Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 31 januari 2017

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsnämnden Föredragningslista för hälso- och sjukvårdsnämnden tisdagen den 31 januari 2017 Plats: Sessionssalen, Regionhuset, Linköping Tid: information till HSN inklusive kaffe gruppmöten lunch information, kaffe, gruppmöten och beslutsärenden Fackliga representanter inbjuds att närvara under informationsärendena. INFORMATION TILL HSN a) Översyn av produktionsenheter Johan Permert, professor, Karolinska Institutet Kl 8.30 Kaffe Kl 9.30 b) Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna för år 2018 Christoffer Martinelle c) Vården i siffror Martin Magnusson Gruppmöten; (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Östra sammanträdesrummet (SD) - (V) - Kl 9.45 Kl Kl HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE OCH UPPROP Förslag: Fredrik Sjöstrand Kl :1 2:2 INFORMATIONER Beredningsinformation, återkoppling Dialogtillfällen med verksamheten återkoppling/planering Kl - - -

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2:3 2:4 Kunskapssammanträden återkoppling/planering Redovisning resultatet av Nationell patientenkät vårdcentraler Björn Hansson och Charlotte Lindgren Kl INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionstyrelsen 4 Ärenden från ledningsstaben 4:1 Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation avseende vårdtjänster vid Lasarettet i Motala HSN Mats Mellqvist 4:2 Sätt Östergötland i rörelse.nu HSN Matti Leijon 4:3 Delårsrapport 11 år 2016 HSN Camilla Paananen 4:4 Årsberättelse 2016 och arbetsplan 2017 för regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård HSN Sara Mellergård, Charlotte Sand 4:5 Årsberättelse 2016 och arbetsplan 2017 för hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning HSN Björn Hansson, Annika Eriksson 4:6 Årsberättelse 2016 och arbetsplan 2017 för hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning HSN Christoffer Martinelle, Monica Ulriksson 4:7 Rehabiliteringsutredning HSN Henning Sand 4:8 Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation för patienttransporter med flygplan HSN Henning Sand KL Kl Kl - Kl Kl Kl Kl - Kl - 2

3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 4:9 Beslut om kravspecifikation för upphandling av rehabiliteringsverksamhet HSN Sekretess Marianne Gedda 4:10 Revisionsrapport Styrning och uppföljning av primärvård, Region Östergötland HSN Charlotte Sand 4:11 Revisionsrapport Forskning och utveckling inom primärvården i Region Östergötland HSN Eva Törnvall Gruppmöten och Kaffe Kl Separat pappersutskick! Kl - Kl - Kl Ärenden från Samverkansnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen Saksamråd med länets kommuner 6 BESLUTSÄRENDEN Ärende 4:1 4:11 enligt ovan 7 DELEGATIONSBESLUT 7:1 Överenskommelse 2017 med pensionärsorganisationerna HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:2 Överenskommelse 2017 med Föreningen för stödjande av ideell akutsjukvård på Harstena HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:3 Fördelning av bidrag till funktionshindersföreningar 2017 HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 7:4 Föreningsbidrag 2017 till barn- och ungdomsföreningar inom funktionshinderområdet HSN Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium 3

4 Hälso- och sjukvårdsnämnden 7:5 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:6 Beslut avseende samverkansavtal (Renata Jakone) HSN Bitr hälso- och sjukvårdsdirektör 7:7 Ersättning för att kompensera eftersatta insatser HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 7:8 Utveckling av intensivträning för patienter med cerebral pares HSN Hälso- och sjukvårdsdirektör 8 INKOMNA SKRIVELSER 8:1 Brev till Ydre kommun från SPF i Ydre HSN :2 Revisionsrapport Styrning och kontroll av EU-projekt Region Östergötland HSN ÖVRIGT Om du inte har möjlighet att komma meddela respektive politisk sekreterare! 4

5 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Mats Mellqvist Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation avseende vårdtjänster vid Lasarettet i Motala Bakgrund Mot bakgrund av ett stort intresse bland personalen på Lasarettet i Motala (LiM) och befolkningens nytta av möjlighet till alternativa utförare beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) 2007 att framta en kravspecifikation och upphandla vård vid LiM. Upphandlingsprocessen resulterade i att en leverantör, Proxima AB (sedermera Aleris Specialistvård Motala AB) kunde starta sitt uppdrag på LiM den första oktober Uppdraget innefattade i huvudsak ortopedi, kvinnosjukvård, kirurgi samt anestesi och operationstjänster. Avtalet tecknades initialt för fem år med möjlighet till förlängning två plus två år. Båda dessa optioner har nyttjats och avtalet upphör därmed att gälla I två etapper (1 maj 2013 och 1 januari 2014) återgick kvinnosjukvården till landstinget. Skälet till denna förändring var att Aleris inte på sikt kunde säkerställa den läkarkompetens som krävs för att klara uppdraget inom kvinnosjukvården. Behovet av en utökad och stärkt anestesijour på LiM har medfört att Aleris fått utökat uppdrag inom detta område och sammantaget omfattar hela uppdraget numera ungefär 150 Mkr och 130 anställda. Ett geografiskt områdesansvar för boende i västra länsdelen gäller för stora delar av uppdraget. Inom ortopedin är en del planerad vård som remitteras av regionens ortopedi. Aleris vårdar patienter med svårighetsgrad som inte kräver universitetssjukhusets resurser. Ersättningen utgörs av en kombination av fast och rörlig ersättning. Fast ersättning ges för mottagningsverksamhet, akut verksamhet och anestesijour. Rörlig ersättning ges för planerade operationer. Vissa målrelaterade ersättningar finns också och Aleris uppvisar god måluppfyllelse. Uppföljning av avtalet görs i flera avseenden och i kravspecifikationen och dess bilagor beskrivs formerna för uppföljningen. I december 2016 presenterades en sammanställning av genomförda uppföljningar för HSN. Rapporten och presentationen visade på genomgående goda resultat. Aleris uppfyller de krav som regionen ställer och i patientenkäter har Aleris goda eller mycket goda resultat.

6 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Mats Mellqvist Dnr: HSN En nyckelfaktor är god samverkan mellan upphandlad och regiondriven vård. Samverkan har utvecklats och stärkts under avtalstiden och både samverkansavtal och regelbundna samverkansforum är etablerade. Avtalet har medfört att regionen vid uppkomna kösituationer kunnat ta hjälp av Aleris för att erbjuda östgötar vård i rimlig tid inom länet. Avtalet har också medfört en möjlighet för regionens produktionsenheter att inom vissa särskilt angivna områden direkt teckna avtal med Aleris. Denna möjlighet har nyttjas flera gånger och Aleris har även deltagit i vårdval obesitas. Sammantaget är erfarenheterna av att ha upphandlad verksamhet vid LiM goda. Det har medfört positiva effekter i flera dimensioner men framförallt för östgötarnas tillgång god och effektiv vård när man behöver den. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge hälso-och sjukvårdsdirektören i uppdrag att upphandla vårdtjänster vid Lasarettet i Motala samt a t t ge hälso-och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till kravspecifikation för upphandling av vårdtjänster vid Lasarettet i Motala, som ska godkännas av hälso-och sjukvårdsnämnden. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Upphandlingscentrum

7 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Matti Leijon Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Sätt Östergötland i rörelse.nu Bakgrund Centrum för hälso- och vårdutveckling (CHV) fick hösten 2015 i uppdraget att under 2016 i samverkan med andra samhällsaktörer utarbeta en strategi för ett mer fysisk aktivt Östergötland. Uppdragsgivare är Hälso- och sjukvårdsdirektören utifrån beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden , Dnr HSN Ärende Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att främja hälsa och stora delar av befolkningen skulle få en bättre hälsa om de var mer fysiskt aktiva. Den fysiska aktivitetsnivån i befolkningen är därtill ojämlikt fördelad mellan olika grupper. Det övergripande målet för strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu är därför att fler individer i Östergötland blir fysiskt aktiva, att ojämlikheten i aktivitetsnivå mellan grupper minskar samt att fler aktörer i samhället aktivt medverkar och samarbetar kring främjandet av fysik aktivitet. Föreliggande strategi bygger på de vägledande principer och riktlinjer som redovisades i den europeiska strategin Physical activity strategy for the WHO European region WHO avser att följa upp och revidera sin strategi år 2020, vilket är anledningen till att Sätt Östergötland i rörelse.nu har fokus på åren Sätt Östergötland i rörelse.nu fokuserar på fem arenor som identifierats som särskilt viktiga för det framtida arbetet. Dessa arenor överensstämmer med de som återfinns i Östgötakommissionen för folkhälsas arbete med fokus på jämlikhet i hälsa. Strategin i sin helhet inklusive arenor och målbilder är bifogad som bilaga till detta ärende. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t anta strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Anna-Carin Forsmark, Maria Elgstrand, Anna Bowall

8 Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu - med sikte på ett aktivare Östergötland

9 Beställare, styr- och arbetsgrupp inom Region Östergötland Beställare Lena Lundgren, Hälso- och sjukvårdsdirektör Uppdragsledare Matti Leijon, Folkhälsovetare, Centrum för hälsooch vårdutveckling Styrgrupp Anna-Carin Forsmark, bitr. Hälso- och sjukvårdsdirektör Maria Elgstrand, Verksamhetschef VVH inom Centrum för hälso- och vård utveckling Referensgrupp Katarina Åsberg, Folkhälsovetare, Centrum för hälsooch vårdutveckling Annika Larsson, Folkhälsostrateg, Enheten för samhällsbyggnad, Ledningsstaben Desirée Hallberg, Hälso- och sjukvårdsstrateg, Hälso- och sjukvårdsenheten, Ledningsstaben Anna-Karin Schöld och Linda Karlsson, Hälsoprocessledare i Närsjukvården Margareta Wandel, Strateg, Enheten kompetens och företagande, Ledningsstaben Sofie Drake, Kommunikatör, Kommunikationsenheten Varför behövs en strategi? Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu, ger ett grundläggande ramverk för ett strategiskt arbete med sikte på ett aktivare Östergötland Syftet är att stärka ett långsiktigt arbete för jämlik hälsa genom ökad fysisk aktivitet och integrera planens intentioner i strategiska dokument. Det dokument som du nu håller i handen eller läser på PDF är startskottet och grunden för vårt framtida gemensamma arbete. Det fortsatta arbetet kommer att bedrivas på vår gemensamma mötesplats: Det är på webben som strategin verkar och får liv. Det är här du kan finna kunskap, inspiration och bidra med egna goda exempel, tips och idéer. Innehållsförteckning Förord 3 Målbild 5 Viktiga aktiviteter 6 Arenor teman områden 7 Målbilder för respektive arena 8 WHO-strategin 12 Vägledande principer och riktlinjer WHO-strategin 14 Lite fakta 18 Bilaga 1, Uppdrag och arbetsmodell 20 Bilaga 2, Historik Sätt Sverige i Rörelse Bilaga 3, Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet 22 Bilaga 4, Fakta om fysisk aktivetet i Östergötland 24 2

10 Vi vill sätta Östergötland i rörelse I Östergötland ska det vara lätt att röra på sig, det ska vara enkelt för alla att välja ett aktivt liv. Fysisk aktivitet är viktigt för hälsa, jämlikhet, lärande, miljö och tillväxt. Vi vill därför att fler ska vara regelbundet aktiva och att färre individer utsätts för långvarigt stillasittande. Dessutom vill vi minska ojämlikheten i fysisk aktivitet mellan individer och grupper. Alla gagnas av ökad fysisk aktivitet men alla ska också ha samma möjlighet att får vara fysiskt aktiva på sitt sätt. Därför satsar vi nu på en övergripande strategi för att uppnå målet Sätt Östergötland i rörelse.nu När vi rör på oss främjas välbefinnandet, den fysiska och mentala hälsan, vi förebygger sjukdom och förbättrar livskvalitet. Dessutom förbättras vår förmåga till inlärning, vårt allmänna stämningsläge och vår fysiska kapacitet. Ökad fysisk aktivitet skapar möjligheter till gemenskap och social delaktighet. Vår miljö förbättras när fler går och cyklar i och med minskat buller, utsläpp och färre trafikstockningar. Rörelse främjar barnens utveckling på många plan. Barn som är regelbundet aktiva får förutom bättre kondition och hälsa, en ökad självkänsla och förbättrade skolprestationer. Fysisk aktivitet är grundläggande för oss då våra kroppar är gjorda för rörelse. I allmänhet minskar fysisk aktivitet risken för förtida död, att drabbas av demens och depression och rörelse främjar en god psykisk hälsa. Det har en förebyggande effekt på våra vanligaste folksjukdomar såsom hjärt-och kärlsjukdomar, cancer, och metabola sjukdomar såsom diabetes. Fysisk aktivitet bland äldre ger förutom omedelbara hälsovinster, vinster i ökat oberoende, minskad risk för fall och frakturer och skydd mot åldersrelaterade sjukdomar. Det är aldrig för sent att börja! Samhällen där det är lätt att vara aktiv och röra på sig upplevs som mer attraktiva. Samhällen som aktivt främjar fysisk aktivitet kan nå hälsovinster i sin befolkning och vinster i ekonomisk utveckling genom ökad produktivitet, minskade sjukskrivningar och fler friska år per medborgare. Elever som är mer fysiskt aktiva har lättare att tillgodogöra sig den undervisning de erbjuds i skolan. Det finns idag många hinder, i exempelvis lokalsamhället, i skolan och arbete eller i de transportmiljöer som individen befinner sig, som försvårar för dem att vara fysiskt aktiva. Hindren kan bero på höga användaravgifter eller på en okunskap om vilka möjligheter som finns för rörelse i närområdet. För andra kan det handla om tidsbrist, personliga preferenser, kulturella och språkliga barriärer eller låg självkänsla. Olika grupper i befolkningen har olika behov, möjligheter och utmaningar när det gäller utövandet av fysisk aktivitet. Strategierna måste därför utformas för att på bästa sätt underlätta och undanröja de hinder som är mest relevanta för olika grupper med avseende på kön, ålder, etnicitet, inkomst, utbildning eller funktionshinder. Strategier behövs som är långsiktiga och hållbara och som involverar hela livscykeln för att effektivt främja fysisk aktivitet och rörelse i livets olika perioder. Före och under graviditet, för det lilla och växande barnet, för ungdomar i skolan och på deras väg ut i arbetslivet, för vuxna, äldre och den allt växande gruppen äldre-äldre (80+). Det betyder att ansvaret för att främja fysisk aktivitet vilar på många olika aktörer i samhället. Ingen aktör kan ensam åstadkomma någon stor långsiktigt hållbar förändring. Världshälsoorganisationen (WHO) föreslår i sin europeiska strategi för att främja fysisk aktivitet, från 2015, arbetssätt som är integrerade, sektorsövergripande, hållbara och baserade på partnerskap. WHO menar att det är sådana strategier som krävs för att minska förekomsten av fysisk inaktivitet. På motsvarande sätt lyfts samverkan fram inom ramen för Östgötakommissionens rapport för folkhälsa från 2014, som presenterade övergripande rekommendationer för att uppnå en mer jämlik hälsa i Östergötland. Rapporten framhåller att jämlikhet i hälsa behöver ges högre prioritet och integreras i alla politikområden. Detta är högst relevant för fysisk aktivitet där det råder stor ojämlikhet mellan olika grupper. Mycket positivt görs redan inom en rad olika områden för att främja fysisk aktivitet i Östergötland och på andra platser. Att sprida dessa goda exempel är därför ett av de viktigaste inslagen i Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu Webbplatsen blir navet för våra insatser. Här kommer kunskap, inspiration och goda exempel att förmedlas. Vår förhoppning är att så många som möjligt väljer att ställa sig bakom denna strategi och vill arbeta med att förverkliga den både på kort och på lång sikt. Att främja fysisk aktivitet är i högsta grad ett gemensamt uppdrag. Rörelse ska kunna vara en del av allas vardag oavsett vem du är, hur du arbetar, var du bor eller var du kommer ifrån. Vi uppmanar nu därför alla: Sätt Östergötland i rörelse.nu Anita Jernberger Ordförande regionutvecklingsnämnden Region Östergötland Christoffer Bernsköld Ordförande hälsooch sjukvårdsnämnden Region Östergötland 3

11 4

12 Målbild för strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu Att ställa sig bakom strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu innebär att instämma i intentionerna i följ ande målbildsbeskrivningar och om möjligt aktivt verka för att de uppnås. Vi vill bidra till ett samhälle: Där fler är regelbundet fysiskt aktiva, färre är stillasittande och där ojämlikheten i aktivitetsnivå mellan grupper minskar. Där kunskapen, intresset och förutsätt ningarna för fysisk aktivitet och rörelse ökas för alla oavsett; kön, ålder, etnicitet, inkomst, utbildning, eller funktionshinder. Där samhället erbjuder lättillgängliga, attraktiva, trygga och säkra livsmiljöer, tillgängliga offentliga utrymmen, mötesplatser och grönområden, infrastruktur och innovativa lös ningar för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla. Där samhällsaktörer i Östergötland aktivt och långsiktigt samarbetar för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla. Där medborgare är reellt delaktiga och har inflytande. 5

13 Det är viktigt att alla har tillgång till utemiljöer som känns trygga och som stimulerar till aktivitet och social gemenskap. Helene Bogren, expert, Boverket Viktiga aktiviteter - sätt Östergötland i rörelse.nu Integrera strategins intentioner i strategiska mål och styrdokument på regional och kom munal nivå. Mobilisera samhällsaktörer för att gemensamt ta sig an uppgiften att arbeta för ett aktivare Östergötland. Identifiera nyckelpersoner och organisationer inom offentlig-, privat- och idéburen sektor, vilka kan vara medaktörer i strategiarbetet på generell nivå och i relation till strategins fem arenor. Öka kunskapen om fysisk aktivitet hos beslutsfattare, tjänstemän och olika yrkesgrupper som möter människor i sitt arbete. Ökat fokus på jämlikhet i hälsa och satsningar mot grupper och områden där riskfaktorerna relaterade till ohälsosamma levnadsvanor är mest utbredda. Involvera berörda individerna/grupperna vid utveckling och implementering av program och insatser. Följa utvecklingen av nationella och interna tio nella initiativ för att främja fysisk aktivitet samt för medla erfarenheter från Östergötland till aktörer på nationell nivå. Följa utvecklingen och konsekvensen av nya sociala och tekniska innovationer som kan bidra till ökad fysisk aktivitet för såväl särskilda grupper som för befolkningen i stort. Fortsatt god epidemiologisk bevakning som möjliggör jämförelser inom och mellan kom muner och över tid, exempelvis genom interaktiva hälso - rapporter som Status Östergötland. Arbeta för att utveckla bättre och mer tillförlitliga kvalitetsindikatorer för uppföljning av verk samhet och insatser relaterat till främjandet av fysisk aktivitet på såväl regional som lokal nivå. Utarbeta en plan för utvärdering av strategi arbetet vid utgången av år Planen ska vara framåt - syftande och grund för ett fortsatt strategiskt arbete att främja fysisk aktivitet i Östergötland. 6

14 Arenor teman områden I enlighet med Östgötakommissionen för folkhälsas arbete, har följande samhällsarenor, eller teman/ områden om man så vill, identifierats som särskilt viktiga för det framtida arbetet. Dessa arenor utgår från en helhetssyn på människan och de livsvillkor denne befinner sig i. Här för tydligat med exempel på vad det kan innebära för just främjandet av fysisk aktivitet inom ramen för Sätt Östergötland i rörelse.nu Boende och närområde samhällsplanering, boende och fysisk miljö. Fritid och kultur idéburna organisationer, idrottsrörelsen, folkbildning, funktionshindersrörelsen med flera. Skola och utbildning förskola, grundskola, gymnasium, vuxen utbildning. Arbete och försörjning arbete, sysselsättning, sjukskrivning, arbetslöshet. Omsorg samt hälso- och sjukvård Östgötakommissionen för jämlik hälsa framhåller att jämlikhet i hälsa behöver ges högre prioritet och integreras i alla politikområden. I såväl styrdokument som handlingsplaner. Kunskapen om ojäm likheten och skillnader i hälsa måste öka för att vidareutveckla kompetensen inom olika samhälls arenor. En förutsättning för detta är sektorsöver gripande samverkan som inkluderar en mångfald av aktörer och medborgare. Östgötakommissionens intentioner ligger i linje med de globala målen för Agenda 2030 samt den av regeringen tillsatta nationella kommission för jämlik hälsa, som har satt upp ett långsiktigt mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Kommissionen har identifierat centrala områden varav ett berör levnadsvanor. Fysisk aktivitet är ett av de områden som ut märker sig beträffande ojämlikhet i hälsa. Att främja fysisk aktivitet för alla bör därför vara ett prioriterat område för arbetet med jämlik hälsa och bör då ta utgångspunkt i diskrimineringslagstiftningens diskrimineringsgrunder, där hänsyn tas till; Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, religion eller annan trosuppfattning. Flertalet av de insatser som genomförs inom ramen för generella verksamheter, som finns till för alla, verkar i sig för ökad jämlikhet. Trots detta kan särskilda insatser behövas. Ett sätt att illu strera detta samspel mellan individ, miljö och samhälle är Östgötamodellen för jämlik hälsa Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för hälsa. Framtagen av Jolanda van Vliet och Margareta Kristenson, 2014; baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead,

15 Målbilder för respektive arena Boende och närområde Ett samhälle som erbjuder lättillgängliga, attraktiva, trygga och säkra livsmiljöer, tillgängliga offentliga utrymmen, mötesplatser och grönområden, infrastruktur och innovativa lösningar för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla. Fritid och kultur Ett samhälle med nytänkande och flexibla idéburna organisationer, som tillsammans med offentliga och privata aktörer, aktivt främjar fysisk aktivitet och rörelse för alla hela livet. Med fokus på rörelseglädje, demokrati, delaktighet och samverkan i ett inkluderande samhälle där alla medborgare ges möjlighet att delta utifrån sina förutsättningar. Culture eats strategy for breakfast! Peter Drucker management guru 8

16 Skola och utbildning En skola som aktivt och långsiktigt främjar lusten att vara fysiskt aktiv och där rörelse är en del av lärandet. Där alla aktivt uppmuntras till dagliga inslag av fysisk aktivitet och där långvarigt stillasittande undviks. Detta kan ske genom aktiv transport till och från skolan, som en integrerad del i all undervisning, på rasten och i anslutning till skoldagen i en fysiskt attraktiv och stimulerande skolmiljö. Arbete och försörjning Ett samhälle där arbetsgivare och andra aktörer från såväl offentlig, privat och idéburna organisationer enskilt och tillsammans med andra verkar för främjandet av fysisk aktivitet och minskat långvarigt stillasittande, för såväl de som är i arbete som för de som är sjukskrivna, i arbetslöshet eller i olika former av sysselsättning. OMSORG samt Hälso- och sjukvård En personcentrerad hälsofrämjande hälso- och sjuk vård och omsorg som aktivt och långsiktigt främjar fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Det sker i möten där individen är delaktig, utifrån sina egna förutsättningar, med hänsyn till behov i såväl hälso främjande som för prevention, behandling och rehabilitering. 9

17 10

18 Barn som är fysiskt aktiva, inte bara mår bättre de har bättre motorik, lär sig bättre och blir kanske smartare. Pia Lindeskog, sakkunnig Folkhälsomyndigheten 11

19 WHO:s nya strategi Den europeiska strategin Physical activity strategy for the WHO European Region syftar till att inspirera regeringar och intressenter för att arbeta mot ökad fysisk aktivitet för alla medborgare i Europeiska regionen. Denna strategi har varit vägledande för arbetet med strategin Sätt Östergötland i rörelse. nu, både gällande innehåll och struktur samt för den långsiktiga tidshorisonten. WHO kommer att följa upp sin strategi och revidera den år Därav har vi valt tidsperioden WHO strategin har följande målsättning: Främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet. Säkerställa en gynnsam miljö som stödjer fysisk aktivitet, såsom; attraktiva, trygga och säkra byggda miljöer, tillgängliga offentliga utrymmen och infrastruktur. Skapa likvärdiga möjligheter för fysisk aktivitet oavsett kön, ålder, inkomst, utbildning, etnicitet eller funktionshinder. Undanröja hinder för att därmed underlätta främ jandet av fysisk aktivitet Prioriterade områden: 1. Tillhandahålla ledarskap och samordning för främjande av fysisk aktivitet. 2. Stödja utvecklingen för barn och ungdomar. 3. Främja fysisk aktivitet för alla vuxna i det dagliga livet; inklusive transport, på fritiden, på arbets platsen och genom hälso- och sjukvården. 4. Främjande av fysisk aktivitet bland äldre. 5. Stödja insatser genom uppföljning, tillhanda - hålla verktyg, skapa mötesplatser/plattformar samt utvärdering och forskning. Utgår från WHO-strategin Physical activity strategy for the WHO European Region Varför vi behöver främja fysisk aktivitet Enligt WHO-strategin är fysisk aktivitet en av våra grundläggande mänskliga egenskaper. Fysisk aktivitet upp träder i många olika former, sammanhang, miljöer och på olika intensitetsnivå. Det kan ske i skolan, på arbetsplatsen, vid transport från plats till plats, i hemmet eller som en del av dagliga aktiviteter såsom trädgårdsarbete och hushållssysslor, eller som lek, fritidsaktiviteter och träning. Olika former av fysisk aktivitet kan vara mer eller mindre relevanta för vissa grupper eller kön och vid olika skeden av livet. Olika grupper har olika behov och utmaningar när det gäller att bedriva fysisk aktivitet. Detta måste beaktas av beslutsfattare när det gäller främjandet av fysisk aktivitet. Den ökande andelen fysiskt inaktiva bland barn och ungdomar är alarmerande. Att upprätthålla tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet blir allt svårare, eftersom de flesta dagliga miljöer har förändrats avsevärt under de senaste åren. Dessa orsaker till fysisk inaktivitet är främst ett resultat av organisatoriska och miljömässiga faktorer, som har gjort det dagliga livet och våra arbetsmiljöer allt mer stillasittande. Större avstånd mellan bostäder, arbetsplatser, butiker och platser för fritidsaktivi teter har ökat användningen av bilar och minskning av transporter i form av gång och cykling. Barn och ungdomar tillbringar mer tid i skolan eller förskola än någonsin tidigare; de akademiska kraven ökar, vilket kan minska den tid som ägnas åt idrott och aktiv lek. Andra faktorer som tros ha påverkat nivåerna av fysisk aktivitet är kvalitet i närmiljön, ökat stillasittande i olika former av underhållning, såsom skärmbaserade aktiviteter och tekniska hjälpmedel som till exempel hissar. FAKTA (Källa WHO) Forskning visar att: Barn i Europa drabbas av övervikt och fetma, särskilt då barn från lägre socioekonomisk bakgrund. Vuxna och äldre från missgynnade miljöer, liksom vissa etniska minoritets grupper, deltar i mindre utsträckning i fysisk aktivitet och är svårare att nå än andra. Personer med funktionshinder är en särskilt utsatt grupp, med en ökad risk för hälso problem förknippade med fysisk inaktivitet. Geografiska skillnader inom länder, regioner, städer och stadsdelar. 12

20 I WHO:s arbete med hälsosamma arbetsplatser Healthy workplaces: A WHO global model for action påtalas att hälsofrämjande interventioner via arbetsplatser är en av de effektivaste interventionerna för att förebygga de stora folksjukdomarna och främja hälsa. Ökad fysisk aktivitet har fördelar för arbetsgivaren då det minskar personalomsättningen och sjukfrånvaron samt ökar produktiviteten. De anställda är friskare med färre kroniska sjukdomar som följd tillsammans med minskad stress och förbättrad mental hälsa. WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet och hälsa Rekommendationerna är uppdelade i tre åldersgrupper: 5 17 år, år och 65 år och uppåt. Barn 5 17 år bör vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag med måttlig till hög intensitet. Hälsan kan bli ännu bättre om man ökar den fysiska aktiviteten till mer än 60 minuter per dag. Det mesta av den dagliga fysiska aktiviteten bör vara konditionsträning och det bör ingå fysisk aktivitet med hög intensitet minst tre gånger per vecka vilket inkluderar aktiviteter som stärker muskler och benstomme. Personer i åldern år bör konditionsträna minst 150 minuter per vecka med måttlig intensitet eller minst 75 minuter per vecka med hög intensitet. Träningen bör pågå i minst 10 minuter per gång. Ökar man sin konditionsträning med måttlig intensitet till 300 minuter per vecka eller deltar i 150 minuter konditionsträning med hög intensitet per vecka blir effekten större. Muskelstärkande aktiviteter som involverar de största muskelgrupperna under två eller fler dagar i veckan bör ingå. Källa: dations/en/index.html Svensk översättning hämtad från rapporten, Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010, STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, R 2011:15 WHOs rekommendationer ligget till grund för de nuvarande svenska rekommendationerna som ni finner i sin helhet i bilaga 3. Personer över 65 år bör konditionsträna minst 150 minuter per vecka med måttlig intensitet eller minst 75 minuter per vecka med hög intensitet. Man bör hålla på i minst 10 minuter per gång. Man får bättre hälsoeffekter om man tränar med måttlig intensitet i 300 minuter per vecka, eller deltar i 150 minuter högintensiv konditionsträning per vecka. Muskelstärkande aktiviteter bör ske som involverar de största muskelgrupperna under två eller fler dagar i veckan. Äldre personer med nedsatt rörelse förmåga bör utföra fysisk aktivitet som förbättrar balans och förhindrar fall tre eller fler dagar per vecka. Kan man inte göra den rekommenderade mängden av fysisk aktivitet på grund av hälsotillståndet, ska man vara så fysiskt aktiv som förmåga och förhållanden tillåter. 13

21 Vägledande principer och riktlinjer i WHO-strategin Strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu ställer sig bakom dessa vägledande principer och riktlinjer som framhålls i WHO-strategin: 1 Att synliggöra de ständigt minskande nivåerna av fysisk aktivitet i befolkningen samt minska ojämlikheten i fysisk aktivitet mellan grupper. 2 Att främja ett livscykelperspektiv. 3 Att stärka människor och samhällen genom hälso främjande miljöer och möjlighet för deltagande och inflytande. 4 Arbetssätt som är integrerade, sektorsövergripande, hållbara och baserade på partnerskap. 5 Att säkerställa användbarheten av fysiska aktivitets program (interventioner) för olika kontexter. 6 Att använda evidensbaserade strategier för att främja fysisk aktivitet samt följa upp implemen teringen och dess effekter. 1 Att synliggöra de ständigt minskande nivåerna av fysisk aktivitet i befolkningen samt minska ojämlikheten i fysisk aktivitet mellan grupper: Tillgång till trygga och attraktiva offentliga miljöer för aktivitet och rekreation är avgörande för hälsa och personlig utveckling. Det finns många hinder för personer att delta i fysisk aktivitet. Dessa inkluderar hinder i lokalsamhället, skola, arbete och transportmiljöer som inte främjar fysisk aktivitet i det dagliga livet, höga användaravgifter, brist på medvetenhet om möjligheter, transport, tidsbrist, personliga preferenser, kulturella-och språkliga barriärer, självkänsla, tillgång till lokala rekreationsanläggningar och brist på säkra platser för utövande av fysisk aktivitet. Strategier måste därför utformas för att undanröja de hinder som är mest relevant för varje ålder, kön och socioekonomisk grupp. Att motverka ojämlikhet i fysisk aktivitet och uppnå allmän tillgång till miljöer och anläggningar som stödjer aktivitet över sociala gradienter kommer att vara nödvändigt för att uppnå bästa resultat. Åtgärder för att förbättra tillgänglighet, pris och acceptans av fysisk aktivitet för de mest utsatta grupperna kan bidra till att minska riskerna för sjukdom och, vid sidan av insatser inom andra områden för att minska klyftan mellan grupper. 14

22 Ett aktivt levnadsmönster ger oss bättre förutsättningar att hantera våra vardagliga utmaningar. Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör, Region Östergötland 2 Att främja ett livscykelperspektiv: Hälsan senare i livet påverkas av våra samlade erfarenheter och livsstilsval genom livet. Det behövs därför en strategi som väger in hela livscykeln för att effektivt främja fysisk aktivitet och att minska bördan av icke smittsamma sjukdomar i befolkningen. Detta innebär inte bara att säkerställa en god start i livet för varje barn, utan också att förebygga ohälsosamma beteenden som ofta etableras i barndomen och under ungdomsåren. Det startar med fysisk aktivitet före och under graviditet och fortsätter med lämpliga nivåer av fysisk aktivitet för barn och deras föräldrar. Åtgärder för att främja fysisk aktivitet, både strukturerade aktiviteter och mindre organiserade, såsom fri utelek, för barn och ungdomar på daghem, förskolor, skolor och i samhället förstärks och upprätthålls av att främja aktivitet som en del av vardagen för vuxna och äldre i hemmet, i samhället och på arbetsplatsen. Det omfattar även främjande av tillräckliga nivåer av fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården, såsom primärvård, sjukhus och äldreboenden. 15

23 Fortsättning Vägledande principer och riktlinjer i WHO-stragin 3 Att stärka människor och samhällen genom hälsofrämjande miljöer och möjlighet för deltagande och inflytande: Säkra och stimulerande miljöer för aktiv transport och fysisk aktivitet i det dagliga livet är kanske ett av de mest kraftfulla sätten att nå alla människor och att ändra sociala normer och beteende på längre sikt. Genom beslut som påverkar stadsplanering, markanvändning och transport, har samhällen blivit alltmer bilvänliga över tid, och vi har allt längre avstånd mellan boende, arbete, shopping och fritidsaktiviteter. Detta leder i sin tur till att aktiva transportval som cykling och promenad har minskat drastiskt i vissa länder, på motsvarande sätt som annan aktiv rekreation. Detta kan förändras genom politiska åtgärder för att förbättra den lokala miljön, bland annat genom begränsningar för volym och hastighet av trafik, och att säkerställa säkra gator för cykling och promenader för män och kvinnor i alla åldrar och att uppmuntra aktiv fritid på offentliga platser. Detta kräver att flera sektorer arbetar tillsammans på flera nivåer. Konceptet att stödja daglig fysisk aktivitet via stödjande miljöer är en övergripande princip. Människor och samhällen bör ges befogenhet att ta kontroll över de faktorer som är avgörande för sin hälsa genom aktivt deltagande i utvecklingen av strategier och insatser som påverkar dem i syfte att undanröja hinder och skapa inspiration och motivation. 5 Att säkerställa användbarheten av fysiska aktivitetsprogram (interventioner) för olika kontexter: WHO:s strategi syftar till att ge vägledning och stöd för att uppmuntra bredare tillämpning av en rad effektiva strategier på nationell nivå, inklusive flersektorsstrategier, där hänsyn tas till kontext, lagstiftning och viktiga kulturella aspekter på fysisk aktivitet. 6 Att använda evidensbaserade strategier för att främja fysisk aktivitet samt följa upp implementeringen och dess effekter: Strategier för att främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande livsstil måste baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga evidens och exempel på bästa praxis från utvärderade åtgärder. Sådan evidens innefattar hälsoeffekterna av fysisk aktivitet och effektiviteten hos olika typer av insatser inklusive styrmedel för att främja fysisk aktivitet. Fokus bör ligga på att genomföra evidensbaserade åtgärder. Dessutom vidta ytterligare åtgärder baserat på utveckling och spridande av bästa praxis för att få dessa institutionaliserade samt för att skala upp genomförandet av effektiva åtgärder och policys. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt arbetet med att omvandla kunskap till handling, inklusive övervakning och utvärdering. 4 Att främja arbetssätt som är integrerade, sektorsövergripande, hållbara och baserade på partnerskap: En omfattande, integrerad och sektorsövergripande strategi krävs för att minska förekomsten av fysisk inaktivitet. En kompletterande rad strategier och åtgärder bör införas på individuella, samhälleliga, kulturella, politiska och miljömässiga nivåer. Därför bör, i enlighet med intentionerna i WHO Health 2020, beslutsfattare upprätta styrningsmekanismer som främjar övergripande samarbete mellan nationella, regionala och lokala institutioner, experter, det civila samhället och, i förekommande fall, den privata sektorn. Det är lämpligt att identifiera och använda befintliga mekanismer, plattformar och initiativ för att skapa synergieffekter, inklusive de som involverar andra sektorer som kan spela en viktig roll i främjande av miljö som leder till fysiskt aktiva beteenden. Hit hör till exempel, politik som syftar till att främja idrott, att uppmuntra aktiv rörlighet och strategier för att minska icke-smittsamma sjukdomar. 16

24 Vi inom Hälso- och sjukvården vill vara ett föredöme i vår strävan att främja hälsa. Fysisk aktivitet är inte bara viktigt för att undvika sjukdom utan en förutsättning för att vi alla ska må bra! Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Östergötland 17

25 Lite fakta De flesta inser och förstår att fysisk aktivitet är bra för oss, att våra kroppar är gjorda för rörelse och mår bra av det. Men alla vet kanske inte hur viktigt det är och hur mycket man behöver röra på sig, vilka risker det innebär att röra sig för lite och vilka vinster det blir om man ökar sin fysiska aktivitet. Definitioner Fysisk aktivitet definieras som all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning. Begreppet innefattar rörelse under såväl arbete som fritid till exempel städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, hobby verksamheter som golf, svamp plockning, motion, lek och träning. Motion är medveten fysisk aktivitet med viss avsikt till exempel att ge ett ökat välbefinnande, en framtida bättre hälsa eller helt enkelt att det är skönt och roligt att röra på sig. Idrott är ett fornnordiskt ord. Det är ett samlingsbegrepp för medvetna och organiserade kroppsövningar och innefattar såväl tävling, träning och motion. 150 min. Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att vuxna, inklusive äldre, 150 minuter av måttlig intensitet fysisk aktivitet varje vecka och att barn och ungdomar bör samla ihop minst 60 minuter av måttliga till intensiv fysisk aktivitet varje dag. Se bilaga 3. Faktorer som har samband med vår nivå av regelbunden fysisk aktivitet? Positivt samband Självförtroende Förväntade fördelar Socialt stöd från vänner och/eller familj Negativt samband Upplevda hinder Klimat och säsong (höst och vinter) Ålder Träning innebär en klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika typer av fysiska aktiviteter, företrä - del se vis inom idrotten. 18

26 Fysisk aktivitet främjar hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Rör vi på oss blir vi friskare, piggare och starkare. Vi mår bättre, orkar mer och blir dessutom mer motståndskraftiga mot stress och sjukdom. Genom att vara fysiskt aktiv minskar risken för: för tidig död, oavsett orsak hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke metabola sjukdomar, till exempel typ 2- diabetes, fetma, metabola syndromet cancer, till exempel. tjocktarms- och bröstcancer fall och benbrott, till exempel höftfraktur psykisk ohälsa, till exempel demens, depression Enligt Trafikverket så är ungefär hälften av alla bilresor kortare än 5 kilometer. I tätort är i allmänhet runt 80 procent av bilresorna kortare än 3 4 kilometer. Att skjutsa barnen till och från skolan genererar ett stort antal korta resor. Så mycket kostar inaktiviteten 8,6 miljarder kr En population på 10 miljoner (som Sverige) där exemplet bygger på att halva befolkningen är otillräckligt aktiv så skattas samhällskostnaden för inaktiviteten till 910 miljoner per år (8,6 miljarder kr). 425 miljoner kr Östergötlands befolkning motsvarar en tjugondel av detta, ca 45 miljoner per år (425 miljoner kr). Vi rör oss allt mindre och skillnaderna ökar De senaste hundra årens utveckling först till industrisamhälle och nu till IT-samhälle har medfört att allt fler blivit allt mer stillasittande. Utvecklingen är sådan att vår fysiska aktivitet och rörelse har förflyttats från arbetsplatsen, hemmet och transportsystemet till vår fritid. Numera allt oftare som strukturerad träning och motion. Allt fler individer är otillräckligt fysiskt aktiva och därtill stillasittande. Det finns socioekonomiska skillnader i befolkningen där lägre socioekonomi medför lägre grad av fysisk aktivitet och högre grad av stillasittande. Grupper som är mindre aktiva riskerar större ohälsa än grupper som är fysiskt aktiva. Fysiskt inaktiva individer riskerar dessutom i större utsträckning att drabbas av övervikt och fetma, som i sig är en riskfaktor för sjuklighet och för tidig död. Befolkningsstatistik som beskriver aktivitetsnivån i befolkningen finner du i bilaga 4. 19

27 BILAGA 1 Uppdrag och arbetsmodell Syftet med uppdraget är att i samverkan med andra samhällsaktörer utarbeta en strategi för ett mer fysisk aktivt Östergötland. Uppdragsgivare är Hälsooch sjukvårdsdirektören utifrån beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden hösten Målet är att under höstan 2016 leverera en långsiktig strategi för hur östgötarna ska bli mer fysiskt aktiva. Strategin ska sträcka sig till 2020 och innehålla: En kunskapssammanställning om strategier för att främja fysisk aktivitet Förslag på områden och arenor där insatser kan och bör genomföras Förslag på insatser för projektet Sätt Östergötland i rörelse 2017 Det övergripande effektmålet för strategin Sätt Östergötland i rörelse.nu är att; fler individer blir fysiskt aktiva ojämlikheten i aktivitetsnivå mellan grupper minskar fler aktörer i samhället aktivt medverkar och samarbetar kring främjandet av fysik aktivitet. De övergripande målen följs upp med hjälp av de befolkningsenkäter, exempelvis den nationella en käten Hälsa på lika villkor, som med jämna mellanrum distribueras till såväl den vuxna befolkningen samt regionala hälsoenkäter som riktar sig till elever i länets skolor. Uppföljning av målet om aktiv samhälls medverkan sker löpande och baseras på aktiv medverkan i enlighet med strategins intentioner i form av projekt, satsningar samt beslut om att ställa sig bakom strategins målbilder. Så här har vi gjort arbetets gång För uppdraget att ta fram en gemensam strategi för ett aktivare Östergötland tillsattes en uppdragsledare, Matti Leijon, Folkhälsovetare på CHV. Därtill skapades en styrgrupp och en referensgrupp, bestående av strateger inom de olika områden inom Region Östergötland som uppdraget omfattar. kontinuerligt har ändrats och uppdaterats. Målbildsarbetet har varit det centrala i mötena, då det är den övergripande målbilden samt respektive arenas målbilds formuleringar som kommer vara bärande i det framtida arbetet, tillsammans med de grundläggande principerna från WHO-strategin för Det fortsatta arbetet bygger på att strategin och dess innehåll ska växa med tiden. Detta betyder att det som presenteras hösten 2016 inte är en färdig produkt, utan grunden för den strategi som ska utvecklas fram till år Då ska den följas upp och utvärderas, i enlighet med tidplanen i WHO-strategin. Utveckligen av strategin och implementeringen av densamma sker alltså parallellt. En viktig utgångspunkt och ledstjärna i arbetet är citatet Culture eats strategy for breakfast. Med det menar vi att fotarbetet med många möten och stor delaktighet är ett sätt att arbeta med culture och som då blir en viktig del av strategin. Genom att skapa en gemensam kultur parallellt med själva strategiarbetet och dess implementering, har vi större förutsättningar att nå konkreta resultat på sikt. Just en bred ansats med många aktörer inom olika arenor var en av framgångsfaktorerna vid arbetet med Sätt Sverige i rörelse 2001, som kortfattat presenteras i bilaga 3 De exempel som beskrivs i strategin gör inte anspråk på att omfatta allt det arbete som genomförs för att främja fysisk aktivitet i vare sig Östergötland eller nationellt, utan är tänkt att tjäna som inspiration och visa en framtida riktning. De tidigare arbetsnamnen Sätt Östergötland i rörelse 2017 och Ett aktivare Östergötland ersattes slutligen med namnet sätt Östergötland i rörelse.nu som både formulerar en riktning och betonar att det är på webben vi formulerar arbetet. Tillsammans bidrar vi alla nu till strategin, genom att vara medskapare, aktörer med utmaningar som är gemensamma och övergripande. Genom att ställa sig bakom strategin och tillsammans arbeta på dess genomförande kommer vi lite närmare målbilden Sätt Östergötland i rörelse.nu Arbetet med att utforma strategin har byggt på dialog och dialogmöten med representanter och experter för olika områden. Vid dessa möten och konver sation via e-post har formuleringarna av strategins övergripande målbild och arenornas målbilder varit centrala. Det har resulterat i att målbilderna 20

28 BILAGA 2 Historik - Sätt Sverige i Rörelse År 2001 genomförde Folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen 2001 det första fysiska aktivitetsåret i Sverige. Det var den första samlade satsningen på att på samhällsnivå arbeta för ökad fysisk aktivitet. Satsningen gick under namnet Sätt Sverige i Rörelse. Den nationella satsningen byggde på stor regional delaktighet och varje län hade egna regionala satsningar stöttade av Folkhälsoinstitutet. I Östergötland gick den under namnet Sätt Östergötland i rörelse Bakgrunden var relativt ny forskning som hade fått stort genomslag. som visade att regelbunden vardaglig fysisk aktivitet är en starkt hälsofrämjande faktor och att det inte är intensiteten i sig utan den totala energiförbrukningen genom fysisk aktivitet som är avgörande för hälsan. Det var vid sommar OS i Atlanta 1996 rapporten från USA:s Surgeon General presenterades och den anses vara startskottet för de mer samlade arbetet för att främja vardaglig fysik aktivitet och rörelse. Den nya kunskapen och den nationella kraft samlingen resulterade även i att fysisk aktivitet fick en mer framskjuten plats, i det nationella liksom det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Folkhälsoinstitutets arbete med Sätt Sverige i rörelse tog sin utgångspunkt från världsorganisationens (WHO) fem strategier för hälsofrämjande arbete: Utveckla en hälsofrämjande politik Skapa stödjande miljöer i vardagen Stärka det lokala arbetet för hälsa Utveckla personliga färdigheter och kunskaper Omorientera hälso- och sjukvårdens arbete i riktning mot förebyggande insatser De tre övergripande målen för Sätt Sverige i rörelse var att: 1. Öka kunskapen, intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse för alla 2. Förbättra hälsan, framförallt bland grupperna med de största hälsoriskerna 3. Ge förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse oavsett social position, kön, ålder, etnicitet och handikapp. Erfarenheter från Sätt Sverige i rörelse 2001 Insatser bör riktas till både samhälle och individ Insatser måste samordnas på olika nivåer och ske i samverkan mellan offentlig, privat och idéburen sektor Genomförandet av insatser bör beakta lokala förhållanden och bygga på befolkningens delaktighet Insatserna måste vara långsiktiga Resurser måste ställas till förfogande för implementering Utvärdering och uppföljning måste fortlöpande integreras i arbetet En effekt av SSiR 2001: År 2000 fanns inte fysisk aktivitet med bland de tio vanligaste folkhälsofrågorna som kommunerna prioriterade. År 2004 däremot var ökad fysisk aktivitet det mest prioriterade folkhälsomålet i kommunerna. 21

29 BILAGA 3 Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och unga Fysisk aktivitet kan utgöras av aktiv transport (gå/cykla), lek och utforskande av omgivning och natur på fritid och raster samt av spontan eller organiserad idrott och motion. För att främja fysisk och mental hälsa samt fysisk kapacitet under uppväxtåren, och möjligen påverka framtida hälsa och minska risken för att utveckla vissa kroniska sjukdomar i vuxenlivet, rekommenderas följande: Barn 0 5 år Daglig fysisk aktivitet hos barn 0 5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lust fyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion. Barn och ungdomar 6 17 år Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp. Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet ges lämpligen av behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska. Hälsovinster och andra vinster av fysisk aktivitet hos barn 6 17 år: Förbättrad kondition Ökad muskelstyrka Förbättrad skeletthälsa Kardiovaskulär hälsa (sänkning av högt blodtryck och förbättrad blodfettsprofil hos barn med högt blodtryck och förhöjda blodfetter) Metabol hälsa (viss minskning av kroppsfett hos barn och ungdomar med övervikt/fetma) Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla) Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan Hälsovinsterna av fysisk aktivitet enligt ovanstående rekommendationer bedöms vara större än eventuella risker. Den fysiska aktivitetsnivån bör ökas successivt och anpassas till individens biologiska och psykosociala mognad. Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet samt av Svenska Barnläkarföreningen

30 BILAGA 3 Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna Fysisk aktivitet kan innefatta fritidsaktiviteter såsom friluftsliv, motion/fysisk träning, idrott och trädgårdsarbete, aktivitet i arbetet eller hemmet samt aktiv transport i vardagslivet i form av till exempel promenader och cykling. För att främja hälsa, minska risk för kroniska sjukdomar, före bygga förtida död samt för att bevara eller för bättra fysisk kapacitet rekommenderas att: Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Aktiviteten ska vara av aerob karaktär, där måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Exempel på fysisk aktivitet som uppfyller denna rekommendation är 30 minuters rask promenad fem dagar per vecka, minuters löpning tre dagar per vecka eller en kombination av dessa. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om man utöver detta ökar mängden fysisk aktivitet. Detta kan ske genom att öka intensiteten eller antal minuter per vecka eller bådadera. Muskelstärkande fysisk aktivitet bör utföras minst två gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper. Äldre, dvs vuxna över 65 år, bör även träna balans. Äldre eller individer med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, som inte kan nå upp till rekommendationerna ovan, bör vara så aktiva som tillståndet medger. Gravida rekommenderas att vara regelbundet fysiskt aktiva, men valet av aktiviteter kan behöva anpassas till tillståndet. I dessa fall kan specifika rekommendationer erhållas i FYSS ( en handbok om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regel bundna korta pauser ( bensträckare ) med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för dem som har stillasittande arbete eller sitter mycket på fritiden. Detta gäller även dem som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan. Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet den 24 oktober Idrotten gör Östergötland starkare. Med ett stort antal föreningar över hela länet har vi en viktigt uppgift i att erbjuda ett livslångt idrottande i förening för alla östgötar. Kristin Lönnqvist, distriktsidrottschef Östergötlands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna 23

31 BILAGA 4 Läget i Befolkningen Enligt Nationell statistik, Hälsa på lika villkor (HLV), från Folkhälsomyndigheten uppskattas ungefär var tredje Östgöte inte nå upp till rekommendation om regelbunden fysisk aktivitet på 150 minuter i veckan (figur 1). Något fler män än kvinnor når inte upp till rekommendationen. Något fler kvinnor än män är dessutom aktiva mer än 300 minuter i veckan. Jämfört med riket i stort är det Östgötska kvinnorna något aktivare än snittet för riket medan männen är något mer inaktiva. Andelen som inte når upp till rekommendationen stiger med åldern för båda män och kvinnor (figur 2). Även andelen som är aktiva mer än 300 minuter sjunker med stigande ålder med undan tag för de båda yngsta grupperna (16 29, 30 44) för kvinnor som har likvärdiga resultat. Andelen fysisk aktivitet skiljer sig också åt mellan olika socioekonomiska grupper, här illustrerat med utbildningsnivå. De med högre utbildning är mer fysiskt aktiva än de med lägre utbildning (figur 3) min./ vecka min./ vecka min./ vecka 300 min. eller mer/vecka Män Kvinnor Figur 1: Andelen fysiskt aktiva i Östergötland fördelat på kön enligt HLV minuter/vecka år minuter/vecka minuter/vecka 300 eller mer minuter per vecka 0 minuter/vecka år minuter/vecka minuter/vecka 300 eller mer minuter per vecka 0 minuter/vecka år minuter/vecka minuter/vecka 300 eller mer minuter per vecka 0 minuter/vecka år minuter/vecka minuter/vecka 300 eller mer minuter per vecka Figur 2. Andelen fysiskt aktiva i Östergötland fördelat på kön och åldersgrupper enligt HLV % Män Kvinnor 24

32 Den idéburna sektorn har unika möjligheter att främja rörelse och välmående för alla och samtidigt verka för integration, demokrati och delaktighet. Camilla Carlsson, ordförande Föreningen Se Upp* *Medlemmar : Coompanion Östergötland, Hela Sverige Ska Leva Östergötland, Östergötlands idrottsförbund, Kooptjänst, ABF Östergötland, Bildningsförbundet Östergötland, Bona Folkhögskola, SERUS, Studie främjandet, Handikapp föreningarna Östergötland, Aktiv Ungdom, LO-Distriktet i Mellansverige, Linköpings Stift Svenska kyrkan. Procent Andel (%) Grundskola Gymnasie- Eftergymnasial utbildning utbildning 0 min./vecka min./vecka min./vecka 300 eller mer min./vecka Figur 3: Andelen fysiskt aktiva i Östergötland fördelat på utbildningsnivå enligt HLV

33 Procent I undersökningen Skolbarns hälsovanor från 2013/14 framkommer att andelen som uppnår rekommendationen från WHO, fysiskt aktiva minst en timme om dagen, fortsatt är liten och mindre bland flickor än pojkar i alla de tre undersökta åldersgrupperna (figur 4). Dessutom visar undersökningen att allt fler tillbringar fyra timmar eller mer framför en skärm (figur 5). På plussidan framkommer att något fler både pojkar och flickor uppger att de tränar minst fyra gånger i veckan. Fler pojkar än flickor tränar så frekvent att det varit en konstant ökning sedan 1985/86. 01/02 05/06 09/10 13/14 Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år Figur 4: Andelen flickor och pojkar i respektive ålder som uppger att de varit fysiskt aktiva i sammanlagt minst en timma om dagen under de senaste sju dagarna 2001/ /14 Den regionala webbenkäten om ungdomars hälsa och livsstil Om mig genomfördes i åk 8 och på gymnasiets andra år i 12 av 13 kommuner Enkäten innehåller inga direkta frågor om fysisk aktivitetsnivå och träning utan efterfrågar fritidsaktiviteter som genomförs varje vecka. Av resultaten fram kommer att 71 % ägnar sig åt fler än 2 aktiviter i veckan medan 14 % att det inte ägnar sig år någon aktivitet. I gruppen som anger att de inte ägnar sig åt någon fysisk aktivitet är uppger 51 % att deras hälsa är bra eller mycket bra, medan 13 % uppger att den är dålig eller mycket dålig. Motsvarande siffror för de som uppger fler än 2 fysiska aktiviteter i veckan är 79 % respektive 4,5 %. Deltagande i idrottsförening Enligt tidigare HLV-undersökningar (2013) framkommer att deltagande i idrottsföreningar är lägre i Östergötland jämfört med riket och det gäller både män och kvinnor (figur 6). Av kommunerna i Östergötland är det bara Åtvidaberg som har fler deltagare i idrottsföreningar än riksgenomsnittet. Bland männen har både Åtvidaberg och Mjölby fler deltagare än rikssnittet medan resterande kommuner har lägre värden. Bland kvinnorna har Motala och Vadstena bättre värde än riksgenomsnittet. Ydre (10), Söderköping (15) och Valdemarsvik (16) utmärker sig negativt med de lägsta värdena. Motala (26) sticker ut positivt bland kvinnorna och Åtvidaberg (46) bland männen. Totalt 25,3 (29,9) Procent Män 31 (36,3) Kvinnor 19,3 (23,1) Totalt 26,2 (30,3) Män 30,5 (36,6) /02 05/06 09/10 13/14 Flickor 11 år Flickor 13 år Flickor 15 år Pojkar 11 år Pojkar 13 år Pojkar 15 år Figur 5: Andelen flickor och pojkar i respektive ålder som uppger att de tillbringar fyra timmar eller mer per dag med att se på tv, video, dvd, eller annan underhållning på skärm, 2001/ /14 Kvinnor 21,6 (23,6) % Figur 6: Deltagande i idrottsförening Arbete inom hälso- och sjukvården I det nationella arbetet med Öppna jämförelser folkhälsa återfinns en processindikator som beskriver det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården. (Den) Processindikatorn visar andelen patienter som diskuterat levnadsvanor med vård personal (figur 7). Även om frågan omfattar samtliga levnadsvanor ger 26

34 den en viss indikation på hur det hälsofrämjande arbetet ser ut. Andelen som diskuterat levnadsvanor är lägre i Östergötland än i riket och det gäller både för män och kvinnor. Totalt 38 (43) Män 41 (46) Kvinnor 36 (41) Totalt 26 (27) Män 29 (30) Kvinnor 25 (26) % Figur 7: Diskuterat levnadsvanor med hälso-och sjukvården Tillgång till stödjande miljöer I Öppna jämförelser folkhälsa ingår även två indikatorer som beskriver befolkningens upplevelse av den fysiska miljön i form av tillgång till gång- och cykelväg samt tillgången till parker, grönområden och natur. I enkäten ombeds den svarande att sätta ett betyg mellan Data för den indikatorn finns för 8 av länets 13 kommuner. På båda dessa indikatorer framstår östgötakommunerna något bättre än riket (figur 8). Friluftsliv SCB:s statistik kring utövande av friluftsliv ( ) visar att omkring en tredjedel av befolkningen är friluftsaktiv, det vill säga har varit ute i skog och mark minst en gång i veckan, motsvarande minst 20 gånger det senaste året. Resultatet visar att det finns skillnader mellan olika grupper: Den åldersgrupp som har störst andel friluftsaktiva är år, där två femtedelar utövar friluftsliv frekvent. Bland åringarna är en sjättedel friluftsaktiva. Endast den äldsta gruppen (85 år och äldre) har ett lägre antal friluftsaktiva. Fler kvinnor än män är friluftsaktiva bland åringarna. Från 65 år gäller det omvända. Inrikes födda är i högre grad friluftsaktiva jämfört med utrikesfödda. En större andel av de som bor i glesbefolkade kommuner är friluftsaktiva än de som bor i storstäder och förortskommuner ( ). Källa: SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden/eu-statistics on Income and Living Conditions (ULF/SILC) Riket Kinda Boxholm Åtvidaberg Valdemarsvik Linköping Söderköping Motala Mjölby BETYG Tillgång till gång- och cykelväg Tillgång till parker, grönområden och natur Figur 8: Tillgång till stödjande miljöer 2013/

35

36 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Ellen Nilsson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 11 år 2016 för hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan. Delårsrapport 11 innehåller resultat inom medborgare- och ekonomiperspektivet till och med november. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

37 Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Januari november Datum: Diarienummer: HSN

38 Delårsrapport januari november Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 4 Medborgarperspektivet... 4 Processperspektivet... 8 Ekonomiperspektivet... 9 Bilagor 1. Väntande patienter som väntat högst 60 dagar på besök och behandling 2. Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN Kostnadsutveckling läkemedel Bedömning av måluppfyllelsen Bedömning av måluppfyllelsen av nyckelindikatorer och resultatmått har i denna rapport skett enligt nedan: Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker/resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats Uppgift/underlag saknas 1

39 Medborgare Delårsrapport januari november I korthet Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet under 2016 är att 85 procent av patienterna ska få komma på besök och behandling inom 60 dagar. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, var i oktober 76 procent och för behandling 75 procent (avseende faktiska väntetider). Resultatet är sämre än motsvarande period föregående år men en stor förbättring i jämförelse med föregående månad, främst gällande behandling. Tillgänglighet primärvård Målet är att minst 95 procent av patienterna ska få genomföra sitt besök på vårdcentralerna inom 7 dagar. Under november klarade 16 av 42 vårdcentraler tillgänglighetsmålet på 95 procent, fyra vårdcentraler har uppnått målvärdet samtliga månader under året. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade ett resultat på 75 procent vilket är i nivå med föregående månad och klart bättre än samma månad föregående år. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för tillgängligheten på akutmottagningarna ändrades vid årsskiftet till att 60 procent ska få träffa en läkare inom en timma och att 70 procent ska lämna akuten inom fyra timmar. Under november fick sammantaget 51 procent av patienterna träffa läkare inom en timma och 63 procent av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. Sammantaget har det hittills i år genomförts knappt läkarbesök på länets akutmottagningar, vilket är marginellt färre besök jämfört med föregående år under samma period. 2

40 Ekonomi Delårsrapport januari november Ackumulerat månadsresultat Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 64 miljoner kronor. Områdena närsjukvård, länssjukvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Överskottet beräknas inte vara bestående i bokslutet. 3

41 Delårsrapport januari november Samhällsperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom samhällsperspektivet: Utvecklad regional handlingsförmåga Goda och jämlika livsvillkor Utveckling inom dessa strategiska mål kommer att kräva en del tid och därför kommer dessa strategiska mål enbart följas i delårsrapporterna april, augusti och/eller i årsredovisningen. Medborgarperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom medborgaperspektivet: Jämlik hälso- och sjukvård Delaktiga och nöjda patienter Trygg och ändamålsenlig vård Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Enbart ett urval av tillgänglighetsindikatorer följs upp varje månad. Uppföljning av övriga indikatorer och mått görs i samband med delårsrapportering efter april, augusti och/eller i årsredovisning. Detta redovisningsintervall beror på att resultaten av andra indikatorer inte utvecklas eller förändras så snabbt och en längre uppföljningsperiod är därför motiverad. Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning mot det strategiska målet värderas flertalet tillgänglighetsindikatorer varje månad. Under denna rapports inledande kapitel I korthet redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akutvård. Resultatet avser faktiska väntetider, det vill säga beräknade på de patienter som under månaden har genomgått besök eller behandling. Uppgifter kring faktiska väntetider presenteras med en månads fördröjning. Målet för tillgängligheten i Region Östergötland är att 85 procent av patienterna ska få behandling eller besök inom 60 dagar. I regionens totala tillgänglighetsresultat för faktiska väntetider i specialistvården (exklusive psykiatri) inkluderas resultat för privata aktörer samt för flera diagnoser och patientergrupper än vad som ingår i den nationella väntetidsrapporteringen. Sammantaget visar regionens tillgänglighetsmätningar att 76 procent av patienterna genomgick sitt första besök inom 60 dagar i oktober. Motsvarande fick 75 procent av patienterna genomgå sitt första behandlingstillfälle inom 60 dagar under oktober. Den faktiska tillgängligheten till besök och behandling förbättrades mellan september och oktober, där särskilt behandlingstillgängligheten förbättrades avsevärt. I jämförelse med samma månad föregående år uppvisas dock sämre tillgänglighet avseende både besök och behandling. Figur 1 skildrar utvecklingen sedan

42 Delårsrapport januari november Figur 1. Andel patienter som fått läkarbesök eller behandling inom specialiserad vård inom 60 dagar, faktiska väntetider. De streckade linjerna visar målvärden som 2016 är 85 procent. Regionens tillgänglighet mäts utöver faktiska väntetider även genom mätningar vid varje månadsskifte avseende för tillfället rådande väntetidsläge. Under 2016 har produktionsenheterna mål för både faktiska väntetider och för väntande vid månadsskiftet, varför presentation av båda dessa görs. Under 2017 kommer väntetidsuppföljningen övergå till enbart månadsskiftesmätningar. I slutet av november väntade patienter på läkarbesök inom specialistvården inklusive psykiatrin varav 19 procent väntat mer än 60 dagar. Mätningen inkluderar såväl väntande till psykiatrin som patientvald och medicinskt orsakad väntan. Antalet som väntade på besök i slutet av november är jämfört över tid högt. Motsvarande väntade i november 5565 patienter på behandling och 17 procent av dem hade väntat längre än 60 dagar. Under hela året har köerna till behandling varit högre än motsvarande tidpunkter under de senaste tre åren, vilket innebär att allt fler patienter finns på väntelistorna. Figur 2 nedan illustrerar antalet patienter som väntat över 60 dagar på besök och behandling. Figur 2. Antal väntande på besök och behandling mer än 60 dagar inom specialiserad vård. I figur 3 och 4 visas tillgängligheten per centrum avseende väntande patienter vid månadsskiftet i förhållande till varje centrums individuella målvärden i sina överenskommelser med hälso- och 5

43 Delårsrapport januari november sjukvårdsnämnden (exklusive psykiatri och patientvald samt medicinskt orsakad väntan). Samtliga målvärden för respektive centrum finns presenterade i bilaga 1. Grön respektive röd markering indikerar om målvärdet har uppnåtts eller inte. I tabellen redovisas också som komplement vilket vite centrumen fått betala till följd av bristande tillgänglighet. De viten som presenteras är baserade på såväl faktiska väntetider som månadsskiftesmätningar medan färgmarkeringen baseras på väntande patienter vid månadsskiftet. Detta innebär att tabellen kan presentera viten för faktiska väntetider även om målen för månadsskiftesmätningarna är uppnådda. Tre centrum uppnådde inte sina mål för november gällande tillgänglighet till besök inom 60 dagar (väntande vid månadsskiftet), se figur 3. Figur 3. Viten samt andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på besök fördelat per centrum. Observera att tillgängligheten för HMC presenteras inklusive hud, men att viten baseras på HMC:s tillgänglighet exklusive hud. Ett centrum uppnådde inte tillgänglighetsmålet för behandling i november, vilket är en förbättring i jämförelse medmajoriteten av månaderna tidigare under året. Det centrum som under året uppvisat störst tillgänglighetsbrist är sinnescentrum. Det är framförallt inom områdena ögon och öron som lägst tillgänglighet finns och där ett stort antal patienter fått vänta mer än 60 dagar på besök eller behandling. Enligt tidigare beslut betalade centrumen inte något vite för sommarmånaderna juni-september vid bristande måluppfyllelse avseende behandlingar. Figur 4. Viten samt andel patienter som vid månadsskiftet väntat högst 60 dagar på behandling fördelat per centrum. Observera att tillgängligheten för HMC presenteras inklusive hud, men att viten baseras på HMC:s tillgänglighet exklusive hud. Figur 5 på nästa sida visar att tillgängligheten till behandling inom kirurgiska specialiteter varierar mellan områden. Inom fem av specialiteterna uppnås regionens mål att 85 procent av patienterna ska få tillgång till sin behandling eller operation inom 60 dagar. Vissa specialiteter har stora volymer patienter som väntat över 60 dagar vilket framgår av figuren. I bilaga 2 finns mer detaljerade tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde. 6

44 Delårsrapport januari november Figur 5. Spindeldiagrammet visar andel patienter som väntat mindre än 60 dagar på behandling. Siffran i parentes indikerar antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på behandling. I den nationella uppföljningen av specialistvårdens väntetider inkluderas psykiatrin till skillnad mot regionens egna uppföljningar. I de nationella mätningarna avseende månadsskiftesmätningar fick i november 79 procent av patienterna i Region Östergötland genomgå besök inom 60 dagar i den specialiserade vården och 83 procent fick behandling inom 60 dagar. Avseende tillgängligheten till primärvården är målet att 95 procent av patienterna ska få träffa läkare inom sju dagar. I november var tillgängligheten 91 procent. Den genomsnittliga tillgängligheten är samma för privata och regionens vårdcentraler. Vårdcentralerna i centrala länsdelen hade totalt sett bäst tillgänglighet i länet där 8 av 17 vårdcentraler uppfyllde tillgänglighetsmålet i november. I västra länsdelsen uppnådde 5 av 10 målet och östra länsdelen uppnådde endast 4 av 15 vårdcentraler målet. 7

45 Delårsrapport januari november Processperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom processperspektivet: Effektiv verksamhet Klimatneutral och giftfri verksamhet. Dessa strategiska mål kommer att följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. 8

46 Delårsrapport januari november Ekonomiperspektivet Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för utvecklingen av hela eller delar av följande strategiska mål inom ekonomiperspektivet: Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Ekonomi som ger handlingsfrihet Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar ett resultat på 64 miljoner kronor. Områdena närsjukvård, länssjukvård och privata vårdgivare redovisar de största överskotten. Överskottet beror främst på att villkoren för vissa rörliga ersättningar ännu inte har följts upp och utbetalats. Överskottet beräknas inte vara bestående i bokslutet. Jan-nov 2016 Jan-nov 2015 Helårsbedömning Bokslut 2015 Område Regionsjukvård 2,5 4,5 1,0 4,9 Närsjukvård 49,4 29,6 5,0 9,1 Länssjukvård 31,8 34,5 12,0 26,3 Utomlänsvård -15,1-9,7-13,0-11,8 Privata vårdgivare 22,8 25,6 18,0 16,8 Tandvård 16,8 15,9 8,0 14,3 Ambulanssjukvård och sjukresor 4,4 25,2 5,0 24,2 Smittskyddsverksamhet 13,8 10,0 14,0 11,1 Solidariskt finansierade läkemedel -9,4 7,7-13,0-0,1 Övrigt -53,6-27,1-37,0-57,3 Totalt Resultat 63,5 116,2 0,0 37,5 Figur 6. Resultat avvikelse mot budget, miljoner kronor Regionsjukvård (till östgötar) Den totala budgeten för regionsjukvård (högspecialiserad vård) är 632 miljoner kronor för Överenskomna avtal för högspecialiserad sjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning. En mindre del, 16 miljoner kronor, utgör rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen avser vissa sällan förekommande åtgärder som är speciellt dyra och ersättningar som är tillfälligt rörliga till dess att verksamhet är etablerad. Kostnaden för högspecialiserad vård ligger 2 miljoner kronor under den budgeterade nivån och går att hänföra till ännu ej utbetalad rörlig ersättning. Närsjukvård Den totala budgeten för närsjukvård är miljoner kronor för 2016 och här ingår, förutom sjukhusvård, även kostnader för regionens primärvård (inklusive de privata vårdcentralerna) motsvarande miljoner kronor. Ersättning för närsjukvård betalas till största del ut som en fast ersättning, endast 285 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning, ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad samt vårdvalsverksamhet vuxenpsykiatri. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 23 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med 9

47 Delårsrapport januari november september visar att närsjukvården erhållit vite motsvarande 0,2 miljoner kronor. Den totala kostnaden för närsjukvården är 49 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kostnaden för sjukhusvård inom närsjukvården är 31 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts. Kostnaden för primärvårdsverksamhet inom närsjukvården är drygt 18 miljoner kronor lägre än budgeterat. Detta kan bland annat förklaras med att ersättningen för tilläggsuppdrag till vårdcentraler med hög andel listade med låg socioekonomisk status är lägre än budgeterat samt den rörliga ersättningen till vårdcentraler avseende hälsolyftet där ersättning betalas ut i slutet av året. Länssjukvård Den totala budgeten för länsövergripande sjukvård är miljoner kronor för Ersättningen betalas till största delen ut som en fast ersättning, endast 178 miljoner kronor är rörliga. Den rörliga ersättningen avser prestationsersättning eller ersättning som är tillfälligt rörlig till dess att verksamhet är etablerad. Överenskommelserna med vårdgivarna innehåller även vitesbelopp där ersättning avgår då utlovade mål för vård i rimlig tid inte uppfylls. Maximalt vitesbelopp för innevarande år är 72 miljoner kronor. Hittills mätt tillgänglighet till och med september visar att länssjukvården erhållit 18 miljoner kronor i vite; 4 miljoner kronor för Hjärt- och medicincentrum, 9 miljoner kronor för Sinnescentrum samt 5 miljoner kronor för Centrum för kirurgi, onkologi och cancervård. Kostnaden för länssjukvård är 32 miljoner kronor lägre än budgeterat och går att hänföra till den rörliga ersättningen där prestation, eller etablering, ännu inte antingen värderats eller uppnåtts samt erhållna viten. Utomlänsvård Den totala budgeten för utomlänsvård är 242 miljoner kronor för år Kostnaderna ligger över de budgeterade med 15 miljoner kronor fram till och med november. Jämfört med samma period 2015 är kostnaderna för utomlänsvård cirka 18 miljoner kronor högre. Budgeten för utomlänsvård är utökad med 13 miljoner kronor Det finns fortfarande en förväntan på att kostnaderna ska komma att öka på grund av den nya patientlagen som trädde i kraft den 1 januari Lagen ger möjligheter för patienter att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Privata vårdgivare Den totala budgeten för privata vårdgivare, exkl. privata vårdcentraler som ingår i närsjukvård, är 436 miljoner kronor för Kostnaderna avseende de privata vårdgivarna ligger cirka 23 miljoner kronor under den budgeterade nivån för perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för privata vårdgivare 2015 cirka 2 miljoner kronor lägre. Anledningen är att producerade volymer inte har ökat enligt de bedömningar som gjorts. Tandvård Den totala budgeten för tandvård är 285 miljoner kronor för Kostnaden för tandvården är 17 miljoner kronor lägre än den budgeterade nivån. Det är huvudavtalet med Folktandvården samt tandvårdsreformen för Folktandvården som bidragit till överskottet. Den rörliga ersättningen för befolkningsansvaret inom barn- och ungdomstandvården utnyttjas ännu inte fullt ut. Tillgängligheten till tandvård i Östergötland är fortsatt god och kostnadseffektiviteten inom tandvården är hög. 10

48 Delårsrapport januari november Ambulanssjukvård och sjukresor Den totala budgeten för ambulanssjukvård och sjukresor är 265 miljoner kronor för Kostnaderna avseende ambulanssjukvård och sjukresor är cirka 4 miljoner kronor lägre än budget den aktuella perioden. Jämfört med samma period 2015 ligger kostnaderna för ambulanssjukvård och sjukresor 2016 cirka 35 miljoner kronor högre. Budgeten för ambulanssjukvård är utökad med 33 miljoner kronor (samt indexuppräkning) för år Detta på grund av att nya avtal är tecknade från och med 1 februari Budgeten för sjukresor är däremot sänkt med 23 miljoner kronor år Smittskyddsverksamhet och solidariskt finansierade läkemedel Den totala budgeten för smittskyddsverksamhet är 118 miljoner kronor för Här ingår bland annat kostnader för läkemedel mot Hepatit (leverinflammation) och HIV, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar och MRSA (meticillinresistenta stafylokocker) samt medel för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Kostnaden för smittskyddsverksamhet är 14 miljoner kronor lägre än budgeterat. Den totala budgeten för solidariskt finansierade läkemedel är 116 miljoner kronor för Här ingår läkemedel mot blödarsjuka, vilket utgör den stora volymen. Andra exempel är subventionerade p-piller till unga samt nya, dyra blodförtunnande läkemedel (dabigatran) som införs i projektform genom att de som förskriver dessa läkemedel får full kostnadstäckning. Kostnaden för solidariskt finansierade läkemedel fram till och med november är cirka 9 miljoner kronor högre än budgeterat. Övrigt Den totala budgeten för övrigt är 53 miljoner kronor. Här ingår bland annat asylsjukvård och vård av papperslösa, folkhälsa, bidrag till organisationer samt satsningar i projekt. Utöver dessa kostnader kan det under året även tillkomma kostnader av engångskaraktär, vilka redovisas under posten övrigt. Det kan bli aktuellt att göra omfördelningar av medel inom nämnden när prognoser, som görs löpande under året, visar att det finns ekonomiskt utrymme för ytterligare satsningar. Det kan också uppstå tillfällen då nämnden måste ta hänsyn till oförutsedda kostnader. Kostnaden för övrigt är 54 miljoner kronor högre än budgeterat och förklaras bland annat av att drygt 7 miljoner kronor utbetalats till närsjukvården avseende första halvåret då patienter inom regionens öppna vuxenpsykiatri valt att stanna kvar inom Region Östergötland i större grad än beräknat. Det har skett en kostnadsökning för vård av asylsökande och papperslösa som också bidrar till underskottet eftersom intäkterna från Migrationsverket inte har ökat i samma grad. Det finns dock en viss eftersläpning eftersom vi återsöker kostnader för patienter med kostnadskrävande vård året efter. Nr Nyckelindikator Mål 60 Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvårdsnämnden Föregående utfall 0 mkr Nov 2015: 116,2 mkr Helår 2015: 37,5 mkr Måluppfyllelse Utfall Nov 2016: 63,5 mkr (Bedömning utifrån HÅ08) 11

49 Delårsrapport januari november Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel har efter november ökat med 6,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Läkemedelsanvändningen har under samma period ökat med 2,2 procent. Kostnadsökningen är lägre än den bedömning som gjordes för helåret efter augusti. Förklaringen till kostnadsökningen är flera. En förklaring är riksdagsbeslutet om fria läkemedel till barn som ökat mängden uttagna recept till barn. Ytterligare en förklaring är ökade kostnader för TNF-alfa hämmare och övriga immunsuppressiva läkemedel som används vid inflammatoriska sjukdomar. Kostnaderna för monoklonala antikroppar, proteinkinashämmare och antineoplastiska medel, vilka används inom cancervården samt kostnaderna för nya antikoagulantia, vilka används för prevention av stroke, har också ökat och bidragit till kostnadsökningen. Kostnaden för allmänläkemedel har under perioden ökat något mer än målvärdet för helåret. Det är framförallt kostnaderna för diabetesläkemedel till äldre samt lugnande medel och sömnmedel förskrivet till barn som ökat. Nr Resultatmått Mål Föregående utfall Utfall 102 Läkemedelskostnadsutvecklingen: - allmänläkemedel - totalt Kostnadseffektiv verksamhet 0 % 4 % 2015: -1,3 % 2016: 1,0 % (helårsbedömning 08) 2015: 4,6 % 2016: 7,6 % (helårsbedömning 08) 1,2 % 6,7 % Måluppfyllelse De framgångsfaktorer som hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för kopplat till detta strategiska mål kommer enbart följas upp i delårsrapporterna efter april, augusti och/eller i årsredovisningen. Detta avser följande framgångsfaktorer: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Aktivt arbete och sökning av projektstöd. 12

50 Delårsrapport januari november Bilaga 1 Bilaga 1 - Tillgänglighetsmålvärden per centrum i överenskommelser med HSN 2016 andel patienter väntande Max andel patienter väntande till behandling >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC jan-16 16,2% 24,8% 16,0% 22,0% feb-16 10,2% 21,0% 14,5% 21,0% mar-16 8,2% 19,0% 13,4% 20,0% apr-16 8,2% 18,0% 12,2% 18,5% maj-16 9,0% 17,0% 12,0% 17,0% jun-16 12,0% 20,0% 13,5% 17,0% jul-16 19,0% 26,0% 25,0% 37,0% aug-16 19,2% 28,7% 28,0% 35,0% sep-16 15,2% 22,8% 16,0% 25,0% okt-16 12,0% 19,0% 13,0% 21,0% nov-16 12,0% 18,0% 12,5% 18,0% dec-16 10,0% 19,0% 13,5% 19,5% Andel patienter som fått behandling inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC jan-16 75,0% 75,0% 70,0% 75,0% feb-16 81,0% 81,0% 73,0% 80,0% mar-16 82,0% 82,0% 76,0% 81,0% apr-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% maj-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% jun-16 82,0% 82,0% 77,0% 81,0% jul-16 82,0% 82,0% 63,0% 82,0% aug-16 71,0% 71,0% 60,0% 60,0% sep-16 71,0% 71,0% 65,0% 60,0% okt-16 82,0% 82,0% 77,0% 71,0% nov-16 82,0% 82,0% 78,0% 81,0% dec-16 82,0% 82,0% 74,0% 81,0% Max andel patienter väntande till besök >60 dagar vid månadsskiftet BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 11,0% 10,5% 14,0% 16,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% feb-16 11,0% 11,2% 12,3% 11,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% mar-16 8,1% 9,2% 11,2% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% apr-16 8,1% 9,2% 10,4% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% maj-16 8,1% 8,6% 9,5% 9,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jun-16 12,0% 8,6% 12,0% 12,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% jul-16 17,0% 20,0% 23,0% 25,0% 8,0% 8,0% 8,0% 8,0% aug-16 16,5% 22,0% 25,0% 32,0% 15,0% 15,0% 15,0% 15,0% sep-16 14,0% 15,2% 15,0% 20,0% 14,0% 14,0% 14,0% 14,0% okt-16 10,0% 14,6% 11,8% 11,0% 12,0% 12,0% 12,0% 12,0% nov-16 9,0% 12,8% 10,8% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% 10,0% dec-16 8,0% 13,2% 13,0% 10,0% 9,0% 9,0% 9,0% 9,0% Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar under månaden BKC HMC SC CKOC NiF NSÖ NSC NSV jan-16 80,0% 77,0% 70,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% 80,0% feb-16 83,0% 78,0% 76,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% mar-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% apr-16 83,0% 84,0% 80,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% maj-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jun-16 83,0% 85,0% 78,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% jul-16 83,0% 73,0% 75,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% 83,0% aug-16 72,0% 71,0% 65,0% 65,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% sep-16 72,0% 72,0% 65,0% 64,0% 72,0% 72,0% 72,0% 72,0% okt-16 85,0% 80,0% 81,0% 71,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% nov-16 85,0% 82,0% 81,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% dec-16 85,0% 83,0% 78,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0% 85,0%

51 Delårsrapport januari november Bilaga 2 Bilaga 2 Tillgänglighet per verksamhetsområde andel som väntat mindre än 60 dagar på besök och behandling

52 Delårsrapport januari november Bilaga 3 Bilaga 3: Kostnadsutveckling läkemedel

53 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Sara Mellergård, Charlotte Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Arbetsplan 2017 och årsberättelse 2016 för regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Bakgrund Enligt gällande arbetsordning ska regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård göra en arbetsplan för sitt arbete, vilken skall godkännas av styrelsen och nämnden. En arbetsplan för 2017, inklusive en årsberättelse för 2016 har nu tagits fram och godkänts av beredningen. Arbetsplanen och årsberättelsen överlämnas nu till hälso- och sjukvårdsnämnden för slutligt godkännande. Hälso- och sjukvårdsnämnen föreslås BESLUTA a t t godkänna bilagda arbetsplan för 2017 och årsberättelse för 2016 för beredningen för primärvård och annan nära vård Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

54 Arbetsplan 2017, inklusive årsberättelse 2016 Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Handläggare: Sara Mellergård, Charlotte Sand Verksamhet: Beredningen för primärvård och annan nära vård Datum: Diarienummer: HSN och RS

55 1 Uppdrag till beredningen för primärvård och annan nära vård 2017 Beredningen, som är gemensam mellan regionstyrelsen (RS) och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. - Ur HSN:s perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. - Ur RS:s perspektiv handlar det om att identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett ägarperspektiv (som exempelvis kompetensutveckling, kompetensförsörjning och organisering). Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen har uppdraget att göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken skall godkännas av RS och HSN. Beredningen skall under året rapportera resultatet av sitt arbete till RS och HSN. 1.1 Ledamöter Beredningens har elva ledamöter, som under 2016 varit: Monika Broman (L) ordförande Fredrik Sjöstrand (M) vice ordförande Christoffer Bernsköld (S) t.o.m. juni 2016 Torbjörn Holmkvist (S) fr.o.m. augusti 2016 Madelaine Johansson (C) Kaisa Karro (S) Linus Emmoth (S) Britt Olausson (S) Martin Holmbom (KD) Märta Svärd (MP) Per Jameson (M) Bertil Jonsson (SD) Beredningens tjänstemannastöd har under året varit Sara Mellergård och Charlotte Sand, ledningsstaben. 2 (8)

56 1.2 Beredningens arbete under Kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning Under 2016 har beredningen fortsatt med fördjupade kunskapsinhämtningar om primärvård och annan nära vård, dels genom studiebesök, omvärldsbevakning och genom dialog med verksamhetsföreträdare. Totalt har beredningen sammanträtt vid tio tillfällen under året och beredningens presidium har träffats vid tio tillfällen. (Bilaga 2.2) Samtliga ledamöter gavs möjlighet att delta vid slutkonferensen av Framtidens bästa primärvård, samt konferens om Utvecklingspotten, då vårdcentralerna redovisade utvecklingsarbeten som pågått under Ledamöterna gavs även möjlighet att delta vid seminarium då Göran Stiernstedt presenterade sin utredning Effektiv vård. Därutöver har enskilda ledamöter deltagit vid olika nationella konferenser. Genomförda studiebesök under 2016: Knislinge vårdcentral i Region Skåne, med fokus på deras arbete med äldre-mottagning. Boxholm vårdcentral, Region Östergötland, en av landets sex Flipp-vårdcentraler som ingår i ett nationellt innovationsprojekt där syftet är att testa nya arbetssätt i primärvården som sätter invånarnas behov i centrum Hälsans nya verktyg, ingår i Swedish ICT, dataforskningsinstitut inom strategiskt valda teknikområden. Ledamöter från regionstyrelsens beredning för strategiska ägarfrågor gavs möjlighet att delta vid studiebesöket. Hearing om framtidens primärvård I oktober anordnade beredningen en hearing med fackliga företrädare från regionens samverkansgrupp om framtidens primärvård. Till hearingen inbjöds även ledamöter i regionstyrelsens utskott för personal- och kompetenshöjning, regionråd, oppositionsråd och polisiska sekreterare. Nära vård-utredning och ägarstrategi för den regiondrivna primärvården Beredningen har löpande under året haft avstämning och dialog med utredaren för Nära vårdutredningen. Utifrån utredningens förslag att samla de regiondrivna vårdcentralerna i en organisation beslutade RS i oktober att ge regiondirektören i uppdrag att senast 1 mars 2017 samla den regiondriva primärvården i en egen produktionsenhet Vision för primärvård En av beredningens viktigaste frågor under 2016 var att ta fram en vision för primärvård i Östergötland. Visionen som lyder, Med dig, för din hälsa, genom hela livet, överlämnades till HSN i juni, och den 30 augusti beslutade HSN att godkänna visionen samt att visionen skrivs in i regelbok för Vårdval Primärvård i Östergötland inför (Bilaga 2.1) Framtidens bästa primärvård Under 2015 hade beredningen uppdraget att vara politisk referensgrupp till utvecklingsprojektet Framtidens bästa primärvård som pågick mellan Beredningen har under 2016 fortsatt att bevaka utvecklingen och implementeringen av de förslag på åtgärder som utvecklingsprojektet levererade. Detta har främst skett genom dialogmöte med representanter från styrgruppen för genomförandet och processledarna för implementeringen av åtgärdsförslagen. Styrgruppens fyra övergripande prioriteringar i implementeringsarbetet är: 1. Fokus på E-hälsolösningar 2. Personcentrerad vård 3. Fördjupad samverkan mellan primärvård och sjukhus 4. Kompetensförsörjning 3 (8)

57 1.2.4 Valfrihet i primärvård Den 24 augusti 2015 beslutade HSN att en patient har rätt att välja vård vid vilken vårdcentral som helst inom regionen, under förutsättning att patienten listar sig på den vårdcentralen. Inför 2016 gav HSN beredningen i uppdrag följa effekterna av regionens tolkning av patientlagen och löpande föreslå ändringar i regionens regelverk för att möta patienternas behov av flexibilitet och hög tillgänglighet. Under hösten gjordes en uppföljning med företrädare från Ekonomiservice och Centrum för medicinsk teknik och IT (CMIT). Utifrån den statistik som då presenterades finns inget som tyder på att några större förändringar vad gäller patienternas besöksmönster eller listningsmönster skett efter HSN beslut Uppföljningen redovisades till HSN samordningsberedning den 6 december. Beredningen avser att genomföra ytterligare uppföljningar av listnings- och besöksmönster inom primärvård under Vårdcentraler i landsbygd Beredningen har även haft i uppdrag att se över hur tillgängligheten och organiseringen av vårdcentraler i landsbygd skulle kunna se ut i framtiden. Under senhösten 2015 påbörjades ett arbete i form av en omvärldsbevakning som presenterades för beredningen i början av Därefter har dialoger skett med verksamhetsföreträdare från landsbygdsvårdcentraler. Arbetet kommer att fortgå under Arbetsplan Beredningen för primärvård och annan nära vård Under de två år som beredningen har varit verksam har fokus främst varit på primärvård. Under 2017 har beredningen för avsikt att även ta ett större grepp om den nära vården. Beredningen kommer under 2017 fortsätta att bevaka utvecklingen och implementeringen av de förslag och resultat som utvecklingsprojektet Framtidens bästa primärvård levererat. Även avstämning och dialog med utredaren för Nära vård kommer fortgå liksom arbetet med att se över vårdcentraler i landsbygd och valfrihet i primärvård. Utifrån delbetänkandet i Utredningen Framtidens nära vård beslutade regionstyrelsen den 12 oktober 2016 att ge beredningen för primärvård och annan nära vård i uppdrag att följa arbetet kring kompetensförsörjning i primärvården utifrån arbetet med framtidens bästa primärvård. Ytterligare ett viktigt område för beredningen att bevaka under 2017 är etableringen av den regiongemensamma primärvårdsorganisationen. En sammanställning av aktiviteter som beredningen har för avsikt att arbeta med under 2017 framgår nedan. Den bilagda tids- och aktivitetsplanen för beredningen kommer att fyllas på under året i samråd med beredningens ledamöter. (Bilaga 2.3) Ny regiongemensam primärvårdsorganisation, inkl. ägarstrategi för de regionägda vårdcentralerna Implementeringen av åtgärdsförslag från projektet Framtidens bästa primärvård Sakområdessamråd vård och omsorg (SSVO) och kommunsamverkan Nära vårdutredningen Mobila team Personal och kompetensförsörjningsfrågor o Utfasning av hyrpersonal o Satsning på ST-läkare i primärvård o Behov av olika yrkesgrupper Omvärldsbevakning o Kommunernas bild av framtidens vård- och omsorg o Nationella satsningar för digitalisering Sjukskrivningsprocessen och rehabsamordnare Auktorisationsuppföljning vårdval primärvård Framtidens välfärd projekt i östra länsdelen Barnavårdcentralerna (BVC ) Hälsosamtal och förebyggande arbete i primärvård Vårdcentraler i landsbygd Valfrihet i primärvård, listnings- och besöksmönster Nationell patientenkät 4 (8)

58 2 Bilagor 2.1 Vision för primärvård Med dig, för din hälsa, genom hela livet Primärvården i Östergötland För dig som medborgare finns det en väl utbyggd, fungerande och jämlik primärvård med stor mångfald som bidrar till utvecklingen av det lokala samhället, förbättrar hälsan i befolkningen, utjämnar hälsoskillnader och minskar den totala kostnaden för hälso- och sjukvården. Som medborgare har du tillgång till en primärvård som präglas av ett gott bemötande och med god tillgänglighet. Med hög medicinsk kvalitet, forskning och innovation finns det kompetens att bota eller lindra de vanligaste fysiska och psykiska sjukdomarna och symptomen. Om du behöver insatser från flera olika håll får du hjälp att hitta rätt inom vården. Med dig Primärvården är nära dig på flera olika sätt, exempelvis via telefon, texttelefon, sms, internet och genom direkta besök. Som medborgare har du tillgång till en primärvård som tillsammans med dig utformar vården utifrån en helhetssyn på dina hälso- och sjukvårdsbehov. Du blir sedd, lyssnad på, möts med respekt och blir stärkt i att du har en egen förmåga att hantera din sjukdom och hälsa. För din hälsa Som medborgare möts du av en primärvård som tillsammans med dig stärker det friska och ger dig stöd i att förbättra din hälsa och livskvalitet. Många av livets påfrestningar är inte ett medicinskt problem men primärvården kan stötta dig vid behov. Genom hela livet Du har tillgång till en primärvård som kännetecknas av kontinuitet och kvalitet som har god kännedom om dig som patient med möjlighet till en fast vårdkontakt. 5 (8)

59 2.2 Beredningen för primärvård och annan nära vård: Tids- och aktivitetsplan 2016 Datum Tid Plats Innehåll 21 jan Dialogen Presidium 28/ feb Västra sammanträdesru mmet Konsert och kongress 15 feb Dialogen Presidium 3 mars HELDAG 1 april Blåklinken 7 april Dialogen Presidium 21 april Västra sammanträdesru mmet Beredningsmöte Redovisning omvärldsbevakning vårdcentral i landsbygd Johanna Tydén Workshop 2. Framtagande av till Vision för primärvård Elisabeth Willén Avrapportering Framtidens bästa primärvård Beredningsmöte Studiebesök Knislinge VC i Skåne Bearbetning av remissvar av Vision. Beredningsmöte Utredning om Nära vård Martin Magnusson Fortsatta arbete med vision 25 april US, plan 9 Stiernstedts utredning 9 maj Dialogen Presidium 19 maj Västra sammanträdesru mmet 26 maj Dialogen Presidium 16 juni Boxholm VC 23 juni Dialogen Presidium 18 aug Västra sammanträdesru mmet 29 aug Primulan Presidium 13 sep Västra sammanträdesru mmet 10 okt Dialogen Presidium 20 okt Fm. Västra sammanträdesru mmet Em. Beredningsmöte Framtidens bästa PV, nu och framåt Martin Strömstedt Nära vård Martin Magnusson Remissvar Stiernstedts utredning Martin Magnusson Bearbetning av Vision och målbild Intern dialog om Nära vård Beredningens fortsatta arbete utifrån slutrapporten FBPV Beredningsmöte Vårdcentraler i landsbygd dialog Elisabeth Liljekvist, Anna Fryksén, Eva Friberg, Camilla Lindberg Framtagande av slutligt förslag till vision Framtidens välfärd Örjan Dalgard Remissvar Stiernstedts utredning Martin Magnusson Nära vård Martin Magnusson Beredningsmöte Studiebesök Boxholm VC Lars Karlsson Beredningsmöte Avstämning effekter av RÖs tolkning av patientlagen Sofie Bollman och Johan Zenk Nära vård Martin Magnusson Lägesrapport implementering av Framtidens bästa primärvård Gun Lindgren, David Ring, Annalena Waller Information RS ägarstrategi Peter Wahlberg Beredningsmöte Regelbok för primärvård- Charlotte S, Eva T Vårdcentraler i landsbygd information om VC Finspångs filialverksamhet i Rejmyre Malin Kreutz RS Ägarstrategi Peter Wahlberg Beredningens uppdrag 2017 Beredningsmöte Förmiddag: Nära vård Martin Magnusson mfl. RS ägarstrategi Peter Wahlberg 6 (8)

60 Sessionssalen Eftermiddag: Hearing om framtidens primärvård fackliga företrädare RSG 31 okt Amaryllisen Presidium Inbjudan även till: RS beredning för strategiska ägarfrågor Regionråd Oppositionsråd Politiska sekreterare 9 nov Heldag Konferens Redovisning av vårdcentralernas utvecklingsarbeten nov Bredgatan 33 Norrköping 28 nov Östra Presidium 15 dec Västra sammanträdesru mmet Beredningsmöte Studiebesök SICS/Hälsans nya verktyg - Dag Forsén Inbjudan även till RS utskott för personal- och kompetenshöjning Beredningsmöte Reflektion efter studiebesök och hearing Nära vård Martin Magnusson RS Ägarstrategi Lägesrapport Framtidens bästa primärvård Arbetsplan 2017, inkl. årsberättelse (8)

61 2.3 Beredningen för primärvård och annan nära vård: Tids- och aktivitetsplan 2017 Datum Tid Plats Innehåll 9 jan Norra Presidium 20 jan Västra Beredningsmöte Information om SSVO -Torbjörn Holmkvist, Fredrik S jöstrand, Mona Krispinsson Nära vård-utredningens slutbetänkande Martin Magnusson mfl Att vara äldre i Mjölby kommun Pirjo Ohvo 13 feb Dialogen Presidium 2 mars Västra Beredningsmöte Uppföljning av ST-satsningarna Göran Sommansson Nära vårdutredningen Martin Magnusson Vårdcentraler i landsbygd Camilla Paananen 6 mars Dialogen Presidium 21 mars Västra Beredningsmöte Sjukskrivningsprocessen Elisabeth Hassel, Birgitta Svärd och rehabsamordnare Hälsosamtal Katarina Åsberg 24 april Dialogen Presidium 4 maj Västra Beredningsmöte Auktorisationsuppföljning Vårdval primärvård 2016, Eva Törnvall, Charlotte Sand 22 maj Norra Presidium 1 juni Västra Beredningsmöte Lägesrapport implementering framtidens bästa primärvård 22 juni Dialogen Presidium 17 aug Västra Beredningsmöte Valfrihet i primärvård, Listnings- och besöksmönster Johan Zenk 4 sep Dialogen Presidium 14 sep Västra Beredningsmöte 25 sep Dialogen Presidium 5 okt Västra Beredningsmöte 16 okt Dialogen Presidium 26 okt Västra Beredningsmöte 13 nov Dialogen Presidium 30 nov Heldag Västra Beredningsmöte Konferens Utvecklingspotten Redovisning av vårdcentralernas utvecklingsarbete (8)

62 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Björn Hansson, Annika Eriksson Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsberättelse 2016 samt arbetsplan 2017 för hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning Enligt gällande arbetsordning ska hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning årligen redovisa sitt arbete under det föregåendeåret samt upprätta en arbetsplan. En sådan arbetsplan har nu framtagits och godkänts av utskottet. Arbetsplanen överlämnas nu till hälso- och sjukvårdsnämnden för slutligt godkännande. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna bilagd arbetsplan 2016 och arbetsplan 2017 för utskottet för uppföljning. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

63 Årsberättelse 2016 och arbetsplan 2017 Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning Handläggare: Björn Hansson, Annika Eriksson Verksamhet: Utskottet för uppföljning Datum: 31 januari 2017 Diarienummer: HSN

64 1 Uppdrag I utskottet för uppföljning ingår följande personer. Carola Andersson (C) Nicklas Andersson (S) Monika Broman (L) Hildegard Jarskog (MP) Torolf Nilzén (M) Britt Olauson (S) Elin Petersson (SD) Stefan Redéen (KD) John Weinerhall (M) ordförande vice ordförande Utskottets arbete stöds av Björn Hansson och Annika Eriksson, Ledningsstaben. I Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan anges att utskottets uppdrag är att i första hand arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare att bidra till att det analytiska inslaget utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal i syfte att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov att utveckla analysen av jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. 2 Utskottets arbete under 2016 Utskottet arbetar efter devisen att följa upp uppföljningen, det vill säga att sett ur Hälso- och sjukvårdens synvinkel granska och utvärdera den uppföljning som genomförs idag och vid behov föreslå förbättringar i uppdragets anda. En viktig utgångspunkt är att uppföljningen inte ska omfatta en stor mängd detaljer. Uppföljningen ska i stället fokusera på strategiskt viktiga mål och mått som beskrivs i Hälso- och sjukvårdsnämndens årliga verksamhetsplan. Under år 2016 har utskottet haft månatliga möten och ägnat sig åt kunskapsinhämtning om den uppföljning som görs idag i olika verksamhetsområden och hur denna information förmedlas till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Förutom genomgång av uppföljningens nuvarande innehåll och omfattning har utskottet också diskuterat själva utformningen, det vill säga på vilket sätt resultat och värderingar presenteras för Hälso- och sjukvårdsnämnden. 2 (4)

65 Genomförda aktiviteter 2016 Följande aktiviteter, genomgångar och granskningar har varit aktuella under året. - Verksamhetsförlagd uppföljning våren och hösten Tillgänglighet till hälso- och sjukvård - Befolkningens syn på hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsbarometern - Patientupplevelser enligt nationell patientenkät (NPE) - Patientnämndens ärenden och erfarenheter - Uppföljning av hur sjukhuskliniker använder patientupplevelser och patientnämndens erfarenheter i eget förbättringsarbete - Faktaunderlag för uppföljning av jämlik vård - Uppföljning av ambulanssjukvården och SOS Alarm - Uppföljning av privata vårdgivare på samma villkor som regiondriven hälso- och sjukvård - Deltagande i internationell kvalitetskonferens i Göteborg - Återrapportering till Samordningsberedningen och Hälso- och sjukvårdsnämnden - Utskottets möjligheter att påverka den uppföljning som beskrivs i HSNs verksamhetsplan - Innehåll och omfattning i delårsrapporter och årsredovisning - Innehållet i SKLs Vården i Siffror - Resultatgenomgång av uppföljningsbesök på vårdcentraler och kvalitetsrapporter - Information om utskottets arbete till nationella nätverket Uppdrag Hälsa Utskottet har dessutom träffat Beredningen för behovsstyrning för att diskutera hur beredningen och utskottet kan samarbeta kring uppföljning av behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag. 3 (4)

66 3 Arbetsplan 2017 Utskottet planerar att under 2017 fortsätta med att granska och utvärdera den uppföljning som genomförs genom att inhämta kunskap om uppföljningen i olika verksamhetsområden. Följande aktiviteter planeras. Fler aktiviteter kan tillkomma under år Aktivitet 1. Utarbeta förslag till val av uppföljningsteman för verk-samhetsförlagd uppföljning (VF) våren respektive hösten Fortsatt diskussion med CHV om innehåll och form i uppföljningen av jämlik vård 3. Diskussion om hur utskottet ska kunna påverka for-muleringar om uppföljning i HSNs verksamhetsplan och MUD innan regionledning och HSN fastställt planen 4. Fortsatt dialog med regionledningen och SOBER om hur utskottets reflektioner och förslag kan genomföras 5. Uppföljning av hur vårdcentraler och kliniker tar sig an patienternas upplevelser och synpunkter på genomförda vårdkontakter till Patientnämnden 6. Dialog om uppföljning med nätverket Hälsa och Demokrati 7. Fortsatt diskussion om hur resultaten i SKLs Vården i Siffror kan användas i uppföljningen 8. Dialog om hur kravet på ökad patientdelaktighet kan omsättas och följas upp 9. Analys av hur sjukhuskliniker och vårdcentraler hanterar resultaten i NPE och PNs ärenden Kommentar Pröva en modell där viktiga uppföljningsteman från föregående VFU behålls med tillägg för något/några nya teman CHV tar fram fakta som analyseras och sammanställs av Ledningsstaben Diskuteras med SOBER och/eller de politiska gruppledarna Särskilt uppdrag från den politiska ledningen att studera hanteringen av Patientnämndens ärenden 4 Avslutning Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås godkänna den redovisade inriktningen för uppföljningsutskottets arbete år (4)

67 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Christoffer Martinelle Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsberättelse 2016 och arbetsplan 2017 för hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Bakgrund Enligt gällande arbetsordning ska hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning årligen redovisa sitt arbete under det föregående året och upprätta en arbetsplan. Årsberättelsen och arbetsplanen överlämnas nu till hälso- och sjukvårdsnämnden för slutligt godkännande. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t godkänna bilagd årsberättelse för 2016 och arbetsplan för 2017 för beredningen för behovsstyrning Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

68 Årsberättelse 2016 och arbetsplan 2017 Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Handläggare: Monica Ulriksson, Christoffer Martinelle Verksamhet: Beredningen för behovsstyrning Datum: Diarienummer: HSN

69 1 Årsberättelse 2016 Enligt regionens reglemente och hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) verksamhetsplan har beredningen för behovsstyrning (beredningen) i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. att delta i arbetet med att utveckla resursfördelningen till hälso- och sjukvården så att den också inbegriper omfördelningar, ransonering och prioritering. att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Ledamöter Beredningen för behovsstyrning har elva ledamöter, som under 2016 varit: Catarina Engström (MP), ordförande Lena Käcker Johansson (KD), vice ordförande Nicklas Andersson (S) Peder Drott (M) Christina Hasselrot (S) Rebecca Hägg (S) Klas Corbelius (S) Anders Monemar (C) Christina Nilsson (SD) Christer Nyström (L) Ulla Ordell (M) 2 (7)

70 Tjänstemannastöd Beredningen för behovsstyrning har under 2016 haft följande tjänstemannastöd: Christoffer Martinelle, hälso- och sjukvårdsstrateg, regionens ledningsstab Monica Ulriksson, hälso- och sjukvårdsstrateg, regionens ledningsstab Möten under 2016 Beredningen för behovsstyrning har under året haft nio sammanträden och beredningens presidium har haft nio sammanträden. I samband med två av beredningens sammanträden genomfördes studiebesök på Mini Maria respektive Habiliteringen NSC. Vid två tillfällen har beredningens presidium träffat presidierna för brukardialogberedningarna. En gemensam uppstart tillsammans med brukardialogberedningarna har hållits. Temat var Från intervjuer till utfall där ett exempel på processen med en brukardialogs arbete, uppdrag och överenskommelser och utfall i verksamheten presenterades. Politisk samordning och utveckling av behovsanalyser och brukardialoger Beredningen för behovsstyrning har under 2016 haft ansvar för att politiskt samordna arbetet med fyra behovsanalyser och en medborgardialog, vilka var: Förlossningsskador Hudsjukdomar inklusive hudsår Patienter med del av vårdprocess i annat län Depression och ångest unga vuxna Jämlik vård - Medborgardialog med invånare i socioekonomiskt utsatta områden En brukardialogberedning har varit kopplad till respektive område. Beredningen har under året följt arbetet med behovsanalyserna genom dialog med ansvariga tjänstemän och med presidierna för respektive brukardialogberedning. Beredningen har kunnat lämna synpunkter, ställa frågor och ge vägledning kring vissa avgränsningar som gjorts i uppdrag, utifrån behov. Slutredovisning av behovsanalyserna gjordes till hälso- och sjukvårdsnämnden och regionstyrelsen den 8 november Inbjudna var också kommunföreträdare från sakområdessamråd vård och omsorg samt verksamhetsföreträdare från regionen och regionens kommuner vid kunskapssammanträde. Beredningen har utarbetat ett förslag till områden för behovsanalyser och därmed aktivt medverkat i beredningen av hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för Beredningen har utvecklat de kriterier som används vid framtagandet av nya områden för behovsanalyser. I årets process har även länets kommuner informerats och tillfrågats om förslag för områden för behovsanalyser. Beredningen för behovsstyrning har politiskt samordnat de fem beredningarna för brukardialog i deras arbete och fört dialog med dessa, såväl vad avser de specifika uppdragen som på ett mer övergripande plan. Presidiet för beredningen har vid två tillfällen under 2016, ett under våren och ett under hösten, haft särskilda möten med presidierna för brukardialogberedningarna. Syftet har främst varit att ge presidierna möjlighet till dialog och erfarenhetsutbyte. Vid ett av tillfällena bjöds Staffan Carlsson från Nätverket Hälsa och Demokrati in för kunskapsinhämtning och dialog om behovsstyrning. Uppföljningar Beredningen har uppgiften att genomföra uppföljningar ur ett behovsperspektiv och har under 2016 haft ansvar för att följa upp de överenskommelser som gjordes utifrån 2013 års behovsanalyser. Tre sådana uppföljningar har genomförts kring följande områden: 3 (7)

71 Missbruks- och beroendevård Screening Barn och unga med funktionsnedsättning Utveckling av uppföljningsarbetet har skett i samverkan med utskottet för uppföljning där beredningens presidium och utskottets presidium har träffats vid ett tillfälle. Dialog har förts på utskottets sammanträde där tjänstemannastödet deltagit. Utveckling av resursfördelningsprocessen Utifrån det av beredningen har tillskrivna förslaget till hälso- och sjukvårdsnämnden om att prova den nationella prioriteringsmodellen på 2015 års resursfördelning (som avser år 2016) har bevakats. Företrädare från Hälso- och sjukvårdsenheten har vid två tillfällen redovisat den utvecklade resursfördelningsprocessen. Beredningen har samarbetat med Prioriteringscentrum som bevakar utvecklingsarbetet genom följeforskning. Omvärldsbevakning Beredningen har genomfört kunskapsinhämtningar kring följande områden: ledning och styrning genom Hans Winberg från Stiftelsen Leading Health Care personcentrerad vård genom Peter Garpenby och Ann-Charlotte Nedlund från Prioriteringscentrum kunskapsstyrning genom Mattias Örnerheim, hälso- och sjukvårdsenheten som presenterade sin avhandling på området. 2 Arbetsplan inklusive tids- och aktivitetsplan 2017 Beredningen för behovsstyrnings uppdrag under 2017 Enligt landstingets reglemente och hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) verksamhetsplan har beredningen för behovsstyrning (beredningen) i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Politisk samordning av behovsanalyser och brukardialogberedningar Beredningen för behovsstyrning kommer under 2017 att samordna arbetet med fem behovsanalyser: Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) Vårdprocessen för äldre gemensamma insatser för att möta den demografiska utvecklingen med fokus på psykisk ohälsa Ögonsjukdomar som ger betydande funktionsnedsättning Strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor - medborgardialog 4 (7)

72 Beredningen har ansvaret att politiskt samordna arbetet med de fem beredningarna för brukardialog (brukardialogberedningar) genom kontinuerlig dialog med dessa, såväl vad avser de specifika uppdragen som på ett mer övergripande plan. Brukardialogberedningarnas specifika uppdrag är kopplat till områdena för behovsanalys som beskrivs ovan. Presidiet för beredningen kommer att föra en dialog med brukardialogberedningarnas avseende det övergripande arbetet. Beredningen ansvarar för att föreslå områden för behovsanalys Beredningen kommer under 2017 att fortsätta utveckla det systematiska arbetet med att utse prioriterade områden/sjukdomsgrupper för kommande behovsanalyser. Uppföljningar Beredningen har rollen att bevaka och följa upp uppdrag från HSN till verksamheterna. Beredningens uppföljningsarbete är dels att värdera i vilken mån givna uppdrag är uppfyllda utifrån ett medborgar/brukarperspektiv och dels att skapa ny kunskap och underlag för vidare ställning till förbättringar och åtgärder. Följande områden kommer att vara aktuella för uppföljning i beredningen under 2017: Asylsökande och nyanlända Egenvård Självdialys hos patienter med kronisk njursvikt Missbruks- och beroendevård Munhälsa för sköra äldre Medborgardialog kring ehälsa Uppföljning av uppdrag, överenskommelser och avtal redovisas till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematiska uppföljningar. Till vissa uppföljningar avser beredningen att göra studiebesök på berörd verksamhet. Utveckling av formerna för uppföljning kommer att ske och för detta kommer beredningen att ha en fortsatt dialog med utskottet för uppföljning. Omvärldsbevakning Utifrån uppdraget att utveckla verktyg för att svara upp mot medborgarnas behov kommer beredningen att omvärldsbevaka nationella erfarenheter av behovsstyrning. Även internationella erfarenheter är aktuellt att bevaka. Förutsättningarna för ett verktyg för strukturerat användande av befintliga uppföljningar, undersökningar och utredningar som ett sätt att bredda behovsbilden ses över. Samarbetet med HSN:s utskott för uppföljning fortsätter under 2017 med syftet att utveckla beredningens uppföljnings- och utvärderingsarbete samt kartlägga befintligt arbete. 5 (7)

73 2.1 Tids- och aktivitetsplan - Beredningen för behovsstyrning, 2017 Beredningen arbetar utifrån den tids- och aktivitetsplan som är framtagen för Dagordning och mötesinnehåll fastställs löpande under året. Datum Tid Plats Innehåll 18 januari onsdag 25 januari onsdag 1 februari onsdag 14 februari tisdag 1 mars onsdag 21 mars tisdag 21 mars tisdag 6 april torsdag 26 april onsdag 10 maj onsdag Dialogen, Regionhuset Presidium Gemensam uppstart för brukardialogberedningarna och beredningen för behovsstyrning SKL medborgardialog Östra, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Östra, Regionhuset Östra, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Östra, Regionhuset Norra, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Beredningsmöte Omvärldsbevakning: Region Skånes behovsstyrning Tids- och aktivitetsplan Verksamhetsberättelse 2016 Behovsanalyser Bruttolista 2018/kriterier Uppdrag och leverantörssatser 2018 Uppföljning: ehälsa Anne Gustavsson Information: Metaanalys bemötande Presidium Beredningsmöte Presentation/avstämning behovsanalyser och brukar-/ medborgardialog 2017: Inflammatoriska tarmsjukdomar Vårdprocessen för äldre gemensamma insatser för att möta den demografiska utvecklingen med fokus på psykisk ohälsa Ögonsjukdomar som ger betydande funktionsnedsättning Strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Omvärldsbevakning: Sofia Prans internationella nätverk/eu Behovsanalyser Bruttolista 2018 Tids- och aktivitetsplan Beredningens presidium träffar brukardialogberedningarnas presidier Kunskapsinhämtning Återkoppling från 25 januari Presidium Beredningsmöte Studiebesök: Berga vårdcentral? (inför uppföljning Asylsökande och nyanlända) Behovsanalyser Bruttolista 2018 Presidium Presidium 6 (7)

74 10 maj onsdag 7 juni onsdag 7 juni onsdag 23 augusti onsdag 6 september onsdag 6 september onsdag 3 oktober tisdag 3 oktober tisdag 14 november tisdag 15 november onsdag 15 november onsdag 13 december onsdag 13 december onsdag Östra, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Östra, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Östra, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Östra, Regionhuset heldag Dialogen, Regionhuset Östra, Regionhuset Dialogen, Regionhuset Östra, Regionhuset Beredningsmöte Behovsanalyser Bruttolista 2018 Uppföljning: Asylsökande och nyanlända Presidium Beredningsmöte Lägesrapport behovsanalyser och brukar-/ medborgardialog 2017: Inflammatoriska tarmsjukdomar Vårdprocessen för äldre gemensamma insatser för att möta den demografiska utvecklingen med fokus på psykisk ohälsa Ögonsjukdomar som ger betydande funktionsnedsättning Strokeinsjuknade personer i yrkesverksam ålder Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor Behovsanalyser och utredningsuppdrag 2018: Beslut om förslag till HSN Presidium Presidium Beredningsmöte Uppföljning: Egenvård självdialys hos patienter med kronisk njursvikt Uppföljning: Missbruks- och beroendevård Presidium Beredningsmöte Uppföljning: Munhälsa för sköra äldre HSN:s verksamhetsplan beredningens uppdrag Kunskapssammanträde Presentation av behovsanalyser och brukar-/med-borgardialog Presidium Beredningsmöte Presidium Beredningsmöte 7 (7)

75 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Rehabiliteringsutredning Bakgrund Regionstyrelsen har tidigare behandlat frågan om etablering av länsövergripande slutenvårdsrehabilitering i Finspång och Motala (RS och RS ). Tidigare utredningar och behovsanalyser visar på ett ökande behov av rehabiliteringsinsatser. I och med hemsjukvårdsreformen så har ansvar och resurser för rehabilitering förändrats och området behöver genomlysas ytterligare innan slutligt beslut tas om den framtida rehabiliteringen i länet. Utöver identifierade resurser tillfördes 14 mkr i skatteväxlingen till kommunerna avseende rehabiliteringsinsatser. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utreda behov och former för den framtida rehabiliteringen i Region Östergötland. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

76 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Henning Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Beslut om upphandling och framtagande av kravspecifikation för patienttransporter med flygplan Bakgrund Region Östergötland (RÖ) har idag inga avtal för flygtransporter av patienter. Dessa transporter kan ske antingen med helikopter eller med flygplan. När det gäller helikoptertransporter kan RÖ använda de av andra landsting/regioner tecknade avtal men för transport med flygplan finns inte motsvarande avtal. En nationell upphandling planeras, men det beräknas dröja till 2020 innan den upphandlingen kan vara avslutad. RÖ:s årliga kostnader för flygtransporter med flygplan bedöms överstiga direktupphandlingsgränsen och därför är denna avtalsform inte aktuell. RÖ bör upphandla och avtala om patienttransporter med flygplan till och med samt möjlighet att förlänga år i avvaktan på resultatet av den nationella upphandlingen. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t upphandla patienttransporter med flygplan a t t ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram kravspecifikation för upphandling av patienttransporter med flygplan Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet expedieras till: Hanna Olofsson, UC Joakim Lundin, Enheten för prehospital vård Rolf Östlund, NSC

77 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Charlotte Sand Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Revisionsrapport Styrning och uppföljning av primärvård, Region Östergötland Regionens revisorer har gett PwC i uppdrag att genomfört en granskning avseende styrning och uppföljning av primärvården i Östergötland. Regionens revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwCs revisionsrapport. Revisorerna vill dock särskilt lyfta fram följande: Bedömningen är att primärvården i huvudsak styrs och följs upp utifrån de strategiska målen. Fullmäktiges strategiska mål inom medborgarperspektivet saknas delvis i verksamhetsplaner på underliggande nivåer. Detta gör att de strategiska målen inte får fullt genomslag på vårdcentralsnivå. Det finns en risk för att uppföljningen fokuseras mycket på vissa av målen och att övriga fullmäktigemål därigenom ges lägre dignitet. Ledningsstabens kommentarer Ledningsstaben delar i stort revisorernas bedömning. Under 2016 introducerades PrimärvårdsKvalitet, som är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Det har tagits fram som ett stöd för vårdcentralernas förbättringsarbete. Primärvårdskvalitet består av ett antal kvalitetsindikatorer, en kravspecifikation för användarvänlig återkoppling och en nationell funktion som tar emot och återför statistiska referensvärden. Huvudsyftet är att primärvårdens fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och andra yrkesgrupper enkelt ska kunna följa upp och successivt vidareutveckla sitt arbete. På vårdcentralen kan man se uppgifter om sin egen verksamhet och även följa upp vården av enskilda patienter. Införandet av PrimärvårdsKvalitet innebär ökade möjligheter för regionen att följa upp fler medicinska kvalitetsmål än tidigare. I Region Östergötland är det BI-verksamheten som arbetar med implementering av PrimärvårdsKvalietet. Ett uppföljningsverktyg håller på att byggas upp där olika användare och organisatoriska nivåer ska få möjlighet för kvalitetsuppföljning och olika anpassningar görs utifrån användargrupper (medarbetarnivå, verksamhetsnivå, produktionsenhetsnivå och regionnivå).

78 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Charlotte Sand Dnr: HSN Synpunkter från revisionsrapporten kommer att beaktas i det ständigt pågående förbättringsarbetet med att utveckla styrning och uppföljning av primärvård. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t i enlighet med ledningsstabens kommentar beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Eva Törnvall Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden Revisionsrapport Forskning och utveckling inom primärvården i Region Östergötland Regionens revisorer har gett revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers (PwC) i uppdrag att genomföra en granskning avseende forskning och utveckling inom primärvården i Region Östergötland. Den sammanfattande bedömningen finns redovisad i punktsatserna nedan. Därutöver tar PwCs revisionsrapport upp det lokala ledarskapets betydelse och behovet av system för implementering av forskningsresultat. Regionens revisorer har beslutat att ställa sig bakom PwCs revisionsrapport och vill särskilt lyfta fram detta: Vår bedömning är att Regionens övergripande styrdokument inom forskningsområdet delvis fått genomslag inom primärvården och att det finns ett ökat fokus på FoU-frågorna Ytterligare insatser krävs för att utjämna skillnaderna i förutsättningarna för forskning inom primärvården och för att få ett större genomslag av de ambitioner som uttrycks i styrdokumenten. Samordningen av de stödjande resurser som idag finns avsatta inom FoU-området behöver utvecklas Uppföljningen av uppnådda resultat och effekter i kvalitativa mått behöver utvecklas. Ledningsstabens kommentarer Att få genomslag för styrdokument tar tid och gäller dessutom styrdokumentet områden som inte upplevs som första-hands-prioriterade av verksamheten är implementeringstakten än långsammare. Det finns styrdokument och dessa har använts för att skapa lokala strategier för området forskning och nu återstår att fortsätta arbetet att implementera dessa. Det är viktigt att i uppföljning av vårdcentralerna uppfyllande av vårdvalsauktorisationen och i Regionens övergripande uppföljning av forskning efterfråga resultat och användning av forskning. Forskningsaktivitet på respektive vårdcentral efterfrågas fr.o.m i den årliga auktorisationsuppföljningen. Det är en del av uppföljningen som ska utvecklas på sikt men en början är att få en bild av vårdcentralernas uppfattning om sin forskningsaktivitet. I rapporten nämns ledarskapets betydelse för FoU-arbetet. Verksamhetscheferna i primärvård saknar, med några få undantag, vetenskaplig kompetens vilket kan försvåra skapande av en forsningsfrämjande miljö på vårdcentralen och genomslag av styrdokument.

90 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Eva Törnvall Dnr: HSN Förslaget från PwC om forskningskompetens i ledningsgrupper på olika nivåer bör beaktas. Styrning och stödjande av forskning i primärvården torde underlättats genom att primärvården får en egen produktionsenhet som på ett övergripande sätt kan ta sig an dessa frågor som kan var betungande och för komplexa för varje vårdcentral att hantera. Flera insatser har gjorts och är på väg att införas för att stimulera forskning i primärvården. Det finns sedan tidigare medel att söka för icke-disputerade medarbetare inom primärvården och sedan 2015 finns också medel för disputerade medarbetare att söka för fortsatt forskning i kombination med kliniskt arbete. Vidare pågår planeringen för att skapa en modell för en forskningsfrämjande miljö med start på en vårdcentral per länsdel. Start för detta arbete beräknas ske i samband med att den nya produktionsenheten för primärvård träder i kraft. Regionens stödjande resurserna för forskning i primärvården är spridda och dess olika uppdrag inte alltid kända bland medarbetarna. Att samordna resurserna är av största vikt för att medarbetarna lätt ska hitta sökt stöd och för att bättre utnyttja den kompetens som finns i de olika grupperingarna. Landstinget i Östergötland skapade för cirka 25 år sedan FoU-enheten för primärvården. Den enheten har sedan förändrats efter de organisationsförändringar som genomförts och är idag FoU-enheten för närsjukvården. FoU-enheten för närsjukvården är en av flera stödresurser för forskning inom Region Östergötland. Inom en ökad samordning kan ett särskilt uppdrag gentemot primärvården skapas då primärvården är fortsatt forskningsfattig i jämförelse med flera sjukhuskliniker. Den nya produktionsenheten för primärvård bör kunna underlätta en gemensam implementering av forskningsresultat i primärvården och en kvalitativ uppföljning. Den kvalitativa uppföljningen kan ske i samarbete med region Östergötlands stödresurser för forskning. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t i enlighet med ledningsstabens kommentar beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. Mats Uddin Regiondirektör Lena Lundgren Hälso- och sjukvårdsdirektör

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102