FJÄRRVÄRMECENTRALEN Utförande- och installationsanvisningar
|
|
- Karin Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FJÄRRVÄRMECENTRALEN Utförande- och installationsanvisningar Inom koncernen Göteborg Energi AB Dessa anvisningar tillämpas vid projektering, upphandling och installation av fjärrvärmecentraler inom koncernen Göteborg Energi AB (GE). Anvisningarna följer i huvudsak de tekniska bestämmelser Fjärrvärmecentraler Utförande och installation som tagits fram av Svensk Fjärrvärme (F:101, Nov. 2004). Anvisningarna har anpassats till de lokala förutsättningar som GE tillämpar. För frågor, kontakta gärna: Fjärrvärme Distribution Kundtjänst, telefon:
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING SÅ HÄR ANVÄNDER DU DENNA SKRIFT HUR SAMARBETAR DU OCH GÖTEBORG ENERGI? FJÄRRVÄRMESYSTEMETS TEKNISKA KRAV DIMENSIONERINGS- OCH KONSTRUKTIONSDATA KRAV PÅ FJÄRRVÄRMECENTRALEN CE-MÄRKNING SÅ HÄR DIMENSIONERAR GÖTEBORG ENERGI FJÄRRVÄRMECENTRALEN VÄRMEVÄXLARE OCH RÖRLEDNINGAR FÖR FJÄRRVÄRME TAPPVARMVATTEN UPPVÄRMNINGSSYSTEM UPPBYGGNAD OCH GRÄNSDRAGNING KOPPLINGSPRINCIPER SÅ HÄR UTRUSTAS DIN FJÄRRVÄRMECENTRAL MÄTARPLATS MÄTARE OCH FILTERPLATS MÄTARTAVLA SÅ HÄR UPPNÅS FULLGOD KVALITET INNAN INSTALLATIONEN AV FJÄRRVÄRMECENTRAL PÅBÖRJAS PROJEKTHANDLINGAR KLASSNING OCH MATERIALVAL UNDER INSTALLATIONEN EFTER ATT INSTALLATIONEN SLUTFÖRTS KUNDKOMMUNIKATION FJÄRRVÄRMECENTRALEN FJÄRRVÄRMERUMMET PLACERING, STORLEK OCH UTFORMNING ANVISNINGAR FÖR ELINSTALLATION I FJÄRRVÄRMERUMMET ANVISNINGAR FÖR ELEKTRONISK VÄRMEMÄTARE (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
3 1. Inledning Dessa utförande- och installationsanvisningar gäller från och med och ersätter tidigare utgåva Tekniska anvisningar Råd och anvisningar för anslutning till fjärrvärmesystemet med senaste uppdatering , utgiven av Göteborg Energi AB (GE). I denna anvisning behandlas fjärrvärmecentraler till flerbostadshus, kontor och övriga fastigheter. För fjärrvärmecentraler till småhus hänvisas till separat anvisning Teknisk Standard Fjärrvärmecentraler för småhus, även den utgiven av GE. Dokumenten finns att hämta i pdf-format på GE:s hemsida Dessa utförande- och installationsanvisningar ligger under fliken Företag och Fjärrvärme medan anvisningarna för fjärrvärmecentraler till småhus ligger under fliken Privat och Fjärrvärme Så här använder du denna skrift För att fjärrvärmecentralen skall fungera bra i fjärrvärmesystemet måste den uppfylla vissa minimivillkor redovisade i denna anvisning. Anvisningarna gäller i första hand fjärrvärmesystemet (primärsidan) men omfattar även vissa råd rörande utformning av fastighetens interna uppvärmningssystem (sekundärsidan). Anvisningarna gäller både vid nyanslutning samt vid ombyggnad av befintliga fjärrvärmecentraler. De tekniska, ekonomiska och administrativa frågorna för fjärrvärmeanslutningen regleras i allmänna avtalsvillkor. För allmänna krav på material- och arbetsutförande hänvisas till VVS AMA, branschkrav samt gällande myndighetskrav, direktiv, standarder och normer för tryckkärl och rörledningar Hur samarbetar du och Göteborg Energi? GE kan förutom att leverera värme även hjälpa dig så att den fjärrvärmecentral som installeras fungerar bra för din byggnads uppvärmnings- och varmvattenbehov. Du kommer att finna att dessa anvisningar ställer krav på fjärrvärmecentralens prestanda. Krav på god avkylning av fjärrvärmevattnet (bästa möjliga temperaturdifferens mellan fram- och returledning) ställs för att åstadkomma en så effektiv produktion, distribution och användning av värmen som möjligt. När fjärrvärmecentralen utnyttjas optimalt och husets uppvärmningssystem är väl injusterat så fungerar fjärrvärmesystemet som bäst för både dig som kund och GE som leverantör. Du skall därför, så snart du bestämt dig för anslutning till fjärrvärme, ta kontakt med GE för att diskutera fjärrvärmerummets placering samt hur servisledningen skall dras dit. För att du skall få fjärrvärmeanslutning när du önskar bör du vara ute i såpass god tid att GE får tid på sig att bygga de nya fjärrvärmeledningar fram till fastigheten som erfordras. Se vidare kapitel Kontakt med Göteborg Energi gällande anmälningshandlingar. GE lämnar upplysningar om vilka förutsättningar som gäller för dimensionering av fjärrvärmecentralen. Du får en installation som passar både din fastighet och fjärrvärmesystemet. En fortlöpande kontakt mellan dig och GE under arbetet med fjärrvärmecentralen underlättar att uppnå målet att få en väl fungerande installation. 3 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
4 Planeras en förändring av flödesbehov, effekt eller någon annan förändring i fastighetens interna uppvärmningssystem, som påverkar fjärrvärmecentralens funktion skall värmeleverantören informeras innan ombyggnaden utförs. Detta kan vara åtgärder i form av t.ex. omeller tillbyggnad av fastigheten, ändrad typ av verksamhet med andra uppvärmnings- och tappvarmvattenbehov, installation av värmeåtervinningsutrustning. Dessa åtgärder kan leda till ändrade avtalsformer. 4 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
5 2. Fjärrvärmesystemets tekniska krav 2.1. Dimensionerings- och konstruktionsdata Tabell 1. Dimensionerings- och konstruktionsdata för fjärrvärmesystemet Fjärrvärmesystem Dimensioneringsdata +100 C, 1,6 MPa Differenstryck 0,1-0,6 MPa Konstruktionsdata +120 C, 1,6 MPa Temperaturer i fjärrvärmesystemet Drifttemperaturer Temperaturen i framledningen kommer med hänsyn till rådande utetemperatur att variera mellan högst +120 C och lägst +65 C. Den dimensionerande framledningstemperaturen till en fjärrvärmecentral i relation till utetemperaturen redovisas i bild 1. Vid T FDUT, fjärrvärmesystemets dimensionerande utetemperatur, har fjärrvärmen sin högsta dimensionerande framledningstemperatur och brytpunkten där framledningstemperaturen är som lägst återfinns vid en utetemperatur på ca +5 C. Bild 1. Dimensionerande framledningstemperatur i förhållande till utetemperaturen 5 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
6 Returtemperaturens betydelse i fjärrvärmesystemet Avkylningen av fjärrvärmesystemets vatten är i huvudsak beroende av utförande och injustering av byggnadens interna uppvärmningssystem. Även fjärrvärmecentralens funktion och kondition påverkar returtemperaturen. Bra avkylning och god funktion ger fördelar för både dig som kund och GE som värmeleverantör. Korrekt dimensionering och injustering av uppvärmnings- och tappvarmvattensystem är en förutsättning för att uppnå så god avkylning av fjärrvärmesystemets vatten som möjligt. I princip gäller att inget vatten från byggnadens interna uppvärmnings- eller tappvarmvattensystem får återföras till fjärrvärmeväxlarna utan att det dessförinnan blivit avkylt. Vattnet får inte heller förvärmas innan det går in i fjärrvärmeväxlaren. Detta gäller vid såväl nyanslutning, ombyggnad, utbyte samt drift av fjärrvärmecentraler. Ovanstående innebär att man vid installation av shuntgrupper, blandningsventiler, värmepumpar, ackumulatortankar etc. i byggnadens interna uppvärmningssystem måste säkerställa att inget vatten som blivit förvärmt, eller dessförinnan inte kylts av, förs tillbaka till fjärrvärmeväxlaren. Övergripande krav vid en eventuell inkoppling av extern värmekälla redovisas principiellt i kapitel 5.1. Kopplingsprinciper. Varmhållningsventiler, som GE installerar i distributionssystemet, måste vara under kontroll och får endast ändras efter samråd med GE Tryck i fjärrvärmesystemet Konstruktionstryck Installerad utrustning på fjärrvärmesidan skall dimensioneras för ett konstruktionstryck på 1,6 MPa i systemet (se tabell 1) Differenstryck Differenstrycket på fjärrvärmesidan kan variera beroende på var i fjärrvärmenätet fjärrvärmecentralen är belägen och vilka produktionsenheter som är i drift. GE dimensionerar styrventiler efter det verkliga differenstrycket. Utrustningen på fjärrvärmesidan skall klara differenstryck som uppgår till maximalt 0,6 MPa. I de fall högre differenstryck kan förekomma tillhandahåller GE vid nyinstallationer utrustning för differenstrycksreglering. Differenstrycket är som lägst 0,1 MPa i fjärrvärmesystemet. 6 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
7 3. Krav på fjärrvärmecentralen Fjärrvärmecentralen är en del av fjärrvärmesystemet och centralen ska uppfylla kravet på långsiktig hållbarhet och ha ett säkert utförande. Det innebär att fjärrvärmecentraler oavsett effektstorlek ska tillverkas enligt de krav som ställs under avsnitt 3.1. CE-märkning CE-märkning Fjärrvärmesystemet (d.v.s. rörledningssystemet med tillhörande utrustning) från och till produktionsanläggningens avstängningsventiler är undantaget Tryckkärlsdirektivet 97/23/EG (PED) och AFS 1999:4 och skall därför inte CE-märkas. Undantaget gäller även för inomhusplacerade distributionsledningar till och med serviceventiler i fjärrvärmecentralen. Komponenter av standardkaraktär, som avstängningsventiler samt värmeväxlare och prefabricerade fjärrvärmecentraler, skall dock uppfylla Tryckkärlsdirektivet (PED) 97/23/EG och är underställda målet om fritt utbyte av varor och tjänster. Undantaget är om de omfattas av artikel 3 i direktivet. Artikel 3 motsvarar 8 i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1999:4. En CE-märkt fjärrvärmecentral skall således ha en deklaration om överensstämmelse som tillverkaren överlämnar till värmeleverantören och brukaren av fjärrvärmecentralen. 7 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
8 4. Så här dimensionerar Göteborg Energi fjärrvärmecentralen 4.1. Värmeväxlare och rörledningar för fjärrvärme Värme- och tappvarmvattenväxlare skall vara av typ och utförande som godkänts av GE. Värmeväxlare dimensioneras och tillhandahålls av GE. Rörledningar för fjärrvärme inom fjärrvärmecentralen dimensioneras av GE Tappvarmvatten Installationer för tappvatten skall utformas så att tappvattnet, efter tappstället, är hygieniskt och säkert samt kommer i tillräcklig mängd. Tappvarmvatten skall vara så varmt att man kan sköta personlig hygien och hushållssysslor. Installationen av fjärrvärmecentralens värmeväxlare för tappvarmvatten skall utföras på ett sätt som möjliggör ensidig provtryckning. Detta för att kontrollera att överläckage inte förekommer mellan fjärrvärmevatten och tappvarmvatten Temperaturkrav på tappvarmvatten Ett tappvarmvattensystem utnyttjas oregelbundet och enligt krav ur Boverkets byggregler (BFS 1993:7 med ändringar tom 2006:12), (BBR), skall installationer för tappvarmvatten utformas på ett sådant sätt att en vattentemperatur på lägst +50 C kan uppnås efter samtliga tappställen i systemet. För flerbostadshus och lokaler dimensioneras därför värmeväxlaren att hålla +55 C på tappvarmvattnet när det lämnar fjärrvärmecentralen. På grund av skållningsrisken får temperaturen på tappvarmvattnet vara högst +60 C efter tappstället. Tappvarmvattensystemet skall för att upprätthålla god komfort vara uppbyggt som ett cirkulerande system. I återledning från tappställen till värmeväxlaren får inte VVC-ledningens vattentemperatur i någon del av systemet understiga +50 C Tappvarmvattensystemet i fastigheten För att få god komfort och ett ur hälsosynpunkt sett välfungerande tappvarmvattensystem, ska man ha kontroll på både temperaturnivåer och cirkulationsflöden i tappvarmvattensystemet. I upprättade driftsrutiner ska värdena kontrolleras och dokumenteras. Mellan tappkall- och tappvarmvatten får det inte förekomma överströmning i tappställets blandare. Det ska inte heller anslutas utrustning till tappvarmvattensystemet, som kan sänka den föreskrivna VVC-temperaturen på lägst +50 C. Fastighetens tappvarmvattensystem omfattar ledningar från tappvarmvattenväxlare till tappställen och VVC-ledningar som återför ej använt tappvarmvatten till tappvarmvattenväxlaren. Denna cirkulation av tappvarmvatten har till uppgift att hålla systemet aktivt och temperaturen på en nivå så att hälso- och miljökrav samt komfort upprätthålls. Tappvarmvattensystemet består således av stamledningar, kopplingsledningar och VVC-ledningar. Samtliga ledningar isoleras för att undvika risk för tillväxt av legionella. Undantagna är de korta kopplingsledningarna till tappställen som kan vara oisolerade. Intilliggande tappkallvattenledningar ska skyddas så att inte vattentemperaturen överstiger Boverkets krav på temperaturnivå. 8 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
9 Miljökrav på varmvatten med fokusering på legionella Ett tappvarmvattensystem ska utformas för att tillhandahålla tappvarmvatten av god kvalitet. Handdukstorkar och golvvärmeslingor som är inkopplade på tappvarmvattensystemet är riskinstallationer. Om de stängs av kan härdar av legionella uppstå och när en sådan ledning åter driftsätts kan hela systemet infekteras. Av den anledningen bör handdukstorkar och golvvärmeslingor separeras från tappvarmvattensystemet. Tappvarmvattensystemet ska inte utnyttjas för andra ändamål än för sanitära ändamål. GE:s rekommendation är att undvika lagring av undertempererat tappvarmvatten. På så sätt uppnår man bästa möjliga miljökrav på tappvarmvattnet. Om förrådsberedare och ackumulatortankar finns måste tappvarmvattentemperaturen +60 C uppnås under såpass lång tid att legionellabakterier elimineras innan vattnet distribueras ut till tappställena. Mikroorganismer elimineras inte genom att eftervärma ackumulerat tappvarmvatten från t.ex. +40 C upp till +55 C i en fjärrvärmevärmd tappvarmvattenväxlare. Temperaturhöjningen till +55 C genom tappvarmvattenväxlare sker under en mycket kort tid vilket innebär att avdödning av t.ex. legionellabakterierna inte hinner ske genom denna uppvärmning. Denna lösning är därför olämplig och uppfyller inte heller myndigheternas krav på hälsa och miljö, där det i BBR föreskrivs att tappvatteninstallationer skall utformas så att möjligheterna för tillväxt av mikroorganismer i tappvattnet minimeras. Rekommendation är att undvika lagring av lågvärdigt tappvarmvatten och istället tillhandahålla +55 C tappvarmvatten producerat med värmeväxlare. På så sätt uppnår man bästa möjliga miljökrav på tappvarmvattnet. Bild 2 redovisar tillväxt och avdödning av bakteriekolonier i tappvarmvatten vid olika temperaturer i förhållande till tiden. Bild 2. Tillväxt och avdödning av bakteriekolonier i tappvarmvatten vid olika temperaturer i förhållande till tiden. (Diagram är hämtat från rapporten FoU 2002:75) 9 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
10 Utifrån bild 2 kan man resonera om hur pass farligt det är att tillfälligt sänka temperaturen i en VVC-krets. Ett exempel visar en tappvarmvattenkrets som under en period på 10 timmar har varierat mellan +50 till +54 C under bara 2 timmars tid och legat på +40 C under återstående 8 timmar. Detta kan t.ex. ha att göra med en väldigt dåligt injusterad VVC-stam. Trots den ogynnsamma temperaturnivån har bakteriebeståndet mer än decimerats. Ur det perspektivet har tillfälliga temperaturfall ner till C vid extremt stora tappningar ingen praktisk betydelse då dessa varar upp till högst minuter och inträffar högst någon gång per dygn Tappvarmvatten till fasta duschplatser I badanläggningar, idrottsanläggningar och sjukhus är det vanligt med fasta duschplatser, som försörjs med +38 C tempererat tappvarmvatten. Blandningen av det tempererade tappvarmvattnet skall ske vid duschplatserna för att undvika legionellatillväxt Varmvattencirkulation, VVC Det är viktigt att VVC-kretsen är reglerbar, så att rätt temperatur erhålls efter tappstället och i VVC-ledningen till tappvarmvattenväxlaren. Detta kan åstadkommas med ställbar pumpkapacitet, termostat- och injusteringsventiler. För att undvika legionellatillväxt i byggnadens interna tappvarmvattensystem får det inte förekomma outnyttjade stickledningar med stillastående vatten. VVC-ledningen skall ansluta till värmeväxlarens inkommande tappkallvatten på ett sätt så att fjärrvärmereturen blir den lägsta möjliga Dimensionerande tryckfall och temperaturer för tappvarmvattenväxlare Tappvarmvattenväxlaren dimensioneras enligt de tryckfall och temperaturer som redovisas i tabell 2. Tryckfallen och temperaturerna avser värmeväxlare med rena värmeöverförande ytor. Temperaturnivån vid tappstället är föreskrivet i BBR. Tabell 2. Temperaturer vid dimensionering av tappvarmvattenvärmeväxlaren Fjärrvärme fram Fjärrvärme retur Ink. kallvatten Utgående varmvatten Vid tappställe Tryckfall prim. / sek. +65 C <+22 C +10 C +55 C +50 C <25 / <15 kpa Diskmaskiner för speciella ändamål, t.ex. storkök, och andra apparater som har krav på högre temperaturer får förses med elektrisk eftervärmning. 10 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
11 Tappvarmvattenväxlare för flerbostadshus, effekt och flöden För bostadshus dimensioneras tappvarmvattenväxlare utifrån tappvarmvattenflöden enligt tabell 3 alternativt efterföljande bild 3 (tabellen och diagrammet redovisar samma värden). Flödena gäller för bostadshus med normal boendesammansättning. Tabell 3. Dimensionerande tappvarmvattenbehov / lägenhet Lägenheter [st] Tappvarmvatten [l/s] Lägenheter [st] Tappvarmvatten [l/s] Lägenheter [st] Tappvarmvatten [l/s] 1 0, , ,24 5 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,60 Bild 3. Dimensionerande tappvarmvattenbehov / lägenhet För fastigheter med fler än 250 lägenheter ökas i diagrammets angivna behov med 0,6 l/s per 100 lägenheter. Tappvarmvattenflöden gäller endast vid dimensionering av tappvarmvattenvärmeväxlare och inte för dimensionering av distributionsledningar till fastigheten. För bebyggelse där äldre utrustningar som kräver högre flöden finns kvar, som t.ex. blandare, bör detta beaktas vid bestämning av dimensionerande tappvarmvattenflöde. 11 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
12 4.3. Uppvärmningssystem Värmeväxlare för fastighetens uppvärmningssystem (värme- och ventilation) skall vara installerade på ett sådant sätt att det är möjligt att täthetsprova värmeväxlarna efter installation Temperaturkrav på värme och ventilation I fjärrvärmesystem dimensioneras de värmeöverförande apparaterna efter de temperaturnivåer som föreskrivs i BBR. Vid ändring och ombyggnad av äldre fastigheter, där det sekundära uppvärmningssystemet till större del bibehålls, är dimensionerande framledningstemperatur satt till maximalt +80 C. Nytillkomna delar skall dock dimensioneras efter +60 C. Vid ny- och ombyggnation där fastighetens sekundära uppvärmningssystem byts ut skall +60 C framledningstemperatur väljas. Radiatorer, luftvärmebatterier och andra värmare med samma dimensionerande framledningstemperatur skall i möjligaste mån anslutas till gemensam värmeväxlare. Oavsett valet av dimensioneringstemperatur för radiatorkretsen så har injusteringen av systemet en avgörande betydelse för driftsresultatet. Olika principer har under åren tillämpats för att nå ett bra resultat. Hög- respektive lågflödesprincipen är två sätt att åstadkomma en god avkylning av radiatorsystem Dimensionerande tryckfall och temperaturer för uppvärmningssystemets värmeväxlare Värmeväxlare för fastighetens uppvärmningssystem (värme och ventilation) dimensioneras så att byggnadens värmeeffektbehov kan tillgodoses vid den dimensionerande utomhustemperatur som gäller för fjärrvärmesystemet. Ibland kan andra driftfall än lägsta utomhustemperatur vara dimensionerande. Fjärrvärmesystemet kan ha lokala klimatzoner som avviker från det normala för området. Dimensioneringen bör mot denna bakgrund alltid kontrolleras även för andra driftfall. En kritisk driftspunkt är vid en utomhustemperatur på ca ±0 C. Observera att primärsidans returtemperatur får vara högst 3 C över sekundärsidans returtemperatur. I tabell 4 redovisas temperaturnivåer och tryckfall över värmeväxlare vid dimensionerande förhållanden för olika hustyper och system. Temperaturer i returledning gäller nya värmeväxlare med oförsmutsade värmeväxlarytor. Tabell 4. Max temperaturnivåer och tryckfall vid dimensionerande förhållanden för olika hustyper och system Uppvärmningssystem i nya fastigheter Ventilationssystem i nya fastigheter Uppvärmningssystem i äldre fastigheter byggda enligt SBN67 eller tidigare Ventilationssystem i äldre fastigheter byggda enligt SBN67 eller tidigare Efter energieffektivisering Fjärrvärme framledning Fjärrvärme returledning *) För torkkretsar och eftervärmare gäller +55 C. Framledning i fastigheten Returledning i fastigheten Tryckfall prim. / sek C <+43 C +60 C +40 C <25 / < 15 kpa +100 C <+33 C +60 C*) +30 C <25 / < 15 kpa +100 C <+63 C +80 C +60 C <25 / < 15 kpa +100 C <+43 C +80 C +40 C <25 / < 15 kpa +100 C <+53 C +70 C +50 C <25 / < 15 kpa 12 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
13 Värmeväxlares konstruktions- och driftdata väljs enligt tabell 1. Fjärrvärmens framledningstemperatur i förhållande till utetemperaturen framgår av kurvan i bild 1. Dessutom måste byggnadens konstruktion och driftstrategi beaktas vid dimensionering av värmeväxlare och reglerutrustning. Temperaturerna vid dellastfall skall vara proportionella mot temperaturerna i tabell (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
14 5. Uppbyggnad och gränsdragning Fjärrvärmecentralen är ett komplett aggregat, som innehåller värmeväxlare, reglerutrustning och säkerhetsutrustning. Fjärrvärmecentraler kan levereras i delar och platsbyggas eller tillverkas på fabrik och levereras som prefabricerade aggregat Kopplingsprinciper Den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral På bild 4 redovisas den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral. Ett flertal andra kopplingsprinciper kan väljas beroende på byggnadens interna uppvärmningssystem eller på lokala förutsättningar. Leveransgränser kan variera beroende på fjärrvärmeavtalets utformning. GE kan lämna exempel på lämpliga kopplingsprinciper för andra fjärrvärmetillämpningar. För förklaringar till siffrorna i bild 4, se tabell 5. Bild 4. Översiktsbild för den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral 14 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
15 Vid eventuell inkoppling av extern värmekälla kopplingsprincip Grundläggande krav vid eventuell inkoppling av extern värmekälla till fastighetens uppvärmnings- eller tappvarmvattensystem är att vattnet inte får förvärmas innan det går in i fjärrvärmeväxlaren. Se vidare kapitel Returtemperaturens betydelse i fjärrvärmesystemet. Bild 5 redovisar exempel på kopplingsprincip vid inkoppling av extern värmekälla till fastighetens tappvarmvatten-/uppvärmningssystem. Bild 5. Exempel på kopplingsprincip vid inkoppling av extern värmekälla till fastighetens tappvarmvatten-/ uppvärmningssystem Innan eventuell inkoppling sker bör GE kontaktas för diskussion av vald kopplingsprincip. GE kan lämna ytterligare exempel på lämpliga kopplingsprinciper Så här utrustas din fjärrvärmecentral Siffrorna i tabell 5 hänvisar till utrustning som återfinns på översiktsprincipen (bild 4) av en fjärrvärmecentral. Omfattning av utrustning: K =Omfattning av utrustning som skall ingå (krav) R = Rekommenderas ingå T = Tillhandahålls av GE All utrustning i fjärrvärmekretsen skall vara avsedd för konstruktions- och differenstryck samt temperatur redovisad i tabell 1. Tabell 5. Utrustning till en fjärrvärmecentral Nr Armatur Fjärrvärmesystem Fjärrvärmerummet Förklaring Belysning K Se kapitel 10. Anvisningar för elinstallationer i fjärrvärmerummet. Elmatning K Se kapitel 10. Anvisningar för elinstallationer i fjärrvärmerummet. Plats för mätutrusning Golvbrunn K K Se kapitlen 6. Mätarplats och 10. Anvisningar för elinstallationer i fjärrvärmerummet. Tappställe för kall- och varmvatten K Placering i anslutning till golvbrunn. 15 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
16 Nr Armatur Fjärrvärmesystem Fjärrvärmekrets (primärsida) Förklaring 1 Servisventiler T Anslutning mot fjärrvärmenätet skall ske med svetsning eller lödning. Iakttag försiktighet vid svetsning eller lödning intill servisventiler så att inte tätningar i ventilen skadas. Mot fjärrvärmecentralen kan servisventilernas anslutningar vara försedda med löd- eller svetsändar. Servisventiler skall vara lättåtkomliga och märkta så att de snabbt kan hittas i en nödsituation. 2 Filter T Maskvidden på filterinsatsen skall vara 0,6 mm. Filterinsatsen skall kunna tömmas utan att filtret behöver demonteras. Anslutningarna skall vara flänsade, lödda eller svetsade. 3 Tryckmätare (manometer) fjärrvärme 4 Värmeväxlare för uppvärmningssystem 5 Tappvarmvattenväxlare 6 Reglersystem för uppvärmningssystem 7 Reglersystem för tappvarmvattensystem T T T T T Tryckmätare är avsedd för manuell avläsning av statiskt tryck och differenstryck i fjärrvärmecentralen på primärsidan. Mätarhus dim. 100 mm. Mätaren skall vara graderad mellan 0-25 bar inkl. 2 st. nålventiler DN10. Mätnoggrannhetsklass 1,0. Materialet i värmeväxlarna skall tåla systemens vätskemedia och tryck. Det skall finnas möjlighet till täthetsprovning av växlaren när den är installerad. Materialet i värmeväxlaren skall tåla systemens vätskemedia och tryck. På tappvarmvattensidan skall växlaren tåla syresatt vatten. Det skall finnas möjlighet till täthetsprovning av växlaren när den är installerad. Reglersystem för uppvärmningssystem består av styrventil, ställdon, temperaturgivare och regulator. De temperaturgivare som via en regulator styr ventilen skall ha en sådan tidsfördröjning (tidskonstant) så att regleringen blir stabil. Möjlighet till manuell inställning av ventil skall finnas. Val av reglersystem och placering av temperaturgivare och ställdon skall ske med ledning av GE:s principschema. Sekundärsidans framledningstemperatur skall regleras till en mot belastningen svarande temperatur och så att den inte överstiger dimensionerat värde. Vid installation av golvvärme skall sekundärstyrning finnas för att förhindra alltför hög temperatur. Inget vatten får återföras till värmeväxlarna utan att det dessförinnan kylts av. Reglersystem för tappvarmvatten består av styrventil, ställdon, temperaturgivare och regulator. Tillhörande ställdon skall ha en kort tid för öppning och stängning. Temperaturgivare som via regulator styr ventilen skall ha en sådan kort tidsfördröjning (tidskonstant) att regleringen uppfyller villkoret för temperaturpendling dvs. ±2 C. Temperaturen får inte överstiga +60 C. Möjlighet till manuell inställning av ventil skall finnas. Reglering av aggregat och grupper skall utföras så att en god komfort erhålls samtidigt som värmeleverantörens krav på lägsta möjliga returtemperatur tillgodoses. Inget vatten får återföras till värmeväxlarna utan att det dessförinnan kylts av. 8 Mätutrustning T Värmemätaren består av en flödesgivare, ett temperaturgivarpar samt ett integreringsverk. Mätutrustning för debitering ägs av GE. Ingrepp i utrustningen får ej göras. Utformning och funktion skall följa mätarlagen. För utformning, principschema etc. se vidare i kapitel 6. Mätarplats. 16 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
17 Nr Armatur Fjärrvärmesystem Förklaring 9 Luftningsventiler T Ventil med avluftningsledning monteras på den högsta punkten på fjärrvärmeledningarna. Avluftningsledningen får inte skjuta utanför intilliggande ledningar eller inkräkta på det fria golvutrymmet samt skall vara neddragen till 10 cm över golv, riktad mot golvbrunn och vara försedd med smidd ändpropp eller huv. 10 Avtappningsventiler T Ventil med avtappningsledning monteras på den lägsta punkten på fjärrvärmeledningarna. Avtappningsledning får inte skjuta utanför intilliggande ledningar eller inkräkta på det fria golvutrymmet samt skall vara neddragen till 10 cm över golv, riktad mot golvbrunn och vara försedd med smidd ändpropp eller huv. Uppvärmningskrets (sekundärsida) 11 Cirkulationspump K Pumpen skall klara den tryckklass som uppvärmningssystemet är dimensionerat för, samt kunna injusteras till erforderlig uppfordringshöjd och flöde. Varvtalsstyrning av pump rekommenderas. 12 Temperaturvisning K Temperaturvisning, med termometrar. 13 Expansionskärl K Kärlet skall kunna ta upp normala volymvariatoner i systemet. Det skall klara den tryckklass som uppvärmningssystemet är dimensionerat för. 14 Tryckmätare (manometer) uppvärmningssystem K Mätaren är avsedd för manuell avläsning av tryck för uppvärmningskretsarna. Den skall vara graderad mellan 0 och minst provtryckningstrycket samt ha markering där systemets säkerhetsventil löser ut. 15 Säkerhetsventil K Ventilen skall öppna vid för högt tryck. Den monteras vid utgående obrutet stigande ledning från växlaren. Observera att inga avstängningar får finnas mellan säkerhetsventilen och växlaren. Säkerhetsventiler och säkerhetsledningar skall dimensioneras och utföras enligt gällande normer. 16 Påfyllningsventil med återströmningsskydd K Ventilen består av en avstängningsventil och ett återströmningsskydd, enligt SS-EN 1717, och används för att fylla upp uppvärmningssystemet med varmvatten så att rätt arbetstryck erhålls. Påfyllningsledning skall anslutas mellan värmeväxlare och avstängningsventil. 17 Filter R Maskvidden till filterinsatsen skall vara högst 0,6 mm. Filterinsatsen skall kunna tömmas utan att filtret behöver demonteras. 18 Avstängningsventiler K Avstängningsventiler kring värmeväxlaren på sekundärsidan skall placeras i fjärrvärmerummet. 19 Avtappningsventil K Ventil med avtappningsledning monteras på lågpunkter vid värmeväxlaren så att samtliga ledningssträckor är avtappningsbara. Avtappningsledning skall vara försedd med ändpropp. Tappvarmvattenkrets 20 Säkerhetsventil K Säkerhetsventilen monteras på kallvattenledningen före tappvarmvattenväxlaren. Observera att inga avstängningar får finnas mellan säkerhetsventilen och tappvarmvattenväxlaren. Säkerhetsventiler och säkerhetsledningar skall dimensioneras och utföras enligt gällande normer. 21 VVC-pump K Pumpen skall vara anpassad för sin uppgift och klara den tryckklass som tappvarmvattensystemet är dimensionerat för (normalt PN 10). Materialet i pumpen skall tåla syresatt vatten. 17 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
18 Nr Armatur Fjärrvärmesystem Förklaring 22 Förbigång K Förbigången, bestående av en avstängningsventil och ett återströmningsskydd, enligt SS-EN 1717, är avsedd att användas vid avstängning av tappvarmvattensystemet. Tappkallvatten leds då in i tappvarmvattenledningen och ger hela tiden vatten ut i systemet. Kopplingen monteras före avstängningsventilerna på tappkall- respektive tappvarmvattenledningen. 23 Temperaturvisning K Temperaturvisning, med termometer. 24 Avtappningsventil K Ventil med avtappningsledning monteras på lågpunkt vid tappvarmvattenvärmeväxlaren så att samtliga ledningssträckor är avtappningsbara. Avtappningsledning skall vara försedd med ändpropp. 25 Återströmningsskydd K återströmningsskydd enligt SS-EN Injusterings- och återströmningsskydd R Används för injustering av vvc-flöden. Se vidare kapitel Varmvattencirkulation, vvc. återströmningsskydd enligt SS-EN Avstängningsventiler K Avstängningsventiler kring värmeväxlaren på sekundärsidan skall placeras i fjärrvärmerummet. 18 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
19 6. Mätarplats 6.1. Mätare och filterplats Mätarplats består i framledningen av filter och temperaturgivare och i returledningen av flödesgivare och temperaturgivare. Vidare skall plats finnas för montering av mätartavla samt strömförsörjning ordnas. Installationen skall utföras så att hög mätnoggrannhet uppnås. Flödesgivaren skall installeras så att den är enkel att avläsa och byta. Bild 6 visar en principiell uppbyggnad av en mätarplats där erforderlig placering och avstånd mellan olika komponenter redovisas. Tabell 6 redovisar bygglängder och avstånd för olika rördimensioner kopplad till bild 6. Bild 6. Placering av utrustning för värmemätning 19 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
20 Tabell 6. Mätarplatsens bygglängd Mätarens Mätarens Raksträcka Total rak- Nom. dia bygglängd A B sträcka DN RÖR DY E C/C 20 26, , , , , , , , , , Mätartavla Bild 7 redovisar principiell uppbyggnad av en mätartavla med komponenter. För koppling av givare, integreringsverk förstärkare m.m., se vidare kapitel Anslutning av givare, integreringsverk och förstärkare. Bild 7. Mätartavla och dess komponenter 20 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
21 7. Så här uppnås fullgod kvalitet 7.1. Innan installationen av fjärrvärmecentral påbörjas Kontakt med Göteborg Energi gällande anmälningshandlingar Beställning av fjärrvärmeanslutning skall göras av den blivande kunden via särskild blankett kallad Fjärrvärmeförfrågan. Blanketten kan hämtas på Göteborg Energi AB:s hemsida där den är placerad på fjärrvärmesidorna under fliken Företag. För att GE skall ha möjlighet att utföra erforderlig ledningsdragning och övriga installationer, skall GE ha beställningen i rimlig tid innan installationsarbetet påbörjas. Den rimliga tiden omfattar tid för dimensionering och ledningsdragning. Tidsbehovet varierar med en mängd faktorer, bl.a. avstånd till befintligt nät. GE skall kontaktas vid följande tillfällen: a) I det inledande skedet av planeringen träffas överenskommelse om fjärrvärmerummets placering (där fjärrvärmecentralen placeras) samt fjärrvärmeledningarnas sträckning och anslutning till byggnaden. b) Då VVS-projekteringen påbörjas träffas överenskommelse om kopplingsprincip, dimensioneringsdata, placering av värmeväxlare och mätutrustning samt övrig utrustning ingående i fjärrvärmecentralen, samt fabrikat på värmeväxlare och reglerutrustning. c) Vid avhämtande av material, som tillhandhålls av GE, skall GE kontaktas minst tre (3) veckor i förväg. Materialet lämnas ej ut förrän projekteringshandlingarna är godkända av GE. d) Vid besiktning av asbestsanering skall GE kontaktas minst tre (3) dagar i förväg. Besiktningen skall ha ägt rum innan materialet i punkt c) ovan lämnas ut. e) Innan montagearbetet påbörjas skall GE kontaktas minst tre (3) dagar i förväg. f) Vid provtryckning, installationskontroll och idrifttagande skall GE kontaktas minst tre (3) dagar i förväg. g) Vid ändring av eller intrång i fjärrvärmecentral. h) Vid ombyggnad av fastigheten eller ändring av dess uppvärmningssystem Projekthandlingar Följande handlingar skall tillsändas GE för granskning och godkännande vid nyinstallation eller ändring av befintlig uppvärmningsanläggning: a) Situationsplan och de byggnadstekniska ritningar som behövs för projektering av servisledningen. Sänds in i ett (1) exemplar minst sex (6) månader före planerad byggstart. b) Principritning över anläggningens primär- och sekundärsystem. Ritningen skall redovisa kopplingen i fjärrvärmecentralen samt grupper och aggregat ute i anläggningen, styrutrustningar, pumpar, avstängningsventiler, tryckmätare och övrig armatur. Sänds in i tre (3) exemplar när VVS-projekteringen är klar, dock minst två (2) månader innan installationsarbetet påbörjas. Efter granskningen returernas ett (1) exemplar av handlingarna med eventuella anmärkningar noterade. 21 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
22 c) Planritning och erforderliga sektioner, skala 1:20, över VVS-installationer i fjärrvärmerum. Sänds in i tre (3) exemplar när VVS-projekteringen är klar, dock minst två (2) månader innan installationsarbetet påbörjas. Efter granskningen returernas ett (1) exemplar av handlingarna med eventuella anmärkningar noterade. d) Uppgift om svetsentreprenör, kopia på godkända intyg för erforderliga svetsprocedurer och svetskompetenser samt intyg på namngiven montör med godkända svetsprov. Se vidare kapitel Svetsning. Sänds in i ett (1) exemplar före installationens påbörjande. Ledningsdimensioner, effekter och dimensionerande temperaturer skall anges för alla grupper. Ritningsgranskning Installationsarbetet får inte påbörjas innan GE har granskat och godkänt ritningar. Att GE granskat och godkänt ritningarna fritar inte projektör och entreprenör från ansvar för upprättade handlingar och utfört installationsarbete Klassning och materialval Rörledningar (fjärrvärme) Klassning av fjärrvärmeledning Fjärrvärmerörledningar med dimensioneringsdata enligt tabell 1 (120 C, 16 bar) klassas enligt bild 8 nedan. Diagrammet har försetts med lila hjälplinjer, som visar att ledning med dimension upp till och med DN 50 ligger i området god teknisk praxis, DN 65 DN 200 i området med krav G och grövre ledningar i område K och G 1. Denna klassning gäller för tillverkning, för besiktning gäller andra klasser. Bild 8. Diagram 7 (enligt rättelseblad till AFS 2005:2) för fjärrvärmerör 120 C, 16 bar 1 Krav G: Krav på att grundläggande säkerhetskrav i Bilaga 1 till AFS 2005:2 skall uppfyllas. Krav K: Krav på kontroll av kontrollorgan enligt 22 i AFS 2005:2. 22 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
23 Rörtyper Följande rörtyper skall användas normalt: SS-EN : Sömlösa rör av stål för tryckändamål - Olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper. SS-EN : Svetsade rör av stål för tryckändamål - Elektriskt motståndssvetsade rör av olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper SS-EN : Svetsade rör av stål för tryckändamål - Pulverbågsvetsade rör av olegerade och legerade stål med fordrade högtemperaturegenskaper Om inget annat anges skall stålkvalitet P235GH väljas. Genomgående gäller att rören skall levereras med provningsintyg 3.1. Måttstandard enligt SS-EN 10220: Sömlösa och svetsade rör av stål - Dimensioner och massa per längdenhet. Avgreningar på medieförande ledning på primärsidan skall utföras med T-stycke Komponenter Komponenter ska vara av material och tryckklass som erfordras i aktuellt system. De dynamiska tryckvariationer som förekommer i fjärrvärmesystem ska komponenterna och rördelarna klara. Lämpliga material är stål, stålgjutgods och avzinkningshärdig mässing. Komponenterna skall monteras på ett sätt så att service och utbyte lätt kan ske Armatur Material enligt nedanstående eller likvärdig kvalitet godtas: Segjärn SS-EN 1563 (Gjutna material Segjärn) och SS-EN 1561 (Gjutna material Gråjärn). Gjutstål SIS (Gjutstål. Stål 13 05) och SS (Gjutstål - SS-stål 13 06). Tryckkärlsstål SS (Tryckkärlsstål - SS-stål 13 30). Material och utförande måste vara avsett för angivna värden på tryck, temperatur och vattenkvalitet Flänsar Flänsar skall vara utförda enligt SS-EN Dykrör Dykrör för termometrar och givare skall vara av stål. På tappvarmvattensidan gäller dykrör av metall Värmeväxlare GE dimensionerar, tillhandahåller, äger och underhåller värmeväxlare. 23 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
24 7.4. Under installationen Svetsning Myndighetskravet på kvalitet, metod och svetskompetens enligt AFS 2005:2 gäller oberoende av ingående komponenters storlek. Motsvarande villkor gäller vid lödning. Svetsarbete på primärsidan får endast utföras av företag med kvalitetsstyrningssystem för organisering av svetsarbeten enligt SS-EN eller likvärdigt. Innan arbeten påbörjas skall detta verifieras skriftligt, med bevis på erforderliga svetsprocedurer och svetskompetenser. För anordningar med krav K i AFS 2005:2 och kategorierna II, III, IV i Tryckkärlsdirektivet 97/23/EG (PED) skall metoderna vara bedömda av ett kontroll- respektive certifieringsorgan. Arbetet skall utföras av anställd personal med erforderlig kompetens och i enlighet med tekniskt korrekta metoder Inkoppling av armatur och apparater Fjärrvärmesystemet skall fogas med svetsning med undantag endast för fläns- och gängförband vid armatur och värmeväxlare Isolering Isolering av rörledningarna på primärsidan skall utföras enligt VVS AMA 98 med isoleringstjocklek enligt tabell RB/1 serie 42 samt isolering enligt RBB.21 och ytbeklädnad enligt RCB.41. Vid varje flänsförband avslutas isoleringen med aluminiummanschetter på så sätt att isärtagning av flänsförband kan ske utan att isoleringen skadas, cirka 10 cm. I utrustning som monteras i anläggningen kan ingå material som tar skada av höga temperaturer. Detta skall beaktas vid val av svetsmetod Installationskontroll Den som utför installationen ansvarar och bekostar erforderliga besiktningar. GE förbehåller sig dock rätt att på egen bekostnad utföra kontroll av installationen. Detta gäller främst primärsidans material och utförande samt de delar av sekundärsidan som behandlas i dessa anvisningar. GE:s kontrollanter skall beredas tillgång till arbetsplatsen och lämnas uppgifter som möjliggör kontroll av såväl arbetets utförande som använt material. Finner GE:s kontrollant anledning till anmärkning skall felet åtgärdas efter överenskommelse med ansvarig montör, arbetsledare eller annan representant för kunden Provtryckning Innan fjärrvärmecentralen tas i drift, skall primärsidan provtryckas med kallvatten under minst en timme med ett tryck av 1,43 x konstruktionstrycket (se tabell 1). Vid provtryckningen skall GE:s kontrollant alltid närvara Svetskontroll När installationen slutförts bör kvalitén kontrolleras genom täthetsprovning enligt VVS AMA. GE har rätt att radiografera eller att på annat sätt kontrollera svetsskarvarnas kvalitet i den omfattning kontrollanten finner lämpligt. Vid radiografering gäller, att ett betyg av lägst 3 enligt IIW:s betygsskala fordras för godkänd skarv varvid dock rotfel icke får förekomma. 24 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
25 Skulle svetsskarv icke godkännas, skall erforderlig omsvetsning samt förnyad radiografering ske på entreprenörens bekostnad. Eventuellt provstycke för undersökning av svetsskarvs hållfasthet skall uttagas och bekostas av beställaren. Visar det sig vid radiografering eller hållfasthetsundersökningen att upprepade fel förekommer hos de utförda svetsskarvarna, avgör GE:s kontrollant om radiografering av samtliga utförda svetsar skall företas. Kostnaderna härför bestrids helt av beställaren Installationsbesiktning Anläggningen skall besiktigas, enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling för besiktning av trycksatta anläggningar, AFS 2005: Efter att installationen slutförts Injustering, Idrifttagning En installation är inte att betrakta som slutförd förrän anläggningen injusterats för de driftförhållanden som är aktuella för fastigheten. När en fjärrvärmecentral är färdigställd anmäls detta till GE minst tre (3) dagar före önskad idrifttagning. GE:s personal skall alltid närvara vid idrifttagningar. Injusteringen skall innefatta: - Reglerutrustningarna inställs på föreskrivna värden. - Kontroll och eventuell justering av P- och I-band för reglerutrustningen. - Injustering av byggnadens uppvärmningssystem så att avsett temperaturfall i systemet uppnås. - Injustering av VVC-flöde med hänsyn till temperatur vid tappstället och i returledning till värmeväxlare Drift och underhåll De tekniska förutsättningarna för värmeleveransen, såsom effekter, flöden, temperaturer, tryck, reglerfunktioner och vattenkvalitet, är fastlagda av de ritningar och dimensioneringsuppgifter som GE godkänt för fastigheten samt av dessa utförande- och installationsanvisningar, fjärrvärmeavtal och allmänna bestämmelser för fjärrvärmeleverans. Ändringar av nämnda storheter kan erfordras men får utföras först efter GE:s godkännande. Ändring av effekt eller temperatur kan kräva en ombyggnad av fjärrvärmeinstallationen, vilket i sin tur kan innebära en ändring av avtalsenliga avgifter. Normalt äger och underhåller GE de installationer i fjärrvärmerummet (fjärrvärmecentralen) där fjärrvärmevatten pumpas igenom samt tillhörande mät- och reglerutrustning. Kunden äger och underhåller alla övriga installationer i fjärrvärmerummet. Annan gränsdragning kan vara bestämd i avtalet. Felaktigheter på GE:s material som kunden konstaterar i fjärrvärmecentralen repareras kostnadsfritt av GE efter anmälan av kunden. Kostnader som orsakats av försumlighet av kunden debiteras denne. Värmeväxlare ägs och underhålls normalt av GE. All form av intrång i värmeväxlare i form av rengöring och inblandning av andra vätskor än vatten är ej tillåtet. Finns synpunkter på värmeväxlares funktion skall GE kontaktas för en kontroll av värmeväxlares status. Förutsättning för GE:s arbeten i fjärrvärmerummet är att kunden håller rummet städat, fritt från ovidkommande föremål samt låst och väl belyst. 25 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
26 8. Kundkommunikation I samband med reinvestering och nyinstallation av fjärrvärmecentral monteras en ny styroch reglerutrustning. För mer information om våra energitjänster och våra tjänster för fastighetsövervakning, driftövervakning, larmhantering samt optimering, gå in på Göteborg Energi AB:s hemsida 26 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
27 9. Fjärrvärmecentralen 9.1. Fjärrvärmerummet Fjärrvärmerummet är den plats där fjärrvärmecentralen installeras i fastigheten. Fjärrvärmecentralen är alltså den tekniska installation som behandlas i dessa anvisningar. Fjärrvärmerummet skall vara tillgängligt för värmeleverantören för kontroll, service och underhåll samt avläsning av värmemätare Placering, storlek och utformning Fjärrvärmerummets placering bestäms i samråd med GE. Hänsyn tas till läget på huvudledningar, framkomlighet för servisledning och möjlighet att erhålla tillträde för GE:s personal. Hänsyn skall även tas till gällande skyddsrumsregler vid placering av fjärrvärmecentral och fjärrvärmeledningar. Storleken på fjärrvärmerummet styrs av det utrymmesbehov som fastställs med hänsyn till god arbetsmiljö samt att utrymmet skall vara såpass stort att all apparatur blir lättåtkomlig för kontroll, service och underhåll. Utrustningen skall vid byte eller reparation kunna kopplas bort och transporteras ut utan hinder. Planlösningen skall i görligaste mån följa typritning för primärinstallationen. Planritning utförs i skala 1: Följande krav på fjärrvärmerummet skall tillgodoses. - Passage- och betjäningsutrymmen skall ha fritt mått i sidled min. 70 cm och i höjdled min. 190 cm. - Fjärrvärmeledningarna skall förläggas så att fritt utrymme runt ledning vid armatur är 15 cm mätt från ytterkant fläns till vägg, golv eller annan ledningsfläns. - Ingen komponent som underhålls av GE får sitta högre än 180 cm över golv mätt från centrum komponent. - Luftnings- och avtappningsledningar skall avslutas vid golv. De skall vara riktade mot golvbrunn, men får inte skjuta utanför intilliggande ledningar och inkräkta på det fria golvutrymmet. - Filter och mätare placeras i ledning cm över golv. - Avstängningsventiler på värmeväxlarens sekundärsida skall placeras i fjärrvärmerummet. - Fjärrvärmerummet skall vara försett med ventilation. - Fjärrvärmecentralen placeras alltid i ett utrymme med tillgång till varm- och kallvatten samt golvbrunn eller annat avlopp. Bild 9 redovisar exempel på utformning och disposition av ett fjärrvärmerum med fjärrvärmecentral utförd enligt den vanligaste kopplingsprincipen (se bild 4). 27 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
28 Bild 9. Planritning över fjärrvärmerum med den vanligaste kopplingsprincipen för en fjärrvärmecentral (ej i skala) Asbestsanering Vid nyinstallation av fjärrvärme i fastighet med befintlig värmeproduktion skall det beaktas att det i många fall kan finnas asbest i befintlig isolering. Vid rivning av befintliga installationer innehållande asbest skall dessa saneras. Utförs enligt gällande föreskrifter vid hantering av asbesthaltigt material Övrigt GE bygger primärledningar som avslutas innanför fjärrvärmerummets vägg med avstängningsventiler. Projektering och installation av fjärrvärmecentral utförs gärna av GE mot ersättning. Då kunden utför installationen av fjärrvärmecentral svarar kunden för att installationen sker enligt dessa anvisningar. Övrigt material som krävs för att erhålla en komplett installation tillhandahålls av kunden. 28 (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
29 10. Anvisningar för elinstallation i fjärrvärmerummet Dessa anvisningar skall tillämpas vid allt elarbete för regulatorer vid värmeväxlare, värmemätare, pumpar och belysning i fjärrvärmerummet. Elanläggningen skall utföras enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, (ELSÄK-FS 2004:1), inklusive gällande bemyndigande och ändringar. Installationen får dock inte utföras med lägre skyddsform än IP 21. Reglerutrustning placeras enligt principritningar (bild 4 och 6) samt med displayen placerad mm över golv. Alla komponenter skall ha tätningshylsor av plast. Väggmonterad utrustning förses med strypnippel alternativt kabelförskruvning. Övrig utrustning förses med kabelförskruvning samt där så erfordras med dragavlastning. Kabel från integreringsverk till värmemätarens temperaturgivarpar (2 st.) samt till förstärkare skall vara av typ RKK 2x0,75 mm 2. Övriga kablar (230/400V) skall vara av typen EKK, 2 alt. 3x1,5 mm 2. Till styr- och reglerutrustningen skall kabel för klenspänning vara av avskärmad typ, ELAKY 2x2x0,6 mm 2. Kablar till styr- och reglerutrustning får ej dosas. Perforerad montageränna/montageprofil i metall eller likvärdigt, uppsättes för elledningar, förlagd min. 15 cm från rörfläns, ventil eller dylikt. Kabel på vägg till utetemperaturgivare som kan komma att skadas, förlägges i galvaniserad skyddsprofil eller rör. Kabel till reglerutrustning skall om möjligt anslutas underifrån. Reglermotor och givare skall anslutas med slinga om minst 30 cm. Meg eller summer får enbart användas på ledare som är bortkopplade i båda ändar. Varje transformator (230/24V) och reglercentral (230V) skall förses med separat tvåpolig säkerhetsbrytare (lastfrånskiljare), E.nr eller likvärdig. Jordat vägguttag (230V/10A) skall finnas i fjärrvärmerummet. Belysning placeras så att en god arbetsbelysning erhålls. Brytaren placeras vid dörr. Samtliga enfas- och trefaspumpar förses med säkerhetsbrytare (lastfrånskiljare), E.nr eller likvärdig, samt motorskydd där så erfordras. Enfaspumpar skall frånskiljas tvåpoligt. Kablar samt kardeler märks enligt GE:s standard Anvisningar för elektronisk värmemätare Värmemätaren består av en flödesgivare, ett temperaturgivarpar, ett integreringsverk samt en förstärkare. Integreringsverk samt förstärkare monteras på mätartavla i anslutning till mätarplats enligt kapitel 6.2. Mätartavla. OBS! Mätning, kortslutning eller annan provning med elektrisk mätutrustning på givarledningar respektive integreringsverk får göras endast om ledningarna är frilagda i båda ändar Nätanslutning och avsäkring Integreringsverk och förstärkare (till värmemätare) ansluts till 230V/50Hz via separat plomberbar säkringslåda. Säkringslådan ansluts till fasskena i gruppcentralen för fjärrvärmecentralen. Arbetsbrytare monteras vid integreringsverket. Kablar får ej dosas. För inkoppling av värmemätare i övrigt, se bild 6 och (30) FC_Utf_Inst_GE_07.doc
Fjärrvärme. Lokala bestämmelser gällande nyexploatering samt konvertering
Fjärrvärme Lokala bestämmelser gällande nyexploatering samt konvertering Gäller från och med 2008-07-01 tills vidare för anläggningar i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm. Dessa lokala bestämmelser avser
Läs merTekniska bestämmelser. Lokala regler, kompletteringar och tillägg till F:101
Tekniska bestämmelser Lokala regler, kompletteringar och tillägg till F:101 Fjärrvärme september 2018 FJÄRRVÄRMECENTRALER utförande och installation Lokala regler (bilaga till Svensk Fjärrvärmes F:101)
Läs merLokala anvisningar Luleå Energi
Lokala anvisningar Luleå Energi Dessa bestämmelser tillämpas för leverans till byggnader som inte är ett småhus, fastighetstyp 210, enligt fastighetstaxeringen. Dessa anvisningar gäller före Svensk Fjärrvärmes
Läs merLokala anvisningar för nyanslutning och ombyggnad av fjärrvärmesystem Gäller from
Lokala anvisningar för nyanslutning och ombyggnad av fjärrvärmesystem Gäller from 2014-12-03 Dessa anvisningar gäller före Svensk Fjärrvärmes anvisningar för fjärrvärmecentraler. Anvisningarna överlämnas
Läs merLOKALA ANVISNINGAR FÖR FLERBOSTADSHUS OCH LOKALER
LOKALA ANVISNINGAR FÖR FLERBOSTADSHUS OCH LOKALER Anvisningar för anslutning och ombyggnad av fjärrvärmecentraler i Norrenergis fjärrvärmesystem. (Gäller ej individuellt anslutna småhus.) Anvisningarna
Läs merLokala regler för arbete i fjärrvärmecentraler
Lokala regler för arbete i fjärrvärmecentraler För arbete i fjärrvärmecentraler gäller Svensk fjärrvärmes tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentralen, utförande och installation F:101, samt de här lokala
Läs merStandard Fjärrvärmecentral
Standard Fjärrvärmecentral 2008-06-30 Rev 2009-08-31 Antal sidor 7 Sid 2(7) INNEHÅLL SID 1. Grundläggande regler 3 2. Upphandling 3 3. Fjärrvärmesystemets tekniska krav 3 4. Krav på fjärrvärmecentralen
Läs mer- LOKALA BESTÄMMELSER GÄLLANDE BYTE ELLER STÖRRE OMBYGGNATIONER Gäller från och med tills vidare för anläggningar i Öresundskrafts nät.
framledningstemperatur [ C] FJÄRRVÄRME - LOKALA BESTÄMMELSER GÄLLANDE BYTE ELLER STÖRRE OMBYGGNATIONER Gäller från och med 2015-09-01 tills vidare för anläggningar i Öresundskrafts nät. Dessa lokala bestämmelser
Läs merTekniska bestämmelser. Lokala regler, kompletteringar och tillägg till F:101
Tekniska bestämmelser Lokala regler, kompletteringar och tillägg till F:101 Fjärrvärme september 2015 FJÄRRVÄRMECENTRALER utförande och installation Lokala regler (bilaga till Svensk Fjärrvärmes F:101)
Läs merLOKALA BESTÄMMELSER GÄLLANDE NYINSTALLATION SAMT KONVERTERING Gäller från och med tills vidare för anläggningar i Öresundskrafts nät.
framledningstemperatur [ C] FJÄRRVÄRME LOKALA BESTÄMMELSER GÄLLANDE NYINSTALLATION SAMT KONVERTERING Gäller från och med 2015-09-01 tills vidare för anläggningar i Öresundskrafts nät. Dessa lokala bestämmelser
Läs merLOKALA ANVISNINGAR för anslutning och ombyggnad till fjärrvärmesystem
LOKALA ANVISNINGAR för anslutning och ombyggnad till fjärrvärmesystem Gäller fr.o.m. 2012 Dessa anvisningar gäller tillsammans med Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser. För kundanläggning, se i första
Läs merHandlingarna skall således omfatta funktionsbeskrivning på både primär- och sekundärsystemet.
FJÄRRKYLCENTRALER utförande och installation Lokala regler (bilaga till Svensk fjärrvärme F:102) Introduktion Vid installation eller ombyggnad av fjärrkylecentral i fjärrkylenät tillhörande Tekniska verken
Läs mertillverkning och besiktning av fjärrvärmesystem
tillverkning och besiktning av fjärrvärmesystem regler och råd för uppfyllande av arbetsmiljöverkets föreskrifter Rapport 2006:1 TILLVERKNING OCH BESIKTNING AV FJÄRRVÄRMESYSTEM REGLER OCH RÅD FÖR UPPFYLLANDE
Läs merLOKALA ANVISNINGAR för anslutning och ombyggnad till fjärrvärmesystem
LOKALA ANVISNINGAR för anslutning och ombyggnad till fjärrvärmesystem Gäller fr.o.m. 2012 Dessa anvisningar gäller tillsammans med Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser. För kundanläggning, se F:101,
Läs merFINSPÅNGS TEKNISKA VERKS Föreskrift för installation och ändringsarbeten på fjärrvärmecentraler i Finspångs fjärrvärmenät
Version 2017 FINSPÅNGS TEKNISKA VERKS Föreskrift för installation och ändringsarbeten på fjärrvärmecentraler i Finspångs fjärrvärmenät Dessa föreskrifter tillämpas vid projektering och installation av
Läs merTekniska bestämmelser för fjärrvärmecentralen Göteborg Energi
Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentralen Göteborg Energi GÄLLER FRÅN 2015-01-01 www.goteborgenergi.se U T F Ö R A N D E O C H I N S T A L L A T I O N Gäller från 2015.01.01 Förord Denna tekniska bestämmelse
Läs merfjärrvärmecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:101 November 2004
fjärrvärmecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:101 November 2004 FJÄRRVÄRMECENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:101 November 2004 ISSN 1401-9264 2004 Svensk
Läs merInstallationsanvisning Fjärrvärmecentral
Fjärrvärmecentral Innehåll Välkommen till Fortum Värme 3 Att ansluta till Fortum Värmes fjärrvärme 4 1 Dimensionering av din fjärrvärmecentral 4 1.1 Tryck i fjärrvärmesystemet 4 1.2 Temperaturer i fjärrvärmesystemet
Läs merFJÄRRVÄRMECENTRALEN Tekniska bestämmelser FV09-1, juni 2009
, juni 2009 Förord Denna tekniska bestämmelse för fjärrvärmecentraler är avsedd enbart för anläggningar inom :s (HEM:s) fjärrvärmeområde. Det beskrivs här hur fjärrvärmecentraler utförs, installeras,
Läs merKOMPLETTERANDE INSTALLATIONSANVISNING - MÄTUTRUSTNING
Meddelande #248957 1 (1) Installationsanvisning 2011-09-01 Version 2 KOMPLETTERANDE INSTALLATIONSANVISNING - MÄTUTRUSTNING 1 SYFTE Denna anvisning är ett komplement till Fortums Installationsanvisningar
Läs merLandskrona Maj 2011. Installationsanvisningar för. fjärrvärme
Landskrona Maj 2011 Installationsanvisningar för fjärrvärme INLEDNING Dessa installationsbestämmelser avser de krav som Landskrona Energi AB, ställer på kunden och dennes anläggning samt hänvisningar härtill.
Läs merINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATÖRER. Uppdaterad version (poolvärme) LOKALA REGLER FÖR ARBETE I FJÄRRVÄRMECENTRALER EN DEL AV DIN VARDAG
INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATÖRER Uppdaterad version 2018-07-05 (poolvärme) LOKALA REGLER FÖR ARBETE I FJÄRRVÄRECENTRALER EN DEL AV DIN VARDAG Följande arbeten skall anmälas till Växjö Energi innan ni påbörjar
Läs merfjärrvärmecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:101 April 2008
fjärrvärmecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:101 April 2008 FJÄRRVÄRMECENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:101 April 2008 ISSN 1401-9264 2008 Svensk Fjärrvärme
Läs merINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATÖRER. Uppdaterad version LOKALA REGLER FÖR ATT ANSLUTA TILL VÄXJÖS FJÄRRKYLNÄT EN DEL AV DIN VARDAG
INSTRUKTIONER FÖR INSTALLATÖRER Uppdaterad version 2018-10-09 LOKALA REGLER FÖR ATT ANSLUTA TILL VÄXJÖS FJÄRRKYLNÄT EN DEL AV DIN VARDAG Att ansluta till Växjö Energis fjärrkylnät Fastighetsägare/kund
Läs merINSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME
INSTALLATIONS- OCH SKÖTSELANVISNING FÖR PREFABENHET DANFOSS RED FRAME Danfoss LPM Sp. z o. o. Danfoss District Heating AB Tuchom, ul.tęczowa 46 Marieholmsgatan 10C 82-209 Chwaszczyno, 415 02 Göteborg Poland
Läs merVersion 1.2 2010-02-03 1 (13) Affärsverkens Installationsanvisningar för Fjärrvärme
Version 1.2 2010-02-03 1 (13) Affärsverkens Installationsanvisningar för Fjärrvärme Version 1.2 2010-02-03 2 (13) INLEDNING Dessa installationsbestämmelser avser de krav som Affärsverken AB ställer på
Läs merfjärrvärmecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:101 April 2008
fjärrvärmecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:101 April 2008 FJÄRRVÄRMECENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:101 April 2008 ISSN 1401-9264 2008 Svensk Fjärrvärme
Läs merSÄRSKILDA VILLKOR FÖR FJÄRRVÄRME FRÅN NÄSSJÖ AFFÄRSVERK AB (Nedan benämnt NAV)
Framledningstemperat ur C SÄRSKILDA VILLKOR FÖR FJÄRRVÄRME De priser och leveransvillkor som NAV kommunicerar i prislistor genom utskick och hemsida avser en normalanslutning samt normalleverans av fjärrvärme,
Läs merLOKALA ANVISNINGAR FÖR ARBETE MED FJÄRRVÄRMECENTRALER
LOKALA ANVISNINGAR FÖR ARBT MD FJÄRRVÄRMCNTRALR För arbeten med fjärrvärmecentraler gäller tekniska bestämmelser från Svensk Fjärrvärme F:101 Fjärrvärmecentralen Utförande och installation, nergiföretagen
Läs merInstallationsanvisning. Fjärrvärmecentral
Installationsanvisning Fjärrvärmecentral Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Välkommen till Fortum Värme 3 1.2 Lite om fjärrvärme 3 1.3 Syfte 3 2 ATT ANSLUTA TILL FJÄRRVÄRME 4 3 ENERGITJÄNSTER 5 3.1 Utbildning
Läs merFjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Wall
Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning för flerfamiljshus(10-30 lgh). Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och den kombinerade reglercentralen/rumsgivaren
Läs merfjärrvärmecentralen utförande och installation
fjärrvärmecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:101 Februari 2014 FJÄRRVÄRMECENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser f:101 Februari 2014 isbn 978-91-85775-22-4
Läs merPrefabricerad värmeväxlarenhet, 1 st Maxi 130/110 med reglerutrustning
Maxi 130/110 Siemens PJB PJB.0 VÄRMEVÄXLARE Värmeväxlarenhet Värmeväxlarenhet för uppvärmning av värmevatten till värmekretsar och varmvatten. Rostfritt, syrafast stål i överförings- och omslutningsytor.
Läs merVersion (14) Affärsverkens allmänna bestämmelser för fjärrvärmeinstallationer
Version 1.4 2018-05-21 1 (14) Affärsverkens allmänna bestämmelser för fjärrvärmeinstallationer Version 1.4 2018-05-21 2 (14) Innehållsförteckning Inledning 1. Beställning och kontakter med Affärsverken
Läs merTillverkas med 100% grön Solel. Fjärrvärmecentral för fastigheter, kW>
TP-XL Tillverkas med 100% grön Solel för fastigheter, 50-750kW> TP-XL är en flexibel produktserie fjärrvärmecentraler på golvram för fastigheter med ca 10-150 lägenheter, 50-750 kw värme eller mer. Konstruktionen
Läs merFjärrvärmecentral Alfa Laval Mini Ciyt Indirect
Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning i enfamiljshus. Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och rören ansluts neråt. Den kombinerade
Läs merFjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh)
1(12) Fjärrvärmecentral HW28/10 (13-20 lgh) Danfoss ECL300 Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Komponentförteckning- HW28/10 (13-20 lgh).
Läs merUTFÖRANDE OCH INSTALLATION
FJÄRRVÄRMECENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:101 Januari 2014 VERSION 131031, remissutgåva ISSN 1401-9264 2014 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 041127 Förord Denna tekniska bestämmelse
Läs merLänk till PM fjärrvärme: /media/files/ao%20värme/pdf%20värme/installation/pm%20för%20fjärrvärmecentral.
2016-01-01 Umeå Energis lokala bestämmelser för installation av nya fjärrvärme- och fjärrkylcentraler Vid installation skall senaste upplagan av Svensk Fjärrvärmes Tekniska bestämmelser F:101 Fjärrvärmecentralen
Läs merOrion 2 Instruktionsmanual Orion 2
Orion 2 Instruktionsmanual Orion 2 Fabrikat:.2.1-1 201-02-20 1 av 11 Innehållsförteckning 1. Installation av central 1.1 Montage på vägg 1.2 Rörinstallation 1. Elektrisk installation 1.4 Värmemängdsmätare
Läs merFjärrvärmecentral AT 8488MC
Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning för flerfamiljshus(10-50 lgh). Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och den kombinerade reglercentralen/rumsgivaren
Läs merFjärrvärmecentral Alfa Laval Midi Compact/IQ Heat
Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning för flerfamiljshus(10-50 lgh). Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och den kombinerade reglercentralen/rumsgivaren
Läs merPREFABRICERADE ENHETER
PREFABRICERADE ENHETER TA-PICL TRYCKOBEROENDE REGLERKRETS TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering av temperaturer. TA-PICL är oberoende av tillgängligt tryck till kretsen. Användingsområde är ventilationsbatterier,
Läs merDrift- och underhållsinstruktion. har fjärrvärme. Viktigt att veta för dig som sköter värmen i fastigheten
Drift- och underhållsinstruktion för dig som har fjärrvärme Viktigt att veta för dig som sköter värmen i fastigheten Anläggningsnummer: Leveransadress: Värmeleverantör och underhållsansvarig för leverantörens
Läs merVäggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral
Drift- och skötselinstruktion VK LPM Väggkompakt, prefabricerad fjärrvärmecentral VK Väggkompakt Utförande kan skilja sig från den här bilden. Innehåll Allmän beskrivning... 1 Varningstexter... 2 Installation...
Läs merAlfa Laval Mini Plus Fjärrvärmecentral Mini Plus
Användningsområde Standardiserad komplett fjärrvärmecentral för uppvärmning och tappvarmvattenberedning i villor och flerbostadshus (1-12 lgh). Enheten kopplas direkt till fjärrvärmenätet och installationenen
Läs merInstallationsanvisning. Fjärrvärmecentral
Installationsanvisning Fjärrvärmecentral 20161220 2017 1 Innehåll 1 INLEDNING 1.1 Välkommen till Fortum Värme 1.2 Lite om fjärrvärme 1.3 Syfte 2 ATT ANSLUTA TILL FJÄRRVÄRME 3 DIMENSIONERING AV FJÄRRVÄRMECENTRAL
Läs merSkötselanvisningar för din fjärrvärme.
Skötselanvisningar för din fjärrvärme. Hur fungerar fjärrvärmecentralen i min villa? Vi tillverkar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vattnet går via nedgrävda ledningar till din bostad och in
Läs merInstallationsanvisning Fjärrkylacentral
Installationsanvisning Fjärrkylacentral Innehåll Att ansluta till Fortums fjärrkylanät 3 1 Dimensionering av fjärrkylacentralen 4 1.1 Tryck i fjärrkylasystemet 4 1.2 Temperaturer i fjärrkylasystemet 4
Läs merInstallationsanvisning. Fjärrvärmecentral
Installationsanvisning Fjärrvärmecentral 2019 1 Innehåll 1 INLEDNING 1.1 Välkommen till Stockholm Exergi 1.2 Lite om fjärrvärme 1.3 Syfte med Installationsanvisningarna 2 ATT ANSLUTA SIG TILL FJÄRRVÄRME
Läs merTeknisk Standard Fjärrvärmecentraler för småhus. Version 1, 2005-11-23
Teknisk Standard Fjärrvärmecentraler för småhus Version 1, 2005-11-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 INLEDNING OCH SYFTE...3 1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DIMENSIONERING... 3 1.1 SYSTEM MED PRIMÄRANSLUTNING... 3 1.2 SYSTEM
Läs merInstallationsanvisning. Fjärrvärmecentral
Installationsanvisning Fjärrvärmecentral 2018 20161220 1 Innehåll 1 INLEDNING 1.1 Välkommen till Stockholm Exergi 1.2 Lite om fjärrvärme 1.3 Syfte 2 ATT ANSLUTA TILL FJÄRRVÄRME 3 DIMENSIONERING AV FJÄRRVÄRMECENTRAL
Läs merTA-PICL. Tryckoberoende reglerkrets ENGINEERING ADVANTAGE
Prefabricerade enheter TA-PICL Tryckoberoende reglerkrets Tryckhållning & Vattenkvalitet Injustering & Reglering Rumstemperaturreglering ENGINEERING ADVANTAGE TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering
Läs merTekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler. Gäller fr o m
Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler Gäller fr o m 2016-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 4 1 Samarbete med Göteborg Energi (nedan kallad GE) 5 1.1 Ansvar och tillsynsplikt 5 1.2 Fjärrvärmerummet
Läs merUponor WGF 1" Fördelare med tillbehör
UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR WGF 1" FÖRDELARE Uponor WGF 1" Fördelare med tillbehör 08 2006 5032 Styrdon Reglerratt 85 mm 225 mm Avstängningsventil vinkel Byggdjup 80 mm By-pass Ändstycke 65 mm 90 mm 50
Läs merSweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta
Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera
Läs merstålrör stålrör i fjärrvärmesystem Tekniska bestämmelser D:212 Januari 2007
stålrör stålrör i fjärrvärmesystem Tekniska bestämmelser D:212 Januari 2007 STÅLRÖR STÅLRÖR I FJÄRRVÄRMESYSTEM Tekniska bestämmelser D:212 Januari 2007 ISSN 1401-9264 2005 Svensk Fjärrvärme AB Art nr
Läs merInjusteringsventil PVM
Injusteringsventil PVM Användningsområde MMA PVM används för att fördela flöden inom olika områden i värme- och kylsystem. Beskrivning PVM är ett dynamiskt ventilpaket utvecklat för att reglera tryckfallet.
Läs merTillverkas med 100% grön Solel
TP-XL Tillverkas med 100% grön Solel för fastigheter TP-XL är en flexibel produktserie fjärrvärmecentraler på golvram för fastigheter med ca 10-150 lägenheter, 50-750 kw värme eller mer. Konstruktionen
Läs merLokala regler för arbete i fjärrvärmecentraler
Uppdaterad version 2015-06-16 Lokala regler för arbete i fjärrvärmecentraler Instruktioner för installatörer Följande arbeten skall anmälas till Växjö Energi innan ni påbörjar arbetet Nyinstallationer
Läs merLokala regler för att ansluta till Växjös ärrkylnät
Lokala regler för att ansluta till Växjös ärrkylnät Instruktioner för installatörer Växjö Energi ingår i Växjö Kommun Att ansluta till Växjö Energis ärrkylnät. Nedan benämns Växjö Energi AB som VEAB Fastighetsägare/kund
Läs merdin fjärrvärmecentral
din fjärrvärmecentral en handbok för dig som sköter värmen i huset Rapport 2004:1 DIN FJÄRRVÄRME- CENTRAL En handbok för Dig som sköter värmen i huset ISSN 1401 9264 2004 Svensk Fjärrvärme AB Art nr 041111
Läs merprovprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004
provprogram för värmeväxlare och vattenvärmare Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 PROVPROGRAM FÖR VÄRMEVÄXLARE OCH VATTENVÄRMARE Tekniska bestämmelser F:109 Mars 2004 ISSN 1401-9264 2004 Svensk Fjärrvärme
Läs merABB Villacentral typ 2000/98. Art.nr /980300/
a(9) ABB Villacentral typ 2000/98. Art.nr 43141221/980300/986301. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning b(9) Komponentförteckning - typ 2000/98.
Läs merPlacering av vattenmätare
Placering av vattenmätare Mätarens placering skall vara godkänd av VA-anläggningens huvudman, som har rätt att kostnadsfritt disponera platsen och ensam har befogenhet att sätta upp, ta ned, kontrollera,
Läs merLOKALA ANVISNINGAR FÖR ARBETE MED FJÄRRVÄRMECENTRALER
OK NVISNINGR FÖR RBETE MED FJÄRRVÄRMEENTRER För arbeten med fjärrvärmecentraler gäller Svensk fjärrvärmes tekniska bestämmelser FJÄRRVÄRMEENTREN, utförande och installation, F:101 samt de här lokala anvisningarna.
Läs merSkötselanvisningar för din fjärrvärmecentral
Skötselanvisningar för din fjärrvärmecentral Så här fungerar fjärrvärme centralen i din villa Vi producerar varmt fjärrvärmevatten vid vår stora panna. Vatt net går via nedgrävda led ningar till din bostad
Läs merTA-PICL. Prefabricerade enheter Tryckoberoende reglerkrets
TA-PICL Prefabricerade enheter Tryckoberoende reglerkrets IMI TA / Styrventiler / TA-PICL TA-PICL TA-PICL är en 2-vägs reglerkrets för reglering av temperaturer. TA-PICL är oberoende av tillgängligt tryck
Läs merRoth Fördelarshunt Pro
Roth Fördelarshunt Pro Med termisk reglerventil för konstant framledningstemperatur och helautomatiskt varvtalsstyrd cirkulationspump. Fördelarshunten används tillsammans med Roth Golvvärmefördelare och
Läs merTekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler i småhus. Gäller fr o m 2015-12-01
Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler i småhus Gäller fr o m 2015-12-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 3 1 Förutsättningar för dimensionering 4 1.1 System med primäranslutning 4 1.2 System med sekundär
Läs merPVM 15-50, Differenstryckspaket
PVM 15-5, Differenstryckspaket Hög noggrannhet Dimension: DN 15-5 Lågt tryckfall Snabb att driftsätta Temperatur: Tryckklass: -1 C till +12 C PN 2(STV)/PN 25(PV) Beskrivning PVM DN 15-5 Användningsområde
Läs merTekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler. Gäller fr o m
Tekniska bestämmelser för fjärrvärmecentraler Gäller fr o m 2018-11-01 Förord Denna tekniska bestämmelse för fjärrvärmecentraler är en gemensam bestämmelse för koncernen Göteborg Energi AB. Här beskrivs
Läs merUPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR ELPANNA. Uponor Elpanna
UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR ELPANNA levereras komplett med pump, styrutrustning, expansionskärl m m. Pannan, som monteras på vägg, är speciellt anpassad för golvvärmesystem. Frontplåtarna är av vitlackerad
Läs merRADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN
Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta
Läs merfjärrkylcentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Februari 2009
fjärrkylcentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Februari 2009 FJÄRRYLCENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:102 Februari 2009 ISSN 1401-9264 2009 Svensk
Läs merNIBEAKIL,ASIL. AKIL 500 för tappvarmvatten i flerfamiljshus. ASIL 500 för värmesystem. Ackumulatortank
NIBEAKIL,ASIL Ackumulatortank 2 AKIL 500 för tappvarmvatten i flerfamiljshus. ASIL 500 för värmesystem. Avsedd för större fastigheter med trånga intagningsöppningar och låga takhöjder. Staplingsbara i
Läs merUPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 15A/ PUSH 15A ELECTRONIC. Uponor Push 15A/ Uponor Push 15A Electronic
UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 15A/ PUSH 15A ELECTRONIC Uponor Push 15A/ Uponor Push 15A Electronic 12 2006 5040 Pump- och shuntgrupp för golvvärme Uponor Push 15A respektive Uponor Push 15A Electronic
Läs merTillverkas med 100% grön Solel
TP10-50 Tillverkas med 100% grön Solel för fastigheter TP10-50 är en flexibel produktserie fjärrvärmecentraler för fastigheter med 10-50 lägenheter. Den frontbaserade robusta designen ger en mycket lättskött
Läs merDrift-skötsel instruktioner
Anvisning för användare Denna anvisning innehåller instruktioner för installation, daglig drift och underhåll. Anvisningen skall alltid finnas tillgänglig för användare i undercentralen och får inte avlägsnas.
Läs merTEKNISK ANVISNING. Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18
Sidantal 9 TEKNISK ANVISNING 52.B TAPPVATTENSYSTEM Ver. 2.1 Landstingsservice i Uppsala Län 753 09 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 :, Ver 1.0 : 2014-04-01, Ver 2.0 :, Ver 2.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merWirsbo Golvvärme Wirsbo Push 20/25
Push 20 145 80 90 Wirsbo Golvvärme Wirsbo Push 20/25 FLIK 5:41 Jan 1996 Pump- och shuntgrupp för golvvärme 150 580 Port AB 225 310 Port B Port A Push 25 135 Bild1 Mått från vägg C-rör 50 mm, totalt byggdjup
Läs merfjärrkylecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Juni 2004
fjärrkylecentralen utförande och installation Tekniska bestämmelser F:102 Juni 2004 FJÄRRYLECENTRALEN UTFÖRANDE OCH INSTALLATION Tekniska bestämmelser F:102 Juni 2004 ISSN 1401-9264 2004 Svensk Fjärrvärme
Läs merTeknisk standard för Fjärrvärmecentralen
Teknisk standard för Fjärrvärmecentralen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 2 Fjärrvärmerummet... 4 2.1 Utformning... 4 2.1.1 Placering, tillträde, storlek och arbetsmiljö... 4 2.1.2 Elförsörjning...
Läs merPV Compact , Differenstrycksventil
PV Compact 50-150, Differenstrycksventil ög noggrannhet Dimension: DN 50-150 ågt tryckfall Temperatur: -10 C till +120 C Snabb att driftsätta Tryckklass: Beskrivning PV Compact DN 50-150 Användningsområde
Läs merTERMOSTATISKA STYRDON TERMOSTATISKA STYRDON
TERMOSTATISKA STYRDON 6 117 118 VÅR SERIE MED TERMOSTATISKA VENTILER har gjort installatörer över hela Europa till hjältar. Grundkraven för att ett tappvattensystem ska vara säkert att använda handlar
Läs merRADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN
Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta
Läs merTP-XM Wall. Fjärrvärmecentral för fastigheter. Tillverkas med 100% grön Solel
TP-XM Wall Tillverkas med 100% grön Solel för fastigheter TP-XM Wall är en flexibel produktserie vägghängda fjärrvärmecentraler för fastigheter med ca 10-50 lägenheter eller ett värmebehov på 50-250 kw.
Läs merThermia Villaprefab 1P-U Objekt: VEAB
Drift och skötselanvisning Thermia Villaprefab 1P-U Objekt: VEAB med regler Danfoss AVTQ + ECL3310 avsedd för småhus 1-2 lägenheter INNEHÅLL SIDA Uppackning och upphängning av centralen Allmän beskrivning
Läs merInstallationsanvisning. Fjärrkylacentral
Installationsanvisning Fjärrkylacentral Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Välkommen till Fortum Värme 3 1.2 Fjärrkyla i Stockholm 3 1.3 Syfte 3 2 ATT ANSLUTA TILL FJÄRRKYLA 4 3 ENERGITJÄNSTER 5 3.1 Utbildning
Läs merShuntopac V. Shuntgrupp för värme
Shuntopac 125-200 V Shuntgrupp för värme Shuntopac 125-200 V är en shuntgrupp för fjärrvärmeanläggningar och konventionella radiator-, ventilations- och golvvärmesystem. Shuntgruppen finns som standard
Läs merFjärrvärmecentral för fastigheter, kW
TP-XS-Wall Tillverkas med 100% grön Solel för fastigheter, 35-100kW TP-XS-Wall är en kompakt vägghängd fjärrvärmecentral för fastigheter med ca 5-20 lägenheter eller ett värmebehov på 35-100 kw. Den frontbaserade
Läs merCentral 2-6 lgh typ 2011 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 51142112.
Central 2-6 lgh Danfoss PTC 2011 1(12) 11-03-11 Central 2-6 lgh typ 2011 Danfoss ECL110 / Redan PTC Art.nr 51142112. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion
Läs merUPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 15/22A UPONOR PUSH 15/22A ELECTRONIC. Uponor Push 15/22A Uponor Push 15/22A Electronic
UPONOR VVS GOLVVÄRME UPONOR PUSH 15/22A UPONOR PUSH 15/22A ELECTRONIC Uponor Push 15/22A Uponor Push 15/22A Electronic 12 2008 40 Pump- och shuntgrupp för golvvärme Uponor Push 15/22A respektive Uponor
Läs merVillacentral typ 2000/05. Art.nr 41121412.
Villa år 2005 Danfoss 18kW.doc 1(8) 09-07-08 Villacentral typ 2000/05. Art.nr 41121412. Komponentförteckning Principkoppling Driftdata och prestanda Måttskiss Skötselinstruktion Felsökning Villa år 2005
Läs merTP150 Instruktionsmanual
TP150 Instruktionsmanual TP150 Fabrikat: Försäljning: Innehållsförteckning 1. Installation av central 1.1 Transportinstruktioner 1.2 Vikter 1.3 Montering 1.4 Rörinstallation 1.5 Elektrisk installation
Läs merTekniska bestämmelser för Mätarplats Kyla
Göteborg Energi AB Fjärrvärme 2018-06-15 Tekniska bestämmelser för Mätarplats Kyla Denna tekniska bestämmelse är framtagen för att säkerställa den mättekniska funktionen i kylacentralen 1 Energimätare
Läs merFjärrvärmecentral 10-50 Lägenheter
Instruktionsmanual Fjärrvärmecentral 10-50 Lägenheter Fabrikat: Törnlinds VVS AB, Sala Försäljning: Innehållsförteckning 1. Installation av fjärrvärmecentral 1.1 Montage på vägg 1.2 Rörinstallation 1.3
Läs merShuntopac Växlarshunt UX
Shuntopac Växlarshunt UX 20-200 Flexibel shuntgrupp för värme och kyla Shuntopac växlarshuntar för värme eller kyla används i anläggningar där olika medier, tryck och temperaturer i primär- och sekundärkretsar
Läs merReviderad: 2010-12-07 Upprättad: 2007-12-28 Handläggare: Bo Löfvenberg STYRDOKUMENT VS. Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun
Reviderad: Upprättad: 2007-12-28 : STYRDOKUMENT Fastighetsförvaltning, Östersunds kommun Sidan 2 (7) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument skall användas av projektörer som upprättar förfrågningsunderlag
Läs merShunt FS 160. Installationsanvisning
Shunt FS 160 Installationsanvisning 1 Introduktion Vattenburna värmegolv är så kallade lågtemperatursystem, vilket innebär att framledningstemperaturen är betydligt lägre än vad konventionella radiatorsystem
Läs mer