KALLELSE. 14 Partistöd 2014 KS/2013:583 GW Revidering av Övergripande plan med budget

Transkript

1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 18 december 2013, kl Plats Nr Information 1 Kommunstyrelsens ansvarsområde KTS-salen, Vita Huset - Allmänt - Åtgärder och rutiner socialförvaltningen - Befolkningsstatistik 1 november Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) 3 Arbetsförmedlingen 4 Folkhälsoutskottet 5 Vad kostar verksamheten i din kommun? Nr Ärenden till kommunfullmäktige Handl. Sid 6 Svar på motion om särskilda villkor vid KS/2013:201 PJ 3 upphandlingar 7 Svar på motion om läxhjälp KS/2013:407 PJ 8 8 Svar på motion om förändrad starttid för kommunfullmäktige 2014 KS/2013:469 PJ 15 9 Svar på motion om ökad valmöjlighet av kost KS/2012:517 MSK Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) 11 Detaljplan för del av fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun KS/2013:554 GW 31 KS/2013:547 MSK Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland KS/2013:558 PJ Delårsrapport 2/2013 från Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KS/2013:573 PJ Partistöd 2014 KS/2013:583 GW Revidering av Övergripande plan med budget KS/2013: K:\Beredningsmöten\2013\131218\ Kallese för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 1

2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Nr Ärenden till kommunstyrelsen Handl. Sid 16 Projektdirektiv för Projekt Arbetslinjen 2.0 KS/2013:595 KR Medel för att ingå förlikning KS/2013: 591 MSK Förlängning av deltagande i pågående projekt NovaMedTech 19 Yttrande över remiss om översyn av riksintressen för friluftsliv i Södermanlands län 20 Omfördelning av investeringsmedel inom kommunstyrelsens ansvarsområde 21 RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - remiss 22 Omfördelning av investeringsmedel gällande ombyggnad vid Regndroppen KS/2013:593 MSK 228 KS/2013:511 MSK 231 KS/2013:594 KR 240 KS/2013:463 KR 244 KS/2013: 582 MSK 277 Nr Anmälningsärenden Sid 23 Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden 283 Göran Dahlström Ordförande K:\Beredningsmöten\2013\131218\ Kallese för utskick.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: karin.ostermansundell@katrineholm.se 2

3 3 Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om särskilda villkor vid upphandlingar Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta avslå motionen med hänvisning till kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendebeskrivning Tony Rosendahl (V) och Lotta Back (V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion i vilken de yrkar på att kommunfullmäktige beslutar om ändringar i kommunens upphandlings- och affärspolicy. Motionen har följande lydelse: Det är inte bara våra anställda i kommunen som skall ha bra arbetsvillkor, det gäller även för de företag som kommunen anlitar. Personalen är verksamhetens viktigaste resurs, både inom det offentliga och det privata. Etik är en viktig del av en god kvalité. Bra villkor för anställda garanterar god kvalité i verksamheten. Därför tycker vi att det är viktigt att ställa krav på schyssta villkor vid kommunala upphandlingar. Lönedumpning och socialdumpning skall inte få användas som en konkurrensfördel! Enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) får upphandlaren ställa krav på särskilda villkor för hur uppdraget skall genomföras. I lagen står det klart och tydligt att man får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. (LOU 6 kap. 13 ) Villkoren ska anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. I EU-direktiven om upphandling ges uttryckligen stöd för att upphandlande myndigheter får ställa etiska och sociala krav. Det gäller därmed i både lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Sedan 1 juli 2010 finns det dessutom en skrivelse i första kapitlet om att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Detta gäller så länge EU:s grundläggande upphandlingsprinciper såsom likabehandling och icke-diskriminering följs. Därför ställer upphandlingsreglerna krav på förfarandet, men inte vilka preferenser de upphandlande myndigheterna ska ha eller vad de önskar upphandla och vilka kvalitetskrav de vill ställa. Fokus ligger alltså inte främst på om sociala krav kan ställas utan hur. Yrkande: Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar att följande skrivs in i kommunens upphandlings och affärspolicy. Vid upphandling skall leverantören iaktta och följa villkor som uppfyller eller motsvarar de villkor som gäller i centrala kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden i respektive bransch. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har synpunkter inhämtats från kommunjuristen (tillika tillförordnad upphandlingschef) pj 3

4 4 Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion om särskilda villkor vid upphandlingar, pj 4

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Svar på motion om särskilda villkor vid upphandlingar Ärendebeskrivning Tony Rosendahl (V) och Lotta Back (V) har till kommunfullmäktige inkommit med en motion i vilken de yrkar på att kommunfullmäktige beslutar att följande skrivs in i kommunens upphandlings- och affärspolicy: Vid upphandling skall leverantören iaktta och följa villkor som uppfyller eller motsvarar de villkor som gäller i centrala kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden i respektive bransch. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har synpunkter inhämtats från kommunjuristen (tillika tillförordnad upphandlingschef). Kommunledningsförvaltningens bedömning Motionärerna yrkar att fullmäktige beslutar att uppdatera upphandlings- och affärspolicyn med följande text: Vid upphandling ska leverantören iaktta och följa villkor som uppfyller eller motsvarar de villkor som gäller i centrala kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden i respektive bransch. Kommunjuristen har haft kontakt med jurist vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i ärendet. Enligt SKL:s jurist, så framstår motionärernas yrkande som ett upphandlingskrav (d v s ett krav som måste vara uppfyllt redan i upphandlingen) även om det utformas som ett särskilt kontraktsvillkor. Lagen om offentlig upphandling (LOU) medger inte att en upphandlande myndighet ställer krav på att leverantören ska ha kollektivavtal. Utifrån detta, är den juridiska bedömning att Konkurrensverket och förvaltningsrätten med största sannolikhet skulle underkänna kravet som det föreslås. I de upphandlingar som genomförs av Katrineholms kommun brukar särskilda kontraktvillkor, t ex rörande arbetsvillkor, ställas där det är skäligt i förhållande till föremålet för upphandlingen. Skillnaden mellan motionärernas yrkande och ett särskilt kontraktsvillkor är att yrkandet påverkar samtliga upphandlingar och ska vara uppfyllt före avtalets ingående. Särskilda kontraktsvillkor avser enskilda upphandlingar och kan uppfyllas först vid avtalsstart. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 5

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Mot bakgrund av detta, är det kommunledningsförvaltningens bedömning att motionärernas yrkande med stor sannolikhet inte överensstämmer med de grundläggande upphandlingsprinciperna, så som lagstiftningen ser ut för närvarande. Därför bör motionen avslås. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Lix: 59 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 6

7 7 Motion till Katrineholms kommunfullmäktige Särskilda villkor vid upphandlingar Det är inte bara våra anställda i kommunen som skall ha bra arbetsvillkor, det gäller även för de företag som kommunen anlitar. Personalen är verksamhetens viktigaste resurs, både inom det offentliga och det privata. Etik är en viktig del av en god kvalité. Bra villkor för anställda garanterar god kvalité i verksamheten. Därför tycker vi att det är viktigt att ställa krav på schyssta villkor vid kommunala upphandlingar. Lönedumpning och socialdumpning skall inte få användas som en konkurrensfördel! Enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling) får upphandlaren ställa krav på särskilda villkor för hur uppdraget skall genomföras. I lagen står det klart och tydligt att man får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. (LOU 6 kap. 13 ) Villkoren ska anges i annonsen om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. I EU-direktiven om upphandling ges uttryckligen stöd för att upphandlande myndigheter får ställa etiska och sociala krav. Det gäller därmed i både lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF). Sedan 1 juli 2010 finns det dessutom en skrivelse i första kapitlet om att upphandlande myndigheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling. Detta gäller så länge EU:s grundläggande upphandlingsprinciper såsom likabehandling och ickediskriminering följs. Därför ställer upphandlingsreglerna krav på förfarandet, men inte vilka preferenser de upphandlande myndigheterna ska ha eller vad de önskar upphandla och vilka kvalitetskrav de vill ställa. Fokus ligger alltså inte främst på om sociala krav kan ställas utan hur. Yrkande: Vi yrkar att kommunfullmäktige beslutar att följande skrivs in i kommunens upphandlings och affärspolicy. Vid upphandling skall leverantören iaktta och följa villkor som uppfyller eller motsvarar de villkor som gäller i centrala kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden i respektive bransch. Tony Rosendahl (V) Lotta Back (V) Katrineholm 15/

8 8 Dnr KS/2013: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om läxhjälp Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bifalla Tony Rosendahls (V) och Lotta Backs (V) motion om läxhjälp. Vidare, besluta uppdra åt bildningsnämnden att arbeta fram förslag till en plan för läxhjälp under ledning av utbildade pedagoger inom ramen för skoldagen samt policy för läxhjälp för samtliga kommunala skolor i Katrineholms kommun. Förslaget ska kunna presenteras för kommunfullmäktige senast den 30 juni Ärendebeskrivning Tony Rosendahl (V) och Lotta Back (V) har inkommit med en motion om läxhjälp. Motionärerna yrkar på att kommunfullmäktige ska ge bildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för att på samtliga kommunala skolor, i någon form, erbjuda läxhjälp till elever inom ramen för eller i direkt anslutning till skoldagen, under ledning av utbildade pedagoger. Motionen har följande lydelse: Till Katrineholms kommunfullmäktige-motion om läxhjälp En viktig del i skolans uppdrag är att hjälpa eleverna att nå målen. Läxhjälpen i Katrineholms skolor är spretigt. En del skolor erbjuder hjälp och andra inte. En likvärdig skola skall ge alla elever samma möjligheter och kompensera för de enskilda elevernas olika förutsättningar. Läxhjälp bidrar till att fler får möjligheten att bättre klara sin skolgång. Ett redskap som skulle kompensera dessa begränsningar är om skolan tog ett större ansvar. Många elever i Sverige får ju idag, av olika orsaker, inte hjälp med sin läxläsning utan är hänvisade till kamrater, andra vuxna än sina egna föräldrar eller ideella organisationer för att få hjälp med sina läxor. En del föräldrar till och med köper! läxhjälp till sina barn medans andra inte har råd. Så skall det naturligtvis inte behöva vara. I de fall där skolan anser det vara befogat med läxor så skall skolan också erbjuda samtliga elever hjälp med läxläsning och organisera det inom ramen för eller i anslutning till skoldagen. Ambitionen är att alla skolor ska erbjuda sina elever läxhjälp efter behov. Det är viktigt att se till att elever som av olika anledningar inte har möjlighet att få hjälp med studierna hemma ändå kan få stöd i att klara sin skolgång. Hur läxhjälpen organiseras kan se olika ut beroende på hur stora behoven är eller vilken kunskapsnivå som efterfrågas men skall inrymmas inom ramen för skoldagen. Men anledning av ovanstående föreslås fullmäktige besluta: Att ge bildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för att på samtliga 8

9 9 Kommunala skolor i någon form erbjuda läxhjälp till elever inom ramen för eller i direkt anslutning till skoldagen under ledning av utbildade pedagoger. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från bildningsnämnden. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 104 Motion om läxhjälp,

10 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om läxhjälp Ärendebeskrivning Tony Rosendahl (V) och Lotta Back (V) har inkommit med en motion om läxhjälp. Motionärerna yrkar på att kommunfullmäktige ska ge bildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för att på samtliga kommunala skolor, i någon form, erbjuda läxhjälp till elever inom ramen för eller i direkt anslutning till skoldagen, under ledning av utbildade pedagoger. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har yttrande inhämtats från bildningsnämnden. Sammanfattning av bildningsnämndens yttrande Bildningsnämnden redovisar i sitt yttrande den läxhjälp som erbjuds till eleverna vid de kommunala skolorna, från förskola till gymnasium. Redovisningen som nämnden presenterar gjordes under hösten Nämnden konstaterar också att antalet skolor som erbjuder läxhjälp har ökat, jämfört med situationen vid ingången av Vidare, pekar bildningsnämnden på utvecklingsprojektet Mattecoach på nätet där Katrineholms kommun samarbetar med Linköpings universitet. Digital support erbjuds till elever från grundskolans år sex till gymnasieskolans år tre inom matematik. Nämnden redogör också kort i sitt yttrande för huvudinriktningarna i de strömningar som finns rörande läxhjälp: förespråkarna som pekar på värdet av fördjupningen inom olika ämnen och som kan uppnås genom läxhjälp medan motståndarna framhäver risk för att ojämlikheten mellan elevernas förutsättningar kan förstärkas genom läxhjälp. Bildningsnämnden delar motionärernas uppfattning om att läxhjälp kan vara ett sätt att öka likvärdigheten i skolan. Katrineholm är en kommun med en förhållandevis hög andel lågutbildade, personer som nyligen kommit till landet och med bristfälliga kunskaper i svenska språket samt i övrigt barn i familjer som är ekonomiska utsatta. Detta återspeglas, enligt bildningsnämnden, i skolresultaten. Nämndens uppfattning är att en plan för att erbjuda någon form av läxhjälp i alla kommunala skolor som ger läxor bör kompletteras en läxpolicy som tydliggör syftet med läxan samt vad som kan förväntas av eleven, hemmet och skolan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 10

11 11 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab Mot bakgrund av detta, är det bildningsnämndens ståndpunkt att motionen bör bifallas samt att en plan för läxhjälp ska kompletteras med en läxpolicy för de kommunala skolorna. För att komplettera bilden noterar kommunledningsförvaltningen att vissa frivilligorganisationer erbjuder läxhjälp. Omfattning eller resultaten av denna städverksamhet är inte kartlagd och bedöms i detta sammanhang vara av underordnad betydelse då motionen har sitt fokus på de kommunala skolorna. Kommunledningsförvaltningens bedömning och förslag Kommunledningsförvaltningen har, efter att ha granskat bildningsnämndens yttrande, inte funnit anledning att inta någon annan ståndpunkt än den som framkommer av nämndens yttrande. Motionärerna yrkar på att kommunfullmäktige ger utbildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för läxhjälp i någon form vid samtliga kommunala skolor i Katrineholms kommun. Med stöd av bildningsnämndens yttrande, är det kommunledningsförvaltningen bedömning att kommunstyrelsen bör föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen. Till detta också följer bildningsnämndens förslag att en plan för läxhjälp också kompletteras med en läxpolicy för de kommunala skolorna. Uppdraget att arbeta fram en sådan plan med vidhängande policy bör ges till bildningsnämnden med hänvisning till att det inom denna nämnds ansvarsområde finns erforderlig kompetens för uppdraget. Kontakter med bildningsförvaltningen ger vid handen, att eventuella kostnader för detta uppdrag ryms i budgeten. Kommunledningsförvaltningens bedömning är, att bildningsnämnden bör kunna redovisa förslag till plan och policy för läxhjälp för kommunfullmäktige senast i juni För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Bildningsnämnden Lix: 59 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 11

12 12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2013:51, 629 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över motion om läxhjälp Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att en plan för läxhjälp ska kompletteras med en läxpolicy för de kommunala skolorna. Bakgrund Tony Rosendahl (V) och Lotta Back (V) har inkommit med en motion om läxhjälp. Motionärerna yrkar på att kommunfullmäktige ska ge bildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för att på samtliga kommunala skolor, i någon form, erbjuda läxhjälp till eleverna inom ramen för eller i direkt anslutning till skoldagen, under ledning av utbildade pedagoger. Nuläge Vid en nyligen genomförd översyn erbjöds läxhjälp enligt följande: De kommunala 7-9 skolorna erbjuder läxhjälp före och/eller efter ordinarie skoltid. Det varierar från ett till tre tillfällen per vecka. Alla har tillgång till utbildade lärare och alla skolans elever är välkomna. Intresset varierar och ibland kommer eleverna av eget initiativ och ibland föreslår skolan läxhjälpen som en planerad åtgärd för ökad måluppfyllelse. Bland de 12 kommunala F-6 skolorna erbjuder 3 skolor läxhjälp i organiserad form efter skolan en till två gånger per vecka med behöriga lärare. 5 skolor erbjuder individuell läxhjälp vid behov och efter överenskommelse med föräldrar. 3 skolor anger att de i dagsläget inte erbjuder läxhjälp. Interkulturella enheten ger inga läxor. Inom grundsärskolan ges inga läxor. På gymnasiesärskolan ges individuella läxor som lärarna hjälper eleverna med. Av de fyra övriga gymnasieskolorna är det en som erbjuder läxhjälp, eller studieverkstad, två gånger per vecka. Gymnasieskolorna informerar sina elever om läxhjälpen som bedrivs av Röda Korset på Biblioteket Ängeln. I jämförelse med den kartläggning som genomfördes i januari 2013, har antalet skolor som erbjuder läxhjälp ökat. Katrineholms kommun deltar i ett utvecklingsprojekt som heter Mattecoach på nätet. Det är ett ömsesidigt samarbete mellan kommunen och Linköpings universitet som erbjuder en digital support för elever från år 6 i grundskolan till år 3 i gymnasieskolan inom ämnet matematik. Det sker med hjälp av blivande lärare studerande vid Matematiska institutionen på Linköpings universitet. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 12

13 13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Bildningsförvaltningens bedömning Förespråkare för läxor anger vikten av fördjupning i de olika ämnena och att de ger en möjlighet för vårdnadshavarna att få en inblick i skolans och elevens arbete. De som är kritiska till läxor anser att de förstärker ojämlikheten mellan eleverna då förutsättningarna att klara eller få hjälp med sin läxa ser olika ut. Professor John Hattie, som gjort en omfattande forskningsöversikt över vilka faktorer som påverkar elevernas prestationer, konstaterar att läxor inte har så stor betydelse för elevernas lärande då det är lärarens arbete i klassrummet som är avgörande. Om läxor ska ges bör det, enligt Hattie, vara uppgifter som eleverna klarar själva såsom repetition för att befästa sedan tidigare erövrad kunskap eller läsning samt att läxorna ska vara individuellt anpassade efter elevernas behov. Förvaltningen anser att varje skola själv utifrån arbetssätt och förutsättningar bör avgöra hur man använder anslagna medel för att nå optimal måluppfyllelse. Ärendets handlingar Motion om läxhjälp Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Helene Björkqvist förv.chef, Jean Fridh (MP), Tommi Lycke (S), Carina Björk- Andersson (FP), Johan Söderberg (S) och Anna Thörn verks.chef. Ordförandens yttrande Bildningsnämnden delar motionärernas uppfattning om att läxhjälp kan vara ett sätt att öka likvärdigheten i skolan. I Katrineholm finns en hög andel lågutbildade föräldrar, många nyanlända barn och många familjer med barn i ekonomisk utsatthet. Det speglas i skolresultaten. En plan för att erbjuda läxhjälp i någon form i alla kommunala skolor där läxor ges bör kompletteras med en läxpolicy som tydliggör syftet med läxan samt vad som förväntas av eleven, vårdnadshavare och skolan. Ordförandens förslag till beslut Bildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att en plan för läxhjälp ska kompletteras med en läxpolicy för de kommunala skolorna. Beslutsgång Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till beslutsordning. Ordföranden ställer bildningsförvaltningens förslag till beslut mot sitt eget förslag till beslut och finner att bildningsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 13

14 14 Till Katrineholms kommunfullmäktige-motion om läxhjälp En viktig del i skolans uppdrag är att hjälpa eleverna att nå målen. Läxhjälpen i Katrineholms skolor är spretigt. En del skolor erbjuder hjälp och andra inte. En likvärdig skola skall ge alla elever samma möjligheter och kompensera för de enskilda elevernas olika förutsättningar. Läxhjälp bidrar till att fler får möjligheten att bättre klara sin skolgång. Ett redskap som skulle kompensera dessa begränsningar är om skolan tog ett större ansvar. Många elever i Sverige får ju idag, av olika orsaker, inte hjälp med sin läxläsning utan är hänvisade till kamrater, andra vuxna än sina egna föräldrar eller ideella organisationer för att få hjälp med sina läxor. En del föräldrar till och med köper! läxhjälp till sina barn medans andra inte har råd. Så skall det naturligtvis inte behöva vara. I de fall där skolan anser det vara befogat med läxor så skall skolan också erbjuda samtliga elever hjälp med läxläsning och organisera det inom ramen för eller i anslutning till skoldagen. Ambitionen är att alla skolor ska erbjuda sina elever läxhjälp efter behov. Det är viktigt att se till att elever som av olika anledningar inte har möjlighet att få hjälp med studierna hemma ändå kan få stöd i att klara sin skolgång. Hur läxhjälpen organiseras kan se olika ut beroende på hur stora behoven är eller vilken kunskapsnivå som efterfrågas men skall inrymmas inom ramen för skoldagen. Men anledning av ovanstående föreslås fullmäktige besluta: Att ge utbildningsnämnden i uppdrag att omgående arbeta fram en plan för att på samtliga Kommunala skolor i någon form erbjuda läxhjälp till elever inom ramen för eller i direkt anslutning till skoldagen under ledning av utbildade pedagoger. Tony Rosendahl (V) Lotta Back (V) Katrineholm 6/

15 15 Dnr KS/2013: Handläggare: Per Johansson Svar på motion om förändrad starttid för kommunfullmäktige 2014 Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige avslå motionen med hänvisning till att kommunfullmäktige tidigare beslutat om sina sammanträdestider för 2014 och med hänvisning till kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande. Ärendebeskrivning Ewa Callhammar (FP), Inger Fredriksson (C), Gudrun Lindvall (MP), Lotta Back (V) och Joha Frondelius (KD) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige där man yrkar på att kommunfullmäktige ska starta sitt sammanträde klockan och att allmänhetens frågestund ligger kvar som tidigare, d v s klockan Motionen har följande lydelse: Motion om ändrad starttid för kommunfullmäktige 2014 Kommunfullmäktige är vårt högsta beslutande organ. Där debatteras och beslutas kommunens fastställda politik. Fullmäktigemötena startar kl på måndagkvällar och slutar ofta sent, inte allt för sällan vid vår stopptid Många av fullmäktigeledamöterna jobbar dagen efter och startar sin nya dag tidigt på morgonen. Medelåldern är hög bland ledamöterna. För att vitalisera debatterna och skapa en mänskligare tid för fullmäktige vill vi ändra tiden. Ett förslag är vi startar kl För allmänhetens frågor föreslår vi att den kan hållas kvar kl Sena kvällar med trötta ledamöter och tjänstemän kan inte vara den bästa arbetsmiljön för kommunens viktigaste organ, därför yrkar vi att fullmäktigemötet startar kl att allmänhetens frågestund kan ligga kvar som förut vid Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion om förändrad starttid för kommunfullmäktige

16 16 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om förändrad starttid för kommunfullmäktige 2014 Ärendebeskrivning Ewa Callhammar (FP), Inger Fredriksson (C), Gudrun Lindvall (MP), Lotta Back (V) och Joha Frondelius (KD) har överlämnat en motion till kommunfullmäktige där man yrkar på att kommunfullmäktige ska starta sitt sammanträde klockan och att allmänhetens frågestund ligger kvar som tidigare, d v s klockan Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Kommunledningsförvaltningens bedömning Det motiv som motionärerna anför för sitt yrkande om att kommunfullmäktiges sammanträde ska börja klockan 15.00, är att få till stånd en vitalare debatt och rimligare tider för fullmäktige. I nuläget börjar fullmäktige sina sammanträden klockan och det är inte ovanligt att de pågår fram till stopptiden, klockan Inledningsvis instämmer kommunledningsförvaltningen i motionärernas uppfattning att kommunfullmäktiges sammanträden, framför allt i de fall då de varar fram till stopptiden klockan kan var tröttande för ledamöterna och att detta kan ha en menlig inverkan på debatten och fullmäktigearbetet i övrigt. Dock konstaterar förvaltningen också att tidigareläggande av fullmäktigesammanträdenas start, från klockan till klockan kan medföra ökade kostnader. Fler ledamöter kan förväntas vilja ha ersättning för förlorad arbetsinkomst till ledamöter. Vidare, kan arbetande ledamöter uppleva att kommunfullmäktigeuppdraget inkräktar allt för mycket på arbetslivet, trots lagstadgad rätt att få ledigt på grund av politiska uppdrag. Till detta kommer att fullmäktige vid sitt sammanträde den 21 oktober 2013 beslutade fastställa sammanträdesdagarna för nästa år. Där beslutade också fullmäktige, utöver datum för sina sammanträden, också att tidpunkten för sammanträdenas början ska vara klockan Kommunledningsförvaltningens uppfattning är att frågan om eventuella ändringar av tiderna för fullmäktiges sammanträden 2014 inte kan anses vara aktuell då beslut re- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 16

17 17 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab dan fattats om dessa. En översyn av fullmäktiges sammanträdestider kan vara mer lämplig att göra inför nästa mandatperiod som tar sin början För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Lix: 45 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 17

18 18 ~~~~ \'/ +;~ - r~~l~opc~t#~et de ~ron~ Rrctdcmokrne~rna Folkpartiet~.ik~eralerri~ cu rxraxrr ~..' Katrineholm KATRINEHOLMS KOMMUN ~Communstvrelsen ~+ MOTION OM FÖRÄNDRAD STARTTID FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 Kommunfullmäktige är vårt högsta beslutande organ. Där debatteras och beslutas kommunens fastställda politik. Fullmäktigemötena startar kl på måndagkvällar och slutar ofta sent, inte allt för sällan vid vår stopptid Många av fullmäktigeledamöterna jobbar dagen efter och startar sin nya dag tidigt på morgonen. Medelåldern är hög bland ledamöterna. För att vitalisera debatterna och skapa en mänskligare tid för fullmäktige vill vi ändra tiden. Ett %rslag är vi startar kl För allmänhetens frågor föreslår vi att den kan hållas kvar kl Sena kvällar med trötta ledamöter och tjänstemän kan inte vara den bästa arbetsmiljön för kommunens viktigaste organ, därför yrkar vi att fullmäktigemötet startar kl att allmänhetens frågestund kan ligga kvar som förut vid Ewa Gallhammar I~Fredriksson Gudrun Linvall Folkpartiet liberalerna Centerpartiet Miljöpartiet Lotta Back Vänsterpartiet ~~il;,,~ Joha Frondelius Kristdemokraterna 18

19 19 Dnr KS/2012: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om ökad valmöjlighet av kost Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelse föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad med hänvisning till inkomna yttranden. Ärendebeskrivning Lilli Márton (MP) har lämnat in en motion om ökad valmöjlighet av kost för barn/elever och äldre som äter kommuntillagad mat. Motionen har följande lydelse: Ökad valmöjlighet av kost Idag har barn/elever och äldre som äter kommuntillagad mat inte möjlighet att välja bort snabba kolhydrater och äta en kost med mindre mängd kolhydrater och mer fett av hög kvalitet. Valmöjligheterna idag är mellan: Laktovegetarisk kost, lakto-ovovegetarisk kost, lakto-ovovegetarisk kost med fisk, fläskfri kost, vegankost. Laktosfri och glutenfri kost. För de personer som idag gjort ett val att äta en kost med färre kolhydrater och mer fett (lågkolhydratkost), finns ingen möjlighet att välja den typen av kost om de av någon anledning skulle bli tvungna att äta den mat som kommunen erbjuder. Exempelvis om en person råkar ut för en olycka eller sjukdom som gör att denne inte längre kan tillaga sin egen mat. För en diabetiker kan det ha stora konsekvenser. Och exempel finns redan, där människor som innan kunnat hantera sin diabetes med lågkolhydratkost blivit försämrade av den kommuntillagade maten och varit tvungna att antingen börja medicinera / öka sin medicinering eller avstå matleverans. Allt fler ungdomar och unga vuxna har också åldersdiabetes idag och för en del skulle lågkolhydratkost kunna innebära att de skulle kunna minska eller t.o.m. slippa sin diabetesmedicinering. I många fall behöver åldersdiabetikern förutom tablettbehandling även tillägg av insulininjektioner. Insulinbehandling är dock inget bot utan endast akut symtombehandling som i långa loppet ökar kroppens insulinresistens och därmed sjukdom. Insulinresistens är t ex en faktor vid demens och insulinbehandlad diabetes har många följdsjukdomar. Men även andra utan debuterad diabetes skulle må bra på lågkolhydratkost - kosten gör stor skillnad för många hälsoproblem, framför allt för överviktiga och alla de sjukdomar som är sammankopplade med metabolt syndrom. Vi har utifrån vad människan ätit under evolutionen, i ett genomsnittligt perspektiv, ökat mängden kolhydrater i vår kost åtskilliga gånger. (Källa boken Magen, bakterier, buller och bång. Karolinska Institutet). Nyare forskning och folklig matrevolution mot Livsmedelsverkets officiella kostråd visar att en naturligare kost med färre kolhydrater och mer fett av bra kvalité ger bättre 19

20 20 hälsa. Den rekommenderas av många läkare och har många hälsofördelar. Förutom att kosten är positiv för diabetiker upplever många med bl.a. epilepsi, ADHD, allergier/astma, andra inflammatoriska sjukdomar och IBS (känslig mage) hälsoförbättringar, den är även positiv för viktutvecklingen överviktiga tappar kilon och underviktiga går upp. Att kommunen inte har en riktig diabeteskost är ett problem idag. Förutom att det skapar lidande för människor skapar det kostnader för samhället, både för landstinget och kommunen. Att arbeta förebyggande respektive livstilsbehandlande, som kosthållning är ett exempel på, är lönsamt för samhället och kan ge ökning av livskvalitén. Alternativet är istället dyr medicinering, ökad sjukdom, ökad läkarvård, minskad livskvalité och minskad autonomitet Miljöpartiet yrkar: Att lågkolhydratkost ska finnas som ett valbart alternativ vid ansökan om specialkost. Kommunfullmäktige beslutade den 19 november 2012, 267, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendets beredning Motionen remitterades till service- och tekniknämnden och bildningsnämnden i en första omgång. I ett senare skede kompletterades remissinstasserna med vård- och omsorgsnämnden som valde att valde att avstå från att behandla motionen. Inkomna yttranden Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden pekar på att måltidsverksamheten bedrivs utifrån det Kostpolitiska programmet som i sin tur utgår från lagar, förordningar, råd och rekommendationer. Specialkost kan fås då speciella skäl föreligger. Vid medicinska skäl kan de allra flesta specialkoster tillgodoses. Nämnden pekar också på att en ökning av specialkoster kräver att ytterligare ekonomiska resurser tillskjuts. Nämnden föreslår att motionen ska avvisas. Bildningsnämnden Nämnden konstaterar bland annat att en utökning av valmöjligheter av kost kräver ökade ekominska resurser. Nämnden föreslår att motionen ska anses besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det av kommunfullmäktige antagna styrdokumentet Kostpolitiskt program är styrande för kommunens måltidsverksamhet vilket också service- och tekniknämnden hänvisar till. Vidare bedömer förvaltningen att utökning av möjligheter till specialkost kräver utökade ekonomiska resurser. Service- och tekniknämnden följer de rekommendationer som ges gällande kost och tar ställning till att initiera eventuella förändringar som behöver göras i styrdokumentet. 20

21 21 Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion Ökad möjlighet av kost, Service- och tekniknämndens protokoll, , 24 Bildningsnämndens protokoll, , 45 21

22 22 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Vår handläggare Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om ökad valmöjlighet av kost Ärendebeskrivning Lilli Márton (MP) har lämnat in en motion om ökad valmöjlighet av kost för barn/elever och äldre som äter kommuntillagad mat. Motionären yrkar följande följande: att lågkolhydratkost ska finnas som ett valbart alternativ vid ansökan om specialkost. Ärendets beredning Motionen remitterades till service- och tekniknämnden och bildningsnämnden i en första omgång. I ett senare skede kompletterades remissinstasserna med vård- och omsorgsnämnden som valde att valde att avstå från att behandla motionen. Inkomna yttranden Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden pekar på att måltidsverksamheten bedrivs utifrån det Kostpolitiska programmet som i sin tur utgår från lagar, förordningar, råd och rekommendationer. Specialkost kan fås då speciella skäl föreligger. Vid medicinska skäl kan de allra flesta specialkoster tillgodoses. Nämnden pekar också på att en ökning av specialkoster kräver att ytterligare ekonomiska resurser tillskjuts. Nämnden föreslår att motionen ska avvisas. Bildningsnämnden Nämnden konstaterar bland annat att en utökning av valmöjligheter av kost kräver ökade ekominska resurser. Nämnden föreslår att motionen ska anses besvarad. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det av kommunfullmäktige antagna styrdokumentet Kostpolitiskt program är styrande för kommunens måltidsverksamhet vilket också service- och tekniknämnden hänvisar till. Vidare bedömer förvaltningen att utökning av möjligheter till specialkost kräver utökade ekonomiska resurser. Service- och tekniknämnden följer de rekommendationer som ges gällande kost och tar ställning till att initiera eventuella förändringar som behöver göras i styrdokumentet. K:\Beredningsmöten\2013\131218\ MSK\ valmöjlighet kost.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 22

23 23 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2012: Staben Ärendets handlingar Motion Ökad möjlighet av kost, Service- och tekniknämndens protokoll, , 24 Bildningsnämndens protokoll, , 45 Marie Sandström Koski LIX:58 K:\Beredningsmöten\2013\131218\ MSK\ valmöjlighet kost.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 23

24 Motion. Ökad valmöjlighet av kost. Idag har barn/elever och äldre som äter kommuntillagad mat inte möjlighet att välja bort snabba kolhydrater och äta en kost med mindre mängd kolhydrater och mer fett av hög kvalitet. Valmöjligheterna idag är mellan: Laktovegetarisk kost, lakto-ovovegetarisk kost, laktoovovegetarisk kost med fisk, fläskfri kost, vegankost. Laktosfri och glutenfri kost. För de personer som idag gjort ett val att äta en kost med färre kolhydrater och mer fett (lågkolhydratkost), finns ingen möjlighet att välja den typen av kost om de av någon anledning skulle bli tvungna att äta den mat som kommunen erbjuder. Exempelvis om en person råkar ut för en olycka eller sjukdom som gör att denne inte längre kan tillaga sin egen mat. För en diabetiker kan det ha stora konsekvenser. Och exempel finns redan, där människor som innan kunnat hantera sin diabetes med lågkolhydratkost blivit försämrade av den kommuntillagade maten och varit tvungna att antingen börja medicinera / öka sin medicinering eller avstå matleverans. Allt fler ungdomar och unga vuxna har också åldersdiabetes idag och för en del skulle lågkolhydratkost kunna innebära att de skulle kunna minska eller t.o.m. slippa sin diabetesmedicinering. I många fall behöver åldersdiabetikern förutom tablettbehandling även tillägg av insulininjektioner. Insulinbehandling är dock inget bot utan endast akut symtombehandling som i långa loppet ökar kroppens insulinresistens och därmed sjukdom. Insulinresistens är t ex en faktor vid demens och insulinbehandlad diabetes har många följdsjukdomar. Men även andra utan debuterad diabetes skulle må bra på lågkolhydratkost - kosten gör stor skillnad för många hälsoproblem, framför allt för överviktiga och alla de sjukdomar som är sammankopplade med metabolt syndrom. Vi har utifrån vad människan ätit under evolutionen, i ett genomsnittligt perspektiv, ökat mängden kolhydrater i vår kost åtskilliga gånger. (Källa boken Magen, bakterier, buller och bång. Karolinska Institutet). Nyare forskning och folklig matrevolution mot Livsmedelsverkets officiella kostråd visar att en naturligare kost med färre kolhydrater och mer fett av bra kvalité ger bättre hälsa. Den rekommenderas av många läkare och har många hälsofördelar. Förutom att kosten är positiv för diabetiker upplever många med bl.a. epilepsi, ADHD, allergier/astma, andra inflammatoriska sjukdomar och IBS (känslig mage) hälsoförbättringar, den är även positiv för viktutvecklingen överviktiga tappar kilon och underviktiga går upp. 24

25 25 Att kommunen inte har en riktig diabeteskost är ett problem idag. Förutom att det skapar lidande för människor skapar det kostnader för samhället, både för landstinget och kommunen. Att arbeta förebyggande respektive livstilsbehandlande, som kosthållning är ett exempel på, är lönsamt för samhället och kan ge ökning av livskvalitén. Alternativet är istället dyr medicinering, ökad sjukdom, ökad läkarvård, minskad livskvalité och minskad autonomitet Miljöpartiet yrkar: Att lågkolhydratkost ska finnas som ett valbart alternativ vid ansökan om specialkost. Miljöpartiet de gröna Lilli Márton 25

26 26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Blad Dnr STN/2013: Yttrande över motion om ökad valmöjlighet av kost Beslut Service och tekniknämnden beslutar att anta nedanstående skrivelse som sin egen och förslår kommunstyrelsen att avvisa motionen. Reservation Mot beslutet reserverar sig Carl Frick (MP), se sida 16. Ärendebeskrivning Lilli Marton (MP) har lämnat in en motion (Ökad valmöjlighet av kost, se bilaga) där Miljöpartiet yrkar att lågkolhydratkost ska finnas som ett valbart alternativ vid ansökan om specialkost. Det av kommunfullmäktige antagna kostpolitiska programmet är styrdokumentet för måltidsverksamheten i Service- och teknikförvaltningen. Det kostpolitiska programmet bygger på förvaltningsmyndigheternas gällande lagar, förordningar, råd och rekommendationer. Alla menyer planeras för att kunna ge variation, tradition, nytänkande, rätt näringsinnehåll och en god måltidsupplevelse. Om en matgäst inte kan äta den mat som serveras finns möjligheten att få något annat, så kallad specialkost. Specialkosten tillagas i en separat del av köket, med separata kärl och särskild utrustning. Det är otroligt viktigt att det blir rätt, vid en svår allergi kan konsekvenserna bli direkt livshotande. För en tid sedan gjordes specialkostintyget (se bilaga) om för att särskilja på att inte tycka om och att vara svårt allergisk. Detta för att använda resurserna i verksamheten på bästa sätt då en allergikost är betydligt mer resurskrävande. När man fyller i specialkostintyget finns de vanligaste specialkosterna som valbara alternativ. Om det man behöver inte finns med som valbart alternativ finns möjligheten att fylla i det önskemålet som fritext. Ekonomiska aspekter Vi har under det senaste året sett en kraftig ökning av specialkoster och allt fler har särskilda önskemål. Om det fortsätter att öka på samma sätt kommer det behövas mera resurser. Justerandes sign Protokollsutdrag till Akten, Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 26

27 27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Blad Förvaltningens bedömning Lågkolhydratkost är ingen kost som rekommenderas generellt. För närvarande får vi hänvisa eventuella önskemål om lågkolhydratkost till den mat som serveras, det går ju allt som oftast att välja i exempelvis en buffé hur man vill komponera sin måltid. Vid medicinska skäl kan dock de allra flesta specialkoster tillgodoses. Belysning av tvärfrågor Tvärfrågorna (jämställdhet, folkhälsa, tillgänglighet och barnkonventionens intentioner) anses vara belysta. Nämndens överläggning Under överläggningen yttrar sig Leif Hanberg (S) och Carl Frick (MP). Förslag och yrkanden Carl Frick (MP) yrkar bifall till motionen. Proposition Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på om motionen ska bifallas eller om man ska förslå kommunstyrelsen att avvisa motionen. Ordföranden finner att nämnden bistår att man ska förslå kommunstyrelsen att avvisa motionen. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 27

28 28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Blad Service- och tekniknämnden Reservation Ärende 8 Yttrande över motion om ökad valmöjlighet av kost Denna motion handlar om hur man ska kunna välja specialkost, genom kommunens försorg för så väl unga som gamla, som minskar risken att drabbas av t ex sockersjuka och slippa medicinering,. Detta kan ske genom att välja bort snabba kolhydrater och öka mängden fett av hög kvalitet. Den typ av kost rekommenderas av många läkare och har många hälsofördelar. Förutom att kosten är positiv för sockersjuka upplever många med bl.a. epilepsi, ADHD, allergier/astma, andra inflammatoriska sjukdomar och IBS (känslig mage) hälsoförbättringar, den är även positiv för viktutvecklingen överviktiga tappar kilon och underviktiga går upp. Med andra ord en riktig hälsokost. Majoriteten (s+m) avvisar motionen enbart av ekonomiska skäl. Förslag till beslut Miljöpartiet yrkar bifall till motionen. Reservation Då vi inte fick gehör för vårt förslag reserverar vi oss emot nämndbeslutet att avvisa motionen. Carl Frick (mp) Ledamot i Service-och tekniknämnden Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 28

29 29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Dnr 2013:20, 632 Handläggare: Helene Björkqvist Yttrande över motion om ökad valmöjlighet av kost Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden anser att motionen är besvarad med hänvisning till bildningsförvaltningens yttrande. Reservation Jean Fridh (MP) reserverar sig mot beslutet. Bakgrund Lilli Márton (MP) har lämnat in en motion om ökad valmöjlighet av kost för barn / elever och äldre som äter kommuntillagad mat. Kommunstyrelsen har skickat motionen till service- och tekniknämnden och till bildningsnämnden för yttrande. Bildningsförvaltningens yttrande Efter samråd med service- och teknikförvaltningen lämnas följande yttrande: Elevernas lunch är en viktig del av skoldagen och idag samarbetar bildningsförvaltningen med service- och teknikförvaltningen kring att se till att både kommunala och statliga styrdokument följs. Som ett led i detta är det viktigt med en bra miljö i matsalen, näringsrik kost, tillgång till specialkost vid behov och möjlighet till valmöjligheter för elever att komponera sin måltid. En utökning av valmöjligheter av kost kräver ökade ekonomiska resurser och blir då en budgetfråga för service- och teknikförvaltningen. Ärendets handlingar Motion om ökad valmöjlighet av kost Bildningsnämndens överläggning Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Helene Björkqvist förv.chef och Jean Fridh (MP). Förslag och yrkanden Jean Fridh (MP) yrkar att bildningsnämnden ska bifalla motionen. Justerandes sign Protokollsutdrag till Utdragsbestyrkande 29

30 30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BILDNINGSNÄMNDEN Blad Beslutsgång Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till beslutsordning. Därefter ställer ordföranden förslagen mot varandra och finner att bildningsnämnden beslutar enligt bildningsförvaltningens förslag. Justerandes sign Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande 30

31 31 Dnr KS/2013: Handläggare: Gunnar Westermark Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Ordförandens förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige antar redovisade bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) att gälla för Katrineholms kommun 2. Kommunstyrelsen utses att vara pensionsmyndighet för förtroendevalda varvid styrelsens reglemente ska kompletteras med denna uppgift. Ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fattat beslut om en ny modell för omställningsstöd och pension för förtroendevalda. Modellen ska kunna tillämpas i kommuner, landsting och regioner från och med de allmänna valen 2014 och omfattar då huvudsakligen förtroendevalda som nytillträder uppdrag. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Den tidigare möjligheten till visstidspension har försvunnit från de nya bestämmelserna. De har i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens skrivelse Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) PM från SKL med kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda PM från kommunledningsförvaltningen med redovisning av hittills gällande bestämmelser om pension för förtroendevalda och jämförelse med det nya förslaget till omställningsstöd och pension 31

32 32 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab Vår handläggare Gunnar Westermark Kanslichef Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Sveriges kommuner och landstings (SKL) styrelse fattade den 20 oktober 2013 beslut om en ny modell för omställningsstöd och pension för förtroendevalda politiker. Modellen ska kunna användas i kommuner, landsting och regioner från och med valen Allmänt Innehållet är en följd av att bl.a. livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkt för utformningen. Bestämmelserna avses underlätta och möjliggöra för förtroendevalda att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har de i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Vidare förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, d.v.s. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Omställningsstöd Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chan- K:\Beredningsmöten\2013\131218\ GW\Tjänsteskrivelse Pensionsbestämmelser för förtroendevalda nov 2013.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: gunnar.westermark@katrineholm.se 32

33 33 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab serna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Varje kommun har ansvar för utformning av de aktiva omställningsinsatser som kan bli aktuella. Förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat uppdragen efter minst fyra sammanhängande år och som då inte fyllt 65 år har rätt till sådan insats. Ekonomiskt omställningsstöd kan utges i högst tre år. Det gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med minst 40 procent av heltid och som lämnat uppdragen efter minst ett års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år. För att få sådant stöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förtroendevald som uppfyller ovan nämnda villkor och som lämnar sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid kan under vissa förutsättningar få förlängt ekonomiskt omställningsstöd under ett år i taget, dock tidigast från 61 års ålder. Pensionsbestämmelser Bestämmelserna tillämpas på förtroendevalda oavsett uppdragets omfattning, vilket betyder att efter valet 2014 får också nya fritidspolitiker del av pensionsförmåner. Pensionsförmånerna omfattar avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Dessutom har efterlevandeskydd och familjeskydd tillförts. I den pensionsgrundande inkomsten ingår huvudsakligen den förtroendevaldes årsarvoden och sammanträdesersättningar. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet för 2014 till kronor. Då förtroendevald inte tillgodoräknas sådan avgift utbetalas istället motsvarande belopp direkt. Pensionsavgiften ska avsättas senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos kommunen. Pensionsbehållningen räknas årligen upp med förändringen av inkomstbasbeloppet. Behållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd. Utbetalning av avgiftsbestämd ålderpension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas. Sjukpension gäller endast förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. I bestämmelserna ingår även ett efterlevandeskydd som inte går att välja bort. Förslag Kommunledningsförvaltningen föreslår att bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) ska antas att gälla för Katrineholms kommun. K:\Beredningsmöten\2013\131218\ GW\Tjänsteskrivelse Pensionsbestämmelser för förtroendevalda nov 2013.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: gunnar.westermark@katrineholm.se 33

34 34 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab Vidare föreslås att kommunstyrelsen utses att vara pensionsmyndighet i dessa sammanhang och att styrelsens reglemente kompletteras med denna uppgift. Ärendets handlingar Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) PM från SKL med kommentarer till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda PM från kommunledningsförvaltningen med redovisning av hittills gällande bestämmelser om pension för förtroendevalda och jämförelse med det nya förslaget till omställningsstöd och pension För kommunledningsförvaltningen Gunnar Westermark Kanslichef K:\Beredningsmöten\2013\131218\ GW\Tjänsteskrivelse Pensionsbestämmelser för förtroendevalda nov 2013.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: gunnar.westermark@katrineholm.se 34

35 35 Styrdokument Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Övergripande anvisningsdokument Antagen av kommunfullmäktige 2013-XX-XX, XXX 35

36 36 2 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige Ägare 1 - Förvaltarskap 2 - Uppföljning Hur: Kontroll mot... Inhämta erfarenheter och eventuella synpunkter från När: - månader innan giltighetstiden upphör. 1 Ägarskapet innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Vidare att vid behov besluta om förändringar. 2 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat 36

37 37 3 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. 37

38 38 4 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/ regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt 38

39 39 5 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav. 39

40 40 6 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4 9 i pensionsbestämmelserna. 40

41 41 7 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. 41

42 42 8 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. 42

43 43 9 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under max fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. 43

44 44 10 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.) 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, 44

45 45 11 (11) BESTÄMMELSER OM OMSTÄLL- NINGSSTÖD OCH PENSION FÖR FÖRTROENDEVALDA (OPF-KL) Styrdokument - Övergripande anvisningsdokument Datum 2013-XX-XX efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag. 45

46 46 PM (9) Avdelningen för Arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Pia Svensson Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) I denna PM kommenteras Förslag till bestämmelser ( ) om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) mer i detalj. OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna är helt nya, vilket innebär att de inte innehåller samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst (bilagan är f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF- KL att gälla. Detta gäller enligt huvudregeln även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan härom ingivits. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, 46

47 (9) möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. En annan ambition är att likalydande bestämmelser för förtroendevalda ska gälla oavsett om han eller hon har/har haft uppdrag hos kommun eller landsting/region. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, bland annat är paragrafindelningen en annan än PBF och PRF-KL och momentnummer finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutses att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. För att förenkla hanteringen finns inte några övergångsbestämmelser, till skillnad från tidigare rekommenderade regelverk. 47

48 (9) Bestämmelser om omställningsstöd Allmänt Bestämmelserna om de olika omställningsstöden är helt ny. De avser i första hand att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Tillämpningsområde ( 1) Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Det bör noteras att det finns en skillnad mellan omställnings- och pensionsbestämmelsernas tillämpningsområde avseende uppdragets/uppdragens omfattning. Bestämmelserna om omställningsstöd gäller inte för förtroendevald som i tidigare uppdrag omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Stöd för återgång till arbete ( 2) Omställningsstöden ska kunna kombineras med lämpliga aktiva insatser för förtroendevald som så önskar, för att han eller hon ska kunna återgå i arbete. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till 48

49 (9) landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning - har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. 49

50 (9) Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Övrigt ( 7) Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. Ansökan om omställningsstöd ( 8) För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. 50

51 (9) Ändringar och nyheter i pensionsbestämmelserna Allmänt Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Pensionsbestämmelserna är utformade för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett eller flera uppdrag efter valet 2014 eller på förtroendevald som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevald. Tidigare rekommendation om att förtroendevald ska ha innehaft sitt uppdrag i minst 36 eller 48 kalendermånader för rätt till t.ex. ålderspension gäller inte. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan. Förmåner såsom visstidspension och andra egenpensionsförmåner, efterlevandepensioner, livränta och avgångsersättning och utfästelser enligt bruttopensionsprincipen gäller inte längre. Beräkningstidpunkt, tidsfaktor, årspoäng och årsmedelpoäng som gäller för att beräkna pensionsförmåner i PBF eller PRF-KL återfinns inte heller. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av pensionsintjänandet. Genom de nya pensionsbestämmelserna blir det pensionsåtagande kommuner, landsting och regioner har gentemot de förtroendevalda tydligare redovisat. Tillämpningsområde ( 1) Tidigare precisering avseende uppdragets omfattning på heltid eller på betydande del av heltid är borttaget i tillämpningsområdet. Det betyder att även s.k. fritidspolitiker omfattas av pensionsbestämmelserna om inte annat anges. 51

52 (9) Pensionsförmånernas omfattning ( 2) Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension ( 3) En helt ny bestämmelse om beräkning av ålderspension har införts. Pensionsgrundande inkomst ( 4) Pensionsgrundande inkomst begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP- KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Pensionsavgifter ( 5) Bestämmelsen är helt ny Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsbehållning ( 6) Bestämmelsen är helt ny. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. 52

53 (9) På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd vilket följer av 11. Pensionsbehållningen räknas upp årligen med förändringen av inkomstbasbeloppet. Detta gäller både före och efter utbetalning. Närmare om uppräkningen framgår av bilagan till bestämmelserna (f.n. under utarbetning, kommer publiceras under november månad). Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension, pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Efterlevandeskydd ( 11) Bestämmelsen är helt ny. Eterlevandeskyddet är obligatoriskt, d v s det finns inte någon möjlighet att välja bort det. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan efterlevandeskyddet inte tecknas i en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med tjänstepensionsförsäkring 53

54 (9) avses också en pensionsförsäkring som sedan en anställd dött tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelsen är helt ny. Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram. 54

55 55 PM 1 (3) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Datum , rev Vår handläggare Gunnar Westermark Nuvarande pensionsbestämmelser och jämförelse med det nya förslaget till omställningsstöd och pension (OPF- KL) Huvuddragen i nu gällande bestämmelser om pension och avgångsersättningar för förtroendevalda (PBF) Dessa bestämmelser har fastställts av kommunfullmäktige med giltighetstid från den 1 juli Giltighetsområde Bestämmelserna gäller för förtroendevald som fullgör uppdrag hos kommunen på heltid eller på betydande del av heltid, vilket i Katrineholms kommun är detsamma som 40 procent eller mer. Förtroendevald som frånträder sitt uppdrag utan rätt till egenpension enligt PBF har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till efterlevandepension föreligger, om det under dessa 270 kalenderdagar uppstår förhållande, som vid ett fortsatt innehav av uppdraget skulle ha givit rätt till sådan förmån. Rätten till efterskydd upphör under vissa förhållanden om den förtroendevalde fått anställning eller uppdrag med pensionsrätt. Omfattning Pensionsförmånerna omfattar a) Egenpension (ålderspension, sjukpension, visstidspension) b) Efterlevandepension (efterlevandepension till vuxen, kompletterande änkepension, barnpension) c) Livränta För hel pension krävs att den pensionsgrundande tiden är minst 12 år. Visstidspension Visstidspension utges, efter ansökan, till förtroendevald som efter 50 men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) Uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden eller b) Uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap 10 i kommunallagen (vägrad ansvarsfrihet eller laga kraftvunnen dom för brott med minst två års fängelse) och den förtroendevalde har haft sitt uppdrag i minst 36 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre än 36 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. 55

56 56 PM 2 (3) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Datum , rev Samordning Visstidspension utges från avgången intill den månad från vilken ålderspension ska börja utges, dock längst intill den månad då den förtroendevalde fyller 67 år. Har den förtroendevalde en förvärvsinkomst ska visstidspensionen minskas med 75 procent av sådan inkomst multiplicerad med en tidsfaktor. I Katrineholms kommun gäller att fyra prisbasbelopp ska undantas samordning med förvärvsinkomst. Samma undantag gäller även för de heltidsysselsatta förtroendevalda som omfattas av PRF- KL och avgick senast den 30 juni Avgångsersättning Gäller för förtroendevald för vilken PBF gällt intill avgången från uppdraget och som inte får rätt till visstidspension enligt PBF enbart på grund av att åldersvillkoret 50 år inte är uppfyllt. Avgångsersättning utbetalas beroende på uppdragstid (upp till 12 år) och ålder (under eller över 40 år) vid avgången, längst under 1-5 år. Rätten till avgångsersättning upphör om den förtroendevalde på nytt får uppdrag med pensionsrätt hos kommunen eller om den förtroendevalde får rätt till egenpension enligt PBF eller vid utgången av månaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Underlaget för avgångsersättning utgörs av den förtroendevaldes årsarvode vid avgången. Under första utbetalningsåret är avgångsersättningen 80 procent och därefter 70 procent av årsarvodet. Vad som sägs i PBF ovan om samordning med förvärvsinkomster ska även gälla vid avgångsersättningen. Väsentliga skillnader mellan den nu gällande PBF och den nya OPF-KL: Idag gäller pensionsbestämmelserna endast förtroendevalda med en uppdragsgrad på 40 procent av heltid eller mer. De nya bestämmelserna gäller alla förtroendevalda, oavsett uppdragets omfattning. Idag används en kombination av pensionsgrundande tid och tidsfaktor tillsammans med pensionsgrundande inkomst och årspoäng för beräkning av ålderspension. För hel pension krävs minst 12 års pensionsgrundande uppdragstid. De nya bestämmelserna bygger på en avgiftsbestämd ålderspension där pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar som överstiger 7,5 prisbasbelopp. Idag gäller rätt till visstidspension för den som fyllt 50 år men inte 65 år. Det finns inga krav på prestationer från den förtroendevaldes sida. Begreppet visstidspension har avskaffat i den nya OPF-KL. 56

57 57 PM 3 (3) KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Stab Datum , rev Avgångsersättning/omställningsstöd Dagens bestämmelser om avgångsersättning innebär att den som inte fyllt 50 år kan få ekonomisk ersättning under max fem år, motsvarande 80 procent av arvodet första året och därefter 70 procent av arvodet. Den som haft uppdragstid i en omfattning mindre än 72 månader får avgångsersättning under ett års tid. Den som har en uppdragstid omfattande 12 år eller mer har rätt till ersättning i 5 år om han/hon fyllt 40 men inte 50 år. De nya bestämmelserna använder inte begreppet avgångsersättning utan omställningsstöd. Bestämmelserna gäller samma kategorier som idag, d.v.s. förtroendevald med uppdrag om minst 40 procent av heltid. Den som lämnar sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande tid omfattas av reglerna. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst 3 år och beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Det utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under det tredje året. För att erhålla omställningsstöd krävs egen aktivitet för att hitta annan försörjning. Rätten till ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. Den som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid och fyllt 61 år kan i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd upphört få förlängt sådant stöd under ett år i taget, som längst till månaden innan personen fyller 65 år. Vidare tillförs de nya bestämmelserna en rätt till aktiva omställningsinsatser för den som efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid lämnat sitt uppdrag och ännu inte fyllt 65 år. Omfattning och innehåll kan skilja sig åt mellan individer. Idag gäller ifråga om samordning ett fribelopp upp till fyra basbelopp utan tidsbegränsning. De nya bestämmelserna innehåller inte samordning med förvärvsinkomster vid utbetalning av omställningsstöd det första året. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. 57

58 58 Dnr KS/2013: Handläggare: Marie Sandström Koski Detaljplan för del av fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta detaljplan för fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun. Ärendebeskrivning Byggnadsnämnden har överlämnat detaljplan för fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun, till kommunfullmäktige för anatagande. Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnad av 23 friliggande enbostadshus i anslutning till befintligt bostadsområde. Detaljplanen hanteras i enlighet med normalt planförande Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av förslaget till detaljplan och har inga synpunkter på ärendet. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Byggnadsnämndens protokoll med antagande handlingar, , 78 58

59 59 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben Vår beteckning Vår handläggare Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Detaljplan för del av fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun Ärendebeskrivning Byggnadsnämnden har överlämnat detaljplan för fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun, till kommunfullmäktige för anatagande. Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnad av 23 friliggande enbostadshus i anslutning till befintligt bostadsområde. Detaljplanen hanteras i enlighet med normalt planförande Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av förslaget till detaljplan och har inga synpunkter på ärendet. Ärendets handlingar Byggnadsnämndens protokoll med antagande handlingar, , 78 Marie Sandström Koski K:\Beredningsmöten\2013\131218\ MSK\ Öja MSK.docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se 59 LIX:62

60 60 1)~U ~ atrineholins kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad BYGGNADSNÄMNDEN PLAN Detaljplan för del av fastigheten Öja 1:1, w4r~~sti~~t~~tmun Karr imun~tyreisen Katrineholms kommun Byggnadsnämndens beslut 2Q1~ -~ ~ ~ ~ Byggnadsnämnden beslutar att: ~13; 1. godkänna detaljplan för Öja 1:1, Katrineholms 2. överlämna planförslaget till kommunfullmäktige för antagande. Reservation Ami Rooth (mp) lämnar in en skriftlig reservation mot beslutet. Reservationen redovisas på sidan 22 i protokollet. Ärende Upprättande av detaljplan del av fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun i syfte att möjliggöra utbyggnad av 23 friliggande enbostadshus i anslutning till befintligt bostadsområde med närhet till tätorten Katrineholm. Detaljplanen har hanterats enligt reglerna för normalt planförfarande. Yttrande Från samhällsbyggnadsförvaltningen har inkommit yttrande daterat den 17 oktober 2013 byggnadsnämndens överläggning Under nämndens överläggning yttrar sig Erik Liljencrantz, Bertil Carlsson, Bengt Hult, Ami Rooth och Thomas Nyvell. Kommunledningsförvaltningen, akten!~-v~ 60

61 61 ~~~ 1\atrineholms kommun O.,; BYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdaium Blad Reservation Uyggnadsnämnden ~ilj~~~~i~~ ~~ ~~~~~ Ärende Detaljplan för del av fastigheten Öja 1:1, Katrineholms kommun detaljplanen för Öja 1;1har varit vilande under cien tid som området varit föremål för arkeologisk utredning. Denna är nu genomförd och undersökningen visar inga fornlämningar som påverkar planen. Ärendet har därför lyfts till Prio 1.1 kommunstyrelsen i mars 2012 reserverade sig Miljöpartiet de gröna, för det fanns ingen trafiksäker lösning för infarten till det planerade området. Det har gått 1% år sedan dess, det har atltså funnits gott om tid att ta tag i problemet. Det finns inget i handlingarna som visar på att kontakter tagits med berörda parter, exploatören och Trafikverket. Att trafiken till och från området, året runt, kommer att öka när det byggs nya villor (23 st.) jämfört med det område som nu består av fritidshus. Miljöpartiet de gröna har som förut sagts inga synpunkter på s}älva bebyggelsen rnen infarten till området är mycket trafikfarlig.(vi(ket påpekades i reservationen i kommunstyrelsen mars 207.2). Det finns ingen insvängningsfil från Katrineholmshållet. Infarten ligger mitt i en svacka, dvs, det är nerförsbacke hela vägen fram till infarten. Tillåten hastighet är 100 km/tim och där man saktar ner för att svänga fn tit! området är vägen enfilig. Flera månader på året fiinns risk för halka och risken för påkörning bakifrån är mycket högt Det finns en busshållplats på norra sidan av väg 55. För att nå den måste man korsa vägen. I ett nytt villaområde är det troligt att barnfamiljer flyttar in. Det betyder att barn och ungdomar för att nå bussen, ska gå över en väg där trafiken passerar i (minst) 100 km/timmen, i mörker och halka vintertid, morgon och eftermiddag på väg till skolan eller fritidsaktiviteter. Vi i Miljöpartiet de gröna anser att trafikproblemet måste lösas med Trafikverket och exploatören innan detaljplanen beslutas i kommunfullmäktige, Del får inte vara så cyniskt att inget görs förrän en olycka har inträffat, Qå är det mer än för sent. Vem som då bär ansvaret för en eventuell framtida olycka och vem som ska skapa och bekosta en lösning, som gör det säkert för de boende i det planerade bostadsområdet att nå bussen till skola och arbete i Ka#rineholm, är frågor som måste klargöras i detaljplanearbetet. Eftersom vi inte fick gehör för våra synpunkter väljer vi att reservera oss mot planen i dess nuvarande skrivning. Julita den 31 oktober 2013 ~~.: ~ C~..~,,--~~ ~- Ami Rooth Ledamot i byggnadsnämnden Kommunledningsförvaltningen, akten C V ~~~U~~ 61

62 Ringvägen 1:45 1:21 Sågmon 1:80 1: :30 1:84 E= Sågmon Åvägen + Ö J A 1 1:39 1: : : : E= : Ö J A 1:1 Rv 55, X= B II p 1 6,0 25 e 0,25 1 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER X= :4 e f 1 I Sågmon öster om Katrineholms tätort OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETERNA ÖJA 1:1 M FL KATRINEHOLMS KOMMUN I SÖDERMANLANDS LÄN E 3, Upprättad Dnr: Erik Bjelmrot, planarkitekt Lars Nordling, planarkitekt LOKALGATA SKYDD +53 1: SKYDD Tät skog NATUR SKALA 1:1000 (A1) 1:2000 (A3) PLANBESTÄMMELSER FÖLJANDE GÄLLER INOM OMRÅDEN MED NEDANSTÅENDE BETECKNINGAR. DÄR BETECKNING SAKNAS GÄLLER BESTÄMMELSEN INOM HELA PLANOMRÅDET. ENDAST ANGIVEN ANVÄNDNING OCH UTFORMNING ÄR TILLÅTEN. X= : GRÄNSBETECKNINGAR Linje belägen 3 meter utanför planområdesgräns : LOKALGATA r:100m 57 E 3, r:200m LOKALGATA +66 Användningsgräns Egenskapsgräns Illustrationslinjer r:21m Föreslagen gatuhöjd och kurvradie (fastställs ej) ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänn plats 1:39 1: LOKALGATA Lokaltrafik m från strandkanten ÖJA 1: NATUR SKYDD Kvartersmark Naturområde tillgängligt för allmänheten Område med skydd mot trafikbuller X= B Bostäder 1: :72 1: NATUR E 3,0 61 Tät skog E Vattenområden W UTNYTTJANDEGRAD e 1 0,25 e Tekniska anläggningar, el, tele och va Öppet vattenområde Högsta exploateringsgrad (bruttoarea per fastighetsarea, inräknat altaner) Största byggnadsarea per tomt, inräknat altaner och komplementbyggnader 1:70 BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE Marken får ej bebyggas X= Marken får endast bebyggas med uthus och garage Stor-Jälken W PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE Placering p 1 Utformning Byggnad ska placeras minst 4 meter från tomtgräns II Högsta antal våningar 0,0 Högsta byggnadshöjd i meter GRUNDKARTA KOMPLETTERAD KARTBETECKNINGAR ENLIGT HMK:KARTOGRAFI GRUNDKARTAN UPPRÄTTAD AV METRIA I JUNI 2009 GENOM SKALA 1:1000 KARTERING OCH TERRESTER KOMPLETTERINGSMÄTNING, KOORDINAT- OCH PROJEKTIONSSYSTEM RT 90 2,5 GON V 0:-15, HÖJDSYSTEM RH00 FOTOGRAMMETRISK 00 Utseende f 1 Största taklutning i grader Fasader skall i huvudsak utföras i vita och grå kulörer. Tak skall i huvudsak utföras i svarta och grå kulörer. AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING DETALJINFORMATION KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA HEDDA BRING MÄTNINGSINGENJÖR Y= Y= Y= Y= ANTAGANDEHANDLING! ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark. Samtliga fastigheter skall ingå i gemensamhetsanläggning för skötsel av allmän platsmark. Plankostnad skall inte tas ut vid bygglov. 62

63 1 1 S X= X= : BULLERVALL : BULLERVALL Tät skog NATUR : X= : :39 1: ÖJA m från strandkanten 1:1 62 X= :72 1: NATUR :71 52 Tät skog 1:70 X= Stor-Jälken 54 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I Sågmon öster om Katrineholms tätort OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETERNA ÖJA 1:1 M FL KATRINEHOLMS KOMMUN I SÖDERMANLANDS LÄN Upprättad Dnr: Erik Bjelmrot, planarkitekt SKALA 1:1000 (A1) 1:2000 (A3) Lars Nordling, planarkitekt ILLUSTRATION ANTAGANDEHANDLING! 63

64 64 Antagandehandling 1 (7) PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten Öja 1:1, Sågmon, Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad på samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm

65 65 Antagandehandling HANDLINGAR Plankarta i skala 1:1000 (A1L), (1:2000, A3L) med planbestämmelser. Illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse 2 (7) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG För del av Sågmon har en detaljplan upprättats. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av 23 friliggande enbostadshus i anslutning till befintligt bostadsområde med närhet till tätorten Katrineholm. Beslut om planläggning togs av Byggnadsnämnden 6 maj Planen genomförs med byggherresamverkan genom KS Förvaltning AB, som uppdragit till Björk & Nordling arkitektkontor AB genom planarkitekt Lars Nordling att utföra planhandlingar. FÖRENLIG MED MILJÖBALKEN Planen är förenlig med miljöbalken 3-4 kap. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet ligger cirka 4 km öster om Katrineholms centrum. Planen avgränsas i norrav Väg 55 mellan Katrineholm och Flen samt i söder av sjön Stor-Jälken. I väster går planområdet fram med vägområde till gemensam väg i befintligt bostadsområde. Markägoförhållanden Planområdet omfattar drygt 14,4 ha. Av dessa utgör 11 ha obebyggd skogsmark av varierande ålder och 3,2 ha vattenområde. Mark för bostadsändamål utgör c:a 3 ha. Planområdet ägs idag i huvudsak av Strängnäs stift, som avser att avyttra området till KS Förvaltning AB i samband med detaljplaneläggningen. Nuvarande bostadsfastigheten Öja 1:46 har nyligen förvärvats av Katrineholms kommun. 342 kvm i områdets västligaste del ägs av Sågmons Samfällighetsförening. 65

66 66 Antagandehandling 3 (7) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Orienteringskarta Översiktliga planer Planområdet är tidigare ej detaljplanelagt. Översiktsplan från 1991 anger område av intresse för friluftslivet. I det pågående arbetet med kommande Översiktsplan är området utpekat som bostadsområde. Behovsbedömning En behovsbedömning är gjord. Kommunens ställningstagande är att planens genomförande inte innebär betydande miljöpåverkan. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Naturvårdsprogrammet för Södermanlands län framtaget 1991 av länsstyrelsen visar att området är av intresse för skogsbruk och rörligt friluftsliv. Området i nordväst mot Väg 55 liksom ett område i plangränsen mot sydost består av tät granskog. Den huvudsakliga delen av i resten av planområdet består av småvuxen skog, tall, gran, björk och sly. Undervegetationen är karg. Områdets norra del präglas av mager tunt överlagrad storblockig morän, på starkt kuperad hällmark. Undervegetationen är i huvudsak lavar och torktåliga örter. Den södra delen utgörs dels av relativt branta partier ner mot sjön. Även denna mark är mager. Vegetationen här präglas av gran, björk och mindre aspar. På ett antal ställen över hela planområdet finns mindre kärrmarker. 66

67 67 Antagandehandling 4 (7) Området är kuperat med de högsta delarna mitt i planområdet. Från väster till öster finns först en kraftig stigning upp till högre nivåer som följs av en nedåtgående sluttning mot plangränsen i öster. Marken mot vattnet sluttar jämnt och relativt brant. 67

68 68 Antagandehandling 5 (7) Strandkanten är svårtillgänglig och vegetationen består av sly, mindre träd och buskar. En gångstig leder från det angränsande bostadsområdet ner mot strandkanten i planområdet. Vattenområdet är del av sjön Stor-Jälken. Kulturmiljö Planområdet kan enligt Länsstyrelsens bedömning innehålla fornlämningar. Arkeologisk undersökning har genomförts och visar inga fornlämningar som påverkar planen. Bebyggelseområden Bostäder En mjukt formad lokalgata som löper genom området i väst-östlig riktning bebyggs på ömse sidor med enbostadshus. Det bildas en gles villabebyggelse med frihet att placera villorna på lämplig plats på tomten dock minst 6 meter från lokalgatan och 4 meter från övriga tomtgränser. Bebyggelsemiljön ska ge ett sammanhållande modernistiskt intryck med vita eller grå fasader och gråa till svarta tak. Utformningsbestämmelser anger relativt låglutande tak på högst 25 grader. Området omfattar 23 villor med en största byggnadsarea per tomt, altaner och komplementbyggnader inräknade, på 240 kvm. 68

69 69 Antagandehandling Service Service såsom barnomsorg, skola, vård och kommersiell service finns i Katrineholms tätort. Tillgänglighet Tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska tillgodoses så långt som möjligt i området. De bitvis stora nivåskillnaderna inom området kan dock utgöra hinder för kraven. Inom byggnaderna medges inga avsteg från de tekniska egenskapskraven, exempelvis kravet på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 6 (7) Friytor Naturmiljö Området är av intresse för friluftslivet. Strandområdet är idag otillgängligt och bevuxet med sly. För att säkerställa det rörliga friluftslivets tillträde till strand och vatten avsätts större delen av planområdet till allmän platsmark med beteckningen natur. Strandskydd Bebyggelsen har placerats med hänsyn till topografin. Bostadskvarteren har placerats utanför strandskyddsgränsen på 100 meter. Inga intrång görs i strandskyddet. Gator och trafik Gatunät Tillfarten till området sker via infart från Väg 55, en mötesfri landsväg sedan Denna anslutning har hittills endast betjänat Sågmons bostadsområde. Tillfarten medger en trafiksäker anslutning till planområdet. I det befintliga bostadsområdet går lokalgatan parallellt med Väg 55. En förlängning av den befintliga lokalgatan medges i gällande plan. För att nå planområdet krävs också tillfart över en remsa naturmark i Samfällighetens ägo och en obebyggd tomt som kommunen äger. När planen genomförs släcks byggrätten på denna tomt. Detta innebär att anslutningen till cykelbana som löper längs Väg 55 enkelt och trafiksäkert kan göras i planområdets nordvästra hörn. En annan tillfart till cykelbanan kan i framtiden anordnas i planområdets östra del. Kollektivtrafik Närmaste busshållplats ligger på Väg 55 cirka 300 meter från planområdet. Parkering Boendeparkering iordningställs inom den egna tomten. Inom området iordningställs dessutom två allmänna parkeringsytor för besökare. 69

70 70 Antagandehandling Teknisk försörjning Vatten och avlopp Det befintliga bostadsområdet, Sågmon, kommer att anslutas till det allmänna vattenoch avloppsnätet. I samband med detta kan även utbyggnad ske för planområdet. Inom planområdet avses va-försörjningen ske med självfall om detta är möjligt, annars med LPS-system. 7 (7) Dagvatten Förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvattnet (LOD) är goda. Särskild omsorg kommer att krävas vis anläggning av lokalgatan för att förhindra läckage av förorenat dagvatten till Stor-Jälken. El För utbyggnad av elnät till abonnents anslutningspunkt ansvarar Utsikt Nät AB. Störningar Bullernivåerna från Väg 55 redovisas i MKB för RV 55 s. 30 (VMN ). Samtliga nya bostadshus kommer att placeras minst 90 meter från väg 55, vilket innebär att beräknat vägtrafikbuller underskrider gränsen 55 dba. KATRINEHOLM Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bjelmrot Planarkitekt Lars Nordling Planarkitekt 70

71 71 Antagandehandling 1 (3) GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten Öja 1:1, Sågmon, Katrineholms kommun ANTAGANDEHANDLING Upprättad på samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm

72 72 Antagandehandling HANDLINGAR Plankarta i skala 1:1000 (A1), (1:2000, A3) med planbestämmelser. Illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning (detta dokument) Fastighetsförteckning Samrådsredogörelse 2 (3) INLEDNING För del av Sågmon har en detaljplan upprättats. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utbyggnad av 23 friliggande enbostadshus i anslutning till befintligt bostadsområde med närhet till tätorten Katrineholm. ORGANISATORISKA FRÅGOR Beslut om planläggning togs av Byggnadsnämnden den Planen genomförs med byggherresamverkan genom KS Förvaltning AB, som uppdragit till Björk & Nordling arkitektkontor AB genom planarkitekt Lars Nordling att utföra planhandlingar. Tidsplan Samråd April 2011 Utställning Mars 2012 Antagande December 2013 Laga kraft December 2013 Mark- och anläggningsarbeten kan komma igång tidigast första kvartalet 2014, vilket skulle kunna innebära första inflyttning under senhösten Genomförandetid Genomförandetiden är satt till 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Markägoförhållanden Planområdet ägs idag av Strängnäs stift, som avser att avyttra området till KS Förvaltning AB i samband med detaljplaneläggningen. Mindre delar av vägområdet ägs av Katrineholms kommun respektive Sågmons Samfällighetsförening. Huvudmannaskap Hela planområdet, inklusive allmän platsmark, ligger under enskilt huvudmannaskap. KS Förvaltning AB avser att vara huvudman för hela planområdet i utbyggnadssskedet. Efter fastighetsbildning övergår huvudmannaskapet till områdets samfällighet. Samordning förutsätts med Sågmons Samfällighetsförening. Planområdets utfart sker genom direkt anslutning till befintlig gemensamhetsanläggning för väg. Planområdet ska erhålla andelstal i den befintliga gemensamhetsanläggningen. Ansvarsfördelning Sörmland Vatten ansvarar för framdragande av va-ledning genom befintligt bostadsområde till anslutningspunkt i planområdets nordvästra hörn. KS Förvaltning AB ansvarar för plangenomförandet i övrigt. 72

73 73 Antagandehandling Avtal Avsiktsförklaring föreligger mellan Strängnäs Stift och KS Förvaltning AB om förvärv av planområdet. Exploateringsavtal kommer att upprättas innan planen antas. Fastighetsrättsliga frågor Plangenomförandet förutsätter fastighetsbildning enligt följande: 3 (3) Varje bostadstomt avstyckas som enskild fastighet. Ny fastighet bildas för övriga delar av planområdet (vägmark, naturområden och vattenområde). Den nya gemensamhetsanläggningen för lokalgatan ansluts till befintlig gemensamhetsanläggning för väg inom Sågmons Samfällighet. Gemensamhetsanläggning inrättas för underhåll och skötsel av vägar och gemensamma va-ledningar. Planområdet ska erhålla andelstal i den befintliga gemensamhetsanläggningen för Sågmons vägområde. Ekonomiska frågor Byggherren svarar för plankostnader, vilket avtalats i ett plankostnadsavtal mellan byggherre och Katrineholms kommun. Detta innebär att plankostnad ej ska tas ut vid kommande bygglov. Byggherren svarar för lantmäterikostnader och kostnader för inlösen av mark som tillhör Sågmons Samfällighetsförening. Övriga ekonomiska frågor som berör kommunen och byggherren regleras i exploateringsavtal. Tekniska frågor Det allmänna va-nätet byggs ut vid plangenomförandet. Uppvärmning och byggande förutsätts ske i enlighet med gällande lagar, förordningar och energinormer. Inget gemensamt uppvärmningssystem är planerat. Området kan anslutas till Utsikt Nät Ab:s nät. En ny transformatorstation placeras centralt inom området. Medverkande Vid upprättandet av detta planförslag har följande personer medverkat: Erik Bjelmrot Planarkitekt Lars Nordling Planarkitekt 73

74 74 1 (6) Datum Upprättad Dnr Detaljplan för del av fastigheten ÖJA 1:1, Katrineholm UTLÅTANDE Antagandehandling Hur samrådet bedrivits Samrådet har genomförts genom utskick till berörda parter, samt normalt utställningsförfarande under perioden 8 mars till 29 mars 2012 Sammanställning av inkomna yttranden under samrådet i utställningsskedet Inkomna yttranden utan erinran: Trafikverket Villaägarna Västra Sörmland Pensionärsrådet Kommunstyrelsen i Katrineholm Service- och teknikförvaltningen i Katrineholm Kultur- och turismförvaltningen i Katrineholm Inkomna synpunkter: Inkommet yttrande från: Synpunkter Kommentar/Åtgärd Miljöförvaltningen, Katrineholm Genomfartstrafiken genom området kan ge upphov till vissa störningar för befintliga fastigheter som ligger nära vägen. Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas. Närheten till väg 55 begränsar möjligheten att Trafikmängden förbi fyra närmast berörda fastigheter kommer att öka något. Den nordostligaste fastigheten kommer att beröras mest eftersom vägområdet är beläget högre än tomtmarken. För denna 74

75 75 Katrineholms kommun Sörmland Vatten och Avfall AB Länsstyrelsen Södermanlands län välja husläge på vissa tomter. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) bör utföras så att avledning mot Stor-Jälken förhindras. Sörmland Vatten anför att det befintliga bostadsområdet Sågmon måste anslutas till det allmänna vatten- och avloppsnätet innan det nu aktuella planområdet kan anslutas. Sörmland Vatten önskar att om möjligt utföra spillvattensystemet med självfall i stället för LPS. Länsstyrelsen skriver att planförslaget har omarbetats så att merparten av Länsstyrelsens synpunkter gällande allmänna intressen har beaktats. Länsstyrelsen kräver dock att en arkeologisk utredning genomförs. fastighet föreslås någon form av skydd. Bullernivåerna från Väg 55 redovisas i MKB för RV 55 s. 30 (VMN ). Samtliga nya bostadshus kommer att placeras minst 90 meter från väg 55, vilket innebär att beräknat vägtrafikbuller underskrider gränsen 55 dba. Bullerplank och bullervall vid väg 55, som påverkas av vägdragningen kommer att ersättas med en ny bullermässigt likvärdig lösning. Dagvatten kommer att infiltreras lokalt och inte avledas mot Stor-Jälken. Planförslaget förutsätter också anslutningen av det befintliga området först. För att möjliggöra självfall har ytterligare ett område för en eventuell pumpstation inrättats i avslutningen av lokalgatan i öster. Arkeologisk utredning är genomförd och godkänd av Länsstyrelsen enligt mail den 16 september Utredningen medför ingen ändring av planförslaget. 2 (4) Stora Jälkens Fiskevårdsförening Länsfiskekonsulent Sten Nilsson lämnar information om gällande skydd för flodkräftan i Stor-Jälken. Allemansrätten kommer till ett idag allmänt tillgängligt Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD innebär inte 75

76 76 Katrineholms kommun Tommi Gorard, ordförande område kommer att utsläckas. Flodkräftan riskeras att slås ut. Lokalt omhändertagande av dagvatten blir svårt p g a utsläpp av oljor och kemiska produkter. En miljökonsekvensbeskrivning borde ha utförts. Föreningen anser sig vara berörd part som borde fått planhandlingar utskickade till sig. Sågmons samfällighetsförening, genom Agneta Andersson sekreterare Sören Nyberg Eivor Blomqvist Johny Broman Tommi Gorard Jan Malmqvist Anna Nizelius för Öja 1:47 Tillfarten till området idag är inte trafiksäker. Det är svårt att ta sig ut och in i området speciellt under vinterhalvåret. Det finns ingen säker övergång över väg 55 till busshållplatsen. Infarten kommer inte klara belastning av tung trafik under byggtiden. Vägsträckningen enligt den gamla detaljplanen från 1955 medför stora olägenheter för berörda tomtägare. Man önskar förbud mot sprängningsarbeten mellan kl och 7.00 under byggtiden. Motsätter sig i egna skrivelser den föreslagna vägdragningen. Motsätter sig, såsom mest drabbad av den föreslagna vägdragningen, att detaljplanen antas. Hon anser att ingen avvägning gjorts mellan allmänna och enskilda intressen. att oljor och kemiska produkter tillåts förorena marken. Detta regleras i Miljöbalken och övervakas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Kommunens bedömning är att en enkel miljökonsekvensbeskrivning som ingår i planbeskrivningen är tillfyllest. Trafikverket har nyligen genomfört relativt omfattande ombyggnad av påfarten till Sågmon för att förbättra säkerheten. Vid plangenomförandet bör inte anläggningstrafik tillåtas på nuvarande lokalgata, utan förstärkningsåtgärder. Enligt gällande detaljplan kan vägen mellan Öja 1:80 och 1:30 utföras. Kommunen avser att använda detta område för lokalgatan. Detaljplanen reglerar inte sprängningstider. Kommunens ställningstagande är att vägen kan genomföras. Bullerskyddsåtgärder kommer att vidtas. Eventuell inlösen av enskild fastighetsmark för detta ändamål kan komma att regleras i kommande lantmäteriförrättning. Kommunen avser att anta detaljplanen. Kommunen anser att allmänintresset att tillskapa nya bostäder är mycket stort. Det föreslagna bullerskyddet norr om Öja 1:47 kommer att vara 3 (4) 76

77 77 Katrineholms kommun På uppdrag av 31 fastighetsägare har Anna Nitzelius, Tommi Gorand, Per Melander och Jan Malmqvist inkommit med ett gemensamt yttrande på sex sidor. Föreslaget bullerskydd anses inte tillgodose sakägarens intressen. Yttrandet i sin helhet bifogas denna sammanställning. Synpunkterna sammanfattas på följande sätt: 1. Detaljplanen är oförenlig med gällande lag och praxis. 2. Ingen avvägning har gjorts mellan allmänna och enskilda intressen vad gäller förslaget till väganslutning. 3. Direkta felaktigheter ligger till grund för förslaget. 4. Ensidigt hänsynstagande har gjorts till exploatörens fördel/intressen. 5. Kommunen är skyldig att ha en aktuell översiktsplan. 6. Ingen MKB har genomförts. placerat drygt 25 meter norr om befintligt bostadshus. Fastigheten 1:47 kan också utökas med del av 1:46 om så skulle önskas. Se även nedan! 1. Aktuell lagstiftning gör ingen skillnad på fritidsbostad eller permanentbostad. Befintligt bostadsområde genomgår för närvarande en gradvis permanentning och ansluts inom kort till det allmänna va-nätet. Kommunen har givetvis gjort en noggrann intressebedömning innan planläggningsbeslut. Den mark som avses ianspråktas är samfälld vägmark. Planen har utformats särskilt för att inte ianspråkta enskild tomtmark. Planarbetet har i alla delar följt gällande lagar. 2. Avvägningen mellan enskilda intressen och allmänna intressen har också gjorts. Kommunens inställning är att det allmänna intresset i detta fall går före det enskilda. 3. Yttrandet påpekar att angivet vägområde om 7 meter är felaktigt. I endast en mycket begränsad del, vägområdet mellan Sågmon 1:30 och 1:80 är i gällande detaljplan vägområdet c:a 8,5 meter, medan avståndet mellan fastighetsgränserna är c:a sex meter. Angränsande fastigheter inrymmer således delar av detta vägområde. Planförslaget är utformat för 4 (4) 77

78 78 Katrineholms kommun att den c:a fem meter breda vägen ska kunna anläggas inom det sex meter breda området utanför fastighetsgränserna. Kommande lantmäteriförrättning får reglera denna fråga mer i detalj. 4. Kommunen har mycket stort intresse av att detta område kommer till stånd. Den mark som den nya bebyggelsen ianspråktar tillhör Svenska Kyrkan, som i sin tur har avtalat med en exploatör. Att kommunen ensidigt skulle gynnat denna exploatör är ett helt ogrundat påstående. 5. Att kommunen är skyldig att ha en aktuell Översiktsplan är riktigt. Detta arbete pågår. I detta arbete pekas det aktuella området ut för bostadsbebyggelse. 6. Efter omarbetningen av samrådsförslaget fram till utställningsförslaget har Länsstyrelsen inte längre önskemål om MKB. Kommunens uppfattning är att det inte är behövligt. 5 (4) I övrigt kommer plangenomförandet att åtföljas av lagstadgade samråd i kommunen. Vid dessa kommer detaljer som skydd för flodkräftan och Stor-Jälkens vatten att tas upp. Kommunens Miljöförvaltning bevakar dessa frågor kontinuerligt. 78

79 79 Katrineholms kommun Ändringar efter utställningen Efter utställningen har plankartan kompletterats med ytterligare ett område för en eventuell pumpstation på lokalgatan i öster. 6 (4) Inkomna synpunkter som inte blivit tillgodosedda Kommunen avser att anta planförslaget, varför alla de enskilda sakägare som motsatt sig detta inte får sina synpunkter tillgodosedda. Sammanfattning Ett stort antal sakägare har inkommit med yttranden med innebörden att tillfartsvägen kommer att innebära ett mycket stort intrång. Planförslaget har utarbetats för att minimera detta och inte göra intrång på enskilda fastigheter. En ökning av trafikmängden med c:a 100 fordon per dygn förutses. Kommunen anser inte att detta är så ett stort intrång att det kan utgöra hinder för ett angeläget utvecklingsområde. Vare sig Länsstyrelsen eller andra myndigheter motsätter sig detaljplanen. KATRINEHOLM Samhällsbyggnadsförvaltningen Erik Bjelmrot Planarkitekt Lars Nordling Planarkitekt 79

80 80 80

81 81 81

82 82 82

83 83 83

84 84 84

85 85 85

86 86 86

87 87 87

88 88 88

89 89 89

90 90 90

91 91 91

92 92 92

93 93 93

94 94 94

95 95 95

96 96 96

97 97 97

98 98 98

99 99 99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112 112 Dnr KS/2013: Handläggare: Per Johansson Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att lägga Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport för perioden från den 1 januari 2013 till den 31 augusti 2013 till handlingarna. Ärendebeskrivning Vårdförbundet har till kommunstyrelsen överlämnat sin delårsrapport, omfattande perioden från den 1 januari till den 31 augusti 2013, för kännedom. Förbundets direktion har vid sitt sammanträde den 24 oktober 2013 godkänt rapporten. Rapporten innehåller en förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning samt uppgift om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Till delårsrapporten hör också ett utlåtande från förbundets revisorer samt en revisionsrapport. Vårdförbundet Sörmland uppvisar ett negativt resultat på kronor för perioden. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Delårsrapporten med revisionsrapport har översänts till ekonomi- och upphandlingskontoret med möjlighet att lämna eventuella synpunkter som bör beaktas i beredningen av ärendet. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Delårsrapport för perioden , Vårdförbundet Sörmland, Revisorerna i Vårdförbundet Sörmland, utlåtande avseende delårsrapport 2013, PWC, revisionsrapport: granskning av delårsrapport 2013, Vårdförbundet Sörmland 112

113 113 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab Vår handläggare Per Johansson Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Delårsrapport från Vårdförbundet Sörmland Ärendebeskrivning Vårdförbundet har till kommunstyrelsen överlämnat sin delårsrapport, omfattande perioden från den 1 januari till den 31 augusti 2013, för kännedom. Förbundets direktion har vid sitt sammanträde den 24 oktober 2013 godkänt rapporten. Rapporten innehåller en förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning samt uppgift om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Till delårsrapporten hör också ett utlåtande från förbundets revisorer samt en revisionsrapport. Vårdförbundet Sörmland uppvisar ett negativt resultat på kronor för perioden. Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Delårsrapporten med revisionsrapport har översänts till ekonomi- och upphandlingskontoret med möjlighet att lämna eventuella synpunkter som bör beaktas i beredningen av ärendet. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har gått igenom delårsrapporten och revisionsrapporten. Förvaltningen har inte funnit något att anmärka på eller erinra mot, utöver det som framkommer av delårsrapporten och revisorernas rapport. Av revisorernas granskning framkommer att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller de krav som ställs enligt den kommunala redovisningslagen. Utvärdering av har gjort av två av sju verksamhetsmål (de fem mål som inte utvärderats i delårsrapporten kommer att utvärderas i samband med årsredovisningen för förbundet). Vidare, att förbundets utvärdering av de två finansiella målen är rättvisande. Förvaltningen noterar också att den prognos för helåret 2013 som lämnas i delårsrapporten visar på ett negativt resultat på kronor för Vårdförbundet Sörmland. Det betyder att balanskravet inte kommer att uppnås för Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att lägga Vårdförbundet Sörmlands delårsrappor till handlingarna. K:\Beredningsmöten\2013\131218\ PJ\Tjänsteutlåtande docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 113

114 114 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2013: Stab För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Lix: 60 K:\Beredningsmöten\2013\131218\ PJ\Tjänsteutlåtande docx KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: per.johansson@katrineholm.se 114

115 115 ~~ ~T~(~I~Ft~R~;i '~I?FT För kännedom till Kommunstyrelsen samt socialnämnden eller motsvarande i Eskilstuna Katrineholm Strängnäs Vingåker ~IIVE~IÖLNIS KOMMUN E ~fommunstvrelse ~ ~ 2Q1~ -~ ~- ~ 5,K5 ien~mmpr y~ 4~andl~~gar= ~...~ Delårsrapport för perioden Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmlands förbundsdirektion har vid sammanträde godkänt bifogade delårsrapport för perioden (januari - augusti) 2013 för överlämnande till respektive kommunstyrelse och socialnämnd eller motsvarande i våra medlemskommuner. Delårsrapporten innehåller en förvaltningsberättelse med personalekonomisk redovisning samt uppgift om det systematiska arbetsmiljöarbetet. I den ekonomiska översikten återfinns Vårdförbundets delårsresultat och årsprognos. I årsprognosen görs en bedömning av resultatutfallet vid årets slut, vilket framgår idrift- och investeringsredovisningen. Delårsrapporten omfattar i övrigt resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport samt noter. I en bilaga återfinns de redovisningsprinciper som tillämpas i delårsrapporten. Förbundet uppvisar för delårsperioden ett minusresultat med 255 tkr. Detta beror på att de externa patientplaceringarna på Vårnäs behandlingshem ej når upp till den förväntade nivån. Det sammanlagda underskottet för Vårnäs uppgår ti11259 ticr för perioden. Primärbehandlingen har ett negativt resultat med 522 tkr och Halvvägshusen ett positivt resultat med 262 tkr. I budgeten har de externa patientplaceringarna på primärbehandlingen bedömts uppgå ti115,5 patienter per vårddygn (1338 vårddygn för perioden), men stannar för delåret på ca 3,0 patienter per vårddygn (738 vårddygn). Inom det öppna intaget har 166 patienter inskrivits under perioden. Nyttjandegraden för delåret är 104,5 %, vilket innebär 194 fler vårddygn jämfört med planeringstalet i budgeten. Patientbeläggningen per vårddygn uppgår ti1118,8 patienter jämfört med planerade 18,0. Vårddygnskostnaden fär medlemskommunen under perioden uppgår till 1455 kronor. Den beräknade kostnaden enligt planerat platsantal i budgeten är 1520 kronor. 115

116 116 Patientbeläggningen på halvvägshusen för kvinnor respektive män uppgår ti116,3 patienter per vårddygn under perioden -1,3 patienter/vårddygn respektive 5,0 patienter per vårddygn. Den sammanlagda patientbeläggningen på halvvägshusen överstiger därmed beräkningen i budgeten som är 6,0 patienter per vårddygn. Familjerådgivningen och Upphandlingsverksamheten visar för perioden ett visst överskott. För helåret 2013 är den nuvarande bedömningen att resultatet för förbundet blir ett mindre underskott med ca 270 tkr. Bedömningen av det externa patientintaget på primärbehandlingen utgår från 3,5 placerade patienter per vårddygn i årsprognosen, vilket är två patienter färre jämfört med budgeten. För halvvägshusen är bedömningen 6,5 patienter per vårddygn, som innebär att beräkningen i budgeten överträffas. Förbundets sammanlagda kostnader bedöms bli lägre än i budgeten vid årsslutet. Vårdförbundets ekonomiska ställning är trots det prognosticerade underskottet fortsatt stabil och det egna kapitalet bedöms vid årsskiftet nästintill uppnå det finansiella målet om en lägsta nivå på ca 11,5 mkr. Vårdförbundet har en fortsatt strävan att nå en stabilare plattform för verksamheten genom att nya uppdragsgivare tillkommer -främst avseende Vårnäs behandlingshem -genom att upphandlade ramavtal möjliggör en breddning av kundunderlaget. Förbundet genomför årligen uppsökande träffar med ledningsföreträdare för kommun och socialtjänst i våra medlemskommuner. Vid dessa möten förs dialog om nuvarande verksamheter och kommunernas eventuella samverkansbehov kring utveckling av nya verksamhetsområden. Vid ägarmöte i april tillsattes en kommungemensam utredningsgrupp, med uppdrag att genomföra en förstudie av en gemensam HVB-verksamhet för ungdomar i Vårdförbundets regi. Gruppen gavs även mandat att uppmärksamma behovet av utredning i andra samverkansfrågor. Förbundets ambition är att stärka samverkan med Er som medlemmar och ser med tillförsikt fram mot att vi tillsammans fortsätter att forma och utveckla verksamheten inför och i framtiden. För Vårdförbundet Sörmland ~..~ To ' erd ja on ordförande i förbundsdirektionen 116

117 117 DEL RSRAPPORT

118 118 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sid 12 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Sid 13 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Sid 14 EKONOMISK ÖVERSIKT Sid 17 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Sid 20 RESULTATRÄKNING OCH PROGNOS Sid 20 BALANSRÄKNING Sid 21 KASSAFLÖDESRAPPORT Sid 22 NOTER TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING Sid 24 BILAGA REDOVISNINGSPRINCIPER 118 3

119 119 Förvaltningsberättelse perioden O1 - OS Vårdförbundet - direktion och ledning Förbundsdirektionen med fyra ordinarie ledamöter och fyra ersättare från vardera medlemskommun har haft fyra sammanträden under delårsperioden t o m augusti. Direktionens arbetsgrupp som består av fyra ledamöter - en från varje medlemskommun - under ledning av ordföranden arbetar särskilt med utvecklings- och förnyelsefrågor för förbundet. Arbetsgruppen är även beredningsorgan för ärenden inför direktionens sammanträden. Ett av förbundsdirektionens sammanträden hölls på Mercur i Katrineholm, med bl a information om dess verksamhet, som är en öppenvårdsenhet för människor med missbruksproblem och deras anhöriga. Övriga tre sammanträden genomfördes på Vårnäs. Vårens möte med Vårdförbundets ägare/medlemskommuner var förlagt till Malmköping hotell i april, där förslaget till budgetramar för 2014 redovisades. Ägarna lämnade sitt godkännande till förslaget som innebär att den generella anslagsnivån uppräknas med 3 %. Vid mötet redovisades även det ekonomiska resultatutfallet och det egna kapitalets utveckling för Vårdförbundet under 2000-talet, samt för det föregående verksamhetsåret Runt årsskiftet 2012/2013 genomförde arbetsgruppen, tillsammans med tjänstemän från förbundets kansli, möten med socialnämndsordföranden och chefstjänstemän vid Socialtjänsten i samtliga medlemskommuner. Frågor som diskuterades var kommunernas behov av HVB för äldre missbrukare med begynnande demens. Den samlade bedömningen efter kommunrundan var att kommunernas behov av den typen av behandlingsplatser inte var så stor, att det utgjorde en tillräcklig grund för att Vårdförbundet skulle starta upp en ny verksamhet. I april tog ägarmötet utifrån de aktuella förutsättningarna ställning till, att i nuläget ej starta HVB-hem för äldre personer med missbruksproblem ivårdförbundets regi. I samband med kommunrundan ställdes även frågan till kommunerna om behovet av ytterligare vårdverksamhet i Vårdförbundets regi. Det framkom då ett behov av behandlingshem för ungdomar hos flertalet av kommunerna, vilken fråga senare behandlades på ägarmötet i april. Delar av arbetsgruppen har även tittat på lokaler, som kunde vara lämpade för detta ändamål. Ägarmötet beslöt att tillsätta en kommungemensam utredningsgrupp med uppdrag att genomföra en förstudie, innehållande inriktning och omfattning av en gemensam HVBverksamhet för ungdomar i Vårdförbundet regi. Arbetsgruppen har även fortsatta kontakter med landstingsledningen isörmland angående ett mer formaliserat och långsiktigt samarbete mellan landstinget och vårdförbundet. En politisk överläggning angående detta utifrån en lagändring som trädde ikraft ägde rum i början av september Förbundets ledning har fortsatt arbetet med att utforma ett kvalitetsledningssystem för Vårdförbundets samtliga verksamhetsområden. Som ett första steg skall kvalitetsledningssystem utformas för Vårnäs behandlingshem med slutmålet att uppfylla kraven för en certifiering enligt ISO Rutiner och riktlinjer för arbetet som genomförs på sjukavdelningen på Vårnäs - enligt HSL - är färdigställda. För behandlingsarbetet - enligt SoL -pågår arbete med förtydliganden av rutiner/riktlinjer, enligt vad som anges i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) "Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete". 119 L!

120 120 Under perioden har en organisatorisk översyn genomförts av familjerådgivningens ledning och administration, som föranletts av pensionsavgångar inom verksamheten med början fr o m halvårsskiftet. I april tog förbundsdirektionen beslut om en förändring av organisationen vid familjerådgivningen. Beslutet har föregåtts av en process som bl a omfattat studiebesök vid familjerådgivningarna isödertälje, Örebro och Jönköping i slutet av förra och i början av detta året. Den beslutade förändringen innebär att tjänsten som assistent har avvecklats vid halvårsskiftet och att en tjänst som enhetschef/familjerådgivare inrättas med tillsättning from Sammanfi~ttning över V~r~~lföYbunrlet SöYmlantls ekonomiska resultat och situation Den största delen av Vårdförbundets verksamhet finansieras genom årliga anslag från medlemskommunerna och för avgiftningsverksamheten på Vårnäs även genom ett anslag från landstinget. Verksamheterna vid Vårnäs behandlingshem är även beroende av intäkterna för de externa patientplaceringarna från andra uppdragsgivare, samt för den förlängda behandlingen för kvinnor respektive män, de s k halvvägshusen. Det ekonomiska utfallet för Vårnäs bestäms i hög grad av intäkternas storlek i denna del. Förbundets delårsresultat är negativt med 255 tkr. Förbundets gemensamma kostnader - förbundsgemensamt - fördelas till de tre kärnverksamheterna. Fördelningsgrunden utgår från verksamhetens volym/budgetomslutning. Sammanlagda delårsresultatet för Vårnäs behandlingshem är negativt med 259 tkr. Upphandlingsverksamheten visar ett visst överskott för perioden. För helåret 2013 är den nuvarande bedömningen att resultatet för den sammantagna verksamheten inom förbundet (inklusive finansiella poster) blir tkr. Vårdförbundets ekonomiska ställning är fortsatt stabil och det egna kapitalet kommer vid årsskiftet nästintill att uppnå det finansiella målet om lägst ca 11,5 mkr. AFA Försäkring kommer att återbetala premier för sjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring avseende åren 2005 och 2006 till kommunalförbund m flunder Information om återbetalningens storlek har ännu ej meddelats Vårdförbundet Sörmland. Förbundsgemensamt Uppföljning av må1 för 2013 Inriktningsmål Vårdförbundet fortsätter under 2013 den tidigare inledda processen med att utveckla ett ledningssystem för kvalitet med stöd av ISO 9000 med inriktning mot Vårnäs behandlingshem. Arbetsprocessen ska ha inriktningen att uppfylla kraven för en certifiering. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumente~^ad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta konkurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. 120

121 121 Vårnäs behandlingshem Primärbehandlingen vid Vårnäs har under de första åtta månaderna haft en genomsnittsbeläggning på 21,8 patienter per vårddygn, varav 3,0 är patienter som placerarats av externa uppdragsgivare. (2012: 24,2 patienter per vårddygn, varav externt placerade 4,3 patienter per vårddygn). En minskning har skett av de externa placeringarna som inte når upp till den budgeterade nivån på 5,5 patienter/vårddygn. Patientbeläggningen på den förlängda behandlingen för män och kvinnor uppgår ti116,3 patienter per vårddygn för delårsperioden, vilket är något högre i jämförelse med samma period 2012 (6,0). Samtliga medlemskommuner är anslutna till det "Öppna Intaget" - Katrineholm, Vingåker, Strängnäs och Eskilstuna. Vårnäs har sedan tidigare ramavtal rned Kriminalvården och med ett flertal kommuner i den södra landsdelen. Nya ramavtal tecknas kontinuerligt. I dagsläget har vi avtal med 52 kommuner. Särskilda avtal finns även med Nykvarns och Flens kommuner. Avtalet med Flen är av provisorisk karaktär i väntan på en regelrätt upphandling. Därutöver finns samarbetsavtal mellan Vårnäs och Ljung &Sjöberg AB - en öppenvårdsverksamhet istockholm - som i första hand avser avgiftning, med Valbo behandlingshem för avgiftning och gemensam personal- och verksamhetsutveckling samt med Bogruppen i Norrköping och Malingsbo behandlingshem, främst gällande avgiftning. Ett antal placeringar har dessutom gjorts under perioden av enskilda arbetsgivare. Trots många tecknade ramavtal är det än så länge i stort sett baxa Kriminalvården som kontinuerligt använder Vårnäs som samarbetspartner och en långsam nedgång av placeringar utanför det öppna intaget kan konstateras. Vid kontakter med remittenter så framkommer allt oftare frågor kring ansvaret för avgiftning. Många kommuner har enpolicy där det framgår att all avgiftning skall ske genom landstingets försorg. De är därför frågande inför Vårnäs behandlingskoncept, där behandlingen alltid inleds på sjukavdelningen, och att de därigenom iar betala för avgiftning. Det är ett pedagogiskt dilemma för Vårnäs, att förklara och fa acceptans från remittenter, att primärbehandlingen alltid inleds på sjukavdelningen och att hela behandlingen därför är 35 dagar. Målsättningen är att hjälpsökande som ringer till Vårnäs, skall få en tid inbokad för att påbörja behandlingen inom 14 dagar, vilket uppnås i de flesta fall. Den något lägre patienttillströmningen har medfört att väntetiderna kunnat hållas nere. Under perioden januari till och med augusti har det stora problemet varit att patienter inte infunnit sig på bokade tider. Detta har medfört en onödig väntan för andra. Sjuksköterskorna arbetar på olika sätt med att lösa problemet. Eftervårdsgrupp arrangeras en gång i veckan i Eskilstuna. I genomsnitt deltar ca 12 personer i gruppen. Främst deltar personer som tidigare genomgått behandling på Vårnäs, men även andra intresserade ansluter sporadiskt till gruppen. Liknande grupp planeras i Strängnäs. Under det första halvåret 2013 har arbete pågått med att anpassa verksamheten till de krav som exempelvis socialstyrelsen ställer. Bland annat har vårt digitala dokumentationssystem implementerats som en naturlig del av verksamheten. Ett kvalitetsledningssystem är under uppbyggnad och äx klart avseende sjukvårdsdelen på sjukavdelningen. Arbetet fortsätter med behandlingsdelen på samma avdelning. 121

122 122 En samrådsgrupp bestående av chefer i medlemskommunerna och ledningen för Vårnäs, fortsätter kontinuerligt att träffas för att utveckla verksamheten utifrån kommunernas behov. Det stora problemet har varit att kunna samla hela gruppen samtidigt och att representationen från kommunerna har växlat. En rådgivare har genomgått kurs och erhållit certifiering för rådgivare inom 12-stegsbehandling under våren Regelbunden handledning med extern handledare sker ca en gång per månad för behandlingspersonal och sjuksköterskor. Utåtriktade insatser har fortsatt under perioden. Socialnämndernas ordförande från Eskilstuna och Katrineholm har auskulterat under en heldag på Vårnäs. Två informationsträffar med inbjudna socialsekreterare har genomförts under våren med sammanlagt ca 50 besökare. Verksamhetschefen och programledaren har deltagit i ett heldagsseminarium på Ljung- Sjöberg istockholm Under våren har en samrådsgrupp initierats bestående av representanter från kommunerna i det "öppna intaget". Tanken är att gruppen ska vara ett bollplank för utvecklingen av verksamheten på Vårnäs. Flera samverkansträffar har ägt rum under perioden mellan behandlingspersonal på Vårnäs och Merkur Öppenvård i Katrineholm. Alltfler socialsekreterare kommer tillsammans med klienter till s k informationsträffar, där verksamhetschefen eller programledaren informerar om behandlingen för att på bästa sätt förbereda presumtiva patienter före en eventuell inskrivning. Programledaren har även haft ett antal informationsträffar på "hemmaplan" i kommunerna. Verksamhetschefen har träffat avtal med Malingsbo behandlingshem om samverkan, främst när de gäller avgiftning. En ny hemsida är under utveckling, som ska moderniseras och bli mer lättåskådlig samt innehålla aktuell och uppdaterad information. Det ska även finnas fler interaktiva delar för att förbättra kontakten med patienter och remittenter. Vårnäs har idag kontinuerlig kontakt med alla avtalskommuner. Det sker främst via mail, nyhetsbrev och telefonsamtal. Vårnäs Facebooksida når en allt större krets av personer, där alltfler ställer frågor och förfrågningar om inskrivning. Deltagande i olika mässor planeras, närmast i Örebro som riktar sig till hela Örebro 1än. I november deltar fem i personalgruppen från Vårnäs på socionomdagarna. 122

123 123 Uppföljning av må1 för 2013 Inriktningsmål Sörml~inningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt sjrilvtc kunna söka och få hjälp som ett komplement eller ~rlternativ till vård pn~ hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter zrtöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling nch behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/ marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Verksamhetsmål 1. Den årliga patientbeläggningen p~c primärbehandlingen ska uppge ti1123,5 patienter per vårrlrlygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet har ej uppfyllts då patientbeläggningen för delårsperioden uppgår ti1121,8 patienter per vårddygn. 2. Minst SO % av patienterna som nås genom icppföljningen skall vara aktiva i självhjiilpsgrupper (AA och/eller NA gemenskapen) ett rirr efter avslutad behandling. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom icppföljningen skall ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett ~r efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Uppfä jning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 4. Att genomföra kvalitetsmirtning geeom att erbja~da samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågestållningar snm måter hur nöjd patienten ärmed behandlingens olika delar. Att det sr~mlatle resultatet från kvalitetsmätningen skal! uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoiing. Målet är uppfyllt då 84 % av patienterna är nöjda med behandlingen i förhållande till enkätens maxpoäng. 123

124 124 Familjerådgivningen Uppdrag och genomförande Vårdförbundet Sörmland har i uppdrag att bedriva familjerådgivning förde fyra medlemskommunerna - Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Vingåker. Familjerådgivningen har mottagningslokaler för samtal i Eskilstuna, Katrineholm och Strängnäs. Sökanden från Vingåkers kommun hänvisas till mottagningen i Katrineholm eller annan ort enligt eget önskemål. Familjerådgivningens uppgift är att genom samtal bearbeta relationsproblem och konflikter i familjerelationer, samt att i samverkan med andra intressenter medverka i kunskapsförmedlingoch information om samlevnadsfrågor Under delårsperioden har antalet genomförda samtal uppgått ti11992 (1014) och antalet nya ärenden ti11276 (281). Sifferuppgifter inom parentes avser sarmna period Utåtriktade aktiviteter Förbundschef, administrativ chef och samordnare för familjerådgivningen deltog på studiebesök på familjerådgivningen ijönköping, med anledning av en organisatorisk översyn av ledning och administration, som har samband med pensionsavgångar inom verksamheten under de följande åren. I slutet av föregående år genomfördes av samma anledning studiebesök vid familjerådgivningarna isödertälje och i Örebro. Samordnare och ytterligare en familjerådgivare har träffat chefer på familje-och arbetsmarknadsförvaltningen ieskilstuna kommun för dialog om familjerätten och kring frågan om eventuell samverkan avseende frivilliga samarbetssamtal. Administrativ chef och samordnare genomför uppsökande träffar med ledningsföreträdare för socialtjänsten i de fyra medlemskommunerna. Under perioden har träffar genomförts med ledningen i Katrineholm och i Strängnäs. Fyra familjerådgivare var engagerade i anordnande av möte i Eskilstuna för Familjerådgivare i Sverige som ingår i den s k "mångfaldsgruppen". Vid möte om omcertifiering i HBT har samtliga familjerådgivare deltagit. Samordnaren deltar regelbundet i samråd och dialog i en lokal samverkans-/nätverksgrupp i Strängnäs, med representanter från kommunen och landstinget, där bl a organisatoriska frågor inom de olika verksamhetsområdena diskuteras. I Strängnäs fortgår även samarbetet med familjecentralens mödravård- och barnavårdscentral i föräldrautbildningen, som besöks två -tre gånger per månad. Strängnäs kommun har även haft en informationsdag för personal inom socialtjänsten där samordnaren deltagit. Familjerådgivarna (2) i Katrineholm har informerat invandrarelever pååsa folkhögskola om familjerådgivning och kring frågeställningar som har samband med verksamheten. Familjerådgivarna ikatrineholm medverkade på samverkansmöte med FRIDA, som är en organisation som arbetar med frågor om familjevåld i Katrineholm. Familjerådgivarna ikatrineholm har genomfört möte med personal vid socialförvaltningens individ- och fanuljeenhet i kommunen. Samma familjerådgivare har träffat personal på Vingåkers familjecentral. 124 E

125 125 Kompetensutveckling och arbetsplatsforum Samtliga familjerådgivare deltog på regionträff för familjerådgivare iköping där programpunkten var en föreläsning inom ämnesområdet schematerapi. Tre familjerådgivare deltog vid föreläsning på Mälardalens högskola kring temat våld i nära relationer. En familjerådgivare har deltagit i seminarium om våld i nära relationer. Familjerådgivningen har under perioden haft extern handledning under fem heldagar. Arbetsplatsträffar (APT) har genomförts regelbundet. Uppföljning av må1 för 2013 Inriktningsmål Förebygga och minska relntionspyobletn genom titt erbjuda hjälp med ~ctt bearbeta konflikter i niira familje- och parrelationer och vid separationey, oberoende ~v de sökandes ekonomiska stirllning, etniska tillhörighet eller sext~ell~r läggning. I de fall cliir barn berörs iir det särskilt angeläget ~rtt beakta deras perspektiv i samlevnc~dskonflikten. Av siirskild vikt äy ~ztt uppmärksamma b~crn i vrcldsrelc~teracle relationer och i styvfamiljer. Inriktningsmålet syftar till att tydliggöra verksamhetens uppdrag och policy och är ej avsett att särskilt följas upp. Uppföljning av verksamhetsmål för Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska hri förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienter tipplever en f"örbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat ~~esursutnyttjande för klienten, veyksamheten och samhället. Uppföljning czv verksamhetsnzålet Uppföljning sker i årsredovisningen. 2. Minst 80 % av klienterna ska vaxa nöjde i kontakten med familjerådgivningen. En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyt jande för klienten, verksamheten och samhället. Uppföljning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen

126 126 Upphandlingen Vid ingången av 2013 hade Vårdförbundet Sörmland tecknat sammanlagt 51 olika ramavtal för Sörmlandskommunernas räkning. 27 avtal avser vård av barn, familjer och ungdomar och 24 avtal avser vård av vina. Samtliga vårdgivare är HVB-verksamheter (hem för vård och boende) och uppdelade utifrån olika problemområden hos brukaren. Dessa ramavtal gäller till och med 2013, varför diskussioner förs hur denna upphandling skall utformas vid nästa upphandlingstillfälle. Under våren 2013 färdigställdes förfrågningsunderlag gällande konsulentstödd familjehemsverksamhet för områdena barn och vuxna. Annonsering skedde i mars och sista dag för anbudsinlänining var den 30 april. Utvärdering pågår och tilldelningsbeslutberäknas komma under oktober manad i år. Sedan sommaren 2013 pågår en process med att ta fram förfrågningsunderlag för tecknande av ramavtal med s k Skyddat boende. Detta arbete sker i samverkan med samrådsgruppen, där representanter från samtliga Sörmlandskommuner deltar. Denna upphandling planeras att annonseras i slutet av året. Samrådsgruppen träffas som regel varannan månad och där diskuteras vilka vård- och behandlingsområden kommunerna har behov att teckna ramavtal om, samt vilka krav som skall ställas på vårdgivarna i förfrågningsunderlaget. Delar av samrådsgruppen (2 personer) deltar även vid utvärderingen av anbud. Vid samrådsgruppens möten deltar även den konsult som används vid framtagning av förfrågningsunderlagen. Därmed är samrådsgruppen även ett forum för kunskapsutveckling när det gäller Lagen om Offentlig upphandling (LOLL. Från år 2012 medverkar Flens, Gnesta, Nyköpings, Oxelösunds samt Trosa kommuner, tillsammans med medlemskommunerna, iden samordnade upphandlingen av ramavtal genom särskilda överenskommelser med förbundet. Samordnarfunktionen för upphandlingen innehas av förbundschefen på halvtid. Dessutom används konsulttjänst i begränsad omfattning främst i framtagandet av kravspecifikationer/annonser. Uppföljning av må1 för 2013 Inriktningsmål Säkerstiilla att kommunernas inköp av belrayid[ingsinsatser k~cn ske hos seriösa vårdgivare till en rimlig kostnad. Att på sikt sprida upphandlingsprocessen över tid, så att upphandlingar genomförs löpande för olika målg~upper/kategorier. Uppföljning av inriktningsmålet sker i årsredovisningen. Uppföljning av verksamhetsmål för 2013 Att följs upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare metl ramavtal (hivb-hem), för ett kvartal under 2013 genom en remittentenkät innehållanclel8 frågor Det samlade resultatet av enkätundersökningen skill uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkiiten. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. Uppfö jning av verksamhetsmålet Uppföljning sker i årsredovisningen

127 127 Personalekonomisk redovisning Sjukfr~rnvcrro ( ) Sjukfrånvaroredovisning mm De anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro, timmar Total sjukfrånvaro i /a 7 % 3 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron 47 % 5 Kvinnornas sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för kvinnor, timmar Kvinnornas sjukfrånvaro i procent 8 % 4 Männens sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för män, timmar Männens sjukfrånvaro i procent 6 /a 2 /a Kommentar: Uppgift om sjukfrånvaro uppdelad på åldersgrupper lämnas inte då uppgifterna kan hänföras till enskilda individer. Rehabiliteringsarbetets utveckling Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med samma period 2012 och då framförallt sjukfrånvaron 60 dagar eller mer. Ökningen beror på att tre medarbetare (kvinnor) varit och är långtidssjukskrivnaunder perioden, varav en på halvtid. En av medarbetarna har slutat sin anställning under våren De två övriga är fortsatt sjukskrivna och har pågående rehabiliteringsinsatser från hälso- och sjukvården. För närvarande finns inga planer på återgång i arbete på heltid för någon av dessa, men för en av dem är pensionsavgång aktuell under första kvartalet Männens sjukfrånvaro har också ökat främst beroende på att två medarbetare haft längre sjukskrivningsperioder, som dock underskred 60 dagar, (16-18 % av totala arbetstiden). Dessa personer är rehabiliterade och åter i arbete. Enligt SCB:s statistik över total sjukfrånvaro under 2:a kvartalet 2013 inom kommunal sektor 1åg den på 4 % av ordinarie arbetstid jämfört med samma period 2012 som var 3,6 %. Arbetsgivaren arbetar aktivt med personal som har återkommande och/eller länb e sjukskrivningsperioder och uppmärksammar detta bl a genom samtal med medarbetaren, för att hitta stödinsatser som kan minska sjukskrivningarna. Exempel på stödinsatser kan vara besök på arbetsplatsen, kontakt med företagshälsovård etc. För att underlätta en återgång till arbetet håller arbetsgivaren regelbunden kontakt med medarbetarna under sjukskrivningsperioder. Stödinsatser erbjuds även i förebyggande syfte. Rutiner för sjukskrivnings- och rehabiliteringsinsatser finns beskrivna i den personalpolicy som under perioden har beslutats av förbundsdirektionen. Förebyggande personczlh~ilsov~rr~l Friskvårdspeng om kronor per anställd och år används utifrån individuella önskemål och behov. Skatteverkets rekommendationer för detta följs. Majoriteten av personalen tar ut friskvårdspengen till olika friskvårdsaktiviteter - de vanligaste är besök på badhus, massage samt som delbetalning av årskort vid gym eller liknande

128 128 Person~rlförändringccr och framtida pe~son~clföysörjning De rådgivare som de senaste åren gått i pension, har samtliga haft behovsanställningar under semesterperioder och vid ordinarie personals sjukdom eller annan frånvaro. En internutbildning pågår för två medarbetare med målet att de kommer att anställas som rådgivare. Ett sätt att väcka intresse för behandlingsarbetet på behandlingshemmet är att ta emot praktikanter från olika behandlingsassistentutb~ldningar. En speciell kravprofil finns också för denna personalgrupp, innebärande att de skall ha egen erfarenhet från missbruk, ha en stadigvarande drogfrihet och vara aktiva i Anonyma Alkoholister respektive Anonyma Narkomaner. Hittills har en del rekrytering skett genom att praktikanter senare kommit tillbaka som t ex vikarier. Under perioden har ingen praktikant mottagits. Vårnäs behandlingshem är en attraktiv arbetsplats. Varje månad hör intresserade personer av sig och förhör sig om eventuella lediga tjänster. Prognosen för rekrytering i framtiden förefaller därför vara mycket god. En organisatorisk översyn av familjerådgivningens organisation och ledning har resulterat i att en tjänst som enhetschef/familjerådgivare inrättas med tillsättning from En tjänst som assistent har avvecklats i samband med pensionsavgång och istället har en permanent förstärkning med 0,5 tjänst som familjerådgivare genomförts under våren. Från oktober 2012 har två vikarier varit anställda på deltid som förstärkning och för att täcka upp bortfall i verksamheten beroende av vissa sjuk- och tjänstledigheter. Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljögruppen, bestående av huvudskyddsombud och skyddsombud med administrativ chef som sammankallande, har inte haft något möte under perioden. Ett möte i gruppen planeras att sammankallas under november. Gruppens uppdrag är att bedriva det systematiska arbetsmiljöarbetet och upprättar för detta en treårig aktivitetsplan som bestäms för varje år. I juni har en arbetsmiljörond genomförts på Vårnäs

129 129 Ekonomisk översikt Vårdförbundets ekonomi redovisas nedan ur olika perspektiv utifrån upprättad resultat- och balansräkning, kassaflödesrapport samt drift- och investeringsredovisning. Uppföljning av finansiella mål Finansiellt mål 1 Att under 2013 uppnå ett positivt resultat med lägst 2 % av omsåttningen. Målet för verksamhetsåren fastslås i samband med budgetbeslutet för Bedömningen är att det finansiella målet att uppnå ett positivt resultat med lägst 2 % av omsättningen ej kommer att uppfyllas. Finansiellt mål 2 Det egna k~pit~rlet skill antler planperioden Z015 i genomsnitt uppgå till I~igst ca II,S mkr. Strävansmålet är att det egna kapitalet i slutet av planpeyioden skall uppgå till ca 12 mkr, som vid en försiktighetsbedömning anknyter till resultatmålet. Det egna kapitalet, som påverkas av redovisat resultat, uppgår till tkr för delårsperioden , vilket innebär att den målbestämda genomsnittliga nivån om lägst 11,5 mkr har uppnåtts i delårsbokslutet. Målet uppnås nästintill i årsbokslutet. Delårsresultat (perioden ) För delårsperioden t o m augusti 2013 redovisar Vårdförbundet Sörmland ett negativt resultat med 255 tkr efter avskrivningar och finansiella poster. Inga realisationsvinster eller realisationsförluster har uppkommit under perioden, vilket innebär att även det justerade resultatet är tkr. Vårnäs behandlingshem visar ett underskott med 259 tkr och Upphandlingsverksamheten ett överskott med 36 tkr. De finansiella posterna visar - 32 tkr, vilket beror på att en courtageavgift på 37 tkr har resultatförts i samband med att aktiefonden Sol &Vind har avslutats efter utgången löptid. Fonden har återbetalats med sitt nominella värde. Från det förbundsgemensamma kostnadsstället har tkr fördelats, vilket inkluderar förbundets samtliga pensionskostnader, till de tre kärnverksamheterna. (Budget tkr). Snmmrrnställning av delårsresultat år och Jzelårsresultat ~ry Delårsresultat i tkr Helårs~esultat i tkr Kommentar till resultatsammanställning: Underskottet för 2009 har täckts av det egna kapitalet med hänvisning till kommunallagens bestämmelser om synnerliga skäl, då Vårdförbundets finansiella ställning bedömts vara stark. Samma överväganden har hjorts i bedömningen av underskottet avseende

130 130 Ekonomisk balans Kravet på en ekonomi i balans gäller kommuner/kommunalförbund från och med år Balanskravet framgår av kommunallagen 8 kap. 4 och 5 vilket innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Syftet med balanskravet är att kommunernas/kommunalförbundens ekonomi skall ge förutsättningar för en långsiktig och stabil finansiell utveckling. Om ett negativt resultat uppstår skall detta regleras och det egna kapitalet återställas. Detta skall ske under de kommande tre åren, dock senast det tredje åxet efter det att det negativa resultatet uppkom. Av kommunallagens kommentarer framgår också att ett av kraven på god ekonomisk hushållning (KL 8 kap. 1 ) är -sett över en längre tid -att ha balans mellan inkomster och utgifter. Årsprognos I årsprognosen för 2013 är den nuvarande bedömningen att det sammanlagda resultatet för Vårdförbundet blir tkr. Resultatet för Vårnäs behandlingshem uppskattas till ca tkr i årsbokslutet. Familjerådgivningen resultat bedöms bli positivt. Eftersom verksamheten är en särskild resultatenhet inom förbundet, regleras årets resultat i balansräkningen, vilket ackumuleras mellan åren. Förbundets årsresultat påverkas ej genom detta förfarande. Upphandlingsverksamheten bedöms ge ett mindre överskott med 30 tkr. Bedömningen är att balanskravet ej uppnås förår Verksamhetens intäkter/kostnader Periodens intäkter är tkr och kostnaderna är tkr. Avskrivningarna uppgår till 497 tkr. Finansnettot Finansnettot omfattar för perioden finansiella kostnader om 78 tkr. Kostnaden består av avgift för kredit, administrativa bankavgifter samt av en courtageavgift (37 tkr) som resultatförts i samband med avslutet av Nordeas aktiefond Sol &Vind. Ränteintäkter uppgår till 46 tkr

131 131 Balansräkningen Tillgångarna uppgår till tkr och består av anläggningstillgångar tkr och omsättningstillgångar tkr. Eget kapital och skulder uppgår till tkr. Det egna kapitalet är tkr, varav tkr är anläggningstillgångar (6 180 tkr i materiella tillgångar och tkr i finansiella tillgångar). Rörelsekapitalet för perioden är tkr, då omsättningstillgångarna är tkr och de kortfristiga skulderna uppgår ti tkr. Likviditet Likvida medel har ökat med tkr sedan årsskiftet tkr har under perioden placerats på bankkonto med fast 3-månadersränta. Balanslikviditeten (omsättningstillgångar/kortfristiga skulder) uppgick vid delårsperiodens slut till 145 %. För samma period 2012 var balanslikviditeten 118 %. Pensionsförpliktelser Tidigare pensionsskuld inlöstes vid årsskiftet 2008/2009 och en tjänstepensionsförsäkring tecknades med KPA, för berörd anställd personal och pensionstagare, som avser tiden före För anställda efter 1998 gäller pensionsavtalen (PA-KFS) för anställda födda tidigare än 1954 och PA-KFS09 för anställda födda 1954 och senare. För anställda som lyder under avtalet PA-KFS betalar Vårdförbundet en årlig premie per anställd till försäkringsföretaget SPP. Anställda som lyder under avtalet PA-KFS09 erbjuds att göra ett självständigt val av pensionsbolag för placering av avtalspremien, som administreras av Pensionsvalet. Dessa premier betalas inlöpande av Vårdförbundet till Pensionsvalet. Framtida åtaganden för pensionsutbetalningar, gällande anställda efter 1998, överlåtes genom detta till pensionsbolagen. Delårsperiodens totala kostnader för pensionspremier och löneskatt är 820 tkr. Från KPA-försäkringen har premier återbetalats 33 tkr inklusive löneskatt. För samma period 2012 redovisades totalt tkr i pensionskostnad. Återbetalning av premier 2014 från AFA Försäkring Styrelsen i AFA Sjukförsäkringsaktiebolag har beslutat att återbetala premier för den kollektivavtalade sjukförsäkringen och Avgiftsbefrielseförsäkringen för åren 2005 och 2006 till arbetsgivare inom kommun- och landstingsområdet. För kommuner, landsting och regioner sker återbetalningen islutet av 2013 och för övriga arbetsgivare inom området, bl a Pacta och KFS, under Vårdförbundet Sörmland som är medlem i KFS erhåller premieåterbetalning under För 2012 erhöll Vårdförbundet Sörmland 292 tkr i återbetalning av premier från AFA Försäkring. 131

132 132 Driåt- oeh in~este~ings~edodisning Driftredovisning Förbundets gemensamma kostnader omfattar bl a förbundsdirektion, ledningskansli, revision och förbundets samlade pensionskostnader. Periodens förbundsgemensamma kostnader fördelas på verksamheterna med dess respektive storlek (budgetomslutning) som grund för beräkningen. Den förbundsgemensamma kostnaden fördelas på de tre kärnverksamheterna Vårnäs behandlingshem (81,6 %), familjerådgivningen (16,1 %) samt upphandlingsverksamheten (2,3 %). Förbundets samlade pensionskostnader är i årets budget upptagna som en förbundsgemensam kostnad, som sedan fördelas och redovisas på respektive verksamhet. Periodens fördelade kostnader uppgår ti tkr (budget tkr). Den positiva avvikelsen mot budgeten är 282 tkr, vilket främst beror på lägre pensionskostnader med knappt 200 tkr jämfört med periodens budget. Bedömningen är att de förbundsgemensamma kostnaderna vid årets slut blir ca 100 tkr lägre än det budgeterade. Driftredovisning i tkr Driftredovisning och budget samt årsprognos för 2013 Budget Redovisad Budget Redovisad Netto- Årsprognos intäkter intäkt kostnader kostnad kostnader 2013 Verksamhetsområde Familjerådgivning '~` Vårnäs behandlingshem '~* Upphandling Verksamhetens nettoresultat Finansiering Resultat efter finansnetto Kommentar till delårsresultat: Familjerådgivning Verksamheten har ett överskott med 83 tkr, vilket till större delen beror på lägre förbundsgemensamma kostnader jämfört med budgeten. *Resultatet för Familjerådgivningen påverkar ej redovisningen i driftredovisningen och resultaträkningen då det förs som en skuld eller fordran i balansräkningen. V~crnäs behandlingshem Det sammanlagda underskottet för Vårnäs behandlingshem uppgår till 259 tkr för perioden. Primärbehandlingen har ett negativt resultat med 522 tkr och Halwägshusen har ett positivt resultat med 262 tkr. Orsaken till det negativa ekonomiska utfallet för primärbehandlingen är att behandlingsavgifterna för externa patienter är 1,2 mkr lägre än de budgeterade. En externt placerad patient per vårddygn motsvarar för perioden t o m augusti 496 tkr i intäkt

133 133 Periodens intäkter för Vårnäs består, avseende primärbehandlingen, av anslag med tkr från medlemskommunerna för köpta patientplatser och avgifter med tkr för köpta platser från externa vårdköpare. Avgifter för köpta platser på den förlängda behandlingen uppgår till tkr. Landstingets anslag för sjukavdelningens avgiftningsverksamhet uppgår till tkr för perioden. Därutöver tillkommer övriga intäkter med 123 tkr och försäljningsintäkter från kiosken med 223 tkr. Primärbehandlingens beläggning och intäkter - periodens utfall jämfört med planering Placeringsform Antal vårddygn Utfa Kronor (tkr) Utfa OS Antal vårddygn Planerat Kronor (tkr) Budget Öppet intag Externa plac SUMMA Kommentar till tabell: Inom det Öppna intaget, som finansieras genom erlagda anslag från medlemskommunerna, har fler vårddygn nyttjats under perioden (194 vd) än det planerade i budgeten. Periodens utfall är 18,8 patienter per vårddygn att jämföras med budgetplanens 18,0 patienter per vårddygn. Eftersom anslagen är fasta innebär detta att medlemmarnas sammanlagda vårddygnskostnad för patienterna blir lägre än den beräknade i budgeten. I krontal motsvaras detta av ca 295 tkr för delårsperioden. Det redovisade intäktsbortfallet för primärbehandlingen beror på väsentligt färre externa patientplaceringar (598 vd), vilket innebär att intäkten för perioden är ca 1,2 mkr mindre än den beräknade i budgeten. I budgeten har de externa patientplaceringarna bedömts uppgå till 5,5 patienter per vårddygn (1336 vårddygn för perioden). Periodens utfall är 3,0 patienter per vårddygn (738 vårddygn). Halvvägshusens periodresultat är positivt och uppgår till tkr. Patientbeläggningen på halwägshusen för kvinnor respektive män uppgår till 6,3 per vårddygn (1520 vårddygn) under perioden, vilket överträffar den budgeterade beläggningen som är 6,0 per vårddygn. Fördelningen har utfallit med 1,3 patienter/vårddygn för kvinnor och 5,0 patienter per vårddygn för män. En placerad patient per vårddygn motsvarar för perioden t o m augusti 292 tkr i intäkt. Avskrivningarna som uppgår ti11497 tkr överensstämmer med budgeten (500 tkr). I ovanstående sammanställning ingår kostnader och intäkter för kiosken på Vårnäs tkr respektive tkr -som bruttoredovisas men ej budgeteras. Detta medför en avvikelse vid jämförelse mellan kostnader/intäkter i budgeten och i redovisningen. *Budgeten för Yårniis omfattar primärbehandling med sjickavdelning samt halvvägshus för kvinnor och för män. Kostnaden för avskrivningar är budgeterad med 750 tkr för helåret. Upphandling Verksamheten visar ett positivt ekonomiskt resultat med 36 tkr för delårsperioden beroende på att verksamhetens kostnader är mindre än de budgeterade

134 134 Kommentar till årsprognos: Vårdförbundet totalt Bedömningen i tertialrapportens prognos om ett resultat med tkr vid årets slut revideras ned ytterligare något. Bedömningen är ett årsresultat på tkr. Vårnäs behandlingshem Intäkterna för de avgiftsfinansieradeverksamhetsdelarna - externa patientintaget på primärbehandlingen och halwägshusen - bedöms för primärbehandlingen underskrida budgeten med ca 1,4 mkr och för halvvägshusen överträffa budgeten med ca 220 tkr vid årets slut. Bedömningen utgår från ett utfall med 3,5 externt placerade patienter per vårddygn på primärbehandlingen, vilket är 2,0 patienter per vårddygn lägre än budgeten. Bedömningen för halvvägshusen är 6,5 patienter per vårddygn, vilket är 0,5 högre än i budgeten. Kostnaderna på primärbehandlingen bedöms bli ca 400 tkr mindre än i budgeten, vilket vid en sammanvägning bedöms begränsa underskottet för denna verksamhetsdel till ca 600 tkr. Bedönmingen skiljer sig från årsprognosen i tertialrapporten (- 355 tkr). För halvvägshusen bedöms resultatet bli positivt med ca 300 tkr vid årsslutet. Bedömningen är något mer optimistisk än i tertialrapporten (144 tkr). Den sammantagna verksamhetens resultat för Vårnäs - inklusive avskrivningar - bedöms vid årsslutet ge ett underskott med ca 300 tkr. Avskrivningskostnaden beräknas bli densamma som i budgeten. Familjerådgivning Verksamheten beräknas generera ett mindre överskott i årsresultatet, som förs som en skuld eller fordran i balansräkningen, vilket ej påverkar förbundets resultat i årsbokslutet. Verksamheten är en särskild resultatenhet inom förbundet. Upphandling Verksamheten bedöms vid årsslutet visa ett mindre överskott med ca 30 tkr. Prognosen i tertialrapporten var + 23 tkr. Investeringsredovisning i tkr Budet OS Inventarier - Fastigheten (Tårnäs) Samma: IO c - - Kommentar: Periodens investering om 10 tkr är en rest från föregående årets investeringsplan, som fakturerats och betalats efter årsbokslutets färdigställande. Årets investeringsobjekt planeras att fullföljas enligt plan

135 135 Perioden Resultc~tYäkning Prog~aos Badger Redovisning i tkr Not 2013-OS OS I Verksamhetens intäkter I Verksamhetens kostnader - I S Avskrivning i~erksamhetens nettokostnader - II IO U I6 400 XAnslag för köpt verksamhet Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat rfotnot: Anslag betalas av förbundets medlemskommuner för köp av patientplatser inom primärbehandlingen på Vårnäs, för familjerådgivning och för upphandling av ramavtal inom vård- och omsorgsområdet. Landstinget betalar ett årligt anslag om tkr för sjukavdelningens abstinensbehandling på Vårnäs. Bal~rnsriikning Redovisning i tkr Not I TILLGÅNGAR IS 027 A~rlriggniizgstillgångar 9943 IO 855 Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar S OSD 4 l72 Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel EGET KAPIT~IL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER S 027 Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar - - KoYt ristia skzrlder Ansvarsförbindelser

136 136 %assaflöclesrapport Redovisning i tkr ZOI Lönande verksamhet Periodens resultat Justering för aysk~-ivrringar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 Medel från verksamheten före föråndring av rörelsekapital likning /minskning+ kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten InvesterinQSVerksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försä jning av materiella anläggningstillgångar - - Investering ifinansiella anläggningstillgångar Försä jning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansierinssverksamlzeten Nya 1ån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Minskning lån~ristiga fordringar 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvicåa medel vid periodens slut ~

137 137 Noter (Resultaträkning och B~rlansräkning) Not I Verksamhetens intäkter och kostnader: Intdkteritkr Vårdavgifter 3 SSS 4023 Övrigt ''` Summa ~0 Kostnader i tkr 2013-OS Personalkostnader ** Fastighets- och lokalkostnader Leasingkostnader 3S2 334 Verksamhetskostnader Sumna 1 S 14I Kommcrn/landstingsa~islag Anslag från medlemskonunzrner Anslaglrån landstinget Samma *Övriga intäkter (kr) Försäljning, kiosk Avgift Upphandling (avtalskommuner) Kostersättning, personal Vattenavgifter Arrenden 7000 Diverse inkomster Hyresintäkter, Famn 500 Återbetalning av moms ~`*Personalkostnaden för 2012 och 2013 inkluderar reglering try pensionspremier till KPA som avser tidigare anställda inom Vårdförbatndet som slzrtat sin anställning före Beloppen inklz~sive löneskatt uppgår till - 92 tkr för 2012 och + 33 tkr för Not 2 Avskrivningarna är beräknade på anskaffningsvärdet. Undantaget är fastigheten Gåringstorp 2: 3 (Vårnäs), som övertogs från staten 1983 till en köpeskilling av 0 kr, där en tippskrivning av fastigheten har skett a~nder 1990-talet. Det bokförda värdet på fastigheten zrtgöt-s till största delen av mark. På fastighetens byggnadsvärde görs planenliga avskrivningar. Avskrivningstiderna är 30, 20, 10, 5 och 3år. Not 3 Finansiella posterna z~tgörs av ränteintäkter på 46 tkr och ränte- och bankkostnader på 78 tkr, varav ca 37 tkr är coz~rtageavgift för den avslutade aktiefonden Sol &Vind. Fondens nominella och garanterade värde om tkr återbetalades vid avslutet. Not 4 De materiella anläggningstillgångarna är 6180 tkr. Nyansk.värde Ack. avskrivning Mark, byggnader och lokaler Inventarier Summa

138 138 Not S De finansiella anläggningstillgångarna består av andelar i Mellanskog (1 487 tkr), Tillväxtkonto (1 065 tkr), Bonuskonto (1 O50 tkr) samt fonden Nordea Stratega ränta (160 tkr). Not 6 Avser varor i kiosken (Vårnäs). Inventering sker vid årsskiften. Not 7 Kortfristiga fordringar Belopp i tkr Kzrndfordringar S Övrigt Samma Not 8 Likvida medel Belopp i kr OS Kassa 2 0 Bank Summa Not 9 Eget kapital Det egna kapitalet för 2012 uppgick till I1 759 tkr i årsbokslzrtet (utgående balans). Förändringen av det egna kapitalet utgörs av delårets resafltat på tkr, vilket innebär att det egna kapitalet z~ppgår ti tkr vid delårets slut. Not IO Kortfristiga skalder Belopp i tkr 2013-OS Leverantörsskulder Personalskatter Semesterlöneskuld Avräkning, familjerådgivning '~` Förutbetald intäkt ** Övrigt Summa: * Famil'erådgivningen är en resultatenhet där verksamhetens resz~ltat skall redovisas som en balanspost i Balansräkningen. ~` * Avset- medlemskommztnernas och landstingets anslag samt avtalskommunernas avgifter för zrpphandlingsverksamheten som betalats för september. Not II Arrsvarsförbinrlelser Leasingavtal Vårdförbundets wmtliga leasingavtal är av operationell karaktär. Följande uppgifter för avtal med löptid > 3år föreligger. From 2006 redovisas enbart leasing- och hyresavtal som har en löptid som överstiger tre år. Vårdförbundet har tre leasingavtal med S års löptid. Telefonväxel rued löptid t o m med återstående leasingavgift på 226 tkr, kopiator med löptid t o m med återstående leasingavgift på 126 tkr samt frankeringsmaskin med löptid t o m med återstående leasingavgift på 26 tkr. Leasingavgifter Inventarier mm 378 Summa

139 139 Redovisningsprinciper Syftet med den ekonomiska redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av Vårdförbundet Sörmlands ekonomiska ställning. Vårdförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som anges i den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Grundläggande redovisningsprinciper Leverantörsfakturor och kundfakturor som avser perioden t o m augusti 2013 har i allt väsentligt bokförts och belastar resultatet för samma period. Pensionsutbetalningar och premier för framtida utbetalningar har redovisats över verksamheten som en kostnad liksom den särskilda löneskatten. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 hartom 2008 redovisats som en ansvarsförbindelse. Från år 2009 är pensionsskulden inlöst och ersatt av en tjänstepensionsförsäkring som tecknats med KPA för den berörda anställningsgruppen. Kapitalkostnader Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffiungs- eller uppskrivningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med lika stora: belopp under objektens ekonomiska livslängd. Avskrivningarna påbörjas samma år anskaffning sker. Avskrivni~stider antal år Fastigheten 30 Reningsverk 20 Vattenverk 20 Värmeanläggning 20 Specialanläggningar, renovering och långtidsinventarier 10 Telefonväxel, maskininventarier, vissa övriga inventarier S IT-utrustning, vissa övriga inventarier

140 140 Revisorerna i Vårdförbundet Sörmland KommunstV 2t~1~ -~~- ~ 5 MUN Kommunfullmäktige i Eskilstuna kommun Katrineholms kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Direktionen i Vårdförbundet Sörmland Utlåtande avseende delårsrapport 2013 Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de må1 för den ekonomiska förvaltningen som direktionen beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. Förbundets revisorer har översiktligt granskat Vårdförbundet Sörmlands delårsrapport per En översiktlig granskning är väsentligt begränsad och inriktad på analys och mindre på detaljgranskning. Granskningsresultatet framgår av bifogad revisionsrapport som utarbetats av PwC. Den prognos som lämnas i delårsrapporten visar att Vårdförbundet Sörmland kommer att fa ett negativt resultat för 2013 på -0,3 mnkr, vilket innebär att balanskravet inte uppnås för Revisorerna bedömer att delårsrapporten i allt väsentlig uppfyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen, en utvärdering har gjorts för två av de sju verksamhetsmålen. Vi instämmer i utvärderingen att ett dessa mål inte har uppfyllts medan det andra har uppfyllts. För fem av målen har ingen utvärdering hjorts (detta kommer att ske i årsredovisningen). Till följd av att fem av målen inte har utvärderats kan vi inte bedöma resultatet i dessa delar, förbundets utvärdering av de två finansiella målen är rättvisande. Utifrån delårsrapportens prognostiserade resultat bedömer vi att det finansiella målet om att det egna kapitalet ska vara minst 11,5 mnkr nästintill kommer att uppnås. Det andra finansiella målet att resultatet ska vara minst 2 % av omsättningen kommer inte att uppnås. Revisorerna i Vårdförbund Sör and erti Stens rd a ke Söderqu' Ingvar Lin 140

141 141 KATRIf~ENdLM~ KCJMtvIU(~ Kammunstvreisen Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal reuisor Oktober 201,3 pwc F 141

142 142 Granskning av delårsrapport 2013 Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning 2 Inledning 2.i Bakgrund 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2.3 Revisionskriterier 2.4 Metod 3 Granskningsresultat 3.r Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed 3.2 Resultatanalys 3.3 God ekonomisk hushållning Finansiella må Må1 för verksamhet i Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland PwC 142 ~~~~, ~;

143 143 Granskning av delårsrapport 2013 Y Sammanfattande bedömning PwC har på uppdrag av förbundets förtroendevalda revisorer granskat förbundets delårsrapport för perioden 2oi3-oi-ol 2oi3-o8-3i. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen förår 2oi3. Syftet med den översiktliga granskningen är att ge förbundets revisorer ett underlag för sin bedömning av om delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de må1 som kommunfullmäktige fastställt. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till kommunfullmäktige imedlemskommunerna isamband med att delårsrapporten hehandlas. Resultatet för perioden är -0,3 mnkr (o,i mnkr), vilket är o,4 mnkr sämre än motsvarande period föregående år. Prognosen för helåret pekar mot ett resultat om -0,3 mnkr. Bedömningen i delårsrapporten är att balanskravet inte kommer att uppfyllas. Utifrån vår översiktliga granskning gör vi följande bedömning av förbundets delårsrapport: - Vi bedömer att förbundets delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed iövrigt. Vi har översiktligt granskat de periodiseringarsom är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster så vitt vi kan bedöma har periodiserats korrekt. Utifrån gjord övergripande granskning av räkenskaperna bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på -0,3 mnkr och ställning per 2oi3-o8-3i är i allt väsentligt rättvisande. Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats i allt väsentligt ger information om den ekonomiska situationen och utvecklingen. Vi bedömer att verksamhetsmått och jämförelser finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att utvärderingen av de två finansiella målen som redovisas i delårsrapporten ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen. Utifrån delårsrapportens prognostiserade resultat bedömer vi att det finansiella målet om att resultatet ska vara lägst 2 % av omsättningen inte kommer att uppnås, medan det finansiella målet om att det egna kapitalet ska vara minst ii,5 mnkr nästintill kommer att uppnås. Vi bedömer att utvärderingen som görs av de två må1 för verksamheten som följs upp i delårsrapporten ger en rättvisande bild av måluppfyllelsen. Utifrån vår översiktliga granskning av redovisingen i delårsrapporten bedömer vi att måluppfyllelsen avseende må1 i avseende Vårnäs behandlingshem inte är förenligt med det fastställda målet, medan måluppfyllelsen för mål 4 är förenligt med målet. Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland 1 av 9 PwC ~~~' 143

144 144 Granskning av delårsrapport Inledning 2.~ Bakgrund Kommuner, landsting och kommunalförbund är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. KL9kap9a~ Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enligt 8 kap. 20 a skall behandlas au fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fu11- mäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av förbundets må1 för ekonomi och verksamhet. 2.2 Sie, revisionsfrågor och avgränsning Granskningen syftar till att översiktligt bedöma om delårsrapporten ger svar på följande revisionsfrågor. Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda finansiella målen, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Är resultaten i delårsrapporten förenliga med de av direktionen fastställda målen för verksamheten, d.v.s. finns förutsättningar att målen kommer att uppnås? Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om delårsrapporten iallt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i delårsrapporten. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 2.3 Revisionskriterier Direktionen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av kommunfullmäktige imedlemskommunerna. Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland 2 av 9 PwC 144

145 145 Granskning av delårsrapport 2013 Fullmäktigebeslut imedlemskommunerna och direktionens beslut ayseende god ekonomisk hushållning 2.4 Metod Granskningen har utförts genom: - Intervjuer med berörda tjänstemän - Analys av relevanta dokument - Granskning av specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa ett rättvisande resultat - Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året Översiktlig analys av verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av direktionen fastställda målen Granskningen är inte lika omfattande som granskningen av årsredovisningen utan mer översiktlig. Granskningen är dessutom mer inriktad på analytisk granskning än på substansgranskning. Rapporten är faktagranskad av förbundets administrativa chef. Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland PwC 145 3av9

146 146 Granskning av delårsrapport Granskningsresultat 3.i Rättvisande räkenskaper och god redouisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti. Resultatet för perioden uppgår till -0,3 mnkr. Förbundets delårsrapport består förutom av förvaltningsberättelse av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Förvaltningsberättelsen iförbundets delårsrapport 2oi3 innehåller avsnitt om direktion och ledning, förbundsgemensamt, Vårnäs behandlingshem, familjerådgiviningen och upphandlingen (inklusive väsentliga händelser för samtliga avsnitt samt redovisning av inriktningsmål och verksamhetsmål), personalekonomisk redovisning, ekonomisk översikt (innehållande driftredovisningen och prognos, investeringsredovisning, periodens resultat och balanskravet, ekonomiska må1 och pensionsförpliktelser). Driftredovisningen kommenterar på ett tydligt sätt de olika verksamheternas utfall och årsprognosen. Av investeringsredovisningen framgår att io tkr av investeringsbudgeten har förbrukats. Detta är en rest från föregående investeringsplan. Investeringsbudgeten för 2oi3 uppgår ti1158o tkr och den beräknas utnyttjas innan årets slut. Den personalekonomiska redovisningen lämnar information om sjukfrånvaron i enlighet med KRL 4: ia. Det framgår att sjukfrånvaron har ökat från 3 % till ~ % av total arbetstid i jämförelse med motsvarande period förra året. Avsnittet innehåller information i tillräcklig omfattning. Uppställningsformen för resultaträkningen regleras i KRL. Dock kan detaljeringsgraden vara lägre i delårsrapporten än i årsredovisningen. Resultaträkningen är uppställd på likartat sätt som i föregående årsredovisning. Uppgifter om utfallet för motsvarande period föregående år anges som jämförelse. Prognos och budget för 2oi3 redovisas. Noter finns i tillräcklig omfattning. Periodisering har skett av väsentliga poster. Kassaflödesanalysen visar förändringen av likvida medel under perioden. Jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Balansräkningens uppställning regleras i KRL. Detaljeringsgraden kan dock vara lägre än i årsredovisningen. Balansräkningen iförbundets delårsrapport redovisas ihuvudsak på likartat sätt som i föregående årsredovisning. Jämförelsesiffror lämnas för motsvarande period föregående år. Noter finns i tillräcklig omfattning. Ansvarsförbindelser har tagits upp inom linjen. Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland PwC 146 4av9

147 147 Granskning av delårsrapport 2013 Bedömning I vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som tyder på att förbundets delårsrapport inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed iövrigt. Vi har översiktligt granskat de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster så vitt vi kan bedöma har periodiserats korrekt. Vi bedömer att den analys som gjorts och de kommentarer som lämnats i allt väsentligtger information om den ekonomiska situationen och utvecklingen. Verksamhetsmått och jämförelser redovisas i viss omfattning i delårsrapporten. Vi bedömer det som tillräckligt för att vara en delårsrapport. Flertalet av verksamhets-, service- och kvalitetsmåtten följs endast upp i årsredovisningen. Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten i allt väsentligt uppfyller syftet att ge direktionen möjlighet att använda den som underlag för styrning, ledning och kontroll av förbundets samlade verksamhet. 3.2 Resultatanalys Prognosen för helåret pekar på ett negativt resultat, -0,3 mnkr, vilket är o,8 mnkr sämre än budgeterat. Avvikelsen beror på: Verksamhetens intäkter avviker negativt med i,2 mnkr mot budget. Verksamhetens kostnader avviker positivt med o,4 mnkr mot budget Finansnettot förväntas överensstämma med budget I nedanstående tabell redovisas utfallet förde första åtta månaderna 2oi3, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. ~, ~ ~, ~ ~ ~ ~~ ~ ~ ~ ~,. Verksamhetens intäkter 4,6 4,i 6,2 -i,2 Verksamhetens kostnader -i4,9 -i5,i -22,6 0,4 Avskrivningar -0,6-0,5-0,8 0,0 Verksamhetens nettokostnader _10,8 -ii,5 -i7,2-0,8 Kommunbidrag ii,o ii,3 i6,9 0,0 Finansiella intäkter o,o o,o o,o o,o Finansiella kostnader -o,i -o,i o,o o,o Årets resultat o,i -0,3-0,3-0,8 Utifrån gjord övergripande granskning bedömer vi att förbundets ekonomiska resultat på -0,3 mnkr och ställning per 2oi3-o8-3i i allt väsentligt är rättvisande. Vi instämmer i förbundets bedömning att man inte kommer att klara balanskravet. Någon redogörelse för hur det ska återföras lämnas inte. Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland 5 av 9 PwC i ~~i ~~ 147

148 148 Granskning av delårsrapport God ekonomisk hushållning I verksamhetsplanen med budget 2oi3-2oi5 har förbundet redovisat må1 och riktlinjerför verksamheten, vilka även är kopplade till begreppet "god ekonomisk hushållning". Förbundet har beslutat om 4 inriktningsmål, ~ verksamhetsmål, 2 finansiella må1, särskilda uppdrag och aktiviteter, verksamhetsmått samt serviceoch kvalitetsmått. Inriktningsmål i. Vårdförbundet fortsätter under 2io3 den tidigare inledda processen med att utveckla ett ledningssystem för kvalitet med stöd av ISO g000 med inriktning mot Vårnäs behandlingshem. Arbetsprocessen ska ha inriktningen att uppfylla kraven för en certifiering. Syftet med att uppnå certifieringsstatus är att verksamheten har en dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och vi kan möta konkurrerande alternativ till Vårdförbundets verksamhet, bl a vid anbudsupphandlingar. 2. Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsiinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halwägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensivare informationsinsatser/marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. 3. Förebygga och minska relationsproblem genom att erbjuda hjälp med att bearbeta konflikter i nära familje- och parrelationer och vid separationer, oberoende av de sökandes ekonomiska ställning, etniska tillhörighet eller sexuella läggning. I de fall barn berörs är det särskilt angeläget att beakta deras perspektiv i samlevnadskonflikten. Av särskild vikt är att uppmärksamma barni våldsrelaterade relationer och i styvfamiljer. 4. Säkerställa att kommunernas inköp av behandlingsinsatser kan ske hos seriösavårdgivare till en rimlig kostnad. Att på sikt sprida upphandlingsprocessen över tid, så att upphandlingar genomförs löpande för olika målgrupper/kategorier. Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland 6 av 9 PwC 148

149 149 Granskning av delårsrapport 2013 Uppföljning av inriktningsmål i,2 och 4 sker i årsredovisningen. Det tredje inriktningsmålet är inte avsett att särskilt följas upp Finansiella må1 I delårsrapporten görs en överskådlig avstämning av finansiella må1 som fastställts i verksamhetsplan med budget 2oi3-2oi5: ~ ~ Att under 2oi3 uppnå ett positivt Resultatet per 2oi3-o8-3i Prognosen pekar på att resultat med lägst 2 % av omsätt- är -0,3 mnkr. Prognos för målet inte kommer att ningen. helåret 2oi3 är -0,3 mnkr nås. Det egna kapitalet skall under Det egna kapitalet upp- Prognosen pekar på att planperioden 2oi3 2oi5 i ge- gick 2oi3-o8-3i till ii,5 målet uppnås nästintill i norrsnitt uppgå till lägst ca ii,5 mnkr. Prognosen för årsbokslutet. mnkr. Strävansmålet är att det helåret är ii,5 mnkr egna kapitelet i slutet av planpe- (11459 tkr) rioden skall uppgå till ca i2 mnkr, som vid en försiktighetsbedömning anknyter till resultatmålet. Vi delar förbundets bedömning om måluppfyllelsen. Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att prognostiserat resultat inte är förenligt med förbundets må1 om resultatet, medan det nästintill är förenligt med målet om det egna kapitalet Må1 för verksamhet Verksamhetsmål i och 4 för Vårnäs behandlingshem ska följas upp i delårsrapporten. Övriga fem verksamhetsmål ska följas upp i årsredovisningen. Vårnäs behandlingshem i. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen skall uppgå till 23,5 patienter per vårddygn. Engod ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individenssom verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet bedöms som ej uppfyllt då patientbeläggningen för delårsperioden uppgår till 2i,8 patienter per vårddygn. Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland 7 av 9 " PwC 0 149

150 150 Granskning av delårsrapport Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA och/eller NA-gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. 3. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen ska ha uppnått en stadigvarande drogfrihet ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ett år efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett mciximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. 4. Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten är med behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Målet bedöms som uppfyllt då 84 % av patienterna är nöjda med behandlingen iförhållande till enkätens maxpoäng. Familjerådgivningen i. Minst ~o % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare. Engod ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienterna upplever enförbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjandeför klienten, verksamheten och samhället. 2. Minst 80 % av klienterna ska vara nöjda i kontakten med familjerådgivningen Engod ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjandeför klienten, verksamheten och samhället. Upphandlingen i. Att följa upp samtliga placeringar som sker hos vårdgivare med ramavtal (HVB-hem) under ett kvartal 2oi3 genom en remittentenkät innehållande i8 frågor. Det samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 av maxpoängen i enkäten Engod ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är nöjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga. Uppföljning av inriktningsmål, service- och kvalitetsmål, särskilda uppdrag och aktiviteter sker i årsredovisningen. Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland 8 av 9 PwC 150

151 151 Granskning av delårsrapport 2013 Bedömning Vår översiktliga granskning visar på att måluppfyllelsen avseende de verksamhetensmål som följs upp i delårsrapporten inte är förenligt med det fastställda målet för må1 i som följs upp medan det är förenligt med må14. Vi instämmer i förbundetsbedömning. 2oi3-io-25 ~~ r~~~~'~~s~~'t~ Annika Hansson Uppdragsledare Oktober 2013 Vårdförbundet Sörmland 9 av 9 PwC 151

152 152 Dnr: KS/2013: Handläggare: Per Johansson Delårsrapport 2/2013 från Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta uppmana Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet att utveckla sin ekonomiska redovisning enligt de förbättrings- och utvecklingsförslag som lämnas i den till delårsrapporten hörande revisionsrapporten samt i övrigt lägga delårsrapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet (fortsättningsvis kallas Kollektivtrafikmyndigheten i detta dokument) har inkommit med delårsrapport 2 som spänner över perioden januari till augusti Utöver själva delårsrapporten, har Kollektivtrafikmyndigheten och överlämnat revisionsberättelse och granskningsrapport. Delårsrapporten visar på ett samlat negativt resultat för perioden på kronor, vilket är en förbättring med kronor, jämfört med motsvarande period Delårsrapporten pekar på ett prognostiserat negativt resultat på kronor för helåret Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet: delårsrapport 2/2013 PWC: revisionsrapport granskning av delårsrapport 2013 Revisionen i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet: utlåtande avseende delårsrapport pj 152

153 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 153 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Vår handläggare Per Johansson Kommunstyrelsen Delårsrapport 2/2013 från Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Ärendebeskrivning Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet (fortsättningsvis kallas Kollektivtrafikmyndigheten i detta dokument) har inkommit med delårsrapport 2 som spänner över perioden januari till augusti Utöver själva delårsrapporten, har Kollektivtrafikmyndigheten och överlämnat revisionsberättelse och granskningsrapport. Delårsrapporten visar på ett samlat negativt resultat för perioden på kronor, vilket är en förbättring med kronor, jämfört med motsvarande period Delårsrapporten pekar på ett prognostiserat negativt resultat på kronor för helåret Ärendets beredning Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen av ärendet har ekonomi- och upphandlingskontoret fått möjlighet att lämna synpunkter på delårsrapporten. Kommunledningsförvaltningens bedömning Av Kollektivtrafikmyndighetens delårsrapport framkommer att det ekonomiska utfallet för perioden, kronor, är ökade trafikkostnader jämfört med budget. Avvikelsen mellan budget och utfall förklaras av att ökad produktion som beslutats efter att budgeten fastställts, en högre andel tomkörning än budgeterat samt felaktig budgetering (bl a incitament för trafikområde Strängnäs). Delårsrapporten prognostiserar ett årsresultat för 2013 på kronor jämför med budget, givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell. Revisorernas bedömning är att delårsrapporten är upprättad i enlighet med god redovisningssed och i enlighet med lagens krav. Revisorernas konstaterar också att finansiella mål ännu inte tagits fram men kommer att redovisas i samband med budget för I övrigt så är det verksamhetsmässiga resultatet förenligt med förbundsdirektionens mål. Revisorerna konstaterar att Kollektivtrafikmyndigheten är relativt nytillkommen myndighet. Revisorerna pekar på ett antal förbättrings- och utvecklingsområden som Kollektivtrafikmyndigheten bör arbeta med för att utveckla sin redovisning. Dessa är: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 153

154 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Staben 154 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KS/2013: Ett väl dokumenterat bokslut och avstämd redovisning ökar säkerheten och riktigheten i den ekonomiska rapporteringen och möjliggör en effektivare revision. Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med upplysningar om pensionsförpliktelser och väsentliga personalförhållanden. Förvaltningsberättelsen ska även innehålla en samlad bedömning av god ekonomisk hushållning och en avstämning utifrån balanskravet. Balans- och resultaträkningen kan kompletteras med noter. Kommunledningsförvaltningen delar revisorernas ståndpunkt om att Kollektivtrafikmyndigheten behöver utveckla sin redovisning, enligt revisorernas rapport. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige att utveckla sin ekonomiska redovisning i enlighet med revisorernas förslag samt att i övrigt lägga delårsrapporten till handlingarna. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Protokollsutdrag till: Kommunalbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan Katrineholm Telefon: Telefax: Org.nummer E-post: per.johansson@katrineholm.se 154

155 155 Delårsrapport Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB Fastställd vid direktionen i Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets sammanträde den

156 156 Sammanfattning Verksamheten har under denna period präglats av två avvikelser från verksamhetsplanen. Efterdyningar av det första bokslutet krävde många arbetstimmar för att utreda det negativa ekonomiska resultatets orsaker, analysera de utfallna och kommande effekterna av den nya modellen för fördelning av ansvar, intäkter och kostnader och lägga prognos. Kort därpå, den 5 juni presenterade Trafikverket ett arbetsmaterial om trafikinnehåll i Tågplan 2014 som uteslöt Gnestapendeln. Därefter har en svajig och resurskrävande tågplaneprocess pågått. Efter delårsperiodens slut har Trafikverket fastställt Tågplan 2014 som för Sörmland innebär oförändrat utbud i jämförelse med dagens tidtabell. Verksamhetsplanens aktiviteter har fullföljts i det stora hela. Mycket tid har lagts på inre operativ verksamhet och för att ytterligare öka möjligheterna till tydlighet, en god arbetsmiljö och en processeffektiv leverans av tjänster har ett arbete med processkartläggning initierats. Resandet med tåg i Sörmland fortsatte att öka under första halvåret Störst var ökningen på Sörmlandspilen Stockholm-Katrineholm-Hallsberg med 14 %, men även Svealandsbanan (8 %) och UVEN (1 %) utvecklades positivt. På Nyköpingsbanan är resandet i stort sett oförändrat jämfört med samma period året innan. Resandeutvecklingen i busstrafiken under perioden har varit blandad. Antal påstigande i stadstrafiken har ökat i samtliga områden samtidigt som resandet på landsbygden däremot har minskat. Totalt genomfördes resor med buss under perioden vilket är en ökning med 1,5 % jämfört med samma period förra året. Allmänhetens resor har ökat med 1,2 % vilket motsvarar resor. Procentuellt sett har utveckling varit bäst i stadstrafiken Katrineholm och Strängnäs, men då från förhållandevis små volymer. Stadstrafiken i Eskilstuna står för närmare hälften av allt påstigande i länet. Avseende resandet inom landsbygdstrafiken har utvecklingen varit glädjande i Katrineholms kommun där antalet påstigande ökade med drygt 11 %. I övrigt är det bara landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun som har utvecklats positivt. I samtliga övriga kommuner minskade antalet påstigande, mest i Trosa kommun med 12 %. Biljettintäkterna från allmänheten och skolkort har under perioden ökat med 3,8 % jämfört med samma period Intäktsutvecklingen för betalande resenärer uppgår till 5,6 % jämfört med samma period föregående år. Denna ökning står dock inte i relation till budgetantagandena och de förväntade intäkterna har fått reduceras avsevärt mot budget. I prognos 2 har vi även tvingats reducera intäktsprognosen för skolkort med 2,5 miljoner kronor då skolor inte beställt skolkort i den omfattning som aviserats. Det ekonomiska utfallet under perioden uppgår till 5 222tkr. Den ekonomiska prognosen, efter delårsbokslut augusti visar på helår givet nuvarande trafikbeställning och tidtabell ett negativ resultat på tkr jämfört med budget Utvecklingen sedan delårsrapport 1 så ligger prognosen lägre för Flen, Nyköping och Landstinget. Övriga prognosticeras högre i relation till prognos vid delårsbokslut 1. Under sommarmånaderna minskar efterfrågan på trafik vilket resulterar i mindre resande och lägre biljettintäkter. För att matcha efterfrågan görs även vissa neddragningar i utbud, främst i stadstrafik. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 2 Länstrafiken 156

157 157 Orsaken till den ökade trafikkostnaden jämfört med budget är delvis en ökad produktion som beslutats efter budget antogs, en högre andel tomkörning än budgeterad samt felaktig budgetering bland annat när det gäller incitament för trafikområde Strängnäs. Även följder av avvecklingen av verksamheten i Länstrafiken Mälardalen AB påverkar prognos 2. Under perioden har en viss justering i busstrafiken skett på linje 631 i Strängnäs samt linje 8 i Eskilstuna. För den inre verksamheten har framtagandet av delårsbokslutet inneburit ytterligare kunskap och noggrannhet. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 3 Länstrafiken 157

158 158 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden 5 Direktionens arbete under perioden 5 Samverkan 6 Miljöperspektiv 6 Personalperspektiv 6 Kund- och medborgarperspektiv 7 Trafiken och avtalen 8 Resandeutvecklingen i trafiken 9 Produktsortiment och val av produkt 11 Depåerna i Sörmland 12 De tekniska systemen 13 Verksamhetens måluppfyllelse under perioden januari augusti 2013 Målen styr utvecklingen 14 Funktion Tillgänglighet 15 Funktion Attraktivitet 16 Funktion Miljö 17 Funktion Effektivitet 18 Funktion Regional utveckling 19 Ekonomiskt utfall 20 Ekonomisk prognos 21 Ekonomisk sammanställning 23 Resultat- och Balansräkning 24 Redovisning per medlem Landstinget Sörmland 25 Eskilstuna Kommun 26 Strängnäs Kommun 27 Vingåkers Kommun 28 Katrineholms Kommun 29 Flens Kommun 30 Gnesta Kommun 31 Nyköpings Kommun 32 Trosa Kommun 33 Oxelösunds kommun 34 Verksamhetens förväntade utveckling Verksamhet 35 Ekonomi 35 Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 4 Länstrafiken 158

159 159 Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden Hela verksamheten får även under denna bokslutsperiod betecknas som nyetablerad och har präglats av två avvikelser från verksamhetsplanen. Efterdyningar av det första bokslutet erfordrade många arbetstimmar för att just arbeta med att utreda det negativa ekonomiska resultatets orsaker, analysera de utfallna och kommande effekterna av den nya modellen för fördelning av ansvar, intäkter och kostnader och lägga prognos. Utredandet pågick fram till den 15 maj där det presenterades på ett för saken initierat medlems- och ägarsammanträde. Kort därefter, den 5 juni presenterade Trafikverket ett arbetsmaterial om trafikinnehåll i Tågplan 2014 som uteslöt Gnestapendeln. Därefter har en svajig och resurskrävande tågplaneprocess pågått. Efter delårsperiodens slut har Trafikverket fastställt Tågplan 2014 som för Sörmland innebär oförändrat utbud i jämförelse med dagens tidtabell. I slutet av bokslutsperioden tillkom ett uppdrag utanför verksamhetsplanen från medlemmarna i egenskapen av ägare. Uppdraget innebar att via projektdirektiv söka initiera en utredning om samordningsformer och val av organisation inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. Under perioden har samtliga medlemmar behandlat och lämnat in sina respektive trafikbeställningar för tidtabellsåret Trafikbeställningarna anger förändringar i trafikutbud som respektive medlem önskar för den trafik den är ansvarig för. Ingen medlem har lämnat in beställning om volymförändring i trafiken under innevarande år, trots den tidigare meddelade negativa ekonomiska prognosen för flertalet medlemmar. Den löpande driften har under perioden förlöpt väl och verksamhetsplanens aktiviteter har fullföljts i det stora hela. Avvikelser beror främst på att vi inte hunnit eller bedömt det klokt att initiera aktiviteten. Mycket tid lagts på inre, operativ verksamhet och för att ytterligare öka möjligheterna till tydlighet i förväntan, en god arbetsmiljö och en processeffektiv leverans av tjänster har ett arbete med processkartläggning initierats. Direktionens arbete under perioden Under delårsperioden april till augusti har direktionen enligt plan sammanträtt den 15 maj och den 22 augusti. Härutöver har presidiet under perioden påkallat medlemmarnas tillika ägarnas uppmärksamhet i form av överläggningar den 15 maj om bokslut 1 med prognos och med anledning av Tågplan 2014 i form av Länsträff den 17 juni samt information och överläggningar den 22 augusti. Båda händelserna har medfört extraordinär aktivitet från direktionens presidie och övriga ledamöter utanför ordinarie sammanträdesplan. Vid direktionens sammanträde den 15 maj fattades länets första beslut om allmän trafikplikt som avsåg skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 5 Länstrafiken 159

160 160 Samverkan Fokus har varit det strategiskt samverkande arbetssätt som vår kunskaps- och kundorienterade processorganisation har att skapa. Arbetsformen har under perioden fått draghjälp ur de två avvikelserna - Tågplan 14 och förra delårsbokslutet - där länet slutit upp och överlagt om fortsatt inriktning och uppdrag. Tidigt under perioden hölls samråd med medlemmarna. Uppfattningen är att vi inte kunde hålla kvalitativa samråd enligt vare sig våra egna eller medlemmarnas förväntningar då våra ekonomiska resultat inte var tillförlitliga. Vi har under perioden fortsatt haft regelbundna avstämningar med entreprenörer och leverantörer för att utvärdera avtalsefterlevnad och finna förslag till förbättringar. För att öka genomslag i våra informations- och marknadsföringsinsatser har information och dialog hållits under perioden i form av besök hos alla de åtta depåer i länet där förare finns och hos samtliga fjorton biljettmaskinsombud. Kollektivtrafikhandläggarnätverket har sammanträtt enligt plan vid tre tillfällen under perioden aprilaugusti. Härutöver har nätverket vid fyra tillfällen sammanträtt utanför plan med anledning av Tågplaneprocessen Nätverkets viktigaste funktion är att fungera som beredningsyta samt att säkerställa informations- och beslutsflöden. Myndigheten har deltagit vid sammanslaget forum mellan Länspensionärsråd och Länshandikappråd för att berätta om och ha dialog om det första bokslutets resultat och om den tillgänglighetsstrategi som är under framarbetande. Under perioden har aktiviteter i verksamhetsplanen startats upp som flerpartsgemensamma samverkande projektgrupper. Miljöperspektiv Under perioden har förutsättningar skapats för att busstrafiken i Eskilstuna körs med normalbuss i stället för ledbuss på tider med lägre beläggning. Det har även tagits inledande kontakter med entreprenör för att undersöka kostnader och andra villkor för att konvertera vissa eller alla dieseldrivna bussar till RME-drift. En entreprenör har visat upp en mindre elhybridbuss lämplig för servicelinjetrafik. Arbetet fortsätter med att undersöka möjlighet att byta till bussar med lägre miljöpåverkan. Personalperspektiv De ovan beskrivna avvikelserna från verksamhetsplanen och särskilt det faktum att vi inte stabiliserat ekonomin har medfört påfrestning på medarbetare. Ett flertal eftersatta utvecklingsområden och övertagande av arbetsuppgifter till följd av avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen AB medför även dessa behov av särskilda insatser. Medarbetarorganisationen är i hög grad nyrekryterad vilket gynnar verksamheten i form av att det finns en enorm nyfikenhet och engagemang att ta sig an uppgifterna. Med utgångspunkt ur verksamhetens principer och värden har medarbetarna på allvar tagit sig an uppgifterna grundligt i sikte att direkt etablera en korrekt hantering. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 6 Länstrafiken 160

161 161 Verksamheten har hållit planeringsdagar den 26 april och 30 maj med inriktning på kunskapsöverföring, verksamhetens mål och våra värden. Inför semesterperioden har samtliga medarbetare kunnat beviljas sin önskade semester med undantag för någon förskjutning i någon vecka. Den fastlagda semesterplaneringen har därefter fullföljts med ett undantag. Under perioden har två medarbetare initierat avslut av anställning. Kund- och medborgarperspektiv Strejk i trafiken I juni meddelades att fackförbundet Seko och Kommunal, som bland annat organiserar lokförare, tågvärdar och busschaufförer varslade om strejk i stora delar av kollektivtrafiken i Sverige. Detta ledde till att natten mellan 23 och 24 juni så togs bussförare hos bussentreprenören Bergkvara Buss i Strängnäs ut i strejk. Den trafik som Bergkvara Buss normalt kör stod helt stilla i 4 dagar. Strejken avblåstes sent kvällen den 27 juni och busstrafiken startade upp igen tidig morgon den 28 juni. Totalt så berördes ca 1000 resenärer av strejken. Under perioden ökade antalet inkomna samtal och mejl till Kundtjänst. Inga resegarantiärenden inkom där hänvisning var till strejken. Personligt möte Kunder och medborgare kan ha träffat oss vid den besöksturné vi genomfört i alla kommuner i länet. Vi har bland annat besökt olika evenemang/festivaler, bibliotek, turistbyråer, torg mm. En av marknadsinsatserna har varit att öka kunskapen kring Appen och hemsidan. Eskilstuna För att få veta vad resenärerna tycker om Veolia-Transports trafik och söka underlag till förbättringsarbete genomför bussentreprenören Veolia-Transport årligen en enkätundersökning ombord på sina fordon. NKI Av de 500 personer som är intervjuade i Svensk Kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under delårsperioden april augusti 2013, går att utläsa att vi jämfört med året innan har sjunkit i Nöjd kund index (NKI). Största tappet är allmänhetens nöjdhet med oss 40 % i år mot 48 % förra året och hela 10 procentenheter under rikets resultat. Även ackumulerat under året, januari-augusti ligger nöjdheten lägre mot föregående år. Sörmland: Riket: I riket så har st intervjuer genomförts under perioden, det är 779 färre än föregående år. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 7 Länstrafiken 161

162 162 Kundtjänst Kunder och medborgare hör av sig till Kundtjänst i snitt med 12 e-postmeddelanden/dag. Under perioden har 1832 e-postmeddelanden inkommit. I genomsnitt har Kundcentret i Eskilstuna 71 besök/dag. Vi mäter ännu inte telefonistatistiken, men under perioden har 1-2 personer varit inloggade varje timme. Giltiga färdbevis i busstrafiken Under bokslutsperiod två har kontroller av färdbevis genomförts i busstrafiken. Ur dessa utfärdades 112 tilläggsavgifter, det vill säga knappt 1 %. 16 bestridanden av dessa utdelade tilläggsavgifter har inkommit. Under juli låg verksamheten nere på grund av semester hos leverantören. År Månad Antal Tilläggsavgifter Bestridanden 2012 April Maj Juni Juli Augusti År Månad Antal Tilläggsavgifter Bestridanden 2013 April Maj Juni Juli Augusti Från 1 maj överfördes kontrollverksamheten från Länstrafiken Mälardalen AB till Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Mediarapportering I april, juli och augusti är det ett tjugotal tillfällen per månad som kollektivtrafiken i Sörmland har synts i lokala media. Under maj och juni är det en ökning, ca ett trettiotal klipp per månad. Insändare från medborgare besvaras av myndighetens kommunikationsavdelning efter bedömning och i samverkan med berörd medlem. Medborgare och kunder har bland annat kunna läsa om arbetet med att säkerställa tåglägena i Tågplan 2014 samt arbetet med att få till en tillfredställande busstrafik till och från Oxelösund Nyköping. Antal pressmeddelanden som skickats ut under perioden är 14 stycken. Trafiken och avtalen I tågtrafiken har inga avtalsförändringar skett under perioden. I bokslut ett på myndigheten rapporterade vi via MÄLAB att Planeringsarbetet med Tågplan 2014 slutfördes i och med att ansökan gjordes för regionaltågstrafiken (av SJ) till Trafikverket i början av april. Detta visade sig vara en total missbedömning. Kring avtalet vi har med SJ om periodkortsresande i tågtrafiken förs en dialog om förändring av prissättningen inom nuvarande avtal. Efter bokslutsperioden har muntlig överenskommelse om fortsatt tillämpning träffats. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 8 Länstrafiken 162

163 163 Inte heller i busstrafiken har några avtalsförändringar skett under perioden. Tidtabellen har under perioden justerats en gång utanför ordinarie planeringsprocess genom att justeringar gjordes den 8 april. I första hand avseende identifierade brister och problem i samband med trafikstarten december Ordinarie tidtabelljusteringar gjordes i samband med skolors avslut i juni samt när de startade i augusti. Under delar av sommaren stängdes tågtrafiken på Nyköpingsbanan av helt vilket föranledde större förändringar i tidtabellen än vad som normalt skulle varit fallet. Under perioden har planeringen för busstidtabellen 2014 inletts och samtliga medlemmar har inför denna lämnat in trafikbeställningar. I arbetet med tidtabellsplaneringen har viss gemensam planering gjorts med samtliga entreprenörer med syfte att skapa en mer sammanhållen planering. Beslut om allmän trafikplikt togs för Skärgårdstrafiken i Nyköping den 15 maj och för denna pågår förberedelser för upphandling. Det pågår systematisk uppföljning och avtalsvård tillsammans med entreprenörerna i Sörmland för en trafik som utförs enligt avtal, med kvalitet och med kundnöjdhet. Överenskommelse om hur ett avtal och biljettlösning ser ut mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, Gnesta kommun och Stockholms trafikförvaltning nu när de så kallade remsorna utgått ur trafiken har inte nåtts under perioden. Resandeutvecklingen i trafiken Tågtrafiken Resandet med tåg i Sörmland fortsatte att öka under första halvåret Störst var ökningen på Sörmlandspilen Stockholm-Katrineholm-Hallsberg med 14 %, men även Svealandsbanan (8 %) och UVEN (1 %) utvecklades positivt. På Nyköpingsbanan är resandet i stort sett oförändrat jämfört med samma period året innan. Resandet räknat i absoluta siffror var klart störst på Svealandsbanan. Busstrafiken Resandeutvecklingen avseende busstrafiken under perioden januari-augusti har varit blandad: Antal påstigande i stadstrafiken har ökat i samtliga områden, men resandet på landsbygden har minskat. Totalt genomfördes resor med buss under perioden, en ökning med 1,5 % jämfört med samma period året innan. Allmänhetens resor har ökat med 1,2 % vilket motsvarar resor. Procentuellt sett har utveckling varit bäst i stadstrafiken Katrineholm och Strängnäs, men då från förhållandevis små volymer. Den mycket positiva utvecklingen där kan delvis förklaras med omläggningen av trafiken i fjol som ledde till en viss överflyttning från landsbygdslinjer till stadstrafiken. Stadstrafiken i Eskilstuna står för närmare hälften av allt påstigande i länet. Stadstrafik Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,4% därav allmänhet ,1% Katrineholm, totalt % därav allmänhet ,8% Nyköping, totalt ,9% därav allmänhet ,0% Strängnäs, totalt ,8% därav allmänhet ,2% Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 9 Länstrafiken 163

164 164 Avseende resandet inom landsbygdstrafiken har utvecklingen varit glädjande i Katrineholms kommun där antalet påstigande ökade med drygt 11 % vilket framför allt beror på fler resenärer på de regionala linjerna där utbudet förbättrades i december För övrigt var det bara landsbygdstrafiken i Eskilstuna kommun som har utvecklats positivt, i samtliga övriga kommuner minskade antalet påstigande, mest i Trosa kommun med 12 %. Landsbygd Påstigande Förändring Eskilstuna, totalt ,2% därav allmänhet ,3% Flen, totalt ,3% därav allmänhet ,6% Gnesta, totalt ,2% därav allmänhet ,7% Katrineholm, totalt ,2% därav allmänhet ,7% Nyköping, totalt ,2% därav allmänhet ,4% Oxelösund, totalt ,3% därav allmänhet ,7% Strängnäs, totalt ,1% därav allmänhet ,3% Trosa, totalt (inkl. Trosabussen) ,1% därav allmänhet ,1% Vingåker, totalt ,9% därav allmänhet ,3% Utanför länet ,9% därav allmänhet ,4% Landsbygd, totalt ,7% därav allmänhet ,8% Allmänhetens resande Allmänhetens resande har också ökat med 1,2 %, det vill säga antalet påstigande exklusive skolkort. Särskilt positiv var utvecklingen inom stadstrafiken Katrineholm (+ 27 %) och Strängnäs (+15 %). Gällande landsbygden ökade allmänhetens resor mest i Katrineholms kommun (+ 14 %), medan motsvarande utveckling i Trosa kommun var mycket negativ (- 12 %). Trosabussen Resandet med Trosabussen mellan Trosa och Liljeholmen har haft en mycket positiv utveckling efter starten Enligt Åkerbergs biljettstatistik registrerades påstigande mellan januari och augusti 2013 vilket motsvarar en minskning jämfört med samma period Siffrorna för 2013 är dock underskattade p.g.a. tekniska problem med biljettregistreringen. Enligt Åkerbergs ligger resandet i år ungefär i nivå med fjolåret, kanske till och med något bättre. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 10 Länstrafiken 164

165 165 Anropsstyrda trafiken Anropsstyrda trafiken kommer följas upp efter årets slut medan resandet med Skärgårdstrafiken analyseras i samband med pågående upphandling. Här saknas ännu automatik i resandeuppföljningen. Produktsortiment och val av produkt Påstigande efter produkt jan-aug 2013 (som del av det totala resandet i respektive område). Analys perioden Skolkorten har stor betydelse för resandet i länet och är den vanligaste produkten förutom i Nyköpings stadstrafik. Av stor betydelse är även periodkorten och rabattkorten och i viss mån ungdomskorten (förutom i Eskilstuna och i landsbygdstrafiken). Övrigt avser förutom Plus ett (=övergångsresor) också Shoppingkortet, Sommarlovskortet och Reskort enkelresa. Under Kontant ingår SMS biljetter. Jämfört med januari-augusti året innan har framför allt ungdomskorten ökat i popularitet (27 % fler resor med ungdomskort), resor med stadskort har ökat med 19 %, pendlarkort + 10 % och rabattkorten + 5 %. Även kontantresor har ökat markant (närmare 20 %), delvis som effekt av lagstiftningsförändringar för SMS biljetter i början av året vilket ledde till en kraftig minskning av just SMS-biljetter. För antalet resor per produkt se tabellen nedan. Antal resor per biljettyp jan-aug 2013 (exkl. Trosabussen) Kontant Rabattkort (ungdom, vuxen, senior) Periodkort (pendlarkort, stadskort, sörmlandskort) Ungdomskort Skolkort inkl. elevkort Övrigt (Plus ett mm) Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 11 Länstrafiken 165