Mikroskopiska plastpartiklar i västerhavet, en pilotstudie över förekomst. KIMO Sverige
|
|
- Ann-Charlotte Danielsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikroskopiska plastpartiklar i västerhavet, en pilotstudie över förekomst. Blå plastfiber, diameter ~20µm KIMO Sverige Utförd av Fredrik Norén Lysekil [1]
2 Bakgrund & sammanfattning KIMO Sverige har gett N-research i uppdrag att genomföra en pilotstudie angående förekomsten av mikroskopiska plastpartiklar i svenska västerhavet. N-research har genomfört provtagning och analys av nitton vattenprover samt tre sedimentprover från Björkö i söder till Lysekil i norr. Tidigare undersökningar har visat att antalet små plastpartiklar i havet har ökat under modern tid i samband med ökad plastproduktion (Thompson et al. 2004). Vidare är de en vektor för organiska miljögifter (Mato et al. 2001; Rios et al. 2007; Takada 2006) samt utgör en dödlig fara för havslevande fåglar (Ryan 1987), fiskar (Vlietstra and Parga 2002) och ryggradslösa djur (Thompson et al. 2004). Förekomsten av större plastskräp i havet har studerats betydligt mer än förekomsten av mikroskopiska dito och denna undersökning syftar på att för första gången kvantitativt uppskatta förekomsten av mikroskopiska plastpartiklar på svenska västkusten. Sammanfattande resultat: Jämfört med tidigare undersökningar av mikroskopiska plastpartiklar har vi, förutom att göra jämförbara prover med en planktonhåv på 450µm, även analyserat plastpartiklar vilka fastnar i ett nät med maskvidd 80µm och funnit att antalet sådana plastpartiklar är mycket större än tidigare rapporterat från 450µm håvningar. Mängden plastpartiklar i håvningarna med 450µm håven visar preliminärt på samma mängd partiklar (0,01 0,14 per m 3 ) jämfört med tidigare undersökningar från andra havsområden (0,01 7 per m 3 ). Mängden plastpartiklar som fastnade i 80µm håven varierade från 150 till 2400 per m 3 utmed Bohuskusten med ett undantag för industrihamnen i Stenungsund där antalet plastpartiklar uppskattades till per m 3 i en hamn. Mängden plastfibrer var betydligt högre inne i Lysekils hamn ( per m 3 ) än i skärgården utanför ( per m 3 ). [2]
3 Metoder Tidigare undersökningar har genomförts på, i huvudsak, två sätt; antingen genom att använda sig av en planktonhåv för att koncentrera upp plastpartiklar ur den ytliga vattenmassan eller genom att vaska fram flytande plastpartiklar ur sedimentprover. Detta pilotförsök utfördes på så liknande sätt som möjligt för att kunna jämföra resultaten med tidigare undersökningar. Vi utökade även metodiken till att omfatta de mindre plastpartiklarna (<450µm) genom att ta vattenprover med en mer finmaskig planktonhåv. Lokaler Sexton lokaler utmed Bohuskusten valdes för provtagning för att få en relativt god spridning mellan yttre och inre skärgård samt mellan opåverkat och hamnpåverkade prover. Se tabell 1. Tabell 1 Provtagningslokaler under pilotstudien Lokal Notering Provtyp Lysekil, Södra hamnen, yttre ponton Mycket fritidsbåtar i hamnen under provtagningen i Lysekil. 25/ µm håv Lysekil, Södra hamnen, inre hamnen Prov längst in i hamnen, mycket skräp i vattnet. Vindskyddat läge. 25/ µm håv Lysekil, Södra hamnen, Norra Släggö Inte i samma vattenpaket som stora båthamnen utan mer rent Gullmarsvatten. 25/ µm håv Lysekil, yttre Släggö Gullmarsvatten. 25/ µm håv Björkö hamn Blåsig dag med gott vattenutbyte 80µm håv Björkö färja Klart vatten vid provtagning 80µm håv Tjuvkils huvud, hamnen Liten hamn, prov vid jollebryggan 80µm håv, sedimentprov Stenungsund, provställe 3 Industriområde, prov från inre del av beväxt vik 80µm håv, sedimentprov Stenungssunds fritidsbåtshamn Hamnen utanför köpcentrat 80µm håv Stenungsund, provställe 4 Industriområde, prov från klippor 80µm håv Stenungsund, industrihamn Kommunens öppna industri/yrkeshamn 80µm håv, sedimentprov Lysekil, Gäven-Byxeskär Mellan Gäven och Byxeskär (1 1,5 NM väst Lysekil) 80µm håv Lysekil, Gäven Söder om Gäven (2,5 NM väst Lysekil) 80µm håv Lysekil, Gullmaren, Blåbergsholmen Väst Blåbergsholmen 450µm håv Lysekil, Islandsberg, provdrag 1 Väst vågenergiparken 450µm håv Lysekil, Islandsberg, provdrag 2 Öst vågenergiparken 450µm håv Metoder enligt tidigare undersökningar För att kvantifiera mängden plastpartiklar i vattenmassan användes en planktonhåv avsedd för fiskägg/larver från fartyg (1x2meter med 0,947mm maskor) som trålades i fem knop under tio minuter (Colton et al. 1974) eller en Mantatrål, 0,9x0,15m, med [3]
4 333μm maskor. Tråldragets längd varierade mellan 5 km och 19km vilket ger en ungefärlig volym på 675m 3 till 2565m 3 (Lattin et al. 2004; Moore et al. 2001). För att kvantifiera mängden plast i sedimentprover användes en slev/ekman huggare för att ta upp provet för att därefter slamma upp sedimentet i en högsalin vattenlösning (1,kg NaCl/l), supernatanten dekanterades och analyserades med avseende på plastpartiklar (Thompson et al. 2004). De senaste undersökningarna bestämde plastpartiklar kvalitativt till specifik plastpolymer genom att använda sig av FTIR (Fourier Transformation Infra Red Spectrometry) kopplat till ett mikroskop (Thompson et al. 2004). I denna pilotundersökning har vi inte genomfört detta sista steg. Plastpartiklar i vattenytan Två metoder användes; A. En växtplanktonhåv av nylonduk (rektangulära rutor, 80µm, Fig. 1c) med uppsamlingskärl av polypropylen koncentrerade upp en känd volym av ytvatten vilken hälldes i håven med hjälp av en 5 liters mätkanna (okänd plastsort). Ytvattnet togs från 0-0,3 meters djup. Det uppkoncentrerade vattnet filtrerades över på ett 2,0 µm filter (ø45mm, polycarbonat, Osmonics Inc.). Filtret sköljdes med 100ml kranvatten för att undvika saltkristaller och fick torka minst ett dygn innan filtret analyserades under lupp (20x/40x) eller mikroskop (100x/200x/400x med möjlighet till fluorescensmikroskopi). För att underlätta analysen och möjliggöra eventuell delprovtagning, delades filtret upp i åtta lika stora delar. För alla prover, utom det som innehöll en stor mängd plastpartiklar, analyserades hela filtret, för detta undantag analyserades endast 2 stycken 8-delar vars medelvärde fick utgöra en uppskattning av koncentrationen (249st respektive 263 st.). En kontroll genomfördes där 20 liter kranvatten koncentrerades upp, och analyserades, på samma sätt som havsvattenproverna för att se om plastmaterialet i provtagningsutrustningen återfanns i proverna. Inga plastfibrer/partiklar återfanns i kontrollen. B. En zooplanktonhåv med nominella duktypen 450µm släpades efter en motorbåt i ca 1-2 knop under ca tio minuter. Håven hängde precis under vattenytan. En släplogg inne i zooplanktonhåven mätte vattenflödet i håven vilket kunde användas för att räkna ut filtrerad vattenvolym. Håvkoncentratet [4] Figur 1. Lupp, mikroskop och 80µm håv som användes i undersökningen
5 på ca 0,5 liter hälldes över i en förvaringsburk (PVC) och togs till laboratoriet för analys. Proverna analyserades på plastpartiklar vilka sorterades ut med hjälp av pincett och pasteurpipett för granskning under lupp och mikroskop. Följande kriterium användes för att definiera en plastpartikel (se Fig. 2 för exempel): Inga cellulära eller organiska strukturer synliga i plastbiten/-fibern. Om partikeln är en fiber skall den vara jämntjock och ej avsmalnande i ändarna samt ha en tredimensionell böjning (ej helt raka spröt) Klart och homogent färgade partiklar (blått, rött, svart och gult). Om partikeln/fibern inte är klart färgad, dvs. transparent eller vitaktig, skall den granskas extra noggrant enligt de två första punkterna samt granskas i mikroskop under hög förstoring och med fluorescensmikroskopi för att utesluta ett djurorganiskt ursprung. I analyserna granskades partiklarna konservativt och endast de partiklar som uppfyllde kriterierna ovan räknades till plastpartiklar. Detta innebar främst att transparenta fibrer inte räknades med då de liknade spröt och fibrer från olika organismer (djur, växter och protister), detta kan innebära att antalet vita/transparenta plastfibrer har underskattats i antal. Även röda fibrer ådrog sig extra granskning då de även liknade unga skott av fintrådiga rödalger, dessa åtskiljdes genom att studera fibern i mikroskop under högre förstoring och med fluorescensmikroskopi där rödalgernas kloroplaster tydligt syntes. Röda plastfibrer har ingen fluorescens. Figur 2 Olika slags plastpartiklar funna i vattenmassan. A. Röd plastfiber (diam. ~70µm) B. Blå plastbit C. Blå plastfiber (diam~100µm) D. Liten vit/transparent plastfilm, 1*1,5cm E. Mjölkvita plastkulor, diam. ~0,4-2mm F. Mjölkvita plastkulor samt misstänkta tjärpartiklar. Plastpartiklar i sediment En högsalin lösning tillreddes (ca 20 % salthalt). Sedimentproverna på 100ml hälldes i den salina lösningen och rördes runt i ca 1 minut och fick stå minst 20 minuter innan supernatanten dekanterades och filtrerades på ett 2 µm filter. Filtrering och analys skedde enligt samma metodik som för analys av plastpartiklar i vattenytan ovan. [5]
6 Resultat & diskussion Pilotstudien visar på några anmärkningsvärda resultat; 1. Antalet plastfibrer som uppkoncentrerades i 80µm håven är mycket högre (~1000 ggr fler) än rapporterat antal plastpartiklar med 333/450 µm håvar, se Tabell 2 & 3. Detta tyder på att antalet små plastpartiklar som passerar igenom en zooplanktonhåv kan vara en betydligt större nedskräpningskälla än vad man tidigare har insett. Dessa partiklar har även rapporterats kunnas ta upp av små filtrerande ryggradslösa djur (Thompson et al. 2004) för att därefter eventuellt bioackumuleras högre upp i näringskedjan. Givet det faktum att organiska miljögifter anrikas på plastpartiklar (se ref ovan) är det extra allvarlig med denna mängd små partiklar då ytan mot vattnet, där miljögifter fastnar, ökar med minskad partikelvolym. Vi rekommenderar fortsatta undersökningar av plastpartiklar i denna storleksfraktion samt studier av sediment på depositionsbottnar för att skapa en historisk förekomst av dessa partiklar. Har de ökat i samma grad som plastproduktionen? 2. Ett lokalt utsläpp av plastpartiklar verkar finnas i Stenungssund och med högst mängd kring utlastningshamnen för de plastproducerande fabrikerna. Mängden små plastpartiklar uppgick till > per m 3. Vi rekommenderar att en mer noggranna undersökning genomförs i området kring Stenungssund med fler provpunkter, bestämning av plastsorten med hjälp av FTIRmikroskopi genomförs samt att provtagningsmetodiken vidareutvecklas (t.ex. plastfri provtagningsutrustning). I denna pilotstudie vill vi inte namnge vilken industri proverna är tagna utanför då detta enbart är en pilotstudie. 3. Mängden plastpartiklar som uppkoncentrerades med 450µm håven är mindre än antalet plastpartiklar rapporterade från andra havsområden, se Tabell 3. Vi rekommenderar att fler prover tas utmed Bohuskusten, både i inre och yttre skärgården samt i de kända skräpbältena utanför kusten där olika strömmar möts. Vidare bör håvmaskorna vara exakt likadana de som användes i tidigare undersökningar, dvs. 333µm, för att utesluta skillnader i resultatet beroende på maskvidd. [6]
7 Plastpartiklar i vattenytan A. Resultatet från håvningarna med en 80µm håv visar på att det finns ett stort antal små plastpartiklar i havet. Vi har inte hittat något arbete som tidigare har uppskattat koncentrationerna av sådana mikropartiklar då tidigare undersökningar alltid har använt en zooplanktonhåv med nätmaskor över 333µm. Antalet plastpartiklar skiljde sig åt mellan de olika lokalerna. Den under sommaren välbesökta hamnen i Lysekil uppvisade ett högt antal plastfibrer vilka kan ha kommit från slitage på tampar. I vattnet utanför Lysekils hamn, samt på Björkö och Tjuvkil, är antalet plastpartiklar lägre. I Stenungsunds hamn förekommer en mycket speciell typ av plastpartikel, Fig. 2 E & F, vilket kan ha kommit från ovarsam hantering i samband med lastning av plastpellets från plastindustrin i Stenungsund. Vi är dock mycket försiktiga med att uttala oss om ursprunget innan vi har genomfört mer kvalificerade undersökningar i området. På laboratoriet kunde partiklarna uppvisa följande egenskaper: löses inte upp av etanol, aceton eller xylen. Partiklarna smälte efter att ha värmts försiktigt på ett objektsglas över en spritbrännare. Dom avgav en mycket tydlig plastdoft då dom smälte (doftade smält plasttamp), Vidare stelnade partiklarna igen efter att svalnat samt kunde lätt rispas av en vässad glasnål. Tabell 2 Antal plastpartiklar uppkoncentrerade med 80µm håv Antal anges i antal per m 3 svarta/ mjölkvita transp. kulor blå fibrer Σ partiklar +/- per m 3 sd röda fibrer Lysekil, Södra hamnen, yttre ponton Lysekil, Södra hamnen, inre hamnen Lysekil, Södra hamnen, Norra Släggö Lysekil, yttre Släggö Björkö hamn, medel av 2 prov Björkö färja, medel av 3 prov Tjuvkils huvud, hamnen Stenungsund, provställe Stenungssunds fritidsbåtshamn Stenungsund, provställe Stenungsund, industrihamn Lysekil, Gäven-Byxeskär Lysekil, Gäven [7]
8 B. Resultatet från håvningarna med en 450µm håv visar på att mängden plastpartiklar i alla fall inte är alarmerande högre än på andra platser, jämför tabell 2 och 3. Dock är det självklart inte bra att det finns plastpartiklar i den utsträckning det trots allt finns. Vi håvade med 450µm håven endast inom ett litet geografiskt område (utanför Skaftö i Gullmarns vattensystem) vilket inte ger oss en fingervisning om regional spridning eller det faktum att olika vindar och strömmar kan innehålla olika mängd plastpartiklar. Då plastpartiklarna är rent drivande och flyter med strömmarna är det viktigt att se på antalet plastpartiklar i olika vattenpaket och inte enbart utifrån en geografisk lokal. Skillnaden i att vi använde en 450µm håv och tidigare undersökning har använt en 333µm håv kan innebära att vi har underskattat antalet små plastpartiklar. Vi har inte heller filtrerat lika stora volymer som tidigare undersökningar har gjort (de filtrerade ~10 gånger större volymer). Tabell 3 Antal plastpartiklar uppkoncentrerade med 450um håv Storlek (mm) Provvolym (m 3 ) Antal per m 3 Partiklar Färg Summa Prov 1 1 plastbitsfolie mjölkvit/transparent ,01 Prov 2 2st frigolitbitar vit 2* ,14 2st frigolitbitar vit 1*1 1st hård plastbit vit 3*3*1 5 st. plastfilmsbitar mjölkvit/transparent 3*4 Prov 3 1st plastbit vit 2*3* ,04 1st plastbit vit/transparent 5*5*1 1st plastbit vit/transparent 2*2*1 1st frigolitbit vit 2*3*2 1st plastfilmsbit grå/transparent 30*20*1 Tabell 4 Resultat från tidigare studier Referens Partikelkoncentration Havsområde Provtyp (per m 3 ) (Moore et al. 2005) 0,43 2,23 North Pacific Offshore, surface -II- 5,0 7,25 North Pacific Inshore, surface -II- 0,017 North Pacific Offshore, subsurface (Thompson et al. 2004) 0,01 0,06 Skottland- Shetland (Lattin et al. 2004) 0,5 18 Kalifornien Inshore, surface (Carpenter et al. 1972) 0,01 2,6 USA nordöstkust Coastal waters [8]
9 Plastpartiklar i sediment Resultatet från undersökningarna efter plastpartiklar i sedimentet visar återigen på att det finns en lokal nedskräpning i Stenungsund. I övrigt är antalet plastpartiklar från Tjuvviks hamn jämförbara med antalet från Engelska kusten (Thompson et al. 2004), dvs. mellan 1 och 10 partiklar per 100ml sediment. Tabell 5Antal plastpartiklar uppkoncentrerade från sedimentprov Lokal Provvolym Plastpartiklar Färg Storlek (mm) Tjuvkils hamn 100ml 2 Plastbitar Mjölkvit/transparent 7*1*1 5 Plastbitar Mjölkvit/transparent 1*1*1 Stenungsund, 0,5-1mm industrihamn 100ml 332 plastkulor Mjölkvit/transparent Stenungsund, provställe 3 100ml 34 plastkulor Mjölkvit/transparent diameter 0,5-1mm diameter [9]
10 Referenser Carpenter, E. J., H. P. Miklas, B. B. Peck, S. J. Anderson, and G. R. Harvey Polystyrene spherules in coastal waters. Science (Washington) 178: Colton, J. B., F. D. Knapp, and B. B. R Plastic Particles in Surface Waters of the Northwestern Atlantic. Science 185: Lattin, G. L., C. J. Moore, A. F. Zellers, S. L. Moore, and S. B. Weisberg A comparison of neustonic plastic and zooplankton at different depths near the southern California shore. Marine Pollution Bulletin 49: Mato, Y., T. Isobe, H. Takada, H. Kanehiro, C. Ohtake, and T. Kaminuma Plastic Resin Pellets as a Transport Medium for Toxic Chemicals in the Marine Environment. Environmental Science & Technology 35: Moore, C. J., G. L. Lattin, and A. F. Zellers Density of Plastic Particles found in zooplankton trawls from Coastal Waters of California to the North Pacific Central Gyre. The Plastic Debris Rivers to Sea Conference, Redondo Beach, California, USA Moore, C. J., S. L. Moore, M. K. Leecaster, and S. B. Weisberg A Comparison of Plastic and Plankton in the North Pacific Central Gyre. Marine Pollution Bulletin 42: Rios, L. M., C. Moore, and P. R. Jones Persistent organic pollutants carried by synthetic polymers in the ocean environment. Mar Pollut Bull 54: Ryan, P. G The incidence and characteristics of plastic particles ingested by seabirds. Marine environmental research. London. Vol. 23:no. 3. Takada, H Call for pellets! International Pellet Watch Global Monitoring of POPs using beached plastic resin pellets. Marine Pollution Bulletin 52: Thompson, R. C., Y. Olsen, R. P. Mitchell, A. Davis, S. J. Rowland, A. W. G. John, D. McGonigle, and A. E. Russell Lost at sea: Where is all the plastic? Science 304:838. Vlietstra, L. S., and J. A. Parga Long-term changes in the type, but not amount, of ingested plastic particles in short-tailed shearwaters in the southeastern Bering Sea. Mar Pollut Bull 44: [10]
Mikroskopiska antropogena partiklar i Svenska hav.
Mikroskopiska antropogena partiklar i Svenska hav. Fredrik Norén, N-research Susanne Ekendahl, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ulrika Johansson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Den fria
Läs merMarint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta?
Marint mikroskräp vad är det? Var och hur ska man provta? Ceratium tripos längd 195-360 µm, bredd 65-90 µm Blå fiber i växtplanktonprov SMHI 2017 Marinekolog Anna Dimming, Vattenavdelningen anna.dimming@lansstyrelsen.se
Läs merAntropogena partiklar i Mälaren Fokus på mikroskopisk plast och fibrer
Antropogena partiklar i Mälaren Fokus på mikroskopisk plast och fibrer David Landbecker Projektarbete 30 hp. Uppsala universitet 2012. Institutionen för biologisk grundutbildning Handledare: Kerstin Magnusson
Läs merAntropogent mikroskopiskt skräp i havet. Kerstin Magnusson & Fredrik Norén N-research
Antropogent mikroskopiskt skräp i havet Kerstin Magnusson & Fredrik Norén N-research Bakgrund till problemet Utveckling av metoder för provtagning och analys Resultat från fältstudier Marint skräp är ett
Läs merMikroplast och andra antropogena partiklar i vatten, sediment och musslor från Hanöbukten
Nr C 266 December 2017 Mikroplast och andra antropogena partiklar i vatten, sediment och musslor från Kerstin Magnusson I samarbete med Toxicon AB Författare: Kerstin Magnusson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Läs merJonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten. Mikroskräp i Skånes kustvatten
Jonas Gustafsson Marinbiolog Fiske- & vattenvårdsenheten Mikroskräp i Skånes kustvatten Vad är mikroskräp? Antropogena (eller mänskligt bearbetade) partiklar mindre än 5mm enligt EU:s havsmiljödirektiv
Läs merMikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi
Mikroplaster i miljön Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi VAD ÄR MIKROPLAST OCH VILKA ÄR KÄLLORNA TILL MIKROPLAST? Definition av mikroplastpartiklar Syntetiska ( människotillverkade ) polymerer gjorda
Läs merMikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning
Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervakning för Naturvårdsverket Augusti 2011 Kerstin Magnusson och Fredrik Norén N-research Rosviksgatan 12, 453 30 Lysekil 1 Innehållsförteckning
Läs merMikroskopiska plastpartiklar i havet
Mikroskopiska plastpartiklar i havet ursprung och effekter i marin miljö Erik Svensson Doktorand Sjöfart och marin teknik, Chalmers tekniska högskola Studie utförd 2008-2009 Examination: mars 2011 Bilder
Läs merMIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ. Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU
MIKROSKRÄP I URBAN MILJÖ RESULTAT FRÅN MÄTNINGAR I SNÖ Lovisa Renberg, ÅF Heléne Österlund, LTU VILKA ÄR VI? Lovisa Renberg Heléne Österlund PRESENTATIONENS UPPLÄGG Intro till mikroskräp samt förekomsten
Läs merJonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne
Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne Plast & mikroskräp i havet Att tänka på: Hur många 1) Mikropartiklar av plast (t.ex. PET, polyamid, polypropen)
Läs merKOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste
Läs merLARVKOMPENDIUM FÖR MUSSELODLARE
LARVKOMPENDIUM FÖR MUSSELODLARE Exempel på två typer av vackra men ovanliga larver i våra prover (t.v. nemertinmasklarv och t.h. slemmasklarv) Fredrik Norén N-research 2011-04-13 Ver. 1 Fri att kopiera
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merMIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare
MIKROPLAST Redovisning av regeringsuppdrag 2 juni 2017 Kerstin Åstrand, projektledare Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16-12-08 1 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare
Läs merBuller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet
Buller i Symphony Kumulativ miljöpåverkan i havet PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat loss Dredging
Läs merMariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad Datasammanställning
Mariehamn Stad, Stadskansliet Mikroplaster och läkemedel Mariehamns Stad 2017 - Datasammanställning 2018-01-25 Författare och kontakt: Kalle Haikonen (kalle.haikonen@ivl.se), Johan Fång och Gunnar Thorsén.
Läs merMikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell
Mikroskräp om små saker i stora sjöar? Måns Lindell mans.lindell@lansstyrelsen.se www.vattern.org Tänkte ta upp.. 1. Hur jag snubblade in på mikroplast? 2. Analys? 3. Stora sjöar resultat? 4. Nyliga utförda
Läs merOut to Sea. - Oceaner av plast
Out to Sea - Oceaner av plast Till klassläraren Åk 7-9 och gymnasiet Innan ni kommer till museet och utställningen Läraren: Vi ska besöka Tekniska museet och en ovanlig utställning som finns där just nu.
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merDagvatten transportmedel för mikroplaster. Mikael Olshammar
Dagvatten transportmedel för mikroplaster Mikael Olshammar Plast Totala årliga plastproduktionen i världen 1964: 15 miljoner ton 2014: 311 miljoner ton Beräknas öka 6% per år PlasticsEurope 2015, Ellen
Läs merHur stort är problemet med mikroplast
Hur stort är problemet med mikroplast Anna Kärrman, MTM Forskningscentrum Örebro universitet 1 2 1 Flytande plast i världshaven, Ericsen et al PLOS One 2014 5,25 miljarder plastbitar 268,940 ton 3 Mikroplaster
Läs merMIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER 24 november 2017 Elisabeth Österwall Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare källor i Sverige
Läs merPassiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Läs merJonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne
Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne Tar vi skräpet på allvar? 10 minuter 1 stort reningsverk Hur många skräppartiklar? Jonas Gustafsson Marinbiolog Länsstyrelsen Skåne Utmaning: Hur många
Läs merMikroplast i sjömat farligt?
Mikroplast i sjömat farligt? Fredrik Norén, Fil Dr N- research Temadag om hälsofördelar och risker med marina livsmedel 2017-06- 21 Göteborg Vad vet vi är farligt? Skräp skadar många andra djur Fysiskt
Läs merKällor, transportvägar och effekter av mikroplaster i miljön. Mikael Olshammar
Källor, transportvägar och effekter av mikroplaster i miljön Mikael Olshammar Om IVL Oberoende ställning sedan 1966 Ägs av en stiftelse bildad gemensamt av staten och näringslivet Verksamheten täcker hela
Läs merMotion 2015:34 av Anna Sehlin (V) om att förbjuda mikroplaster i landstingets verksamhet
Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Handläggare: Clara Wahren Ankom Stockholms läns landsting) 2016 Il Landstingsstyrelsens miljöberedning Motion
Läs merMikroplaster och vägtrafik
Mikroplaster och vägtrafik Yvonne Andersson-Sköld Ann-Margret Hvitt Strömvall (Chalmers) Mikael Johannesson, Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Ida Järlskog Varför? Kräftdjursvävnad från 10 000 m djuphavsgravar
Läs merMikroplasters spridning längs den svenska västkusten
Mikroplasters spridning längs den svenska västkusten - En studie om koncentration och distribution av mikroplaster i marina sediment Micro plastics propagation along the Swedish west coast - A study regarding
Läs merUtveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppala reningsverk
EXAMENSARBETE INOM KEMITEKNIK, GRUNDNIVÅ STOCKHOLM, 2015 Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppala reningsverk Rebecka Pergel KTH ROYAL
Läs merNyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988
1. Nyrekryteringen av Mytilus edulis efter Chrysochromulina polylepis blomningen sommaren 1988 Lars-Ove Loo Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet Kristinebergs marinbiologiska station 45 34 Fiskebäckskil
Läs merFiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos
Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos För ett uthålligt fiske! Trålsättning U/F Argos är det ena av Fiskeriverkets större forskningsfartyg (det andra är U/F Ancylus). Argos har en central roll i
Läs merUndersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten
Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten Anna Kärrman MTM forskningscentrum Örebro universitet 2018-02-16 Hav av plast Maximenko 2008 IPRC Climate 8(2)
Läs merAnalys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson
1 Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson Insamling av nätsnäckan Nassarius nitidus utfördes av Marine Monitoring AB utanför Halmstad hamn på
Läs merKompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Läs merSymphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering
Symphony Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering PO 4 3- NO 3 - Varför kumulativt? Shipping turbidity Electric fields Climate change temperature rise Boating pollution Marine mining habitat
Läs merMikroskräp i avloppsvatten från tre norska avloppsreningsverk
NR C 71 DECEMBER 2014 RAPPORT Mikroskräp i avloppsvatten från tre norska avloppsreningsverk Provtagning av avloppsvatten vid VEAS avloppsreningsverk Kerstin Magnusson Författare: Kerstin Magnusson, IVL
Läs merEffekter av mikroplast partiklar i miljön
Effekter av mikroplast partiklar i miljön Bethanie Carney Almroth, PhD docent ekotoxikologi Inst. Biologi och miljövetenskaper Bethanie Carney Almroth, GU Översikt Vad är plast? Plast i havet, historiskt
Läs merMIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018
REGERINGSUPPDRAG MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Yvonne Augustsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Göteborg 15 mars 2018 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare
Läs mera 100% b 90% c 70% d 3%
Ungefär hur många procent av jordens vatten är sötvatten? S01_01 a 100% b 90% c 70% d 3% S032115 S01_02 Temperatur Löst salt Vattenvolym Densitet Rent vatten 25 C 0 g 100 ml 1,0 g/ml Saltlösning 25 C 10
Läs merMarint mikroskopiskt skräp
Marint mikroskopiskt skräp Undersökning längs svenska västkusten 2013 & 2014 En blå textilfibrer i provet från stationen Byttelocket i Smögen. Förstoring ~150 ggr. Rapport 2014:52 Rapportnr: 2014:52 ISSN:
Läs merMikroplaster i svenska sjöar och åar
Mikroplaster i svenska sjöar och åar Anna Rotander Människa Teknik Miljö (MTM) Forskningscentrum Örebro Universitet 2017-12-05 Mikroskräp Antropogent material i miljön t.ex. : färgflagor, fibrer, plast,
Läs merKemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier
Kemikalier i fokus Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås Tomas Viktor Del 1 Laboratoriestudier Akvarieförsök på laboratoriet med stormusslor exponerade för TBT (tributyltenn) Del 2
Läs merEmma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN
Emma Fältström 11/4-2018 MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN Upplägg Vad är det och vart kommer det ifrån? Vad vet vi om påverkan på ekosystemen? Diskussion kring möjliga lösningar Mikroplaster Vad är det? Plastpartiklar
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merMIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin
MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER NAM18, Linköping 31 januari 2018 Anna Maria Sundin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Uppdraget från regeringen Identifiera viktigare källor
Läs merMikroplaster i och båtlivet kroppsvårdsprodukter
Mikroplaster i och båtlivet kroppsvårdsprodukter Marie Löf Marie Löf Stockholms universitets Östersjöcentrum Svealands kustvattenvårdsförbund kontaktombudsmöte 160921 4,8-12,7 miljoner ton plastskräp till
Läs merÅlder 6-8. Kapitel 2 Plastföroreningar i havet vad är det? Utbildningsprogram
Kapitel 2 Plastföroreningar i havet vad är det? Ålder 6-8 Utbildningsprogram Volvo Ocean Race Utbildningsprogram Kapitel 2 Plastföroreningar i havet vad är det? Plasten dödar våra hav och vi behöver din
Läs merMikroplaster i svenska ytvatten
Mikroplaster i svenska ytvatten Anna Kärrman, Anna Rotander, David Vigren, Erika Hipke, Mattias Bäckström MTM Forskningscentrum Örebro universitet 2019-03-21 Mikroplaster 5mm> x >1nm partiklar med högt
Läs merKampen mot plasten. Miljontals ton plast hamnar i haven varje år Zoom 13-18
#22 Fredag 11 september 2015 Lösnummer 30 kr För dig som vill förändra världen tidningensyre.se Det främsta hotet är inte de onda människornas ondska utan de goda makthavarnas passivitet Lennart Fernström
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merUMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.
UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av
Läs merMikroplast i sediment
Mikroplast i sediment (Kjellberg, 2017) Saga Ehn Utfördes i samarbete med Elisa Ahlgren Handledare: Anders Salesjö Gymnasiearbete, 100p, HT17/VT18 Marinbiologisk spetsutbildning Gullmarsgymnasiet vid Campus
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs merEffekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik.
Effekter på befruktning och larvutveckling hos blåmussla vid exponering för porvatten från sediment tagna i Valdemarsvik Rapport 66/04 LANDSKRONA 16 JULI 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merMikroplast en ödesfråga
Mikroplast en ödesfråga NV RU Mikroplaster identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktigare källor i Sverige Johanna Eriksson Johanna.eriksson@havochvatten.se HaV:s roll
Läs merRapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:
Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet
Läs mer30 Kaskeloter strandar på kort tid 07
30 Kaskeloter strandar på kort tid 07 I januari och februari 2016 så strandar 30 kaskeloter på kusterna i Nordsjön, i Danmark, England, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Source: Unger et al. (2016).
Läs merFoto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET
Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:
Läs merProjekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten
Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten
Läs merEN RAPPORT OM SPÖKGARN. - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap
EN RAPPORT OM SPÖKGARN - om att rensa vrak från förlorade fiskeredskap Stiftelsen Håll Sverige Rent Projektet finansieras Jordbruksverket och EU:s Fiskerifond Foto: Andreas Frössberg om inget annat anges
Läs mer1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING
1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle
Läs merNorra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs merMarint skräp ett problem som växer
Marint skräp ett problem som växer 1 95 procent av alla stormfåglar på Nordsjön har plast i sina magar. Marint skräp ett problem som växer Bohuskusten är extra utsatt för skräp från havet och kommunerna
Läs merJordens inre krafter
1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.
Läs merModellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen
Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen Lokaliseringsutredning och miljöeffektbedömning för mudderdeponi för Ringhals AB. Seminarium om sediment
Läs merav organiska tennföreningar
Organiska tennföreningar ett hot mot livet i våra hav Ingemar Cato, SGU / Marina Magnusson, Åke Granmo & Anders Borgegren, Göteborgs universitet Tributyltenn och andra organiska tennföreningar har länge
Läs merUtbildningsprogram. Översikt. www.oceancrusaders.org
Utbildningsprogram Översikt www.oceancrusaders.org Välkommen Idag ska vi lära oss hur vi kan hjälpa några av våra vänner som lever i haven. Du kommer att lära dig att några saker vi använder varje dag
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merInventering av ålgräsängarnas utbredning
Inventering av ålgräsängarnas utbredning Anna Nyqvist, Per Åberg, Maria Bodin, Carl André Undersökningarna 2, 23 och 24 har alla gått till på samma sätt. Utgångspunkten är tidigare gjorda inventeringar
Läs merMikroplaster Marie Löf, Stockholms universitets Östersjöcentrum
Mikroplaster Marie Löf, Stockholms universitets Östersjöcentrum Miljömålsdagarna 2018 Vad är mikroplaster Var hittar man dem Är de farliga? Var kommer de ifrån Kan vi göra något åt dem? Vad är mikroplaster?
Läs merFörekomst av mikroplast i vattenmiljö
Förekomst av mikroplast i vattenmiljö Anna Rotander Människa Teknik Miljö (MTM) Forskningscentrum Örebro Universitet 2017-11-28 Flytande plast i världshaven 5,25 miljarder plastbitar 268,940 ton Ericsen
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merVETENSKAPLIGT EXPERIMENT. Introduktion
VETENSKAPLIGT EXPERIMENT Introduktion Vattnets fysikaliska och kemikaliska egenskaper påverkar på hurdana djur- och växtarter kan leva på det området. Skillnaderna ser man tydligast när man jämför söt-
Läs merMarin nedskräpning. Håll Sverige Rent
Marin nedskräpning Håll Sverige Rent Index Om undersökningen 3 Sammanfattning 4 Resultat 9 Omfattning nedskräpning 10 Strandstädning 15 Uppföljning/förebyggande arbete 19 Kampanjaktivitet 23 Övriga kommentarer
Läs merMikroplaster. - Screening i Vänern och Sveriges andra stora sjöar
Mikroplaster - Screening i Vänern och Sveriges andra stora sjöar 2017-10-30 Anna Rotander Människa Teknik Miljö (MTM) Forskningscentrum Örebro Universitet Flytande plast i världshaven 5,25 miljarder plastbitar
Läs merλ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Läs merUtvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens
Utvärdering av flygfotograferingen inom delmomentet Utbredning av snabbväxande makroalger i Bohuskustens Jimmy Ahlsén & Marina Magnusson Marine Monitoring AB 1 Titel Utvärdering av flygfotograferingen
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs merNorvid norovirus i svenska råvattentäkter
Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merDagslända Kläckande st. 1-3
Dagslända Kläckande st. 1-3 Titta på filmerna innan du väljer en beskrivning av något specifikt mönster. De visar hur du använder Kroppsbindarnål, Vingbrännare och Vingmaterial, samt hur man binder in
Läs merGunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar. Sida 1(8)
Sida 1(8) Namn: Jakob Lindbladh Klass: Gunnesboskolan 9c Datum: 17/5/ - 21/5/ Handledare: Helene Berg, Tetra Recart AB Gunnesboskolan Tetra Pak Tur och retur Hur kan man optimera återvinning av förpackningar
Läs merNamn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526
Laboration: Isolering av kinin Namn: student x & student y Kurs: FAGBH0 Utförd: 090526 Handledare: Patrik Holm 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Utförande...
Läs merMikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003
Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de
Läs merPM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Läs merResultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike
Handläggare Per Axelsson Telefon +46105052920 Mobil +46705202083 E-post per.j.axelsson@afconsult.com Mottagare Norrköpings kommun Elke Myrhede Trädgårdsgatan 21 601 81 Norrköping Datum 2018-11-02 Projekt-ID
Läs merProvtagningsmanual Institutionen för vatten och miljö SLU, Uppsala. Provtagningsmanual. Institutionen för vatten och miljö SLU
Provtagningsmanual SLU Version: Preliminär version 2009-07-21 Utgiven av : 1 av (9) Vattenkemi SS-EN 25667-2, utg 1 SS 028194, utg 1 Siktskiva med lina och metallfri Ruttnerhämtare med lina. För kemi-
Läs merSaneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn
Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Kompletterande sedimentprovtagning Provtagning med kajakprovtagare är billigt & tidseffektivt, men ger begränsad information om provtagningslokalen Provtagning
Läs merUndersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.
PM UPPDRAG Markundersökning Hejaren UPPDRAGSNUMMER 1155638 UPPDRAGSLEDARE Leo Mille UPPRÄTTAD AV Leo Mille DATUM 2010-11-25 Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna
Läs merÖvergripande metodik för kartläggning av källor till mikroplaster
Innehåll Kartläggning av källor till plastspridning Konstgräs och teoretiska flödesberäkningar, vad betyder siffrorna från olika uppmärksammade studier? Konstgräsets teoretiska bidrag till plastspridning
Läs merSKRÄPET TAR ÖVER. Text LINDA KARLSSON ELDH Foto HÅKAN LUDWIGSON & COLOURBOX
En kubikmeter sopor i timmen sköljer upp på Sveriges västkust varje dag, året om. Det mesta är plast och annat avfall som inte förmultnar och försvinner. Så hur ser vi till att kusten inte förvandlas till
Läs mer