Övningar FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING VI ÖVERTRÄFFAR SCOUTERNAS FÖRVÄNTNINGAR I VARJE MÖTE SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER

Transkript

1 Övningar för att jobba med Scouternas strategi och vision Unga som gör världen bättre SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER VI ÖVERTRÄFFAR SCOUTERNAS FÖRVÄNTNINGAR I VARJE MÖTE FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING VÅR VISION: UNGA SOM GÖR VÄRLDEN BÄTTRE

2 JOBBA MED SCOUTERNAS STRATEGI Varje övning i detta häfte är tänkt att kunna göras på en kårledarsamling, ett styrelsemöte eller en planeringsträff och syftar till att börja prata om eller få mer kunskap om ett specifikt område. Tanken är att materialet ska ge energi, konkreta tips och övningar på hur scoutkåren kan arbeta med Scouternas strategi. DET HÄR BEHÖVS FÖR ÖVNINGARNA Vissa övningar är lite längre än andra men ingen tar mer än 30 minuter att genomföra. Det behövs lite eller inget material för att komma igång, men papper och pennor är alltid bra att ha. För några övningar är det en fördel ifall ni kan sätta upp lappar på en vägg eller skriva på en whiteboard/stort papper eller skriva ut något innan mötets start. Läs igenom övningen innan mötet så att ni har det material som behövs. VÄLJ EN LITEN ELLER STOR UTMANING När ni gjort övningen tillsammans har ni möjlighet att välja en liten eller en stor utmaning. Den lilla utmaningen är något ni kan göra direkt eller till nästa möte, en övning som ger en energiboost eller en tankeställare. Den stora utmaningen handlar om övergripande arbetssätt för kåren och ger förslag på hur ni kan arbeta tillsammans för att förbättra eller förtydliga er verksamhet. Vill ni göra båda utmaningarna går det såklart också bra. ÄNNU FLER TIPS FÖR ATT UTVECKLA KÅREN För varje övning finns också en ruta som ger mer information om något som har med övningen att göra. Här beskrivs delar av Scouternas verksamhet som knyter an till området ni arbetar med och som kan vara användbart för er kår. JOBBA PÅ ETT SÄTT SOM FUNKAR FÖR ER Kanske tycker er kår att ett område är mer intressant att arbeta med än något annat? Det är helt okej och till och med meningen! Välj de områden och övningar som passar er kår och vänta med de andra. Lägg arbetet på en nivå som känns rimlig och gör de utmaningar som funkar för er. 3

3 4 ÖVNINGAR: SCOUTLAGEN ÄR GRUNDEN FÖREBILDER MOTIVERAR OSS! VERKTYGSLÅDAN SUCCÉOBSERVATÖRER SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER 4 5

4 SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER SCOUTLAGEN ÄR GRUNDEN Scoutlagen uttrycker Scouternas gemensamma värdegrund och guidar oss i vårt förhållningssätt och agerande. Att vara en god kamrat innebär till exempel att se och lyfta fram andra och att möta svårigheter med gott humör kan handla om att våga utmana sig själv. Det är viktigt att scoutlagen inte bara blir en högtidlig text som är uppsatt på väggen i våra lokaler utan är levande för var och en. Lagens värderingar blir då synliga genom vårt handlande och vi kommer ett steg närmare i att vara bra förebilder. I denna övning får vi möjlighet att reflektera över vilka delar av scoutlagen vi tycker är bäst och att den kan betyda olika saker för olika personer. När alla individuellt rangordnat punkterna sätter ni er i mindre grupper om 3-4 personer och berättar för varandra varför ni rangordnat som ni gjort. Gruppen ska nu gemensamt komma överens om i vilken ordning punkterna ska vara. Samlas i helgrupp och låt grupperna presentera vad de kommit fram till. Försök nu att enas om vilka tre av scoutlagens punkter som ni tycker är viktigast i er kår. Skriv upp dem på ett större papper Varje deltagare får sju lappar där en punkt av scoutlagen står skriven på varje lapp. Var och en ska nu rangordna scoutlagen. Den punkt du tycker är viktigast ska komma överst och den punkt du tycker är minst viktig ska komma nederst. Fundera också på om du vill ha ytterligare någon punkt i scoutlagen. Skriv i så fall ned den på en tom lapp. Låt denna del av övningen ta 5-0 min. Nästa steg är att konkretisera dessa tre punkter och beskriva vilket agerande dessa punkter kan resultera i. Om ni till exempel tycker att punkten En scout visar hänsyn och är en god kamrat är viktig är uppgiften nu att ge tre exempel på hur den kan yttra sig i praktiken, till exempel: Att hälsa på alla när man träffas Att stå upp för varandra om någon skämtar på någon annans bekostnad Att bidra till att alla får information Arbeta gärna i mindre grupper, det kommer att leda till fler konkreta exempel. Dela exemplen i storgrupp. Gör fler i kåren delaktiga! Gör samma övning med ledare och scouter för att få möjlighet att lyfta fram vilka värderingar som är viktiga i kåren. Gör en vision för kåren över vilka värderingar som är viktiga och hur de blir synliga såväl inom kåren men också i ert lokala samhälle, bland föräldrar och andra intresserade. En scout söker sin tro och respekterar andras En scout är ärlig och pålitlig En scout är vänlig och hjälpsam En scout visar hänsyn och är en god kamrat En scout möter svårigheter med gott humör En scout lär känna och vårdar naturen En scout känner ansvar för sig själv och andra 7

5 SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER FÖREBILDER MOTIVERAR OSS! Vi vill att scouter utvecklas till förebilder, att de inspirerar andra och skapar ringar på vattnet. När personer i vår närhet gör något bra inser vi att vi kan göra samma sak. Förebilder är en viktig källa till motivation, de är personer som vi lär oss något av, som vi känner igen oss i och som agerar på ett sätt som vi också skulle kunna göra. I denna övning får vi fundera kring vilka förebilder som finns i vår närhet, hur dessa personer inspirerar oss att agera på ett visst och vilka förebilder vi vill ha i scoutkåren. Börja med att var och en tänker på en person som är en förebild. Det ska vara en person som du har träffat och som du ser upp till. Skriv ner minst tre saker (beteenden) som du uppskattar hos denna person. Skriv en personlig hälsning till din förebild och berätta varför hen inspirerar dig. Se till att det når din förebild; att få en bekräftelse på att man är en förebild är en väldigt fin gåva. Sätt upp personliga mål på hur du inom närmaste månaden kan agera för att vara en god förebild utifrån de beteenden/egenskaper ni valt att prioritera. Sätt upp smarta mål som är specifika, mätbara, attraktiva, realistiska, tidssatta och accepterade. Det hjälper dig att veta när du kan fira din framgång! Berätta för varandra om era förbilder och vad de gör som ni uppskattar. Skriv ner beteendena på lappar och sätt upp dem på väggen. Uppgiften nu är att få fram de beteenden/egenskaper som ni tycker är viktigast att ha i er scoutkår. Låt var och en markera de tre beteenden som är viktigast. Skriv ned de tre beteendena/egenskaperna som fått flest röster. FORTSÄTT UTMANA ER SJÄLVA! Arbeta nu två och två. Uppgiften är att konkretisera detta beteende/ egenskap ytterligare. Om ni till exempel kommit fram till att det är viktigt att lyssna på varandra beskriver ni vad det innebär och hur man är en bra lyssnare. Exempel: När du är en bra lyssnare är du närvarande, ger din uppmärksamhet till den som pratar, bekräftar med kroppsspråk att du är med och ställer eventuella följdfrågor. Gör på liknande sätt med de tre beteenden/egenskaper som ni tycker är viktigast för er kår och dela med varandra i storgrupp. Att vara en förebild för människor i vår omgivning uttrycker sig på olika sätt. Om ni vill arbeta mer med personlig utveckling finns olika kurser på Ledarskapsön, som Ditt personliga ledarskap och Treklöver Gilwell-utbildningen. Trygga Möten är inte bara en utbildning för den enskilde ledaren, det finns även diskussions underlag till ledar teamet eller kåren för att prata om hur vi beter oss mot varandra och våra scouter. 9

6 SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER VERKTYGSLÅDAN Alla bidrar vi på olika sätt till vår upplevelse inom Scouterna. Vi har olika erfarenheter, olika värderingar och alla skapar vi tillsammans vår verklighet. Vi skulle kunna likna oss med olika verktyg. Att vi alla har våra unika egenskaper som vi bidrar med till vårt team men att vi tillsammans blir en hel verktygslåda som blir både starkare och når längre i olika situationer. Vilka verktyg är/har vi i vår gemensamma verktygslåda? Dela upp er tre och tre, eller fyra och fyra om ni är många. Tänk nu var och en för sig över vad de andra i den lilla gruppen är för verktyg. Använd fantasi, kreativitet och tänk tillbaka på faktiska händelser. Om du skulle beskriva den här personen som ett verktyg, vilket skulle det då vara? Och varför? Hitta en beskrivande motivering med några konkreta exempel på varför just den här personen är det verktyget. Tänk på att fokus är att fundera på hur just den här personen bidrar till gruppen och stärker teamet. Ge minst 5 minuter förberedelsetid för var och en att klura ut vilka verktyg de andra är. Kolla av att alla har hunnit klart innan ni återsamlas i den lilla gruppen. Sitt ostört och nära varandra, helst utan bord mellan er. Dela tankarna i den lilla gruppen. Reflektera i gruppen kring övningen. Hur var det att ge feedback på detta sätt? Hur var det att få feedback i form av ett verktyg? Hur kändes det att dela i helgrupp om den feedback du fått höra? Det vill säga vilka verktyg du fick. Reflektera om er som team. Vilka verktyg har vi i gruppen? Hur påverkar alla dessa verktyg vår verksamhet och vårt samarbete? Hur kan vi utveckla vårt samarbete vidare utifrån vad som kommit upp under övningen? FORTSÄTT UTMANA ER SJÄLVA! 3 0 Alt.. En person är i fokus och får alla sina verktygsfeedbacks på samma gång av alla i den lilla gruppen. Alt. Ni går runt och låter en person ge sin verktygsfeedback till alla i turordning och ni delar därmed på att ge och få. Låt personen säga vilket verktyg den valt och varför. Tacka för den feedback ni får. Ställ gärna följdfrågor om det är något som känns otydligt. Återsamlas sedan i helgrupp och gå teamet runt och låt alla berätta om vilka verktyg de är enligt övningen. Att få och ge feedback till varandra kan kännas svårt i början men det är ett bra sätt att belysa och lyfta varandras styrkor. Om ni vill arbeta mer med reflektion och feedback finns det många sätt att göra det på. Dels genom att använda sig av till exempel EGO-boken och Reflektionsboken. Böckerna finns att köpa på scoutshop.se. På Ledarskapsön hittar ni också många spännande utbildningar som kan stötta er i utvecklingen mot att skapa förebilder i er kår.

7 SCOUTERNA UTVECKLAS TILL FÖREBILDER SUCCÉOBSERVATÖRER Vi gör en massa bra saker. Några uppmärksammar vi och firar medan andra tas för givna och är en del i vår löpande verksamhet. Under den här övningen ska vi fokusera på allt bra som sker i vår verksamhet och bli succéobservatörer. Genom att fokusera på det vi redan gör bra kan vi fortsätta stärka vår verksamhet och hitta inspiration och energi till att utvecklas vidare. 3 Sitt två och två, om möjligt gärna med någon du inte arbetat så mycket med tidigare. Titta på er scoutverksamhet och försök komma på minst fem succéer. Vad är ni grymma på? Det kan till exempel vara att ni inkluderar nya på ett väldigt bra sätt, att ni har ett varierande program på era träffar, att ni har positiva utvärderingar eller att ni har en fin lokal och tar hand om den. Förbered er på att presentera de succéer ni har observerat inför de andra i teamet. Och föreställ er att ni skulle vara reportrar och berätta om dessa fantastiska succéobservationer för de andra. Lyft fram alla era observationer på ett beskrivande sätt som gör att även den som inte varit med kan förstå. Presentera i helgrupp och fira alla succéer med applåder, fanfarer eller annat spexigt. Hur kan ni arbeta med att uppmärksamma det ni gör bra? När kan en succéobservatör vara med? Kanske är det på ett scoutmöte, ett läger, vid en ledarträff eller styrelsemöte. Hur kan vi få alla våra scouter i vår kår att bli naturliga succé observatörer? Hur kan vi på ett självklart sätt fortsätta att fokusera på styrkor och lära vidare av våra framgångar? Hur får vi alla att sätta på sig succéglasögon istället för problemglasögon? Boktips: Fem gånger mer kärlek, Släng problemglasögon starta en positiv revolution, Appreciative Inquiry FORTSÄTT UTMANA ER SJÄLVA! Genom att arbeta med att lyfta det som är bra i kåren och det vi kan och är bra på kan vi starta en positiv trend, inte bara för oss ledare utan också för våra scouter. Vill ni arbeta mer med er verksamhet är det alltid en bra idé att kontakta en regional utvecklingskonsulent för att diskutera andra smarta sätt att utveckla verksamheten. Vill ni kan ni också starta en studiecirkel inom Sensus för att arbeta mer med frågor av detta slaget. Kontakta ert lokala Sensus-kontor för att se vilka möjligheter som finns. 3

8 3 ÖVNINGAR: VAD ÄR LEDARSKAP OCH VAD MOTIVERAR MIG? MÅLSPÅRSPICTIONARY DET LILLA EXTRA VI ÖVERTRÄFFAR SCOUTERNAS FÖRVÄNTNINGAR I VARJE MÖTE 4 5

9 VI ÖVERTRÄFFAR SCOUTERNAS FÖRVÄNTNINGAR I VARJE MÖTE VAD ÄR LEDARSKAP OCH VAD MOTIVERAR MIG? För att kunna överträffa scouternas förväntningar behöver vi som är ledare prata med varandra och stötta varandra för att skapa riktigt bra verksamhet. Genom att känna sig trygg i sitt uppdrag kan vi ta steget än längre och utveckla vår kår och avdelning. Scouternas folkhögskola erbjuder massor av spännande och givande utbildningar för dig som är ledare eller funktionär på en kår. Den här övningen ger er en möjlighet att prata om vilka uppdrag som kräver vad i er kår och vad du som ledare eller funktionär behöver för att utvecklas i ditt uppdrag. Reflektera enskilt över vad du behöver för att göra ditt uppdrag i kåren: Vilka är de tre viktigaste egenskaperna som behövs för att kunna utföra ditt uppdrag? Vilka är de tre viktigaste kunskaperna som behövs för att kunna utföra ditt uppdrag? Vilket stöd behöver du från dina ledarkollegor och från styrelsen? Finns det kompetenser som du saknar? Presentera för varandra på nästa möte och fundera över vad ni kan göra för att stötta varandra. Fundera enskilt ett par minuter över varför du är här. Använd gärna listan nedan för att fundera över vad som motiverar dig till att komma på mötena och engagera dig i kåren. Presentera kort för övriga gruppen och se till att allas drivkrafter till engagemang skrivs ned på ett stort papper eller whiteboard. Sätt ihop ett introduktionsmaterial för nya vuxna och ledare i er kår. Genom att ha en bra introduktion med vilka egenskaper och kunskaper som behövs blir det lättare att erbjuda rätt utbildning och introduktion för er nya medlem. Att åstadkomma något Personlig utveckling Träffa nya personer Komma hemifrån Bredda min världsbild Skaffa nya kompisar Leva ut en fantasi Känna mig behövd Rymma från något Vara aktiv Hålla mig sysselsatt Att bli inkluderad Terapi Hjälpa någon Göra något jag är bra på Göra något annat än det jag gör på jobbet Religiösa skäl Bygga på mitt CV En ursäkt att göra det jag älskar Stötta barn och ungdomar Diskutera tillsammans: Finns det något som flera i gruppen angett som drivkrafter? Vad behöver vi göra i framtiden för att fortsätta vara motiverade till att arbeta i kåren? Och för att arbeta vidare behöver vi några kompetenser eller egenskaper som vår kår saknar idag? Det kan handla om specifika kunskaper eller egenskaper som inte syns eller finns i kåren. Hjälps åt att fundera men låt inte diskussionen ta för lång tid. Ni kan välja att låta den glida in i utmaningen på motstående sida om diskussionerna blir långa. FORTSÄTT UTMANA ER SJÄVA! Ledarskapsön är Scouternas utbildningssystem där vi möts för att lära oss mer och utmana oss själva. Vi har alla olika bakgrund, kunskaper och erfarenheter som behövs och tillsammans bidrar vi alla till att stötta världens bästa ungdomsrörelse. Här finns utbildningar för dig som precis börjat som ledare men också för dig som varit ledare i många år. Det finns också intresseutbildningar och utbildningar för specifika områden. 6 7

10 VI ÖVERTRÄFFAR SCOUTERNAS FÖRVÄNTNINGAR I VARJE MÖTE MÅLSPÅRSPICTIONARY I strategin står det att vi arbetar för att utveckla vårt program för att möta behoven hos dagens och morgondagens barn och unga. Scouternas program består av 4 målspår, alltså olika områden i vår verksamhet som vi arbetar med för att ge våra unga möjlighet att göra världen bättre. I den här övningen kommer vi genom våra olika kreativa uttryck att bekanta oss med de olika målspåren. Detta är en enkel variant på Rita gissa spring, eller Pictionary. Dela upp deltagarna i två grupper. Skriv målspåren på 4 lappar och lägg i en korg eller låda. Låt en deltagare i taget från respektive grupp få en lapp och under tystnad rita för de andra tills gruppen vill gissa vilken av delarna det gäller. Gruppen måste vara enig och har bara en gissning per lapp. Byt mellan lagen så ni får rita och gissa varannan gång. Diskutera tillsammans: Använder vi alla målspåren i vår verksamhet? Finns det några som är svårare än andra? Varför? Titta på ert senaste terminsprogram för någon av era avdelningar. Fundera över hur ni kan använda målspåren för att göra ett mer utmanande eller varierande program. Använd gärna tabellen här till vänster för att stämma av och dra ett streck i poängrutan varje gång ett målspår använts i ett programpass. Vilka målspår används ofta och vilka används mer sällan? Kan ni ändra något i sättet att tänka för att de som används sällan ska användas mer ofta? Gör scouterna delaktiga i vilka målspår de vill lära sig mer om. Till er hjälp har ni åldersgruppsböckerna. De hjälper er och scouterna att få mer kunskap om och konkretisera målspåren för varje åldersgrupp. Då är det lättare att vara delaktig i programplaneringen och bestämma vad ni ska göra under terminen. Om det känns klurigt går det också bra att kontakta en regional utvecklingskonsulent för att få stöd och råd. Målspår Poäng Total Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Egna värderingar Självinsikt och självkänsla Fysiska utmaningar Ta hand om sin kropp Problemlösning Kritiskt tänkande Fantasi och kreativt uttryck FORTSÄTT UTMANA ER SJÄLVA! Det finns massor av inspiration att få av allt det material som Scouterna har tagit fram för att göra det enklare och roligare att vara ledare i vår organisation. På Leda scouting-sidorna scouterna.se/leda-scouting finns terminsprogram, mål spårsaffischer, programaffischer, foldrar och böcker om Scouternas program och mycket mer! Här finns också temasidor om till exempel friluftsliv. Ta gärna en titt i Scouternas aktivitetsbank där vi tillsammans samlar massor av bra tips och idéer på program och aktiviteter. Om ni vill kan ni också få alla programböckerna till kåren genom Sensus. Kontakta ert lokala Sensus-kontor eller er regionala utvecklingskonsulent för mer information. 8 9

11 VI ÖVERTRÄFFAR SCOUTERNAS FÖRVÄNTNINGAR I VARJE MÖTE DET LILLA EXTRA I Scouterna har vi många symboler som skapar tillhörighet på olika nivåer. Det är till exempel scoutdräkt, patrullsymbol och märken. Vi har också ceremonier som invigningar, andakter och märkesutdelningar, alla dessa innebär att vi ger utrymme för eftertanke och gemenskap. Genom att välja ett ledmotiv som binder ihop patrullnamn, avdelningsnamn och aktiviteter under en termin skapar vi en helhet ett symboliskt ramverk som är grunden för fantasi, tillhörighet och eftertanke. Att använda det symboliska ramverket för att binda ihop terminen eller aktiviteten ni tänkt genomföra utmanar fantasin och kreativiteten hos scouterna. Det ger det där lilla extra som gör att vi överträffar förväntningarna hos scouterna. I den här övningen kommer vi titta på hur vi får till det lilla extra i våra aktiviteter, möten, läger, hajker ja, allt vi gör i Scouterna! Reflektionsövning: Fundera över det bästa lägret, mötet, hajken eller tillfället som du upplevt eller varför inte fundera över ett annat slags möte, till exempel på jobbet? Fanns det ett symboliskt ramverk? Vad gjorde det för helheten? Om du hade gjort det igen, hade du då kunnat skapa ett symboliskt ramverk för aktiviteten? Diskutera tillsammans på nästa möte. Bestäm ett tema och målspår att arbeta utifrån till nästa kårläger eller kårhajk. Vilka teman passar bra och hur kan de aktiviteter som ni vill göra passa in på temat? Hur motiverar ni scouterna till att använda sin fantasi och nå dem med temat? Utvärdera tillsammans efter genomfört projekt! Sätt er två och två. Börja med att skriva ner tänkbara teman (symboliska ramverk) som en avdelning skulle kunna arbeta med under en termin. Det kan vara allt från en film ni gillar till mer generella teman som farkoster eller färger. Skriv ner allt ni kommer på, även om det blir en del knasiga förslag. Skriv på lappar och vik ihop dem. Lägg allas lappar i en skål. I en annan skål lägger ni Scouternas 4 målspår på egna lappar. Dra en lapp ur varje skål. Er uppgift är nu att komma på så många aktiviteter som möjligt med detta målspår och symboliska ramverk. Ge det ett par minuter per uppdrag och dra sedan nya lappar. FORTSÄTT UTMANA ER SJÄLVA! Om ni vill kan ni också få alla programböckerna till kåren genom Sensus. Kontakta ert lokala Sensus-kontor eller er regionala utvecklingskonsulent för mer information. 3 Berätta i helgrupp vad ni kommit fram till. Diskutera tillsammans: Kan vi använda något av dessa teman för att göra program? Kan vi använda teman och symboliska ramverk på nästa scoutmöte? 0

12 3 ÖVNINGAR: VÅR KÅR VÅR PITCH 000 TYPER AV SCOUTING HUR SYNS VI PÅ ORTEN? FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING 3

13 FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING VÅR KÅR VÅR PITCH För att fler ska få uppleva scouting behöver vi kunna berätta och förklara varför de som ännu inte är scouter ska vara med i vår verksamhet. I denna övning får du verktyg för att berätta om scouting och kåren på ett sätt som gör att fler vill vara med. Att förklara vad scouting innebär är inte alltid helt enkelt, men det går! Till vår hjälp har vi vår vision unga som gör världen bättre och att vi tillsammans kommit överens om att Scouterna ska associeras med de tre orden spänning, gemenskap och utveckling. I den här övningen får du skapa en pitch för varför du är med i Scouterna, varför andra ska vara med eller vad just er kår gör. En viktig del i det är att hålla den kort och koncis, ungefär 45 sekunder. Få med det som du tycker är viktigast, men inte allt. Det är dags för er att kommunicera bredare! Hjälps åt att skriva en gemensam beskrivning av kåren att använda i olika sammanhang. Testa er pitch och sök sponsorer till kårens nästa projekt. Utvärdera efteråt. Börja med dig själv. Varför är du scout? Vad får du ut av det? Fundera enskilt i ett par minuter och skriv ett par stödord om du vill. Dela med dig till resten av gruppen. Finns det ord som återkommer? Och hur speglar det spänning, gemenskap och utveckling och vårt löfte om äventyr och kompisar? Tänk att du står i en hiss. Du ska åka från bottenplan upp till våning 5. Du har 45 sekunder på dig att berätta varför Scouterna är så himla bra. Vad är det viktigaste att få fram tycker du? Det är tre ord/associationer som är viktiga att bygga pitchen på spänning, gemenskap och utveckling. Öva på varandra i gruppen och ta chansen att verkligen lyssna på vad den andra säger! Fundera tillsammans: Håller vi vad vi lovar? Vilka är våra bästa argument? Hur kändes det att berätta om kåren på det här sättet? 4 Berätta din pitch för tre personer som inte är med i Scouterna. Hur gick det? Vad tyckte de? Vilken känsla fick de av din pitch? FORTSÄTT UTMANA ER SJÄLVA! Om ni vill läsa mer om kommunikation och hur ni i kåren kan arbeta framöver, finns det massor av bra material på scoutservice.se. Här hittar ni bland annat Scouternas kommunikations plattform med tillhörande övningar. Där finns också länk till Scouternas bildbank där ni fritt kan använda bilder i er kommunikation. Om du har frågor om kommunikation är du varmt välkommen att kontakta Scouternas kommunikationsavdelning. 5

14 FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING 000 TYPER AV SCOUTING I vår strategi står det att vi präglas av mångfald, också i sättet att bedriva scouting. Genom att utveckla vårt sätt att bedriva scouting, vilka tider vi har scoutmöten och tänker igenom var vi är någonstans på mötet får vi fler att känna sig välkomna, och ger möjlighet att upptäcka allt kåren har att erbjuda! Att göra saker på nya och olika sätt gör det också roligare, mer utmanande och engagerande för såväl ledare som scouter. Ett sätt att bredda verksamheten i kåren och hitta nya sätt att scouta kan vara att titta på hur vi gör saker och fundera över varför. Det kan också vara att titta på och inspireras av andra kårer och hur deras sätt skiljer sig från er kår. Samlas utanför er lokal. Föreställ er att ni är nya i kåren och i Scouterna och nu ska gå in i er lokal för första gången. Fundera enskilt när ni går in genom dörren och i de olika rummen i lokalen. Anteckna gärna om du känner att du behöver det. Vad är det första du kommer att tänka på när du ser lokalen? Är det något som sticker ut? Är det något som känns konstigt? Känns något mer eller mindre välkomnande i lokalen? Diskutera tillsammans: Finns det saker i vår lokal som gör att vissa inte känner sig välkomna? Eller kanske till och med något som gör att vissa inte kan vara med? Vad kan vi förändra i vår lokal för att den ska bli mer inbjudande och välkomnande för nya medlemmar? Kontakta grannkåren och fråga hur de arbetar för att fler ska känna sig välkomna. Har de en plan när de håller prova på-möten eller introducerar nya ledare? Kan ni arbeta tillsammans om det är något ni båda saknar? Kan man vara nyanländ i Sverige och vara med i er kår? Kan ni berätta för någon som inte är scout och som inte pratar så mycket svenska om vad ni gör i er kår? Kan man låna material om man behöver? Genom att arbeta med aktivitetspaktetet Nyanlända kan ni utveckla och öppna upp er verksamhet ytterligare. Ni hittar paketet och mer info på Leda scouting-sidorna. scouterna.se/ledascouting FORTSÄTT UTMANA ER SJÄLVA! Att hitta nya sätt att bedriva scouting på är roligt och utmanande och när vi arbetar tillsammans händer massor! Här är några förslag för att utveckla kårens sätt att bedriva scouting: Familjescouting Här får barn under åtta år tillsammans med en eller flera vuxna på ett roligt och lekfullt sätt möta scouting. Ett sätt att möta nya kompisar och uppleva äventyr! Sjöscouting Att segla är ett fantastiskt sätt att uppleva naturen. Framförallt sjöscouting förknippas med den typen av friluftsliv, men många andra scouter provar också på att segla. Läs mer om sjöscouting på scouterna.se/ledascouting JOTA JOTI Jamboree On The Air (JOTA) och Jamboree On The Internet (JOTI) är ett internationellt arrangemang som anordnas den tredje helgen i oktober varje år där scouter från hela världen möts utan att gå en millimeter utanför scout stugan. Läs mer på jota-joti.scout.se 6 Normkritiskt ledarskap utbildning Normkritik handlar om att se och ifrågasätta begränsande normer (oskrivna regler) och vad de har för konsekvenser för vem som känner sig välkommen eller får inflytande. Scouterna har en utbildning om just detta. Läs mer om kursen och hitta kurstillfällen i Scouternas folkhögskolas digitala kurskatalog på scouternasfolkhogskola.se 7

15 FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING HUR SYNS VI PÅ ORTEN? Vi vet att scouting förändrar liv och att det är en av världens bästa fritidsaktiviteter, därför vill vi såklart att ännu fler barn och unga ska få uppleva scouting. Ett steg för att bli fler kan vara att ta hjälp av de här övningen för att arbeta med tillgänglighet och inkludering. Övningen går ut på att reflektera och diskutera vem som nås av kåren. Att reflektera över scoutkåren genom övningen hjälper oss att se vår egen roll och vilka erfarenheter vi har i vår kår. Diskussionsfrågorna riktar sig till utmanarscouter och uppåt, med ledaransvar eller annan ideell roll i kåren. Tanken är att tillsammans kunna arbeta med materialet på en eller flera ledar- eller kårträffar för att få nya perspektiv, hitta gemensamma lösningar och svar på olika frågor och se till att fler känner sig välkomna och kan vara med i scoutverksamheten och därmed ger fler möjligheten att uppleva scouting. 3 eller är på arrangemang för att visa upp er verksamhet? Är det oftast samma person/personer? Hur anpassar ni er beroende på målgruppen ni pratar med? Målgrupp: Vilka skulle ni vilja nå ut till som ni inte når idag? Vilka kan ni samarbeta med (föreningar, andra kårer, skolor m.m.) för att göra det möjligt? Skriv ner vad ni kommit fram till genom att använda mallen: Det här kan vi ändra direkt: Fundera enskilt ett par minuter: hur såg det ut senast ni genomförde en rekrytering, var med i tidningen eller på annat sätt syntes utanför kåren. Vem nås av Scouterna? Vem känner igen sig och tilltalas? Fundera över frågeställningarna nedan tillsammans. Ni kan välja att diskutera en av dem eller alla beroende på hur mycket tid ni har. Vissa kanske är mer relevanta än andra för just er. Vilka riktar vi oss till? Varför just de personerna? Förstår alla vad vi menar eller behöver vi tänka annorlunda? Hur når vi fler? Vem känner igen sig och tilltalas? Budskap: Hur förklarar du för en ny scout eller ledare vad Scouterna är och vad ni gör i kåren? Är det lätt att förstå eller har ni egna ord som kanske inte alltid förklaras? Representation: Vilka slags bilder använder ni när ni presenterar kåren för någon som inte är med, till exempel i intervjuer, i inbjudan till möten eller på hemsidan? Är det en viss typ av personer eller skulle vem som helst kunna känna sig representerad när de ser era bilder? Rekrytering: Vem brukar få representera kåren när ni rekryterar 8 9

16 FLER SKA FÅ UPPLEVA SCOUTING Det här var svårt: 3 (forts.) Bestäm i förväg vad ni ska säga vid ett föräldramöte eller rekrytering. Titta på era anteckningar kan ni ändra något genast? Bjud in organisationer och föreningar i närheten av kåren. Finns det några ni aldrig samarbetat med som ni kan göra en aktivitet ihop med? Eller fundera över frågor som är relevanta för er i kommunen där ni kan bidra, förändra eller engagera er. Det här behöver vi ta reda på mer om: ÖVNINGEN DU JUST GJORT ÄR EN DEL AV SCOUTERNAS 5-SMODELL Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta gemensamma lösningar och svar på utmaningar kåren står inför. Modellen går ut på att reflektera och diskutera allt från vem som börjar i kåren till vilka som stannar kvar och påverkar. De andra stegen i modellen finns på scoutservice.se. Gör stegen tillsammans i kåren för att öppna upp och förändra! 30 3

17 3 VÅR VISION: UNGA SOM GÖR VÄRLDEN BÄTTRE