- och omsorgsnämndens ordförande Monica När nattfastan blir längre, hur går det då? I media har äldreomsorgen stått i fokus under den senaste tiden. Skränunande brister har uppmärksammats. Ett uppmärksatmnat exempel är den dementa. kvinnan på ett äldreboende i Vänersborgs kommun som avled av näringsbrist, eller svalt ihjäl, om man vill uttrycka det ännu tydligare. Många äldre har svårt med matlusten samtidigt som behovet av näring i en vä1 sammansatt kost ökar. Katrineholms kommun har deltagit i olika projekt för att fa äldre mer välnäxda på kommunens boenden och att kyuuia förebygga undernäring. I Socialdemokraternas och Moderaternas budget för Katrineholms kommun för 2012 finns ett må1 för nattfastan. I dag har målet var elva timmar, det vill säga att det högst ska gå elva timmar från kvällsmålet till morgonmålet. I budgeten för 2012 har malet förändrats till tretton timmar. Enligt uppgift från vård- och omsorgsförvaltningen var det inte ens hälften av de boende som hade en nattfasta om elva timmar eller lägre. I det kostpolitiska programmet, som kommunfullmäktige ikatrineholm antog 16 mars 2009, står det att nattfastan inte bör överstiga elva timmar. Jag vill därför fråga vård- och omsorgsnämndens ordfsrande Monica Johansson: Hux ser läget ut på kommunens boenden? Vilka boenden når inte elvatimmarsmålet? Hur många personer är berörda? Hur ska personalen tolka att den satsning som gjorts på att öka kunskaperna om kostens näringsinnehåll inte längre behövs? Behöver inte det kostpolitiska programmet efterlevas? Katrineholm 6 december 2011 Anita Karlsson, Centerpartiet

37 Svar på interpellation om när nattfastan blir längre, hur går det då? Anita Karlsson, (c) har ingett en interpellation om när nattfastan blir längre, hur går det då? Interpellationen ärställd till vård och omsorgsnämndens ordförande Monica Johansson (s). Nedan följer mitt svar på de i interpellationen framställda frågorna. Hur ser läget ut på kommunens boenden? Vilka boenden når inte elva timmars-målet? Hur många personer är berörda? Det finns inget boende som har avdelningar där alla personer haren nattfasta understigande elva timmar. Däremot så finns det alltid ett antal personer på varje avdelning som haren nattfasta understigande elva timmar. Höstens mätning 2011 genomfördes under v 43 och mina svar är baserade på det preliminära resultat som i skrivande stund finns att tillgå. Det är 289 personer som ingår i det preliminära resultatet men det saknas fortfarande mätningar för ca 30 personer. Det är 166 personer (56%) som haren nattfasta överstigande 14 timmar. 87 personer (30%) haren nattfasta mellan 12-13,75 timmar. Och det är 36 personer (12%) haren nattfasta som är mindre än 12 timmar. Hur ska personalen tolka att den satsning som gjorts på att öka kunskaperna om kostens näringsinnehåll inte längre behövs? Utbildning och fortbildning om kostens betydelse i olika sammanhang genomförs regelbundet till kostombud och andra proffesioner. Insatser för att öka kunskapen om kost- och nutritionsrutiner, kostens betydelse för att stärka fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, näringsinnehåll, smittspridning, identifiering av brukare med risk för undernäring och vidta åtgärder pågår och kommer att fortsätta. Personalens kunskaper behövs och kommer alltjämt att behövas. Behöver inte det kostpolitiska programmet efterlevas? Det står i det kostpolitiska programmet att nattfastan inte bör överstiga elva timmar och är ett styrdokument. Målet med elva timmars nattfasta ska vi fortsätta stäva efter. socialstyrelsens dokument och i den senaste äldreguiden trycker man på att måltiderna ska ha en spridning så att nattfastan inte blir för lång. Helst inte längre än elva timmar. Men man påpekar samtidigt att det inte finns någon vetenskaplig evidens för att just elva timmar är rätt utan något man kommit fram till genom expertis gemensamma hållning. Åtaganden som vård- och omsorgsnämnden har för att komplettera nattfastan är att underår 2012 ska 70% av de som är över 65 år som bor på särskilt boende eller är inskrivna i hemsjukvården ska vara undersökta för undernäring. Vi har även ett åtagande om nutritionsutredningarna förde personer som har ett MNA (Mini Nutritional Assesment) mindre än elva ska öka. MNA är ett instrument särskilt anpassat för bedömning av näringstillstånd hos äldre. grunden handlar det om att se varje individ och dokumentera t.ex. i Senior Alert, vilket kommer att underlätta uppföljningen på varje enskild person. Vi kommer att fortsätta att arbeta på alla plan med

38 nattfastan för att nå uppsatta mål, vi kommer att identifiera personer som befinner sig i riskzonen och vidta åtgärder och vi kommer att fortsätta att arbeta fören bra måltidsordning i trevliga miljöer. Katrineholm Monica Johansson (s) Ordförande ivård- och omsorgsnämnden

39 Dnr KS/2011: Svar på interpellation om Julita gård försvunnit från kommunen Förslag till beslut Ärendebeskrivning Anita Karlsson (C) har inkommit med en interpellation om Julita gård försvunnit från kommunen. Kommunfullmäktige har vid mötet beslutat att interpellationen far framställas. Interpellationen är ställd till kultur- och turismnämndens ordförande. Interpellationen har fö jande lydelse "Har Julita gård försvunnit från kommunen? För en tid sedan kom tidningen i brevlådan "Kultur & Fritid i Katrineholm" i brevlådan. Tidningen ska ersätta den tidigare utgivna "Kultur- och fritidsguiden". Den nya tidningen var fylld med artiklar och kontaktuppgifter till föreningar i Katrineholms kommun. Tidningen ska komma med två nummer om året kompletterat med ett sommarnummer med evenemang. Det är KFV Marknadsföring som producerat tidningen i samarbete med Serviceoch tekniknämnden samt Kultur- och turismnämnden. Tidningen innehåller ett register över föreningar, lokaler och anläggningar i Katrineholms kommun. Tidningsnamnet anger att även kulturen har sin givna plats i produkten. Julita Gård har nästan besökare om året.det är en positiv reklampelare för Katrineholms kommun. Jag vill därför fråga Kultur- och turismnämndens ordförande Cecilia Björk Varför finns inte någon information om Julita Gård i tidningen? Har Julita Gård försvunnit från Katrineholms kommun? Vilken relation ska Katrineholms kommun ha till Nordiska Museet och Julita Gård?" Kultur- och turismnämndens ordförande lämnar fö jande svar "Har Julita gård försvunnit från kommunen? Varför finns det ingen information om Julita Gård i tidningen? Tidningen "Kultur och Fritid" ersätter den tidigare "Fritidsguiden". Syftet med tidningen är att sprida information samt visa bredden och möjligheterna till ett rikt fritidsliv för kommunens medborgare. De kultur- fritids- och

40 idrottsföreningar som finns redovisas med kontaktuppgifter. En så heltäckande evenemangskalender som möjligt för första halvåret 2012 finns också med. Tidningen planeras komma ut med två liknande nr/år samt med en tunnare sommarupplaga med fokus på evenemang. Tidningen är inte avsedd att vara någon form av turistguide utan vänder sig till Katrineholms invånare med information om föreningar, anläggningar och evenemang. Tidningen finansieras av annonser och av köpt journalistisk text. Julita har inte någon egen artikel i detta nummer men däremot finns deras evenemang med i kalendariet. Det är också fullt möjligt för Julita, om de så önskar, att köpa en annons eller journalistisk text. Denna produkt riktar sig alltså inte i första hand till turister och besökare utan till invånarna i kommunen. För turister finns särskilt marknadsföringsmaterial både i tryckt form och på veebben där naturligtvis Julita Gård finns med liksom i turistbyrån. Julita marknadsförs på vanligt sätt också via turistbyrån som vårt största turistmål i kommunen. Bland annat kommer en turistguide där Julita ingår att finnas på Skaysta. Har Julita Gård försvunnit från Katrineholms kommun? Julita Gård har aldrig varit i kommunens ägo. Julita Gård tillhör Nordiska museet som är en stiftelse. Däremot ligger Julita Gård i Katrineholm kommun vilket är en stor kulturell tillgång för kommunen. Vilken relation ska Katrineholms kommun ha till Nordiska museet och Julita Gård? Katrineholms kommun har under åren haft samarbeten med Julita Gård. T o m 2011 varit kommunen haft en representant i styrelsen för Nordiska museet. Kommunen har under ca 10 år stöttat Julita med ett marknadsföringsbidrag om kronor/år d v s sammanlagt 3 miljoner kronor. Vidare har kommunen under sommaren 2006 och på Julita visat utställningen om Medborgarskolan vid Fogelsta. Utställningsproduktionen uppgick ti kronor. Kommunen har också på Nordiska museets begäran utrett möjligheterna att etablera en konst- och hantverksby i Julita. Kostnaderna för utredningen uppgick till ca kronor. Kommunen bidrar även till Julitafestivalen med motsvarande kr årligen. Totalt så har alltså Katrineholms kommun under en 10 års period investerat drygt 5 miljoner kronor i Julita Gård, direkt eller indirekt. Att Katrineholms kommun nu dragit ner på det allmänna marknadsföringsbidraget till Julita Gård utesluter inte framtida samverkan på flera olika sätt t ex kring kulturarrangemang och utställningar." Ärendets handlingar Interpellation daterad Interpellationssvar daterat

41 Tolbäcken Asa Från: Anita och Gtiran Karlsson (g.a.karisson~telia.com) ^~ "'~"'~t~'~"'~~ Skickat: den 16 januari :51 Till: Tolbäcken Asa ~~~~ ~=~ ~a h mne: IP om infotidning.anita Karlsson Julita till Per Sjöberg Interpellation till kultur- och turismnämndens ordförande Cecilia BjSrk (S) Har Julita gård försvunnit från kommunen? För en tid sedan kom tidningen i brevlådan "Kultur &Fritid Katrineholm" i brevlådan. Tidningen ska ersätta den tidigare utgivna "Kultur- och fritidsguiden". Den nya tidningen var fylld med artiklar och kontaktuppgifter till föreningar i Katrineholms kommun. Tidningen ska komma med två nummer om året kompletterat med ett sommarnummer med evenemang. Det är KFV Marknadsföring som producerat tidningen i samarbete med Service- och tekniknämnden samt Kultur- och turismnämnden. Tidningen innehåller ett register över föreningar, lokaler och anläggningar i Katrineholms kommun. Tidningsnamnet anger att även kulturen har sin givna plats i produkten. Den största kultur och turismanläggningen ikatrineholms kommun är Nordiska Museets stora anläggning vid Julita Gård. Den omnämns inte alls på en egen plats, utan finns bara delvis med i evenemangskalendern. Julita Gård har nästan besiikaze om året. Det är en positiv reklampelare för Katrineholms kommun. Jag vill dårför fråga Kultur- och turismnåmdens ordförande Cecilia Björk Varför finns inte någon information om Julita Gård i tidningen? Har Julita Gård försvunnit från Katrineholms kommun? Vilken relation ska Katrineholms kommun ha till Nordiska musket och Julita gård? Katrineholm 16 januari 2012 Anita"Karlsson, Centerpartiet

42 Svar på interpellation /Cecilia Björk Har Julita gård försvunnit från kommunen? Varför finns det ingen information om Julita Gård i tidningen? Tidningen "Kultur och Fritid" ersätter den tidigare "Fritidsguiden". Syftet med tidningen är att sprida information samt visa bredden och möjligheterna till ett rikt fritidsliv för kommunens medborgare. De kultur- fritids- och idrottsföreningar som finns redovisas med kontaktuppgifter. En så heltäckande evenemangskalender som möjligt för första halvåret 2012 finns också med. Tidningen planeras komma ut med två liknande nr/år samt med en tunnare sommarupplaga med fokus på evenemang. Tidningen är inte avsedd att vara någon form av turistguide utan vänder sig till Katrineholms invånare med information om föreningar, anläggningar och evenemang. Tidningen finansieras av annonser och av köpt journalistisk text. Julita har inte någon egen artikel i detta nummer men däremot finns deras evenemang med i kalendariet. Det är också fullt möjligt för Julita, om de så önskar, att köpa en annons eller journalistisk text. Denna produkt riktar sig alltså inte i första hand till turister och besökare utan till invånarna i kommunen. För turister finns särskilt marknadsföringsmaterial både i tryckt form och på veebben där naturligtvis Julita Gård finns med liksom i turistbyrån. Julita marknadsförs på vanligt sätt också via turistbyrån som vårt största turistmål i kommunen. Bland annat kommer en turistguide där Julita ingår att finnas på Skaysta. Har Julita Gård försvunnit från Katrineholms kommun? Julita Gård har aldrig varit i kommunens ägo. Julita Gård tillhör Nordiska museet som är en stiftelse. Däremot ligger Julita Gård i Katrineholm kommun vilket är en stor kulturell tillgång för kommunen. Vilken relation ska Katrineholms kommun ha till Nordiska museet och Julita Gård? Katrineholms kommun har under åren haft samarbeten med Julita Gård. T o m 2011 varit kommunen haft en representant i styrelsen för Nordiska museet. Kommunen har under ca 10år stöttat Julita med ett marknadsföringsbidrag om kronor/år d v s sammanlagt 3 miljoner kronor. Vidare har kommunen under sommaren 2006 och på Julita visat utställningen om Medborgarskolan vid Fogelsta. Utställningsproduktionen uppgick ti kronor. Kommunen har också på Nordiska museets begäran utrett möjligheterna att etablera en konstoch hantverksby i Julita. Kostnaderna för utredningen uppgick till ca kronor. Kommunen bidrar även till Julitafestivalen med motsvarande kr årligen. Totalt så har alltså Katrineholms kommun under en 10 års period investerat drygt 5 miljoner kronor i Julita Gård, direkt eller indirekt. Att Katrineholms kommun nu dragit ner på det allmänna marknadsföringsbidraget till Julita Gård utesluter inte framtida samverkan på flera olika sätt t ex kring kulturarrangemang och utställningar.

43 _~ ~~~': ' ~~ 1\atrineholms kornmun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2011: Handläggare: Karin Rytter Förändring av Katrineholms internationella nätverk Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att vänortssamarbetet ska avvecklas och att befintliga avtal ska sägas upp. Kommunstyrelsens beslut Under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om uppsägning av vänortssamarbete, uppdras kommunledningsförvaltningen att ta fram en internationell strategi för att möta aktuella behov, öka kunskapen och främja kommunens utveckling. Reservation Mot beslutet och till förmån för sitt eget yrkande reserverar sig Sten Holmgren (C). Den skriftliga reservationen redovisas på sidan 17. Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har sedan en längre tid haft enmängd internationella kontakter, organiserade och spontana. Idag finns ingen övergripande strategi för kommunens internationella arbete och för hur kommunen ska agera i den internationella omgivningen. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2011 om att "EUstrategi och principer för EU-arbete"1 omedelbart ska utgå. Kommunstyrelsen beslutade i apri12011 om att en bedömning av behovet av en ny EU-strategi ska göras i samband med budgetarbetet 2012 (Granskning av nyttjandet av EU-medel, revisionsrapport. KS ). Vidare beslutade kommunstyrelsens om en uppväxling av verksamheten med EU finansierade projektmedel, KS Samtliga nämnder och kontor fick i uppdrag att se över sin verksamhet samt kommunplanen och därifrån med stöd från EUsamordnaren skapa EU projekt som kan utveckla mervärde i verksamheten och vara kopplade till kommunplanens mål. Detta för att skapa möjlighet till uppväxling. Trenden visar på ett minskande intresse för de nordiska länderna medan intresset för övriga EU och världen ökat. Idag finns det fler europeiska nätverk med olika inriktningar, ambitionsnivåer och fiuiktioner. Nätverken varierar i sin karaktär och kan vara allt från generellt och strategiskt hållna nätverk till rena expertnätverk med fokus på en specifik fråga. Beroende på eventuell ny EU-strategi är ett alternativ till vänortssamarbetet att med utgångspunkt i befintliga styrdokument utveckla Katrineholms internationella nätverk i syfte att skapa mervärde i verksamheterna för den samlade kommunnyttan. Framtida ~~~~.

44 +-- T \atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad satsningar på internationella arbeten som ska genomföras föreslås ha en regional karaktär och vara i samverkan med andra kommuner och aktörer för att möta Katrineholm kommuns aktuella behov, öka kunskapen och främja utveckling. Mot bakgrund av detta och att vänortssamarbetet stagnerat föreslås kommunstyrelsens besluta om att meddela Odder, Salo, Vennesla, Halver, Saint-Cyrsur-Loire, Kehtna och Rzhev att samarbetet avvecklas i sin nuvarande form. Exempel på befintliga nätverk Regionförbundet Sörmland Swedish-Chilean Business Center CLEAN -Export Mälardalen ENTP, European New Towns &Pilot Cities Platform SKL International Internationellt Centrum för Lokal Demokrati Programmet kommunalt partnerskap S WEREG Vinrova FoU nätverk Sweden Emilia-Romagna Network, SERN Eurocities Bedömning Vänortssamarbetet her varit en form för samarbete och haft ett värde för den kommunala utvecklingen. Arbetet har dock på senare år stagnerat då verksamheterna söker andra typer av samarbetsformer. En avveckling av vänortssamarbetet isin nuvarande form föreslås därför liksom att befintliga avtal sägs upp. Vidare föreslås att en ny internationell strategi tas fram för att möta aktuella behov, öka kunskapen och främja kommunens utveckling. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Gudrun Lindvall (MP), Göran Dahlström (S), Sten Holmgren (C) samt kommunledningshandläggaren Jenny Bolander. Förslag och yrkanden Sten Holmgren (C) yrkar avslag på ordförandens förslag till beslut. t.~~

45 ,.. ~ ' 3 Tr 1\atrineholms kommun ~ KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Sten Holmgrens (C) avslagsyrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut. Justerandes ~ ~ ;%~ I Kommunledningsförvaltningen, akten

46 KOMMUNSTYRELSEN Reservation angående beslut om förändring av Katrineholms internationella nätverk. Vid kommunstyrelsens sammanträde 25/ beslutades om förändring av Katrineholms internationella nätverk. Från majoriteten föreslogs och beslöts att ensidigt säga upp vänortskontakterna med våra sju vänorter. Från Centerpartiet yrkade vi avslag på detta förslag,och följakligen reserverade vi oss. När det gäller våra nordiska vänortet beslöts om vissa förändringar Övriga vänorter utanför Norden,anser vi från Centerpartiet att vi bör fortsätta vänörtskontakterna med. Man hävdar att vänortskontakterna stagnerat.detta. beror i så fall på ointresse från nuvarande kommunledning.tidigare S- majoriteter i Katrineholm har med intresse utveklat vänortskontakterna. Det blir en konstig signal till exempelviskehtna iestland eller Rzhev i Ryssland,att ensidigt avbryta kontakten. Många kommunmedborgare och skolor,föreningar av olika slag har satt stort värde på dessa kontakter. Kulturellt utbyte och erfarenhetsutbyte av olika slag behövs mer av,inte mindre. Att hänvisa detta till några vaga regionala organ är långtifrån acceptabelt,och föga intressant för Katrineholms medborgare. Från Centerpartiet reserverar vi oss mot beslutet. För Centerpartiet i Katrineholm ~~~~ Sten Holmgren i~~~ ~~.

47 _~ ~ 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kommunchef Vår handläppare Jenny Bolander Kommunledningshandläggare Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning 1 (5) Förändring av Katrineholms internationella nätverk Ärendebeskrivning Katrineholms kommun har sedan en längre tid haft en mängd internationella kontakter, organiserade och spontana. Idag finns ingen övergripande strategi för kommunens internationella arbete och %r hur kommunen ska agera i den internationella omgivningen. Kommunfullmäktige beslutade i mars 2011 om att "EU-strategi och principer för EU-arbete"' omedelbart ska utgå. I den föreslogs dock att Katrineholms kommuns EU-arbete skall utmärkas av att: följa utvecklingen inom EU såväl nationellt som internationellt genom kontakter av olika slag ta del av andras kunskap och erfarenheter i EUfrågor för att på så sätt bygga upp en kunskapsbank inom kommunen vad gäller unionella frågor genom kontakter med andra, kommuner, organisationer och enskilda, utveckla nätverk för att skapa möjligheter för fortsatt kommunal EU-utveckling i enlighet med riksdagens och regeringens beslut utveckla vänortsarbetet i samarbete med Länsstyrelsen och det lokala näringslivet driva frågor kring näringslivsutvecklingen ikommunen ur ett EU-perspektiv söka delta i utvecklingsprojekt som på ett naturligt sätt anknyter till kommunens normala verksamhet, varvid samarbete i första hand bör ske med vänorterna samt utbildningsinsatser inom den kommunala organisationen skall ske i EU-frågor. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting påverkar EU indirekt eller direkt 60% av punkterna på dagordningen i kommunfullmäktige2. Genom att följa EU:s utveckling och bevaka Katrineholms kommuns intresse kan kommunen öka sitt inflytande över den gemensamma agendan. Bevaka subsidiaritetsprincipen, sammanhållningspolitikens utveckling och det lokala och regionala intresset i genomförandet av EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi och den öppna samordningsmetoden bedömer SKL som några punkter av stor strategisk vikt de närmaste åren.3 Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas så nära medborgaren som möjligt. Ett beslut på EU-nivå måste därför motiveras utifrån varför det är mer ' Katrineholms kommuns författningssamling Nr 6.14, "EU-strategi och principer för EU-arbete" antagna av kommunstyrelsen , 91 och , 75. Kommunfullmäktige beslutade i mars om att styrdokument omedelbart skulle upphöra, KF ~ Nyberg Nyberg 2010, sid KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: DjulÖgatan 41 Telefon: KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer ~wvw.katrineholm.se jenny.bolander@katrineholm.se

48 Datum Vår beteckning 2 (5) effektivt än en nationell åtgärd. Medlemsstaterna ska själva bevaka att principen upprätthålls och protestera om så inte görs. Principen gäller på såväl lokal som regional nivå. EU:s sammanhållningspolitik syftar i sin tur till att minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor. Målet är att bidra till ekonomisk, social och territariell sammanhållning inom EU. Den syftar till att Sammanhållningspolitiken främsta instrument är strukturfonderna och sammanhållningsfonden, som omfattar drygt en tredjedel av EU:s budget och utgör ett verktyg för hela EU och Sveriges arbete med att skapa hållbar regional tillväxt. Bakgrund Nordiska vänortssamarbetet Katrineholm har haft ett vänortssamarbete med Odder, Danmark,Salo, Finland och Vennesla, Norge sedan 1970-talet. Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2007 om att för Katrineholms del avveckla det nordiska vänortssamarbetet isin nuvarande form, KS Efter kommunstyrelsens beslut träffades kommunrepresentanter från de nordiska vänorterna Odder, Salo, Vennesla och Katrineholm samt Föreningen Norden i Odder I enlighet med politiskt beslut var Katrineholms uppdrag att avsluta vänortssamarbetet isin nuvarande form vilket också vad parterna enades om vid mötet i Odder. Kommunstyrelsens beslut 2007 och mötet i Odder 2008 innebar att: Odder, Salo, Vennesla och Katrineholm fortsatte att betrakta varandra som vänorter Utbyte mellan vänorterna sker efter initiativ från invånare, föreningar, skolklasser eller dylikt. Varje kommun utsåg en kontaktperson genom vilken respektive kommun kan efterlysa samarbetspartner till specifika projekt eller utbyten. Respektive kommun åtog sig att en speciella plats på den externa webbplatsen för utbyte av information och möjligheter till samarbete för föreningar, skolklasser osv. En gång per halvår skriver kommunerna ett nyhetsbrev till varandra vilka också publiceras på respektive webbplats. Varje kommun ska ha en speciell e-post för frågor eller efterlysningar som berör vänortssamarbetet. I Katrineholm utsågs Anna Bengtsson, informatör till kontaktperson. En gemensam brevlåda skapades för med adress vanort@katrineholm.se. Kommunledningsförvaltningen och informationskontoret förfogar över användarnamn, lösenord och vilka som har tillgång till e-post lådan. På den externa webbplatsen har information och material om Katrineholms vänortsarbete samlats under adressen iv/eu-samordningnanorter/ f'm Fnr~nAnne av

49 Datum Vår beteckning 3 (5) Övriga vänortskontakter Halver, Tyskland I maj 1964 beslutade Katrineholms stadsfullmäktige om att utse Halver i Tyskland till Katrineholms vänort.idag pågår ett utbytessamarbete med Anne Frank gymnasium i Halver innebärandes att vart annat år åker Katrineholms ungdomar till Tyskland och vart annat år kommer tyska elever hit. Saint -Cur-sur Loire, Frankrike Kommunfullmäktige beslutade 1974 om att etablera vänortsförhållande med St Cyr sur Loire i Frankrike. Kehtna, Estland Kommunfullmäktige beslutade i januari 1995 om att anta Kehtna, Estland till vänort och den 19 augusti beslutade kommunfullmäktige om att godkänna upprättat förslag till vänortsavtal mellan Katrineholms kommun och Kehtna kommun i Estland, KSH nr 23/1996. Avtalet förbinder Katrineholms kommun och Kehtna kommun "att söka främja vänskap och förståelse mellan befolkningen i kommunerna men också att söka bidra med ömsesidig hjälp vidden fortsatta samhällsutvecklingen". Vidare ska parterna "söka värna om banden mellan båda kommunernas samhällsorgan och att verka för utbyte mellan föreningar och invånare". Överenskomna områden är bland annat: Kommunala styrelsers, nämnders och förvaltningars verksamhet Miljövård, teknik för vattenrening, avlopp och renhållning, räddningstjänst, byggegenskap, fjärrvärme, teknikutveckling Näringsliv Turism Social- och hälsovård Sport och kultur Utbildning Ungdomsorganisationer Institutioner med myndigheter i övrigt Rzhev, Ryssland Katrineholm och Rzhev, Ryssland tecknade 1998 avtal om vänskap och samarbetet mellan städerna, KSH nr 17/1998. Enligt avtalet ska parterna "aktivt och beslutsamt utveckla sina förbindelser vad gäller handel liksom de ekonomiska, kulturella, vetenskapliga områdena m.fl. samt fördjupa den ömsesidiga förståelsen och förtroendet med varandra." PM Ffirändrine av

50 Datum Vår beteckning 4 (5) Sporadiska samarbeten Utöver vänortssamarbetena med Odder, Salo, Vennesla, Halver, Saint-Cyr-sur-Loire, Kethna och Rzhev har Katrineholm kommun sporadiska internationella samarbeten. Katrineholms kommun ingår som partner i det regionala samarbetsprojektet Stockholm Business Alliance -SBA. SBA består av 43 medlemskommuner istorstockholm-mälarregionen som tillsammans ska verka för att dels locka internationella investeringar till regionen, dels öka samarbetet inom området i näringslivsfrågor. Samarbetet sker under det samlade varumärket Stockholm - Capital of Scandinavia. Det centrala arbetet genom%rs av Stockholms stads näringslivskontor. Vidare har Katrineholm kommun samarbetat med Karslbad, Tjeckien. Nuläge Kommunstyrelsen beslutade i apri12011 om att en bedömning av behovet av en ny EU-strategi ska göras i samband med budgetarbetet 2012 (Granskning av nyttjandet av EU-medel, revisionsrapport. KS ). Vidare beslutade kommunstyrelsens om en uppväxling av verksamheten med EU finansierade projektmedel, KS Samtliga nämnder och kontor fick i uppdrag att se över sin verksamhet samt kommunplanen och därifrån med stöd från EUsamordnaren skapa EU projekt som kan utveckla mervärde i verksamheten och vara kopplade till kommunplanens må1. Detta för att skapa möjlighet till uppväxling. Trenden visar på ett minskande intresse för de nordiska länderna medan intresset för övriga EU och världen ökat. Idag finns det fler europeiska nätverk med olika inriktningar, ambitionsnivåer och funktioner. Nätverken varierar i sin karaktär och kan vara allt från generellt och strategiskt hållna nätverk till rena expertnätverk med fokus på en specifik fråga. Beroende på eventuell ny EU-strategi är ett alternativ till vänortssamarbetet att med utgångspunkt i befintliga styrdokument utveckla Katrineholms internationella nätverk i syfte att skapa mervärde i verksamheterna för den samlade kommunnyttan. Framtida satsningar på internationella arbeten som ska genomföras föreslås ha en regional karaktär och vara i samverkan med andra kommuner och aktörer för att möta Katrineholm kommuns aktuella behov, öka kunskapen och främja utveckling. Mot bakgrund av detta och att vänortssamarbetet stagnerat föreslås kommunstyrelsens besluta om att meddela Odder, Salo, Vennesla, Halver, Saint-Cyrsur-Loire, Kethna och Rzhev att samarbetet avvecklas i sin nuvarande form. Exempel på befintliga nätverk Region%rbundet Sörmland Swedish-Chilean Business Center CLEAN -Export Mälardalen ENTP, European New Towns &Pilot Cities Platform SKL International PM Förändrine av

51 Datum Vår beteckning 5 (5) Internationellt Centrum för Lokal Demokrati Programmet kommunalt partnerskap S WEREG Vinnova FoU nätverk Sweden Emilia-Romagna Network, SERN Eurocities Bedömning och förslag till beslut Vänortssamarbetet har varit en form för samarbete och haft ett värde för den kommunala utvecklingen. Arbetet har dock på senare år stagnerat då verksamheterna söker andra typer av samarbetsformer. En avveckling av vänortssamarbetet isin nuvarande form föreslås där%r liksom att befintliga avtal sägs upp. Vidare föreslås att en ny internationell strategi tas fram för att möta aktuella behov, öka kunskapen och främja kommunens utveckling. Jenny Bolander Kommunledningshandläggare PM Fnrändnne av

52 i~" %~~ 1\atrineholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSEN Blad Dnr KS/2012:7-709 Handläggare: Karin Rytter Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (tredje kvartalet 2011) - socialnämnden Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige lägger rapporteringen av ej verkställda gynnande biståndsbeslut från socialnämnden till handlingarna. Ewa Gallhammar (FP) deltar inte i beslutet. Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till socialstyrelsen och revisorerna. Socialnämnden har inkommit med en rapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för tredje kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några gynnande beslut som ej verkställts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av socialnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningenhar inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Ärendet bedöms inte innehålla några direkta aspekter som bör belysas av tvärfrågorna. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse kommunledningsförvaltningen, Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 155 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Ewa Gallhammar (FP). Justerandes sign Utdragsbestyrkande ~~ Protokollsutdrag till Akten

53 ~\'r ~ ::~/''; 1\atrineholms kommun \ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Vårhandläppare Karin Rytter Tjänsteskrivelse Datum Vår beteckning KS/2012:7-709 Ert datum Er beteckning 1 (1) Kommunstyrelsen Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL (tredje kvartalet 2011) - socialnämnden Ärendebeskrivning Enligt socialtjänstlagen (SoL) 16 kap 6, ska socialnämnden rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt SoL 4 kap 1, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. Rapporteringen ska ske till socialstyrelsen och revisorerna. Socialnämnden har inkommit med en rapport över ej verkställda gynnande beslut enligt SoL, för tredje kvartalet Av rapporten framgår att det inte finns några gynnande beslut som ej verkställts. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen hgrtagit del av socialnämndens rapport. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har inget att erinra gällande socialnämndens rapport. Belysning av tvärfrågorna Enligt övergripande plan med budget för , har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa. Ärendet bedöms inte innehålla några direkta aspekter som bör belysas av tvärfrågorna. Ärendets handlingar socialnämnden, , 155 Protokollsutdrag till: Socialnämnden Lom: ss KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Postadress: Telefon: vx KATRINEHOLM Telefax: Org.nummer kommun@katrineholm.se

54 ~~, ~4 r ICPi'fRIi~EHOLM~ tcommijn ~:~s_-=. I\atrineholms lcominun ~ SAMMANTRÄDESPROTO OLLKommunstyrel~en SOCIALNÄMNDEN Dnr 2011:18 Sammanträdesdatum Handläggare: Åke S Rapportering av ej verkställda gynnande b SoL Socialnämndens beslut ~jb{l~ad) ~ j Ra1~JG ~~ ~~ 4' 1. Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningschefens rapportering orn ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen för tredje kvartalet Till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen som är äldre än tre månader. Ärendebeskrivning Enligt 16 kap 6 socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden från 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 SoL, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslut, till socialstyrelsen och kommunens revisorer. För tredje kvartalet 2011 finns inga gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Ärendets handling o Tjänsteskrivelse från socialförvaltningen i ~, :~ Justerandes sign J j._.,/',~ ~~:/ /%~ i r Ut arrg5~estyrkande Protokollsutdrag till Kommunfullmäktige, Kornrev, akt v i~

55 _ ~: '"`~ ~~~ 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Dnr KS/2012: Handläggare: Marie Sandström Koski Revidering av Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer redovisat förslag till reviderat Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst. Ärendebeskrivning Företrädare för Katrineholms kommun har tillsammans med företrädare för Vingåkers kommun tagit fram ett reviderat förslag till Uppdrag till Västra Sörmlands Räddning (VSR). Uppdraget ingår som bilaga till förbundsordningen och är kommunens dokument för styrning av VSR. Kommunerna ska inom ett år efter varje mandatperiod fastställa Uppdrag till VSR angående räddningstjänstverksamhet. Ärendets handlingar Kommunchefens tjänsteskrivelse, Förslag till reviderat Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst Justerandes sign Protokollsutdrag till Akten Utdragsbestyrkande

56 r i~c r atrineholms kommun \ Datum Vår beteckning KS/2012: (3) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Uppdrag till. VSR angående räddningstjänstverksamhet Bakgrund Katrineholms och Vingåkers kommuner har bildat ett kommunalförbund för att bedriva gemensam räddningstjänstverksamhet, Västra Sörmlands Räddningstjänst nedan kallat VSR. För att styra verksamheten och tydliggöra den politiska viljan med VSR väljer medlemskommunerna Katrineholm och Vingåker att utforma följande tre styrdokument. 1. Förbundsordning I förbundsordningen beskrivs den formella strukturen för VSR. Förbundsordningen ska vara statisk och sällan behöva revideras. I förbundsordningen regleras de juridiska fundamenten som t ex medlemmar, namn, säte, ändamål, utträde samt politiska och ekonomiska styrformer. 2. Reglemente för direktionen Reglementet är ett statiskt dokument som beskriver ansvar och arbetssätt. 3. Uppdrag till VSR angående räddningstjänstverksamhet Uppdraget till VSR är det politiska dokumentet för styrning av VSR. Sett över flera mandatperioder är det ett dynamiskt dokument, men det kan revideras under pågående mandatperiod om det finns särskilda skäl. Uppdraget ska förnyas eller omprövas inom ett år efter varje mandatperiod för att hålla den politiska styrningen av förbundet levande. Men också för att säkerställa aktualitet i relation till förändringar i lagstiftningen. I Lagen om skydd mot olyckor finns två nationella må1 för räddningstjänstverksamhet Tillfredställande och likvärdigt skydd Effektiv räddningsinsats inom godtagbar tid Uppdraget till VSR är medlemskommunernas tolkning och lokala utformning av de nationella målen. I uppdraget beskrivs de lagstiftningsområden inom vilka VSR ska svara för räddningstjänstverksamhet samt må1, krav, restriktioner, medgivanden och former för rapportering till kommunerna. K:\Beredningsmöten~ \BilaporlMattias - VSR.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se

57 ~f '~` _ `~ atrineholms kommun \ 2 ~s~ Datum Vår beteckning KS/2012: Enligt lagstiftningen ska kommunerna anta handlingsprogram för varje mandatperiod. För att den politiska majoritetens vilja ska prägla handlingsprogrammen är det rimligt att handlingsprogram antas högst ett år efter varje ny mandatperiod. I VSR antar direktionen handlingsprogram och i medlemskommunerna respektive fullmäktige. Kommunernas uppdrag till VSR utgör den innehållsmässiga grunden för VSR: s handlingsprogram. Kommunernas handlingsprogram täcker de områden inom LSO där VSR inte har ett ansvar. Främst samordningen av skyddet mot olyckor samt planering kring de olyckor som inte leder till räddningsinsatser. Reviderat förslag till Uppdrag till VSR Företrädare för Katrineholms kommun har tillsammans med företrädare för Vingåkers kommun utarbetat ett förslag till revidering av Uppdrag till V SR. De reviderade delarna är av mindra omfattande karaktär och redovisas nedan Lag 2003: 778 om skydd mot olyckor Under samordning LXO ändrat till LEH Under samordning kommentar sist i kolumn tillägg USR tillhandahåller kompetens Under räddningstjänst kommentar tillägg vilket beslutas vid antagande av nytt handlingsprogram Under kommunernas förebyggande åtgärder... tillägg VSR kan tillhandahålla övrig olycksförebyggande utbildningar efter beställning Lag 2010:1011 om brandfarliga och explosiva varor Hämtat från förra justeringen då VSR fick det totala ansvaret för dessa frågor Lag (2006:544) om kommuners och landstingets åtgärder inför och vid extraordinära händelser tillägg i fredstid och höjd beredskap Analys och planering tillägg VSR tillhandahåller kompetens inom området Höjd beredskap tillägg materialen äy ayskrivna2014 och tillfaller då kommunerna som överlämnar material till TSR tillägg sist i stycket VSR utför arbetet genom avtal Mål 3 ändrat till Räddnings jänsten ska vara framme vid 100 % av alla olyckor inom den tid som anges i handlingsprogrammets förmågekatta 4 ändrat till Vid 60 % av alla olyckor som uppfyller kritederna för räddnings jänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda Ekonomiska mål Sista målet tas bort helt (VSR ska värdesäkra det egna kapitalet så att det minst växer motsvarande inflationen) K:\Beredninpsmöten~2012\120125\Bilagor\Mattias - VSR.docx KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se

58 ~~y 1\atrineholms kommun Datum Vår beteckning KS/2012: (3) Förslag till beslut Kommuns relsen föreslås föreslå kommunfullmäktige att fastställa revideringen av Uppdra Västra Sörmlands Räddningstjänst. K:IBeredningsmöten \Bilagor\Mattias - VSR.docx KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: marie.sandstrom@katrineholm.se

59 }' Tj 1\atrineholms kommun ~ Reviderat förslag (8) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Vårhandläggare Ewa Ersson-Häggkvist Eh datum Er beteckning Kommunstyrelsen Uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst Lag (2003:778 om skydd mot olyckor VSR:s ansvar Uppgift VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum Kommentar Samordning 1 kap 6 VSR har ansvaret för att samordna statliga och kommunala myndigheters verksamhet i fråga om räddningstjänst och skydd mot bränder. Samordning 3 kap 1 Kommunerna har ansvaret för att samordna skyddet mot olyckor. Syftet är att skapa en samsyn mellan olika statliga, kommunala och privata LEH 2 kap 7 aktörer inom t ex trafiksäkerhet, plan- och byggsektorn, miljöförvaltningen, folkhälsoverksamheten, kommunskydd, räddningstjänstverksamhet och skydd mot extraordinära händelser. VSR ska delta i arbetsgrupper/råd som verkar inom de olyckstyper där VSR har erfarenheter från räddningsinsatser. Exempel på sådana olyckor är trafikolyckor, miljöolyckor, drunkning, naturolyckor och suicid. VSR tillhandahåller kom etens inom området. Tills n 3 ka 1 VSR ansvarar för tills n av K:\Beredningsmöten12012\120125\BilagorlVSR - uppdra.docx KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

60 '~ 1\atrineholms kommun Reviderat förslag (8) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning enskildas ansvarsta ande. Information 1 kap 7 VSR ansvarar för att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns samt upplyser om varning och information vid allvarliga of ckor. Underlätta för den 3 kap 2 I begreppet underlätta ingår enskilde information och rådgivning till den enskilde samt i mån av resurser utbildnin. Underlätta för den enskilde VSR underlättar för den enskilde att ta sitt ansvar utan att inkräkta på annan myndighets ansvar inom alla typer av olyckor som omfattas av be re et räddnin st~änst. Rengöring och 3 kap 4 VSR svarar beslut i fråga om brandskyddskontroll sotningstaxor, utförandeavtal och därtill hörande frågor. VSR svarar för att medge dispens för egen sotning. VSR ansvarar för tillsyn av sotnin sverksamheten. Räddningstjänst 3 kap 7 VSR svarar för att genomföra effektiva räddningsinsatser som påbörjas inom godtagbar tid, vilket beslutas vid antagande av handlingsprogram för räddningstjänst. Räddningstjänst VSR ska genomföra räddningsinsatser så att det skapas ett mervärde förde drabbade. Skadeavhjälpande VSR ska utföra insatser mot insatser4 andra olyckor än de som faller under begreppet räddningstjänst under förutsättning att VSR kan åstadkomma ett mervärde för den drabbade. Olycksförlopps- 3 kap 10 VSR ansvarar för att alla utredning olyckor som föranlett räddnin sinsats utreds m.a.. 1 Den enskildes förebyggande skyldigheter enligt denna lag begränsas till området brand. Detta uppdrag äx således också begränsat till området brand. z 13ven om uppgiften ligger utanför lagstiftningens ram kan kommunerna välja att addera det som en uppgift om det gagnar tryggheten. Detta är ett sätt att effektivisera kommunens samlade trygghetsskapande arbete. 3 Förutom vid själva räddningsinsatsen kan VSR stödja drabbade efter en olycka genom efterföljande arbete. Detta stöd ligger utanför lagstiftningens krav men är ett uttryck för kommunernas ambition. Denna uppgift är bredare än de lagstadgade kraven på kommunerna. VSR ska utföra insatser mot andra olyckor än de som faller under begreppet räddningstjänst. rivsikten med denna uppgift är att öka tryggheten i kommunerna.. K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uppdrag.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefon: Org.nummer Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

61 _ ' ~ ~~ 1\atrineholms kommun Reviderat förslag (8) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning orsak, förlo och insats. Alarmering 6 kap 10 VSR ansvarar för att det finns anordningar för alarmering av räddningstjänsten, vilket sker via SOS AB. Räddningstjänst 8 kap 2 VSR ansvarar för höjd beredskap tillkommande uppgifter som ankommer på kommunerna under hö~d beredska. Kommunernas 2 kap 1,2,3 Kommunerna har ett förebyggande egenansvar för sitt eget åtgärder i egenskap brandskydd i likhet med alla av enskild andra företag och individer. VSR ska tillhandahålla all brandskyddsutbildning åt kommunerna efter beställning från respektive kommun. Ersättning för utbildning ingår inte i kommunbidraget. VSR kan även tillhandahålla övrig olycksförebyggande utbildnin ar efter beställnin Lag (2070:1091) om brandfarliga och explosiva varor VSR:s ansvar Uppdrag VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum Kommentar Tillstånd VSR ansvarar för tillståndsprövning gällande hantering och överföring av explosiva varor och hantering av brandfarli a varor. Återkallande av 20 VSR ansvarar för tillstånd återkallande av tillstånd i förekommande fall. Tillsyn 21 VSR ansvarar för utövande av tillsyn över efterlevnaden av ivna tillstånd. Beslut om 25 VSR ansvarar för att meddela föreläggande och förelägganden och förbud i förbud förekommande fall. Fastställande av 27 VSR ansvarar för att fatta avgifter beslut om avgifter för tillståndsprövning, tillsyn, provtagning m.m. enligt aktuell la. K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uppdrag.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefon: Org.nummer Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

62 '~ 1\atrineholms kommun Reviderat förslag (8) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor VSR:s ansvar Uppgift VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum Kommentar Tillsyn 15 Länsstyrelsen svarar för tills nen. VSR ska biträda. Information till 14 VSR biträder kommunerna i allmänheten arbetet med att informera (högre krav- personer som löper risk att nivå) påverkas av en allvarlig kemikalieel cka. Kommunens plan för FSO 6 VSR ansvarar för att upprätta räddningsinsatser (högre en plan för räddningsinsatser kravnivå) enligt förordning om skydd mot of skor. Lag (2006:544) om kommuners och landstingens åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Uppgift VSR:s ansvar VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum Kommentar K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uppdrag.docx Analys och 2 kap 1 Kommunen har det direkta planering ansvaret för dessa frågor. VSR tillhandahåller kom etens inom området. Krislednings- 2 kap 2-6 Räddningschef eller den som nämndens räddningschefen utser har verksamhet mandat att sammankalla krisledningsgrupp och ingår i kommunernas krislednin sor anisation. Delta i 2 kap 7 Kommunen harett geografiskt arbetsgrupper områdesansvar för att olika aktörer samverkar planeringsoch förberedelsearbetet samt att aktörernas olika åtgärder och information samordnas. VSR deltar i detta förberedelsearbete. Utbildnin Kommunen har det direkta KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

63 '~ ~ ; l~atrineholms kommun \ Reviderat förslag '~ KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning Rekrytering, utbildning och övning övning Rapportering Höjd beredskap ansvaret. VSR kan biträda vid utbildnin och övnin. VSR ansvarar för att egen personal utbildas och övas. VSR ansvarar även för rekrytering och övning av annan personal för räddningstjänst under höjd beredska. Kommunen har det direkta ansvaret. VSR kan biträda. Kommunen ansvarar för att förvara, vårda, underhålla, och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till kommunens disposition av staten. Materielen är avskrivna 2014 och tillfaller då kommunerna som överlämnar materiel till VSR. Kommunerna ska vidare underhålla och provade de aggregat för utomhusalarmering, som behövs för höjd beredskap. VSR utför arbetet genom avtal. Plan och bygglag (2010:900) Uppgift VSR:s ansvar VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum Kommentar Biträda kommunens Ian rotess Biträda kommunens byggprocess VSR utgör remissinstans i planfrågor. VSR biträder kommunen i byggprocessen, vilket inkluderar till exempel byggsamråd, granskning av brandskyddsdokumentation och säkerhetsbesiktnin. K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Katrineholm irag.aocx Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se Org.nummer

64 ~ 1\atrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Reviderat förslag Datum Vår beteckning Biträda kommunens byggprocess5 VSR ska aktivt delta i samhällsplaneringen genom att följa samhällsutvecklingen och föreslå lösningar, peka på behov och brister som behöver hanteras samt delta i avbets ru er. VA-lagen Uppgift VSR:s ansvar VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum Kommentar Biträda kommunen vid dimensionerin g av antal brandposter Kommunen svarar var och en för att erforderligt antal väl fungerande brandposter finns. Kommunerna var och en tillhandahåller aktuella kartor som utvisar brandposternas lä e. Förvaltningslagen 1986:223 VSR:s ansvar Uppgift VSR biträder annan myndighet som bär ansvaret Lagrum Kommentar Vid förfrågan 6 VSR utgör remissinstans i biträda andra tillståndsärenden m.a.p. till myndigheter exempel offentlig tillställning (ordningslag), LSSverksamhet (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) och alkoholservering (alkohollag). VSR bistår även Polismyndigheten med sakkunni hetsutlåtanden. En viktig komponent i det olycksförebyggande arbetet äx riskhantering i samhällsplaneringen. VSR ska upptäcka risker i samhällsplaneringen och finna åtgärder för att minska dessa. VSR ska utgöra remissinstans till ansvarig nämnd. VSR har inte någon slags veto, men ska å andra sidan inte heller avstå från att peka på samhällsplanering som innebär förhöjda risker. K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uppdrag.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

65 Katrineholms kommun KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Reviderat förslag Datum Vår beteckning 7 (8) Mål Effektmål Effektmålen beskriver de effekter i samhället som kommunerna förväntar sig av VSR. Målen ' beskriver vilka resultat VSR ska åstadkomma och utgör en komplettering till tabellen ovan som beskriver VSR:s uppgifter. Mål Beskrivning/Förklaring 1 Antalet personer som skadas eller Med hänsyn till lagstiftningens omkommer i olyckor som föranleder nationella mål och kommunernas räddningsinsats ska minska över tid. uppdrag till VSR är detta det yttersta och lo fiska resultatet. 2 Kunskapen och förmågan hos allmänheten Den enskildes förmåga lyfts ofta fram om olycksförebyggande och som den mest effektiva åtgärd för att olyckshanterande åtgärder om olyckor som åstadkomma ett tryggare samhälle. kan föranleda räddningsinsats ska Hur denna förmåga utvecklas är kontinuerligt öka. intressant för kommunerna att följa. Målet är begränsat till olyckor som kan föranleda räddningsinsats. För andra olyckor (som inte leder till räddningsinsats) ska kommunerna beskriva sina aktiviteter och mål i respektive kommuns handlingsprogram. 3 Räddningstjänstens första enhet ska vara Det nationella målet är att framme vid 100 procent av alla olyckor inom räddningsinsats ska ske inom den tid som anges i handlingsprogrammets godtagbar tid. Detta mål är förmågekarta kommunernas lokala tolkning. Istället för att koppla framkomsttiden till vissa orter har tiden kopplats till handlin s ro ramurets förmå ekarts. 4 Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller Vid insatser som görs av kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska räddningsstyrkan ska detta mätas. en första insats ske av enskilda Detta kan också ses som ett kvitto på hur väl utbildning till allmänheten har haft förväntad effekt Ekonomiska mäl En sund ekonomi pryglas av redovisningslagens krav p~ god redovisningssed samt kommunallagens krav på budget r balans. Det är dessutom VSR:s uppgift att hushålla med tillgängliga resurser på ett sådant sätf aft även framtida kommuninvånare kan tillförsäkras en bibehållen hdg standard på verksamhet och anläggningar. 5 VSR ska ha ett positivt årligt resultat Mälet handlar om vilken balans förbundet har över sina intäkter och kostnader under året (resultatperspektivet) 6 VSR ska ha god budgetföljsamhet så att Målet handlar om vilken kontroll avvikelsen budget utfall är högst 2 % förbundet har över den ekonomiska utvecklin en kontroll ers ektivet K:\Beredningsmöten~2012\120125\Bilagor\VSR - uppdra.docx KOMMUNLEDNINGSFCSRVALTNINGEN Besöksadress: Gröna Kulle, Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se